Arenastaden

Arenastaden 

Övergripande 

gestaltningsprogram 

december 2007 

Solna stad i samverkan med 

Ny Nationalarena i Solna AB


Övergripande 


december 2007 


Ny Nationalarena i Solna AB 

Övergripande gestaltningsprogram 2007 sid. 1 


december 2007

Projektorganisation 

Detta övergripande gestaltningsprogram för stadsdelen 

Arenastaden i Solna är upprättat hösten 2007 av Solna 

stad i samverkan med Ny Nationalarena i Solna AB. 

Programansvarig konsult: 

Andersson Jönsson Landskapsarkitekter AB 

Medverkande: 

Ann-Christine Källeskog, Solna stad, 

stadsbyggnadskontoret 

Jennie Kastengren, Ny Nationalarena i Solna AB 

Peter Walker, BAU 

Thomas Andersson, Andersson Jönsson 

Landskapsarkitekter AB 

Illustrationer och foto (där annat inte anges): 

Andersson Jönsson Landskapsarkitekter AB 

Omslagsillustration: BAU 

Arenastaden sid. 2 

Övergripande gestaltningsprogram 

december 2007

Förord 

Illustrationer ur fördjupad översiktsplan för Solna stationsområde. 

I den fördjupade översiktsplanen för Solna stationsområde 

formuleras målen för den nya stadsdelen 

Arenastaden i Solna. I det strategiska läget intill Solna 

station och i anslutning till Råstasjöns höga naturoch 

rekreationsvärden ska en ny stadsdel med bostäder, 

arbetsplatser, service och handel byggas kring en ny 

nationalarena för fotboll. 

Detta gestaltningsprogram syftar till att på en övergripande 

nivå sammanfatta mål och riktlinjer för 

utformningen av stadsdelen. Programmet är ett 

policydokument som kompletterar den fördjupade 

översiktsplanen som underlag för kommande detaljplanering 

och det ska kunna biläggas kommande exploaterings- 

och överlåtelseavtal. 

Arbetet med att gestalta Arenastaden befinner sig i 

en första fas och mycket arbete återstår för att kunna 

precisera såväl mål och metoder som att vidareutveckla 

konkreta riktlinjer för stadsdelens utformning. 

Principerna i detta program ska därför utvecklas i 

särskilda kvalitetsprogram knutna till den fortsatta 

detaljplaneringen. 

Arbetet med gestaltningsprogrammet har genomförts av 

Solna stad i samverkan Ny Nationalarena i Solna AB. 

Solna i december 2007 



december 2007

Innehåll 

Inledning sid 3 

Bakgrund 

Syfte 

Programmets innehåll 

Allmänna förutsättningar 

Överordnade stadsbyggnadsmål sid 4 

Bebyggelse 

Trafik 

Grönstruktur 

Trygghet/säkerhet 

Miljö 

Gestaltningsprinciper sid 7 

Karaktär och gestaltning 

Stadsstruktur och bebyggelseenheter 

Gatumiljö 

Torg och Platser 

Nivåskillnader 

Park- och naturmark 

Gestaltningsfrågor relaterade till Miljöprogram 

Belysning/ljussättning 

Material 

Konstnärlig gestaltning 


Tillgänglighet/orienterbarhet 

Arbetsprocess sid 35 

Om projektet 

Kvalitetsprogram 

Uppföljning 

Referenser sid 38 



december 2007

Inledning 

Bakgrund 

I den fördjupade översiktsplanen för Solna 

stationsområde (med lokalisering av en ny arena 

för fotboll) formuleras utbyggnadsmålen för 

Arenastaden, en ny stadsdel i anslutning till 

Råstasjön och Solna station. 

Marken i planområdet ägs av privata intressenter 

och av kommunen. Området som idag har svaga 

kopplingar till omgivande stadsbygd, rymmer 

i sig stora kontraster. Avvecklad industrimark 

starkt präglad av närheten till järnvägen och stora 

kontorskvarter längs Dalvägen gränsar till Råstasjön 

med omgivande park- och naturmark. Miljön vid 

Råstasjön är med en koppling mot Lötsjöområdet i 

Sundbyberg av stor betydelse som rekreationsområde 

för Solna och Sundbyberg. Sjön med omgivande 

grönområde har också ett stort naturvärde, i 

synnerhet som fågellokal. 

Här ska en ny stadsdel med bostäder, arbetsplatser, 

service och handel byggas kring en ny nationalarena 

för fotboll. Utbyggnaden sträcker sig över en lång 

tidsperiod och kommer att ske i etapper fram till 

cirka 2020. 

Programmets syfte 

I den fördjupade översiktsplanen beskrivs visionen 

om en levande stadsdel. Detta gestaltningsprogram 

ska med utgångspunkt i den fördjupade översiktsplanens 

motiv formulera de övergripande 

gestaltningsmålen för Arenastaden och därigenom 

kunna utgöra en vägledning för gestaltningsmässiga 

ställningstagenaden i samband med kommande 

planläggning och utveckling av stadsdelen. 

Programmet ska – med fokus på stadsmiljö och det 

offentliga rummet – bidra till att säkerställa stadsdelens 

överordnade karaktär och kvaliteter genom att: 

Fokusera på det som är strukturellt grundläggande 

för utvecklingen av stadsdelen (disposition och 

samband). 

Formulera generella riktlinjer för stadsdelens 

överordnade gestaltning (bebyggelsekaraktär, 

gatumiljö/platsbildningar och grönområden). 

Skapa en gemensam plattform för de som deltar i 

utvecklingsarbetet. 

Programmet är ett policydokument som kompletterar 

den fördjupade översiktsplanen som 

underlag för kommande detaljplanering och det ska 

kunna biläggas kommande exploaterings- och överlåtelseavtal. 

Mål och gestaltningsprinciper som formuleras i detta 

program ska utvecklas i särskilda kvalitetsprogram 

knutna till planarbetet. 

Innehåll och läsanvisning 

Gestaltningsprogrammet är indelat i tre avsnitt: 

Överordnade stadsbyggnadsmål 

Gestaltningsprinciper 

Arbetsprocess 

I det första avsnittet Överordnade stadsbyggnadsmål 

sammanfattas de överordnade målen för Arenastadens 

form och innehåll som främst finns angivna i den 

fördjupade översiktsplanen för området. 

Det andra avsnittet Gestaltningsprinciper innehåller mål 

och riktlinjer för stadsdelens övergripande karaktär 

och gestaltning avseende stadsstuktur, bebyggelse, 

gatumiljö, park- och naturmark, gestaltningsfrågor 

relaterade till miljömålen för stadsdelen samt trygghetsoch 

säkerhetsaspekter. 

Det tredje och sista avsnittet Arbetsprocess beskriver 

i korthet på vilket sätt programmets intentioner 

kan implementeras och följas upp under kommade 

planerings- och genomförandeskeden. 

Allmänna förutsättningar 

Programmet förutsätter att planeringen och byggandet 

inom Arenastaden sker inom ramen för gällande 

lagar och förordningar (Plan- och bygglagen PBL, 

Boverkets bygg- och konstruktionsregler BBR och 

BKR, lokala förordningar, etc). Avsikten med detta 

gestaltningsprogram är att formulera de mål för 

stadsdelens utformning som dessa inte kan hantera. 

Ett kommunövergripande gestaltningsprogram för 

offentlig miljö i Solna håller på att tas fram. Detta 

ska när det föreligger, tillsammans med detta 

program och kommande kvalitetsprogram knutna 

till detaljplaneringen, också ingå som gestaltningsförutsättningar 

i den fortsatta planeringen och 

utvecklingen av stadsdelen. 

Eftersom utbyggnaden av området är utsträckt i tiden 

och såväl innehåll som omfattning kan komma att 

förändras, ska de mål eller riktlinjer som formuleras 

i detta program utvecklas eller anpassas till nya 

förutsättningar om och när sådana uppstår. 



december 2007

Överordnade 

stadsbyggnadsmål 

Utbyggnaden av Arenastaden är ett av de stora stadsutvecklingsprojekten 

i Stockholmsregionen som genom 

att innehålla en stor arenaanläggning dock i väsentlig 

grad skiljer sig från övriga projekt. 

Viljan är att skapa en tät blandstad där bostäder, 

arbetsplatser, service, handel, kultur och sport kompletterar 

varandra. 

Strukturen i området ska ge förutsättningar för ett 

livskraftigt stadsliv och utbyggnaden av stadsdelen 

ska kännetecknas av en omsorg om stadsbygden och 

dess innevånare genom en väl gestaltad bebyggelse och 

välintegrerade kommunikationer och grönstruktur. 

De överordnade målen i den fördjupade översiktsplanen 

som leder till gestaltningsmässiga åtgärder kan sammanfattas 

i följande rubriker: 

Bebyggelse 

Trafik 

Grönstruktur 


Miljö 

Bebyggelse 

Målsättningen är att den nya stadsdelen ska länka 

samman omgivande stadsdelar och bidra till att 

överbrygga trafikbarriärer. Strukturen bygger vidare på 

dagens kvarter och vägnät. 

Karaktär och skala 

Bebyggelsen kommer att utgöra två karaktärsmässiga 

delar, en storskalig och enhetlig och en 

mera sammansatt och småskalig: 

• Arenan och bebyggelse för handel, service, etc, utmed 

spår- och verkstadsområde ska forma en storskalig 

yttre bebyggelseskärm, där arenan ska utgöra ett 

påtagligt landmärke. 

• Stadsdelens inre ska utformas som en småskaligare 

blandad stadsbebyggelse av nya bostäder tillsammans 

med ny och befintlig verksamhetsbebyggelse. 

Stadsmiljö 

Stadsdelen ska präglas av väl avvägd variation i planstruktur 

och bebyggelseutformning. Målsättningen är 

en hög arkitektonisk kvalitet: 

• Höga kvaliteter för boende, arbete och fritid med 

närhet till park- och grönområden, service och 

kollektivtrafik. 

• Variation i fasadutformning och takfotsshöjder 

ska nyansera kvarterens form och skala och skapa 

spännande stadsrum. 

• Gränser mellan privata och offentliga rum ska vara 

tydliga, inte minst med tanke på strandskyddet. 

Hänsyn till park- och naturmark 

Mötet mellan bebyggelsen och park- och naturmarken 

ska utformas med stor hänsyn till befintliga naturoch 

rekreationsvärden: 

• Mötet mellan bebyggelsen och Råstasjön ska utformas 

så att det både tillvaratar det attraktiva läget och så att 

en väl utformad och allmänt brukbar övergång uppstår. 

• Bostadsbebyggelse i stadsdelens nordvästra hörn och 

på Dalvägens södra sida utformas med stor hänsyn 

till parkmiljö och naturvärden. (Bebyggelseutveckling 

i nordväst bör ske i samverkan med Sundbybergs stad.) 

Ovan: Stadsdelens nya bebyggelse kommer att skapa en 

urban och storskalig stadsmiljö. Foto: BAU 

Nedan: Park- och naturmarken vid Råstasjön med höga 

frilufts-, naturoch rekreationsvärden är en mycket värdefull 

resurs i området. 

Grönstrukturkarta ur den fördjupade översiktsplanen för Solna 

stationsområde 



december 2007

Trafik 

Trafiksystemet i stadsdelen ska vara väl gestaltat 

och tydligt och svara mot krav som ställs både från 

nationalarenans verksamhet och från det dagliga livet 

i området. 

Kollektivtrafik 

Nationalarenan för fotboll och utveckling av stadsdelen 

Arenastaden förutsätter en utbyggd och väl fungerande 

kollektivtrafik: 

• Solna station byggs ut med en norra entré som får 

direktkoppling till Arenastaden via ny gc-bro över 

spårområdet. 

• Solna stations befintliga södra del genomgår en 

omfattande förändring i den så kallade ”strålplatsen” 

där även den nya grenen av Tvärbanan avses ansluta. 

• Busstrafik till stadsdelen ansluter via ny vägbro 

över spårområdet samt nya väganslutningar från 

Enköpingsvägen/Sjövägen (norr om Råstasjön) och 

från Frösundaleden/strålplatsen. 

Nya broar och ny stationsentré är särskilt viktiga 

gestaltningsuppgifter. 

Gång- och cykelvägnät 

Gång- och cykelvägnätet i och i anslutning till stadsdelen 

ska byggas ut så att ett sammanhållet och väl 

fungerande nät uppstår: 

• Gång- och cykelvägnätet ska ha god standard och präglas 

av hög tillgänglighet, trafiksäkerhet och trygghet. 

• Samordning med väg- och broutbyggnader ska vara 

inbjudande, utformas för att klara stora gångfl öden 

och tydligt kunna vägleda besökare till arenan och 

andra viktiga målpunkter. 

Vägnät 

Utvecklingen av stadsdelen förutsätter en utbyggnad 

av följande nya vägar och väganslutningar. Vägnätet 

ska vara trafiksäkert, lätt att orientera i präglas av god 

gestaltning. Vägnätets övergripande organisation: 

• Koppling till huvudvägnätet (E4/E18) sker via 

Frösundaleden/strålplatsen, via Kolonnvägen 

(ny vägbro) samt till Enköpingsvägen via Sjövägen. 

• Huvudvägar in mot stadsdelen utgörs av en ny väg 

norr om Råstasjön, en ny väg parallellt med spåren 

från Frösundaleden/strålplatsen och av den befintliga 

och ombyggda Vintervägen-Östervägen. 

• En ny vägbro över spårområdet uppförs mellan 

stadsdelen och Kolonnvägen. 

• Stadsdelens nya huvudgata går längs nuvarande 

Lokvägens/Stinsvägens sträckning (ansluter till 

samtliga huvudvägar in mot Arenastaden). 

• Sjövägen stängs längs Råstasjöns västra sida. 

Parkering 

Parkeringen i stadsdelen ska utformas med trygghet 

och användarvänlighet i fokus: 

• Bilparkering ska ordnas i garage under kvartersbebyggelsen. 

• Angöring och besöksparkering ska möjliggöras även 

längs gatorna inom stadsdelen. 

• Bussparkering (charterbussar) inom stadsdelen 

ordnas i första hand längs den nya vägen 

mot verkstadsområdet. 

Grönstruktur 

Utbyggnaden av stadsdelen ger utrymme för bevarande 

och utveckling av Råstasjöns naturoch parkområde. 

Kopplingen mot angränsande Lötsjöområdet i Sundbyberg 

och mot Järvafältet ska förbättras genom en 

framtida avstängning av Sjövägen. Genom att nya 

broar över järnvägen ska också tillgängligheten till 

Nationalstadsparken och Haga förbättras. 

Naturvärde 

Naturmiljön vid Råstasjön bevaras och utvecklas: 

• Råstasjöns naturvärden är främst knutna till strandoch 

vattenmiljöerna, men naturmiljön vid sjön ska 

vid utvecklingen av stadsdelen betraktas som en helhet. 

Parkmiljö/ny stadsdelspark 

Mellan den nya bebyggelsen och Råstasjön tillkommer 

en ny stadsdelspark. En ny stadsdelspark ska berika hela 

park- och rekreationsmiljön vid Råstasjön: 

• Stadsdelsparken ska vara väl integrerad i befintlig 

park- och naturmiljö och bidra till att utveckla 

befintliga värden. 

• Den ska vara allmänt tillgänglig och användbar och 

erbjuda ett ökat utrymme för aktivitet och utevistelse 

i anslutning till stadsdelen och grannskapet. 


Arenastaden ska utformas för att passa det sociala liv som 

den är avsedd för, vilket innebär att en hög grad trygghet och 

säkerhet både som bostads-, handels- och arbetsplatsmiljö 

och inte minst som evenemangsplats ska säkerställas: 

• Planeringen av stadsdelens olika delar eller etapper 

samordnas så att en stadsmiljö som helhet kan utformas 

som upplevs trygg och som bidrar till att begränsa brott. 



december 2007

• Indela och utforma området så att bostäder och 

andra känsliga verksamheter inte påverkas negativt 

vid stora evenemang. 

• Stora besöksmängder kräver särskild omsorg vid planering 

och utformning av torg och platser runt arenan. 

• Risker med anledning av det intilliggande spårområde 

ska åtgärdas med olika skyddsanordningar så 

att inte obehöriga kan ta sig in eller falla ner från 

broarna vid trängsel. 

• Området ska också planeras så att insatser från 

räddningstjänsten och polisen kan ske på ett smidigt 

och säkert sätt. 

• Möjligheterna att separera rivaliserande supportergrupper 

måste hanteras. 

• Trygghets- och säkerhetsaspekter måste hanteras och 

preciseras kontinuerligt för att målen för stadsdelen 

ska kunna uppnås. 

Miljö 

Miljömålen för Arenastaden är preciserade i Miljöprogram 

för Arenastaden (november 2007). I detta 

program kommer bara miljömålens gestaltningsmässiga 

konsekvenser att sammanfattas. 

Dagvatten 

Dagvatten ska renas och bidra till att förbättra 

vattenkvalitén i Råstasjön och utloppet i Brunnsviken. 

• Dagvattenhanteringen i Arenastaden ska kunna 

bidra estetiskt till områdets karaktär och särart. 

Avfall 

Stadsdelen ska ha en infrastruktur som tillåter en 

uthållig och flexibel avfallshantering med möjlighet till 

fastighetsnära sortering och hämtning. 

• Anläggningar för avfallshantering i gaturum och 

på kvartersmark ska utformas så att de är enkla att 

använda och attraktiva att betrakta. 

Lokalklimat 

Genom den relativt stora skalan med omgivande höga 

hus finns en risk att området kring arena, hotell, m 

m, får ett lokalklimat med turbulens och förhöjda 

vindhastigheter. 

• Åtgärder studeras för att skapa bra lokalklimat ex. 

genom anpassning av byggnaders detaljutformning 

eller med andra vindbrytande och läbildande 

konstruktioner. 

Ovan: Arenastaden ska utvecklas till en levande och trygg 

stadsdel, där det känns komfortabelt att vistas vid alla 

tillfällen. Foto: BAU 

Nedan: Miljömålen för Arenastaden finns formulerade i 

Miljöprogrammet (koncepthandling september 2007) för 

stadsdelen. Omslag rapport: SWECO VIAK AB 



december 2007

Gestaltningsprinciper 

Arenastaden ska gestaltas både som en representativ 

evenemangsplats av hög internationell klass för en 

bred målgrupp och som en välintegrerad stads- och 

bostadsmiljö för en lokal grupp boende, arbetande och 

besökande. 

Stadsdelen bör med utgångspunkt från sin representativa 

roll präglas av en samtida och framåtblickande 

arkitektur. Det innebär att formspråk och materialanvändning 

ska kännetecknas både av tilltro till 

modern teknik och av miljömedvetenhet. System och 

detaljutformningar bör alltid väljas som optimerar båda 

dessa gestaltningsuttryck. 

Karaktär och gestaltning 

om funktion, identitet och skala 

Arenastadens olika delar kommer beroende på funktion 

och läge att ha olika karaktär till innehåll och form. Tre 

huvudsakliga stadsbyggnadskaraktärer (och kontaktytorna 

mellan dem) kommer att känneteckna Arenastaden: 

Nationalarena och handelsplats 

Bostäder och verksamheter 


Nationalarenan och handelsplatsen tillsammans med 

omgivande stadsrum på sin upplyfta nivå medför att en 

ny, storskalig och urban stadsmiljö kommer att skapas, 

där Arenan ska utgöra det betydelsefulla landmärket och 

signaturen för stadsdelen. Stadsrummen i denna del av 

Arenastaden – Arenatorget med anslutande vistelseytor, 

rörelsestråk och länkar till Solna station och omgivande 

marknivåer – måste vara robusta och momentant kunna 

tåla ett stort publikt tryck med högt ställda krav på 

funktion, tillgänglighet och genomströmningskapacitet. 

Arenastaden kommer att innehålla tre huvudsakliga stadsbyggnadskaraktärer: Nationalarena och handelsplats, storskalig 

och urban stadsmiljö på en upplyft nivå (blå), bostäder och verksamheter som angörs från marknivå längs 

främst Lokvägen (brun) och park- och naturmarken vid Råstasjön (grön). 

Denna del ska upplevas som trygg och den ska präglas 

av välnyanserade arkitektoniska kvaliteter som klarar 

både vardag och fest. 

Stadsdelens bostäder och verksamheter, som angörs från 

marknivå längs i en kvartersstruktur kring Lokväg, har en 

mera traditionell form och funktion. Här ska en levande 

stadsmiljö för vardagslivet i stadsdelen kunna utvecklas. 

Men även dessa delar kommer att påverkas av olika 

evenemangssituationer. Gaturummen ska gestaltas klara 

såväl vardagstrafiken med buss-, bilangörings-, gång- och 

cykeltrafik som evenemangsanknutna aktiviteter och 

trafikrörelser med stora mängder gående eller köande, 

charterbussar och evenemangstransporter. Gaturummen 

måste med andra ord vara tydliga och robusta, samtidigt 

som arkitektur och bebyggelse tydligt ska signalera 

hemvist för boende och verksamma i stadsdelen. 



december 2007

dem. Att utforma kontaktytorna är en lika viktig 

gestaltningsuppgift som att utforma delarna varför 

sig. Detta gäller både delarna sinsemellan genom att 

utforma nivåskillnaderna mellan en upplyft entrénivå 

till arenan och marknivån och att gestalta imaginära 

eller reella gränser mellan det offentliga och det privata i 

stadsrum, bostads- och parkmiljöer, samt i kopplingarna 

till omgivande stadsbygd genom broutformningar 

över spårområdet och parkmark och rörelsestråk mot 

angränsande bebyggelse och parkområden i Solna och 

Sundbyberg. 

Arenastadens bebyggelse är organiserad längs två kommunikationsstråk: Ett för gångtrafik (blå) mellan Solna station 

och arenan på en övre entrénivå (ca + 12 m) samt ett för blandad trafik till stadsdelen och arenan (orange) i marknivå 

längs Lokvägen (ca + 3 m). 

Park- och naturmarken vid Råstasjön är en 

betydelsefull och karaktärsskapande del av Arenastaden 

som genom sin storlek bidrar till att balansera 

den tillkommande bebyggelsevolymen i stadsdelen. 

Den är en befintlig och uppskattad resurs inom 

området och stor hänsyn ska tas till de höga frilufts-, 

naturoch rekreationsvärden vid utvecklingen av 

stadsdelen. Parkmiljön runt sjön kompletteras med 

en ny stadsdelspark i anslutning till Arenastadens nya 

bebyggelse. Denna del av Arenastaden har också högt 

ställda krav på tillgänglighet, trygghet och användbarhet 

och ska kunna brukas av alla men är främst avsedd för 

traktens innevånare i form av Arenastads-, Solna- och 

Sundbybergsbor. 

Arenastaden ska tydligt präglas av sina olika delar 

och karaktärer men också av övergångarna mellan 

Stadsstruktur och bebyggelseenheter 

Visionen om Arenastaden baseras på två bärande 

och mot varandra balanserande delar: En bebyggd 

och en obebyggd. Råstasjöns park- och naturmiljö 

i stadsdelens västra halva är befintlig och kommer 

principiellt att genomgå marginella förändringar 

under utbyggnaden av stadsdelen (se Park- och 

naturmark nedan). Den stora omdaningen av området, 

funktionellt och visuellt, kommer den nya bebyggelsen 

och utvecklingen av den befintliga i stadsdelens östra 

halva att stå för. 

Stadsdelens bebyggelse är organiserad längs två 

kommunikationsstråk: Ett för gångtrafik mellan Solna 

station och arenan på en övre entrénivå samt ett för 

blandad trafik till stadsdelen och arenan i marknivå 

längs Lokvägen. 

Stadsdelens principiella disposition följer dessa stråk. 

Längs det övre stråket är det kommersiella innehållet och 

evenemangsfunktionen i stadsdelen främst orienterat 

och kring Lokvägen lokaliseras huvudsakligen boende 

och kontorsverksamhet i stadsdelen. Någon helt entydig 

funktionell disposition längs dessa stråk bör inte uppstå 



december 2007

Ovan: Arenastaden ska både gestaltas som en representativ 

evenemangsplats av hög internationell klass och 

samtidigt fungera som en välintegrerad stadsmiljö för 

stadsdelens nya innevånare. Foto: Amsterdam Arena. 

Nedan: Både ur stadsmiljö- och besökssynpunkt är det av 

stor vikt att arena kan bli ett karaktäristiskt landmärke 

och att dess yttre gestaltning kan motsvara rollen som 

nationalarena. Foto: Allianz Arena, München. 

utan innehållet bör – med beaktande av exempelvis 

bulleravskärmningen från spår- och verkstadsområde – 

kunna blandas i största möjliga utsträckning för att skapa 

en levande och variationsrik stadsmiljö (exempelvis med 

bostäder ovanpå kommersiella lokaler, etc). 

Arenan, Arenatorg och kommunikationsstråk 

Den nya nationalarenan för fotboll kommer att 

bli den största evenemangsarenan i landet. Vid 

fotbollsevenemang kommer en publik på upp till 

50 000 sittande åskådare att kunna tas emot. Vid 

konsertevenemang är upp till 60 – 65 000 åskådare 

möjliga att hysa i arenan. Detta betyder att arenan 

kommer att bli besöksmål för ett mycket stort antal 

människor. Prognosen är ca 65 evenemang och upp 

mot 1,5 miljoner besökare årligen. 

Både ur stadsmiljö- och besökssynpunkt är det därför av 

stor vikt att arena kan bli ett karaktäristiskt landmärke 

och att dess yttre gestaltning kan motsvara rollen som 

nationalarena. Även om arenan inte skulle bli den 

enskilt största byggnadsvolymen i området ska den 

framstå med dignitet och som stadsdelens tydligaste 

solitära byggnadsverk. 

Miljön runt samtida stora arenor är oftast urban och 

präglad av närhet till kommunikationssystemen, 

vilket oftast också brukar avspeglas i arkitektur och 

gestaltning. Målet för Arenastaden bör på motsvarande 

sätt vara att skapa en stadsmiljö där såväl byggnader 

som stadsrummen mellan upplevs som ändamålsenliga, 

välgestaltade och samtida, dvs uppvisa en välstuderad 

och bearbetad gestaltningsmässig kvalitetsnivå (inte 

nödvändigtvis dyrbar) som svarar mot avsedd funktion. 

Olika möjligheter i nyttjandet av stadsdelen och 

området runt arenan ska bli möjliga. Arenan med 

omgivande torgytor och kommunikationsstråk är 

de delar av Arenastaden som kommer att utsättas för 

högst publikt tryck och måste gestaltas för detta. Men 

området ska också fungera i en vardagssituation med 

betydligt färre människor i rörelse. 

Detta ställer stora krav på gestaltningen av stadsmiljön 

vad det gäller såväl utformning, skala och materialval 

som på funktion, flexibilitet, tålighet mot slitage 

(och vandalism), etc. Det är också viktigt att området 

upplevs som tryggt, vänligt och säkert för olika typer av 

besökare vid olika tidpunkter. 

Kommunikations- och uppehållsytorna ska därför 

dimensioneras och utformas så att variation och nyanser 

uppstår i stadsrummen. Ytorna ska orienteras mot 

viktiga målpunkter och med lämpliga storlekar länkas 

samman i ett system av stråk, torg och platsbildningar. 

Sträckan mellan Solna station och arenaentréerna kan 

delas in i följande stråk och platser (se karta sid. 10). 

Tre delstråk på bro-/arena-entrénivån: 

1) bropassagen över spårområdet 

2) passagen av handelsplats och kontor 

3) entrézonen runt arenan 

På marknivå utgör Lokvägen (d) det primära rörelsestråket. 

Fyra platsbildningar på bro-/arena-entrénivån: 

a) en mindre plats vid nya entrén till Solna station 

b) en större entréplats vid de nya broarnas möte 

med stadsdelen 

c) Arenatorget söder om arenan 

d) en mindre entréplats norr om arenan 

Platserna ska vara tillgängliga från marknivån med 

tydliga trapp- eller rampförbindelser. 



december 2007

1) bropassage över spårområde 

2) passage handelsplats/kontor 

3) entrézon arena 

a) entré Solna station 

b) entréplats söder/öster 

c) Arenatorget 

d) entréplats norr 

x) torgyta vid sjöutlopp 

y) torgyta/entréplats Vintervägen 

z) entréplats mark handelsplats/kontor 

För att skapa variation och valmöjligheter i nyttjandet av stadsdelen och området runt arenan ska kommunikationsoch 

uppehållsytorna beroende på funktion delas in i sammanlänkade stråk, torg och platsbildningar med lämpliga 

storlekar. 

Ett flertal platsbildningar (ex som stadsdelstorg) kan 

utvecklas på marknivå längs Lokvägen: 

x) vid korsningen med Råstasjöns utlopp (främst 

kopplad till den nya bostadsmiljön) 

y) vid korsningen med Vintervägen (kopplad till 

arenans sydvästra entré till innerplan) 

z) vid lämplig central entrépunkt från marknivå till 

handelsplats/kontor 

x) 

d) 

y) 

3) 

3) 

2) 

c) 

z) 

3) 

2) 

2) 

b) 

1) 

Denna överordnade indelning av stråk och platser 

ska tydliggöras i den fortsatta gestaltningen så att 

stråk främst upplevs som rörelsezoner och torg och 

platser främst upplevs som uppehålls-/vistelsezoner. 

Orientering och rörelseriktningar ska anpassas efter 

respektive målpunkters funktion och lokalisering (Se 

Torg och platser nedan) 

a) 

Handel/kontor och övriga kommersiella delar 

Handel, kontorsarbetsplatser och övriga kommersiella 

inslag i Arenastaden är betydelsefulla förutsättningar 

för livet i stadsdelen. Framförallt under dagtid. 

Eftersom det är fråga om gemensamma stadsrum/typer 

av stadsrum gäller i huvudsak samma gestaltningsmässiga 

principer för gränssnittet (exponering, entréfunktioner, 

fasadutformning, etc) mot de kommersiella 

delarna av Arenastaden som mot själva Arenafunktionen. 

Däremot är det andra mera vardagliga personflöden 

eller besökssituationer som ska tas om hand. 

Det är med andra ord viktigt att den kommersiella bebyggelsen 

utformas med ett rimligt mått av generalitet 

så att den över tiden kan inrymma varierande funktioner 

och erbjuda ett varierat utbud för att betjäna olika 

typer av lokal- eller konsumtionsbehov. Både boende, 

arbetande och besökare till handelsanläggningar ska på 

ett naturligt sätt också kunna orientera sig i stadsdelen 

och enkelt finna den service man efterfrågar och man 

ska känna sig trygg i utvändiga stadsrum även när det är 

färre människor i rörelse. 

En större handelsplats eller ett köpcentra är av 

kommersiella skäl inåtvänd till sin natur och andelen 

lokaler och butiker i fasader är vanligtvis begränsad. 

Gestaltningsarbetet ska därför fokusera på hur en 

anläggning av sådan art arkitektoniskt kommer till 

uttryck i Arenastadens stadsmiljön. Utformning av alla 

entrésituationer och byggnaders utvändiga exponeringen 

ska gestaltningsmässigt tas om hand på ett 

sätt som skapar ett mervärde i stadsmiljön, genom 

en nyanserad arkitektonisk bearbetning, välstuderad 

mateialanvändning eller ljussättning, etc. 

Viktiga entréer bör inte orienteras mot frekventa 

rörelsestråk utan mot torg och platsbildningar. Där 



december 2007

Ovan: Storskalig stadsgata där den centrala delen hålls 

fri för kommunikation och sidorna har ett småskaligare 

innehåll anpassat till entréer och en långsammare rörelse. 

Foto: esterno/electrah. 

Nedan: Bostadsbebyggelsen mot Råstasjön orienteras mot 

sjön och parklandskapet, både som en boendekvalitet och 

som karaktärsdrag för stadsdelen. 

Tuborghavn, Köpenhamn. 

entréer ändå kommer att riktas mot rörelsestråk bör 

plats finnas för en tydlig entrézon som tillåter både 

passage förbi och en bekväm entrésituation. 

Uteserveringar, etc, i anslutning till caféer och 

restauranger bör planeras i lugna lägen, eller på annat vis 

skyddade från stora publikflöden med exempelvis låga 

murar, permanenta upphöjda planteringar eller staket. 

Bostäder 

En avgörande förutsättning för att Arenastaden ska bli 

en över dygnet och året levande stadsdel är att inslaget 

av bostäder blir väl disponerat och attraktivt. Ca 2 000 

lägenheter är enligt den fördjupade översiktsplanen 

möjliga att utföra inom stadsdelen (väster om spår- och 

verkstadsområde). 

Arenastadens innehåll av bostäder kommer att preciseras 

under kommande detaljplanearbete. Här exemplifieras 

bara med två tänkbara bebyggelsetyper som illustreras i 

den fördjupade översiktsplanen: 

skivhus mellan Råstasjön och arenan 

kvartersbebyggelse längs Lokvägen (ovanpå 

kommersiella lokaler) 

Dessutom kan komplement med ytterligare en typ av 

bostäder (penthouse) bli aktuell genom påbyggnad 

av befintliga kontorslokaler mellan Dalvägen och 

Lokvägen (se även Befintlig bebyggelse nedan). 

Generellt utförs bostäderna goda lägen, dvs. orienterade 

i gynnsamma väderstreck, med möjlighet till goda 

bullervärden och ofta med utsikt mot grönområden. 

De får därigenom en viktig funktion som ett sammanlänkande 

element mellan Arenastadens mera storskaliga 

delar och anslutande park- och naturmiljö i området. 

Olika förhållanden avseende bebyggelsetyp, läge 

(ljus och klimat) och sammanlänkande funktion 

leder också till att gestaltningsuppgiften i bostadsmiljönerna 

kommer skifta vilket bör leda till olika 

utformningsprinciper. 

Skivhus mot Råstasjön bör orienteras för att bäst utnyttja 

möjligheten för utsikt mot sjön. Eventuellt kan detta 

förstärkas med terrasseringar av våningsplanen mot 

sjön. Sambanden mellan arenans upplyfta nivå och 

bostädernas och Råstasjöns nivå bör främst vara visuella 

och den fysiska kopplingen koncentreras till relativt 

begränsade passager mot Lokvägen (se Torg och platser 

nedan). Bebyggelsen studeras särskilt med hänsyn 

till den befintliga parkmiljön och dess naturoch 

vistelsevärden. Bostadskvarteren och gårdsmiljöerna 

bör ha en gräns mot den nya stadsdelsparken som 

markerar vad som är privat och vad som är offentligt, 

utan att de visuella sambanden dem emellan skärs av 

och så att den samlade park- och gårdsmiljö upplevs så 

rumsligt stor och enhetlig som möjligt. 

Den viktigaste gestaltningsuppgiften för bostäderna i 

kvartersbebyggelse längs Lokvägen (ovanpå kommersiella 

lokaler) är att tydliggöra de boendes hemvist och 

entréförhållanden, entréer och trapphus. Åt vilket håll 

orienteras dessa, hur samordnas dessa med kontors- eller 

handelsverksamhet och hur uppstår en hög trygghetsoch 

säkerhetsnivå över dygnet? Gårdsmiljöerna torde bli 

kringbyggda och de kommer att utföras på bjälklag. Detta 

leder till att möjligheten att göra gårdarna gröna och med så 

goda klimatförhållanden som möjligt bör studeras särskilt. 

Det senare gäller naturligtvis för samtliga bostäder. 

Målet bör vara att åstadkomma så goda ljus- och 

lokalklimatförhållanden som möjligt i alla bostadsmiljöer. 

I den fördjupade översiktsplanen illustreras även 

bostadsbebyggelse i stadsdelens nordvästra hörn och på 

Dalvägens södra sida. Denna kommer att studeras under 



december 2007

kommande plan- och utbyggnadsetapper. (En utbyggnad 

i nordväst bör ske i samverkan med Sundbybergs stad.) 

Bostadbebyggelse i dessa lägen bör utformas med stor 

hänsyn till parkmiljö och naturvärden och hanteras 

på motsvarande sätt som bebyggelsen vid Råstasjön. 

Den studeras särskilt med hänsyn till den befintliga 

parkmiljön och dess naturoch vistelsevärden, så att 

parkmarken kan lämnas så intakt som möjligt. Gränsen 

mot den befintliga parkmarken ska både markera vad 

som är privat och vad som är offentligt, och samtidigt 

säkerställa goda visuella samband och de befintliga 

rörelsemönstren i parkmiljön. 

Längs Dalvägens södra sida kan det även bli aktuellt att 

lokaliser förskola. 

Befintlig bebyggelse 

Den befintliga bebyggelsen och de verksamheter som 

bevaras kommer att integreras som en del av den nya 

Arenastaden. Befintligt gatunätet kommer att kopplas 

ihop med nya gator och vägar. Bebyggelse som blir kvar 

kommer att på kort sikt i stort sett behållas oförändrad. 

Vissa byggnader kommer att byggas på med en eller flera 

våningar och ändra användning (bostäder). Framtida 

renoverings- och ombyggnadsarbeten bör utföras så 

att de överensstämmer med den framtida stadsdelens 

karaktär och utformningsprinciper och en integration 

med ytterligare bostäder bör kontinuerligt undersökas. 

Där det är lämpligt bör nya grönytor anläggas, exempel 

vis i form av förgårdsmark (se Gatumiljö nedan) eller i 

anslutning till förändra verksamhet med mindre krav 

på last- och lossningsytor, etc, eller där det kan uppstå 

andra luckor mellan gammalt och nytt. 

Befintliga bostäderna utanför planområdet påverkas 

inte rent fysiskt av den nya stadsdelen, men de kommer 

ändå att influeras av den. Framför allt gäller detta 

bostäderna längs Vintervägen. Det är därför viktigt att i 

planering och gestaltning ta hänsyn till detta, för att inte 

förändra närmiljön för de boende negativt. Det nya som 

tillkommer genom utbyggnaden av Arenastaden ska i 

stället bli en tillgång och innebära en kvalitetshöjning 

för de befintliga bostäderna (parkmark, gång- och 

cykelbanor, service och kulturutbud, etc). 

Sammanfattning – stadsstruktur och bebyggelseenheter: 

Arena och handelsplats 

• arenan som landmärke – arenan ska framstå med 

dignitet och som stadsdelens tydligaste solitära 

byggnadsverk 

• en handelsplats exteriör – entrésituationer och 

byggnaders utvändiga exponeringen ska gestaltas på 

ett sätt som skapar ett mervärde i stadsmiljön 

• kommunikationsoch uppehållsytorna ska 

dimensioneras och utformas för både evenemang 

och vardag och så att variation och nyanser kan 

uppstå i stadsrummen 

Bostäder och verksamheter 

• kvartersstrukturen längs Lokvägen ska kunna utvecklas 

till en levande stadsmiljö, där gaturum och arkitektur 

ska signalera hemvisten för boende och arbete 

• bostäder ska utföras i gynnsamma lägen, med möjlighet 

till goda bullervärden och kontakt med grönområden 

• befintlig bebyggelse ska integreras och utvecklas på ett 

sätt som överensstämmer med staddelens nya karaktär 

och utformningsprinciper 


• utbyggnad av stadsdelen ska på ett hänsynsfullt sätt 

bevara, integrera och utveckla Råstasjön och omgivande 

naturoch rekreationsvärden i helhetsmiljön 

Ovan: Kvartersbebyggelse längs Lokvägen utgör en mera 

innerstadspräglad stadsmiljö, där exempelvis bostadsentréns 

relationen till gaturummet och gårdsmiljön är 

vigtiga gestaltningsfrågor. Kv Mältplåten, Hammarby Sjöstad. 

Nedan: Kvarteret Oktagonen. Byggnaden utgör ett 

befintligt landmärke i området som även fortsättningsvis 

ska vara ett karaktäristiskt inslag i stadsbilden. 

Foto ur FÖP 



december 2007

Gatumiljö 

Ambitionen med Arenastaden är att skapa en levande 

och varierad stadsdel. En förutsättning för detta är god 

tillgänglighet för gång-, cykel-, kollektiv- och biltrafik. 

Vägsystemet ska också vara lättorienterat, ha markerade 

områdesentréer och knutpunkter, och rörelseriktningar 

och siktlinjer ska vara tydligt urskiljbara i stadsmiljön. 

Områdesentréer 

Arenastaden har fyra väganslutningar till omgivande 

vägnät och stadsdelar: 

ny väg från strålplatsen – Solna station södra (primär) 

ny vägbro från Kolonnvägen (primär) 

Sjövägen/ny väg längs verkstadsområde (primär) 

Vintervägen (sekundär) 

Dessa ansluter bebyggelsen i den nya stadsdelen i lika 

många entrépunkter (se vidstående karta). Dessa ska 

utformas så att inträdet i Arenastaden tydligt kan upplevas 

(kont, vegetation, etc). Ur trafiksynpunkt bör de utformas 

som cirkulationsplatser som bl a möjliggör vändning 

(dimensionerade för buss och lastbil). 

Vägutformning och vägvisning in mot Arenastaden 

i omgivande vägnät ska vara tydlig och leda trafik på 

önskvärt sätt (hanteras inte i detta program). 

Gatustruktur 

Trafikströmmarna samlas till vissa stråk – huvudgator 

– som utgör stommen i gatustrukturen. Övriga gator är 

lokalgator av varierande funktion och karaktär. 

Huvudgatunätet ska kunna trafikeras av alla trafikslag 

och det ska vara tydligt och lätt att orientera efter. Till 

huvudgatorna lokaliseras kollektivtrafik. Huvudgatorna 

utformas med två körfält (2x3,5 m) och som princip med 

längsparkering (i fickor), separata gång- och cykelbanor 

och dubbelsidig trädplantering. Gatorna ska utformas för 

Områdesentréer och gatustruktur 

a) ny väg från strålplatsen 

b) vägbro från Kolonnvägen 

c) Sjövägen/ny väg längs 

verkstadsområde 

d) Vintervägen 

entrépunkter 

Arenastadens områdesentréer och gatustruktur: Huvudgator (röda) se sid 14-18. Lokalgator (gula) se sid 19. 

lokalt resande inom kommunen, där god tillgänglighet 

till nätet är viktigare än hög hastighet och framkomlighet. 

Utformningen ska även försvåra för genomfartstrafik. 

Lokalgatorna dimensioneras efter funktion. Om de 

ex. leder till lastintag eller parkeringsanläggningar 

ges de större mått. Cykling kan ske i blandtrafik. 

Gångbanor utformas efter behov. Parkering och 

angöring ska vara möjlig längs lokalgatorna. 

c) 

Lokvägen 

d) 

lokalgator (gula) 

huvudgator (röda) 

Cykelvägnätet hanteras inte separat i detta program, 

utan utgör huvudsakligen en integrerad del av 

huvudgatunätet i stadsdelen. 

Här sammanfattas det gatunät som redovisas i den 

fördjupade översiktsplanen. Gatornas utformning och 

dimensionering i redovisade gatusektioner är preliminära 

och kommer att preciseras under kommande planarbete. 

b) 

a) 



december 2007

d 

c 

b 

a 

Den nya vägen längs spår- och verkstadsområdet kan 

delas in i fyra delsträckor. 

Huvudgator 

Arenastadens huvudgator utgörs av (se karta sid 13): 

a) Ny väg längs gränsen mot spår- och 

verkstadsområde (primär infart) 

b) Vägbro över spårområde från Kolonnvägen 

(primär infart) 

c) Sjövägen (norr) (primär infart) 

d) Vintervägen (sekundär infart) 

e) Lokvägen (primär angöring) 

Ny väg längs gränsen mot spår- och verkstadsområdet 

Denna nya väg kommer att få olika funktion och 

utseende och bör därför delas in i avsnitt: 

a) avsnittet mellan ”strålplatsen” och korsningen 

med Lokvägen södra (cirkulationsplats) 

b) avsnittet mellan korsningen Lokvägen södra och 

hotell/arenainfart sydost (lokalgata) 

c) avsnittet mellan hotell/arenainfart sydost och 

korsning Lokvägen norra (cirkulationsplats) 

d) avsnittet mellan korsningen korsning Lokvägen 

norra och Sjövägen 

Ovan: Sektion 

genom ny väg längs spår- och verkstadsområde, avsnitt a), primär infart. 

Nedan: Sektion genom ny väg, avsnitt b), lokalgata på mark. 



december 2007

Ovan: Sektion 

genom ny väg längs spår- och verkstadsområde, avsnitt c). 

Nedan: Sektion 

genom ny väg, avsnitt d), primär infart, utformning med parkering på mark som idag är 

ianspråktagen. 

Vägen lokaliseras, med undantag av sträckan genom 

nordvästra delen, så nära gränsen mot spår- och 

verkstadsområdet som möjligt. 

Bussparkering ska möjliggöras så långt det är möjligt 

längs vägen och en ca 2-3 m grön zon bör utföras längs 

hela verkstadsområdet för att skapa en bra vägmiljö. 

Avsnitt a) Mellan strålplatsen och Lokvägens södra 

anslutningspunkt kommer den nya vägen i sin södra 

del att gå på bro. Cykelbana utförs. 

Avsnitt b) Mellan korsningen Lokvägen och hotell/ 

arenainfart sydost utformas den nya vägen både som 

lokalgata på mark och som huvudgata med rampbroar 

för anslutning till den nya vägbron över spårområdet. 

Cykelbana utförs på rampbro mot söder . 

Tillgänglig yta under brokonstruktioner kan används 

för bussparkering. 

Avsnitt c) Längs avsnittet förbi arenan behöver infarter 

mot arena och hotell utföras. Anpassning mot ev hållplatsplattform 

(se nedan) görs på vägens norra sida. 

Avsnitt d) Mellan korsningen korsning Lokvägen norra 

och Sjövägen anpassas vägen till omgivningen enl. nedan. 

Infarter mot verkstadsområdet behöver utföras samt 

anpassning mot ev hållplatsplattform. Cykelbana utförs. 

Närmast arenan där marken redan är i anspråktagen 

kan parkering utföras längs vägens båda sidor. 

I avsnittet där vägen tangerar naturmarken anpassas sektion 

så att så mycket naturmark som möjligt kan bevaras. 

Genom nordvästra delen ska vägen i slutligt utförande 

anpassas till ny bostadsbebyggelse. I inledande skede 

byggs vägen som ett provisorium på denna sträcka. 



december 2007

Sjövägen 

ny vägbro 

Ny vägbro över spårområde och den del av Sjövägen som 

blir kvar. 

Vägbro över spårområde från Kolonnvägen 

Den nya bron dimensioneras för huvuddelen av 

infartstrafiken till stadsdelen (i redovisad sektion 

illustreras 2 körfält, kan komma att behöva utökas). 

Separerade gång- och cykelbanor utförs. 

Brogestaltningen är beroende av vilken konstruktionsprincip 

som väljs. Oavsett detta ska bron formges så 

att den tydligt ansluter, både visuellt och fysiskt, till 

Arenasstaden. Säkerhetsfrågor, i form av räcken och 

andra skyddsanordningar, beaktas särskilt och integreras 

i brogestaltningen. 

Sjövägen 

Sjövägen stängs längs Råstasjöns västra sida. Den 

del av Sjövägen som blir kvar norr om Råstasjön ska 

ansluta till den nya vägen längs verkstadsområdet så att 

körriktningen in mot Arenastaden blir tydlig. 

En ev ny väganslutning till Ör (i bef. Sjövägen längre 

söderut) ska uppfattas som sidoordnad. Cykelbana 

utförs. 

Ovan t v: Sektion 

genom Vägbro över spårområde, primär infart. T h: Järnvägsbron Puente de Bac de Roda, Barcelona. 


genom den del av Sjövägen som blir kvar och som kopplar området 

mot Enköpingsvägen, primär infart. 



december 2007

Vintervägen 

b) 

Vintervägen 

a) 

Vintervägens två delar. 

Ovan: Sektion 

genom Vintervägen mellan Östervägen och Dalvägen, avsnitt a), sekundär infart. 


genom Vintervägen 

inkl. platsbildning mellan Dalvägen och Lokvägen, avsnitt b), sekundär infart. 

Vintervägen (inkl. anslutning mot Östervägen) 

Korsningen Östervägen-Sjövägen-Vintervägen ges en 

utformning som tydliggör riktningen längs Östervägen/ 

Vintervägen in mot Arenastaden. Vintervägen blir enligt 

den fördjupade översiktsplanen huvudväg med 

kapacitetsbegränsning, vilket innebär att gatumiljö och 

tillgänglighet prioriteras i förhållande till framkomlighet och 

hastighet. Gatan delas beroende på funktion i två avsnitt: 

Avsnitt a) Mellan Östervägen och Dalvägen utformas 

gatan med ett tydligt gång- och cykelstråk på vägens 

södra sida som successivt kan öka i bredd för att kunna 

”magasinera” väntande/lämnande arenanbesökare. 

Boendeparkering på vägens båda sidor. Anpassning av 

vägens mått måste göras mot befintliga fastigheter. Vid 

evenemang hänvisas cykel till körbanan. (Parkeringsplats 

vid Råstasjöns idrottsplats utformas för idrottsplatsens 

behov, inte som arenaparkering. 

Avsnitt b) Mellan Dalvägen och Lokvägen breddas gaturummet 

genom att Vintervägens gång- och cykelstråk 

övergår i en torgyta (se även Torg och platser nedan). 



december 2007

Lokvägen 

Lokvägen, stadsdelens viktigaste gata. 

Lokvägen 

Lokvägen kommer att bli stadsdelens viktigaste interna 

huvudgata. Det är längs Lokvägen som både internoch 

besöksangöring till stadsdelen huvudsakligen 

sker. En gatusektion med dubbelsidiga parkerings-/ 

angöringsfickor mellan trädplantering och separerade 

cykelbanor illustreras. 

Enligt den fördjupade översiktsplanen utförs Lokvägen 

norra del (avsnittet mellan arenan och Råstasjön) med 

kapacitetsbegränsning för att begränsa hastighet och 

möjlighet till genomfart vid nya bostäder. Beroende på 

hur stort inslag av bostäder som kan tillkomma kan en 

liknande åtgärd bli nödvändig även längs Lokvägens 

södra del. 

Ovan: Sektion 

genom Lokvägen, huvudgata och stadsdelen primära angöringsstråk. 

Nedan: Principutförande lokalgator. 



december 2007

”ny väg” 

Dalvägen 

Magasinsvägen 

Pyramidvägen 

Stadsdelens lokalgator. 

Ovan och mitten: Gångbron Passerelle Solférino, Paris. 

Lokalgator 

Stadsdelens lokalgator utgörs av: 

Dalvägen 

Pyramidvägen 

Magasinsvägen 

Avsnittet av ny väg längs gränsen mot spår- och 

verkstadsområde under rampbroar 

En normalsektion med dubbelsidig kantstensparkering 

och förgårdsmark (på kvartersmark) föreslås för 

stadsdelens lokalgator. Separat cykelbana utförs inte. 

För avsnittet av ny väg längs gränsen mot spår- och verkstadsområde 

under rampbroar, se Huvudgator ovan. 

Sjövägen (utanför planområdet) 

Kvarvarande sträckning av Sjövägen väster om 

korsningen Vintervägen/Östervägen blir efter avstängning 

enligt ovan, en lokal bostadsgata. En vändplats vid 

nuvarande busshållplats kommer att behöva utföras. 

Det stängda avsnittet av Sjövägen (mellan en ev ny 

anslutning till Ör och ny vändplats) övergår i en gång- 

och cykelväg med framkomlighet som insatsväg för 

räddningstjänsten. 

Ny bro till Solna station, m m 

En nya gång- och cykelbron över spårområdet till Solna 

station tillkommer. Bron utgör en fundamental del av kol 

lektivtrafikangöringen till arenan och stadsdelen. Den ska 

utformas som en tydlig länk över spårområdet och som en 

integrerad del av Arenastadens stråk och platser. 

Själva brogestaltningen är beroende av vilken konstruktionsprincip 

som väljs. Oavsett detta ska bron formges 

så att den tydligt ansluter, både visuellt och fysiskt, till 

Arenasstaden. Säkerhetsfrågor, i form av räcken och 

andra skyddsanordningar, beaktas särskilt och integreras 

i brogestaltningen. 

En ytterligare rampbro i anslutning mot arenans entrénivå 

(mot öster eller norr) utformas så att angöring kan ske 

utan att korsa viktiga gångstråk och publikströmmar. 

Övriga förutsättningar för ramper, etc, enligt 

Nivåskillnader nedan. 

Hållplatsplattform 

Möjligheten att vid evenemangstillfällen trafikera 

området med chartertåg och skyttelbussar via en speciell 

hållplats i anslutning till spår- och verkstadsområdet 

norr om arenan utreds. En möjlig utformning skulle 

kunna vara som följer: 

Direkt söder om verkstadsområdet, från tillgänglig 

spårväxel, utförs ett ca 500 m långt stickspår (grindar 

i stängsel) för uppställning av 2 st chartertåg. Närmast 

arenan utförs en ca 220-230 m lång plattform 

(1 vagnset) för angöring av tåg på den norra sidan 

och skyttelbussar på den södra. Plattformen har 

broförbindelse med arenans entrénivå över den nya 

vägen och gångbaneanslutning på mark mot trappor/ 

hissar vid arenans nordvästra hörn. 

Sammanfattning – gatumiljö: 

• tydliga områdesentréer utformas 

• Lokvägen gestaltas som stadsdelens viktigaste gata 

• gatuutformningen ska försvåra för genomfartstrafik 

• huvudgator har separerad cykeltrafik och är trädplanterade 

V 



december 2007

Torg och platser 

Det är i Arenastadens torg och platsbildningar som 

stadsdelens representativa funktion främst kommer 

till uttryck och det är där fokus sätts på hur levande 

stadsdelen verkligen kan bli. 

Arenatorget och kommunikationsstråk 

Torgytorna (i sin helhet på bjälklag) utformas som 

en sammanhängande sekvens av stråk och platser 

som skapar överblickbara kommunikationsoch 

vistelseytor. Ytornas gestaltning ska utgå från arenan 

och arenaentréerna, men samtidigt också bjuda på 

rumslig variation och skala för att ge möjlighet till olika 

innehåll och användning. 

Stråk och torgytor ska på denna upphöjda entrénivå 

ha en unik karaktär som bara återfinns här. Ytorna ska 

ges ett karaktäristiskt uttryck, exempelvis i form av ett 

storskaligt mönster i en dämpat varierad färgskala. En 

besökare ska kunna minnas hur det såg ut. Mönster- och 

färgskalan kan ökas eller minskas för att betona olika 

grad av intensitet eller betydelse. Uttrycket ska kunna 

accentueras eller varieras med hjälp av en medveten 

ljussättning och belysning. 

Dagvattenhanteringen bör vara synlig på torgytorna. 

Rännor och mindre kanaler i varierande bredder kan 

utföras som en del av mönstereffekten enl. ovan. Rännorna 

ska förses med beträdbara gallerlock, monterade så att 

de inte kan lyftas bort av obehöriga och som utformas så 

att de inte utgör fysiska hinder i torgmiljön. Rännorna 

kan även förses med svag ljussättning för att tydliggöra 

mönsterverkan (se Dagvatten nedan). 

Vegetation och möblering ska förekomma sparsamt 

och där den förekommer vara i en skala som motsvarar 

situationen på plats. Bjälklagskonstruktionen tillåter 

Arenatorget ska ges ett karaktäristiskt uttryck, exempelvis i form av ett storskaligt mönster. Illustration: BAU 

bara upphöjda planteringsytor vilket ska utnyttjas 

för att skapa rumsliga sammanhang och tydliggöra 

riktningar på torgytorna. En eller ett fåtal större 

upphöjda planteringsytor med grupper av friväxande 

träd kan studeras. Enskilda träd bör inte planteras. 

Planteringsytorna ska också kunna fungera som 

fördröjning för dagvatten (via rännor enl. ovan). 

I de mest publika delarna bör lös möblering eller 

utrustning undvikas. Istället bör sekundära sittmöjligheter 

som trappor, murar och överhöjning av partier av torgytor 

utvecklas, eller robusta möbler, ex stora soffkonstruktioner 

av formgivna betongelement (typ Escofet) användas. 

Övriga torg och platser 

I anslutning till ny bostadsbebyggelse mellan arenan 

och Råstasjön tillkommer ett nytt torg. Detta kan 

utvecklas till ett intressant och sammansatt stadsrum – 

i form av terrassering/trappor mot arenan, korsningen 

med Lokvägen (huvudväg med kapacitetsbegränsning 

enl. den fördjupade översiktsplanen) samt en torgyta 

i direkt kontakt med vattenspegeln vid Råstasjöns 

utlopp. Platsbildningen ska utformas i en tilltalande 

rumslig sekvens där variationen och komplexiteten 

får ett sammanhang med vatten (förslagsvis) som 

ett genomgående tema. Utformning, innehåll och 



december 2007

entréplats norr 

stadsdelstorg 

entréplatser 

arena/handel 

Arenatorget 

entréplats söder/öster 

entré Solna station 

Stråk och platser ska orienteras mot viktiga målpunkter och 

entréer. Vällingby. Foto: Scheiwiller Svensson Ark. kontor AB 

användning ska främst rikta sig till de boende i 

stadsdelen. 

I samband med evenemang där innerplan används för 

publik kommer två entréer i marknivå att användas; 

en i vardera södra hörn av arenan. Inför insläpp kan 

det komma att samlas tusentals besökare som köar 

på respektive plats. En entré- och uppehållsyta måste 

därför ställas i ordning i respektive läge som både kan 

utgöra ett attraktivt blickfång i stadsmiljön och hysa 

köande besökare vid evenemang. 

Mot spårområdet samordnas ytan med en 

trappförbindelse till arena och hotell. Även ytan mot 

Lokvägen samordnas med en trappförbindelse upp 

till den övre entrénivån. Entréplatsen kopplas genom 

en tydlig markering i körbanan dessutom till en 

torgyta/breddat gångstråk längs Vintervägen så att en 

stor sammanhängande magasinerande yta skapas (se 

Vintervägen under Gator och vägar ovan). Form och 

innehåll på entréytorna ska kunna associeras till Arenan 

men utformas som en del av gatumiljön på marknivå. 

Mellan Lokvägen och Arenans entrénivå förmedlas nivåskillnaden 

i attraktiva trappsystem. Foto: BAU 

Övriga mindre platsbildningar på mark i form av gatt 

och öppningar mellan byggnader eller andra mindre 

markytor utformas som miniparker eller som intressanta 

och gröna blickfång. 

Sammanfattning – torg och platser: 

Övre entrénivå 

• ytorna utformas främst för stora volymer besökare 

• de ska utgöra en sammanhängande och överblickbar 

sekvens av stråk och platser 

• ytorna ska ha en unik karaktär som bara återfinns här 

• de ska bjuda på möjlighet till olika innehåll och 

användning 

• karaktären ska kunna accentueras eller varieras med 

hjälp av ex ljussättning 

Marknivå 

• torgytor på marknivå utformas som en välintegrerad 

del av gatumiljön främst för stadsdelens behov 

Stadsdelens viktigaste publika stadsrum. 

Nivåskillnader 

Utbyggnaden av Arenastaden kommer att medföra en 

påtaglig nivåskillnad mellan arenans upphöjda entrénivå 

och omgivande mark. Karaktärsmässigt kommer denna 

att innebära ett påtagligt uttryck i fasader, trappor och 

ramper och blir därmed en viktig gestaltningsuppgift. 

På norra och östra sidan av arenan, mot spår- och 

verkstadsområdet, uppstår markanta och exponerade 

nivåskillnader i en större skala. För att dessa delar inte 

ska upplevas som en baksida måste denna nivåskillnad 

arkitektoniskt utformas med särskilda krav på stadsbild, 

form- och materialåtergivning (ex i form av spaljéer, 

fasadreliefer eller med ljussättning) så att nivåskillnader 

kan bli en tillgång i stads- och landskapsrummet. 

Vertikala förbindelser 

Entrénivå får ett antal förbindelser med marknivån. 

Några utförs som körbara ramper (bl a för polis och 

räddningstjänst). Övriga förbindelser utgörs av trappor 

mot Lokvägen och mot den nya vägen mot spårområdet. 



december 2007

Trappor utformas med så bekväma lutningsförhållanden 

som möjligt (stighöjd bör inte överstiga 40%) och 

förses med väl placerade handledare. Där det är möjligt 

kompletteras med ramper. 

Trapplopp bör vara överblickbara (ha en höjd på ca 

1,5-1,8 m eller ca 10-12 steg) med jämn fördelning i 

trappans hela längd (ca 5 trapplopp/trappa). Vilplan bör 

vara minst 2,0 m djupa och med lämpliga mellanrum 

vara försedda med sittmöjligheter. 

Trappornas bredd anpassas efter tillgängligt utrymme 

så att väl proportionerade och inbjudande trappmiljöer 

uppstår. Där utrymme finns kompletteras med 

planterade terrasser för utevistelse. 

Trapporna mot Lokvägen är lokaliserade till gatt i 

bebyggelsen varför utformningen där också kan behöva 

anpassas till markentréer och trapphuslägen. Från vägen 

längs spår- och verkstadsområdet bör trappor mot 

Arenatorg, hotell- och handelsplatsentréer utformas 

med tanke på det exponerade läget mot spårområdet. 

Så långt möjligt bör prövas om området kan följa 

tillgänglighetsnormerna för marklutningar. 

Hissar kommer att behövas för att göra området 

tillgängligt för alla. Dessa bör placeras strategiskt; 

lättåtkomligt och lätta att hitta. Hissarna ska utformas 

så att de upplevs som öppna, både för att utnyttja alla 

möjligheter till utblickar och för att undvika att de 

används som pissoarer. 

Sammanfattning – nivåskillnader: 

• nivåskillnader ska integreras väl i bebyggelsen och 

gestaltas som ett karaktärsuttryck för stadsdelen 

• trappor ska utformas med bekväma lutningsförhållanden 

och trapplopp ska vara överblickbara 

• hissar utförs i strategiska lägen 

Arenassituationen leder till stora nivåskillnader, vilka ska nyttjas för att skapa en intressant stadmiljö. Illustration: BAU 


Råstasjön med omgivande park- och naturmark är 

en för helhetsuttrycket omistlig del av Arenastaden. 

Den är en karaktärsskapande befintlig resurs med 

höga frilufts-, naturoch rekreationsvärden i direkt 

anslutning till Arenastadens nya bebyggelse. Som 

sådan har den en viktig funktion som sammanhållande 

och strukturerande element i stadsbygden och den 

kommer på ett naturligt sätt att kunna bidra till att 

balansera de tillkommande bebyggelsevolymerna i 

den nya stadsdelen. 

Parkmark 

Målsättningen för både ny och befintlig parkmark är 

att den ska hålla en hög standard gestaltnings- och upplevelsemässigt, 

samtidigt som den ska vara tålig för slitage. 

Parkmarken ska kunna fungera som ett rekreations- och 

aktivitetsområde med både lugna delar för promenader, 

avkoppling och kontemplation, och delar med plats för 

parklek och spontana idrotts- och friluftsaktiviteter. 

Ny parkmark/stadsdelspark (ca 100 m bredd zon 

väster om Lokvägen) 

Råstasjöns utlopp tillsammans med ett nytt torg kan 



december 2007

ef. naturmark 

bef. parkmark 

ny stadsdelspark 

Vid Råstasjöns utlopp kan en stadsdelspark och en torgyta 

främst för boende i stadsdelen utformas. 

utnyttjas för att dela en ny stadsdelspark i två olika 

karaktärer eller uttrycksformer. 

Söder om sjöutloppet bör bara mycket begränsade 

schakt- och terrasseringsarbeten utföras beroende 

på risker med förorenade fyllnadsmassor (utom för 

ev garage i underbyggda bostadsgårdar). Denna del 

bör därför ges en friare gestaltning främst i form av 

planteringar, gräs- och ängsytor med utgångspunkt 

från befintliga marknivåer. Parkytan kan därigenom 

utgöra en mera naturlig och slitagetålig förlängning av 

den nuvarande parkmiljö söder om Råstasjön in i den 

nya stadsdelen. 

Parkytan norr om sjöutloppet utformas för att ansluta 

mot naturmarken längs Råstassjöns norra sida. Marken 

är till stor del redan ianspråktagen och formspråket kan 

här med fördel och som kontrast mot den södra delen 

vara mera stramt och arkitektoniskt. Ytan kan förslagsvis 

utformas som en våtmarkspark för fördröjning/rening 

av dagvatten i kombination med gröna vistelseytor för 

de boende i stadsdelen (se även Dagvatten nedan). 

Den bitvis mycket intima naturmiljön vid Råstasjön är en 

kvalitet som tillvaratas i stadsdelen. Foto: AIX 

Befintlig parkmark 

Befintlig parkmark ska bibehålla sin karaktär. Kvalitetsmässigt 

bör standarden höjas, genom underhåll och viss 

uppgradering av exempelvis möbler och annan utrustning. 

Den behöver också anpassas för att klara av ett ökande 

antal besökare närmast den nya bebyggelsen genom att 

exempelvis gångvägar kompletteras eller förbättras. 

Råstasjön med omgivande naturmark 

Råstasjön är både ett viktigt fågelskydds- och rekreationsområde. 

Det är alltså viktigt att se till att detta även 

fortsättningsvis fungerar för både fåglar och människor. 

Skogs- och naturmarken är huvudsakligen belägen 

norr om sjön, vilket innebär att den ger ett skydd mot 

verksamhetsområdet och en ny vägdragning mot norr. 

Målsättningen med naturmiljön i och runt Råstasjön 

är att den ska förbli i stort sätt oförändrad till innehåll 

och karaktär. Ett mål är också att förbättra sambanden 

med omgivande grönytor och grönområden och att 

om möjligt stärka den skyddande effekten mot norr. 

Ett annat mål är att öka slitagetålighet samtidigt som 

Park- och naturmarken vid Råstasjö. 

naturmarkens egna kvaliteter kan bevaras och utvecklas. 

Inom vissa partier kan det bli aktuellt med gallring eller 

röjning, men detta ska ske med varsamhet och efter 

särskilda utvecklingsplaner. 

För att värna fågellivet och inte förändra befintlig 

påverkan på naturmiljön mer än nödvändigt vid ett ökat 

antal besökare bör nya gångstråk eller promenadvägar 

inte anläggas. (Ett undantag kan vara den ledningsgata 

som utförts senare år, vilken skulle kunna bli en ny 

gångväg.) Tillgängligheten till naturmarken bör främst 

kanaliseras till befintliga vägsystem och gångstråk. 

För att om möjligt erbjuda fler besökare tillgänglighet 

till naturmiljön vid sjön bör istället en uppgradering 

av de befintliga promenadvägarna och möjligtvis 

viss siktgallring göras. Gångstråk genom nyanlagda 

våtmarker bör dock kunna läggas till om de utformas 

som träspänger för att minska slitaget på marken och 

kanalisera besöksrörelserna. 

Sjöns vattenkvalitet bör kunna förbättras med en väl 

utformad dagvattenhantering och genom att bättre ta 



december 2007

om hand och rena det förorenade vatten som nu leds 

in i sjön via Råstabäcken och i diken från omgivningen 

(se dagvatten nedan). 

Ett särskilt vård- och utvecklingsprogram bör tas fram 

(eller befintliga uppdateras) för den parkmark som inte 

direkt berörs av utbyggnaden av Arenastaden (söder 

och väster om sjön) och för naturmarken norr om 

Råstasjön. Programmet bör säkerställa både fågellivets 

fortsatta existens och möjliggöra en användning som 

friluftsområde för stadsdelen med bibehållna naturoch 

rekreationsvärden. 

Sammanfattning – park- och naturmark: 

• befintlig parkmark och naturmiljön i och runt 

Råstasjön ska kunna bibehålla sitt innehåll och sin 

karaktär och användas som idag 

• en ny stadsdelspark kan indelas i två olika 

karaktärer, en som ansluter till naturmiljön mot 

norr och en mot parklandskapet i söder 

• ett särskilt vård- och utvecklingsprogram bör tas 

fram för park- och naturmarken runt Råstasjön 

Dagvattenhanteringen ska kunna ingå som en ekologisk, pedagogisk och estetisk resurs i stadsdelen. 

Södertörns högskola, Huddinge. 

Gestaltningsfrågor relaterade till 

miljöprogram 

Dagvattenhantering 

Dagvattenhanteringen inom den nya stadsdelen är 

en fundamental fråga. De stora hårdgjorda ytorna i 

Arenastaden, särskilt runt själva arenan, kommer att 

medföra att stora mängder dagvatten måste tas om hand. 

Målet med dagvattenhanteringen runt Arenastaden är att 

dagvattnet både ska bidra till att förbättra vattenkvalitén 

i Råstasjön och utloppet i Brunnsviken och samtidigt 

kunna bidra estetiskt till områdets karaktär och särart. 

De dagvattenmängder som utbyggnaden och hårdgöringen 

av området genererar medför att en rad 

åtgärder måste vidtas med det överskuggande syftet att 

fördröja och rena de vattenvolymer som uppstår. 

Av utrymmesskäl och beroende på områdets 

geotekniska och geohydrologiska förutsättningar 

kommer dagvattenhanteringen huvudsakligen att 

ske i slutna system. Kapacitet för detta säkerställas 

med kulverteringar och nedgrävda perkolations- och 

fördröjningsmagasin främst i stadsdelens gator. En 

del av dagvattenhanteringen kan dock ske öppet med 



december 2007

ev. utvecklad 

bef. våtmark 

ev. ny våtmark 

för stadsdelens 

dagvatten 

ev. dagvattenrännor 

ev. ny våtmark 

för Råstasjöns 

vatten 

Vid Råsta torg kan vattenkontakten förmedlas med 

bryggor eller andra konstruktioner i trä. Södertörns högskola. 

”rent” vatten från tak, gårdar och torgytor. Det är 

denna synliga del som kan skapa ett pedagogiskt värde 

och förståelse för ekologi och kretslopp. Den bör därför 

gestaltningsmässigt tas omhand med omsorg. 

Det öppna systemet kan på hårdgjorda ytor i huvudsak 

bestå av kanaler och rännor i olika form och olika 

fördröjningsmagasin exempelvis som planteringsytor, 

gröna tak och gårdsbjälklag eller som diken och 

översilningsytor/våtmarker i park- och naturmarken. 

Utförande av öppet dagvattensystem på allmän mark 

kan exempelvis se enligt följande: 

Grunda dagvattenrännor på mark och på bjälklag som i ett 

relativt grovmaskigt nät samlar upp dagvattnet och leder 

det till fördröjning i planteringsytor eller andra magasin. 

Dagvattenrännor måste utformas så att säkerhet, 

passerbarhet och enkel renhållning möjliggörs, 

exempelvis genom att täckas med gallerdurk. 

En ny vattenspegel i anslutning ny stadsdelspark kan 

utgöra antigen en dagvattenkanal som tillflöde till en 

Grund vattenränna. Salk Institute, San Diego. 

ny våtmark i en nivå över Råstasjöns vattenyta, en 

breddad utloppskanal från Råstasjön mot Brunnsviken 

(i befintligt läge), eller som en kombination av båda. 

Nya eller utveckling av befintliga översilningsytor/våtmarker 

vid Råstasjöns nordvästra och nordöstra 

delar kan också studeras. I den nordvästra delen 

kan våtmarkerna användas för att ta hand om 

inloppsvatten från Råstabäcken och cirkulering 

av Råstasjöns vatten, medan våtmarksytorna i den 

nordöstra delen och eventuellt även längs sjöns norra 

sida, skulle kunna användas för dagvatten från den 

nya bebyggelsen i stadsdelen. Eventuell möjlighet för 

ytterligare våtmarksytor längs sjöns norra sida, mellan 

sjön och den nya vägen/verkstadsområdet bör också 

beaktas. 

Kvartersmark 

På kvartersmark bör samtliga byggnader där det är 

tekniskt möjligt förses med gröna tak och planterade 

gårdsbjälklag för fördröjning av dagvatten. 

Möjlig omfattning av ”synlig” hantering av dagvatten 

inom Arenastaden. 

Avfallshantering 

Anläggningar för avfallshantering (källsortering på 

kvartersmark, etc) och tillhörande tekniska installationer 

ska ges en genomtänkt placering och gestaltning så att 

funktionen tydligt framgår men utan att framhävas i 

stadsbilden. 

Placering, omfattning och kapacitet i avfallsbehållare, 

papperskorgar etc, ska svara mot den volym 

människor som bor eller arbetar i stadsdelen eller 

som förväntas besöka den så att skräpighet inte mer 

än momentant behöver uppstå exempelvis vid stora 

evenemang. 

Lokalklimat 

Genom den relativt stora skalan med omgivande höga 

hus finns en risk att området kring arena, handelsplats 

och hotell får ett ogynnsamt lokalklimat med främst 

förhöjda vindhastigheter. 

Anpassningar och åtgärder bör därför studeras för att 

skapa så bra förhållanden för lokalklimatet som möjligt, 



december 2007

exempelvis med hjälp av läbildande element som kan 

bryta vinden och begränsa turbulensen. 

Utformningen av dessa kan vara byggnadsintegrerade 

eller utföras som fristående konstruktioner i torgytors 

mest exponerade lägen. 

Om bullersituationen kräver att kompletterande 

avskärmade åtgärder behövs ska en samordning av 

vind- och bullerbegränsningen studeras. 

Gestaltningen av läskapande (eller bullerskärmande) 

konstruktioner ska överensstämma med övrig formgivning 

och materialanvändning inom det offentliga 

rummet i stadsdelen. 

Sammanfattning – gestaltning relaterad till 

miljöprogram: 

• dagvattenhantering i öppna system 

• avfallshantering i utemiljön 

• lokalklimat/buller 

På torgytor kan en belysning med både strålkastare och 

infälld markbelysning prövas, .... Falkoner plads, Köpenhamn, 

Belysning/ljussättning 

En stor del av året och dygnet kommer Arenastaden att 

vara beroende av ett artificiellt ljus för att fungera väl. 

Hur detta ljus anordnas är av största vikt för att höja 

kvalitet i stadsrummen och upplevelserna av området, 

och för att skapa en trygg och säker vistelsemiljö. Detta 

är en komplex uppgift som både kräver kvalificerad 

teknisk och estetisk kompetens och välformulerade 

målsättningar för att kunna genomföras med gott 

resultat. I den fortsatta planläggningen av stadsdelen bör 

därför principer för ljussättning och belysningskaraktär/- 

karaktärer, ramar för val av belysningstyper, etc, 

preciseras i särskilda belysnings- och ljussättningsprogram 

så att samstämmighet och/eller karaktärsskillnader i 

iscensättningen av stadsdelen av uppstår. 

En definition av belysningen och ljussättningens roller 

kan vara nödvändig: 

Med belysning menas i detta sammanhang den tekniska 

kvaliteten på ljusanläggningar i stadsdelen som bidrar 

till ett allmänljus som skapar en användbar och trygg 

...... såväl som indirekt ljus med fasadmonterad belysning. 

Guldgränd, Stockholm. 

stadsmiljö att vistas i. (Aspekter på denna finns även 

under rubriken Trygghet/säkerhet nedan.) 

Med ljussättning menas i detta sammanhang den estetiska 

kvaliteten på ljusanläggningar i stadsdelen som bidrar till 

att en inspirerande och variationsrik stadsmiljö uppstår. 

Dessa belysningsaspekter samexisterar oftast och kan 

ibland interferera och till och med komma i konflikt med 

varandra. Den allmänna belysningen ska på ett statiskt 

sätt förtydliga funktioner och riktningar i rummet 

(med tekniska krav på ljusvärden). Ljussättningen 

ska kunna lyfta fram olika egenskaper och skapa 

dynamik i rummet. I planeringssituationen ska därför 

alltid en helhetslösning studeras som balanserar 

tekniska (statiska) och estetiska krav och ambitioner 

(dynamiska). Det finns också en dagsljussituation där 

belysningsstolpar och liknande utrustning måste vägas 

in i stadsmiljöns allmänna gestaltning. 

Under denna rubrik i gestaltningsprogram exemplifieras 

några tankegångar om olika belysnings- eller 

ljussättningskaraktärer inom området. 



december 2007

...... tillsammans med en mera lekfull evenemagsbelysning. 

Olympic Stadium, Sydney. 


Ljus kan förutom att förtydliga en plats, en byggnad, 

etc, göra platser, skeenden eller funktioner mera lättlästa 

och hjälpa till att skapa skiftande stämningar. En viktig 

aspekt i ljussättningen av de områden som omger själva 

arenabyggnaden bör därför (förutom det funktionella 

ljuset), vara att lyfta fram arenan som landmärke i den 

stora skalan och att använda belysningen som ledsagare, 

som accent och som stämningsskapare i den lilla. 

Ljus i olika färger kan användas som indikator på 

vilken slags evenemang som pågår eller som ska 

påbörjas i arenan, exempelvis ljus i marken som med 

fotbollslagens färger visar supportrar till rätt entré, eller 

ljus i form av bilder, animationer eller texter på arenans 

sidor eller andra släta ytor som tydligt och på håll kan 

associeras med vad som är på gång. 

För att undvika en känsla av övergivenhet då evenemang 

inte pågår, eller kontor och affärer är stängda, bör 

en ljussättning hjälpa till att flytta fokus från tomma 

torgytor och byggnader till andra egenskaper i en 

Kring Råstasjöns vattenytor ska belysningen vara dämpad 

och framhäva naturvärdet. Foto: Kai Piippo 

stimulerande och väl utformad stadsmiljö genom att 

vid dess tillfällen istället lysa upp punkter, ytor och 

objekt, exempelvis konstnärliga utsmyckningar. 

Exempel: Torg och övriga kommunikationsytor knutna 

till arena, kontor och handelsplats bör där detta är möjligt 

främst ha en allmänbelysning som är infäst i fasader (inte 

på själva arenan) och brokonstruktioner. Den allmänna 

belysningen är avsedd att skapa en trygg och bekväm 

vardagssituation. Denna kan kompletteras med ett antal 

strålkastarmaster i strategiska lägen som Arenatorget, 

entrétorg vid brofästen och ytterligare ett antal till 

andra platser i anslutning till arenan som entréytorna 

för publikinsläpp på marknivå. Bestyckningen av 

dessa belysningsmaster ska kunna programmeras för 

att skapa en dynamisk belysningssituation för olika 

och varierande evenemangstyper och tillfällen, men 

också, i dämpad form, kunna användas för att skapa en 

intressant vardagsbelysning. 

Utöver dessa belysningstyper kan också ren 

effektbelysning i form av infälld markbelysning (ex 

LED-belysning i dagvattenrännor), belysning av fasader 

och vegetation, konstverk , etc, bli aktuell. 


Den befintliga park- och naturmarken kring sjön bör 

ha en sparsamt och diskret belysning. De viktigaste 

gångstråken runtom sjön ska vara prioriterade. Det är 

viktigt att det finns tillräckligt stora områden med mörka 

stränder med hänsyn till fågellivet. Belysningen ska 

utföras med riktat milt ljus så att mängden ströljus hålls 

nere till ett minimum och ha en god färgåtergivning för 

att öka trygghetskänslan. Effektbelysning eller annan 

estetisk ljussättning bör inte användas. (Befintliga 

omoderna armaturer och ljuskällor bör bytas mot 

moderna för en god färgåtergivning och ekonomi.) 

Exempel: Skärmad parkarmatur med kompaktlysrör på 

stolpe. 

Arenastadens nya stadsdelspark utgör en övergångszon 

mellan den nya stadsbebyggelsen och den befintliga 

park- och naturmarken. Runt arenan och på viktiga 

rörelsestråk används ljus som en kombination av effekt 

och vägledning. I park- och naturmarken används ljus 

för att visa väg och öka läsbarhet och trygghet kvällstid. 

I den nya parkmarken bör ljus användas på ett lågmält 

sätt liknande den i befintlig park- och naturmiljö, men 

den kan kombineras med en enkel estetisk ljussättning 

genom exempelvis ett lätt släpljus över Råstasjöns nya 

utloppskanalen. 

Exempel: Skärmad parkarmatur med kompaktlysrör på 

stolpe och lågt placerade och skärmade effektstrålkastare 

(floodlights). 



december 2007

Gatubelysning 

Gatumiljön inom stadsdelen bör få en belysning 

av traditionell art med armaturer på stolpe. Längs 

Lokvägen kan övervägas om en linspänd gatubelysning 

är mera lämplig, med tanke på att gaturummet kan 

ha stora publikströmmar vid evenemangstillfällen. 

Armaturer bör bestyckas med ett ljus som tillgodoser 

behov för alla olika trafikantslag. (Metallhalogen är att 

föredra som ljuskälla eftersom det är energisnålt och 

ger en god färgåtergivning). 

På broar och gångstråk kan ljus även användas som ett 

mera kreativt och lekfullt inslag i miljön, med effektljus, 

t. ex. färgat ljus och ljus infällt i marken. Ljuset kan här 

användas både som vägledare och som ”happening”. 

Sammanfattning – belysning/ljussättning: 

• allmän belysning ska förtydliga funktioner och 

riktningar 

• en ljussättning ska lyfta fram olika estetiska egenskaper 

och skapa en dynamisk belysningssituation 

både evenemang och vardag 

• särskilda belysnings- och ljussättningsprogram ska 

upprättas 

Material 

I takt med den fortsatta planeringen och projekteringen 

av stadsdelen kommer krav på samordning och val av 

olika material att alltmer aktualiseras. Ett första steg 

blir att principer och rekommendationer preciseras 

i de kvalitetsprogram som kommer att upprättas i 

samband med detaljplaneläggningen av stadsdelen. 

Dessutom kommer det gestaltningsprogram för 

stadsmiljön i Solna som håller på att tas fram av 

Solna stad att ingå som förutsättning i den fortsatta 

utvecklingen av stadsdelen. 

Olika användning och variationer av material kan bl a bidra till god orienterbarhet. 

Campus Lindholmen, Göteborg. 

I detta övergripande gestaltningsprogram beskrivs 

därför bara allmänna tankegångar och exempel på 

tänkbar materialanvändning. 

Vegetation 

Vegetationen är tillsammans med fasadutformning 

och markmaterial det som huvudsakligen skapar 

det offentliga rummets karaktär. I det kommande 

arbetet med Arenastaden ska principer och ramar för 

val av vegetation (sort, höjd och form) preciseras så 

att god samstämmighet kommer att uppstå över hela 

stadsdelen, framförallt gäller detta gatuträd. 



december 2007

Materialanvändning ska bidra till såväl enkelhet i rumssammanhang 

som omsorg om detaljer. Manukau Square, NZ. 


Miljön runt arena och handelsplats är storskalig och ska 

klara stora besöksmassor. Av tekniska och funktionella 

skäl kan vegetation bara ingå i viss omfattning. Men 

vegetationen har också en gynnsam inverkan på 

lokalklimatet varför användningen ska studeras noga. 

Det är betydelsefullt att den vegetation som används 

har rätt storlek och är tillräckligt robust för att klara av 

både den stora skalan visuellt och det hårda tryck som 

uppstår då ett stort antal människor kommer att röra 

sig i området. (Med tanke på en områdets användning 

över året bör även vintergrön vegetation prövas.) 

Exempel: Planteringar koncentreras till större upphöjda 

ytor (ev som fördröjning för dagvatten, se Dagvatten 

ovan), i form huvudsakligen av solitära träd eller 

trädgrupper. Placeringen ska beakta lokalklimatet. 

Gatuplanteringar 

Huvudgator på mark bör alléplanteras. Alléer bidrar 

både till trivselvärdet och till bättre lokalklimat. Alléer 

kan också hjälpa till att skapa en lokal identitet (ex val 

Vegetation exempelvis i form av klätterväxter kan användas 

att skärma vissa oklara eller otrygga rumssituationer. 

av trädarter), tydliggöra gatustrukturen och göra det 

lättare att orientera sig inom områden. Vintervägen och 

befintliga lokalgator som byggs om kan kompletteras 

med enkelsididig trädplantering. 

Mot spårområdet är det viktigt med ett genomgående 

inslag av grönska, annars riskerar denna sida genom sin 

skala och exponering mot spårområdet att bli en baksida. 

Eventuellt kan broar förses med planteringskärl (ex för 

att skilja trafikslag åt). Om så sker är det viktigt att de 

utformas så att de passar ihop med broarkitekturen och 

kraven på framkomlighet för stora publikströmmar. 


Naturmark ska i stort sett bevaras intakt. Den ska skötas 

med mångfald som utgångspunkt inriktad på befintlig 

vegetation. Om nyplantering utförs ska den främst göras 

med arter som finns naturligt på platsen. Gallring närmast 

gångvägar kan ev bli aktuell (se även trygghet/säkerhet). 

På nya parkytor kan växtlighet hanteras med större frihet 

och arter med skiftande park- eller trädgårdskaraktär 

användas. Det principiellt viktiga ur gestaltningspunkt 

är att rumsliga sammanhang och skalor samt samband 

med omgivande park- och naturmark beaktas. 

Ytskikt 

Markmaterialet utgör golvet i stadens offentliga rum. 

Hur det offentliga rummet används ställer olika krav på 

ytskikten. 

Den nya stadsdelens markbeläggningar ska vara slitstarka 

och miljövänliga. Tidlösa och enkelt utformade material 

som asfalt, grus, betongsten och betongplattor bör utgöra 

en bas som på viktiga platser kan förädlas med inslag av 

natursten. Beläggningens utformning och gestaltning 

ska underlätta för synskadade och rörelsehindrade. 

Arenatorg och kommunikationsstråk 

Material måste vara tillräckligt robusta och utseendemässigt 

lämpade för den stora skalan. Gatsten och små 

betongstenar/-plattor (som går att ta loss och kasta) är 

olämpliga. I stället passar stora block, liksom platsgjuten 

betong eller asfalt, både med tanke på platsens skala 

och på risken för skadegörelse. 

Möbler och övrig utrustning 

Möbler och övrig utrustning i stadsrummet har stor 

betydelse för hur helheten upplevs. För att undvika en visuellt 

splittrad stadsmiljö är det viktigt med en 

gestaltningsmässig samordning. Miljövänliga och 

återvinningsbara material ska användas och möbleringen 

skall vara utformad och placerad med tanke på 

tillgänglighet och på platsens karaktär. 

Arenatorg och kommunikationsstråk 

Möbler och annan utrustning måste vara fast förankrade 

och tillverkade av material som tål en omild hantering 

och kunna åldras med bibehållna kvaliteter trots hårt 

slitage. Massiva material åldras oftast bättre än material 

med ytbeläggningar. 



december 2007

Stadsrummens varierande skala och funktion kan också 

avspeglas i storleken på möbler och annan utrustning. 

Exempelvis kan det lämpa sig med relativt stora möbler, 

papperskorgar eller belysningsarmaturer, etc. på öppna 

torgytor och stråk, medan storleken kan minskas i 

närhet av entréer eller avskilda pausytor. 

Gator, park- och naturmark 

Skalan på utrustning och möblering i gaturummen vid 

bostads- och arbetsplatskvarteren anpassas till denna 

situation och bör skilja sig i skala och formuttryck från 

den som används i kring arenan. 

Liksom i övriga Arenastaden ska möbler och annan 

utrustning i park- och naturmarken präglas av god 

form, passa in i miljön, vara av naturliga material och i 

en lämplig skala. (Om befintlig utrustning är sliten eller 

inte uppfyller gällande normer och krav byts den mot 

ny som form- och materialmässigt överensstämmer med 

stadsdelen i övrigt och med gestaltningsprogrammet 

för Solna stadsmiljö.) 

Övriga material- och utformningsfrågor 

Anläggningar för tekniska installationer som nätstationer, 

kabelskåp och liknande ska ges en genomtänkt 

placering och gestaltning så att funktionen tydligt 

framgår men utan att framhävas i stadsbilden. 

Motsvarande principer ska även gälla för skyltning. Dessa 

ska preciseras i särskilda skytprogram för stadsdelen. 

Sammanfattning – material: 

• materialanvändning ska preciseras i kvalitetsprogram 

knutna till detaljplaneringen 

• miljövänliga och återvinningsbara material som 

beaktar tillgänglighet som förstärker platsens karaktär 

i tidlös och enkel form 

• särskilda skyltprogram upprättas 

Den konstnärliga gestaltningen kan vara byggnadsintegrerad. 

”Marit” av Anne-Karin Furunes (perforerad aluminiumplåt) 

Konstnärlig gestaltning 

Offentlig konst utgör ett viktigt inslag i en nyanserad 

och välutvecklad stadsmiljö. Även Arenastaden bör 

präglas av ett synbart inslag av konst. 


Konstnärliga inslag i dessa stadsrum bör beroende på 

högt publiktryck vara robust och slitagetålig och av en 

viss skala för att värde I detta sammanhang. Enstaka 

fristående skulpturala verk kan övervägas men främst 

bör konsten vara byggnads- eller markintegrerad, 

dvs vara en del av helheten ex i form av en ljusinstallation, 

en specifik markbeläggning, en sinnrik 

dagvattenanläggning eller fasadutformning. 

Övriga stadsdelen 

Även gaturum, torg och platser inom stadsdelen i övrigt 

bör ha ett motsvarande konstnärligt inslag. Däremot kan 

skala och detaljering här ha en mera intim karaktär. 

Ett särskilt program för konstnärlig gestaltning i stadsdelen bör 

tas fram under den fortsatta utvecklingsarbetet. 

Stadsdelens innehåll och verksamhet ska underlätta för den 

sociala tryggheten. Vällingby. Foto: Dan Hallemar 


Tryggheten uppstår genom att man omges av andra 

människor, oavsett om man känner dem eller inte. (Jane 

Jacobs, The Death and Life of Great American Cities, 

1961). Att en blandad stadsmiljö med kontinuerligt 

använda och befolkade platser och rörelsestråk upplevs 

som tryggar än ensartade stadsmiljöer är ett faktum. 

Variation och mångfald skapar en stadsmiljö där en 

naturlig social kontroll uppstår genom att människor 

ständigt finns närvarande. 

Arenastaden kommer att bli en stadsdel med skiftande 

karaktär, inte bara i rummet utan också i tiden. Målet är 

att bygga en stad som är tilltalande och funktionell vid 

alla tillfällen, både när arenan är på väg att fyllas med ett 

myllrande folkliv på upp till 50-60 000 besökare eller 

när livet och rörelsen är betydligt mera begränsade. Den 

ska både vara en stimulerande miljö att besöka under 

butikernas öppettider och vid evenemang och samtidigt 

en trygg boendemiljö efter stängningsdags. 



december 2007

En stadsmiljö kan vara rumsligt intressant utan att överblickbarheten 

går förlorad. J J Convention Center Plaza, New York. 

Att gestalta för trygghet 

Stadsdelen ska utformas för att passa det sociala liv som 

den är avsedd för, vilket innebär att den ska präglas 

av en hög grad social trygghet och säkerhet både som 

bostads-, handels- och arbetsplatsmiljö och inte minst 

som evenemangsplats. 

Eftersom funktion, skala och täthet varierar mellan 

stadsdelens olika delar ställs också olika krav på 

utformning och på samordning så att en stadsmiljö 

uppstår som upplevs som trygg och som bidrar till 

att begränsa brott i stadsdelens alla delar. Det är svårt 

att hitta allmängiltiga lösningar när det kommer till 

trygghetsskapande och brottsförebyggande åtgärder. 

Uppgiften är alltid att vidta åtgärder som är relevanta 

och anpassade utifrån stadsdelens förutsättningar. 

Mängden människor som rör sig i stadsrummet och 

när det sker har en direkt inverkan på trygghet och 

säkerhet. Stadsrummets organisation och utformning 

är bestämmande för dessa rörelser. 

En omsorgsfull gestaltning kan i hög grad bidra till en trygg 

och säker miljö. 

Avgörande egenskaper är: 

• exploateringsgraden, dvs tätheten i en stadsdel, 

– ju högre den är desto fl er boende, anställda och 

besökande genererar den 

• funktionsblandningen, dvs att det finns såväl bostäder, 

arbetsplatser, service, etc i stadsdelen, – bidrar till 

rörelse och naturlig social kontroll över dygnet 

• den rumsliga uppbyggnaden, dvs hur byggnader, 

trafikstråk, grönytor och andra funktioner är 

lokaliserade i förhållande till varandra 

Visionen om Arenastaden är baserad på en relativt 

hög exploatering, en funktionsblandning och väl 

utvecklade rumsliga sammanhang, vilket borde 

säkerställa grundläggande goda förutsättningar för en 

trygg och säker stadsdel. Dock måste trygghetsoch 

säkerhetsaspekter kontinuerligt hanteras och preciseras 

för att målen med en trygg och säker stadsdel ska 

kunna uppnås. 

I handboken Bo Tryggt 05 (Polismyndigheten i 

Stockholms län tillsammans med forskare från KTH 

och Chalmers) finns checklistor som bör användas i 

respektive sammanhang under Arenastadens fortsatta 

planering, projektering och byggande . 

Här följer ett antal delaspekter på trygghet och säkerhet som 

ska beaktas vid planering och gestaltning av stadsdelen: 

Gatumiljö 

När det gäller trafikstrukturer kan motstridighet uppstå 

mellan krav på trafiksäkerhet och trygghetskrav. Ur 

trafiksäkerhetssynpunkt finns ibland orsak att skilja 

på olika trafikslag och att låta dem korsa varandra 

planskilt, vilket ur trygghetsoch säkerhetssynpunkt 

kan leda till en utglesning av antalet samtidigt 

närvarande människor i stadsrummet med en minskad 

social kontroll till följd. 

Ur brottsförebyggande synpunkt finns därför anledning 

att försöka koncentrera och samla olika trafikslag för att 

öka närvaron av människor och skapa en bättre grund 

för social trygghet. Av samma orsak finns det skäl att 

inte i allt för hög grad skilja kommunikationsstråk från 

bebyggelse. Med tanke på den sociala kontrollen bör 

också husen främst nås via framsidan med entréerna 

mot gångbanor och trottoarer. Eventuella bakdörrar 

ska helst bara leda till den egna gården, inte vidare till 

kommunikationsstråken. På så sätt styrs även besökare 

till husens entrésida. 

Överblickbarhet 

God överblickbarhet är avskräckande för en mängd former 

av brott eftersom risken för upptäckt då uppenbart ökar; 

En viktig aspekt att beakta vid gestaltningen av gångvägar, 

gatu- och stadsrum, inte minst när det gäller placering 

och utformning av vegetation. Ett alltför uppbrutet 



december 2007

stadsrum kan skapa situationer som upplevs som 

otrygga och som underlättar för brottslighet. De allmänt 

tillgängliga stadsrummen bör därför vara överblickbara, 

dels inom själva stadsrummet men även från den 

omgivande bebyggelsen. En god överblickbarhet mellan 

olika stadsrum ska också beaktas. Överblickbarheten kan 

naturligtvis komma i konflikt med andra värden som 

rumslig variation och småskalighet. 

Risken för upptäckt ökar också om stadsrummen 

kan överblickas från omgivande bebyggelse. Särskilt 

entréer, lekplatser, gångstråk och parkeringar är viktiga. 

Fönster orienterade mot sådana platser som kan vara 

avskräckande i sig (även om det inte alltid finns någon 

som tittar). Överblickbarheten kan främjas ytterligare 

genom fönster i burspråk eller andra förskjutningar i 

fasadliven. Gångstråk utmed fönsterlösa fasader bör 

undvikas. 

Tillhörighet och ansvar 

Människorna är i högre grad observanta och beredda att 

ingripa om de känner en personlig tillhörighet till och 

ansvar för det egna området. Det innebär att gränsen 

mellan det privata och det offentliga behöva tydliggöras. 

I juridisk mening skiljer man mellan enskilt område och 

allmän eller offentlig plats. Dessa begrepp har också en 

psykologisk innebörd. Ibland talar man om halvprivata 

eller halvoffentliga zoner. I svensk lag finns inga sådana 

mellanzoner. Brottsbalken och ordningslagen låter 

bruket (användningen) vara vägledande när det gäller de 

svenska begreppen allmän eller offentlig plats respektive 

enskilt område. Områden utomhus och inomhus som 

i det allmänna medvetandet betraktas som allmänna är 

också enligt lagen vanligtvis allmänna eller offentliga 

platser. En fastighetsägare som önskar att exempelvis 

en bostadsgård ska vara till enbart för de boende måste 

De delar av Arenastaden som får störst publik exponering bör redan 

från början utformas för att tåla detta. (Busskur av lamellglas) 

avgränsa den på ett sätt som gör det tydligt att gården 

är ett enskilt område. I vissa situationer kan det räcka 

med en symbolisk avgränsning, i andra kan det krävas 

låsta grindar. Hur avgränsningen görs, med pollare, 

möbler, murar, häckar, staket, byggnader, etc, får alltså 

avgöras från fall till fall. 

I gränsen mellan det privata och det offentliga kan 

det i psykologisk mening ibland vara relevant att tala 

om övergångszoner med olika grad av privathet. Platser 

som signalerar någon form av hemvist och identitet 

kan verka mera avskräckande för brott än de som inte 

gör det. Det gradvisa ansvarstagandet kan dessvärre 

vara komplicerat att definiera. Vid gestaltningen av 

halvprivata och halvoffentliga ytor är det därför den 

trygg- eller säkerhetsskapande effekten som är viktig. 

Uppgiften blir att avgöra vilken rumslig enhet som 

i det enskilda fallet kommer att få halvprivat eller 

halvoffentlig verkan; är det gatan, entréområdet eller 

trappuppgången. Platsers identitet ska dock inte 

alltför direkt förväxlas med karaktäristisk utformning. 

Gränsen mellan privat och offentligt ska vara tydligt markerad 

(utan att vara ”åtskiljande”). (Entré till bostadsgård) 

Det viktiga är att beakta de rumsliga sambanden och 

definiera tecken som signalerar de boendes närvaro. 

Belysning 

Under dygnets mörka timmar spelar belysningen en 

viktig roll för överblickbarheten. Generellt gäller att 

en viss dynamik i ljussättningen kan vara effektiv men 

att mörklagda miljöer helst ska undvikas. Det kan 

exempelvis vara effektivt att även belysa omgivningarna 

till en gångväg och inte bara själva vägen. Detta ger en 

möjlighet att överblicka omgivningen för den gående, 

vilket kan ge en känsla av större trygghet. Om bara 

gångvägen belyses blir det istället den gående som blir 

synlig. Punktbelysning på extra utsatta och känsliga 

platser, som entréer, busshållplatser, etc, kan också vara 

effektiva. För att skapa tryggare och säkrare miljöer vid 

byggandet av en ny stadsdel är det därför viktigt att 

ha en genomtänkt belysningsplan. Med relativt enkla 

medel kan känslan av säkerhet och trygghet höjas 

avsevärt. Belysning utomhus behöver inte vara stark 

och energikrävande för att vara trygghetsskapande. En 



december 2007

Belysningen ska bidra till att ge överblickbarhet. Den behöver 

inte vara stark för att inge trygghet. Foto: Kai Piippo 

både dynamiskt och jämn belysning som inte bländar 

bör eftersträvas. Den ska kunna avteckna personer som 

annars skulle vara dolda av mörkret. 

Växtlighet 

Träd och annan växtlighet är värdefulla element i 

stadsmiljön, både för trivseln och lokalklimatet. Hur 

ny växtlighet utformas kan dock medföra att vissa 

trygghetsfrågor måste beaktas. Därför bör några 

principer följas vid utformningen. Den främsta är att 

växtligheten inte ska skymma viktiga siktlinjer. Man bör 

undvika att plantera buskar alltför nära viktiga gångoch 

cykelstråk. Stamträd med sikt under lövkronorna 

bör väljas. Undantag kan göras där överblickbarheten 

är god, exempelvis längs fönsterfasader och på sträckor 

med bra belysning. Nämnda principer kan undantas 

i parker och rekreationsområden där andra motiv kan 

få dominera över trygghetsmotiven. Eftersom träd 

och buskar växer är det viktigt med ett kontinuerligt 

underhåll (ex gallring och beskärning) för att säkerställa 

långsiktiga säkerhets- och trygghetsmål. 

Arenan och omgivande torg och rörelsestråk ska byggas för 

största möjliga tillgänglighet för alla. 

Parkering 

Avskilda parkeringsområden och stora garage ofta 

drabbade av inbrott eller skadegörelse och kan därför 

upplevas otrygga. Pga. detta bör parkeringar lokaliseras 

i nära anslutning till boende eller verksamheter och 

utformas i enheter som erbjuder möjlighet till social 

kontroll. Stora garage ska utformas med trygghet i 

särskild åtanke. De bör delas upp i mindre enheter och 

helst ha endast ha en entré/utgång med förbindelse direkt 

till det fria (synlig från närliggande fönster). Gäst- och 

besöksparkering bör finnas på annat håll, gärna på gatan. 

Garagen bör målas i ljusa färger så att både gångpassager 

och bilar kan bli väl belysta. Delar av större garage eller 

parkeringshus kan med fördel hyras ut (exempelvis 

bilvårdsföretag eller liknande verksamheter) vilket 

befolkar lokalerna och ökar den sociala kontrollen. 

Utomhusuppställning för cyklar och mopeder placeras 

där överblickbarheten är god och utformas så det 

finns möjlighet att låsa fast cykeln, helst med egen 

låsanordning. 

Tillgänglighet/orienterbarhet 

Arenastaden ska utformas så att helhetsintrycket 

återspeglar en omsorg om såväl invånare som besökare. 

En viktig fråga i detta sammanhang är att tillgängligheten 

och orienterbarheten i stadsdelen blir en väl integrerad 

och gestaltad del i helheten. 

Utformningar ska alltid sökas som tillgodoser en bra 

tillgänglighet och orienterbarhet för alla och synsättet 

ska generellt genomsyra planering och byggande 

av stadsdelen. En situation bör uppstå som känns 

permanent och genomtänkt, inte som provisorier med 

i efterhand monterade hänvisningsskyltar, ramper 

eller andra tillgänglighetskomplement. I planeringen 

bör samråd ske med handikapporganisationer och 

tillgänglighetsexpertis för att definiera korrekta – men 

också realistiska – mål för att på ett välgestaltat och väl 

fungerande sätt åstadkomma detta. 

Så långt möjligt bör prövas om området kan följa 

gällande tillgänglighetsnormer. 

Arenastadens stadsrum 

Arenan och omgivande torg och rörelsestråk, både 

på mark och på den upplyfta entrénivån, ska byggas 

för största möjliga tillgänglighet. Målet ska vara att 

arenamiljön ska fungera lika väl för såväl människor 

med olika typer av rörelsehinder, för synskadade, 

hörselskadade och förståndshandikapp som för 

människor utan funktionshinder. Ett tydligt system 

av ledsagande utformningsdetaljer (visuella, taktila, 

akustiska, etc) ska göra arenan enkel att besöka för 

alla. Ett speciellt krav i sammanhanget och som måste 

beaktas i gestaltningsarbetet är att den också ska fungera 

i en situation när stora folkmassor rör sig inom området 

(ex snubbelrisken eller risken att klämmas mot fasta 



december 2007

hinder). Den ur tillgänglighetssynpunkt inneboende 

svårigheten med en stor nivåskillnad mellan entrénivå 

och mark ska lösas med rimliga medel. Hissar lokaliseras 

i strategiska lägen och ramplösning utförs där det är 

fysiskt möjligt. 

För besökares möjlighet att orientera sig inom området 

är det viktigt att miljön upplevs som lättavläst. Med 

hjälp av tydliga symboler, informationssystem eller 

andra gestaltningsuttryck ska det vara lätt att hitta 

sitt mål både till och från stadsdelen, vare sig målet är 

arenans entréer, butiker, etc, eller till kollektivtrafiken 

på väg tillbaka. Målsättningen ska vara en tydlighet i 

stadsrummen som klarar att visa vägen utan ett överflöd 

av skyltar. 

Park- och naturmarken 

För att inte påverka den befintliga naturmiljön (främst 

fågellivet) mer än nödvändigt ska tillgängligheten till 

naturmarken främst kanaliseras till befintliga gångstråk 

genom naturmarken och stränderna till största delen 

vara otillgänglig för besökare. Det är dock viktigt att 

naturintresserade besökare kan nå vattnet på ett antal 

utvalda platser och att tillgängligheten till denna 

miljö också möjliggörs för funktionshindrade. Samma 

tillgänglighetskrav bör gälla om exempelvis nya spänger 

utförs genom våtmarker. (Ett antal informationsplatser 

som beskriver sjöns naturvärden bör iordningställas för 

att även intressera den bredare besöksskaran.) 

Tillgängligheten och möjligheten till vattenkontakten 

i den nya stadsdelsparken ska också vara tillgodosedd 

för funktionshindrade. I samband med upprustningsåtgärder 

i den befintliga parkmarken ska på 

motsvarande sätt tillgänglighetsaspekter beaktas. 

Arenastaden ska tydligt präglas av sina olika delar och karaktärer och av balansen och kontrasterna mellan dem. Illustration: BAU 



december 2007

Arbetsprocess 

Om projektet 

Arenastaden planeras i en första etapp byggas ut med 

den nya nationalarenan för fotboll tillsammans med 

kommersiella lokaler (handelsanläggning, hotell, 

kontor, parkeringsanläggning, etc), och för tillgänglighet 

till området med nödvändiga infrastrukturanläggningar 

(ny väganslutning mot E18/Enköpingsvägen, ny 

stationsentré till Solnastation och nya broförbindelser 

över spår- och verkstadsområde mot Kolonnvägen). 

Eventuellt kan en första etapp även innehålla bostäder. 

Därefter kommer stadsdelen i kommande etapper att 

kompletteras med bostäder och arbetsplatser i den takt 

som marknadsförutsättningarna medger. 

Solna Stad, Svenska Fotbollförbundet, Jernhusen 

AB, Fabege AB samt Peab i Sverige AB har bildat ett 

utvecklingsbolag, Ny Nationalarena i Solna AB, vars 

uppgift är att utreda villkoren för utbyggnaden av arenan 

och Arenastaden (markexploatering, uppförande, 

ägande och drift av arenan och utvecklingen av området 

kring den). 

Efter antagandet av fördjupad översiktsplan för Solna 

stationsområde under hösten 2007 inleds en första etapp 

i detaljplaneläggningen av stadsdelen. Planläggning och 

utbyggnad av området kommer att ske i samverkan 

mellan Solna stad, Ny Nationalarena AB och de berörda 

intressenterna som Banverket och SL. För att underlätta 

nödvändigt samarbete och åstadkomma en gemensam 

samling kring utbyggnadsmålen avser utvecklingsbolaget 

upprätta principavtal för exploateringen med Solna stad, 

genomförande- och finansieringsavtal med Banverket 

(plattform och spår, anläggningsarbeten intill och över 

spårområdet samt flytt av entreprenadområden) och SL 

(Solna stations norra entré). Dessa överenskommelser 

ger de grundläggande förutsättningar för genomförandet 

samt den arbetsfördelning och det ansvarstagande som 

ska fastläggas i kommande exploateringsavtal. 

Exploateringen av området ska finansieras genom de 

mervärden som uppstår genom de byggrätter som 

skapas. 

Genomförandeformer och 

ansvarsfördelning 

Arenastaden kommer att byggas ut och färdigställas 

under lång tid, vilket ställer krav på en överordnad 

kontinuitet i genomförandet. I det skede som detta 

gestaltningsprogram utförts är programarbetet fokuserat 

på att lägga fast övergripande mål och ambitionsnivå 

för gestaltningen. För att programinnehållet ska 

kunna förankras på lämpligt sätt har både kommun 

och utvecklingsbolag deltagit i detta arbete. I takt 

med att projektutvecklingen fortskrider kommer 

genomförandeansvaret mer och mer att övergå på 

byggherrar och entreprenörer, och kommunens roll 

kommer alltmer att övergå i den tillståndsgivande. 

Det är alltså av stor vikt att intentionerna i detta 

programarbete hanteras på ett tillfredsställande 

och av alla parter överenskommet sätt i den 

kommande i planerings- och byggprocessen. För att 

säkerställa att gestaltningsmålen i programmet för 

Arenastaden beaktas och genomförs i den fortsatta 

projektutvecklingen är det därför betydelsefullt 

att detta program och kommande program kan 

biläggas kommande exploaterings-, genomförandeoch 

överlåtelseavtal och att de tillämpas vid både 

detaljplaneläggning, exploatering och projektering 

inom Arenastaden. 

Fördjupad översiktsplan för 

Solna stationsområde 

(med lokalisering av ny arena för fotboll) 

Antagandehandling september 2007 

Stadsbyggnadsförvaltningen i Solna stad 


Övergripande 


december 2007 


Ny Nationalarena i Solna AB 



december 2007

Kvalitetsprogram 

I den fortsatta utbyggnaden av stadsdelen kommer 

specifika kvalitetsprogram tas fram inom ramen 

för detaljplaneläggningen. I dessa preciseras mera 

specifika principer för gestaltningen av det offentliga 

rummet (allmän mark) i form av gator och torg, 

park- och naturmark, och hur materialanvändning, 

vegetationsbehandling, belysning, möblering, etc, ska 

omhändertas gestaltningsmässigt. 

Till grund för detta arbete ska de riktlinjer ligga som 

preciseras i detta övergripande gestaltningsprogram 

och i det gestaltningsprogram för stadsmiljön i Solna 

som är under upprättande. Riktlinjerna ska tolkas så 

att stor samstämmighet i utformning och materialval, 

etc, uppstår vid gestaltning och utbyggnad av det 

offentliga rummet i stadsdelen. De komponenter och 

material som används bör återkomma i stadsdelen, eller 

i de olika stadsbyggnadskaraktärerna. Detta skapar en 

sammanhållande ram för de karaktärsskillnader de 

olika delarna Arenastaden kommer att uppvisa. 

Kvalitetsprogrammen i sin tur ligger sedan till grund 

för kommande projektering och byggande. 

ett medvetet sätt så att de övergripande riktlinjerna 

med gestaltningen inte går förlorade i den fortsatta 

processen. 

Uppföljningen samordnas fram till bygglov lämpligen 

av kommunen, och därefter av respektive byggherre. 

ÖP 

FÖP 

GP 

DP 

BL 

KP 

Uppföljning 

Uppföljningen är en viktig del i arbetet med att engagera 

alla inblandade att arbeta mot de mål och som ställts upp. 

Gestaltning bör därför vara en återkommande punkt på 

dagordningen under kommande projektmöten, oavsett 

om det är fråga om detaljplaneläggning, projektering 

eller byggande. Avsikten med uppföljningen är främst 

att kontrollera måluppfyllelsen och att erfarenheter 

återförs och beaktas i det fortsatta arbetet, men även 

att kunna hantera avvikelser eller förändringar på 

Tv: Detta gestaltningsprograms roll i planprocessen. 

ÖP= Översiktsplan 

FÖP= Fördjupad översiktsplan 

GP= detta Gestaltningsprogram 

DP= kommande Detaljplaner 

KP= Kvalitetsprogram (till detaljplan) 

BL= enskilda Bygglov 



december 2007



december 2007

Referenser 

Program, planer och policys för Solna: 

Översiktsplan för dagens och framtidens Solna 

2006-2025. Antagen maj 2006. 

Fördjupad översiktsplan för Solna stationsområde. 

Antagen oktober 2007. 

Bilagor till Fördjupad översiktsplan för Solna stationsområde: 

Bilaga 1 – Förutsättningar 

Bilaga 2 – Trafikutredning 

Miljöprogram för Arenastaden. November 2007 

Getaltningsprogram för Solna stads offentliga miljöer. 

Koncept december 2007. 

Miljöpolicy. Solna stad. 

Dagvattenstrategi för Solna stad. 

Grönplan, Solna stad. 

Övrig: 

Stockholms byggnadsordning. Stockholms stad. 

Diverse kvalitets- och gestaltningsdokument för 

Hammarby Sjöstad. Stockholms stad. 

Miljö- och gestaltningsprogram Stora Ursvik 2004. 

Sundbybergs stad. 

Boverkets bygg- och konstruktionsregler (BBR och 

BKR), 2006. 

Plan- och bygglagen 

Diverse gestaltningslitteratur som: 

Contemporary Public Space – Un-volumetric Architecture. 

A. Ayomonino, V. P. Mosco, Skira Editore spa. Milano 

2006. 

New city spaces. J. Gehl, L. Gemzøe, Danish Architectural 

Press, Köpenhamn 2000. 



december 2007


Övergripande 


december 2007 

Detta gestaltningsprogram sammanfattar 

på en övergripande nivå gestaltningsmålen 

för den nya stadsdelen Arenastaden i Solna. 

Programmet är ett policydokument som 

kompletterar den fördjupade översiktsplanen 

för Solna stationsområde (med loka- 

lisering av ny arena för fotboll) som underlag 

för kommande detaljplanering och det ska 

kunna biläggas kommande exploaterings- 

och överlåtelseavtal. 

Mål och gestaltningsprinciper som formu- 

leras i detta program ska utvecklas i särskilda 

kvalitetsprogram knutna till planarbetet. 


Ny Nationalarena i Solna AB

Arenastaden

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?