ATT LEDA LÄRANDE SAMTAL
ATT LEDA LÃRANDE SAMTAL - PBS ATT LEDA LÃRANDE SAMTAL - PBS
titta ned i sina egna eventuella anteckningar. Dessutom markerar man på ett mycket tydligt sätt att man ser alla bidrag som betydelsefulla. Det känns bra att få sina tankar satta på pränt inför alla i gruppen. Det innebär också att man skapar ett visst tryck på dem som ännu inte bidragit till arbetsresultatet att bli aktiva. Innan man går in i värderingsfasen sammanställs alla lösningsförslag varefter man grupperar idéerna så att det är lättare att få en överblick. Som gruppledare är det viktigt att se till att man inte börjar värdera lösningsförslagen innan man uttömt alla idéer. Om man tillåter värderingar under lösningsförslagsfasen leder det snabbt till en uppdelning i gruppen där vissa anstränger sig att hitta lösningar och andra ägnar sig åt att skjuta dessa förslag i sank. Att blanda dessa båda steg försvårar konstruktiv problemlösning. Om någon i gruppen går in och värderar förslagen innan man påbörjat värderingsfasen bör man ingripa som gruppledare genom att t ex säga: ”Vänta, låt oss alla försöka bidra till att hitta lösningar så går vi in och värderar senare.” Steg 4. Värdering av lösningsförslag Varje lösningsförslag eller kombination av idéer granskas och värderas i denna fas. Förslagen värderas utifrån kriterier som: • Ligger förslaget i linje med uppdraget? • Hur stämmer lösningsförslaget med den fördjupade förståelse som vi fått av problemets natur? • Är idén lätt att omsätta i handling? • Vilka resurser krävs? Denna granskning kan göras mer eller mindre strukturerad. En enkel modell är att ställa de mest aktuella förslagen mot varandra och göra listor med för- respektive nackdelar med de olika förslagen.
Förslag A Förslag B + – + – ………… ………… ………… ………… ………… ………… ………… ………… ………… ………… ………… ………… ………… ………… ………… ………… Om man fått tydliga motsättningar i gruppen om vilka förslag man i första hand vill realisera kan det vara lämpligt att underlätta värderingsarbetet genom att be de som är positiva till förslag A att redovisa nackdelarna med den idén och fördelarna med förslag B och vise versa. Detta är ett sätt med vars hjälp man kan få deltagarna att se på saker ur ett helt motsatt perspektiv och underlätta nyanseringar. Det är en fördel om man kommer fram till att prova fler lösningsförslag i handling. Genom variationen skapas bättre förutsättningar för förnyat lärande utifrån de erfarenheter man får av de olika förslagen till problemlösning. Steg 5. Beslut I beslutet bör man göra överenskommelser om vem som gör vad, när, var, och hur. Det räcker alltså inte med att besluta att något ska göras. Man behöver även undersöka vilken hjälp som kan behövas för att klara överenskommelsen. I beslutet behöver också ingå hur och när uppföljningen ska ske. Steg 6. Agerande Genom att man provar fler lösningsalternativ skapar man goda förutsättningar för lärande under förutsättning att man följer upp resultaten av de olika lösningarna. Steg 7. Uppföljning eller utvärdering Uppföljningen och utvärderingen görs för att få underlag för förnyade lärande samtal om problemets natur och olika lösningar.
- Page 1 and 2: Hans-Åke Scherp ATT LEDA LÄRANDE
- Page 3: Innehållsförteckning Förord ____
- Page 7 and 8: Att leda lärande samtal Skolutveck
- Page 9 and 10: heten och de problem och dilemman s
- Page 11 and 12: mening åt nya erfarenheter. Våra
- Page 13 and 14: Erfarenhetslärande har fördelen a
- Page 15 and 16: klargör vad man vill få ut av bes
- Page 17 and 18: underlag för förnyat lärande. Al
- Page 19 and 20: Förståelse av uppdraget Vad komme
- Page 21 and 22: Föreskrivande respektive lärandeo
- Page 23 and 24: Skolledaren Vad är din erfarenhet
- Page 25 and 26: Utgångspunkt Störningsmodellen -
- Page 27: snabbt över till lösningsförslag
- Page 31 and 32: Fas Problemförståelse Lärprocess
- Page 33 and 34: De exemplifieringar som redovisats
- Page 35 and 36: Ett exempel R: - Vi har ju flera g
- Page 37 and 38: samhälle där vi alla kan umgås,
- Page 39 and 40: L: Om jag skulle sammanfatta och dr
- Page 41 and 42: Vanliga problem Att leda lärande s
- Page 43 and 44: stora problemet och som är skuld t
- Page 45 and 46: Kommunikation Alla har förmodligen
- Page 47 and 48: Att vara på samma våglängd: Hur
- Page 49 and 50: mamman ropar ”Vad är det nu då?
- Page 51 and 52: Utvecklingsarbete i skolan Ett exem
- Page 53 and 54: som läraren kan känna inför för
- Page 55 and 56: att ha en äkta respekt för andra
- Page 57 and 58: Läraren: Läraren: Nej, jag har gi
- Page 59 and 60: dock att den man samtalar med inte
- Page 61 and 62: Vanliga reaktioner vid kritik är a
- Page 63 and 64: Motsvarande resonemang om att värd
- Page 65 and 66: Bitr r: Just det. Det hade varit br
- Page 67 and 68: Sammanfattning Några utmärkande k
- Page 69 and 70: Planering av lär- och utvecklingsp
- Page 71: Dokumentation av lärgruppsmöte ut
titta ned i sina egna eventuella anteckningar. Dessutom markerar<br />
man på ett mycket tydligt sätt att man ser alla bidrag som betydelsefulla.<br />
Det känns bra att få sina tankar satta på pränt inför alla i<br />
gruppen. Det innebär också att man skapar ett visst tryck på dem<br />
som ännu inte bidragit till arbetsresultatet att bli aktiva.<br />
Innan man går in i värderingsfasen sammanställs alla lösningsförslag<br />
varefter man grupperar idéerna så att det är lättare att få en<br />
överblick. Som gruppledare är det viktigt att se till att man inte<br />
börjar värdera lösningsförslagen innan man uttömt alla idéer. Om<br />
man tillåter värderingar under lösningsförslagsfasen leder det<br />
snabbt till en uppdelning i gruppen där vissa anstränger sig att hitta<br />
lösningar och andra ägnar sig åt att skjuta dessa förslag i sank.<br />
Att blanda dessa båda steg försvårar konstruktiv problemlösning.<br />
Om någon i gruppen går in och värderar förslagen innan man påbörjat<br />
värderingsfasen bör man ingripa som gruppledare genom<br />
att t ex säga: ”Vänta, låt oss alla försöka bidra till att hitta lösningar så<br />
går vi in och värderar senare.”<br />
Steg 4. Värdering av lösningsförslag<br />
Varje lösningsförslag eller kombination av idéer granskas och värderas<br />
i denna fas. Förslagen värderas utifrån kriterier som:<br />
• Ligger förslaget i linje med uppdraget?<br />
• Hur stämmer lösningsförslaget med den fördjupade förståelse<br />
som vi fått av problemets natur?<br />
• Är idén lätt att omsätta i handling?<br />
• Vilka resurser krävs?<br />
Denna granskning kan göras mer eller mindre strukturerad. En<br />
enkel modell är att ställa de mest aktuella förslagen mot varandra<br />
och göra listor med för- respektive nackdelar med de olika förslagen.
Change language