Skolledarskap i skolutveckling

och rimligt för skolan att förändra. Om samhället har en sådan syn på kunskap och kunskapsmätning
är det inte upp till skolan att ändra den.
Habermas utvecklade på 1960-talet en teori om att all vetenskap driva av tre olika s k kunskapsintressen
(Gytz Olesen & Möller Pedersen, 2004). Enligt den kritiska teorin, som Habermas
vidareutvecklade, drivs vetenskapen av ett industriellt/kapitalistiskt intresse som uttrycks
som ett intresse att förutsäga och kontrollera. Det är det instrumentella kunskapsintresset. Det
finns också ett förståelseinriktat kunskapsintresse syftande till att begripliggöra sociala relationer.
Slutligen finns det kritiskt-emancipatoriska kunskapsintresset. Sett ur skolutvecklingsperspektiv
handlar det instrumentella och det förståelseinriktade perspektivet om att förändra inom
de rådande ramarna (undervisningsparadigm, skolkultur, samhälle i vidare mening). Det instrumentella
intresset arbetar med utveckling av metoder och tekniker så att den egna metodarsenalen
utökas (Scherp, 1998). Förståelseintresset handlar om att som lärare närma sig eleverna
som individer och se deras svårigheter i syfte att hjälpa. Det kritiska-emancipatoriska intresset
ser utanför undervisningsparadigmets ramar genom att studera systemet som helhet. Vilka
gränser sätter samhället för undervisningen, hur påverkar det synen på kunskap och lärande
och hur kan man skapa förändring? Grosins kalibrering av skolan mot idén om framgången
andas instrumentalism. Blossing har ett uttalat emancipatoriskt mål med skolutveckling liksom
den problembaserade skolutvecklingen.
Något Scherp och Grosin däremot är överens om är skolledarens betydelse för skolutvecklingen.
Rektor ska vara tydlig, bära visionen och våga utmana. Samtliga redovisade teorier beskriver
skolledaren som en central aktör i utvecklingsarbetet.
5.4 Forskning om rektor
Uppsatsens empiriska del behandlar utsagor från rektorer. Därför vill jag säga något om hur
rektorers verklighet beskrivs i forskningen.
5.4.1 Rektors betydelse för skolutveckling
Har skolledarskapets utformning någon betydelse för skolans utvecklingsmöjligheter? De resultat
från skolledarforskningen som jag studerat är överens om att betydelsen är stor. De
framgångsrika, effektiva skolledarna påverkar skolutvecklingen i positiv riktning och gör goda
resultat. Men hur sambandet ser ut är på många sätt oklart. En avgörande fråga är hur begrep-