Arenastaden

More documents

Recommendations

Info

Gatubelysning Gatumiljön inom stadsdelen bör få en belysning av traditionell art med armaturer på stolpe. Längs Lokvägen kan övervägas om en linspänd gatubelysning är mera lämplig, med tanke på att gaturummet kan ha stora publikströmmar vid evenemangstillfällen. Armaturer bör bestyckas med ett ljus som tillgodoser behov för alla olika trafikantslag. (Metallhalogen är att föredra som ljuskälla eftersom det är energisnålt och ger en god färgåtergivning). På broar och gångstråk kan ljus även användas som ett mera kreativt och lekfullt inslag i miljön, med effektljus, t. ex. färgat ljus och ljus infällt i marken. Ljuset kan här användas både som vägledare och som ”happening”. Sammanfattning – belysning/ljussättning: • allmän belysning ska förtydliga funktioner och riktningar • en ljussättning ska lyfta fram olika estetiska egenskaper och skapa en dynamisk belysningssituation både evenemang och vardag • särskilda belysnings- och ljussättningsprogram ska upprättas Material I takt med den fortsatta planeringen och projekteringen av stadsdelen kommer krav på samordning och val av olika material att alltmer aktualiseras. Ett första steg blir att principer och rekommendationer preciseras i de kvalitetsprogram som kommer att upprättas i samband med detaljplaneläggningen av stadsdelen. Dessutom kommer det gestaltningsprogram för stadsmiljön i Solna som håller på att tas fram av Solna stad att ingå som förutsättning i den fortsatta utvecklingen av stadsdelen. Olika användning och variationer av material kan bl a bidra till god orienterbarhet. Campus Lindholmen, Göteborg. I detta övergripande gestaltningsprogram beskrivs därför bara allmänna tankegångar och exempel på tänkbar materialanvändning. Vegetation Vegetationen är tillsammans med fasadutformning och markmaterial det som huvudsakligen skapar det offentliga rummets karaktär. I det kommande arbetet med Arenastaden ska principer och ramar för val av vegetation (sort, höjd och form) preciseras så att god samstämmighet kommer att uppstå över hela stadsdelen, framförallt gäller detta gatuträd. Arenastaden sid. 28 Övergripande gestaltningsprogram december 2007
Materialanvändning ska bidra till såväl enkelhet i rumssammanhang som omsorg om detaljer. Manukau Square, NZ. Arenan, Arenatorg och kommunikationsstråk Miljön runt arena och handelsplats är storskalig och ska klara stora besöksmassor. Av tekniska och funktionella skäl kan vegetation bara ingå i viss omfattning. Men vegetationen har också en gynnsam inverkan på lokalklimatet varför användningen ska studeras noga. Det är betydelsefullt att den vegetation som används har rätt storlek och är tillräckligt robust för att klara av både den stora skalan visuellt och det hårda tryck som uppstår då ett stort antal människor kommer att röra sig i området. (Med tanke på en områdets användning över året bör även vintergrön vegetation prövas.) Exempel: Planteringar koncentreras till större upphöjda ytor (ev som fördröjning för dagvatten, se Dagvatten ovan), i form huvudsakligen av solitära träd eller trädgrupper. Placeringen ska beakta lokalklimatet. Gatuplanteringar Huvudgator på mark bör alléplanteras. Alléer bidrar både till trivselvärdet och till bättre lokalklimat. Alléer kan också hjälpa till att skapa en lokal identitet (ex val Vegetation exempelvis i form av klätterväxter kan användas att skärma vissa oklara eller otrygga rumssituationer. av trädarter), tydliggöra gatustrukturen och göra det lättare att orientera sig inom områden. Vintervägen och befintliga lokalgator som byggs om kan kompletteras med enkelsididig trädplantering. Mot spårområdet är det viktigt med ett genomgående inslag av grönska, annars riskerar denna sida genom sin skala och exponering mot spårområdet att bli en baksida. Eventuellt kan broar förses med planteringskärl (ex för att skilja trafikslag åt). Om så sker är det viktigt att de utformas så att de passar ihop med broarkitekturen och kraven på framkomlighet för stora publikströmmar. Park- och naturmark Naturmark ska i stort sett bevaras intakt. Den ska skötas med mångfald som utgångspunkt inriktad på befintlig vegetation. Om nyplantering utförs ska den främst göras med arter som finns naturligt på platsen. Gallring närmast gångvägar kan ev bli aktuell (se även trygghet/säkerhet). På nya parkytor kan växtlighet hanteras med större frihet och arter med skiftande park- eller trädgårdskaraktär användas. Det principiellt viktiga ur gestaltningspunkt är att rumsliga sammanhang och skalor samt samband med omgivande park- och naturmark beaktas. Ytskikt Markmaterialet utgör golvet i stadens offentliga rum. Hur det offentliga rummet används ställer olika krav på ytskikten. Den nya stadsdelens markbeläggningar ska vara slitstarka och miljövänliga. Tidlösa och enkelt utformade material som asfalt, grus, betongsten och betongplattor bör utgöra en bas som på viktiga platser kan förädlas med inslag av natursten. Beläggningens utformning och gestaltning ska underlätta för synskadade och rörelsehindrade. Arenatorg och kommunikationsstråk Material måste vara tillräckligt robusta och utseendemässigt lämpade för den stora skalan. Gatsten och små betongstenar/-plattor (som går att ta loss och kasta) är olämpliga. I stället passar stora block, liksom platsgjuten betong eller asfalt, både med tanke på platsens skala och på risken för skadegörelse. Möbler och övrig utrustning Möbler och övrig utrustning i stadsrummet har stor betydelse för hur helheten upplevs. För att undvika en visuellt splittrad stadsmiljö är det viktigt med en gestaltningsmässig samordning. Miljövänliga och återvinningsbara material ska användas och möbleringen skall vara utformad och placerad med tanke på tillgänglighet och på platsens karaktär. Arenatorg och kommunikationsstråk Möbler och annan utrustning måste vara fast förankrade och tillverkade av material som tål en omild hantering och kunna åldras med bibehållna kvaliteter trots hårt slitage. Massiva material åldras oftast bättre än material med ytbeläggningar. Övergripande gestaltningsprogram 2007 sid. 29 Arenastaden december 2007
Page 1: Arenastaden Övergripande gestaltni
Page 4 and 5: Projektorganisation Detta övergrip
Page 6 and 7: Innehåll Inledning sid 3 Bakgrund
Page 8 and 9: Överordnade stadsbyggnadsmål Utby
Page 10 and 11: • Indela och utforma området så
Page 12 and 13: dem. Att utforma kontaktytorna är
Page 14 and 15: 1) bropassage över spårområde 2)
Page 16 and 17: kommande plan- och utbyggnadsetappe
Page 18 and 19: d c b a Den nya vägen längs spår
Page 20 and 21: Sjövägen ny vägbro Ny vägbro ö
Page 22 and 23: Lokvägen Lokvägen, stadsdelens vi
Page 24 and 25: Torg och platser Det är i Arenasta
Page 26 and 27: Trappor utformas med så bekväma l
Page 28 and 29: om hand och rena det förorenade va
Page 30 and 31: exempelvis med hjälp av läbildand
Page 34 and 35: Stadsrummens varierande skala och f
Page 36 and 37: stadsrum kan skapa situationer som
Page 38 and 39: hinder). Den ur tillgänglighetssyn
Page 40 and 41: Kvalitetsprogram I den fortsatta ut
Page 42: Referenser Program, planer och poli

Arenastaden

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?