Arenastaden
Gestaltningsprogram (PDF, 3 MB) - Solna stad Gestaltningsprogram (PDF, 3 MB) - Solna stad
om hand och rena det förorenade vatten som nu leds in i sjön via Råstabäcken och i diken från omgivningen (se dagvatten nedan). Ett särskilt vård- och utvecklingsprogram bör tas fram (eller befintliga uppdateras) för den parkmark som inte direkt berörs av utbyggnaden av Arenastaden (söder och väster om sjön) och för naturmarken norr om Råstasjön. Programmet bör säkerställa både fågellivets fortsatta existens och möjliggöra en användning som friluftsområde för stadsdelen med bibehållna naturoch rekreationsvärden. Sammanfattning – park- och naturmark: • befintlig parkmark och naturmiljön i och runt Råstasjön ska kunna bibehålla sitt innehåll och sin karaktär och användas som idag • en ny stadsdelspark kan indelas i två olika karaktärer, en som ansluter till naturmiljön mot norr och en mot parklandskapet i söder • ett särskilt vård- och utvecklingsprogram bör tas fram för park- och naturmarken runt Råstasjön Dagvattenhanteringen ska kunna ingå som en ekologisk, pedagogisk och estetisk resurs i stadsdelen. Södertörns högskola, Huddinge. Gestaltningsfrågor relaterade till miljöprogram Dagvattenhantering Dagvattenhanteringen inom den nya stadsdelen är en fundamental fråga. De stora hårdgjorda ytorna i Arenastaden, särskilt runt själva arenan, kommer att medföra att stora mängder dagvatten måste tas om hand. Målet med dagvattenhanteringen runt Arenastaden är att dagvattnet både ska bidra till att förbättra vattenkvalitén i Råstasjön och utloppet i Brunnsviken och samtidigt kunna bidra estetiskt till områdets karaktär och särart. De dagvattenmängder som utbyggnaden och hårdgöringen av området genererar medför att en rad åtgärder måste vidtas med det överskuggande syftet att fördröja och rena de vattenvolymer som uppstår. Av utrymmesskäl och beroende på områdets geotekniska och geohydrologiska förutsättningar kommer dagvattenhanteringen huvudsakligen att ske i slutna system. Kapacitet för detta säkerställas med kulverteringar och nedgrävda perkolations- och fördröjningsmagasin främst i stadsdelens gator. En del av dagvattenhanteringen kan dock ske öppet med Arenastaden sid. 24 Övergripande gestaltningsprogram december 2007
ev. utvecklad bef. våtmark ev. ny våtmark för stadsdelens dagvatten ev. dagvattenrännor ev. ny våtmark för Råstasjöns vatten Vid Råsta torg kan vattenkontakten förmedlas med bryggor eller andra konstruktioner i trä. Södertörns högskola. ”rent” vatten från tak, gårdar och torgytor. Det är denna synliga del som kan skapa ett pedagogiskt värde och förståelse för ekologi och kretslopp. Den bör därför gestaltningsmässigt tas omhand med omsorg. Det öppna systemet kan på hårdgjorda ytor i huvudsak bestå av kanaler och rännor i olika form och olika fördröjningsmagasin exempelvis som planteringsytor, gröna tak och gårdsbjälklag eller som diken och översilningsytor/våtmarker i park- och naturmarken. Utförande av öppet dagvattensystem på allmän mark kan exempelvis se enligt följande: Grunda dagvattenrännor på mark och på bjälklag som i ett relativt grovmaskigt nät samlar upp dagvattnet och leder det till fördröjning i planteringsytor eller andra magasin. Dagvattenrännor måste utformas så att säkerhet, passerbarhet och enkel renhållning möjliggörs, exempelvis genom att täckas med gallerdurk. En ny vattenspegel i anslutning ny stadsdelspark kan utgöra antigen en dagvattenkanal som tillflöde till en Grund vattenränna. Salk Institute, San Diego. ny våtmark i en nivå över Råstasjöns vattenyta, en breddad utloppskanal från Råstasjön mot Brunnsviken (i befintligt läge), eller som en kombination av båda. Nya eller utveckling av befintliga översilningsytor/våtmarker vid Råstasjöns nordvästra och nordöstra delar kan också studeras. I den nordvästra delen kan våtmarkerna användas för att ta hand om inloppsvatten från Råstabäcken och cirkulering av Råstasjöns vatten, medan våtmarksytorna i den nordöstra delen och eventuellt även längs sjöns norra sida, skulle kunna användas för dagvatten från den nya bebyggelsen i stadsdelen. Eventuell möjlighet för ytterligare våtmarksytor längs sjöns norra sida, mellan sjön och den nya vägen/verkstadsområdet bör också beaktas. Kvartersmark På kvartersmark bör samtliga byggnader där det är tekniskt möjligt förses med gröna tak och planterade gårdsbjälklag för fördröjning av dagvatten. Möjlig omfattning av ”synlig” hantering av dagvatten inom Arenastaden. Avfallshantering Anläggningar för avfallshantering (källsortering på kvartersmark, etc) och tillhörande tekniska installationer ska ges en genomtänkt placering och gestaltning så att funktionen tydligt framgår men utan att framhävas i stadsbilden. Placering, omfattning och kapacitet i avfallsbehållare, papperskorgar etc, ska svara mot den volym människor som bor eller arbetar i stadsdelen eller som förväntas besöka den så att skräpighet inte mer än momentant behöver uppstå exempelvis vid stora evenemang. Lokalklimat Genom den relativt stora skalan med omgivande höga hus finns en risk att området kring arena, handelsplats och hotell får ett ogynnsamt lokalklimat med främst förhöjda vindhastigheter. Anpassningar och åtgärder bör därför studeras för att skapa så bra förhållanden för lokalklimatet som möjligt, Övergripande gestaltningsprogram 2007 sid. 25 Arenastaden december 2007
- Page 1: Arenastaden Övergripande gestaltni
- Page 4 and 5: Projektorganisation Detta övergrip
- Page 6 and 7: Innehåll Inledning sid 3 Bakgrund
- Page 8 and 9: Överordnade stadsbyggnadsmål Utby
- Page 10 and 11: • Indela och utforma området så
- Page 12 and 13: dem. Att utforma kontaktytorna är
- Page 14 and 15: 1) bropassage över spårområde 2)
- Page 16 and 17: kommande plan- och utbyggnadsetappe
- Page 18 and 19: d c b a Den nya vägen längs spår
- Page 20 and 21: Sjövägen ny vägbro Ny vägbro ö
- Page 22 and 23: Lokvägen Lokvägen, stadsdelens vi
- Page 24 and 25: Torg och platser Det är i Arenasta
- Page 26 and 27: Trappor utformas med så bekväma l
- Page 30 and 31: exempelvis med hjälp av läbildand
- Page 32 and 33: Gatubelysning Gatumiljön inom stad
- Page 34 and 35: Stadsrummens varierande skala och f
- Page 36 and 37: stadsrum kan skapa situationer som
- Page 38 and 39: hinder). Den ur tillgänglighetssyn
- Page 40 and 41: Kvalitetsprogram I den fortsatta ut
- Page 42: Referenser Program, planer och poli
ev. utvecklad<br />
bef. våtmark<br />
ev. ny våtmark<br />
för stadsdelens<br />
dagvatten<br />
ev. dagvattenrännor<br />
ev. ny våtmark<br />
för Råstasjöns<br />
vatten<br />
Vid Råsta torg kan vattenkontakten förmedlas med<br />
bryggor eller andra konstruktioner i trä. Södertörns högskola.<br />
”rent” vatten från tak, gårdar och torgytor. Det är<br />
denna synliga del som kan skapa ett pedagogiskt värde<br />
och förståelse för ekologi och kretslopp. Den bör därför<br />
gestaltningsmässigt tas omhand med omsorg.<br />
Det öppna systemet kan på hårdgjorda ytor i huvudsak<br />
bestå av kanaler och rännor i olika form och olika<br />
fördröjningsmagasin exempelvis som planteringsytor,<br />
gröna tak och gårdsbjälklag eller som diken och<br />
översilningsytor/våtmarker i park- och naturmarken.<br />
Utförande av öppet dagvattensystem på allmän mark<br />
kan exempelvis se enligt följande:<br />
Grunda dagvattenrännor på mark och på bjälklag som i ett<br />
relativt grovmaskigt nät samlar upp dagvattnet och leder<br />
det till fördröjning i planteringsytor eller andra magasin.<br />
Dagvattenrännor måste utformas så att säkerhet,<br />
passerbarhet och enkel renhållning möjliggörs,<br />
exempelvis genom att täckas med gallerdurk.<br />
En ny vattenspegel i anslutning ny stadsdelspark kan<br />
utgöra antigen en dagvattenkanal som tillflöde till en<br />
Grund vattenränna. Salk Institute, San Diego.<br />
ny våtmark i en nivå över Råstasjöns vattenyta, en<br />
breddad utloppskanal från Råstasjön mot Brunnsviken<br />
(i befintligt läge), eller som en kombination av båda.<br />
Nya eller utveckling av befintliga översilningsytor/våtmarker<br />
vid Råstasjöns nordvästra och nordöstra<br />
delar kan också studeras. I den nordvästra delen<br />
kan våtmarkerna användas för att ta hand om<br />
inloppsvatten från Råstabäcken och cirkulering<br />
av Råstasjöns vatten, medan våtmarksytorna i den<br />
nordöstra delen och eventuellt även längs sjöns norra<br />
sida, skulle kunna användas för dagvatten från den<br />
nya bebyggelsen i stadsdelen. Eventuell möjlighet för<br />
ytterligare våtmarksytor längs sjöns norra sida, mellan<br />
sjön och den nya vägen/verkstadsområdet bör också<br />
beaktas.<br />
Kvartersmark<br />
På kvartersmark bör samtliga byggnader där det är<br />
tekniskt möjligt förses med gröna tak och planterade<br />
gårdsbjälklag för fördröjning av dagvatten.<br />
Möjlig omfattning av ”synlig” hantering av dagvatten<br />
inom <strong>Arenastaden</strong>.<br />
Avfallshantering<br />
Anläggningar för avfallshantering (källsortering på<br />
kvartersmark, etc) och tillhörande tekniska installationer<br />
ska ges en genomtänkt placering och gestaltning så att<br />
funktionen tydligt framgår men utan att framhävas i<br />
stadsbilden.<br />
Placering, omfattning och kapacitet i avfallsbehållare,<br />
papperskorgar etc, ska svara mot den volym<br />
människor som bor eller arbetar i stadsdelen eller<br />
som förväntas besöka den så att skräpighet inte mer<br />
än momentant behöver uppstå exempelvis vid stora<br />
evenemang.<br />
Lokalklimat<br />
Genom den relativt stora skalan med omgivande höga<br />
hus finns en risk att området kring arena, handelsplats<br />
och hotell får ett ogynnsamt lokalklimat med främst<br />
förhöjda vindhastigheter.<br />
Anpassningar och åtgärder bör därför studeras för att<br />
skapa så bra förhållanden för lokalklimatet som möjligt,<br />
Övergripande gestaltningsprogram 2007 sid. 25<br />
<strong>Arenastaden</strong><br />
december 2007
Change language