Skolledarskap i skolutveckling

7. Analys av resultaten
7.1 Diskussion av mönster
7.1.2 Synen på den egna rollen
Många av skolledarna uttrycker att skolutvecklingsarbetet inneburit skett en förändring i förståelsen
av det egna uppdraget. De svårigheter skolutvecklingen medför med avseende på den
egna rollen handlar i första hand om att skapa tid och resurser för skolutvecklingsarbetet, i
andra hand om att få med sig medarbetarna och i tredje hand att ha vad som krävs för att vara
en god ledare.
Rektors sits som mellanchef, placerad i korstrycket mellan krav uppifrån och nedifrån finns
representerat bland utsagorna. Många beklagar att det är svårt att förena PBS med styrningsparadigmet
och de styrandes förväntningar på mål och resultat och kortsiktig redovisning.
Många uttrycker också svårigheter med att motivera och entusiasmera medarbetarna. Men
flertalet nämner inte något av problemen. Det kan förstås som att PBS inneburit en minskad
konflikt för rektor i relation både uppåt och neråt.
Den utmanande skolledaren är en idealtyp inom den problembaserade skolutvecklingen som
anses vara framgångsrik som skolutvecklingsledare. Många skolledare använder ett språk som
knyter an till bilden av en utmanande rektor. Men den serviceinriktade skolledaren finns också
tydligt representerad. Den serviceinriktade rektorn är ensidigt inriktad på konsensus medan
den utmanande vågar gå i konflikt.
7.1.3 Synen på medarbetarna
Det finns stora variationer i hur skolledarna beskriver sina erfarenheter av medarbetarnas reaktioner
på skolutvecklingsprocessen. En i teorier om yrkesroller vanlig beskrivning av lärare
pekar på deras nuorientering och pragmatiska förhållningssätt i relation till förändring, de
måste se vad de kan vinna för att låta sig entusiasmeras. Den bild som framkommer av utsagorna
är inte lika entydig. Många skolledare framhåller den förändringsvilja som finns bland
medarbetarna, även om det också finns de som anser sig ha problem att få med sig sin personal.
Att relativt många av skolledarna uttrycker att de får med sig sina medarbetare i skolutvecklingsprocessen
kan ha flera förklaringar. En förklaring är att det inom den problembaserade