ATT LEDA LÄRANDE SAMTAL
ATT LEDA LÃRANDE SAMTAL - PBS ATT LEDA LÃRANDE SAMTAL - PBS
Ett par belysande exempel: Ett samtal med en elev som varit borta från skolan skulle ha kunna föras på två olika sätt relaterat till Varför-frågor respektive Vad- och Hur-frågor. Med varför-frågor: Läraren: Varför är du borta från skolan? Eleven: Jag har ingen lust att gå. Läraren: Varför det då? Eleven: Jag är less. Läraren: Men, varför det? Eleven: Vet inte. Med vad- och hur-frågor: Läraren: Du har varit borta en del från skolan på sistone. Vad tänker du på när du vaknar och det är skoldag? Eleven: Usch, måste man gå till den där skolan igen. Läraren: Är det något särskilt i skolan som du tänker på då? Eleven: Ja, den där jävla matten. Läraren: När du ska gå in på en matematiklektion, hur känner du dig då? Eleven: Mest rädd för att jag ska göra bort mig. Även om ambitionen i dessa två olika, sätt att samtala och fråga är densamma så är risken större för att samtalet stannar av eller hålls på en ytnivå om varför-frågorna får dominera alltför mycket. Vadfrågor och Hur-frågor har en fördjupande effekt på samtalet.
Sammanfattning Några utmärkande kännetecken och goda råd för det lärande samtalet som grund för skolutveckling. • Utgå från problem eller utvecklingsområden som upplevs angelägna på skolan. • Strukturera det lärande samtalet utifrån erfarenhetslärandespiralen. • Skaffa ett underlag för lärandet om problemets natur som grundar sig på såväl de egna kollegornas lärande och erfarenheter som lärdomar från andra skolor och forskningsresultat. • Fördjupa förståelsen av problemets natur genom att söka efter mönster i erfarenheter och lärdomar som kan ligga till grund för nya lärdomar. • Utarbeta lösningsförslag eller handlingsalternativ som bygger på en fördjupad förståelse av problemet. • Tillämpa lösningsförslagen • Utvärdera tillämpningen för att få underlag för fördjupat lärande. Lärprocessen underlättas om kommunikationen karaktäriseras av att alla i gruppen upplever att de bidragit till resultatet och lärandet genom att man • Undviker dubbla budskap • Ger uttryck både för vad man tänker och känner utan att vara klandrande eller vädjande. • Är på samma våglängd så att man inte pratar förbi varandra • Delar med sig av hur man ser på det som diskuteras utan att göra anspråk på att sitta inne med den absoluta sanning-
- Page 15 and 16: klargör vad man vill få ut av bes
- Page 17 and 18: underlag för förnyat lärande. Al
- Page 19 and 20: Förståelse av uppdraget Vad komme
- Page 21 and 22: Föreskrivande respektive lärandeo
- Page 23 and 24: Skolledaren Vad är din erfarenhet
- Page 25 and 26: Utgångspunkt Störningsmodellen -
- Page 27 and 28: snabbt över till lösningsförslag
- Page 29 and 30: Förslag A Förslag B + - + - …
- Page 31 and 32: Fas Problemförståelse Lärprocess
- Page 33 and 34: De exemplifieringar som redovisats
- Page 35 and 36: Ett exempel R: - Vi har ju flera g
- Page 37 and 38: samhälle där vi alla kan umgås,
- Page 39 and 40: L: Om jag skulle sammanfatta och dr
- Page 41 and 42: Vanliga problem Att leda lärande s
- Page 43 and 44: stora problemet och som är skuld t
- Page 45 and 46: Kommunikation Alla har förmodligen
- Page 47 and 48: Att vara på samma våglängd: Hur
- Page 49 and 50: mamman ropar ”Vad är det nu då?
- Page 51 and 52: Utvecklingsarbete i skolan Ett exem
- Page 53 and 54: som läraren kan känna inför för
- Page 55 and 56: att ha en äkta respekt för andra
- Page 57 and 58: Läraren: Läraren: Nej, jag har gi
- Page 59 and 60: dock att den man samtalar med inte
- Page 61 and 62: Vanliga reaktioner vid kritik är a
- Page 63 and 64: Motsvarande resonemang om att värd
- Page 65: Bitr r: Just det. Det hade varit br
- Page 69 and 70: Planering av lär- och utvecklingsp
- Page 71: Dokumentation av lärgruppsmöte ut
Ett par belysande exempel:<br />
Ett samtal med en elev som varit borta från skolan skulle ha kunna<br />
föras på två olika sätt relaterat till Varför-frågor respektive<br />
Vad- och Hur-frågor.<br />
Med varför-frågor:<br />
Läraren: Varför är du borta från skolan?<br />
Eleven: Jag har ingen lust att gå.<br />
Läraren: Varför det då?<br />
Eleven: Jag är less.<br />
Läraren: Men, varför det?<br />
Eleven: Vet inte.<br />
Med vad- och hur-frågor:<br />
Läraren: Du har varit borta en del från skolan på sistone. Vad tänker<br />
du på när du vaknar och det är skoldag?<br />
Eleven: Usch, måste man gå till den där skolan igen.<br />
Läraren: Är det något särskilt i skolan som du tänker på då?<br />
Eleven: Ja, den där jävla matten.<br />
Läraren: När du ska gå in på en matematiklektion, hur känner du dig<br />
då?<br />
Eleven: Mest rädd för att jag ska göra bort mig.<br />
Även om ambitionen i dessa två olika, sätt att samtala och fråga är<br />
densamma så är risken större för att samtalet stannar av eller hålls<br />
på en ytnivå om varför-frågorna får dominera alltför mycket. Vadfrågor<br />
och Hur-frågor har en fördjupande effekt på samtalet.
Change language