ATT LEDA LÄRANDE SAMTAL

Erfarenhetslärande har fördelen att oftast beröra hela personen, d
v s både intellekt och känsla. Erfarenhetsbaserade lärdomar tycks i
högre grad omsättas i handling jämfört med lärdomar som förmedlats
av andra. Erfarenhetslärande rymmer dock en hel del
brister och fallgropar. Ett reflekterande förhållningssätt är avgörande
när det gäller att ta vara på de erfarenheter man gör. En viktig
funktion för de som deltar i lärande samtal är att skapa ett klimat
där reflektioner uppmuntras.
Olika människor lär sig också helt olika saker av en och samma
händelse. Detta visar på ett annat problem vid erfarenhetslärande,
nämligen att man kan dra mer eller mindre ändamålsenliga slutsatser
av de erfarenheter man gör. Eftersom vi har en tendens att
framför allt lägga märke till det som stämmer överens med det vi
redan tror, tenderar händelser som inte stämmer överens med
våra tidigare föreställningar att ignoreras eller avvisas. Risken är
alltså att erfarenhetslärande leder till att redan befintliga tankemodeller förstärks
även om de avspeglar verkligheten på ett bristfälligt sätt. Erfarenhetslärande
i sig är snarare ett konserveringsmedel än en förändringskraft.
Ett annat fenomen som verkar konserverande är att man via
sitt agerande påverkar sin omgivning så att det blir ett slags självuppfyllande
profetia. Ett par exempel illustreras i figur 3.
Figur 3. Självuppfyllande profetior.
Om man bemöter människor på ett sätt som kännetecknas av order,
regler och kontroll så tenderar det att bidra till att utveckla