Arenastaden

Ovan: Arenastaden ska både gestaltas som en representativ
evenemangsplats av hög internationell klass och
samtidigt fungera som en välintegrerad stadsmiljö för
stadsdelens nya innevånare. Foto: Amsterdam Arena.
Nedan: Både ur stadsmiljö- och besökssynpunkt är det av
stor vikt att arena kan bli ett karaktäristiskt landmärke
och att dess yttre gestaltning kan motsvara rollen som
nationalarena. Foto: Allianz Arena, München.
utan innehållet bör – med beaktande av exempelvis
bulleravskärmningen från spår- och verkstadsområde –
kunna blandas i största möjliga utsträckning för att skapa
en levande och variationsrik stadsmiljö (exempelvis med
bostäder ovanpå kommersiella lokaler, etc).
Arenan, Arenatorg och kommunikationsstråk
Den nya nationalarenan för fotboll kommer att
bli den största evenemangsarenan i landet. Vid
fotbollsevenemang kommer en publik på upp till
50 000 sittande åskådare att kunna tas emot. Vid
konsertevenemang är upp till 60 – 65 000 åskådare
möjliga att hysa i arenan. Detta betyder att arenan
kommer att bli besöksmål för ett mycket stort antal
människor. Prognosen är ca 65 evenemang och upp
mot 1,5 miljoner besökare årligen.
Både ur stadsmiljö- och besökssynpunkt är det därför av
stor vikt att arena kan bli ett karaktäristiskt landmärke
och att dess yttre gestaltning kan motsvara rollen som
nationalarena. Även om arenan inte skulle bli den
enskilt största byggnadsvolymen i området ska den
framstå med dignitet och som stadsdelens tydligaste
solitära byggnadsverk.
Miljön runt samtida stora arenor är oftast urban och
präglad av närhet till kommunikationssystemen,
vilket oftast också brukar avspeglas i arkitektur och
gestaltning. Målet för Arenastaden bör på motsvarande
sätt vara att skapa en stadsmiljö där såväl byggnader
som stadsrummen mellan upplevs som ändamålsenliga,
välgestaltade och samtida, dvs uppvisa en välstuderad
och bearbetad gestaltningsmässig kvalitetsnivå (inte
nödvändigtvis dyrbar) som svarar mot avsedd funktion.
Olika möjligheter i nyttjandet av stadsdelen och
området runt arenan ska bli möjliga. Arenan med
omgivande torgytor och kommunikationsstråk är
de delar av Arenastaden som kommer att utsättas för
högst publikt tryck och måste gestaltas för detta. Men
området ska också fungera i en vardagssituation med
betydligt färre människor i rörelse.
Detta ställer stora krav på gestaltningen av stadsmiljön
vad det gäller såväl utformning, skala och materialval
som på funktion, flexibilitet, tålighet mot slitage
(och vandalism), etc. Det är också viktigt att området
upplevs som tryggt, vänligt och säkert för olika typer av
besökare vid olika tidpunkter.
Kommunikations- och uppehållsytorna ska därför
dimensioneras och utformas så att variation och nyanser
uppstår i stadsrummen. Ytorna ska orienteras mot
viktiga målpunkter och med lämpliga storlekar länkas
samman i ett system av stråk, torg och platsbildningar.
Sträckan mellan Solna station och arenaentréerna kan
delas in i följande stråk och platser (se karta sid. 10).
Tre delstråk på bro-/arena-entrénivån:
1) bropassagen över spårområdet
2) passagen av handelsplats och kontor
3) entrézonen runt arenan
På marknivå utgör Lokvägen (d) det primära rörelsestråket.
Fyra platsbildningar på bro-/arena-entrénivån:
a) en mindre plats vid nya entrén till Solna station
b) en större entréplats vid de nya broarnas möte
med stadsdelen
c) Arenatorget söder om arenan
d) en mindre entréplats norr om arenan
Platserna ska vara tillgängliga från marknivån med
tydliga trapp- eller rampförbindelser.
Övergripande gestaltningsprogram 2007 sid. 9
Arenastaden
december 2007