ATT LEDA LÄRANDE SAMTAL

stora problemet och som är skuld till allt galet på skolan. Ett annat
exempel är när man "skyller" bristande samarbete på lokalerna.
Ytterligare ett exempel: Vid en sammankomst deltog personal
från socialförvaltningen och skolan samt föräldrar. Arbetsuppgiften
var: Vad kan vi göra för att öka ansvarstagandet hos våra
barn? Man diskuterade i homogena grupper och arbetade fram
lösningsförslag. Arbetspasset avslutades med att grupperna fick
redovisa resultaten av arbetet.
Det visade sig att skolpersonalen hade goda idéer om vad föräldrarna
och "det sociala" borde göra, föräldrarna hade diskuterat
vad skolan och sociala borde göra och personalen från socialförvaltningen
hade utarbetat lösningar åt skolan och föräldrarna. I
stället för att arbeta med det man själv kan göra så hade man använt
sig av avvärjningstekniken problemförskjutning och utarbetat
förslag på vad andra kan göra. Det behöver inte vara ett medvetet
"sabotage" utan man halkade omedvetet in i denna avvärjning. En
medveten gruppledare skulle ha upptäckt detta och återfört gruppen
till dess egentliga arbetsuppgift.
Dubbel kommunikation
Dubbel kommunikation innebär att man samtidigt ger uttryck för
två eller fler budskap som sinsemellan är oförenliga. Exempel på
detta är när man efter att ha presenterat ett förslag bemöts med
”Det här var verkligen intressant och viktigt. Vi måste återkomma till det
vid ett senare tillfälle” varefter det hela glöms bort. Om man frågar
när man skulle kunna fortsätta med diskussionen så går det inte
att hitta någon tid trots att man försäkrar att förslaget tillhör det
viktigaste som hänt på länge. Ett möjligt ingripande från gruppledaren
vore att tydliggöra det dubbla budskapet.
Tystnad
Tystnad är nog den mest använda tekniken när man vill värja sig
från förändringar. Genom att vara tyst ser man till att förändringsförslaget
över huvud taget inte diskuteras. Man ifrågasätter alltså
inte förslaget eftersom det leder till samtal som i sin tur kan få