Skolledarskap i skolutveckling

En annan yttre olikhet är att teorierna, vid sidan av pedagogiken, tar avstamp i olika vetenskapliga
discipliner. Granström utgår från socialpsykologi och sociologi, Berg från statsvetenskap
och sociologi, Grosin hämtar delar av sina organisationsteorier från företagsekonomin. Scherp
är systemteoretiker och gestaltteoretiker (psykologi). Dessa skillnader i utgångspunkt förklarar
val av nivå och att de delvis talar olika språk.
Som nämndes i samband med beskrivning av Bergs skolutvecklingsteori finns det två principiella
vägar för beslut och genomförande, top-down och bottom.up. PBS står för ett underifrånperspektiv
där medarbetarna själva tar initiativ till skolutveckling. Man är dock medveten om
att verkligheten ser annorlunda ut och att initiativ ofta tas uppifrån. Att förankra blir då en viktig
del av det fortsatta arbetet.
Vissa av teorierna utgår från fastslagna mål och medel för skolutvecklingen (standardisering),
andra menar att skolutvecklingens innehåll kan vara vad som helst (inom ramarna för uppdraget)
beroende på vilka behov man har i den enskilda organisationen (individualisering). Mest
standardiserad i sin beskrivning är teorin om framgångsrika skolor. Målet är här att eleverna
ska få högre betyg och det målet gäller alla skolor. De högre betygen betraktas som garant för
att eleverna har större kunskaper och anses medföra större framgång i livet för individen. Den
problembaserade skolutvecklingen menar att skolans verksamhet handlar om att stödja elever i
deras lärande och utveckling. Här sägs inget om strävan efter höga betyg. Snarare framhålls det
problematiska med att skolors effektivitet mäts i betygsresultat. Individualiseringen uttrycks
genom att det är lokala behov som ska vara vägledande, verksamhetens problem är skolutvecklingens
utgångspunkt.
Samtliga teorier vilar på uttalade eller outtalade verklighetsantaganden om hur människan är
(människosyn) och hur kunskapande går till (kunskapssyn). Utifrån antaganden om hur människan
är skapas en samhällssyn, en syn på hur samhället fungerar. Till det läggs värderingar om
hur det borde vara. De verklighetsantaganden som ligger bakom de presenterade skolutvecklingsteorierna
är i olika utsträckning uttalade, några exempel har redan diskuterats. Forskarna
väljer att i olika hög grad (manifest) problematisera sina utgångspunkter, vilket i sig kan säga
något intressant. Att Grosin väljer att avproblematisera sambandet mellan kunskap – betyg och
framgång i livet behöver inte förstås som att han anser att det är sant, att verklig kunskap kan
mätas på ett enkelt sätt. Det kan också förklaras så att han utgår från vad han anser vara möjligt