Arenastaden
Gestaltningsprogram (PDF, 3 MB) - Solna stad Gestaltningsprogram (PDF, 3 MB) - Solna stad
Arenastaden Övergripande gestaltningsprogram december 2007 Solna stad i samverkan med Ny Nationalarena i Solna AB
- Page 3 and 4: Arenastaden Övergripande gestaltni
- Page 5 and 6: Förord Illustrationer ur fördjupa
- Page 7 and 8: Inledning Bakgrund I den fördjupad
- Page 9 and 10: Trafik Trafiksystemet i stadsdelen
- Page 11 and 12: Gestaltningsprinciper Arenastaden s
- Page 13 and 14: Ovan: Arenastaden ska både gestalt
- Page 15 and 16: Ovan: Storskalig stadsgata där den
- Page 17 and 18: Gatumiljö Ambitionen med Arenastad
- Page 19 and 20: Ovan: Sektion genom ny väg längs
- Page 21 and 22: Vintervägen b) Vintervägen a) Vin
- Page 23 and 24: ”ny väg” Dalvägen Magasinsvä
- Page 25 and 26: entréplats norr stadsdelstorg entr
- Page 27 and 28: ef. naturmark bef. parkmark ny stad
- Page 29 and 30: ev. utvecklad bef. våtmark ev. ny
- Page 31 and 32: ...... tillsammans med en mera lekf
- Page 33 and 34: Materialanvändning ska bidra till
- Page 35 and 36: En stadsmiljö kan vara rumsligt in
- Page 37 and 38: Belysningen ska bidra till att ge
- Page 39 and 40: Arbetsprocess Om projektet Arenasta
- Page 41 and 42: Övergripande gestaltningsprogram 2
- Page 44: Arenastaden Övergripande gestaltni
<strong>Arenastaden</strong><br />
Övergripande<br />
gestaltningsprogram<br />
december 2007<br />
Solna stad i samverkan med<br />
Ny Nationalarena i Solna AB
<strong>Arenastaden</strong><br />
Övergripande<br />
gestaltningsprogram<br />
december 2007<br />
Solna stad i samverkan med<br />
Ny Nationalarena i Solna AB<br />
Övergripande gestaltningsprogram 2007 sid. 1<br />
<strong>Arenastaden</strong><br />
december 2007
Projektorganisation<br />
Detta övergripande gestaltningsprogram för stadsdelen<br />
<strong>Arenastaden</strong> i Solna är upprättat hösten 2007 av Solna<br />
stad i samverkan med Ny Nationalarena i Solna AB.<br />
Programansvarig konsult:<br />
Andersson Jönsson Landskapsarkitekter AB<br />
Medverkande:<br />
Ann-Christine Källeskog, Solna stad,<br />
stadsbyggnadskontoret<br />
Jennie Kastengren, Ny Nationalarena i Solna AB<br />
Peter Walker, BAU<br />
Thomas Andersson, Andersson Jönsson<br />
Landskapsarkitekter AB<br />
Illustrationer och foto (där annat inte anges):<br />
Andersson Jönsson Landskapsarkitekter AB<br />
Omslagsillustration: BAU<br />
<strong>Arenastaden</strong> sid. 2<br />
Övergripande gestaltningsprogram<br />
december 2007
Förord<br />
Illustrationer ur fördjupad översiktsplan för Solna stationsområde.<br />
I den fördjupade översiktsplanen för Solna stationsområde<br />
formuleras målen för den nya stadsdelen<br />
<strong>Arenastaden</strong> i Solna. I det strategiska läget intill Solna<br />
station och i anslutning till Råstasjöns höga natur- och<br />
rekreationsvärden ska en ny stadsdel med bostäder,<br />
arbetsplatser, service och handel byggas kring en ny<br />
nationalarena för fotboll.<br />
Detta gestaltningsprogram syftar till att på en övergripande<br />
nivå sammanfatta mål och riktlinjer för<br />
utformningen av stadsdelen. Programmet är ett<br />
policydokument som kompletterar den fördjupade<br />
översiktsplanen som underlag för kommande detaljplanering<br />
och det ska kunna biläggas kommande exploaterings-<br />
och överlåtelseavtal.<br />
Arbetet med att gestalta <strong>Arenastaden</strong> befinner sig i<br />
en första fas och mycket arbete återstår för att kunna<br />
precisera såväl mål och metoder som att vidareutveckla<br />
konkreta riktlinjer för stadsdelens utformning.<br />
Principerna i detta program ska därför utvecklas i<br />
särskilda kvalitetsprogram knutna till den fortsatta<br />
detaljplaneringen.<br />
Arbetet med gestaltningsprogrammet har genomförts av<br />
Solna stad i samverkan Ny Nationalarena i Solna AB.<br />
Solna i december 2007<br />
Övergripande gestaltningsprogram 2007 sid. 1<br />
<strong>Arenastaden</strong><br />
december 2007
Innehåll<br />
Inledning sid 3<br />
Bakgrund<br />
Syfte<br />
Programmets innehåll<br />
Allmänna förutsättningar<br />
Överordnade stadsbyggnadsmål sid 4<br />
Bebyggelse<br />
Trafik<br />
Grönstruktur<br />
Trygghet/säkerhet<br />
Miljö<br />
Gestaltningsprinciper sid 7<br />
Karaktär och gestaltning<br />
Stadsstruktur och bebyggelseenheter<br />
Gatumiljö<br />
Torg och Platser<br />
Nivåskillnader<br />
Park- och naturmark<br />
Gestaltningsfrågor relaterade till Miljöprogram<br />
Belysning/ljussättning<br />
Material<br />
Konstnärlig gestaltning<br />
Trygghet/säkerhet<br />
Tillgänglighet/orienterbarhet<br />
Arbetsprocess sid 35<br />
Om projektet<br />
Kvalitetsprogram<br />
Uppföljning<br />
Referenser sid 38<br />
<strong>Arenastaden</strong> sid. 2<br />
Övergripande gestaltningsprogram<br />
december 2007
Inledning<br />
Bakgrund<br />
I den fördjupade översiktsplanen för Solna<br />
stationsområde (med lokalisering av en ny arena<br />
för fotboll) formuleras utbyggnadsmålen för<br />
<strong>Arenastaden</strong>, en ny stadsdel i anslutning till<br />
Råstasjön och Solna station.<br />
Marken i planområdet ägs av privata intressenter<br />
och av kommunen. Området som idag har svaga<br />
kopplingar till omgivande stadsbygd, rymmer<br />
i sig stora kontraster. Avvecklad industrimark<br />
starkt präglad av närheten till järnvägen och stora<br />
kontorskvarter längs Dalvägen gränsar till Råstasjön<br />
med omgivande park- och naturmark. Miljön vid<br />
Råstasjön är med en koppling mot Lötsjöområdet i<br />
Sundbyberg av stor betydelse som rekreationsområde<br />
för Solna och Sundbyberg. Sjön med omgivande<br />
grönområde har också ett stort naturvärde, i<br />
synnerhet som fågellokal.<br />
Här ska en ny stadsdel med bostäder, arbetsplatser,<br />
service och handel byggas kring en ny nationalarena<br />
för fotboll. Utbyggnaden sträcker sig över en lång<br />
tidsperiod och kommer att ske i etapper fram till<br />
cirka 2020.<br />
Programmets syfte<br />
I den fördjupade översiktsplanen beskrivs visionen<br />
om en levande stadsdel. Detta gestaltningsprogram<br />
ska med utgångspunkt i den fördjupade översiktsplanens<br />
motiv formulera de övergripande<br />
gestaltningsmålen för <strong>Arenastaden</strong> och därigenom<br />
kunna utgöra en vägledning för gestaltningsmässiga<br />
ställningstagenaden i samband med kommande<br />
planläggning och utveckling av stadsdelen.<br />
Programmet ska – med fokus på stadsmiljö och det<br />
offentliga rummet – bidra till att säkerställa stadsdelens<br />
överordnade karaktär och kvaliteter genom att:<br />
Fokusera på det som är strukturellt grundläggande<br />
för utvecklingen av stadsdelen (disposition och<br />
samband).<br />
Formulera generella riktlinjer för stadsdelens<br />
överordnade gestaltning (bebyggelsekaraktär,<br />
gatumiljö/platsbildningar och grönområden).<br />
Skapa en gemensam plattform för de som deltar i<br />
utvecklingsarbetet.<br />
Programmet är ett policydokument som kompletterar<br />
den fördjupade översiktsplanen som<br />
underlag för kommande detaljplanering och det ska<br />
kunna biläggas kommande exploaterings- och överlåtelseavtal.<br />
Mål och gestaltningsprinciper som formuleras i detta<br />
program ska utvecklas i särskilda kvalitetsprogram<br />
knutna till planarbetet.<br />
Innehåll och läsanvisning<br />
Gestaltningsprogrammet är indelat i tre avsnitt:<br />
Överordnade stadsbyggnadsmål<br />
Gestaltningsprinciper<br />
Arbetsprocess<br />
I det första avsnittet Överordnade stadsbyggnadsmål<br />
sammanfattas de överordnade målen för <strong>Arenastaden</strong>s<br />
form och innehåll som främst finns angivna i den<br />
fördjupade översiktsplanen för området.<br />
Det andra avsnittet Gestaltningsprinciper innehåller mål<br />
och riktlinjer för stadsdelens övergripande karaktär<br />
och gestaltning avseende stadsstuktur, bebyggelse,<br />
gatumiljö, park- och naturmark, gestaltningsfrågor<br />
relaterade till miljömålen för stadsdelen samt trygghetsoch<br />
säkerhetsaspekter.<br />
Det tredje och sista avsnittet Arbetsprocess beskriver<br />
i korthet på vilket sätt programmets intentioner<br />
kan implementeras och följas upp under kommade<br />
planerings- och genomförandeskeden.<br />
Allmänna förutsättningar<br />
Programmet förutsätter att planeringen och byggandet<br />
inom <strong>Arenastaden</strong> sker inom ramen för gällande<br />
lagar och förordningar (Plan- och bygglagen PBL,<br />
Boverkets bygg- och konstruktionsregler BBR och<br />
BKR, lokala förordningar, etc). Avsikten med detta<br />
gestaltningsprogram är att formulera de mål för<br />
stadsdelens utformning som dessa inte kan hantera.<br />
Ett kommunövergripande gestaltningsprogram för<br />
offentlig miljö i Solna håller på att tas fram. Detta<br />
ska när det föreligger, tillsammans med detta<br />
program och kommande kvalitetsprogram knutna<br />
till detaljplaneringen, också ingå som gestaltningsförutsättningar<br />
i den fortsatta planeringen och<br />
utvecklingen av stadsdelen.<br />
Eftersom utbyggnaden av området är utsträckt i tiden<br />
och såväl innehåll som omfattning kan komma att<br />
förändras, ska de mål eller riktlinjer som formuleras<br />
i detta program utvecklas eller anpassas till nya<br />
förutsättningar om och när sådana uppstår.<br />
Övergripande gestaltningsprogram 2007 sid. 3<br />
<strong>Arenastaden</strong><br />
december 2007
Överordnade<br />
stadsbyggnadsmål<br />
Utbyggnaden av <strong>Arenastaden</strong> är ett av de stora stadsutvecklingsprojekten<br />
i Stockholmsregionen som genom<br />
att innehålla en stor arenaanläggning dock i väsentlig<br />
grad skiljer sig från övriga projekt.<br />
Viljan är att skapa en tät blandstad där bostäder,<br />
arbetsplatser, service, handel, kultur och sport kompletterar<br />
varandra.<br />
Strukturen i området ska ge förutsättningar för ett<br />
livskraftigt stadsliv och utbyggnaden av stadsdelen<br />
ska kännetecknas av en omsorg om stadsbygden och<br />
dess innevånare genom en väl gestaltad bebyggelse och<br />
välintegrerade kommunikationer och grönstruktur.<br />
De överordnade målen i den fördjupade översiktsplanen<br />
som leder till gestaltningsmässiga åtgärder kan sammanfattas<br />
i följande rubriker:<br />
Bebyggelse<br />
Trafik<br />
Grönstruktur<br />
Trygghet/säkerhet<br />
Miljö<br />
Bebyggelse<br />
Målsättningen är att den nya stadsdelen ska länka<br />
samman omgivande stadsdelar och bidra till att<br />
överbrygga trafikbarriärer. Strukturen bygger vidare på<br />
dagens kvarter och vägnät.<br />
Karaktär och skala<br />
Bebyggelsen kommer att utgöra två karaktärsmässiga<br />
delar, en storskalig och enhetlig och en<br />
mera sammansatt och småskalig:<br />
• Arenan och bebyggelse för handel, service, etc, utmed<br />
spår- och verkstadsområde ska forma en storskalig<br />
yttre bebyggelseskärm, där arenan ska utgöra ett<br />
påtagligt landmärke.<br />
• Stadsdelens inre ska utformas som en småskaligare<br />
blandad stadsbebyggelse av nya bostäder tillsammans<br />
med ny och befintlig verksamhetsbebyggelse.<br />
Stadsmiljö<br />
Stadsdelen ska präglas av väl avvägd variation i planstruktur<br />
och bebyggelseutformning. Målsättningen är<br />
en hög arkitektonisk kvalitet:<br />
• Höga kvaliteter för boende, arbete och fritid med<br />
närhet till park- och grönområden, service och<br />
kollektivtrafik.<br />
• Variation i fasadutformning och takfotsshöjder<br />
ska nyansera kvarterens form och skala och skapa<br />
spännande stadsrum.<br />
• Gränser mellan privata och offentliga rum ska vara<br />
tydliga, inte minst med tanke på strandskyddet.<br />
Hänsyn till park- och naturmark<br />
Mötet mellan bebyggelsen och park- och naturmarken<br />
ska utformas med stor hänsyn till befintliga natur- och<br />
rekreationsvärden:<br />
• Mötet mellan bebyggelsen och Råstasjön ska utformas<br />
så att det både tillvaratar det attraktiva läget och så att<br />
en väl utformad och allmänt brukbar övergång uppstår.<br />
• Bostadsbebyggelse i stadsdelens nordvästra hörn och<br />
på Dalvägens södra sida utformas med stor hänsyn<br />
till parkmiljö och naturvärden. (Bebyggelseutveckling<br />
i nordväst bör ske i samverkan med Sundbybergs stad.)<br />
Ovan: Stadsdelens nya bebyggelse kommer att skapa en<br />
urban och storskalig stadsmiljö. Foto: BAU<br />
Nedan: Park- och naturmarken vid Råstasjön med höga<br />
frilufts-, natur- och rekreationsvärden är en mycket värdefull<br />
resurs i området.<br />
Grönstrukturkarta ur den fördjupade översiktsplanen för Solna<br />
stationsområde<br />
<strong>Arenastaden</strong> sid. 4<br />
Övergripande gestaltningsprogram<br />
december 2007
Trafik<br />
Trafiksystemet i stadsdelen ska vara väl gestaltat<br />
och tydligt och svara mot krav som ställs både från<br />
nationalarenans verksamhet och från det dagliga livet<br />
i området.<br />
Kollektivtrafik<br />
Nationalarenan för fotboll och utveckling av stadsdelen<br />
<strong>Arenastaden</strong> förutsätter en utbyggd och väl fungerande<br />
kollektivtrafik:<br />
• Solna station byggs ut med en norra entré som får<br />
direktkoppling till <strong>Arenastaden</strong> via ny gc-bro över<br />
spårområdet.<br />
• Solna stations befintliga södra del genomgår en<br />
omfattande förändring i den så kallade ”strålplatsen”<br />
där även den nya grenen av Tvärbanan avses ansluta.<br />
• Busstrafik till stadsdelen ansluter via ny vägbro<br />
över spårområdet samt nya väganslutningar från<br />
Enköpingsvägen/Sjövägen (norr om Råstasjön) och<br />
från Frösundaleden/strålplatsen.<br />
Nya broar och ny stationsentré är särskilt viktiga<br />
gestaltningsuppgifter.<br />
Gång- och cykelvägnät<br />
Gång- och cykelvägnätet i och i anslutning till stadsdelen<br />
ska byggas ut så att ett sammanhållet och väl<br />
fungerande nät uppstår:<br />
• Gång- och cykelvägnätet ska ha god standard och präglas<br />
av hög tillgänglighet, trafiksäkerhet och trygghet.<br />
• Samordning med väg- och broutbyggnader ska vara<br />
inbjudande, utformas för att klara stora gångfl öden<br />
och tydligt kunna vägleda besökare till arenan och<br />
andra viktiga målpunkter.<br />
Vägnät<br />
Utvecklingen av stadsdelen förutsätter en utbyggnad<br />
av följande nya vägar och väganslutningar. Vägnätet<br />
ska vara trafiksäkert, lätt att orientera i präglas av god<br />
gestaltning. Vägnätets övergripande organisation:<br />
• Koppling till huvudvägnätet (E4/E18) sker via<br />
Frösundaleden/strålplatsen, via Kolonnvägen<br />
(ny vägbro) samt till Enköpingsvägen via Sjövägen.<br />
• Huvudvägar in mot stadsdelen utgörs av en ny väg<br />
norr om Råstasjön, en ny väg parallellt med spåren<br />
från Frösundaleden/strålplatsen och av den befintliga<br />
och ombyggda Vintervägen-Östervägen.<br />
• En ny vägbro över spårområdet uppförs mellan<br />
stadsdelen och Kolonnvägen.<br />
• Stadsdelens nya huvudgata går längs nuvarande<br />
Lokvägens/Stinsvägens sträckning (ansluter till<br />
samtliga huvudvägar in mot <strong>Arenastaden</strong>).<br />
• Sjövägen stängs längs Råstasjöns västra sida.<br />
Parkering<br />
Parkeringen i stadsdelen ska utformas med trygghet<br />
och användarvänlighet i fokus:<br />
• Bilparkering ska ordnas i garage under kvartersbebyggelsen.<br />
• Angöring och besöksparkering ska möjliggöras även<br />
längs gatorna inom stadsdelen.<br />
• Bussparkering (charterbussar) inom stadsdelen<br />
ordnas i första hand längs den nya vägen<br />
mot verkstadsområdet.<br />
Grönstruktur<br />
Utbyggnaden av stadsdelen ger utrymme för bevarande<br />
och utveckling av Råstasjöns natur- och parkområde.<br />
Kopplingen mot angränsande Lötsjöområdet i Sundbyberg<br />
och mot Järvafältet ska förbättras genom en<br />
framtida avstängning av Sjövägen. Genom att nya<br />
broar över järnvägen ska också tillgängligheten till<br />
Nationalstadsparken och Haga förbättras.<br />
Naturvärde<br />
Naturmiljön vid Råstasjön bevaras och utvecklas:<br />
• Råstasjöns naturvärden är främst knutna till strandoch<br />
vattenmiljöerna, men naturmiljön vid sjön ska<br />
vid utvecklingen av stadsdelen betraktas som en helhet.<br />
Parkmiljö/ny stadsdelspark<br />
Mellan den nya bebyggelsen och Råstasjön tillkommer<br />
en ny stadsdelspark. En ny stadsdelspark ska berika hela<br />
park- och rekreationsmiljön vid Råstasjön:<br />
• Stadsdelsparken ska vara väl integrerad i befintlig<br />
park- och naturmiljö och bidra till att utveckla<br />
befintliga värden.<br />
• Den ska vara allmänt tillgänglig och användbar och<br />
erbjuda ett ökat utrymme för aktivitet och utevistelse<br />
i anslutning till stadsdelen och grannskapet.<br />
Trygghet/säkerhet<br />
<strong>Arenastaden</strong> ska utformas för att passa det sociala liv som<br />
den är avsedd för, vilket innebär att en hög grad trygghet och<br />
säkerhet både som bostads-, handels- och arbetsplatsmiljö<br />
och inte minst som evenemangsplats ska säkerställas:<br />
• Planeringen av stadsdelens olika delar eller etapper<br />
samordnas så att en stadsmiljö som helhet kan utformas<br />
som upplevs trygg och som bidrar till att begränsa brott.<br />
Övergripande gestaltningsprogram 2007 sid. 5<br />
<strong>Arenastaden</strong><br />
december 2007
• Indela och utforma området så att bostäder och<br />
andra känsliga verksamheter inte påverkas negativt<br />
vid stora evenemang.<br />
• Stora besöksmängder kräver särskild omsorg vid planering<br />
och utformning av torg och platser runt arenan.<br />
• Risker med anledning av det intilliggande spårområde<br />
ska åtgärdas med olika skyddsanordningar så<br />
att inte obehöriga kan ta sig in eller falla ner från<br />
broarna vid trängsel.<br />
• Området ska också planeras så att insatser från<br />
räddningstjänsten och polisen kan ske på ett smidigt<br />
och säkert sätt.<br />
• Möjligheterna att separera rivaliserande supportergrupper<br />
måste hanteras.<br />
• Trygghets- och säkerhetsaspekter måste hanteras och<br />
preciseras kontinuerligt för att målen för stadsdelen<br />
ska kunna uppnås.<br />
Miljö<br />
Miljömålen för <strong>Arenastaden</strong> är preciserade i Miljöprogram<br />
för <strong>Arenastaden</strong> (november 2007). I detta<br />
program kommer bara miljömålens gestaltningsmässiga<br />
konsekvenser att sammanfattas.<br />
Dagvatten<br />
Dagvatten ska renas och bidra till att förbättra<br />
vattenkvalitén i Råstasjön och utloppet i Brunnsviken.<br />
• Dagvattenhanteringen i <strong>Arenastaden</strong> ska kunna<br />
bidra estetiskt till områdets karaktär och särart.<br />
Avfall<br />
Stadsdelen ska ha en infrastruktur som tillåter en<br />
uthållig och flexibel avfallshantering med möjlighet till<br />
fastighetsnära sortering och hämtning.<br />
• Anläggningar för avfallshantering i gaturum och<br />
på kvartersmark ska utformas så att de är enkla att<br />
använda och attraktiva att betrakta.<br />
Lokalklimat<br />
Genom den relativt stora skalan med omgivande höga<br />
hus finns en risk att området kring arena, hotell, m<br />
m, får ett lokalklimat med turbulens och förhöjda<br />
vindhastigheter.<br />
• Åtgärder studeras för att skapa bra lokalklimat ex.<br />
genom anpassning av byggnaders detaljutformning<br />
eller med andra vindbrytande och läbildande<br />
konstruktioner.<br />
Ovan: <strong>Arenastaden</strong> ska utvecklas till en levande och trygg<br />
stadsdel, där det känns komfortabelt att vistas vid alla<br />
tillfällen. Foto: BAU<br />
Nedan: Miljömålen för <strong>Arenastaden</strong> finns formulerade i<br />
Miljöprogrammet (koncepthandling september 2007) för<br />
stadsdelen. Omslag rapport: SWECO VIAK AB<br />
<strong>Arenastaden</strong> sid. 6<br />
Övergripande gestaltningsprogram<br />
december 2007
Gestaltningsprinciper<br />
<strong>Arenastaden</strong> ska gestaltas både som en representativ<br />
evenemangsplats av hög internationell klass för en<br />
bred målgrupp och som en välintegrerad stads- och<br />
bostadsmiljö för en lokal grupp boende, arbetande och<br />
besökande.<br />
Stadsdelen bör med utgångspunkt från sin representativa<br />
roll präglas av en samtida och framåtblickande<br />
arkitektur. Det innebär att formspråk och materialanvändning<br />
ska kännetecknas både av tilltro till<br />
modern teknik och av miljömedvetenhet. System och<br />
detaljutformningar bör alltid väljas som optimerar båda<br />
dessa gestaltningsuttryck.<br />
Karaktär och gestaltning<br />
om funktion, identitet och skala<br />
<strong>Arenastaden</strong>s olika delar kommer beroende på funktion<br />
och läge att ha olika karaktär till innehåll och form. Tre<br />
huvudsakliga stadsbyggnadskaraktärer (och kontaktytorna<br />
mellan dem) kommer att känneteckna <strong>Arenastaden</strong>:<br />
Nationalarena och handelsplats<br />
Bostäder och verksamheter<br />
Park- och naturmark<br />
Nationalarenan och handelsplatsen tillsammans med<br />
omgivande stadsrum på sin upplyfta nivå medför att en<br />
ny, storskalig och urban stadsmiljö kommer att skapas,<br />
där Arenan ska utgöra det betydelsefulla landmärket och<br />
signaturen för stadsdelen. Stadsrummen i denna del av<br />
<strong>Arenastaden</strong> – Arenatorget med anslutande vistelseytor,<br />
rörelsestråk och länkar till Solna station och omgivande<br />
marknivåer – måste vara robusta och momentant kunna<br />
tåla ett stort publikt tryck med högt ställda krav på<br />
funktion, tillgänglighet och genomströmningskapacitet.<br />
<strong>Arenastaden</strong> kommer att innehålla tre huvudsakliga stadsbyggnadskaraktärer: Nationalarena och handelsplats, storskalig<br />
och urban stadsmiljö på en upplyft nivå (blå), bostäder och verksamheter som angörs från marknivå längs<br />
främst Lokvägen (brun) och park- och naturmarken vid Råstasjön (grön).<br />
Denna del ska upplevas som trygg och den ska präglas<br />
av välnyanserade arkitektoniska kvaliteter som klarar<br />
både vardag och fest.<br />
Stadsdelens bostäder och verksamheter, som angörs från<br />
marknivå längs i en kvartersstruktur kring Lokväg, har en<br />
mera traditionell form och funktion. Här ska en levande<br />
stadsmiljö för vardagslivet i stadsdelen kunna utvecklas.<br />
Men även dessa delar kommer att påverkas av olika<br />
evenemangssituationer. Gaturummen ska gestaltas klara<br />
såväl vardagstrafiken med buss-, bilangörings-, gång- och<br />
cykeltrafik som evenemangsanknutna aktiviteter och<br />
trafikrörelser med stora mängder gående eller köande,<br />
charterbussar och evenemangstransporter. Gaturummen<br />
måste med andra ord vara tydliga och robusta, samtidigt<br />
som arkitektur och bebyggelse tydligt ska signalera<br />
hemvist för boende och verksamma i stadsdelen.<br />
Övergripande gestaltningsprogram 2007 sid. 7<br />
<strong>Arenastaden</strong><br />
december 2007
dem. Att utforma kontaktytorna är en lika viktig<br />
gestaltningsuppgift som att utforma delarna varför<br />
sig. Detta gäller både delarna sinsemellan genom att<br />
utforma nivåskillnaderna mellan en upplyft entrénivå<br />
till arenan och marknivån och att gestalta imaginära<br />
eller reella gränser mellan det offentliga och det privata i<br />
stadsrum, bostads- och parkmiljöer, samt i kopplingarna<br />
till omgivande stadsbygd genom broutformningar<br />
över spårområdet och parkmark och rörelsestråk mot<br />
angränsande bebyggelse och parkområden i Solna och<br />
Sundbyberg.<br />
<strong>Arenastaden</strong>s bebyggelse är organiserad längs två kommunikationsstråk: Ett för gångtrafik (blå) mellan Solna station<br />
och arenan på en övre entrénivå (ca + 12 m) samt ett för blandad trafik till stadsdelen och arenan (orange) i marknivå<br />
längs Lokvägen (ca + 3 m).<br />
Park- och naturmarken vid Råstasjön är en<br />
betydelsefull och karaktärsskapande del av <strong>Arenastaden</strong><br />
som genom sin storlek bidrar till att balansera<br />
den tillkommande bebyggelsevolymen i stadsdelen.<br />
Den är en befintlig och uppskattad resurs inom<br />
området och stor hänsyn ska tas till de höga frilufts-,<br />
natur- och rekreationsvärden vid utvecklingen av<br />
stadsdelen. Parkmiljön runt sjön kompletteras med<br />
en ny stadsdelspark i anslutning till <strong>Arenastaden</strong>s nya<br />
bebyggelse. Denna del av <strong>Arenastaden</strong> har också högt<br />
ställda krav på tillgänglighet, trygghet och användbarhet<br />
och ska kunna brukas av alla men är främst avsedd för<br />
traktens innevånare i form av Arenastads-, Solna- och<br />
Sundbybergsbor.<br />
<strong>Arenastaden</strong> ska tydligt präglas av sina olika delar<br />
och karaktärer men också av övergångarna mellan<br />
Stadsstruktur och bebyggelseenheter<br />
Visionen om <strong>Arenastaden</strong> baseras på två bärande<br />
och mot varandra balanserande delar: En bebyggd<br />
och en obebyggd. Råstasjöns park- och naturmiljö<br />
i stadsdelens västra halva är befintlig och kommer<br />
principiellt att genomgå marginella förändringar<br />
under utbyggnaden av stadsdelen (se Park- och<br />
naturmark nedan). Den stora omdaningen av området,<br />
funktionellt och visuellt, kommer den nya bebyggelsen<br />
och utvecklingen av den befintliga i stadsdelens östra<br />
halva att stå för.<br />
Stadsdelens bebyggelse är organiserad längs två<br />
kommunikationsstråk: Ett för gångtrafik mellan Solna<br />
station och arenan på en övre entrénivå samt ett för<br />
blandad trafik till stadsdelen och arenan i marknivå<br />
längs Lokvägen.<br />
Stadsdelens principiella disposition följer dessa stråk.<br />
Längs det övre stråket är det kommersiella innehållet och<br />
evenemangsfunktionen i stadsdelen främst orienterat<br />
och kring Lokvägen lokaliseras huvudsakligen boende<br />
och kontorsverksamhet i stadsdelen. Någon helt entydig<br />
funktionell disposition längs dessa stråk bör inte uppstå<br />
<strong>Arenastaden</strong> sid. 8<br />
Övergripande gestaltningsprogram<br />
december 2007
Ovan: <strong>Arenastaden</strong> ska både gestaltas som en representativ<br />
evenemangsplats av hög internationell klass och<br />
samtidigt fungera som en välintegrerad stadsmiljö för<br />
stadsdelens nya innevånare. Foto: Amsterdam Arena.<br />
Nedan: Både ur stadsmiljö- och besökssynpunkt är det av<br />
stor vikt att arena kan bli ett karaktäristiskt landmärke<br />
och att dess yttre gestaltning kan motsvara rollen som<br />
nationalarena. Foto: Allianz Arena, München.<br />
utan innehållet bör – med beaktande av exempelvis<br />
bulleravskärmningen från spår- och verkstadsområde –<br />
kunna blandas i största möjliga utsträckning för att skapa<br />
en levande och variationsrik stadsmiljö (exempelvis med<br />
bostäder ovanpå kommersiella lokaler, etc).<br />
Arenan, Arenatorg och kommunikationsstråk<br />
Den nya nationalarenan för fotboll kommer att<br />
bli den största evenemangsarenan i landet. Vid<br />
fotbollsevenemang kommer en publik på upp till<br />
50 000 sittande åskådare att kunna tas emot. Vid<br />
konsertevenemang är upp till 60 – 65 000 åskådare<br />
möjliga att hysa i arenan. Detta betyder att arenan<br />
kommer att bli besöksmål för ett mycket stort antal<br />
människor. Prognosen är ca 65 evenemang och upp<br />
mot 1,5 miljoner besökare årligen.<br />
Både ur stadsmiljö- och besökssynpunkt är det därför av<br />
stor vikt att arena kan bli ett karaktäristiskt landmärke<br />
och att dess yttre gestaltning kan motsvara rollen som<br />
nationalarena. Även om arenan inte skulle bli den<br />
enskilt största byggnadsvolymen i området ska den<br />
framstå med dignitet och som stadsdelens tydligaste<br />
solitära byggnadsverk.<br />
Miljön runt samtida stora arenor är oftast urban och<br />
präglad av närhet till kommunikationssystemen,<br />
vilket oftast också brukar avspeglas i arkitektur och<br />
gestaltning. Målet för <strong>Arenastaden</strong> bör på motsvarande<br />
sätt vara att skapa en stadsmiljö där såväl byggnader<br />
som stadsrummen mellan upplevs som ändamålsenliga,<br />
välgestaltade och samtida, dvs uppvisa en välstuderad<br />
och bearbetad gestaltningsmässig kvalitetsnivå (inte<br />
nödvändigtvis dyrbar) som svarar mot avsedd funktion.<br />
Olika möjligheter i nyttjandet av stadsdelen och<br />
området runt arenan ska bli möjliga. Arenan med<br />
omgivande torgytor och kommunikationsstråk är<br />
de delar av <strong>Arenastaden</strong> som kommer att utsättas för<br />
högst publikt tryck och måste gestaltas för detta. Men<br />
området ska också fungera i en vardagssituation med<br />
betydligt färre människor i rörelse.<br />
Detta ställer stora krav på gestaltningen av stadsmiljön<br />
vad det gäller såväl utformning, skala och materialval<br />
som på funktion, flexibilitet, tålighet mot slitage<br />
(och vandalism), etc. Det är också viktigt att området<br />
upplevs som tryggt, vänligt och säkert för olika typer av<br />
besökare vid olika tidpunkter.<br />
Kommunikations- och uppehållsytorna ska därför<br />
dimensioneras och utformas så att variation och nyanser<br />
uppstår i stadsrummen. Ytorna ska orienteras mot<br />
viktiga målpunkter och med lämpliga storlekar länkas<br />
samman i ett system av stråk, torg och platsbildningar.<br />
Sträckan mellan Solna station och arenaentréerna kan<br />
delas in i följande stråk och platser (se karta sid. 10).<br />
Tre delstråk på bro-/arena-entrénivån:<br />
1) bropassagen över spårområdet<br />
2) passagen av handelsplats och kontor<br />
3) entrézonen runt arenan<br />
På marknivå utgör Lokvägen (d) det primära rörelsestråket.<br />
Fyra platsbildningar på bro-/arena-entrénivån:<br />
a) en mindre plats vid nya entrén till Solna station<br />
b) en större entréplats vid de nya broarnas möte<br />
med stadsdelen<br />
c) Arenatorget söder om arenan<br />
d) en mindre entréplats norr om arenan<br />
Platserna ska vara tillgängliga från marknivån med<br />
tydliga trapp- eller rampförbindelser.<br />
Övergripande gestaltningsprogram 2007 sid. 9<br />
<strong>Arenastaden</strong><br />
december 2007
1) bropassage över spårområde<br />
2) passage handelsplats/kontor<br />
3) entrézon arena<br />
a) entré Solna station<br />
b) entréplats söder/öster<br />
c) Arenatorget<br />
d) entréplats norr<br />
x) torgyta vid sjöutlopp<br />
y) torgyta/entréplats Vintervägen<br />
z) entréplats mark handelsplats/kontor<br />
För att skapa variation och valmöjligheter i nyttjandet av stadsdelen och området runt arenan ska kommunikationsoch<br />
uppehållsytorna beroende på funktion delas in i sammanlänkade stråk, torg och platsbildningar med lämpliga<br />
storlekar.<br />
Ett flertal platsbildningar (ex som stadsdelstorg) kan<br />
utvecklas på marknivå längs Lokvägen:<br />
x) vid korsningen med Råstasjöns utlopp (främst<br />
kopplad till den nya bostadsmiljön)<br />
y) vid korsningen med Vintervägen (kopplad till<br />
arenans sydvästra entré till innerplan)<br />
z) vid lämplig central entrépunkt från marknivå till<br />
handelsplats/kontor<br />
x)<br />
d)<br />
y)<br />
3)<br />
3)<br />
2)<br />
c)<br />
z)<br />
3)<br />
2)<br />
2)<br />
b)<br />
1)<br />
Denna överordnade indelning av stråk och platser<br />
ska tydliggöras i den fortsatta gestaltningen så att<br />
stråk främst upplevs som rörelsezoner och torg och<br />
platser främst upplevs som uppehålls-/vistelsezoner.<br />
Orientering och rörelseriktningar ska anpassas efter<br />
respektive målpunkters funktion och lokalisering (Se<br />
Torg och platser nedan)<br />
a)<br />
Handel/kontor och övriga kommersiella delar<br />
Handel, kontorsarbetsplatser och övriga kommersiella<br />
inslag i <strong>Arenastaden</strong> är betydelsefulla förutsättningar<br />
för livet i stadsdelen. Framförallt under dagtid.<br />
Eftersom det är fråga om gemensamma stadsrum/typer<br />
av stadsrum gäller i huvudsak samma gestaltningsmässiga<br />
principer för gränssnittet (exponering, entréfunktioner,<br />
fasadutformning, etc) mot de kommersiella<br />
delarna av <strong>Arenastaden</strong> som mot själva Arenafunktionen.<br />
Däremot är det andra mera vardagliga personflöden<br />
eller besökssituationer som ska tas om hand.<br />
Det är med andra ord viktigt att den kommersiella bebyggelsen<br />
utformas med ett rimligt mått av generalitet<br />
så att den över tiden kan inrymma varierande funktioner<br />
och erbjuda ett varierat utbud för att betjäna olika<br />
typer av lokal- eller konsumtionsbehov. Både boende,<br />
arbetande och besökare till handelsanläggningar ska på<br />
ett naturligt sätt också kunna orientera sig i stadsdelen<br />
och enkelt finna den service man efterfrågar och man<br />
ska känna sig trygg i utvändiga stadsrum även när det är<br />
färre människor i rörelse.<br />
En större handelsplats eller ett köpcentra är av<br />
kommersiella skäl inåtvänd till sin natur och andelen<br />
lokaler och butiker i fasader är vanligtvis begränsad.<br />
Gestaltningsarbetet ska därför fokusera på hur en<br />
anläggning av sådan art arkitektoniskt kommer till<br />
uttryck i <strong>Arenastaden</strong>s stadsmiljön. Utformning av alla<br />
entrésituationer och byggnaders utvändiga exponeringen<br />
ska gestaltningsmässigt tas om hand på ett<br />
sätt som skapar ett mervärde i stadsmiljön, genom<br />
en nyanserad arkitektonisk bearbetning, välstuderad<br />
mateialanvändning eller ljussättning, etc.<br />
Viktiga entréer bör inte orienteras mot frekventa<br />
rörelsestråk utan mot torg och platsbildningar. Där<br />
<strong>Arenastaden</strong> sid. 10<br />
Övergripande gestaltningsprogram<br />
december 2007
Ovan: Storskalig stadsgata där den centrala delen hålls<br />
fri för kommunikation och sidorna har ett småskaligare<br />
innehåll anpassat till entréer och en långsammare rörelse.<br />
Foto: esterno/electrah.<br />
Nedan: Bostadsbebyggelsen mot Råstasjön orienteras mot<br />
sjön och parklandskapet, både som en boendekvalitet och<br />
som karaktärsdrag för stadsdelen.<br />
Tuborghavn, Köpenhamn.<br />
entréer ändå kommer att riktas mot rörelsestråk bör<br />
plats finnas för en tydlig entrézon som tillåter både<br />
passage förbi och en bekväm entrésituation.<br />
Uteserveringar, etc, i anslutning till caféer och<br />
restauranger bör planeras i lugna lägen, eller på annat vis<br />
skyddade från stora publikflöden med exempelvis låga<br />
murar, permanenta upphöjda planteringar eller staket.<br />
Bostäder<br />
En avgörande förutsättning för att <strong>Arenastaden</strong> ska bli<br />
en över dygnet och året levande stadsdel är att inslaget<br />
av bostäder blir väl disponerat och attraktivt. Ca 2 000<br />
lägenheter är enligt den fördjupade översiktsplanen<br />
möjliga att utföra inom stadsdelen (väster om spår- och<br />
verkstadsområde).<br />
<strong>Arenastaden</strong>s innehåll av bostäder kommer att preciseras<br />
under kommande detaljplanearbete. Här exemplifieras<br />
bara med två tänkbara bebyggelsetyper som illustreras i<br />
den fördjupade översiktsplanen:<br />
skivhus mellan Råstasjön och arenan<br />
kvartersbebyggelse längs Lokvägen (ovanpå<br />
kommersiella lokaler)<br />
Dessutom kan komplement med ytterligare en typ av<br />
bostäder (penthouse) bli aktuell genom påbyggnad<br />
av befintliga kontorslokaler mellan Dalvägen och<br />
Lokvägen (se även Befintlig bebyggelse nedan).<br />
Generellt utförs bostäderna goda lägen, dvs. orienterade<br />
i gynnsamma väderstreck, med möjlighet till goda<br />
bullervärden och ofta med utsikt mot grönområden.<br />
De får därigenom en viktig funktion som ett sammanlänkande<br />
element mellan <strong>Arenastaden</strong>s mera storskaliga<br />
delar och anslutande park- och naturmiljö i området.<br />
Olika förhållanden avseende bebyggelsetyp, läge<br />
(ljus och klimat) och sammanlänkande funktion<br />
leder också till att gestaltningsuppgiften i bostadsmiljönerna<br />
kommer skifta vilket bör leda till olika<br />
utformningsprinciper.<br />
Skivhus mot Råstasjön bör orienteras för att bäst utnyttja<br />
möjligheten för utsikt mot sjön. Eventuellt kan detta<br />
förstärkas med terrasseringar av våningsplanen mot<br />
sjön. Sambanden mellan arenans upplyfta nivå och<br />
bostädernas och Råstasjöns nivå bör främst vara visuella<br />
och den fysiska kopplingen koncentreras till relativt<br />
begränsade passager mot Lokvägen (se Torg och platser<br />
nedan). Bebyggelsen studeras särskilt med hänsyn<br />
till den befintliga parkmiljön och dess natur- och<br />
vistelsevärden. Bostadskvarteren och gårdsmiljöerna<br />
bör ha en gräns mot den nya stadsdelsparken som<br />
markerar vad som är privat och vad som är offentligt,<br />
utan att de visuella sambanden dem emellan skärs av<br />
och så att den samlade park- och gårdsmiljö upplevs så<br />
rumsligt stor och enhetlig som möjligt.<br />
Den viktigaste gestaltningsuppgiften för bostäderna i<br />
kvartersbebyggelse längs Lokvägen (ovanpå kommersiella<br />
lokaler) är att tydliggöra de boendes hemvist och<br />
entréförhållanden, entréer och trapphus. Åt vilket håll<br />
orienteras dessa, hur samordnas dessa med kontors- eller<br />
handelsverksamhet och hur uppstår en hög trygghetsoch<br />
säkerhetsnivå över dygnet? Gårdsmiljöerna torde bli<br />
kringbyggda och de kommer att utföras på bjälklag. Detta<br />
leder till att möjligheten att göra gårdarna gröna och med så<br />
goda klimatförhållanden som möjligt bör studeras särskilt.<br />
Det senare gäller naturligtvis för samtliga bostäder.<br />
Målet bör vara att åstadkomma så goda ljus- och<br />
lokalklimatförhållanden som möjligt i alla bostadsmiljöer.<br />
I den fördjupade översiktsplanen illustreras även<br />
bostads- bebyggelse i stadsdelens nordvästra hörn och på<br />
Dalvägens södra sida. Denna kommer att studeras under<br />
Övergripande gestaltningsprogram 2007 sid. 11<br />
<strong>Arenastaden</strong><br />
december 2007
kommande plan- och utbyggnadsetapper. (En utbyggnad<br />
i nordväst bör ske i samverkan med Sundbybergs stad.)<br />
Bostadbebyggelse i dessa lägen bör utformas med stor<br />
hänsyn till parkmiljö och naturvärden och hanteras<br />
på motsvarande sätt som bebyggelsen vid Råstasjön.<br />
Den studeras särskilt med hänsyn till den befintliga<br />
parkmiljön och dess natur- och vistelsevärden, så att<br />
parkmarken kan lämnas så intakt som möjligt. Gränsen<br />
mot den befintliga parkmarken ska både markera vad<br />
som är privat och vad som är offentligt, och samtidigt<br />
säkerställa goda visuella samband och de befintliga<br />
rörelsemönstren i parkmiljön.<br />
Längs Dalvägens södra sida kan det även bli aktuellt att<br />
lokaliser förskola.<br />
Befintlig bebyggelse<br />
Den befintliga bebyggelsen och de verksamheter som<br />
bevaras kommer att integreras som en del av den nya<br />
<strong>Arenastaden</strong>. Befintligt gatunätet kommer att kopplas<br />
ihop med nya gator och vägar. Bebyggelse som blir kvar<br />
kommer att på kort sikt i stort sett behållas oförändrad.<br />
Vissa byggnader kommer att byggas på med en eller flera<br />
våningar och ändra användning (bostäder). Framtida<br />
renoverings- och ombyggnadsarbeten bör utföras så<br />
att de överensstämmer med den framtida stadsdelens<br />
karaktär och utformningsprinciper och en integration<br />
med ytterligare bostäder bör kontinuerligt undersökas.<br />
Där det är lämpligt bör nya grönytor anläggas, exempel<br />
vis i form av förgårdsmark (se Gatumiljö nedan) eller i<br />
anslutning till förändra verksamhet med mindre krav<br />
på last- och lossningsytor, etc, eller där det kan uppstå<br />
andra luckor mellan gammalt och nytt.<br />
Befintliga bostäderna utanför planområdet påverkas<br />
inte rent fysiskt av den nya stadsdelen, men de kommer<br />
ändå att influeras av den. Framför allt gäller detta<br />
bostäderna längs Vintervägen. Det är därför viktigt att i<br />
planering och gestaltning ta hänsyn till detta, för att inte<br />
förändra närmiljön för de boende negativt. Det nya som<br />
tillkommer genom utbyggnaden av <strong>Arenastaden</strong> ska i<br />
stället bli en tillgång och innebära en kvalitetshöjning<br />
för de befintliga bostäderna (parkmark, gång- och<br />
cykelbanor, service och kulturutbud, etc).<br />
Sammanfattning – stadsstruktur och bebyggelseenheter:<br />
Arena och handelsplats<br />
• arenan som landmärke – arenan ska framstå med<br />
dignitet och som stadsdelens tydligaste solitära<br />
byggnadsverk<br />
• en handelsplats exteriör – entrésituationer och<br />
byggnaders utvändiga exponeringen ska gestaltas på<br />
ett sätt som skapar ett mervärde i stadsmiljön<br />
• kommunikations- och uppehållsytorna ska<br />
dimensioneras och utformas för både evenemang<br />
och vardag och så att variation och nyanser kan<br />
uppstå i stadsrummen<br />
Bostäder och verksamheter<br />
• kvartersstrukturen längs Lokvägen ska kunna utvecklas<br />
till en levande stadsmiljö, där gaturum och arkitektur<br />
ska signalera hemvisten för boende och arbete<br />
• bostäder ska utföras i gynnsamma lägen, med möjlighet<br />
till goda bullervärden och kontakt med grönområden<br />
• befintlig bebyggelse ska integreras och utvecklas på ett<br />
sätt som överensstämmer med staddelens nya karaktär<br />
och utformningsprinciper<br />
Park- och naturmark<br />
• utbyggnad av stadsdelen ska på ett hänsynsfullt sätt<br />
bevara, integrera och utveckla Råstasjön och omgivande<br />
natur- och rekreationsvärden i helhetsmiljön<br />
Ovan: Kvartersbebyggelse längs Lokvägen utgör en mera<br />
innerstadspräglad stadsmiljö, där exempelvis bostadsentréns<br />
relationen till gaturummet och gårdsmiljön är<br />
vigtiga gestaltningsfrågor. Kv Mältplåten, Hammarby Sjöstad.<br />
Nedan: Kvarteret Oktagonen. Byggnaden utgör ett<br />
befintligt landmärke i området som även fortsättningsvis<br />
ska vara ett karaktäristiskt inslag i stadsbilden.<br />
Foto ur FÖP<br />
<strong>Arenastaden</strong> sid. 12<br />
Övergripande gestaltningsprogram<br />
december 2007
Gatumiljö<br />
Ambitionen med <strong>Arenastaden</strong> är att skapa en levande<br />
och varierad stadsdel. En förutsättning för detta är god<br />
tillgänglighet för gång-, cykel-, kollektiv- och biltrafik.<br />
Vägsystemet ska också vara lättorienterat, ha markerade<br />
områdesentréer och knutpunkter, och rörelseriktningar<br />
och siktlinjer ska vara tydligt urskiljbara i stadsmiljön.<br />
Områdesentréer<br />
<strong>Arenastaden</strong> har fyra väganslutningar till omgivande<br />
vägnät och stadsdelar:<br />
ny väg från strålplatsen – Solna station södra (primär)<br />
ny vägbro från Kolonnvägen (primär)<br />
Sjövägen/ny väg längs verkstadsområde (primär)<br />
Vintervägen (sekundär)<br />
Dessa ansluter bebyggelsen i den nya stadsdelen i lika<br />
många entrépunkter (se vidstående karta). Dessa ska<br />
utformas så att inträdet i <strong>Arenastaden</strong> tydligt kan upplevas<br />
(kont, vegetation, etc). Ur trafiksynpunkt bör de utformas<br />
som cirkulationsplatser som bl a möjliggör vändning<br />
(dimensionerade för buss och lastbil).<br />
Vägutformning och vägvisning in mot <strong>Arenastaden</strong><br />
i omgivande vägnät ska vara tydlig och leda trafik på<br />
önskvärt sätt (hanteras inte i detta program).<br />
Gatustruktur<br />
Trafikströmmarna samlas till vissa stråk – huvudgator<br />
– som utgör stommen i gatustrukturen. Övriga gator är<br />
lokalgator av varierande funktion och karaktär.<br />
Huvudgatunätet ska kunna trafikeras av alla trafikslag<br />
och det ska vara tydligt och lätt att orientera efter. Till<br />
huvudgatorna lokaliseras kollektivtrafik. Huvudgatorna<br />
utformas med två körfält (2x3,5 m) och som princip med<br />
längsparkering (i fickor), separata gång- och cykelbanor<br />
och dubbelsidig trädplantering. Gatorna ska utformas för<br />
Områdesentréer och gatustruktur<br />
a) ny väg från strålplatsen<br />
b) vägbro från Kolonnvägen<br />
c) Sjövägen/ny väg längs<br />
verkstadsområde<br />
d) Vintervägen<br />
entrépunkter<br />
<strong>Arenastaden</strong>s områdesentréer och gatustruktur: Huvudgator (röda) se sid 14-18. Lokalgator (gula) se sid 19.<br />
lokalt resande inom kommunen, där god tillgänglighet<br />
till nätet är viktigare än hög hastighet och framkomlighet.<br />
Utformningen ska även försvåra för genomfartstrafik.<br />
Lokalgatorna dimensioneras efter funktion. Om de<br />
ex. leder till lastintag eller parkeringsanläggningar<br />
ges de större mått. Cykling kan ske i blandtrafik.<br />
Gångbanor utformas efter behov. Parkering och<br />
angöring ska vara möjlig längs lokalgatorna.<br />
c)<br />
Lokvägen<br />
d)<br />
lokalgator (gula)<br />
huvudgator (röda)<br />
Cykelvägnätet hanteras inte separat i detta program,<br />
utan utgör huvudsakligen en integrerad del av<br />
huvudgatunätet i stadsdelen.<br />
Här sammanfattas det gatunät som redovisas i den<br />
fördjupade översiktsplanen. Gatornas utformning och<br />
dimensionering i redovisade gatusektioner är preliminära<br />
och kommer att preciseras under kommande planarbete.<br />
b)<br />
a)<br />
Övergripande gestaltningsprogram 2007 sid. 13<br />
<strong>Arenastaden</strong><br />
december 2007
d<br />
c<br />
b<br />
a<br />
Den nya vägen längs spår- och verkstadsområdet kan<br />
delas in i fyra delsträckor.<br />
Huvudgator<br />
<strong>Arenastaden</strong>s huvudgator utgörs av (se karta sid 13):<br />
a) Ny väg längs gränsen mot spår- och<br />
verkstadsområde (primär infart)<br />
b) Vägbro över spårområde från Kolonnvägen<br />
(primär infart)<br />
c) Sjövägen (norr) (primär infart)<br />
d) Vintervägen (sekundär infart)<br />
e) Lokvägen (primär angöring)<br />
Ny väg längs gränsen mot spår- och verkstadsområdet<br />
Denna nya väg kommer att få olika funktion och<br />
utseende och bör därför delas in i avsnitt:<br />
a) avsnittet mellan ”strålplatsen” och korsningen<br />
med Lokvägen södra (cirkulationsplats)<br />
b) avsnittet mellan korsningen Lokvägen södra och<br />
hotell/arenainfart sydost (lokalgata)<br />
c) avsnittet mellan hotell/arenainfart sydost och<br />
korsning Lokvägen norra (cirkulationsplats)<br />
d) avsnittet mellan korsningen korsning Lokvägen<br />
norra och Sjövägen<br />
Ovan: Sektion<br />
genom ny väg längs spår- och verkstadsområde, avsnitt a), primär infart.<br />
Nedan: Sektion genom ny väg, avsnitt b), lokalgata på mark.<br />
<strong>Arenastaden</strong> sid. 14<br />
Övergripande gestaltningsprogram<br />
december 2007
Ovan: Sektion<br />
genom ny väg längs spår- och verkstadsområde, avsnitt c).<br />
Nedan: Sektion<br />
genom ny väg, avsnitt d), primär infart, utformning med parkering på mark som idag är<br />
ianspråktagen.<br />
Vägen lokaliseras, med undantag av sträckan genom<br />
nordvästra delen, så nära gränsen mot spår- och<br />
verkstadsområdet som möjligt.<br />
Bussparkering ska möjliggöras så långt det är möjligt<br />
längs vägen och en ca 2-3 m grön zon bör utföras längs<br />
hela verkstadsområdet för att skapa en bra vägmiljö.<br />
Avsnitt a) Mellan strålplatsen och Lokvägens södra<br />
anslutningspunkt kommer den nya vägen i sin södra<br />
del att gå på bro. Cykelbana utförs.<br />
Avsnitt b) Mellan korsningen Lokvägen och hotell/<br />
arenainfart sydost utformas den nya vägen både som<br />
lokalgata på mark och som huvudgata med rampbroar<br />
för anslutning till den nya vägbron över spårområdet.<br />
Cykelbana utförs på rampbro mot söder .<br />
Tillgänglig yta under brokonstruktioner kan används<br />
för bussparkering.<br />
Avsnitt c) Längs avsnittet förbi arenan behöver infarter<br />
mot arena och hotell utföras. Anpassning mot ev hållplatsplattform<br />
(se nedan) görs på vägens norra sida.<br />
Avsnitt d) Mellan korsningen korsning Lokvägen norra<br />
och Sjövägen anpassas vägen till omgivningen enl. nedan.<br />
Infarter mot verkstadsområdet behöver utföras samt<br />
anpassning mot ev hållplatsplattform. Cykelbana utförs.<br />
Närmast arenan där marken redan är i anspråktagen<br />
kan parkering utföras längs vägens båda sidor.<br />
I avsnittet där vägen tangerar naturmarken anpassas sektion<br />
så att så mycket naturmark som möjligt kan bevaras.<br />
Genom nordvästra delen ska vägen i slutligt utförande<br />
anpassas till ny bostadsbebyggelse. I inledande skede<br />
byggs vägen som ett provisorium på denna sträcka.<br />
Övergripande gestaltningsprogram 2007 sid. 15<br />
<strong>Arenastaden</strong><br />
december 2007
Sjövägen<br />
ny vägbro<br />
Ny vägbro över spårområde och den del av Sjövägen som<br />
blir kvar.<br />
Vägbro över spårområde från Kolonnvägen<br />
Den nya bron dimensioneras för huvuddelen av<br />
infartstrafiken till stadsdelen (i redovisad sektion<br />
illustreras 2 körfält, kan komma att behöva utökas).<br />
Separerade gång- och cykelbanor utförs.<br />
Brogestaltningen är beroende av vilken konstruktionsprincip<br />
som väljs. Oavsett detta ska bron formges så<br />
att den tydligt ansluter, både visuellt och fysiskt, till<br />
Arenasstaden. Säkerhetsfrågor, i form av räcken och<br />
andra skyddsanordningar, beaktas särskilt och integreras<br />
i brogestaltningen.<br />
Sjövägen<br />
Sjövägen stängs längs Råstasjöns västra sida. Den<br />
del av Sjövägen som blir kvar norr om Råstasjön ska<br />
ansluta till den nya vägen längs verkstadsområdet så att<br />
körriktningen in mot <strong>Arenastaden</strong> blir tydlig.<br />
En ev ny väganslutning till Ör (i bef. Sjövägen längre<br />
söderut) ska uppfattas som sidoordnad. Cykelbana<br />
utförs.<br />
Ovan t v: Sektion<br />
genom Vägbro över spårområde, primär infart. T h: Järnvägsbron Puente de Bac de Roda, Barcelona.<br />
Nedan: Sektion<br />
genom den del av Sjövägen som blir kvar och som kopplar området<br />
mot Enköpingsvägen, primär infart.<br />
<strong>Arenastaden</strong> sid. 16<br />
Övergripande gestaltningsprogram<br />
december 2007
Vintervägen<br />
b)<br />
Vintervägen<br />
a)<br />
Vintervägens två delar.<br />
Ovan: Sektion<br />
genom Vintervägen mellan Östervägen och Dalvägen, avsnitt a), sekundär infart.<br />
Nedan: Sektion<br />
genom Vintervägen<br />
inkl. platsbildning mellan Dalvägen och Lokvägen, avsnitt b), sekundär infart.<br />
Vintervägen (inkl. anslutning mot Östervägen)<br />
Korsningen Östervägen-Sjövägen-Vintervägen ges en<br />
utformning som tydliggör riktningen längs Östervägen/<br />
Vintervägen in mot <strong>Arenastaden</strong>. Vintervägen blir enligt<br />
den fördjupade översiktsplanen huvudväg med<br />
kapacitetsbegränsning, vilket innebär att gatumiljö och<br />
tillgänglighet prioriteras i förhållande till framkomlighet och<br />
hastighet. Gatan delas beroende på funktion i två avsnitt:<br />
Avsnitt a) Mellan Östervägen och Dalvägen utformas<br />
gatan med ett tydligt gång- och cykelstråk på vägens<br />
södra sida som successivt kan öka i bredd för att kunna<br />
”magasinera” väntande/lämnande arenanbesökare.<br />
Boendeparkering på vägens båda sidor. Anpassning av<br />
vägens mått måste göras mot befintliga fastigheter. Vid<br />
evenemang hänvisas cykel till körbanan. (Parkeringsplats<br />
vid Råstasjöns idrottsplats utformas för idrottsplatsens<br />
behov, inte som arenaparkering.<br />
Avsnitt b) Mellan Dalvägen och Lokvägen breddas gaturummet<br />
genom att Vintervägens gång- och cykelstråk<br />
övergår i en torgyta (se även Torg och platser nedan).<br />
Övergripande gestaltningsprogram 2007 sid. 17<br />
<strong>Arenastaden</strong><br />
december 2007
Lokvägen<br />
Lokvägen, stadsdelens viktigaste gata.<br />
Lokvägen<br />
Lokvägen kommer att bli stadsdelens viktigaste interna<br />
huvudgata. Det är längs Lokvägen som både internoch<br />
besöksangöring till stadsdelen huvudsakligen<br />
sker. En gatusektion med dubbelsidiga parkerings-/<br />
angöringsfickor mellan trädplantering och separerade<br />
cykelbanor illustreras.<br />
Enligt den fördjupade översiktsplanen utförs Lokvägen<br />
norra del (avsnittet mellan arenan och Råstasjön) med<br />
kapacitetsbegränsning för att begränsa hastighet och<br />
möjlighet till genomfart vid nya bostäder. Beroende på<br />
hur stort inslag av bostäder som kan tillkomma kan en<br />
liknande åtgärd bli nödvändig även längs Lokvägens<br />
södra del.<br />
Ovan: Sektion<br />
genom Lokvägen, huvudgata och stadsdelen primära angöringsstråk.<br />
Nedan: Principutförande lokalgator.<br />
<strong>Arenastaden</strong> sid. 18<br />
Övergripande gestaltningsprogram<br />
december 2007
”ny väg”<br />
Dalvägen<br />
Magasinsvägen<br />
Pyramidvägen<br />
Stadsdelens lokalgator.<br />
Ovan och mitten: Gångbron Passerelle Solférino, Paris.<br />
Lokalgator<br />
Stadsdelens lokalgator utgörs av:<br />
Dalvägen<br />
Pyramidvägen<br />
Magasinsvägen<br />
Avsnittet av ny väg längs gränsen mot spår- och<br />
verkstadsområde under rampbroar<br />
En normalsektion med dubbelsidig kantstensparkering<br />
och förgårdsmark (på kvartersmark) föreslås för<br />
stadsdelens lokalgator. Separat cykelbana utförs inte.<br />
För avsnittet av ny väg längs gränsen mot spår- och verkstadsområde<br />
under rampbroar, se Huvudgator ovan.<br />
Sjövägen (utanför planområdet)<br />
Kvarvarande sträckning av Sjövägen väster om<br />
korsningen Vintervägen/Östervägen blir efter avstängning<br />
enligt ovan, en lokal bostadsgata. En vändplats vid<br />
nuvarande busshållplats kommer att behöva utföras.<br />
Det stängda avsnittet av Sjövägen (mellan en ev ny<br />
anslutning till Ör och ny vändplats) övergår i en gång-<br />
och cykelväg med framkomlighet som insatsväg för<br />
räddningstjänsten.<br />
Ny bro till Solna station, m m<br />
En nya gång- och cykelbron över spårområdet till Solna<br />
station tillkommer. Bron utgör en fundamental del av kol<br />
lektivtrafikangöringen till arenan och stadsdelen. Den ska<br />
utformas som en tydlig länk över spårområdet och som en<br />
integrerad del av <strong>Arenastaden</strong>s stråk och platser.<br />
Själva brogestaltningen är beroende av vilken konstruktionsprincip<br />
som väljs. Oavsett detta ska bron formges<br />
så att den tydligt ansluter, både visuellt och fysiskt, till<br />
Arenasstaden. Säkerhetsfrågor, i form av räcken och<br />
andra skyddsanordningar, beaktas särskilt och integreras<br />
i brogestaltningen.<br />
En ytterligare rampbro i anslutning mot arenans entrénivå<br />
(mot öster eller norr) utformas så att angöring kan ske<br />
utan att korsa viktiga gångstråk och publikströmmar.<br />
Övriga förutsättningar för ramper, etc, enligt<br />
Nivåskillnader nedan.<br />
Hållplatsplattform<br />
Möjligheten att vid evenemangstillfällen trafikera<br />
området med chartertåg och skyttelbussar via en speciell<br />
hållplats i anslutning till spår- och verkstadsområdet<br />
norr om arenan utreds. En möjlig utformning skulle<br />
kunna vara som följer:<br />
Direkt söder om verkstadsområdet, från tillgänglig<br />
spårväxel, utförs ett ca 500 m långt stickspår (grindar<br />
i stängsel) för uppställning av 2 st chartertåg. Närmast<br />
arenan utförs en ca 220-230 m lång plattform<br />
(1 vagnset) för angöring av tåg på den norra sidan<br />
och skyttelbussar på den södra. Plattformen har<br />
broförbindelse med arenans entrénivå över den nya<br />
vägen och gångbaneanslutning på mark mot trappor/<br />
hissar vid arenans nordvästra hörn.<br />
Sammanfattning – gatumiljö:<br />
• tydliga områdesentréer utformas<br />
• Lokvägen gestaltas som stadsdelens viktigaste gata<br />
• gatuutformningen ska försvåra för genomfartstrafik<br />
• huvudgator har separerad cykeltrafik och är trädplanterade<br />
V<br />
Övergripande gestaltningsprogram 2007 sid. 19<br />
<strong>Arenastaden</strong><br />
december 2007
Torg och platser<br />
Det är i <strong>Arenastaden</strong>s torg och platsbildningar som<br />
stadsdelens representativa funktion främst kommer<br />
till uttryck och det är där fokus sätts på hur levande<br />
stadsdelen verkligen kan bli.<br />
Arenatorget och kommunikationsstråk<br />
Torgytorna (i sin helhet på bjälklag) utformas som<br />
en sammanhängande sekvens av stråk och platser<br />
som skapar överblickbara kommunikations- och<br />
vistelseytor. Ytornas gestaltning ska utgå från arenan<br />
och arenaentréerna, men samtidigt också bjuda på<br />
rumslig variation och skala för att ge möjlighet till olika<br />
innehåll och användning.<br />
Stråk och torgytor ska på denna upphöjda entrénivå<br />
ha en unik karaktär som bara återfinns här. Ytorna ska<br />
ges ett karaktäristiskt uttryck, exempelvis i form av ett<br />
storskaligt mönster i en dämpat varierad färgskala. En<br />
besökare ska kunna minnas hur det såg ut. Mönster- och<br />
färgskalan kan ökas eller minskas för att betona olika<br />
grad av intensitet eller betydelse. Uttrycket ska kunna<br />
accentueras eller varieras med hjälp av en medveten<br />
ljussättning och belysning.<br />
Dagvattenhanteringen bör vara synlig på torgytorna.<br />
Rännor och mindre kanaler i varierande bredder kan<br />
utföras som en del av mönstereffekten enl. ovan. Rännorna<br />
ska förses med beträdbara gallerlock, monterade så att<br />
de inte kan lyftas bort av obehöriga och som utformas så<br />
att de inte utgör fysiska hinder i torgmiljön. Rännorna<br />
kan även förses med svag ljussättning för att tydliggöra<br />
mönsterverkan (se Dagvatten nedan).<br />
Vegetation och möblering ska förekomma sparsamt<br />
och där den förekommer vara i en skala som motsvarar<br />
situationen på plats. Bjälklagskonstruktionen tillåter<br />
Arenatorget ska ges ett karaktäristiskt uttryck, exempelvis i form av ett storskaligt mönster. Illustration: BAU<br />
bara upphöjda planteringsytor vilket ska utnyttjas<br />
för att skapa rumsliga sammanhang och tydliggöra<br />
riktningar på torgytorna. En eller ett fåtal större<br />
upphöjda planteringsytor med grupper av friväxande<br />
träd kan studeras. Enskilda träd bör inte planteras.<br />
Planteringsytorna ska också kunna fungera som<br />
fördröjning för dagvatten (via rännor enl. ovan).<br />
I de mest publika delarna bör lös möblering eller<br />
utrustning undvikas. Istället bör sekundära sittmöjligheter<br />
som trappor, murar och överhöjning av partier av torgytor<br />
utvecklas, eller robusta möbler, ex stora soffkonstruktioner<br />
av formgivna betongelement (typ Escofet) användas.<br />
Övriga torg och platser<br />
I anslutning till ny bostadsbebyggelse mellan arenan<br />
och Råstasjön tillkommer ett nytt torg. Detta kan<br />
utvecklas till ett intressant och sammansatt stadsrum –<br />
i form av terrassering/trappor mot arenan, korsningen<br />
med Lokvägen (huvudväg med kapacitetsbegränsning<br />
enl. den fördjupade översiktsplanen) samt en torgyta<br />
i direkt kontakt med vattenspegeln vid Råstasjöns<br />
utlopp. Platsbildningen ska utformas i en tilltalande<br />
rumslig sekvens där variationen och komplexiteten<br />
får ett sammanhang med vatten (förslagsvis) som<br />
ett genomgående tema. Utformning, innehåll och<br />
<strong>Arenastaden</strong> sid. 20<br />
Övergripande gestaltningsprogram<br />
december 2007
entréplats norr<br />
stadsdelstorg<br />
entréplatser<br />
arena/handel<br />
Arenatorget<br />
entréplats söder/öster<br />
entré Solna station<br />
Stråk och platser ska orienteras mot viktiga målpunkter och<br />
entréer. Vällingby. Foto: Scheiwiller Svensson Ark. kontor AB<br />
användning ska främst rikta sig till de boende i<br />
stadsdelen.<br />
I samband med evenemang där innerplan används för<br />
publik kommer två entréer i marknivå att användas;<br />
en i vardera södra hörn av arenan. Inför insläpp kan<br />
det komma att samlas tusentals besökare som köar<br />
på respektive plats. En entré- och uppehållsyta måste<br />
därför ställas i ordning i respektive läge som både kan<br />
utgöra ett attraktivt blickfång i stadsmiljön och hysa<br />
köande besökare vid evenemang.<br />
Mot spårområdet samordnas ytan med en<br />
trappförbindelse till arena och hotell. Även ytan mot<br />
Lokvägen samordnas med en trappförbindelse upp<br />
till den övre entrénivån. Entréplatsen kopplas genom<br />
en tydlig markering i körbanan dessutom till en<br />
torgyta/breddat gångstråk längs Vintervägen så att en<br />
stor sammanhängande magasinerande yta skapas (se<br />
Vintervägen under Gator och vägar ovan). Form och<br />
innehåll på entréytorna ska kunna associeras till Arenan<br />
men utformas som en del av gatumiljön på marknivå.<br />
Mellan Lokvägen och Arenans entrénivå förmedlas nivåskillnaden<br />
i attraktiva trappsystem. Foto: BAU<br />
Övriga mindre platsbildningar på mark i form av gatt<br />
och öppningar mellan byggnader eller andra mindre<br />
markytor utformas som miniparker eller som intressanta<br />
och gröna blickfång.<br />
Sammanfattning – torg och platser:<br />
Övre entrénivå<br />
• ytorna utformas främst för stora volymer besökare<br />
• de ska utgöra en sammanhängande och överblickbar<br />
sekvens av stråk och platser<br />
• ytorna ska ha en unik karaktär som bara återfinns här<br />
• de ska bjuda på möjlighet till olika innehåll och<br />
användning<br />
• karaktären ska kunna accentueras eller varieras med<br />
hjälp av ex ljussättning<br />
Marknivå<br />
• torgytor på marknivå utformas som en välintegrerad<br />
del av gatumiljön främst för stadsdelens behov<br />
Stadsdelens viktigaste publika stadsrum.<br />
Nivåskillnader<br />
Utbyggnaden av <strong>Arenastaden</strong> kommer att medföra en<br />
påtaglig nivåskillnad mellan arenans upphöjda entrénivå<br />
och omgivande mark. Karaktärsmässigt kommer denna<br />
att innebära ett påtagligt uttryck i fasader, trappor och<br />
ramper och blir därmed en viktig gestaltningsuppgift.<br />
På norra och östra sidan av arenan, mot spår- och<br />
verkstadsområdet, uppstår markanta och exponerade<br />
nivåskillnader i en större skala. För att dessa delar inte<br />
ska upplevas som en baksida måste denna nivåskillnad<br />
arkitektoniskt utformas med särskilda krav på stadsbild,<br />
form- och materialåtergivning (ex i form av spaljéer,<br />
fasadreliefer eller med ljussättning) så att nivåskillnader<br />
kan bli en tillgång i stads- och landskapsrummet.<br />
Vertikala förbindelser<br />
Entrénivå får ett antal förbindelser med marknivån.<br />
Några utförs som körbara ramper (bl a för polis och<br />
räddningstjänst). Övriga förbindelser utgörs av trappor<br />
mot Lokvägen och mot den nya vägen mot spårområdet.<br />
Övergripande gestaltningsprogram 2007 sid. 21<br />
<strong>Arenastaden</strong><br />
december 2007
Trappor utformas med så bekväma lutningsförhållanden<br />
som möjligt (stighöjd bör inte överstiga 40%) och<br />
förses med väl placerade handledare. Där det är möjligt<br />
kompletteras med ramper.<br />
Trapplopp bör vara överblickbara (ha en höjd på ca<br />
1,5-1,8 m eller ca 10-12 steg) med jämn fördelning i<br />
trappans hela längd (ca 5 trapplopp/trappa). Vilplan bör<br />
vara minst 2,0 m djupa och med lämpliga mellanrum<br />
vara försedda med sittmöjligheter.<br />
Trappornas bredd anpassas efter tillgängligt utrymme<br />
så att väl proportionerade och inbjudande trappmiljöer<br />
uppstår. Där utrymme finns kompletteras med<br />
planterade terrasser för utevistelse.<br />
Trapporna mot Lokvägen är lokaliserade till gatt i<br />
bebyggelsen varför utformningen där också kan behöva<br />
anpassas till markentréer och trapphuslägen. Från vägen<br />
längs spår- och verkstadsområdet bör trappor mot<br />
Arenatorg, hotell- och handelsplatsentréer utformas<br />
med tanke på det exponerade läget mot spårområdet.<br />
Så långt möjligt bör prövas om området kan följa<br />
tillgänglighetsnormerna för marklutningar.<br />
Hissar kommer att behövas för att göra området<br />
tillgängligt för alla. Dessa bör placeras strategiskt;<br />
lättåtkomligt och lätta att hitta. Hissarna ska utformas<br />
så att de upplevs som öppna, både för att utnyttja alla<br />
möjligheter till utblickar och för att undvika att de<br />
används som pissoarer.<br />
Sammanfattning – nivåskillnader:<br />
• nivåskillnader ska integreras väl i bebyggelsen och<br />
gestaltas som ett karaktärsuttryck för stadsdelen<br />
• trappor ska utformas med bekväma lutningsförhållanden<br />
och trapplopp ska vara överblickbara<br />
• hissar utförs i strategiska lägen<br />
Arenassituationen leder till stora nivåskillnader, vilka ska nyttjas för att skapa en intressant stadmiljö. Illustration: BAU<br />
Park- och naturmark<br />
Råstasjön med omgivande park- och naturmark är<br />
en för helhetsuttrycket omistlig del av <strong>Arenastaden</strong>.<br />
Den är en karaktärsskapande befintlig resurs med<br />
höga frilufts-, natur- och rekreationsvärden i direkt<br />
anslutning till <strong>Arenastaden</strong>s nya bebyggelse. Som<br />
sådan har den en viktig funktion som sammanhållande<br />
och strukturerande element i stadsbygden och den<br />
kommer på ett naturligt sätt att kunna bidra till att<br />
balansera de tillkommande bebyggelsevolymerna i<br />
den nya stadsdelen.<br />
Parkmark<br />
Målsättningen för både ny och befintlig parkmark är<br />
att den ska hålla en hög standard gestaltnings- och upplevelsemässigt,<br />
samtidigt som den ska vara tålig för slitage.<br />
Parkmarken ska kunna fungera som ett rekreations- och<br />
aktivitetsområde med både lugna delar för promenader,<br />
avkoppling och kontemplation, och delar med plats för<br />
parklek och spontana idrotts- och friluftsaktiviteter.<br />
Ny parkmark/stadsdelspark (ca 100 m bredd zon<br />
väster om Lokvägen)<br />
Råstasjöns utlopp tillsammans med ett nytt torg kan<br />
<strong>Arenastaden</strong> sid. 22<br />
Övergripande gestaltningsprogram<br />
december 2007
ef. naturmark<br />
bef. parkmark<br />
ny stadsdelspark<br />
Vid Råstasjöns utlopp kan en stadsdelspark och en torgyta<br />
främst för boende i stadsdelen utformas.<br />
utnyttjas för att dela en ny stadsdelspark i två olika<br />
karaktärer eller uttrycksformer.<br />
Söder om sjöutloppet bör bara mycket begränsade<br />
schakt- och terrasseringsarbeten utföras beroende<br />
på risker med förorenade fyllnadsmassor (utom för<br />
ev garage i underbyggda bostadsgårdar). Denna del<br />
bör därför ges en friare gestaltning främst i form av<br />
planteringar, gräs- och ängsytor med utgångspunkt<br />
från befintliga marknivåer. Parkytan kan därigenom<br />
utgöra en mera naturlig och slitagetålig förlängning av<br />
den nuvarande parkmiljö söder om Råstasjön in i den<br />
nya stadsdelen.<br />
Parkytan norr om sjöutloppet utformas för att ansluta<br />
mot naturmarken längs Råstassjöns norra sida. Marken<br />
är till stor del redan ianspråktagen och formspråket kan<br />
här med fördel och som kontrast mot den södra delen<br />
vara mera stramt och arkitektoniskt. Ytan kan förslagsvis<br />
utformas som en våtmarkspark för fördröjning/rening<br />
av dagvatten i kombination med gröna vistelseytor för<br />
de boende i stadsdelen (se även Dagvatten nedan).<br />
Den bitvis mycket intima naturmiljön vid Råstasjön är en<br />
kvalitet som tillvaratas i stadsdelen. Foto: AIX<br />
Befintlig parkmark<br />
Befintlig parkmark ska bibehålla sin karaktär. Kvalitetsmässigt<br />
bör standarden höjas, genom underhåll och viss<br />
uppgradering av exempelvis möbler och annan utrustning.<br />
Den behöver också anpassas för att klara av ett ökande<br />
antal besökare närmast den nya bebyggelsen genom att<br />
exempelvis gångvägar kompletteras eller förbättras.<br />
Råstasjön med omgivande naturmark<br />
Råstasjön är både ett viktigt fågelskydds- och rekreationsområde.<br />
Det är alltså viktigt att se till att detta även<br />
fortsättningsvis fungerar för både fåglar och människor.<br />
Skogs- och naturmarken är huvudsakligen belägen<br />
norr om sjön, vilket innebär att den ger ett skydd mot<br />
verksamhetsområdet och en ny vägdragning mot norr.<br />
Målsättningen med naturmiljön i och runt Råstasjön<br />
är att den ska förbli i stort sätt oförändrad till innehåll<br />
och karaktär. Ett mål är också att förbättra sambanden<br />
med omgivande grönytor och grönområden och att<br />
om möjligt stärka den skyddande effekten mot norr.<br />
Ett annat mål är att öka slitagetålighet samtidigt som<br />
Park- och naturmarken vid Råstasjö.<br />
naturmarkens egna kvaliteter kan bevaras och utvecklas.<br />
Inom vissa partier kan det bli aktuellt med gallring eller<br />
röjning, men detta ska ske med varsamhet och efter<br />
särskilda utvecklingsplaner.<br />
För att värna fågellivet och inte förändra befintlig<br />
påverkan på naturmiljön mer än nödvändigt vid ett ökat<br />
antal besökare bör nya gångstråk eller promenadvägar<br />
inte anläggas. (Ett undantag kan vara den ledningsgata<br />
som utförts senare år, vilken skulle kunna bli en ny<br />
gångväg.) Tillgängligheten till naturmarken bör främst<br />
kanaliseras till befintliga vägsystem och gångstråk.<br />
För att om möjligt erbjuda fler besökare tillgänglighet<br />
till naturmiljön vid sjön bör istället en uppgradering<br />
av de befintliga promenadvägarna och möjligtvis<br />
viss siktgallring göras. Gångstråk genom nyanlagda<br />
våtmarker bör dock kunna läggas till om de utformas<br />
som träspänger för att minska slitaget på marken och<br />
kanalisera besöksrörelserna.<br />
Sjöns vattenkvalitet bör kunna förbättras med en väl<br />
utformad dagvattenhantering och genom att bättre ta<br />
Övergripande gestaltningsprogram 2007 sid. 23<br />
<strong>Arenastaden</strong><br />
december 2007
om hand och rena det förorenade vatten som nu leds<br />
in i sjön via Råstabäcken och i diken från omgivningen<br />
(se dagvatten nedan).<br />
Ett särskilt vård- och utvecklingsprogram bör tas fram<br />
(eller befintliga uppdateras) för den parkmark som inte<br />
direkt berörs av utbyggnaden av <strong>Arenastaden</strong> (söder<br />
och väster om sjön) och för naturmarken norr om<br />
Råstasjön. Programmet bör säkerställa både fågellivets<br />
fortsatta existens och möjliggöra en användning som<br />
friluftsområde för stadsdelen med bibehållna naturoch<br />
rekreationsvärden.<br />
Sammanfattning – park- och naturmark:<br />
• befintlig parkmark och naturmiljön i och runt<br />
Råstasjön ska kunna bibehålla sitt innehåll och sin<br />
karaktär och användas som idag<br />
• en ny stadsdelspark kan indelas i två olika<br />
karaktärer, en som ansluter till naturmiljön mot<br />
norr och en mot parklandskapet i söder<br />
• ett särskilt vård- och utvecklingsprogram bör tas<br />
fram för park- och naturmarken runt Råstasjön<br />
Dagvattenhanteringen ska kunna ingå som en ekologisk, pedagogisk och estetisk resurs i stadsdelen.<br />
Södertörns högskola, Huddinge.<br />
Gestaltningsfrågor relaterade till<br />
miljöprogram<br />
Dagvattenhantering<br />
Dagvattenhanteringen inom den nya stadsdelen är<br />
en fundamental fråga. De stora hårdgjorda ytorna i<br />
<strong>Arenastaden</strong>, särskilt runt själva arenan, kommer att<br />
medföra att stora mängder dagvatten måste tas om hand.<br />
Målet med dagvattenhanteringen runt <strong>Arenastaden</strong> är att<br />
dagvattnet både ska bidra till att förbättra vattenkvalitén<br />
i Råstasjön och utloppet i Brunnsviken och samtidigt<br />
kunna bidra estetiskt till områdets karaktär och särart.<br />
De dagvattenmängder som utbyggnaden och hårdgöringen<br />
av området genererar medför att en rad<br />
åtgärder måste vidtas med det överskuggande syftet att<br />
fördröja och rena de vattenvolymer som uppstår.<br />
Av utrymmesskäl och beroende på områdets<br />
geotekniska och geohydrologiska förutsättningar<br />
kommer dagvattenhanteringen huvudsakligen att<br />
ske i slutna system. Kapacitet för detta säkerställas<br />
med kulverteringar och nedgrävda perkolations- och<br />
fördröjningsmagasin främst i stadsdelens gator. En<br />
del av dagvattenhanteringen kan dock ske öppet med<br />
<strong>Arenastaden</strong> sid. 24<br />
Övergripande gestaltningsprogram<br />
december 2007
ev. utvecklad<br />
bef. våtmark<br />
ev. ny våtmark<br />
för stadsdelens<br />
dagvatten<br />
ev. dagvattenrännor<br />
ev. ny våtmark<br />
för Råstasjöns<br />
vatten<br />
Vid Råsta torg kan vattenkontakten förmedlas med<br />
bryggor eller andra konstruktioner i trä. Södertörns högskola.<br />
”rent” vatten från tak, gårdar och torgytor. Det är<br />
denna synliga del som kan skapa ett pedagogiskt värde<br />
och förståelse för ekologi och kretslopp. Den bör därför<br />
gestaltningsmässigt tas omhand med omsorg.<br />
Det öppna systemet kan på hårdgjorda ytor i huvudsak<br />
bestå av kanaler och rännor i olika form och olika<br />
fördröjningsmagasin exempelvis som planteringsytor,<br />
gröna tak och gårdsbjälklag eller som diken och<br />
översilningsytor/våtmarker i park- och naturmarken.<br />
Utförande av öppet dagvattensystem på allmän mark<br />
kan exempelvis se enligt följande:<br />
Grunda dagvattenrännor på mark och på bjälklag som i ett<br />
relativt grovmaskigt nät samlar upp dagvattnet och leder<br />
det till fördröjning i planteringsytor eller andra magasin.<br />
Dagvattenrännor måste utformas så att säkerhet,<br />
passerbarhet och enkel renhållning möjliggörs,<br />
exempelvis genom att täckas med gallerdurk.<br />
En ny vattenspegel i anslutning ny stadsdelspark kan<br />
utgöra antigen en dagvattenkanal som tillflöde till en<br />
Grund vattenränna. Salk Institute, San Diego.<br />
ny våtmark i en nivå över Råstasjöns vattenyta, en<br />
breddad utloppskanal från Råstasjön mot Brunnsviken<br />
(i befintligt läge), eller som en kombination av båda.<br />
Nya eller utveckling av befintliga översilningsytor/våtmarker<br />
vid Råstasjöns nordvästra och nordöstra<br />
delar kan också studeras. I den nordvästra delen<br />
kan våtmarkerna användas för att ta hand om<br />
inloppsvatten från Råstabäcken och cirkulering<br />
av Råstasjöns vatten, medan våtmarksytorna i den<br />
nordöstra delen och eventuellt även längs sjöns norra<br />
sida, skulle kunna användas för dagvatten från den<br />
nya bebyggelsen i stadsdelen. Eventuell möjlighet för<br />
ytterligare våtmarksytor längs sjöns norra sida, mellan<br />
sjön och den nya vägen/verkstadsområdet bör också<br />
beaktas.<br />
Kvartersmark<br />
På kvartersmark bör samtliga byggnader där det är<br />
tekniskt möjligt förses med gröna tak och planterade<br />
gårdsbjälklag för fördröjning av dagvatten.<br />
Möjlig omfattning av ”synlig” hantering av dagvatten<br />
inom <strong>Arenastaden</strong>.<br />
Avfallshantering<br />
Anläggningar för avfallshantering (källsortering på<br />
kvartersmark, etc) och tillhörande tekniska installationer<br />
ska ges en genomtänkt placering och gestaltning så att<br />
funktionen tydligt framgår men utan att framhävas i<br />
stadsbilden.<br />
Placering, omfattning och kapacitet i avfallsbehållare,<br />
papperskorgar etc, ska svara mot den volym<br />
människor som bor eller arbetar i stadsdelen eller<br />
som förväntas besöka den så att skräpighet inte mer<br />
än momentant behöver uppstå exempelvis vid stora<br />
evenemang.<br />
Lokalklimat<br />
Genom den relativt stora skalan med omgivande höga<br />
hus finns en risk att området kring arena, handelsplats<br />
och hotell får ett ogynnsamt lokalklimat med främst<br />
förhöjda vindhastigheter.<br />
Anpassningar och åtgärder bör därför studeras för att<br />
skapa så bra förhållanden för lokalklimatet som möjligt,<br />
Övergripande gestaltningsprogram 2007 sid. 25<br />
<strong>Arenastaden</strong><br />
december 2007
exempelvis med hjälp av läbildande element som kan<br />
bryta vinden och begränsa turbulensen.<br />
Utformningen av dessa kan vara byggnadsintegrerade<br />
eller utföras som fristående konstruktioner i torgytors<br />
mest exponerade lägen.<br />
Om bullersituationen kräver att kompletterande<br />
avskärmade åtgärder behövs ska en samordning av<br />
vind- och bullerbegränsningen studeras.<br />
Gestaltningen av läskapande (eller bullerskärmande)<br />
konstruktioner ska överensstämma med övrig formgivning<br />
och materialanvändning inom det offentliga<br />
rummet i stadsdelen.<br />
Sammanfattning – gestaltning relaterad till<br />
miljöprogram:<br />
• dagvattenhantering i öppna system<br />
• avfallshantering i utemiljön<br />
• lokalklimat/buller<br />
På torgytor kan en belysning med både strålkastare och<br />
infälld markbelysning prövas, .... Falkoner plads, Köpenhamn,<br />
Belysning/ljussättning<br />
En stor del av året och dygnet kommer <strong>Arenastaden</strong> att<br />
vara beroende av ett artificiellt ljus för att fungera väl.<br />
Hur detta ljus anordnas är av största vikt för att höja<br />
kvalitet i stadsrummen och upplevelserna av området,<br />
och för att skapa en trygg och säker vistelsemiljö. Detta<br />
är en komplex uppgift som både kräver kvalificerad<br />
teknisk och estetisk kompetens och välformulerade<br />
målsättningar för att kunna genomföras med gott<br />
resultat. I den fortsatta planläggningen av stadsdelen bör<br />
därför principer för ljussättning och belysningskaraktär/-<br />
karaktärer, ramar för val av belysningstyper, etc,<br />
preciseras i särskilda belysnings- och ljussättningsprogram<br />
så att samstämmighet och/eller karaktärsskillnader i<br />
iscensättningen av stadsdelen av uppstår.<br />
En definition av belysningen och ljussättningens roller<br />
kan vara nödvändig:<br />
Med belysning menas i detta sammanhang den tekniska<br />
kvaliteten på ljusanläggningar i stadsdelen som bidrar<br />
till ett allmänljus som skapar en användbar och trygg<br />
...... såväl som indirekt ljus med fasadmonterad belysning.<br />
Guldgränd, Stockholm.<br />
stadsmiljö att vistas i. (Aspekter på denna finns även<br />
under rubriken Trygghet/säkerhet nedan.)<br />
Med ljussättning menas i detta sammanhang den estetiska<br />
kvaliteten på ljusanläggningar i stadsdelen som bidrar till<br />
att en inspirerande och variationsrik stadsmiljö uppstår.<br />
Dessa belysningsaspekter samexisterar oftast och kan<br />
ibland interferera och till och med komma i konflikt med<br />
varandra. Den allmänna belysningen ska på ett statiskt<br />
sätt förtydliga funktioner och riktningar i rummet<br />
(med tekniska krav på ljusvärden). Ljussättningen<br />
ska kunna lyfta fram olika egenskaper och skapa<br />
dynamik i rummet. I planeringssituationen ska därför<br />
alltid en helhetslösning studeras som balanserar<br />
tekniska (statiska) och estetiska krav och ambitioner<br />
(dynamiska). Det finns också en dagsljussituation där<br />
belysningsstolpar och liknande utrustning måste vägas<br />
in i stadsmiljöns allmänna gestaltning.<br />
Under denna rubrik i gestaltningsprogram exemplifieras<br />
några tankegångar om olika belysnings- eller<br />
ljussättningskaraktärer inom området.<br />
<strong>Arenastaden</strong> sid. 26<br />
Övergripande gestaltningsprogram<br />
december 2007
...... tillsammans med en mera lekfull evenemagsbelysning.<br />
Olympic Stadium, Sydney.<br />
Arenan, Arenatorg och kommunikationsstråk<br />
Ljus kan förutom att förtydliga en plats, en byggnad,<br />
etc, göra platser, skeenden eller funktioner mera lättlästa<br />
och hjälpa till att skapa skiftande stämningar. En viktig<br />
aspekt i ljussättningen av de områden som omger själva<br />
arenabyggnaden bör därför (förutom det funktionella<br />
ljuset), vara att lyfta fram arenan som landmärke i den<br />
stora skalan och att använda belysningen som ledsagare,<br />
som accent och som stämningsskapare i den lilla.<br />
Ljus i olika färger kan användas som indikator på<br />
vilken slags evenemang som pågår eller som ska<br />
påbörjas i arenan, exempelvis ljus i marken som med<br />
fotbollslagens färger visar supportrar till rätt entré, eller<br />
ljus i form av bilder, animationer eller texter på arenans<br />
sidor eller andra släta ytor som tydligt och på håll kan<br />
associeras med vad som är på gång.<br />
För att undvika en känsla av övergivenhet då evenemang<br />
inte pågår, eller kontor och affärer är stängda, bör<br />
en ljussättning hjälpa till att flytta fokus från tomma<br />
torgytor och byggnader till andra egenskaper i en<br />
Kring Råstasjöns vattenytor ska belysningen vara dämpad<br />
och framhäva naturvärdet. Foto: Kai Piippo<br />
stimulerande och väl utformad stadsmiljö genom att<br />
vid dess tillfällen istället lysa upp punkter, ytor och<br />
objekt, exempelvis konstnärliga utsmyckningar.<br />
Exempel: Torg och övriga kommunikationsytor knutna<br />
till arena, kontor och handelsplats bör där detta är möjligt<br />
främst ha en allmänbelysning som är infäst i fasader (inte<br />
på själva arenan) och brokonstruktioner. Den allmänna<br />
belysningen är avsedd att skapa en trygg och bekväm<br />
vardagssituation. Denna kan kompletteras med ett antal<br />
strålkastarmaster i strategiska lägen som Arenatorget,<br />
entrétorg vid brofästen och ytterligare ett antal till<br />
andra platser i anslutning till arenan som entréytorna<br />
för publikinsläpp på marknivå. Bestyckningen av<br />
dessa belysningsmaster ska kunna programmeras för<br />
att skapa en dynamisk belysningssituation för olika<br />
och varierande evenemangstyper och tillfällen, men<br />
också, i dämpad form, kunna användas för att skapa en<br />
intressant vardagsbelysning.<br />
Utöver dessa belysningstyper kan också ren<br />
effektbelysning i form av infälld markbelysning (ex<br />
LED-belysning i dagvattenrännor), belysning av fasader<br />
och vegetation, konstverk , etc, bli aktuell.<br />
Park- och naturmark<br />
Den befintliga park- och naturmarken kring sjön bör<br />
ha en sparsamt och diskret belysning. De viktigaste<br />
gångstråken runtom sjön ska vara prioriterade. Det är<br />
viktigt att det finns tillräckligt stora områden med mörka<br />
stränder med hänsyn till fågellivet. Belysningen ska<br />
utföras med riktat milt ljus så att mängden ströljus hålls<br />
nere till ett minimum och ha en god färgåtergivning för<br />
att öka trygghetskänslan. Effektbelysning eller annan<br />
estetisk ljussättning bör inte användas. (Befintliga<br />
omoderna armaturer och ljuskällor bör bytas mot<br />
moderna för en god färgåtergivning och ekonomi.)<br />
Exempel: Skärmad parkarmatur med kompaktlysrör på<br />
stolpe.<br />
<strong>Arenastaden</strong>s nya stadsdelspark utgör en övergångszon<br />
mellan den nya stadsbebyggelsen och den befintliga<br />
park- och naturmarken. Runt arenan och på viktiga<br />
rörelsestråk används ljus som en kombination av effekt<br />
och vägledning. I park- och naturmarken används ljus<br />
för att visa väg och öka läsbarhet och trygghet kvällstid.<br />
I den nya parkmarken bör ljus användas på ett lågmält<br />
sätt liknande den i befintlig park- och naturmiljö, men<br />
den kan kombineras med en enkel estetisk ljussättning<br />
genom exempelvis ett lätt släpljus över Råstasjöns nya<br />
utloppskanalen.<br />
Exempel: Skärmad parkarmatur med kompaktlysrör på<br />
stolpe och lågt placerade och skärmade effektstrålkastare<br />
(floodlights).<br />
Övergripande gestaltningsprogram 2007 sid. 27<br />
<strong>Arenastaden</strong><br />
december 2007
Gatubelysning<br />
Gatumiljön inom stadsdelen bör få en belysning<br />
av traditionell art med armaturer på stolpe. Längs<br />
Lokvägen kan övervägas om en linspänd gatubelysning<br />
är mera lämplig, med tanke på att gaturummet kan<br />
ha stora publikströmmar vid evenemangstillfällen.<br />
Armaturer bör bestyckas med ett ljus som tillgodoser<br />
behov för alla olika trafikantslag. (Metallhalogen är att<br />
föredra som ljuskälla eftersom det är energisnålt och<br />
ger en god färgåtergivning).<br />
På broar och gångstråk kan ljus även användas som ett<br />
mera kreativt och lekfullt inslag i miljön, med effektljus,<br />
t. ex. färgat ljus och ljus infällt i marken. Ljuset kan här<br />
användas både som vägledare och som ”happening”.<br />
Sammanfattning – belysning/ljussättning:<br />
• allmän belysning ska förtydliga funktioner och<br />
riktningar<br />
• en ljussättning ska lyfta fram olika estetiska egenskaper<br />
och skapa en dynamisk belysningssituation<br />
både evenemang och vardag<br />
• särskilda belysnings- och ljussättningsprogram ska<br />
upprättas<br />
Material<br />
I takt med den fortsatta planeringen och projekteringen<br />
av stadsdelen kommer krav på samordning och val av<br />
olika material att alltmer aktualiseras. Ett första steg<br />
blir att principer och rekommendationer preciseras<br />
i de kvalitetsprogram som kommer att upprättas i<br />
samband med detaljplaneläggningen av stadsdelen.<br />
Dessutom kommer det gestaltningsprogram för<br />
stadsmiljön i Solna som håller på att tas fram av<br />
Solna stad att ingå som förutsättning i den fortsatta<br />
utvecklingen av stadsdelen.<br />
Olika användning och variationer av material kan bl a bidra till god orienterbarhet.<br />
Campus Lindholmen, Göteborg.<br />
I detta övergripande gestaltningsprogram beskrivs<br />
därför bara allmänna tankegångar och exempel på<br />
tänkbar materialanvändning.<br />
Vegetation<br />
Vegetationen är tillsammans med fasadutformning<br />
och markmaterial det som huvudsakligen skapar<br />
det offentliga rummets karaktär. I det kommande<br />
arbetet med <strong>Arenastaden</strong> ska principer och ramar för<br />
val av vegetation (sort, höjd och form) preciseras så<br />
att god samstämmighet kommer att uppstå över hela<br />
stadsdelen, framförallt gäller detta gatuträd.<br />
<strong>Arenastaden</strong> sid. 28<br />
Övergripande gestaltningsprogram<br />
december 2007
Materialanvändning ska bidra till såväl enkelhet i rumssammanhang<br />
som omsorg om detaljer. Manukau Square, NZ.<br />
Arenan, Arenatorg och kommunikationsstråk<br />
Miljön runt arena och handelsplats är storskalig och ska<br />
klara stora besöksmassor. Av tekniska och funktionella<br />
skäl kan vegetation bara ingå i viss omfattning. Men<br />
vegetationen har också en gynnsam inverkan på<br />
lokalklimatet varför användningen ska studeras noga.<br />
Det är betydelsefullt att den vegetation som används<br />
har rätt storlek och är tillräckligt robust för att klara av<br />
både den stora skalan visuellt och det hårda tryck som<br />
uppstår då ett stort antal människor kommer att röra<br />
sig i området. (Med tanke på en områdets användning<br />
över året bör även vintergrön vegetation prövas.)<br />
Exempel: Planteringar koncentreras till större upphöjda<br />
ytor (ev som fördröjning för dagvatten, se Dagvatten<br />
ovan), i form huvudsakligen av solitära träd eller<br />
trädgrupper. Placeringen ska beakta lokalklimatet.<br />
Gatuplanteringar<br />
Huvudgator på mark bör alléplanteras. Alléer bidrar<br />
både till trivselvärdet och till bättre lokalklimat. Alléer<br />
kan också hjälpa till att skapa en lokal identitet (ex val<br />
Vegetation exempelvis i form av klätterväxter kan användas<br />
att skärma vissa oklara eller otrygga rumssituationer.<br />
av trädarter), tydliggöra gatustrukturen och göra det<br />
lättare att orientera sig inom områden. Vintervägen och<br />
befintliga lokalgator som byggs om kan kompletteras<br />
med enkelsididig trädplantering.<br />
Mot spårområdet är det viktigt med ett genomgående<br />
inslag av grönska, annars riskerar denna sida genom sin<br />
skala och exponering mot spårområdet att bli en baksida.<br />
Eventuellt kan broar förses med planteringskärl (ex för<br />
att skilja trafikslag åt). Om så sker är det viktigt att de<br />
utformas så att de passar ihop med broarkitekturen och<br />
kraven på framkomlighet för stora publikströmmar.<br />
Park- och naturmark<br />
Naturmark ska i stort sett bevaras intakt. Den ska skötas<br />
med mångfald som utgångspunkt inriktad på befintlig<br />
vegetation. Om nyplantering utförs ska den främst göras<br />
med arter som finns naturligt på platsen. Gallring närmast<br />
gångvägar kan ev bli aktuell (se även trygghet/säkerhet).<br />
På nya parkytor kan växtlighet hanteras med större frihet<br />
och arter med skiftande park- eller trädgårdskaraktär<br />
användas. Det principiellt viktiga ur gestaltningspunkt<br />
är att rumsliga sammanhang och skalor samt samband<br />
med omgivande park- och naturmark beaktas.<br />
Ytskikt<br />
Markmaterialet utgör golvet i stadens offentliga rum.<br />
Hur det offentliga rummet används ställer olika krav på<br />
ytskikten.<br />
Den nya stadsdelens markbeläggningar ska vara slitstarka<br />
och miljövänliga. Tidlösa och enkelt utformade material<br />
som asfalt, grus, betongsten och betongplattor bör utgöra<br />
en bas som på viktiga platser kan förädlas med inslag av<br />
natursten. Beläggningens utformning och gestaltning<br />
ska underlätta för synskadade och rörelsehindrade.<br />
Arenatorg och kommunikationsstråk<br />
Material måste vara tillräckligt robusta och utseendemässigt<br />
lämpade för den stora skalan. Gatsten och små<br />
betongstenar/-plattor (som går att ta loss och kasta) är<br />
olämpliga. I stället passar stora block, liksom platsgjuten<br />
betong eller asfalt, både med tanke på platsens skala<br />
och på risken för skadegörelse.<br />
Möbler och övrig utrustning<br />
Möbler och övrig utrustning i stadsrummet har stor<br />
betydelse för hur helheten upplevs. För att undvika en visuellt<br />
splittrad stadsmiljö är det viktigt med en<br />
gestaltningsmässig samordning. Miljövänliga och<br />
återvinningsbara material ska användas och möbleringen<br />
skall vara utformad och placerad med tanke på<br />
tillgänglighet och på platsens karaktär.<br />
Arenatorg och kommunikationsstråk<br />
Möbler och annan utrustning måste vara fast förankrade<br />
och tillverkade av material som tål en omild hantering<br />
och kunna åldras med bibehållna kvaliteter trots hårt<br />
slitage. Massiva material åldras oftast bättre än material<br />
med ytbeläggningar.<br />
Övergripande gestaltningsprogram 2007 sid. 29<br />
<strong>Arenastaden</strong><br />
december 2007
Stadsrummens varierande skala och funktion kan också<br />
avspeglas i storleken på möbler och annan utrustning.<br />
Exempelvis kan det lämpa sig med relativt stora möbler,<br />
papperskorgar eller belysningsarmaturer, etc. på öppna<br />
torgytor och stråk, medan storleken kan minskas i<br />
närhet av entréer eller avskilda pausytor.<br />
Gator, park- och naturmark<br />
Skalan på utrustning och möblering i gaturummen vid<br />
bostads- och arbetsplatskvarteren anpassas till denna<br />
situation och bör skilja sig i skala och formuttryck från<br />
den som används i kring arenan.<br />
Liksom i övriga <strong>Arenastaden</strong> ska möbler och annan<br />
utrustning i park- och naturmarken präglas av god<br />
form, passa in i miljön, vara av naturliga material och i<br />
en lämplig skala. (Om befintlig utrustning är sliten eller<br />
inte uppfyller gällande normer och krav byts den mot<br />
ny som form- och materialmässigt överensstämmer med<br />
stadsdelen i övrigt och med gestaltningsprogrammet<br />
för Solna stadsmiljö.)<br />
Övriga material- och utformningsfrågor<br />
Anläggningar för tekniska installationer som nätstationer,<br />
kabelskåp och liknande ska ges en genomtänkt<br />
placering och gestaltning så att funktionen tydligt<br />
framgår men utan att framhävas i stadsbilden.<br />
Motsvarande principer ska även gälla för skyltning. Dessa<br />
ska preciseras i särskilda skytprogram för stadsdelen.<br />
Sammanfattning – material:<br />
• materialanvändning ska preciseras i kvalitetsprogram<br />
knutna till detaljplaneringen<br />
• miljövänliga och återvinningsbara material som<br />
beaktar tillgänglighet som förstärker platsens karaktär<br />
i tidlös och enkel form<br />
• särskilda skyltprogram upprättas<br />
Den konstnärliga gestaltningen kan vara byggnadsintegrerad.<br />
”Marit” av Anne-Karin Furunes (perforerad aluminiumplåt)<br />
Konstnärlig gestaltning<br />
Offentlig konst utgör ett viktigt inslag i en nyanserad<br />
och välutvecklad stadsmiljö. Även <strong>Arenastaden</strong> bör<br />
präglas av ett synbart inslag av konst.<br />
Arenan, Arenatorg och kommunikationsstråk<br />
Konstnärliga inslag i dessa stadsrum bör beroende på<br />
högt publiktryck vara robust och slitagetålig och av en<br />
viss skala för att värde I detta sammanhang. Enstaka<br />
fristående skulpturala verk kan övervägas men främst<br />
bör konsten vara byggnads- eller markintegrerad,<br />
dvs vara en del av helheten ex i form av en ljusinstallation,<br />
en specifik markbeläggning, en sinnrik<br />
dagvattenanläggning eller fasadutformning.<br />
Övriga stadsdelen<br />
Även gaturum, torg och platser inom stadsdelen i övrigt<br />
bör ha ett motsvarande konstnärligt inslag. Däremot kan<br />
skala och detaljering här ha en mera intim karaktär.<br />
Ett särskilt program för konstnärlig gestaltning i stadsdelen bör<br />
tas fram under den fortsatta utvecklingsarbetet.<br />
Stadsdelens innehåll och verksamhet ska underlätta för den<br />
sociala tryggheten. Vällingby. Foto: Dan Hallemar<br />
Trygghet/säkerhet<br />
Tryggheten uppstår genom att man omges av andra<br />
människor, oavsett om man känner dem eller inte. (Jane<br />
Jacobs, The Death and Life of Great American Cities,<br />
1961). Att en blandad stadsmiljö med kontinuerligt<br />
använda och befolkade platser och rörelsestråk upplevs<br />
som tryggar än ensartade stadsmiljöer är ett faktum.<br />
Variation och mångfald skapar en stadsmiljö där en<br />
naturlig social kontroll uppstår genom att människor<br />
ständigt finns närvarande.<br />
<strong>Arenastaden</strong> kommer att bli en stadsdel med skiftande<br />
karaktär, inte bara i rummet utan också i tiden. Målet är<br />
att bygga en stad som är tilltalande och funktionell vid<br />
alla tillfällen, både när arenan är på väg att fyllas med ett<br />
myllrande folkliv på upp till 50-60 000 besökare eller<br />
när livet och rörelsen är betydligt mera begränsade. Den<br />
ska både vara en stimulerande miljö att besöka under<br />
butikernas öppettider och vid evenemang och samtidigt<br />
en trygg boendemiljö efter stängningsdags.<br />
<strong>Arenastaden</strong> sid. 30<br />
Övergripande gestaltningsprogram<br />
december 2007
En stadsmiljö kan vara rumsligt intressant utan att överblickbarheten<br />
går förlorad. J J Convention Center Plaza, New York.<br />
Att gestalta för trygghet<br />
Stadsdelen ska utformas för att passa det sociala liv som<br />
den är avsedd för, vilket innebär att den ska präglas<br />
av en hög grad social trygghet och säkerhet både som<br />
bostads-, handels- och arbetsplatsmiljö och inte minst<br />
som evenemangsplats.<br />
Eftersom funktion, skala och täthet varierar mellan<br />
stadsdelens olika delar ställs också olika krav på<br />
utformning och på samordning så att en stadsmiljö<br />
uppstår som upplevs som trygg och som bidrar till<br />
att begränsa brott i stadsdelens alla delar. Det är svårt<br />
att hitta allmängiltiga lösningar när det kommer till<br />
trygghetsskapande och brottsförebyggande åtgärder.<br />
Uppgiften är alltid att vidta åtgärder som är relevanta<br />
och anpassade utifrån stadsdelens förutsättningar.<br />
Mängden människor som rör sig i stadsrummet och<br />
när det sker har en direkt inverkan på trygghet och<br />
säkerhet. Stadsrummets organisation och utformning<br />
är bestämmande för dessa rörelser.<br />
En omsorgsfull gestaltning kan i hög grad bidra till en trygg<br />
och säker miljö.<br />
Avgörande egenskaper är:<br />
• exploateringsgraden, dvs tätheten i en stadsdel,<br />
– ju högre den är desto fl er boende, anställda och<br />
besökande genererar den<br />
• funktionsblandningen, dvs att det finns såväl bostäder,<br />
arbetsplatser, service, etc i stadsdelen, – bidrar till<br />
rörelse och naturlig social kontroll över dygnet<br />
• den rumsliga uppbyggnaden, dvs hur byggnader,<br />
trafikstråk, grönytor och andra funktioner är<br />
lokaliserade i förhållande till varandra<br />
Visionen om <strong>Arenastaden</strong> är baserad på en relativt<br />
hög exploatering, en funktionsblandning och väl<br />
utvecklade rumsliga sammanhang, vilket borde<br />
säkerställa grundläggande goda förutsättningar för en<br />
trygg och säker stadsdel. Dock måste trygghets- och<br />
säkerhetsaspekter kontinuerligt hanteras och preciseras<br />
för att målen med en trygg och säker stadsdel ska<br />
kunna uppnås.<br />
I handboken Bo Tryggt 05 (Polismyndigheten i<br />
Stockholms län tillsammans med forskare från KTH<br />
och Chalmers) finns checklistor som bör användas i<br />
respektive sammanhang under <strong>Arenastaden</strong>s fortsatta<br />
planering, projektering och byggande .<br />
Här följer ett antal delaspekter på trygghet och säkerhet som<br />
ska beaktas vid planering och gestaltning av stadsdelen:<br />
Gatumiljö<br />
När det gäller trafikstrukturer kan motstridighet uppstå<br />
mellan krav på trafiksäkerhet och trygghetskrav. Ur<br />
trafiksäkerhetssynpunkt finns ibland orsak att skilja<br />
på olika trafikslag och att låta dem korsa varandra<br />
planskilt, vilket ur trygghets- och säkerhetssynpunkt<br />
kan leda till en utglesning av antalet samtidigt<br />
närvarande människor i stadsrummet med en minskad<br />
social kontroll till följd.<br />
Ur brottsförebyggande synpunkt finns därför anledning<br />
att försöka koncentrera och samla olika trafikslag för att<br />
öka närvaron av människor och skapa en bättre grund<br />
för social trygghet. Av samma orsak finns det skäl att<br />
inte i allt för hög grad skilja kommunikationsstråk från<br />
bebyggelse. Med tanke på den sociala kontrollen bör<br />
också husen främst nås via framsidan med entréerna<br />
mot gångbanor och trottoarer. Eventuella bakdörrar<br />
ska helst bara leda till den egna gården, inte vidare till<br />
kommunikationsstråken. På så sätt styrs även besökare<br />
till husens entrésida.<br />
Överblickbarhet<br />
God överblickbarhet är avskräckande för en mängd former<br />
av brott eftersom risken för upptäckt då uppenbart ökar;<br />
En viktig aspekt att beakta vid gestaltningen av gångvägar,<br />
gatu- och stadsrum, inte minst när det gäller placering<br />
och utformning av vegetation. Ett alltför uppbrutet<br />
Övergripande gestaltningsprogram 2007 sid. 31<br />
<strong>Arenastaden</strong><br />
december 2007
stadsrum kan skapa situationer som upplevs som<br />
otrygga och som underlättar för brottslighet. De allmänt<br />
tillgängliga stadsrummen bör därför vara överblickbara,<br />
dels inom själva stadsrummet men även från den<br />
omgivande bebyggelsen. En god överblickbarhet mellan<br />
olika stadsrum ska också beaktas. Överblickbarheten kan<br />
naturligtvis komma i konflikt med andra värden som<br />
rumslig variation och småskalighet.<br />
Risken för upptäckt ökar också om stadsrummen<br />
kan överblickas från omgivande bebyggelse. Särskilt<br />
entréer, lekplatser, gångstråk och parkeringar är viktiga.<br />
Fönster orienterade mot sådana platser som kan vara<br />
avskräckande i sig (även om det inte alltid finns någon<br />
som tittar). Överblickbarheten kan främjas ytterligare<br />
genom fönster i burspråk eller andra förskjutningar i<br />
fasadliven. Gångstråk utmed fönsterlösa fasader bör<br />
undvikas.<br />
Tillhörighet och ansvar<br />
Människorna är i högre grad observanta och beredda att<br />
ingripa om de känner en personlig tillhörighet till och<br />
ansvar för det egna området. Det innebär att gränsen<br />
mellan det privata och det offentliga behöva tydliggöras.<br />
I juridisk mening skiljer man mellan enskilt område och<br />
allmän eller offentlig plats. Dessa begrepp har också en<br />
psykologisk innebörd. Ibland talar man om halvprivata<br />
eller halvoffentliga zoner. I svensk lag finns inga sådana<br />
mellanzoner. Brottsbalken och ordningslagen låter<br />
bruket (användningen) vara vägledande när det gäller de<br />
svenska begreppen allmän eller offentlig plats respektive<br />
enskilt område. Områden utomhus och inomhus som<br />
i det allmänna medvetandet betraktas som allmänna är<br />
också enligt lagen vanligtvis allmänna eller offentliga<br />
platser. En fastighetsägare som önskar att exempelvis<br />
en bostadsgård ska vara till enbart för de boende måste<br />
De delar av <strong>Arenastaden</strong> som får störst publik exponering bör redan<br />
från början utformas för att tåla detta. (Busskur av lamellglas)<br />
avgränsa den på ett sätt som gör det tydligt att gården<br />
är ett enskilt område. I vissa situationer kan det räcka<br />
med en symbolisk avgränsning, i andra kan det krävas<br />
låsta grindar. Hur avgränsningen görs, med pollare,<br />
möbler, murar, häckar, staket, byggnader, etc, får alltså<br />
avgöras från fall till fall.<br />
I gränsen mellan det privata och det offentliga kan<br />
det i psykologisk mening ibland vara relevant att tala<br />
om övergångszoner med olika grad av privathet. Platser<br />
som signalerar någon form av hemvist och identitet<br />
kan verka mera avskräckande för brott än de som inte<br />
gör det. Det gradvisa ansvarstagandet kan dessvärre<br />
vara komplicerat att definiera. Vid gestaltningen av<br />
halvprivata och halvoffentliga ytor är det därför den<br />
trygg- eller säkerhetsskapande effekten som är viktig.<br />
Uppgiften blir att avgöra vilken rumslig enhet som<br />
i det enskilda fallet kommer att få halvprivat eller<br />
halvoffentlig verkan; är det gatan, entréområdet eller<br />
trappuppgången. Platsers identitet ska dock inte<br />
alltför direkt förväxlas med karaktäristisk utformning.<br />
Gränsen mellan privat och offentligt ska vara tydligt markerad<br />
(utan att vara ”åtskiljande”). (Entré till bostadsgård)<br />
Det viktiga är att beakta de rumsliga sambanden och<br />
definiera tecken som signalerar de boendes närvaro.<br />
Belysning<br />
Under dygnets mörka timmar spelar belysningen en<br />
viktig roll för överblickbarheten. Generellt gäller att<br />
en viss dynamik i ljussättningen kan vara effektiv men<br />
att mörklagda miljöer helst ska undvikas. Det kan<br />
exempelvis vara effektivt att även belysa omgivningarna<br />
till en gångväg och inte bara själva vägen. Detta ger en<br />
möjlighet att överblicka omgivningen för den gående,<br />
vilket kan ge en känsla av större trygghet. Om bara<br />
gångvägen belyses blir det istället den gående som blir<br />
synlig. Punktbelysning på extra utsatta och känsliga<br />
platser, som entréer, busshållplatser, etc, kan också vara<br />
effektiva. För att skapa tryggare och säkrare miljöer vid<br />
byggandet av en ny stadsdel är det därför viktigt att<br />
ha en genomtänkt belysningsplan. Med relativt enkla<br />
medel kan känslan av säkerhet och trygghet höjas<br />
avsevärt. Belysning utomhus behöver inte vara stark<br />
och energikrävande för att vara trygghetsskapande. En<br />
<strong>Arenastaden</strong> sid. 32<br />
Övergripande gestaltningsprogram<br />
december 2007
Belysningen ska bidra till att ge överblickbarhet. Den behöver<br />
inte vara stark för att inge trygghet. Foto: Kai Piippo<br />
både dynamiskt och jämn belysning som inte bländar<br />
bör eftersträvas. Den ska kunna avteckna personer som<br />
annars skulle vara dolda av mörkret.<br />
Växtlighet<br />
Träd och annan växtlighet är värdefulla element i<br />
stadsmiljön, både för trivseln och lokalklimatet. Hur<br />
ny växtlighet utformas kan dock medföra att vissa<br />
trygghetsfrågor måste beaktas. Därför bör några<br />
principer följas vid utformningen. Den främsta är att<br />
växtligheten inte ska skymma viktiga siktlinjer. Man bör<br />
undvika att plantera buskar alltför nära viktiga gångoch<br />
cykelstråk. Stamträd med sikt under lövkronorna<br />
bör väljas. Undantag kan göras där överblickbarheten<br />
är god, exempelvis längs fönsterfasader och på sträckor<br />
med bra belysning. Nämnda principer kan undantas<br />
i parker och rekreationsområden där andra motiv kan<br />
få dominera över trygghetsmotiven. Eftersom träd<br />
och buskar växer är det viktigt med ett kontinuerligt<br />
underhåll (ex gallring och beskärning) för att säkerställa<br />
långsiktiga säkerhets- och trygghetsmål.<br />
Arenan och omgivande torg och rörelsestråk ska byggas för<br />
största möjliga tillgänglighet för alla.<br />
Parkering<br />
Avskilda parkeringsområden och stora garage ofta<br />
drabbade av inbrott eller skadegörelse och kan därför<br />
upplevas otrygga. Pga. detta bör parkeringar lokaliseras<br />
i nära anslutning till boende eller verksamheter och<br />
utformas i enheter som erbjuder möjlighet till social<br />
kontroll. Stora garage ska utformas med trygghet i<br />
särskild åtanke. De bör delas upp i mindre enheter och<br />
helst ha endast ha en entré/utgång med förbindelse direkt<br />
till det fria (synlig från närliggande fönster). Gäst- och<br />
besöksparkering bör finnas på annat håll, gärna på gatan.<br />
Garagen bör målas i ljusa färger så att både gångpassager<br />
och bilar kan bli väl belysta. Delar av större garage eller<br />
parkeringshus kan med fördel hyras ut (exempelvis<br />
bilvårdsföretag eller liknande verksamheter) vilket<br />
befolkar lokalerna och ökar den sociala kontrollen.<br />
Utomhusuppställning för cyklar och mopeder placeras<br />
där överblickbarheten är god och utformas så det<br />
finns möjlighet att låsa fast cykeln, helst med egen<br />
låsanordning.<br />
Tillgänglighet/orienterbarhet<br />
<strong>Arenastaden</strong> ska utformas så att helhetsintrycket<br />
återspeglar en omsorg om såväl invånare som besökare.<br />
En viktig fråga i detta sammanhang är att tillgängligheten<br />
och orienterbarheten i stadsdelen blir en väl integrerad<br />
och gestaltad del i helheten.<br />
Utformningar ska alltid sökas som tillgodoser en bra<br />
tillgänglighet och orienterbarhet för alla och synsättet<br />
ska generellt genomsyra planering och byggande<br />
av stadsdelen. En situation bör uppstå som känns<br />
permanent och genomtänkt, inte som provisorier med<br />
i efterhand monterade hänvisningsskyltar, ramper<br />
eller andra tillgänglighetskomplement. I planeringen<br />
bör samråd ske med handikapporganisationer och<br />
tillgänglighetsexpertis för att definiera korrekta – men<br />
också realistiska – mål för att på ett välgestaltat och väl<br />
fungerande sätt åstadkomma detta.<br />
Så långt möjligt bör prövas om området kan följa<br />
gällande tillgänglighetsnormer.<br />
<strong>Arenastaden</strong>s stadsrum<br />
Arenan och omgivande torg och rörelsestråk, både<br />
på mark och på den upplyfta entrénivån, ska byggas<br />
för största möjliga tillgänglighet. Målet ska vara att<br />
arenamiljön ska fungera lika väl för såväl människor<br />
med olika typer av rörelsehinder, för synskadade,<br />
hörselskadade och förståndshandikapp som för<br />
människor utan funktionshinder. Ett tydligt system<br />
av ledsagande utformningsdetaljer (visuella, taktila,<br />
akustiska, etc) ska göra arenan enkel att besöka för<br />
alla. Ett speciellt krav i sammanhanget och som måste<br />
beaktas i gestaltningsarbetet är att den också ska fungera<br />
i en situation när stora folkmassor rör sig inom området<br />
(ex snubbelrisken eller risken att klämmas mot fasta<br />
Övergripande gestaltningsprogram 2007 sid. 33<br />
<strong>Arenastaden</strong><br />
december 2007
hinder). Den ur tillgänglighetssynpunkt inneboende<br />
svårigheten med en stor nivåskillnad mellan entrénivå<br />
och mark ska lösas med rimliga medel. Hissar lokaliseras<br />
i strategiska lägen och ramplösning utförs där det är<br />
fysiskt möjligt.<br />
För besökares möjlighet att orientera sig inom området<br />
är det viktigt att miljön upplevs som lättavläst. Med<br />
hjälp av tydliga symboler, informationssystem eller<br />
andra gestaltningsuttryck ska det vara lätt att hitta<br />
sitt mål både till och från stadsdelen, vare sig målet är<br />
arenans entréer, butiker, etc, eller till kollektivtrafiken<br />
på väg tillbaka. Målsättningen ska vara en tydlighet i<br />
stadsrummen som klarar att visa vägen utan ett överflöd<br />
av skyltar.<br />
Park- och naturmarken<br />
För att inte påverka den befintliga naturmiljön (främst<br />
fågellivet) mer än nödvändigt ska tillgängligheten till<br />
naturmarken främst kanaliseras till befintliga gångstråk<br />
genom naturmarken och stränderna till största delen<br />
vara otillgänglig för besökare. Det är dock viktigt att<br />
naturintresserade besökare kan nå vattnet på ett antal<br />
utvalda platser och att tillgängligheten till denna<br />
miljö också möjliggörs för funktionshindrade. Samma<br />
tillgänglighetskrav bör gälla om exempelvis nya spänger<br />
utförs genom våtmarker. (Ett antal informationsplatser<br />
som beskriver sjöns naturvärden bör iordningställas för<br />
att även intressera den bredare besöksskaran.)<br />
Tillgängligheten och möjligheten till vattenkontakten<br />
i den nya stadsdelsparken ska också vara tillgodosedd<br />
för funktionshindrade. I samband med upprustningsåtgärder<br />
i den befintliga parkmarken ska på<br />
motsvarande sätt tillgänglighetsaspekter beaktas.<br />
<strong>Arenastaden</strong> ska tydligt präglas av sina olika delar och karaktärer och av balansen och kontrasterna mellan dem. Illustration: BAU<br />
<strong>Arenastaden</strong> sid. 34<br />
Övergripande gestaltningsprogram<br />
december 2007
Arbetsprocess<br />
Om projektet<br />
<strong>Arenastaden</strong> planeras i en första etapp byggas ut med<br />
den nya nationalarenan för fotboll tillsammans med<br />
kommersiella lokaler (handelsanläggning, hotell,<br />
kontor, parkeringsanläggning, etc), och för tillgänglighet<br />
till området med nödvändiga infrastrukturanläggningar<br />
(ny väganslutning mot E18/Enköpingsvägen, ny<br />
stationsentré till Solnastation och nya broförbindelser<br />
över spår- och verkstadsområde mot Kolonnvägen).<br />
Eventuellt kan en första etapp även innehålla bostäder.<br />
Därefter kommer stadsdelen i kommande etapper att<br />
kompletteras med bostäder och arbetsplatser i den takt<br />
som marknadsförutsättningarna medger.<br />
Solna Stad, Svenska Fotbollförbundet, Jernhusen<br />
AB, Fabege AB samt Peab i Sverige AB har bildat ett<br />
utvecklingsbolag, Ny Nationalarena i Solna AB, vars<br />
uppgift är att utreda villkoren för utbyggnaden av arenan<br />
och <strong>Arenastaden</strong> (markexploatering, uppförande,<br />
ägande och drift av arenan och utvecklingen av området<br />
kring den).<br />
Efter antagandet av fördjupad översiktsplan för Solna<br />
stationsområde under hösten 2007 inleds en första etapp<br />
i detaljplaneläggningen av stadsdelen. Planläggning och<br />
utbyggnad av området kommer att ske i samverkan<br />
mellan Solna stad, Ny Nationalarena AB och de berörda<br />
intressenterna som Banverket och SL. För att underlätta<br />
nödvändigt samarbete och åstadkomma en gemensam<br />
samling kring utbyggnadsmålen avser utvecklingsbolaget<br />
upprätta principavtal för exploateringen med Solna stad,<br />
genomförande- och finansieringsavtal med Banverket<br />
(plattform och spår, anläggningsarbeten intill och över<br />
spårområdet samt flytt av entreprenadområden) och SL<br />
(Solna stations norra entré). Dessa överenskommelser<br />
ger de grundläggande förutsättningar för genomförandet<br />
samt den arbetsfördelning och det ansvarstagande som<br />
ska fastläggas i kommande exploateringsavtal.<br />
Exploateringen av området ska finansieras genom de<br />
mervärden som uppstår genom de byggrätter som<br />
skapas.<br />
Genomförandeformer och<br />
ansvarsfördelning<br />
<strong>Arenastaden</strong> kommer att byggas ut och färdigställas<br />
under lång tid, vilket ställer krav på en överordnad<br />
kontinuitet i genomförandet. I det skede som detta<br />
gestaltningsprogram utförts är programarbetet fokuserat<br />
på att lägga fast övergripande mål och ambitionsnivå<br />
för gestaltningen. För att programinnehållet ska<br />
kunna förankras på lämpligt sätt har både kommun<br />
och utvecklingsbolag deltagit i detta arbete. I takt<br />
med att projektutvecklingen fortskrider kommer<br />
genomförandeansvaret mer och mer att övergå på<br />
byggherrar och entreprenörer, och kommunens roll<br />
kommer alltmer att övergå i den tillståndsgivande.<br />
Det är alltså av stor vikt att intentionerna i detta<br />
programarbete hanteras på ett tillfredsställande<br />
och av alla parter överenskommet sätt i den<br />
kommande i planerings- och byggprocessen. För att<br />
säkerställa att gestaltningsmålen i programmet för<br />
<strong>Arenastaden</strong> beaktas och genomförs i den fortsatta<br />
projektutvecklingen är det därför betydelsefullt<br />
att detta program och kommande program kan<br />
biläggas kommande exploaterings-, genomförandeoch<br />
överlåtelseavtal och att de tillämpas vid både<br />
detaljplaneläggning, exploatering och projektering<br />
inom <strong>Arenastaden</strong>.<br />
Fördjupad översiktsplan för<br />
Solna stationsområde<br />
(med lokalisering av ny arena för fotboll)<br />
Antagandehandling september 2007<br />
Stadsbyggnadsförvaltningen i Solna stad<br />
<strong>Arenastaden</strong><br />
Övergripande<br />
gestaltningsprogram<br />
december 2007<br />
Solna stad i samverkan med<br />
Ny Nationalarena i Solna AB<br />
Övergripande gestaltningsprogram 2007 sid. 35<br />
<strong>Arenastaden</strong><br />
december 2007
Kvalitetsprogram<br />
I den fortsatta utbyggnaden av stadsdelen kommer<br />
specifika kvalitetsprogram tas fram inom ramen<br />
för detaljplaneläggningen. I dessa preciseras mera<br />
specifika principer för gestaltningen av det offentliga<br />
rummet (allmän mark) i form av gator och torg,<br />
park- och naturmark, och hur materialanvändning,<br />
vegetationsbehandling, belysning, möblering, etc, ska<br />
omhändertas gestaltningsmässigt.<br />
Till grund för detta arbete ska de riktlinjer ligga som<br />
preciseras i detta övergripande gestaltningsprogram<br />
och i det gestaltningsprogram för stadsmiljön i Solna<br />
som är under upprättande. Riktlinjerna ska tolkas så<br />
att stor samstämmighet i utformning och materialval,<br />
etc, uppstår vid gestaltning och utbyggnad av det<br />
offentliga rummet i stadsdelen. De komponenter och<br />
material som används bör återkomma i stadsdelen, eller<br />
i de olika stadsbyggnadskaraktärerna. Detta skapar en<br />
sammanhållande ram för de karaktärsskillnader de<br />
olika delarna <strong>Arenastaden</strong> kommer att uppvisa.<br />
Kvalitetsprogrammen i sin tur ligger sedan till grund<br />
för kommande projektering och byggande.<br />
ett medvetet sätt så att de övergripande riktlinjerna<br />
med gestaltningen inte går förlorade i den fortsatta<br />
processen.<br />
Uppföljningen samordnas fram till bygglov lämpligen<br />
av kommunen, och därefter av respektive byggherre.<br />
ÖP<br />
FÖP<br />
GP<br />
DP<br />
BL<br />
KP<br />
Uppföljning<br />
Uppföljningen är en viktig del i arbetet med att engagera<br />
alla inblandade att arbeta mot de mål och som ställts upp.<br />
Gestaltning bör därför vara en återkommande punkt på<br />
dagordningen under kommande projektmöten, oavsett<br />
om det är fråga om detaljplaneläggning, projektering<br />
eller byggande. Avsikten med uppföljningen är främst<br />
att kontrollera måluppfyllelsen och att erfarenheter<br />
återförs och beaktas i det fortsatta arbetet, men även<br />
att kunna hantera avvikelser eller förändringar på<br />
Tv: Detta gestaltningsprograms roll i planprocessen.<br />
ÖP= Översiktsplan<br />
FÖP= Fördjupad översiktsplan<br />
GP= detta Gestaltningsprogram<br />
DP= kommande Detaljplaner<br />
KP= Kvalitetsprogram (till detaljplan)<br />
BL= enskilda Bygglov<br />
<strong>Arenastaden</strong> sid. 36<br />
Övergripande gestaltningsprogram<br />
december 2007
Övergripande gestaltningsprogram 2007 sid. 37<br />
<strong>Arenastaden</strong><br />
december 2007
Referenser<br />
Program, planer och policys för Solna:<br />
Översiktsplan för dagens och framtidens Solna<br />
2006-2025. Antagen maj 2006.<br />
Fördjupad översiktsplan för Solna stationsområde.<br />
Antagen oktober 2007.<br />
Bilagor till Fördjupad översiktsplan för Solna stationsområde:<br />
Bilaga 1 – Förutsättningar<br />
Bilaga 2 – Trafikutredning<br />
Miljöprogram för <strong>Arenastaden</strong>. November 2007<br />
Getaltningsprogram för Solna stads offentliga miljöer.<br />
Koncept december 2007.<br />
Miljöpolicy. Solna stad.<br />
Dagvattenstrategi för Solna stad.<br />
Grönplan, Solna stad.<br />
Övrig:<br />
Stockholms byggnadsordning. Stockholms stad.<br />
Diverse kvalitets- och gestaltningsdokument för<br />
Hammarby Sjöstad. Stockholms stad.<br />
Miljö- och gestaltningsprogram Stora Ursvik 2004.<br />
Sundbybergs stad.<br />
Boverkets bygg- och konstruktionsregler (BBR och<br />
BKR), 2006.<br />
Plan- och bygglagen<br />
Diverse gestaltningslitteratur som:<br />
Contemporary Public Space – Un-volumetric Architecture.<br />
A. Ayomonino, V. P. Mosco, Skira Editore spa. Milano<br />
2006.<br />
New city spaces. J. Gehl, L. Gemzøe, Danish Architectural<br />
Press, Köpenhamn 2000.<br />
<strong>Arenastaden</strong> sid. 38<br />
Övergripande gestaltningsprogram<br />
december 2007
<strong>Arenastaden</strong><br />
Övergripande<br />
gestaltningsprogram<br />
december 2007<br />
Detta gestaltningsprogram sammanfattar<br />
på en övergripande nivå gestaltningsmålen<br />
för den nya stadsdelen <strong>Arenastaden</strong> i Solna.<br />
Programmet är ett policydokument som<br />
kompletterar den fördjupade översiktsplanen<br />
för Solna stationsområde (med loka-<br />
lisering av ny arena för fotboll) som underlag<br />
för kommande detaljplanering och det ska<br />
kunna biläggas kommande exploaterings-<br />
och överlåtelseavtal.<br />
Mål och gestaltningsprinciper som formu-<br />
leras i detta program ska utvecklas i särskilda<br />
kvalitetsprogram knutna till planarbetet.<br />
Solna stad i samverkan med<br />
Ny Nationalarena i Solna AB