Skolledarskap i skolutveckling

kan från de professionella. Det förutsätter starka professioner med tolkningsutrymme som kan
lyfta aktuella styrbehov till den beslutande nivån. I praktiskt arbete i skolan som organisation
är frirumserövrandet en process som sträcker sig över flera år och som genomförs av de i verksamheten
aktiva (bottom-up). Den första fasen kallar Berg analysfasen. Den syftar till att kartlägga
var skolan befinner sig och vilka möjligheter och behov för skolutveckling som finns.
Berg tänker sig att en arbetsgrupp bestående av olika personalkategorier gemensamt genomför
arbetet med handledarstöd. Arbetet resulterar i ett program som uttrycker gruppens bedömning,
ambition och idéer för framtida skolutveckling. Under det fortsatta arbetet är det centralt att
hela organisationen engageras. Det är också viktigt att arbetet och målen kontinuerligt utvärderas,
omprövas och revideras.
Skolutvecklingen syftar till att förbättra möjligheterna för elevers lärande. Skolan ska upptäcka
och erövra frirummet för den enskilde elevens bästa. Berg trycker på att det är en professionell
angelägenhet. ”Att försöka skapa generella framgångsfaktorer för skolans del är i praktiken
liktydigt med försök att toppstyra och därmed inskränka frihetsgraderna i lärares professionella
autonomi” (Berg, 2003, s 54). Inte heller skolforskningen ska betraktas som ett verktyg för att
styra vardagsarbetet utan istället arbeta för att tydliggöra premisserna för detsamma. Däremot
är det av allas intresse att de professionella har goda möjligheter att genomföra skolutveckling
och det är här kunskapen om frirummet kommer in.
Rektors roll i skolutveckling
Bergs skolutvecklingsbefrämjande skolledare bevakar att gränserna för frirummet hålls men
också att frirummet utnyttjas. Han talar om en ”gränsbevakande chef, frirumsuppmuntrande
ledare” (Berg, 2000, s 131). Alla aspekter av skolans verksamhet är angelägenheter för skolledaren,
inklusive klassrumsarbetet.
5.3.5 Hans-Åke Sherp: Problembaserad skolutveckling
Vad är skolutveckling?
Problembaserad skolutveckling (PBS) utgår från de problem som uppstår i vardagsarbetet i
verksamheten. Skolutveckling innebär problemlösning. Men inte i sin mest vardagliga bemärkelse.
De problem som behandlas måste ges sin bestämning utifrån en genomarbetad tolkning
av uppdraget. ”Förståelsen av uppdraget är avgörande både för hur man förstår och definierar
problemet och för de lösningar som man väljer att tillämpa” (Scherp, 2003, s 36).