Skolledarskap i skolutveckling
Skolledarskap i skolutveckling - PBS - Karlstads universitet Skolledarskap i skolutveckling - PBS - Karlstads universitet
förändrad och arbetsmarknaden efterfrågade andra kvaliteter som t ex ökad självständighet av de anställda. Under 1970-talet hade jämlikhetsfrågan en framträdande plats i samtalet om skolan. Variationerna var stora mellan vilka grupper som valde olika gymnasielinjer och tio procent valde bort gymnasieskolan. Utbildningsklyftorna mellan generationerna uppmärksammades också som ett problem som skulle kunna lösas genom en utveckling av vuxenutbildningen. Förutom jämlikhetsargumentet som så småningom ledde fram till en ny gymnasiereform med programgymnasiet hördes också kravet att skolan skulle vara följsam mot arbetsmarknadens utveckling och krav men det fanns också en spjutspetsambition: att skolan skulle leda samhällsutvecklingen. Under slutet av 1970-talet växte den s k kunskapsrörelsen som reagerade mot vad man kallade flummet i skolan och argumenterade för ”nyttig kunskap, kulturarv och läraren i centrum” (Bergström, 2003, s 340). Under 1990-talet kom nya läroplaner för både den obligatoriska och den frivilliga skolan. Utvecklingen sedan 1990 har inneburit att privatisering av skolväsendet utökats, en förändring vägledd av honnörsord som valfrihet och individualisering. Utvecklingen har gått från centralstyrning till decentralisering, från regelstyrning till målstyrning. Redan med SIA-propositionen under mitten av 1970-talet signalerade statsmakten avreglering och en önskan om decentralisering. Kommunernas ansvar och makt över skolan ökade och kulminerade med kommunaliseringen 1991 då kommunerna fick ansvar för både grund och gymnasieskolan (Svedberg, 2000). Fullan (2001) beskriver det första initiativet till nationella skolreformer i USA under slutet av 1950 och början av 60-talet som ett försök att översvämma skolsystemet med idéer. Det inbegrep såväl organisatoriska reformer som förändring av ämnesinnehåll. Under tidigt 1970-tal forskade man för att studera de förändringar reformerna inneburit och fann att resultaten var obefintliga på klassrumsnivå. Implementeringen hade misslyckats. Man hade ännu inte insett komplexiteten i de processer som leder från beslut till genomförande. Idag har man lärt sig av de misstag som gjorts under de gångna decennierna. För att förändring ska komma till stånd, att lärare ska arbeta naturligt tillsammans, krävs uthållighet och resurser sammanfattar Fullan.
5.3 Forskning om skolutveckling utifrån teorier och modeller Presentationen nedan beskriver fem aktuella teorier om skolutveckling. Forskarna som representerar dem är Kjell Granström, Ulf Blossing, Lennart Grosin, Gunnar Berg och Hans-Åke Scherp. De beskrivs i Berg & Scherp (2003) Skolutvecklingens många ansikten. Gemensamt för de fem modellerna är att skolutveckling liknas vid en problemlösningsprocess. Problem är då liktydigt med ”ett angeläget område som av en eller annan orsak är värt att studeras eller nagelfaras” (Berg & Scherp, 2003, s 19). En annan gemensam nämnare för modellerna är att skolutveckling betraktas som något som har bäring på hela skolans verksamhet och vardagsarbete i alla dess delar. Varje teori presenteras utifrån frågorna: • Vad är skolutveckling? • Hur går skolutveckling till? • Vad är rektors roll i skolutvecklingsprocessen? Presentationen avslutas med en diskussion om likheter och olikheter mellan teorierna. 5.3.1 Kjell Granström: Förändrade arbetsrelationer Vad är skolutveckling? Granströms tankar om skolutveckling tar sin utgångspunkt i gruppsykologiska teorier. Han utgår från antagandet att människor skapar roller i relation till varandra i alla situationer där de möts. Han arbetar med tre olika rollbegrepp: strukturella, interaktionistiska och systemiska roller. Skolutveckling beskrivs som en process där roller och arbetsrelationer förändras. Det strukturella rollbegreppet utgår från organisationen och dess struktur. Alla medlemmar av organisationen har en roll, rollen står för ett bidrag till organisationens verksamhet. Med rollen följer befogenheter och skyldigheter som yttrar sig i handling. Enligt det strukturella rollperspektivet är det rollen som bestämmer hur individen ska vara snarare än individen som väljer rollens innehåll. I skolan ger lärarens roll befogenhet att kräva av eleverna att de kommer i tid och skyldighet att hjälpa elever lära. Elevens roll innebär rättighet att delta i undervisning. ”Strukturella roller har som sin funktion att förenkla umgänget och förtydliga hur uppgifter, ansvar och makt ska vara fördelat i en organisation (…) och betraktas därmed som en garant för ordning och stabilitet” (Granström, 2003, s 183).
- Page 1 and 2: GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutione
- Page 3 and 4: 1. Inledning Ämnet för uppsatsen
- Page 5 and 6: Idag är min ståndpunkt att val av
- Page 7 and 8: Reliabiliteten handlar om mätresul
- Page 9 and 10: under konferensen, jag vet inte i v
- Page 11: ständigt förändrade villkor och
- Page 15 and 16: de. I relationen lärare - elever b
- Page 17 and 18: Skolans viktigaste uppdrag, det som
- Page 19 and 20: kan från de professionella. Det f
- Page 21 and 22: av den övriga verksamheten. Skolut
- Page 23 and 24: och rimligt för skolan att förän
- Page 25 and 26: Många faktorer påverkar utgången
- Page 27 and 28: 6.1 Synen på den egna rollen Skoll
- Page 29 and 30: Valet att kalla skolledaren abdiker
- Page 31 and 32: • Utveckling måste få ta tid Ti
- Page 33 and 34: Åsikterna om hur förankring bäst
- Page 35 and 36: 7. Analys av resultaten 7.1 Diskuss
- Page 37 and 38: jag kunde inte finna något sådant
- Page 39 and 40: Ett sådant resultat kan förstås
- Page 41 and 42: Referenser Alvesson, M. & Sköldber
5.3 Forskning om <strong>skolutveckling</strong> utifrån teorier och modeller<br />
Presentationen nedan beskriver fem aktuella teorier om <strong>skolutveckling</strong>. Forskarna som representerar<br />
dem är Kjell Granström, Ulf Blossing, Lennart Grosin, Gunnar Berg och Hans-Åke<br />
Scherp. De beskrivs i Berg & Scherp (2003) Skolutvecklingens många ansikten. Gemensamt<br />
för de fem modellerna är att <strong>skolutveckling</strong> liknas vid en problemlösningsprocess. Problem är<br />
då liktydigt med ”ett angeläget område som av en eller annan orsak är värt att studeras eller<br />
nagelfaras” (Berg & Scherp, 2003, s 19). En annan gemensam nämnare för modellerna är att<br />
<strong>skolutveckling</strong> betraktas som något som har bäring på hela skolans verksamhet och vardagsarbete<br />
i alla dess delar. Varje teori presenteras utifrån frågorna:<br />
• Vad är <strong>skolutveckling</strong>?<br />
• Hur går <strong>skolutveckling</strong> till?<br />
• Vad är rektors roll i <strong>skolutveckling</strong>sprocessen?<br />
Presentationen avslutas med en diskussion om likheter och olikheter mellan teorierna.<br />
5.3.1 Kjell Granström: Förändrade arbetsrelationer<br />
Vad är <strong>skolutveckling</strong>?<br />
Granströms tankar om <strong>skolutveckling</strong> tar sin utgångspunkt i gruppsykologiska teorier. Han<br />
utgår från antagandet att människor skapar roller i relation till varandra i alla situationer där de<br />
möts. Han arbetar med tre olika rollbegrepp: strukturella, interaktionistiska och systemiska<br />
roller. Skolutveckling beskrivs som en process där roller och arbetsrelationer förändras.<br />
Det strukturella rollbegreppet utgår från organisationen och dess struktur. Alla medlemmar av<br />
organisationen har en roll, rollen står för ett bidrag till organisationens verksamhet. Med rollen<br />
följer befogenheter och skyldigheter som yttrar sig i handling. Enligt det strukturella rollperspektivet<br />
är det rollen som bestämmer hur individen ska vara snarare än individen som väljer<br />
rollens innehåll. I skolan ger lärarens roll befogenhet att kräva av eleverna att de kommer i tid<br />
och skyldighet att hjälpa elever lära. Elevens roll innebär rättighet att delta i undervisning.<br />
”Strukturella roller har som sin funktion att förenkla umgänget och förtydliga hur uppgifter,<br />
ansvar och makt ska vara fördelat i en organisation (…) och betraktas därmed som en garant<br />
för ordning och stabilitet” (Granström, 2003, s 183).
Change language