Solna stads organisation

Solna stads organisation
Kommunfullmäktige
Kommunrevisionen
Valnämnden
Kommunstyrelsen
Stadsledningsförvaltningen
Överförmyndarnämnden
Stadsbyggnadsnämnden
Stadsbyggnadsförvaltningen
Kultur- och fritidsnämnden
Barn- och utbildningsnämnden
Kultur- och fritidsförvaltningen
Barn- och utbildningsförvaltningen
Kompetensnämnden
Kompetensförvaltningen
Socialnämnden
Gemensamma
familjerättsnämnden för
Solna och Sundbyberg
Socialförvaltningen
Omvårdnadsförvaltningen
Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen
Omvårdnadsnämnden
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Bostadsstiftelsen Signalisten (100 %)
Norrenergi & Miljö AB (67 %)
Solnabostäder AB
Norrenergi AB
Solna Vatten AB (100 %)
Råsunds Förstads AB (100 %)
Norrvatten (20 %)
Överjärva Gård AB
Styrelse för respektive bolag,
stiftelse och kommunalförbund
Käppalaförbundet (20 %)
Råsta Holding AB (25 %)
Sweden Arena Management KB (17 %)
Arenabolaget i Solna KB (17 %)
Storstockholms Brandförsvar (5 %)
SÖRAB (5 %)
AB Vårljus (7 %)
Solna Tenniscenter AB (30 %)
Stockholmsregionens Försäkring AB (6 %)
Fastighets AB Falkeneraren (100 %)

Innehåll
Solna stads organisation 2
Viktiga händelser under 2011 4
Nyckeltal 4
Kommunstyrelsens ordförande 5
Förvaltningsberättelse
Solna stads styrsystem 6
Verksamhetsanknutna mål 9
Finansiella mål 17
Omvärldsanalys 18
Ekonomisk analys, staden 20
Sammanställd redovisning, koncernen 31
Medarbetare 34
Kommunens nämnder
Kommunfullmäktige 38
Kommunstyrelsen 38
Kommunrevisionen 40
Valnämnden 40
Överförmyndarnämnden 40
Stadsbyggnadsnämnden 41
Kultur- och fritidsnämnden 43
Barn- och utbildningsnämnden 45
Kompetensnämnden 48
Socialnämnden 51
Gemensamma familjerättsnämnden för
Solna och Sundbyberg 54
Omvårdnadsnämnden 56
Miljö- och hälsoskyddsnämnden 59
Kommunens företag
Bostadsstiftelsen Signalisten 61
Norrenergi & Miljö AB 62
Norrenergi AB 62
Solna Vatten AB 63
Råsunda Förstads AB 64
Överjärva Gård AB 64
Norrvatten 65
Käppalaförbundet 65
Swedbank Arena/Arenastaden 66
Storstockholms Brandförsvar 66
SÖRAB 66
AB Vårljus 66
Solna Tenniscenter AB 66
Stockholmsregionens Försäkring AB 66
Fastighets AB Falkeneraren 66
Ekonomi
Resultaträkning 67
Kassaflödesanalys 68
Balansräkning 69
Budget och utfall per verksamhet 70
Investeringar per verksamhet 71
Noter, resultaträkning, kassaflödesanalys
och balansräkning 72
Redovisningsprinciper 81
Bilagor
Kommunfullmäktiges verksamhetsmål 83
Nämndernas verksamhetsmål 95
Revisionsberättelse 118
Ordlista och begreppsförklaringar 119
© Solna stad 2012
Solna stad, Stadshusgången 2, 171 86 Solna
Tel vxl 08-734 20 00, www.solna.se
Årsredovisningen är tryckt på miljövänligt papper
Antal: 300 exemplar
Form & layout: Tryckopia AB
Tryck: Bankeryds Grafiska AB
Text: Solna stad
Omslag: Mulle Meck-parken, Solna
Foto: Anna Didriksson

Viktiga händelser under 2011
»»
Detaljplanerna för den andra och den tredje etappen av tvärbanan
Norr, från Solna Business Park till Solna station och detaljplanen
för kv Lagern (Råsunda stadion) har vunnit laga kraft.
»»
Bygglov beviljades för det blivande shoppingcentret Mall of
Scandinavia i Arenastaden.
»»
Kommunfullmäktige godkände att Solna stad skjuter till ytterligare
25 mkr i kapitaltillskott till Arenabolaget i Solna KB
och beviljar ytterligare en borgen på 36,7 mkr för ytterligare lån
(Solna stads andel) för att färdigställa Swedbank Arena. Ärendet
godkändes vid kommunfullmäktige den 27 juni efter att ha återremitterats
av en minoritet vid kommunfullmäktige den 20 juni.
»»
Omvårdnadsnämnden och dess förvaltning fick 2011 års pris för
årets upphandling av tidningen Upphandling24. Solna fick utmärkelsen
för att staden tänkt i nya banor vid upphandlingen av
vård- och omsorgsboenden.
»»
Fjärrvärmebolaget Norrenergi, som är delägt med Sundbyberg,
fick i februari nya ägardirektiv med inriktning att stärka Norrenergikoncernens
konkurrenskraft. Ärendet återredovisades till
ägarkommunerna i december och koncernen hade då beslutat
om en prisjustering för 2012, om fortsatt utredning för att förbättra
prismodellen och om effektivisering av bolagets anläggningar.
Samtidigt fick Norrenergi i uppdrag att tillsammans med
ägarna utreda samverkan med externa aktörer för att trygga fjärrvärmeförsörjningen
i Solna och Sundbyberg.
»»
På Solnadagen fylldes Skytteholmsfältet med aktiviteter och
upplevelser från morgon till kväll. Totalt besöktes Solnadagen av
cirka 10 000 besökare.
»»
Kompetensnämnden startade, tillsammans med socialnämnden,
ett projekt för att pröva om heltidsinsatser, som endast flyktingar
har varit berättigade till, även kan gynna försörjningsstödstagare
som studerar svenska för invandrare. Projektet resulterade i att
flera utrikes födda Solnabor gått till egen försörjning eller tagit
steg i den riktningen.
»»
Kompetensnämnden utvecklade och genomförde tillsammans
med Arbetsförmedlingen och andra nämnder utbildnings- och
arbetsmarknadsåtgärder för ungdomar i åldern 16-24 år. Projekten
har varit framgångsrika och överförs delvis till ordinarie
verksamhet under 2012.
»»
Antalet hushåll, som erhöll ekonomiskt bistånd jämfört med
2010, minskade med 8 procent. Genomsnittbidraget ligger i
stort sett på en oförändrad nivå och det genomsnittliga antalet
biståndsmånader har ökat något.
»»
Under 2011 tillkom 11 nya utförare att välja mellan för personer
som fått hemtjänst beviljad. Totalt finns 23 stycken hemtjänstutförare
som ges möjlighet att erbjuda hemtjänst i Solna.
»»
Kommunstyrelsen fattade i början av året ett inriktningsbeslut
om att planera och uppföra en ny kommunal skola i Nya Ulriksdal.
Planeringen av skolan har därefter pågått och i budgeten för
2012 beslutades om att anslå medel. Målsättningen är att skolan
ska stå färdig senast 2014.
»»
Inför ikraftträdandet av den nya skollagen den 1 juli utbildades
nyckelpersoner och anordnades seminarier om den nya läroplanen
för personal i skolor och förskolor under våren 2011.
»»
Under året tillkom fler nya förskoleplatser. I Nya Ulriksdal byggde
Pysslingen en ny förskola och i Skytteholm öppnade Imagination
International Preschool med engelskspråkig inriktning samt
Virvelvinden. Dessutom skapade de befintliga förskolorna nya
platser.
»»
Kompetensnämnden genomförde tillsammans med nio andra
kommuner två upphandlingar av vuxenutbildning och svenskundervisning
för invandrare. De nya avtalen träder i kraft den 1
januari 2012. Avtalen leder till ett ökat kursutbud samt en ökad
tillgänglighet och flexibilitet för Solnaborna vad gäller vuxenutbildning.
» » Solna stad fortsätter att toppa Svenskt Näringslivs ranking om
Sveriges företagsvänligaste kommun. Det är fjärde året i rad och
sjätte gången under 2000-talet.
Nyckeltal - Solna stad 2011 2010 2009 2008 2007 2006
Folkmängd 69 946 68 144 66 909 65 289 63 318 61 717
Total kommunal skattesats, % 29,22 29,22 29,22 29,22 29,65 29,85
varav Solna 17,12 17,12 17,12 17,12 17,38 17,58
Verksamhetens intäkter, mkr 632 631 611 547 541 480
Verksamhetens kostnader, mkr 2 768 2 687 2 643 2 510 2 422 2 239
Årets resultat, mkr 79,3 132,3 75,1 -161,3 142,4 258,8
Årets resultat enligt balanskravet, mkr 153,3 127,2 35,9 47,9 168,7 270,3
Nämndernas nettokostnader, mkr 2 226 2 138 2 116 2 026 1 927 1 825
Nämndernas budgetavvikelse, mkr -7,4 45,1 19,6 9,9 0,1 2,8
Årets investeringar, mkr *) 81 105 124 110 107 101
investeringar exploatering, mkr *) 36 29 72
Finansiella tillgångar, mkr 2 915 2 993 2 963 2 733 2 801 2 574
Soliditet, % 82 80 80 84 87 87
Antal anställda **) 1 965 1 974 2 052 2 099 2 213 2 245
*) Byte av redovisningsprincip 2009. Exploateringsverksamheten finansieras med gatukostnadsersättning, se avsnitt Redovisningsprinciper.
**) Antal anställda per den 1 november 2008 och 2007. Övriga år per den 31 december.
4

Kommunstyrelsens ordförande
Stabil ekonomi för att säkra
framtidens välfärd
Den globala finansiella oron, som drabbade
världen under 2011, har inneburit
tuffare tider. De skakiga ekonomierna
i Europa och övriga världen påverkade
den svenska ekonomin och därmed även
Solnas ekonomiska förutsättningar. Trots
det gör staden ett överskott för 2011 och
resultatet uppgår till 79,3 mkr, vilket är
ett överskott mot budget på 69,3 mkr.
Det goda resultatet beror i huvudsak på
positiv utveckling av skatteintäkter, statsbidrag
och markförsäljning. Årets resultat
enligt balanskravet uppgår till 153,3 mkr,
vilket innebär att staden har uppfyllt krav
på balans i ekonomin.
Solna stad har under många år haft
en god ekonomisk styrning och har även
under de senaste åren utvecklat verksamhetsstyrningen.
Under 2011 har staden
genom väl avvägda prioriteringar haft
god kostnadskontroll. De underskott som
uppstått i nämnderna beror mestadels på
att volymkompenserade nämnder har haft
avvikande utfall på beräknat underlag och
prognos.
Tillväxt, arbete och välfärd
Under 2011 fortsatte arbetet med att bibehålla
en stark arbetslinje, som genomsyrar
både arbetsmarknadspolitiska insatser
och stadens integrationspolitik. Att hjälpa
människor med olika bakgrund till egen
försörjning fungerar, liksom tidigare år,
väl.
Fortsatt sänkta utbetalningar av försörjningsstöd
vittnar om en god verksamhet
med en relativt låg arbetslöshet bland
yngre, äldre och invandrare. Hög grad av
egen försörjning bland solnaborna innebär
att stadens resurser genom riktade insatser
hamnar där behoven är som störst.
Detta kommer även fortsättningsvis att
vara avgörande.
Stadsutveckling
Solna befinner sig i en spännande utvecklingsfas
med hela sex nya stadsdelar
under genomförande under 2011. De
binds samman med utbyggnaden av tvärbanan,
som förstärker Solnas redan goda
kollektivtrafikläge. I de nya stadsdelarna
Arenastaden och Hagastaden fortsatte
genomförandet av två av Sveriges största
framtidssatsningar. I Arenastaden växer
den nya nationalarenan och Mall of
Scandinavia, norra Europas största köpcentrum,
fram. I Hagastaden byggs Nya
Karolinska Solna, Europas modernaste
universitetssjukhus, som tillsammans
med Karolinska Institutets forskningssatsningar
kommer att lägga grunden för
att området ska bli ett av världens ledande
områden inom life science.
Framtiden
Solna är en av Sveriges snabbast växande
kommuner. Det är många unga vuxna
som flyttar in och den gruppen ställer allt
högre och delvis nya krav på staden. Det
gör att Solna behöver ta nästa steg i sin utveckling.
Staden behöver byta kostym genom
att utveckla en tydligare stadsstruktur
med spännande innehåll och tydligare
identitet med portar samt rustas upp. Stadens
verksamheter behöver också förnyas
för att bättre motsvara våra medborgares
och företags behov.
Staden är på väg in i ett skede, där
investeringarna kommer att öka kraftigt
i storlek. Den kraftiga befolkningsutvecklingen
kommer att medföra ett antal
initiala kostnader av trappstegskaraktär.
Det är viktigt att staden anpassar sig efter
denna utveckling och inte tar på sig för
stora åtaganden för framtiden som nästa
generation tvingas betala. För att klara att
leverera välfärd måste vi långsiktigt se till
att ha en fortsatt stabil ekonomi.
Pehr Granfalk
Kommunstyrelsens ordförande
5

Förvaltningsberättelse
Solna stads styrsystem
Styrningen i Solna stad utgår från ett
system för samlad ekonomi- och verksamhetsstyrning
samt vid varje tidpunkt
gällande lagstiftning, föreskrifter och nationella
mål för den kommunala verksamheten.
Utgångspunkten för styrsystemet är
en sammanhållen målstyrning, där kommunfullmäktige
anger prioriterade målområden,
inriktningsmål, effektmål och
ekonomiska ramar för nämnderna. Det
sker i den årliga budgeten, som är stadens
främsta styrdokument. Budgeten kompletteras
av policys och program, vilka
anger principerna för stadens agerande i
olika frågor.
De prioriterade målområdena och inriktningsmålen
är uttryck för övergripande
prioriteringar och strategiska ställningstaganden.
Inriktningsmålen anger den
inriktning som staden ska sträva efter att
uppnå och har sin utgångspunkt i visioner,
policys och program. Inriktningsmålen
kan vara antingen finansiella eller
verksamhetsanknutna.
Nämnderna ska, med utgångspunkt
från kommunfullmäktiges inriktningsmål,
precisera och fastställa nämndspecifika
mål och föreslagna ekonomiska ramar.
I detta arbete ska även hänsyn tas till
viktiga förändringar i omvärlden såsom
exempelvis ändringar i lagstiftningen och
förändringar i befolkningsstrukturen.
Nämnderna ska också formulera effektmål
som gör att målen kan följas upp
och utvärderas. Effektmålen ska vara mätbara,
specifika, tidsatta och realistiska. Arbetet
med målformuleringen sker i dialog
med kommunstyrelsen. Därutöver kan
nämnderna besluta om egna verksamhetsspecifika
mål och nyckeltal.
Övergripande tvärsektoriella frågor
ska genomsyra all verksamhet såväl externt
som internt. Som ett första steg ska
de tvärsektoriella frågorna; internationellt
arbete samt jämställdhet och integration,
som är en del av likabehandlingsarbetet,
integreras i stadens styrsystem och beaktas
i verksamhetsplan och budget. Arbetet
med tvärsektoriella frågor ska harmonisera
med målarbetet, bidra till visionen
om det hållbara Solna och vara en del av
kvalitetsutvecklingsarbetet.
Inom jämställdhetsarbetet ligger fokus
i första hand på att utveckla modeller för
att ta fram könsuppdelad statistik, indikatorer
och nyckeltal. Efter analys av nuläge
kan angelägna utvecklingsområden
identifieras och jämställdhetsintegrering
användas som en metod för verksamhetsoch
kvalitetsutveckling.
För integrationsarbetet är det angeläget
att analysera verksamheten ur ett integrationsperspektiv
för att sedan utveckla ett
interkulturellt förhållningssätt i det mångkulturella
Solna och säkerställa att alla,
oavsett etnisk och kulturell bakgrund, får
likvärdigt bemötande och service av stadens
medarbetare.
Det internationella arbetet ska huvudsakligen
användas som en metod för verksamhets-
och kvalitetsutveckling. Genom
att göra internationella jämförelser och
identifiera goda exempel skapas förutsättningar
för att lära av andra och samarbeta
Styrning
Uppföljning/Utvärdering
KF
»»
Inriktningsmål
»»
Effektmål
»»
Ekonomiska ramar
KF
Nämnd
»»
Nämndmål
»»
Effektmål
»»
Nämndbudget
Nämnd
Enhet
»»
Enhetsmål
»»
Effektmål
»»
Tilldelade resurser
Enhet
Solna stads styr- och uppföljningssystem
6

kring gemensamma utmaningar. För att
barn och ungdomar i framtiden ska kunna
verka i en globaliserad värld är det internationella
utbytet en förutsättning.
Kommunfullmäktige följer upp
nämnderna utifrån de övergripande inriktningsmålen.
Målen följs upp och utvärderas
utifrån effektmål, som redovisas
i delårsrapporten per april, augusti och
årsredovisningen. Denna utveckling mot
en tydlig koppling mellan insatta resurser
och presterat resultat får också stöd i lagreglerna
för god ekonomisk hushållning i
kommuner.
Solna stads hel- och delägda bolag styrs,
enligt aktiebolagslagen av bolagsordning
och ägardirektiv.
Kvalitetsarbetet i Solna stad
Utifrån kommunfullmäktiges inriktningsmål
och den av kommunfullmäktige
antagna kvalitetspolicyn och strategin
för Solna stad har nämnder och styrelse
börjat utarbeta generella åtaganden med
efterföljande kvalitetsdeklarationer. Deklarationerna
beskriver tydligt vilken service
medborgaren/brukaren kan förvänta
sig av staden och dess verksamhet. Utifrån
kvalitetsdeklarationerna kan medborgaren/brukaren
sedan ta ställning till hur
verksamheten fungerar och engagera sig
för att förbättra den. Genom att förtydliga
tjänsterna kan också förväntansgapet
minskas och därmed skapas förutsättningar
för nöjdare medborgare/brukare,
vilket mäts av de i budgeten uppsatta effektmålen.
Vid årsskiftet 2011/2012 finns 21
kvalitetsdeklarationer. Arbetet med att
utveckla kvalitetsdeklarationer för stadens
verksamheter fortsätter under 2012.
Kommunstyrelsen har genom stadsledningsförvaltningen
under året arbetat
med att kartlägga och tydliggöra förvaltningens
uppdrag och tjänster. Genom
projektet ”Stadsledningsförvaltningens
Tjänstekatalog” har stadsledningsförvaltningens
tjänster identifieras.
På Solnadagen den 10 september
lanserades den stadsgemensamma hanteringen
av synpunkter och felanmälan,
som är en del i stadens kvalitetsarbete.
Synpunktshanteringen och felanmälan är
ett sätt för att fånga upp såväl positiva som
negativa synpunkter och fel från solnaborna
och solnaföretagarna, för att kunna
förbättra stadens verksamheter, service
och tjänster.
Överförmyndarnämnden har antagit
en kvalitetsdeklaration för ”God man och
förvaltare”.
Stadsbyggnadsnämnden har för avsikt
att under 2012 arbeta med kvalitetsdeklarationer
för sin verksamhet.
Kultur- och fritidsnämnden har antagit
sju kvalitetsdeklarationer; ”Fritidsklubb
för 10 – 12 åringar”, ”Fritidsklubb för
barn och ungdomar med behov av särskilt
stöd”, ”Solna kulturskola” och ”Välkomnande
av barn till Solna stadsbibliotek”,
”Föreningsbidrag till barn- och ungdomsföreningar”
”Föreningsbidrag till vuxenföreningar”
och ”Föreningsbidrag till kulturföreningar”.
En brukarundersökning till föräldrar
som har barn i fritidsklubbarna och till
elever på Solna Kulturskola har genomförts.
Resultatet från undersökningen
visar att brukarna är mycket nöjda med
verksamheternas kvalitet.
Solnas Kulturskola har under året blivit
medlem i kvalitetsnätverket ”Qualis”,
vilket innebär att skolan ska arbeta med
ett kvalitetssystem för att bli certifierad
enligt en poängskala med extern bedömning.
Barn- och utbildningsnämnden har arbetat
med att ta fram ett planerings- och
uppföljningssystem för verksamheterna
inom förskola och skola, som grundas
på de nationella styrdokumenten. Under
2011 har verksamheterna övergått från en
kvalitetsredovisning en gång om året till
ett systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagen,
vilket innebär ett ansvar att kontinuerligt
och systematiskt planera, följa
upp och utveckla utbildningen.
Skollagens krav på klagomålshantering
har sammanförts med stadens gemensamma
synpunktshantering och felanmälan.
Rutiner för att ta hand om synpunkter
och klagomål mot utbildningen har tagits
fram.
Arbetet med åtaganden med efterföljande
kvalitetsdeklarationer har påbörjats
och fortsätter under 2012. Det gäller också
arbetet med att skapa förutsättningar
för snabbare uppföljningar i verksamheterna,
så att rätt åtgärder kan vidtas för att
uppnå uppsatta mål.
Kompetensnämnden har under året
utarbetat två kvalitetsdeklarationer,
”Insatser för arbetssökande” och ”Insatser
för arbetssökande som studerar svenska”.
Arbetet fortgår med att följa upp, utvärdera
och utveckla dessa och nya kvalitetsdeklarationer.
Vuxenutbildningens LEAN-arbete har
aktualiserats i och med att Solna från och
med 2012 ingår i en gemensam vuxenutbildningsregion
tillsammans med nio
andra kommuner. Kvalitetsarbetet är ett
område av flera som kommer att utvecklas
gemensamt inom det regionala samarbetet.
Under året har ett första gemensamt
arbete påbörjats vad gäller uppföljning av
utbildningsleverantörernas verksamhet.
Socialnämnden har under året antagit
kvalitetsdeklarationer avseende ”Försörjningsstöd”,
”Serveringstillstånd” och
”Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning”.
Under 2012 kommer arbetet
att fortgå med att ta fram kvalitetsdeklarationer
för nämndens verksamhet.
Ett aktivt arbete har skett under året
med att utveckla öppna jämförelser inom
individ- och familjeomsorgens område.
Initiativ har också tagits för att stärka
nordvästkommunernas gemensamma
FoU-enhets möjligheter att stödja kommunerna
i arbetet med att följa upp effekter
av olika insatser.
Gemensamma familjerättsnämnden för
Solna och Sundbyberg planerar att i början
av 2012 att påbörja arbetet med åtaganden
och efterföljande kvalitetsdeklarationer
för den familjerättsliga verksamheten.
Under 2011 har en övergripande brukarundersökning
genomförts. Utifrån
resultatet från undersökningen ska en
åtgärdsplan tas fram, vilken ska visa hur
verksamheten ska utvecklas och förbättras.
Under året har en fortsatt satsning
på utveckling av arbetssätt och metoder
gjort. En sådan satsning är det så kallade
sociala nätverksarbetet vars syfte är att
engagera och mobilisera alla goda krafter
kring enskilda klienter och brukare.
Omvårdnadsnämnden har antagit fem
kvalitetsdeklarationer; ”Biståndshandläggning
av hemtjänst samt vård- och omsorgsboende”,
”Hemtjänst”, ”Vård- och
omsorgsboende”, ”Handläggning av stöd
och service till personer med funktionsnedsättning”
och ”Stöd och service till
personer med funktionsnedsättning som
bor i bostad med särskild service”.
7

Nämnden har för avsikt att under
2012 utarbeta kvalitetsdeklarationer för
bl.a. dagverksamhet, fixarservice och anhörigstöd.
Befintliga kvalitetsdeklarationer
ska i ett särskilt projekt implementeras
både i verksamheterna och hos den enskilda
medborgaren. Projektet ska följas upp
för att säkerställa att åtagandena uppfylls
och leder till kontinuerlig verksamhetsutveckling.
Under året har brukarundersökningar
genomförts, avseende boende och daglig
verksamhet för vuxna enligt lagen om stöd
och service till vissa funktionshindrade
samt brukarundersökning där närstående
och boende på vård- och omsorgsboende
för äldre.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden antog
i augusti månad kvalitetsdeklarationer avseende
”Livsmedelskontroll” och ”Tillsyn
av boendemiljö”.
Inom miljö- och hälsoskyddsförvaltningen
har en s.k. Lean-kartläggning
påbörjats kring den gemensamma administrationen.
Arbete har lett till att flera
förbättringar rörande handläggning och
registrering har identifierats, varav några
är genomförda och andra kommer att genomföras
under året.
8

Verksamhetsanknutna mål
I Solna stads verksamhetsplan och budget
för 2011 finns ett antal prioriterade målområden,
inriktningsmål och effektmål
som har sin utgångspunkt i visionen om
det hållbara Solna. De fyra prioriterade
målområdena är; Ekonomisk tillväxt, Livsmiljö,
Trygghet och omsorg samt Kunskap
och livslångt lärande. För varje målområde
finns ett antal stadsövergripande inriktningsmål,
totalt 10 stycken, som uttrycker
den inriktning för ett prioriterat område
som staden ska sträva efter att uppnå.
Varje inriktningsmål mäts utifrån ett antal
relevanta effektmål, totalt 56 stycken.
Nämnderna har med utgångspunkt
från kommunfullmäktiges inriktningsmål
och effektmål, preciserat och fastställt
nämndspecifika mål som sedan fastställts
av kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige
följer upp nämnderna utifrån de
övergripande inriktningsmålen. Uppföljning
av nämndernas mål ligger sedan till
grund för uppföljning av de stadsövergripande
inriktningsmålen under stadens
fyra målområden.
Av de 10 stadsövergripande inriktningsmålen
bedöms 4 som uppfyllda och
6 som delvis uppfyllda.
Av kommunfullmäktiges 56 effektmål
bedöms 25 vara uppfyllda, 4 delvis uppfyllda,
13 inte uppfyllda och resterande
effektmål har inte mätts under året. Det
innebär att av de effektmål som mätts
under året är 69 procent uppfyllda eller
delvis uppfyllda. För de effektmål som
bedöms som inte uppfyllda och för de effektmål
som inte mätts under året vidtas
åtgärder för att öka måluppfyllelsen.
Nedan redovisas kommunfullmäktiges
prioriterade målområden, inriktningsmål
och effektmål. En mer detaljerad
uppföljning finns under respektive
nämnd och i bilaga.
Bedömning av effektmål
Inriktningsmål per målområde
Uppfyllt
Delvis
uppfyllt
Inte
uppfyllt
Inte
bedömt
Totalt
Målområde - Ekonomisk tillväxt
Solna ska vara Sveriges mest företagsvänliga kommun och erbjuda
goda förutsättningar för ett växande näringsliv. Uppfyllt
Solna ska vara en attraktiv stad för boende och skapa goda förutsättningar
för en växande befolkning. Delvis uppfyllt
1 1 2
1 2 3
Målområde - Livsmiljö
Solna ska utvecklas på ett miljövänligt, stadsmässigt, tillgängligt och
trivsamt sätt, som främjar en god miljö och hälsa för Solnaborna.
Delvis uppfyllt
Solnaborna ska ha ett rikt och varierande kultur-, idrotts- och fritidsliv.
Uppfyllt
Solna stads verksamheter ska kännetecknas av hög kvalitet, kostnadseffektivitet,
mångfald och tillgänglighet. Delvis uppfyllt
1 1 4 6
1 2 3
2 3 5
Målområde - Trygghet och omsorg
Det ska vara tryggt att växa upp, leva och åldras i Solna. Delvis uppfyllt 2 2 1 5
Solnaborna ska genom arbete kunna trygga sin egen försörjning.
Uppfyllt
Solna stads omsorg ska kännetecknas av hög kvalitet, trygghet, värdighet,
valfrihet och självbestämmande. Uppfyllt
7 7
6 1 2 9
Målområde - Kunskap och livslångt lärande
Solnas förskolor och skolor ska ge barn, ungdomar och vuxna kunskap,
som ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete. Delvis
uppfyllt
Solna ska vara en attraktiv utbildningsstad med ett varierat utbud av
utbildningar på olika nivåer och inriktningar. Delvis uppfyllt
4 6 1 11
1 3 1 5
Totalt 25 4 13 14 56
9

Målområde - Ekonomisk
tillväxt
Solna ska vara en stad, som kännetecknas
av hög ekonomisk tillväxt. Det är genom
en hög tillväxttakt som resurser skapas för
att förbättra solnabornas levnadsstandard
och utveckla samhällsservicen. Det är en
nödvändig förutsättning för att kunna
trygga ett fortsatt välstånd. Det ställer
krav på Solna att vara en attraktiv stad för
boende, företag och besökare. Solna ska
kunna erbjuda goda boende- och livsmiljöer,
som gör att dagens solnabor trivs och
stannar kvar samt att nya solnabor lockas
att bosätta sig i staden. Solna ska också
kunna erbjuda företag goda förutsättningar
att starta, etableras och växa.
Under målområdet finns två inriktningsmål
och ett bedöms som uppfyllt
och ett som delvis uppfyllt.
Solna ska vara Sveriges mest företagsvänliga
kommun och erbjuda goda förutsättningar
för ett växande näringsliv.
– Uppfyllt.
Solna behåller sin förstaplacering för
fjärde året i rad som Sveriges mest företagsvänliga
kommun. Totalt är det sjätte
gången under 2000-talet som Solna tar
hem förstaplatsen. Effektmålet är därmed
uppfyllt för 2011. Antalet nyregistrerade
företag i Solna fortsätter att vara på en
hög nivå, även om antalet sjunkit något
jämfört med föregående år (702 företag
år 2010 och 694 företag år 2011) enligt
Nyföretagarbarometern Nyföretagarcentrum.
Med hänsyn tagen till kommunstorlek
placerar det Solna på en delad sjunde
plats i riket. Liksom föregående år är det
Stockholms stad som toppar listan.
Effektmålet om företagarnas nöjdhet
med Solna stads service mäts genom
Stockholm Business Alliance serviceundersökning.
Jämfört med tidigare undersökning
har nöjdkundindex ökat och
uppgår till 70, men når inte upp till målet
på 74. I undersökningen bedöms kommuners
hanterande av bygglov, markupplåtelser,
miljötillsyn, brandtillsyn och serveringstillstånd.
Inom respektive område
finns ett antal servicefaktorer som sammantaget
skapar en helhetsbedömning.
Solna höjer sitt NKI i samtliga kategorier
som ingår i undersökningen, bortsett från
miljötillsyn där siffran är oförändrad.
Högst betyg får arbetet med bygglov och
serveringstillstånd. Särskilt uppskattat är
den tillgänglighet, effektivitet och bemötande
staden visar mot sina företagare. I
en jämförelse med andra kommuner i
Stockholm-Mälarregionen placerar sig
Solna på delad tolfte plats.
Solna ska vara en attraktiv stad för boende
och skapa goda förutsättningar för
en växande befolkning. – Delvis uppfyllt
Effektmålet om att Solnas befolkning
minst ska växa till 80 000 invånare fram
till år 2020 bedöms uppfyllas. Enligt befolkningsprognosen
kommer Solna att ha
drygt 90 000 invånare år 2020. Antalet
invånare år 2011 var 69 946.
Staden bedriver ett aktivt exploaterings-
och planeringsarbete för att kunna
möta den starka tillväxten av nya solnabor
och företag. Det byggs flera nya stadsdelar
i Solna; Järvastaden, Nya Ulriksdal,
Arenastaden, Solna City, Ingenting och
Hagastaden. Planeringen av förskoleutbyggnad
och skola pågår. Solna stad fortsätter
upprustningen av stadens befintliga
förskolor och skolor.
Effektmålet om medborgarnas nöjdhet
med att bo och leva i Solna stad och
effektmålet om trygghet i närområdet har
inte mätts under 2011. Hela inriktningsmålet
om att Solna ska vara en attraktiv
stad för boende och skapa goda förutsättningar
för en växande befolkning bedöms
som delvis uppfyllt. Under 2011 har staden
fortsatt utbyggnaden av nya stadsdelar
och planerat för utvecklingen av verksamheterna,
bl.a. inom förskola och skola.
Effekterna kommer att mätas under 2012.
Solna är den näst bästa svenska kommunen
att ha familj i. Det framgår av
nyhetsmagasinet Fokus årliga ranking. Av
samtliga 290 kommuner rankas Solna totalt
som landets 8:e bästa kommun att bo
i, det innebär en klättring på drygt 100
placeringar jämfört med 2010-års ranking.
Fokus rankar landets kommuner
utifrån fyra kategorier: ”Att vara ung”,
”Att vara gammal”, ”Att ha familj” och
”Att jobba”. Solna tar ett rejält kliv upp
på rankingen i samtliga kategorier. Bäst
resultat får staden i kategorin att ha familj,
där staden alltså placerar sig som
tvåa i landet. Även i kategorin att vara ung
hamnar Solna högt på rankingen med en
11:e plats. Där handlar det exempelvis om
andel elever i årskurs 9 med godkända
betyg, låg ungdomsarbetslöshet, antal heltidsanställda
per 100 elever i grundskolan
samt antal idrottsföreningar per 1 000 invånare.
Solna har under 2011 förbättrat sin
position i SKL:s Öppna jämförelser inom
området Trygghet och säkerhet, från plats
97 till 87 bland Sveriges 290 kommuner.
Det är framför allt antalet bränder och
stölder som har minskat i Solna och ligger
nu klart under den förväntade nivån. I
den fysiska miljön är inriktningen att skapa
förutsättningar för trygghet, t.ex. genom
att snabbt åtgärda och ta bort klotter,
se till att gångvägar har fri sikt, genomföra
trygghetsvandringar etc. Samarbete med
polis, brandförsvar, SL, centrumanläggning
och ideella föreningar kring arrangemang
i staden sker också.
Målområde – Livsmiljö
Solna ska vara en stad med en god livsmiljö
strategiskt belägen mellan nationalstadsparken
och storstaden. Solna ska
bygga vidare på dessa kvaliteter och växa
på ett miljövänligt, stadsmässigt, tillgängligt
och trivsamt sätt, som främjar en god
miljö och hälsa. Den goda livsmiljön ska
också skapa möjligheter för solnaborna
att kombinera ett attraktivt boende med
ett stimulerande arbete och en rik fritid.
Solna ska kunna erbjuda en god samhällsservice
av hög kvalitet och ett rikt kultur-,
idrotts- och fritidsliv som bidrar till att
skapa trivsel och välbefinnande för solnaborna.
Under målområdet finns tre inriktningsmål
och ett bedöms som uppfyllt
och två som delvis uppfyllda.
Solna ska utvecklas på ett miljövänligt,
stadsmässigt, tillgängligt och trivsamt
sätt, som främjar en god miljö och hälsa
för Solnaborna. – Delvis uppfyllt
Arbetet med att minska energianvändningen
vid belysning på allmän platsmark
fortsätter. Enligt effektmålet ska energianvändningen
avseende belysning på allmän
platsmark i Solna stad minska med
12 000 kWh per år. Energianvändningen
har minskat med 20 000 kWh under
2011. Minskningen är markant och ett
resultat av att staden under en längre tid
10

arbetat aktivt med att ersätta gamla armaturer
med nya, mer energieffektiva armaturer.
Effektmålet är uppfyllt.
Fjärrvärmeanvändningen inom stadens
egna fastigheter ska minska med 5
procent årligen. Under år 2011 minskade
fjärrvärmeanvändningen med 0,6 procent
och effektmålet är inte uppfyllt.
I enlighet med SÖRAB-kommunernas
gemensamma avfallsplan ska år 2012
minst 10 procent av hushållens matavfall
sorteras ut för biologisk behandling (biogasproduktion).
År 2011 var mängden
insamlat matavfall vid årets slut 976 ton
eller 15,6 procent. Den slutliga bedömningen
av målet sker efter år 2012.
Effektmålen som berör medborgarnas
nöjdhet med underhåll och skötsel av gator
och vägar, gång- och cykelvägar samt
renhållningen av parker och allmänna
platser har inte mätts under året. Nya driftentreprenader
har upphandlats med start
den 1 maj 2011. Skötselnivåerna i de nya
entreprenaderna har höjts i syfte att öka
medborgarnas nöjdhet.
Solnaborna ska ha ett rikt och varierande
kultur-, idrotts- och fritidsliv. –
Uppfyllt
Solna ska årligen tillhöra de fem främsta
idrottskommunerna i landet enligt
Sport och Affärers ranking. (År 2010 –
5:e plats). År 2011 utsågs Solna till fjärde
främsta idrottskommun och klättrade därmed
ett steg jämfört med år 2010. Det är
endast Stockholm, Malmö och Göteborg
som kom före. Rankingen baseras på ett
antal kriterier, bl.a. förekomsten av arenor,
elitidrottssatsningar, hur kommunen
använder idrotten i marknadsföringen,
stödet till ungdomsidrotten, näringslivets
stöd till idrotten samt befolkningens intresse
och aktivitetsgrad inom idrott och
motion. Solna prioriteras också högt i kriterierna
om tillgång till allmänna friluftsaktiviteter,
befolkningens hälsosituation,
ett gott företagsklimat samt att Solna är en
av Sveriges bästa kommuner att bo i enligt
nyhetsmagasinet Fokus årliga ranking. Effektmålet
är uppfyllt 2011.
Effektmålen om nöjdheten med kulturlivet
och om idrotts- och fritidslivet i
staden har inte mätts under året.
Solna stads verksamheter ska kännetecknas
av hög kvalitet, kostnadseffektivitet,
mångfald och tillgänglighet. –
Delvis uppfyllt
Andelen av Solna stads verksamhet
som sker på entreprenad och/eller i köpt
verksamhet ska vara större än år 2010. År
2010 uppgick andelen till 48,5 procent.
Bokslutet för 2011 visar på en andel på
49,0 procent och effektmålet är uppfyllt.
Effektmålet om att antalet e-tjänster
inom Solna stad ska öka är uppfyllt. Staden
har fortsatt att utveckla e-tjänster och
lansering av e-tjänst för inhämtning av
medborgarnas synpunkter på stadens arbete
och för felanmälan skedde på Solna
dagen den 10 september 2011.
Effektmålen om valfrihet, bemötande
och tillgänglighet samt om information
och öppenhet har inte mätts under året.
Stadens förnyelse- och utvecklingsarbete
har fortsatt och styr- och uppföljningssystemet
har utvecklats. Arbetet med
att ta fram kvalitetsdeklarationer har fortsatt
under 2011 och totalt i staden har 21
kvalitetsdeklarationer antagits.
Målområde - Trygghet och
omsorg
Solna ska vara en trygg stad för alla. Oavsett
tid på dygnet ska boende, verksamma
och besökare känna sig säkra och trivas
i Solna. Solnaborna ska ha goda möjligheter
att forma sina liv efter egna förutsättningar
och känna sig som en del i
arbets- och samhällslivet. Det handlar om
att solnaborna ska kunna trygga sin försörjning
genom eget arbete. Det handlar
också om att Solna stads omsorg ska finnas
som ett naturligt stöd för solnaborna i
livets alla skeden.
Under målområdet finns tre inriktningsmål
och två bedöms som uppfyllda
och ett som delvis uppfyllt.
Det ska vara tryggt att växa upp, leva
och åldras i Solna. – Delvis uppfyllt
Effektmålet om att andelen barn
och elever som är trygga i förskolan och
grundskolan ska öka mäts genom en attitydundersökning
och målet är delvis uppfyllt.
Tryggheten är viktig för barn- och
utbildningsnämndens verksamheter och
arbetet med att förbättra förutsättningarna
för ökad trygghet kommer att intensifieras
under 2012.
Antalet barn och ungdomar som återaktualiseras
för utredning inom socialtjänsten
har minska under året och effektmålet
bedöms som delvis uppfyllt.
Effektmålet om att antalet ärenden
som återaktualiseras efter samarbetssamtal
inom den familjerättsliga verksamheten
ska minska bedöms som uppfyllt.
Effektmålet om att antalet ungdomar
och vuxna med missbruk som efter vård
och behandling kan uppvisa en förbättrad
hälsa och livssituation ska öka bedöms
som uppfyllt.
Effektmålet om medborgarnas nöjdhet
med hur tryggt och säkert det är att
vistas utomhus på kvällar och nätter i
Solna stad har inte mätts under året. Exempel
på åtgärder som vidtagits är ökad
belysning i framför allt stadens parker
men också beskärning av växtlighet för att
få en tryggare parkmiljö.
I SKL:s undersökning av Trygghet och
säkerhet i landets kommuner har Solna
stad förbättrat sin placering, från 97 till
87 av 290 kommuner.
Solnaborna ska genom arbete kunna
trygga sin egen försörjning. – Uppfyllt
Den öppna arbetslösheten i Solna
ska bibehållas på en låg nivå. (September
2010 – 2,6 procent). År 2011 var den
genomsnittliga öppna arbetslösheten 2,3
procent, vilket är lägre jämfört med både
Stockholms län (3,2 procent) och riket
(3,4 procent). Effektmålet är uppfyllt.
Den öppna arbetslösheten bland Solnas
ungdomar 18 – 24 år ska bibehållas
på en låg nivå. (September 2010 – 3,3
procent). År 2011 var den genomsnittliga
öppna arbetslösheten 2,0 procent, vilket
är lägre jämfört med både Stockholms län
(3,0 procent) och riket (4,1 procent). Effektmålet
är uppfyllt.
Den öppna arbetslösheten för utrikes
födda ska bibehållas på en låg nivå. (September
2010 – 4,2 procent). År 2011 var
den genomsnittliga öppna arbetslösheten
3,8 procent, vilket är lägre jämfört med
både Stockholms län (6,6 procent)och riket
(7,7 procent). Effektmålet är uppfyllt.
Effektmålet om att inom två år efter
påbörjad heltidsintroduktion ska minst
11

87 procent av flyktingarna kunna försörja
sig själva bedöms som uppfyllt, då 91 procent
av de flyktingar som kom till Solna
2009 blivit självförsörjande.
Andelen deltagare i ”Solnamodellen”
som har gått vidare till egen försörjning
ska minst vara 65 procent. (År 2009 – 65
procent). Under året var andelen 76 procent
och effektmålet är uppfyllt.
Effektmålet om att andelen personer
med psykisk funktionsnedsättning som
har sysselsättning, praktik eller arbete ska
öka bedöms som uppfyllt.
Antalet Solnahushåll med försörjningsstöd
ska fortsätta att ligga på en låg
nivå. (År 2009 – 726 hushåll). Antalet
hushåll med försörjningsstöd har minskat
till 587 jämfört med 638 för år 2010, dvs.
med 8 procent och effektmålet är uppfyllt.
Stadens framgångsrika arbete enligt
”Solnamodellen” har fortsatt under året.
Det har skapats många nya strategiska företagskontakter
för att få fram ytterligare
arbetstillfällen och praktikplatser. Sedan
årsskiftet 2009/2010 har Solna stad en utbildningsgaranti
för arbetslösa ungdomar
mellan 19 – 24 år.
Solna stads omsorg ska kännetecknas av
hög kvalitet, trygghet, värdighet, valfrihet
och självbestämmande. – Uppfyllt
Effektmålet om att andelen öppenvårdsinsatser
ska öka i relation till institutionsvård
bedöms som uppfyllt.
Antalet samarbetssamtal ska öka i relation
till antalet vårdnadsutredningar. Jämfört
med 2010 har antalet barn där samarbetssamtal
genomförts ökat från 103 till
127, dvs. en ökning med 23 procent. Antalet
barn där vårdnadsutredningar startat
har ökat från 48 till 50 för 2011, dvs. en
ökning med 4 procent. Effektmålet bedöms
som uppfyllt.
Effektmålet om att elevernas och föräldrarnas
delaktighet i skolans verksamhet
ska öka mäts genom en attitydundersökning.
Delaktigheten har minskat i årskurs
5 och 8 för både föräldrar och elever,
medan årskurs 3 ligger på samma nivå
som året innan för elever men har minskat
för föräldrar. Effektmålet bedöms som
inte uppfyllt.
Effektmålet om att alla på vård- och
omsorgsboende ska ha en omvårdnadsplan
med en riskbedömning avseende
kost, tryckskador och fall bedöms som
uppfyllt.
75 procent av anhöriga som ger stöd
och hjälp till en närstående, som p.g.a.
långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning
oavsett ålder inte klarar vardagen
på egen hand, ska uppleva att de fått tillräckligt
stöd och vägledning. Resultatet
för 2011 visar att 79 procent av de som
intervjuades var mycket nöjda med stödet
som de fick och effektmålet bedöms som
uppfyllt.
Hemtjänstkunder ska i genomsnitt
möta högst 12 hemtjänstpersonal under
en 14 dagars period. Statistik visar att
hemtjänstkunder i genomsnitt mött 11
hemtjänstpersonal under en 14 dagars period
och effektmålet är uppfyllt.
85 procent av de som bor i gruppbostad/servicebostad
och av de som har
insatsen daglig verksamhet ska uppleva
att de får det stöd de behöver. Resultatet
i brukarundersökningen visar att 84 procent
i gruppbostad, 88 procent i servicebostad
och 79 procent i daglig verksamhet
uppger att de får det stöd de behöver och
effektmålet bedöms som delvis uppfyllt.
Effektmålet om att 75 procent av
kunderna som beviljats bistånd i form av
boende på vård- och omsorgsboende ska
få sitt förstahandsval tillgodosett, vilket
kan vara svårt att kombinera med en hög
beläggning, är inte uppfyllt. Det är 47
procent som har fått sitt förstahandsval
tillgodosett. Av de som har valt vård- och
omsorgsboende utifrån profilinriktning
har 73 procent fått sitt förstahandsval tillgodosett.
Alla personer som fyller 80 år under
2011 och som inte har hemtjänst ska
erbjudas förebyggande hembesök. Effektmålet
är uppfyllt då alla Solnabor
som fyllt 80 år under året och som inte
har hemtjänst har erbjudits förebyggande
hembesök.
Solna stad fick 2011 års pris för årets
upphandling av tidningen Upphandling24.
Solna fick utmärkelsen för att staden
tänkt i nya banor vid upphandlingen
av vård- och omsorgsboenden.
Målområde - Kunskap och
livslångt lärande
Solna ska vara en stad som sätter kunskap
och lärande i fokus. Förskola och skola
ska ge barn och ungdomar goda kunskaper
och skapa en god grund för fortsatta
studier och arbete. Goda studieresultat
ska uppmuntras och värderas högt. Det
ska finnas ett brett utbud av utbildningar,
som ger barn, ungdomar och vuxna bästa
möjliga förutsättningar för vidareutbildning
och arbete i livet. Det är viktigt att
skapa många vägar in i arbetslivet för
solnaborna och att trygga arbetsgivares
behov av kunskap och kompetens.
Under målområdet finns två inriktningsmål
som båda bedöms som delvis
uppfyllda.
Solnas förskolor och skolor ska ge barn,
ungdomar och vuxna kunskap, som ger
goda möjligheter till fortsatta studier
och arbete. – Delvis uppfyllt
Effektmålet om att andelen barn som
stimuleras och utmanas till utveckling och
lärande utifrån sina förutsättningar och
behov i förskolan ska öka mäts genom en
attitydundersökning. Andelen har minskat
något, från 80 procent år 2010 till 79
procent år 2011 och effektmålet är inte
uppfyllt.
Andelen elever som når målen i
grundskolans åk 3, 5 och 9 ska öka. Andelen
elever som når målen har ökat och
effektmålet är uppfyllt. De tre senaste åren
har meritvärdet för kommunala skolor i
Solna varit högre än för kommunala skolor
i Stockholms län och högre än meritvärdet
i riket.
Effektmålet om att andelen grundskoleelever
som vet vad de behöver kunna för
att nå målen i de olika ämnena ska öka
mäts genom en attitydundersökning. Andelen
har ökat i alla de mätta årskurserna
och effektmålet är uppfyllt.
Effektmålet om att andelen grundskoleelever
som har inflytande över skolarbetet
ska öka mäts genom en attitydundersökning
och effektmålet är inte uppfyllt.
Andelen elever som är behöriga till ett
nationellt program på gymnasieskolan ska
öka. (År 2009 – 92 procent). År 2011 var
92 procent behöriga jämfört med 94 procent
år 2010 och målet är inte uppfyllt.
12

Inför hösten 2011 har gymnasieskolan genomgått
stora förändringar och behörighetskraven
har skärpts. Det har inneburit
att fler elever än tidigare i hela riket varit
obehöriga till gymnasieskolan.
Andelen elever på Solna gymnasium
som har grundläggande behörighet till
högre studier ska öka. (År 2009 – 88 procent).
År 2010 var andelen 87 procent
och även år 2011 ligger andelen kvar på
87 procent. Andelen med grundläggande
behörighet till högre studier ligger på
samma nivå som andelen för hela riket.
Bedömningen är att effektmålet inte är
uppfyllt.
Antal elever som går kursen ”Ung
Företagsamhet” på gymnasiet ska öka.
(År 2010 – 45 elever). Under läsåret
2010/2011 deltog 45 elever på 10 företag
och höstterminen 2011 deltar 54 elever på
12 företag. Effektmålet är uppfyllt.
Kunskapsresultaten i Solnas skolor ska
senast år 2014 vara bland topp tre i Stockholms
län enligt Sveriges Kommuner och
Landstings, SKL, öppna jämförelser. I
SKL:s undersökning Öppna jämförelser
2011 låg Solna på 8:e plats i länet när
det gällde det sammanvägda resultatet.
Det sammanvägda resultatet baseras på
andel elever som uppnått minst godkänt
på ämnesproven i årskurs 9 avseende
matematik, engelska och svenska samt
Dagens Nyheters nutidsorientering för
årskurs 9. Solnas elever hade bra resultat
i delarna engelska och nutidsorientering.
För att förbättra resultaten i matematik
och svenska har flera skolor deltagit i
Skolverkets matematiksatsning och i läsa,
skriva, räkna projektet. Delmål för 2012
och 2013 är att förbättra rankingen för
att slutligen 2014 nå målet att vara en av
topp tre kommuner i länet.
Minst 75 procent av de som studerar
svenska för invandrare, SFI, inom vuxenutbildningen
i Solna ska uppnå målen
utifrån sin studieplan. Resultatet är 59
procent, vilket är 32 procentenheter lägre
jämfört med 2010. Måluppfyllelsen beräknas
utifrån avbrott och tagna betyg.
Det är 21 procent fler tagna betyg under
2011 än 2010. Det har varit 52 procent
fler avbrott vad gäller okänd anledning,
vilket påverkar måluppfyllelsen. Ytterligare
analys kommer att genomföras samt
att utbildningsanordnaren kommer att få
lämna in en åtgärdsplan för att uppnå målet
under 2012. Effektmålet är inte uppfyllt
år 2011.
Minst 85 procent av de som studerar
på grundläggande nivå inom vuxenutbildningen
i Solna ska uppnå målen utifrån
sin studieplan med lägst betyget Godkänt
(G). Resultatet är 71 procent, vilket är 17
procentenheter lägre jämfört med 2010.
Under året har åtgärder vidtagits för att
öka antalet elever som får godkänt. Distansalternativet
har tagits bort som valbar
studieform och i slutet på året har antalet
lärarledda timmar ökats på för samtliga
elever. Denna utveckling förstärks i det
nya avtalet som startar den 1 januari 2012.
Effektmålet är inte uppfyllt år 2011.
Minst 80 procent av de som studerar
på gymnasial nivå inom vuxenutbildningen
i Solna ska uppnå sin studieplan med
lägst betyget Godkänt (G). Resultatet är
86 procent och effektmålet är uppfyllt år
2011.
Under året har kursutbud, tillgänglighet
och flexibilitet för Solnaborna vad gäller
vuxenutbildning ökat markant. Detta
förbättrar förutsättningarna för Solnaborna
att utveckla en hållbar kompetens om
för att de stärker sin ställning på arbetsmarknaden.
Solna ska vara en attraktiv utbildningsstad
med ett varierat utbud av utbildningar
på olika nivåer och inriktningar.
– Delvis uppfyllt
Effektmålet om att andelen föräldrar
som är nöjda med sitt barns förskola ska
öka från 83 procent till 90 procent mäts
genom en attitydundersökning. Andelen
har minskat till 78 procent och effektmålet
är inte uppfyllt.
Effektmålet om att andelen föräldrar
som är nöjda med sitt barns skola ska öka
mäts genom en attitydundersökning och
effektmålet är inte uppfyllt.
Effektmålet om att andelen grundskoleelever
som tycker att de går i en bra
skola ska öka mäts genom en attitydundersökning.
Andelen har minskat och effektmålet
är inte uppfyllt.
Staden fortsätter arbetet med att förbättra
och rusta upp förskole- och skollokaler.
Under 2012 kommer nära 60 mkr
att satsas på upprustning. En bättre lärplattform
kommer att upphandlas under
2012 i syfte att förbättra kommunikationen
med och öka delaktigheten för elever
och föräldrar i förskola och skola.
Minst 80 procent av de studerande
inom vuxenutbildningen i Solna ska vara
nöjda eller mycket nöjda med sin utbildning.
Brukarundersökningen har inte genomförts
och effektmålet har därför inte
kunnat bedömas.
Solna ska kunna erbjuda förskola inom
fyra månader. Under början av våren fick
ett antal familjer vänta på erbjudande om
plats längre än fyra månader. Under senare
delen av våren och under hösten startade
flera nya förskolor. I Ulriksdal startade en
nybyggd fristående förskola med 120 platser.
Flera av de befintliga förskolorna både
i kommunal och fristående regi har utökat
antalet platser under året för att tillgodose
den ökade efterfrågan. Under hösten 2011
har alla kunnat få förskoleplats i kommunen.
Alla har dock inte fått den önskade
förskolan. Några förskolor, framför allt i
centrala Solna och Bergshamra har haft
lediga platser under hösten. I staden pågår
ett systematiskt arbete med att möta
efterfrågan på förskoleplatser. Effektmålet
bedöms som delvis uppfyllt.
I Solna finns ett stort utbud av förskoleverksamhet
och skolor i både kommunal
och enskild regi. Det finns möjlighet att
välja mellan olika inriktningar som exempelvis
Montessori, Reggio Emilia, Ur och
skur eller språkinriktning.
Solnas medborgare har tillgång till
vuxenutbildning som erbjuder ett stort
utbud av utbildningar och skolor.
13

Tvärsektoriella frågor
Övergripande tvärsektoriella frågor ska
genomsyra stadens verksamhet såväl externt
som internt. De tvärsektoriella frågorna
jämställdhet och integration som
är delar av likabehandlingsarbetet samt
internationellt arbete har integrerats i stadens
styr- och uppföljningssystem. Arbetet
med tvärsektoriella frågor ska harmonisera
med målarbetet, bidra till visionen
om det hållbara Solna och vara en naturlig
del av verksamheternas arbete med kvalitetsutveckling.
Likabehandling
Likabehandlingsarbetet utgår från diskrimineringslagen
som förbjuder diskriminering
som har samband med kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning,
sexuell läggning eller ålder. Samtliga likabehandlingsperspektiv
ska utvecklas i
stadens styrsystem.
Inom jämställdhetsarbetet ligger fokus
i första hand på att utveckla modeller för
att ta fram könsuppdelad statistik, indikatorer
och nyckeltal. Efter analys av nuläge
kan angelägna utvecklingsområden
identifieras och jämställdhetsintegrering
användas som en metod för verksamhetsoch
kvalitetsutveckling. För integrationsarbetet
är det angeläget att analysera verksamheten
ur ett integrationsperspektiv för
att sedan utveckla ett interkulturellt förhållningssätt
i det mångkulturella Solna
och säkerställa att alla, oavsett etnisk och
kulturell bakgrund, får likvärdigt bemötande
och service av stadens medarbetare.
Flera verksamheter har under året
arbetat med analys av könsuppdelad statistik.
Skolan har fokuserat på resultatuppföljning
som visar pojkarnas resultat
i svenska, engelska och matematik i genomsnitt
är bättre än flickors. I tre av tio
skolor når en markant större andel av pojkarna
målen i alla ämnen. En analys av orsakerna
pågår. Flickor och pojkar deltar i
olika utsträckning i fritidsverksamhet och
kulturskola. Fritidsverksamheten arbetar
med metodutveckling för att förstärka
dialogen med flickor. Musikverksamheten
Black Sheep arbetar bland annat
med normkritisk pedagogik och projekt
som lyfter fram ungas röster genom tidskrifter,
tidningar och webbaserad radio.
Solna stads jämställdhetspris 2011 gick
till Black Sheep. För att uppnå bestående
värden efter Dam-EM 2013 satsar staden
på fotboll för flickor och har startat en
fotbollsakademi för flickor, liknande den
som redan finns för pojkar.
Fler kvinnor än män har deltagit i
introduktionsprogrammet för nyanlända
flyktingar. Efter avslutad introduktion får
män i högre utsträckning än kvinnorna
arbete eller studerar vidare med studiestöd.
Vuxenutbildningen har arbetat för
att underlätta för deltagarna att bryta
könsbundna utbildnings- och yrkesval
genom utbildningar som attraherar båda
könen och genusperspektiv i marknadsföring
och vägledning. Socialförvaltningen
arbetar för ett könsmedvetet arbete i socialtjänstens
biståndsbedömning bland annat
genom seminarier och fokusgrupper.
Mångfalden bland stadens företagare
är stor och stadens medarbetare möter
ofta medborgare och företagare med
olika kulturell bakgrund. Det är viktigt
att medarbetarna har förståelse för andra
kulturer och insikt om vikten av tydlighet
i kommunikation. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen
har genomfört utbildning
på temat.
Stadsbiblioteket har arbetat med att
utveckla mångspråkig verksamhet, bl.a.
genom sagostunder för barn på bosniska,
romani och kurdiska samt språkcaféer
på svenska för vuxna. Böcker och medier
har köpts in som utmanar stereotypa
könsrollsmönster, genus- och jämställdhetsprojekt
riktade till barn, unga och
föräldrar och ett stort program och kulturutbud
med likabehandlingsteman har
genomförts.
I musikteatergruppen Popcorn sätter
funktionsnedsatta ungdomar både upp
egna föreställningar och deltar i Kulturskolans
arrangemang. Fredagsdans har arrangerats
för ungdomar och unga vuxna
med funktionsnedsättning för att öka
fritidsutbud och kontaktytor för kamratrelationer.
Tillgängligheten. i samtliga
bygglovsärenden bedöms alltid i samråd
med stadens handikappkonsulent.
Internationellt arbete
Det internationella arbetet ska huvudsakligen
användas som en metod i verksamhets-
och kvalitetsutveckling. Genom att
göra internationella jämförelser skapas
förutsättningar för att lära av andra och
samarbete kring gemensamma utmaningar.
För att barn och ungdomar i en
framtid ska kunna verka i en globaliserad
värld är det internationella utbytet en förutsättning.
Inom en rad ämnen i skolan tas det internationella
perspektivet och omvärldsfrågor
upp både som centralt innehåll för
undervisningen och som kunskapskrav
i olika betygssteg. Internationellt arbete
ger barn och unga möjlighet att knyta
kontakter över nations- och kulturgränser.
Ungdomar som deltagit i dans och musik
projekt konstaterar att kommunikation
fungerar även utan gemensamt språk.
De studieresor som genomförts av elev-,
ungdoms- och föreningsgrupper med stöd
från internationella kommittén har bland
annat handlat om att öva språk, studera
andra länders historia, kultur och sociala
välfärdssystem, bygga ett internationellt
nätverk och etablera kontakt med ungdomsverksamhet
i andra länder för fortsatt
utbyte.
Samarbete för att inspireras av liknande
verksamheter i andra länder i sin
verksamhets- och kvalitetsutveckling
har bland annat skett mellan europeiska
idrottsklubbar och deras värdstäder för att
främja en positiv läktarkultur och mellan
skolsköterskor för att studera arbetsmetoder.
Framgångsrika arbetssätt som används
i andra länder ska ge impulser till
nytänkande och utveckling i Solna. Effekter
av det internationella arbetet har bland
annat varit möjligheten att reflektera över
eget arbete, få nya perspektiv på verksamheten
och inspiration från andras arbete
samt bekräftelse på det vi gör bra och kunskap
om vad vi behöver utveckla.
Projekt med EU-finansiering för att
höja kvalitet i verksamheten och utveckla
Solna kan också genomföras på hemmaplan.
Exempel på detta är kompetensutvecklingsprojekt
för att stärka språkutveckling
och yrkesroll, skapa lärande
arbetsplatser och höja kvaliteten inom
äldreomsorg och verksamheten för stöd
och service till funktionsnedsatta. Här används
internationellt arbetet som metod
för ökad integration.
14

God kunskap om EU och världen är
en förutsättning för att förstå Sveriges och
Solnas roll i helheten. Goda exempel är
skolornas EU-debatt på Europadagen och
frukostmöte kring kinesiska perspektiv på
hållbart företagande genom CSR (Corporate
Social Responsibility).
Miljö
Solna stads miljöprogram för åren 2010-
2013 beskriver hur staden ska arbeta med
miljöfrågor för att uppnå stadens inriktnings-
och effektmål samt visionen om
det hållbara Solna. Miljöprogrammet omfattar
fyra fokusområden;
»»
Kretsloppsanpassad avfallshantering
»»
Hållbar energi- och transportanvändning
»»
Hållbart stadsbyggande
»»
Sunda inomhusmiljöer
Kretsloppsanpassad avfallshantering
Solna stad ansvarar för att ta emot och
behandla hushållens avfall och det hushållsliknande
avfallet från företag och
verksamheter. I arbetet ingår också informationsinsatser
för att minska mängden
avfall och öka mängden återvinningsbart
avfall. Företagen ansvarar för hanteringen
av det verksamhetsavfall som uppstår
inom respektive verksamhet. För vissa
produkter och förpackningar finns det
även ett producentansvar.
I Solna finns idag tre miljöstationer
och en miljöbil som samlar in hushållens
farliga avfall.
Källsortering av matavfall ökar stadigt.
Vid årsskiftet 2011/2012 har 6 304
av Solnas hushåll möjlighet att sortera ut
matavfall i sin fastighet. Ambitionen är
att ännu fler hushåll ska ha denna möjlighet.
Under 2011 fick drygt hälften av alla
livsmedelsanläggningar i Solna en riktad
information om utsortering av matavfall.
Många av stadens verksamheter sorterar
ut sitt matavfall. Exempelvis sorterar
alla fritidsanläggningar, Råsundaskolan,
Solna gymnasium, socialpsykiatrins sysselsättningsverksamhet
och verksamheterna
som bedrivs vid Väntorp sina sopor
och komposterar sitt matavfall. I enlighet
med stadens mål om utsortering av matavfall
har insamling via ”Gröna Linjen”
införts under 2011 för de verksamheter
som ryms på Englundavägen.
Barn- och utbildningsnämnden har
som ett internt mål att andelen förskolor
som sopsorterar och komposterar matavfall
inom stadens ”Gröna linjen” ska öka
till 50 procent. År 2011 sopsorterade 6 av
10 förskoleenheter, vilket innebär att målet
är uppfyllt. Förskolorna bidrar också
till den kretsloppsanpassade avfallshanteringen
genom att ta tillvara material som
går att återvinna i det pedagogiska arbetet,
vilket spara på både ström och vatten.
Skolorna i Solna har 2011 deltagit i
Naturskolans miljönätverk.
Vid årets slut var 976 ton matavfall
insamlat, vilket motsvarar 15,6 procent
av det matavfall som uppstod under
2011 hos hushållen och verksamheterna i
Solna. Det innebär att delmålet till 2012 i
stadens avfallsplan på 10 procent är uppfyllt.
Det insamlade matavfallet skickas
till en rötningsanläggning i Uppsala för
att bli fordonsbränsle i form av biogas
samt biogödsel till åkrarna.
Utöver källsortering av matavfall samlar
stadens verksamheter in och återvinner
papper, kartong, batterier, glödlampor,
burkar och tonerkassetter. Alltmer
e-tjänster och digitalisering bidrar till en
lägre pappersförbrukning.
När upphandlingar av verksamhet
görs, är Solna stads miljöprogram vägledande
och krav ställs på utföraren att minimera
negativt miljöpåverkande faktorer.
Hållbar energi- och transportanvändning
Solna stads inriktning är att öka användningen
av förnybar energi samtidigt som
den totala energianvändningen ska minska.
Av Norrenergis produktion av fjärrvärme
uppgår andelen förnybar energi
till 98 procent. Norrenergi försörjer idag
90 procent av fastighetsbeståndet i Solna
med fjärrvärme märkt Bra Miljöval.
I syfte att påverka externa aktörer att
minska sin energianvändning erbjuder
staden gratis energi- och klimatrådgivning
till privatpersoner, organisationer
och mindre företag. Norrenergi erbjuder
även kunderna olika typer av verktyg (energikompassen,
värmekollen och servicebesök)
som bidrar till att minska energiförbrukningen.
En annan viktig fråga är trafikens miljöbelastning.
Här arbetar staden med att
minska behovet av biltransporter, minska
genomfartstrafiken och underlätta logistik
och information. Förlängningen av tvärbanan
från Alvik till Solna station kommer
att förstärka Solnas redan goda kollektivtrafikläge,
som i nuläget består av två
pendeltågsstationer, tre tunnelbanelinjer
och flera busslinjer.
Solna stad arbetar också med att
minska energianvändningen och öka användningen
av förnybar energi för egen
del. De fordon som staden äger eller leasar
ska vara miljöbilar. Flera verksamheter
förser också personalen med tjänstecyklar
för ärenden inom staden. Staden arbetar
också med hållbar energi och transportanvändning
genom att sambeställa varor så
att de levereras på samma gång.
Stadsbyggnadsnämnden arbetar löpande
med åtgärder inom stadens fastigheter
för att minska både energianvändningen
och fjärrvärmeanvändningen.
Exempel på större åtgärder som främjar
miljöarbetet är konvertering från eluppvärmning
till fjärrvärmeuppvärmning av
stadens lokaler. Under 2011 konverterades
förskolan Blomgatan till fjärrvärme.
Genom att ha investerat i energisnål
teknik, såsom luftvärmepumpar och
bättre styr- och reglerteknik på fritidsoch
idrottsanläggningar har kultur- och
fritidsnämnden minskat sin fjärrvärmeförbrukning.
För att bidra till en hållbar energianvändning
har exempelvis vård- och omsorgsboendena
påbörjat byte av armatur
till miljövänlig lågenergiarmatur.
Stadens mål att minska energianvändningen
avseende belysning på
allmän platsmark med 12 000 kWh
per år är uppfyllt, eftersom minskningen
blev 20 000 kWh under 2011.
Staden har under en längre tid arbetat aktivt
med att ersätta gamla armaturer med
nya, mer energieffektiva armaturer.
15

Kultur- och fritidsnämnden har ett
internt mål att från 2009 till 2013 minska
energianvändningen i de större sporthallarna
med 5 procent. Målet är redan uppfyllt
eftersom minskningen till 2011 är
ungefär 10 procent.
Det nationella målet om att utsläppen
av växthusgaser för perioden 2008-2012
ska vara minst 4 procent lägre än utsläppen
år 1990 har redan uppfyllts i staden.
För att uppfylla målet att utsläppen år
2020 reduceras med 40 procent jämfört
med 1990 krävs mer omfattande åtgärder
Hållbart stadsbyggande
Solna stad ska främja ett hållbart stadsbyggande.
Inriktningen för stadens planering
är att bygga i goda kollektivtrafiklägen
och att spara värdefulla grönområden
genom att i första hand använda redan
exploaterad mark och mark som är utsatt
för störningar. Ambitionen är också att
skapa levande och trygga miljöer med en
kombination av arbetsplatser och bostäder.
Kontorsbyggnader ska kunna fungera
som bullerskydd mot angränsande vägar
och järnvägar. I samarbete med byggherrar
och fastighetsägare ska staden stimulera
miljövänligt byggande.
Sunda inomhusmiljöer
Solna stad ansvarar för att säkerställa en
sund inomhusmiljö med god luftkvalitet
och goda ljudförhållanden i egna fastigheter.
Vid planering, exploatering och tillsyn
av verksamheter kan staden också påverka
externa aktörer att skapa sunda inomhusmiljöer
med goda ljudförhållanden. Inom
ramen för arbetsmiljöarbetet bedrivs ett
strukturerat och samordnat arbete för
sunda inomhusmiljöer.
Samtliga byggnader, där människor
vistas ofta eller under längre tid, ska senast
2015 ha en dokumenterat fungerande
ventilation. Fastighetsägaren ansvarar för
att se till att en obligatorisk ventilationskontroll
(OVK) utförs och att ett protokoll
utfärdas. Staden är tillsynsmyndighet
och arbetar aktivt med att få fastighetsägare
att genomföra kontroll och åtgärd inom
aktuella intervall. För att säkerställa att
målet uppnås 2015 kommer arbetet intensifieras
under de kommande åren. När
det gäller stadens egna lokaler gås dessa
igenom löpande i syfte att säkerställ att
ventilationen fungerar tillfredsställande.
En rad olika insatser har under året
genomförts för att förbättra inomhusmiljön.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
har utövat tillsyn av inomhusmiljön i alla
stadens servicehus, sjukhem och vårdlokaler.
Tillsyn enligt miljöbalken har också
genomförts på 15 förskolor, tre undervisningslokaler
och tre fritidslokaler. Arbetet
resulterade bl.a. i uppmaning att fortsätta
utveckla de dokumenterade egenkontrollprogrammen
och att uppvisa resultat från
ventilationsmätning (OVK) och radonmätningar.
16

Finansiella mål
Kommunfullmäktige har fastställt finansiella
mål för budget 2011 och flerårsplan
2012 - 2013.
Resultatet enligt balanskravet ska
minst uppgå till 10 mkr 2011 och 25 mkr
2012 och 2013. Resultatet 2011 uppgår
till 153,3 mkr.
Målet är uppfyllt.
Volymberäknade ramar ska fastställas
för barnomsorg, skola, vård och omsorg
som tar hänsyn till demografiska förändringar
och därmed gör det möjligt att flytta
resurser från verksamheter där efterfrågan
och behov minskar till verksamheter
där efterfrågan och behov ökar. Volymberäknade
ramar fastställdes i budget 2011.
Målet är uppfyllt.
Under 2011 ska den generella kostnadsutvecklingen
vara 0,5 procent. Från
och med 2012 är målet att den generella
kostnadsutvecklingen, dvs. utöver kompensation
för volymökning/befolkningsökning,
ska vara 2 procent per år. Om
intäkterna till följd av exempelvis statliga
tillskott medger en högre kostnadsutveckling
ska utrymmet utnyttjas för politiska
prioriteringar. I budget 2011 var kompensation
för den generella kostnadsutvecklingen
0,5 procent.
Målet är uppfyllt.
Nettoinvesteringarna ska under en
rullande femårsperiod, dvs. såväl bakåt
som framåt i tiden inte överstiga 650 mkr.
För investeringar i samband med exploatering
av utbyggnadsområdena upprättas
särskilda kalkyler som stäms av separat.
Nettoinvesteringarna under de fem senaste
åren uppgår till 526,2 mkr.
Målet är uppfyllt.
En reservering för att täcka framtida
pensionskostnader görs i eget kapital om
resultatet enligt balanskravet överstiger resultatmålet
på 10 mkr 2011 och 25 mkr
2012 respektive 2013. Detta gäller till den
del det inte samtidigt finns behov av att
sätta av medel för framtida strukturåtgärder.
I bokslut 2011 föreslås att reservering
görs med 100,0 mkr för stadens framtida
utveckling och utbyggnad åren 2012-
2015 samt med 20,0 mkr för strukturella
utvecklingsinsatser åren 2012-2013.
Målet är uppfyllt.
Kommunfullmäktige har i finanspolicyn
fastställt att kapital som förvaltas
på lång sikt för att täcka framtida investeringar
och/eller pensionsutbetalningar
ska placeras med målet att uppnå en årlig
avkastning som överstiger inflationen
med fyra procentenheter över en rullande
femårsperiod. Under de senaste fem åren
har kapitalförvaltningen genererat en årlig
avkastning på 1,1 procent. För att uppnå
målsättningen hade den årliga avkastningen
behövt uppgå till 6,4 procent. Den 31
december 2011 har kapitalförvaltningen
inte uppnått den långsiktiga målsättningen.
Den positiva avkastningen åren 2009
och 2010, har inte kunnat uppväga den
kraftigt negativa avkastningen under finanskrisen
år 2008.
Målet är inte uppfyllt.
17

Omvärldsanalys
Tillväxten i svensk ekonomi planade ut
under senare delen av 2011. Oron för
vilka effekter krisen inom euroområdet
kommer att ha på svensk ekonomi har
dämpat utvecklingen. De ekonomiska
utsikterna inför 2012 har blivit mer pessimistiska.
Efterfrågan på arbetskraft förväntas
minska och hushållens konsumtion
liksom företagens investeringar har
mattats av. Solna kommer dock sannolikt
på sikt fortsatt ha en hög sysselsättning
och en växande befolkning och ett gott
ekonomiskt resultat. Produktionen av bostäder
och kontor fortsätter.
Blandad bild i den internationella
ekonomin
Världsekonomin präglades under delar
av 2011 av oro som en följd av den grekiska
skuldkrisen. En nervositet på finansmarknaderna
dämpades under slutet av
året. Ett bristande förtroende för de mest
skuldsatta länderna inom euroområdet
har dämpat hela världsekonomin. Den
globala BNP-tillväxten bedöms ligga strax
under 4 procent de närmaste åren. Det är
som tidigare BRIC-länderna (Brasilien,
Ryssland, Indien, Kina) som svarar för
den högsta tillväxten.
Sannolikheten för en global recession
är i nuläget låg men en långsammare återhämtning
av världsekonomin i de utvecklade
länderna p.g.a. budgetåtstramningar
är att vänta. Under 2011 har den svenska
ekonomin trots omvärldens oro visat en
förvånansvärd styrka. Den svenska BNP
växte med strax under 5 procent 2011
men beräknas av Riksbanken växa med
endast 1,3 procent 2012. Hushållens
konsumtion har minskat men inte på något
dramatiskt sätt. Mycket talar för att
konsumtionen återhämtar sig igen under
2012. Den svenska exportutvecklingen är
fortsatt relativt stark. Under de kommande
åren väntas svensk ekonomi fortsätta
att stärkas men med mer måttliga tillväxttal.
En starkare krona bidrar till att dämpa
den svenska exporttillväxten. Investeringarna
bedöms fortsätta växa relativt snabbt
också 2012 och 2013 och hushållens konsumtionsutgifter
väntas fortsätta utvecklas
förhållandevis väl.
Svagare arbetsmarknad
Med en svagare ekonomisk tillväxt följer
att arbetsmarknaden försvagas något. Nya
prognoser visar att arbetsgivarna har blivit
mer försiktiga i sina framtidsbedömningar.
Arbetslösheten beräknas stiga både
2012 och 2013. Antalet fast anställda
ökade under 2011.
Ökat skatteunderlag
Trots en svag konjunktur räknar Sveriges
Kommuner och Landstings, (SKL) med
att skatteunderlagets utveckling fortsätter
att vara stark. Det beror på att lönesumman
växer väldigt starkt trots inbromsningen
i antal arbetade timmar.
Riksbanken har sänkt reporäntan till
1,50 procent eftersom konjunktur- och
inflationsutsikterna nu är mer dämpade.
72 000
70 000
68 000
66 000
64 000
62 000
60 000
58 000
56 000
Antal invånare
En snabbt växande
befolkning
Solna tillhör en av de kommuner i landet
som har haft den kraftigaste befolkningstillväxt
under perioden 2006-2011 (en
ökning på drygt 13 procent) och enligt
stadens prognos kommer befolkningen
att fortsätta öka. Solnas befolkning ökade
under 2011 med 1 802 personer eller 2,6
procent (2010 ökning med 1,8 procent),
till 69 946 personer, jämfört med riket där
befolkningstillväxten var 0,7 procent.
Av ökningen står inflyttningsnettot
för 1 169 personer. Det föddes 1 182 barn
i Solna under året. Födelseöverskottet var
633 personer.
Antalet personer i åldersgruppen 0-5
år har ökat med 32,8 procent och antalet
i åldersgruppen 6-15 år har ökat med 6,6
procent, medan gruppen 80 år och äldre
har minskat med 5,5 procent sedan 2006.
Befolkningsutvecklingen påverkar
skatteintäkter och utjämning, men även
omfattningen av den kommunala verksamheten.
Under den kommande tioårsperioden
är det framför allt barnomsorg
och skola som kommer att kräva ökade
resurser.
2006 2007 2008 2009 2010 2011
År 0-5 år 6-15 år 16-24 år 25-64 år 65-79 år 80 år - Summa
2011 5 545 4 770 7 036 41 377 7 665 3 553 69 946
2010 5 309 4 618 6 942 40 331 7 357 3 587 68 144
2009 5 028 4 558 6 857 39 749 7 082 3 635 66 909
2008 4 751 4 486 6 699 38 862 6 833 3 658 65 289
2007 4 351 4 514 6 450 37 649 6 638 3 716 63 318
2006 4 175 4 475 6 217 36 597 6 492 3 761 61 717
18

Fortfarande låg arbetslöshet
Den goda efterfrågan på arbetskraft under
de senaste åren har successivt lett till sjunkande
arbetslöshetstal, men under andra
halvåret 2011 upphörde nedgången och
vändes till en svag ökning. Den genomsnittliga
öppna arbetslösheten i Sverige
minskade med 0,5 procentenheter till 3,4
procent under 2011. I Stockholms län
minskade arbetslösheten till 3,2 procent
(3,4 procent 2010). Arbetslösheten i Solna
stad minskade med 0,4 procentenheter
till 2,3 procent och är lägre i jämförelse
med såväl länet som riket i stort.
5
4
3
2
1
0
Arbetslösa årsmedeltal (%)
Solna Länet Riket
2006 2007 2008 2009 2010 2011
Ungdomsarbetslösheten (18-24 år)
har minskat med 0,7 procentenheter till
4,1 procent i riket. I länet uppgår arbetslösheten
bland ungdomar till 3,0 procent
och i staden till 2,0 procent, att jämföras
med föregående år 3,6 procent och 2,8
procent.
Arbetslösa ungdomar årsmedeltal (%)
har analyserat faktorer som företagande,
företagsklimat, arbetsmarknad, pendling
och antalet sysselsatta i landets 290 kommuner.
Stora byggprojekt påbörjade
Bygget av universitetssjukhuset Nya Karolinska
Solna har påbörjats och beräknas
stå klart för första patienten under 2016.
I det intilliggande KI Campus Solna
har ett antal byggprojekt pågått under
året; en aula med ca 1 000 sittplatser,
kontorsbyggnaden Folkhälsohuset och ett
nytt forskningslaboratorium åt Karolinska
Institutet Science Park.
Beredskapen för att tillgodose behovet
av kommersiella lokaler är god, bl.a. i
stadsdelen Ulriksdal som rymmer ett stort
antal färdiga byggrätter.
I Arenastaden pågår byggnation av
Swedbank Arena och Vattenfalls huvudkontor,
som båda färdigställs under 2012.
Ombyggnad sker också av befintliga byggnader
och de första bostäderna är färdiga
för inflyttning under 2013.
Inom Ingentingområdet har bygget av
ett nytt kontor för Säpo pågått och ska stå
klart våren 2013. De kommande åren ska
även bostäder byggas i Ingentingområdet.
Det är ett fortsatt stort intresse för bostadsbyggrätter.
Under 2011 har inflyttning
skett i ca 450 lägenheter, jämfört
med ca 160 lägenheter 2010.
Stadsdelen Järvastaden byggs huvud-
sakligen av JM och Skanska. Totalt färdigställdes
ca 150 lägenheter 2011.
Peab:s exploatering av Ulriksdalsfältet
fortsätter med radhus och flerbostadshus.
Planerad utbyggnadstakt är ca 100 lägenheter
per år.
IKANO Bostaden AB:s utbyggnad
i kvarteret Rudan med totalt ca 200 bostadsrätter
har pågått under 2011 och beräknas
bli färdigställt under 2013.
Norra Frösunda beräknas stå klart
2014. Under 2011 färdigställdes ca 95
lägenheter. Inflyttningstakten minskar till
ca 60 lägenheter under kommande år.
Bygget av Tvärbanan Norr fram till
Solna Centrum har pågått under året och
i början av 2012 påbörjas den sista etappen
fram till Solna Station.
Enligt Länsstyrelsens rapport ”Läget
i länet - Bostadsmarknaden i Stockholms
län 2011” var Solna bäst i länet på att bygga
bostäder med 85 påbörjade bostäder
per tusen invånare under perioden 2000-
2010. Det är nästan dubbelt så många
som genomsnittet för länets kommuner
som var 45 bostäder per tusen invånare.
Byggandet av nya bostäder är viktigt för
hela länets utveckling och enligt Länsstyrelsen
kan byggtakten i länet behöva fördubblas
för att möta efterfrågan.
6
5
4
3
2
1
0
Solna Länet Riket
2006 2007 2008 2009 2010 2011
Staden har ett växande och diversifierat
näringsliv. Det finns inom kommunens
gränser ca 70 000 förvärvsarbetande
inom ett flertal olika branscher,
vilket är en styrka. Solna är tillsammans
med Nacka den kommun i landet som
är minst beroende av ett fåtal företag för
en fungerande arbetsmarknad. Det visar
en nationell kartläggning av sårbarheten i
Sveriges kommuner. Det är Tillväxtverket
som tillsammans med Svenskt Näringsliv
19

Ekonomisk analys
Årets resultat drygt 79 mkr
Årets resultat uppgår till 79,3 mkr, vilket
är ett överskott mot budget på 69,3 mkr.
Det positiva resultatet beror i huvudsak på
att årets skatteintäkter, generella statsbidrag
och utjämning redovisar ett budgetöverskott
på 70,8 mkr samt att försäljning
av exploateringsmark lämnar ett budgetöverskott
på 56,7 mkr. Andra bidragande
orsaker är överskott på finansnettot med
6,5 mkr och sänkta premier för avtalsförsäkringar.
Sänkt diskonteringsränta i pensionsskuldsberäkningen
enligt RIPS07 för
värdesäkring av pensionsavsättningarna
har medfört en engångskostnad på 16,0
mkr och den redovisas som en finansiell
jämförelsestörande kostnad. Värdeminskningen
av värdepapper och fonder i stadens
medelsförvaltning har inneburit en
nedskrivning med 38,9 mkr. Nämnderna
redovisar sammantaget ett budgetunderskott
på 7,4 mkr.
Jämförelsestörande intäkter uppgår till
totalt 66,9 mkr. Jämfört med 2010 är det
en ökning med 31,6 mkr. Försäljningsintäkter
från exploateringsmark uppgår
till 66,7 mkr, vilket motsvarar ett budgetöverskott
på 56,7 mkr. Försäljning av
parkeringshuset Rödlöken redovisar en
realisationsvinst på 0,2 mkr.
Jämförelsestörande kostnader uppgår
till totalt 18,5 mkr. Jämfört med 2010
är det en minskning med 5,6 mkr. Kostnader
för omstrukturering avseende avgångsvederlag
och särskild avtalspension
uppgår till 11,8 mkr. Övriga jämförelsestörande
kostnader som tidigare reserverats
i eget kapital avser projektet Strukturella
utvecklingsinsatser på 8,8 mkr. I
jämförelsestörande kostnader ingår även
en avskriven långfristig skuld från Byggforskningsrådet
som minskar kostnaderna
med 2,1 mkr.
Balanskravet klaras
Årets resultat enligt balanskravet uppgår
till 153,3 mkr. Det innebär att staden
har uppfyllt krav på balans i ekonomin.
Vid avstämning mot balanskravet ska inte
kostnader som tidigare reserverats i eget
kapital (35,2 mkr), realisationsvinster
(-0,2 mkr) eller orealiserade förändringar
i värdepappersportföljen (38,9 mkr) beaktas.
Balanskravet gäller för varje enskilt
budgetår. Om det finns synnerliga skäl
kan kommunfullmäktige besluta att göra
reserveringar i eget kapital för att möta
framtida intäktsminskningar eller kostnadsökningar.
I reserverat eget kapital finns medel
främst för att täcka framtida pensionskostnader,
beslutade strukturomvandlingsinsatser
som på sikt leder till en sänkt
kostnadsnivå för staden samt övriga strukturella
utvecklingsinsatser. Den andel av
de årliga pensionskostnaderna som enligt
beslut i budgeten ska täckas av reserveringar
i eget kapital är inte budgeterade
och uppgår till 14,7 mkr och redovisas
tillsammans med stadens totala pensionskostnader
att täckas av reserveringarna.
Kostnader för strukturomvandling
samt strukturella utvecklingsinsatser har
inte budgeterats utan redovisas som en
jämförelsestörande kostnad att täckas av
reserveringarna. För 2011 redovisas kostnader
på 11,8 mkr för omstrukturering
och avveckling som avser avgångsvederlag
och särskild avtalspension (se Medarbetare).
I årsredovisning 2009 reserverades
20,0 mkr för att täcka kostnader för ett
antal strukturella utvecklingsinsatser av
stadens verksamheter under åren 2010-
2011. Av dessa medel har 8,8 mkr tagits
i anspråk under 2011. För de båda åren
har totalt 17,6 mkr använts. Syftet med
förnyelsearbetet under 2010-2011 var
att för Solnas medborgare, företagare och
brukare uppnå en mer kostnadseffektiv
och god service, nöjdare solnabor och
företagare, ökad tillgänglighet och bättre
bemötande, underlätta valfrihet och självbestämmande,
stärkt medborgardialog
och företagsdialog samt en fortsatt hög
professionalitet och engagemang hos stadens
medarbetare.
Förnyelsearbetet bedrevs inom tre
program och bl.a. följande har uppnåtts
genom satsningen:
Attraktiv arbetsgivare: förstudie och ny
organisation för personalarbetet, medarbetarundersökning
och handlingsplaner,
satsning avseende sjukfrånvaro, arbetsmiljö
samt rehabilitering.
Målstyrning och kvalitet: utveckla stadens
styr- och uppföljningssystem, integrera
de tvärsektoriella frågorna i stadens
styrsystem. Kvalitetspolicy och strategi
för nämnder och styrelser, omkring 20
åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer.
Gemensam process för synpunktshantering.
Utveckling av verksamhetsstöd
och e-tjänster.
Tillgänglighet och IT: effektiv, kompetent
och kvalitetssäkrad IT-leverans. Stabil,
kostnadseffektiv, säker IT-plattform
som förändras i takt med verksamheterna.
Höjd informationssäkerhet.
I årsredovisning 2010 reserverades
17,2 mkr för strukturella utvecklingsinsatser
åren 2011-2012.
Stadens förnyelsearbete under 2012-
2013 kommer att ha åtta huvudsakliga
områden med underprojekt. Denna uppdelning
är beslutad av kommunstyrelsen
i kommunstyrelsens budget för 2012.
Stadsledningsförvaltningen kommer att
vidareutveckla arbetet i den kommande
planeringen och återkommer fortlöpande
med information till KS-beredningen.
»»
Vidareutveckla stadens styrning
»»
Vidareutveckla stadens kvalitetsarbete
»»
Utvecklad service och öppenhet
»»
Stärka intern dialog, information och
erfarenhetsutbyte
»»
Utveckla staden som arbetsgivare
(HR-strategi)
»»
Främja sakförvaltningarnas strukturella
utvecklingsinsatser
»»
Utveckla arbetsätt och processer med
moderna verksamhetsstöd
»»
Modernisera informationshantering
och IT-miljö
Enligt god redovisningssed ska aktier
och andra värdepapper värderas till
det lägsta av anskaffningsvärdet eller
marknadsvärdet på balansdagen. Värdepappersportföljens
marknadsvärde per
31 december 2011 var 1 827,2 mkr. En
nedskrivning har skett på 38,9 mkr i bokslutet.
Detta är en orealiserad värdeminskning
som inte ska påverka resultatet enligt
balanskravet.
20

Reservering för strukturåtgärder
m.m.
Pensionskostnaderna i staden kommer att
fortsätta ligga på en hög nivå framöver.
Solna har under åren med stora positiva
resultat reserverat en del av överskottet
för att täcka framtida pensionskostnader.
Åren 2005-2008 har totalt 330,7 mkr reserverats.
Av reserveringen återstår 286,5
mkr.
Förutsättningen för att utnyttja medel
till strukturåtgärder måste vara att kravet
på en god ekonomi uppfylls. Det innebär
att de omstruktureringsåtgärder som beslutas
av kommunstyrelsen eller nämnd
ska leda till en sänkt kostnadsnivå på sikt.
Exempel på kostnader som brukar kunna
anses som omstruktureringskostnader är
förutom avgångsvederlag och avtalspensioner
även tomställda lokaler, återställningskostnader
för lokaler, nedskrivning
av bokfört värde då fastigheten inte längre
har något värde för verksamheten samt
eventuellt andra kostnader som saknar
samband med den löpande verksamheten
eller annan fortsatt verksamhet. Om exempelvis
personal slutar som en följd av
en strukturåtgärd får inte tjänsten återbesättas.
Personer som fått avgångsvederlag
eller avtalspension ska inte återanställas,
oavsett om det avser annan verksamhet i
staden, utan särskild prövning (se Medarbetare).
I enlighet med stadens fastställda finansiella
mål föreslås att en reservering
görs i eget kapital 2011. Av årets resultat
enligt balanskravet som överstiger
resultatmålet föreslås att reservering görs
med 100,0 mkr för stadens framtida utveckling
och utbyggnad åren 2012-2015.
I samband med stadens kraftfulla utbyggnad
med sex nya stadsdelar kommer det
att uppstå strukturella kostnader. Därför
behövs en reserv för att kunna möta
framtida behov av infrastrukturella och
utvecklingskostnader i dessa sex stadsdelar.
Dessutom föreslås att reservering görs
med 20,0 mkr för strukturella utvecklingsinsatser
åren 2012-2013, beskrivet i
föregående avsnitt.
Medelsförvaltning
Vid utgången av december 2011 var
marknadsvärdet på stadens samlade värdepappersportfölj
1 827,2 mkr.
Under 2002 investerades kapitalet på
1 000 mkr från försäljningen av aktierna
i Solnabostäder AB till Signalisten i en
värdepappersportfölj i enlighet med Solna
stads finanspolicy. Av kapitalet placerades
600 mkr med en placeringshorisont som
överstiger tio år i en värdepappersportfölj
som innehåller såväl aktier, (svenska och
globala), som svenska räntebärande värdepapper.
Den övriga delen placerades på
kortare sikt i en värdepappersportfölj som
enbart innehåller svenska räntebärande
värdepapper. Under 2008 tillfördes den
kortsiktiga förvaltningen 800 mkr i samband
med att Norrenergi & Miljö AB löste
tre fjärdedelar av stadens reversfordran
på 1 066,7 mkr. Under 2009 löstes resterande
del av reversfordran. Samtidigt
har staden mot revers, totalt per den sista
december 2011, lånat ut 433 mkr till dotterbolaget
Norrenergi AB, en ökning med
33,4 mkr sedan föregående år. Utlåningen
till Solna Vatten har under 2011 utökats
Värdeförändring kapitalförvaltning (mkr)
1000
900
800
700
600
500
Marknadsvärde
01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11
med 20 mkr och ett kapitaltillskott på 25
mkr har betalats ut till Arenabolaget i Solna
KB. Under året har 170 mkr lösts från
den kortsiktiga likviditetsförvaltningen
Marknadsvärdet på de 600 mkr som
ursprungligen investerades i den långsiktiga
kapitalförvaltningen var per den sista
december 918,5 mkr. I årsbokslutet framgår
dock att värdet på stadens samlade
värdepappersportfölj är 101,6 mkr lägre
än anskaffningsvärdet. Staden beslutade
2006 om en ny förvaltningsstrategi för
stadens långsiktiga medelsförvaltning och
genomförde en upphandling av nya förvaltare
och fonder. Befintliga fonder såldes
till ett betydligt högre marknadsvärde
än det ursprungliga anskaffningsvärdet
och stora vinster realiserades under 2006
och 2007. Därefter investerades kapitalet
i nya fonder och värdepapper till ett högre
anskaffningsvärde. Värdeminskningen relaterar
till detta anskaffningsvärde.
Under år 2011 har den svenska aktiemarknaden
utvecklats negativt, medan
räntebärande värdepapper haft en positiv
utveckling. Avkastningen på stadens
svenska aktieportfölj har fallit till minus
16,5 procent medan stadens svenska ränteportfölj,
främst på grund av fallande
långa räntor på marknaden, haft en positiv
avkastning på 10,9 procent. Stadens
globala aktieportfölj har förlorat 6,2 procent
av sitt värde. Sammantaget har den
långsiktiga kapitalförvaltningen under
året genererat en avkastning på minus 0,8
procent, vilket är 0,6 procentenheter sämre
än det sammanvägda jämförelseindex
som totalportföljen ska mätas mot.
Den börsnedgång som inleddes under
sommaren resulterade i kraftigt sänkt
marknadsvärde på stadens aktieportfölj
vilket medförde att andelen svenska och
globala aktier avvek negativt från normalläget
och även från uppsatt limit i totalportföljen.
Normalläget i kapitalförvaltningen
är 20 procent svenska aktier, 40
procent globala aktier och 40 procent räntebärande
värdepapper. Från normalläget
är en avvikelse inom en uppsatt limit på
+/- 10 procentenheter tillåten. Kommunstyrelsens
arbetsutskott fattade i augusti
beslut om reallokering i kapitalförvaltningen
och att därmed återställa andelen
aktier i kapitalförvaltningen till 55 procent
om den i kommande månadsrapporter
ligger utanför placeringsintervallet.
Under månaderna september och oktober
har totalt 40 mkr i räntebärande värdepapper
lösts och placerats i den svenska
och globala aktieportföljen. Per den sista
december ligger andelen aktier och räntebärande
värdepapper inom det tillåtna
intervallet (54,4 procent/45,6 procent).
Kapitalet förvaltas på lång sikt för
att täcka framtida investeringar och/eller
pensionsutbetalningar och placeras med
målet att uppnå en årlig avkastning som
överstiger inflationen med fyra procentenheter
över en rullande femårsperiod. Under
de senaste fem åren har kapitalförvaltningen
genererat en årlig avkastning på
1,1 procent. För att uppnå målsättningen
hade den årliga avkastningen under åren
21

2007-2011 behövt uppgå till 6,4 procent.
Den 31 december 2011 har kapitalförvaltningen
inte uppnått den långsiktiga
målsättningen. Den positiva avkastningen
åren 2009 och 2010, har inte kunnat uppväga
den kraftigt negativa avkastningen
under finanskrisen år 2008.
Totalavkastning kapitalförvaltning (%)
30%
20%
10%
0%
-10%
-20%
Avkastning
Mål
02 03 04 05 06 07 08 09 10 11
Enligt god redovisningssed ska värdepapper
och fonder i stadens medelsförvaltning
värderas till det lägsta av
anskaffningsvärdet och marknadsvärdet
(verkliga värdet) på balansdagen. Om
marknadsvärdet är lägre än det värde som
fonder och värdepapper köptes för ska en
nedskrivning ske. Värdeminskningen och
därmed nedskrivningen i årsboksluten per
den 31 december 2007 och 2008 uppgick
ackumulerat till 176,0 mkr. I boksluten
2009 och 2010 visade portföljen på en
värdeökning (reversering av tidigare års
nedskrivning) med ackumulerat 113,3
mkr. Värdering av portföljen per den sista
december 2011 visar på en värdeminskning
med 38,9 mkr jämfört med årsskiftet.
En nedskrivning har därför skett
till marknadsvärdet med motsvarande
belopp. Vid utgången av december 2011
var marknadsvärdet på stadens samlade
värdepappersportfölj 1 827,2 mkr, vilket
är 101,6 mkr lägre än anskaffningsvärdet.
Värderegleringen påverkar årets resultat,
men eftersom investeringen i värdepappersportföljen
är långsiktig påverkar den
inte resultat enligt balanskravet.
Skatteintäkter och utjämning
Årets ökning av skatteintäkter inklusive
utjämning och bidrag uppgår till 2,8 procent
jämfört med 9,0 procent 2010.
Skatteintäkter, generella bidrag och
utjämning är sammantaget 61,1 mkr
högre jämfört med året innan och uppgår
till 2 217,8 mkr. Den förhållandevis
svaga utvecklingen 2011 beror på att nettokostnaderna
för utjämning/bidrag ökat
med 90,8 mkr, varav 65,1 mkr förklaras
av minskade statsbidrag som en följd av
avvecklingen av det tillfälliga konjunkturstödet
som tillfördes kommunerna under
2010.
Skatteintäkterna har ökat med 151,9
mkr, vilket motsvarar en ökning med 6,3
procent jämfört med föregående år. Ökningen
beror bl.a. på en stabil tillväxt av
skatteunderlaget och en ökande befolkning.
Skattesatsen är 17,12, vilket är oförändrat
jämfört med 2010.
Skillnaden mellan uppbokad skatt för
år 2010 och slutlig skatt är 9,6 mkr och
påverkar resultatet för 2011 positivt. De
preliminära skatteintäkterna som betalats
ut under 2011 är för låga enligt SKLs
prognos och en positiv slutavräkning på
årets skatteintäkter har bokförts med 49,4
mkr. Slutlig avräkning sker i januari 2013.
Nettokostnaderna för avgifter och
bidrag inom utjämningssystemet samt
generella bidrag exklusive det tillfälliga
konjunkturstödet är 25,7 mkr högre än
föregående år. Medelskattekraften i Solna
har stärkts jämfört med riket och avgiften
till inkomstutjämningen har ökat med
43,4 mkr. Avgiften till kostnadsutjämningen
har ökat med 24,4 mkr, vilket
bland annat beror på att strukturen på
Solnas befolkning har ändrats jämfört
med riket. Regleringsbidraget har ökat
med 52,4 mkr. Orsaken till förändringen
är att statens anslag till den kommunala
utjämningen ökat mer än kostnaderna
inom inkomstutjämningen. Avgiften till
utjämning av LSS-kostnader har ökat
med 6,9 mkr. Intäkterna från den kommunala
fastighetsavgiften är 3,4 mkr lägre
tillfälligt konjunkturstöd
regleringbidrag/avgift
utjämningsavgift LSS
utjämningsavgift kostnadsutjämning
utjämningsavgift inkomstutjämning
Utjämning och bidrag (mkr)
fastighetsavgift
än föregående år, varav 2,9 mkr av skillnaden
avser en korrigering mellan preliminär
och slutlig förändring av avgiften
för 2010.
Finansiella intäkter och
kostnader
De finansiella intäkterna uppgår till 103,2
mkr jämfört med 95,9 mkr år 2010. Ränteintäkterna
uppgår till 72,3 mkr, varav
39,4 kommer från medelsförvaltningen.
Koncernintern utlåning och likviditetshantering
har genererat ränteintäkter på
32,9 mkr. Jämfört med föregående år är
ränteintäkterna 9,2 mkr högre. Borgensavgifterna
på 5,0 mkr avser i huvudsak
borgensförbindelser för Norrenergi &
Miljö AB:s upplåning och är i nivå med
föregående år. Realisationsvinsterna i
medelsförvaltningen uppgår till 11,2 mkr,
vilket är 0,5 mkr högre än förra året. Utdelningar
på aktier, aktiefonder och aktier
i koncernföretag har genererat intäkter
med 12,3 mkr, vilket är 2,4 mkr lägre än
år 2010.
De finansiella kostnaderna på 19,4
mkr är 6,4 mkr lägre än föregående år.
Av de finansiella kostnaderna utgör 13,3
mkr förluster som uppstått vid omsättning
av värdepapper i ränteförvaltningen
och den svenska aktieförvaltningen. Övrig
aktieförvaltning sker i fonder, vilket
får till följd att en eventuell vinst eller
förlust realiseras först vid den tidpunkt
då fondandelarna säljs. Den finansiella
kostnaden för stadens pensionsavsättning
uppgår till 4,1 mkr. Därutöver tillkommer
en engångskostnad på 16,0 mkr för
2009 2010 2011
-300 -250 -200 -150 -100 -50 0 50 100
22

pensionsavsättningen på grund av sänkt
diskonteringsränta i den kommunala
pensionsskulden enligt RIPS07. Denna
engångskostnad redovisas som jämförelsestörande
finansiell kostnad.
Utveckling av kostnader och
intäkter
Verksamhetens nettokostnader och finansnetto
(exklusive jämförelsestörande
poster och nedskrivningar) har ökat med
3,5 procent (2,1 procent 2010), vilket är
en högre ökningstakt än för skatteintäkter
och generella statsbidrag. I nettokostnaderna
ingår förutom nämndernas verksamheter
även kostnader för till exempel
pensioner och avskrivningar. Nettokostnaderna
för nämndernas verksamheter
har ökat med 89,2 mkr (4,2 procent).
Årets ökning av skatteintäkter och generella
statsbidrag uppgår till 2,8 procent
(9,0 procent 2010).
Verksamhetens Intäkter
Verksamheternas externa intäkter har
ökat med 0,2 procent (1,4 mkr) mellan år
2010 och 2011 och täcker 22,9 procent av
verksamheternas kostnader (23,5 procent
2010). Erhållna bidrag utgör 35,7 procent,
medan taxor och avgifter uppgår till
30,6 procent av verksamheternas intäkter.
Erhållna bidrag har minskat med 25,9
mkr (10,3 procent). Socialnämnden står
Bidrag 35,7 %
(39,9 % 2010)
Externa intäkter (632 mkr)
för den största minskningen vilket beror
på färre asylsökande flyktingbarn och därmed
minskade statsbidrag. Omvårdnadsnämndens
intäkter för ersättning från försäkringskassan
för personlig assistans har
minskat på grund av färre antal personer.
Taxor och avgifter har ökat med 13,2
mkr (7,3 procent). Det är främst barnoch
utbildningsnämndens föräldraavgifter
för barnomsorg som har ökat då antalet
barn inom förskolan ökat .
Försäljning av verksamhet 14,2 %
(13,2 % 2010)
Försäljningsmedel 3,3 %
(3,3 % 2010)
Nettokostnader och finansnetto i
förhållande till skatteintäkter, (mkr)
2 200
2 100
2 000
1 900
1 800
1 700
1 600
1 500
Nettokostnader + finansnetto
Skatteintäkter + generella stadsbidrag
03 04 05 06 07 08 09 10 11
Verksamhetens nettokostnader och finansnettot
i förhållande till skatteintäkter
och generella statsbidrag visar hur stor del
av skatter och bidrag som används för att
finansiera nämndernas verksamhet. Skatteintäkter
och generella bidrag översteg
under åren 2005-2010 nettokostnader
och finansnettot samtliga år utom 2009.
För 2011 uppgår andelen till 96,1 procent.
Det är en försämring jämfört med
föregående år då nettokostnadsandelen
uppgick till 95,5 procent. Bidragande
orsaker till detta är avvecklingen av det
tillfälliga konjunkturstödet som tillfördes
kommunerna under 2010 och kostnadsökningen
inom nämndernas verksamhet.
Ett tal överstigande 100 procent innebär
att skatteintäkter och generella statsbidrag
samt finansnettot inte kunnat finansiera
den löpande verksamheten.
Hyror 16,2 %
(15,0 % 2010)
Verksamhetens kostnader
Verksamheternas externa bruttokostnader
har ökat med 3,0 procent (81,1 mkr)
jämfört med 2010. Kostnader för entreprenader
och köp av verksamhet utgör
49,0 procent av verksamhetens kostnader
medan personalkostnaderna uppgår till
35,8 procent.
Entreprenader och köp
av verksamhet 49,0 %
(48,5 % 2010)
Bidrag 3,9 %
(3,9 % 2010)
Taxor och avgifter 30,6 %
(28,6 % 2010)
Externa kostnader (2 768 mkr)
Som tidigare år står kostnader för
entreprenader och köp av verksamhet
för den största ökningen, 53,8 mkr (4,1
procent) jämfört med 2010. Personalkostnaderna
har ökat med 19,1 mkr (2,0
procent) jämfört med 2010. (Se avsnittet
Medarbetare, Personalkostnader).
Konsulttjänster 1,2 %
(1,4 % 2010)
Lokal-/markhyror,
fastighetsservice 4,4 %
(4,3 % 2010)
Personal 35,8 %
(36,1 % 2010)
Övriga verksamhetskostnader
underhållsmaterial m.m. 5,7 %
(5,8 % 2010)
23

Entreprenader och köp av
verksamhet
Staden köpte verksamhet på entreprenad
för 1 357,2 mkr 2011, vilket är en ökning
med 53,8 mkr jämfört med 2010.
Av verksamhetens kostnader är det 49,0
procent och därmed är effektmålet uppfyllt
att andelen av Solna stads verksamhet
som sker på entreprenad eller i köpt verksamhet
ska vara större än år 2010 (48,5
procent).
Köp av verksamhet, (mkr) 2011 2010 Förändring
Kommunstyrelsen 12,1 12,0 0,1
Stadsbyggnadsnämnden 59,8 63,7 -3,9
Affärsverksamheten 38,2 39,3 -1,1
Kultur- och fritidsnämnden 9,6 9,6 0,0
Barn- och utbildningsnämnden 464,3 428,0 36,3
Kompetensnämnden 31,6 25,2 6,4
Socialnämnden 157,0 172,7 -15,7
Omvårdnadsnämnden 584,6 552,9 31,7
Summa 1 357,2 1 303,4 53,8
I kostnaderna ingår stadens totala köp av huvud- och stödverksamhet där även ersättning till
friskolor och andra kommuner ingår.
Se vidare avsnittet Redovisningsprinciper för definition av uppdragsföretag.
Kommunstyrelsen
De tjänster som kommunstyrelsen har
lagt ut på entreprenad avser växel- och
telefoni, IT-drift, viss systemförvaltning
samt support av ekonomisystem. Även
scanning av leverantörsfakturor samt
kundfakturahantering och inkassoverksamhet
är utlagd på extern entreprenör.
Kostnaderna för entreprenad och köp av
verksamhet uppgår till 12,1 mkr vilket är
en marginell ökning med 0,1 mkr jämfört
med 2010.
Stadsbyggnadsnämnden
Nämndens operativa verksamhet, dvs. all
drift och underhåll av stadens kommunaltekniska
anläggningar såsom gator, fastigheter,
parker och grönområden, bedrivs
av entreprenörer. Kostnaderna uppgår till
59,8 mkr och har minskat med 3,9 mkr
jämfört med föregående år. Orsaken till
minskningen är framförallt besparingsåtgärder
inom underhållsbeläggning, underhåll
av gatubelysning och trafiksignaler
för att hålla budgetram.
Affärsverksamheten
All verksamhet inom renhållning bedrivs
av entreprenörer. Allt ifrån hämtning av
sopor ifrån flerfamiljshus och farligt avfall
till kundtjänst och fakturering sköts idag
av olika entreprenörer. Entreprenadkostnaderna
för 2011 uppgår till 38,2 mkr
vilket är en minskning med 1,1 mkr jämfört
med 2010.
Kultur- och fritidsnämnden
Verksamheter som är utlagda på entreprenad
avser drift av bad, idrottshallar,
idrottsplats och ridanläggningar. Baden
har bedrivits på entreprenad sedan 2001,
Solnahallen sedan 1983 och Bergshamra
IP sedan 2008. Av stadens 13 fritidsparker
för barn och ungdom, bedrivs två på
entreprenad. Vid kultur- och fritidsnämndens
senaste konkurrensutsättning var intresset
lågt. Nämndens kostnader 2011
för entreprenader och köp av verksamhet
är 9,6 mkr, vilket är oförändrat mot föregående
år.
Barn- och utbildningsnämnden
Under 2011 har andelen barn och elever
som väljer fristående eller annan kommuns
verksamhet ökat. Sammanlagt var
9 775 av Solnas barn och elever inskrivna i
förskole-, grundskole- eller gymnasieverksamhet.
Av dessa gick 4 105 eller 42 procent
i fristående eller andra kommuners
verksamheter. Året innan var motsvarande
andel 41,5 procent.
Inom förskolan valde 34 procent enskild
förskola eller förskola i annan kommun
(2010 var det 33 procent). Antalet
barn har ökat i både kommunala och
enskilda förskolor men andelen barn i fristående
verksamhet ökar något snabbare
än i kommunala förskolor. Andelen elever
i grundskolan som väljer fristående eller
annan kommuns skola har ökat med en
procentenhet till 34 procent 2011. I gymnasieskolan
valde 88 procent fristående
eller annan kommuns skola. Det är två
procentenheter mer än 2010.
Utöver platser i förskola, grundskola
och gymnasium köps skolplatser inom
grundsärskola både av fristående skolor
och av andra kommuner. Inom verksamhetsområde
gymnasiesärskola har Solna
stad ingen egen verksamhet utan samtliga
platser köps av andra kommuner och fristående
skolor. I Solnas kommunala skolor
och förskolor är skolmåltidsverksamheten
och städningen utlagd på entreprenad.
Barn- och utbildningsnämnden har köpt
tjänster för 464,3 mkr 2011 vilket är en
ökning med 36,3 mkr jämfört med 2010.
Kompetensnämnden
En stor del av kompetensnämndens verksamhet
är utlagd på entreprenad, bland
annat all vuxenutbildning och svenska för
invandrare vid Solna Vuxenutbildning.
Kostnaderna för verksamhet som är
utlagd på entreprenad uppgår till 31,6
mkr, vilket är en ökning med 6,4 mkr
jämfört 2010. De ökade kostnaderna beror
bland annat på att antalet studerande
vid Solna Vuxenutbildning har ökat. Detta
har möjliggjorts genom att nämnden
sökt och fått tilldelat pengar från extra
statliga satsningar på yrkesvux och lärlingsutbildning.
Socialnämnden
Merparten av de tjänster som köps inom
socialnämndens verksamhet avser insatser
för barn och ungdomar, insatser för vuxna
med missbruk samt för psykiskt funktionshindrade.
För den senare målgruppen
drivs också ett antal gruppbostäder
och boendestöd på entreprenad av olika
utförare. Dessutom drivs ett antal boenden
för ensamkommande flyktingbarn på
entreprenad. På grund av ett fortsatt vikande
behov av transitplatser och ett ökat
24

ehov av platser för flyktingbarn med permanent
uppehållstillstånd (PUT) har ett
s.k. transitboende omvandlats till ett s.k.
PUT-boende under året. För målgruppen
har nämnden vid årets slut sammanlagt
fem boenden som samtliga drivs på entreprenad.
I samverkan med andra kommuner
drivs flera verksamheter som bl.a.
socialjour.
Jämfört med föregående år har kostnaderna
för externa producenter minskat
med drygt 15,7 mkr till 157,0 mkr.
Minskningen beror framför allt på ett
vikande behov av boende för ensamkommande
flyktingbarn.
Omvårdnadsnämnden
I Solna finns nio omvårdnadsboenden
med totalt 599 platser. Av dessa drivs åtta
stycken av privata entreprenörer med sammanlagt
499 platser. Utöver detta köper
nämnden 49 platser i andra kommuner.
Solna har kundval för personer som
har fått hemtjänst beviljad. Från den 1
november 2010 upphandlas hemtjänst
enligt LOV. Under 2011 har 11 nya utförare
tillkommit och totalt finns nu 23
stycken hemtjänstutförare som ges möjlighet
att erbjuda hemtjänst i Solna. Av
dessa är 22 utförare privata och en drivs
som kommunal intraprenad.
Inom LSS-verksamheten finns 58
boendeplatser varav 40 platser drivs på
entreprenad. Därutöver köper nämnden
enstaka platser i andra kommuner motsvarande
27 platser. Den 1 april startade
inflyttning till gruppbostaden Hagalundsgatan
15-17 som drivs i egen regi.
Inom daglig verksamhet bedrivs 62
platser på entreprenad. Utöver det köper
nämnden externa platser i daglig verksamhet
motsvarande 51 platser. För korttidstillsyn
och korttidsvistelse köper nämnden
64 externa platser.
Totalt har nämnden köpt entreprenader
och verksamhet för 584,6 mkr, vilket
är en ökning med 31,7 mkr jämfört med
föregående år. Ökningen förklaras främst
av volymökningar, indexuppräkningar
samt helårseffekt för Berga omvårdnadsboende
som övergick till privat entreprenör
den 1 mars 2010.
Nämnderna visar sammantaget
ett underskott mot budget
Nämndernas utfall, inklusive kommunstyrelsens
medelsreserv på 10 mkr och inklusive
nettokostnader för brandförsvar/
räddningstjänst, visar sammantaget en
negativ budgetavvikelse på 7,4 mkr (45,1
mkr 2010).
Budgetavvikelse,
(mkr)
2011 2010
Kommunfullmäktige -1,0 0,3
Revisionen -0,1 -0,4
Kommunstyrelsen m.m. 11,0 19,9
Brandförsvar/räddningstjänst
-1,2 1,2
Stadsbyggnadsnämnden -1,9 0,5
Affärsverksamheten 0,0 0,0
Kultur- och
fritidsnämnden 0,3 0,1
Barn- och utbildningsnämnden
-15,7 0,6
Kompetensnämnden 2,9 5,5
Socialnämnden -0,1 6,7
Gem. familjerättsnämnden
för Solna och Sundbyberg 0,0 -0,1
Omvårdnadsnämnden -1,7 10,2
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
0,1 0,6
Summa nämnder -7,4 45,1
I delårsrapport per april 2011 prognostiserade
nämnderna sammantaget ett
helårsutfall som visade ett underskott på
18,7 mkr jämfört med budget. Stadsbyggnadsnämnden
prognostiserade en negativ
avvikelse på 6,0 mkr, barn- och utbildningsnämnden
ett underskott på 7,3 mkr
och omvårdnadsnämnden ett underskott
på 5,4 mkr jämfört med budget. Kommunfullmäktige
beslutade i samband med
delårsrapporten per april att stadsbyggnadsnämnden,
barn- och utbildningsnämnden
och omvårdnadsnämnden ska
minska sina prognostiserade underskott
med minst hälften.
Kommunfullmäktige beslutade i samband
med delårsrapport per augusti 2011
att nämnderna får i uppdrag att hålla sin
helårsprognos mot budget som redovisas
i delårsrapport per augusti 2011. Kommunstyrelsen
förutsätter att de nämnder
som visar underskott fortsätter att granska
och analysera verksamheten för att undersöka
möjligheter till effektiviseringar och
besparingar på kort- och lång sikt. Delar
av nämndernas volymökningar kan dock
anses som extraordinära. Kommunstyrelsen
förutsätter att barn- och utbildningsnämnden
även analyserar vilka åtgärder
som kan vidtas för att säkerställa en kostnadseffektiv
verksamhet på längre sikt.
I samband med budgetuppföljning per
oktober 2011 beslutades att kommunstyrelsen
anser att det är viktigt att nämnder
som visar underskott fortsätter att granska
och analysera vilka åtgärder som kan vidtas
för att på både kort och lång sikt säkerställa
en effektiv verksamhet.
Stadsbyggnadsnämnden och omvårdnadsnämnden
har i bokslut för
2011 minskat sina underskott jämfört
med budget med mer än hälften jämfört
med det prognostiserade underskottet i
delårsrapporten per april. Barn- och utbildningsnämnden
prognostiserade ett
än större underskott i delårsrapport per
augusti (18,1 mkr) och visar för året ett
underskott på 15,7 mkr jämfört med budget.
Större delen av barn- och utbildningsnämndens
underskott beror på volymökningar
inom främst förskolan, men även
inom grundskolan.
Kommunfullmäktige visar ett underskott
på 1,0 mkr (0,3 mkr 2010), vilket
främst beror på höjda arvoden enligt ett
nytt arvodessystem som beslutades i december
2010. Underskottet täcks av kommunstyrelsen
inklusive stadsledningsförvaltningen
som visar ett överskott på 11,0 mkr
(19,9 mkr 2010), vilket främst beror på
att medelsreserven för stadens tillväxt och
utbyggnad på 10 mkr inte nyttjats inom
kommunstyrelsen. Medelsreserven ska
täcka del av underskott inom barn- och
utbildningsnämnden, där antalet barn
i förskolan och elever i skolan ökat mer
än budgeterat. Resterande överskott hos
kommunstyrelsen förklaras av vakanta
tjänster och effektiviseringsåtgärder inom
stadsledningsförvaltningen.
25

Kommunrevisionen visar ett underskott
mot budget på 0,1 mkr (-0,4 mkr 2010).
Brandförsvar/räddningstjänst visar ett
underskott på 1,2 mkr (1,2 mkr 2010).
Underskottet förklaras främst av en höjning
av medlemsavgiften (varav 1,5 mkr
avser Solna) för samtliga medlemskommuner
2011 från Storstockholms brandförsvarsförbund
för att täcka dess underskott
år 2010.
Stadsbyggnadsnämnden visar en negativ
budgetavvikelse på 1,9 mkr (0,5 mkr
2010). Den främsta anledningen till underskottet
är att kostnaderna för snöbortforsling
och takskottning är ovanligt höga
i början av året.
Stadsbyggnadsnämndens affärsverksamhet,
redovisar ett resultat i nivå med
budget. Det faktiska resultatet är ett underskott
på 2,4 mkr, dvs. en fordran på
renhållningskollektivet som beror på
högre kostnader för insamling av matavfall.
Underskottet/fordran på 2,4 mkr för
2011 balanseras nu mot 2010 års överskott/skuld
på 0,2 mkr och utgående fordran
på renhållningskollektivet år 2011 är
2,2 mkr.
Kultur- och fritidsnämnden redovisar
en positiv avvikelse på 0,3 mkr (0,1 mkr
2010). Överskottet beror främst på hyresintäkter
för ishallar, högre intäkter för fritidsklubb,
servering och lokalupplåtelser.
Barn- och utbildningsnämnden
visar ett underskott på 15,7 mkr (0,6
mkr 2010). Förskoleverksamheten visar
störst underskott, vilket främst beror på
fler förskolebarn än budgeterat. Grundskoleverksamheten
visar underskott som
beror på fler elever och att resultatenheterna
tillsammans visar underskott. Gymnasieverksamheten
visar överskott, vilket
beror på färre elever och ett överskott på
Solna gymnasium. Gymnasiesärskolan
och grundsärskolan visar sammantaget ett
underskott, medan övrig verksamhet visar
överskott.
Kompetensnämnden visar ett överskott
på 2,9 mkr (5,5 mkr 2010). Överskottet
förklaras främst av ökade statsbidrag till
vuxenutbildningen.
Socialnämnden visar ett underskott på
0,1 mkr (6,7 mkr 2010). Fler barn har
behövt insatser och nettokostnaderna är
högre än budget. Även nettokostnaderna
för vuxna (inklusive gruppboenden) som
behöver placeras på institution är högre
än budget. Trenden att allt färre hushåll
är beroende av försörjningsstöd och ekonomiskt
bistånd håller i sig och nettokostnaderna
är lägre än budget. Verksamheten
för ensamkommande flyktingbarn och
ungdomar visar överskott jämfört med
budget.
Den gemensamma familjerättsnämnden
för Solna och Sundbyberg visar ett underskott
på 46 tkr (-0,1 mkr 2010).
Omvårdnadsnämnden visar ett underskott
på 1,7 mkr (10,2 mkr 2010). Verksamheten
omsorg om funktionshindrade
visar ett underskott, vilket främst beror
på volymökning och ökad vårdtyngd för
boende för vuxna och barn. Hemtjänsten
visar underskott, som främst beror på
tillfälliga kostnader i samband med införandet
av en ny ersättningsmodell och
fler utförda hemtjänsttimmar. Vård- och
omsorgsboende samt övriga verksamheter
visar överskott.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden visar
ett överskott på 0,1 mkr (0,6 mkr 2010).
Den främsta förklaringen till överskottet
är ökade tillsynsintäkter.
Nämndernas budgetavvikelse totalt, (mkr)
50
40
30
20
10
0
-10
2007 2008 2009 2010 2011
26

Nämnd
Bedömning av inriktningsmål
Uppfyllt
Delvis
uppfyllt
Inte
uppfyllt
Totalt
Kommunstyrelsen 1 1 2
Överförmyndarnämnden 1 1
Stadsbyggnadsnämnden 1 3 4
Kultur- och fritidsnämnden 1 2 3
Nämndernas mål för verksamheten
Tabellen visar respektive nämnds måluppfyllelse
av inriktningsmålen. Av de totalt
33 inriktningsmålen bedöms 17 som
uppfyllda, 15 som delvis uppfyllda och 1
inriktningsmål bedöms som inte uppfyllt.
(Se även Kommunens nämnder och Bilagor.)
Barn- och utbildningsnämnden 3 2 1 6
Kompetensnämnden 1 1 2
Socialnämnden 2 1 3
Gem. familjerättsnämnden för
Solna och Sundbyberg
3 3
Omvårdnadsnämnden 2 3 5
Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2 2 4
Totalt 17 15 1 33
Finansiering med egna medel
Soliditeten visar hur stor del av tillgångarna
som finansierats med egna medel. Vid
utgången av 2011 uppgår soliditeten till
82 procent. Jämfört med den genomsnittliga
soliditeten för landets kommuner (51
procent, år 2010) har Solna en hög soliditet.
Om hänsyn även tas till de pensionsförpliktelser
som enligt den kommunala
redovisningslagen redovisas inom linjen,
dvs. utanför balansräkningen, ligger soliditeten
på ca 55 procent 2011.
Tabellen visar att soliditeten legat på
en relativt jämn nivå, men att den har
minskat under tre år för att 2011 ökat något
till 82 procent. Minskningen mellan
åren 2007 och 2008 från 87 procent till
84 procent beror främst på nedskrivning
av värdepapper (163 mkr 2008). Under
2009 har soliditeten minskat ytterligare
med 4 procentenheter till 80 procent. Bidragande
orsaker till minskningen 2009
var byte av redovisningsprincip avseende
exploatering, se även Redovisningsprinciper.
Solna stad har en finansiell förmögenhet
och för närvarande inget behov av
långfristig upplåning.
Kassaflödet från den löpande verksamheten
är positivt och uppgår till 39,2 mkr.
Investeringsverksamhetens kassaflöde är
negativt 25,4 mkr. Kapitalförvaltningen
har genererat ett positivt kassaflöde men
inte helt kunnat finansiera årets nettoinvesteringar
på 116,9 mkr samt bl.a.
utbetalning på 25,0 mkr i form av kapitaltillskott
till Arenabolaget i Solna KB.
Kassaflödet från finansieringsverksamheten
är negativt och uppgår till 15,4 mkr.
En bidragande orsak är ökning av långfristig
utlåning till Norrenergi AB (33,4 mkr)
samt till Solna Vatten AB (20,0 mkr).
Förutbetalda intäkter avseende gatukostnadsersättningar
har ökat med 37,9 mkr.
Likviditeten (kassa och bank) är god och
uppgår till 225,2 mkr. Likviditeten har
minskat med 1,6 mkr sedan årsskiftet.
2006 2007 2008 2009 2010 2011
Soliditet, % 87 87 84 80 80 82
Förändring eget kapital, mkr 259 142 -161 75 131 89
Tillgångsförändring, mkr 300 177 -81 343 132 37
27

Investerings- och exploateringsverksamheten
Nettoinvesteringarna, exklusive exploateringsverksamheten,
uppgår till 80,8 mkr,
vilket är 114,6 mkr lägre än budget, inklusive
överförda medel från tidigare år,
och 23,8 mkr lägre än föregående år.
Stadsbyggnadsnämnden svarar för merparten
av stadens investeringar under året.
Nämndens nettoinvesteringar uppgår till
64,8 mkr för den skattefinansierade och
0,3 mkr för den affärsdrivande verksamheten.
Inom ramen för de stora projekten
Upprustningsprogram för förskolor och
skolor samt Klimat- och miljöförbättrande
åtgärder har ett antal investeringar
genomförts under året. Bland annat har
köket på Granbackaskolan byggts om. På
förskolan Blomgatan har direktverkande
eluppvärmning konverterats till fjärrvärme.
Vid Hagalundsskolan har gården
anpassats för förskoleverksamhet och på
Skytteholmsskolan har ny ventilationsanläggning
installerats. Bland övriga projekt
som pågått under året kan nämnas utökning
av skollokalerna vid Bagartorpsskolan
med 600 kvm och anläggning av
skolgård i anslutning till den nya lokalen.
Kultur- och fritidsnämndens investeringar
uppgår till 9,0 mkr. Bland stora
projekt kan nämnas anpassning av lokalerna
på Skytteholms IP till Svenska
Fotbollförbundets krav för spel i damallsvenskan
och division 2 herrar. På Ulriksdals
IP och Bergshamra IP har energisparåtgärder
genomförts i form av bättre
styrning av kylmaskiner och installation
av värmepumpar. Ett annat större projekt
är ombyggnaden av stallet vid Huvudsta
ridklubb.
Barn- och utbildningsnämndens och
omvårdnadsnämndens investeringar uppgår
till 3,4 mkr respektive 1,5 mkr. Nämndernas
investeringsutgifter avser i huvudsak
inköp av inventarier till verksamheten.
Kommunstyrelsens investeringsutgifter
på 1,8 mkr avser främst utveckling av stadens
IT-miljö.
Övriga nämnder har inte genomfört
några investeringar.
Många investeringsprojekt pågår över
flera år och de stora positiva budgetavvikelser
som redovisas av några av nämnderna
beror i allmänhet på tidsförskjutning
av planerade projekt. Totalt förs 98,3 mkr
över till 2012.
Nettoinvesteringar, (mkr)
Verksamhetsområde
Kommunstyrelsen 12,6 1,8 10,9 1,5
Stadsbyggnadsnämnden 156,7 64,8 91,9 86,5
Affärsverksamheten 0,7 0,3 0,4 0,2
Kultur- och fritidsnämnden 15,9 9,0 6,9 11,2
Barn- och utbildningsnämnden 7,1 3,4 3,7 2,6
Kompetensnämnden 0,3 0,0 0,3 0,0
Socialnämnden 0,4 0,0 0,4 0,1
Gem. familjerättsnämnden för
Solna och Sundbyberg 0,1 0,0 0,1 0,0
Omvårdnadsnämnden 1,5 1,5 0,0 2,6
Miljö- och hälsoskyddsnämnden 0,1 0,0 0,1 0,0
Summa nämnder 195,4 80,8 114,6 104,7
140
120
100
80
60
40
20
0
Nettoinvesteringar, (mkr)
2007 2008 2009 2010 2011
Nettoinvesteringar exklusive exploatering åren 2009-2011.
Före 2009 ingår exploatering netto i investeringsvolymen.
Av diagrammet framgår att investeringsvolymen
har varierat mellan drygt
80 mkr och ca 124 mkr under åren 2007
till 2011. Under femårsperioden uppgår
nettoinvesteringarna sammantaget till
526,2 mkr. Det finansiella målet att investeringarna
inte får överstiga 650 mkr under
en rullande femårsperiod är därmed
uppfyllt.
Budget
netto
2011 2010
Bokslut
netto
Avvikelse
netto
Bokslut
netto
Exploatering
Nettoinvesteringarna avseende exploateringsverksamheten
uppgår till 36,1 mkr.
De avser främst nord-sydlig förbindelseväg
inom Ingentingområdet 13,2 mkr,
övertagande av gator – och parkanläggningar
avseende Frösunda Park 8,5 mkr,
markreglering Uarda 7,7 mkr samt byggnation
i Nya Ulriksdal 5,9 mkr. Förut-
28

etalda intäkter i form av gatukostnadsersättning
som redovisas som långfristig
skuld, har ökat med 37,9 mkr jämfört
med 2010 och uppgår totalt till 251,7
mkr. Gatukostnadsersättningen intäktsförs
i takt med att färdigställda exploateringsprojekt
skrivs av.
Pensionsförpliktelser på 1,5
miljarder kronor
Det totala pensionsåtagandet för stadens
anställda uppgår den sista december 2011
till 1 486,9 mkr inklusive löneskatt. Åtagandet
redovisas dels som avsättning i
balansräkningen, dels som ansvarsförbindelse.
Som avsättning redovisas det åtagande
(förmånsbestämd pension) som avser
pensioner intjänade från 1 januari 1998
på lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp,
samt visstidspension. Den del som förvaltas
av arbetsgivaren uppgår till 170,2 mkr
inklusive löneskatt. Jämfört med 2010 är
det en ökning med 25,8 mkr. Ökningen
beror främst på sänkt diskonteringsränta.
I slutet av september beslutade Sveriges
Kommuner och Landsting (SKL) om att
sänka diskonteringsräntan med 0,75 procentenheter
i pensionsskuldsberäkningen
enligt RIPS07. För stadens del medför det
en engångskostnad på 16,0 mkr som redovisas
som jämförelsestörande finansiell
kostnad. Därutöver tillkommer 4,1 mkr
som finansiell kostnad för pensionsavsättningen.
Pensionsutbetalningar på ca
6 mkr inklusive löneskatt har minskat avsättningen.
Avsättningar avseende särskild ålderspension/avtalspension
uppgår till 12,9
mkr och räknas som omstruktureringsåtgärder.
Dessa avsättningar har minskat
med 5,6 mkr jämfört med 2010 (se
Medarbetare). De totala pensionsavsättningarna
för staden uppgår till 183,1 mkr
inklusive löneskatt.
I ansvarsförbindelsen ingår förpliktelser
för pensionsförmåner som intjänats
före 1998. Förpliktelsen uppgår till
1 271,6 mkr inklusive löneskatt, vilket
är en ökning med 99,8 mkr jämfört med
2010. Ökningen beror på främst på sänkt
diskonteringsränta 91,1 mkr. Pensionsutbetalningar
på ca 55 mkr inklusive löneskatt
har minskat ansvarsförbindelsen.
Pensionsförpliktelse, (mkr) 2011 2010 2009
(inkl. löneskatt)
Avsättning:
Pensioner intjänade från 1998 169,7 143,6 129,2
Visstidspensioner 0,5 0,8 1,5
Pensioner omstrukt. särskild ålders-/avtalspension 12,9 18,5 20,0
Summa avsättning 183,1 162,9 150,7
Ansvarsförbindelse:
Pensioner intjänade före 1998 1 271,6 1 171,8 1 212,9
Pensionsåtaganden för visstidspension m.m. 32,2 25,4 21,7
Summa ansvarsförbindelse 1 303,8 1 197,2 1 234,6
Summa pensionsförpliktelse 1 486,9 1 360,1 1 385,3
Förpliktelsen redovisas enligt den
kommunala redovisningslagens regler utanför
balansräkningen.
Pensionsförpliktelser för förtroendevalda
med ålderspension, visstidspension
med mera uppgår till 32,2 mkr. Dessa har
ännu inte börjat utbetalas och redovisas
som ansvarsförbindelse.
Staden tecknade 2009 en pensionsförsäkring
med KPA pension avseende intjänade
pensionsförmåner till f.d. Brandförsvarsförbundet.
Inga överskottsmedel
finns i försäkringen.
Den avgiftsbestämda delen, uppgår
till 30,6 mkr exklusive löneskatt och redovisas
som kortfristig skuld. En fastställd
procentandel av lönen (4,5 procent 2011)
betalas ut i mars 2012 till den förvaltare
som den anställde valt.
Pensionsförpliktelser (förutom den
avgiftsbestämda delen som redovisas som
kortfristig skuld) förvaltas genom så kalllade
återlån och används i den löpande
verksamheten. Staden har en värdepappersportfölj
vars marknadsvärde uppgår
till 1 827,2 mkr den sista december 2011.
Tillgångarna är inte öronmärkta och placerade
som pensionsmedel. De medel som
förvaltas på lång sikt kan enligt stadens
finanspolicy användas till såväl framtida
investeringar som pensionsutbetalningar.
Staden ska i sin likviditetsplanering se till
att medel finns tillgängliga för utbetalning
av pensioner.
Koncernåtaganden
Solna stads borgensförbindelser uppgår
vid årsskiftet till 2 689,8 mkr, vilket innebär
en ökning med 542,3 mkr jämfört
med år 2010. Ökningen beror dels på
den kapitaltäckningsgaranti som ställts ut
under året för koncernen Norrenergi &
Miljö AB, varav Solnas andel uppgår till
400 mkr, dels på att borgensåtagandet för
Arenabolaget i Solna KB ökat med 142,5
mkr.
Signalistenkoncernen har per den 31
december 2011 upptagit lån för 800 mkr
med staden som borgensman. Solnas borgensåtagande
för Norrenergi & Miljö AB
uppgår till 1 066,7 mkr (exklusive kapitaltäckningsgarantin).
Borgensåtagandet för
Norrenergi AB:s bankfinansiering uppgår
till 150 mkr. Borgensåtagandet gentemot
Norrenergi AB är tecknat solidariskt tillsammans
med Sundbybergs stad.
För att minimera risken för en eventuell
nedskrivning av aktier och andelar i
Norrenergi AB, har Solna stad och Sundbybergs
stad under året tecknat en kapitaltäckningsgaranti
på 600 mkr, varav Solnas
andel är 400 mkr. Kapitaltäckningsgarantin
sträcker sig t.o.m. första tertialet 2012.
Beslut om eventuell förlängning ytterligare
ett år fastställs i kommunfullmäktige
i april.
29

Kommunfullmäktige godkände i december
2009 borgensåtagandet för Arenabolaget
i Solna KB:s bankfinansiering av
arenabygget, med stadens andel på 16,7
procent av det totala lånet på 1 360 mkr,
till ett värde av maximalt 227 mkr. Fördyringar
uppstod i projektets initialskede
till följd av sämre markförhållanden än
vad som kunnat bedömas vid projektets
uppstart. Arenabolaget i Solna KB anhöll
under 2011 hos ägarna om utökat kapitaltillskott
och en utökad upplåning uppgående
till 220 mkr. Före sommaren fattade
kommunfullmäktige beslut om att bevilja
ytterligare borgen till bolaget på 36,7 mkr
(Solnas andel av 220 mkr). Den sista december
2011 har Arenabolaget i Solna KB
upptagit lån till ett värde av totalt 1 580
mkr, varav Solnas andel och borgensåtagande
på 16,7 procent uppgår till 263,9
mkr.
Övriga borgensförbindelser avser
främst Solna Tenniscenter AB med 1,8
mkr och Sporthallen i Solna AB på 3,1
mkr.
Risken att stadens borgensåtaganden i
stort behöver infrias bedöms som låg.
Solna stads långfristiga utlåning uppgår
till 708 mkr. Stadens reversfordran
på Norrenergi AB har under året utökats
med 33,4 mkr och uppgår per den sista
december 2011 till 433 mkr. Utlåningen
till Solna Vatten har ökat med 20 mkr och
uppgår till 220 mkr. Övrig koncernintern
utlåning avser Råsunda Förstads AB med
55 mkr. Risken med stadens utlåning bedöms
vara låg.
God ekonomisk hushållning
Balanskravet, dvs. att intäkterna täcker
kostnaderna, ska ses som ett krav på en
lägsta godtagbara nivå på resultatet. För
att leva upp till kravet på en god ekonomisk
hushållning måste resultatet över
tiden överstiga denna nivå. Resultatet
bör ligga på en nivå som realt sett konsoliderar
ekonomin. Reinvesteringar bör
exempelvis på lång sikt kunna göras utan
finansiering med nya lån. Resultatnivån
för att uppnå en god ekonomi i en enskild
kommun varierar beroende på kommunens
befolkningsutveckling, behovet av
investeringar etc.
Solna stad har för 2011, liksom tidigare
år, uppfyllt balanskravet. Årets resultat
enligt balanskravet uppgår till 153,3 mkr.
Resultatnivån ligger på en nivå som realt
konsoliderar ekonomin.
Kommunfullmäktige har i budget
2011 fastställt finansiella mål. De fem
fastställda finansiella målen är uppfyllda.
Kommunfullmäktige har i finanspolicyn
fastställt mål för kapitalförvaltningen.
Det femåriga avkastningsmålet för kapitalförvaltningen
uppfylls inte på grund av
att den positiva avkastningen åren 2009
och 2010, inte kunnat uppväga den kraftigt
negativa avkastningen under finanskrisen
år 2008.
Alla verksamheter som bedrivs och/eller
finansieras av Solna stad ska utföras på
ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt
sätt. Pengarna ska användas för solnabornas
bästa. Det ska finnas tydliga och klara
samband mellan resursåtgång, prestationer,
resultat och effekter. Det är grunden
för en god ekonomisk hushållning i Solna
stad. Styrsystemet i staden ska säkerställa
detta. Styrningen i Solna stad utgår från
ett system för samlad ekonomi- och verksamhetsstyrning.
Utgångspunkten är en
sammanhållen målstyrning, där kommunfullmäktige
i budgeten anger prioriterade
målområden, inriktningsmål,
effektmål och ekonomiska ramar för
nämnderna. Kommunfullmäktige följer
upp nämnderna utifrån de övergripande
inriktningsmålen. Målen följs upp och utvärderas
utifrån effektmål.
Under de senaste åren har Solnas befolkning
ökat kraftigt. I budget 2011
finns under kommunstyrelsen en reserv
på 10 mkr för att tillgodose behov som
kan komma att uppstå med anledning av
stadens tillväxt och utbyggnad.
Nämndernas utfall, inklusive kommunstyrelsens
medelsreserv på 10 mkr
och inklusive nettokostnader för brandförsvar/räddningstjänst,
visar sammantaget
en negativ budgetavvikelse på 7,4 mkr.
Delar av nämndernas volymökningar kan
anses som extraordinära och den negativa
avvikelsen beror till stor del på stadens
kraftiga expansion och därmed barn- och
elevökningar som överstiger tidigare bedömningar
samt engångskostnader för
snöröjning inom stadsbyggnadsnämndens
verksamhet och volymökningar för verksamheten
omsorg om funktionshindrade
inom omvårdnadsnämnden.
I den befolkningsprognos som budgeten
bygger på prognostiserades befolkningsökningen
till en lägre nivå än vad
senare prognoser och det faktiska utfallet
visar. Solnas befolkning har ökat med 2,6
procent jämfört med 2010 och åldersgruppen
1-5 år har ökat med 6,4 procent.
Stadens skatteintäkter, generella bidrag
och utjämning har ökat med 61,1
mkr jämfört med föregående år och
visar ett överskott mot budget med
70,8 mkr. De ökade skatteintäkterna beror
bl.a. på en stabil tillväxt av skatteunderlaget
och en ökande befolkning. Skillnaden
mellan uppbokad skatt för år 2010
och slutlig skatt är 9,6 mkr och påverkar
resultatet för 2011 positivt. De preliminära
skatteintäkterna som betalats ut under
2011 är för låga enligt SKLs prognos och
en positiv slutavräkning på årets skatteintäkter
har bokförts med 49,4 mkr. Slutlig
avräkning sker i januari 2013.
Kommunfullmäktiges mål för verksamheterna
är till relativt stor del uppfyllda.
Av fullmäktiges 56 effektmål har
25 uppfyllts, 4 delvis uppfyllts, 13 inte
uppfyllts och resterande effektmål har
inte mätts under året. Av de effektmål som
mätts under året är 69 procent uppfyllda
eller delvis uppfyllda. För de effektmål
som bedöms som inte uppfyllda och för de
effektmål som inte mätts under året vidtas
åtgärder för att öka måluppfyllelsen. Bedömningen
av kommunfullmäktiges inriktningsmål
visar att 4 inriktningsmål bedöms
som uppfyllda och 6 inriktningsmål
bedöms som delvis uppfyllda.
Sammantaget bedöms staden leva upp
till kraven på god ekonomisk hushållning.
30

Sammanställd redovisning
Enligt den kommunala redovisningslagen
ska årsredovisningen omfatta en sammanställd
redovisning (koncernredovisning).
Syftet med koncernredovisningen är att
ge en helhetsbild av stadens ekonomi och
åtaganden. Enligt rekommendation nr
8.2 från Rådet för kommunal redovisning
(RKR) ska årsredovisningen innehålla en
beskrivning av kommunens samlade verksamhet
vilket är en vidare definition än
kommunkoncernen, se figur. I den sammanställda
redovisningen visas stadens
och de av staden ägda företagens verksamhet
sammantaget. Här ingår företag där
staden har ett betydande ägande och ett
betydande inflytande. I avsnittet Kommunens
företag redovisas verksamheten
i respektive företag, såväl för företag där
staden har ett betydande inflytande som
företag där staden har ett mindre ägande
och därmed saknar betydande inflytande.
Kommunala entreprenader ägs inte av staden
utan dessa företag driver verksamhet
på stadens uppdrag, upphandlade i konkurrens.
Omfattningen av kommunala
entreprenader redovisas i avsnittet Ekonomisk
analys, Entreprenader och köp
av verksamhet. Verksamheten i stadens
entreprenader redovisas integrerat med
stadens egna verksamheter under respektive
nämnd.
Kommunkoncernen
Inom koncernen Solna finns verksamheter
som bedrivs i Solna stad och i företagsform
genom aktiebolag, kommanditbolag
och stiftelse. Företagen är helt eller delvis
ägda av Solna stad.
I slutet av 2004 förvärvade Norrenergi
& Miljö AB samtliga aktier i Norrenergi
AB. Förvärvet finansierades genom reverser
från ägarkommunerna Solna och
Sundbyberg.
I slutet av år 2008 ersattes 1 200 mkr
av de interna lånen med externa lån och
resterande 400 mkr löstes under 2009 och
därefter är bolaget externfinansierat. De
båda städerna har stått för dotterbolaget
Norrenergi AB:s finansiering, varav Solnas
andel vid utgången av 2011 är 433 mkr.
Norrenergikoncernens negativa resultat
de senaste åren och förändrade strategiska
inriktning har föranlett en värdering
av Norrenergi AB med syfte att klargöra
om ett nedskrivningsbehov av aktier och
andelar föreligger i moderbolaget liksom
Kommunens
förvaltning
Kommunkoncernen
Kommunens
koncernföretag
i upptaget goodwillvärde i koncernen. För
att minimera risken för en eventuell nedskrivning
av aktier och andelar i Norrenergi
AB har ägarkommunerna under året
tecknat en kapitaltäckningsgaranti på 600
mkr, varav Solnas andel är 400 mkr. Kapitaltäckningsgarantin
sträcker sig t.o.m.
första tertialet 2012. Beslut om eventuell
förlängning ytterligare ett år fastställs i
kommunfullmäktige i april.
Ett antal bolag har bildats för att uppföra
och driva en ny svensk nationalarena
och för att bygga den nya Arenastaden.
Koncernen Råsta Holding AB, Arenabolaget
i Solna KB och Sweden Arena Management
KB har fr.o.m. 2008 konsoliderats
i den sammanställda redovisningen. Under
år 2009 togs första spadtaget för byggandet
av den nya Arenastaden och stora
delar av arenan har färdigställts under åren
2010-2011.
Ytterligare upplysningar om stadens
företag framgår i avsnittet Kommunens
företag.
Positivt resultat
Årets resultat för koncernen är positivt
och uppgår till 42,1 mkr. Resultatet föregående
år på 620 mkr, innehöll effekten
av Signalistens försäljning av fastigheterna
Sunnan 14 och 16. Exklusive effekten av
fastighetsförsäljningen uppgick resultatet
till 138,5 mkr.
I årets resultat ingår jämförelsestörande
intäkter med 66,9 mkr, främst intäkter
från försäljning av exploateringsmark. De
jämförelsestörande kostnaderna på 18,5
mkr, består huvudsakligen av kostnader
för omstrukturering och jämförelsestörande
kostnader, som tidigare reserverats
i eget kapital i staden och främst avser
projektet strukturella utvecklingsinsatser.
Kommunens samlade
verksamhet
Kommunala uppdragsföretag
Samägda
företag utan betydande
inflytande
Kommunala
entreprenader
Koncernens skattekostnader är högre än
år 2010 och ingår i verksamhetens kostnader.
Exklusive jämförelsestörande poster
och nedskrivningar är resultatet negativt
med 6,3 mkr att jämföra med 2010 års
positiva resultat på 127,3 mkr (även exkluderad
från fastighetsförsäljningen).
Bostadsstiftelsen Signalisten (inklusive
Solnabostäder AB) redovisar ett positivt
resultat efter finansnetto på 10,5 mkr.
Solna stads resultat före balanskravet är
positivt med 79,3 mkr.
Negativa resultat efter finansiella
poster redovisas av Norrenergi & Miljö
AB (inklusive dotterbolaget Norrenergi
AB) på 42,1 mkr, Solna Vatten med 8,0
mkr, koncernen Råsunda Förstads AB
(inklusive Överjärva Gård AB) med 0,6
mkr, Sweden Arena Management KB på
92,8 mkr, Råsta Holding AB på 32,7 och
Arenabolaget i Solna KB med 1,3 mkr.
I stadens årsredovisning har i resultaträkningen
hänsyn tagits till återföringsposter
(strukturomvandlingsinsatser, värdereglering
av värdepapper m.m), vilket
innebär att stadens resultat enligt balanskravet
uppgår till 153,3 mkr. Stadens resultat
i den sammanställda redovisningen
inkluderar inte dessa återföringsposter.
700
600
500
400
300
200
100
-100 0
-200
Resultat (mkr)
Årets resultat
Årets resultat exkl. jämförelsestörande poster &
nedskrivningar
2007 2008 2009 2010 2011
31

Intäkter och kostnader ökar
Verksamhetens nettokostnader, exklusive
jämförelsestörande poster och nedskrivningar,
har ökat med 105,1 mkr (5,2
procent) i jämförelse med 2010. Verksamhetens
intäkter har ökat med 104,8 mkr
(7 procent) och verksamhetens kostnader
med 209,9 mkr (5,9 procent).
Under 2011 svarade staden för den
största ökningen av nettokostnaderna
(exklusive jämförelsestörande poster och
nedskrivningar) med 85 mkr. Stadens
externa intäkter har endast ökat med 0,2
procent och stadens externa bruttokostnader
har ökat med 3 procent jämfört med
2010. De ökade kostnader avser främst
entreprenad och köp av verksamhet samt
högre personalkostnader.
Skatteintäkter samt generella statsbidrag
och utjämning i koncernredovisningen
består av stadens skatteintäkter
och utjämning och har ökat med 61,1
mkr jämfört med 2010.
Nettokostnaderna för utjämning/bidrag
har ökat med 90,8 mkr, varv 65,1
mkr förklaras av minskade statsbidrag
som en följd av avvecklingen av det tillfälliga
konjunkturstödet, som tillfördes
kommunerna år 2010. Skatteintäkterna
har ökat med 151,9 mkr, bl. a. på grund
av en stabil tillväxt av skatteunderlaget
och en växande befolkning.
Koncernens finansnetto är negativt
med 24 mkr. Finansnettot, dvs. de finansiella
intäkterna minus de finansiella
kostnaderna exklusive värdereglering av
värdepapper, har försämrats med 488,9
mkr jämfört med 2010. Finansnettot
föregående år innehöll intäkterna från
fastighetsförsäljningen hos Signalisten,
vilket gav ett koncernmässigt resultat på
481,5 mkr och ett positivt finansnetto på
464,9 mkr.
Bostadsbolagen och staden
svarar för största delen av
tillgångarna
Koncernens balansomslutning uppgår till
7,3 miljarder kr vid utgången av 2011,
jämfört med 7,0 miljarder kr 2010. Ökningen
beror främst på investeringar i bolagen
i Swedbank Arena/Arenastaden.
Stiftelsen Signalisten inklusive Solnabostäder
AB svarar för drygt 1,5 miljarder
kr och staden för 1,4 miljarder kr av totalt
ca 4,4 miljarder kr i materiella anläggningstillgångar
i koncernen, dvs. mark,
byggnader, tekniska anläggningar, maskiner
och inventarier.
Koncernens likvida medel har
ökat
Likviditeten visar förmågan att betala löpande
utgifter och förfallna skulder i rätt
tid. Koncernens likvida medel, inklusive
kortfristiga placeringar, uppgick den 31
december 2011 till 440,7 mkr. Detta är
en ökning jämfört med 2010 på 66,3 mkr.
Soliditeten inom koncernen
minskar något
Måttet soliditet visar hur stor del av tillgångarna
som finansierats med eget kapital
och om det finns en ”buffert” för
framtida eventuella negativa årsresultat.
Koncernens soliditet uppgår till 49,8 procent,
vilket innebär en försämring med
1,4 procentenheter jämfört med föregående
år. Solna stad har i sitt eget bokslut
en soliditet på 82 procent.
60
55
50
45
40
Soliditet (%)
2007 2008 2009 2010 2011
Koncernens långfristiga låneskuld
uppgår till 2 580,3 mkr, vilket innebär
en ökning från 2010 (2 268,4 mkr)
med 311,9 mkr. Bostadsstiftelsen Signalistens
långfristiga skulder har ökat med
50,4 mkr och uppgår till 650,4 mkr.
Koncernen Norrenergi & Miljö AB:s
externa långfristiga skulder uppgår till
1 885 mkr, en ökning med 44,3 mkr från
2010. Arenabolaget i Solna KB redovisar
långfristiga skulder på 1 936 mkr (726,4
mkr 2010). Sweden Arena Management
KB har långfristiga skulder på 25,5 mkr (i
nivå med 2010) och Råsta Holding AB på
408,8 mkr (422 mkr 2010). Solna Vatten
AB, Råsunda Förstads AB och Norrenergi
AB har skulder till Solna stad och påverkar
därför inte koncernens låneskuld.
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
Låneskuld (mkr)
2007 2008 2009 2010 2011
Fortsatt stora investeringar i
företagen
Årets nettoinvesteringar, dvs. årets investeringar
i immateriella och materiella anläggningstillgångar
efter avdrag för investeringsbidrag,
uppgår till 620,2 mkr,
vilket innebär en minskning från 2010
med 33,2 mkr eller 5,1 procent.
Nettoinvesteringar (mkr)
700
600
500
400
300
200
100
0
2007 2008 2009 2010 2011
Större investeringar har under året gjorts
av Solna stad, Bostadsstiftelsen Signalisten,
Norrenergi & Miljö AB, Solna Vatten,
Råsta Holding AB och Arenabolaget
i Solna KB.
Inom koncernen svarar staden för nettoinvesteringar
på 80,8 mkr (104,7 mkr
2010), exklusive exploateringsverksamheten
på 36,1 mkr. Av stadens investeringar
svarar stadsbyggnadsnämnden för merparten
med 64,8 mkr. Ett antal investeringar
har genomförts inom ramen för
projekten Upprustningsprogram för förskolor
och skolor och Klimatförbättrande
åtgärder. Bostadsstiftelsen Signalistens
investeringar har under året uppgått till
91,7 mkr (159,4 mkr), främst pågående
ny- och ombyggnader i befintliga fastigheter.
Koncernen Norrenergi & Miljö
AB har investerat för 100,2 mkr (122,1
mkr 2010), till största delen i maskinutrustning
och ledningsnät. Under året har
Solna Vatten AB:s investeringar uppgått
till 69,8 mkr (69,4 mkr 2010). Bolagen i
Swedbank Arena/Arenastaden har investerat
kraftigt i byggandet av arenan.
32

Om kommunkoncernen
»»
De företag som ingår i koncernredovisningen
är de som staden har ett
betydande inflytande i. Dessa är Bostadsstiftelsen
Signalisten med dotterbolaget
Solnabostäder AB, Råsunda
Förstads AB med dotterbolaget Överjärva
Gård AB, Norrenergi & Miljö
AB med dotterbolaget Norrenergi AB,
Solna Vatten AB, Råsta Holding AB
med dotterbolag, Arenabolaget i Solna
KB och Sweden Arena Management
KB. Ett betydande inflytande anses
i allmänhet föreligga när röstandelen
överstiger ca 20 procent. I de tre sistnämnda
företagen uppgår ägarandelen
till ca 17 repektive 25 procent. Stadens
inflytande i dessa bolag får anses vara
betydande. Bostadsstiftelsen Signalisten,
Råsunda Förstads AB, Norrenergi
& Miljö AB och Råsta Holding AB
utgör egna koncerner.
»»
Fastighets AB Falkeneraren bedriver
ingen verksamhet och ingår i kommunkoncernen
som vilande bolag.
» » Kommunalförbunden Käppalaförbundet
och Norrvatten ingår inte i
den sammanställda redovisningen.
Solna stads ägarandel uppgår till cirka
20 procent i företagen, men inflytandet
kan inte anses betydande eftersom
Solna innehar 4 av totalt 33 röster respektive
7 av 41 röster i respektive fullmäktige.
Ett argument för att ta med
kommunalförbund med en låg ägarandel
är att förbättra jämförbarheten
mellan kommuner. I dessa fall ingår
11 respektive 14 medlemskommuner
och merparten av dessa konsoliderar
inte dessa förbund.
33

Medarbetare
Färre anställda
Antalet anställda i staden fortsätter att
minska. Vid årsskiftet 2011/2012 var
1 965 personer anställda i Solna stad och
av dessa var 78,2 procent kvinnor och
21,8 procent män. Jämfört med föregående
år är könsfördelningen den samma.
Andelen tillsvidareanställda har minskat
från 94,7 procent år 2010 till 94,1 procent
år 2011, vilket är en minskning med
0,6 procentenhet. Visstidsanställda har
ökat med motsvarande andel.
Solna stad
– en attraktiv arbetsgivare
Solna stad ska vara en attraktiv och utvecklande
arbetsgivare. De senaste åren har ett
stadsövergripande förändringsprojekt ägt
rum i Solna stad med framförallt fokus på
att utveckla mål- och verksamhetsstyrning
samt kvalitets- och verksamhetsutveckling.
Under 2011 påbörjades nästa steg i
stadens utvecklings- och förändringsarbete
med att utveckla och implementera
en HR-strategi i Solna stad. Att arbeta
fram en plattform och HR-strategi för stadens
arbete med arbetsgivarfrågorna är ett
stort fokusområde för staden och av stor
betydelse för att kunna möta framtidens
utmaningar, bland annat framtidens pensionsavgångar.
Lika rättigheter och
möjligheter
Solna stad ska erbjuda alla medarbetare
lika rättigheter och möjligheter och arbetar
bland annat aktivt för att motverka
oskäliga löneskillnader. Som stöd i stadens
arbete med likabehandlingsfrågor
finns bland annat Solna stads plan för lika
rättigheter och möjligheter i arbetslivet.
Som ytterligare stöd i stadens arbete kring
nolltolerans avseende diskriminering och
kränkningar finns anvisningar och rutiner
för att både förebygga men också hantera
upplevd kränkning eller diskriminering.
Sjukfrånvaron sjunker
De senaste åren har sjukfrånvaron i Solna
stad sjunkit till 6,1 procent 2011. Utifrån
ett länsperspektiv ligger Solna stad förhållandevis
högt och staden arbetar brett och
aktivt för att undvika att nya medarbetare
hamnar i ohälsa och för att sjukfrånvaron
ska fortsätta att sjunka. Under 2011 implementerades
en ny metodik för att arbeta
med personer med en frekvent korttidsjukfrånvaro.
Sjunkande sjukfrånvaro
är ett viktigt fokusområde och bidrar till
ett ökat välbefinnande för medarbetaren,
ökad produktivitet i verksamheten och
kostnadsbesparingar.
Omvärlden förändras
- Strukturomvandling för
framtiden
När omvärlden förändras ställs krav på
omställningar, struktur- och kostnadsanpassningar.
Solna stad strävar efter att
agera ansvarsfullt som arbetsgivare vid
alla anpassningar och naturliga avgångar
är det önskvärda alternativet. I de fall naturlig
avgång inte är möjligt kan staden
bevilja avgångsvederlag eller särskild avtalspension.
Kommunfullmäktige beslutade i boksluten
2005 - 2009 att del av resultatet
som översteg stadens resultatmål, totalt
176,0 mkr, skulle reserveras för att möta
framtida kostnader för omstrukturering.
Åtgärderna ska leda till en sänkt kostnadsnivå
för staden, och tjänster som blir
vakanta på grund av omstrukturering får
inte återbesättas. Inte heller får personer
som fått avgångsvederlag återanställas
utan särskild prövning. Under 2011 har
8,7 mkr använts till avgångsvederlag, 2,8
mkr till särskild avtalspension samt 0,3
mkr till övriga strukturåtgärder. De flesta
av åtgärderna har ägt rum inom barn- och
utbildningsförvaltningen samt inom omvårdnadsförvaltningen.
Hittills har 109,9
mkr nyttjats av reservationen.
Strukturomvandlingskostnader, mkr
2011 2010 2009 2008 2007 2006
Avgångsvederlag 8,7 6,2 8,7 22,8 4,0 4,8
Avtalspension 2,8 7,3 9,6 15,0 7,1 6,1
Övriga strukturåtgärder 0,3 0,0 1,9 3,8 0,0 0,9
Totalt 11,8 13,5 20,2 41,6 11,1 11,8
Antal anställda för ett antal yrkesgrupper per den 31 december
Yrkesgrupp 2011 2010 2009
Kvinnor Män Samtliga Kvinnor Män Samtliga Kvinnor Män Samtliga
Barnskötare 257 32 289 229 27 256 212 25 237
Förskollärare 277 12 289 294 14 308 275 15 290
Grundskollärare 192 55 247 185 56 241 197 60 257
Gymnasielärare 30 23 53 25 26 51 26 25 51
Undersköterska 62 11 73 47 7 54 80 12 92
Vårdbiträde 69 26 95 85 32 117 129 37 166
Socialsekreterare 72 15 87 74 10 84 69 8 77
34

Kompetensutveckling
Under 2011 har den nya skollagen implementerats,
vilket hos medarbetarna inom
skola och förskola, främst har inneburit
att lärarlegitimation införs. En stor insats
genomförs i staden där berörda medarbetares
kompetensprofiler kartläggs i syfte
att säkra kompetensförsörjningen inom
skola och förskola.
Staden har under året deltagit i de
statliga satsningarna förskolelyftet, lärarlyftet
och omvårdnadslyftet. Resultatet är
att Solna stad nu har fler behöriga lärare
inom ämnen som skolorna generellt har
låg behörighet i, såsom matematik, svenska
som andra språk samt engelska. Den
ökade behörigheten är en god förutsättning
för det arbete som sker inom ramen
för skolornas ämnesnätverk, där undervisningen
anpassas till de nya kursplanerna.
Omvårdnadslyftet syftar till att stärka
den grundläggande kompetensen för undersköterskor
och vårdbiträden samt den
kompetens som behövs för specialiserade
uppgifter. Omvårdnadsförvaltningen vill
ta tillvara denna möjlighet att höja kompetensen
bland vård- och omsorgspersonal
och har därför sökt och beviljats medel.
Satsningen startade hösten 2011 och
pågår till och med år 2014.
Under hösten 2011 genomfördes en
inventering av omvårdnadspersonalens
utbildningsnivå inom alla verksamheter
inom äldreomsorgen. Under hösten genomfördes
även validering och utbildning
inom Humaniora vård och omsorg där 18
personer uppnådde målet att bli undersköterska.
Under 2012 planeras flera kompetenssatsningar
för såväl medarbetare som chefer.
Solna stad kommer under det kommande
året bland annat att presentera en
utbildningskatalog med interna och externa
utbildningar tillgängliga för stadens
medarbetare och chefer samt påbörja ett
ledarutvecklingsprogram i extern regi för
stadens chefer.
Sommarjobben –
en meningsfull sysselsättning
för Solnas ungdomar
Solna stad har under 2011 erbjudit 50-60
ungdomar sommarjobb. Platserna har fördelats
både inom stadens egna verksamheter
men även hos stadens entreprenörer.
Syftet med sommarjobben är att både
erbjuda stadens ungdomar meningsfull
sysselsättning samt att marknadsföra de
kommunala jobben.
Personalkostnader
De totala personalkostnaderna uppgår till
989,1 mkr (exkl. omstrukturering) vilket
är en ökning med 2,0 procent (19,1 mkr)
jämfört med 2010. Lönekostnader inklusive
de lagstadgade arbetsgivaravgifterna
uppgår till 867,0 mkr. I lönekostnaderna
ingår även kostnader för semesterlön,
sjuklön och andra kostnadsersättningar.
Lönekostnaderna har ökat med 15,4 mkr
på grund av avtalsenliga löneökningar.
Pensionskostnaderna uppgår till
105,6 mkr, vilket är en ökning med 5,7
mkr jämfört med föregående år. Det är
främst pensionsutbetalningarna som ökat.
En bidragande orsak är att den så kallade
bromsen i pensionssystemet slår till och
när den allmänna pensionen sänkts innebär
bruttosamordningsregler på en del
äldre avtal att den kommunala kompletteringspensionen
ökar.
Personalsociala kostnader har minskat
med 1,5 mkr och uppgår till 15,2 mkr. I
de personalsociala kostnaderna ingår kostnader
för personalstöd, utbildning, kurser,
rehabiliteringsinsatser, företagshälsovård,
personalrekrytering samt personalbefrämjande
åtgärder.
Kostnader för avtalsförsäkringar har
minskat med 0,5 mkr och uppgår till
1,3 mkr. Minskningen beror på att KPA
Liv beslutat sänka premie för grupplivförsäkringen
TGL-KL på grund av stark
avkastning. Styrelsen för AFA Försäkring
har även i år beslutat om en sänkning av
premier för avtalsförsäkringarna AGS-KL
och avgiftsbefrielseförsäkringen till noll.
Sänkningen beror på den förändrade
sjukskrivningsprocessen, vilken medfört
betydande minskningar av inflödet av
sjukersättningsfall till AFA sjukförsäkring.
Personalkostnader, mkr
2011 2010 2009 2008 2007
Lönekostnader inkl. arbetsgivaravgifter 867,0 851,6 850,4 833,0 826,9
Pensionskostnader 105,6 99,9 97,7 101,6 101,7
varav pensionskostnader som reserverats i eget kapital 14,7 29,5
Pensionsförsäkring brandförsvar 20,5
Personalsociala kostnader 15,2 16,7 18,0 19,0 18,2
Avtalsförsäkringar 1,3 1,8 1,8 13,0 15,9
Totalt 989,1 970,0 988,4 966,6 962,7
Exkl. omstruktureringskostnader.
35

Antal anställda per förvaltning den 31 december.
Förvaltning 2011 2010 2009
Anställda Anställda Anställda
Stadsledningsförvaltningen 56 54 58
Stadsbyggnadsförvaltningen 41 45 51
Kultur- och fritidsförvaltningen 166 164 170
Barn- och utbildningsförvaltningen 1 191 1 178 1 152
Kompetensförvaltningen 16 18 17
Socialförförvaltningen 140 137 134
Omvårdnadsförvaltningen 328 355 448
Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen 27 23 22
Totalt 1 965 1 974 2 052
Andelen kvinnor respektive män i procent per anställningsform 31 december.
Anställningsform 2011 2010 2009
Kvinnor Män Samtliga Kvinnor Män Samtliga Kvinnor Män Samtliga
Tillsvidareanställda 94,3 93,2 94,1 95,0 93,7 94,7 94,7 91,9 94,1
Visstidsanställda 5,7 6,8 5,9 5,0 6,3 5,3 5,3 8,1 5,9
Samtliga 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0
Antal anställda per anställningsform den 31 december.
Anställningsform 2011 2010 2009
Tillsvidareanställda 1 849 1 870 1 931
Visstidsanställda 116 104 121
Samtliga 1 965 1 974 2 052
Åldersfördelning den 31 december.
2011 2010 2009
Åldersspann Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män
-19 3
20-29 121 39 130 43 97 35
30-39 334 92 365 93 362 85
40-49 386 117 400 112 425 118
50-59 450 114 460 125 490 131
60 år och över 245 67 187 56 244 65
Totalt 1 536 429 1 545 429 1 618 434
36

Sjukfrånvaron i procent av tillgänglig arbetstid för respektive grupp per den 31 december.
Grupp 2011 2010 2009
Total sjukfrånvaro samtliga anställda 6,1 6,6 7,4
Kön
Kvinnor 6,6 7,3 8,2
Män 4,4 4,2 5,0
Ålder
Personer upp till 29 år 5,2 4,7 5,2
Personer 30 - 49 år 6,0 6,4 7,5
Personer 50 år och äldre 6,5 7,2 7,9
Andel av sjukfrånvaron 60 dagar och längre 43,9 50,6 58,2
Sjukfrånvaro 60 dagar och längre samtliga/tillgänglig tid 2,7 3,3 4,4
Total sjukfrånvaro exkl. medarbetare med sjuk- och aktivitetsersättning 6,0 5,6 6,0
Andel sjukfrånvaro i procent av tillgänglig tid per förvaltning
per den 31 december.
Förvaltning 2011 2010 2009
Stadsledningsförvaltningen 2,4 2,2 2,8
Stadsbyggnadsförvaltningen 2,7 2,7 3,3
Kultur- och fritidsförvaltningen 3,7 3,9 4,3
Barn- och utbildningsförvaltningen 6,3 6,9 7,3
Kompetensförvaltningen 3,1 4,7 1,9
Socialförvaltningen 6,8 6,7 10,4
Omvårdnadsförvaltningen 7,2 8,2 9,3
Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen 6,9 2,9 5,1
Totalt 6,1 6,6 7,4
Total sjukfrånvaro i procent per yrkesgrupp av total tillgänglig tid per den 31 december.
Yrkesgrupp 2011 2010 2009
Barnskötare 8,0 9,1 10,3
Förskollärare 8,2 8,3 8,1
Grundskollärare (åk 1-9) 3,7 3,7 (Lärare 1-7, 2,5)
(Lärare 4-9, 5,3)
Gymnasielärare 3,3 4,4 Ingen uppgift
Vårdbiträde 9,7 12,7 13,2
Undersköterska 9,5 11,7 10,8
Socialsekreterare 4,2 4,0 8,6
37

Kommunens nämnder
Kommunfullmäktige
Viktiga händelser
Fjärrvärmebolaget Norrenergi som är delägt
med Sundbyberg fick, med anledning
av att ett tidigare planerat kraftvärmeverk
i Kymlinge inte kommer att kunna uppföras,
i februari månad nya ägardirektiv
med inriktning att stärka Norrenergikoncernens
konkurrenskraft. Ärendet återredovisades
till ägarkommunerna i december
månad. Det framgick att koncernen
beslutat om insatser i form av en prisjustering
för 2012, som samtidigt med en
fortsatt utredning för att förbättra prismodellen
för spetsleveranser ska detta ge mer
rättvisa taxor inför 2013. Det redovisades
också att företaget effektiviserat sina egna
anläggningar, men att en utbyggnad på
nuvarande plats knappast kommer att ge
rimlig avkastning. Ett uppdrag att tillsammans
med ägarna utreda ökad samverkan
med en extern aktör ingick därför också
i beslutet. Sundbybergs stad fattade motsvarande
beslut.
Kommunfullmäktige fattade i maj
månad beslut om att anta erbjudandet
från Kommuninvest ekonomisk förening
om medlemskap för Solna stad. Kommuninvest
erbjuder samtliga svenska
kommuner och landsting effektiv finansförvaltning.
Syftet är att skapa förmånliga
finansieringslösningar för medlemmarna,
utan eget vinstintresse.
Kommunstyrelsen
Viktiga händelser
Kommunstyrelsen fattade i början av året
ett inriktningsbeslut om att planera och
uppföra en ny kommunal skola i Nya Ulriksdal.
Planeringen av skolan har därefter
pågått och i budget för 2012 har beslut
om att anslå medel fattats. Målsättningen
är att en skola ska kunna tas i bruk senast
2014.
Kommunstyrelsen har under året gett
stadsbyggnadsnämnden följande större
detaljplaneuppdrag:
- för del av kv Banken (Solna centrum)
med inriktning att få till stånd bostäder
på parkeringsdäck, samt en utökning av
den nuvarande handelsanläggningen.
- för kv Styckjunkaren i Huvudsta med
möjligheter att bygga ca 100 nya lägenheter.
38
Kommunfullmäktige godkände före
sommaren att Solna stad skjuter till ytterligare
25 mkr i kapitaltillskott till Arenabolaget
i Solna KB och beviljar ytterligare
en borgen på 36,7 mkr för ytterligare lån.
Det avser Solna stads ägarandel och gäller
under förutsättning att övrig finansiering
löses genom övriga ägare. Ärendet
godkändes vid kommunfullmäktige den
27 juni efter att ha återremitterats av en
minoritet vid kommunfullmäktige den 20
juni.
I november månad antogs ett exploateringsavtal
och en detaljplan godkändes
för kv Lagern, innefattande bland annat
nuvarande Råsunda stadion. Detaljplanen
innebär att det nuvarande så kallade
”Dallashuset” och kontoren i anslutning
till nuvarande läktaren finns kvar. I övrigt
möjliggör detaljplanen att ca 700 lägenheter
kan uppföras i mycket centralt och
kollektivtrafiknära läge. Även ytterligare
kontorsytor tillförs i området.
I november månad godkände och antog
kommunfullmäktige också ett exploateringsavtal
och en detaljplan för kv Sparrisen
i Huvudsta. Detaljplanen innebär
att en kontorsfastighet kan omvandlas för
bostadsändamål. Ombyggnaden av fastigheten
innebär ett tillskott av ca 120 nya
hyreslägenheter.
- för del av Torsken 3 i Bergshamra där
stadens bostadsföretag Signalisten kan
få utökade möjligheter för offentlig
och kommersiell service i Bergshamra
centrum.
- för Karolinska Institutets campus i syfte
att få ett nytt centra för KI:s experimentella
forskning – Biomedicum – vid
Solnavägen.
- för del av Järva 4:17 m.fl. (norr om
Råstasjön) huvudsakligen för bostadsändamål.
- för kv Ekelund (gamla arbetsmiljöverket)
m.fl. med inriktning för bostadsoch
kontorsändamål.
Ekonomi
Nettokostnaderna uppgår till 6,6 mkr,
vilket innebär ett underskott med 1 mkr
jämfört med budget. Underskottet beror
främst på att ett nytt arvodessystem, vilket
beslutades i december 2010, har medfört
högre arvoden för förtroendevalda. Underskottet
täcks av kommunstyrelsen, inklusive
stadsledningsförvaltningen.
Föregående år var nettokostnaderna
5,4 mkr, vilket innebar ett budgetöverskott
på 0,3 mkr.
Om kommunfullmäktige
»»
Kommunfullmäktige är stadens högsta
beslutande organ och fattar beslut i
frågor av principiell beskaffenhet eller
av större vikt.
»»
Kommunfullmäktige anger ramen
för stadens verksamhet, fastställer
budget och utdebitering, reglementen
för nämnder, fastställer avgifter och
likvärdiga frågor.
»»
Kommunfullmäktige består av 61 ledamöter
och 32 ersättare.
» » Under 2011 har elva sammanträden
genomförts. Antalet möten är totalt
sett lika med det antal som planerades.
Kommunstyrelsen har fått en återredovisning
av slutgiltigt genomförande avtal
mellan berörda parter för uppförande
av norra uppgången vid Solna station.
Stadens åtagande har tidigare fastställts av
kommunfullmäktige och genomförandeavtalet
håller sig inom de ramar som kommunfullmäktige
fastställt.
Bland andra beslut som kommunstyrelsen
har fattat under året kan noteras
antagandet av en plan för lika rättigheter
och möjligheter på arbetsplatsen och antagande
av en principöverenskommelse
om upplåtelse av mark för cykelstationer
som företag inbjuds att anlägga i Solna.
I och med utgången av 2011 slutade
Lars-Erik Salminen, efter egen avsägelse,
uppdraget som kommunstyrelsens ordförande.
Efter årsskiftet tillträder Pehr
Granfalk som ny ordförande.

Ekonomi 2011 2010 2009
Verksamhetens intäkter, tkr 45 497 48 055 46 838
Verksamhetens kostnader, tkr 128 023 129 933 126 668
Verksamhetens nettokostnader, tkr 82 526 81 878 79 831
Budgetavvikelse, tkr 11 035 19 940 4 987
Nettokostnader per invånare, kr 1 180 1 201 1 193
Ekonomi
Kommunstyrelsens nettokostnader uppgår
till 82,5 mkr, vilket innebär ett överskott
jämfört med budget på 11 mkr.
Överskottet på 11 mkr beror främst på
att medelsreserven för stadens tillväxt och
utbyggnad på 10 mkr inte nyttjats inom
kommunstyrelsen. Medelsreserven ska
täcka del av underskottet inom barn- och
utbildningsnämnden, där antalet barn
i förskolan och elever i skolan ökat mer
än budgeterat. Resterande överskott hos
kommunstyrelsen förklaras av vakanta
tjänster och effektiviseringsåtgärder inom
stadsledningsförvaltningen och täcker underskottet
på ca 1 mkr inom kommunfullmäktige.
Verksamhetens intäkter uppgår till
45,5 mkr och verksamhetens kostnader
till 128 mkr.
Nettokostnaderna för kommunstyrelsen
är 0,6 mkr högre än föregående år.
Jämfört med 2010 har intäkterna minskat
med 2,6 mkr. Under 2010 erhöll kommunstyrelsen
bl.a. bidrag för extra sommarjobbssatsning
från regeringen samt
interna intäkter (motsvarande del av kostnaden)
för tjänsten frisk- och sjukanmälan,
som upphörde 2010. Verksamhetens
kostnader är 1,9 mkr lägre än föregående
år. Framför allt beror detta på lägre kostnader
för konsulttjänster och att kostnader
för tjänsten frisk- och sjukanmälan
samt kostnader för den extra sommarjobbssatsningen
inte ingår i verksamhetens
kostnader 2011.
Investeringsutgifterna uppgår för året
till 1,8 mkr, vilket är 10,9 mkr lägre än
budget och 0,2 mkr högre än föregående
år. Det har framför allt investerats i utveckling
av stadens IT-miljö.
Måluppfyllelse
Nämnden har två inriktningsmål och fem
effektmål inom målområdet Ekonomisk
tillväxt.
Inriktningsmålet Solna stad ska ha
ett gott företagsklimat med goda förutsättningar
för företag att starta, etablera och
växa följs upp genom två effektmål. Effektmålet
Solna stad ska behålla sin placering
som Sveriges mest företagsvänliga
kommun i Svenskt Näringslivs rankning
är uppfyllt då Solna fortsätter att toppa
Svenskt Näringslivs rankning för fjärde
året i rad. Effektmålet Företagarnas nöjdhet
med Solna stads service ska öka till
nöjdkundindex 74 i Stockholms Business
Alliance serviceundersökning till år 2011.
Resultatet 2011 för nöjdkundindex är 70.
Målet är inte uppfyllt men resultatet har
förbättrats sedan år 2009, då Solna erhöll
nöjdkundindex 68. Sammanfattningsvis
bedöms inriktningsmålet som uppfyllt.
Inriktningsmålet Solna ska vara en bra
stad att bo och verka i samt erbjuda goda
förutsättningar för en växande befolkning
följs upp genom tre effektmål. Effektmålet
om att Solnas befolkning minst ska
växa till 80 000 invånare fram till år 2020
bedöms uppfyllas. Enligt den senaste befolkningsprognosen
kommer Solna att
ha drygt 90 000 invånare år 2020. Effektmålen
om att medborgarnas nöjdhet
med att bo och leva i Solna ska öka och
att medborgarnas upplevelse av trygghet i
närområdet ska öka, kommer att mätas i
medborgarundersökningen under 2012.
Kompletterande kommunal service planeras
i förhållande till det ökande antalet
invånare, vilket bidrar till måluppfyllelsen.
Solna har under 2011 förbättrat sin
position i SKL:s Öppna jämförelser inom
Trygghet och säkerhet, från plats 97 till 87
bland Sveriges 290 kommuner. Sammanfattningsvis
bedöms inriktningsmålet vara
delvis uppfyllt.
(Se bilaga, måltabell kommunstyrelsen.)
Framtiden
Mot bakgrund av det samhällsekonomiska
läget och genomförandet av de
stora utbyggnadsprojekten finns under
de kommande åren behov av att förstärka
stadsledningsförvaltningens roll i att biträda
kommunstyrelsen i styrningen och
ledningen av staden. I detta arbete är en
fortsatt utveckling av en samlad verksamhets-
och ekonomistyrning, som förstärker
kopplingen mellan insatta resurser och
presterat resultat central. Målsättningar,
uppföljningsmetoder och koncernstyrningen
ska utvecklas.
Stadsledningsförvaltningen ska också
arbeta strategiskt med utvecklingsfrågorna.
Tydliga strategier för Solnas fortsatta
tillväxt och utveckling kopplat till stadens
ekonomi ska utarbetas. För att kunna
skapa bra beslutsunderlag behöver stadsledningsförvaltningens
övergripande analysarbete
förstärkas.
Stadsledningsförvaltningen har även
en viktig pådrivande och stödjande roll i
förhållande till stadens verksamheter för
att utveckla nya arbetssätt, som har ett
tydligt medborgar/brukarfokus. Arbetet
fokuserar på verksamhets- och ekonomistyrning,
kvalitets- och verksamhetsutveckling,
tillgänglighet och bemötande
samt stadens attraktivitet som arbetsgivare.
Den moderna tekniken ska användas
som verktyg för att förbättra servicen till
stadens medborgare, brukare och medarbetare
samt för att effektivisera stadens
verksamheter.
Om kommunstyrelsen
»»
Kommunstyrelsen bereder alla ärenden
till kommunfullmäktige (utom
valärenden).
»»
Tillsammans med de olika nämnderna
har styrelsen ansvar för att genomföra
fullmäktiges beslut.
»»
Kommunstyrelsen leder och samordnar
förvaltningen av kommunens
angelägenheter och har uppsikt över
övriga nämnder och företags verksamhet.
» » Kommunstyrelsen består av 11 ledamöter
och 7 ersättare och de har under
2011 genomfört tolv sammanträden.
39

Kommunrevisionen
Stadens revisorer ska enligt kommunallagen
granska kommunstyrelsens och övriga
nämnders verksamhet. Revisorerna ska
bl.a. granska om stadens årsredovisning
har upprättats enligt den kommunala redovisningslagen
och god redovisningssed.
Revisorerna ska även pröva om verksamheten
bedrivs på ett ändamålsenligt och
ur ekonomisk synpunkt tillfredsställande
sätt. Vidare ska revisorerna pröva att räkenskaperna
är rättvisande och att den
kontroll som utövas inom nämnderna är
tillräcklig samt att kommunstyrelsens och
övriga nämnders beslut och åtgärder överensstämmer
med för verksamheten gällande
bestämmelser.
Under 2011 har följande granskningar/projekt
genomförts:
- Granskning av årsredovisning 2010 och
delårsrapport 2011.
- Långsiktig ekonomisk planering –
omvärldsanalys, risker och handlingsberedskap.
- Insatser till ensamkommande flyktingbarn.
- Effektiv förvaltning inom barn- och
utbildningsnämnden.
- Beslutsprocessen i Solna stad.
- Nyckeltalsanalys miljö- och hälsoskyddsnämnden,
kultur- och fritidsnämnden,
barn- och utbildningsnämnden
och omvårdnadsnämnden.
- Påbörjat väsentlighet och riskanalys och
revisionsplanering för 2012.
- Informerat om planering, genomförande
och resultat av lekmannarevision.
- Biträtt nämnder och förvaltningar med
rådgivning.
- Genomfört gemensamma överläggningar
med kommunfullmäktiges presidium,
kommunstyrelsens presidium, miljö- och
hälsoskyddsnämnden, kultur- och fritidsnämnden
och omvårdnadsnämnden.
- Löpande följt upp beslut i kommunfullmäktige.
- Genomfört utbildningsinsatser avseende
aktualiteter rörande kommunal revision,
utredning – Ett förändrat balanskrav för
ökad stabilitet, SOU 2011:59 och kommunernas
ekonomi.
Revisionens nettokostnader uppgår
till 2,6 mkr, dvs. ett underskott mot budget
på 0,1 mkr.
Valnämnden
Valnämnden ansvarar för planering och
genomförande av allmänna val och folkomröstningar.
I uppgifterna ingår bl.a.
anskaffning av vallokaler och valmaterial,
rekrytering och utbildning av valförrättare,
anordnande av förtidsröstning, samt
preliminär rösträkning.
Eftersom det inte genomförts några
allmänna val eller folkomröstningar under
2011 har valnämnden inte haft någon
verksamhet under året.
Nettokostnaderna för valnämnden
uppgår 2011 till knappt 0,1 mkr och består
främst av kostnader för fasta arvoden.
Överförmyndarnämnden
Överförmyndarnämndens verksamhet
regleras av föräldrabalken, överförmyndarkungörelsen
och kommunallagen. Beslut
om att personer ska få gode män och
förvaltare tas av Tingsrätten. Tillsynsmyndighet
är Länsstyrelsen.
Ekonomi
Överförmyndarnämndens nettokostnader
uppgår till 1,4 mkr, vilket innebär ett
överskott på 0,4 mkr jämfört med budget.
Främst beror detta på att överförmyndarnämnden,
i stället för att hyra in personal
använt sig av interna resurser vid granskningen
av årsräkningar och ett något högre
statsbidrag än budgeterat.
Måluppfyllelse
Överförmyndarnämnden har ett inriktningsmål
som ingår i målområdet Trygghet
och omsorg.
Inriktningsmålet Solnabor som genom
beslut inte själva förvaltar sin egendom ska
känna sig trygga med att stadens tillsyn ger
dem skydd mot rättsförluster följs upp genom
två effektmål. Effektmålet Inom tre
månader ska utredning och beslut fattas
om begäran om god man är uppfyllt, då
utredning och beslut till tingsrätten sker
inom tre månader. Effektmålet Före juli
månads utgång 2011 ska 90 procent av
alla årsräkningar vara granskade är uppfyllt,
då samtliga årsräkningar var granskade
före juli månads utgång. Inriktningsmålet
är uppfyllt.
(Se bilaga, måltabell överförmyndarnämnden.)
40

Stadsbyggnadsnämnden
Viktiga händelser
Detaljplaner för den andra och den tredje
etappen av Tvärbanan Norr, från Solna
Business Park till Solna station och detaljplanen
för kv Lagern (Råsunda stadion)
har vunnit laga kraft. Även detaljplanerna
för kv Sparrisen och för kv Rödlöken i
Huvudsta har vunnit laga kraft. Detaljplanen
för fastigheten Totalisatorn m.fl. i
Ulriksdal har antagits men återkallats av
länsstyrelsen med krav om komplettering
av bullerutredning.
Bygglov har beviljats för det blivande
köpcentret Mall of Scandinavia i Arenastaden.
Nya driftentreprenader avseende dels
renhållning/städning av utemiljön, dels
park- och tomtmarksskötsel startade den
1 maj. Ny driftentreprenör avseende renhållning/städning
är Cemi Entreprenad
AB. Nya driftentreprenörer avseende
park- och tomtmarksskötsel är Tylömarks
Trädgårdsanläggningar (PT Norr), Svevia
AB (PT Mitt) och SBE Trädgårdsservice
(PT Syd).
Ett nytt verktyg för geografisk informationsteknik
(GIS), Solen, har under
hösten införskaffats för att hantera
kartunderlag, fastighetsinformation, detaljplaner
m.m.
Ny organisation för stadsbyggnadsförvaltningen
har beslutats och genomförts
under året.
Ekonomi
Skattefinansierad verksamhet
Nämndens nettokostnader avseende den
skattefinansierade verksamheten är 55,6
mkr, vilket innebär ett underskott gentemot
budget på 1,9 mkr. Intäkterna är
14,5 mkr högre jämfört med budget och
kostnaderna är 16,4 mkr högre än budget.
Den främsta anledningen till kostnadsavvikelsen
är ökade kostnader inom
verksamheten Teknik som redovisar ett
underskott netto på 10,4 mkr till följd
av de osedvanligt hårda vinterförhållanden
som rått i början av året, med snömängder
utöver det normala, och ökade
underhållskostnader för bl.a. obudgeterad
skadegörelse. De positiva intäktsavvikelserna
jämfört med budget redovisas
främst inom verksamheterna Teknik 7,8
mkr, Plan och Bygg 5,0 mkr och Kart och
Mät 1,2 mkr.
Ekonomi 2011 2010 2009
Verksamhetens intäkter, tkr 308 726 292 685 295 104
Verksamhetens kostnader, tkr 364 337 349 635 343 836
Verksamhetens nettokostnader, tkr 55 611 56 950 48 732
Budgetavvikelse, tkr -1 907 502 1 720
Nettokostnader per invånare, kr 795 836 728
Nämndens nettokostnader är 1,3 mkr
lägre 2011 jämfört med 2010, vilket bl.a.
förklaras av besparingsåtgärder i samband
med att nämndens ram minskade med 3,7
mkr.
Intäkterna har ökat med 16,0 mkr
jämfört med föregående år. Intäktsökningen
inom Teknik beror till största
delen på intäkter från skadeersättningar.
Intäkterna inom Plan och Bygg är hänförliga
till ökade bygglovsintäkter från stora
projekt såsom Mall of Scandinavia, Folkhälsohuset
KI och U2 NKS (Nya Karolinska
Solna).
Kostnaderna har ökat med 14,7 mkr
jämfört med föregående år. Den främsta
anledningen till ökningen är de relativt
höga kostnaderna för fastighetsunderhåll,
skadegörelse och vinterkostnaderna inom
drift och underhåll av gatu- och vägnätet.
Den totala kostnaden för snöbortforsling
uppgick till 8,1 mkr.
Investeringsutgifterna (netto) avseende
den skattefinansierade verksamheten,
exklusive exploatering, uppgår för året till
64,8 mkr, vilket är 91,9 mkr lägre än budget.
Jämfört med 2010 är det en minskning
med 21,7 mkr. Nya skollokaler, 600
kvm, har anordnats vid Bagartorpsskolan
och anläggning av skolgård i anslutning
till den nya lokalen har skett. Installation
av nya ventilationsanläggningar har utförts
i Skytteholmsskolan och Ekensbergsskolan.
I förskolan Blomgatan har direktverkande
eluppvärmning konverterats till
fjärrvärme. Köket i Granbackaskolan har
byggts om och utökats. Gården vid Hagalundsskolan
har anpassats för förskoleverksamhet.
Under sommaren har ett 15-
tal projekt pågått avseende ombyggnader
Verksamhetsmått 2011 2010 2009
Antal delegationsbeslut 1 157 1 155 1 088
Antal nya ärenden 1 433 1 574 1 521
Kostnader, egna verksamhetslokale kr/kvm 691 651 638
Driftkostnad gator kr/kvm 23,8 25,4 22,8
Fjärrvärmeförbrukning kWh/m2 stadens egna fastigheter 146 140,3 141,1
Antal felparkeringsanmärkningar 30 300 27 667 30 095
Antal flyttade fordon 101 92 70
Antal utfärdade P-tillstånd för rörelsehindrade 259 259 238
Antalet döda och svårt skadade i trafiken/1 000 inv 0,27 0,14 0,25
Antal armaturer i gatu- och parkbelysning 8 543 8 305 8 245
Underhållsbeläggning
Huvudgator (m2) 0 18 500 16 960
Lokalgator (m2) 0 12 000 31 014
Hushållsavfall i ton 1) 19 311 19 124 18 208
Hushållsavfall kg/inv 276 294 273
Antal färdigställda lägenheter 146 152 450
Antal avslutade förättningar 30 30 26
varav 3D 5 5 1
1) i den totala mängden hushållsavfall ingår stadens verksamheter och alla butiker/företag.
41

och tillbyggnader av stadens lokaler. Ombyggnad
av gymnastiklokal till förskola i
fastigheten Paprikan pågår. Myndighetskrav
föranleder ombyggnad av hissarna
i stadens byggnader. Ombyggnaden ska
pågå under 2011 och 2012.
Investeringsmedel på 88,6 mkr har
begärts överförda till 2011.
Investeringsutgifterna (netto) avseende
exploateringsverksamheten uppgår
till 36,1 mkr och avser bl.a. nord-sydlig
förbindelseväg i kv. Ingenting i Huvudsta
13,2 mkr, övertagande av gator avseende
Frösunda Park 8,8 mkr, Uarda markreglering
7,7 mkr och byggnation i Nya Ulriksdal
5,9 mkr.
Taxefinansierad verksamhet
Staden är enligt lag skyldig att tillhandahålla
renhållningsverksamhet. Renhållning
avseende hämtning av hushållssopor
till farligt avfall är taxefinansierad. Verksamhetens
kostnader täcks av avgifter från
brukarna (renhållningskollektivet).
Renhållningsverksamheten redovisar
ett nollresultat i nivå med budget. Det
faktiska resultatet är ett underskott på 2,4
mkr dvs. en fordran på renhållningskollektivet
som beror på högre kostnader för
insamling av matavfall. Underskottet/fordran
på 2,4 mkr för 2011 balanseras nu
mot 2010 års överskott/skuld på 0,2 mkr.
Utgående fordran på renhållningskollektivet
år 2011 är 2,2 mkr.
Investeringsutgifterna avseende den
taxefinansierade verksamheten är 0,3 mkr.
Jämfört med 2010 är det en ökning med
0,1 mkr.
Måluppfyllelse
Stadsbyggnadsnämnden har fyra inriktningsmål
och 15 effektmål inom främst
målområdena Ekonomisk tillväxt och
Livsmiljö.
Inom inriktningsmålet Solna stad
ska möta den starka tillväxten genom att
skapa förutsättningar för nya bostäder och
arbetsplatser ingår ett effektmål som har
uppfyllts. Inriktningsmålet bedöms som
uppfyllt.
Inom inriktningsmålet Solnaborna och
solnaföretagarna ska erbjudas god service
och gott bemötande bedöms sex effektmål.
Ett av effektmålen är uppfyllt, tre är delvis
uppfyllda och två är inte uppfyllda. Inriktningsmålet
bedöms som delvis uppfyllt.
Inom inriktningsmålet Solna ska verka
för hållbar stadsbygd som kännetecknas av
arkitektonisk, ekologisk, ekonomisk och social
bärkraft ingår sju effektmål. Ett av
dessa effektmål är uppfyllt, ett är inte
uppfyllt och resterande effektmål har inte
mätts under året. Med hänsyn till att de
nya skötselentreprenaderna som startade i
maj, innebär en markant höjning av kvaliteten
i stadsmiljön, bedöms inriktningsmålet
som delvis uppfyllt.
Inom inriktningsmålet Solna stad ska
ha en yttre miljö som kännetecknas av trygghet,
tillgänglighet och stadsmässighet ingår
ett effektmål som inte har mätts under
året. Med hänsyn till att de nya skötselentreprenaderna
innebär utökad beskärning
utmed gång- och cykelvägar, och att
byte till ny mer driftsäker parkbelysning
genomförts i ett flertal parker, bedöms inriktningsmålet
som delvis uppfyllt.
(Se bilaga, måltabell stadsbyggnadsnämnden.)
Framtiden
Under 2012 kommer arbetet med förvaltningens
nya detaljorganisation att slutföras.
Nämndens resurser kommer under
de närmaste åren i stor utsträckning att
tas i anspråk vid utbyggnaden av Solnas
stora utvecklingsområden Arenastaden,
Ulriksdal, Järvastaden, Stora Frösunda,
Hagastaden, Solna city och Ingenting. Utbyggnadsvolymen
bedöms under den närmaste
femårsperioden komma att omfatta ca
4 500 lägenheter. Utöver bostäder beräknas
betydande kommersiella lokalytor tillkomma
inte minst inom Arenastaden.
Utbyggnaden förutsätter en omfattande
investeringsverksamhet avseende
infrastruktur inklusive skolor och förskolor.
Därför ökar också kraftigt den volym
byggnader och anläggningar som staden
ska driva och underhålla.
Om stadsbyggnadsnämnden
»»
Stadsbyggnadsnämnden ska verka för
en god byggnadskultur och en god
stads- och landskapsmiljö. Ansvaret
omfattar hela processen från planering
till färdiga byggnader samt kontroll av
byggverksamheten.
»»
På kommunstyrelsens uppdrag ansvarar
stadsbyggnadsnämndens förvaltning
för mark- och exploateringsärenden,
infrastruktur och översiktlig
planering.
»»
Nämnden ansvarar för drift och underhåll
av kommunaltekniska anläggningar
som gator, fastigheter, parker
och grönområden samt de avgiftsfinansierade
parkerings- och renhållningsverksamheterna.
» » Nämndens operativa verksamheter
bedrivs av entreprenörer.
42

Kultur- och fritidsnämnden
Viktiga händelser
För första gången genomförde AIK med
Solna stad som partner en av Europas mest
intressanta fotbollscuper för ungdomar -
Lennart Johansson Academy Trophy.
Antalet barn inskrivna i fritidsklubbverksamhet
ökade markant och det totala
antalet besök på fritidsanläggningar likaså.
Solna Kulturskola startade en filial i
Villa Odin i Hagalund, med fokus på kulturpedagogisk
verksamhet för barn och
unga samt rekrytering av elever i stadsdelen.
Kulturskolan redovisar också ökande
antal barn som deltar i samverkan med
förskola och skola.
Bibliotekstjänst Daisy Direkt erbjöds
alla talboksberättigade låntagare som nu
själva kan låna talböcker via webben.
Biblioteket laddar ner alla talboksfjärrlån
från Tal- och punktskriftsbiblioteket och
bränner dem på CD till låntagaren enligt
print-on-demandprincipen. Detta innebär
en förbättrad service till personer med
funktionshinder som nu inte behöver
vänta på de medier de vill låna.
På Solnadagen fylldes Skytteholmsfältet
med aktiviteter och upplevelser från
morgon till kväll. Här samsades företag,
ideella föreningar, stadens förvaltningar,
kulturaktiviteter med happenings, skördemarknad,
foodcourt, guidade bussturer
och mycket mer. Solnadagen lockade med
ca 10 000 besökare.
Ekonomi
Nämndens nettokostnader är 138,7 mkr,
vilket innebär ett överskott gentemot
budget på 0,3 mkr.
Intäkterna är 3,7 mkr högre än budget,
vilket främst förklaras av hyresintäkter
för ishallar, högre intäkter för fritidsklubb,
servering och lokalupplåtelser.
Kostnaderna är 3,4 mkr högre än
budget. Lokalkostnaderna är högre då
ishall 1 på Ulriksdals IP numera ingår i
nämndens verksamhet. Kapitalkostnaderna
överskred budget men har balanserats
genom lägre driftkostnader. Avvikelsen
för övriga driftkostnader beror bl.a. på
ökade underhållskostnader och kostnader
för livsmedel, interna IT-tjänster och livsmedelsinspektion.
Nämndens nettokostnader är 6,8 mkr
högre jämfört med föregående år. Intäkterna
är 2,3 mkr högre jämfört med fö-
regående år, vilket främst förklaras av fler
barn i fritidsklubb och lokalupplåtelser.
Kostnaderna är 9,1 mkr högre jämfört
med föregående år, vilket främst förklaras
av ökade personalkostnader, att hyror
för både ishall 1 och 2 på Ulriksdals IP
tillkommit under året, hyreshöjning för
Bergshamra IP, ökade kapitalkostnader
och kostnader för underhåll.
Investeringsutgifterna uppgår för året
till 9,0 mkr, vilket är 6,9 mkr lägre än
budget och 2,2 mkr lägre än föregående
år. Avvikelsen mot budget förklaras av att
ett antal projekt inte kunnat slutföras under
året utan kommer att pågå även under
2012.
Nämnden har bl.a. gjort investeringar
på Skytteholms IP. Under 2011 har arbete
pågått med att anpassa lokaler som t.ex.
domar-, omklädnings-, press- och utbildningslokaler
m.m. till Svenska Fotbollförbundets
krav för spel i damallsvenskan
och division 2 herrar. På Ulriksdals IP
och Bergshamra IP har energisparåtgärder
genomförts i form av bättre styrning
av kylmaskiner och installation av
värmepumpar. Ett annat större projekt
är ombyggnaden av stallet vid Huvudsta
ridklubb.
Investeringsmedel för projekt som
inte slutförts under året har begärts överförda
till 2012.
Måluppfyllelse
Nämnden har tre inriktningsmål och elva
effektmål inom målområdet Livsmiljö.
För inriktningsmålet Solna ska stärkas
som kultur- och evenemangsstad har effektmålen
inte kunnat mätas och därför inte
kunnat bedömas under 2011.
Nämnden kan däremot redovisa flera
resultat inom det kulturpolitiska programmets
målområden. Vidare kan redovisas
ett antal stora och små evenemang
som utvecklats, däribland Solnadagen
med ca 10 000 besökare och riktade föreställningar
och program för förskola
och skola som ökat från 55 till 121. Enligt
medborgarundersökningen 2010 har
Solnabornas nöjdhetsgrad med kulturlivet
i staden ökat med 0,5 procentenheter.
Målet är delvis uppfyllt.
Inriktningsmålet Solna ska ha attraktiva
mötesplatser och ett mångsidigt utbud
av kultur- och fritidsverksamhet. Nöjdhetsgraden
för stadsbiblioteket har inte
kunnat mätas. Nöjdhetsgraden för fritidsklubbverksamhet
ligger fortfarande relativt
högt, dock med något lägre värde för
omsorgen om funktionshindrade barn,
och svarsfrekvensen har sjunkit från 50
till 39 procent. Nöjdhetsgraden i tonårsverksamheten
ligger fortfarande högt.
Nöjdhetsgraden för kulturskolan i elevenkät
kan redovisa högt sammanvägt betyg.
Andelen biblioteksbesök per invånare har
sjunkit i jämförelse med länet, medan
antalet fysiska besök har ökat. Andelen
ungdomar som besöker fritidsgårdar ligger
fortfarande betydligt över länets övriga
kommuner, likaså andelen 10–12-åringar
som är inskrivna i fritidsklubbverksamhet.
Målet är delvis uppfyllt.
Inriktningsmålet Solna ska räknas som
en av Sveriges främsta idrottsstäder mäts
bl.a. genom tidningen Sport och Affärers
ranking av idrottsstäder. Solna utsågs till
fjärde främsta idrottskommun i Sport
och Affärers årliga ranking. Det är bara
Stockholm, Malmö och Göteborg som
är före Solna på listan där totalt 25 kommuner
ingår. Rankingen baseras på ett
antal kriterier, bl.a. förekomsten av arenor,
elitidrottssatsningar, hur kommunen
använder idrotten i marknadsföringen,
näringslivets stöd till idrotten samt befolkningens
intresse och aktivitetsgrad
inom idrott och motion. Antalet spontanidrottsplatser
har ökat till åtta, vilket är
en fördubbling jämfört med 2010. Målet
är uppfyllt. (Se bilaga, måltabell kulturoch
fritidsnämnden.)
Ekonomi 2011 2010 2009
Verksamhetens intäkter, tkr 25 488 23 149 22 942
Verksamhetens kostnader, tkr 164 227 155 092 152 081
Verksamhetens nettokostnader, tkr 138 738 131 944 129 139
Budgetavvikelse, tkr 331 110 -85
Nettokostnader per invånare, kr 1 984 1 936 1 930
43

Verksamhetsmått 2011 2010 2009
Antal bidragsberättigade idrottsaktiviteter 7-20 år 395 026 492 581 524 495
Andel flickor/pojkar inom idrotten, % 39/61 42/58 40/60
Andel inskrivna i fritidsverksamhet 10-12 år, % 53 51 50
Andel flickor/pojkar, besöksgr, tonårsinriktade
fritidsaktiviteter, % 29/71 28/72 30/70
Fritidsanläggningar, antal besök 413 033 383 035 376 420
Bibliotek, antal utlån 358 400 372 300 395 500
Bibliotek, antal fysiska besök 538 200 509 700 531 600
Bibliotek, antal virtuella besök 112 900 83 654 70 233
Antal besökare kulturarrangemang 57 836 i.u. i.u.
Antal deltagare i förskole- och skolprogram 5 160 3 773 4 847
Kulturskola, antal deltagare fördelat på
- frivillig verksamhet 1 615 1 625 1 619
- skolsamverkan, deltagartillfällen 3 700 3 325 3 300
Programverksamhet, antal besökare på
Kulturskolans föreställningar 31 391 23 289 22 300
Andelen flickor/pojkar Kulturskolan, % 70/30 68/32 70/30
Framtiden
Befolkningsutvecklingen kommer att
kräva bra och effektiva lösningar för att
kunna erbjuda en fortsatt god och varierad
service inom kultur, idrott och fritid.
Fram till år 2020 beräknas behovet av fritidsklubbplatser
för barn i åldern 10-11 år
att ha ökat betydligt. Även antalet yngre
barn och ungdomar i de lägre tonåren
ökar kraftigt.
Intresset växer för fritidsverksamhet,
fritidsklubbplatser, elevplatser till kulturskola,
barn- och ungdomsbesök på biblioteken
och kultur och evenemang, nya
medlemmar och utövare inom idrotten
samt föreningslivet. Nämnden har under
lång tid prioriterat samarbete med aktörer
inom kultur- och fritidssektorn såsom
organisationer, idrottsklubbar, näringsliv
och entreprenörer för att åstadkomma ett
rikt utbud och bidra till en god livsmiljö.
Utmaningen innebär att vidareutveckla
detta samarbete.
I kultur- och fritidsnämndens internkontrollplan
har förvaltningen uppdraget
att åstadkomma tydliga förbättringar
inom konstförvaltningen, som bl.a. innebär
att både skärpa kontrollen och åtgärda
de brister som genomlysningen av konstförvaltningen
har påpekat.
Om kultur- och fritidsnämnden
»»
I kultur- och fritidsnämndens verksamhet
ingår bibliotek, stadens offentliga
konst, kulturskola, ungdomsgårdar
och fritidsparker, drift och skötsel
av idrottsanläggningar och sporthallar
samt bidrag och annat stöd till föreningar.
»»
Nämndens verksamhet erbjuder kulturprogram
och evenemang i samarbete
med en rad kulturaktörer, arrangörer,
organisationer och levandegör
kulturhistoriskt värdefulla miljöer.
» » Nämndens verksamhet bedrivs i första
hand i egen regi men också genom
uppdrag till föreningslivet och genom
driftentreprenader via Stockholms
Läns 4H, Fritid Hagalundsparken AB,
Bergshamra Sportcenter AB, Medley
Solna AB, Sporthallen i Solna AB och
museet Olle Olsson Hagalund HB.
44

Barn- och utbildningsnämnden
Viktiga händelser
Ny skollag trädde ikraft från den 1 juli
2011. Under våren 2011 anordnades seminarier
om den nya läroplanen för förskolan,
där personal i både kommunala
och fristående förskolor deltog. För implementering
av grundskolans läroplan
och kursplaner har nyckelpersoner utbildats
som leder arbetet med implementeringen
på sina respektive skolor. I juni
hade all personal i grundskolan en halv
studiedag om nya skollagen och i augusti
anordnades en hel studiedag om bedömning.
Den 1 juli 2011 infördes behörighetskrav,
med några få undantag, för att få en
tillsvidareanställning som lärare/förskollärare.
Den 1 juli 2012 ersätts behörighetskravet
med legitimationskrav för att
få anställas tillsvidare. Den 1 juli 2015
upphör rätten för lärare som anställts före
den 1 juli 2011 och som inte har legitimation
att självständigt besluta om betyg.
Läraren/förskolläraren som inte har legitimation
kan inte heller ha det yttersta ansvaret
för den undervisning han eller hon
bedriver efter den 1 juli 2015.
Den nya gymnasieskolan har fått nya
program och förändrad programstruktur.
Det är en tydlig skillnad mellan yrkesprogram
och högskoleförberedande program.
Fem olika introduktionsprogram
ersätter dagens individuella program. På
Solna gymnasium startade fem nationella
program, två yrkesprogram och tre studieförberedande
program. Samtliga program
kan väljas med nationellt godkända
idrottsutbildningar där Solna gymnasium
har fått godkänt av Skolverket att anordna
idrottsutbildning inom bandy, basket,
bowling, simning, fotboll, ishockey och
innebandy.
Kommunstyrelsen fattade inriktningsbeslut
att planera ny skola i Nya
Ulriksdal. Den nya skolan ska byggas på
skoltomten i kv Åskådaren.
Under året har fler nya förskoleplatser
tillkommit. I Nya Ulriksdal byggde
Pysslingen en ny förskola och i Skytteholm
öppnade Imagination International
Preschool med engelskspråkig inriktning
samt Virvelvinden. Dessutom har de befintliga
förskolorna både kommunala och
fristående skapat nya platser.
Ekonomi 2011 2010 2009
Verksamhetens intäkter, tkr 790 894 742 055 703 969
Verksamhetens kostnader, tkr 1 720 612 1 625 608 1 570 189
Verksamhetens nettokostnader, tkr 929 717 883 552 866 220
Budgetavvikelse, tkr -15 707 611 5 173
Nettokostnader per invånare, kr 13 292 12 966 12 946
Ekonomi
Nämndens nettokostnader är 929,7 mkr,
vilket innebär ett underskott gentemot
budget på 15,7 mkr. Den främsta anledningen
till avvikelsen är ökade volymer
inom förskolan men även inom grundskolan.
Förskoleverksamheten visar ett underskott
på 13,9 mkr jämfört med budget,
främst beroende på ca 100 fler förskolebarn
än budgeterat. De ökade volymerna
inom förskolan innebär en negativ budgetavvikelse
med 11,2 mkr som till en del
uppvägs av nämndens volymreserv. Resterande
budgetunderskott beror bl.a. på att
förskolans resultatenheter sammantaget
visar underskott och på att intäkterna avviker
från budget.
Grundskoleverksamheten uppvisar ett
nettounderskott på 3,5 mkr jämfört med
budget. De främsta orsakerna är fler elever
som innebär en negativ avvikelse samt att
grundskolans resultatenheter tillsammans
visar ett negativt resultat. Eleverna väljer i
större utsträckning än tidigare fristående
skola och till det kommer flyttströmmarna
som innebär att familjer med äldre
barn successivt flyttar till andra kommuner.
Detta sammantaget innebär svårigheter
för de kommunala skolorna att i tid
anpassa organisationen.
Verksamheten gymnasieskola uppvisar
ett positivt resultat med 1,7 mkr jämfört
med budget, beroende på färre elever och
ett överskott på Solna gymnasium.
Gymnasiesärskola och grundsärskolan
visar sammantaget ett negativt resultat
med 1,7 mkr jämfört med budget, beroende
på några fler elever med stora behov.
Övrig verksamhet visar ett överskott
på 1,7 mkr jämfört med budget, bl.a. beroende
på att delar av medel avseende den
nya skollagen inte använts.
Nämndens nettokostnader är 46,2
mkr högre 2011 jämfört 2010, vilket
främst förklaras av fler barn inom både
förskola och grundskola. Intäkterna är
48,8 mkr högre 2011 än året innan, vilket
främst förklaras av fler barn i förskola
men även grundskola. Intäktsökningarna
avser bl.a. föräldraavgifter och intäkter
för sålda platser. Kostnaderna är 95,0 mkr
högre än 2010, vilket främst förklaras
av ökade volymer. Det är bl.a. personalkostnaderna
och kostnaderna för köp av
verksamhet från fristående utförare och
andra kommuner som ökat. Mellan åren
2010 och 2011 har antalet förskolebarn
och grundskoleelever totalt ökat med ca
370. Ökningen är störst inom förskolan
där det under 2011 tillkommit ca 270 fler
barn i verksamheten. Inom grundskolan
är ökningen ca 100 fler elever.
Investeringsutgifterna uppgår för året
till 3,4 mkr, vilket är 3,7 mkr lägre än
budget och 0,8 mkr högre än föregående
år. Investeringsmedlen avser inköp av inventarier
till förskolor och skolor.
45

Verksamhetsmått 2011 2010 2009
Nettokostnad per barn i förskoleverksamhet, kr 95 457 93 140 93 618
Nettokostnad per barn på fritidshem, kr 24 770 23 265 23 299
Nettokostnad per elev i grundskola inkl. f-klass, kr 76 084 75 821 73 109
Nettokostnad per elev i gymnasieskola, kr 91 482 91 634 93 186
Nettokostnad per elev i särskola, kr 423 412 361 979 398 527
Nettokostnad per elev i gymnasiesärskola, kr 403 005 368 750 351 607
Kvalitetsmått, enbart Solnas kommunala regi 2011 2010 2009
Inskrivna barn per årsarbetare, förskolan 1) 5,4 5,6 5,4
Inskrivna barn per årsarbetare, fritidshem 1) 22,3 18,6 19,4
Andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning, förskolan % 1) 50 50 49
Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning, fritidshem, % 1) 43 53 57
Andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning, grundskolor, % 80 80 77
Andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning Solna gymnasium, % 83 81 80
Antal elever per lärare grundskolan år f-9 11,5 11,4 11,5
Antal elever per lärare Solna gymnasium 14,1 13,7 13,7
Andel elever behöriga till gymnasieskolan, % 2) 92 94 92
Andel elever i Solna gymnasium som fullföljt utb inom 4 år, % 78 84 79
Modellberäknat meritvärde, Salsavärde år 9 212 208 209
Faktiskt meritvärde år 9 219 220 221
1) Mätning per oktober 2010, 2009, 2008
2) Statistiken ändrad mellan 2010 och 2011 p.g.a. gymnasieskolans
nya programstruktur
Volymer 2011 2010 2009
Antal barn i förskola i enskilda och andra kommuners förskolor 1 247 1 114 1 033
Antal barn i förskola i Solna kommunala förskolor 2 463 2 329 2 157
Andel inskrivna barn av befolkningen, % 83 85 84
Antal elever f-9 i fristående och andra kommuners skolor 1 531 1 455 1 344
Antal elever f-9 i Solna kommunala skolor 3 324 3 302 3 263
Antal elever, gymnasieskolan i fristående och andra kommuners skolor 1 326 1 343 1 377
Antal elever i Solna gymnasium 708 677 632
Antal elever från andra kommuner i Solnas kommunala skolor år f-9 297 301 283
Antal elever från andra kommuner i Solna gymnasium 526 481 433
Måluppfyllelse
Nämnden har sex inriktningsmål och 16
effektmål inom målområdena Livsmiljö,
Trygghet och omsorg samt Kunskap och
livslångt lärande.
Inriktningsmålet Information om verksamheten
i förskolor och skolor ska vara
tydlig, tillgänglig och jämförbar har ett
effektmål som bedöms vara uppfyllt. Informationen
på webben inom områdena
förskola, grundskola och gymnasium får
alla bättre betyg än 2010. För området
förskola är ökningen markant från 55 procent
som anser att informationen är tydlig,
tillgänglig och jämförbar 2010 till 77
procent 2011. Inriktningsmålet bedöms
vara uppfyllt.
Inom inriktningsmålet Utifrån kommunens
uppföljningsansvar ska alla ungdomar
16-20 år, som inte studerar, stimuleras
till sysselsättning bedöms effektmålet vara
uppfyllt. Andelen elever i gruppen som
har sysselsättning har ökat från 85 procent
till 95 procent. Det framgångsrika arbete
som utförts inom ramen för projekt ”Umbrella”
kommer att permanentas och bli
en del av ordinarie verksamhet från 2012.
Inriktningsmålet bedöms vara uppfyllt.
Inom inriktningsmålet Förskolor och
skolor ska kännetecknas av trygghet och delaktighet
bedöms ett effektmål vara delvis
uppfyllt och ett effektmål inte uppfyllt.
Bland eleverna har tryggheten minskat i
årskurs 5 och 8 och ligger på samma nivå
som 2010 i årskurs 3. Tryggheten bland
flickorna i årskurs 3 har ökat. Delaktigheten
har minskat i årskurs 5 och 8 för
både föräldrar och elever, medan årskurs
3 ligger på samma nivå som året innan
för elever men har minskat för föräldrar.
Tryggheten är viktig för nämndens verksamheter
så arbetet med att förbättra förutsättningar
för ökad trygghet kommer
att intensifieras under 2012. Inriktningsmålet
bedöms vara delvis uppfyllt.
Inom inriktningsmålet Förskolor och
skolor ska ge barn och ungdomar kunskap
som ger goda möjligheter till fortsatta studier
och arbete bedöms två effektmål vara
uppfyllda och fyra inte uppfyllda. För effektmålet
att alla elever i årskurs 3, 5 och
9 ska nå målen i samtliga ämnen, ligger
andelen högre i årskurs 3 och 5 och på
samma nivå som året innan i årskurs 9.
Pojkarnas måluppfyllelse i årskurs 9 har
ökat medan flickornas har minskat något.
De tre senaste åren har meritvärdet för
kommunala skolor i Solna varit högre än
för kommunala skolor i Stockholms län
och högre än meritvärdet i riket. Andelen
elever som vet vad de behöver kunna för
att nå målen har ökat i årskurs 3, 5 och
9. Andelen elever som är behöriga till ett
nationellt program har minskat sedan föregående
år. År 2010 var siffran 94,2 procent
och 2011 var den 92 procent. Inför
hösten 2011 har gymnasieskolan genomgått
stora förändringar och behörighetskraven
har skärpts. Det har inneburit att
fler elever än tidigare i hela riket varit obehöriga
till gymnasieskolan. Andelen elever
på Solna gymnasium som har grundläggande
behörighet till högre studier ligger
på samma nivå som 2010. Andelen med
grundläggande behörighet till högre studier
ligger på samma nivå som andelen för
hela riket. Inriktningsmålet bedöms sammantaget
som delvis uppfyllt.
46

Inom inriktningsmålet Förskolor och
skolor ska vara attraktiva för barn, elever
och föräldrar bedöms alla tre effektmål
som inte uppfyllda. Nöjdheten med förskole-
och skolverksamheten har minskat.
Likaså andelen elever som tycker att de
går i en bra skola. Inriktningsmålet bedöms
som inte uppfyllt. Staden fortsätter
arbetet med att förbättra och rusta upp
förskole- och skollokaler. Under 2012
kommer nära 60 mkr att satsas på upprustning.
En bättre lärplattform kommer
att upphandlas under 2012 i syfte att förbättra
kommunikationen med och öka
delaktigheten för elever och föräldrar i
förskola och skola.
För inriktningsmålet Entreprenörskap
och entreprenöriella kompetenser, så som
kreativitet, nyfikenhet och samarbetsförmåga
ska utvecklas och löpa som en röd tråd
i förskolor och skolor bedöms samtliga tre
effektmål vara uppfyllda. Större andel
av föräldrarna i förskolan anser att deras
barns tankar och idéer tas tillvara. Fler
elever på Solna gymnasium driver företag
inom ramen för Ung Företagsamhet under
läsåret 2011 och inom grundskolan
sker aktiviteter som främjar kreativitet,
nyfikenhet och samarbetsförmåga samt
ger ökad insikt i samhälle och näringsliv.
Inriktningsmålet bedöms som uppfyllt.
(Se bilaga, måltabell barn- och utbildningsnämnden.)
Framtiden
Barn- och utbildningsnämndens centrala
förvaltning ska genom ”BUF-direkt” organisera
ett effektivare sätt att ta emot och
hantera inkomna frågeställningar för att
möta behovet av information till medborgare
och andra intressenter.
Förskolor och skolor ska utrustas med
digitala hjälpmedel dels för att skapa förutsättningar
för att utveckla utbildningen,
dels för att öka föräldrars och elevers delaktighet
i elevernas kunskapsutveckling i
skolan och barnens utveckling mot strävansmålen
i förskolan.
Kompetensprofiler för personal inom
förvaltningen ska ligga till grund för kompetensutvecklingsinsatser
och framtida
rekryteringar.
Förskolan och skolan har fortsatt behov
att expandera. Under 2012 finns de
största behoven i norra delarna av Solna.
Förberedelser inför start av den nya skolan
i Nya Ulriksdal och nystart av förskolor i
området är viktiga frågor.
Om barn- och utbildningsnämnden
»»
Barn- och utbildningsnämndens verksamhet
omfattar förskola för åldrarna
1-5 år, öppen förskola, pedagogisk
omsorg (familjedaghem, deltidsförskola),
vårdnadsbidrag, förskoleklass,
grundskola år 1-9, skolbarnsomsorg
för 6-9- åringar och gymnasieskola.
» » Till verksamheten hör även modersmålsundervisning,
obligatorisk särskola,
gymnasiesärskola, RH-klasser
(elever med rörelsehinder), Sjukhusskolan
vid Karolinska sjukhuset,
Resursenheten för barn och elever i
behov av särskilt stöd inklusive Ungdomsmottagningen
och Nybodaskolan.
47

Kompetensnämnden
Viktiga händelser
Kompetensnämnden har tillsammans
med nio andra kommuner genomfört
och avslutat två upphandlingar av vuxenutbildning
och svenskundervisning för
invandrare. De nya avtalen träder i kraft
den 1 januari 2012. Avtalen leder till ett
ökat kursutbud samt en ökad tillgänglighet
och flexibilitet för Solnaborna vad gäller
vuxenutbildning.
Kompetensnämnden har ansökt och
fått del av regeringens satsning på lärlingsutbildning
för vuxna. Ett samarbete
har utvecklats med det lokala näringslivet
och Arbetsförmedlingen för att utveckla
lärlingsutbildningar som leder till jobb
inom branscherna livsmedel, bygg- och
anläggning och tele/it.
Lagen om etableringsinsatser för vissa
nyanlända invandrare (SFS 2010:197)
som trädde i kraft den 1 december 2010
har inneburit ett förändringsarbete i form
av omvärldsbevakning samt förnyade arbetsmetoder
och samarbetsstrukturer.
Kompetensnämnden har tillsammans
med 23 andra kommuner genomfört och
avslutat en gemensam upphandling av
samhällsorientering.
Under året startade nämnden ett projekt
med socialnämnden för att pröva om
heltidsinsatser, som endast flyktingar har
varit berättigade till, även kan gynna försörjningsstödstagare
som studerar svenska
för invandrare. Projektet har resulterat i
att flera utrikes födda Solnabor gått till
egen försörjning eller tagit ett steg i den
riktningen genom att uppnå en ny nivå i
sin språkinlärning. Projektet avslutas december
2012.
Ungdomar utan grundläggande teoretiska
kunskaper eller slutförd gymnasieskola
är en utsatt grupp på arbetsmarknaden.
Nämnden har i projekt (Umbrella
och Utbildningsgarantin för ungdomar)
tillsammans med Arbetsförmedlingen och
andra nämnder utvecklat och genomfört
utbildnings- och arbetsmarknadsåtgärder
för ungdomar i åldern 16-24 år. Projekten
har varit framgångsrika och överförs delvis
till ordinarie verksamhet under 2012.
Verksamhetsmått 2011 2010 2009
Arbetsmarknadsavdelningen
Arbetslöshet totalt i Staden, %, 2,3 2,7 2,4
kvinnor/män 2,3/2,2 i.u. i.u.
Antal deltagare i Solnamodellen varav 140 151 138
kvinnor/män 49/91 50/101 i.u.
Andel deltagare som gått vidare till egen försörjning, % 76 68 65
Antal personer som fullföljt sin del i Solnamodellen 106 91 100
Antal av dessa som gått vidare till arbete eller utbildning 81 62 65
kvinnor/män 25/56 14/48 i.u.
Antal nyttjade praktikplatser 69 64 45
kvinnor/män 28/41 22/42 i.u.
Antal månader vid Ama i genomsnitt per deltagare 4,1 4,6 5,6
Integrationsenheten
Antal mottagna flyktingar 1) 49 62
kvinnor/män 22/23 i.u.
barn 4 i.u.
Antal personer totalt inom introduktionsprogrammet varav 29 69 108
kvinnor/män 17/8 35/27 i.u.
barn 4 7 i.u.
Andel självförsörjande flyktingar efter två år, % 91 89 85
Antal deltagare i Projekt "Heltidsinsatser för SFI-studenter
med försörjningsstöd" 32 i.u. i.u.
kvinnor/män 4/28 i.u. i.u.
Antal SFI-studenter som gått vidare till arbete eller
utbildning efter 1 år 13 i.u. i.u.
kvinnor/män 11/2 i.u. i.u.
Antal SFI-studenter som gått vidare en nivå SFI 14 i.u. i.u.
kvinnor/män 13/1 i.u. i.u.
1) Inga nya mottagna flyktingar 2011 som följd av
Etableringsreformen.
forts nästa sida
48

Verksamhetsmått 2011 2010 2009
Solna Vuxenutbildning
Antal heltidsstuderande vid Solna vuxenutbildning 1 203 998 864
- varav från annan kommun 300 116 100
Antal heltidsstuderande med yrkesutbildning 344 229 157
Genomsnittligt antal timmar till SFI-betyg nivå D 168 399 394
Andel som uppnår godkänt betyg på nationella prov, % i.u. 81 77
Andel SFI-elever som uppnår godkänt betyg i sina
studieplaner, % 59 91 86
Andel elever som läser på grundläggande nivå som
uppnår godkänt betyg i sina studieplaner, % 71 88 71
Andel elever som läser gymnasiala allmänna ämnen
som uppnår godkänt betyg i sina studieplaner, % 86 92 81
Andel elever som läser gymnasiala yrkesinriktade
kurser som uppnår målen i sina studieplaner, % 92 84 91
Antal SFI-elever varav 1 336 1 177 953
kvinnor 720 649 557
män 616 528 396
Antal studerande grundläggande nivå varav 262 217 211
kvinnor 185 144 146
män 77 73 65
Antal studerande gymnasiala yrkesinriktade kurser varav 470 404 255
kvinnor 310 257 171
män 160 147 84
Antal studerande gymnasiala allmänna ämnen varav 960 826 903
kvinnor 622 538 567
män 338 288 336
enheten som en effekt av etableringsreformen
och ett minskat antal mottagna
flyktingar.
Kostnaderna är 0,3 mkr lägre jämfört
med budget, vilket främst förklaras av att
ett antal tjänster på staben, arbetsmarknadsavdelningen
och vuxenutbildningen
har varit obesatta under del av året.
Nämndens nettokostnader är 2,7 mkr
högre jämfört med föregående år.
Intäkterna är 0,8 mkr högre 2011
Ekonomi
Nämndens nettokostnader är 28,0 mkr,
vilket innebär ett överskott gentemot
budget på 2,9 mkr. Samtliga verksamheter
har bidragit ungefär lika mycket till
överskottet.
Intäkterna är 2,6 mkr högre jämfört
med budget, vilket främst förklaras av
ökade statsbidrag till vuxenutbildningen
på grund av en extra statlig satsning på
yrkesinriktad vuxenutbildning. Samtidigt
har intäkterna minskat för integrationsjämfört
med föregående år, vilket främst
förklaras av kraftigt ökade intäkter för
vuxenutbildningen på 4,5 mkr samtidigt
som intäkterna för integrationsenheten
minskade med 3,4 mkr.
Kostnaderna är 3,5 mkr högre 2011
jämfört med föregående år, vilket främst
förklaras av 5,5 mkr ökade kostnader på
vuxenutbildningen samtidigt som kostnaderna
för integrationsenheten minskade
med 2,0 mkr.
Investeringsanslaget på 0,3 mkr 2011
är inte förbrukat. Nämnden gjorde inte
heller några investeringar föregående år.
Måluppfyllelse
Nämnden har två inriktningsmål och 14
effektmål inom målområdena Trygghet
och omsorg samt Kunskap och livslångt
lärande.
Inriktningsmålet Fler solnabor har
arbete, deltar i samhällslivet och den egna
kompetensen tas tillvara följs upp genom
sju effektmål. Av dessa har sex effektmål
uppfyllts och ett delvis uppfyllts. Under
året har 76 procent av de arbetslösa Solnabor
och 41 procent av de SFI-studerande
som har deltagit i nämndens verksamhet
gått från bidrag till egen försörjning. Samtidigt
har 91 procent av alla arbetsföra
flyktingar som anlände 2009 blivit självförsörjande.
Alla aktiviteter tillsammans
har lett till att fler Solnabor har arbete och
att deras kompetens tagits tillvara. Kompetensnämnden
har genom heltidsintroduktion
som inkluderat samhällsinformation
och reell kontakt med företag i form
av studiebesök, språkpraktik och visstidsanställningar
bidragit till att fler utrikesfödda
Solnabor har givits förutsättningar
att delta i samhällslivet. Inriktningsmålet
bedöms vara uppfyllt.
Inriktningsmålet Solnaborna har möjlighet
att utveckla en hållbar kompetens
utifrån arbetsmarknadens och individens
behov av ett livslångt lärande följs upp genom
sju effektmål.
Ekonomi 2011 2010 2009
Verksamhetens intäkter, tkr 20 713 19 936 16 079
Verksamhetens kostnader, tkr 48 667 45 140 41 028
Verksamhetens nettokostnader, tkr 27 954 25 204 24 949
Budgetavvikelse, tkr 2 871 5 467 5 722
Nettokostnader per invånare, kr 400 370 373
49

Av dessa har tre effektmål uppfyllts,
ett har inte kunnat bedömas och tre effektmål
har inte uppfyllts. För att öka
måluppfyllelse av effektmålen som mäter
hur väl elever lyckas med sina studier, dvs.
erhåller ett godkänt betyg, har åtgärder
vidtagits. Under året har kursutbud, tillgänglighet
och flexibilitet för Solnaborna
vad gäller vuxenutbildning ökat markant.
Detta förbättrar förutsättningarna för
Solnaborna att utveckla en hållbar kompetens
som gör att de stärker sin ställning
på arbetsmarknaden. För vuxenutbildningens
SFI-studerande, vilka utgör en
stor studerandegrupp inom vuxenutbildningen,
är studierna många gånger helt
avgörande för möjlighet till arbete och
integration i det svenska samhället. Sammantaget
bedöms inriktningsmålet vara
delvis uppfyllt.
(Se bilaga, måltabell kompetensnämnden.)
Framtiden
Reformeringen av vuxenutbildningen
med en ny skollag, en ny förordning, ny
betygsskala, utökad betygsrätt och nya utbildningsformer
har påbörjats men tar fart
på allvar när den nya skollagen (2010:800)
börjar gälla 1 juli 2012. Samtidigt har arbetet
med en regional vuxenutbildning
gått in i en operativ fas där omfattande
investeringar i processutveckling och ITstöd
kommer att krävas de närmsta åren
för att en pedagogisk kvalitativ utveckling
och optimalt resursutnyttjande ska
uppnås. Etableringsreformen kommer ha
fortsatt påverkan på nämndens verksamhet
i takt med att lagen om etableringsinsatser
(2010:197) utvecklas och resultaten
från reformen kan följas upp.
Stockholmsregionen är en kunskapsoch
innovationsdriven ekonomi. Tillgång
till välutbildad arbetskraft är avgörande
för att regionen ska klara såväl arbetskraftsförsörjning
som konkurrens från
andra länder. Arbetskraftens utbildningsnivå
är sålunda central för näringslivets
utveckling och Solnas tillväxt. Idag arbetar
45 procent av de sysselsatta i länet i yrken
som kräver eftergymnasial utbildning.
Denna andel kommer öka framöver som
en följd av ökad konkurrens och skärpta
kompetenskrav.
Solna står inför en generationsväxling
på arbetsmarknaden. Av Solnas yrkesverksamma
befolkning kommer 29 procent
att lämna arbetslivet fram till och med
2025. Arbetskraftsbortfallet kommer delvis
kompenseras med att den arbetsföra
befolkningen ökar under samma period.
Om Kompetensnämnden
»»
Kompetensnämnden ansvarar för stadens
arbetsmarknadsavdelning, vuxenutbildning
och integrationsenhet.
» » Nämnden har ett övergripande strategiskt
ansvar för integrationsfrågorna i
Solna stad.
50

Socialnämnden
Viktiga händelser
Antalet hushåll som erhållit ekonomiskt
bistånd har jämfört med 2010 minskat
med 8 procent. Genomsnittbidraget ligger
i stort sett på en oförändrad nivå och
det genomsnittliga antalet biståndsmånader
har ökat något. Även om antalet beslut
om ekonomiskt bistånd som överklagats
ökat något jämfört med föregående år har
andelen överklagade beslut som gått emot
förvaltningen minskat från 12 till 10 procent.
Antalet yngre barn som varit aktuella
för utredning eller en insats har fortsatt att
öka, bl.a. till följd av ett ökat antal anmälningar
om barnmisshandel. Även antalet
barn som behövt placeras på institution
har fortsatt att öka. Antalet ensamkommande
flyktingbarn och ungdomar som
varit placerade genom nämndens försorg
har dock minskat jämfört med föregående
år.
Antalet vuxna som på grund av sitt
missbruk behövt vård på institution har
minskat något. För denna målgrupp ligger
antalet tvångsplaceringar kvar på en
oförändrad nivå. Biståndsbedömda öppenvårdsinsatser
ökar inom alla verksamhetsområden
utom för de med psykiskt
funktionsnedsättning som dock ligger
högst när det gäller antal beslut om öppna
insatser.
Som ett led i arbetet med att öka tillgängligheten
och förbättra bedömningar
i nya ärenden har nämndens barnenhet
och ungdomsenhet under året inrättat en
gemensam mottagningsfunktion. Inom
nämndens olika verksamhetsområden har
en omfattande satsning på socialt nätverksarbete
inletts med syfte att utveckla
en metodik som mobiliserar brukarnas sociala
nätverk. Ett särkilt projekt har också
genomförts för att utveckla stödet till
personer med s.k. samsjuklighet, dvs. de
som både har ett missbruk och en psykisk
funktionsnedsättning.
Ekonomi 2011 2010 2009
Verksamhetens intäkter, tkr 106 474 127 414 91 364
Verksamhetens kostnader, tkr 311 356 321 701 292 881
Verksamhetens nettokostnader, tkr 204 882 194 287 201 517
Budgetavvikelse, tkr -84 6 671 1 026
Nettokostnader per invånare, kr 2 929 2 851 3 012
Ekonomi
Nämndens nettokostnader för 2011 är
204,9 mkr, vilket innebär ett underskott
med 0,1 mkr jämfört med budget. Såväl
kostnader som intäkter överstiger budget
med drygt 4 mkr.
Trenden att allt färre hushåll är beroende
av försörjningsstöd och ekonomiskt
bistånd håller i sig och nettokostnaderna
är 4,8 mkr lägre än budget. Verksamheten
för ensamkommande flyktingbarn och
ungdomar redovisar ett överskott jämfört
med budget på 8,1 mkr. Staden får ersättning
från Migrationsverket för faktiska
kostnader för tiden barnen är asylsökande
och med schablonersättning för de som
beviljats uppehållstillstånd.
Antalet anmälda fall av misshandel
mot barn har ökat i hela landet under
2011 visar siffror från Brottsförebyggande
rådet. I Solna har detta tillsammans med
befolkningsökningen bidragit till att fler
barn behövt insatser och nettokostnaderna
för barnenheten är 9,1 mkr högre
än budget. De största avvikelserna jämfört
med budget avser placeringar i hem för
vård eller boende (HVB) i form av utredningshem,
öppenvårdsinsatser samt kostnader
för placeringar i familjehem.
Även om ett oförändrat antal ungdomar
haft behov av vård på HVB jämfört
med tidigare år har komplicerad problematik
eller missbruk krävt längre institutionsplaceringar.
Ungdomsenheten lämnar
trots detta ett överskott på 2,3 mkr
jämfört med budget. På både barnenheten
och ungdomsenheten har det under året
funnits behov av att hyra in personal och
att förstärka med ytterligare medarbetare
för att möta en ökad ärendemängd.
Nettokostnaderna för vuxna som behövt
placeras på institution (inkl. gruppboende)
är 5,7 mkr högre än budget. I
gruppen finns personer med missbruk,
psykisk funktionsnedsättning samt de
som har både och s.k. samsjuklighet. Ett
antal av dessa personer hade klarat att bo
i eget boende om detta funnits att tillgå.
Färdigställandet av lokalerna för
främst ekonomi- och arbetsmarknadsenhetens
tvätteriverksamhet pågick under
början av året. Engångskostnader gör att
verksamheten redovisar ett underskott på
1,4 mkr jämfört med budget.
Nämndens nettokostnader är 10,6
mkr högre jämfört med 2010. Fördelningen
är 10,3 mkr lägre kostnader och
20,9 mkr lägre intäkter än föregående år.
Förklaringen till de minskade intäkterna
är att det under året kom färre asylsökande
barn och därmed minskade statsbidragen
från Migrationsverket. Intäktsminskningen
motsvaras av likartad minskning
av kostnaderna.
Nämnden har inte genomfört några
investeringar under året och har därmed
inte utnyttjat årets investeringsanslag på
0,4 mkr. Investeringsutgifterna för 2010
uppgick till 0,1 mkr.
Måluppfyllelse
Nämnden har tre inriktningsmål och elva
effektmål inom målområde Trygghet och
omsorg. Den samlade bedömningen är att
två inriktningsmål uppfyllts och att ett
delvis uppfyllts.
Inriktningsmålet Socialtjänsten ska
stärka individens förmåga att leva ett självständigt
liv och i allt sitt arbete särskilt uppmärksamma
barns och ungdomars situation
följs upp genom sex effektmål. Fyra av effektmålen
bedöms vara uppfyllda och två
delvis uppfyllda. Ett fortsatt framgångsrikt
arbete med att minska beroendet av
försörjningsstöd och att fler personer med
psykisk funktionsnedsättning kunnat
få sysselsättning och arbete kan särskilt
framhållas när det gäller att uppfylla inriktningsmålet.
Den samlade bedömningen
är att inriktningsmålet uppfyllts.
51

Inriktningsmålet Socialtjänsten ska
arbeta förebyggande och erbjuda tidiga insatser
följs upp genom tre effektmål. Två
av effektmålen bedöms vara uppfyllda och
ett inte uppfyllt. Även om det finns delar
att utveckla i det förebyggande arbetet
kan ett flertal sådana insatser erbjudas
inom nämndens olika verksamhetsområden
i enlighet med inriktningsmålet. Den
samlade bedömningen är att inriktningsmålet
uppfyllts.
Inriktningsmålet Socialtjänsten ska erbjuda
en verksamhet med god kvalitet följs
upp genom två effektmål. Ett av effektmålen
bedöms vara uppfyllt och ett delvis
uppfyllt. Utifrån resultatet från genomförd
brukarundersökning gäller det för
nämndens verksamheter att kommande
verksamhetsår arbeta vidare med att utveckla
och ytterligare förbättra verksamhetens
kvalitet. Den samlade bedömningen
är att inriktningsmålet delvis uppfyllts.
(Se bilaga, måltabell socialnämnden.)
antalet barnfamiljer med mindre barn
som förväntas öka. Bedömningen är att
ökningen av yngre barn som blir aktuella
för utredning eller en insats kan komma
att fortsätta. Utmaningen blir att tillsammans
med andra myndigheter och aktörer
utveckla förebyggande och tidiga insatser
och stöd till de som är i behov av mer omfattande
insatser.
Inom Socialtjänstens område kan två
stora utredningar – Missbruksutredningen
och Barnskyddsutredningen – innebära
omfattande förändringar när det gäller
ansvar, organisation, arbetssätt och inriktning.
I dessa utredningar framförs förslag
som ställer nya och förändrade krav på
verksamheten, bl.a. i fråga om kompetens.
Även de utredningar som pågår om mottagandet
av de ensamkommande flyktingbarnen
och hur staten framöver ska ersätta
kommunerna för detta mottagande kan få
konsekvenser för verksamheten.
Om Socialnämnden
»»
Socialnämnden ansvarar för att utifrån
individens behov erbjuda insatser
i form av rådgivning, stöd, behandling
och skydd så att den enskildes egna
resurser kan utvecklas och tillvaratas.
»»
Nämndens målgrupper är i första
hand barn och ungdomar samt deras
familjer, vuxna med missbruk och
psykiska funktionshinder, brottsoffer
och anhöriga samt de som är i behov
av ekonomiskt bistånd för sin försörjning.
»»
Nämnden har ansvar för myndighetsutövning
och styrs i huvudsak av socialtjänstlagen
(SoL). Verksamheten
bedrivs till viss del också tillsammans
med andra kommuner och flertalet
insatser som erbjuds tillhandahålls av
olika entreprenörer.
Framtiden
Behovet av försörjningsstöd har för Solnas
del under flera år fortsatt att ligga på
en låg nivå. Hur det framtida behovet av
försörjningsstöd kommer att se ut är dock
svårt att förutse i nuläget. Det finns dock
goda skäl att tro på en fortsatt positiv
utveckling under förutsättning att verksamheten
fortsätter utveckla sitt offensiva
arbete tillsammans med kompetensnämnden
inom detta område.
Inom målområde trygghet och omsorg
har socialnämnden ansvaret för uppdraget
att kunna erbjuda olika boendeformer
för personer med behov av särskilda
insatser. För att kunna uppfylla uppdraget
har nämnden inför 2012 avsatt särskilda
resurser för att arbeta med akuta boendefrågor
och hjälpa brukare till ett eget
kontrakt.
Befolkningsökningen förväntas för
Solnas del att fortsätta och särskilt är det
Verksamhetsmått 1) 2011 2010 2009
Försörjningsstöd
Antal bidragshushåll/år 587 638 726
Familjetyper under perioden (8)
varav ensamstående kvinnor 261 250 i.u.
utan barn/med barn 167/94 158/92 i.u.
varav ensamstående män 316 338 i.u.
utan barn/med barn 305/11 325/13 i.u.
varav gifta par/sammanboende 35 65 i.u.
utan barn/med barn 13/22 27/38 i.u.
Medelbistånd/mån, kr 7 362 7 381 7 787
Snittbidragstid, månader 5,9 5,5 5,4
Dygnetruntplaceringar (2), barn
Antal barn 21 14 7
flickor/pojkar 7/14 6/8 i.u.
Antal vårddygn 1 779 981 815
Bruttokostnad/dygn, kr 3 344 2 864 2 261
Antal biståndsbedömda öppenvårdsinsatser (5), barn 164 150 135
forts nästa sida
52

Verksamhetsmått 1) 2011 2010 2009
Dygnetruntplaceringar (2), ungdom (4)
Antal barn 30 30 30
flickor/pojkar 14/16 12/18 i.u.
Antal vårddygn 6 526 5 008 5 686
Bruttokostnad/dygn, kr 2 497 2 635 2 504
Antal biståndsbedömda öppenvårdsinsatser (5), ungdom (4) 198 131 174
Familj- och jourhem (6), barn och ungdom (4)
Antal barn 102 98 104
flickor/pojkar 53/49 59/39 i.u.
Antal vårddygn 20 976 21 861 23 802
Bruttokostnad/dygn, kr 883 959 901
Dygnetruntplaceringar (2), flyktingbarn (7)
Antal barn 248 347 304
flickor/pojkar 26/222 30/317 i.u.
Antal vårddygn 18 454 29 300 34 917
Dygnetruntplaceringar (2), socialpsykiatri (3)
Antal personer 68 65 64
kvinnor/män 28/40 25/40 i.u.
Antal vårddygn 19 692 20 826 19 131
Bruttokostnad/dygn 1 147 1 352 1 356
Antal biståndsbedömda öppenvårdsinsatser (5), socialpsykiatri 282 310 328
Dygnetruntplaceringar (2), missbruk
Antal personer 100 105 101
kvinnor/män 19/81 22/83 i.u.
Antal vårddygn 13 927 13 541 14 799
Bruttokostnad/dygn 1 340 1 440 1 367
Antal biståndsbedömda öppenvårdsinsatser (5), missbruk 184 149 141
Dygnetruntplaceringar (2), samsjuklighet (3, 9)
Antal personer 10 i.u. i.u.
kvinnor/män 5/5 i.u. i.u.
Antal vårddygn 2 227 i.u. i.u.
Bruttokostnad/dygn 1 324 i.u. i.u.
Antal biståndsbedömda öppenvårdsinsatser (5), samsjuklighet (9) 25 i.u. i.u.
(1) Barn och ungdomar särredovisas fr.o.m. 090101.
(2) HVB-hem, stödboende etc. ej inkl. familje- eller jourhem.
(3) Inkl. gruppboenden.
(4) Exkl. flyktingbarn.
(5) För öppenvård redovisas antal öppenvårdsbeslut.
(6) Inkl. samtliga jourhem och familjehem samt vårdnadsöverflytt.
(7) Kommunernas ansvar fr.o.m. 2006-07-01.
(8) Om en person bytt familjetyp under perioden kan personen finnas under flera olika familjetyper
dock bara en gång per familjetyp.
(9) Missbruk och psykiskt funktionsnedsatta fr.o.m. 2011-03-01.
53

Gemensamma familjerättsnämnden
för Solna och Sundbyberg
Viktiga händelser
Ärendeutvecklingen inom den familjerättsliga
verksamheten har jämfört med
föregående år varit stabil. Det märks dock
en viss ökning av antalet samarbetssamtal
och efter att ärenden som gäller fastställande
av faderskap tidigare ökat kraftigt
har antalet minskat något jämfört med
2010.
Inom nämndens olika verksamhetsområden
har det under året inletts en omfattande
satsning på socialt nätverksarbete
med syfte att utveckla en metodik som
mobiliserar brukarnas sociala nätverk.
Ekonomi
Nämndens nettokostnader är 3,3 mkr, vilket
innebär ett underskott på 1,4 procent.
Enligt avtal ska Solna och Sundbyberg
stå för 60 respektive 40 procent av bruttokostnaderna
under 2011. Nämndens
kostnader uppgår till 5,5 mkr och intäkterna
från Sundbyberg är 2,2 mkr.
Nämndens kostnader och intäkter är i
nivå med utfallet föregående år.
Inga investeringsmedel har använts
under året.
Måluppfyllelse
Nämnden har tre inriktningsmål och fyra
effektmål inom målområde Trygghet och
omsorg. Den samlade bedömningen är att
samtliga tre inriktningsmål uppfyllts.
Inriktningsmålet Socialtjänstens familjerättsverksamhet
ska stärka individens förmåga
att leva ett självständigt liv och i allt
sitt arbete särskilt uppmärksamma barns
och ungdomars situation följs upp genom
ett effektmål. Effektmålet om att antalet
ärenden som återaktualiseras efter samarbetssamtal
ska minska bedöms vara uppfyllt.
Den samlade bedömningen är att
inriktningsmålet uppfyllts.
Inriktningsmålet Socialtjänstens familjerättsverksamhet
ska arbeta förebyggande
och erbjuda tidiga insatser följs upp genom
ett effektmål. Effektmålet bedöms vara
uppfyllt då antalet samarbetssamtal ökat
betydligt mer än antalet vårdnadsutredningar.
Det finns dock delar i verksamheten
att utveckla när det gäller förbyggande
och tidiga insatser. Den samlade bedömningen
är att inriktningsmålet uppfyllts.
Inriktningsmålet Socialtjänstens familjerättsverksamhet
ska erbjuda en verksamhet
med god kvalitet följs upp genom två
effektmål. Båda effektmålen bedöms vara
uppfyllda även om det utifrån resultatet
av genomförd brukarundersökning gäller
att arbeta vidare med att utveckla och ytterligare
förbättra verksamhetens kvalitet.
Under året har inga beslut överklagats till
högre instans. Den samlade bedömningen
är att inriktningsmålet uppfyllts.
(Se bilaga, måltabell gemensamma familjerättsnämnden.)
Framtiden
De närmaste åren kommer både Solna
stad och Sundbybergs stad att ha en kraftig
befolkningsökning. Främst är det antalet
barnfamiljer med mindre barn som
förväntas öka. Socialnämndens barnenhet
har redan märkt av att antalet yngre barn
som blir aktuella för en utredning eller insats
har ökat. Denna utveckling har ännu
inte märkts av inom den familjerättsliga
verksamheten men det gäller att följa utvecklingen
för att i framtiden kunna möta
eventuellt förändrade behov.
Inom Socialtjänstens område kan två
stora utredningar – Missbruksutredningen
och Barnskyddsutredningen – få omfattande
konsekvenser vad gäller ansvar, organisation,
arbetssätt och inriktning. Inom det
familjerättsliga området har utredningen
”Fortsatt förälder” (SOU 2011:51) kommit
med förslag som på sikt kan innebära
ett utökat ansvar för verksamheten. ”Modernare
adoptionsregler” (SOU 2009:61)
är en annan utredning som framöver kan
komma att påverka verksamheten.
Inom den familjerättsliga verksamheten
gäller att utifrån väl övervägda prioriteringar
fortsätta följa upp och utveckla de
tjänster som kan tillhandahållas, allt med
syftet att kunna erbjuda brukarna verkningsfulla
insatser.
Om gemensamma familjerättsnämnden
»»
Verksamheten är en del av Solna stads
socialförvaltning.
»»
Nämndens verksamhet regleras i hög
grad av föräldrabalken och socialtjänstlagen.
»»
Den största delen av den verksamhet
som bedrivs inom familjerätten är
myndighetsutövning.
»»
Nämndens målgrupper är i första
hand barn och ungdomar samt deras
familjer.
Ekonomi 2011 2010 2009
Verksamhetens intäkter, tkr 2 282 2 264 480
Verksamhetens kostnader, tkr 5 544 5 530 1 213
Verksamhetens nettokostnader, tkr 3 262 3 266 732
Budgetavvikelse, tkr -46 -66 88
Nettokostnader per invånare, kr 47 48 11
54

Verksamhetsmått 1) 2011 2010 2009
Samarbetssamtal, antal barn 164 136 i.u.
varav Solna 107 87 86
Snabbyttrande/upplysningar, antal barn 135 137 i.u.
varav Solna 72 89 81
Tingsrätten remitterade till vårdnads-, umgänges- och/eller
boendeutredning, antal barn 75 70 i.u.
varav Solna 43 34 48
Medgivandeutredning, antal utredningar 16 26 i.u.
varav Solna 11 13 33
Fastställande av faderskap/föräldraskap, antal barn 2) 972 1 002 i.u.
varav Solna 604 642 613
Mottagna adoptivbarn från utlandet, antal 10 13 i.u.
varav Solna 7 9 17
1) Gemensam familjerätt med Sundbyberg fr.o.m. 2009-10-01.
OBS! Ej korrigerat för dubbelräkning om ett barn har flyttat mellan kommunerna.
2) Endast de helt klara faderskapen.
Således finns ett antal pågående ej klara faderskapsutredningar per 31/12.
Fr.o.m. 2010 ingår även föräldraskap.
55

Omvårdnadsnämnden
Viktiga händelser
Under 2011 har 11 nya utförare tillkommit
att välja mellan för personer som fått
hemtjänst beviljad. Totalt finns nu 23
stycken hemtjänstutförare som ges möjlighet
att erbjuda hemtjänst i Solna.
Den 1 mars flyttade trygghetslarmet
och nattpatrullen till nya lokaler i Skoga
vård- och omsorgsboende och trygghetslarmen
från Solna tas emot av Tunstall
Trygghetscentral i Örebro.
Inflyttning till nya gruppbostaden Hagalundsgatan
15-17 startade den 1 april.
I samarbete mellan omvårdnadsnämnden,
Äldreforum och lokala krögare
har tre restauranger i Solna valts ut till
Seniorlunchrestauranger. Initiativet är ett
led i att skapa nya sociala mötesplatser
för äldre i Solna. I restaurangerna finns
möjlighet till sällskap och hjälp med serveringen.
Omvårdnadsnämnden och dess förvaltning
fick 2011 års pris för årets upphandling
av tidningen Upphandling24.
Solna fick utmärkelsen för att staden tänkt
i nya banor vid upphandlingen av vårdoch
omsorgsboenden. Övriga nominerade
för Årets upphandling var Lunds universitet
och Nya Karolinska Solna.
Ekonomi
Nämndens nettokostnader är 738,3 mkr,
vilket innebär ett underskott gentemot
budget på 1,7 mkr.
Vård- och omsorgsboende visar totalt
ett överskott på 1,5 mkr jämfört med budget.
Överskottet beror på att kostnaderna
för att stärka och säkra vården och omsorgen
nattetid för personer med demenssjukdom
blev lägre än budgeterat. Överskottet
reduceras genom högre kostnader
för köp av fler platser i andra kommuner.
Avgiftsintäkterna är högre än budgeterat.
Hemtjänsten visar totalt ett underskott
på 2,7 mkr jämfört med budget,
som främst beror på tillfälliga kostnader i
samband med införandet av en ny ersättningsmodell
samt fler utförda hemtjänsttimmar.
Underskottet reduceras delvis genom
lägre kostnader p.g.a. minskad volym
för personligt utformad hemtjänst och anhöriganställningar.
Avgiftsintäkterna samt
momsintäkter är lägre än budgeterat.
Ekonomi 2011 2010 2009
Verksamhetens intäkter, tkr 171 487 165 415 151 650
Verksamhetens kostnader, tkr 909 766 884 045 863 712
Verksamhetens nettokostnader, tkr 738 279 718 630 712 062
Budgetavvikelse, tkr -1 661 10 197 9 628
Nettokostnader per invånare, kr 10 555 10 546 10 642
Verksamheten omsorg om funktionshindrade
visar ett underskott jämfört med
budget som uppgår till 5,5 mkr, vilket
huvudsakligen beror på volymökning och
ökad vårdtyngd för boende för vuxna och
barn. Köp av fler platser för korttidsvistelse
ger högre kostnader än budgeterat. Fler
personer har beviljats personlig assistans
enligt Lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade (LSS) och Lagen om
assistansersättning (LASS), vilket innebär
högre kostnader än budgeterat. Underskottet
reduceras delvis av lägre kostnader
för daglig verksamhet beroende på budgeterad
volym som inte är verkställd.
Förebyggande verksamhet visar ett
överskott på 1,3 mkr jämfört med budget
som beror på lägre kostnader för anhörigstöd
och lägre hyra i och med att
återställningskostnaden är slutbetald för
minskade ytor vid avvecklingen av servicehusdelen
på Turkosen.
Kostnaderna för bostadsanpassning
blev 1,1 mkr högre än budgeterat. Inom
övrig verksamhet uppgår överskottet jämfört
med budget till 4,8 mkr, vilket främst
beror på lägre driftkostnader för IT, lägre
kostnader för förvaltningsövergripande
kostnader som utbildning, tomgångshyror,
kapitalkostnader samt ersättning för
nedlagd tid i samband med införandet av
Lagen om valfrihetssystem (LOV).
Vid en jämförelse mellan bokslut 2011
och bokslut 2010 framgår att nämndens
nettokostnader är 19,7 mkr högre 2011
jämfört med 2010.
Intäkterna har ökat med 6,1 mkr jämfört
med föregående år, främst beroende
på att nattpatrullen och trygghetslarmet
fr.o.m. 2011 drivs på helår som intraprenad
och erhåller ökade interna intäkter
med 6,7 mkr, ökade avgiftsintäkter med
1,7 mkr samt övriga ökade intäkter med
1,4 mkr främst beroende på ökade stimu-
lansbidrag. Ersättningen från Försäkringskassan
för personlig assistans enligt LASS
har minskat med 3,7 mkr p.g.a. färre personer.
Kostnadsökningen på 25,8 mkr jämfört
med föregående år, beror på indexuppräkningar
8,5 mkr, volymökning
hemtjänst och fler köpta platser enligt Socialtjänstlagen
(SoL) totalt 11,5 mkr samt
ökade interna kostnader för nattpatrullen
och trygghetslarmet 5,1 mkr. Kostnaderna
för LSS har ökat med 8,1 mkr främst
för boende, korttidstillsyn och korttidsvistelse,
daglig verksamhet samt nytt gruppboende
Hagalundsgatan, medan kostnaderna
för personlig assistens har minskat.
Nya avtal har gett minskade kostnader för
Polhemsgården samt Berga vård- och omsorgsboende
med 1,7 mkr. Kostnaden för
övertalig personal har minskat med 1,3
mkr. IT kostnaderna har minskat med 1,7
mkr. Kostnaden för anhöriganställningar
och personligt utformad hemtjänst har
minskat med 2,1 mkr samt kostnaden för
förvaltningsledning har minskat med 0,6
mkr.
Investeringsutgifterna uppgår för året
till 1,5 mkr, vilket är i nivå med budget.
Investeringarna är 1,1 mkr lägre jämfört
med föregående år beroende på att
sopsugsystem installerades på två omvårdnadsboenden
under 2010.
56

Verksamhetsmått 2011 2010 2009
VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE
Boende på omvårdnadsboende
Antal personer som haft insats under året 831 831 873
Andel kvinnor/män, % 1) 70/30 70/30 69/31
Boende på korttidsplats/växelvård
Antal personer som haft insats under året 301 276 234
Andel kvinnor/män, % 1) 62/38 62/38 64/36
Bruttokostnad/dygn i
omvårdnadsboende 100% beläggning
Demenscentra, kr 1 698 1 719 1 985
Egen regi, kr 2) 1 617 1 644 1 531
Entreprenad, kr 2) 1 581 1 517 1 505
HEMTJÄNST
Hemtjänstkunder
Antal kunder som haft insats under året 1 691 1 678 1 667
Andel kvinnor/män % 1) 67/33 69/31 70/30
Antal byten av hemtjänstföretag 117 59 27
Bruttokostnad/utförd
hemtjänsttimme
Intraprenad, kr 3) 321 314 302
Entreprenad, kr 3) 328 308 302
LSS
Antal personer med LSS-insats 245 222 228
Antal verkställda beslut 418 395 380
Antal insatser i genomsnitt per person 1,71 1,78 1,67
Antal personer med LASS-beslut 67 64 60
Bruttokostnad/boendedygn,
LSS vuxna
Entreprenad, kr 6) 1 967 2 074 2 052
Externa platser, kr 4 019 4 166 3 815
Egen regi, kr 4) 2 173 2 250 2 238
Bruttokostnad/dag
daglig verksamhet
Entreprenad, kr 880 878 917
Externa platser, kr 1 370 1 378 1 271
Egen regi, kr 5) 792 822 i.u.
Måluppfyllelse
Nämnden har fem inriktningsmål och tolv
effektmål inom målområdet Trygghet och
omsorg. Sammanfattningsvis har två av
de fem inriktningsmålen uppfyllts och tre
delvis uppfyllts. Åtta av tolv effektmål är
uppfyllda.
Inriktningsmålet Äldre och personer
med funktionsnedsättning ska känna sig
trygga och nöjda med insatser och omvårdnad
följs upp med tre effektmål. Effektmålet
om att 75 procent av närstående/anhöriga
upplever att de får tillräckligt stöd är
uppfyllt. Målet om att alla på vård- och
omsorgsboende har en omvårdnadsplan
med riskbedömning avseende kost, tryckskador
och fall är uppfyllt. Målet avseende
att de boende på gruppbostad och servicebostad
upplever att de får välja mat är
delvis uppfyllt. Det är 75 procent av de
svarande boende i servicebostad som upplever
att de får välja mat och i gruppbostad
är det 48 procent som svarat att de upplever
att de får välja mat. Bedömningen är
att inriktningsmålet är delvis uppfyllt.
Inriktningsmålet Äldre och personer
med funktionsnedsättning ska känna sig
respekterade följs upp med tre effektmål.
Effektmålet om att 85 procent ska ha en
egen kontaktman är uppfyllt. Målet om
att hemtjänstkunder med två hjälpinsatser
varje dag under en 14 dagars period ska
möta högst 12 hemtjänstpersonal är uppfyllt.
Effektmålet om att 85 procent av de
som bor i gruppbostad/servicebostad och
av de som har insatsen daglig verksamhet
ska uppleva att de får det stöd de behöver
är delvis uppfyllt. Det är 84 procent av de
svarande i gruppbostad, 88 procent i servicebostad
och 79 procent i daglig verksamhet
som uppger att de får det stöd de behöver.
Bedömningen är att inriktningsmålet
är delvis uppfyllt.
1) Värden 2010 och 2009 justerat för rätt jämförelse med 2011.
2) Fr.o.m. den 1 mars 2010 övergick Berga till entreprenad.
3) Fr.o.m. juni 2010 ny ersättningsmodell, omv tim 350 kr per utförd timme.
Entreprenad jan-maj 313 kr, juni-dec 340 kr.
4) Ett boende startade den 1 april med successiv inflyttning under året.
5) Nyckeltalet avser dagliga verksamheten VillMer med start våren 2011.
6) Nytt avtal för en gruppbostad med lägre pris.
57

Inriktningsmålet Äldre och personer
med funktionsnedsättning ska ha personligt
inflytande över sin tillvaro följs upp med tre
effektmål. Effektmålet om att 75 procent
av personer som beviljas omvårdnadsinsatser
ska ha individuellt utformade mål
i utredningen är uppfyllt. Effektmålet om
att 75 procent av de personer som beviljas
bistånd i form av boende på vård- och
omsorgsboende ska få sitt förstahandsval
tillgodosett, vilket kan vara svårt att kombinera
med en hög beläggning, är inte
uppfyllt. Det är 47 procent som har fått
sitt förstahandsval tillgodosett. Av de som
har valt vård- och omsorgsboende utifrån
profilinriktning har 73 procent fått sitt
förstahandsval tillgodosett. Målet om att
75 procent av de som bor i gruppbostad/
servicebostad och av dem som har daglig
verksamhet ska uppleva att personalen är
lyhörd för deras synpunkter är delvis uppfyllt.
Det är 72 procent av de svarande i
gruppbostad, 81 procent i servicebostad
och 63 procent i daglig verksamhet som
uppger att personalen är lyhörd för deras
synpunkter. Bedömningen är att inriktningsmålet
är delvis uppfyllt.
Inriktningsmålet Äldre och personer
med funktionsnedsättning ska ha en meningsfull
tillvaro följs upp med två effektmål.
Effektmålet om att 80 procent av
personer som bor på vård- och omsorgsboendena
ska erbjudas organiserade aktiviteter
under helgerna är uppfyllt. Målet
om att 75 procent av de som bor i gruppbostad/servicebostad
ska uppleva att de
får bestämma vad ska göra på sin fritid bedöms
vara uppfyllt. Bedömningen baseras
på årets avtalsuppföljning. Bedömningen
är att inriktningsmålet är uppfyllt.
Inriktningsmålet Det förebyggande
arbetet ska förstärkas följs upp med ett effektmål.
Effektmålet om att alla personer
som fyller 80 år under 2011 och som inte
har hemtjänst ska erbjudas förebyggande
hembesök är uppfyllt. Bedömningen är
att inriktningsmålet är uppfyllt.
(Se bilaga, måltabell omvårdnadsnämnden.)
Framtiden
Från och med den 1 april 2012 tas driften
av gruppbostaden Nybodagatan 16 över i
egen regi.
Upphandling enligt LOV planeras för
enstaka platser inom äldreomsorgen och
för ledsagarservice, kontaktpersoner och
avlösarservice inom LSS-området.
Gemensamt med Järfälla och Sollentuna
kommun planeras LOV-upphandling
för daglig verksamhet och korttidsboende
inom LSS.
I projektet VillGott-Plus samverkar
Solna med landstinget för att höja kvaliteten
på vård och omsorg för personer
med demenssjukdom samt personer med
nutritionsproblem.
En översyn pågår av ansvaret för
hemsjukvården. Kommunerna i Stockholms
län och Stockholms läns landsting
har som gemensam ambition att genom
skatteväxling överföra ansvaret för hemsjukvården
till kommunal regi. Detta kan
träda i kraft tidigast 2014.
Om omvårdnadsnämnden
»»
Omvårdnadsnämnden ansvarar för
äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade.
Verksamheterna omfattar
boende, omsorg och service i
ordinärt boende, trygghetslarm, nattpatrull,
dagverksamheter och daglig
verksamhet m.m.
» » Verksamheterna bedrivs på entreprenad
(verksamhet som är konkurrensutsatt
och som drivs av en privat
utförare), i form av intraprenad (verksamhet
som drivs i kommunal regi,
men som är konkurrensutsatt) och
i egen regi (verksamhet som inte är
konkurrensutsatt).
58

Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Viktiga händelser
Förvaltningens miljökommunikation har
formaliserats till en process. Viktiga målgrupper
för kommunikationen är små och
medelstora företag. Exempelvis har ett
seminarium om avfallshantering på livsmedelsanläggningar
genomförts.
I början av 2011 gick förvaltningen
med i ett nätverk för bassängbad som är
initierat av Länsstyrelsens hälsoskyddsnätverk.
Bassängnätverkets mål är att få en
så likvärdig tillsyn som möjligt över hela
regionen.
Nämnden har ökat tillsynen av kontrollprogram
upprättade för större byggnationer.
Exploatören ska ta fram kontrollprogrammet
innan byggnationerna
startar. Programmen kan bl.a. omfatta
hantering av buller, damning (små partiklar
i luften), länshållningsvatten och
förorenad mark. Sedan tidigare har tillsyn
bedrivits på kontrollprogram upprättade
för stora infrastrukturprojekt.
Livsmedelsverket har tagit fram en ny
modell för riskklassning och beräkning
av kontrolltid som ska börja gälla från
och med 2012, vilket krävde nya beslut
om kontrolltid och årlig kontrollavgift för
samtliga livsmedelsverksamheter.
Ekonomi
Nämndens nettokostnader är 10,4 mkr,
vilket innebär ett överskott jämfört budget
på 0,1 mkr. Intäkterna är 0,2 mkr
högre och kostnaderna 0,1 mkr högre än
budget.
Nämndens nettokostnader är 0,6 mkr
högre 2011 jämfört med föregående år.
Intäkterna är 0,5 mkr högre 2011
jämfört med föregående år, vilket främst
förklaras av att antalet verksamheter som
nämnden har tillsyn över ökat samt att
nämnden har förbättrat rutinerna för debitering
inom miljöbalkstillsynen. Kostnaderna
är 1,1 mkr högre 2011 jämfört
med 2010, vilket främst förklaras av att
vakanta tjänster tillsatts under året och
verksamheten därför i högre grad kunnat
bedrivas som planerat. Investeringsanslaget
på 0,1 mkr är inte förbrukat, vilket
kan förklaras av att utgifterna för nytt
verksamhetssystem belastar kommunstyrelsens
anslag i stället för miljö- och hälsoskyddsnämndens.
Dessa medel är inte
Ekonomi 2011 2010 2009
Verksamhetens intäkter, tkr 5 827 5 354 4 783
Verksamhetens kostnader, tkr 16 226 15 142 14 496
Verksamhetens nettokostnader, tkr 10 398 9 787 9 713
Budgetavvikelse, tkr 58 617 691
Nettokostnader per invånare, kr 149 144 145
utnyttjade under 2011, utan har begärts
överförda till 2012. Nämnden hade inte
någon investeringsbudget föregående år.
Måluppfyllelse
Miljö- och hälsoskyddsnämnden har fyra
inriktningsmål och 12 effektmål inom
målområdena Ekonomisk tillväxt, Livsmiljö
samt Trygghet och omsorg.
Inriktningsmålet Solnaborna och solnaföretagarna
ska erbjudas god service, som
kännetecknas av ett starkt kundfokus följs
upp genom två effektmål. Effektmålet att
nöjdkundindex för miljötillsyn ska öka
jämfört med resultatet 2009 är inte uppfyllt,
då resultatet blev oförändrat 66. Resultat
i intervallet 62-69 klassificeras som
”Godkänt”. Effektmålet om att en rutin/
process för samarbetsformer med små och
medelstora företag ska finnas vid utgången
av 2011 är uppfyllt. Inriktningsmålet
bedöms därmed vara delvis uppfyllt.
Inom inriktningsmålet Spridning av
ämnen till luft, mark och vatten som kan
påverka hälsan och miljön ska minska bedöms
fem effektmål. De två effektmålen
om tillsyn av miljöfarliga verksamheter
och effektmålet om tillsyn av PCB i fastigheter
bedöms vara uppfyllda. Effektmålet
att en webbsida som redovisar uppföljningen
av miljöprogrammet ska finnas på
Solnas webbplats bedöms som inte uppfyllt.
Effektmålet om att en modell för energifrågor
i tillsynen av miljöfarliga verksamheter
ska finnas senast vid utgången av
2011 är inte uppfyllt. Modellen kommer
att tas fram under 2012. Inriktningsmålet
bedöms sammantaget vara delvis uppfyllt.
Inom inriktningsmålet De livsmedel
som produceras, säljs eller på andra sätt
hanteras i Solna ska vara säkra och korrekt
märkta bedöms med ett effektmål. Effektmålet
är uppfyllt och inriktningsmålet bedöms
vara uppfyllt.
Inom inriktningsmålet Miljön i bostäder,
offentliga- och hygieniska lokaler ska
inte vara ohälsosam bedöms fyra effektmål.
De fyra effektmålen om tillsyn på servicehus,
tillsyn på förskolor och skolor, tillsyn
av egenkontroll på utomhusbadbassänger
samt minskning av handläggningstiderna
för bostadsärenden är alla uppfyllda. Inriktningsmålet
bedöms därmed vara uppfyllt.
(Se bilaga, måltabell miljö- och hälsoskyddsnämnden.)
59

Framtiden
Under 2010 och 2011 utförde förvaltningen
ett projekt om egenkontroll för fastighetsägare
i samarbete med Socialstyrelsen.
Under 2012 kommer kontrollen av fastighetsägarnas
egenkontroll fortsätta, men nu
på ett annat sätt. Fastighetsägare kommer
att besökas och föranmälda inspektioner
kommer att göras i flertalet av lägenheterna
för att se i vilket skick dessa är. Projekt avses
genomföras i samarbete med bl.a. hyresnämnden.
Länsstyrelsen har i december 2011, på
Solnas ansökan, beslutat att fr.o.m. den första
januari 2012 till nämnden överlåta tillsynen
enligt miljöbalken för de sex B-verksamheter
som finns i Solna. B-verksamheter
är miljöstörande verksamheter som kräver
tillstånd enligt miljöbalken.
Även eventuella tillkommande B-
verksamheter samt förorenad mark vid B-
verksamheter omfattas av överlåtelsen. I
förarbetena till miljöbalken finns en klart
uttalad ambition att kommunerna ska ta
över tillsyn från länsstyrelserna. Utgångspunkten
för överlåtelse är att tillsynen ska
bli så effektiv som möjligt med hänsyn till
resurser och kompetens samt närhet till tillsynsobjekten.
För Solnas del innebär övertagandet
att nämnden kan ta ett helhetsgrepp
på tillsynen av miljöfarliga verksamheter.
Tillsynen kommer bl.a. att omfatta kontroll
av att de tillstånd som verksamheterna har
följs.
Om miljö- och hälsoskyddsnämnden
»»
Miljö- och hälsoskyddsnämndens ansvarsområde
omfattar tillsyn enligt miljöbalken,
livsmedelslagen, smittskyddslagen
och vissa delar av tobakslagen
samt strålskyddslagen avseende strålskyddsåtgärder
i solarier.
»»
Nämnden ansvarar också för arbetet
med det strategiska miljö- och hälsoskyddsarbetet
som inkluderar miljö- och
utveckling och naturvård.
» » Nämnden är även stadsbyggnadsnämnden
behjälplig vid utvecklingen av avfallsfrågorna
i kommunen.
Verksamhetsmått 2011 2010 2009
Antal delegationsbeslut 846 989 880
Livsmedel, antal
kontroller 407 528 326
kontrollerade anläggningar 316 313 202
godkännanden av anläggningar 1) 0 0 125
registreringar av anläggningar 135 170 159
förelägganden/förbud 4 21 15
Hälsoskydd, antal
tillsynsbesök (tillsynsobjekt) 109 48 29
tillsynsbesök (bostadsärenden) 50 44 15
Miljöskydd, antal
tillsynsbesök 2) 199 53 i.u.
tillsynsobjekt med tillsynsbesök 3) 125 i.u. i.u.
1) upphörde 2009-12-01 och ersattes av registrering
2) nytt mått 2010
3) nytt mått 2011
60

Kommunens företag
Företag
Juridisk person
Solnas ägarandel
i procent
Medelantal
anställda
Resultat efter
finansnetto (mkr)
Bostadsstiftelsen Signalisten (koncern) stiftelse 100 54 10,5
Bostadsstiftelsen Signalisten stiftelse - 54 -25,1
Solnabostäder AB aktiebolag - - 38,2
Norrenergi & Miljö AB (koncern) aktiebolag 67 73 -42,1
Norrenergi & Miljö AB aktiebolag - - -75,4
Norrenergi AB aktiebolag - 73 92,4
Solna Vatten AB aktiebolag 100 7 -8,0
Råsunda Förstads AB (koncern) aktiebolag 100 11 -0,6
Råsunda Förstads AB aktiebolag - 5 3,1
Överjärva Gård AB aktiebolag - 6 -3,7
Norrvatten kommunalförbund 20 56 -1,9
Käppalaförbundet kommunalförbund 20 43 11,1
Swedbank Arena/Arenastaden
Råsta Holding AB aktiebolag 25 3 -32,7
Sweden Arena Management KB kommanditbolag 17 7 -92,8
Arenabolaget i Solna KB kommanditbolag 17 - -1,3
Storstockholms Brandförsvar kommunalförbund 5 - -
SÖRAB aktiebolag 5 - -
AB Vårljus aktiebolag 7 - -
Solna Tenniscenter AB aktiebolag 30 - -
Stockholmsregionens Försäkring AB aktiebolag 6 - -
Fastighets AB Falkeneraren vilande aktiebolag 100 - -
Bostadsstiftelsen
Signalisten
Viktiga händelser
Den totala omflyttningen (intern omflyttning,
uthyrning till nya hyresgäster samt
lägenhetsbyten och överlåtelser) uppgår
till 9,7 procent, jämfört med 11,7 procent
2010. Under 2011 har 148 lägenheter
hyrts ut till nya hyresgäster (exklusive
intern omflyttning och uthyrning till
65 + boende). Under året har i genomsnitt
1 300 personer anmält sig som sökande
till varje ledig lägenhet. För närvarande
finns en intressebank med ca 22 000 personer.
Detaljplanearbetet för Bergshamra
centrum pågår. I fastighetenTurkosen 1
färdigställdes produktion av 22 nya lägenheter
som hyrts ut med företräde för
Solnabor som är 65 år eller äldre. Inflyttningen
skedde i maj 2011.
Ett stort antal av Signalistens fastigheter
står inför förnyelse och stamrenovering,
ett arbete som kommer att pågå
under många år framöver. Förnyelsen i
Frösunda pågår och beräknas vara klar
2013. Projekteringen för lägenheter i
Ritorp är i det närmaste klar och renoveringarna
förväntas påbörjas under 2012.
Ekonomi
Koncernens resultat efter finansiella poster
uppgår till 10,5 mkr, jämfört med
451 mkr 2010. Resultatet föregående år
innehöll intäkterna från försäljningen av
Sunnan 14 och 16, vilket innebär att det
inte är möjligt att göra direkta jämförelser.
Resultatet efter finansiella poster är dock i
nivå med föregående års resultat, exklusive
försäljningsintäkterna. Moderbolagets
resultat efter finansiella poster uppgår till
minus 25,1 mkr. Dotterbolaget Solnabostäder
AB:s resultat efter finansiella poster
uppgår till 38,2 mkr. Solnabostäder AB
har lämnat koncernbidrag till moderbolaget
på 27 mkr.
Hyresintäkter och övriga förvalningsintäkter
uppgår till 344,4 mkr och
fastighetskostnaderna till 257,6 mkr.
Finansnettot är negativt med 20,5 mkr
jämfört med 2010 års negativa finansnetto
på 25,4 mkr.
Investeringar och pågående ny- och
ombyggnader har utförts i befintliga fastigheter
för 91,7 mkr. Av dessa avser 1 mkr
pågående nybyggnationer.
Signalistenkoncernen har per sista
december 2011 upptagit lån för 800 mkr
med staden som borgensman, vilket är i
nivå med årsskiftet 2010.
Måluppfyllelse
Signalistens övergripande affärsmålsättning
är att bygga bostäder och hyra ut
dem på allmännyttiga villkor för ”ett bra
boende med låg hyra och liten miljöpåverkan”.
I enlighet med hyresuppgörelsen har
resultatförbättringar i förhållande till budget
använts till ökade underhållsinsatser.
Inom miljöområdet har Signalisten fortsatt
sitt arbete med att optimera energian-
61

vändningen. Energiförbrukningen ligger i
nivå med de mål som satts upp i det s.k.
Skåneinitiativet. Företag anslutna till Skåneinitiativet
har en gemensam målsättning
om att minska sin energianvändning
till år 2016.
I strävan efter samhällsnyttan, har Signalisten
under året genom avtalet med staden
utökat antalet s.k. försökslägenheter.
Därutöver har ett gruppboende invigts.
Soliditeten för 2011 är 49,3 procent,
vilket överstiger målet på 25 procent.
Framtiden
Genomförandet av Projekt 1000 förutsätter
att Signalisten kan förvärva motsvarande
antal byggrätter och bygga med
bibehållen god ekonomi. Under 2012
kommer detaljplanearbete för att bygga
trygghetsboende längs Huvudstagatan
att inledas. I Bergshamra pågår ett detaljplanearbete
med potential för cirka 150
nya hyreslägenheter och i Bagartorp finns
möjlighet för ca 60 lägenheter.
Signalisten kommer även i framtiden
att leverera samhällsnytta i form av bostäder
för pensionärer och ungdomar samt
lokaler för barnomsorg, dagverksamhet
och särskilda boenden.
I förhållande till jämförbara fastighetsbolag
äger Signalisten en betydligt större
andel fastigheter med renoveringsbehov
och detta i kombination med Projekt
1 000 innebär en stor utmaning för Signalisten,
att leverera med fortsatt god ekonomi.
Om Bostadsstiftelsen
Signalisten
»»
Bostadsstiftelsen Signalisten är ett allmännyttigt
bostadsföretag.
»»
Verksamheten omfattar 3 832 bostadslägenheter
och 456 kommersiella
lokaler.
»»
Signalisten är moderföretaget i en
koncern med det helägda dotterbolaget
Solnabostäder AB.
Norrenergi &
Miljö AB
Koncernens resultat efter finansiella poster
är negativt med 42,1 mkr, jämfört
med förra årets negativa resultat på 80,5
mkr. Moderbolagets resultat efter finansiella
poster är negativt med 75,4 mkr.
Under 2011 har moderbolaget erhållit
koncernbidrag på 75,5 mkr från dotterbolaget
Norrenergi AB.
Koncernen har under flera år haft
negativt resultat. Detta har föranlett att
bolaget har gjort en värdering av aktierna
i dotterbolaget Norrenergi AB för att ta
ställning till om det föreligger ett nedskrivningsbehov.
För att ge Norrenergi
handlingsutrymme att identifiera bästa
möjliga åtgärder för att långsiktigt stärka
Norrenergis konkurrenskraft och värdet
på bolaget har ägarkommunerna ställt ut
en kapitaltäckningsgaranti på 600 mkr,
varav Solnas andel är 400 mkr. Kapitaltäckningsgarantin
syftar till att garantera
att bolagets egna kapital är intakt. Kapitaltäckningsgarantin
sträcker sig t.o.m.
första tertialet 2012. Beslut om eventuell
förlängning ytterligare ett år fastställs i
kommunfullmäktige i april.
Norrenergi har under 2011 arbetat
med att ta fram en plan för att stärka
företagets konkurrenskraft på kort, lång
och medellång sikt. Beslutet i kommunfullmäktige
19 december 2011 mynnade
ut i ett nytt ägardirektiv för bolaget att
i samverkan med ägarkommunerna utreda
lösningar med externa aktörer för
att säkerställa fjärrvärmeförsörjningen
i Solna och Sundbyberg och att avvakta
fortsatt planering för modernisering och
utveckling av befintliga produktionsanläggningar.
Solna stads borgensåtagande för
Norrenergi & Miljö AB uppgår till
1 066,7 mkr.
Om Norrenergi & Miljö AB
»»
Norrenergi & Miljö AB har till uppgift
att äga, förvalta och utveckla
verksamheter med inriktning mot
energiförsörjning och miljövård samt
därmed sammanhängande verksamheter.
Solna och Sundbybergs stad
äger 66,7 respektive 33,3 procent av
bolaget. Bolaget verkar inom Solna,
Sundbyberg och angränsande områden
genom dotterbolaget Norrenergi
AB. Tillsammans bildar bolagen en
koncern med Norrenergi & Miljö AB
som moderbolag.
»»
Bolaget förvärvade samtliga aktier i
Norrenergi AB den 28 december 2004
till en köpeskilling av 1 600,0 mkr.
Förvärvet finansierades genom reverser
från ägarkommunerna på motsvarande
belopp.
»»
Ränta på interna lån som upptagits för
förvärv av aktier i egna bolag är inte
skattemässigt avdragsgilla kostnader
enligt ny lagstiftning fr.o.m. 1 januari
2009. I slutet av år 2008 ersattes 1 200
mkr av de interna lånen med externa
lån och resterande 400 mkr löstes under
2009 och ersattes med externa lån.
Norrenergi AB
Viktiga händelser
En fortsatt stor efterfrågan på miljömärkt
fjärrvärme och fjärrkyla medförde att 90
nya leveranskontrakt kunde tecknas under
året. Tyngdpunkten ligger i norra Solna
och Sundbyberg i och med den kontinuerliga
utbyggnaden av stadsdelarna
Ursvik, Järvastaden och Ulriksdalsfältet.
Norrenergi har under 2011 också
tecknat ett ramavtal för leverans av fjärrvärme
och fjärrkyla med exploatörerna av
kvarteret Ingenting i Huvudsta. Där kommer
ca 700 bostäder samsas med affärer
och kontor, bl. a. Säpos nya huvudkontor.
Arbetet med att effektivisera befintliga
anläggningar vid Solnaverket och drifttagningen
av två nya fjärrvärmeackumulatorer
har ökat tillgänglig kapacitet av
fjärrvärme och möjliggör för bolaget att
klara de närmsta årens efterfrågan på fjärrvärme.
62

Ekonomi
Resultatet efter finansiella poster uppgick
2011 till 92,4 mkr jämfört med 46,7
mkr 2010. Främst beror avvikelsen på att
2011 genomsnittligt var varmare än 2010
samt att 2010 års resultat belastades med
kostnader för det avbrutna projektet ”Ny
fjärrvärmeanläggning” i Kymlinge.
Totalt uppgick intäkterna till 666,8
mkr 2011 jämfört med 744,1 mkr 2010.
Försäljningen av fjärrvärme uppgick under
2011 till 627,4 mkr jämfört med
702,7 mkr 2010. År 2011 var ett betydligt
varmare år än normalt, vilket resulterade
i en lägre värmeförsäljning än förväntat.
Försäljningen av fjärrkyla uppgick under
året till 27,9 mkr jämfört med 30,5 mkr
2010.
Övriga intäkter som bland annat avser
intäkter för utförda energitjänster uppgick
under året till 11,5 mkr, jämfört med 10,8
mkr 2010.
Effektivisering av de befintliga anläggningarna,
en gynnsammare bränslemix
och ett större utbyte med Fortum Värme
har medfört att produktionskostnaderna
har minskat och detta har påverkat rörelseresultatet
positivt.
Bolaget har lämnat koncernbidrag till
moderbolaget med 75,5 mkr.
Solna stads utlåning till bolaget har
under året utökats med 33,4 mkr och
uppgår per den sista december 2011 till
433 mkr. Borgensåtagandet för Norrenergi
AB uppgår till 154,4 mkr vid årsskiftet.
Borgensåtagandet är tecknat solidariskt
tillsammans med Sundbybergs stad.
Måluppfyllelse
Ägardirektivens mål för bolagets soliditet
före lämnat koncernbidrag är att den ska
uppgå till minst 30 procent. Soliditeten
uppgår till 24,3 procent, vilket innebär
att målet inte har uppfyllts. Efter lämnat
koncernbidrag uppgår soliditeten till 20,5
procent.
Andelen egenproducerad fjärrvärme
som kommer från värmepumpar och
förnyelsebara bränslen uppgick under
året till 98 procent jämfört med målet på
minst 90 procent. Bolaget är miljöcertifierat
enligt ISO 14001. Målet har uppfyllts.
Norrenergi strävar ständigt efter att
öka andelen förnybar energi i sina produkter.
All fjärrvärme och fjärrkyla är
märkt med Naturskyddsföreningens Bra
Miljöval. Miljömärkningen är ett resultat
av ett omfattande miljöarbete som under
lång tid drivits på Norrenergi.
Bolaget verkar aktivt för att utöka
sin försäljning både på befintliga och nya
marknader. Under året har 90 nya leveranskontrakt
tecknats och bolaget har
tecknat ett ramavtal för leverans av fjärrvärme
och fjärrkyla med exploatörerna av
kvarteret Ingenting i Huvudsta.
Bolaget verkar för att kundernas användning
sker på ett resurssnålt och för
miljön skonsamt sätt. I syfte att uppnå
detta erbjuder bolaget på affärsmässiga
grunder kunderna drift- och underhållstjänster
och stödjer genomförandet av
energieffektiviseringsåtgärder i kundernas
interna energisystem. Under 2011 har
bolaget bjudit in till energiseminarier där
kunderna har fått information om hur
man kan energieffektivisera för att minska
kostnaderna och miljöbelastningen.
Framtiden
Styrelsen och företagsledningen har under
2011 arbetat med att ta fram en plan
för att stärka bolagets konkurrenskraft på
kort, medellång och lång sikt. Syftet med
detta arbete har varit att ge kunderna fortsatt
tillgång till Norrenergis miljömärkta
fjärrvärme och fjärkyla till ett långsiktigt
stabilt pris genom att:
»»
Säkra Norrenergis långsiktiga lönsamhet.
»»
Säkra Norrenergis framtida kapacitetsbehov.
»»
Säkra Norrenergis fortsatta utveckling
mot 100 procent hållbar produktion.
Företagsledningen tillsammans med
styrelsen har därför under 2011 arbetat
med att hitta lösningar för att säkerställa
en konkurrenskraftig framtida produktion.
En avstämning av arbetet gjordes i
de båda ägarkommunernas kommunfullmäktigeförsamlingar
i december 2011.
Detta mynnade ut i ett nytt ägardirektiv
där Norrenergi AB gavs i uppdrag att i
samverkan med ägarkommunerna utreda
lösningar med externa aktörer för att säkerställa
fjärrvärmeförsörjningen i Solna
och Sundbyberg och att avvakta fortsatt
planering för modernisering och utveckling
av befintliga produktionsanläggningar.
Om Norrenergi AB
»»
Norrenergi AB producerar, köper,
distribuerar och säljer fjärrvärme och
fjärrkyla till kunder i Solna och Sundbyberg
med angränsande områden.
»»
Sedan 2004 är bolaget ett helägt dotterbolag
till Norrenergi & Miljö AB.
» » All Norrenergis fjärrvärme och fjärrkyla
är märkt med Naturskyddsföreningens
Bra Miljöval.
Solna Vatten AB
Viktiga händelser
Utbyggnaden av va-ledningsnäten inom
Arenastaden, Ingenting och Norra Frösunda
har fortsatt. Omfattande förnyelseåtgärder
inom befintligt nät har genomförts,
i första hand i anslutning till
spårutbyggnaden för tvärbanan.
Under sommaren 2011 har kontinuerliga
mätningar genomförts avseende
nederbörd, vattennivåer i Råstasjön och
dagvattenflöden mot Brunnsviken. Dessa
mätningar kommer att användas för att
utreda risken för framtida översvämningar.
I syfte att minska antalet vattenstopp
har en inventering påbörjats avseende förekomsten
av fettavskiljare i lokaler med
livsmedelsverksamhet.
Intäkterna från anslutningsavgifter
förutsätter utbyggnaden av nya områden
och utbyggnadstakten påverkar därför i
hög utsträckning bolagets intäkter. Planerade
utbyggnadsområden kan försenas
bl.a. på grund av vikande konjunktur
och/eller oförutsedda problem vid den fysiska
planeringen.
Ekonomi
Resultatet efter finansiella poster är negativt
med minus 8,0 mkr, vilket ska jämföras
med förra årets positiva resultat på 4,3
mkr. Avgiftsintäkterna uppgår till 85,3
mkr, vilket är 1,6 mkr högre än 2010 i
63

huvudsak beroende på högre intäkter från
anslutningsavgifter.
Rörelsens kostnader uppgår till 88
mkr, vilket är 10,1 mkr högre än 2010
främst på grund av högre kostnader för
drift och underhåll. Räntekostnaderna har
ökat med 4 mkr jämfört med 2010.
Soliditeten för 2011 är 10,4 procent,
jämfört med 14,6 procent 2010. Investeringarna
har under året uppgått till 69,8
mkr och delfinansierats med lån från Solna
stad.
Solna stads utlåning till bolaget har
under året ökat med 20 mkr och uppgår
per december 2011 till 220 mkr.
Måluppfyllelse
Under 2011 har dricksvatten levererats
utan större störningar. Vattenkvaliteten
har varit god, vilket kontrolleras av Norrvatten
genom regelbundna provtagningar.
Ett spolprogram har bidragit till att minimera
antalet akuta avloppsstopp. Bolagets
mål med färre än 20 vattenläckor per år
och högst tio avloppsstopp per år har uppnåtts.
Även målet avseende TV-inspektioner
av spill- och dagvattenledningsnätet
har uppnåtts.
Framtiden
Flera investeringar behöver göras de kommande
åren för att ansluta de stora stadsbyggnadsprojekten
och eliminera driftproblem
i det befintliga va-nätet. Risken
finns att utbyggnadsområden försenas på
grund av konjunkturförändringar och/
eller oförutsedda problem vid fysisk planering,
vilket i så fall påverkar bolagets
intäkter som är beroende av utbyggnadstakten
och intäkterna från nya anslutningsavgifter.
Om Solna Vatten AB
»»
Solna Vatten AB driver sedan 1995
vatten- och avloppsverksamheten i
Solna. Bolagets uppgift är att förse
stadens invånare med dricksvatten
och att transportera avloppsvatten till
reningsverk.
»»
Vattnet köps från kommunalförbundet
Norrvatten och avloppsvattnet
renas vid Käppalaverket på Lidingö.
Bolaget är helägt av Solna stad och
drivs med egen personal och genom
uppdragsavtal med staden.
»»
För drift- och underhåll finns ett flerårsavtal
tecknat med Stockholm Vatten
AB.
Råsunda Förstads
AB
Viktiga händelser
Under 2011 har bl.a. omfattande ombyggnader
genomförts i stadshuset.
Ekonomi
Koncernens resultat efter finansiella poster
är negativt med 0,6 mkr. Förra året var
resultatet efter finansiella poster negativt
med 0,3 mkr. Resultatförsämringen mellan
åren beror huvudsakligen på relativt
höga underhållskostnader hänförliga till
pågående upprustning av värme- och
ventilationssystemet i Industriviadukten.
Moderbolagets resultat efter finansiella
poster är 3,1 mkr. Moderbolaget har lämnat
koncernbidrag på 3,7 mkr till dotterbolaget
Överjärva Gård AB. Soliditeten
för år 2011 är ca 36 procent.
Solna stads utlåning till Råsunda Förstads
AB uppgår per december 2011 till
55 mkr.
Måluppfyllelse
Uthyrningsläget för lokaler är tillfredsställande.
Inom industriviadukten finns dock
en viss vakansgrad avseende lokaler som
ska upprustas.
Framtiden
Den framtida sträckningen av tvärbanan
i anslutning till Industriviadukten är nu
klarlagd och därmed finns förutsättningar
för en långsiktig upprustning av fastigheten.
Bolaget kommer under våren 2012
att för beslut i styrelsen framlägga förslag
till upprustning av den yttre miljön samt
successivt iordningsställande av lediga lokaler
för uthyrning.
Detaljplaneringen av markområdet
kring Överjärva Gård kommer att klargöra
förutsättningarna för utvecklingen
av detta område. Banken 2 och 3 kommer
att beröras av stadsbyggnadsprojektet
Solna City, men i vilken omfattning och i
vilket avseende är svårt att bedöma i nuläget.
Om Råsunda Förstads AB
»»
Råsunda Förstads AB är helägt av
Solna stad. Verksamheten omfattar
främst förvaltning av egna fastigheter
och bostadshotellrörelse i förhyrda lokaler
(Huvudsta bostadshotell).
»»
Bolaget förvaltar fastigheterna Banken
2 (Stadshuset), Banken 3 (Biblioteket),
Hagalund 4:2 (Industriviadukten)
samt Järva 2:18 (marken och
byggnaderna vid Överjärva Gård).
»»
Bolaget är moderbolag i en koncern
och äger sedan november 2005 alla
aktier i dotterbolaget Överjärva Gård
AB.
Överjärva Gård AB
Solnas naturskola är ett komplement till
förskolans och grundskolans natur- och
miljöundervisning. Naturskolan tar framförallt
emot barn och ungdomar från Solnas
skolor.
Det treåriga EU-projekt som naturskolan
har medverkat i tillsammans med
Stiftelsen Håll Sverige Rent, avslutades i
december 2011.
Inom programverksamheten har förutom
de traditionellt återkommande
evenemangen, som Påsk på Överjärva,
Igelbäckens dag, julmarknad med flera, i
samarbete med Järvastaden AB och Solna
stad för andra gången ett traditionellt
midsommarfirande anordnats. Midsommarfirandet
lockade flera tusen besökare.
Ekonomi
Årets resultat efter finansiella poster är
negativt med 3,7 mkr, jämfört med förra
årets negativa resultat på 3,2 mkr. Moderbolaget
har lämnat koncernbidrag på 3,7
mkr.
64

Om Överjärva Gård AB
»»
Överjärva Gård AB bedriver verksamhet
inom natur- och kulturområdet.
Målet är även att utveckla Överjärva
Gård som miljöpedagogiskt centrum.
» » Sedan 1 december 2005 är Överjärva
Gård AB ett helägt dotterbolag till Råsunda
Förstads AB.
Norrvatten
Viktiga händelser
Anläggningen av den nya huvudvattenledningen
till Norrtälje har påbörjats. Enligt
planering ska investeringen på närmare
500 mkr vara färdig 2015. Etapp 1 mellan
Norrtälje och Bergshamra är i byggskede
medan övriga deletapper projekteras och
upphandlas.
Under året har 21 läckor på huvudvattenledningsnätet
åtgärdats, varav fyra har
varit relativt stora. I två fall har det lett till
tillfälliga distributionsstörningar för slutabonnenterna.
För de flesta slutförbrukare
har dock vattnet återvänt efter ett par timmar.
Ekonomi
Årets resultat efter finansiella poster är negativt
med 1,9 mkr, att jämföra med förra
årets positiva resultat på 1,6 mkr.
Årets resultat efter finansiella poster är
3,2 mkr lägre än budgeterat. Intäkterna
har överstigit budget med 5 mkr samtidigt
som kostnaderna varit drygt 7 mkr högre
än budgeterat. Vattenförbrukningen har
varit något högre än budgeterat samtidigt
som övriga intäkter också har ökat något.
Personalkostnaderna står för den högsta
kostnadsavvikelsen, främst beroende på
förändringar i pensionsskuldsberäkningen.
De affärsdrivande verksamheterna har
uppnått resultatkraven och utvecklat sitt
produkt- och tjänsteutbud.
Investeringsutgifterna är på grund av
Norrtäljeutbyggnaden exceptionellt höga
under perioden fram till 2015. Under
2011 har investeringarna uppgått till ca
75 mkr, varav 48 mkr avser Norrtäljeledningen.
Måluppfyllelse
Norrvatten kommer inte att nå upp till
de finansiella målen avseende resultat och
investeringsnivå. Främst beror detta på investeringen
i Norrtälje samt den förändrade
pensionsskuldsberäkningen.
Övriga verksamhetsmässiga målsättningar
är i stort sett uppfyllda eller under
utveckling.
Framtiden
Under den närmaste framtiden kommer
förbundet att fortsätta arbeta med anslutningen
till Norrtälje och utvecklingen av
de affärsdrivande verksamheterna. Förbundet
kommer att arbeta fram en tydligare
projektstyrning och förbättrade
driftövervakningsverktyg för att snabbare
kunna reagera vid störningar i dricksvattenproduktion
och distribution.
Om Norrvatten
»»
Norrvatten är ett kommunalförbund
som bildades 1926 och som har till
uppgift att förse medlemskommunerna
Danderyd, Järfälla, Sigtuna,
Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby,
Upplands-Bro, Upplands Väsby, Knivsta,
Vallentuna, Vaxholm och Österåker
med dricksvatten. Från 2009 är
också Norrtälje kommun medlem i
förbundet.
»»
Solna stads andel av förbundets tillgångar
är vid 2011 års utgång 19,9
procent.
Käppalaförbundet
Viktiga händelser
Fordonsgasanläggningen har körts i full
drift och klarat de volymer som åtagits att
producera till SL.
Under året har en ny luft- och luktreningsanläggning
tagits i drift som reducerar
eventuella luktproblem kostnadseffektivt.
Samtliga reningskrav har uppfyllts
med god marginal.
Olika tekniker har undersökts för
att se hur verkets kapacitet kan ökas vid
större volymer avloppsvatten och/eller
hårdare utsläppskrav. En investeringsplan
har tagits fram för att kunna möta nya
omvärldskrav. Verket har trimmats för
att kunna klara två perioder med extremt
höga flöden (snösmältningen i mars-april
och stora regnmängder i december) utan
att behöva brädda.
Ekonomi
Resultatet efter finansiella poster är 11,1
mkr, att jämföra med förra årets resultat
på 25,7 mkr.
Årets resultat är ca 0,8 mkr lägre än
budget. Budgetavvikelsen beror främst på
lägre intäkter än förväntat från fordonsgasförsäljningen
till SL.
Kostnaden per personekvivalent som
är ansluten till reningsverket har sjunkit
konstant under de senaste åren, bland annat
på grund av högre intäkter för energi
och lägre kostnader för kvittblivning av
slam.
Måluppfyllelse
Käppalaförbundets strategiska mål är i
huvudsak uppfyllda. Utsläppsvärdena har
hållits med god marginal och processutvecklingsinsatserna
kommer att ge ytterligare
positiva effekter. Det gäller framför
allt energikostnadsbesparingar, högre intäkter
för fordonsgas och lägre kvittblivningskostnader
för slam.
De ekonomiska målen har uppnåtts
för 2011. Alla verksamheter har hållit
budget och samtidigt genomfört den förväntade
verksamheten.
Framtiden
Flera kommuner har kontaktat Käppalaförbundet
för påkoppling av avloppsvatten
som alternativ till egna utbyggnader.
Förbundet har startat en process där ekonomiska,
tekniska och miljömässiga förutsättningarna
för att utöka verksamheten
ska prövas.
65

Om Käppalaförbundet
»»
Käppalaförbundet ska på ett ekonomiskt
och miljömässigt sätt rena medlemskommunernas
avloppsvatten.
»»
Förbundet bildades 1957 och består
av Danderyd, Lidingö, Sigtuna, Sollentuna,
Solna, Täby, Upplands-Bro,
Upplands Väsby, Vallentuna, Nacka
och Värmdö.
» » Solna stads andel av förbundets tillgångar
är vid 2011 års utgång 19,7
procent.
Swedbank Arena/
Arenastaden
Bolagen i Swedbank Arena gruppen/Arenastaden
ägs gemensamt av Solna stad,
Svenska Fotbollförbundet, Jernhusen AB,
Fabege AB och Peab Sverige AB. År 2007
godkände kommunfullmäktige förslaget
till juridisk struktur för en ny svensk
nationalarena och utbyggnad av den nya
stadsdelen Arenastaden. Första spadtaget
togs 2009 för den nya nationalarenan,
Swedbank Arena. I oktober 2012 beräknas
Swedbank Arena stå klar, i oktober
2013 hotellet och under 2015 Mall of
Scandinavia, Skandinaviens största shoppingcenter.
I området byggs även under
perioden 2014-2018 fem höghus, som
ska erbjuda ca 700 nya bostadsrätter. De
bolag som ingår i Swedbank arena/Arenastaden
är koncernen Råsta Holding
AB, Arenabolaget i Solna KB och Sweden
Arena Management KB.
Råsta Holding AB äger och förvaltar
bolag med ansvar för utveckling och exploatering
av Arenastadsområdet. Bolaget
äger genom dotterbolag en stor del av den
mark som exploateras i Arenastadsområdet.
Arenabolaget i Solna KB ska äga och
förvalta Swedbank Arena. Under perioden
fram till invigningen 2012 består verksamheten
i att vara byggherre för Arenan.
Sweden Arena Management KB ska
driva och förvalta Swedbank Arena och
fylla Arenan med evenemang.
Kommunfullmäktige godkände i december
2009 borgensåtagandet för Arenabolaget
i Solna KB:s bankfinansiering av
66
arenabygget, med stadens andel på 16,7
procent av det totala lånet till ett värde av
maximalt 227 mkr.
I slutet av 2010 var allt aktiekapital,
enligt kommunfullmäktiges beslut från år
2007, utbetalt. Kommunfullmäktige fattade
under år 2011 nytt beslut om att tillskjuta
ytterligare 25 mkr i kapitaltillskott
till Arenabolaget i Solna KB och att bevilja
ytterligare en borgen på 36,7 mkr (Solnas
andel) för ytterligare lån. I slutet av 2011
har Arenabolaget i Solna KB upptagit lån
till ett värde av totalt 1 580 mkr, varav
Solnas andel och borgensåtagande på 16,7
procent uppgår till 263,9 mkr.
Storstockholms
Brandförsvar
Fr.o.m. 1 januari 2009 ingår kommunerna
Danderyd, Lidingö, Solna, Stockholm,
Sundbyberg, Täby, Vallentuna, Vaxholm,
Värmdö och Österåker i kommunalförbundet
Storstockholms brandförsvar.
Kommunalförbundet ska skapa trygghet
för de som bor och vistas i medlemskommunerna
samt verka för ökad riskmedvetenhet,
minskad sårbarhet, färre olyckor
och skador i samhället.
Solnas avgift till Storstockholms
brandförsvar under 2011 är 26,8 mkr.
Storstockholms brandförsvar redovisade
underskott på 14,7 mkr 2010 och under
2011 fanns behov av att revidera budgeten
med 15,5 mkr. Sammantaget innebar
det en kostnadsökning på 30,2 mkr.
Den totala kostnadsökningen har täckts
genom att ta ut ökade medlemsavgifter
under 2011, vilket för Solnas del innebar
1,5 mkr.
SÖRAB
SÖRAB (Söderhalls Renhållningsverk AB)
har som uppgift att bygga och driva regionala
avfallsanläggningar. Företaget bildades
1978 och är ett samarbete mellan kommunerna
i Stockholms län. Solna stads aktiekapital
i företaget uppgår till 0,4 mkr.
AB Vårljus
AB Vårljus är ett kommunalt aktiebolag
som grundades 1994. Företaget erbjuder
ett brett utbud av vård-, behandlingsoch
rådgivningstjänster riktade till socialtjänst,
skola och familjer. Företaget ägs
av Stockholms 25 kranskommuner. Solna
stads aktiekapital i företaget uppgår till
0,7 mkr.
Solna
Tenniscenter AB
Tennisklubben startade hösten 1985. De
fyra intressenterna i klubben är Solna
stad, Huvudsta tennisklubb, SJ tennisklubb
och Solna tennisklubb. Solna stads
aktiekapital i företaget uppgår till 30 tkr.
Solnas borgensåtagande för företaget uppgår
till 1,8 mkr.
Stockholmsregionens
Försäkring AB
Stockholmsregionens Försäkring AB bildades
2008 och är ett kommungemensamt
försäkringsbolag inom Stockholms
län. Företaget ägs av 20 kommuner inom
Stockholms län. Dessa kommuner är Botkyrka,
Danderyd, Ekerö, Haninge, Huddinge,
Järfälla, Lidingö, Nacka, Norrtälje,
Nynäshamn, Sollentuna, Solna, Södertälje,
Tyresö, Täby, Upplands Väsby, Vallentuna,
Vaxholm, Värmdö och Österåker.
Solna stads aktiekapital i företaget uppgår
till 6,2 mkr.
Fastighets AB
Falkeneraren
Fastighets AB Falkeneraren är helägt av
Solna stad. Företaget är vilande och bedriver
inte någon verksamhet. Solna stads aktiekapital
i företaget uppgår till 0,5 mkr.
I slutet av 2011 avvecklades Solna Kulturskola
AB genom frivillig likvidation.
Varumärket Solna kulturskola ska fortsättningsvis
skyddas genom att Fastighets
AB Falkeneraren antagit en bifirma med
namnet Solna Kulturskola, vars verksamhet
omfattar att skydda varumärket.

Ekonomi
Resultaträkning
Miljoner kronor
Koncernen
2011
Koncernen
2010
Staden
2011
Staden
2010
Verksamhetens intäkter Not 1 1 610,5 1 505,7 632,4 631,0
Jämförelsestörande intäkter Not 2, 13 66,9 35,3 66,9 35,3
Verksamhetens kostnader Not 3 -3 576,4 -3 374,6 -2 767,7 -2 686,6
Jämförelsestörande kostnader Not 4 -18,5 -24,1 -18,5 -24,1
Avskrivningar Not 5 -179,3 -171,2 -79,5 -74,2
Nedskrivningar Not 6 -1,0 -3,1
VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -2 096,8 -2 029,0 -2 167,3 -2 121,7
Skatteintäkter Not 7 2 582,6 2 430,7 2 582,6 2 430,7
Generella statsbidrag och utjämning Not 8 -364,9 -274,0 -364,9 -274,0
Finansiella intäkter Not 9 72,0 563,1 103,2 95,9
Finansiella kostnader Not 10 -96,0 -98,2 -19,4 -25,8
Jämförelsestörande finansiella kostnader Not 11 -16,0 -16,0
Värdeökning/-minskning värdepapper Not 12 -38,9 27,3 -38,9 27,3
RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 42,1 620,0 79,3 132,3
Extraordinära intäkter
Extraordinära kostnader
ÅRETS RESULTAT (förändring av eget kapital) 42,1 620,0 79,3 132,3
Avgår realisationsvinster Not 13 -0,2 -1,6
Värdeökning/-minskning värdepapper,
synnerliga skäl Not 12 38,9 -27,3
Reserverat eget kapital, synnerliga skäl 35,2 23,8
ÅRETS RESULTAT ENLIGT BALANSKRAVET 153,3 127,2
Anmärkning: beloppen i tabellen är avrundade och summerar därför inte exakt.
67

Kassaflödesanalys
Miljoner kronor
Koncernen
2011
Koncernen
2010
Staden
2011
Staden
2010
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Verksamhetens intäkter Not 1 1 610,5 1 505,7 632,4 631,0
Jämförelsestörande intäkter Not 2 66,9 35,3 66,9 35,3
Verksamhetens kostnader Not 3 -3 576,8 -3 374,6 -2 767,7 -2 686,6
Jämförelsestörande kostnader Not 4 -18,5 -24,1 -18,5 -24,1
Skatteintäkter Not 7 2 582,6 2 430,7 2 582,6 2 430,7
Generella stadsbidrag och utjämning Not 8 -364,9 -274,0 -364,9 -274,0
Finansiella intäkter Not 9 72,0 563,1 103,2 95,9
Finansiella kostnader Not 10 -96,0 -98,2 -19,4 -25,8
Jämförelsestörande finansiella kostnader Not 11 -16,0 -16,0
Justering av ej rörelsekapitalpåverkande poster Not 14 21,3 -27,3 26,4 8,5
Medel från den löpande verksamheten före förändr av rörelsekapital 281,2 736,6 225,1 190,8
Förändringar i rörelsekapitalet exkl. likvida medel
Ökning/minskning exploateringsfastigheter m.m. Not 22 -47,0 -4,0 -5,3 0,1
Ökning/minskning kortfristiga fordringar Not 23 -48,8 -37,0 -82,4 0,8
Ökning/minskning kortfristiga skulder Not 29 -79,6 250,7 -98,2 -40,1
Kassaflöde från den löpande verksamheten 105,7 946,3 39,2 151,6
INVESTERINGAR
Inköp av immateriella anläggningstillgångar -1,4 -2,1 -1,4 -2,1
Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 22,2
Inköp av materiella anläggningstillgångar -623,6 -659,8 -120,3 -140,2
Investeringsbidrag 4,8 8,5 4,8 8,5
Försäljning av materiella anläggningstillgångar Not 15 185,3 99,4 0,5 1,9
Inköp av finansiella anläggningstillgångar -886,6 -1 152,7 -886,6 -1 152,7
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 1 005,2 1 309,8 977,6 1 228,9
Kassaflöde från investeringsverksamheten -316,3 -374,7 -25,4 -55,7
FINANSIERING
Ökning/minskning långfristiga fordringar Not 21 -35,1 1,1 -53,4 -93,0
Ökning lång skuld förutbetald gatukostnadsersättning
som regleras över flera år Not 28 37,9 40,7 37,9 40,7
Ny upplåning 274,0
Amortering -480,2
Kassaflöde från finansieringsverksamheten 276,8 -438,4 -15,4 -52,3
FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL/ÅRETS KASSAFLÖDE 66,3 133,2 -1,6 43,7
Likvida medel vid årets början 374,5 241,3 226,8 183,1
Likvida medel vid årets slut 440,7 374,5 225,2 226,8
Anmärkning: beloppen i tabellen är avrundade och summerar därför inte exakt.
68

Balansräkning
Miljoner kronor
Koncernen
2011
Koncernen
2010
Staden
2011
Staden
2010
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar Not 16 11,4 16,8 11,4 16,8
Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggnader och tekniska anläggningar Not 17 4 345,7 4 083,0 1 327,6 1 289,5
Maskiner och inventarier Not 18 56,6 58,3 45,6 48,6
Finansiella anläggningstillgångar Not 19-21 1 871,0 1 993,5 2 914,6 2 993,4
Summa anläggningstillgångar 6 284,7 6 151,5 4 299,3 4 348,3
Omsättningstillgångar
Exploateringsfastigheter m.m. Not 22 132,6 85,6 7,7 2,4
Fordringar Not 23 442,4 393,6 281,4 199,0
Kassa och bank Not 24 440,7 374,5 225,3 226,8
Summa omsättningstillgångar 1 015,8 853,8 514,3 428,2
SUMMA TILLGÅNGAR 7 300,5 7 005,3 4 813,6 4 776,5
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Eget kapital Not 25 3 638,5 3 585,9 3 930,0 3 840,2
därav årets resultat 42,1 620,0 79,3 132,3
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande
förpliktelser Not 26 196,9 176,3 183,1 162,9
Andra avsättningar Not 27 107,6 117,8 12,3 22,8
Summa avsättningar 304,5 294,1 195,4 185,7
Skulder
Långfristiga skulder Not 28 *) 2 580,3 2 268,4 252,2 216,4
Kortfristiga skulder Not 29 *) 777,3 856,9 436,0 534,1
Summa skulder 3 357,5 3 125,2 688,2 750,6
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 7 300,5 7 005,3 4 813,6 4 776,5
Ansvars- och borgensförbindelser 4 001,6 3 353,5 3 993,6 3 344,7
Pensionsförpliktelser som inte har upptagits
bland skulderna eller avsättningarna Not 30 1 311,4 1 205,7 1 303,8 1 197,2
Övriga ansvarsförbindelser Not 31 2 690,2 2 147,9 2 689,8 2 147,5
*) Jämförelsetalen i koncernen i 2010 års balansräkning är omklassifierade med 666,7 mkr från kortfristiga till långfristiga skulder.
Anmärkning: beloppen i tabellen är avrundade och summerar därför inte exakt.
69

Budget och utfall per verksamhet
Verksamhetsområde
Tusentals kronor
2011
Budget
2011
Bokslut
2011
Avvikelse
2010
Bokslut
Netto Intäkt Kostnad Netto Netto Netto
Kommunfullmäktige -5 636 0 -6 595 -6 595 -959 -5 381
Revisionen -2 565 0 -2 617 -2 617 -52 -2 911
Kommunstyrelsen m.m. -93 561 45 497 -128 023 -82 526 11 035 -81 878
Brandförsvar/räddningstjänst -24 400 3 062 -28 709 -25 648 -1 248 -23 247
Stadsbyggnadsnämnden -53 704 308 725 -364 336 -55 611 -1 907 -56 950
Affärsverksamheten 0 46 733 -46 733 0 0 0
Kultur- och fritidsnämnden -139 069 25 488 -164 227 -138 738 331 -131 944
Barn- och utbildningsnämnden -914 010 790 894 -1 720 612 -929 717 -15 707 -883 552
Kompetensnämnden -30 825 20 713 -48 667 -27 954 2 871 -25 204
Socialnämnden -204 798 106 474 -311 356 -204 882 -84 -194 287
Gem. familjerättsnämnden för Solna -
Sundbyberg -3 216 2 282 -5 544 -3 262 -46 -3 266
Omvårdnadsnämnden -736 618 171 487 -909 766 -738 279 -1 661 -718 630
Miljö- och hälsoskyddsnämnden -10 456 5 827 -16 226 -10 398 58 -9 787
Summa nämnder -2 218 858 1 527 182 -3 753 411 -2 226 229 -7 371 -2 137 038
Pensionskostnader m.m. *) -90 900 -90 900 -90 900 0 -99 881
Ferie- och uppehållslöneskuld 759 759 759 2 742
Verksamhetens intäkter/kostnader -2 309 758 1 527 182 -3 843 552 -2 316 369 -6 611 -2 234 177
Reserverat eget kapital *) -35 244 -35 244 -35 244 -23 833
varav reserverade pensionskostnader -14 690 -14 690 -14 690
Realisationsvinster/förluster 185 185 185 1 628
Finansiering 2 319 758 2 965 171 -534 417 2 430 754 110 996 2 388 723
TOTALT 10 000 4 492 538 -4 413 213 79 326 69 326 132 340
*) Bokslut 2011, reserverade pensionskostnader på 14 690,4 tkr redovisas på raden Reserverat eget kapital, inte på raden Pensionskostnader.
Anmärkning: beloppen i tabellen är avrundade och summerar därför inte exakt.
70

Investeringar per verksamhet
Verksamhetsområde
Tusentals kronor
2011
Budget
2011
Bokslut
2011
Avvikelse
2010
Bokslut
Netto Inkomst Utgift Netto Netto Netto
Kommunstyrelsen m.m. -12 615 -1 759 -1 759 10 856 -1 524
Stadsbyggnadsnämnden *) -156 693 82 -64 888 -64 806 91 887 -86 485
Affärsverksamheten -700 -320 -320 380 -193
Kultur- och fritidsnämnden -15 905 -9 045 -9 045 6 860 -11 222
Barn- och utbildningsnämnden -7 100 -3 405 -3 405 3 695 -2 582
Kompetensnämnden -300 0 0 300 0
Socialnämnden -400 0 0 400 -100
Gem. familjerättsnämnden för Solna och
Sundbyberg -100 0 0 100 0
Omvårdnadsnämnden -1 500 -1 488 -1 488 12 -2 552
Miljö- och hälsoskyddsnämnden -100 0 0 100 0
SUMMA NÄMNDER -195 413 82 -80 904 -80 823 114 590 -104 658
Exploateringsverksamheten 0 4 726 -40 808 -36 082 -36 082 -29 195
TOTALT -195 413 4 808 -121 712 -116 905 78 508 -133 853
*) Stadsbyggnadsnämnden, exploateringsverksamheten som finansierats med exploateringsbidrag/gatukostnadsersättning ingår inte i raden,
utan redovisas på separat rad i investeringsbudgetens avräkning.
Anmärkning:
I budget ingår även överförda anslag från 2010 sammanlagt 39 408 tkr.
Beloppen i tabellen är avrundade och summerar därför inte exakt.
71

Noter - sammanställd redovisning
Not 9. Finansiella intäkter (tkr)
2011 2010
intäktsräntor m.m. 72 024,2 81 629,4
avyttring två fastigheter i Signalisten 481 505,0
Summa 72 024,2 563 134,4
Not 10. Finansiella kostnader (tkr)
kostnadsräntor -91 912,7 -95 253,0
ränta på pensionsavsättning -4 089,0 -2 950,0
Summa -96 001,7 -98 203,0
Not 11. Jämförelsestörande finasiella kostnader (tkr)
ränta pensionsavsättning,
sänkt diskonteringsränta -15 977,0
Summa -15 977,0
Not 12. Värdeökning/värdeminskning värdepapper (tkr)
värdeökning (reversering), värdeminskning -38 884,8 27 344,1
Summa -38 884,8 27 344,1
Not 14. Justeringsposter löpande verksamhet (mkr)
förändring pensionsavsättningar 20,6 15,4
förändring övriga avsättningar -10,2 -41,5
avskriven fordran från Byggforskningsrådet
-2,1
övriga ej rörelsekapitalpåverkande poster 11,0 -10,1
reavinst försäljning av
finansiell anläggningstillgång -11,2 -10,7
reaförlust försäljning av
finansiell anläggningstillgång 13,3 21,2
realistionsförlust/-vinst (netto) -0,2 -1,6
Summa 21,3 -27,3
Not 16. Immateriella anläggningstillgångar (tkr)
ingående bokfört värde 16 772,3 43 599,1
årets investeringar 1 397,5 2 127,2
årets avskrivningar -6 771,5 -6 729,4
utrangeringar/försäljningar -22 224,6
koncernjustering 0,1
Summa 11 398,4 16 772,3
2011 2010
Not 17. Mark, byggnader och tekniska anläggningar (tkr)
ingående bokfört värde 4 082 987,1 3 694 876,7
årets investeringar 611 889,2 646 254,0
årets investeringsbidrag/vidarefakturering -4 807,5 -8 480,3
årets avskrivningar -158 885,9 -151 172,5
utrangeringar/försäljningar/överföring -185 444,9 -95 850,0
koncernjustering -9,0 -2 640,8
Summa 4 345 729,0 4 082 987,1
Not 18. Maskiner och inventarier (tkr)
ingående bokfört värde 58 271,9 58 982,5
årets investeringar 11 751,0 13 491,5
årets avskrivningar -13 638,8 -13 295,7
utrangeringar/försäljningar/överföring 200,9 -141,3
koncernjustering -765,1
Summa 56 584,9 58 271,9
Not 19. Finansiella anläggningstillgångar (tkr)
aktier 7 331,3 8 648,8
svenska aktier (kapitalförvaltning) 206 053,3 189 512,6
globala aktier (kapitalförvaltning) 425 132,1 383 533,8
obligationer (kapitalförvaltning) 891 599,3 1 027 667,7
certifikat (kapitalförvaltning) 387 593,6 430 946,8
värdereglering (kapitalförvaltning) -101 599,9 -62 715,1
andelar 4 620,2 122,8
bostadsrätter 4 116,0 4 116,0
kapitalförsäkring 3 118,0 3 692,0
grundfondskapital
Stiftelsen Filmstadens Kultur 5 000,0 5 000,0
långfristiga fordringar 38 035,8 2 937,6
Summa 1 870 999,7 1 993 463,0
Not 25. Eget kapital (tkr)
ingående eget kapital 3 585 947,5 2 967 096,2
årets resultat 42 071,7 619 986,6
byte redovisningsprincip avsättningar år 2011 10 505,9 -1 135,3
Utgående eget kapital 3 638 525,1 3 585 947,5
72

2011 2010
Not 30. Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland
skulderna eller avsättningarna (tkr)
Ingående värde förpliktelser avseende pensionsförmåner
intjänade före 1998 i staden
(inkl. löneskatt) 1 171 828,0 1 212 881,0
intjänade före 1998 i Käppalaförbundet 2 956,2 2 937,4
försäkring IPR *) -11 908,0
ränteuppräkning *) 22 000,0
basbeloppsuppräkning *) -5 844,0
ändrade försäkringstekniska grunder 73 327,0
pensionsutbetalningar -44 286,0 -38 019,0
förändring löneskatt 19 469,0 -8 015,0
aktualisering *) -1 715,0
bromsen *) -14 064,0
övrig post *) 51 208,5 16 512,0
Utgående pensionsförpliktelse 1 274 502,7 1 174 765,4
*) Särredovisning av dessa poster inte möjlig
då staden bytt pensionsadministratör i maj
2011.
Pensionsförpliktelser till
förtroendevalda m.fl.
Pensionsåtaganden för visstidspension och
ålderspension 32 203,7 25 356,0
pensionsåtaganden för
Norrenergi & Miljö AB 4 677,0 5 538,0
Summa 1 311 383,4 1 205 659,4
Not 31. Övriga ansvarsförbindelser (tkr)
gentemot kommunens företag
(koncerninterna) 2 684 916,7 2 142 274,2
övriga borgensförbindelser 4 893,2 5 213,6
garantifond Fastigo 375,1 384,0
Summa 2 690 185,0 2 147 871,8
Total ansvarsförbindelse 4 001 568,4 3 353 531,2
Garantiförpliktelser (tkr)
Käppalaförbundet 196 840,2 206 025,2
Kommunalförbundet Norrvatten 65 780,6 61 195,0
Solna stad har som delägare av Käppalaförbundet och Kommunalförbundet Norrvatten garantiförpliktelser
för förbundens lån motsvarande ”ägarandelen”. Stadens garantiförpliktelser uppgår till 196,8 mkr respektive 65,8 mkr.
Råsunda Förstads AB har ställt ut kapitaltäckningsgaranti till dotterbolag.
73

Noter - resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning
Not 1. Verksamhetens intäkter (tkr)
2011 2010
försäljningsmedel 20 948,5 20 561,5
taxor och avgifter 193 650,7 180 470,9
hyror och arrenden 102 440,8 94 869,0
bidrag 225 685,7 251 579,6
försäljning av verksamhet och
entreprenader 89 688,6 83 512,7
Summa 632 414,3 630 993,7
Not 2. Jämförelsestörande intäkter (tkr)
realisationsvinster 185,3 1 628,0
exploateringsfastigheter 66 689,7 33 631,6
Summa 66 875,0 35 259,6
Not 3. Verksamhetens kostnader (tkr)
personal -989 128,0 -970 000,6
varav pensionskostnader -90 900,0 -99 880,8
varav pensionskostnader som
reserverats i eget kapital -14 690,4
bidrag -107 069,6 -105 342,3
entreprenader och köp av verksamhet
(exklusive husbyggnads-, anläggningsoch
underhållsentreprenader) -1 357 230,8 -1 303 371,9
konsulttjänster -34 238,9 -35 910,8
lokal- och markhyror, fastighetsservice -121 695,8 -115 640,7
övriga verksamhetskostnader, underhållsmaterial
m.m. -158 295,4 -156 321,8
Summa -2 767 658,5 -2 686 588,1
Not 4. Jämförelsestörande kostnader (tkr)
strukturomvandlingskostnader -11 773,1 -13 507,8
strukturella utvecklingsinsatser -8 780,5 -8 851,1
projekt kompetensutveckling Solnas
medarbetare -337,8
särskilda sysselsättningsinsatser -347,5
utbildningsinsatser ungdomar -325,6
sommarjobbssatsning ungdomar -463,5
utrangeringar -287,5
reaförlust -21,3
avskriven långfristig skuld till
Byggforskningsrådet 2 050,0
Summa -18 503,5 -24 142,0
2011 2010
Not 5. Avskrivningar (tkr)
Planenliga avskrivningar på anläggningstillgångarnas
anskaffningsvärden
immateriella anläggningstillgångar -5 808,1 -5 542,7
markreserv -195,1 -137,9
verksamhetsfastigheter -42 846,8 -38 771,0
fastigheter för affärsverksamhet -679,4 -713,2
publika fastigheter -15 386,3 -14 436,4
varav avskrivningar som matchas
med gatukostnadsersättning -1 529,8 -969,6
fastigheter för annan verksamhet -3 420,8 -3 412,0
inventarier -11 171,9 -11 144,2
Summa -79 508,4 -74 157,3
Not 6. Nedskrivningar (tkr)
inventarier -963,4
andelar Sweden Arena Management -3 108,3
Summa -963,4 -3 108,3
Not 7. Skatteintäkter (tkr)
Skatteintäkter
preliminär skatteinbetalning 2 523 604,3 2 398 571,1
preliminär slutavräkning innevarande år 49 404,7 30 464,0
slutavräkningsdifferens föregående år 9 626,4 1 675,3
Summa 2 582 635,4 2 430 710,4
Not 8. Generella statsbidrag (tkr)
Bidragsintäkter
regleringsbidrag 69 556,1 17 141,8
kommunal fastighetsavgift, prel. 84 439,5 84 439,5
prognostiserad förändring 2011 237,0
prognostiserad förändring 2010 1 669,4
korrigering progn. förändring 2010 -2 944,8
korrigering progn. förändring 2009 -1 017,7
Summa fastighetsavgift 81 731,7 85 091,2
tillfälligt konjunkturstöd 65 148,8
Bidragskostnader
utjämningsavgift inkomstutjämning -145 020,2 -101 613,4
utjämningsavgift kostnadsutjämning -256 877,5 -232 421,6
utjämningsavgift LSS -114 268,5 -107 383,9
Summa -364 878,4 -274 037,1
74

Not 9. Finansiella intäkter (tkr)
2011 2010
utdelning på aktier i koncernföretag 237,5 1 635,7
utdelning på aktier 12 032,8 13 073,9
ränteintäkter 72 271,8 63 071,4
realisationsvinst 11 202,2 10 716,7
fondrabatt kapitalförvaltning m.m. 2 471,8 2 354,8
borgensavgifter 4 958,9 5 006,4
Summa 103 175,0 95 859,0
Not 10. Finansiella kostnader (tkr)
räntekostnader -1 083,4 -535,5
realisationsförlust -13 297,9 -21 190,2
ränta på pensionsavsättning -4 089,0 -2 950,0
förvaltningsarvode, bankavgifter m.m. -929,7 -1 117,8
Summa -19 400,1 -25 793,5
Not 11. Jämförelsestörande finansiella kostnader (tkr)
ränta pensionsavsättning, sänkt diskonteringsränta,
RIPS07 -15 977,0
Summa -15 977,0
Not 12. Värdeökning/-minskning värdepapper (tkr)
Värdeökning (reversering), värdeminskning -38 884,8 27 344,1
Summa -38 884,8 27 344,1
Not 13. Realisationsvinster (tkr)
fastigheter och anläggningar 184,1 1 625,0
inventarier 1,2 3,0
Summa 185,3 1 628,0
Not 14. Justeringsposter (mkr)
2011 2010
justering av ej rörelsekapitalpåverkande
poster:
förändring pensionsavsättning 20,2 12,3
förändring övriga avsättningar -10,5 -11,9
omföring exploateringsområde till
omsättningstillgång 6,4
avskriven fordran från
Byggforskningsrådet -2,1
utrangering inventarier 0,3
resultatförd felaktig pågående
investering 0,1
byte redovisningsprincip mot
eget kapital 10,5 -1,1
realisationsförlust/- vinst (netto) -0,2 -1,6
reavinst försäljning av finansiell
anläggningstillgång -11,2 -10,7
reaförlust försäljning av finansiell
anläggningstillgång 13,3 21,2
Summa 26,4 8,5
Not 15. Försäljning av anläggningstillgångar (tkr)
inventarier 1,2 28,4
fastigheter 500,0 1 895,0
Summa 501,2 1 923,4
Not 16. Immateriella anläggningstillgångar (tkr)
ingående bokfört värde 16 771,7 20 063,7
årets investeringar 1 397,5 2 127,2
årets avskrivningar -5 808,1 -5 542,7
utrangering/nedskrivning -963,4
överföring från/till annat slag av tillgång 123,6
Summa 11 397,8 16 771,7
Immateriella anläggningstillgångar (tkr)
anskaffningsvärde 35 815,5 34 418,0
ackumulerade avskrivningar enligt plan -23 454,3 -17 646,3
ackumulerade nedskrivningar -963,4
Restvärde 11 397,8 16 771,7
75

2011 2010
Not 17. Mark, byggnader och tekniska anläggningar (tkr)
ingående bokfört värde 1 289 526,0 1 223 268,1
årets investeringar 112 190,0 132 939,1
årets investeringsbidrag/vidarefakturering -4 807,5 -8 480,3
årets avskrivningar -62 528,4 -57 470,4
utrangeringar/försäljningar -315,9 -517,0
överföring från/till annat slag av tillgång -6 427,1 -123,6
resultatförd felaktig pågående investering -89,9
Summa 1 327 637,0 1 289 526,0
varav markreserv, exploateringsverksamhet 109 855,4 102 086,1
varav verksamhetsfastigheter 662 197,3 670 306,7
varav fastigheter för affärsverksamhet 5 931,7 6 291,3
varav publika fastigheter, naturreservat 381 604,7 359 865,1
varav fastigheter för annan verksamhet 146 371,3 150 108,0
varav pågående investeringar 21 676,7 868,8
Summa 1 327 637,0 1 289 526,0
varav taxeringsvärde mark 69 467,7 70 622,4
varav taxeringsvärde byggnader 60 882,0 60 873,0
Totalt taxeringsvärde 130 349,7 131 495,4
Not 18. Maskiner och inventarier (tkr)
ingående bokfört värde 48 599,9 52 564,1
årets investeringar 8 125,0 7 267,2
årets avskrivningar -11 171,9 -11 144,2
utrangeringar/försäljningar -87,2
överföring från/till annat slag av tillgång 59,2
Summa 45 612,2 48 599,9
varav kommunstyrelsen 2 091,6 3 767,4
varav stadsbyggnadsnämnden 11 405,8 10 990,5
varav kultur- och fritidsnämnden 13 302,5 13 889,5
varav barn- och utbildningsnämnden 8 814,8 8 716,5
varav socialnämnden 1 859,4 2 348,2
varav gemensamma familjerättsnämnden
för Solna-Sundbyberg 334,0 401,6
varav kompetensnämnden 74,9 104,8
varav omvårdnadsnämnden 7 729,3 8 381,5
Summa 45 612,2 48 599,9
Materiella anläggningstillgångar (tkr)
anskaffningsvärde 2 931 546,8 2 824 485,1
ackumulerade avskrivningar enl. plan -1 283 965,4 -1 212 027,1
ackumulerade nedskrivningar -274 332,2 -274 332,2
Restvärde 1 373 249,2 1 338 125,9
2011 2010
Not 19. Finansiella anläggningstillgångar (tkr)
aktier 298 390,1 273 490,1
svenska aktier (kapitalförvaltning) 206 053,3 189 512,6
globala aktier (kapitalförvaltning) 425 132,1 383 533,8
obligationer (kapitalförvaltning) 891 599,3 1 027 667,7
certifikat (kapitalförvaltning) 387 593,6 430 946,8
värdereglering (kapitalförvaltning) -101 599,9 -62 715,1
andelar 92 966,5 89 786,5
varav andelar i Bostadsstiftelsen
Signalisten 88 463,0 88 463,0
bostadsrätter 971,0 971,0
grundfondskapital Stiftelsen
Filmstadens Kultur 5 000,0 5 000,0
långfristiga fordringar 708 516,7 655 166,7
Summa 2 914 622,7 2 993 360,1
Not 20. Aktier (tkr)
Aktier: 2011 2010 Antal Nominellt
belopp kr
Råsunda Förstads AB 7 500,0 7 500,0 150 000 50
Fastighets AB Falkeneraren 500,0 500,0 5 000 100
Söderhalls Renhållningsverk AB 400,0 400,0 400 1 000
Solna Tenniscenter AB 30,0 30,0 300 100
Solna Kulturskola AB 0,0 100,0 0 0
Norrenergi & Miljö AB 38 000,0 38 000,0
varav aktiekapital 8 000,0 8 000,0 800 10 000
AB Vårljus 710,0 710,0
varav aktiekapital 710,0 710,0 7 100 100
Solna Vatten AB 10 000,0 10 000,0 100 100 000
Stockholmsregionens Försäkring AB 6 171,7 6 171,7 61 717 100
Ny Nationalarena AB/Råsta
Administration AB 20,0 20,0 2 10 000
Arenabolaget i Solna KB 175 016,7 150 016,7
varav aktiekapital i Arenabolaget
i Solna AB 16,7 16,7 167 100
Råsta Holding AB 60 025,0 60 025,0
varav aktiekapital 25,0 25,0 250 100
Sweden Arena Management KB 8 366,7 8 366,7
Nedskrivning Sweden Arena
Management KB -8 350,0 -8 350,0
Summa Sweden Arena
Management KB 16,7 16,7
varav aktiekapital i Sweden
Arena Management AB 16,7 16,7 167 100
Summa 298 390,1 273 490,1
76

2011 2010
Not 21. Långfristiga fordringar (tkr)
Norrenergi AB 433 016,7 399 666,7
Råsunda Förstads AB 55 000,0 55 000,0
Solna Vatten AB 220 000,0 200 000,0
Stiftelsen Stockholms studentbostäder 500,0 500,0
Summa 708 516,7 655 166,7
Not 22. Exploateringsfastigheter m.m. (tkr)
tomträtter 2 278,0 2 278,0
exploateringsfastigheter 5 417,9 132,8
Summa 7 695,9 2 410,8
Not 23. Kortfristiga fordringar (tkr)
kundfordringar 58 630,6 41 613,2
varav koncerninterna kundfordringar 353,3 8 932,5
statsbidragsfordringar 41 070,2 34 340,8
fordran till renhållningskollektivet 2 254,4
förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 53 333,0 53 020,7
upplupna skatteintäkter 89 495,1 30 464,0
mervärdesskatt 23 772,1 26 648,9
andra fordringar 12 840,4 12 893,2
Summa 281 395,8 198 980,8
Not 24. Kassa och bank (tkr)
plusgirokonton 23,2 10,6
bankkonton 222 650,1 222 616,1
likvida medel kapital-/likviditetsförvaltning 2 583,5 4 187,4
Summa 225 256,8 226 814,1
Not 25. Eget kapital (tkr)
ingående eget kapital 3 840 180,1 3 708 975,2
årets resultat 79 325,7 132 340,2
byte redovisningsprincip avsättningar år 2011 10 505,9 -1 135,3
varav reserverat i bokslut 2011 120 000,0
Utgående eget kapital 3 930 011,7 3 840 180,1
kvar av reservation (se tilläggsupplysning) 589 829,5 507 441,9
Byte redovisningsprincip 2010 gällande renhållningsverksamhet.
Not 26. Avsättningar för pensioner (tkr)
2011 2010
ingående avsättning (inkl. löneskatt)
exkl. ÖKSAP 144 431,0 130 685,0
nya förpliktelser under året 25 655,0 15 317,0
varav nyintjänad pension *) 13 311,0
varav ränte- och basbeloppsuppräkning 3 291,0 2 374,0
varav ändring av försäkringstekniska grunder 12 858,0
varav övrig post *) 9 506,0 -368,0
årets utbetalningar -4 931,0 -4 254,0
förändring av löneskatt 5 027,0 2 683,0
avsättning pensioner exkl. omstruktureringskostnader
170 182,0 144 431,0
*) Särredovisning av dessa poster inte möjlig då
staden bytt pensionsadministratör i maj 2011.
ingående avsättning ÖKSAP,
omstrukturering, (inkl. löneskatt) 18 493,0 19 975,0
nya förpliktelser under året 2 272,0 5 915,0
varav arbetstagare som pensionerats 2 052,0 5 613,0
varav ränte- och basbeloppsuppräkning
272,0 259,0
varav ändring av försäkringstekniska
grunder 93,0
varav övrig post -145,0 43,0
årets utbetalningar -6 734,0 -7 108,0
förändring av löneskatt -1 082,0 -289,0
avsättning pensioner omstruktureringskostnader
12 949,0 18 493,0
Summa avsättningar pensioner 183 131,0 162 924,0
varav förmånsbestämd ålderspension 141 153,0 116 944,8
varav särskild avtalspension 415,0
varav pension till efterlevande 1 687,0 841,2
varav pension enligt PA-KL 26 866,0 25 470,8
varav visstidspension 476,0 759,2
varav särskild ålderspension/
avtalspension enl. överenskommelse 12 949,0 18 493,0
Aktualiseringsgrad i procent 96,0 89,0
Antal visstidsförordnanden 2 2
77

Not 27. Andra avsättningar (tkr)
2011 2010
Summa ingående andra avsättningar 22 768,8 34 650,6
Summa ianspråktaget -244,9 -12 818,5
Summa årets avsättningar 263,4 936,7
Byte redovisningsprincip *) -10 505,9
Summa utgående avsättning 12 281,4 22 768,8
*)Byte redovisningsprincip RKR 10.2
Avsättningar och ansvarsförbindelser.
Tilläggsupplysning andra avsättningar:
IB avsättning marksanering 1 000,0 1 000,0
byte redovisningsprincip -1 000,0
UB 0,0 1 000,0
IB avsättning exploatering 9 505,9 17 708,4
ianspråktaget -8 202,5
byte redovisningsprincip -9 505,9
UB 0,0 9 505,9
IB avsättning moms gatuparkering för år 2009 4 389,5
ianspråktaget -4 389,5
årets avsättning 0,0
UB 0,0
IB avsättning naturreservat Igelbäcken 10 039,8 9 956,6
ianspråktaget, reservatets skötsel -226,9 -190,0
årets avsättning, kapitaliserad ränta 255,1 273,2
UB 10 068,0 10 039,8
IB tvistiga skulder socialförvaltningen 116,6 0,0
ianspråktaget, avgjorda tvister 0,0 0,0
årets avsättning 0,0 116,6
UB 116,6 116,6
IB tvistiga skulder omvårdnadsförvaltningen 2 106,5 1 596,1
ianspråktaget, avgjorda tvister -18,0 -36,5
årets avsättning 8,3 546,9
UB 2 096,8 2 106,5
2011 2010
Not 28. Långfristiga skulder (tkr)
anläggningslån 2 050,0
Fastighets AB Falkeneraren 500,0 500,0
Kulturskolan AB 101,3
Långfristiga skulder 500,0 2 651,3
Förutbetalda intäkter som regleras över
flera år: *)
gatukostnadsersättningar pågående 184 181,8 165 801,9
gatukostnadsersättningar aktiverat 67 548,5 47 987,3
Förutbetalda intäkter som regleras
över flera år: 251 730,3 213 789,2
Summa långfristiga skulder 252 230,3 216 440,5
*) Gatukostnadsersättningar över 3 mkr periodiseras linjärt under samma
nyttjandetid som motsvarande tillgång (33 år).
Aktivering sker när byggnation i området är färdigställt.
Tilläggsupplysning förutbetalda intäkter per exploateringsprojekt (tkr)
Rudan 4 500,0 4 500,0
Stora Frösunda 9 500,0 9 500,0
Ulriksdalsfältet, förskott kommeriella lokaler 50 000,0 50 000,0
Ulriksdalsfältet, detaljplan 1 86 309,9 86 309,9
Västerjärva, kv Grönlingen 5 492,0 5 492,0
Huvudsta kv Rovan 2 000,0 2 000,0
Signalen 8 000,0 8 000,0
KS-KI Solnavägen 2 519,9
Kv Rödlöken, ombyggnad Storgatan 6 000,0
Kv Laboratoriet, Ingenting området 2 160,0
Kv Uarda 7 700,0
Repslagaren (aktiverat) 10 790,7 11 138,7
Frösunda park, gator och vägar (aktiverat) 43 909,3 36 848,6
Kv Laboratoriet, Ingenting området,
förbindelseväg nord-syd (akiverat) 12 848,5
Summa 251 730,3 213 789,2
78

Not 29. Kortfristiga skulder (tkr)
2011 2010
upplupna kostnader och förutbetalda
intäkter 144 844,9 136 373,7
varav övertidsskuld inkl. sociala
avgifter 4 632,6 5 261,2
varav semesterlöneskuld inkl. sociala
avgifter 52 749,7 52 886,4
varav exploateringsbidrag,
gatukostnadsersättning *) 3 726,3 2 989,6
förutbetalda skatteintäkter 77 388,3
upplupna pensionskostnader,
avgiftsbestämd del 30 605,0 29 821,0
upplupen löneskatt pensioner
avgiftsbestämd del 14 597,1 14 132,9
skulder till renhållningskollektivet 156,9
skulder till koncernföretag 33 467,1 52 947,5
leverantörsskulder 171 786,5 177 682,7
varav koncerninterna leverantörsskulder
2 820,1 4 023,8
personalens källskatt, arbetsgivaravgifter
29 906,0 29 561,0
skulder till staten 6 062,4 11 166,3
andra kortfristiga skulder 4 695,0 4 919,8
Summa 435 964,0 534 150,0
*) Tilläggsupplysning exploateringsbidrag, gatukostnadsersättning
under 3,0 mkr
Juvenalen 537,3 537,3
Akademiska Hus, upprustning Solnavägen till
konto 23920 år 2011 318,9
Ametisten, nytt busstorg, slutreglering 2011 108,0
Huvudstaleden, trafikutredning,
slutreglering 2011 147,0
Turkosen, slutreglering 2011 348,5
Sparrisen 1 000,0
förutbetalda gatukostnadsersättningar som
regleras nästa år 2 189,0 1 529,9
Summa 3 726,3 2 989,6
2011 2010
Not 30. Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland
skulderna eller avsättningarna (tkr)
ingående värde förpliktelser avseende
pensionsförmåner intjänade före 1998
(inkl. löneskatt) 1 171 828,0 1 212 881,0
försäkring IPR *) -11 908,0
ränteuppräkning *) 22 000,0
basbeloppsuppräkning *) -5 844,0
ändrade försäkringstekniska grunder 73 327,0
pensionsutbetalningar -44 286,0 -38 019,0
förändring löneskatt 19 469,0 -8 015,0
aktualisering *) -1 715,0
bromsen *) -14 064,0
övrig post *) 51 208,5 16 512,0
Utgående pensionsförpliktelse 1 271 546,5 1 171 828,0
Aktualiseringsgrad i procent 96,0 89,0
*) Särredovisning av dessa poster inte
möjlig då staden bytt pensionsadministratör
i maj 2011.
Pensionsförpliktelser till
förtroendevalda m.fl.
pensionsåtaganden för visstidspension
och ålderspension 32 203,7 25 356,0
Summa 1 303 750,2 1 197 184,0
Antal förtroendevalda 6 6
Pensionsåtagandet för stadens andel i Solna Sundbybergs brandförsvarsförbund
har lösts in 2009 då pensionsförsäkring tecknats med KPA. Inga överskottsmedel
finns i försäkringen.
Not 31. Övriga ansvars- och borgensförbindelser
borgensåtagande mot kommunens
företag (koncerninterna) 2 684 916,7 2 142 274,2
varav Norrenenergi AB 154 390,0 154 291,7
varav Norrenenergi & Miljö AB *) 1 466 666,7 1 066 666,7
varav Signalisten 800 000,0 800 000,0
varav Arenabolaget i Solna KB 263 860,0 121 315,8
övriga borgensförbindelser 4 893,2 5 213,6
Summa 2 689 809,9 2 147 487,8
Total ansvarsförbindelse 3 993 560,1 3 344 671,8
*) En kapitaltäckningsgaranti för Norrenergi & Miljö AB på 400,0 mkr
har ställts ut 2011.
79

Solna stad har i augusti 2011 ingått en solidarisk borgen såsom för egen
skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida
förpliktelser. Samtliga 267 kommuner som per 2011-12-31 var medlemmar
i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser.
Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk
förening har ingåtts regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret
mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan
nämnd borgensförbindelse.
Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken
på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest
i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas
respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en
uppskattning av den finansiella effekten av Solna kommuns ansvar enligt
ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2011-12-31 uppgick
Kommuninvest Sverige AB:s totala förpliktelser till 224 781 496 815
kronor och totala tillgångar till 223 342 743 649 kronor.
Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 807 948 127
kronor och andelen av de totala tillgångarna till 802 158 166 kronor.
2011 2010
Tilläggsupplysning operationell leasing (mkr)
Framtida hyres-/leasingavgifter (avtalstid längre än 3 år)
hyreskostnad inom ett år 67,9 62,5
hyreskostnad senare än ett år men
inom fem år 283,4 143,3
hyreskostnad senare än fem år 9,0 11,0
Summa hyreskostnad 360,2 216,8
Kostnadsförd årets hyreskostnad 69,2 62,6
Tilläggsupplysning reserverat eget kapital (tkr) (se not 25)
Omstrukturering:
reserverat för omstrukturering i 2000
års bokslut 120 000,0 120 000,0
ianspråktaget år 2001 - 2005 -119 911,8 -119 911,8
reserverat för omstrukturering i 2005-
2007 och 2009 års bokslut 176 000,0 176 000,0
ianspråktaget 2006-2010 -98 204,4 -98 204,4
ianspråktaget 2011 -11 773,1
Summa omstrukturering 66 110,7 77 883,8
Pensioner:
reserverat för pensioner i 2005 - 2008
års bokslut 330 700,0 330 700,0
ianspråktaget 2009 -29 490,8 -29 490,8
ianspråktaget 2011 -14 690,4
Summa pensioner 286 518,8 301 209,2
2011 2010
Särskilda sysselsättningsinsatser (2009-2010):
reserverat för sysselsättningsinsatser i
2008 års bokslut 4 000,0
ianspråktaget 2010 -1 136,6
Avslutat, reservation upphör 101231 2 863,4
Strukturella utvecklingsinsatser (2010-2011):
reserverat för utvecklingsinsatser i 2009
års bokslut 20 000,0 20 000,0
ianspråktaget 2010 -8 851,1 -8 851,1
ianspråktaget 2011 -8 780,5
Avslutat, reservation upphör 111231 2 368,4 11 148,9
Strukturella utvecklingsinsatser (2011-2012):
reserverat för utvecklingsinsatser i 2010
års bokslut 17 200,0 17 200,0
Summa strukturella utvecklingsinsatser 17 200,0 17 200,0
Strukturella utvecklingsinsatser (2012-2013):
reserverat för utvecklingsinsatser i 2011
års bokslut 20 000,0
Summa strukturella utvecklingsinsatser 20 000,0
Strukturella utvecklingsinsatser, medfinansiering
infrastrukturella investeringar
reserverat för medfinansiering
2010 års bokslut
100 000,0 100 000,0
Strukturella utvecklingsinsatser, stadens utbyggnad (2012-2015)
reserverat för stadens utbyggnad i
2011 års bokslut 100 000,0
Totalt kvar av reservation i eget kapital 589 829,5 507 441,9
Anmärkning: beloppen i tabellerna är avrundade och summerar
därför inte exakt.
Kompetensutveckling Solnas medarbetare (2009-2010):
reserverat för kompetensutveckling i
2008 års bokslut 4 000,0
ianspråktaget 2009 -746,8
ianspråktaget 2010 -337,8
Avslutat, reservation upphör 101231 2 915,4
80

Redovisningsprinciper
God redovisningssed och
rättvisande bild
Tillämpade uppställningar och redovisningsprinciper
överensstämmer med den
kommunala redovisningslagen. Staden
strävar efter att följa god redovisningssed.
Staden följer de rekommendationer
som lämnats av Rådet för kommunal redovisning
(RKR) och i allt väsentligt rekommendation
nr 18 samt rekommendation
nr 8.2, Sammanställd redovisning.
Byte av redovisningsprincip
Staden ändrade redovisningsprincip 2011
enligt RKR rekommendation nr 10.2
Avsättningar och ansvarsförbindelser.
Den nya rekommendationen innebär att
avsättningar endast får göras på legala förpliktelser.
Staden har haft som rutin att
avsätta ca 1,5 procent av köpeskillingen
från försäljning av exploateringsfastigheter
inför slutreglering. I och med den nya
rekommendationen har dessa informella
avsättningar på 10,5 mkr reglerats mot
ingående eget kapital.
Skatteintäkter
Skatteintäkterna har periodiserats i enlighet
med rekommendation nr 4.2 från
RKR. Enligt rekommendationen ska
kommunalskatten periodiseras och redovisas
det inkomstår då den beskattningsbara
inkomsten intjänats. Årets resultat
har påverkats av en positiv slutavräkning
avseende 2010 på 9,6 mkr samt en positiv
prognos för slutavräkning 2011 på
49,4 mkr (enligt decemberprognos från
SKL, cirkulär 11:60).
Pensioner
Stadens pensionsförpliktelse redovisas enligt
den s.k. blandmodellen. Den del av
pensioner till personalen som kan hänföras
till den avgiftsbestämda delen har
särredovisats och klassificerats som kortfristig
skuld i balansräkningen. Övriga
pensionsåtaganden som avser pensioner
intjänade från 1998 på lönedelar över
7,5 inkomstbasbelopp, visstidspension
samt särskild ålders-/avtalspension redovisas
som avsättningar i balansräkningen.
Pensionsåtaganden före 1998 redovisas
som ansvarsförbindelse. Pensionsförpliktelserna
är beräknade enligt RIPS07 av
Skandia.
Pensionsberäkning för förtroendevaldas
ålderspension och visstidspension har
lämnats tidigare av dåvarande pensionsadministratör
KPA. Staden har valt att lägga
skulden som ansvarsförbindelse.
Jämförelsestörande poster
Jämförelsestörande intäkter eller kostnader
är av engångskaraktär. De ska uppgå
till väsentligt belopp och är viktiga att
uppmärksamma vid jämförelser med andra
perioder. Staden redovisar intäkter
från försäljning av anläggningstillgångar
och exploateringsmark, kostnader för
främst omstrukturering och övriga kostnader
som är reserverat i eget kapital som
jämförelsestörande. Upplysningar om
dessa poster lämnas i not.
Tillgångar i balansräkningen
Materiella och immateriella anläggningstillgångar
har i balansräkningen tagits upp
till anskaffningsvärdet efter avdrag för
planenliga avskrivningar. Avskrivningar
av anläggningstillgångar görs efter en
egen bedömning av tillgångens nyttjandeperiod.
Viss vägledning finns i Svenska
Kommunförbundet förslag till avskrivningstider
samt RKR skrift om avskrivningar
(december 2009). Avskrivning
påbörjas när investeringen är färdigställd,
slutbesiktigad och/eller när tillgången tas
i bruk.
Använda avskrivningstider:
Immateriella
anläggningstillgångar
3-5 år
Verksamhetsfastigheter 10-50 år
Fritidsanläggningar
7-33 år
Gator, parker, planteringar 10-33 år
Inventarier, maskiner, datorer 3-20 år
Konst
obegränsad livslängd
Mark
obegränsad livslängd
Internräntan beräknas på bokfört värde
till 4,3 procent under 2011. Beloppsgränsen
för att skilja mellan förbrukningsoch
kapitalinventarier i Solna stad är ett
prisbasbelopp, vilket är 42 800 kr för
2011. Beloppsgränsen för att skilja mellan
driftkostnader och investeringsutgifter på
fastigheter och anläggningar är också ett
prisbasbelopp.
Staden följer god redovisningssed enligt
vilken värdepapper och fonder i stadens
medelsförvaltning värderas till det
lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga
värdet på balansdagen.
Exploatering
Exploateringsfastigheter och tomträttsfastigheter
som ska avyttras klassificeras
som en omsättningstillgång. Utgångspunkten
för omklassificeringen av en exploateringsfastighet
från anläggnings- till
omsättningstillgång är att detaljplanen för
området vunnit laga kraft och avtal upprättats
med exploatör.
För tomträtter utgör fullmäktiges beslut
att erbjuda tomträttsinnehavaren att
friköpa marken utgångspunkten för omklassificeringen
från anläggnings- till omsättningstillgång.
För exploateringsfastigheter
bokförs intäkten på tillträdesdagen
efter det att kommunfullmäktiges beslut
vunnit laga kraft. Intäkter vid försäljning
av tomträttsfastigheter bokförs senast vid
tillträdesdagen.
Gatukostnadsersättningar
och övriga investeringsbidrag
Enligt RKR rekommendation nr 18 Intäkter
från avgifter, bidrag och försäljningar
ska alla investeringsbidrag som
avser att täcka investeringsutgifter bokföras
initialt som en skuld. Inkomsten intäktsförs
sen proportionellt i förhållande
till nedlagda utgifter och beräknad nyttjandeperiod
för de olika investeringsobjekten.
Staden redovisar alla inkomster
från exploateringsverksamheten i form av
exploateringsbidrag, gatukostnadsersättning
som långfristig skuld. Staden avviker
från rekommendationen vad gäller investeringsbidrag
och gatukostnadsersättning
under 3 mkr som nettoredovisas i investeringsredovisningen.
Avsättningar
Avsättningar redovisas i balansräkningen
när det finns en befintlig förpliktelse men
där belopp eller tidpunkt för betalning är
osäker. Den största posten utgörs av pensionsavsättningar.
Staden har från 2011
ändrat redovisningsprincip i enlighet med
RKR nr 10.2 Avsättningar och ansvarsförbindelser.
81

Sammanställd redovisning
Enligt den kommunala redovisningslagen
ska årsredovisningen även omfatta sådan
verksamhet som bedrivs av andra juridiska
personer. Syftet med den sammanställda
redovisningen är att ge en samlad bild av
nämndernas och bolagens verksamheter
och ekonomiska ställning. Den sammanställda
redovisningen har upprättats enligt
förvärvsmetoden med proportionell
konsolidering. Förvärvsmetoden innebär
att det egna kapital som förvärvats vid
anskaffningstillfället elimineras. Med proportionell
konsolidering menas att endast
ägda andelar av dotterföretagens räkenskaper
tas med i den sammanställda redovisningen.
Företag där staden har mer än
ca 20 procent av rösterna och där inflytandet
får anses vara betydande konsolideras.
Även företag med en ägarandel av knappt
20 procent konsolideras om stadens inflytande
i företagen anses vara betydande.
Helägda bolag vars storlek är ringa konsolideras
inte. Koncerninterna kostnader
och intäkter samt fordringar och skulder
elimineras. Dotterbolagens obeskattade
reserver beaktas i balansräkningen som
eget kapital.
I resultaträkningen återförs dotterbolagens
bokslutsdispositioner. Skatteskuld i
obeskattade reserver redovisas som avsättning
i den sammanställda redovisningen.
Den sammanställda redovisningen har i
allt väsentligt upprättats i enlighet med
Rekommendation 8:2 från RKR. Skillnader
i redovisningsprinciper mellan företagen
och staden kan förekomma på grund
av att olika rekommendationer tillämpas
för staden respektive företagen. Huvudmetoden
är att varje enskilt koncernföretag
ska konsolideras för sig. Som alternativ
metod kan civilrättsliga underkoncerners
bokslut konsolideras förutsatt att nödvändiga
justeringar görs. I den sammanställda
redovisningen har den alternativa metoden
använts.
Entreprenader och köp av
verksamhet
Enligt RKR nr 8.2 Sammanställd redovisning
ska kommunala uppdragsföretag
redovisas i förvaltningsberättelsen.
Ett uppdragsföretag är en annan juridisk
person till vilken kommunen med
stöd av kommunallagen överlämnat vården
av en kommunal angelägenhet, men
där överlämnandet skett på ett sätt så att
ett betydande inflytande inte erhållits.
Bland uppdragsföretagen ingår:
Andra samägda företag: företag där
kommunens röstandelar understiger 20
procent.
Kommunala entreprenader: företag
som helt ägs av andra juridiska personer
än kommunen och till vilken kommunen
överlämnat vården av en kommunal angelägenhet.
Det ska finnas ett avtal mellan
kommunen och entreprenören om att
denna ska bedriva kommunal verksamhet
av större omfattning. Kommunen har ett
huvudansvar för att tjänsterna erbjuds
kommunmedborgarna och verksamheten
skulle annars utförts i egen regi. Enligt
definitionen räknas inte verksamhet som
köpts av annan kommun till entreprenader.
Inte heller friskolor definieras som
entreprenad eftersom de tillkommer genom
avtal med staten. Staden avviker från
rekommendationen och redovisar även
köp av stödverksamhet samt ersättning till
friskolor och andra kommuner som köp
av verksamhet.
82

BILAGA - Kommunfullmäktiges verksamhetsmål
Gemensamma verksamhetsanknutna mål för staden
I Solna stads verksamhetsplan och budget
för 2011 finns ett antal prioriterade målområden,
inriktningsmål och effektmål
som har sin utgångspunkt i visionen om
det hållbara Solna, som förenar en stark
ekonomisk tillväxt med miljöhänsyn och
god social utveckling. De fyra prioriterade
målområdena är; Ekonomisk tillväxt,
Livsmiljö, Trygghet och omsorg samt
Kunskap och livslångt lärande. För varje
målområde finns ett antal stadsövergripande
inriktningsmål, som uttrycker den
inriktning för ett prioriterat område som
staden ska sträva efter att uppnå. Varje
inriktningsmål mäts utifrån ett antal relevanta
effektmål.
Målområde - Ekonomisk tillväxt
Solna ska vara en stad, som kännetecknas
av hög ekonomisk tillväxt. Det är genom
en hög tillväxttakt som resurser skapas för
att förbättra solnabornas levnadsstandard
och utveckla samhällsservicen. Det är en
nödvändig förutsättning för att kunna
trygga ett fortsatt välstånd. Det ställer
krav på Solna att vara en attraktiv stad för
boende, företag och besökare. Solna ska
kunna erbjuda goda boende- och livsmiljöer,
som gör att dagens solnabor trivs och
stannar kvar samt att nya solnabor lockas
att bosätta sig i staden. Solna ska också
kunna erbjuda företag goda förutsättningar
att starta, etableras och växa.
Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentarer
Solna ska vara Sveriges
mest företagsvänliga
kommun och
erbjuda goda förutsättningar
för ett växande
näringsliv.
Solna stad ska behålla sin placering
som Sveriges mest företagsvänliga
kommun i Svenskt Näringslivs ranking.
(År 2010 – placering 1).
Uppfyllt Solna behåller sin förstaplacering för fjärde
året i rad och det är sjätte gången under
2000-talet som Solna tar hem förstaplatsen.
Solna får mycket goda betyg från de egna
företagarna och höga värden på de statistiska
faktorer som kompletterar enkätsvaren i
Svenskt Näringslivs undersökning.
Inriktningsmålet bedöms vara uppfyllt.
Företagarnas nöjdhet med Solna stads
service ska öka till NKI 74 i Stockholm
Business Alliance serviceundersökning
till år 2011. (År 2009 – NKI
68 av 100).
Inte uppfyllt
I Stockholm Business Alliance serviceundersökning
erhöll Solna nöjdkundindex
70. Jämfört med tidigare undersökning har
nöjdkundindex ökat, men når inte upp till
målet på 74.
83

Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentarer
Solna ska vara en
attraktiv stad för boende
och skapa goda
förutsättningar för
en växande befolkning.
Medborgarnas nöjdhet med att bo och
leva i Solna stad ska öka jämfört med
2010 i nöjdhetsindex i nästa medborgarundersökning
år 2012. (År 2010 –
NMI 69 av 100).
Inte bedömt Målet har inte mätts under året. Planering
av förskoleutbyggnad och skola pågår. En
flerårig plan för upprustning av skola och
förskola ska kommuniceras ut till medborgarna.
Ökad tillgänglighet till stadens
tjänster genom e-tjänster. Solna är den näst
bästa svenska kommunen att ha familj i.
Det framgår av nyhetsmagasinet Fokus årliga
rankning. Av samtliga 290 kommuner
rankas Solna totalt som landets 8:e bästa
kommun att bo i, det innebär en klättring
på drygt 100 placeringar jämfört med 2010-
års ranking. Fokus rankar landets kommuner
utifrån fyra kategorier: "Att vara ung",
"Att vara gammal", "Att ha familj" och "Att
jobba".
Medborgarnas upplevelse av hur tryggt
det är i deras närområde ska öka jämfört
med 2010 i nöjdhetsindex i nästa
medborgarundersökning år 2012. (År
2010 – NMI 61 av 100).
Solnas befolkning ska minst växa till
80 000 invånare fram till år 2020.
Inriktningsmålet bedöms vara delvis uppfyllt.
Inte bedömt
Uppfyllt
Målet har inte mätts under året. Solna har
under 2011 förbättrat sin position i SKL:s
Öppna jämförelser inom området Trygghet
och säkerhet, från plats 97 till 87 bland
Sveriges 290 kommuner. Det är framför allt
antalet bränder och stölder som har minskat
i Solna och ligger nu klart under den
förväntade nivån. I den fysiska miljön är
inriktningen att skapa förutsättningar för
trygghet, t.ex. genom att snabbt åtgärda och
ta bort klotter, se till att gångvägar har fri
sikt, genomföra trygghetsvandringar etc.
Samarbete med polis, brandförsvar, SL,
centrumanläggning och ideella föreningar
kring arrangemang i staden sker också. Lanseringen
av ny e-tjänst för felanmälan och
synpunktshantering kan bidra.
Befolkningsprognosen anger att Solna kommer
att ha drygt 90 000 invånare år 2020.
Befolkningen per december månad 2011
var 69 946 invånare.
84

Målområde - Livsmiljö
Solna ska vara en stad med en god livsmiljö
strategiskt belägen mellan nationalstadsparken
och storstaden. Solna ska
bygga vidare på dessa kvaliteter och växa
på ett miljövänligt, stadsmässigt, tillgängligt
och trivsamt sätt, som främjar en god
miljö och hälsa. Den goda livsmiljön ska
också skapa möjligheter för solnaborna
att kombinera ett attraktivt boende med
ett stimulerande arbete och en rik fritid.
Solna ska kunna erbjuda en god samhällsservice
av hög kvalitet och ett rikt kultur-,
idrotts- och fritidsliv som bidrar till att
skapa trivsel och välbefinnande för solnaborna.
Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentarer
Solna ska utvecklas
på ett miljövänligt,
stadsmässigt, tillgängligt
och trivsamt
sätt, som främjar en
god miljö och hälsa
för Solnaborna.
Medborgarnas nöjdhet med underhåll
och skötsel av gång- och cykelvägar
i Solna stad ska vara i nöjdhetsindex
minst 6,0 av 10 i nästa medborgarundersökning
år 2012. (År 2010 – 5,5 av
10).
Inte bedömt
Medborgarnas nöjdhet med underhåll
och skötsel av gator och vägar i Solna
stad ska vara i nöjdhetsindex minst 6,0
av 10 i nästa medborgarundersökning
år 2012. (År 2010 – 5,6 av 10).
Medborgarnas nöjdhet med renhållningen
av parker och allmänna platser
i Solna stad ska vara i nöjdhetsindex
minst 6,6 i nästa medborgarundersökning
år 2012. (År 2010 – 5,8 av 10).
Energianvändningen för belysning
av allmän platsmark ska minska med
12 000 kWh per år.
Fjärrvärmeanvändningen (graddagsjusterad
kWh/m2 BRA-bruksarea)
inom stadens egna fastigheter
ska minska med 5 procent per år.
I enlighet med SÖRAB-kommunernas
gemensamma avfallsplan ska år 2012
minst 10 procent av hushållens matavfall
sorteras ut för biologisk behandling
(biogasproduktion).
Inriktningsmålet bedöms vara delvis uppfyllt.
Inte bedömt
Inte bedömt
Uppfyllt
Inte uppfyllt
Inte bedömt
Målet har inte mätts under året. Nya driftentreprenader
har upphandlats med start
den 1 maj 2011. Skötselnivåerna i de nya
entreprenaderna har höjts i syfte att öka
medborgarnas nöjdhet med underhåll och
skötsel av gång- och cykelvägar i Solna.
Målet har inte mätts under året. Nya driftentreprenader
har upphandlats med start
den 1 maj 2011. Skötselnivåerna i de nya
entreprenaderna har höjts i syfte att öka
medborgarnas nöjdhet med underhåll och
skötsel av gator och vägar i Solna.
Målet har inte mätts under året. Nya driftentreprenader
har upphandlats med start
den 1 maj 2011. Skötselnivåerna i de nya
entreprenaderna har höjts i syfte att öka
medborgarnas nöjdhet med renhållningen
av parker och allmänna platser i Solna.
Energianvändningen har minskat med
20 000 kWh under 2011. Minskningen är
ett resultat av att staden under en längre tid
arbetat med att ersätta gamla armaturer med
nya, mer energieffektiva armaturer.
Under år 2011 minskade fjärrvärmeanvändningen
med 0,6 procent.
År 2011 var mängden insamlat matavfall
vid årets slut 976 ton eller 15,6 procent.
Den slutliga bedömningen av målet sker efter
år 2012.
85

Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentarer
Solnaborna ska ha ett
rikt och varierande
kultur-, idrotts- och
fritidsliv.
Solna ska årligen tillhöra de fem främsta
idrottskommunerna i landet i
Sport och Affärers ranking. (År 2010
– 5:e plats).
Uppfyllt I Sport och Affärers årliga ranking kom Solna
stad på fjärde plats. Det är endast Stockholm,
Malmö och Göteborg som kom före i listan
där totalt 25 kommuner ingår. Rankingen baseras
på ett antal kriterier, bl.a. förekomsten av
arenor, elitidrottssatsningar, hur kommunen
använder idrotten i marknadsföringen, stödet
till ungdomsidrotten, näringslivets stöd till
idrotten samt befolkningens intresse och aktivitetsgrad
inom idrott och motion.
Inriktningsmålet bedöms vara uppfyllt.
Solnabornas nöjdhet med kulturlivet i
staden ska i nöjdhetsindex uppgå till
minst 6,5 senast år 2012.
Solnabornas nöjdhet med idrotts- och
fritidslivet i staden ska i nöjdhetsindex
uppgå till minst 7,5 senast år 2012.
Inte bedömt
Inte bedömt
Målet har inte mätts under året.
Målet har inte mätts under året.
86

Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentarer
Solna stads verksamheter
ska kännetecknas
av hög kvalitet,
kostnadseffektivitet,
mångfald och tillgänglighet.
Andelen av Solna stads verksamhet som
sker på entreprenad och/eller i köpt
verksamhet ska vara större än år 2010.
(År 2009 – 48 procent).
Uppfyllt
Medborgarna ska i nästa medborgarundersökning
år 2012 uppleva att de har
stor valfrihet bland Solna stads tjänster.
(År 2010 – resultat saknas).
Medborgarnas nöjdhet med Solna
stads bemötande och tillgänglighet ska
öka i nöjdhetsindex i nästa medborgarundersökning
år 2012.
(År 2010 – NMI 54 av 100).
Medborgarnas nöjdhet med stadens
information och öppenhet ska öka i
nöjdhetsindex i nästa medborgarundersökning
år 2012.
(År 2010 – NMI 58 av 100).
Antalet e-tjänster inom Solna stad ska
öka.
Inriktningsmålet bedöms vara delvis uppfyllt.
Inte bedömt
Inte bedömt
Inte bedömt
År 2010 uppgick andelen av Solna stads
verksamhet som sker på entreprenad och/
eller i köpt verksamhet till 48,5 procent.
Bokslut 2011 visar att andelen ökat till 49,0
procent.
Målet har inte mätts under året. Det går att
ta del av nämndhandlingar via nätet. Det
finns olika kundvalssystem och antalet utförare
har ökat. Arbetet med att utveckla
e-tjänster fortsätter. Ett arbete pågår med att
fortsätta specificera s.k. jämförtjänster, där
medborgarna får hjälp att välja mellan olika
tjänster inom samma område.
Målet har inte mätts under året. Resultatet i
medborgarundersökningen 2010 kan anses
som ”godkänt”. Jämfört med liknande kommuner
var resultatet lägre än vissa och likvärdigt
med andra. Arbetet med att utveckla
e-tjänster pågår. Lansering av ny e-tjänst för
synpunktshantering och felanmälan skedde
i september.
Målet har inte mätts under året. Resultatet
i medborgarundersökningen 2010 kan betecknas
som ”nöjd”. Resultatet var ungefär
lika jämfört med liknande kommuner. Förbättringar
av Solna.se pågår. Arbetet med att
utveckla e-tjänster fortsätter. Ett arbete pågår
med att fortsätta specificera s.k. jämförtjänster,
där medborgarna får hjälp att välja
mellan olika tjänster inom samma område.
Uppfyllt Antalet e-tjänster har ökat under 2011.
Lanseringen av e-tjänst för inhämtning av
medborgarnas synpunkter på stadens arbete
och för felanmälan skedde på Solnadagen
den 10 september. Arbetet med att specificera
s.k. jämförtjänster, där medborgarna
får hjälp att välja mellan olika tjänster inom
samma område pågår.
87

Målområde - Trygghet och omsorg
Solna ska vara en trygg stad för alla. Oavsett
tid på dygnet ska boende, verksamma
och besökare känna sig säkra och trivas i
Solna. Solnaborna ska ha goda möjligheter
att forma sina liv efter egna förutsättningar
och känna sig som en del i arbets- och samhällslivet.
Det handlar om att solnaborna
ska kunna trygga sin försörjning genom
eget arbete. Det handlar också om att Solna
stads omsorg ska finnas som ett naturligt
stöd för solnaborna i livets alla skeden.
Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentarer
Det ska vara tryggt
att växa upp, leva och
åldras i Solna.
Inte bedömt
Medborgarnas nöjdhet med hur tryggt
och säkert det är att vistas utomhus på
kvällar och nätter i Solna stad ska vara
i nöjdhetsindex minst 5,9 i nästa medborgarundersökning
2012.
Andelen barn och elever som är trygga
ska öka i förskolan och år 3, 5 och
8 i grundskolan. (År 2010 – föräldrar
förskola: 92 procent, föräldrar
åk 3: 86 procent, föräldrar åk 5: 83
procent, föräldrar åk 8: 87 procent,
elever åk 3: 89 procent, elever åk 5:
87 procent, elever åk 8: 87 procent).
Antalet barn och ungdomar som återaktualiseras
för utredning inom socialtjänsten
ska minska.
Antalet ärenden som återaktualiseras
efter samarbetssamtal inom den familjerättsliga
verksamheten ska minska.
Delvis uppfyllt
Målet har inte mätts under året. Exempel
på åtgärder som vidtagits är ökad belysning
främst i stadens parker samt beskärning av
växtlighet för att få en tryggare parkmiljö.
Föräldrar förskola: 90 procent,
föräldrar åk 3: 81 procent,
föräldrar åk 5: 85 procent,
föräldrar åk 8: 89 procent.
Elever åk 3: 89 procent,
elever åk 5: 85 procent,
elever åk 8: 81 procent.
Delvis uppfyllt Delvis nytt mål och jämförelse med 2010
kan inte göras för hela målgruppen. Under
2011 återaktualiserades 15 barn och 7 ungdomar
för utredning. Under 2010 återaktualiserades
11 barn. Under 2011 har antalet
ungdomar som återaktualiserats minskat,
fr.o.m. september t.o.m. november återaktualiserades
1 ungdom jämfört med 6 tidigare
under 2011.
Uppfyllt
Nytt mål och jämförelser med 2010 kan
därför inte göras. Dock har antalet barn som
återaktualiserats minskat under året från 6
barn t.o.m. april till 2 barn under perioden
maj t.o.m. augusti och 1 barn under perioden
september t.o.m. december.
Antalet ungdomar och vuxna med
missbruk som efter vård och behandling
kan uppvisa en förbättrad hälsa
och livssituation ska öka.
Uppfyllt
Nytt mål och jämförelse med 2010 kan
inte göras. 68 procent av de 65 vuxna och
100 procent av de 3 ungdomar som under
2011 genomgått mer omfattande missbruksbehandling
har uppnått målet, vilket
innebär en ökning under året jämfört med
vad som rapporterats i delårsrapport per
april och augusti.
Inriktningsmålet bedöms vara delvis uppfyllt.
88

Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentarer
Solnaborna ska
genom arbete kunna
trygga sin egen försörjning.
Den öppna arbetslösheten i Solna ska
hållas på en låg nivå. (September 2010
– 2,6 procent).
Uppfyllt Den genomsnittliga öppna arbetslösheten
var under året 2,3 procent, en lägre nivå
jämfört med Stockholms län (3,2 procent)
och riket (3,4 procent).
Inriktningsmålet bedöms vara uppfyllt.
Den öppna arbetslösheten bland Solnas
ungdomar 18 – 24 år ska hållas på en
låg nivå. (September 2010 – 3,3 procent).
Den öppna arbetslösheten bland utrikes
födda ska hållas på en låg nivå.
(September 2010 – 4,2 procent).
Inom två år efter påbörjad heltidsintroduktion
ska minst 87 procent av
flyktingarna kunna försörja sig själva.
Minst 65 procent av deltagarna som
har genomgått ”Solnamodellen” under
året ska uppbära egen försörjning.
(År 2009 – 65 procent).
Andelen personer med psykisk funktionsnedsättning
som har sysselsättning,
praktik eller arbete ska öka.
Antalet Solnahushåll med försörjningsstöd
ska fortsätta att ligga på en
låg nivå. (År 2009 – 726 hushåll).
Uppfyllt
Uppfyllt
Uppfyllt
Uppfyllt
Uppfyllt
Uppfyllt
Den genomsnittliga öppna arbetslösheten
bland ungdomar var under året 2,0 procent,
en lägre nivå jämfört med Stockholms län
(3,0 procent) och riket (4,1 procent).
Den genomsnittliga öppna arbetslösheten
bland utrikes födda var under året 3,8 procent,
en lägre nivå jämfört med Stockholms
län (6,6 procent) och riket (7,7 procent).
91 procent har blivit självförsörjande av de
flyktingar som kom till Solna 2009.
Av de som genomgått Solnamodellen under
året har 76 procent gått vidare till egen försörjning.
Andelen personer tillhörande målgruppen
som någon gång under året haft biståndsbedömd
sysselsättning, anställning, rehabilitering
via Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen,
studerat eller haft någon
form av övrig sysselsättning har jämfört med
2010 ökat från 42 procent till 50 procent.
Under 2011 har antalet hushåll med
försörjningsstöd fortsatt att ligga på en låg
nivå jämfört med andra kommuner. Antalet
hushåll med försörjningsstöd minskade
från 638 föregående år till 587 för 2011.
89

Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentarer
Solna stads omsorg
ska kännetecknas av
hög kvalitet, trygghet,
värdighet, valfrihet
och självbestämmande.
Andelen öppenvårdsinsatser ska öka i
relation till institutionsvård.
Uppfyllt Nytt mål och jämförelse med 2010 kan inte
göras. Andelen biståndsbedömda öppenvårdsinsatser
har för året i sin helhet varit 83
procent för samtliga verksamhetsområden.
Andelen har i stort sett legat på samma höga
nivå under hela året.
Antalet samarbetssamtal ska öka i relation
till antalet vårdnadsutredningar.
Uppfyllt
Jämfört med 2010 har antalet barn där
samarbetssamtal genomförts ökat från 103
till 127, dvs. en ökning med 23 procent.
Antalet barn där vårdnadsutredningar startat
har ökat från 48 till 50 för 2011, dvs.
en ökning med 4 procent.
Elevernas och föräldrarnas delaktighet
i skolans verksamhet ska öka. (År 2010
– föräldrar åk 3: 75 procent, föräldrar
åk 5: 72 procent, föräldrar åk 8: 65
procent, elever åk 3: 88 procent, elever
åk 5: 86 procent, elever åk 8: 76 procent).
Alla på vård- och omsorgsboende ska
ha en omvårdnadsplan med en riskbedömning
avseende kost, tryckskador
och fall.
75 procent av anhöriga som ger stöd
och hjälp till en närstående, som p.g.a.
långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning
oavsett ålder inte klarar vardagen
på egen hand, ska uppleva att de
fått tillräckligt stöd och vägledning.
Hemtjänstkunder ska i genomsnitt
möta högst 12 hemtjänstpersonal under
en 14 dagars period. (År 2008 – 13
hemtjänstpersonal).
85 procent av de som bor i gruppbostad/servicebostad
och av de som har
insatsen daglig verksamhet ska uppleva
att de får det stöd de behöver. (År
2009 – 77 procent).
Inte uppfyllt
Uppfyllt
Uppfyllt
Uppfyllt
Delvis uppfyllt
Föräldrar åk 3: 65 procent,
föräldrar åk 5: 68 procent,
föräldrar åk 8: 58 procent.
Elever åk 3: 88 procent,
elever åk 5: 73 procent,
elever åk 8: 66 procent.
Statistikuppgifter som Medicinskt ansvarig
sjuksköterska (MAS) tar in från verksamheterna
visar att målet är uppfyllt, dvs. att alla
har en omvårdnadsplan med riskbedömning.
Resultatet visar att 79 procent av de som intervjuades
var mycket nöjda med stödet som
de fick. En stickprovsundersökning gjordes i
augusti 2011 där anhöriga som antingen har
haft enskilda samtal eller ingått i anhöriggrupp
intervjuades.
Statistikuppgifter visar att hemtjänstkunder
i genomsnitt mött 11 hemtjänstpersonal
under en 14 dagars period.
Resultatet i brukarundersökningen visar att
84 procent i gruppbostad, 88 procent i servicebostad
och 79 procent i daglig verksamhet
uppger att de får det stöd de behöver.
90

Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentarer
75 procent av kunderna som beviljats
bistånd i form av boende på vård- och
omsorgsboende har fått sitt förstahandsval
tillgodosett.
Inte uppfyllt Resultatet visar att 47 procent av kunderna
har fått sitt förstahandsval tillgodosett. Effektmålet
kan vara svårt att kombinera med
en hög beläggning på boendena. Av de som
har valt vård- och omsorgsboende utifrån
profilinriktning har 73 procent fått sitt förstahandsval
tillgodosett. (År 2010 fick 68
procent sitt förstahandsalternativ tillgodosett.)
Inriktningsmålet bedöms vara uppfyllt.
Alla personer som fyller 80 år under
2011 och som inte har hemtjänst ska
erbjudas förebyggande hembesök.
Uppfyllt
Resultatet visar att alla personer som fyllt
80 år under 2011 och som inte har hemtjänst
har erbjudits förebyggande hembesök.
91

Målområde - Kunskap och livslångt lärande
Solna ska vara en stad som sätter kunskap
och lärande i fokus. Förskola och skola
ska ge barn och ungdomar goda kunskaper
och skapa en god grund för fortsatta
studier och arbete. Goda studieresultat
ska uppmuntras och värderas högt. Det
ska finnas ett brett utbud av utbildningar,
som ger barn, ungdomar och vuxna bästa
möjliga förutsättningar för vidareutbildning
och arbete i livet. Det är viktigt att
skapa många vägar in i arbetslivet för
solnaborna och att trygga arbetsgivares
behov av kunskap och kompetens.
Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentarer
Solnas förskolor och
skolor ska ge barn,
ungdomar och vuxna
kunskap, som ger
goda möjligheter till
fortsatta studier och
arbete.
Andelen barn som stimuleras och utmanas
till utveckling och lärande utifrån
sina förutsättningar och behov i
förskolan ska öka. (År 2010 – föräldrar
i förskolan: 80 procent).
Inte uppfyllt
Inte uppfyllt
Föräldrar förskola: 79 procent.
Andelen elever som är behöriga till ett
nationellt program på gymnasieskolan
ska öka. (År 2009 – 92 procent).
Andelen elever som når målen i
grundskolans åk 3, 5 och 9 ska öka.
(År 2009 – elever åk 5: 59 procent,
elever åk 9: 78 procent).
Andelen grundskoleelever som vet vad
de behöver kunna för att nå målen i
de olika ämnena ska öka. (År 2010 –
elever åk 3: 80 procent, elever åk 5: 83
procent, elever åk 8: 80 procent).
Andelen grundskoleelever som har
inflytande över skolarbetet ska öka.
(År 2010 – elever åk 3: 77 procent,
elever åk 5: 87 procent, elever åk 8: 85
procent).
Uppfyllt
Uppfyllt
Inte uppfyllt
År 2011: 92 procent. År 2010: 94,2 procent.
Inför hösten 2011 har gymnasieskolan
genomgått stora förändringar. Det har
inneburit att fler elever än tidigare i hela
riket varit obehöriga till gymnasieskolan.
År 2011: Elever åk 3: 86 procent, Elever
åk 5: 79 procent, Elever åk 9: 80 procent.
År 2010: Elever åk 3: 78 procent, Elever
åk 5: 73 procent, Elever åk 9: 80 procent
Elever åk 3: 81 procent,
elever åk 5: 88 procent,
elever åk 8: 84 procent.
Elever åk 3: 88 procent,
elever åk 5: 73 procent,
elever åk 8: 56 procent.
Andelen elever på Solna gymnasium
som har grundläggande behörighet till
högre studier ska öka. (År 2009: 88
procent).
Inte uppfyllt
År 2011: 87 procent.
År 2010: 87 procent.
Antal elever som går kursen ”Ung
Företagsamhet” på gymnasiet ska öka.
(År 2010 – 45 elever).
Uppfyllt
Under läsåret 2010/2011 deltog 45 elever
på 10 företag. Höstterminen 2011 deltar 54
elever på 12 företag.
92

Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentarer
Minst 75 procent av de som studerar
svenska för invandrare, SFI, inom
vuxenutbildningen i Solna ska uppnå
målen utifrån sin studieplan.
Inte uppfyllt Resultatet är 59 procent, vilket är 32 procentenheter
lägre jämfört med 2010. Måluppfyllelsen
beräknas utifrån avbrott och
tagna betyg. Det är 21 procent fler tagna
betyg under 2011 än 2010. Det har varit 52
procent fler avbrott vad gäller okänd anledning,
vilket påverkar måluppfyllelsen.
Ytterligare analys kommer att genomföras
samt att utbildningsanordnaren kommer
att få lämna in en åtgärdsplan för att uppnå
målet under 2012.
Minst 85 procent av de som studerar
på grundläggande nivå inom vuxenutbildningen
i Solna ska uppnå målen
utifrån sin studieplan med lägst betyget
Godkänt (G).
Minst 80 procent av de som studerar
på gymnasial nivå inom vuxenutbildningen
i Solna ska uppnå sin studieplan
med lägst betyget Godkänt (G).
Kunskapsresultaten i Solnas skolor ska
senast år 2014 vara bland topp tre i
Stockholms län enligt Sveriges Kommuner
och Landstings, SKL, öppna
jämförelser.
Inriktningsmålet bedöms vara delvis uppfyllt.
Inte uppfyllt
Uppfyllt
Inte bedömt
Resultatet är 71 procent, vilket är 17 procentenheter
lägre jämfört med 2010. Under
året har åtgärder vidtagits för att öka antalet
elever som får godkänt. Distansalternativet
har tagits bort som valbar studieform och i
slutet på året har antalet lärarledda timmar
ökats på för samtliga elever. Denna utveckling
förstärks i det nya avtalet som startar
den 1 januari 2012.
Resultatet är 86 procent.
I SKL:s undersökning Öppna jämförelser
2011 låg Solna på 8:e plats i länet när det
gällde det sammanvägda resultatet. Det
sammanvägda resultatet baseras på andel
elever som uppnått minst godkänt på ämnesproven
i årskurs 9 avseende matematik,
engelska och svenska samt Dagens Nyheters
nutidsorientering för årskurs 9. Solnas elever
hade bra resultat i delarna engelska och
nutidsorientering. För att förbättra resultaten
i matematik och svenska har flera skolor
deltagit i Skolverkets matematiksatsning
och i läsa, skriva, räkna projektet. Delmål
för 2012 och 2013 är att förbättra rankingen
för att slutligen 2014 nå målet att vara en
av topp tre kommuner i länet.
93

Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentarer
Solna ska vara en
attraktiv utbildningsstad
med ett varierat
utbud av utbildningar
på olika nivåer
och inriktningar.
Andelen föräldrar som är nöjda med
sitt barns förskola ska öka från 83 procent
till 90 procent. (År 2010 – föräldrar
i förskolan 83 procent).
Inte uppfyllt
Inte uppfyllt
Föräldrar i förskolan: 78 procent.
Andelen föräldrar som är nöjda med
sitt barns skola ska öka. (År 2010 –
föräldrar åk 3: 82 procent, föräldrar
åk 5: 78 procent, föräldrar åk 8: 82
procent).
Andelen grundskoleelever som tycker
att de går i en bra skola ska öka. (År
2010 – elever åk 3: 91 procent, elever
åk 5: 80 procent, elever åk 8: 73 procent).
Minst 80 procent av de studerande
inom vuxenutbildningen i Solna ska
vara nöjda eller mycket nöjda med sin
utbildning.
Solna ska kunna erbjuda förskola inom
fyra månader.
Inte uppfyllt
Inte bedömt
Delvis uppfyllt
Föräldrar åk 3: 80 procent,
föräldrar åk 5: 81 procent,
föräldrar åk 8: 80 procent.
Elever åk 3: 85 procent,
elever åk 5: 77 procent,
elever åk 8: 64 procent.
Brukarundersökningen har inte genomförts.
Under början av våren fick ett antal familjer
vänta på erbjudande om plats längre än fyra
månader. Under senare delen av våren och under
hösten startade flera nya förskolor. I Ulriksdal
startade en nybyggd fristående förskola med
120 platser. Flera av de befintlig förskolorna
både i kommunal och fristående regi har utökat
antalet platser under året för att tillgodose
den ökade efterfrågan. Under hösten 2011 har
alla kunnat få förskoleplats i kommunen. Alla
har dock inte fått den önskade förskolan. Några
förskolor, framför allt i centrala Solna och
Bergshamra har haft lediga platser under hösten.
I staden pågår ett systematiskt arbete med
att möta efterfrågan på förskoleplatser.
Inriktningsmålet bedöms vara delvis uppfyllt.
94

BILAGA - Nämndernas verksamhetsmål
Kommunstyrelsen
Målområden (MO)
1 - Ekonomisk tillväxt
2 - Livsmiljö
3 - Trygghet och omsorg
4 - Kunskap och livslångt lärande
Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO
Solna ska ha ett gott
företagsklimat med
goda förutsättningar
för företag att starta,
etablera och växa.
Solna stad ska behålla sin placering
som Sveriges mest företagsvänliga
kommun i Svenskt Näringslivs ranking.
(År 2010 – placering 1).
Uppfyllt Solna behåller sin förstaplacering
för fjärde året i rad och det är sjätte
gången under 2000-talet som
Solna tar hem förstaplatsen. Solna
får mycket goda betyg från de egna
företagarna och höga värden på de
statistiska faktorer som kompletterar
enkätsvaren i Svenskt Näringslivs
undersökning.
1
Företagarnas nöjdhet med Solna stads
service ska öka till nöjdkundindex 74
i Stockholm Business Alliance serviceundersökning
till år 2011. (År 2009 –
NKI 68 av 100).
Inte uppfyllt
I Stockholm Business Alliance serviceundersökning
erhöll Solna nöjdkundindex
70.
Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet:
Att utveckla och förenkla alla administrativa rutiner och kontakter med staden kring myndighetsärenden bidrar tydligt till måluppfyllelsen.
Arbetet med systematisk konkurrensutsättning av stadens verksamheter i form av den årliga konkurrensplanen bidrar starkt
till ett företagsvänligt klimat tillsammans med strukturerade och enkla inköps- och upphandlingsrutiner. Genom överförmyndarkansliets
snabba handläggning av förvaltarfrihetsbevis ges nya företagare möjligheter att snabbt starta sin verksamhet.
Sammantaget bedöms inriktningsmålet vara uppfyllt.
1
95

Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO
Solna ska vara en bra
stad att bo och verka
i samt erbjuda goda
förutsättningar för
en växande befolkning.
Medborgarnas nöjdhet med att bo och
leva i Solna stad ska öka jämfört med
2010 i nöjdhetsindex i nästa medborgarundersökning
år 2012. (År 2010 –
NMI 69 av 100).
Inte bedömt Målet har inte mätts under året.
Planeringen av förskoleutbyggnad
och skola pågår. En flerårig plan för
upprustning av skola och förskola
ska kommuniceras ut till medborgarna.
Ökad tillgänglighet till stadens
tjänster genom e-tjänster, bl.a.
har en e-tjänst för felanmälan och
synpunktshantering lanserats under
hösten 2011.
1
Medborgarnas upplevelse av hur
tryggt det är i deras närområde ska
öka jämfört med 2010 i nöjdhetsindex
i nästa medborgarundersökning
år 2012. (År 2010 – NMI 61 av 100).
Solnas befolkning ska minst växa till
80 000 invånare fram till år 2020.
Inte bedömt
Målet har inte mätts under året.
I trygghetsrådet ges information
från flera av stadens förvaltningar/
nämnder, brandförsvar, polis, SL,
Signalisten och Solna centrum.
Det sker en kunskapsöverföring
och skapas nätverk. Trygghetsvandringar
och konkreta fysiska åtgärder
genomförs. I vissa fall stödjs projekt
som t.ex. ”Förspel” som syftar till
att aktivera ungdomar i samband
med fotbollsmatcher på Råsunda.
Lanseringen av ny e-tjänst för
felanmälan och synpunktshantering
kan bidra.
Uppfyllt Befolkningsprognosen anger att
Solna kommer att ha drygt 90 000
invånare år 2020. Befolkningen per
december månad 2011 var 69 946
invånare.
Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet:
Att planera kompletterande kommunal service till nya (och gamla) invånare i förhållande till det ökade invånarantalet bidrar tydligt
till målet. Solna har under 2011 förbättrat sin position i SKL:s Öppna jämförelser inom området Trygghet och säkerhet, från plats 97
till 87 bland Sveriges 290 kommuner. Det är framför allt antalet bränder och stölder som har minskat i Solna och ligger nu klart under
den förväntade nivån. I den fysiska miljön är inriktningen att skapa förutsättningar för trygghet, t.ex. genom att snabbt åtgärda och ta
bort klotter, se till att gångvägar har fri sikt etc. Samarbete med polis, brandförsvar, SL, centrumanläggning och ideella föreningar kring
arrangemang i staden bidrar också tydligt till målet. Två av de tre effektmålen har inte mätts under året. Sammantaget bedöms inriktningsmålet
som delvis uppfyllt.
1
1
96

Överförmyndarnämnden
Målområden (MO)
1 - Ekonomisk tillväxt
2 - Livsmiljö
3 - Trygghet och omsorg
4 - Kunskap och livslångt lärande
Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO
Solnabor som genom Inom tre månader ska utredning och Uppfyllt Utredning och beslut till tingsrätten 3
beslut inte själva förvaltar
sin egendom
beslut fattas om begäran om god man.
(Augusti 2010 – 80 procent).
sker inom tre månader.
ska känna sig trygga
Före juli månads utgång 2011 ska 90 Uppfyllt Alla årsräkningar var granskade före 3
med att stadens
procent av alla årsräkningar vara granskade.
(Juli 2010 – 100 procent).
endast 25 årsräkningar (av 350) där
juli månads utgång. Kvarstår gör nu
tillsyn ger dem skydd
mot rättsförluster.
gode männen efter granskningen
varit tvungna att komplettera uppgifter
eller redovisning.
Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet:
Genom att utreda begäran om god man och med utredningen som grund fatta beslut inom tre månader, samt att granska alla pågående
godmanskap före juli månad, så uppfylls målet. Inriktningsmålet bedöms som uppfyllt.
97

Stadsbyggnadsnämnden
Målområden (MO)
1 - Ekonomisk tillväxt
2 - Livsmiljö
3 - Trygghet och omsorg
4 - Kunskap och livslångt lärande
Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO
Solna stad ska möta
den starka tillväxten
genom att skapa
förutsättningar för
nya bostäder och
arbetsplatser.
Upprätthålla erforderlig planberedskap
för att uppnå stadens övergripande
mål om minst 80 000 invånare
år 2020.
Uppfyllt De planer som är antagna under
året eller är under arbete genererar
ca 9 000 bostäder, vilket är tillräckligt
många för att uppfylla målet.
1
Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet:
Bedömningen är att inriktningsmålet är uppfyllt.
Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO
Solnaborna och
Solnaföretagarna ska
erbjudas god service
och gott bemötande.
Företagarnas nöjdhet med Solna stads
service gällande markupplåtelse ska
öka till nöjd kundindex (NKI) 70 i
Stockholm Business Alliance serviceundersökning
2011. (År 2009 – NKI
68 av 100).
Inte uppfyllt NKI har ökat till 69, men når inte
upp till målet på 70.
1
Företagarnas nöjdhet med Solna stads
service gällande bygglov ska öka till
nöjd kundindex (NKI) 80 i Stockholm
Business Alliance serviceundersökning
2011. (År 2009 – NKI 70 av
100).
Bygglovärenden handläggs inom
högst sex veckor efter ankomstdatum
om inga kompletteringar behövs.
När bygganmälan inkommit ska kallelse
till samråd ske inom två veckor
om inga kompletteringar behövs.
Nybyggnadskarta ska levereras inom
tio arbetsdagar efter beställning.
Samlingskarta ska levereras inom tio
arbetsdagar efter beställning.
Inte uppfyllt
Delvis uppfyllt
Delvis uppfyllt
Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet:
Med hänsyn till att inte alla effektmål är uppfyllda kan inriktningsmålet endast anses delvis uppfyllt.
NKI har ökat till 76, men når inte
upp till målet på 80.
Ny Plan och Bygglag (PBL) innebär
förändringar inom verksamheten.
Enligt ny PBL ska bygglov
beslutas inom 10 veckor från det
att kompletta handlingar kommit
in.
Ny Plan och Bygglag (PBL) innebär
inga större förändringar inom verksamheten
under förutsättning att
kompletta handlingar kommit in.
Delvis uppfyllt Levereras inom 10-15 arbetsdagar. 1
Uppfyllt Levereras inom 10 arbetsdagar. 1
1
1
1
98

Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO
Solna ska verka för
hållbar stadsbygd
som kännetecknas av
arkitektonisk, ekologisk,
ekonomisk och
social bärkraft.
Medborgarnas nöjdhet med underhåll
och skötsel av gång- och cykelvägar
i Solna stad ska vara i nöjdhetsindex
minst 6,0 av 10 i nästa medborgarundersökning
år 2012. (År 2010 – 5,5 av
10).
Inte bedömt Målet har inte mätts under året.
Nya driftentreprenader har upphandlats
med start den 1 maj 2011.
Skötselnivåerna i de nya entreprenaderna
har höjts i syfte att öka medborgarnas
nöjdhet med underhåll
och skötsel av gång- och cykelvägar
i Solna.
2
Medborgarnas nöjdhet med underhåll
och skötsel av gator och vägar i Solna
stad ska vara i nöjdhetsindex minst
6,0 av 10 i nästa medborgarundersökning
år 2012. (År 2010 – 5,6 av 10).
Medborgarnas nöjdhet med renhållningen
av parker och allmänna platser
i Solna stad ska vara i nöjdhetsindex
minst 6,6 i nästa medborgarundersökning
år 2012. (År 2010 – 5,8 av 10).
Energianvändningen för belysning
av allmän platsmark ska minska med
12 000 kWh per år.
Fjärrvärmeanvändningen
(graddagsjusterad kWh/m2 BRAbruksarea)
inom stadens egna
fastigheter ska minska med 5 procent
per år.
I enlighet med SÖRAB-kommunernas
gemensamma avfallsplan ska år
2012 minst 10 procent av hushållens
matavfall sorteras ut för biologisk
behandling (biogasproduktion).
I enlighet med SÖRAB-kommunernas
gemensamma avfallsplan ska år 2012
minst 90 procent av hushållen ha kunskap
om vad som är farligt avfall och
var det ska lämnas.
Inte bedömt
Inte bedömt
Uppfyllt
Inte uppfyllt
Inte bedömt
Inte bedömt
Målet har inte mätts under
året. Nya driftentreprenader har
upphandlats med start den 1 maj
2011. Skötselnivåerna i de nya
entreprenaderna har höjts i syfte
att öka medborgarnas nöjdhet med
underhåll och skötsel av gator och
vägar i Solna.
Målet har inte mätts under året. Nya
driftentreprenader har upphandlats
med start den 1 maj 2011. Skötselnivåerna
i de nya entreprenaderna
har höjts i syfte att öka medborgarnas
nöjdhet med renhållningen av
parker och allmänna platser i Solna.
Kontinuerligt arbete med byte av
armaturer till mer energieffektiva
pågår. Energianvändning för belysning
har minskat med 20 000 kWh.
Under år 2011 minskade fjärrvärmeanvändningen
med 0,6 procent.
År 2011 var mängden insamlat
matavfall vid årets slut 976 ton eller
15,6 procent. Den slutliga bedömningen
av målet sker efter år 2012.
Kontinuerlig information ges till
hushållen i Solna om farligt avfall
och var avfallet kan lämnas. Mätning
av målet sker efter år 2012.
Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet:
Med hänsyn till att de nya skötselentreprenaderna som startade i maj, bedöms innebära en markant höjning av kvaliteten i stadsmiljön
och att energianvändning för belysning på allmän platsmark har minskat markant, anses inriktningmålet delvis uppfyllt.
2
2
2
2
2
2
99

Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO
Solna stad ska ha en
yttre miljö som kännetecknas
av trygghet,
tillgänglighet
och stadsmässighet.
Medborgarnas nöjdhet med hur tryggt
och säkert det är att vistas utomhus på
kvällar och nätter i Solna stad ska vara
i nöjdhetsindex minst 5,9 i nästa medborgarundersökning
2012. (År 2010 –
NMI 6,2 av 10).
Inte bedömt Målet har inte mätts under året.
Exempel på åtgärder som vidtagits
är ökad belysning främst i stadens
parker samt beskärning av växtlighet
för att få en tryggare parkmiljö.
3
Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet:
Med hänsyn till att de nya skötselentreprenaderna innebär utökad beskärning utmed gång- och cykelvägar och att byte till ny mer
driftsäker parkbelysning genomförts i ett flertal parker, anses inriktningsmålet delvis uppfyllt.
100

Kultur- och fritidsnämnden
Målområden (MO)
1 - Ekonomisk tillväxt
2 - Livsmiljö
3 - Trygghet och omsorg
4 - Kunskap och livslångt lärande
Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO
Solna ska stärkas
som kultur- och
evenemangsstad.
Solnabornas nöjdhet med kulturlivet i
staden ska i nöjdhetsindex uppgå till
minst 6,5 senast år 2012. (År 2010 –
6,0 av 10).
Inte bedömt Målet har inte mätts under året. 2
Delområde kultur i allmänhet; värdet
ska öka till minst 6,5 senast 2012.
(År 2007 – 5,3 av 10).
Delområde föreställningar, konserter;
värdet ska öka till minst 6,5 senast
2012. (År 2010 – 5,0 av 10).
Solna kulturskola ska bli Årets kulturskola
senast år 2012. (År 2009 – 2:a
plats).
Inte bedömt Målet har inte mätts under året. 2
Inte bedömt Målet har inte mätts under året. 2
Inte bedömt Målet har inte mätts under 2011. 2
Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet:
Effektmålen har inte kunnat mätas och därför inte kunnat bedömas under 2011. Nämnden kan däremot redovisa flera resultat inom kultur-
och fritidsnämndens kulturpolitiska programs målområden. Vidare kan redovisas ett antal stora och små evenemang som utvecklats,
däribland Solnadagen med ca 10 000 besökare. Enligt medborgarundersökningen 2010 har Solnabornas nöjdhetsgrad med kulturlivet
i staden ökat med 0,5 procentenheter. Inriktningsmålet bedöms vara delvis uppfyllt.
Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO
Solna ska ha attraktiva
mötesplatser
och ett mångsidigt
utbud av kultur- och
fritidsverksamhet.
Nöjdhetsgraden för stadsbiblioteket
ska uppnå minst 4,3 senast 2011.
(År 2008 – 4,3 av 5).
Inte bedömt
Inte uppfyllt
Målet har inte mätts under 2011,
men ska mätas 2012.
2
2
Nöjdhetsgraden i fritidsklubbar för 10
- 12 åringar och funktionshindrade
barn och ungdomar ska öka till minst
9,0 senast 2011. (År 2009 - 10-12 år:
8,9 resp. 8,8 LSS korttidstillsyn av
10).
Nöjdhetsgraden i tonårsverksamheten
ska öka till minst 9,0 senast 2012.
(År 2010 – 8,7 av 10).
Kulturskolans elevers nöjdhetsgrad ska
öka till minst 5,7 senast 2011.
(År 2010 – 5,4 av 6).
Delvis uppfyllt
Inte uppfyllt
År 2011 – för 10 - 12 år: 8,8 resp.
LSS korttidstillsyn 8,2 av 10. Hög
nöjdhetsgrad, även om inte målet
uppnåddes.
Tonårsenkäten genomfördes hösten
2011. Värdet har ökat till 8,8.
Elevenkäten 2011 visar värde
5,4 av 6.
Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet:
Nöjdhetsgraden för stadsbiblioteket har inte kunnat mätas. Nöjdhetsgraden för fritidsklubbverksamhet ligger fortfarande relativt högt,
dock med något lägre värde för omsorgen om funktionshindrade barn. Dessutom har svarsfrekvensen sjunkit från 50 till 39 procent.
Nöjdhetsgraden i tonårsverksamheten ligger fortfarande högt. Nöjdhetsgraden för kulturskolan i elevenkät kan redovisa högt sammanvägt
betyg. Antalet biblioteksbesök per invånare har sjunkit i jämförelse med länet, vilket delvis kan förklaras av ombyggnad i Solna centrum
som påverkat spontanbesökare. Andelen ungdomar som besöker fritidsgårdar ligger fortfarande betydligt över länets övriga kommuner,
likaså andelen 10-12-åringar som är inskrivna i fritidsklubbverksamhet. Inriktningsmålet bedöms vara delvis uppfyllt.
2
2
101

Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO
Solna ska räknas som
en av Sveriges främsta
idrottsstäder.
Solna ska årligen tillhöra de fem främsta
idrottskommunerna i landet i
Sport och Affärers ranking. (År 2010
– 5:e plats).
Uppfyllt I Sport och Affärers årliga ranking
kom Solna stad på fjärde plats efter
Stockholm, Malmö och Göteborg.
2
Nöjdhetsgraden för utrustning och
skötsel av idrottsanläggningarna ska
öka till minst 7,0 senast 2012.
(År 2010 – 5,8 av 10).
Antal spontanidrottsplatser ska öka till
fem senast 2011. (År 2010 – 4).
Inte bedömt Målet har inte mätts under året. 2
Uppfyllt
Spontanidrottsplatser med konstgräsyta,
åtta stycken: Skytteholmsfältet,
Bagartorp, Byparken, Ritorp,
Pampasparken, Tallbackaskolan,
Frösunda, Bergshamraskolan.
Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet:
Solna utsågs till fjärde främsta idrottskommun i tidningen Sport och Affärers årliga ranking. Det är bara Stockholm, Malmö och Göteborg
som är före Solna på listan där totalt 25 kommuner ingår. Rankingen baseras på ett antal kriterier, bl.a. förekomsten av arenor,
elitidrottssatsningar, hur kommunen använder idrotten i marknadsföringen, näringslivets stöd till idrotten samt befolkningens intresse och
aktivitetsgrad inom idrott och motion. Antalet spontanidrottsplatser med konstgräsyta har ökat till åtta, vilket är en fördubbling jämfört
med 2010. Inriktningsmålet bedöms vara uppfyllt.
2
102

Barn- och utbildningsnämnden
Målområden (MO)
1 - Ekonomisk tillväxt
2 - Livsmiljö
3 - Trygghet och omsorg
4 - Kunskap och livslångt lärande
Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO
Information om
verksamheten i förskolor
och skolor ska
vara tydlig, tillgänglig
och jämförbar.
Uppfyllt
2
Stadens värde i Sveriges Kommuner
och Landstings, SKL, årliga webbinformationsundersökning
ska öka
inom områdena förskola, grundskola
och gymnasium. (År 2010 – förskola:
55 procent, grundskola: 56 procent,
gymnasium: 72 procent.)
År 2011: förskola 77 procent,
grundskola 69 procent, gymnasium
78 procent. Solna har nått bättre
resultat inom samtliga områden.
Måluppfyllelsen har nåtts genom
att kompetensutveckla webbredaktörerna
och intensifiera informationsinsatserna
på webben gällande
de nya reformerna inom förskola
och skola.
Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet:
Områdena förskola, grundskola och gymnasium får alla högre andel än 2010. För området förskola är ökningen markant
från 55 procent 2010 till 77 procent 2011. Inriktningsmålet bedöms vara uppfyllt.
Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO
Utifrån kommunens
uppföljningsansvar
ska alla ungdomar
16-20 år, som inte
studerar, stimuleras
till sysselsättning.
Andelen ungdomar, i målgruppen för
stadens uppföljningsansvar, som är i
sysselsättning ska öka. (År 2010 – 85
procent).
Uppfyllt Andelen ungdomar, i målgruppen
för stadens uppföljningsansvar, som
är i sysselsättning har ökat till 95
procent år 2011.
3
Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet:
Andelen elever i gruppen som har sysselsättning har ökat med 10 procentenheter. Det framgångsrika arbete som utförts inom ramen för
projekt ”Umbrella” kommer att permanentas och bli en del av ordinarie verksamhet från 2012. Inriktningsmålet är uppfyllt.
103

Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO
Förskolor och skolor
ska kännetecknas av
trygghet och delaktighet.
3
Andelen barn och elever som är trygga
i förskolan och år 3, 5 och 8 i grundskolan
ska öka. (År 2010 – föräldrar
förskola: 92 procent, föräldrar åk 3:
86 procent, föräldrar åk 5: 83 procent,
föräldrar åk 8: 87 procent, elever åk 3:
89 procent, elever åk 5: 87 procent,
elever åk 8: 87 procent, flickor åk 3:
86 procent, pojkar åk 3: 91 procent,
flickor åk 5: 88 procent, pojkar åk 5:
87 procent, flickor åk 8: 85 procent,
pojkar åk 8: 92 procent).
Elevernas och föräldrarnas delaktighet
i skolans verksamhet ska öka. (År 2010
– föräldrar åk 3: 75 procent, föräldrar
åk 5: 72 procent, föräldrar åk 8: 65
procent, elever åk 3: 88 procent, elever
åk 5: 86 procent, elever åk 8: 76 procent).
Delvis uppfyllt År 2011:
Föräldrar förskola: 90 procent,
föräldrar åk 3: 81 procent,
föräldrar åk 5: 85 procent
föräldrar åk 8: 89 procent.
Elever åk 3: 89 procent,
elever åk 5: 85 procent,
elever åk 8: 81 procent,
flickor åk 3: 92 procent,
pojkar åk 3: 84 procent,
flickor åk 5:87 procent,
pojkar åk 5: 84 procent,
flickor åk 8: 82 procent,
pojkar åk 8: 84 procent.
Inte uppfyllt År 2011:
Föräldrar åk 3: 65 procent,
föräldrar åk 5: 68 procent,
föräldrar åk 8: 58 procent.
Elever åk 3: 88 procent,
elever åk 5: 73 procent,
elever åk 8: 66 procent.
Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet:
För inriktningsmålet bedöms ett effektmål som delvis uppfyllt och ett som inte uppfyllt. Bland eleverna har tryggheten minskat i årskurs 5
och 8 och ligger på samma nivå som 2010 i årskurs 3. På samma sätt har delaktigheten bland elever minskat i årskurs 5 och 8 medan årskurs
3 ligger på samma nivå som året innan. Tryggheten är viktig för nämndens verksamheter så arbetet med att förbättra förutsättningar
för ökad trygghet kommer att intensifieras under 2012. Inriktningsmålet bedöms som delvis uppfyllt.
3
104

Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO
Förskolor och skolor
ska ge barn och ungdomar
kunskap som
ger goda möjligheter
till fortsatta studier
och arbete.
Andelen barn som stimuleras och utmanas
till utveckling och lärande utifrån
sina förutsättningar och behov i
förskolan ska öka. (År 2010 – föräldrar
i förskolan: 80 procent).
Inte uppfyllt År 2011: 79 procent. 4
Andelen elever som är behöriga till ett
nationellt program på gymnasieskolan
ska öka. (År 2009 – 92 procent).
Andelen elever som når målen i grundskolans
åk 3, 5 och 9 ska öka.
(År 2009 – elever åk 5: 59 procent,
elever åk 9: 78 procent, flickor åk 5:
63 procent, pojkar åk 5: 56 procent,
flickor åk 9: 84 procent, pojkar åk 9:
73 procent).
Andelen grundskoleelever som vet vad
de behöver kunna för att nå målen i
de olika ämnena ska öka. (År 2010 –
elever åk 3: 80 procent, elever åk 5: 83
procent, elever åk 8: 80 procent).
Andelen grundskoleelever som har inflytande
över skolarbetet ska öka. (År
2010 – elever åk 3: 77 procent, elever
åk 5: 87 procent, elever åk 8: 85 procent).
Andelen elever på Solna gymnasium
som har grundläggande behörighet till
högre studier ska öka. (År 2009 – 88
procent).
Inte uppfyllt
Uppfyllt
År 2011: 92 procent
År 2010: 94,2 procent. Inför hösten
2011 har gymnasieskolan genomgått
stora förändringar. Det har inneburit
att fler elever än tidigare i hela riket
varit obehöriga till gymnasieskolan.
En nyhet är att behörighetskraven
skärpts. Tidigare räckte det med att
ha godkänt i tre ämnen, matematik,
engelska och svenska eller svenska
som andraspråk, för att komma in
på alla nationella program. I den nya
gymnasieskolan behövs godkända betyg
i flera ämnen. För yrkesprogrammet
behövs godkänt i ytterligare fem
ämnen och för högskoleförberedande
program behövs godkänt i ytterligare
nio ämnen.
År 2011: Elever åk 3: 86 procent,
flickor 89 procent, pojkar 83 procent,
elever åk 5: 79 procent, flickor 82
procent, pojkar 77 procent, elever åk
9: 80 procent, flickor 77 procent, pojkar
84 procent.
År 2010: Elever åk 3: 78 procent,
flickor 85 procent, pojkar 72 procent,
elever åk 5: 73 procent, flickor
80 procent, pojkar 66 procent, elever
åk 9: 80 procent, flickor 78 procent,
pojkar 81 procent.
Uppfyllt År 2011:
Elever åk 3: 81 procent,
elever åk 5: 88 procent,
elever åk 8: 84 procent.
Inte uppfyllt År 2011:
Elever åk 3: 88 procent,
elever åk 5: 73 procent,
elever åk 8: 56 procent.
Inte uppfyllt
År 2011: 87 procent.
År 2010: 87 procent.
Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet:
Inom inriktningsmålet bedöms två effektmål vara uppfyllda och fyra inte uppfyllda. För effektmålet att alla elever i årskurs 3, 5 och 9 ska
nå målen i samtliga ämnen, har andelen som når målen för årskurs 3 och 5 ökat och för årskurs 9 ligger andelen på samma nivå som året
innan. Pojkarnas måluppfyllelse i årskurs 9 har ökat medan flickornas har minskat.
Sammantaget bedöms inriktningsmålet som delvis uppfyllt.
4
4
4
4
4
105

Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO
Förskolor och skolor
ska vara attraktiva
för barn, elever och
föräldrar.
Andelen föräldrar som är nöjda med
sitt barns förskola ska öka från 83 procent
till 90 procent. (År 2010 – föräldrar
i förskolan 83 procent).
Inte uppfyllt Föräldrar förskolan: 78 procent. 4
Andelen föräldrar som är nöjda med
sitt barns skola ska öka. (År 2010 –
föräldrar åk 3: 82 procent, föräldrar
åk 5: 78 procent, föräldrar åk 8: 82
procent).
Andelen grundskoleelever som tycker
att de går i en bra skola ska öka.
(År 2010 – elever åk 3: 91 procent,
elever åk 5: 80 procent, elever åk 8: 73
procent).
Inte uppfyllt
Inte uppfyllt
Föräldrar åk 3: 80 procent,
föräldrar åk 5: 81 procent,
föräldrar åk 8: 80 procent.
Elever åk 3: 85 procent,
elever åk 5: 77 procent,
elever åk 8: 64 procent.
Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet:
Inom inriktningsmålet bedöms alla tre effektmål som inte uppfyllda. Nöjdheten med förskole- och skolverksamheten har minskat, likaså
andelen elever som tycker att de går i en bra skola. Staden fortsätter arbetet med att förbättra och rusta upp förskole- och skollokaler. Under
2012 kommer nära 60 mkr att satsas på upprustning. En bättre lärplattform kommer att upphandlas under 2012 i syfte att förbättra
kommunikationen med och öka delaktigheten för elever och föräldrar i förskola och skola.
Inriktningsmålet bedöms som inte uppfyllt.
4
4
Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO
Entreprenörskap Andelen föräldrar som tycker att deras Uppfyllt Föräldrar förskolan: 62 procent 4
och entreprenöriella
kompetenser, så som
kreativitet, nyfikenhet
barns tankar och idéer i förskolan tas
till vara ska öka. (År 2010 – föräldrar i
förskolan 61 procent).
och samarbets-
Eleverna i grundskolan ska stimuleras Uppfyllt Förutsättningar för elevers utvecklande
av entreprenöriella förmågor
4
förmåga ska utvecklas
och löpa som en
till att använda sina entreprenöriella
förmågor, så som kreativitet, nyfikenhet
och samarbetsförmåga.
bl.a. långsiktiga samarbeten med lo-
har stärkts i skolorna. Skolorna har
röd tråd i förskolor
och skolor.
kala företag och med föreningslivet.
De aktiviteter som genomförs stärker
elevernas bilder av samhälle och
näringsliv samtidigt som de främjar
elevernas entreprenöriella kompetens.
Antal elever som går kursen ”Ung Företagsamhet”
på gymnasiet ska öka.
(År 2010 – 45 elever).
Uppfyllt Under läsåret 2010/2011 deltog 45
elever på 10 företag. Höstterminen
2011 deltar 54 elever på 12 företag.
Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet:
För inriktningsmålet bedöms samtliga tre effektmål vara uppfyllda. Större andel av föräldrarna i förskolan anser att deras barns tankar
och idéer tas tillvara. Fler elever driver företag inom ramen för ”Ung Företagsamhet” under höstterminen 2011 och inom grundskolan
sker aktiviteter som främjar kreativitet, nyfikenhet och samarbetsförmåga samt ger ökad insikt i samhälle och näringsliv. Inriktningsmålet
bedöms som uppfyllt.
4
106

Kompetensnämnden
Målområden (MO)
1 - Ekonomisk tillväxt
2 - Livsmiljö
3 - Trygghet och omsorg
4 - Kunskap och livslångt lärande
Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO
Fler solnabor har
arbete, deltar i
samhällslivet och den
egna kompetensen
tas tillvara.
Minst 65 procent av deltagarna som
har genomgått ”Solnamodellen” under
året ska uppbära egen försörjning.
(År 2009 – 65 procent).
Uppfyllt Av de som genomgått Solnamodellen
under året har 76 procent
gått vidare till egen försörjning.
3
Minst 50 nya strategiska företagskontakter
ska skapas varje år för att få
fram nya arbetstillfällen och praktikplatser.
Den öppna arbetslösheten i Solna ska
hållas på en låg nivå. (September 2010
– 2,6 procent).
Den öppna arbetslösheten bland Solnas
ungdomar 18 – 24 år ska hållas
på en låg nivå. (September 2010 – 3,3
procent).
Den öppna arbetslösheten bland utrikes
födda ska hållas på en låg nivå.
(September 2010 – 4,2 procent).
Inom två år efter påbörjad heltidsintroduktion
ska minst 87 procent av
flyktingarna kunna försörja sig själva.
Genom regelbunden uppföljning av
alla nyanlända flyktingar som fått uppehållstillstånd
efter första december
2010 bevaka att så få personer som
möjligt behöver försörjningsstöd efter
två år i arbetsförmedlingens åtgärder.
Uppfyllt
Uppfyllt
Uppfyllt
Uppfyllt
Uppfyllt
Delvis uppfyllt
112 nya företagskontakter har
skapats under året.
Den genomsnittliga öppna arbetslösheten
var under året 2,3 procent,
en lägre nivå jämfört med Stockholms
län (3,2 procent) och riket
(3,4 procent).
Den genomsnittliga öppna arbetslösheten
var under året 2,0 procent,
en lägre nivå jämfört med Stockholms
län (3,0 procent) och riket
(4,1 procent).
Den genomsnittliga öppna arbetslösheten
var under året 3,8 procent,
en lägre nivå jämfört med Stockholms
län (6,6 procent) och riket
(7,7 procent).
91 procent har blivit självförsörjande
av de flyktingar som kom till
Solna 2009.
Regelbunden uppföljning har gjorts
men effektmålet kommer inte att
kunna mätas förrän 2013.
Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet:
Genom Solnamodellen har fler Solnabor arbete och den egna kompetensen har tagits tillvara. Sannolikt deltar även fler människor i
samhällslivet. Bedömningen är därför att inriktningsmålet är uppfyllt.
3
3
3
3
3
3
107

Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO
Solnaborna har möjlighet
att utveckla en
hållbar kompetens
Minst 75 procent av de som studerar
svenska för invandrare, SFI, inom
vuxenutbildningen i Solna ska uppnå
Inte uppfyllt Resultatet är 59 procent, vilket är
32 procentenheter lägre jämfört
med 2010. Måluppfyllelsen beräknas
4
utifrån avbrott och tagna betyg.
utifrån arbetsmarknadens
och indi-
Det är 21 procent fler tagna betyg
målen utifrån sin studieplan.
videns behov i ett
under 2011 än 2010. Det har varit
52 procent fler avbrott vad gäller
livslångt lärande.
okänd anledning, vilket påverkar
måluppfyllelsen. Ytterligare analys
kommer att genomföras samt att
utbildningsanordnaren kommer att
få lämna in en åtgärdsplan för att
uppnå målet under 2012.
Minst 85 procent av de som studerar
på grundläggande nivå inom
vuxenutbildningen i Solna ska uppnå
målen utifrån sin studieplan med lägst
betyget Godkänt (G).
Minst 80 procent av de som studerar
på gymnasial nivå inom vuxenutbildningen
i Solna ska uppnå sin studieplan
med lägst betyget Godkänt (G).
Minst 80 procent av de studerande
inom vuxenutbildningen i Solna ska
vara nöjda eller mycket nöjda med sin
utbildning.
Utforma utbildningsutbudet inom
vuxenutbildningen i Solna så att minst
50 procent av utbildningsplatserna
inom gymnasial nivå antas med studerande
som har målsättningen att stärka
sin yrkeskompetens eller för inträde på
arbetsmarknaden.
Den genomsnittliga utbildningstiden
för studerande inom svenska för
invandrare, SFI, ska inte överstiga
300 timmar för att uppnå SFI-betyg
C och 250 timmar för att uppnå SFIbetyg
D.
100 procent av alla studerande som
slutfört gymnasial yrkesutbildning
ska direkt efter utbildningen vara
anställningsbara i den bransch som
studierna förbereder inför.
Inte uppfyllt
Resultatet är 71 procent, vilket är
17 procentenheter lägre jämfört
med 2010. Under året har åtgärder
vidtagits för att öka antalet elever
som får godkänt. Distansalternativet
har tagits bort som valbar
studieform och i slutet på året har
antalet lärarledda timmar ökats på
för samtliga elever. Denna utveckling
förstärks i det nya avtalet som
startar den 1 januari 2012.
Uppfyllt Resultatet är 86 procent. 4
Inte bedömt
Inte uppfyllt
Uppfyllt
Uppfyllt
Brukarundersökningen har inte gått
att genomföra enligt plan. Detta
innebär att det inte finns några siffror
att redovisa för 2011.
Resultatet är 48 procent. Resultatet
är ca 15 procentenheter högre jämfört
med 2010.
Resultat betyg C = 283 timmar i
snitt.
Resultat betyg D = 193 timmar i
snitt.
Alla som har slutfört sina yrkesutbildningar
är anställningsbara.
Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet:
Under året har kursutbud, tillgänglighet och flexibilitet vad gäller vuxenutbildning ökat markant, vilket förbättrar förutsättningarna
för Solnaborna att utveckla en hållbar kompetens som gör att de stärker sin ställning på arbetsmarknaden samt integreras i det svenska
samhället. Av effektmålen har tre effektmål uppfyllts, ett har inte kunnat bedömas och tre effektmål har inte uppfyllts.
Sammantaget bedöms inriktningsmålet vara delvis uppfyllt.
4
4
4
4
4
108

Socialnämnden
Målområden (MO)
1 - Ekonomisk tillväxt
2 - Livsmiljö
3 - Trygghet och omsorg
4 - Kunskap och livslångt lärande
Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO
Socialtjänsten ska
stärka individens
förmåga att leva ett
självständigt liv och i
allt sitt arbete särskilt
uppmärksamma
barns och ungdomars
situation.
Antalet Solnahushåll med försörjningsstöd
ska fortsätta att ligga på en
låg nivå. (År 2009 – 726 hushåll).
Uppfyllt
Uppfyllt
Under 2011 har antalet hushåll med
försörjningsstöd fortsatt att ligga på
en låg nivå jämfört med andra kommuner.
Antalet hushåll minskade
från 638 föregående år till 587 för
2011.
3
3
Den genomsnittliga tiden som ett
Solnahushåll har försörjningsstöd ska
fortsätta ligga på en låg nivå.
Antalet barn och ungdomar som återaktualiseras
för utredning ska minska.
Ensamkommande flyktingungdomar
som beviljats permanent uppehållstillstånd
ska vara självförsörjande och ha
eget boende innan de fyller 21 år.
Andelen personer med psykisk funktionsnedsättning
som har sysselsättning,
praktik eller arbete ska öka.
Delvis uppfyllt
Snittbidragstiden per hushåll för
2011 låg på 5,9 månader jämfört
med 5,5 månader för 2010, vilket
fortfarande innebär en låg nivå.
Delvis nytt mål och jämförelse med
2010 kan inte göras för hela målgruppen.
Under 2011 återaktualiserades
15 barn och 7 ungdomar för
utredning. Under 2010 återaktualiserades
11 barn. Under 2011 har
antalet ungdomar som återaktualiserats
minskat, fr.o.m. september
t.o.m. november återaktualiserades
1 ungdom jämfört med 6 tidigare
under 2011.
Delvis uppfyllt Nytt mål och jämförelse med 2010
kan inte göras. 2 ensamkommande
flyktingungdomar med permanent
uppehållstillstånd (PUT) av de
26 som var aktuella i början av
2011 har helt uppfyllt målet, 6 var
nära eller uppfyllde delvis målet, 2
avslutades av andra skäl som t.ex.
flyttning. 17 nya ungdomar med
PUT har tillkommit under året.
Uppfyllt
Andelen personer tillhörande
målgruppen som någon gång under
året haft biståndsbedömd sysselsättning,
anställning, rehabilitering
via Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen,
studerat eller haft
någon form av övrig sysselsättning
har jämfört med 2010 ökat från 42
procent till 50 procent.
3
3
3
109

Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO
Antalet ungdomar och vuxna med
missbruk som efter vård och behandling
kan uppvisa en förbättrad hälsa
och livssituation ska öka.
Uppfyllt Nytt mål och jämförelse med 2010
kan inte göras. 68 procent av de 65
vuxna och 100 procent av de 3 ungdomar
som under 2011 genomgått
mer omfattande missbruksbehandling
har uppnått målet, vilket innebär
en ökning under året jämfört
med vad som rapporterats i delårsrapport
per april och per augusti.
3
Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet:
Den samlade bedömningen är att inriktningsmålet uppfyllts.
Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO
Socialtjänsten ska
arbeta förebyggande
och erbjuda tidiga
insatser.
Antalet vräkningar ska fortsätta ligga
på en låg nivå i Solna.
Uppfyllt Av 16 vräkningsärenden som aktualiserats
hos förvaltningen har 5
verkställts, dock inga barnfamiljer.
2010 verkställdes 13 av 30 aktualiserade
ärenden och 2009 verkställdes
9 av 46.
3
Andelen öppenvårdsinsatser ska öka i
relation till institutionsvård.
Verksamheten ska utifrån inkomna
anmälningar få kontakt med fler
ungdomar och unga vuxna som är i
riskzonen för missbruk.
Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet:
Den samlade bedömningen är att inriktningsmålet uppfyllts.
Uppfyllt Nytt mål och jämförelse med 2010
kan inte göras. Andelen biståndsbedömda
öppenvårdsinsatser har
för året i sin helhet varit 83 procent
för samtliga verksamhetsområden.
Andelen har i stort sett legat på
samma höga nivå under hela året.
Inte uppfyllt Nytt mål och jämförelse med 2010
kan inte göras. Verksamheten har
under 2011 fått kontakt med 2
ungdomar/unga vuxna efter totalt
60 inkomna anmälningar.
3
3
110

Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO
Socialtjänsten ska
erbjuda en verksamhet
med god kvalitet.
Andelen brukare/klienter som är nöjda
med socialtjänsten ska ligga på en hög
nivå.
Delvis uppfyllt Den brukarundersökning som för
första gången genomförts 2011 visade
att Nöjd-Kund-Index (NKI)
för andelen brukare som var nöjda
med nämndens verksamhet i sin
helhet låg på 55,9. För riket i sin
helhet låg NKI för socialtjänstens
Individ - och familjeomsorg på 52,0
för 2011. I samma undersökning
redovisades också ett mer specificerat
kvalitetsindex (KVI) som var
0,50 sammanvägt för nämndens
alla verksamheter, vilket var något
under värdet för ett par kommuner
som genomfört motsvarande mätning.
3
Andelen överklagade beslut som går
emot förvaltningen ska ligga på en låg
nivå.
Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet:
Den samlade bedömningen är att inriktningsmålet delvis uppfyllts.
Uppfyllt
Delvis nytt mål och jämförelse med
2010 kan endast göras för beslut
om ekonomiskt bistånd. Andelen
överklagade beslut om ekonomiskt
bistånd som gått emot förvaltningen
har 2011 minskat till 10 procent
jämfört med 12 procent 2010.
Inom övriga verksamhetsområden
har 1 av 2 överklagade beslut under
2011 gått emot förvaltningens
beslut.
3
111

Gemensamma familjerättsnämnden
Målområden (MO)
1 - Ekonomisk tillväxt
2 - Livsmiljö
3 - Trygghet och omsorg
4 - Kunskap och livslångt lärande
Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO
Socialtjänstens
familjerättsverksamhet
ska stärka individens
förmåga att leva
ett självständigt liv
och i allt sitt arbete
särskilt uppmärksamma
barns och
ungdomars situation.
Antalet ärenden som återaktualiseras
efter samarbetssamtal ska minska.
Uppfyllt Nytt mål och jämförelser med
2010 kan därför inte göras. Dock
har antalet barn som återaktualiserats
minskat under året från 6
barn t.o.m. april till 2 barn under
perioden maj t.o.m. augusti och
1 barn under perioden september
t.o.m. december.
3
Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet:
Den samlade bedömningen är att inriktningsmålet uppfyllts.
Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO
Socialtjänstens familjerättsverksamhet
ska
arbeta förebyggande
och erbjuda tidiga
insatser.
Antalet samarbetssamtal ska öka i relation
till antalet vårdnadsutredningar.
Uppfyllt Jämfört med 2010 har antalet barn
där samarbetssamtal genomförts
ökat från 103 till 127, dvs. en ökning
med 23 procent. Antalet barn
där vårdnadsutredningar startat har
ökat från 48 till 50 för 2011, dvs.
en ökning med 4 procent.
3
Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet:
Den samlade bedömningen är att inriktningsmålet uppfyllts.
112

Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO
Socialtjänstens
familjerättsverksamhet
ska erbjuda en
god kvalitet.
Andelen brukare/klienter som är
nöjda med den familjerättsliga verksamheten
ska ligga på en hög nivå.
Uppfyllt Den brukarundersökning som
för första gången genomförts
2011 visade att Nöjd-Kund-Index
(NKI) för andelen brukare som
var nöjda med den familjerättsliga
verksamheten låg på 60,3 vilket var
högst jämfört med övriga områden
inom förvaltningen. För riket i sin
helhet låg NKI för socialtjänstens
Individ- och familjeomsorg på 52,0
för 2011. I samma undersökning
redovisades också ett mer specificerat
kvalitetsindex (KVI) som
var 0,86 för den familjerättsliga
verksamheten, vilket var betydligt
högre än för ett par kommuner
som genomfört motsvarande mätning
(0,33 respektive 0,34).
3
Andelen överklagade beslut som går
emot förvaltningen ska ligga på en låg
nivå.
Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet:
Den samlade bedömningen är att inriktningsmålet uppfyllts.
Uppfyllt Nytt mål och jämförelser med 2010
kan inte göras. Inga beslut har överklagats
under år 2011.
3
113

Omvårdnadsnämnden
Målområden (MO)
1 - Ekonomisk tillväxt
2 - Livsmiljö
3 - Trygghet och omsorg
4 - Kunskap och livslångt lärande
Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO
Äldre och personer
med funktionsnedsättning
ska känna
sig trygga och nöjda
med insatser och
omvårdnad.
Alla på vård- och omsorgsboende ska
ha en omvårdnadsplan med en riskbedömning
avseende kost, tryckskador
och fall.
Uppfyllt Statistikuppgifter som Medicinskt
ansvarig sjuksköterska (MAS) tar in
från verksamheterna visar att målet
är uppfyllt, dvs. att alla har en omvårdnadsplan
med riskbedömning.
3
75 procent av anhöriga som ger
stöd och hjälp till en närstående,
som p.g.a. långvarig sjukdom eller
funktionsnedsättning oavsett ålder
inte klarar vardagen på egen hand, ska
uppleva att de fått tillräckligt stöd och
vägledning.
75 procent av de som bor i gruppbostad/servicebostad
ska uppleva att
de får välja mat själva. (År 2009 – 68
procent).
Uppfyllt
Delvis uppfyllt
Resultatet visar att 79 procent av
de som intervjuades var mycket
nöjda med stödet som de fick. En
stickprovsundersökning gjordes i
augusti 2011 där anhöriga som antingen
har haft enskilda samtal eller
ingått i anhöriggrupp intervjuades.
Resulatet visade att 48 procent i
gruppbostad och 75 procent i servicebostad
uppgav att de själva får
välja mat. En brukarundersökning
gjordes under hösten.
Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmål:
Resultat från brukarundersökning alternativt avtalsuppföljning ligger till grund för bedömning av måluppfyllelsen.
Sammantaget bedöms inriktningsmålet som delvis uppfyllt.
3
3
Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO
Äldre och personer
med funktionsnedsättning
ska känna
sig respekterade.
Uppfyllt
3
85 procent av omvårdnadsnämndens
kunder i eget boende och i vård- och
omsorgsboende ska ha en kontaktman
som har huvudansvar för planering,
genomförande och uppföljning av
hjälpinsatserna.
(År 2009 – 77 procent).
Hemtjänstkunder ska i genomsnitt
möta högst 12 hemtjänstpersonal
under en 14 dagars period. (År 2008
– 13 hemtjänstpersonal).
85 procent av de som bor i gruppbostad/servicebostad
och av de som
har insatsen daglig verksamhet ska
uppleva att de får det stöd de behöver.
(År 2009 – 77 procent).
Uppfyllt
Delvis uppfyllt
Resultatet visar att alla verksamheter
har kontaktmannaskap där
kontaktmannen har huvudansvar
för planering, genomförande och
uppföljning. Verksamheterna har
vidtagit åtgärder, redovisade i "Utvecklingsplan
2011". Avtalsuppföljning
genomfördes under året.
Statistikuppgifter visar att hemtjänstkunder
i genomsnitt mött
11 hemtjänstpersonal under en 14
dagars period.
Resultatet i brukarundersökningen
visar att 84 procent i gruppbostad,
88 procent i servicebostad och 79
procent i daglig verksamhet uppger
att de får det stöd de behöver.
Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmål:
Resultat från brukarundersökning alternativt avtalsuppföljning ligger till grund för bedömning av måluppfyllelsen.
Sammantaget bedöms inriktningsmålet som delvis uppfyllt.
3
3
114

Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO
Äldre och personer
med funktionsnedsättning
ska ha
personligt inflytande
över sin tillvaro.
75 procent av kunderna som beviljats
bistånd i form av boende på vård- och
omsorgsboende har fått sitt förstahandsval
tillgodosett.
Inte uppfyllt Resultatet visar att 47 procent av
kunderna har fått sitt förstahandsval
tillgodosett. Effektmålet kan
vara svårt att kombinera med en
hög beläggning på boendena. Av
de som har valt vård- och omsorgsboende
utifrån profilinriktning har
73 procent fått sitt förstahandsval
tillgodosett. (År 2010 fick 68
procent sitt förstahandsalternativ
tillgodosett.)
3
75 procent av personer som beviljas
omvårdnadsinsatser i hemmet ska ha
individuellt utformade mål dokumenterade
i utredningen.
75 procent av de som bor i gruppbostad/servicebostad
och av dem
som har insatsen daglig verksamhet
ska uppleva att personalen är lyhörd
för deras synpunkter. (År 2009 – 69
procent).
Uppfyllt
Delvis uppfyllt
Resultatet i en stickprovsundersökning
visar att 75 procent av
kunderna har individuellt utformade
mål.
Resultatet i brukarundersökningen
visar att 72 procent av de svarande
i gruppbostad, 81 procent i servicebostad
och 63 procent i daglig verksamhet
uppger att personalen är lyhörd
för deras synpunkter.
Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmål:
Resultat från brukarundersökning, statistikuppgifter alternativt avtalsuppföljning ligger till grund för bedömning av måluppfyllelsen.
Sammantaget bedöms inriktningsmålet som delvis uppfyllt.
3
3
Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO
Äldre och personer
med funktionsnedsättning
ska ha en
meningsfull tillvaro.
80 procent av omvårdnadsnämndens
kunder i vård- och omsorgsboende
ska erbjudas organiserade aktiviteter
under helgen.
Uppfyllt Resultatet i Rådet för främjande
av kommunala analyser (RKA)
statistik visar att 83 procent av
de boende erbjuds aktiviteter på
helgerna. (År 2010 var resultatet 66
procent.)
3
75 procent av de som bor i gruppbostad/servicebostad
ska uppleva att de
får bestämma vad de ska göra på sin
fritid. (År 2009 – 69 procent).
Uppfyllt Avtalsuppföljningen visar att 75
procent har en skriftlig genomförandeplan
som är utarbetad
tillsammans med den enskilde där
fritidsaktiviteter ingår.
Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmål:
Resultat från brukarundersökning alternativt avtalsuppföljning samt statistikuppgifter ligger till grund för bedömning av måluppfyllelsen.
Sammantaget bedöms inriktningsmålet som uppfyllt.
3
Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO
Det förebyggande
arbetet ska förstärkas.
Alla personer som fyller 80 år under
2011 och som inte har hemtjänst ska
erbjudas förebyggande hembesök.
Uppfyllt Resultatet visar att alla personer
som fyllt 80 år under 2011 och
som inte har hemtjänst har erbjudits
förebyggande hembesök.
3
Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmål:
Inriktningsmålet bedöms som uppfyllt.
115

Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Målområden (MO)
1 - Ekonomisk tillväxt
2 - Livsmiljö
3 - Trygghet och omsorg
4 - Kunskap och livslångt lärande
Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO
Solnaborna och
Solnaföretagarna ska
erbjudas god service,
som kännetecknas av
ett starkt kundfokus.
Företagarnas nöjdhet med Solna stads
service gällande miljötillsyn ska öka i
nöjd kundindex (NKI) i Stockholm
Business Alliance serviceundersökning
2011. (År 2009 – 66 av 100).
Inte uppfyllt NKI för miljö- och hälsoskydd är
oförändrat 66. Resultat i intervallet
62-69 klassificeras som "Godkänt".
1
En rutin/process för samarbetsformer
med små och medelstora företag ska
finnas senast utgången av 2011.
Uppfyllt
Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet:
Det första effektmålet är inte uppfyllt, men resultatet klassas enligt undersökningen som godkänt.
Det andra effektmålet är uppfyllt. Inriktningsmålet bedöms därmed vara delvis uppfyllt.
En rutin/process för samarbetsformer
med små och medelstora
företag är framtagen tillsammans
med kompetensnämnden.
1
Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO
Spridning av ämnen
till luft, mark och
vatten som kan
påverka hälsan och
miljön ska minska.
Minst 20 procent (50 st) av de
miljöfarliga verksamheter som är klassade
som U-anläggningar ska ha fått
tillsynsbesök under 2010 och senast
utgången av 2011.
Uppfyllt Alla tillsynsbesök är genomförda. 2
En modell för energifrågor i tillsynen
av miljöfarliga verksamheter ska finnas
senast utgången av 2011.
46 procent (26 st) av alla C-verksamheter
ska ha fått tillsynsbesök senast
utgången av 2011.
Samtliga fastighetsägare som omfattas
av PCB-förordningen och som
ännu inte genomfört en godkänd
PCB-inventering har förelagts om att
inkomma med kompletteringar.
En webbsida som följer upp miljöprogrammets
mål ska finnas lättillgänglig
på Solnas webbplats senast utgången
av 2011.
Inte uppfyllt
Modellen för energifrågor i tillsynen
av miljöfarliga verksamheter
finns inte vid utgången av 2011.
(Den kommer att tas fram 2012.)
Uppfyllt Alla tillsynsbesök är genomförda. 2
Uppfyllt All tillsyn är genomförd. 2
Inte uppfyllt
Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet:
Tre effektmål är uppfyllda och två är inte uppfyllt. Inriktningsmålet bedöms därmed vara delvis uppfyllt.
Ett underlag är färdigställt men inte
publicerat. Alla fokusområdena ingår,
men alla uppgifter är inte fullständiga.
Syftet med webbsidan är
kontinuerlig uppdatering och nya
data och diagram förs in så snart de
blir tillgängliga.
2
2
116

Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO
De livsmedel som
produceras, säljs eller
på andra sätt hanteras
i Solna ska vara
säkra och korrekt
märkta.
50 procent (200 st) av alla livsmedelsanläggningar
ska haft tillsyn på sin
avfallshantering senast utgången av
2011 i enlighet med målen i SÖRAB
kommunernas gemensamma avfallsplan.
Uppfyllt All tillsyn är genomförd. 3
Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet:
Inriktningsmålet är uppfyllt.
Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO
Miljön i bostäder, offentliga-
och hygienlokaler
ska inte vara
ohälsosam.
Alla (10 st) servicehus, sjukhem och
vårdlokaler ska ha fått tillsyn senast
utgången av 2011.
Uppfyllt All tillsyn är genomförd. 3
Minst 20 procent (15 st) av alla
förskolor, 13 procent (3 st) av alla
undervisningslokaler och 20 procent
(2 st) av alla fritidslokaler ska ha fått
tillsyn senast utgången av 2011.
Egenkontrollen ska säkerställas vid
alla (5 st) utomhusbassängbad under
2011.
Handläggningstiderna för bostadsärenden
ska minska med minst 50
procent från 2009 till 2011.
Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet:
Alla fyra effektmålen är uppfyllda och därmed är inriktningsmålet uppfyllt.
Uppfyllt
Uppfyllt
Uppfyllt
Tillsyn är utförd på alla de angivna
verksamheterna.
Har utförts genom tillsyn på de
fyra utomhusbad som var i drift
under 2011.
Den genomsnittliga handlägningstiden
har minskat med 66 procent.
3
3
3
117

Revisionsberättelse 2011
Kommunfullmäktige i
Solna Stad
Revisionsberättelse för år 2011
Vi har för 2011 granskat kommunstyrelsens och nämndernas verksamhet och genom
utsedd lekmannarevisor även granskat verksamheten i stadens företag.
Granskningen har vad avser staden utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i
kommunal verksamhet och stadens revisionsreglemente.
Granskningen har haft den omfattning och inriktning samt givit det resultat som
redovisas i bilagan ”Revisorernas redogörelse år 2011”.
Revisorerna skall utifrån kommunallagen bedöma om resultatet i årsredovisningen är
förenligt med de mål för den ekonomiska förvaltningen som fullmäktige beslutat om i
årsbudget och flerårsplan. Bedömningen skall avse både de verksamhetsmål och
finansiella mål som fullmäktige fastställt och som är av betydelse för god ekonomisk
hushållning.
Vi bedömer att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och
verksamhetsmål som fullmäktige uppställt.
Vi tillstyrker att kommunstyrelsen och övriga nämnder och ledamöterna i dessa organ
beviljas ansvarsfrihet för 2011 års förvaltning.
Vi tillstyrker också att stadens årsredovisning godkänns. Årsredovisningen är i allt
väsentligt upprättad i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god.
redovisningssed.
Solna den 4 april 2012
Christer Schön Robert Gidehag Maria Engvall
Gustav Olofsson Anders Palm Christer Liss
Samuel Backlund
118

Ordlista och begreppsförklaringar
Anläggningstillgångar
Materiella - Fasta och lösa tillgångar för
stadigvarande bruk som fastigheter, anläggningar,
inventarier m.m.
Immateriella - Tillgång utan fysisk form,
t.ex. programvarulicenser och IT-system
som personalsystem, elektronisk fakturahantering
m.m.
Finansiella – Finansiella värdepapper och
fonder som förvärvats för långfristig placering
samt långfristiga fordringar.
Avskrivning
Planmässig värdeminskning av anläggningstillgång
på grund av ålder och utnyttjande.
Balansräkning
Balansräkningen visar den ekonomiska
ställningen på bokslutsdagen och hur den
förändrats under året. Av balansräkningen
framgår hur staden har använt sitt kapital
(i anläggnings- och omsättningstillgångar),
respektive hur kapitalet anskaffats
(lång- och kortfristiga skulder samt eget
kapital).
Eget kapital
Det egna kapitalet är totala tillgångar minus
avsättningar och skulder (nettoförmögenhet).
Det består av anläggningskapital
och rörelsekapital.
Finansiella intäkter och
kostnader
Poster som inte är direkt hänförliga till
verksamheten, t.ex. räntor, aktieutdelning,
realisationsvinster/förluster, förvaltningsarvode
m.m.
Finansnetto
Är skillnaden mellan finansiella intäkter
och kostnader.
Internränta
Kalkylmässig kostnad för det kapital som
utnyttjas inom verksamheterna.
Jämförelsestörande poster
Är kostnader och intäkter som inte tillhör
den ordinarie verksamheten och som är
viktiga att uppmärksamma vid jämförelser
med andra perioder.
Kapitalkostnader
Benämning för internränta och avskrivningar.
Kassaflödesanalys
Beskriver betalningsflödet uppdelat på
löpande verksamhet, investeringsverksamhet
och finansieringsverksamhet och
mynnar ut i förändring av likvida medel
(årets kassaflöde).
Kortfristiga fordringar och
skulder
Fordringar och skulder som förfaller till
betalning inom ett år från balansdagen.
Likviditet
Betalningsberedskap på kort sikt.
Långfristiga fordringar och
skulder
Fordringar och skulder som har en förfallotid
på mer än ett år från balansdagen.
Omsättningstillgångar
Tillgångar i bank, likvida medel i kapital-/
likviditetsförvaltning, kortfristiga fordringar,
exploateringsfastigheter i form av
tomträtter. Dessa tillgångar kan på kort
sikt omsättas till likvida medel.
Periodisering
Fördelning av kostnader och intäkter på
den redovisningsperiod till vilken de hör
för att ge ett rättvisande resultat för den
aktuella perioden.
Resultaträkning
Sammanfattar årets intäkter och kostnader
och visar årets resultat (förändring av
eget kapital).
Rörelsekapital
Skillnaden mellan omsättningstillgångar
och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet
avspeglar stadens finansiella styrka.
Skatteunderlag
Kommuninvånarnas beskattningsbara
förvärvsinkomster.
Soliditet
Är eget kapital satt i relation till de totala
tillgångarna. Visar hur stor del av de totala
tillgångarna som finansierats med egna
medel.

solna.se