Genusperspektiv på ledning och samverkan vid olyckor och kriser – en forskningsöversikt
Genusperspektiv på ledning och samverkan vid olyckor och kriser – en forskningsöversikt Genusperspektiv på ledning och samverkan vid olyckor och kriser – en forskningsöversikt
Genusperspektiv på ledning och samverkan vid olyckor och kriser – en forskningsöversikt
- Page 2 and 3: 2 MSB:s kontaktpersoner: Pia Håkan
- Page 4 and 5: 4
- Page 6 and 7: 6 Inledning Denna forskningsöversi
- Page 8 and 9: 8 till stor del vara outforskad. De
- Page 10 and 11: 10 klargöra. Enligt Fredholm och U
- Page 12 and 13: 12 föreställningen om att kvinnor
- Page 14 and 15: 14 metoder med sporadiska kontakter
- Page 16 and 17: 16 beredskap. Könsblindheten, dvs.
- Page 18 and 19: 18 handlingar visats utgöra viktig
- Page 20 and 21: 20 städerna, och i bostäder som
- Page 22 and 23: 22 jämfört med orkaner som fick e
- Page 24 and 25: 24 och finner att genus- och jämst
- Page 26 and 27: 26 snarare än reaktivt (Linghag, E
- Page 28 and 29: 28 vi redan har nämnt, visade det
- Page 30 and 31: 30 uppfattningar och förhållnings
- Page 32 and 33: 32 system). De anser att verktygsl
- Page 34 and 35: 34 kunskap om cykloner och var bero
- Page 36 and 37: 36 Medical Aid Att tillhandahålla
- Page 38 and 39: 38 Dessutom, i avsaknad av tillräc
- Page 40 and 41: 40 example eating utensils Strive
- Page 42 and 43: 42 Mental Health I studier har det
- Page 44 and 45: 44 Relief Management Ofta är kvinn
- Page 46 and 47: 46 3 Psychosocial protection Källa
- Page 48 and 49: 48 Ensure gender balance in the tr
- Page 50 and 51: 50 Huvuddelen av forskning om genus
<strong>G<strong>en</strong>usperspektiv</strong> <strong>på</strong> <strong>ledning</strong> <strong>och</strong><br />
<strong>samverkan</strong> <strong>vid</strong> <strong>olyckor</strong> <strong>och</strong><br />
<strong>kriser</strong> <strong>–</strong> <strong>en</strong> <strong>forskningsöversikt</strong>
2<br />
MSB:s kontaktpersoner:<br />
Pia Håkansson, 010-240 3593<br />
Publikationsnummer MSB910 <strong>–</strong> september 2015<br />
ISBN 978-91-7383-599-2
3<br />
Författarna<br />
Ulrika Jansson<br />
Fil. dr. i arbetsvet<strong>en</strong>skap/universitetslektor i g<strong>en</strong>usvet<strong>en</strong>skap<br />
Karlstad universitet<br />
Fakultet<strong>en</strong> för humaniora <strong>och</strong> samhällsvet<strong>en</strong>skap<br />
Institution<strong>en</strong> för sociala <strong>och</strong> psykologiska studier<br />
www.kau.se<br />
Sophie Linghag<br />
Fil. dr. i företagsekonomi/universitetslektor i g<strong>en</strong>usvet<strong>en</strong>skap<br />
Karlstad universitet<br />
Fakultet<strong>en</strong> för humaniora <strong>och</strong> samhällsvet<strong>en</strong>skap<br />
Institution<strong>en</strong> för sociala <strong>och</strong> psykologiska studier<br />
www.kau.se<br />
Forskningsöversikt<strong>en</strong> har varit finansierad av Myndighet<strong>en</strong> för samhällsskydd<br />
<strong>och</strong> beredskap.
4
5<br />
Innehållsförteckning<br />
In<strong>ledning</strong>......................................................................................................... 6<br />
Rapport<strong>en</strong>s upplägg ........................................................................................ 6<br />
Begrepp<strong>en</strong> <strong>ledning</strong> <strong>och</strong> <strong>samverkan</strong> <strong>vid</strong> <strong>olyckor</strong> <strong>och</strong> <strong>kriser</strong> ............................. 7<br />
Ledning ................................................................................................... 8<br />
<strong>G<strong>en</strong>usperspektiv</strong> <strong>på</strong> <strong>ledning</strong> <strong>och</strong> ledarskap ........................................... 11<br />
Samverkan ............................................................................................ 12<br />
Betydelser av g<strong>en</strong>us i <strong>ledning</strong> <strong>och</strong> <strong>samverkan</strong> <strong>vid</strong> <strong>olyckor</strong> <strong>och</strong> <strong>kriser</strong> ........... 15<br />
G<strong>en</strong>us <strong>och</strong> katastrofer ........................................................................... 17<br />
Skillnader i riskuppfattningar ............................................................... 22<br />
G<strong>en</strong>usmedvet<strong>en</strong> riskhantering <strong>och</strong> analys ............................................ 24<br />
G<strong>en</strong>us i risk- <strong>och</strong> krishantering............................................................. 25<br />
Integrering av jämställdhet i <strong>ledning</strong>ssystem ....................................... 31<br />
Slutsatser ...................................................................................................... 49
6<br />
In<strong>ledning</strong><br />
D<strong>en</strong>na <strong>forskningsöversikt</strong> är ett uppdrag från Myndighet<strong>en</strong> för<br />
samhällsskydd <strong>och</strong> beredskap, MSB, till Karlstads universitet,<br />
C<strong>en</strong>trum för g<strong>en</strong>usforskning. Uppdraget handlar om hur betydelser<br />
av g<strong>en</strong>us är belyst inom <strong>ledning</strong> <strong>och</strong> <strong>samverkan</strong> <strong>vid</strong> framförallt<br />
olycks- <strong>och</strong> krishantering, m<strong>en</strong> äv<strong>en</strong> i viss mån inom andra relevanta<br />
samhällsområd<strong>en</strong>. I översikt<strong>en</strong> berörs äv<strong>en</strong> ledarskapsområdet <strong>och</strong><br />
dess utveckling i relation till g<strong>en</strong>us.<br />
Bakgrund<strong>en</strong> till att g<strong>en</strong>omföra <strong>en</strong> <strong>forskningsöversikt</strong> om g<strong>en</strong>us inom<br />
<strong>ledning</strong> <strong>och</strong> <strong>samverkan</strong> handlar bland annat om att <strong>ledning</strong>s- <strong>och</strong><br />
<strong>samverkan</strong>sområdet ofta baserar sitt arbete <strong>på</strong> tradition <strong>och</strong><br />
<strong>ledning</strong>sideal som präglas av män <strong>och</strong> manlighet <strong>på</strong> ett<br />
oproblematiserat sätt. Detta antas ha konsekv<strong>en</strong>ser för <strong>ledning</strong>s- <strong>och</strong><br />
<strong>samverkan</strong>sproblematik <strong>vid</strong> <strong>olyckor</strong> <strong>och</strong> <strong>kriser</strong>. Forskning om olycks<strong>och</strong><br />
krishantering utförs inom många olika vet<strong>en</strong>skapliga discipliner<br />
<strong>och</strong> med många olika perspektiv. På <strong>en</strong> övergripande nivå kan <strong>en</strong><br />
ställa sig frågor om vad <strong>en</strong> kris är? Eller <strong>en</strong> risk? För vem eller vilka<br />
är olika f<strong>en</strong>om<strong>en</strong> ett hot eller <strong>en</strong> risk? Syftet med <strong>forskningsöversikt</strong><strong>en</strong><br />
är emellertid att beskriva betydelser av g<strong>en</strong>us eftersom det<br />
är ovanligt i kombination med frågor om <strong>ledning</strong>, styrning <strong>och</strong><br />
<strong>samverkan</strong> i olycks- <strong>och</strong> krishantering. Kunskap om forskningsläget<br />
kring hur g<strong>en</strong>us har blivit belyst inom <strong>ledning</strong> <strong>och</strong> <strong>samverkan</strong> inom<br />
olycks- <strong>och</strong> krishantering kan bidra till utveckling av samhällets<br />
förmåga att hantera <strong>ledning</strong> <strong>och</strong> <strong>samverkan</strong> <strong>vid</strong> <strong>olyckor</strong> <strong>och</strong> <strong>kriser</strong>.<br />
En redovisning av kunskapsläget synliggör äv<strong>en</strong> vilka områd<strong>en</strong> inom<br />
<strong>ledning</strong> <strong>och</strong> <strong>samverkan</strong> <strong>vid</strong> <strong>olyckor</strong> <strong>och</strong> <strong>kriser</strong> som är viktiga,<br />
intressanta <strong>och</strong> behöver beforskas <strong>vid</strong>are.<br />
Rapport<strong>en</strong>s upplägg<br />
D<strong>en</strong>na rapport vänder sig till de med intresse för <strong>ledning</strong> <strong>och</strong><br />
<strong>samverkan</strong> <strong>vid</strong> olycks- <strong>och</strong> krishantering ur ett g<strong>en</strong>usperspektiv.<br />
Rapport<strong>en</strong> är <strong>en</strong> <strong>forskningsöversikt</strong> över d<strong>en</strong> forskning <strong>och</strong> litteratur<br />
som finns inom området m<strong>en</strong> utan att vara heltäckande. Målet med
7<br />
rapport<strong>en</strong> har varit att lyfta fram repres<strong>en</strong>tativ <strong>och</strong> relevant forskning<br />
samt ge exempel <strong>på</strong> hur g<strong>en</strong>us är belyst inom forskningsfältet.<br />
Rapport<strong>en</strong> består av ett antal olika delar. I d<strong>en</strong> inledande del<strong>en</strong><br />
beskrivs uppdraget <strong>och</strong> disposition<strong>en</strong> <strong>och</strong> därefter följer ett avsnitt<br />
om Begrepp<strong>en</strong> <strong>ledning</strong> <strong>och</strong> <strong>samverkan</strong> <strong>vid</strong> <strong>olyckor</strong> <strong>och</strong> <strong>kriser</strong>. Syftet<br />
med avsnittet är att beskriva vad begrepp som <strong>ledning</strong> <strong>och</strong><br />
<strong>samverkan</strong> <strong>vid</strong> olycks- <strong>och</strong> krishantering betecknar samt pres<strong>en</strong>tera<br />
vad ett g<strong>en</strong>usperspektiv <strong>på</strong> <strong>ledning</strong> <strong>och</strong> ledarskap innebär. Därefter<br />
följer ett avsnitt om Betydelser av g<strong>en</strong>us i <strong>ledning</strong> <strong>och</strong> <strong>samverkan</strong><br />
<strong>vid</strong> <strong>olyckor</strong> <strong>och</strong> <strong>kriser</strong>. Vi ger exempel <strong>på</strong> internationella <strong>och</strong> sv<strong>en</strong>ska<br />
studier som <strong>på</strong> olika sätt, <strong>och</strong> inom olika områd<strong>en</strong>, diskuterar g<strong>en</strong>us<br />
inom olycks- <strong>och</strong> krishantering. Forskning<strong>en</strong> pres<strong>en</strong>teras g<strong>en</strong>om ett<br />
antal tematiker, nämlig<strong>en</strong> g<strong>en</strong>us <strong>och</strong> katastrofer, skillnader i<br />
riskuppfattningar, g<strong>en</strong>usmedvet<strong>en</strong> riskhantering <strong>och</strong> analys, g<strong>en</strong>us<br />
i risk- <strong>och</strong> krishantering <strong>och</strong> integrering av jämställdhet i<br />
<strong>ledning</strong>ssystem. De olika temana innehåller studier <strong>och</strong> forskning<br />
som går i varandra <strong>och</strong> kan inte uteslutande placeras inom än d<strong>en</strong><br />
<strong>en</strong>a än d<strong>en</strong> andra tematik<strong>en</strong>. I det sista temat integrering av<br />
jämställdhet i <strong>ledning</strong>ssystem ges ett detaljerat exempel <strong>på</strong> hur ett<br />
inkluderande, jämställt <strong>och</strong> effektivt kris<strong>ledning</strong>ssystem skulle kunna<br />
utformas ur ett jämställdhetsintegrerings-perspektiv. Rapport<strong>en</strong><br />
avslutas med ett avsnitt om slutsatser.<br />
Begrepp<strong>en</strong> <strong>ledning</strong> <strong>och</strong> <strong>samverkan</strong> <strong>vid</strong> <strong>olyckor</strong><br />
<strong>och</strong> <strong>kriser</strong><br />
En första del av arbetet med <strong>forskningsöversikt</strong><strong>en</strong> har inneburit att<br />
tydliggöra vad begrepp som <strong>ledning</strong> <strong>och</strong> <strong>samverkan</strong> <strong>vid</strong> olycks- <strong>och</strong><br />
krishantering betecknar för att därig<strong>en</strong>om kunna fokusera analys<strong>en</strong><br />
kring <strong>på</strong> vilket sätt betydelser av g<strong>en</strong>us har blivit belyst. I<br />
<strong>forskningsöversikt</strong><strong>en</strong> Ledning <strong>och</strong> <strong>samverkan</strong> <strong>vid</strong> <strong>olyckor</strong> <strong>och</strong> <strong>kriser</strong><br />
(Danielsson m.fl. 2011) diskuterar författarna två inriktningar i<br />
befintlig forskning. D<strong>en</strong> <strong>en</strong>a inriktning<strong>en</strong> handlar om frågor kopplade<br />
till <strong>samverkan</strong> med berörda aktörer inom <strong>och</strong> utanför d<strong>en</strong> egna<br />
organisation<strong>en</strong> (Bar-El m.fl. 2009). Här id<strong>en</strong>tifieras problematik<strong>en</strong><br />
med byråkratiska organisationers flexibilitet <strong>och</strong><br />
anpassningsförmåga i svåra läg<strong>en</strong>. Ledning<strong>en</strong>s betydelse anses här är
8<br />
till stor del vara outforskad. D<strong>en</strong> andra inriktning<strong>en</strong> av<br />
<strong>ledning</strong>sfrågor som lyfts fram av Danielsson m.fl. handlar om staber<br />
<strong>och</strong> andra tillfälligt sammansatta organisationsformer. Exempel <strong>på</strong><br />
frågor som väckts <strong>vid</strong> ledarskapsstudier av civil krishantering är t.ex.<br />
<strong>samverkan</strong> inom staber, <strong>samverkan</strong> mellan stab <strong>och</strong> fält,<br />
organisationer som inte har någon vardagsberedskap för stora<br />
händelser versus organisationer som har det, rollbyt<strong>en</strong> under <strong>en</strong><br />
långt utdrag<strong>en</strong> krishantering med mera (Huang, 2008, Sjöberg m.fl.<br />
2011). En slutsats är att det finns behov av forskning om <strong>ledning</strong> <strong>och</strong><br />
<strong>samverkan</strong> <strong>vid</strong> <strong>olyckor</strong> <strong>och</strong> <strong>kriser</strong> när det gäller dels byråkratiska<br />
organisationers anpassning <strong>vid</strong> akuta händelser <strong>och</strong> dels hantering av<br />
de temporära organisationsformer som skapas i dessa sammanhang<br />
(Danielsson m.fl. 2011). Betydelser av g<strong>en</strong>us i <strong>ledning</strong> <strong>och</strong> <strong>samverkan</strong><br />
<strong>vid</strong> <strong>olyckor</strong> <strong>och</strong> <strong>kriser</strong> nämns inte alls i <strong>forskningsöversikt</strong><strong>en</strong> <strong>och</strong> inte<br />
heller lyfts problem med brist<strong>en</strong> <strong>på</strong> sådan forskning eller behov av<br />
d<strong>en</strong>samma fram.<br />
Ledning<br />
När det gäller <strong>ledning</strong> görs ofta distinktioner mellan begrepp<strong>en</strong><br />
<strong>ledning</strong>, ledarskap <strong>och</strong> chefskap. Ledarskap är ett brett område <strong>och</strong><br />
följaktlig<strong>en</strong> finns det inom forskningsområdet <strong>en</strong> mängd definitioner.<br />
Det finns dock vissa drag som för<strong>en</strong>ar de flesta definitioner, nämlig<strong>en</strong><br />
ett antagande om att det rör sig om <strong>en</strong> process <strong>och</strong> ett relationellt<br />
f<strong>en</strong>om<strong>en</strong>. När ledarskap förstås som <strong>en</strong> process synliggörs att <strong>en</strong><br />
avsiktlig <strong>på</strong>verkan utövas av <strong>en</strong> indi<strong>vid</strong> <strong>på</strong> andra människor för att<br />
leda, strukturera <strong>och</strong> underlätta aktiviteter <strong>och</strong> relationer inom <strong>en</strong><br />
organisation. Ledarskap betecknar vanlig<strong>en</strong> relation<strong>en</strong> mellan ledare<br />
<strong>och</strong> medarbetare. När ledarskap ses som <strong>en</strong> social process kan fler<br />
inom ett givet sammanhang vara ledare vilket innebär att det <strong>på</strong><br />
förhand inte behöver vara någon skillnad mellan ledare <strong>och</strong> ledda<br />
(Bryman, 1996, Yukl, 1998, Parry & Bryman 2006). Ofta ingår ord<br />
som inflytande, grupp, mål <strong>och</strong> relation i definitioner av ledarskap<br />
utifrån <strong>en</strong> förståelse av <strong>en</strong> ledare som utövar inflytande över <strong>en</strong> grupp<br />
för att nå ett visst mål <strong>och</strong> som baseras <strong>på</strong> <strong>en</strong> relation mellan ledare<br />
<strong>och</strong> ledda (Bryman 1996). Bryman framhåller dock att dessa<br />
definitioner mest relaterar till d<strong>en</strong> forskning som bedrivits fram till
9<br />
mitt<strong>en</strong> av 1980-talet. Under s<strong>en</strong>are tid t<strong>en</strong>derar definitioner av<br />
ledarskap att beskriva ledar<strong>en</strong> som ”Manager of meaning”, dvs.<br />
d<strong>en</strong>ne tillmäts betydelse som m<strong>en</strong>ingsskapare för organisation<strong>en</strong> <strong>och</strong><br />
dess medlemmar. Detta innebär <strong>en</strong> betoning av det symboliska<br />
ledarskapets betydelse <strong>och</strong> ledar<strong>en</strong>s funktion att åstadkomma social<br />
kons<strong>en</strong>sus.<br />
En annan fråga rör förhållandet mellan begrepp<strong>en</strong> ledarskap <strong>och</strong><br />
chefskap. I forskning<strong>en</strong> görs ofta <strong>en</strong> distinktion mellan begrepp<strong>en</strong><br />
ledare <strong>och</strong> chef då ledarskap har visats inte <strong>en</strong>bart utövas av dem<br />
som har titeln chef. Med ”chef” avses vanlig<strong>en</strong> <strong>en</strong> formell position<br />
medan <strong>en</strong> ”ledare” definieras som någon som ”får folk med sig”<br />
utifrån att det bygger <strong>på</strong> ett förtro<strong>en</strong>de <strong>och</strong> acceptans som ger makt,<br />
<strong>och</strong> inflytande (Rohlin, Skärvad & Nilsson, 1994).<br />
Ledning är emellertid mer än ledarskap <strong>och</strong> chefskap g<strong>en</strong>om att det<br />
har <strong>en</strong> <strong>vid</strong>are innebörd <strong>och</strong> innefattar ledar<strong>en</strong>s samtliga uppgifter,<br />
som t.ex. administrativa, ekonomiska <strong>och</strong> repres<strong>en</strong>tativa uppgifter<br />
(Söderström 1998). Enligt Bruzelius <strong>och</strong> Skärvad (2012) innefattar<br />
<strong>ledning</strong> <strong>och</strong> <strong>ledning</strong>sarbete aktiviteter som är knutna till<br />
<strong>ledning</strong>sroll<strong>en</strong> <strong>och</strong> <strong>ledning</strong>sansvaret, dvs. att både leda verksamheter<br />
<strong>och</strong> att leda människor. Att leda verksamheter innefattar att utforma<br />
<strong>och</strong> arbeta med affärsidé, mål, strategi, organisation <strong>och</strong> styrning <strong>på</strong><br />
ett sådant sätt att verksamhet<strong>en</strong> skapar värde för dess olika<br />
intress<strong>en</strong>ter. Med intress<strong>en</strong>ter avses de indi<strong>vid</strong>er, grupper,<br />
organisationer som i något avse<strong>en</strong>de har <strong>en</strong> utbytesrelation med<br />
organisation<strong>en</strong> <strong>och</strong> som innebär att organisation<strong>en</strong> <strong>och</strong><br />
intress<strong>en</strong>terna har ett bero<strong>en</strong>deförhållande till varandra. Att leda<br />
människor handlar till stor del om att mobilisera lust, <strong>en</strong>ergi <strong>och</strong><br />
<strong>en</strong>gagemang hos människorna som arbetar i verksamhet<strong>en</strong>, direkt<br />
eller indirekt, <strong>och</strong> att inrikta detta mot verksamhet<strong>en</strong>s mål (Bruzelius<br />
<strong>och</strong> Skärvad 2012).<br />
När det gäller <strong>ledning</strong> i olycks- <strong>och</strong> krissammanhang har det<br />
framförts att sammanhanget för utövandet av <strong>ledning</strong> är viktig att
10<br />
klargöra. Enligt Fredholm <strong>och</strong> Uhr (2011) behöver det tydliggöras om<br />
det handlar om <strong>ledning</strong> i d<strong>en</strong> hierarkiska monokulturella<br />
organisation<strong>en</strong> eller d<strong>en</strong> pluralistiska samhälleliga kontext<strong>en</strong>.<br />
Traditionellt har <strong>ledning</strong>sbegreppet inom olycks- <strong>och</strong><br />
krishanteringssammanhang använts med utgångspunkt i hierarkiska<br />
monokulturella organisationer som lägger tonvikt i <strong>en</strong> mer eller<br />
mindre strikt kommandostruktur med <strong>en</strong> chef i topp<strong>en</strong>. M<strong>en</strong> d<strong>en</strong>na<br />
typ av <strong>ledning</strong> är, <strong>en</strong>ligt Fredholm <strong>och</strong> Uhr, svår att tillämpa <strong>på</strong> ett<br />
större heterog<strong>en</strong>t sammanhang som innefattar kommunala, statliga<br />
<strong>och</strong> <strong>en</strong>skilda aktörer som var <strong>och</strong> <strong>en</strong> har eget ansvar, kulturer <strong>och</strong><br />
ideal, eftersom det inte finns förutsättningar för att tillämpa samma<br />
typ av ”top-down”- präglad <strong>ledning</strong> som i d<strong>en</strong> hierarkiska<br />
monokulturella organisation<strong>en</strong>. En pluralistisk samhällelig kontext<br />
karaktäriseras istället av att olika organisationer verkar sida <strong>vid</strong> sida,<br />
m<strong>en</strong> autonomt, <strong>och</strong> inkluderar flera olika organisationskulturer,<br />
intress<strong>en</strong> <strong>och</strong> målinriktningar. För att åstadkomma <strong>ledning</strong> i ett<br />
sådant mångfacetterat sammanhang behövs <strong>en</strong> princip för<br />
balansering av olika mål <strong>och</strong> situationstolkningar, dvs. man bör<br />
åstadkomma <strong>en</strong> funktionell samordning mellan aktörerna <strong>och</strong> <strong>en</strong><br />
övergripande gem<strong>en</strong>sam inriktning för helhet<strong>en</strong> av aktörerna.<br />
Fredholm <strong>och</strong> Uhr m<strong>en</strong>ar att <strong>ledning</strong>sproblemet för att få <strong>en</strong><br />
önskvärd ordning <strong>på</strong> d<strong>en</strong>na helhet av många av varandra mer eller<br />
mindre obero<strong>en</strong>de aktörer består av att åstadkomma <strong>en</strong> lämplig<br />
balansering av de olika aktörernas situationstolkningar, uppgifter,<br />
intress<strong>en</strong> <strong>och</strong> mål. De anser att det bör finnas någon uttalad<br />
värdegrund, dvs. någon form av gem<strong>en</strong>samma mål, för hur<br />
samordning<strong>en</strong> bör falla ut för helhet<strong>en</strong>. Fredholm <strong>och</strong> Uhr lyfter fram<br />
vikt<strong>en</strong> av att systematisera det sammanhang som <strong>ledning</strong> utövas<br />
inom <strong>och</strong> gör följande indelning: inriktning <strong>och</strong> samordning av<br />
uppgift, inriktning <strong>och</strong> samordning av insats, inriktning <strong>och</strong><br />
samordning av system <strong>och</strong> inriktning <strong>och</strong> samordning av system av<br />
system. Dessa fyra olika systemomfattningar motsvarar att man i d<strong>en</strong><br />
så kallade hotskalan rör sig från hantering av alldagliga, vanliga <strong>och</strong><br />
frekv<strong>en</strong>ta händelser till <strong>och</strong> med nationella <strong>kriser</strong>. Syn<strong>en</strong> <strong>på</strong><br />
funktion<strong>en</strong> <strong>ledning</strong> behöver utvecklas <strong>och</strong> äv<strong>en</strong> omfatta situationer
11<br />
när d<strong>en</strong> hierarkiska monokulturella organisation<strong>en</strong> blir delaktör i ett<br />
ske<strong>en</strong>de i d<strong>en</strong> pluralistiska samhälleliga kontext<strong>en</strong>. En förmåga hos<br />
ledare innebär således både att förstå <strong>och</strong> hantera<br />
<strong>ledning</strong>sproblematik i eg<strong>en</strong>, oftast hierarkisk monokulturell,<br />
organisation, där <strong>en</strong> mer eller mindre strikt kommandostruktur är<br />
tillämplig <strong>och</strong> i d<strong>en</strong> pluralistiska samhälleliga kontext<strong>en</strong>, utifrån<br />
princip<strong>en</strong> om värdegrundsbaserad balansering av olika mål <strong>och</strong><br />
situationstolkningar (Fredholm <strong>och</strong> Uhr 2011).<br />
<strong>G<strong>en</strong>usperspektiv</strong> <strong>på</strong> <strong>ledning</strong> <strong>och</strong> ledarskap<br />
Forskning<strong>en</strong> om organisation <strong>och</strong> ledarskap kan sägas ha varit<br />
”könsblind” fram till mitt<strong>en</strong> av 1970-talet, då det väcktes ett intresse<br />
för kvinnors situation i organisationer <strong>och</strong> avsaknad av kvinnor <strong>på</strong><br />
<strong>ledning</strong>spositioner. Mycket av d<strong>en</strong> forskning som bedrevs under 70-<br />
<strong>och</strong> 80-tal<strong>en</strong>, var fokuserad <strong>på</strong> det fåtal kvinnor som var chefer, som<br />
indi<strong>vid</strong>er, utan någon eg<strong>en</strong>tlig koppling till teorier om g<strong>en</strong>us. D<strong>en</strong><br />
typ<strong>en</strong> av forskning kan eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> inte karaktäriseras som kritisk<br />
forskning eftersom d<strong>en</strong> bedrevs utifrån könsneutrala, traditionella,<br />
synsätt <strong>på</strong> <strong>ledning</strong>steori. Resultat<strong>en</strong> från d<strong>en</strong> här typ<strong>en</strong> av studier kan<br />
grovt sammanfattas med att förklaring<strong>en</strong> till varför kvinnor saknas<br />
<strong>på</strong> ledande befattningar står att finna hos kvinnorna själva. Deras<br />
personliga eg<strong>en</strong>skaper <strong>och</strong> hemsituation ses som förklaring<strong>en</strong>, <strong>och</strong><br />
inte förhålland<strong>en</strong> <strong>och</strong> villkor som har med organisationerna att göra.<br />
Kvinnor som är intresserade av <strong>en</strong> chefskarriär måste komp<strong>en</strong>sera de<br />
brister deras uppfostran inneburit, <strong>och</strong> så att säga ta sig in <strong>på</strong> mäns<br />
villkor. Män som norm för föreställningar om ledarskap <strong>och</strong> villkor<br />
för utövning av ledarskap togs för givet <strong>och</strong> ifrågasattes inte. Att<br />
kvinnor som ledare blev jämförda <strong>och</strong> bedömda utifrån <strong>en</strong> norm för<br />
ledarskap som utgjordes av män <strong>och</strong> mansdominerade sammanhang<br />
problematiserades inte (SOU 1994:3, Wahl m.fl. 2011).<br />
Vad gäller hinder för kvinnor att nå chefspositioner <strong>och</strong> kvinnors<br />
karriärprioriteringar har ett flertal studier publicerats (Wahl m.fl.<br />
2011). I <strong>en</strong> studie av Anna Wahl (1992) visades att tvärtemot
12<br />
föreställning<strong>en</strong> om att kvinnor inte vill avancera <strong>och</strong> bli chefer, var<br />
det inte vilja eller ambition som saknades utan kvinnorna pekade <strong>på</strong><br />
organisatoriska hinder eller upplevd maktlöshet inför att förändra<br />
organisationsstrukturer. På s<strong>en</strong>are år har utveckling<strong>en</strong> av<br />
organisations- <strong>och</strong> ledarskapsforskning med g<strong>en</strong>usperspektiv<br />
inneburit att äv<strong>en</strong> män <strong>och</strong> manlighet har problematiserats (se t ex<br />
Collinson & Hearn (ed.) 1996). G<strong>en</strong>usforskning<strong>en</strong> har<br />
problematiserat d<strong>en</strong> rådande mansdominans<strong>en</strong> bland chefer liksom<br />
könsmärkta ideal för ledarskap. Att <strong>en</strong> stor andel <strong>på</strong><br />
<strong>ledning</strong>spositioner är män, är både <strong>en</strong> följd av <strong>och</strong> <strong>en</strong> konsekv<strong>en</strong>s till<br />
att ledarstilar, maktprocesser, hierarki, kultur, traditioner, strategier<br />
<strong>och</strong> <strong>ledning</strong>spraktiker ofta knyts till föreställningar om manlighet.<br />
Forskning<strong>en</strong> pekar <strong>på</strong> att kvinnliga ledare löper risk att utmanövreras<br />
g<strong>en</strong>om att ifrågasättas anting<strong>en</strong> för att vara allt för feminina för att<br />
godtas som ledare eller alltför maskulina för att respekteras som<br />
kvinnor. På motsatt sätt innebär koppling<strong>en</strong> mellan ledarskap <strong>och</strong><br />
manlighet ett skydd <strong>och</strong> ett stöd för män. Män rekryterar andra män<br />
<strong>och</strong> män som är ledare ifrågasätts sällan som dåliga ledare <strong>på</strong> grund<br />
av sin könstillhörighet. I arbetssätt <strong>och</strong> kommunikation <strong>vid</strong><br />
krishantering följer ofta <strong>en</strong> ”militär” tradition där tydlighet <strong>och</strong><br />
förmågor att fatta beslut antas vara av särskild vikt.<br />
Samverkan<br />
Samverkan är ett välanvänt nyckelbegrepp inom olycks- <strong>och</strong><br />
krishanteringsretorik<strong>en</strong> <strong>och</strong> kan ses som ett g<strong>en</strong>erellt grundvillkor i<br />
arbetet med samhällsskydd <strong>och</strong> beredskap. Fokusering<strong>en</strong> <strong>på</strong><br />
<strong>samverkan</strong> härrör från förändrade utgångspunkter för det civila<br />
försvaret. I betänkandet Krishantering <strong>och</strong> civilt försvar i<br />
kommuner <strong>och</strong> landsting (SOU 2004:134) betonas att det sv<strong>en</strong>ska<br />
samhällets system för att förebygga <strong>och</strong> hantera hot <strong>och</strong> risker måste<br />
bygga <strong>på</strong> <strong>en</strong> helhetssyn <strong>och</strong> gem<strong>en</strong>sam planering i hela hotskalan.<br />
M<strong>en</strong> trots att begreppet <strong>samverkan</strong> har <strong>en</strong> väldigt hög<br />
användningsint<strong>en</strong>sitet såväl i det politiska samtalet som i praktik<strong>en</strong>s<br />
dialog förekommer <strong>en</strong>ligt Uhr (2011) få diskussioner om begreppets
13<br />
betydelser. Innebörd<strong>en</strong> i <strong>samverkan</strong> anses äv<strong>en</strong> vara svårfångad. Ett<br />
problem m<strong>en</strong>ar Uhr är att det visat sig vara praktiskt svårt att få <strong>en</strong><br />
stor mängd aktörer från olika segm<strong>en</strong>t av samhället att <strong>en</strong>as kring <strong>en</strong><br />
exakt innebörd. I MSB:s publikation Gem<strong>en</strong>samma grunder för<br />
<strong>samverkan</strong> <strong>och</strong> <strong>ledning</strong> <strong>vid</strong> samhällsstörningar (MSB 2014) syftar<br />
till att vägleda olika aktörer (off<strong>en</strong>tliga, privata <strong>och</strong>/eller ideella<br />
organisationer) för att underlätta aktörsgem<strong>en</strong>sam inriktning <strong>och</strong><br />
samordning, det vill säga nå någon slags <strong>en</strong>ighet. Ett antal<br />
”tankemodeller” <strong>och</strong> arbetssätt föreslås för att främja ett strukturerat<br />
<strong>och</strong> likartat sätt att agera. Det handlar till exempel om att definiera<br />
c<strong>en</strong>trala begrepp såsom inriktning, samordning, <strong>ledning</strong> <strong>och</strong><br />
<strong>samverkan</strong>. Kunskap om d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska modell<strong>en</strong> för att hantera<br />
samhällsstörningar, helhetssyn <strong>och</strong> perspektivförståelse m.m. antas<br />
också vara viktiga för att skapa samordning <strong>och</strong> effektivare utnyttja<br />
samhällets resurser. Det betonas dock att MSB <strong>en</strong>dast har <strong>en</strong><br />
stödjande roll <strong>och</strong> att varje aktör själv ansvarar för att implem<strong>en</strong>tera<br />
de gem<strong>en</strong>samma grunderna.<br />
Svårigheter med att samverka i praktik<strong>en</strong> beskrivs av Kristina Bartley<br />
<strong>och</strong> Mathias Ericson (2013) i rapport<strong>en</strong> ”Ett plus ett kan bli tre”. De<br />
studerar villkor för tvärsektoriell <strong>samverkan</strong> kring sociala risker <strong>på</strong><br />
kommunal nivå i ett projekt initierat av Södra Älvsborgs<br />
Räddningstjänstförbund. Syftet med studi<strong>en</strong> var att titta <strong>på</strong> hur<br />
praktiker inom olika verksamheter beskrev ”problem” med fokus <strong>på</strong><br />
skadegörelse <strong>och</strong> anlagda bränder samt vilka metoder som fanns för<br />
att förebygga, hantera <strong>och</strong> förhindra dessa. Bartley <strong>och</strong> Ericson<br />
konstaterar att <strong>samverkan</strong> saknas <strong>och</strong> försvåras av att<br />
<strong>samverkan</strong>sparterna har olika perspektiv <strong>och</strong> uppdrag. Hindr<strong>en</strong><br />
beskrivs främst vara av strukturell <strong>och</strong> kulturell art där olika<br />
problembilder resulterade i att parterna inte kunde <strong>en</strong>as kring mål<br />
eller organisering i frågan. Kulturella hinder var bland annat<br />
stereotypa föreställningar om kön <strong>och</strong> klass. Vidare fungerade<br />
metoder <strong>och</strong> rutiner, både inom <strong>och</strong> mellan olika sektorer <strong>och</strong> parter,<br />
hindrande. Formella metoder, såsom formaliserade nätverk,<br />
planering <strong>och</strong> formell kommunikation ställdes mot mer informella
14<br />
metoder med sporadiska kontakter som alltså gjorde att <strong>samverkan</strong><br />
försvårades. Vad gäller g<strong>en</strong>usperspektiv <strong>på</strong> <strong>samverkan</strong>sprocesser så<br />
efterlyser Bartley <strong>och</strong> Ericson just ett sådant i <strong>vid</strong>are forskning<br />
eftersom de såg att det som definieras som sociala risker är<br />
g<strong>en</strong>uspräglat <strong>och</strong> kopplat till föreställningar om män <strong>och</strong> manlighet.<br />
En annan forskare som lyfter fram praktiska svårigheter i <strong>samverkan</strong><br />
är Anna Johansson (2013) som studerar riskhantering <strong>och</strong><br />
säkerhetsarbete i sv<strong>en</strong>sk off<strong>en</strong>tlig förvaltning i sin avhandling<br />
Societal risk and safety managem<strong>en</strong>t <strong>–</strong> Policy diffusion,<br />
managem<strong>en</strong>t structures and perspectives at the municipal level in<br />
Swed<strong>en</strong>. Bland annat studeras d<strong>en</strong> kommunala implem<strong>en</strong>tering<strong>en</strong><br />
<strong>och</strong> hantering<strong>en</strong> av övergripande internationella <strong>och</strong> nationella<br />
strategier <strong>och</strong> målsättningar avse<strong>en</strong>de sektorövergripande <strong>och</strong><br />
multistrategiskt risk- <strong>och</strong> säkerhetsarbete. Johansson konstaterar att<br />
riskanalyser görs utifrån begränsade perspektiv <strong>–</strong> oftast med fokus <strong>på</strong><br />
katastrofer i relation till industri <strong>och</strong> teknik <strong>–</strong> <strong>och</strong> att det finns just<br />
många praktiska svårigheter i samarbetet/<strong>samverkan</strong>. Ett<br />
helhetsperspektiv <strong>på</strong> risker <strong>och</strong> hot innebär principiellt att risk- <strong>och</strong><br />
krishantering<strong>en</strong> ska g<strong>en</strong>omföras <strong>på</strong> hela hotskalan <strong>–</strong> dvs alltifrån<br />
mindre <strong>olyckor</strong> till <strong>kriser</strong> av mer omfattande karaktär. I Johanssons<br />
studie synliggörs hur krishantering<strong>en</strong> konc<strong>en</strong>treras kring ”stora”<br />
<strong>kriser</strong> för bl a industrin.<br />
Ett högaktuellt exempel <strong>på</strong> hur ”stora” <strong>kriser</strong> uppmärksammas<br />
särskilt är samarbets- <strong>och</strong> utvecklingsprojektet kring skogsbrand<strong>en</strong> i<br />
Västmanland som beskrivs i publikation<strong>en</strong> Att åstadkomma<br />
inriktning <strong>och</strong> samordning <strong>–</strong> 7 analyser utifrån hantering<strong>en</strong> av<br />
skogsbrand<strong>en</strong> i Västmanland 2014 (Uhr m.fl. 2015). Syftet med<br />
projektet beskrivs vara att analysera hur inriktning <strong>och</strong> samordning<br />
åstadkommits under skogsbrand<strong>en</strong> för att skapa förbättrade<br />
förmågor <strong>och</strong> samarbet<strong>en</strong> inom området inriktning <strong>och</strong> samordning<br />
<strong>vid</strong> samhällsstörningar. Enligt d<strong>en</strong> sammanfattande slutdiskussion<strong>en</strong><br />
uppvisar händels<strong>en</strong> <strong>på</strong> <strong>en</strong> övergripande nivå samma typ av f<strong>en</strong>om<strong>en</strong><br />
som andra omfattande samhällsstörningar, det vill säga hantering<strong>en</strong>
15<br />
av skogsbrand<strong>en</strong> var inte speciellt unik. Det handlade till exempel om<br />
spontana lösningar, så kallade ad-hoclösningar som inte grundas i<br />
förtänkt formell planering, <strong>och</strong> betydelser av personkännedom.<br />
Personkännedom antas skapa förtro<strong>en</strong>de <strong>och</strong> <strong>på</strong>verka både effektiv<br />
kommunikation <strong>och</strong> rekrytering. Analyserna saknar g<strong>en</strong>usperspektiv<br />
m<strong>en</strong> utifrån könsteoretisk kunskap som visar att föreställningar om<br />
kön <strong>på</strong>verkar informell <strong>ledning</strong>, beslut <strong>och</strong> beslutsförmågor var det<br />
sannolikt så äv<strong>en</strong> i hantering<strong>en</strong> av skogsbrand<strong>en</strong>.<br />
En studie som problematiserar skogsbrand<strong>en</strong>, bland annat ut ett<br />
g<strong>en</strong>usperspektiv, är Anna Olofssons, Susanna Öhmans <strong>och</strong> Katarina<br />
Giritli Nygr<strong>en</strong>s (2014) (O)avsiktliga konsekv<strong>en</strong>ser av<br />
riskkommunikation <strong>vid</strong> extraordinära händelser: Skogsbrand<strong>en</strong> i<br />
Västmanland 2014. De diskuterar de diskurser som figurerar i<br />
massmedia i samband med skogsbrand<strong>en</strong> <strong>och</strong> vilka konsekv<strong>en</strong>ser d<strong>en</strong><br />
massmediala risk- <strong>och</strong> kriskommunikation<strong>en</strong> kan få. Kortfattat visar<br />
deras studie att stereotypa könsroller (re)produceras bland annat<br />
g<strong>en</strong>om föreställningar om heroisk maskulinitet <strong>och</strong> omvårdande<br />
feminitet samt krigsnarrativ.<br />
Betydelser av g<strong>en</strong>us i <strong>ledning</strong> <strong>och</strong> <strong>samverkan</strong><br />
<strong>vid</strong> <strong>olyckor</strong> <strong>och</strong> <strong>kriser</strong><br />
Vad som är slå<strong>en</strong>de i analyserna av studier om <strong>ledning</strong> <strong>och</strong><br />
<strong>samverkan</strong> <strong>vid</strong> olycks- <strong>och</strong> krishantering är frånvaron av betydelser<br />
av g<strong>en</strong>us. Det framstår som om g<strong>en</strong>us saknar betydelse eftersom<br />
g<strong>en</strong>us är osynligt i beskrivningar <strong>och</strong> analyser, vilket t.ex. märks i<br />
in<strong>ledning</strong><strong>en</strong> av d<strong>en</strong>na text <strong>vid</strong> g<strong>en</strong>omgång<strong>en</strong> av begrepp<strong>en</strong> <strong>ledning</strong><br />
<strong>och</strong> <strong>samverkan</strong> <strong>vid</strong> <strong>olyckor</strong> <strong>och</strong> <strong>kriser</strong>. I grundläggande läroböcker <strong>på</strong><br />
fältet som t.ex. Risk and Crisis Managem<strong>en</strong>t in the Public Sector<br />
(Dr<strong>en</strong>nan & McConnell 2007) saknas beskrivningar <strong>och</strong> analyser av<br />
betydelser av g<strong>en</strong>us.<br />
Könsblindhet i forskning om <strong>ledning</strong> <strong>och</strong> <strong>samverkan</strong> <strong>vid</strong> <strong>olyckor</strong> <strong>och</strong><br />
<strong>kriser</strong> förefaller märkligt utifrån att det är <strong>en</strong> sådan tydlig<br />
könssegregering med mansdominans i organisering <strong>och</strong> <strong>ledning</strong> av
16<br />
beredskap. Könsblindhet<strong>en</strong>, dvs. okunskap <strong>och</strong> omedvet<strong>en</strong>het om<br />
betydelser av g<strong>en</strong>us, <strong>vid</strong> <strong>olyckor</strong> <strong>och</strong> <strong>kriser</strong> kan få stora konsekv<strong>en</strong>ser<br />
eftersom information, kommunikation <strong>och</strong> beslutsfattande har<br />
betydelser för människors handlingsmönster i samhället.<br />
Könsblindhet i studier av organisationer <strong>och</strong> <strong>ledning</strong> <strong>på</strong>talades av<br />
Joan Acker <strong>och</strong> Donald van Hout<strong>en</strong> redan år 1974 utifrån att de<br />
gjorde <strong>en</strong> omläsning av några klassiska verk. Till exempel<br />
synliggjordes att könssegregering <strong>och</strong> selektiv rekrytering av kvinnor<br />
respektive män till vissa arbetsuppgifter samspelade med skapandet<br />
av <strong>en</strong> maktfördelning mellan kön<strong>en</strong> <strong>och</strong> där grupp<strong>en</strong> män<br />
överordnades grupp<strong>en</strong> kvinnor. Det skapades också föreställningar<br />
om kvinnors respektive mäns kompet<strong>en</strong>s utifrån föreställningar om<br />
kön, vilket bidrog till att skapa maktordningar. T.ex. fanns<br />
dominerande föreställningar om att kvinnor inte förstod sig <strong>på</strong> teknik<br />
till skillnad mot män, varför män <strong>och</strong> kvinnor rekryterades till olika<br />
uppgifter som innebar att män dominerade <strong>på</strong> positioner som<br />
kontrollerade användning av maskiner <strong>och</strong> teknik, som<br />
huvudsaklig<strong>en</strong> bestod av kvinnor. Acker <strong>och</strong> Van Hout<strong>en</strong> var bland<br />
de första att hävda att könsskillnader mobiliseras av<br />
organisationsstrukturer, dvs. att organisationsstrukturer bidrar till<br />
att skapa mäns maktpositioner <strong>och</strong> överordning i organisationer <strong>och</strong><br />
samhället i stort. Konsekv<strong>en</strong>ser som följer av könsblindhet i studier<br />
<strong>och</strong> begrepp är att kön framstår som osynligt <strong>och</strong> betydelselöst <strong>och</strong><br />
följaktlig<strong>en</strong> inget som behöver problematiseras. Män som<br />
könsvarelser, <strong>ledning</strong> som manligt könsmärkt <strong>och</strong> <strong>ledning</strong> av manligt<br />
könsmärkta verksamheter blir osynliggjorda f<strong>en</strong>om<strong>en</strong> <strong>och</strong> istället<br />
framställs <strong>en</strong> könsneutral bild. Framställande av organisation <strong>och</strong><br />
<strong>ledning</strong> som könsneutrala f<strong>en</strong>om<strong>en</strong> kan spela <strong>en</strong> ideologisk roll i att<br />
såväl dölja betydelser av kön som att skapa <strong>en</strong> bild av arbetar<strong>en</strong> eller<br />
chef<strong>en</strong> som manligt könsmärkt i antagand<strong>en</strong> om hur organisation<strong>en</strong><br />
ska se ut (Acker 2000). Ett av könsordning<strong>en</strong>s återkommande<br />
uttryck handlar om att män tillskrivs det allmängiltiga, neutrala <strong>och</strong><br />
högre värderade, medan kvinnor tillskrivs det avvikande <strong>och</strong> lägre<br />
värderade (de Beauvoir 1949, Hirdman 1988). I organisationer
17<br />
innebär ofta arbetsdelning<strong>en</strong> mellan kön<strong>en</strong> <strong>en</strong> könssymbolik<br />
kopplade till vanliga dikotomier mellan kön<strong>en</strong> i det västerländska<br />
tänkandet, där män <strong>och</strong> manlighet förknippas med att vara aktiv,<br />
stark <strong>och</strong> självständig <strong>och</strong> kvinnor <strong>och</strong> kvinnlighet med att vara<br />
passiv, svag <strong>och</strong> osjälvständig (Hirdman 1988, Westberg-<br />
Wohlgemuth 1996). Positioner <strong>och</strong> arbetsuppgifter i organisationer<br />
är ofta könsmärkta, dvs. impregnerade med föreställningar om<br />
manlighet <strong>och</strong> kvinnlighet som ofta uppfattas som naturliga <strong>och</strong><br />
självklara. Könsmärkning handlar <strong>på</strong> så sätt om att bekräfta<br />
segregering utifrån kön. Könsmärkning förmedlar äv<strong>en</strong> status där<br />
arbetsuppgifter eller positioner med <strong>en</strong> manlig könsmärkning ofta<br />
värderas högre än de med <strong>en</strong> kvinnlig. Könsmärkning skapas således<br />
både utifrån könsfördelningar <strong>och</strong> maktrelationer mellan kön<strong>en</strong><br />
(Wahl m.fl. 2011). M<strong>en</strong> d<strong>en</strong> manliga könsmärkning<strong>en</strong> osynliggörs<br />
g<strong>en</strong>om könsblindhet<strong>en</strong>. Istället upprätthålls <strong>en</strong> bild av<br />
könsneutralitet, t.ex. att <strong>ledning</strong> <strong>och</strong> <strong>samverkan</strong> inte har något med<br />
kön att göra. Äv<strong>en</strong> frånvaron av kvinnor osynliggörs g<strong>en</strong>om<br />
könsblindhet<strong>en</strong>.<br />
Vi har dock funnit ett antal internationella <strong>och</strong> sv<strong>en</strong>ska studier som<br />
<strong>på</strong> olika sätt, inom olika områd<strong>en</strong>, diskuterar g<strong>en</strong>us inom olycks- <strong>och</strong><br />
krishantering. Dessa pres<strong>en</strong>teras nedan inom dessa tematiker: g<strong>en</strong>us<br />
<strong>och</strong> katastrofer, skillnader i riskuppfattningar, g<strong>en</strong>usmedvet<strong>en</strong><br />
riskhantering <strong>och</strong> analys, g<strong>en</strong>us i risk- <strong>och</strong> krishantering <strong>och</strong><br />
integrering av jämställdhet i <strong>ledning</strong>ssystem.<br />
G<strong>en</strong>us <strong>och</strong> katastrofer<br />
I <strong>en</strong> artikel av Tyler & Fairbrother (2013) görs <strong>en</strong> översikt av<br />
internationell forskning om g<strong>en</strong>us <strong>och</strong> katastrofer. Författarna anser<br />
att antologin The G<strong>en</strong>dered Terrain of Disaster: Through Wom<strong>en</strong>'s<br />
Eyes (Enarson & Morrow 1998) är <strong>en</strong> av de första som synliggör<br />
betydelser av kön. De skriver att det mest upp<strong>en</strong>bara sätt som g<strong>en</strong>us<br />
har blivit belyst är g<strong>en</strong>om de starkt mansdominerade formella<br />
räddningsinsatsorganisationerna. För samtidigt som kvinnors
18<br />
handlingar visats utgöra viktiga bidrag <strong>vid</strong> katastrofinsatser, t.ex.<br />
g<strong>en</strong>om avgörande insatser för lindring <strong>och</strong> återhämtning efter<br />
katastrofer, har kvinnor i stort sett uteslutits från de formella<br />
räddningstjänstorganisationerna (Ariyabandu, 2009; Fothergill,<br />
1998; Mishra, 2009; Robertson, 1998). M<strong>en</strong> <strong>på</strong> flera sätt har det<br />
visats att g<strong>en</strong>us har betydelser <strong>vid</strong> katastrofer. I <strong>en</strong> litteraturöversikt<br />
av ca 100 artiklar inom spansk- <strong>och</strong> <strong>en</strong>gelskspråkig litteratur om<br />
katastrofarbete dras slutsats<strong>en</strong> att d<strong>en</strong> teoretiska förståels<strong>en</strong> av g<strong>en</strong>us<br />
står i direkt relation till hur arbetet med katastrofhjälp planeras <strong>och</strong><br />
g<strong>en</strong>omförs i samband med katastrofer (Enarson & Meyreles 2004). I<br />
antologin Wom<strong>en</strong>, G<strong>en</strong>der and Disaster (Enarson & Chakrabarti<br />
2009) pres<strong>en</strong>teras <strong>en</strong> omfattande översikt, totalt 24 kapitel, som<br />
behandlar betydelser av kön i katastrofsituationer. I bok<strong>en</strong>, som<br />
består av fyra delar, pres<strong>en</strong>teras först grundläggande analyser av kön<br />
<strong>och</strong> förebyggande av katastrofer, för de som inte känner till området<br />
sedan tidigare. I bok<strong>en</strong>s andra del problematiseras specifika<br />
utmaningar <strong>och</strong> hur dessa har hanterats. I d<strong>en</strong> tredje del<strong>en</strong> fokuseras<br />
<strong>på</strong> konkreta initiativ som har tagits av olika kvinnogrupper för att<br />
minska riskerna <strong>vid</strong> katastrofer. I antologins sista del undersöks <strong>och</strong><br />
problematiseras integrering av jämställdhet <strong>vid</strong> katastrofer <strong>och</strong><br />
riskhantering. Där pres<strong>en</strong>teras modeller för att åstadkomma<br />
jämställdhet i katastrofförebyggande arbete. Vi återkommer till <strong>en</strong><br />
pres<strong>en</strong>tation av <strong>en</strong> guide, eller ”verktygslåda”, från d<strong>en</strong> översikt<strong>en</strong><br />
längre fram. Studier om kön <strong>och</strong> katastrofer visar att katastrofer får<br />
olika konsekv<strong>en</strong>ser för kvinnor <strong>och</strong> män. Enarson & Morrow (1998)<br />
har synliggjort nio dim<strong>en</strong>sioner där g<strong>en</strong>us spelar roll <strong>och</strong> har<br />
betydelser, nämlig<strong>en</strong>: 1) exponering för risk, 2) uppfattning av risk, 3)<br />
beredskap, 4) varningskommunikation <strong>och</strong> insats, 5) fysiska effekter,<br />
6) psykiska effekter, 7) räddningsinsatser, 8) återhämtning, <strong>och</strong> 9)<br />
återuppbyggnad.<br />
I forskning om kön <strong>och</strong> katastrofer framkommer att kvinnor <strong>på</strong> olika<br />
sätt är mer sårbara för effekterna av katastrofer än män. Detta ska<br />
dock inte tolkas som ett resultat av vissa biologiska skillnader mellan<br />
män <strong>och</strong> kvinnor, utan ska förstås utifrån sociala faktorer såsom
19<br />
bristande jämställdhet. Marginaliserade grupper drabbas hårdare av<br />
konsekv<strong>en</strong>ser från katastrofer <strong>och</strong> kvinnor missgynnas ofta <strong>på</strong> grund<br />
av deras sociala <strong>och</strong> ekonomiska ställning i samhället. Olika sociala<br />
begränsningar <strong>på</strong>verkar kvinnornas möjligheter att kunna hantera<br />
katastrofer. Det har t.ex. visats att kvinnor i mindre utsträckning än<br />
män har fått lära sig att simma. De bär ofta kläder som fungerar<br />
olämpligt <strong>och</strong> hindrande pga. könsmärkta förväntningar <strong>på</strong> kläder<br />
(Enarson <strong>och</strong> Chakrabarti 2009, Enarson <strong>och</strong> Morrow, 1998). Det är<br />
därför inte förvånande att kvinnor är överrepres<strong>en</strong>terade i dödsfall<br />
som följer av drunkning under översvämningar <strong>och</strong> tsunamier<br />
(Ariyabandu, 2009). I vissa fall, oavsett vilk<strong>en</strong> typ av naturkatastrof,<br />
hindras kvinnor i sina försök att fly för att de har begränsade<br />
möjligheter att kunna röra sig utomhus eller i off<strong>en</strong>tliga miljöer<br />
(Ariyabandu 2009, Chakrabarti <strong>och</strong> Walia 2009). Kvinnor har äv<strong>en</strong><br />
ofta omsorgsansvar för barn, äldre <strong>och</strong> sjuka, vilket har förklarats<br />
som hinder för kvinnors möjligheter att undkomma överhängande<br />
fara (Enarson <strong>och</strong> Morrow 1998). Dessutom, i vissa internationella<br />
sammanhang, är kvinnor läskunniga i mindre utsträckning än män,<br />
vilket kan innebära att de inte kan läsa <strong>och</strong> förstå<br />
beredskapsinformation (Enarson <strong>och</strong> Morrow 1998). Äv<strong>en</strong> om<br />
faktorer, såsom läs- <strong>och</strong> skrivkunnighet <strong>och</strong> begränsade möjligheter<br />
att röra sig i off<strong>en</strong>tliga miljöer, inte t<strong>en</strong>derar att <strong>på</strong>verka kvinnor i<br />
industrialiserade länder, finns fortfarande stora könsskillnader som<br />
hänför sig till sociala <strong>och</strong> ekonomiska ojämlikheter. I Japan är t.ex.<br />
<strong>en</strong>samstå<strong>en</strong>de mödrar betydligt överrepres<strong>en</strong>terade i skador <strong>och</strong><br />
dödsfall till följd av jordbävningar (Masai, 2009). Det finns flera<br />
bidragande förklaringar till varför det är så. Först av allt,<br />
<strong>en</strong>samstå<strong>en</strong>de föräldrar är i allmänhet mer sårbara <strong>vid</strong> katastrofer då<br />
det ofta innebär att det bara är <strong>en</strong> vux<strong>en</strong> i hushållet. För det andra<br />
finns det betydligt fler <strong>en</strong>samstå<strong>en</strong>de mödrar än <strong>en</strong>samstå<strong>en</strong>de fäder<br />
med omsorgsansvar, vilket gör att risk<strong>en</strong> för kvinnor ökar. Och för<br />
det tredje t<strong>en</strong>derar <strong>en</strong>samstå<strong>en</strong>de mödrar att ha <strong>en</strong> lägre<br />
g<strong>en</strong>omsnittlig inkomst. Och när det gäller Japan, liksom många<br />
andra platser, är <strong>en</strong>samstå<strong>en</strong>de mödrar också socialt stigmatiserade.<br />
De t<strong>en</strong>derar därför att leva i sämre bostäder, i fattigare delar av
20<br />
städerna, <strong>och</strong> i bostäder som är mer b<strong>en</strong>ägna att rasa, vilket skadar<br />
eller dödar dem, under <strong>en</strong> jordbävning (Masai, 2009). Ett par andra<br />
exempel <strong>på</strong> studier från Japan är Mire Koikaris (2013) Training<br />
Wom<strong>en</strong> for Disasters: G<strong>en</strong>der, Crisis Managem<strong>en</strong>t (Kiki Kanri) and<br />
Post-3.11 Nationalism in Japan <strong>och</strong> Yoko Saitos (2014) Progress or<br />
repetition? G<strong>en</strong>der perspectives in disaster managem<strong>en</strong>t in Japan.<br />
Korikari (2013) visar hur kvinnor görs till <strong>en</strong> del av nationell<br />
återhämtning <strong>och</strong> återuppbyggnad efter katastrofer i Japan g<strong>en</strong>om<br />
att knytas till hemmet <strong>och</strong> traditionella kvinnosysslor. Hon använder<br />
begreppet domesticerad kvinnlighet för att beskriva hur kvinnors<br />
samhällsuppgifter förbinds med hemmet som mor, maka <strong>och</strong><br />
hemmets stöttepelare m<strong>en</strong> att det är mak<strong>en</strong>s, barn<strong>en</strong>s <strong>och</strong> släkt<strong>en</strong>s<br />
krav som prioriteras <strong>och</strong> därmed förstärker kvinnors underordnade<br />
position i det japanska samhället. Enligt Korikari förväntas kvinnor<br />
bidra i nationella angeläg<strong>en</strong>heter <strong>vid</strong> katastrofhantering för att<br />
reducera osäkerhet <strong>och</strong> rädslor m<strong>en</strong> binds g<strong>en</strong>om domesticering<strong>en</strong><br />
till stereotypa könskontrakt <strong>på</strong> problematiska sätt. Saitos (2014)<br />
konstaterar i sin studie att katastrofhantering i Japan fortfarande<br />
saknar g<strong>en</strong>usperspektiv <strong>och</strong> att kvinnors särskilda behov av integritet<br />
i tillfälliga härbärg<strong>en</strong> <strong>och</strong> evakueringsc<strong>en</strong>tra inte tillgodoses. Saitos<br />
visar också att kvinnors möjligheter för deltagande i såväl<br />
förebyggandefas<strong>en</strong> <strong>och</strong> återuppbyggnadsfas<strong>en</strong> är undermåligt m<strong>en</strong><br />
att kvinnors erfar<strong>en</strong>heter är högst väs<strong>en</strong>tliga för att bygga<br />
motståndskraftiga samhäll<strong>en</strong>.<br />
En annan studie är Hannan (2009) som belyser hur existerande<br />
ojämställdhet mellan kvinnor <strong>och</strong> män när det gäller mänskliga<br />
rättigheter, socioekonomisk <strong>och</strong> politisk status, tillgång <strong>och</strong> kontroll<br />
över resurser, tillgång till utbildning <strong>och</strong> brist <strong>på</strong> andra möjligheter<br />
kan innebära att kvinnor hamnar i mer utsatta positioner <strong>vid</strong><br />
naturkatastrofer. Fothergrill (2003) beskriver hur kvinnor som<br />
erhåller bistånd i samband med <strong>en</strong> översvämning kände sig<br />
stigmatiserade av att vara hänvisade till tillfälliga bostäder <strong>och</strong><br />
välgör<strong>en</strong>het <strong>vid</strong> evakuering<strong>en</strong>. En liknande studie av Fordham (1998)<br />
visar hur tillfälliga lösningar under <strong>en</strong> kris får könade konsekv<strong>en</strong>ser.<br />
Evakueringsbostäder i samband med <strong>en</strong> översvämning i Skottland
21<br />
gjorde att kvinnor primärt knöts till hemmet <strong>och</strong> traditionella<br />
hushållssysslor. Männ<strong>en</strong> lämnade däremot de tillfälliga bostäderna<br />
för att hjälpa till med räddningsarbetet. Organiserandet av<br />
krisarbetet förstärkte därmed traditionella g<strong>en</strong>usroller. Flera forskare<br />
har alltså uppmärksammat hur kvinnors erfar<strong>en</strong>heter i samband med<br />
<strong>kriser</strong> <strong>och</strong> katastrofer kommer att förknippas med d<strong>en</strong> privata sfär<strong>en</strong>.<br />
Mäns erfar<strong>en</strong>heter av katastrofer beskrivs snarare i relation till själva<br />
hanterandet av <strong>–</strong> <strong>och</strong> beslutsfattandet i <strong>–</strong> krissituationer. G<strong>en</strong>om att<br />
inte förstå <strong>och</strong> bortse från kvinnors bidrag, behov, prioriteringar kan<br />
räddningsinsatser <strong>och</strong> återhämningsprocesser efter katastrofer<br />
hindras.<br />
Det finns äv<strong>en</strong> könsskillnader när det gäller beredskap <strong>och</strong> insatser<br />
<strong>vid</strong> katastrofer. En av de mest framträdande är att kvinnor har <strong>en</strong><br />
större prefer<strong>en</strong>s än män för <strong>en</strong> evakuering (Bolin et al 1998;.<br />
Fothergill 1998; Mozumder et al, 2008). D<strong>en</strong>na skillnad<br />
framkommer mestadels från studier som gjorts i utvecklade<br />
industriländer av översvämningar, jordbävningar <strong>och</strong> skogsbränder<br />
(t.ex. Mozumder, 2008). Studierna visar att kvinnor är betydligt mer<br />
b<strong>en</strong>ägna till beredskap för <strong>en</strong> evakuering medan män är mer b<strong>en</strong>ägna<br />
att vilja vara kvar i ett farligt område (Bolin et al, 1998, Mozumder et<br />
al 2008). Sammanfattningsvis anser Tyler & Fairbrother (2013) att<br />
<strong>forskningsöversikt</strong><strong>en</strong> om g<strong>en</strong>us <strong>och</strong> katastrofer visar vikt<strong>en</strong> av att<br />
förstå kopplingar mellan militärisering, maskulinitet <strong>och</strong> olycks- <strong>och</strong><br />
krishantering. Vissa konstruktioner av maskulinitet <strong>på</strong>verkar vanliga<br />
uppfattningar om lämpliga bete<strong>en</strong>d<strong>en</strong> <strong>och</strong> handlingar för kvinnor <strong>och</strong><br />
män under insatser av bränder <strong>och</strong> katastrofer.<br />
En nylig<strong>en</strong> publicerad studie visar konsekv<strong>en</strong>ser som följer av<br />
omedvet<strong>en</strong>het om kön <strong>och</strong> namngivning <strong>och</strong> kommunikation <strong>vid</strong><br />
orkaner i USA. Omedvetna föreställningar om kön har visats<br />
innebära att orkaner med kvinnonamn är dödligare än orkaner med<br />
mansnamn (Jung et al 2014). I studi<strong>en</strong> av Jung et al analyserades<br />
uppgifter om antalet dödsoffer i mer än 90 orkaner som svepte in<br />
över USA under år<strong>en</strong> 1950-2012. Analys<strong>en</strong> visade att orkaner som<br />
tilldelades ett kvinnonamn skördade nästan tre gånger fler dödsoffer
22<br />
jämfört med orkaner som fick ett mansnamn. Eftersom orkaner<br />
namnges efter ett slumpmässigt system har det högre antalet döda i<br />
”kvinnliga” orkaner inte kunnat förklaras av att orkaner med<br />
kvinnonamn regelmässigt skulle vara kraftigare än orkaner med<br />
mansnamn. Forskarnas antagande är att omedvetna föreställningar<br />
om vad som är kvinnligt <strong>och</strong> vad som är manligt <strong>på</strong>verkar<br />
människors uppfattningar om orkaners svårighetsgrad <strong>och</strong> i sin tur<br />
deras b<strong>en</strong>äg<strong>en</strong>het att <strong>vid</strong>ta säkerhetsåtgärder <strong>och</strong> söka skydd i<br />
orkandrabbade områd<strong>en</strong>. För att testa d<strong>en</strong> hypotes<strong>en</strong> gjorde<br />
forskarna <strong>en</strong> serie experim<strong>en</strong>t med försökspersoner som fick skatta<br />
orkaners svårighetsgrad <strong>och</strong> hur de själva skulle agera om de bodde i<br />
ett orkandrabbat område. Hälft<strong>en</strong> fick information<strong>en</strong> tillsammans<br />
med ett kvinnonamn, hälft<strong>en</strong> tillsammans med ett mansnamn <strong>på</strong><br />
orkan<strong>en</strong>. Orkanerna med kvinnonamn klassades g<strong>en</strong>omgå<strong>en</strong>de som<br />
mindre farliga än orkanerna med mansnamn. Dessutom var de som<br />
hade tilldelats ett kvinnonamn <strong>på</strong> d<strong>en</strong> tilltänkta orkan<strong>en</strong> betydligt<br />
mindre b<strong>en</strong>ägna att söka skydd än de som hade fått ett mansnamn <strong>på</strong><br />
d<strong>en</strong>. Resultat<strong>en</strong> i studi<strong>en</strong> pekar <strong>på</strong> vikt<strong>en</strong> av medvet<strong>en</strong>het hos <strong>ledning</strong><br />
som beslutsfattare <strong>och</strong> kommunikatörer om betydelser av kön,<br />
värdering av kön <strong>och</strong> hur detta <strong>på</strong>verkar människors bete<strong>en</strong>d<strong>en</strong>, <strong>och</strong><br />
vikt<strong>en</strong> av d<strong>en</strong>na medvet<strong>en</strong>het <strong>vid</strong> namngivning av <strong>och</strong> information<br />
om t.ex. orkaner eller stormar.<br />
Skillnader i riskuppfattningar<br />
Studier av människors riskuppfattningar <strong>och</strong> riskbete<strong>en</strong>d<strong>en</strong> visar att<br />
olika faktorer t ex ålder, utbildning, bostadsort <strong>och</strong> politisk ideologi<br />
spelar roll (Dekker, et al. 1997, Dietz et al. 1998, Rhodes & Pirik,<br />
2011), m<strong>en</strong> också att riskuppfattningar varierar mellan män <strong>och</strong><br />
kvinnor samt bland människor med olika etniciteter (Finucane,<br />
Slovic, et al, 2000; Flynn et al, 1994). Vita mäns relativt låg<br />
uppfattning om risker brukar beskrivas med hjälp av begreppet ”The<br />
white male effect” (WME) (Cabrera <strong>och</strong> Leckie 2009, Enander <strong>och</strong><br />
Johansson 2002, Finucane, et al., 2000, Flynn et al. 1994, Johnson<br />
2004; McCright <strong>och</strong> Riley, 2013; R<strong>en</strong>n, 2000; Satterfield, et al.,
23<br />
2004; Weber <strong>och</strong> Hsee 1998). Kortfattat beskrivs WME som <strong>en</strong> effekt<br />
av att män har <strong>en</strong> privilegierad ställning i samhället, med<br />
socioekonomiska maktresurser <strong>och</strong> känslor av kontroll.<br />
Sociolog<strong>en</strong> Anna Olofsson <strong>vid</strong> Risk and Crisis Research C<strong>en</strong>tre <strong>på</strong><br />
Mittuniversitetet har tillsammans med kollegor studerat människors<br />
riskuppfattningar. Olofsson visar att det inte finns några stora<br />
skillnader mellan kvinnors <strong>och</strong> mäns riskupfattning i <strong>en</strong> sv<strong>en</strong>sk<br />
kontext. I artikeln The white (male) effect and risk perception: can<br />
equality make a differ<strong>en</strong>ce? (2011) visas hur d<strong>en</strong> så kallade ”white<br />
male effect” som förklarar mäns relativt låga riskuppfattning i andra<br />
länder är mindre tydlig i Sverige <strong>på</strong> grund av jämställdhetsdiskurser.<br />
Kvinnors <strong>och</strong> mäns lika möjligheter <strong>och</strong> rättigheter <strong>på</strong>verkar alltså<br />
riskuppfattningar <strong>och</strong> bör beaktas i riskhantering <strong>och</strong><br />
riskkommunikation <strong>en</strong>ligt Olofsson. Vidare visar Olofssons studier<br />
att fördomar <strong>och</strong> stereotyper också <strong>på</strong>verkar syn<strong>en</strong> <strong>på</strong> vem som är<br />
sårbar <strong>och</strong> resili<strong>en</strong>t <strong>vid</strong> <strong>kriser</strong> <strong>och</strong> katastrofer (Brown & Olofsson<br />
2014, Olofsson & Öhman 2015).<br />
Av lagar <strong>och</strong> förordningar inom fältet framkommer att ett<br />
helhetsperspektiv (dvs <strong>samverkan</strong> mellan olika aktörer) ska prägla<br />
risk- <strong>och</strong> sårbarhetsanalyser (t ex Lag (2006:544) om kommuners<br />
<strong>och</strong> landstings åtgärder inför <strong>och</strong> <strong>vid</strong> extraordinära händelser i<br />
fredstid <strong>och</strong> höjd beredskap, Förordning (2006:942) om<br />
krisberedskap <strong>och</strong> höjd beredskap, nämnda SOU 2004:134<br />
Krishantering <strong>och</strong> civilt försvar i kommuner <strong>och</strong> landsting samt<br />
Regering<strong>en</strong>s proposition 2005/06:133 Samverkan <strong>vid</strong> kris <strong>–</strong> för ett<br />
säkrare samhälle).<br />
MSB ansvarar för <strong>en</strong> mycket stor del av samhällets säkerhets- <strong>och</strong><br />
krisberedskapsarbete. MSB är bland annat ålagda att göra risk- <strong>och</strong><br />
sårbarhetsanalyser för att öka samhällets förmåga att hantera <strong>och</strong><br />
förebygga <strong>kriser</strong>. Vi har tittat <strong>på</strong> några av myndighet<strong>en</strong>s<br />
rapporter/dokum<strong>en</strong>t (Väg<strong>ledning</strong> för Risk- <strong>och</strong> sårbarhetsanalyser<br />
(2011), Uppföljning av föreskrifter för risk- <strong>och</strong> sårbarhetsanalyser<br />
(2012), Risker <strong>och</strong> förmågor 2013: Redovisning av regeringsuppdrag<br />
om nationell risk- <strong>och</strong> förmågebedömning) som berör detta arbete
24<br />
<strong>och</strong> finner att g<strong>en</strong>us- <strong>och</strong> jämställdhetsanalyser saknas i materialet.<br />
”Kvinnor, män <strong>och</strong> barn” nämns <strong>vid</strong> några tillfäll<strong>en</strong> m<strong>en</strong> någon<br />
analys eller förklaring ur ett g<strong>en</strong>usperspektiv görs inte. Det finner vi<br />
anmärkningsvärt eftersom det är belagt att föreställningar om kön<br />
<strong>på</strong>verkar riskbete<strong>en</strong>d<strong>en</strong>. Ulf Mellström (2010) har <strong>på</strong> uppdrag av<br />
MSB skrivit <strong>en</strong> kunskapsöversikt om G<strong>en</strong>usvet<strong>en</strong>skapliga perspektiv<br />
<strong>på</strong> MSB:s verksamhetsområd<strong>en</strong>. Av Mellströms slutsatser<br />
framkommer att myndighet<strong>en</strong>s ”forskningsportfölj” borde innehålla<br />
fler studier med g<strong>en</strong>usperspektiv <strong>–</strong> särskilt som det proaktiva<br />
förhållningssättet inom myndighet<strong>en</strong> sannolikt kräver nya<br />
kompet<strong>en</strong>ser, att verksamhetsområdet är könat precis som d<strong>en</strong><br />
sv<strong>en</strong>ska arbetsmarknad<strong>en</strong> <strong>och</strong> att MSB:s allmänna<br />
riskhanteringsuppdrag borde vila <strong>på</strong> jämställdhetsanalyser för ett<br />
säkrare samhälle för både kvinnor <strong>och</strong> män.<br />
G<strong>en</strong>usmedvet<strong>en</strong> riskhantering <strong>och</strong> analys<br />
I rapport<strong>en</strong> På lika villkor? Jämställdhetsfrågor angå<strong>en</strong>de risker i<br />
ett föränderligt samhälle (2012:5) diskuterar Hélène Hermansson<br />
risker <strong>och</strong> hantering<strong>en</strong> av dessa med utgångspunkt i feministisk<br />
kunskapsteori. Syftet med studi<strong>en</strong> var att bidra till <strong>en</strong> mer<br />
g<strong>en</strong>usmedvet<strong>en</strong> riskhantering <strong>och</strong> riskanalys. G<strong>en</strong>om resonemang<br />
om att själva formulering<strong>en</strong> <strong>och</strong> analys<strong>en</strong> av risk<strong>en</strong> skapar risk<strong>en</strong>, <strong>och</strong><br />
därmed också hantering<strong>en</strong> av risk<strong>en</strong>, vill Hermansson synliggöra<br />
problematik<strong>en</strong> med att erfar<strong>en</strong>heter <strong>och</strong> riskuppfattningar från<br />
grupper som inte tillhör samhällsnorm<strong>en</strong> marginaliseras eller uteblir.<br />
Hermansson ställer frågan: ”om vi har ett samhälle där män <strong>och</strong><br />
kvinnor drabbas av olika risker, <strong>och</strong> där kvinnor uppfattar risker<br />
annorlunda än män, är det då inte problematiskt att det i huvudsak<br />
är män som analyserar riskerna <strong>och</strong> fattar riskbeslut<strong>en</strong>?”. Hon<br />
konstaterar att kvinnor har sämre möjligheter än män att <strong>på</strong>verka<br />
riskbeslut eftersom män dominerar som beslutsfattare, både <strong>på</strong> d<strong>en</strong><br />
sv<strong>en</strong>ska arbetsmarknad<strong>en</strong> i stort m<strong>en</strong> också <strong>på</strong> poster <strong>och</strong> i styrelser<br />
som reglerar risker <strong>på</strong> olika sätt. Hermansson kritiserar d<strong>en</strong><br />
traditionella riskhanteringsmodell<strong>en</strong>, standardmodell<strong>en</strong>, som utgår
25<br />
från ett risk-nytto-tänkande där rationaliteter, opartiskhet,<br />
kollektivism <strong>och</strong> universella principer styr analyser om skadeutfall<br />
<strong>och</strong> riskvägning. Vem som utsätts för risker <strong>och</strong> ”får nyttan” eller<br />
vem som fattar beslut<strong>en</strong> framkommer inte av standardmodell<strong>en</strong><br />
<strong>en</strong>ligt Hermansson, som istället föreslår <strong>en</strong> omsorgsetisk modell för<br />
riskhantering. D<strong>en</strong> innebär något för<strong>en</strong>klat att konkreta indi<strong>vid</strong>ers<br />
erfar<strong>en</strong>heter ges större utrymme <strong>och</strong> att hänsyn tas till känslor<br />
g<strong>en</strong>temot risker. Inom riskforskning hävdas att känslor är både<br />
nödvändiga <strong>och</strong> närvarande i riskhantering varför dessa behöver<br />
erkännas <strong>och</strong> synliggöras när riskbeslut fattas. Enligt Hermansson<br />
skulle d<strong>en</strong> omsorgsetiska modell<strong>en</strong> för riskhantering innebära att<br />
kvinnors erfar<strong>en</strong>heter bättre togs tillvara <strong>och</strong> att riskbeslut därmed<br />
blir mer relevanta.<br />
G<strong>en</strong>us i risk- <strong>och</strong> krishantering<br />
Könssegregering<strong>en</strong> i fältet riskhantering har beskrivits av Mellström<br />
(2010) g<strong>en</strong>om orsakskedjan hot-risk-kris-krishantering-vårdomsorg.<br />
D<strong>en</strong>na händelsekedja kan jämföras med hur det talas om<br />
arbete som sker före, under <strong>och</strong> efter <strong>en</strong> olycka (Bartley <strong>och</strong> Ericson<br />
2013). Det finns <strong>en</strong> tydlig könssegregering som avtecknar sig i<br />
händelseförlopp <strong>vid</strong> riskhantering. Män är överrepres<strong>en</strong>terade i<br />
olycksstatistik<strong>en</strong> <strong>och</strong> de områd<strong>en</strong> som knyts till hot <strong>och</strong> risker är<br />
manligt kodade, exempelvis anlagda bränder, kärnkraftsindustri,<br />
drunkning eller trafik<strong>olyckor</strong>. Äv<strong>en</strong> sättet att organisera beredskap<strong>en</strong><br />
för att hantera dessa risker är manligt dominerade, exempelvis<br />
räddningstjänst, polis, militär <strong>och</strong> ambulanssjukvård. De<br />
institutioner som har att hantera följderna av <strong>kriser</strong> <strong>och</strong> <strong>olyckor</strong> är<br />
däremot kvinnligt dominerade, dvs. sjukvård<strong>en</strong>. Orsakskedjan<br />
spänner från manlig dominans när det gäller risk <strong>och</strong> hot till kvinnlig<br />
dominans när det gäller vård <strong>och</strong> omsorg (Mellström 2010). När det<br />
gäller <strong>ledning</strong> har orsakskedjan föreslagits kunna förstås i relation till<br />
d<strong>en</strong> förändring som skett sedan införandet av LSO, inte minst<br />
värnandet om att ta vara <strong>på</strong> erfar<strong>en</strong>heter från <strong>olyckor</strong> <strong>och</strong><br />
krissituationer för att kunna förebygga <strong>och</strong> att arbeta proaktivt
26<br />
snarare än reaktivt (Linghag, Ericson & Jansson 2013). Detta har<br />
krävt förändrade <strong>ledning</strong>skompet<strong>en</strong>ser inom hela<br />
krishanteringsområdet. Nätverkan <strong>och</strong> tvärsektoriell <strong>samverkan</strong> har<br />
blivit allt viktigare <strong>ledning</strong>sformer, liksom <strong>en</strong> strävan att sprida<br />
ansvaret för krishantering <strong>på</strong> olika aktörer inom kommun<strong>en</strong>,<br />
exempelvis i form av risk <strong>och</strong> säkerhetssamordnare. Utveckling<strong>en</strong> går<br />
i linje med mer g<strong>en</strong>erella förändringar av styrningsformer, där<br />
nätverk <strong>och</strong> <strong>samverkan</strong> lyfts fram som <strong>en</strong> nödvändig utveckling för<br />
att hantera allt mer komplexa samhällsbehov. Linghag, Ericson &<br />
Jansson (2013) anser att det inom krishanteringsområdet blir tydligt<br />
att det också är <strong>en</strong> fråga om g<strong>en</strong>us. Att samverka <strong>och</strong> nätverka<br />
innebär utmaningar för ett c<strong>en</strong>trerarat, auktoritärt <strong>och</strong> hierarkiskt<br />
ledarskap till förmån för ett nätverksbaserat, platt <strong>och</strong> dialogstyrt<br />
ledarskap. Ur ett g<strong>en</strong>usperspektiv uppstår frågan om det innebär att<br />
maskulint kodade ledarskapsideal kan utmanas <strong>och</strong> <strong>på</strong> vilka sätt<br />
makt <strong>och</strong> g<strong>en</strong>us samspelar med vilk<strong>en</strong> status ledarskap tillskrivs<br />
inom olika områd<strong>en</strong>.<br />
Ett annat exempel <strong>på</strong> koppling<strong>en</strong> mellan g<strong>en</strong>us, konstruktioner av<br />
maskulinitet, <strong>och</strong> olycks- <strong>och</strong> krishantering ges av Per Folkesson<br />
(2005) i avhandling<strong>en</strong> Katastrofer <strong>och</strong> män, explorativa<br />
undersökningar av ett komplext förhållande. Folkesson studerar<br />
förhållandet mellan katastrofer <strong>och</strong> män ur ett könsteoretiskt<br />
perspektiv. G<strong>en</strong>om fallstudier av tre katastrofala händelser i olika<br />
tidsperioder (Titanics förlisning 1912, d<strong>en</strong> etniska r<strong>en</strong>sning<strong>en</strong> av<br />
Srebr<strong>en</strong>ica 1995 <strong>och</strong> diskoteksbrand<strong>en</strong> <strong>vid</strong> Backaplan i Göteborg<br />
1998) beskriver Folkesson vad han kallar katastrofrelaterad<br />
könssegregation <strong>och</strong> dess konsekv<strong>en</strong>ser. Äv<strong>en</strong> om katastroferna<br />
skiljer sig åt i flera avse<strong>en</strong>d<strong>en</strong> har de något avgörande gem<strong>en</strong>samt,<br />
nämlig<strong>en</strong> att d<strong>en</strong> kollektiva organisering<strong>en</strong> för att möta katastrof<strong>en</strong><br />
<strong>en</strong>bart baseras <strong>på</strong> manligt kön <strong>och</strong> att evakuering, eller g<strong>en</strong>erellt<br />
utestängande, av kvinnor <strong>och</strong> barn är c<strong>en</strong>tralt i d<strong>en</strong>na<br />
organiseringsprincip. ”De män som arbetade tillsammans <strong>på</strong> de tre<br />
katastrofplatserna framträder mer eller mindre som <strong>en</strong> symbiotiskt<br />
sammansmält uniformerad kollektiv kropp”, skriver Folkesson
27<br />
(2005:176). Män utsattes för dödliga risker <strong>och</strong> omkom inte <strong>på</strong> grund<br />
av katastrofernas direkta verkan <strong>en</strong>ligt Folkesson, utan <strong>på</strong> grund av<br />
normativa <strong>och</strong> kollektiva sociokulturella strukturer i själva<br />
katastrofbekämpandet <strong>och</strong> krisorganisation<strong>en</strong>. Enskilda män är<br />
relativt försumbara, i betydels<strong>en</strong> att de är möjliga att riskera, avvara<br />
eller offra <strong>en</strong>ligt Folkesson.<br />
”Det är fortfarande män som upprätthåller överordnade<br />
imperativ <strong>och</strong> organiserade positioner äv<strong>en</strong> om vissa<br />
privilegierade företräd<strong>en</strong> tillfälligtvis är åsidosatta. Min<br />
slutsats är att man (bland annat) kan betrakta<br />
patriarkatet som <strong>en</strong> lat<strong>en</strong>t beredskaps- <strong>och</strong><br />
katastroforganisation som snabbt mobiliseras <strong>och</strong> ställs<br />
<strong>på</strong> fötter <strong>på</strong> specifika könssegregerade sätt <strong>vid</strong> faktiskt<br />
inträffande eller risk för katastrofer. Könskategorin man<br />
<strong>och</strong> faktiska män utgör patriarkatets oundgängliga<br />
rekryteringsbas för mobilisering <strong>och</strong><br />
katastrofbekämpande insatser, var<strong>vid</strong> patriarkatet<br />
formeras <strong>och</strong> befästs som <strong>en</strong> bestå<strong>en</strong>de ordning medan<br />
de <strong>en</strong>skilda kollektivt uniformerade männ<strong>en</strong> är relativt<br />
försumbara <strong>och</strong> utbytbara mot varandra.”<br />
Avhandling<strong>en</strong> visar alltså att kön/g<strong>en</strong>us utgör <strong>en</strong> c<strong>en</strong>tral dim<strong>en</strong>son i<br />
katastrofbekämpning som bygger <strong>på</strong> könssegregerande principer <strong>–</strong><br />
evakuering av kvinnor <strong>och</strong> mobilisering av män.<br />
I forskningsprojektet G<strong>en</strong>us <strong>och</strong> krishantering studeras kön i relation<br />
till krishanteringssystem <strong>och</strong> <strong>ledning</strong>. Studi<strong>en</strong> visar att arbetssätt <strong>och</strong><br />
kommunikation <strong>vid</strong> krishantering följer <strong>en</strong> ”militär” tradition där<br />
tydlighet, att ”peka med hela hand<strong>en</strong>” <strong>och</strong> förmågor att fatta beslut<br />
antas vara av särskild vikt. Män, som är de som i störst utsträckning<br />
har erfar<strong>en</strong>heter av militär<strong>en</strong>, görs <strong>på</strong> så sätt till de viktigaste ledarna<br />
<strong>och</strong> utesluter andra former av erfar<strong>en</strong>heter <strong>och</strong> kompet<strong>en</strong>ser<br />
(Lundst<strong>en</strong> 2010). D<strong>en</strong> militära terminologin exkluderar sannolikt<br />
också andra sätt att tala om <strong>kriser</strong> <strong>och</strong> krishantering. I <strong>en</strong> studie av<br />
<strong>samverkan</strong> mellan räddningstjänst<strong>en</strong> <strong>och</strong> sociala myndigheter, som
28<br />
vi redan har nämnt, visade det sig exempelvis vara svårt för<br />
räddningstjänst<strong>en</strong> att delta i <strong>samverkan</strong> då organisation<strong>en</strong><br />
dominerades av reaktiva problembeskrivningar <strong>och</strong><br />
handlingsori<strong>en</strong>tering. Samverkan misstänkliggjordes internt i<br />
räddningstjänst<strong>en</strong> då det utmanade det traditionella ledarstilar<br />
samtidigt som d<strong>en</strong> reaktiva inriktning<strong>en</strong> stämplade räddningstjänst<strong>en</strong><br />
som <strong>en</strong> ”främmande fågel” som försvårade <strong>samverkan</strong> kring<br />
sociala problematiker <strong>och</strong> begränsade räddningstjänst<strong>en</strong>s<br />
möjligheter att delta i exempelvis Brottsförebyggande råd (Bartley<br />
<strong>och</strong> Ericson 2013).<br />
Forskning med g<strong>en</strong>usperspektiv <strong>på</strong> risk <strong>och</strong> säkerhetsområdet har<br />
främst ägnats åt räddningstjänst<strong>en</strong>. D<strong>en</strong>na visar just att maskulinitet<br />
villkorar förhandlingar om vad som ryms inom räddningstjänst<strong>en</strong>s<br />
ansvarsområde <strong>och</strong> kärnverksamhet (Ericson 2009, Mellström 2010,<br />
Olofsson 2011, Baig<strong>en</strong>t 2001, Thurnell-Read & Parker 2008). Särskilt<br />
synliggörs hur allianser mellan män villkorar <strong>ledning</strong> <strong>och</strong> ledarskap<br />
(Ericson 2011, Olofsson 2012, Häyrén Weinestål, Bondestam & Berg<br />
2011). Ledning inom räddningstjänst<strong>en</strong> visar sig inte bara vara <strong>en</strong><br />
fråga om formell organisation utan om informella nätverk <strong>och</strong><br />
yrkeskultur. Mathias Ericson (2011) visar i sin avhandling Nära in<strong>på</strong><br />
<strong>–</strong> maskulinitet, intimitet <strong>och</strong> gem<strong>en</strong>skap i brandmäns arbetslag hur<br />
brandmannayrkets starka koppling till föreställningar om manlighet<br />
får konsekv<strong>en</strong>ser för huru<strong>vid</strong>a <strong>ledning</strong>sbeslut verkställs. Brandmäns<br />
arbetslag har konstaterats vara starka sammanslutningar mellan<br />
män, som i praktik<strong>en</strong> fungerar som självstyrande grupper med stora<br />
<strong>på</strong>verkansmöjligheter när det gäller oönskade reformer eller<br />
<strong>ledning</strong>sbeslut (Baig<strong>en</strong>t 2001). I <strong>en</strong> norsk studie <strong>på</strong>visades hur d<strong>en</strong><br />
mansdominerade lokala kultur<strong>en</strong> har betydelse för motstånd mot<br />
<strong>ledning</strong> <strong>och</strong> förändring i verksamheterna, då d<strong>en</strong> var ett hinder för<br />
att integrera IT-verktyg för att kunna hantera risk effektivare<br />
(Gundhus 2005). Med räddningstjänst<strong>en</strong> som exempel pekar<br />
forskning <strong>på</strong> att organisering av arbetet med risk <strong>och</strong> säkerhet utifrån<br />
Lag<strong>en</strong> om skydd mot <strong>olyckor</strong> (LSO) är <strong>en</strong> sfär där dominerande
29<br />
g<strong>en</strong>usordningar återskapas, då inte minst institutionaliserad<br />
maskulinitet.<br />
I studier av både privata <strong>och</strong> off<strong>en</strong>tliga organisationer, såsom<br />
kommuner, har det visats att aktörers tanke- <strong>och</strong> handlingsmönster<br />
skiljer sig i kvinnodominerade <strong>och</strong> mansdominerade verksamheter<br />
(Worts et al 2007, Wald<strong>en</strong>ström 2007, Wald<strong>en</strong>ström <strong>och</strong> Här<strong>en</strong>stam<br />
2008, Forsberg Kankkun<strong>en</strong> 2009). Handlingsmönster som är<br />
förknippade med kvinnor respektive män tycks överföras till<br />
kvinnodominerade respektive mansdominerade verksamheter. Mäns<br />
<strong>och</strong> kvinnors bete<strong>en</strong>d<strong>en</strong> har visats följa g<strong>en</strong>usmärkta verksamheter. I<br />
<strong>en</strong> studie av Tina Forsberg Kankkun<strong>en</strong> (2009) visas att <strong>en</strong>hetschefers<br />
<strong>ledning</strong>sarbete inte är relaterat till indi<strong>vid</strong>ernas kön m<strong>en</strong> däremot till<br />
g<strong>en</strong>usmärkta verksamheter. I <strong>en</strong> jämförelse mellan <strong>en</strong>hetschefer, i<br />
kommunal mansdominerad teknisk verksamhet, bl.a.<br />
räddningstjänst <strong>och</strong> kvinnodominerad omsorgs- <strong>och</strong><br />
utbildningsverksamhet, visades att cheferna hade olika<br />
förutsättningar att samspela <strong>och</strong> kommunicera med d<strong>en</strong> strategiska<br />
<strong>och</strong> operativa nivån. Bild<strong>en</strong> som framträder visar att det finns tydliga<br />
skillnader i d<strong>en</strong> kommunala organisation<strong>en</strong>. Inte bara<br />
arbetsdelning<strong>en</strong> är tydlig. Omsorgs- <strong>och</strong> utbildningsverksamheter<br />
respektive tekniska verksamheter är organiserade efter vad som<br />
förknippas med kvinnlighet respektive manlighet. Såväl aktiviteter<br />
som organisatoriska förutsättningar för samspelet mellan olika<br />
nivåer är g<strong>en</strong>usmärkta. Exempelvis förväntas <strong>en</strong>hetschefer i tekniska<br />
verksamheter aktivt <strong>på</strong>verka beslutsprocess<strong>en</strong>, medan<br />
<strong>en</strong>hetscheferna i omsorgs-<strong>och</strong> utbildningsverksamhet förväntas att<br />
själva ta ansvar för uppgift<strong>en</strong> utan att närmare ifrågasätta beslut. I<br />
tekniska verksamheter är det t ex vanligt att <strong>en</strong>hetschefer ifrågasätter<br />
beslut <strong>och</strong> att politiker kontaktar <strong>en</strong>hetschefer för att diskutera<br />
arbetet (Forsberg Kankkun<strong>en</strong> 2009).<br />
Exempel <strong>på</strong> hur könsmärkning av verksamheter <strong>och</strong> konstruktioner<br />
av kön sker <strong>och</strong> vilka konsekv<strong>en</strong>ser det får visas av Lewander,<br />
Dahlgr<strong>en</strong> & Lundst<strong>en</strong> (2010:4) i forskningsprojektet Konstruktioner<br />
av kön i krishanteringssystem som <strong>på</strong> lokal nivå undersökte
30<br />
uppfattningar <strong>och</strong> förhållningssätt hos nyckelpersoner inom<br />
kommuners krishanteringssystem <strong>och</strong> deras <strong>samverkan</strong> med andra<br />
aktörer. Tyngdpunkt<strong>en</strong> ligger <strong>på</strong> funktioner såsom information,<br />
kriskommunikation <strong>och</strong> <strong>samverkan</strong> i funktioner som <strong>ledning</strong>,<br />
samordning, information/kommunikation <strong>och</strong> rapportering. I <strong>en</strong><br />
delstudie görs observationer av <strong>en</strong> krisberedskapsövning i <strong>en</strong><br />
kommun. D<strong>en</strong> g<strong>en</strong>usmärkta kommunala verksamhet<strong>en</strong> isc<strong>en</strong>sattes,<br />
skapades <strong>och</strong> reproducerades under själva övning<strong>en</strong>, fick<br />
konsekv<strong>en</strong>ser för konstruktioner av kön <strong>och</strong> innebar att viktig<br />
information gick förlorad. När övning<strong>en</strong> <strong>på</strong>börjades <strong>och</strong><br />
organisation<strong>en</strong> skapades så visades att de manliga tekniska<br />
verksamheternas närhet respektive de kvinnliga omsorgs-<strong>och</strong><br />
utbildningsverksamheternas distans till kommun<strong>ledning</strong><strong>en</strong> i<br />
övning<strong>en</strong> av <strong>en</strong> händelse kom att innebära att de kvinnodominerade<br />
förvaltningarna inte fick tillgång till lika tekniskt avancerad<br />
utrustning som de mansdominerade. De fick också <strong>en</strong> vikvägg istället<br />
för <strong>en</strong> riktig vägg, de saknade egna uttag för data <strong>och</strong> el. Vidare fanns<br />
<strong>en</strong> <strong>en</strong>het för kommunikation där kvinnor skulle serva män med<br />
informationsbitar som skulle analyseras av männ<strong>en</strong>. Likartat<br />
mönster fanns i givande av information<strong>en</strong> till allmänhet<strong>en</strong> där män<br />
kontrollerade informationsflödet som sedan skulle hanteras av ett<br />
antal kvinnor utan större eg<strong>en</strong>kontroll. Det kunde observeras hur d<strong>en</strong><br />
manlige kommunchef<strong>en</strong> raskt avgör vilka förvaltningschefer som är<br />
viktiga <strong>och</strong> vilk<strong>en</strong> status de därmed erhåller. En del kvinnor blir<br />
knappt lyssnade <strong>på</strong> trots att de upprätthåller <strong>en</strong> viktig position.<br />
Några förväntas erhålla <strong>en</strong> sekreterare under övning<strong>en</strong> <strong>och</strong> äv<strong>en</strong><br />
d<strong>en</strong>na arbetsdelning blir starkt könad. Kvinnorna ordnar kaffe, block,<br />
p<strong>en</strong>nor m.m. Under övning<strong>en</strong> observeras hur kvinnor ofta servar<br />
män. I själva umgänget mellan människor kunde <strong>vid</strong> ett antal<br />
tillfäll<strong>en</strong> de klassiska härskarteknikerna uppfattas, ofta använda mot<br />
kvinnor som var anting<strong>en</strong> underordnade i hierarkin, eller något sånär<br />
jämbördiga. Det får till följd att kvinnor inte blir lyssnade <strong>på</strong>, <strong>på</strong><br />
samma sätt som män, <strong>och</strong> att viktig information går förlorad.<br />
Kvinnliga politiker blir avbrutna, <strong>en</strong> kvinnlig chef får sitta <strong>på</strong> golvet,<br />
män tog konsekv<strong>en</strong>t ordet <strong>och</strong> männ<strong>en</strong> från VA <strong>och</strong> Fastighet pratar i
31<br />
mun <strong>på</strong> Skolan, <strong>en</strong> kvinna. Dessutom uppstod oreda då det<br />
traditionella könsmönstret bryts. Ett exempel är att ordinarie<br />
kommunchef (man) inte släppte kommandot till tf kommunchef<br />
(kvinna) <strong>och</strong> gick hem <strong>vid</strong> skiftbytet. Ett annat exempel utgjordes av<br />
att d<strong>en</strong> kvinnliga kommunikationschef<strong>en</strong> inte erhöll förtro<strong>en</strong>det att<br />
hålla i <strong>en</strong> presskonfer<strong>en</strong>s. De s.k. homosociala mönstr<strong>en</strong> framkom<br />
tydligt, att män valde män, liksom i att män speglade sig i varandra<br />
samt upprepade, understödde <strong>och</strong> förstärkte varandras analyser. I<br />
intervjuer med nyckelpersoner inom d<strong>en</strong> kommunala<br />
krishanteringsorganisation<strong>en</strong> framkommer <strong>en</strong> vilja att inte göra <strong>en</strong><br />
för stor sak av andel<strong>en</strong> män <strong>och</strong> kvinnor i kris<strong>ledning</strong>sgrupperna.<br />
Frågor kring kön framstår som aktuella <strong>och</strong> närvarande för flera av<br />
personerna. Man funderar kring mäns <strong>och</strong> kvinnors ev<strong>en</strong>tuellt olika<br />
erfar<strong>en</strong>heter <strong>och</strong> eg<strong>en</strong>skaper som har betydelse för arbetet i<br />
förvaltnings<strong>ledning</strong> <strong>och</strong> krishanteringsarbetet. Det är till viss del <strong>en</strong><br />
ess<strong>en</strong>tialistisk förståelse av kön som framträder då frågor kring män<br />
<strong>och</strong> kvinnor ofta bemöts med resonemang kring mäns <strong>och</strong> kvinnors<br />
innebo<strong>en</strong>de olikheter. Kön som <strong>en</strong> maktrelation, där olikheter förstås<br />
som konsekv<strong>en</strong>ser av olika villkor får mindre utrymme. Ibland<br />
framstår resonemang<strong>en</strong> kring kön som motsägelsefulla. Å <strong>en</strong>a sidan<br />
talas det om vikt<strong>en</strong> av <strong>en</strong> blandning av män <strong>och</strong> kvinnor samtidigt<br />
som det å andra sidans betonas att kön inte har någon betydelse<br />
(Lewander, Dahlgr<strong>en</strong> & Lundst<strong>en</strong> 2010:4). Sammanfattningsvis visar<br />
forskarna i projektet att krishantering är <strong>en</strong> verksamhet som till stor<br />
del utmärks av icke-civila kulturer inom militär <strong>och</strong> räddningstjänst,<br />
att kommunala styrdokum<strong>en</strong>t är könsblinda <strong>och</strong> att föreställningar<br />
om kön villkorar krisberedskapsövningar samt att <strong>en</strong> ess<strong>en</strong>tialistisk<br />
förståelse av kön framträder.<br />
Integrering av jämställdhet i <strong>ledning</strong>ssystem<br />
I antologin Wom<strong>en</strong>, G<strong>en</strong>der and Disaster (Enarson & Chakrabarti<br />
2009) utvecklar Chakrabarti & Walia (2009) ett Toolkit, <strong>en</strong><br />
verktygslåda, som <strong>en</strong> guide till chefer för att skapa ett inkluderande,<br />
jämställt <strong>och</strong> effektivt kris<strong>ledning</strong>ssystem (emerg<strong>en</strong>cy managem<strong>en</strong>t
32<br />
system). De anser att verktygslådan visar <strong>på</strong> hur kris<strong>ledning</strong> kan<br />
jämställdhetsintegreras <strong>och</strong> vi har valt att pres<strong>en</strong>tera d<strong>en</strong>na modell i<br />
detalj för att visa hur ett g<strong>en</strong>usperspektiv i kris<strong>ledning</strong> kan utformas.<br />
Flera av de problematiker med könsblinda analyser i risk- <strong>och</strong><br />
olycksfallshantering som vi pres<strong>en</strong>terat ovan återkommer i modell<strong>en</strong>.<br />
En utgångspunkt är att katastrofer har olika konsekv<strong>en</strong>ser för män<br />
<strong>och</strong> kvinnor. Brist <strong>på</strong> förståelse för de olika effekterna som<br />
katastrofer har för kön<strong>en</strong>, m<strong>en</strong>ar författarna, innebär att chefer inte<br />
bara riskerar att missa både upp<strong>en</strong>bara <strong>och</strong> mer subtila behov <strong>och</strong><br />
prioriteringar. Det kan äv<strong>en</strong> innebära att effektivitet<strong>en</strong> av<br />
katastrofinsatser minskar Chakrabarti & Walia (2009). Av samma<br />
an<strong>ledning</strong> antog FN:s säkerhetsråd år 2000 resolution 1325 om<br />
kvinnor, fred <strong>och</strong> säkerhet. Syftet med resolution<strong>en</strong> är dels att öka<br />
deltagandet av kvinnor <strong>vid</strong> arbetet med att förebygga, hantera <strong>och</strong><br />
lösa konflikter <strong>och</strong> dels för att öka andel<strong>en</strong> kvinnor i de olika<br />
insatsområd<strong>en</strong>a (Ivarsson & Edmark 2007).<br />
Verktygslådan har utvecklats som <strong>en</strong> del av ett ramverk för kris- <strong>och</strong><br />
olycksfallshantering <strong>vid</strong> katastrofer, s.k. ”Emerg<strong>en</strong>cy Response<br />
Framework” som å <strong>en</strong>a sidan integrerar olika aspekter av<br />
räddningsinsatser från ex ante beredskap till ex post hantering <strong>och</strong><br />
tidig återhämtning, <strong>och</strong> å andra sidan länkar ihop krissituationer<br />
med riskreducering <strong>och</strong> långsiktig återuppbyggnad. Ramverket<br />
erbjuder ett perspektiv <strong>på</strong> <strong>och</strong> syfte med de olika aktiviteter som<br />
g<strong>en</strong>omförs av olika aktörer. Ramverket avser inte innebära <strong>en</strong> syn <strong>på</strong><br />
att olycks- <strong>och</strong> krishantering måste ske inom ram<strong>en</strong> för ett "<strong>en</strong>at eller<br />
gem<strong>en</strong>samt befäl". Det vill bara understryka behovet av att länka<br />
samman olika aktiviteter så att det skapas större tydlighet i roller <strong>och</strong><br />
funktioner i syfte att öka samordning <strong>och</strong> synergier. D<strong>en</strong>na<br />
uppdelning i aktiviteter möjliggör, <strong>en</strong>ligt Chakrabarti & Walia<br />
(2009), äv<strong>en</strong> id<strong>en</strong>tifiering av specifika jämställdhetsintegreringsinsatser<br />
som krävs inom varje sektor.
33<br />
Figure 25.1 Emerg<strong>en</strong>cy Response Framework<br />
Effekt<strong>en</strong> av räddningsinsats<strong>en</strong> bestäms till stor del av nivån <strong>på</strong><br />
katastrofberedskap. Därför anser Chakrabarti & Walia (2009) att<br />
frön för att integrera jämställdhet i räddningsinsatser måste sås i<br />
planering för hantering<strong>en</strong> av <strong>en</strong> katastrof. I planering<strong>en</strong> behöver<br />
betydelser av kön införlivas inom varje aspekt som g<strong>en</strong>omförs under<br />
krishanteringsinsats<strong>en</strong>. Författarna anser att detta kan uppnås<br />
g<strong>en</strong>om att säkerställa kvinnors deltagande i planering<strong>en</strong> före<br />
katastrof<strong>en</strong>, införliva jämställdhetsfrågor i planering<strong>en</strong> för <strong>en</strong><br />
krissituation, utveckla standardrutiner <strong>och</strong> övningar <strong>på</strong> fältet utifrån<br />
kunskaper om betydelser av kön.<br />
Early Warning<br />
Kön har visats vara <strong>en</strong> viktig faktor i spridning<strong>en</strong> av tidig varning<br />
som utfärdas under <strong>en</strong> krissituation. Vid t.ex. cyklon<strong>en</strong> <strong>och</strong><br />
översvämningar i Bangladesh 1991 gavs akuta varningar främst av<br />
högtalare <strong>och</strong> muntlig<strong>en</strong>. I det könssegregerade samhället innebar<br />
detta att varningsinformation huvudsaklig<strong>en</strong> överfördes mellan män<br />
som befann sig i det off<strong>en</strong>tliga rummet. Kvinnor, som hade mindre
34<br />
kunskap om cykloner <strong>och</strong> var bero<strong>en</strong>de av männ<strong>en</strong>s beslutsfattande,<br />
omkom, <strong>och</strong> många med sina barn, eftersom de väntade <strong>på</strong> att deras<br />
män skulle återvända <strong>och</strong> ta dem i säkerhet (Bad<strong>en</strong> et al. 1994).<br />
Tabell 1. Toolkit 1: Early Warning<br />
S. No. Early warning<br />
function<br />
Tool<br />
1 Dissemination Ensure that warnings are issued at every doorstep of<br />
the vulnerable population not only public spaces<br />
Involve wom<strong>en</strong> and m<strong>en</strong> warning dissemination<br />
2 Awar<strong>en</strong>ess Explain the meaning of warnings to wom<strong>en</strong> who<br />
may lack the information to understand warning<br />
signals<br />
Källa: Enarson & Chakrabarti (2009), s. 339.<br />
<br />
S<strong>en</strong>sitise wom<strong>en</strong> regarding the importance of early<br />
warning and the need to adhere early to these<br />
Evacuation<br />
Evakuering är ett avgörande beslut <strong>vid</strong> <strong>en</strong> katastrof <strong>och</strong> dess<br />
hastighet får konsekv<strong>en</strong>ser avse<strong>en</strong>de dödlighet <strong>och</strong> sjuklighet för d<strong>en</strong><br />
utsatta befolkning<strong>en</strong>. Ofta acc<strong>en</strong>tueras kvinnors utsatthet under<br />
d<strong>en</strong>na kritiska fas mot bakgrund av att de hindras av kultur <strong>och</strong><br />
normer som i allmänhet verkar begränsande för kvinnors<br />
rörelsefrihet (Bad<strong>en</strong> et al., 1994).<br />
Tabell 2. Toolkit 2: Evacuation<br />
S.<br />
No.<br />
Evacuation function<br />
Tool<br />
1 Information Advise wom<strong>en</strong> and m<strong>en</strong> about escape routes<br />
Appoint a nodal officer to coordinate the evacuation<br />
of wom<strong>en</strong> and childr<strong>en</strong><br />
2 Transportation<br />
Pro<strong>vid</strong>e transportation for evacuation of wom<strong>en</strong><br />
and childr<strong>en</strong> especially for pregnant and lactating<br />
mothers<br />
3 Training and<br />
Train the team assisting in evacuation to respond to<br />
wom<strong>en</strong> reluctant to evacuate due to socio-cultural<br />
s<strong>en</strong>sitisation<br />
norms<br />
S<strong>en</strong>sitise wom<strong>en</strong> to make immediate decisions of<br />
timely evacuation on their own<br />
Källa: Enarson & Chakrabarti (2009), s. 340.
35<br />
Search and Rescue<br />
Dödlighet <strong>och</strong> sjuklighet varierar hos kvinnor respektive män<br />
bero<strong>en</strong>de <strong>på</strong> typ av katastrof <strong>och</strong> plats där d<strong>en</strong> inträffar. T.ex. visar<br />
statistik från USA för år 1994 att dubbelt så många män dog i<br />
väderrelaterade katastrofer, såsom vinterstormar, åskväder <strong>och</strong><br />
blixtar, mot bakgrund av att de anting<strong>en</strong> hade arbetat eller deltagit i<br />
fritidsaktiviteter utanför hemmet, i fordon <strong>och</strong> i det fria, där de flesta<br />
dödsfall<strong>en</strong> inträffade. M<strong>en</strong> i tsunamin i Indiska Ocean<strong>en</strong> var det fler<br />
kvinnor som dog för att de befann sig <strong>på</strong> land medan män fiskade <strong>på</strong><br />
havet (Oxfam 2005). Ett samband mellan könssegregering när det<br />
gäller arbetsdelning <strong>och</strong> användning av det fysiska rummet i ett<br />
samhälle <strong>och</strong> dödlighet har också noterats <strong>vid</strong> andra<br />
naturkatastrofer. När sök- <strong>och</strong> räddnings (SAR) team anländer för att<br />
rädda överlevande <strong>vid</strong> <strong>en</strong> katastrof är det inte ovanligt att de<br />
mansdominerade organisationerna ska verka i ett sammanhang som<br />
präglas av <strong>en</strong> syn <strong>på</strong> att utsatta kvinnor måste hanteras av sina egna<br />
män. Grupp<strong>en</strong>, The International Search and Rescue Advisory Group<br />
(INSARAG), framhåller att könssegregering <strong>och</strong> de begränsningar<br />
som det kan innebära i ett visst sammanhang, är <strong>en</strong> av de svåraste<br />
frågorna som måste beaktas under fullgörandet av alla SARoperationer.<br />
Tabell 3. Toolkit SAR Operations.<br />
S. SAR function<br />
Tool<br />
No.<br />
1 Composition of the Ensure that SAR team includes wom<strong>en</strong> too<br />
response force<br />
2 Mapping Conduct needs analysis of m<strong>en</strong> and wom<strong>en</strong> before<br />
initiating a rescue operation<br />
Prepare a checklist of the differ<strong>en</strong>tial needs of<br />
m<strong>en</strong> and wom<strong>en</strong><br />
3 Social inhibitions/cultural<br />
practices<br />
Train the response force to work with wom<strong>en</strong><br />
r<strong>en</strong>dered immobile by social practices related to<br />
purdah system<br />
4 Special vulnerability SAR team is trained and fully equipped to<br />
rescue and pro<strong>vid</strong>e first aid to pregnant wom<strong>en</strong><br />
SAR team is trained in rescuing physically and<br />
m<strong>en</strong>tally chall<strong>en</strong>ged wom<strong>en</strong><br />
One member is trained in sign language<br />
Källa: Enarson & Chakrabarti (2009), s.341.
36<br />
Medical Aid<br />
Att tillhandahålla medicinsk hjälp till drabbade kvinnor är ofta ett<br />
kritiskt mom<strong>en</strong>t för kris<strong>ledning</strong>. I samband med jordbävning<strong>en</strong> i<br />
Pakistan i oktober 2005 var behovet av kvinnliga läkare avgörande<br />
för att kunna tillhandahålla medicinsk stöd till kvinnor som<br />
överlevde katastrof<strong>en</strong>. Familjer var ofta mycket tveksamma till att<br />
kontakta läkare, om dessa var män, till kvinnorna. I vissa kulturer är<br />
inte heller kvinnor bekväma med att prata med främlingar, vilket<br />
utgör ett hinder för att kunna hjälpa dem. De kan vara ovilliga eller<br />
blyga för att berätta om sina problem. Därför behöver medicinska<br />
biståndsgivare göra särskilda ansträngningar för att nå kvinnor<br />
(Sayeed 2005).<br />
Tabell 4. Toolkit Medical Aid.<br />
S. No Medical aid function Tool<br />
1 Medical services Recruit male and female staff to pro<strong>vid</strong>e medical aid<br />
Set up a private consultation room for wom<strong>en</strong> and<br />
girls<br />
Female obstetricians and gynaecologists should be<br />
included in medical teams servicing camps and<br />
affected communities<br />
Address concerns of wom<strong>en</strong> feeling too shy or fearful<br />
to consulting the medical team<br />
2 Accessibility of Locate health services within walking distance<br />
ofcommunities and on safe access roads<br />
services<br />
Clinics located in close proximity to the relief camp<br />
Make op<strong>en</strong>ing times of the clinics conv<strong>en</strong>i<strong>en</strong>t for<br />
wom<strong>en</strong> and childr<strong>en</strong> relative to their household<br />
duties<br />
Källa: Enarson & Chakrabarti (2009), s. 342.
37<br />
Shelter<br />
Kvinnor <strong>och</strong> barn är de som primärt bor i lägr<strong>en</strong> då de t<strong>en</strong>derar att<br />
sp<strong>en</strong>dera mer tid än män där. Ofta är lägr<strong>en</strong> överbefolkade. Behov av<br />
integritet <strong>och</strong> omsorg för mer sårbara grupper, t.ex. gra<strong>vid</strong>a,<br />
ammande <strong>och</strong> m<strong>en</strong>struerande kvinnor, uppmärksammas ofta inte.<br />
Tabell 5. Toolkit Shelter<br />
S.<br />
No.<br />
Shelter function<br />
Tool<br />
1 Design and layout Consult both m<strong>en</strong> and wom<strong>en</strong> in the design and layout of<br />
camps and shelters Mobilise wom<strong>en</strong> and m<strong>en</strong> to participate<br />
in the location, design and maint<strong>en</strong>ance of water and<br />
sanitation facilities<br />
Discuss with wom<strong>en</strong> how their activities are carried out<br />
and what suitable space allocations are needed, including<br />
use of activity clocks to id<strong>en</strong>tify needs of wom<strong>en</strong>/m<strong>en</strong><br />
Strive to relocate widows, adolesc<strong>en</strong>t girls and physically and<br />
m<strong>en</strong>tally chall<strong>en</strong>ged wom<strong>en</strong> in temporary shelters which are<br />
c<strong>en</strong>trally located<br />
Build temporary shelters close to schools and<br />
hospitals<br />
Ensure that every shelter has an adequate minimum<br />
surface area of camp per person<br />
Ensure that shelter is fri<strong>en</strong>dly to disabled persons<br />
2 Space and Shelter should be in close proximity to water and fuel<br />
location<br />
collection and other activities involving off-site travel<br />
Pro<strong>vid</strong>e a common area for childr<strong>en</strong>’s play where family<br />
members can watch them from the shelter<br />
Make adequate arrangem<strong>en</strong>ts for lighting, particularly in<br />
common facilities like toilets<br />
Pro<strong>vid</strong>e adequate material for partitions betwe<strong>en</strong><br />
families in a temporary shelter<br />
Wom<strong>en</strong> and girls should not be compelled to share<br />
accommodation with m<strong>en</strong> who are not members of their<br />
immediate family<br />
Källa: Enarson & Chakrabarti (2009), s. 343<br />
Water and Sanitation<br />
Bristande tillgång <strong>på</strong> vatt<strong>en</strong> <strong>och</strong> sanitära anläggningar har avgörande<br />
konsekv<strong>en</strong>ser för hälsan för de överlevande <strong>vid</strong> <strong>en</strong> katastrof. Det är<br />
därför betydelsefullt att se över åtgärder kring detta. Eftersom<br />
kvinnor <strong>och</strong> flickor ofta har ansvar för barn <strong>och</strong> hushållsaktiviteter<br />
innebär bristfällig tillgång <strong>på</strong> vatt<strong>en</strong> <strong>och</strong> sanitet att de i större<br />
utsträckning kommer i kontakt med föror<strong>en</strong>ade vatt<strong>en</strong>källor <strong>och</strong><br />
sedan exponerar hela familj<strong>en</strong> för pot<strong>en</strong>tiella hälsorisker. Ofta är<br />
antalet toaletter alldeles för få, för långt borta eller mitt i lägret.
38<br />
Dessutom, i avsaknad av tillräcklig dränering <strong>och</strong> vatt<strong>en</strong> blir de också<br />
ofta ohygi<strong>en</strong>iska.<br />
Tabell 6. Toolkit Water and Sanitation<br />
S. No. Water and sanitation<br />
function<br />
Tool<br />
1 Provision of services Ensure that the water sites, distribution<br />
mechanisms and maint<strong>en</strong>ance procedures are<br />
accessible to wom<strong>en</strong>, including those with<br />
limited mobility<br />
Ensure that a specific minimum quantity of about<br />
15 litres of water is available per person per day<br />
Involve both wom<strong>en</strong> and m<strong>en</strong> in the design and<br />
location of toilets<br />
Build three toilets for wom<strong>en</strong> for every one toilet<br />
built for m<strong>en</strong><br />
Ensure all users, particularly wom<strong>en</strong> and girls,<br />
participate in id<strong>en</strong>tifying risky hygi<strong>en</strong>e practices<br />
and conditions, and that all strive to measurably<br />
reduce these<br />
Mark out a private laundering area for undergarm<strong>en</strong>ts<br />
and sanitary clothes<br />
Design communal bathing, washing facilities and<br />
washrooms in consultation with wom<strong>en</strong> and<br />
girls<br />
Target hygi<strong>en</strong>e programmes to fathers as well as<br />
mothers and others caring for childr<strong>en</strong><br />
Establish water and sanitation committees in<br />
camps that are half wom<strong>en</strong> and make them<br />
responsible for the maint<strong>en</strong>ance of water and<br />
sanitation facilities<br />
Train both wom<strong>en</strong> and m<strong>en</strong> in the use and<br />
maint<strong>en</strong>ance of water and sanitation facilities<br />
2 Accessibility and location Locate water points in areas that are accessible<br />
and safe and near the relief camps/temporary<br />
shelters<br />
<br />
<br />
<br />
If water is rationed or pumped at specific times,<br />
<strong>en</strong>sure that these are conv<strong>en</strong>i<strong>en</strong>t and safe for<br />
wom<strong>en</strong> and others responsible for collecting<br />
water<br />
Facilities should be c<strong>en</strong>tral, accessible and well<br />
lit<br />
Bathing facilities should have doors with locks<br />
inside<br />
Källa: Enarson & Chakrabarti (2009), s. 344.
39<br />
Food and Clothing<br />
I krissituationer t<strong>en</strong>derar kvinnor <strong>och</strong> flickor, som <strong>en</strong><br />
anpassningsstrategi, att minska sitt födointag till förmån för övriga<br />
medlemmar i hushållet. Undernäring hos gra<strong>vid</strong>a <strong>och</strong> ammande<br />
kvinnor innebär i sin tur undernäring <strong>och</strong> sjuklighet hos barn<strong>en</strong>.<br />
Effektiva strategier för att trygga livsmedelsförsörjning <strong>och</strong> nutrition<br />
kräver förståelse för betydelser av kön i situationer av <strong>kriser</strong> i syfte att<br />
kunna id<strong>en</strong>tifiera <strong>och</strong> bedöma könsspecifika hjälpbehov. Kvinnors<br />
deltagande i beslutsfattande, om hur man <strong>på</strong> bästa sätt kan<br />
g<strong>en</strong>omföra program för livsmedelsförsörjning <strong>och</strong> nutrition, är<br />
avgörande för att minska de risker som kvinnor <strong>och</strong> flickor ofta möter<br />
i nödsituationer. En annan, relaterad fråga berör de kläder som ofta<br />
skickas till katastrofområd<strong>en</strong>. Ofta är dessa kläder både olämpliga, i<br />
relation till klimatet, <strong>och</strong> för att de dessutom strider de mot d<strong>en</strong><br />
kulturella praxis som råder hos d<strong>en</strong> drabbade befolkning<strong>en</strong>.<br />
Tabell 7: Toolkit Food and Clothing<br />
S.<br />
No.<br />
Food and clothing<br />
function<br />
Tool<br />
1 Distribution Conduct a need assessm<strong>en</strong>t of m<strong>en</strong> and wom<strong>en</strong> before<br />
initiating food and nutrition services<br />
Distribute food through a sex-balanced team<br />
Weight of food packages should be manageable and<br />
effici<strong>en</strong>t for wom<strong>en</strong> Ensure that each household ration<br />
card for free food distribution is issued in the woman’s<br />
name<br />
Distribution should be early in the day to allow the<br />
affected community to reach home during daylight<br />
Select the time and space of distribution according to<br />
wom<strong>en</strong>’s activities and needs, and <strong>en</strong>courage the<br />
organization of groups to travel together to and from<br />
distribution sites<br />
Ensure that wom<strong>en</strong> and m<strong>en</strong> actively participate in the<br />
design, implem<strong>en</strong>tation, monitoring and evaluation of<br />
food aid programme and policies<br />
Consult wom<strong>en</strong>, girls, boys and m<strong>en</strong> to id<strong>en</strong>tify areas for<br />
improvem<strong>en</strong>t<br />
2 Nutrition Know the recomm<strong>en</strong>ded calorie intake disaggregated by<br />
sex emphasising infants, young childr<strong>en</strong>, pregnant and<br />
lactating mothers<br />
Ensure access to a range of food material such as cereals,<br />
pulses, milk and so on<br />
Prepare kits of nutritious food material and safe water<br />
disinfectants for pregnant and lactating wom<strong>en</strong><br />
Ensure that physically chall<strong>en</strong>ged wom<strong>en</strong> can access<br />
food and develop mechanisms for feeding support, for
40<br />
example eating ut<strong>en</strong>sils<br />
Strive to pro<strong>vid</strong>e breast milk to infants without mothers<br />
before <strong>en</strong>couraging alternative nutritional supplem<strong>en</strong>ts<br />
Include breast milk substitutes in food aid package for<br />
families with infants as stress can inhibit lactation<br />
Pro<strong>vid</strong>e packaging that facilitates handling and can be reused<br />
for other domestic activities<br />
3 Clothing Ensure that used clothes are avoided<br />
Clothes should be appropriate to the climatic conditions<br />
and cultural practices, suitable for wom<strong>en</strong>, girls, boys and<br />
m<strong>en</strong>, and sized according to age<br />
Undergarm<strong>en</strong>ts should be distributed to wom<strong>en</strong> only by<br />
wom<strong>en</strong><br />
Källa: Enarson & Chakrabarti (2009), s. 346.<br />
Health<br />
Flera problem, kopplat till reproduktiv hälsa, har visats följa av<br />
katastrofer, såsom missfall, för tidig förlossning, dödfött barn,<br />
förlossningskomplikationer <strong>och</strong> efterföljande infertilitet. I<br />
efterdyningarna av katastrofer finns därför behov av pr<strong>en</strong>atal <strong>och</strong><br />
postnatal vård för gra<strong>vid</strong>a <strong>och</strong> ammande kvinnor. Sociala tabun kring<br />
m<strong>en</strong>struation <strong>och</strong> normer för kvinnor <strong>och</strong> flickor har visats bidra till<br />
hälsoproblem för dem i katastrofsituationer. Varaktiga utslag <strong>och</strong><br />
urinvägsinfektioner har uppstått till följd av avsaknad av r<strong>en</strong>t vatt<strong>en</strong><br />
<strong>och</strong> avskildhet för kvinnor att kunna tvätta <strong>och</strong> torka trasor som<br />
används som m<strong>en</strong>struationsskydd. Därutöver behöver det finnas stöd<br />
till föräldrar som har förlorat sina barn i katastrofer.<br />
Tabell 8. Toolkit Health.<br />
S.<br />
Health function<br />
Tool<br />
No.<br />
1 Pregnant and Id<strong>en</strong>tify a qualified and experi<strong>en</strong>ced person to coordinate<br />
maternal health activities<br />
lactating<br />
S<strong>en</strong>sitise the family and others to the special needs of<br />
wom<strong>en</strong><br />
pregnant wom<strong>en</strong>, wom<strong>en</strong> who have aborted and postnatal<br />
needs<br />
Id<strong>en</strong>tify health workers with midwifery skills and other<br />
health workers among survivors to pro<strong>vid</strong>e care<br />
Id<strong>en</strong>tify wom<strong>en</strong> in advanced pregnancy and develop<br />
plans for safe delivery and seeking assistance<br />
Give each pregnant woman a home delivery kit as well<br />
S<strong>en</strong>sitise disaster survivors to danger signs, how to use<br />
the delivery kit, location of facilities and also pro<strong>vid</strong>e<br />
care for wom<strong>en</strong> who have aborted during the disaster<br />
Pro<strong>vid</strong>e 24-hour access for complications of<br />
pregnancy services<br />
Lactating mothers who have lost their childr<strong>en</strong> need<br />
medical aid to prev<strong>en</strong>t clotting in their breasts<br />
2 M<strong>en</strong>struation Distribute sanitary packs at regular intervals
41<br />
Following initial distribution, consult with wom<strong>en</strong> and<br />
girls to id<strong>en</strong>tify materials most culturally appropriate<br />
sanitary supplies<br />
Equip toilets with incinerator for proper disposal<br />
3 Contraception Pro<strong>vid</strong>e adequate provision and easy access to differ<strong>en</strong>t<br />
forms of contraception and to pregnancy tests<br />
Distribute contraceptives and pregnancy tests only<br />
through wom<strong>en</strong><br />
4 Recanalisation Free recanalisation facility should be made accessible and<br />
available to a couple<br />
The couple should be counselled prior to surgery on<br />
associated b<strong>en</strong>efits and risks of recanalisation<br />
Surgery decisions should reflect physical age as well as<br />
the m<strong>en</strong>tal well-being of a woman<br />
Wider counselling of the community is needed on<br />
broader terms to <strong>en</strong>courage consideration of alternatives<br />
such as adoption<br />
Källa: s. 347.<br />
Ex Gratia<br />
Utbetalningar som landets regering gör till anhöriga för d<strong>en</strong> avlidne<br />
tillfaller ofta <strong>en</strong> manlig familjeförsörjare, vilket ofta utesluter<br />
kvinnor. Vid <strong>en</strong> katastrof <strong>på</strong> Sri Lanka erkände myndigheterna<br />
<strong>en</strong>bart män som familjeförsörjare så hushåll med kvinnor vars män<br />
hade dött kunde inte göra anspråk <strong>på</strong> p<strong>en</strong>gar. I Thailand betalade<br />
regering<strong>en</strong> dubbelt så mycket för begravningskostnader till anhöriga<br />
för män än till dem för kvinnor, under antagandet att det är män som<br />
är familjeförsörjare.<br />
Tabell 9. Toolkit Ex Gratia Paym<strong>en</strong>t.<br />
S.<br />
No.<br />
Ex gratia<br />
function<br />
Tool<br />
1 Paym<strong>en</strong>t ‘Head of the household concept’ should not be the criteria<br />
Pay the ex gratia to joint accounts for married couples or<br />
make a fixed deposit in the name of a woman to avoid misuse<br />
of money by a man, for example, liquor consumption<br />
The ex gratia paym<strong>en</strong>t can be coupled with a job for the<br />
spouse/relative of the deceased, free education for childr<strong>en</strong><br />
and free family medical services, a monthly<br />
allowance, and so on<br />
2 Information Nominate a male and a female officer in each camp for<br />
disseminating clear information about applying for ex gratia<br />
paym<strong>en</strong>ts<br />
Information should be in simple language aiming at both<br />
literate and illiterate m<strong>en</strong> and wom<strong>en</strong><br />
Källa: s. 348.
42<br />
M<strong>en</strong>tal Health<br />
I studier har det visats att kvinnor uppvisar betydligt högre stress <strong>vid</strong><br />
katastrofer (Solomon et al 1987). Detta beror ofta <strong>på</strong> d<strong>en</strong><br />
sammanlagda effekt<strong>en</strong> av familj<strong>en</strong>s situation, omsorgsansvar, hälsa,<br />
mobilitet <strong>och</strong> ålder. Kvinnor kan uttrycka sina känslor g<strong>en</strong>om att<br />
gråta, prata om händels<strong>en</strong>, g<strong>en</strong>om att försöka nå ut <strong>och</strong> få kontakt<br />
med andra i samma situation, uppvisa diffusa fysiologiska reaktioner<br />
såsom svimning <strong>och</strong> domningar eller diffus värk <strong>och</strong> smärta som <strong>en</strong><br />
reaktion <strong>på</strong> stress. De kan äv<strong>en</strong> ta <strong>en</strong> omhändertagande roll <strong>och</strong><br />
uppvisa <strong>en</strong> stor motståndskraft under svåra förhålland<strong>en</strong> (Sekar et al.<br />
2005).<br />
Tabell 10. Toolkit M<strong>en</strong>tal Health.<br />
S. No. M<strong>en</strong>tal health<br />
function<br />
Tool<br />
1 Assessm<strong>en</strong>t Conduct a rapid m<strong>en</strong>tal health assessm<strong>en</strong>t focusing<br />
on wom<strong>en</strong> through m<strong>en</strong>tal health service pro<strong>vid</strong>ers<br />
Establish a proper referral system for critical cases<br />
2 Psychological reactions S<strong>en</strong>sitise m<strong>en</strong>tal health workers about common<br />
psychological reactions of wom<strong>en</strong> in disasters<br />
Assist wom<strong>en</strong> in understanding that these feelings<br />
are normal reactions to abnormal situations<br />
3 Counselling Ask the m<strong>en</strong>tal health workers to establish rapport<br />
with the affected wom<strong>en</strong> before counselling begins<br />
Allow wom<strong>en</strong> to express themselves in an<br />
<strong>en</strong>vironm<strong>en</strong>t where confid<strong>en</strong>tiality is maintained<br />
M<strong>en</strong>tal health service pro<strong>vid</strong>ers should be female<br />
and male as wom<strong>en</strong> may feel more comfortable<br />
sharing their feelings with other wom<strong>en</strong><br />
Adopt a non-judgem<strong>en</strong>tal approach assuming that<br />
ev<strong>en</strong> if they make a mistake, they are not victimised<br />
Adopt a comforting attitude by att<strong>en</strong>ding<br />
nonverbally, giving feedback on feelings, repeating<br />
ideas and allowing sil<strong>en</strong>ce during the course of<br />
counselling<br />
Encourage expression of emotions through anger or<br />
tears<br />
Highlight wom<strong>en</strong>’s personal resources and the<br />
courage she has to master her problems<br />
4 Special groups Counselling services should be targeted towards<br />
special vulnerable groups like widows, wom<strong>en</strong> who<br />
have had abortions, those subjected to g<strong>en</strong>derbased<br />
viol<strong>en</strong>ce, physically and m<strong>en</strong>tally chall<strong>en</strong>ged wom<strong>en</strong>,<br />
and so on<br />
5 Sustainability Help wom<strong>en</strong> id<strong>en</strong>tify their social support network<br />
through family, fri<strong>en</strong>ds, relatives, neighbourhood,<br />
and so on<br />
Train the affected wom<strong>en</strong> in pro<strong>vid</strong>ing counselling<br />
to other affected members as well
43<br />
Källa: s. 349.<br />
G<strong>en</strong>der-based Viol<strong>en</strong>ce<br />
Förekomst<strong>en</strong> av våld förvärras när stöd- <strong>och</strong> skyddsmekanismer<br />
bryts isär. När familjer <strong>och</strong> byar skiljs åt bryts gem<strong>en</strong>skaper upp<br />
liksom rättsliga <strong>och</strong> juridiska stödsystem <strong>och</strong> skyddsmekanismer.<br />
Män har visats vara mer b<strong>en</strong>ägna att undertrycka känslor av lidande<br />
<strong>och</strong> uttrycka ilska <strong>och</strong> frustration <strong>på</strong> destruktiva sätt g<strong>en</strong>om missbruk<br />
<strong>och</strong> våld.<br />
Tabell 11. Toolkit G<strong>en</strong>der-based Viol<strong>en</strong>ce<br />
S.<br />
GBV function<br />
Tool<br />
No.<br />
1 Delivery of Locate the services in close proximity to the shelters<br />
services<br />
Ensure that services are delivered in day time and well-lit<br />
paths are available for ev<strong>en</strong>ing services<br />
Monitor security and instances of abuse in the distribution<br />
point as well as on departure roads<br />
Do not make wom<strong>en</strong> and girls dep<strong>en</strong>d on m<strong>en</strong> for shelter<br />
construction or other services as this may lead to sexual<br />
exploitation<br />
2 Provisions of Ensure both male and female police officers patrol camp<br />
safety<br />
Form vigilance committees in each camp consisting of<br />
m<strong>en</strong> and wom<strong>en</strong> to act as monitoring officers<br />
and security<br />
Develop and disseminate writt<strong>en</strong> and verbal safety<br />
guidelines against possible violations against wom<strong>en</strong><br />
Train wom<strong>en</strong> to raise immediate alarms against violations<br />
in the camp sites<br />
Station wom<strong>en</strong> police officers to record and address safety<br />
complaints made by affected wom<strong>en</strong> and monitor<br />
wom<strong>en</strong>’s rights violation<br />
Maintain night security at camps<br />
Train security guards of both sexes to be s<strong>en</strong>sitive to<br />
wom<strong>en</strong>’s appreh<strong>en</strong>sions to <strong>en</strong>courage wom<strong>en</strong> to seek<br />
assistance<br />
Ensure that wom<strong>en</strong> participate directly in decision making<br />
on local security arrangem<strong>en</strong>ts for the camp community<br />
Restrict the sale of alcohol near disaster-affected area<br />
3 Counselling Discuss viol<strong>en</strong>ce survivors’ needs for emotional support<br />
and strive to <strong>en</strong>sure that indi<strong>vid</strong>uals, groups and<br />
organisations available in the community will offer<br />
supportive, compassionate, non-judgem<strong>en</strong>tal, confid<strong>en</strong>tial<br />
and respectful assistance<br />
In counselling wom<strong>en</strong> subject to viol<strong>en</strong>ce, adopt a nonjudgem<strong>en</strong>tal<br />
approach, empowering the affected woman to<br />
cope in a positive manner through social<br />
support, spiritualism and recreation<br />
Källa: s. 350.
44<br />
Relief Managem<strong>en</strong>t<br />
Ofta är kvinnor inte repres<strong>en</strong>terade inom nationella <strong>och</strong> lokala<br />
kriskommittéer i särskilt stor utsträckning. Kvinnors pot<strong>en</strong>tial som<br />
resurs i organisering<strong>en</strong> av <strong>en</strong> insats är ofta förbisedd <strong>och</strong> det gäller <strong>på</strong><br />
alla nivåer i <strong>ledning</strong>sprocess<strong>en</strong>. En effektiv <strong>ledning</strong>sstrategi måste<br />
hantera att dels ta itu med de särskilda behov som kvinnor kan ha<br />
<strong>och</strong> dels säkerställa deras deltagande <strong>och</strong> <strong>en</strong>gagemang<br />
<strong>ledning</strong>sprocess<strong>en</strong>.
45<br />
Tabell 12. Toolkit Relief Managem<strong>en</strong>t<br />
S.<br />
Relief function<br />
Tool<br />
No.<br />
1 Relief camp<br />
Develop database disaggregated by age and sex<br />
managem<strong>en</strong>t<br />
Nominate both m<strong>en</strong> and wom<strong>en</strong> in camp<br />
managem<strong>en</strong>t teams/committees<br />
Encourage wom<strong>en</strong> in camp decision making<br />
Ensure that wom<strong>en</strong> are not repres<strong>en</strong>ted by male<br />
family members in camp managem<strong>en</strong>t<br />
Hold meetings on camp managem<strong>en</strong>t at times for<br />
wom<strong>en</strong><br />
Ensure that each camp has a separate <strong>en</strong>closure or<br />
private needs of pregnant, lactating and m<strong>en</strong>struation<br />
wom<strong>en</strong><br />
2 Relief supplies Design relief kit cont<strong>en</strong>ts in consultation with both<br />
m<strong>en</strong> and wom<strong>en</strong><br />
Include both m<strong>en</strong> and wom<strong>en</strong> in distributing aid<br />
3 Information<br />
Appoint male and female officers to disseminate<br />
information on relief assistance being pro<strong>vid</strong>ed by<br />
dissemination<br />
the governm<strong>en</strong>t, <strong>en</strong>titlem<strong>en</strong>ts, distribution site, date<br />
and time of procedures, and so on<br />
Reach out to wom<strong>en</strong> as in some cultures they do not<br />
participate in public meetings where information is<br />
being announced<br />
Källa: s. 351.<br />
Education<br />
Katastrofer skapar ofta <strong>en</strong> demografi med <strong>en</strong> stor andel kvinnor som<br />
försörjare av hushåll, vilket innebär att kvinnor tvingas arbeta<br />
utanför hemmet <strong>och</strong> lämna äldre döttrar att ta hand om syskon <strong>och</strong><br />
andra hushållssysslor. Detta resulterar i att flickor ofta hoppar av<br />
från katastrofutbildning. Det är därför viktigt att <strong>vid</strong> etablering av<br />
utbildningsprogram vara lyhörd för både kön<strong>en</strong>s behov eftersom det<br />
lägger grund<strong>en</strong> för <strong>en</strong> ökning av kvinnors <strong>och</strong> flickors deltagande i<br />
katastrofprogram i framtid<strong>en</strong>.<br />
Tabell 13. Education.<br />
S. No. Education<br />
function<br />
Tool<br />
1 Physical protection Locate schools close to relief camps to control sexual<br />
viol<strong>en</strong>ce against girls<br />
Involve community members to <strong>en</strong>sure safe travel to and<br />
from school, particularly for girls<br />
Regularly monitor school att<strong>en</strong>dance and perform random<br />
follow-up on dropouts<br />
2 Cognitive Educate girls and boys about reproductive health with<br />
emphasis on sanitation and cleanliness in camp life<br />
protection<br />
Impart life surviving skills to both girls and boys such as<br />
swimming, karate and rope climbing as these may also act
46<br />
3 Psychosocial<br />
protection<br />
Källa: s. 352.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
as a bulwark in situations of g<strong>en</strong>der-based viol<strong>en</strong>ce<br />
Impart vocational training to girls and boys as they will be<br />
useful in their future livelihood<br />
School should undertake activities advocating g<strong>en</strong>der<br />
s<strong>en</strong>sitisation and equity of both the sexes in every aspect<br />
of life through group exercises, bulletin board decorations,<br />
drawing and poster competitions, and so on<br />
Encourage and create opportunities for various forms of<br />
expression such as art, music, poetry and dance and so on<br />
Create opportunities for girls to <strong>en</strong>gage in creative<br />
activities, work in groups with peers, play and <strong>en</strong>gage in<br />
such physical activities as sports or dance<br />
Damage Assessm<strong>en</strong>t<br />
Kvinnor uppbär inte bara förluster för direkta skador som bostäder<br />
eller för andra inkomstbortfall, de har också <strong>en</strong> relativt hög<br />
alternativkostnad eftersom de förlorar inkomster när de måste ägna<br />
sig åt tillfälliga obetalda arbet<strong>en</strong>, som att ta hand om sina barn när<br />
skolor är stängda för att de används som skyddsrum åt överlevande.<br />
Äv<strong>en</strong> när kvinnor inte har betalda arbet<strong>en</strong> kan de g<strong>en</strong>erera inkomster<br />
från olika informella aktiviteter som de kombinerar med att ta hand<br />
om barn. M<strong>en</strong> dessa informella, produktiva <strong>och</strong> reproduktiva,<br />
aktiviteter ingår inte i de officiella räk<strong>en</strong>skaperna <strong>och</strong> får därmed inte<br />
redovisas som inkomstbortfall.<br />
Tabell 14. Toolkit Damage Assessm<strong>en</strong>t.<br />
S. No. Damage assessm<strong>en</strong>t<br />
function<br />
Tool<br />
Direct damages Assess the financial value of all property owned by<br />
both m<strong>en</strong> and wom<strong>en</strong><br />
Cover damages to the house as well as household<br />
furnishings and appliances<br />
In case of business, the assessm<strong>en</strong>t should include its<br />
equipm<strong>en</strong>t and machinery, as well as any other<br />
productive property owned<br />
In case of backyard economy, assessm<strong>en</strong>t should<br />
include farm animals, fields and crops<br />
Evaluation should include stocks of goods produced,<br />
whether stored at home or nearby<br />
Indirect losses In case of loss of productive employm<strong>en</strong>t outside<br />
home, the value of the indirect damage should be<br />
obtained by multiplying the days or weeks during<br />
which remunerated employm<strong>en</strong>t was interrupted by<br />
the average unit wage for each level of income<br />
Production losses in small and micro-businesses<br />
should be assessed on the basis of temporary<br />
interruption
47<br />
Källa: s. 354.<br />
Reproductive tasks Make a list of common reproductive work activities<br />
and quantify the time sp<strong>en</strong>t in performing each; if no<br />
quantitative data are available, affected wom<strong>en</strong> may be<br />
consulted or the assumption made that wom<strong>en</strong><br />
dedicate at least 8 hours a day to unpaid work<br />
Assign monetary value to the time sp<strong>en</strong>t by wom<strong>en</strong> on<br />
reproductive tasks, for example, the average monthly<br />
wage for wom<strong>en</strong> could be di<strong>vid</strong>ed by thrity 8-hour<br />
days instead of tw<strong>en</strong>ty-two<br />
Determine the new pattern of reproductive activities<br />
that wom<strong>en</strong> have to perform after a disaster which<br />
may increase as wom<strong>en</strong> may also now do volunteer<br />
work and prepare meals in camps, collect firewood and<br />
water as the usual sources have be<strong>en</strong> damaged, care for<br />
childr<strong>en</strong> whose schools have be<strong>en</strong> closed, purchase<br />
goods that require transport along roads in bad state of<br />
repair and so on<br />
Calculate the increase in time sp<strong>en</strong>t on these tasks by<br />
estimating the duration of the abnormal situation<br />
created by the disaster and assign a monetary value to<br />
it<br />
Livelihood<br />
Lärdomar från tidigare katastrofer tyder <strong>på</strong> att <strong>en</strong> könsmedvet<strong>en</strong><br />
katastrofhantering bör börja med att se <strong>på</strong> kopplingar mellan<br />
kvinnors sociala <strong>och</strong> ekonomiska behov <strong>och</strong> prioriteringar liksom att<br />
ta itu med de bakomliggande orsakerna till deras låga status <strong>och</strong><br />
också se till <strong>en</strong> långsiktig hållbar utveckling (Mehta 2007).<br />
Kortsiktiga biståndsprogram i efterdyningarna av <strong>en</strong> katastrof bör<br />
inte vara "fristå<strong>en</strong>de program" utan kulminera i hållbar<br />
sysselsättning för både män <strong>och</strong> kvinnor. Efter orkan<strong>en</strong> Mitch i<br />
Honduras <strong>och</strong> Nicaragua, rapporterade många kvinnor att män<br />
lyssnade <strong>på</strong> deras åsikter mer än vad de gjorde innan Hurricane<br />
Mitch. De tillskriver att d<strong>en</strong>na förändring har skett mot bakgrund av<br />
det arbete som de gjorde under katastrof<strong>en</strong>.<br />
Tabell 15. Toolkit Livelihood<br />
S. No. Livelihood function Tool<br />
1 Livelihood planning Involve wom<strong>en</strong> and m<strong>en</strong> in planning and<br />
implem<strong>en</strong>tation of all livelihood programmes<br />
Plan livelihood programmes addressing the common<br />
obstacles faced by wom<strong>en</strong> in participating<br />
Design programmes based on an assessm<strong>en</strong>t of wom<strong>en</strong><br />
and m<strong>en</strong>’s knowledge, skills and livelihood needs<br />
Design and implem<strong>en</strong>t livelihood programmes which<br />
would break the g<strong>en</strong>der stereotypes of m<strong>en</strong> and wom<strong>en</strong><br />
2 Training Organise vocational trainings for both m<strong>en</strong> and wom<strong>en</strong>
48<br />
Ensure g<strong>en</strong>der balance in the training teams<br />
Skills training should be imparted to support wom<strong>en</strong> to<br />
consider new areas of income earning activity<br />
Discuss the timing of the training programmes to<br />
<strong>en</strong>sure it is suitable to wom<strong>en</strong><br />
Link vocational trainings with employm<strong>en</strong>t initiatives<br />
being undertak<strong>en</strong> in the affected area<br />
3 Credit Appoint two nodal officers, one male and one female,<br />
to g<strong>en</strong>erate awar<strong>en</strong>ess about the loans, schemes and<br />
subsidies giv<strong>en</strong> by the governm<strong>en</strong>t to initiate livelihood<br />
Ensure easy access to working capital, materials and<br />
resources along with technical and marketing assistance<br />
for wom<strong>en</strong><br />
Banks, trading and business institutions should be<br />
<strong>en</strong>couraged to create structures for pro<strong>vid</strong>ing special<br />
aid and investm<strong>en</strong>t advice to small and medium wom<strong>en</strong><br />
<strong>en</strong>trepr<strong>en</strong>eurs<br />
Ensure that the credit institutions target wom<strong>en</strong><br />
working in the informal sector<br />
4 Relief programmes Assess the appropriat<strong>en</strong>ess of food for work, food for<br />
training and cash for work programmes, and <strong>en</strong>sure<br />
equal participation of wom<strong>en</strong> and m<strong>en</strong><br />
Arrange crèches for wom<strong>en</strong> who have to carry their<br />
small childr<strong>en</strong> with them for <strong>en</strong>gaging in short-term<br />
relief programmes<br />
Pro<strong>vid</strong>e adequate transportation facilities for wom<strong>en</strong><br />
travelling long distances to att<strong>en</strong>d livelihood trainings<br />
Create opportunities for wom<strong>en</strong> in developm<strong>en</strong>t and<br />
reconstruction programmes<br />
Källa: s. 355.<br />
Recovery Planning<br />
I planering för återuppbyggnad möjliggörs att minska sårbarhet <strong>och</strong><br />
integrera jämställdhetsfrågor i olika program för återhämtning <strong>och</strong><br />
återuppbyggnad. Efter jordbävning<strong>en</strong> Latur år 1993 lärde sig kvinnor<br />
grundläggande byggtekniker för att anpassa <strong>och</strong> stärka byns<br />
traditionella hus för att dessa konstruktioner skulle skydda invånarna<br />
<strong>vid</strong> framtida jordbävningar. Kvinnor var inblandade i planering<strong>en</strong><br />
<strong>och</strong> utformning<strong>en</strong> av hus <strong>och</strong> fick utbildning i jordbävningssäkra<br />
tekniker tillsammans med de lokala murarna.<br />
Tabell 16. Toolkit Recovery Planning<br />
S.<br />
No.<br />
Recovery planning<br />
function<br />
1 Involvem<strong>en</strong>t of the<br />
community<br />
Tool<br />
<br />
<br />
<br />
Map recovery needs as well as services required by<br />
the community with a g<strong>en</strong>der-s<strong>en</strong>sitive approach<br />
Prepare a long-term vision plan and share it with<br />
the m<strong>en</strong> and wom<strong>en</strong> of the affected community<br />
Organise special interaction sessions with wom<strong>en</strong><br />
to receive their inputs, <strong>en</strong>suring an <strong>en</strong>vironm<strong>en</strong>t
49<br />
where they can express themselves freely<br />
Establish specific monitoring mechanisms to<br />
<strong>en</strong>sure that wom<strong>en</strong> can access resources and<br />
participate publicly in planning and decision<br />
making associated with post-disaster recovery<br />
2 Economic recovery Ownership of all physical assets including<br />
multihazard resistant houses reconstructed after<br />
disasters should be giv<strong>en</strong> in joint names of<br />
husband and wife<br />
Employm<strong>en</strong>t g<strong>en</strong>eration for the affected<br />
community should include measures and activities<br />
that chall<strong>en</strong>ge g<strong>en</strong>der stereotypes<br />
Implem<strong>en</strong>t reconstruction and recovery projects<br />
involving affected m<strong>en</strong> and wom<strong>en</strong> as this will<br />
help bolster the local economy and g<strong>en</strong>erate<br />
confid<strong>en</strong>ce<br />
3 Social recovery Make special recovery programmes for widows,<br />
single mothers, old aged and chall<strong>en</strong>ged<br />
population<br />
Create formal/public spaces for wom<strong>en</strong> where<br />
they can meet and organise their participation in<br />
postdisaster efforts and future activities<br />
Källa: s. 356.<br />
Sammanfattningsvis anser författarna att verktygslådan ger <strong>en</strong><br />
värdefull <strong>och</strong> praktisk guide för chefer inför katastrofer för att kunna<br />
hantera skillnader i behov hos kvinnor respektive män <strong>och</strong> därmed<br />
möjliggöra ett allomfattande, rättvist <strong>och</strong> effektivt <strong>ledning</strong>ssystem för<br />
krishantering.<br />
Slutsatser<br />
Med ett g<strong>en</strong>usperspektiv kan vi konstatera att stora delar av<br />
krishanteringssystemet präglas av manliga normer, maskulinitet <strong>och</strong><br />
föreställningar om vem som kan eller bör leda. Det är manligt kodade<br />
<strong>ledning</strong>spraktiker <strong>och</strong> <strong>ledning</strong>sorganisation som lyfts fram som<br />
särskilt viktiga <strong>vid</strong> <strong>en</strong> kris eller olycka, samtidigt som det finns stora<br />
kunskaper om att <strong>kriser</strong> <strong>och</strong> <strong>olyckor</strong> har sin grund i sociala <strong>och</strong><br />
kulturella relationer. Vi anser att forskning om ledarskap i <strong>ledning</strong><br />
<strong>och</strong> <strong>samverkan</strong> inte i tillräckligt hög utsträckning tar hänsyn till<br />
föreställningar <strong>och</strong> praktiker om kön <strong>och</strong> de konsekv<strong>en</strong>ser som följer<br />
därav. Merpart<strong>en</strong> av tidigare forskning om <strong>ledning</strong> <strong>vid</strong> <strong>olyckor</strong> <strong>och</strong><br />
<strong>kriser</strong> är könsblind <strong>och</strong> det behövs mer kunskap för att möjliggöra<br />
utveckling av ledarskap <strong>och</strong> <strong>samverkan</strong> <strong>på</strong> riskhanteringsområdet.
50<br />
Huvuddel<strong>en</strong> av forskning om g<strong>en</strong>us med koppling till <strong>ledning</strong> <strong>vid</strong><br />
<strong>olyckor</strong> <strong>och</strong> <strong>kriser</strong> har gjorts g<strong>en</strong>om studier av katastrofarbete.<br />
Forskning<strong>en</strong> har synliggjort hur katastrofer får olika konsekv<strong>en</strong>ser<br />
för kvinnor <strong>och</strong> män mot bakgrund av olika levnadsvillkor <strong>och</strong><br />
ojämställdhet <strong>och</strong> att organisering<strong>en</strong> av själva krishanteringsbetet<br />
förstärker <strong>och</strong> reproducerar könsordningar. Brist <strong>på</strong> förståelse för de<br />
olika effekterna som katastrofer har för kön<strong>en</strong> kan innebära att<br />
chefer <strong>och</strong> <strong>ledning</strong> inte bara riskerar att missa både upp<strong>en</strong>bara <strong>och</strong><br />
mer subtila behov <strong>och</strong> prioriteringar. Det kan äv<strong>en</strong> innebära att<br />
effektivitet<strong>en</strong> av katastrofinsatser minskar.<br />
Vi kan också konstatera att skillnader i riskuppfattningar har <strong>på</strong>visats<br />
i tidigare forskning, bland annat utifrån kön, m<strong>en</strong> också att<br />
stereotyper <strong>på</strong>verkar syn<strong>en</strong> <strong>på</strong> vem som är sårbar <strong>och</strong> resili<strong>en</strong>t <strong>vid</strong><br />
<strong>kriser</strong>. Utifrån resonemang om att själva formulering<strong>en</strong> <strong>och</strong> analys<strong>en</strong><br />
av risk<strong>en</strong> skapar risk<strong>en</strong>, <strong>och</strong> därmed också hantering<strong>en</strong> av risk<strong>en</strong>, har<br />
problem med avsaknad av erfar<strong>en</strong>heter <strong>och</strong> riskuppfattningar från<br />
grupper som inte tillhör samhällsnorm<strong>en</strong> synliggjorts. Forskning<strong>en</strong><br />
implicerar att ett g<strong>en</strong>usperspektiv behöver införas <strong>och</strong><br />
implem<strong>en</strong>teras i analyser <strong>och</strong> riskhantering. G<strong>en</strong>usmedvet<strong>en</strong><br />
riskhantering <strong>och</strong> analys har utvecklats i modeller för<br />
jämställdhetsintegrering <strong>vid</strong> katastrofer. Däremot saknas<br />
motsvarande g<strong>en</strong>usmedvet<strong>en</strong> riskhantering i <strong>en</strong> sv<strong>en</strong>sk kontext.<br />
Forskning visar att kvinnor har sämre möjligheter än män att<br />
<strong>på</strong>verka riskbeslut eftersom män dominerar som beslutsfattare inom<br />
riskområdet. Det finns därmed behov av forskning som utmanar <strong>och</strong><br />
problematiserar homosociala mönster <strong>och</strong> <strong>ledning</strong>spraktiker. Det<br />
finns också behov av forskning om g<strong>en</strong>us, <strong>ledning</strong> <strong>och</strong> <strong>samverkan</strong> <strong>vid</strong><br />
<strong>olyckor</strong> <strong>och</strong> <strong>kriser</strong> när det gäller dels byråkratiska organisationers<br />
anpassning <strong>vid</strong> akuta händelser <strong>och</strong> dels hantering av de temporära<br />
organisationsformer som skapas i dessa sammanhang. Översikt<strong>en</strong><br />
visar att g<strong>en</strong>usordningar <strong>och</strong> föreställningar om kön <strong>på</strong>verkar<br />
<strong>samverkan</strong> mellan olika aktörer inom krishanteringsområdet.<br />
Särskilt visar forskning om sv<strong>en</strong>sk räddningstjänst att maskuliniteter<br />
villkorar <strong>ledning</strong>spraktiker <strong>och</strong> beslutsprocesser som sannolikt
51<br />
<strong>på</strong>verkar <strong>samverkan</strong> med andra aktörer. Samverkan <strong>och</strong> tillfällig<br />
organisering får inte bara konsekv<strong>en</strong>ser <strong>på</strong> olycksplatser utan<br />
villkorar också det skyddsvärda <strong>och</strong> de mänskliga fri- <strong>och</strong><br />
rättigheterna En fråga vi ställer oss blir därför <strong>–</strong> hur villkorar<br />
g<strong>en</strong>usordningar aktörskap <strong>och</strong> <strong>ledning</strong> i de <strong>vid</strong>are nätverk som<br />
organiserar risk <strong>och</strong> säkerhetsarbetet i <strong>en</strong> sv<strong>en</strong>sk kontext?<br />
I översikt<strong>en</strong> har vi konstaterat att ett fåtal studier uppmärksammar<br />
vikt<strong>en</strong> av att <strong>ledning</strong><strong>en</strong> har kunskap om betydelser av g<strong>en</strong>us för att<br />
hantera <strong>olyckor</strong> <strong>och</strong> <strong>kriser</strong>. Merpart<strong>en</strong> av forskning<strong>en</strong> inom området<br />
är alltså könsblind <strong>och</strong> reproducerar föreställningar <strong>och</strong> praktiker om<br />
<strong>ledning</strong> <strong>och</strong> <strong>ledning</strong>sideal <strong>på</strong> problematiska sätt. Det är i huvudsak<br />
män som fattar riskbeslut <strong>och</strong> leder verksamheter <strong>och</strong> processer<br />
inom krishanteringsområdet, både i <strong>en</strong> nationell <strong>och</strong> internationell<br />
kontext. I Sverige tillämpas jämställdhetsintegrering som modell för<br />
att garantera ett jämställdhetsperspektiv i beslutsfattande av de<br />
aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. Forskning om<br />
riskhantering med g<strong>en</strong>usperspektiv behöver prioriteras för att kunna<br />
uppfylla de nationella mål<strong>en</strong> om jämlikhet mellan kvinnor <strong>och</strong> män<br />
<strong>och</strong> därmed tillgodose att kvinnors <strong>och</strong> mäns erfar<strong>en</strong>heter av risker<br />
<strong>och</strong> <strong>kriser</strong> får samma utrymme inom <strong>–</strong> <strong>och</strong> kan <strong>på</strong>verka <strong>–</strong><br />
riskhanteringsarbetet. I regering<strong>en</strong>s skrivelse Samhällets<br />
krisberedskap -Stärkt <strong>samverkan</strong> för ökad säkerhet (Skr.<br />
2009/10:124) anges att målet med samhällets krisberedskap handlar<br />
om att trygga hälsan <strong>och</strong> d<strong>en</strong> personliga säkerhet<strong>en</strong> för barn, kvinnor<br />
<strong>och</strong> män. Enligt förordning<strong>en</strong> (2006:942) ska statliga myndigheter<br />
g<strong>en</strong>omföra analyser av de risker som finnas inom ansvarsområd<strong>en</strong><br />
för att kunna säkerställa vilka åtgärder som krävs i krissammanhang.<br />
Ett g<strong>en</strong>usperspektiv <strong>på</strong> <strong>ledning</strong> <strong>och</strong> <strong>samverkan</strong> i krisberedskap är<br />
således relevant för att utveckla <strong>och</strong> förnya formerna för hantering av<br />
hot <strong>och</strong> risker. Kunskap om <strong>samverkan</strong> <strong>och</strong> <strong>ledning</strong>spraktik i olycks<strong>och</strong><br />
krishanteringsarbete ur ett g<strong>en</strong>usperspektiv är alltså <strong>en</strong> viktig<br />
angeläg<strong>en</strong>het.<br />
I forskningsantologin Organisering kring hot <strong>och</strong> risk (2007)<br />
diskuteras <strong>ledning</strong> <strong>och</strong> <strong>samverkan</strong> inom krishanteringsområdet
52<br />
g<strong>en</strong>om <strong>en</strong> rad olika exempel <strong>på</strong> hantering av ebola, fågelinflu<strong>en</strong>sa <strong>och</strong><br />
stormar m.m. Det är själva organisering<strong>en</strong> kring hot <strong>och</strong> risker som<br />
står i c<strong>en</strong>trum <strong>och</strong> författarnas huvudbudskap är att istället för att<br />
skapa planer <strong>och</strong> strukturer i all oändlighet bör man öva lämpliga<br />
skickligheter <strong>och</strong> improvisationsförmågor. Antologin avslutas <strong>en</strong>ligt<br />
följande; ”Vi vill inte hävda att vi har hittat receptet <strong>på</strong> hur man skall<br />
organisera kring hot <strong>och</strong> risk <strong>–</strong> tvärtom: vår poäng är att ett sådant<br />
recept inte finns. Vi har dock id<strong>en</strong>tifierat ett återkommande problem:<br />
varje misslyckande verkar leda till slutsats<strong>en</strong> om att det behövs mer<br />
av detsamma. Vi vill hävda att d<strong>en</strong> eviga förbättring<strong>en</strong> av planer,<br />
förädling<strong>en</strong> av struktur<strong>en</strong>, <strong>och</strong> nyansering<strong>en</strong> av ansvarsfördelning<strong>en</strong>,<br />
formar <strong>en</strong> ond cirkel som måste brytas <strong>–</strong> till fördel för <strong>en</strong> väl inövad<br />
improvisation”. Vi vill i vår tur hävda att d<strong>en</strong> till fördel för <strong>en</strong> väl<br />
g<strong>en</strong>omförd g<strong>en</strong>usanalys! Det behövs inte mer av detsamma <strong>–</strong><br />
forskning inom fältet <strong>ledning</strong> <strong>och</strong> <strong>samverkan</strong> <strong>vid</strong> <strong>olyckor</strong> <strong>och</strong> <strong>kriser</strong><br />
behöver g<strong>en</strong>usperspektiv för att kunna garantera att alla människors<br />
demokratiska fri- <strong>och</strong> rättigheter tas tillvara.
53<br />
Refer<strong>en</strong>ser<br />
Acker, J (2000). Revisiting class: thinking from g<strong>en</strong>der, race, and<br />
organizations. Social politics (Print). 7, 2, s. 192-214.<br />
Acker, J & Van Hout<strong>en</strong>, D (1974) Differ<strong>en</strong>tial Recruitm<strong>en</strong>t and<br />
Control: The Sex Structuring of Organizations. Administrative<br />
Sci<strong>en</strong>ce Quarterly, 9, 2, 152-163.<br />
Ariyabandu, M (2009) Sex, g<strong>en</strong>der and g<strong>en</strong>der relations in disasters.<br />
In: E. Enarson, P.G.D. Chakrabarti (Eds.), Wom<strong>en</strong>, G<strong>en</strong>der and<br />
Disaster - Global Issues and Initiatives. Sage Publications India Pvt<br />
Ltd, New Delhi pp. 05<strong>–</strong>17.<br />
Bad<strong>en</strong>, S., A. M. Goetz, C. Gre<strong>en</strong> and M. Guhathakurta (1994)<br />
Bangladesh Cyclone Response Fails to Meet Wom<strong>en</strong>’s Needs,<br />
BRIDGE Report No. 26. Background Paper on G<strong>en</strong>der Issues in<br />
Bangladesh. Available online at<br />
http://www.ids.ac.uk/bridge/dgb1.html<br />
Baig<strong>en</strong>t, D (2001) One More Last Working Class Hero. A Cultural<br />
Audit of the UK Fire Service. Fitting-in Ltd & The Fire Service<br />
Research and Training Unit, Anglia Polytechnic University.<br />
Bar-El, Y., Michaelson, M., Hyames, G., Skorecki, K., Reisner, S. A., &<br />
Beyar, R. (2009) An academic medical c<strong>en</strong>ter under prolonged rocket<br />
attack: Organizational, medical, and financial considerations.<br />
Academic Medicine. 84: 1203-1210.<br />
Bartley, K & Ericson, M (2013) ”Ett plus ett kan bli tre <strong>–</strong> <strong>en</strong> studie om<br />
<strong>samverkan</strong> kring sociala risker”. Vet<strong>en</strong>skap för profession, Högskolan<br />
i Borås.<br />
Bolin, R., Jackson, M., & Crist, A. (1998) G<strong>en</strong>der Inequality,<br />
Vulnerability, and Disaster: Issues in Theory and Research. In E.<br />
Enarson & B. H. Morrow (Eds.), The G<strong>en</strong>dered Terrain of Disaster:<br />
Through Wom<strong>en</strong>'s Eyes. Westport, CT: Praeger Publishers.<br />
Brown, P & Olofsson, A (2014) Risk, uncertainty and policy: towards<br />
a social-dialectical understanding. Journal of Risk Research 17.4<br />
(2014): 425-434.<br />
Bruzelius, L. H. & Skärvad, P-H. (2012) Managem<strong>en</strong>t: att leda<br />
verksamheter <strong>och</strong> människor. Lund: Stud<strong>en</strong>tlitteratur.<br />
Bryman, A. (1996) Leadership in Organizations. I S.R Clegg, C Hardy<br />
& W.R Nord (eds). Handbook of organization studies. London: Sage.
54<br />
Cabrera, N. L. & Leckie, J. O. (2009) Pesticide risk: Communication,<br />
risk perception, and self-protective behaviors among farm workers in<br />
California’s salina valley. Hispanic Journal of Behavioural Sci<strong>en</strong>ce,<br />
31: 258<strong>–</strong>278.<br />
Chakrabarti, P., & Walia, A. (2009) Toolkit for mainstreaming g<strong>en</strong>der<br />
in emerg<strong>en</strong>cy response. In E. Enarson, & P. Chakrabarti (Eds.),<br />
Wom<strong>en</strong>, g<strong>en</strong>der and disaster: Global issues and initiatives. (pp. 337-<br />
361). New Delhi: SAGE Publications India Pvt Ltd.<br />
Collinson, D L. & Hearn, J (red.) (1996) M<strong>en</strong> as Managers,<br />
Managers as M<strong>en</strong>. London: Sage.<br />
Czarniawska, B (2007) Organisering kring hot <strong>och</strong> risk. 1. uppl.<br />
Lund: Stud<strong>en</strong>tlitteratur<br />
Dahlgr<strong>en</strong>, J & Lewander, L (2007) G<strong>en</strong>us <strong>och</strong> krishantering <strong>–</strong> <strong>en</strong><br />
kunskapsöversikt. Institution<strong>en</strong> för kulturvet<strong>en</strong>skaper, Göteborgs<br />
universitet.<br />
Danielsson E. et al. (2011) Forskningsöversikt Ledning <strong>och</strong><br />
Samverkan <strong>vid</strong> <strong>olyckor</strong> <strong>och</strong> <strong>kriser</strong>. Karlstad: Myndighet<strong>en</strong> för<br />
samhällsskydd <strong>och</strong> beredskap.<br />
De Beauvoir, S (1988) The second sex. London: Pan books.<br />
Dekker, P., Ester, P & Nas, M. (1997) Religion, culture and<br />
<strong>en</strong>vironm<strong>en</strong>tal concern: An empirical cross-national analysis. Social<br />
Compass, 44(3): 443-458.<br />
Dietz, T., Stern, P. C. & Guangano, G. A. (1998) Social structural and<br />
social psychological bases of <strong>en</strong>vironm<strong>en</strong>tal concern. Environm<strong>en</strong>t<br />
and behaviour, 30(4): 450-471.<br />
Dr<strong>en</strong>nan, L.T & McConnell, A. (2007) Risk and crisis managem<strong>en</strong>t<br />
in the public sector. London: Routledge.<br />
Enander, A. & Johansson, A. (2002) Säkerhet <strong>och</strong> risker i vardag<strong>en</strong> -<br />
<strong>en</strong> förutsättning för säkerhetsbete<strong>en</strong>de. Karlstad: Räddningsverket.<br />
Enarson, E & Morrow, B Hearn (eds) (1998) The g<strong>en</strong>dered terrain of<br />
disaster: through wom<strong>en</strong>'s eyes. Westport: Praeger<br />
Enarson, E & P.G. Chakrabarti (eds)(2009) Wom<strong>en</strong>, G<strong>en</strong>der and<br />
Disaster: Global issues and initiatives. Sage Publications, London.<br />
Enarson, E & Meyreles, L (2004) International perspectives on<br />
g<strong>en</strong>der and disaster: differ<strong>en</strong>ces and possibilities", International<br />
Journal of Sociology and Social Policy, Vol. 24 Iss 10/11 pp. 49 <strong>–</strong> 93.
55<br />
Ericson, M (2011) Nära in<strong>på</strong>: Maskulinitet, intimitet <strong>och</strong> gem<strong>en</strong>skap<br />
i brandmäns arbetslag. Akademisk avhandling, Sociologiska<br />
institution<strong>en</strong>, Göteborgs universitet.<br />
Finucane, M. L., Slovic, P., Mertz, C. K., Flynn, J. & Statterfield, T. A.<br />
(2000) G<strong>en</strong>der, race, and percieved risk: The 'white male' effect.<br />
Health, Risk & Society, 2(2): 159-172.<br />
Flynn, J., Slovic, P. & Mertz, C. K. (1994) G<strong>en</strong>der, race, and<br />
perception of <strong>en</strong>vironm<strong>en</strong>tal health risks. Risk Analysis, 14(6): 1101-<br />
1108.<br />
Folkesson, P (2005) Katastrofer <strong>och</strong> män: explorativa<br />
undersökningar av ett komplext förhållande, Institution<strong>en</strong> för<br />
socialt arbete, Göteborgs universitet, Diss. Göteborg.<br />
Fordham, M. H. (1998), Making Wom<strong>en</strong> Visible in Disasters:<br />
Problematising the Private Domain. Disasters, 22: 126<strong>–</strong>143.<br />
Fothergill, A (1996) G<strong>en</strong>der, risk, and disaster. International Journal<br />
of Mass Emerg<strong>en</strong>cies and disasters, 14 (1), 33- 35.<br />
Fredholm, L & Uhr, C (2011) Samverkan <strong>vid</strong> stora <strong>olyckor</strong> <strong>och</strong> <strong>kriser</strong><br />
kräver ett utvecklat tänkande om <strong>ledning</strong>. I Nilsson, Nils-Olov (red.)<br />
Samverkan <strong>–</strong> för säkerhets skull! Myndighet<strong>en</strong> för samhällsskydd<br />
<strong>och</strong> beredskap (MSB).<br />
Forsberg Kankkun<strong>en</strong>, T (2009) Två kommunala rum:<br />
<strong>ledning</strong>sarbete i g<strong>en</strong>usmärkta tekniska respektive omsorgs- <strong>och</strong><br />
utbildningsverksamheter. Stockholm: Acta Universitatis<br />
Stockholmi<strong>en</strong>sis.<br />
Förordning (2006:942) om krisberedskap <strong>och</strong> höjd beredskap.<br />
Gundhus, H O (2005) ‘Catching’ and ‘Targeting’: Risk‐Based<br />
Policing, Local Culture and G<strong>en</strong>dered Practices, Journal of<br />
Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prev<strong>en</strong>tion, 6:2,<br />
128-128.<br />
Gustafsson, P (1997) Kön, risk <strong>och</strong> <strong>olyckor</strong>. En <strong>forskningsöversikt</strong><br />
(forskningsrapport 97:9) Karlstad: Högskolan.<br />
Hannan, C (2009) Mainstreaming g<strong>en</strong>der perspectives in natural<br />
distaster managem<strong>en</strong>t. Regional Developm<strong>en</strong>t Dialogue, 2009,<br />
30(1), pp. 1-11.
56<br />
Hermansson, H (2012) På lika villkor? Jämställdhetsfrågor<br />
angå<strong>en</strong>de risker i ett föränderligt samhälle. Stockholm:<br />
Myndighet<strong>en</strong> för samhällsskydd <strong>och</strong> beredskap.<br />
Hirdman, Y (1988) G<strong>en</strong>ussystemet: teoretiska funderingar kring<br />
kvinnors sociala underordning. Uppsala: Maktutredning<strong>en</strong>.<br />
Huang, Y. H. (2008) Trust and Relational Commitm<strong>en</strong>t in Corporate<br />
Crises: The Effects of Crisis Communicative Strategy and Form of<br />
Crisis Response. Journal of Public Relations Research, 20(3), 297-<br />
327.<br />
Häyrén Weinestål, A, Bondestam, F & Berg, H (2011) Från novis till<br />
nestor: Maskulinitet, organisation <strong>och</strong> risk i räddningstjänst<strong>en</strong> - <strong>en</strong><br />
aktionsforskningsstudie. Uppsala: Uppsala universitet, C<strong>en</strong>trum för<br />
g<strong>en</strong>usvet<strong>en</strong>skap.<br />
Ivarsson, S & Edmark, L (2007) Att samverka kring 1325 :<br />
<strong>samverkan</strong>smöjligheter mellan sv<strong>en</strong>ska civila <strong>och</strong> militära aktörer i<br />
internationell krishantering avse<strong>en</strong>de implem<strong>en</strong>tering<strong>en</strong> av FN<br />
resolution 1325. Försvarshögskolan: Stockholm.<br />
Johnson, B. B. (2004) Argum<strong>en</strong>ts for testing ethnic id<strong>en</strong>tity and<br />
cross-cultural as factors in risk judgm<strong>en</strong>ts. Risk Analysis, 24(5):<br />
1279-1287.<br />
Johansson, A (2013) Societal risk and safety managem<strong>en</strong>t: policy<br />
diffusion, managem<strong>en</strong>t structures and perspectives at the municipal<br />
level in Swed<strong>en</strong>. Karlstad, Karlstads universitet.<br />
Jung, K, Shavitt, S, Viswanathan, M & Hilbe, J (2014) Female<br />
hurricanes are deadlier than male hurricanes. In Proceedings of the<br />
National Academy of Sci<strong>en</strong>ces.<br />
Kanchana, G, Amaratunga, D & Haigh, R (2009) Mainstreaming<br />
g<strong>en</strong>der in disaster reduction: why and how? In Disaster Prev<strong>en</strong>tion<br />
and Managem<strong>en</strong>t: An International Journal, Vol. 18 Iss: 1, pp.23-<br />
34.<br />
Koikari, Mire (2013) Training Wom<strong>en</strong> for Disasters: G<strong>en</strong>der, Crisis<br />
Managem<strong>en</strong>t (Kiki Kanri) and Post-3.11 Nationalism in Japan. In<br />
The Asia-Pacific Journal, Vol. 11, Issue 26, No. 1.<br />
Lag (2006:544) om kommuners <strong>och</strong> landstings åtgärder inför <strong>och</strong><br />
<strong>vid</strong> extraordinära händelser i fredstid <strong>och</strong> höjd beredskap.<br />
Lewander, L, Dahlgr<strong>en</strong> & Lundst<strong>en</strong>, E (2010) Konstruktioner av kön<br />
i krishanteringssystem. Forskningsprojekt med stöd från<br />
Räddningsverket/Myndighet<strong>en</strong> för samhällsskydd <strong>och</strong> beredskap
57<br />
2007-2010. Institution<strong>en</strong> för kulturvet<strong>en</strong>skaper, Göteborgs<br />
universitet.<br />
Linghag, S, Ericson, M & Jansson, U (2013) Ledarskap <strong>och</strong> kön i<br />
<strong>ledning</strong> <strong>och</strong> <strong>samverkan</strong>. MSB: Artikelserie Kunskapsplattform<br />
<strong>ledning</strong>, Artikel nr. 7.<br />
Lundst<strong>en</strong>, E (2010) Nyckelpersoner om kön mångfaldsfrågor i<br />
kommuners krishanteringsarbete. Delrapport 4, Institution<strong>en</strong> för<br />
kulturvet<strong>en</strong>skaper, Göteborgs universitet.<br />
McCright, M. A & Riley E. D. (2013) Bringing ideology in: the<br />
conservative white male effect on worry about <strong>en</strong>vironm<strong>en</strong>tal<br />
problems in the USA. Journal of Risk Research,(16)2 211-226.<br />
Mellström Ulf (2010) G<strong>en</strong>usvet<strong>en</strong>skapliga perspektiv <strong>på</strong> MSBs<br />
verksamhetsområd<strong>en</strong>. Stockholm: Myndighet<strong>en</strong> för samhällsskydd<br />
<strong>och</strong> beredskap.<br />
Mehta, M. (2007) G<strong>en</strong>der Matters: Lessons for Disaster Risk<br />
Reduction in South Asia. Kathmandu, Nepal: International C<strong>en</strong>tre<br />
for Integrated Mountain Developm<strong>en</strong>t.<br />
Mishra, P. (2009) Let’s Share the Stage: Involving m<strong>en</strong> in g<strong>en</strong>der<br />
equality and disaster risk reduction. In Enarson, E & P.G.<br />
Chakrabarti (eds)(2009) Wom<strong>en</strong>, G<strong>en</strong>der and Disaster: Global<br />
issues and initiatives. Sage Publications, London.<br />
Mozumder, P., N. Raheem, J. Talberth and R. Berr<strong>en</strong>s (2008)<br />
Int<strong>en</strong>ded Evacuation from Wildfires in the Wildland-Urban<br />
Interface: Application of a Bivariate Probit Model, Forest Policy and<br />
Economics, 10 (6): 415-423.<br />
MSB (2014) Gem<strong>en</strong>samma grunder för <strong>samverkan</strong> <strong>och</strong> <strong>ledning</strong> <strong>vid</strong><br />
samhällstörningar. Karlstad: Myndighet<strong>en</strong> för samhällsskydd <strong>och</strong><br />
beredskap.<br />
Olofsson, A & Rashid, S (2011) The white (male) effect and risk<br />
perception: can equality make a differ<strong>en</strong>ce?. Risk Analysis 31.6<br />
(2011): 1016-1032.<br />
Olofsson, A, Öhman, S & Giritli Nygr<strong>en</strong>, K (2014) (O)avsiktliga<br />
konsekv<strong>en</strong>ser av riskkommunikation <strong>vid</strong> extraordinära händelser:<br />
Skogsbrand<strong>en</strong> i Västmanland 2014. Forum för g<strong>en</strong>usvet<strong>en</strong>skap,<br />
Mittuniversitetet.<br />
Olofsson, A & Öhman, S (2015) Vulnerability, values and<br />
heterog<strong>en</strong>eity: one step further to understand risk perception and<br />
behaviour, Journal of Risk Research, 18:1, 2-20.
58<br />
Olofsson, J (2012) Om du är rädd kan du få sitta bred<strong>vid</strong> mig/.../<strong>och</strong><br />
hålla/.../hand<strong>en</strong>": infantilisering <strong>och</strong> homosociala omsorgspraktiker<br />
inom brandkår<strong>en</strong>s operativa verksamhet. Tidskrift för<br />
g<strong>en</strong>usvet<strong>en</strong>skap. 2012:1/2, s. 115-136<br />
Oxfam (2005) ‘The Tsunami‘s Impact on Wom<strong>en</strong>. Oxfam Briefing<br />
Note’. Oxfam International.<br />
Parry, K W & Bryman, A (2006) Leadership in organizations. I:<br />
R.Clegg, Hardy, C, Nord, W, R & Lawr<strong>en</strong>ce, T (red) Handbook of<br />
Organization Studies. London: Sage.<br />
R<strong>en</strong>n, O. (2000) Cross-cultural risk perception: A survey of<br />
empirical studies. London: Kluwer Academic Publishers.<br />
Robertson, D. (1998) Wom<strong>en</strong> in Emerg<strong>en</strong>cy Managem<strong>en</strong>t: An<br />
Australian perspective.<br />
Rhodes, N & Pivik, K. (2011) Age and g<strong>en</strong>der differ<strong>en</strong>ces in risky<br />
driving: the roles of positive affect and risk perception. Accid<strong>en</strong>t;<br />
analysis and prev<strong>en</strong>tion, 43(3) 923-31.<br />
Enarson & H. Morrow (eds) (1998) The G<strong>en</strong>dered Terrain of<br />
Disaster: Through wom<strong>en</strong>’s eyes. Praeger, Santa Barbara.<br />
Rohlin, L, Skärvad, P-H & Nilsson, S-Å (1994) Strategiskt ledarskap<br />
i lärsamhället. Dalby: MiL Publisher.<br />
Samverkan <strong>vid</strong> kris <strong>–</strong> för ett säkrare samhälle Prop. 2005/06:133<br />
Satterfield, T. A., Mertz, C. K. & Slovic, P. (2004) Discrimination,<br />
vulnerability, and justice in the face of risk. Risk Analysis, 24(1): 115-<br />
129.<br />
Sayeed, A. (2005) ‘The Pakistan Earthquake’s Impact on Wom<strong>en</strong>’,<br />
APLWD Forum News, 18(3), ROOTS for Equity, Pakistan.<br />
Sekar, K., S. Bharath, G. H<strong>en</strong>ry and D. Desikan (2005) Tsunami<br />
Disaster: Psychosocial Care for Wom<strong>en</strong>. Information Manual 4.<br />
Bangalore: National Institute of M<strong>en</strong>tal Health and Neurosci<strong>en</strong>ces.<br />
SFS 2003:778 Lag om skydd mot <strong>olyckor</strong>.<br />
Sjöberg, M., Wall<strong>en</strong>ius, C., & Larsson, G. (2011) Leadership in<br />
complex, stressful rescue operations: A quantitative test of a<br />
qualitatively developed model. Disaster Prev<strong>en</strong>tion and<br />
Managem<strong>en</strong>t. 20: 199-212.
59<br />
Solomon, S. D., E. M. Smith, L. N. Robins and R. L. Fischbach (1987)<br />
Social Involvem<strong>en</strong>t as a Mediator of Disaster Induced Stress’,<br />
Journal of Applied Psychology, 17(2): 1092<strong>–</strong>112.<br />
SOU 1994:3 Mäns föreställningar om kvinnor <strong>och</strong> chefskap.<br />
Stockholm: Fritzes.<br />
SOU 2004:134 (2004) Krishantering <strong>och</strong> civilt försvar I kommuner<br />
<strong>och</strong> landsting. Stockholm: Fritzes.<br />
Stärkt krisberedskap <strong>–</strong> för säkerhets skull, prop.2007/08:92.<br />
Söderström, M. (1998)L edarskap <strong>och</strong> utveckling av<br />
<strong>ledning</strong>skompet<strong>en</strong>s. I R Lind & G Ar<strong>vid</strong>sson (red). Ledning av<br />
företag <strong>och</strong> förvaltningar - förutsättning, former, förnyelse.<br />
Stockholm: SNS Förlag.<br />
Thurnell-Read , T & Parker, A (2008) M<strong>en</strong>, masculinities and<br />
firefighting: Occupational id<strong>en</strong>tity, shop-floor culture and<br />
organisational change. In Emotion, Space and Society, Volume 1,<br />
Issue 2, Pages 127<strong>–</strong>134<br />
Tyler, M. and Fairbrother, P. (2013) G<strong>en</strong>der, Masculinity and<br />
Bushfire: Australia in international context. Australian Journal of<br />
Emerg<strong>en</strong>cy Managem<strong>en</strong>t, v28(2): 20-25.<br />
Uhr, C. (2011) Samverkansbegreppet. I: Nilsson, N-O. (red.) (2011).<br />
Samverkan - för säkerhets skull! Karlstad: Myndighet<strong>en</strong> för<br />
samhällsskydd <strong>och</strong> beredskap (MSB). Tillgänglig <strong>på</strong> Internet:<br />
https://www.msb.se/sv/Produkter--<br />
tjanster/Publikationer/Publikationer-fran-MSB/Samverkan---forsakerhets-skull<br />
/<br />
Uhr, C m.fl. (red) (2015) Att åstadkomma inriktning <strong>och</strong><br />
samordning - 7 analyser utifrån hantering<strong>en</strong> av skogsbrand<strong>en</strong> i<br />
Västmanland. C<strong>en</strong>trum för samhällets resili<strong>en</strong>s, Lunds universitet.<br />
Wahl, A (1992) Könsstrukturer i organisationer: kvinnliga<br />
civilekonomers <strong>och</strong> civiling<strong>en</strong>jörers karriärutveckling. Stockholm:<br />
EFI.<br />
Wahl, A, Holgersson, C, Höök, P & Linghag, S (2011)Det ordnar sig:<br />
teorier om organisation <strong>och</strong> kön. 2., [uppdaterade] uppl. Lund:<br />
Stud<strong>en</strong>tlitteratur.<br />
Wald<strong>en</strong>ström, K & Här<strong>en</strong>stam, A (2008) Hur skapas bra<br />
arbetsförhålland<strong>en</strong>? <strong>–</strong> En studie av strategier hos chefer <strong>och</strong><br />
anställda. Arbets- <strong>och</strong> miljömedicin, Stockholms läns landsting,<br />
Stockholm
60<br />
Wald<strong>en</strong>ström, K (2007) Externally assessed psychosocial work<br />
characteristics. A methodological approach to explore how work<br />
characteristics are created, related to self-reports and to m<strong>en</strong>tal<br />
illness. Doktorsavhandling. Stockholm: Karolinska institutet.<br />
Weber, E. U. & Hsee, C. (1998) Cross-cultural differ<strong>en</strong>ces in risk<br />
perception, but crosscultural similarities in attitudes towards<br />
percieved risk. Managem<strong>en</strong>t Sci<strong>en</strong>ce, 44(9):1205-1217.<br />
Westberg-Wohlgemuth, H (1996) Kvinnor <strong>och</strong> män märks.<br />
Könsmärkning av arbete <strong>–</strong> <strong>en</strong> dold lärandeprocess. Arbete <strong>och</strong> hälsa<br />
1996:1. Arbetslivsinstitutet.<br />
Worts, D., Fox, B. & McDounogh, P. (2007) ‘Doing Something<br />
Meaningful’: G<strong>en</strong>der and Public Service during Municipal<br />
Governm<strong>en</strong>t Restructuring. G<strong>en</strong>der, Work and Organization , 14(2):<br />
162-184.<br />
Yoko, Saito (2014) Progress or repetition? G<strong>en</strong>der perspectives in<br />
disaster managem<strong>en</strong>t in Japan. In Disaster Prev<strong>en</strong>tion and<br />
Managem<strong>en</strong>t, Vol. 23 Iss: 2, pp.98 <strong>–</strong> 111<br />
Yukl, G (1998) Leadership in Organizations. NJ: Pr<strong>en</strong>tice Hall.
61<br />
Myndighet<strong>en</strong> för samhällsskydd <strong>och</strong> beredskap<br />
651 81 Karlstad Tel 0771-240 240 www.msb.se<br />
Publ.nr: MSB910 <strong>–</strong> september 2015 ISBN 978-91-7383-599-2