Skolledarskap i skolutveckling
Skolledarskap i skolutveckling - PBS - Karlstads universitet Skolledarskap i skolutveckling - PBS - Karlstads universitet
5. Perspektiv på skolutveckling Skolutvecklingsbegreppet och skolledarrollen är centrala för förståelse av uppsatsen. Den teoretiska bakgrunden redogör för teorier om skolutveckling ur olika perspektiv och forskning om skolledning. Under lång tid har statsmakten försökt påverka skolan i riktning mot uppbrytning av de traditionella arbetssätten. Med stöd i forskningen anser man att det rådande undervisningsparadigmet bör och ska förändras. De aktuella läroplanerna betonar betydelsen av ett varierat arbetssätt men studier visar att undervisningspraktiken i stor utsträckning fortsätter att domineras av förmedlingspedagogiska arbetssätt. De utgår från antaganden om människan och kunskapen som betraktar elever som tomma kärl som ska fyllas med kunskap och förmågor. Skolutvecklingens innehåll innebär bland annat försök att påverka de i skolan verksamma med avseende på kunskapssyn, rollutveckling och undervisningsmönster. Skolutveckling är inte vilken utveckling som helst på en skola. Det är en medvetet initierad och genomförd process som påverkar hela eller stora delar av verksamheten. Skolutveckling kan förstås utifrån ett styrningsperspektiv där politiker och förvaltning beslutar om reformer som den lokala nivån förväntas implementera. Skolutveckling kan också förstås som en process initierad och implementerad i den enskilda organisationen. Nedan följer en genomgång där olika perspektiv läggs på skolutveckling. 5.1 Särskilda villkor för förståelse av skolan som forskningsområde Vad skiljer skolan från annan verksamhet och hur påverkar det forskningen om skolan? För att förstå skolan kan vi ställa den mot det privata näringslivet från vilket de flesta organisationsteorier härrör. Skolans verksamhet är politiskt styrd och offentligfinansierad, den är en myndighet och dess medarbetare är tjänstemän och genomförare av politiska beslut. Verksamheten i skolan bygger på värderingar som inte handlar om kortsiktiga vinster utan om utbildning och socialisation av barn och ungdomar. Fullan (2001) utgår i sin beskrivning av skolan som studieområde och de speciella förutsättningar som råder där, från yrkesrollerna. Han menar att läraryrket präglas av begränsningar i utvecklingen av den tekniska kulturen. Praktiken, undervisningen, styrs i hög utsträckning av ”trial an error”, en metod med begränsad tid för reflektion. Trycket att prestera i förhållande till
ständigt förändrade villkor och i mängder av oplanerade och ostrukturerade möten påverkar lärare så att de är nuorienterade och ofta arbetar isolerade från andra vuxna. Tid och ork sätter gränser för möjligheterna till reflektion. Fullan drar av denna verklighetsbeskrivning slutsatsen att alla reformer som syftar till skolutveckling kommer misslyckas tills vi utvecklat och använder infrastrukturer och processer som engagerar lärarna i att utveckla sin förståelse av villkoren. Berg (2003) beskriver skolans komplexitet utifrån dess komplexa styrkällor. Han skiljer på skolan som institution och skolor som organisationer. De uttalade och outtalade förväntningar som finns på skolan skapar mångsidiga och motstridiga krav på skolor. Lokal ledning och central styrning verkar inte alltid i samma riktning vilket kan skapa dilemman för praktikerna. Samtidigt är variationen stor mellan olika skolor eftersom skolkulturer varierar. De stora variationerna mellan skolors ledning och inre kultur öppnar för att skolors vardagsarbete kan vara utformat på vitt skilda sätt och ändå vara i linje med en del av det uttalade och outtalade uppdraget. 5.2 Forskning om skolutveckling i historiskt perspektiv Sett ur det här perspektivet ska skolutveckling förstås som skolreformer eller skolpolitik. Reformer skapas av de valda representanterna, de är avsedda, planerade och beslutade och förväntas bli omsatta i praktik, även om erfarenheter visar att det ofta inte sker (Bergström, 2003). I det här sammanhanget utgår vi alltså från ambitionen till skolutveckling som den uttrycks av de folkvalda och myndigheter. Göran Bergström försöker i Perspektiv på skolreformer att beskriva och perspektivisera skolreformer i Sverige de senaste 40 åren utifrån framförallt styrning och bakomliggande motiv (Bergström, 2003). Han tar avstamp 1940 och frågar sig vilka skillnader och likheter som finns mellan de skolreformer som genomförts från 1960 till idag? Bergström målar med den breda penseln upp utvecklingen i Sverige under de senaste 40 åren med början i grundskolereformen 1962. Reformen drevs igenom av socialdemokraterna med den bakomliggande ambitionen att öka jämlikheten i samhället. Växande barnkullar var en annan drivkraft till förändring. Efter grundskolereformen följde ett behov av en reformering av gymnasieskolan. Läroverken och yrkesskolorna hade funnits sedan 20-talet och hade nu spelat ut sin roll. Samhällsstrukturen var
- Page 1 and 2: GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutione
- Page 3 and 4: 1. Inledning Ämnet för uppsatsen
- Page 5 and 6: Idag är min ståndpunkt att val av
- Page 7 and 8: Reliabiliteten handlar om mätresul
- Page 9: under konferensen, jag vet inte i v
- Page 13 and 14: 5.3 Forskning om skolutveckling uti
- Page 15 and 16: de. I relationen lärare - elever b
- Page 17 and 18: Skolans viktigaste uppdrag, det som
- Page 19 and 20: kan från de professionella. Det f
- Page 21 and 22: av den övriga verksamheten. Skolut
- Page 23 and 24: och rimligt för skolan att förän
- Page 25 and 26: Många faktorer påverkar utgången
- Page 27 and 28: 6.1 Synen på den egna rollen Skoll
- Page 29 and 30: Valet att kalla skolledaren abdiker
- Page 31 and 32: • Utveckling måste få ta tid Ti
- Page 33 and 34: Åsikterna om hur förankring bäst
- Page 35 and 36: 7. Analys av resultaten 7.1 Diskuss
- Page 37 and 38: jag kunde inte finna något sådant
- Page 39 and 40: Ett sådant resultat kan förstås
- Page 41 and 42: Referenser Alvesson, M. & Sköldber
ständigt förändrade villkor och i mängder av oplanerade och ostrukturerade möten påverkar<br />
lärare så att de är nuorienterade och ofta arbetar isolerade från andra vuxna. Tid och ork sätter<br />
gränser för möjligheterna till reflektion. Fullan drar av denna verklighetsbeskrivning slutsatsen<br />
att alla reformer som syftar till <strong>skolutveckling</strong> kommer misslyckas tills vi utvecklat och använder<br />
infrastrukturer och processer som engagerar lärarna i att utveckla sin förståelse av villkoren.<br />
Berg (2003) beskriver skolans komplexitet utifrån dess komplexa styrkällor. Han skiljer på<br />
skolan som institution och skolor som organisationer. De uttalade och outtalade förväntningar<br />
som finns på skolan skapar mångsidiga och motstridiga krav på skolor. Lokal ledning och central<br />
styrning verkar inte alltid i samma riktning vilket kan skapa dilemman för praktikerna.<br />
Samtidigt är variationen stor mellan olika skolor eftersom skolkulturer varierar. De stora variationerna<br />
mellan skolors ledning och inre kultur öppnar för att skolors vardagsarbete kan vara<br />
utformat på vitt skilda sätt och ändå vara i linje med en del av det uttalade och outtalade uppdraget.<br />
5.2 Forskning om <strong>skolutveckling</strong> i historiskt perspektiv<br />
Sett ur det här perspektivet ska <strong>skolutveckling</strong> förstås som skolreformer eller skolpolitik. Reformer<br />
skapas av de valda representanterna, de är avsedda, planerade och beslutade och förväntas<br />
bli omsatta i praktik, även om erfarenheter visar att det ofta inte sker (Bergström, 2003). I<br />
det här sammanhanget utgår vi alltså från ambitionen till <strong>skolutveckling</strong> som den uttrycks av<br />
de folkvalda och myndigheter.<br />
Göran Bergström försöker i Perspektiv på skolreformer att beskriva och perspektivisera skolreformer<br />
i Sverige de senaste 40 åren utifrån framförallt styrning och bakomliggande motiv<br />
(Bergström, 2003). Han tar avstamp 1940 och frågar sig vilka skillnader och likheter som finns<br />
mellan de skolreformer som genomförts från 1960 till idag? Bergström målar med den breda<br />
penseln upp utvecklingen i Sverige under de senaste 40 åren med början i grundskolereformen<br />
1962. Reformen drevs igenom av socialdemokraterna med den bakomliggande ambitionen att<br />
öka jämlikheten i samhället. Växande barnkullar var en annan drivkraft till förändring. Efter<br />
grundskolereformen följde ett behov av en reformering av gymnasieskolan. Läroverken och<br />
yrkesskolorna hade funnits sedan 20-talet och hade nu spelat ut sin roll. Samhällsstrukturen var
Change language