ATT LEDA LÄRANDE SAMTAL

More documents

Recommendations

Info

Förståelse av uppdraget Agerande Agerande Agerande Organisationsstruktur Erfarenheter Planering Reflektion Föreställningar Slutsatser Lärdomar Figur 2. Erfarenhetslärandets faser. Forskning, andras erfarenheter Erfarenhetslärande om undervisning sker inte i ett vakuum, utan påverkas av organisationsstrukturer som t ex längden på lektionspass samt av förståelsen av uppdraget. Långa lektionspass ger andra erfarenheter än korta pass och påverkar därigenom de lärdomar som dras. De erfarenheter man gör får sin mening av den förståelse man redan har av lärande och undervisning.
Erfarenhetslärande har fördelen att oftast beröra hela personen, d v s både intellekt och känsla. Erfarenhetsbaserade lärdomar tycks i högre grad omsättas i handling jämfört med lärdomar som förmedlats av andra. Erfarenhetslärande rymmer dock en hel del brister och fallgropar. Ett reflekterande förhållningssätt är avgörande när det gäller att ta vara på de erfarenheter man gör. En viktig funktion för de som deltar i lärande samtal är att skapa ett klimat där reflektioner uppmuntras. Olika människor lär sig också helt olika saker av en och samma händelse. Detta visar på ett annat problem vid erfarenhetslärande, nämligen att man kan dra mer eller mindre ändamålsenliga slutsatser av de erfarenheter man gör. Eftersom vi har en tendens att framför allt lägga märke till det som stämmer överens med det vi redan tror, tenderar händelser som inte stämmer överens med våra tidigare föreställningar att ignoreras eller avvisas. Risken är alltså att erfarenhetslärande leder till att redan befintliga tankemodeller förstärks även om de avspeglar verkligheten på ett bristfälligt sätt. Erfarenhetslärande i sig är snarare ett konserveringsmedel än en förändringskraft. Ett annat fenomen som verkar konserverande är att man via sitt agerande påverkar sin omgivning så att det blir ett slags självuppfyllande profetia. Ett par exempel illustreras i figur 3. Figur 3. Självuppfyllande profetior. Om man bemöter människor på ett sätt som kännetecknas av order, regler och kontroll så tenderar det att bidra till att utveckla
Page 1 and 2: Hans-Åke Scherp ATT LEDA LÄRANDE
Page 3: Innehållsförteckning Förord ____
Page 7 and 8: Att leda lärande samtal Skolutveck
Page 9 and 10: heten och de problem och dilemman s
Page 11: mening åt nya erfarenheter. Våra
Page 15 and 16: klargör vad man vill få ut av bes
Page 17 and 18: underlag för förnyat lärande. Al
Page 19 and 20: Förståelse av uppdraget Vad komme
Page 21 and 22: Föreskrivande respektive lärandeo
Page 23 and 24: Skolledaren Vad är din erfarenhet
Page 25 and 26: Utgångspunkt Störningsmodellen -
Page 27 and 28: snabbt över till lösningsförslag
Page 29 and 30: Förslag A Förslag B + - + - …
Page 31 and 32: Fas Problemförståelse Lärprocess
Page 33 and 34: De exemplifieringar som redovisats
Page 35 and 36: Ett exempel R: - Vi har ju flera g
Page 37 and 38: samhälle där vi alla kan umgås,
Page 39 and 40: L: Om jag skulle sammanfatta och dr
Page 41 and 42: Vanliga problem Att leda lärande s
Page 43 and 44: stora problemet och som är skuld t
Page 45 and 46: Kommunikation Alla har förmodligen
Page 47 and 48: Att vara på samma våglängd: Hur
Page 49 and 50: mamman ropar ”Vad är det nu då?
Page 51 and 52: Utvecklingsarbete i skolan Ett exem
Page 53 and 54: som läraren kan känna inför för
Page 55 and 56: att ha en äkta respekt för andra
Page 57 and 58: Läraren: Läraren: Nej, jag har gi
Page 59 and 60: dock att den man samtalar med inte
Page 61 and 62: Vanliga reaktioner vid kritik är a
Page 63 and 64:
Motsvarande resonemang om att värd
Page 65 and 66:
Bitr r: Just det. Det hade varit br
Page 67 and 68:
Sammanfattning Några utmärkande k
Page 69 and 70:
Planering av lär- och utvecklingsp
Page 71:
Dokumentation av lärgruppsmöte ut
show all

ATT LEDA LÄRANDE SAMTAL

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?