ATT LEDA LÄRANDE SAMTAL

More documents

Recommendations

Info

Vid betydelsefulla samtal är det viktigt att påtala dubbelheten i budskapet och undra vad det innebär. Exempelvis ”Du säger att du är jättenöjd men du ser så besviken ut och det går inte ihop för mig. Kan du hjälpa mig att klara ut detta.” Att lyssna till och ta emot kritik Den mest avgörande förutsättningen för att lyckas med att ta emot kritik är att man har en positiv inställning till återkoppling, att man ser detta som en möjlighet till lärande. Om denna anda genomsyrar organisationen så leder det till att samtalen oftast sker i en positiv anda även när det gäller att föra fram negativ kritik. Brist på lyhördhet och ovilja till att låta sig påverkas leder ofta till att kritiken framförs högljutt och klandrande vilket i sin tur tenderar att förstärka försvarsattityden hos den som är berörd av kritiken. Man hamnar antingen i en positiv eller i en negativ spiral som schematiskt kan beskrivas på följande sätt: Ovilja att ta till sig kritik Lyhördhet och vilja att låta sig påverkas Destruktiv kritik, klander Konstruktiv kritik i positiv anda Spiralen kan initieras antingen via den attityd som man har till återkoppling eller genom det sätt på vilket kritik framförs. Kritik framförd på ett klandrande sätt bygger upp eller förstärker en negativ inställning till återkoppling. En ovilja att lyssna till kritik leder till blockeringar och klandrande samtalsmönster.
Vanliga reaktioner vid kritik är att • försvara sig - ”Ska du säga, du är inte ett dugg bättre så du ska inte komma och tala om för mig hur man ska vara!” • förklara sig - ”Ja, men du förstår att anledningen till att jag gjorde så kommer sig av att ... ” Att reagera på dessa båda sätt leder till att den som kommer med kritiken känner att man inte bryr sig och reagerar då oftast med att antingen ”slå” hårdare för att bryta igenom försvaret eller också med att själv heller inte låta sig påverkas. Ett tredje sätt att reagera på kritik är att • lyssna - ”Säger du det, det var något nytt för mig. Jag visste inte att andra uppfattade mig på det viset. Jag ska fundera vidare på det.” De två första reaktionssätten innebär att man blockerar sig för information eller kunskap om sig själv och utgör också ett hinder för en fördjupning av kontakten. Exempel på positiv återkoppling och reaktioner inför detta. – Jag tycker att du har en så fin förmåga att prata med barnen. • Försvara sig: - Det har jag faktiskt inte alls. Du skulle höra mig ibland när jag blir riktigt arg. • Förklara sig: - Ja, anledningen till det är att jag har gått på kurs i aktivt lyssnande. • Lyssna, ta till sig: - Det var roligt att höra. Det man får reda på i samband med positiv eller negativ kritik är inte sanningen om sig själv utan endast hur man upplevs eller uppfattas av andra. Att kunna ta emot kritik som man betraktar som felaktig är förmodligen det svåraste. Om man även klarar av att ta emot återkoppling som man upplever som orättvis utan att gå i försvar har man bättre möjligheter att förstå varför andra reagerar som de gör. Vad man gör av informationen är upp till var och en. Man kan bestämma sig för att fortsätta agera på samma sätt som tidigare även om kritiken varit negativ eller man kan bestämma sig för att försöka ändra något som resultat av återkopplingen.
Page 1 and 2:
Hans-Åke Scherp ATT LEDA LÄRANDE
Page 3:
Innehållsförteckning Förord ____
Page 7 and 8:
Att leda lärande samtal Skolutveck
Page 9 and 10: heten och de problem och dilemman s
Page 11 and 12: mening åt nya erfarenheter. Våra
Page 13 and 14: Erfarenhetslärande har fördelen a
Page 15 and 16: klargör vad man vill få ut av bes
Page 17 and 18: underlag för förnyat lärande. Al
Page 19 and 20: Förståelse av uppdraget Vad komme
Page 21 and 22: Föreskrivande respektive lärandeo
Page 23 and 24: Skolledaren Vad är din erfarenhet
Page 25 and 26: Utgångspunkt Störningsmodellen -
Page 27 and 28: snabbt över till lösningsförslag
Page 29 and 30: Förslag A Förslag B + - + - …
Page 31 and 32: Fas Problemförståelse Lärprocess
Page 33 and 34: De exemplifieringar som redovisats
Page 35 and 36: Ett exempel R: - Vi har ju flera g
Page 37 and 38: samhälle där vi alla kan umgås,
Page 39 and 40: L: Om jag skulle sammanfatta och dr
Page 41 and 42: Vanliga problem Att leda lärande s
Page 43 and 44: stora problemet och som är skuld t
Page 45 and 46: Kommunikation Alla har förmodligen
Page 47 and 48: Att vara på samma våglängd: Hur
Page 49 and 50: mamman ropar ”Vad är det nu då?
Page 51 and 52: Utvecklingsarbete i skolan Ett exem
Page 53 and 54: som läraren kan känna inför för
Page 55 and 56: att ha en äkta respekt för andra
Page 57 and 58: Läraren: Läraren: Nej, jag har gi
Page 59: dock att den man samtalar med inte
Page 63 and 64: Motsvarande resonemang om att värd
Page 65 and 66: Bitr r: Just det. Det hade varit br
Page 67 and 68: Sammanfattning Några utmärkande k
Page 69 and 70: Planering av lär- och utvecklingsp
Page 71: Dokumentation av lärgruppsmöte ut
show all

ATT LEDA LÄRANDE SAMTAL

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?