ATT LEDA LÄRANDE SAMTAL
ATT LEDA LÃRANDE SAMTAL - PBS ATT LEDA LÃRANDE SAMTAL - PBS
Att leda lärande samtal Skolutveckling och lärande samtal Skolutveckling är ett resultat av många samverkande faktorer på olika nivåer. Lärarnas agerande är dock helt avgörande för förverkligandet av skolutvecklingen. Det är i mötet mellan lärare och elever som skolutvecklingen tar gestalt. Lärares undervisningsmönster påverkas främst av erfarenheterna utifrån den egna undervisning och av de samtal man har tillsammans med elever och kollegor kring dessa erfarenheter. Lärares erfarenhetslärande utgör således en grundstomme i skolutvecklingssammanhang. En konsekvens av detta blir att skapa så goda förutsättningar som möjligt för lärares erfarenhetsutbyte för att därigenom generera lärdomar om hur man kan bidra till elevers lärande och utveckling. Lärarna blir på det viset huvudaktörer vad gäller kunskapsbildningen om undervisning och lärande i skolan. Erfarenhetslärande pågår jämt även om man inte medveten om det. Man bygger upp så kallad tyst kunskap. Underlaget för det lärande samtalet kan vara mer eller mindre omfattande och tillförlitligt. Den enklaste formen är när man ensam eller tillsammans med andra reflekterar över sina erfarenheter för att bättre förstå ett skeende. Erfarenhetslärandet är en form av utvärdering även om tillförlitligheten i vetenskaplig mening är låg. Vid erfarenhetslärande tenderar man att framför allt lägga märke till det som stämmer överens med de föreställningar som man redan har medan det som inte stämmer tenderar att sorteras bort eller ses som undantag som man inte behöver bry sig om. För att öka tillförlitligheten i utvärderingsarbetet krävs en viss systematik både när man samlar in underlaget för lärandet och när man genom det lärande samtalet drar slutsatser och formulerar lärdomar som kan vara vägledande för det fortsatta arbetet.
- Page 1 and 2: Hans-Åke Scherp ATT LEDA LÄRANDE
- Page 3: Innehållsförteckning Förord ____
- Page 8 and 9: Genom att, med hjälp av det läran
- Page 10 and 11: Förståelsen av skolans uppdrag/vi
- Page 12 and 13: Förståelse av uppdraget Agerande
- Page 14 and 15: människor som är passiva, lata oc
- Page 16 and 17: ande. Detta kan göras i olika kons
- Page 18 and 19: sätt. Den kritiskt kollegiala gran
- Page 20 and 21: Förståelse av uppdraget Agerande
- Page 22 and 23: i varje grupp tala om vad det är f
- Page 24 and 25: nad, problemförskjutning eller kol
- Page 26 and 27: Genomförande Störningsmodellen L
- Page 28 and 29: titta ned i sina egna eventuella an
- Page 30 and 31: Problemlösningsprocessen som helhe
- Page 32 and 33: Fas Frågor Värdering - Låt oss s
- Page 34 and 35: Från/Till Värdering Teori Handlin
- Page 36 and 37: Samtal utifrån individ-, grupp-, o
- Page 38 and 39: L: Vilka erfarenheter har du av ele
- Page 40 and 41: E: Nej, vad ska det vara bra för?
- Page 42 and 43: • ”Vänta ett tag! Menar du att
- Page 44 and 45: konsekvenser. De flesta har väl va
- Page 46 and 47: ner pratar man om två olika aspekt
- Page 48 and 49: samma kanal som man själv pratar s
- Page 50 and 51: Det felaktiga i det första exemple
- Page 52 and 53: Vara på samma våglängd Exempel p
- Page 54 and 55: Skolchefen: Rektorn: Skolchefen: Re
Att leda lärande samtal<br />
Skolutveckling och lärande samtal<br />
Skolutveckling är ett resultat av många samverkande faktorer på<br />
olika nivåer. Lärarnas agerande är dock helt avgörande för förverkligandet<br />
av skolutvecklingen. Det är i mötet mellan lärare och<br />
elever som skolutvecklingen tar gestalt. Lärares undervisningsmönster<br />
påverkas främst av erfarenheterna utifrån den egna undervisning<br />
och av de samtal man har tillsammans med elever och<br />
kollegor kring dessa erfarenheter. Lärares erfarenhetslärande utgör<br />
således en grundstomme i skolutvecklingssammanhang. En konsekvens<br />
av detta blir att skapa så goda förutsättningar som möjligt för<br />
lärares erfarenhetsutbyte för att därigenom generera lärdomar om hur<br />
man kan bidra till elevers lärande och utveckling. Lärarna blir på<br />
det viset huvudaktörer vad gäller kunskapsbildningen om undervisning<br />
och lärande i skolan.<br />
Erfarenhetslärande pågår jämt även om man inte medveten<br />
om det. Man bygger upp så kallad tyst kunskap. Underlaget för<br />
det lärande samtalet kan vara mer eller mindre omfattande och<br />
tillförlitligt. Den enklaste formen är när man ensam eller tillsammans<br />
med andra reflekterar över sina erfarenheter för att bättre<br />
förstå ett skeende. Erfarenhetslärandet är en form av utvärdering<br />
även om tillförlitligheten i vetenskaplig mening är låg. Vid erfarenhetslärande<br />
tenderar man att framför allt lägga märke till det<br />
som stämmer överens med de föreställningar som man redan har<br />
medan det som inte stämmer tenderar att sorteras bort eller ses<br />
som undantag som man inte behöver bry sig om.<br />
För att öka tillförlitligheten i utvärderingsarbetet krävs en viss<br />
systematik både när man samlar in underlaget för lärandet och när<br />
man genom det lärande samtalet drar slutsatser och formulerar<br />
lärdomar som kan vara vägledande för det fortsatta arbetet.
Change language