Skolledarskap i skolutveckling
Skolledarskap i skolutveckling - PBS - Karlstads universitet Skolledarskap i skolutveckling - PBS - Karlstads universitet
Scherp har i studier undersökt vad som påverkar lärares sätt att utforma sin praktik och där kommit fram till att styrdokument som skolplaner, verksamhetsplaner eller arbetsplaner överhuvudtaget inte nämns som påverkansfaktorer, läroplan och utvärderingar i liten utsträckning. Istället är det erfarenheter från undervisningen som styr utformningen av yrkespraktiken. Den kunskapen (antagandet) om verkligheten är grundläggande för vidareutvecklingen av den problembaserade skolutvecklingsteorin. Scherp menar att den rådande mål och resultatstyrningen utgår från alltför rationalistiska och instrumentella utgångspunkter som inte passar in i skolverklighetens komplexitet. I betonandet av kontroll och förenklad mätbarhet stjälper man istället för hjälper. Skolutvecklingens mål är att påverka lärare att förändra sitt undervisningsmönster så att elevernas inlärningsmöjligheter förbättras (Scherp, 1998). För att kunna förbättra inlärningsmöjligheter krävs kunskaper om hur lärande går till. Scherp förespråkar ett lärande grundat i erfarenheten med möjligheter till reflektion. Den goda undervisningen tar avstamp i elevernas erfarenhetsvärld. Hur går skolutveckling till? Kunskapsbildning handlar om att upptäcka mönster, ge dem mening och försöka förklara varför de ser ut som de gör. Så fungerar även lärares lärande. Scherp talar om ett förståelseinriktat arbete där lärare i undervisningen skapar variation i arbetssätt, utvärderar, reflekterar och söker mönster i erfarenheten. Styrningen bör utformas så att erfarenhetslärande stimuleras. Mål och resultatstyrningen förskjuter fokus från process till snabba resultat, från reflektion till görande. PBS förespråkar ett lärande organisationsperspektiv. Det innebär att man genom att utveckla en organisation med beredskap för och förmåga till medvetet och systematiskt lärande, skapar den bästa grunden för att hantera vardagsproblem. De lärdomar som skapas ska dokumenteras i ett kollektivt minne. Eftersom lärares erfarenhetslärande är styrande för hur de utformar undervisningen bör den vara i centrum för skolutvecklingen. Men erfarenhetslärande är inte saliggörande per automatik. Tvärtom finns det en konserverande kraft i den eftersom vi tenderar att bekräfta våra erfarenheter snarare än utmana dem. En viktig del av arbetet är att skapa utmanande möten där olika perspektiv möts. Utmanandet kan t ex finnas i form av återkoppling av andra. Den centrala idén i skolutveckling är alltså att skapa goda lärmiljöer för lärare. Det ska ske som en del av vardagsarbetet, inte som tillfälliga insatser, projekt som avslutas och löper vid sidan
av den övriga verksamheten. Skolutvecklingen ska genomsyra hela verksamheten. Förståelsen av uppdraget är den grundbult som styr lärares utformning av arbetet. Förändrad förståelse av uppdraget innebär att man drar andra slutsatser än tidigare av vardagshändelser. Det är viktigt att förståelsen är gemensam bland de lärare som ska uppnå gemensamma mål. Det är skolledaren som ska leda det förståelsefördjupande arbetet kring uppdragets innehåll. Rektors roll i skolutveckling I sin avhandling ”Utmanande eller utmanat ledarskap” studerar Hans-Åke Scherp rektors betydelse för lärares förändrade undervisningsmönster och konstaterar att ett starkt samband finns. Scherps skolutvecklande skolledare är utmanande. ”När en skolledares ifrågasätter lärares reflektioner och slutsatser om lärande och undervisning och hävdar andra slutsatser eller för fram vetenskapliga resultat, som avviker från lärarens förhärskande föreställningar, är hon utmanande” (Scherp, 1998, s. 90). Skolledaren ska skapa en inre nödvändighet av förändring hos medarbetarna genom att hjälpa dem att identifiera mönster och avvikelser från dem. Yttre nödvändighet av förändring uppnås genom förändring av organisationen, t ex schema, men också genom att skolledaren pekar på omvärldens förändringar, den nya kontext skolan befinner sig i (Scherp, 1998, s. 90). Scherps utmanande skolutvecklingsledare är en orädd konflikthanterare som möter motståndet. I empiriska studier har Scherp funnit stöd för att det utmanande ledarskapet i högre grad bidrar till förändrade föreställningar och undervisningsmönster än ett serviceinriktat ledarskap. 5.3.6 Jämförande diskussion Som sades inledningsvis har de ovan beskrivna teorierna en del gemensamt men också mycket som skiljer. Jag ska här lyfta några ytterligare likheter och olikheter. Teorierna beskriver skolverkligheten på olika nivåer och de menar att skolutvecklingen har sitt ursprung på olika nivåer. Granströms beskrivningar utgår från klassrummet medan Berg rör sig mellan makro och mikronivå. PBS utgår från ett systemteoretiskt perspektiv. Det medför att organisationer måste förstås som helheter som inte kan reduceras till sina delar och att problem betraktas som systemproblem som har sina lösningar på systemnivå. Med ett sådant perspektiv blir det inte möjligt att tänka sig skolutveckling som en isolerad del i ett enskilt klassrum eller enbart i relationen skolledare – pedagoger. Det ligger inte nödvändigtvis en konflikt i att teorierna tar avstamp på olika nivåer, men det kan göra det.
- Page 1 and 2: GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutione
- Page 3 and 4: 1. Inledning Ämnet för uppsatsen
- Page 5 and 6: Idag är min ståndpunkt att val av
- Page 7 and 8: Reliabiliteten handlar om mätresul
- Page 9 and 10: under konferensen, jag vet inte i v
- Page 11 and 12: ständigt förändrade villkor och
- Page 13 and 14: 5.3 Forskning om skolutveckling uti
- Page 15 and 16: de. I relationen lärare - elever b
- Page 17 and 18: Skolans viktigaste uppdrag, det som
- Page 19: kan från de professionella. Det f
- Page 23 and 24: och rimligt för skolan att förän
- Page 25 and 26: Många faktorer påverkar utgången
- Page 27 and 28: 6.1 Synen på den egna rollen Skoll
- Page 29 and 30: Valet att kalla skolledaren abdiker
- Page 31 and 32: • Utveckling måste få ta tid Ti
- Page 33 and 34: Åsikterna om hur förankring bäst
- Page 35 and 36: 7. Analys av resultaten 7.1 Diskuss
- Page 37 and 38: jag kunde inte finna något sådant
- Page 39 and 40: Ett sådant resultat kan förstås
- Page 41 and 42: Referenser Alvesson, M. & Sköldber
av den övriga verksamheten. Skolutvecklingen ska genomsyra hela verksamheten. Förståelsen<br />
av uppdraget är den grundbult som styr lärares utformning av arbetet. Förändrad förståelse av<br />
uppdraget innebär att man drar andra slutsatser än tidigare av vardagshändelser. Det är viktigt<br />
att förståelsen är gemensam bland de lärare som ska uppnå gemensamma mål. Det är skolledaren<br />
som ska leda det förståelsefördjupande arbetet kring uppdragets innehåll.<br />
Rektors roll i <strong>skolutveckling</strong><br />
I sin avhandling ”Utmanande eller utmanat ledarskap” studerar Hans-Åke Scherp rektors betydelse<br />
för lärares förändrade undervisningsmönster och konstaterar att ett starkt samband finns.<br />
Scherps skolutvecklande skolledare är utmanande. ”När en skolledares ifrågasätter lärares reflektioner<br />
och slutsatser om lärande och undervisning och hävdar andra slutsatser eller för fram<br />
vetenskapliga resultat, som avviker från lärarens förhärskande föreställningar, är hon utmanande”<br />
(Scherp, 1998, s. 90). Skolledaren ska skapa en inre nödvändighet av förändring hos medarbetarna<br />
genom att hjälpa dem att identifiera mönster och avvikelser från dem. Yttre nödvändighet<br />
av förändring uppnås genom förändring av organisationen, t ex schema, men också<br />
genom att skolledaren pekar på omvärldens förändringar, den nya kontext skolan befinner sig i<br />
(Scherp, 1998, s. 90). Scherps utmanande <strong>skolutveckling</strong>sledare är en orädd konflikthanterare<br />
som möter motståndet.<br />
I empiriska studier har Scherp funnit stöd för att det utmanande ledarskapet i högre grad bidrar<br />
till förändrade föreställningar och undervisningsmönster än ett serviceinriktat ledarskap.<br />
5.3.6 Jämförande diskussion<br />
Som sades inledningsvis har de ovan beskrivna teorierna en del gemensamt men också mycket<br />
som skiljer. Jag ska här lyfta några ytterligare likheter och olikheter.<br />
Teorierna beskriver skolverkligheten på olika nivåer och de menar att <strong>skolutveckling</strong>en har sitt<br />
ursprung på olika nivåer. Granströms beskrivningar utgår från klassrummet medan Berg rör sig<br />
mellan makro och mikronivå. PBS utgår från ett systemteoretiskt perspektiv. Det medför att organisationer<br />
måste förstås som helheter som inte kan reduceras till sina delar och att problem<br />
betraktas som systemproblem som har sina lösningar på systemnivå. Med ett sådant perspektiv<br />
blir det inte möjligt att tänka sig <strong>skolutveckling</strong> som en isolerad del i ett enskilt klassrum eller<br />
enbart i relationen skolledare – pedagoger. Det ligger inte nödvändigtvis en konflikt i att teorierna<br />
tar avstamp på olika nivåer, men det kan göra det.
Change language