ATT LEDA LÄRANDE SAMTAL

nad, problemförskjutning eller kollektiv intellektualisering. Men
det kan också bero på svårigheter i kommunikationen eller en
bristande förmåga att strukturera samtalet så att lärande gynnas.
Som lärledare har man ett särskilt ansvar för att samtalet fördjupas
och leder fram till slutsatser, lärdomar eller nya fördjupande frågor.
För att bidra till att samtalen blir mer lärandeorienterade kan
man ha användning av några hjälpstrukturer. De hjälpstrukturer
jag tänkte lyfta fram avser att vara till hjälp i två avseenden, nämligen
• att komma från ord till handling
• att upptäcka mönster som grund för lärande.
Problem kan ses som störningar eller avvikelser som ska åtgärdas
så att allt återgår till hur det var innan problemet uppstod. Man
kan också se problem som en möjlighet att komma fram till en
annan och förbättrad praxis. Utifrån ett lärande organisationsperspektiv
och vid problembaserad skolutveckling ser man problem
som utgångspunkt och drivkraft för utvecklingsarbete.
Låt mig exemplifiera vilka uttryck de olika förhållningssätten
för med sig om man ska anordna ett föräldramöte för att komma
till rätta med en otillfredsställande arbetssituation i en klass. De
båda perspektiven benämns störnings- respektive utvecklingsmodellen.