Skolledarskap i skolutveckling
Skolledarskap i skolutveckling - PBS - Karlstads universitet Skolledarskap i skolutveckling - PBS - Karlstads universitet
Rektors roll i skolutveckling Blossing (2000) ger i Praktiserad skolförbättring en bild av hur den förbättringsinriktade skolledaren bör arbeta. Rektor bör ställa pedagogiskdidaktiska förbättringskrav i verksamheten. Ett sätt att verka för uppbrytande av rådande föreställningar och uppmuntra ett inre behov av utveckling är att skapa pedagogiskdidaktiskt inriktade möten. Det kan vara möten inom skolan men också mellan skolans medarbetare och omvärlden. Rektor ska stödja de medarbetare som verkar för organisationens utveckling genom löneökningar och framhållande av deras prestationer. 5.3.4 Gunnar Berg: Frirumsmodellen Vad är skolutveckling? Bergs beskrivning av skolan i Att förstå skolan – En teori om skolan som institution och skolor som organisationer utgår från ett åtskiljande mellan skolan som institution och skolor som organisationer (Berg, 2003). Skolans styrning är komplex och ofta både mångtydig och motsägelsefull, de uttalade och outtalade förväntningarna som sammanfattat kan kallas skolans uppdrag är omfattande. Mångtydigheten lämnar ett stort tolkningsutrymme på organisationsnivå för skolledning och de professionella. Berg använder bilder för att beskriva det s k frirummet där potentiell skolutveckling kan ske. Frirummet finns i utrymmet mellan de yttre gränser som sätts för skolan som institution (styrning) och de inre gränser som skolan som organisation internt skapar (ledning). De inre gränserna påverkas av faktorer som sammantaget kan kallas skolkultur och varierar alltså mellan olika organisationer som alla arbetar utifrån samma uppdrag. På så sätt blir villkoren, utrymmet olika på olika skolor och det är det utrymmet Berg kallar frirum. Skolutveckling är en process som syftar till att, i varje skola, upptäcka och erövra det tillgängliga frirummet. Det arbetet måste göras av de professionella genom att de aktivt söker de yttre och inre gränserna. Hur går skolutveckling till? Berg beskriver hur beslutsfattande och implementering principiellt kan utformas på två sätt. Det ena är ”top-down” då politiker fattar de övergripande besluten och förvaltningen genomför dem. Här finns en tydlig åtskillnad mellan beslutsfattare och verkställare med avseende på deras uppgifter. Det andra är ”bottom-up” som ger möjlighet till beslutsfattande med stark påver-
kan från de professionella. Det förutsätter starka professioner med tolkningsutrymme som kan lyfta aktuella styrbehov till den beslutande nivån. I praktiskt arbete i skolan som organisation är frirumserövrandet en process som sträcker sig över flera år och som genomförs av de i verksamheten aktiva (bottom-up). Den första fasen kallar Berg analysfasen. Den syftar till att kartlägga var skolan befinner sig och vilka möjligheter och behov för skolutveckling som finns. Berg tänker sig att en arbetsgrupp bestående av olika personalkategorier gemensamt genomför arbetet med handledarstöd. Arbetet resulterar i ett program som uttrycker gruppens bedömning, ambition och idéer för framtida skolutveckling. Under det fortsatta arbetet är det centralt att hela organisationen engageras. Det är också viktigt att arbetet och målen kontinuerligt utvärderas, omprövas och revideras. Skolutvecklingen syftar till att förbättra möjligheterna för elevers lärande. Skolan ska upptäcka och erövra frirummet för den enskilde elevens bästa. Berg trycker på att det är en professionell angelägenhet. ”Att försöka skapa generella framgångsfaktorer för skolans del är i praktiken liktydigt med försök att toppstyra och därmed inskränka frihetsgraderna i lärares professionella autonomi” (Berg, 2003, s 54). Inte heller skolforskningen ska betraktas som ett verktyg för att styra vardagsarbetet utan istället arbeta för att tydliggöra premisserna för detsamma. Däremot är det av allas intresse att de professionella har goda möjligheter att genomföra skolutveckling och det är här kunskapen om frirummet kommer in. Rektors roll i skolutveckling Bergs skolutvecklingsbefrämjande skolledare bevakar att gränserna för frirummet hålls men också att frirummet utnyttjas. Han talar om en ”gränsbevakande chef, frirumsuppmuntrande ledare” (Berg, 2000, s 131). Alla aspekter av skolans verksamhet är angelägenheter för skolledaren, inklusive klassrumsarbetet. 5.3.5 Hans-Åke Sherp: Problembaserad skolutveckling Vad är skolutveckling? Problembaserad skolutveckling (PBS) utgår från de problem som uppstår i vardagsarbetet i verksamheten. Skolutveckling innebär problemlösning. Men inte i sin mest vardagliga bemärkelse. De problem som behandlas måste ges sin bestämning utifrån en genomarbetad tolkning av uppdraget. ”Förståelsen av uppdraget är avgörande både för hur man förstår och definierar problemet och för de lösningar som man väljer att tillämpa” (Scherp, 2003, s 36).
- Page 1 and 2: GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutione
- Page 3 and 4: 1. Inledning Ämnet för uppsatsen
- Page 5 and 6: Idag är min ståndpunkt att val av
- Page 7 and 8: Reliabiliteten handlar om mätresul
- Page 9 and 10: under konferensen, jag vet inte i v
- Page 11 and 12: ständigt förändrade villkor och
- Page 13 and 14: 5.3 Forskning om skolutveckling uti
- Page 15 and 16: de. I relationen lärare - elever b
- Page 17: Skolans viktigaste uppdrag, det som
- Page 21 and 22: av den övriga verksamheten. Skolut
- Page 23 and 24: och rimligt för skolan att förän
- Page 25 and 26: Många faktorer påverkar utgången
- Page 27 and 28: 6.1 Synen på den egna rollen Skoll
- Page 29 and 30: Valet att kalla skolledaren abdiker
- Page 31 and 32: • Utveckling måste få ta tid Ti
- Page 33 and 34: Åsikterna om hur förankring bäst
- Page 35 and 36: 7. Analys av resultaten 7.1 Diskuss
- Page 37 and 38: jag kunde inte finna något sådant
- Page 39 and 40: Ett sådant resultat kan förstås
- Page 41 and 42: Referenser Alvesson, M. & Sköldber
Rektors roll i <strong>skolutveckling</strong><br />
Blossing (2000) ger i Praktiserad skolförbättring en bild av hur den förbättringsinriktade skolledaren<br />
bör arbeta. Rektor bör ställa pedagogiskdidaktiska förbättringskrav i verksamheten. Ett<br />
sätt att verka för uppbrytande av rådande föreställningar och uppmuntra ett inre behov av utveckling<br />
är att skapa pedagogiskdidaktiskt inriktade möten. Det kan vara möten inom skolan<br />
men också mellan skolans medarbetare och omvärlden. Rektor ska stödja de medarbetare som<br />
verkar för organisationens utveckling genom löneökningar och framhållande av deras prestationer.<br />
5.3.4 Gunnar Berg: Frirumsmodellen<br />
Vad är <strong>skolutveckling</strong>?<br />
Bergs beskrivning av skolan i Att förstå skolan – En teori om skolan som institution och skolor<br />
som organisationer utgår från ett åtskiljande mellan skolan som institution och skolor som organisationer<br />
(Berg, 2003). Skolans styrning är komplex och ofta både mångtydig och motsägelsefull,<br />
de uttalade och outtalade förväntningarna som sammanfattat kan kallas skolans uppdrag<br />
är omfattande. Mångtydigheten lämnar ett stort tolkningsutrymme på organisationsnivå<br />
för skolledning och de professionella.<br />
Berg använder bilder för att beskriva det s k frirummet där potentiell <strong>skolutveckling</strong> kan ske.<br />
Frirummet finns i utrymmet mellan de yttre gränser som sätts för skolan som institution (styrning)<br />
och de inre gränser som skolan som organisation internt skapar (ledning). De inre gränserna<br />
påverkas av faktorer som sammantaget kan kallas skolkultur och varierar alltså mellan<br />
olika organisationer som alla arbetar utifrån samma uppdrag. På så sätt blir villkoren, utrymmet<br />
olika på olika skolor och det är det utrymmet Berg kallar frirum.<br />
Skolutveckling är en process som syftar till att, i varje skola, upptäcka och erövra det tillgängliga<br />
frirummet. Det arbetet måste göras av de professionella genom att de aktivt söker de yttre<br />
och inre gränserna.<br />
Hur går <strong>skolutveckling</strong> till?<br />
Berg beskriver hur beslutsfattande och implementering principiellt kan utformas på två sätt.<br />
Det ena är ”top-down” då politiker fattar de övergripande besluten och förvaltningen genomför<br />
dem. Här finns en tydlig åtskillnad mellan beslutsfattare och verkställare med avseende på deras<br />
uppgifter. Det andra är ”bottom-up” som ger möjlighet till beslutsfattande med stark påver-
Change language