Skolledarskap i skolutveckling

Interaktionistiska roller skapas i möten. Enligt den interaktionistiska rollteorin finns inga på
förhand givna mönster eller beskrivningar för vilka roller individer ska anta. Rolltagandet sker
genom samspel och förhandling. Interaktionistisk rolltagning handlar ofta om makt och underkastelse.
I varje ny grupp sker förhandlingar om position och roller, de bidrar till stabilitet och
trygghet i gruppen men kan också få destruktiva konsekvenser. Mobbning är ett exempel på
destruktivt interaktionistiskt rolltagande.
Rolltagande i ett systemiskt perspektiv utgår från att organisationen fungerar som ett organiskt
system där alla delar av påverkar varandra. Det gör de deltagande individerna beroende av varandras
handlande. I organisationen finns uppgifter som ska lösas och en grupp arbetstagare
som kan lösa dem, vem som gör det har mindre betydelse det viktiga är att någon gör det. Systemiskt
rolltagande innebär alltså avsaknad av individuella befattningsbeskrivningar.
De olika rolltagningsteorierna kompletterar varandra men kan också komma i konflikt med
varandra. Så var t ex införandet av arbetslag i skolan ett brott med det strukturella rolltagningsperspektivet
och en förändring mot systemiska roller. När gruppen är ansvarig istället för individen
frigörs krafter att hantera problem som annars saknas. ”En systemisk verksamhet ger
också utrymme för trygghetsskapande kollektiva processer där gruppen tillsammans hanterar
upplevda hot och uppkommen ångest” (Granström, 2003, s 189). Helheten kan tillsammans
bidra med mer än delarna var för sig.
Hur går skolutveckling till?
Granström tar sin utgångspunkt för skolutveckling i klassrummet. Det är genom förändrade
roller mellan elever och lärare som skolutveckling sker. Han ger konkreta råd för hur sådan
rollförändring kan komma till stånd. Strukturella roller är ofta omedvetna och kan förändras
bara genom att de medvetandegörs och synliggörs. Därefter kan de fyllas med innehåll lokalt i
klassrummet genom diskussion mellan lärare och elever. Genom att synliggöra och fastlägga
de strukturella rollernas innehåll skapar man tydlighet vilket Granström menar är en förutsättning
för målet: ett demokratiskt ledarskap.
Förändring av interaktionistiska roller kan åstadkommas genom ökad förståelse för de gruppprocesser
som äger rum i ett klassrum. Genom iscensättanden av undervisningssituationer kan
läraren ta med de interaktionistiska rollerna i beräkningen och planera arbetsprocessen utifrån
dem. På det sättet kan läraren, genom planerade möten, påverka elevernas inbördes rolltagan-