ÖP 2006

ÖP 2006 

Översiktsplan för dagens och 

framtidens Solna 2006-2025 

Stadsbyggnadsdivisionen Solna stad 

Antagen av kommunfullmäktige den 29/5 2006 

1

2

ÖP 2006 

Översiktsplan för dagens och 

framtidens Solna 2006-2025 

Stadsbyggnadsdivisionen Solna stad 

Antagen av kommunfullmäktige den 29/5 2006

4

Förord 

Solna är kontrasternas stad. En tredjedel av kommunens yta utgörs av den härliga nationalstadsparken. 

Staden har inrättat ett kommunalt naturreservat kring Igelbäcken och området 

runt Råstasjön utvecklas allt mer till ett motions- och rekreationsområde. En lång rad kulturella 

skatter finns här med alla slott, Confidencen, Olle Olsson museet och Filmstaden för att 

nämna några. Samtidigt är Solna den stad som växer mest i Sverige. Helt nya stadsdelar växer 

fram med såväl bostäder som arbetsplatser. Solnas olika sidor lockar många människor. Ingen 

annanstans byggs det så många nya bostäder som här. 

Det är också ett skäl till att Solna har landets största inflyttning. Ett annat avgörande skäl 

är att de nya bostadsområden som växer fram är mycket attraktiva. Vi har från stadens sida 

lyckats att kombinera en god boendemiljö med tät bebyggelse och goda kommunikationer. 

I ÖP 2006 finns många av de kommande årens tänkta projekt beskrivna. Det pågår nu ett 

planarbete för att utveckla Norra stationsområdet, Karolinska institutet och Karolinska sjukhuset 

till ett bioscienceområde, där det nya universitetssjukhuset är en viktig del. Dessa planer 

kommer att skapa ett nytt attraktivt område som skapar stora möjligheter till tillväxt i huvudstaden, 

samtidigt som Stockholm och Solna växer samman. 

De största utbyggnadsområdena i Solna är Järvastaden och Ulriksdal som nu planeras för 

fullt. Där kommer det att skapas parhus, radhus, stadsradhus och större lägenheter som förbättrar 

möjligheterna för barnfamiljer att hitta ett bra boende i Solna. 

Det kanske mest spektakulära utvecklingsprojektet framöver är planerna på en omdaning 

av Solna centrum – Solna city. Projektet består av ett stort antal nya bostäder, en utveckling av 

centrumanläggningen med förbättrad service, kulturella satsningar och nya trafiklösningar. 

Solna station är ett område som kommer att lyftas rejält eftersom den nya nationalarenan 

för fotboll kommer att byggas där. Det blir en spännande stadsdel som kommer att utgöra ett 

centrum för idrott och kultur i regionen. Solna station kommer även att utgöra en regional 

trafikknutpunkt vilket skapar förutsättningar för en utökad kollektivtrafik. I området kommer 

även ett antal bostäder att byggas. 

Den kraftiga expansionen av Solna möjliggör mer än bara nya bostäder och arbetsplatser. 

Expansionen frigör resurser att satsa på idrott, kultur och andra kommunala verksamheter. 

Planerna på att förlänga tvärbanan till Solna centrum och vidare till Solna station är långt 

gångna. Mycket talar också för att vi i framtiden kan förlänga den ytterligare via Frösunda och 

Bergshamra till Universitetet. Det finns planer på en ny tunnelbana från Odenplan via Karolinska 

till centrala Solna. 

ÖP 2006 är ett viktigt dokument för att planera det framtida Solna. Den omfattande investeringsvilja 

som idag finns i staden grundas i utvecklingsviljan och den höga byggtakten. 

Vår ambition är att fortsätta vara i Sverigetopp när det gäller byggnation och framåtanda. 

Solna följer inte utvecklingen av regionens utveckling. Vi leder den. 

Lars-Erik Salminen (m) 

Kommunstyrelsens ordförande 

Anders Ekegren (fp) 

Byggnadsnämndens ordförande 

5

© Solna stad, Stadsbyggnadsdivisionen 

Projektledare: Jessica Andersson, planarkitekt, Solna stad, Stadsbyggnadsdivisionen 

Grafisk form 

och layout: Ann Ahlbom Sundqvist, www.ann.se 

Fotografier: Jessica Andersson, Jenny Larsson och Christer Joelsson där 

inget annat anges 

Omslagsbild: ”Porten”, skulptur av Björn Erling Evensen 

Kartor: Solna stads stadsbyggnadsdivision och stadsingenjörskontor 

Tabeller, 

diagram mm: se källa vid respektive figur 

Tryckeri: Bergs grafiska, Stockholm augusti 2006 

Papper: Omslag; Stora Fine 240g, inlaga; Stora Fine 115g 

Antal ex: 1000 ex 

Besöksadress: 

Postadress: 

Internet: 

Stadshusgången 2, Solna centrum 

Solna stad, Stadsbyggnadsdivisionen, 171 86 Solna 

www.solna.se 

6

Innehållsförteckning 

Förord 5 

Inledning 

Bakgrund 12 

Planprocessen 13 

Arbetets organisation 14 

Organisation 14 

Medverkande tjänstemän 14 

Läsanvisningar 15 

Solna - igår och i framtiden 16 

En kommun med gammal historia 16 

Varierande bebyggelsekaraktärer 16 

Solna imorgon 18 

Utgångspunkter 

Lagstiftning och planeringsförutsättningar 20 

Plan- och bygglagen 20 

Nationell miljöpolitik 20 

Nationell trafikpolitik 21 

Nationella folkhälsomål 21 

Nationell handlingsplan för äldre- och handikappolitiken 21 

Stockholmsregionen växer 22 

Regionens utveckling 22 

Stockholmregionens utvecklingsplan 22 

Vatten- och markanvändning 

Planens huvuddrag 28 

Strategi för kommunens fysiska utveckling 28 

Hur skall planförslaget tolkas? 28 

Planeringshorisont 2025 28 

Planförslaget 28 

Mark- och vattenanvändning 30 

Grönstruktur 32 

Trafikstruktur 33 

Regleringskarta 34 

7

Utvecklingsområden 36 

Urvalskriterier 36 

Västerjärva och Ulriksdalsfältet 38 

Solna station 40 

Solna city 42 

Huvudsta 44 

Karolinska sjukhusoch institutsområdet 46 

Allmänna intressen 

Befolkning och folkhälsa 50 

Befolkning 50 

Folkhälsa 52 

Service och utbildning 55 

Samhällsservice 55 

Kommersiell service 57 

Kommunalt planeringsunderlag 58 

Arbete, näringsliv och integration 59 

Arbetslöshet 60 

Integration 61 

Stadsmiljö och byggande 62 

Planerat byggande 62 

En god stadsmiljö 63 


Natur och rekreation 66 

Grönstruktur 66 

Grönstruktur och hälsa 68 

Biologisk mångfald 70 

Ekologiskt särskilt känsliga områden 71 

Strandskydd 73 


Vatten 75 

Vatten i Solna 75 

Dagvatten 75 

Solnas sjöar, havsvikar och vattendrag 77 

Grundvatten 84 


Kulturmiljö 85 

Solnas kulturmiljöer 85 

Skydd av kulturmiljöer 86 

Värdefulla miljöer och byggnader 87 


8

Kultur och fritid 93 

Rekreation och fritid 93 

Solna – en idrottskommun 94 

Kulturinstitutioner 94 

Sevärdheter 95 

Trafik 96 

Situationen i Solna 96 

Pendling 99 

Framtida infrastruktur 99 

Gång- och cykelvägnät 104 


Tekniska försörjningssystem 106 

Energi 106 

IT- och telekommunikation 108 

Vatten och avlopp 109 

Avfall och avfallshantering 109 


Miljöfaktorer 111 

Vatten och miljökvalitetsnormer 111 

Luftföroreningar 111 

Miljökvalitetsnormerför utomhusluft 114 

Buller 116 

Förorenade områden 118 

Radon 120 


Risk och säkerhet 122 

Riskfylld verksamhet 122 

Transporter av farligt gods 122 

Bensinstationer 124 

Luftfart 125 

Andra riskkällor 126 

Ras- och skredrisker 126 

Riksintressen 127 

Riksintressen 127 

Nationalstadsparken 130 

Tillkomst och lagregler 130 

Fortsatt hantering av Solnas del av Nationalstadsparken 133 

Gällande planer 134 

Fördjupade översiktsplaner 134 

Detaljplaner 134 

Övriga planer och kommunala dokument 134 

Mellankommunala och regionala intressen 136 

Igelbäcken 136 

9

Reservvattentäkt 136 

Mälaren 136 

Bällstaviken/Ulvsundasjön 136 

Avrinningsområden 137 

Järvakilen 137 

Nationalstadsparken 137 

Avfallshantering 137 

Tekniska försörjningssystem 139 

Regionala cykelstråk 139 

Infrastruktur 139 

Kollektivtrafik 140 

Genomfartstrafik i västra Storstockholm 140 

Större utbyggnadsområden 140 

Räddningstjänst 140 

Luftkvalitet 140 

Konsekvensbeskrivning 

Konsekvensbeskrivning 142 

Bakgrund 142 

Kommunens målformuleringar 143 

Samlad bedömningav översiktsplanen 144 

Övergripande målkonflikter och behov av avvägningar 145 

Måluppfyllelse 147 

Ekonomisk – social – ekologisk hållbarhet 147 

Övrigt som framkommit i diskussionerna 148 

Sammanfattning 149 

Bilagor 

Länsstyrelsens granskningsyttrande 152 

Kommunfullmäktiges sammanträdesprotokoll 154 

Övrigt 

Underlagsmaterial 156 

Förkortningar 158 

Sakregister 159 

10

Inledning 

Inledning 11

Bakgrund 

1987 infördes plan- och bygglagen (PBL) som kräver att alla kommuner skall ha en 

aktuell, kommuntäckande översiktsplan. 1991 antog kommunfullmäktige i Solna 

den första, och hittills enda, översiktsplanen för kommunen. Under innevarande 

mandatperiod har behovet av en ny översiktsplan blivit påtagligt då den tidigare 

inte längre är aktuell. Sedan den förra planen antogs har omvärldsförutsättningarna 

förändrats, ny lagstiftning tillkommit och stockholmsregionen utvecklats. Det ger 

helt nya planeringsförutsättningar för Solna att förhålla sig till. 

Översiktsplanen är ett dokument som skall bidra i arbetet mot en långsiktigt 

hållbar utveckling. I dokumentet skall mark- och vattenanvändningsanspråk lyftas 

fram och redovisas, likaså de miljö- och riskfaktorer som kan identifieras inom 

kommunen. Av dokumentet skall också översiktsplanens miljömässiga, ekonomiska 

och ekologiska konsekvenser kunna utläsas. 

12 Inledning

Planprocessen 

Processen för framtagandet av en översiktsplan regleras i 4 kap PBL. När ett 

förslag till översiktsplan har upprättats skall länsstyrelsen, regionplaneoch 

trafikkontoret (RTK), berörda kommuner, myndigheter, sammanslutningar, 

intresseorganisationer och enskilda som har ett väsentligt intresse av förslaget 

beredas tillfälle till samråd. Syftet med samrådet är att få ett bättre beslutsunderlag 

och att ge möjlighet till insyn och påverkan. De synpunkter som kommer 

in under samrådet skall redovisas i en samrådsredogörelse. En sådan skrevs 

under hösten 2005 och beslut om revideringar samt utställning av det reviderade 

förslaget fattades i kommunstyrelsen den 7 november 2005. 

Det reviderade förslaget skall sedan ställas ut under minst två månader, 

vilket i Solna gjordes under våren 2006. Den som ville lämna synpunkter på 

förslaget har haft möjlighet att göra det skriftligen under denna period. Efter 

utställningstiden har de inkomna synpunkterna ställts samman till ett utställningsutlåtande 

och kommunstyrelsen har tagit ställning till eventuella förslag 

till förändringar. Efter utställningen skall översiktsplanen antas av kommunfullmäktige. 

Planen vinner laga kraft tre veckor efter antagandet. 

En översiktsplan måste vara aktuell och minst en gång varje mandatperiod 

skall kommunfullmäktige ta ställning till dess aktualitet. Om man då kommer 

fram till att den inte längre är aktuell bör kommunen göra en revidering av 

befintligt dokument eller arbeta fram en helt ny översiktsplan. 

Efter godkännande i kommunstyrelsen den 8 maj antogs Solnas översiktsplan 

av kommunfullmäktige den 29 maj 2006. 

Antogs av 

kommunfullmäktige 

den 29/5 2006 

Inledning 13

Arbetets organisation 

Organisation 

Det är stadsbyggnadsdivisionen som i Solna 

ansvarar för kommunens övergripande och strategiska 

planering. Stadsbyggnadsdivisionen lyder 

under kommunstyrelsen och leds av kommunens 

exploateringschef. 

En politisk styrgrupp som består av Solna 

stads kommunstyrelseberedning har lett arbetet 

med översiktsplanen. Däri ingår gruppledaren i 

varje parti som finns representerat i kommunen. 

Ledningsgrupp för arbetet har varit en grupp 

förvaltningschefer. Medverkande var Ulf Brandt, 

exploateringschef; Ann-Christine Montalvo, chef 

för kultur- och fritidsförvaltningen; Liane Johansson-Wallerstedt, 

chef för omvårdnadsförvaltningen; 

Per Linder, stadsarkitekt; Sune Ericson, 

teknisk chef; Svante Lundquist, miljöchef; Sune 

Reinhold, stadsdirektör samt Mats Öhlin (del 

av tiden), chef för barn- och utbildningsförvaltningen. 

Projektledare för arbetet med ÖP2006 har 

varit planarkitekt Jessica Andersson. Den operativa 

arbetsgruppen bestod av samhällsplanerare 

Jenny Larsson och planarkitekt Jessica Andersson 

på stadsbyggnadsdivisionen tillsammans med 

GIS-ingenjör Marie Ljungh på stadsingenjörskontoret. 

Arbetet har bedrivits i nära samarbete med 

tjänstemän på kommunens förvaltningar. 

Medverkande 

tjänstemän 

Anna Johansson, Lars Hallgren, John Sjöström, 

Fredrik Leijonmark, Tommy Söderström, Arne 

Lindström, Lena Gehlin, Michael Thörne, 

Charlotta Öberg, Kajsa Betnér m fl. 

Ett flertal tjänstemän har under arbetets gång 

bidragit med texter, kunskap och synpunkter. De 

deltagande tjänstemännen ha varit: Allan Hedman, 

Ulrika Öberg, Greta Bagewitz, Ann-Christine 

Källeskog, Veronica Gelland Boström, 

14 Inledning

Läsanvisningar 

Översiktsplanens struktur 

Översiktsplanen är indelad i fem huvudavsnitt. En inledande del ger en 

bakgrund till översiktsplanen och nästa del behandlar de utgångspunkter 

och omvärldsförutsättningar på vilka planens förslag vilar. Den tredje 

delen utgörs av själva planförslaget och den fjärde delen redovisar de 

allmänna intressen och målformuleringar som kommunens arbete vilar 

på och utgår ifrån. En avslutande del redovisar sammanfattat den konsekvensbeskrivning 

som togs fram mellan samråd och utställning. 

Inledning 

Planförslag 



Allmänna 

intressen 

Mellankomm. 

och regionala 

intressen 

Inledning 15

Solna - igår och i framtiden 

En kommun 

med gammal historia 

Solna är en kommun med en diversifierad historia. 

Solna stad var kommun redan innan 1943 men då 

slogs municipalsamhällena Hagalund, Huvudsta, 

Råsunda och Lilla Alby ihop och dagens Solna 

fick sin geografiska avgränsning. Största delen av 

stadens bostadsoch arbetsplatsområden är uppförda 

under tiden mellan 1940- och 2000-talen. 

Då staten tidigare ägde ca två tredjedelar av det 

som idag är Solna finns också ett flertal betydligt 

äldre byggnader och statliga institutioner inom 

områdena medicin, försvarsmakt och järnvägsverksamhet. 

Det som idag är Solna präglas av en lång 

historia. Under tidig medeltid omfattade Solna 

socken en mycket stor del av det som idag utgör 

Stockholms innerstad. Stockholms tillkomst och 

utveckling ledde till att socknen successivt minskade 

i yta. Den nuvarande gränsen i söder mot 

Stockholm har dock gällt i stort sett oförändrad 

sedan 1600-talet. 

Under stormaktstiden på 1600-talet byggdes 

Ulriksdals och Karlbergs slott och under 1700- 

talet byggde Gustav III lustslottet Haga med dess 

engelska park. Runt Brunnsviken uppfördes vid 

samma tid ståtliga herrgårdar. Befintliga sommartorp 

byggdes om till luxuösa sommarresidens till 

kungens vänner och ämbetsmän. Bland dessa kan 

nämnas Ritorp, Bergshamra, Stocksundstorp, 

Annelund och Frösundavik. 

Den infrastruktur som idag präglar Solna har 

också en lång historia. 1865 drogs Norra stambanan 

genom Solna och på 1870-talet färdigställdes 

Västeråsbanan. I Solna växte Ritorp/Järva, 

Huvudsta och Hagalund upp runt järnvägsstationerna. 

I Lilla Alby, Hagalund och i Huvudsta 

uppfördes egnahemsbebyggelse som omkring 

sekelskiftet 1900 omvandlades till municipalsamhällen. 

Under samma tid uppfördes ståtliga 

grosshandlarvillor utmed Edsvikens stränder och 

mindre trähus utmed Huvudsta strand. 

Varierande 

bebyggelsekaraktärer 

I Solna finns ett stort spektrum av arkitektoniska 

formspråk och i de olika stadsdelarna uppvisas 

vitt skilda stilideal och karaktärer. I Råsundas 

centrala delar dominerar nationalromantik och 

jugend från tidigt 1900-tal. Funktionalismen 

från 1930- och 40-talen finns representerad bland 

annat i Råsundas utkanter och på Karolinska 

sjukhusområdet. 

Folkhemstanken genomsyrar bebyggelsen i 

Näckrosen och Ritorp medan norra Bergshamra, 

Västra skogen och Huvudsta centrum är planerade 

och byggda enligt 1950- och 60-talens 

grannskapsprincip och teorier om ABC-staden 

(arbete, bostad, centrum). Miljonprogrammets 

idéer och ideal ligger till grund för bebyggelsen 

i Huvudsta och Hagalund där bebyggelsen är 

storskalig och tidstypisk för 1960- och 70-talen. 

1980- och 1990-talens postmoderna arkitektur 

finns företrädd i främst i Agnesberg och Frösunda, 

kommunens senaste utbyggnadsområden. 

Kommunen har tydliga årsringar att bevara och 

bygga vidare på. 

16 

Haga lustslott i Hagaparken

De berömda stjärnhusen i Bergshamra, ritade Inledning av Backström & Reinius 17

Ett av Solnas nya bostadsområden, Filmstaden i Råsunda 

Solna imorgon 

Stora förändringar har skett i Stockholmsregionen 

under 1990-talet. Bostadsbristen har blivit 

påtaglig och behovet av nya bostäder är stort. 

Solna besvarar behovet genom att planera för ett 

stort antal bostäder och arbetsplatser i ett flertal 

områden i kommunen. Det finns fortfarande 

möjligheter att förtäta i Solna och att utveckla 

nya stadsdelar. I ett regionalt perspektiv är det 

resurseffektivt att fortsätta principen att förtäta 

i goda kollektivtrafiklägen, en teori som också 

understöds av den regionala utvecklingsplanen 

för Stockholmsregionen (RUFS, antagen i 

maj 2002) som togs fram av Regionplane- och 

trafikkontoret. 

Solna Stad har idag ca 64 000 arbetsplatser 

och 60 000 invånare. Det är ovanligt att det i en 

kommun av Solnas storlek finns så många arbetsplatser. 

Staden är en av de mest attraktiva städerna 

i landet för nya företagsetableringar. Även 

i framtiden kommer andelen arbetsplatser i kommunen 

att vara mycket hög. En ambition är dock 

att sträva efter att öka andelen bostadsbyggande. 

Framtidsfrågor 

En av de stora framtidsfrågorna kommer att bli 

att i en växande region som stockholmsregionen 

kunna uppfylla de stundtals motstående mål som 

eftersträvas. Vi skall kunna ta hand om en växande 

befolkning utan att göra avkall på hänsyn 

till miljöfaktorer och goda livsvillkor. Byggs alla 

de bostäder som Solna idag har planeringsberedskap 

för kommer det vid planeringsperiodens slut 

2025 kunna finnas en befolkning på ca 85 000 

invånare i kommunen. 

Det gäller att i ett tidigt skede identifiera 

målkonflikter och framgångsfaktorer för en resurseffektiv 

stadsbygd. I Solna handlar det bl a 

om att kunna leva upp till målet att bevara och 

utveckla grönstrukturen samtidigt som ett stort 

antal nya invånare skall ges plats i nya bostäder i 

kommunen. En utmaning för Solna är att på sikt 

förändra bostadsstrukturen i kommunen mot en 

större andel stora lägenheter. Idag finns det en 

brist på sådana vilket till viss del avspeglar sig i 

befolkningsstrukturen. Det måste vara möjligt 

att göra boendekarriär inom Solna stads gränser. 

En utmaning är också att kunna bygga en större 

andel marknära bostäder utan att göra avkall på 

hög boendetäthet. 

I förslaget till ÖP2006 understryks vikten av 

att det är klokt, även från ett regionalt perspektiv, 

att förtäta i den del av regionen som Solna tillhör. 

Det finns en hög beredskap för att bygga ett stort 

antal bostäder och arbetsplatser. Det finns dock 

anledning att resonera kring utbyggnadstakten 

för att kunna tillgodose behovet av service och 

infrastruktur i nya områden. 

18 Inledning


Inledning 19

Lagstiftning och 

planeringsförutsättningar 

Det finns ett stort antal planeringsförutsättningar som styr arbetet mot en hållbar utveckling där goda 

ekologiska, sociala och ekonomiska mål skall eftersträvas och uppnås. Nedan följer en sammanfattning av 

ett antal nationella förutsättningar som styr det kommunala planeringsarbetet. 

Plan- och bygglagen 

Det är plan- och bygglagen (PBL) som styr all 

planeringsverksamhet och det är kommunen som 

ansvarar för planeringen inom sina gränser (det 

s k planmonopolet). 

I PBL sägs bl a att planläggning skall främja 

en ändamålsenlig struktur av bebyggelse, grönområden, 

kommunikationsleder och andra anläggningar. 

Även en från social synpunkt god 

livsmiljö, goda levnadsförhållanden i övrigt samt 

en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, 

energi och råvaror skall främjas. Mark och vatten 

skall användas för det som de är bäst lämpade 

för med hänsyn till deras beskaffenhet och läge. 

Det är i den kommuntäckande översiktsplanen 

kommunen skall redovisa sin syn på hur mark 

och vatten skall användas på lång sikt. Översiktsplanen 

skall också fastslå riktlinjer som sedan 

kan ligga till grund för efterföljande beslut på 

en mer detaljerad nivå, genom fördjupningar av 

översiktsplanen och genom områdesbestämmelser 

och detaljplaner. 

Nationell miljöpolitik 

Den 1 januari 1999 trädde miljöbalken (MB) i 

kraft. Lagen utgör en samordnad, breddad och 

skärpt miljölagstiftning för hållbar utveckling, 

med syfte att tillförsäkra nuvarande och kommande 

generationer en hälsosam och god miljö. 

Riksdagen har antagit 16 nationella miljömål 

(det 16:e i november 2005) och ett antal miljökvalitetsnormer 

har införlivats i MB. Normerna 

är formulerade utifrån den miljöpåverkan som 

naturen tål och definierar det tillstånd för den 

svenska miljön som miljöarbetet skall sikta mot. 

De sexton miljökvalitetsmålen är: 

1. begränsad klimatpåverkan, 

2. frisk luft, 

3. bara naturlig försurning, 

4. giftfri miljö, 

5. skyddande ozonskikt, 

6. säker strålmiljö, 

7. ingen övergödning, 

8. levande sjöar och vattendrag, 

9. grundvatten av god kvalitet, 

10. hav i balans, levande kust och skärgård, 

11. myllrande våtmarker, 

12. levande skogar, 

13. ett rikt odlingslandskap, 

14. storslagen fjällmiljö, 

15. en god bebyggd miljö och 

16. ett rikt växt- och djurliv. 

Miljömålen har konkretiserats i ett antal 

tidsbestämda och mätbara delmål. Riksdagen har 

också tagit fram strategier för att klara delmålen 

till år 2010. Kommunerna ansvarar för att utveckla 

lokala mål som grundats på de nationella 

miljökvalitetsmålen. 

På regional nivå har länsstyrelsen anpassat 

och konkretiserat de nationella miljökvalitetsmålen. 

Med hjälp av översiktsplanen är det möjligt 

att i en kommun göra sektorsövergripande avvägningar 

samt skapa möjligheter att lokalt anpassa 

och konkretisera målen så att de på sikt kan 

förverkligas. I Solna bör miljöprogram och miljöstyrning 

bygga tydligt på de nationella målen så 

att uppföljning kan göras. 

20 Utgångspunkter

Nationell trafikpolitik 

De nationella transportpolitiska målen, regeringens 

prop 1997/98:56, består av ett övergripande 

mål samt sex delmål. Det övergripande nationella 

målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv 

och långsiktigt hållbar transportförsörjning 

för medborgarna och näringslivet. Delmålen är 

ett lättillgängligt transportsystem, hög transportkvalitet, 

säker trafik, god miljö, positiv regional 

utveckling och ett jämställt vägtransportsystem. 

Vägverket och Banverket har upprättat nationella 

planer för de närmaste tolv åren. Länsstyrelsen 

har beslutat om en regional länstransportplan 

för åren 2004–2015. 

Nationella folkhälsomål 

De nationella folkhälsomålen antogs av riksdagen 

2003 och innebär förslag till att folkhälsan skall 

förbättras och att skillnaderna i hälsa mellan olika 

grupper i befolkningen skall minskas. Folkhälsopropositionen 

innehåller förslag till ett övergripande 

nationellt folkhälsomål: Att skapa samhälleliga 

förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för 

hela befolkningen. Folkhälsoarbetet berör kommuner, 

landsting, frivilliga organisationer och 

andra aktörer. Faktorer i samhället som påverkar 

folkhälsan är t ex trygga och goda uppväxtförhållanden, 

ekonomisk och social trygghet, miljötillstånd 

etc. Regeringen har tagit fram elva målområden 

för det samlade folkhälsoarbetet: 

1. Delaktighet och inflytande i samhället. 

2. Ekonomisk och social trygghet. 

3. Trygga och goda uppväxtförhållanden. 

4. Ökad hälsa i arbetslivet. 

5. Sunda och säkra miljöer och produkter. 

6. En mer hälsofrämjande hälso- och 

sjukvård. 

7. Gott skydd mot smittspridning. 

8. Trygg och säker sexualitet och en god 

reproduktiv hälsa. 

9. Ökad fysisk aktivitet. 

10. Goda matvanor och säkra livsmedel. 

11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett 

samhälle fritt från narkotika och dopning 

samt minskade skadeverkningar av överdrivet 

spelande. 

Nationell handlingsplan 

för äldre- och 

handikappolitiken 

1998 antog riksdagen den nationella handlingsplanen 

för äldrepolitiken och år 2000 en handlingsplan 

för handikappolitiken. De nationella 

målen för äldrepolitiken omfattar olika samhällssektorer. 

De kan brytas ned och konkretiseras 

inom olika verksamheter och förhållanden som 

berör äldre. Målet för politiken är att äldre skall 

kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället 

och över sin vardag. Äldre skall kunna åldras 

i trygghet med bibehållet oberoende, bemötas 

med respekt samt ha tillgång till god vård och 

omsorg. 

De nationella målen för handikappolitiken 

är: 

• en samhällsgemenskap med mångfald 

som grund, 

• att samhället utformas så att människor 

med funktionshinder i alla åldrar blir 

fullt delaktiga i samhällslivet samt 

• jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och 

pojkar, kvinnor och män med funktionshinder. 

Utgångspunkter 21

Stockholmsregionen växer 

Regionens utveckling 

Solna stads utveckling står i stark relation till hela 

stockholmsregionens utveckling. Regionen har 

en gemensam bostadsoch arbetsmarknad och 

en gemensam infrastruktur bestående av tekniska 

försörjningssystem, kommunikationer, utbildning 

och service. På grund av regionens gemensamma 

förutsättningar är dess utveckling av gemensamt 

intresse för staten, landstinget och kommunerna. 

För att samordning och gemensamma beslut skall 

kunna fattas på ett korrekt sätt krävs en effektiv 

regional planeringsprocess och utvecklingsplanering 

som de lokala aktörerna kan ställa sig 

bakom. 

Sedan 1990-talet har stockholmsregionen 

fungerat som hela Sveriges tillväxtmotor genom 

att vara en plats för förnyelse såväl som ett nationellt 

centrum för import och export samt annat 

internationellt utbyte. Ytterligare styrkor ligger 

i regionens innovations- och förnyelseförmåga, 

den goda marknaden för avancerade och moderna 

produkter samt att ett flertal framstående 

vetenskapliga institutioner finns lokaliserade i 

regionen. Regionens utveckling är därför en angelägenhet 

för Sverige som helhet. 

Regionen har under 1990- och 2000-talet 

haft den i särklass högsta befolkningstillväxten 

i landet, befolkningen uppgår idag till ca 1,8 

miljoner invånare. Av dessa har ca 20 % utländsk 

bakgrund. Enligt prognoser i den regionala utvecklingsplanen 

för stockholmsregionen (RUFS) 

kan regionen fram till 2030 växa med upp till 

600 000 invånare. 

Idag finns det anledning att tala om en integrerad 

Stockholm - Mälardalsregion. Nya regionaltåg 

och snabba vägförbindelser krymper restiderna 

på längre sträckor vilket gör att bostadsoch 

arbetsmarknaderna blir alltmer gemensamma. 

Den utvecklade spårtrafiken ger de boende i 

städerna runt Mälaren en bättre tillgänglighet till 

en stor och varierad arbetsmarknad. Ny bebyggelse 

planeras och byggs i flertalet av Mälardalens 

samhällen. En utvidgad region ger näringslivet 

i Stockholm tillgång till kvalificerad arbetskraft 

från ett större upptagningsområde och vice versa. 

Stockholmregionens 

utvecklingsplan 

I Stockholms län är landstinget regionplaneorgan 

och Regionplane- och trafikkontoret (RTK) 

det kontor som svarar för planeringsverksamheten. 

RUFS vann laga kraft i november 2002 

och gäller i sex år, d v s till november 2008. I 

utvecklingsplanen har perspektivet vidgats från 

den tidigare traditionella fysiska planeringen till 

att omfatta frågor om bl a innovationer, integration 

och kompetensutveckling. Under 2004 

aktualitetsprövades regionplanen och under 2006 

påbörjas arbetet med att ta fram en ny regional 

utvecklingsplan. 


I RUFS behandlas också sådana frågor som inte 

är av fysisk karaktär. Planen syftar till att främja 

en långsiktigt hållbar utveckling med social och 

ekologisk balans. Tre grundläggande mål är formulerade: 

• internationell konkurrenskraft, 

• goda och jämlika levnadsvillkor och 

• långsiktigt hållbar livsmiljö. 

Fem strategier för att bemästra detta har formulerats 

för att klara framtida krav: 

• öka regionens kapacitet, 

• skapa attraktiva kärnor och stärka innovationsmiljön, 

• vidga men samtidigt hålla ihop regionen, 

• utveckla effektiva system och strukturer 

och 

• internationalisera regionen. 

22 Utgångspunkter

De regionala och delregionala (ljusröda) kärnorna som utpekas i RUFS. I dessa kärnor skall den huvudsakliga förtätningen ske. (Illustration: RTK) 

Utgångspunkter 23

Enkärnig blir flerkärning 

Idag karaktäriseras stockholmsregionen som 

enkärnig. Sysselsättning, högre utbildning och 

kulturinstitutioner är huvudsakligen samlade i 

regionens centrum. Bebyggelsen följer kommunikationslederna 

i en tydlig stjärnstruktur ut från 

centrala Stockholm. 

En fortsatt tillväxt i regionen förutsätter att 

en stor volym av bostäder och lokaler kan tillskapas. 

Ny bebyggelse bör enligt förslag i RUFS 

koncentreras till nya regionala kärnor då det 

finns gränser för hur mycket den centrala regionkärnan 

kan växa. Stockholmsregionen anses vara 

tillräckligt stor för att yttre regionala kärnor skall 

kunna bildas. På följande platser har det i RUFS 

pekats ut att det finns förutsättningar för att sådana 

kärnor skall kunna uppkomma: 

• Barkarby-Jakobsberg 

• Kista-Sollentuna-Häggvik 

• Flemingsberg 

• Södertälje 

• Täby centrum-Arninge 

• Skärholmen-Kungens kurva 

• Haninge centrum 

Även om strategin med att koncentrera byggande 

och verksamheter till regionala och delregionala 

kärnor fullföljs så finns idag också tendenser som 

verkar i riktning mot utglesning av bostadsbyggandet. 

Småhus byggs i de yttre delarna av regionen 

och permanentning av fritidshusområden 

sker i allt större utsträckning. En omfattande 

ökad utspridning av bebyggelsen bör så långt som 

möjligt motverkas då en tät stadsbygd är att föredra, 

både från ett miljömässigt och ekonomiskt 

perspektiv. 

För att attraktiva regionala kärnor skall 

kunna bildas måste det radiella spårsystemet 

kompletteras med utvecklade väg- och kollektivtrafikförbindelser 

i tvärled som förbinder trafiksektorerna 

utanför den centrala regionkärnan. I 

kärnorna måste tätheten vara hög för att det serviceutbud 

och befolkningsunderlag som behövs 

skall kunna tillskapas. 

Samtidigt som flerkärnighet bör eftersträvas 

måste stjärnstrukturens fördelar tas tillvara. En 

effektiv kollektivtrafik kan förstärkas av externa 

kärnbildningar. De yttre regionala kärnorna måste 

ha huvuddelen av alla de faciliteter som den 

centrala regionkärnan har för att kunna fungera 

som komplement till Stockholms city och för att 

utspridning av bebyggelsen skall kunna motverkas. 

24 Utgångspunkter 

Postens nya huvudkontor i Huvudsta

Det byggs för närvarande mycket i regionen, här nya bostäder i Hammarby sjöstad 

Bebyggelsestruktur 

Stadsbyggandet bör inriktas på en tät regional 

struktur för att utveckla stadsmiljön, hushålla 

med mark och för att regionen ska bli mer transport- 

och energieffektiv. Regionens stadsmiljö 

skall behålla de kvaliteter som utmärker Stockholm 

idag: täthet, variationsrikedom samt offentliga 

platser och grönska där folk kan mötas 

och umgås. Lokaler för personal- och kontaktintensiva 

verksamheter bör främst byggas i de 

föreslagna regionala kärnorna, vilka på lång sikt 

skall fungera som komplement till den centrala 

regionkärnan. Externetablering av handel bör 

samordnas på regional nivå. 

Den bostadsbrist som råder i hela Stockholmsregionen 

kommer på sikt att medföra svåra ekonomiska 

och sociala konsekvenser. Det är viktigt 

att öka bostadsbyggandet. Ett ökat kommunalt 

ansvarstagande för bostadsförsörjningen, en förstärkt 

regional överblick och översyn av statliga 

hinder för bostadsbyggande kan vara medel för 

att förbättra bostadssituationen. 

Utgångspunkter 25

Transportsystemet 

Tillgängligheten i och till regionen är helt beroende 

av transportsystemet. Idag motsvarar inte 

trafiksystemet regionens behov, därför finns ett 

behov av att komplettera trafiksystemet och öka 

dess kapacitet. Åtgärder krävs på samtliga områden; 

nya spår och vägar, utökad kollektivtrafik 

samt åtgärder som kan omfördela resandet i tid 

samt mellan färdsätt. Resandet antas öka kraftigt 

under de kommande 15 åren, därmed ses det som 

än mer angeläget att trafiksituationen åtgärdas. 

Kompetensutveckling och FoU 

Stockholmsregionens främsta styrka internationellt 

sett är dess innovations- och förnyelseförmåga. 

För att regionen även i framtiden ska kunna 

vara dynamisk, förändringsbenägen och tillväxtorienterad 

krävs det ytterligare insatser för att 

utveckla kompetens och stärka forskning och utveckling 

(FoU) i regionen. Insatser måste vidtas 

för att öka övergången från gymnasium till högre 

studier, öka antalet studieplatser på regionens 

högskolor och universitet samt för att öka samarbetet 

mellan studier/forskning och näringsliv. 

Gullmarsplan, en regional kollektivtrafikknutpunkt 

26 Utgångspunkter

Mark- och vatten- 

användning 

Mark- och vattenanvändning 27

Planens huvuddrag 

Strategi för kommunens 

fysiska utveckling 

Utgångspunkten för Solna stads strategiska utveckling 

är att även fortsättningsvis utveckla 

Solna i riktning mot en tät stadsbygd med goda 

livsmiljöer, korta avstånd och effektiva kommunikationer. 

Detta skall göras utan att de gröna 

kvaliteterna i kommunen förstörs och genom att 

de infrastrukturella barriärernas negativa påverkan 

kan minskas på sikt. 

Hur skall 

planförslaget tolkas? 

Planförslaget består av detta kapitel i vilket förslag 

till användning av mark, vatten, infrastruktur 

och grönstruktur redovisas. De förslag till 

mark- och vattenanvändning som anges i detta 

kapitel skall understödjas av och samverka med 

de mål inom de olika sakområden som redovisas i 

kapitel 4, Allmänna intressen. 

De på kartan utpekade områdena är schablonmässigt 

redovisade till innehåll och avgränsning. 

Ett område som förutsätts utvecklas huvudsakligen 

för bostäder i översiktsplanen skall således 

innehålla just bostäder men också närservice, 

bostadsnära grönområden och andra kvaliteter 

såsom bl a möjlighet till spontanidrott, publika 

lokaler och trygg utemiljö. 

Översiktsplanen är ett inriktningsdokument 

och skall inte läsas som ett slutgiltigt ställningstagande 

till alla frågor som behandlas. I dokumentet 

redovisas bl a alternativa lösningar på förslag 

som ännu inte fått någon slutlig utformning. 

Planeringshorisont 2025 

Förslaget till mark- och vattenanvändning baseras 

på en utveckling som sträcker sig mot år 2025. 

Fram till dess kan ett antal infrastrukturella förslag 

ha kommit till utförande, utbyggnader som 

i sin tur kan ge förutsättningar för utbyggnad av 

bostadsområden m m. Målformuleringar och förslag 

till utbyggnader skall ses i detta perspektiv. 

Planförslaget 

Nuvarande markanvändning 

Områden som definieras som ”nuvarande markanvändning” 

redovisas utifrån dagens huvudsakliga 

och dominerande markanvändning, t ex 

bostadsbebyggelse, inom ett sammanhängande 

område. Inom det ryms också bostadsanknuten 

grönska, offentlig service, närservice såsom post 

och butik. Det kan också röra sig om idrottshallar 

och utemiljöer för spontanidrott. 

Större förändringsområden 

Vissa områden i planen redovisas som ”huvudsakligen 

bostäder”. I dessa områden planeras det 

främst för bostadsbebyggelse och förutsättningarna 

för en funktionsintegrerad stadsmiljö med 

både bostäder och verksamheter är inte lika stor 

som inom de områden som benämns blandad 

stadsbebyggelse. Den absoluta huvuddelen av de 

nya bostäder som tillkommer byggs som flerbostadshus. 

I definitionen ”huvudsakligen bostäder” 

inryms bostadsgårdar och dess grönska, bostadsnära 

närparker och rekreationsområden, servicefunktioner 

och utrymme för spontanidrott. Förskolor 

och skolor skall i dessa områden planeras 

in utifrån befolkningsprognoser och befolkningsförändringar. 

Detsamma gäller för de områden som benämns 

”blandad stadsbebyggelse”. Områden med 

blandad stadsbebyggelse skall planeras med en 

28 Mark- och vattenanvändning

strävan efter integration mellan verksamheter 

och bostäder. En blandad bebyggelse innebär att 

ett större innehåll av publika funktioner eftersträvas. 

Utpekade områden ligger i mycket goda 

kollektivtrafiklägen och med bra tillgänglighet 

varför förutsättningarna för funktionsintegrering 

är stora. Även i områden som definieras som 

”blandad stadsbebyggelse” skall närparker och 

stadsdelsparker etableras. Att områden pekas ut 

som ”blandad stadsbebyggelse” innebär inte att 

befintliga parker och annan stadsdelsgrönska kan 

tas i anspråk. Befintlig grönska som i avsnittet 

Natur och rekreation pekas ut skall så långt möjligt 

bevaras och utgöra en tillgång i stadsmiljön 

när förtätningar sker. En förtätning kan också 

leda till upprustning och omgestaltning som kan 

ge en tryggare och trevligare utemiljö. 

I de områden som definieras som ”Uppgradering 

och förtätning av befintliga och nya verksamheter” 

kommer det att ske en gradvis uppgradering 

av befintliga verksamheter. Det kan innebära 

både en förskjutning mot lokaler med mer 

tjänsteintensiva verksamheter och ett mer publikt 

behov. Detta föranleder också en förnyelse och 

förtätning i den befintliga miljön och i flertalet 

fall en omgestaltning som kan resultera i en trevligare 

och tryggare offentlig miljö. 

Bebyggelse 

Ambitionen i Solna är att bygga med hög täthet 

i goda kollektivtrafiklägen. Detta skall göras 

genom att huvudsakligen bygga i de föreslagna 

utvecklingsområdena. Ett tätt bostadsbyggande 

får inte tillkomma på bekostnad av goda boendekvaliteter. 

Utifrån kommunens uppställda mål 

bedöms planförslaget stödja en utveckling i riktning 

mot högt markutnyttjande och därmed en 

resurseffektiv utveckling utan att göra avkall på 

goda boende- och livskvaliteter. 

Utvecklingsområden 

I översiktsplanen anges fem utvecklingsområden. 

Det är inom dessa som den huvudsakliga framtida 

bostadsbebyggelsen och annan exploatering 

kommer att ske. Möjlighet till förtätningar finns 

även i andra delar av kommunen. Där är det av 

stor vikt att utreda varje plats specifika förutsättningar 

före eventuell förtätning. Utvecklingsområdenas 

avgränsning redovisas på separat karta (se 

sid 37). 

Grönstruktur, rekreation och fritid 

I Solna finns stora områden med värdefull grönstruktur 

som även fortsättningsvis skall värnas 

som en viktig resurs för kommunens medborgare 

och besökare. Det finns stråk och samband som 

är viktiga att bevara och förslag ges på stråk och 

samband som är viktiga att förstärka och inte 

bygga igen. 

Trafik 

I ett framtida Solna kan ett antal nya vägar och 

kollektivtrafiksatsningar märkbart förbättra förutsättningarna 

för mindre genomfartstrafik på 

ytvägnätet och för fortsatt god kollektivtrafiktillgänglighet. 

Flera större utbyggnader föreslås 

under planeringsperioden. 

I översiktsplanen redovisas alternativa förslag 

till sträckningar för vissa projekt där det ännu 

saknas fördjupade studier och där Solna inte tagit 

ställning för något alternativ. 

Vatten 

En stor del av Solnas gräns mot andra kommuner 

går genom vattenområden. Vattenfrågorna är 

en av de viktigare mellankommunala frågorna. 

Strandområdena är en mycket viktig resurs i 

kommunen som skall värnas även i framtiden. 

Delar av kommunens stränder är skyddade genom 

strandskydd. Där skydd saknas måste en 

diskussion kontinuerligt föras om hur man bäst 

säkrar långsiktig tillgång till stränderna samt 

skyddar ekologiska värden, genom att införa 

strandskydd eller genom bestämmelser i detaljplan. 

I översiktsplanen redovisas inga större förändringar 

av strandområdena, eller av skyddet för 

dem. 


Mark- och vattenanvändning 

Grönstruktur 


Nuvarande markanvändning 

Spår-och banområde 

Huvudsakligen bostäder 

Bostäder samt bostadsanknuten 

service och grönska 

Blandad stadsbebyggelse 

Bostäder, arbetsplatser, service, handel, 

parker, bostadsanknuten grönska m m 

Kommuncentrum 

Handel, service, arbetsplatser, 

bostäder m m 

Huvudsakligen större institutioner 

Sjukhus, universitet och högskolor 

innefattande parker och natur 

Huvudsakligen arbetsplatser 

Kontor, industri, lager, partihandel 

Huvudsakligen handel 

Större idrottsanläggning 

Större förändringsområden 

Huvudsakligen bostäder 

Bostäder samt bostadsanknuten service 

och grönska 

Blandad stadsbebyggelse 

Bostäder, arbetsplatser, service, handel, 

parker, bostadsanknuten grönska m m 

Uppgradering och förtätning av 

befintliga och nya verksamheter 

Golfanläggning 

Större park- och naturområde 

Alternativ sträckning för ny tvärbana 

Ny regional kollektivtrafikknutpunkt 

för tunnelbana, pendeltåg, tvärbana, 

regionaltåg och fjärrtåg 

Ny trafikplats 

Ny station för tunnelbana 

Ny station för pendeltåg 

Större begravningsplats 

Golfanläggning 

Större park- och naturområde 

Koloniområde 

Vatten 


Grönstruktur 


Trafikstruktur 


Regleringskarta 

Karta över områden i kommunen där reservatsföreskrifter 

etc i PBL och MB har inverkan på markanvändningen 


Västeråsbanan mellan Huvudsta och Skytteholm 

Jungfrudansen i Huvudsta 

Huvudsta strand 


Utvecklingsområden 

Urvalskriterier 

I översiktsplanen pekas fem områden ut som 

utvecklingsområden. Det är mark som av olika 

anledningar och med olika planeringshorisont är 

lämpade att utveckla i riktning mot förändrad 

markanvändning och där stora förändringar planeras 

att äga rum under planeringsperioden, fram 

till 2025. Områdena består av mark som tidigare 

varit ianspråktagen för annan verksamhet eller 

som lämpar sig väl för förtätning. I dessa områden 

är förutsättningarna goda för att utveckla en 

framtida samlad attraktiv stadsmiljö med varierat 

innehåll och med goda kommunikationer. Kommunens 

huvudsakliga stadsutveckling och utbyggnad 

skall äga rum i dessa områden. 

De fem områden är Huvudsta, Solna city, 

Karolinska sjukhusoch institutsområdet, Västerjärva 

och Ulriksdalsfältet samt Solna station. 

Utvecklingsområdena är alla av olika karaktär, 

därför måste områdena planeras utifrån dess egna 

förutsättningar. De tre förstnämnda ingår geografiskt 

i den i RUFS (2002) utpekade centrala 

regionkärnan. 

Förtätning kan komma att ske efter lämplighetsprövning 

även i andra delar av kommunen. 

Det kommer dock huvudsakligen att handla om 

enstaka kvarter eller mindre grupperingar av ny 

bebyggelse på grund av ändrad markanvändning 

eller att ett område bedöms som möjligt att förtäta. 


Inom de fem utpekade utvecklingsområdena kommer kommunens 

huvudsakliga utbyggnad och förtätning att äga rum. 


Västerjärva 

och Ulriksdalsfältet 

Bakgrund 

Planering av Västerjärva och Ulriksdalsfältet har 

pågått under en lång period och redan i översiktsplanen 

från 1991 pekades detta ut som utvecklingsområde. 

Under 2004 antogs en fördjupning 

av översiktsplanen för området. Den togs fram i 

samarbete med Sundbyberg då området sträcker 

sig över kommungränsen. Fördjupningen skall 

ligga till grund för en etapputbyggnad av de två 

delområdena. 

Förslag 

I fördjupningen redovisas ett förhållandevis högt 

markutnyttjande. Det planeras för en funktionsintegrerad 

stadsutbyggnad med totalt ca 5 500 

bostäder och ca 180 000 kvm kontorslokaler. På 

Västerjärva skall huvudsakligen bostäder byggas 

medan Ulriksdalsfältet skall bebyggas med både 

bostäder och kontorslokaler. Områdena närmast 

Ulriksdals pendeltågsstation skall ges en högre 

exploateringsgrad medan områdena längre bort 

från stationen kan bebyggas med mer småskalig 

bebyggelse. Det finns ett behov av att kunna erbjuda 

även marknära bostäder i Solna och delar 

av både Ulriksdalsfältet och Västerjärva bedöms 

som lämpligt för detta. Innan delar av Västerjärva 

kan byggas ut måste den luftburna kraftledning 

som idag genomkorsar området i nordsydlig riktning 

flyttas, alternativt förläggas i marken. 

På Ulriksdalsfältet redovisas en tätare bebyggelse. 

Kontorsbebyggelse skall utgöra en representativ 

front mot E4 och nationalstadsparken samtidigt 

som den måste fungera som bullerskydd för 

bakomliggande bostadsbebyggelse. I Västerjärva 

planeras det för renodlade arbetsplatsetableringar 

endast vid de två infarterna från E18. 

Utvecklingsområdets avgränsning 


Mycket av den gamla bebyggelsen i Västerjärva bevaras 

Byggnation baserad på en första detaljplan för en 

del av Västerjärva har påbörjats. Den innehåller 

ca 650 bostäder nordväst om bostadsområdet 

Agnesberg. Nästa etapp av utbyggnaden äger rum 

mot Sundbybergsgränsen och i Sundbyberg pågår 

under 2005/06 planarbete för en utbyggnadsetapp. 

Mark kan komma att behöva reserveras i Västerjärva 

för en ny 70/20 kV transformator/fördelningsstation 

för den tillkommande bebyggelsen. 

Utmaningar vid fortsatt planläggning 

• Att bemästra bullerproblemen i området. 

• Att bygga tillräckligt mycket vid pendeltågsstationen 

för att skapa serviceunderlag 

och att kunna etablera en bra närservice. 

• Att värna befintlig grönstruktur och 

skapa stråk till omgivande grönområden. 

• Att skapa ett bra möte mellan grönstruktur 

och bebyggelse. 

• Att klara uppsatta gränsvärden för miljökvalitetsnormer 

för partiklar och kvävedioxid 

vid byggnation på Ulriksdalsfältet. 

Målkonflikter att uppmärksamma i 

fortsatt planering 

• Bebyggelseexpansion – lokal grönstruktur 

• Tillväxtperspektivet – övergripande miljöfaktorer 

Kommunalt planeringsunderlag 

• Fördjupning av översiktsplanen för 

Västerjärva och Ulriksdalsfältet (antagen i 

KF i juni 2004). 


Solna station 


Bakgrund 

Jernhusen fastigheter AB äger ett markområde 

mellan Hagalunds verkstadsområde, stambanan 

och Råstasjön. Idag arrenderas marken ut till 

diverse företag såsom mindre åkerier och renhållningsföretag. 

Solna stad och Jernhusen (f d SJ 

Fastigheter) slöt år 2000 ett samarbetsavtal med 

syfte att planlägga området för bostadsändamål 

och kommersiella lokaler. 

Ett antal utredningar har sedan dess tagits 

fram för att utreda lämpligheten i att exploatera 

området. Avsikten har under hela utredningsperioden 

varit att skapa ett attraktivt område med 

förutsättningar för inslag av kommersiella lokaler 

och service. Det senaste förslaget är att på platsen 

uppföra Sveriges nya nationalarena för fotboll. 

Området ligger i anslutning till Råstasjön, ett 

av Solnabornas mest populära rekreationsområden. 

Det är inte heller långt till Solna pendeltågsstation 

dit också Tvärbanan kommer att dras. 

Detta ger förutsättningar för mycket god kollektivtrafiktillgänglighet. 

Solna station har också 

förutsättningar för att bli en viktig knutpunkt i 

framtiden. 

Förslag 

Under våren 2006 har idén om att lokalisera 

Sveriges nya nationalarena för fotboll till området 

presenterats. Både Solna stad och Jernhusen är 

idag markägare i området som berörs. Förslaget 

bygger på att området bebyggs med en nationalarena 

för 50 000 åskådare. Därtill kommer 

kommersiella lokaler och bostäder. I planeringen 

ingår också att säkra det viktiga rekreationsområdet 

kring Råstasjön. 

Det förekommer markföroreningar i området 

som avses exploateras och grundförhållandena är 

besvärliga. Det är två av flera faktorer som måste 

bemästras för att kunna bygga. Området måste 

förses med tillfredsställande trafikförsörjning då 

trycket i området tidvis kommer att vara mycket 

hårt, samtidigt som ett av Solnas viktigaste rekreationsområden 

skall kunna fortleva för kommunens 

invånare. 

Ett uppdrag har formulerats för området och 

avsikten är att en fördjupning av översiktsplanen 

skall tas fram för berört område. Området omfattar 

både Jernhusens mark och området kring 

Solna station som är av strategisk betydelse för att 

området skall bli välfungerande i framtiden. 


I anslutning till den populära Råstasjön och Solna station planeras ny bebyggelse 


• Att effektivt koppla det nya området till 

kollektivtrafik, både befintlig och ny. 

• Att etablera bra gång- och cykelstråk till 

Solna station. 

• Att skapa en tillfredsställande trafikförsörjning 

av området. 

• Att åtgärda markföroreningar för att 

kunna bygga. 

• Att förbättra vattenkvaliteten i mark och 

omgivande vattendrag. 

• Att säkra naturvärdena och rekreationsområdet 


• Att klara bullerproblematiken från arenan 

och från trafik till och från området. 

• Att klara bullerproblematiken från stambanan 

och verkstadsområdet mot planerade 

nya bostäder. 

• Att bemästra risker och ljusstörningar 

från verksamheter på bangårdsområdet. 

• Att kunna integrera bostäder i direkt 

anslutning till planerad arena. 

Målkonflikter att 

uppmärksamma i fortsatt planering 

• Bebyggelseexpansion – lokal 

grönstruktur 

• Ökad trafik – god boendemiljö 

• God boendemiljö - evenemang 


• Råstablick – program för detaljplan. 

Samrådshandling, september 2005. 


Solna city 

Bakgrund 

Ett arbete pågår för att utveckla Solna centrum 

och de närmaste omgivningarna. Avsikten är 

att skapa en tydlig stadskärna med hjälp av ny 

bebyggelse och bättre trafiklösningar. Det offentliga 

stadsrummet skall framhävas tydligare och 

dagens centrumbebyggelse skall byggas ihop med 

omgivande områden för att öka stadsmässighet, 

tillgänglighet och trygghet. 

Solna centrum omges idag av kraftig trafik på 

Huvudstagatan, Frösundaleden och Solnavägen. 

Förutom miljöproblem såsom buller och utsläpp 

medför detta en splittrad stadsbild och biltrafiken 

skapar barriärer för gående och cyklister. Solna 

centrum upplevs på grund av detta också som avgränsat 

och isolerat från omgivande områden. Ett 

programsamråd har genomförts mellan december 

2003 och februari 2004 och dess huvuddrag 

skall, efter revidering, ligga till grund för fortsatt 

planering av området. 

Förslag 

Längs Solnavägen, Huvudstagatan och Frösundaleden 

finns det möjlighet att förtäta bebyggelsen 

med både bostäder och arbetsplatser. Förtätningen 

skall ske utifrån principerna att bygga fram en 

tydligare stadsmässighet. Solna centrum skall 

kompletteras med nya butiker och ny service. I och 

med de presenterade planerna på att riva dagens 

Råsundastadion och bygga en ny på annan plats 

(se avsnitt Solna station) skapas goda förutsättningar 

för nya bostäder i ett mycket centralt läge 

och på så vis erhålla mer liv och förbättra stadsmässigheten 

i Solnas centrala delar. 

Nya trafiklösningar är ett måste för att minska 

miljöproblemen och öka tillgängligheten till centrum. 

I projektet ingår också förlängningen av 

Tvärbanan, där ett stopp planeras norr om Solna 

centrum i anslutning till tunnelbanan. Ambitio- 



Mellan Råsundastadion och Solna centrum planeras ett stopp för tvärbanan 

nen skall vara att stärka grönstrukturen och utveckla 

stadsparken Skytteholmsfältet. 


• Att förbättra de offentliga rummen och 

öka stadsmässigheten kring Solna centrum. 

• Att minska trafikens barriäreffekter och 

bygga ihop omgivande stadsdelar. 

• Att stärka Solna centrum som kommuncentrum. 

• Att förbättra de gröna kvaliteterna i centrum. 

• Att göra Solna centrum mer levande på 

kvällstid. 

• Att förbättra kontakterna med Solna station. 

• Att bemästra bullerproblematiken och 

gränsvärden för miljökvalitetsnormer. 



• Ökad trafik – god boendemiljö 

• Bostäder – kontor 

• Tillväxtperspektivet – övergripande miljöfaktorer 

• Integrerade områden – riskoch miljöfaktorer 


• Solna city, program för utveckling av 

centrala Solna, december 2003 


Huvudsta 


Bakgrund 

Huvudsta har under lång tid varit föremål för 

diskussioner om hur förtätning av stadsdelen 

skall kunna ske. Utglesning av befolkningen har 

skett successivt under en lång period vilket gör 

att det idag bor färre människor i Huvudsta än 

när området byggdes, vilket bl a ger sämre förutsättningar 

för lokal service att överleva. Området 

är lämpligt för förtätning då teknisk infrastruktur 

redan är utbyggd. En förutsättning för att 

förtätning skall kunna ske är dock att genomfartstrafiken 

i stadsdelen minskar kraftigt. 

Det finns många goda kvaliteter i den befintliga 

bostadsmiljön som bör bevaras och byggas 

vidare på. För de boende är också tillgängligheten 

god till rekreationsstråk av hög kvalitet, t ex 

Huvudsta strand som är ett välfrekventerat stråk. 

Förslag 

Med en utbyggd Huvudstaled i tunnel skapas förutsättningar 

för en utbyggnad av ca 3 000 – 3 500 

lägenheter och sannolikt lika många arbetsplatser. 

I framtida arbete bör det utredas huruvida antalet 

bostäder kan utökas på bekostnad av antalet arbetsplatser. 

Ambitionen skall vara att det skall byggas 

bostäder där så är möjligt. 

Om inte kraftfulla åtgärder görs för att på något 

sätt markant minska genomfartstrafiken genom 

Huvudsta kan endast ett begränsat antal bostäder 

byggas, detta på grund av den omfattande trafiken 

som idag passerar genom Huvudsta. De områden 

som i första hand kan och bör exploateras vid en 

förtätning är de områden med bäst kollektivtrafiklägen, 

i anslutning till stadsdelens tunnelbanestationer. 

Huvudstafältet skall bevaras som ett öppet 

rekreationsområde i området. 


Johan Enbergs väg, en välkänd och omtyckt miljö i Huvudsta 

En utredning har gjorts under 2005 för att 

mer detaljerat utreda hur en tunnel bäst bör dras 

under Huvudsta. Utredningen visar lämplig 

sträckning för en tunnel och två alternativa anslutningar 

västerut, via Huvudstabron eller via 

Tritonvägen. De alternativa anslutningarna ger 

samma trafikavlastning för Solna varför inget av 

alternativen har förordats i dagsläget. 


• Att förtäta utan att göra intrång i bevarandevärd 

grönstruktur. 

• Att minska genomfartstrafiken på gatunätet 

och bryta ner gaturummen till en 

mer småskalig och mänsklig skala. 

• Att bevara det viktiga regionala grönstråket. 

• Att förstärka serviceunderlaget genom 

att förtäta vid tunnelbanestationerna och 

ge förutsättningar för att bevara och utveckla 

närservicen. 



• Tät stadsbygd – områdets identitet och 

dess historiska värden 

• Bebyggelseexpansion – lokal grönstruktur 

• Bostäder - kontor 


Karolinska sjukhusoch 

institutsområdet 

Bakgrund 

Sjukvården i Stockholms läns landsting genomgår 

för närvarande stora strukturförändringar. 

Karolinska sjukhuset och Huddinge Universitetssjukhus 

slogs under 2004 samman till Karolinska 

Universitetssjukhuset. Det fungerar idag som 

bassjukhus för befolkningen i norra Stockholms 

län och är Sveriges ledande och största universitetssjukhus. 

Nuvarande lokaler i Solna är dock 

inte ändamålsenliga för att bedriva modern sjukvård. 

Planer finns på att bygga helt nya lokaler 

inom dagens sjukhusområde. Arbete pågår för att 

utreda förutsättningarna för en sådan utveckling. 

Området har en rik kulturhistoria och stora 

delar av både Karolinska sjukhusområdet och 

Karolinska institutet är arkitektoniskt mycket 

intressanta och värdefulla. 

Karolinska sjukhusområdet ligger i Solna stad 

men på gränsen till Stockholms innerstad. Integrerat 

med planeringen av ett nytt sjukhus pågår 

utredningar och planarbete om möjligheterna 

att däcka över och bebygga Norra stationsområdet 

som idag skapar stora barriäreffekter mellan 

Stockholm och Solna. Om en överdäckning och 

bebyggelse kan komma till stånd kan det få stor 

positiv betydelse för både sjukhusoch institutsområdet 

och dess integration med omgivningen. 

Det kan även få stor betydelse för stadsmiljön 

i Solna och stadsdelen Vasastan i Stockholm. 

Viktigt är dock att sjukhusets verksamhet måste 

kunna fortgå och utvecklas varför begränsningar 

i möjligheterna att bygga bostäder kan finnas. 

Detta måste klargöras. 

Förslag 

Ett programförslag, gemensamma planeringsförutsättningar, 

har varit ute på samråd under 2005. 

Det belyser olika frågeställningar av betydelse för 

att kunna överdäcka Norra stationsområdet och 

för att kunna skapa en ny stadsstruktur på Ka- 



Norra stationsområdet och Karolinska sjukhuset, ett samarbetsprojekt mellan Stockholm och Solna 

rolinska sjukhusområdet. Ett nytt sjukhus skall 

kunna byggas utan att de stora kulturhistoriska 

värdena på sjukhusområdet förvanskas. Det finns 

också riskfaktorer och trafikfrågor att hantera. 

Framför allt riskfaktorerna kan komma att stå i 

konflikt med önskan om att integrera sjukhusverksamhet 

med bostadsbebyggelse. 

Nya sjukhuslokaler föreslås byggas närmare 

Solnavägen. På så sätt kan Solnavägen ges en 

stadsmässigare gestaltning och Karolinska sjukhuset 

och institutet kan integreras bättre än idag. 

En ny tunnelbanegren, med uppgång vid Solnavägen, 

föreslås byggas ut då en ny effektiv kollektivtrafikförbindelse 

är absolut nödvändig för det 

stora antalet verksamma i området. 

Om ett nytt sjukhus kan uppföras leder det 

till att vissa av dagens lokaler inte längre kommer 

att behövas för sjukhusverksamhet. Det kan istället 

bli aktuellt att omvandla befintliga lokaler, till 

bostäder eller kontor. Om detta är lämpligt och 

hur det kan göras utan att de kulturhistoriska och 

arkitektoniska värdena förvanskas måste utredas 

vidare. 

Efter genomfört programsamråd har beslut 

tagits om att en fördjupning av översiktsplanen 

skall upprättas för området. Detta skall göras 

gemensamt mellan Solna och Stockholm. 


• Att skapa bättre kollektiva förbindelser. 

• Att bevara den kulturhistoriskt intressanta 

bebyggelsemiljön samt den värdefulla 

närgrönskan. 

• Att skapa tydligare kopplingar mellan 

Karolinska sjukhuset och institutet. 

• Att förbättra kontakterna mot Solna 

centrum samt mot Vasastan. 

• Att klara bullerproblematiken, både från 

bil- och helikoptertrafik samt från 

verksamheter. 

• Att förbättra kontakterna för gående, 

cyklande och grönska mellan Brunnsviken 

och Karlbergsområdet. 

• Att klara miljökvalitetsnormerna för 

utomhusluft. 

• Att inte bygga nya bostäder eller annat, i 

Stockholm eller Solna, som riskerar att 

inskränka sjukhusverksamheten. 



• Bostäder – kontor 

• Integrerade områden – riskoch 

miljöfaktorer 

• Tät stadsbygd – områdets identitet och 

historiska värden 


• Norra stations-, KI- och KS-området, 

gemensamma planeringsförutsättningar, 

november 2004. 

• Kulturhistorisk inventering av Karolinska 

sjukhusområdet, 2004. 

• Karolinska sjukhusområdet, trafikfrågor, 

september 2004 


48 Mark- och vattenanvändning 

Att jogga eller promenera runt Brunnsviken är mycket populärt

Allmänna 

intressen 

Allmänna intressen 49

Befolkning och folkhälsa 

MÅL OCH INRIKTNING 

• Solna skall eftersträva en jämn befolkningsstruktur. 

• Solna bör ha en befolkningsutveckling i nivå med Stockholms län i övrigt. 

• Utvecklingen av ett etniskt integrerat Solna skall stimuleras. 

• En större andel av bostadsbyggandet bör anpassas till barnfamiljer. 

• Ett samlat ansvar för folkhälsoarbetet bör tas fram i kommunen och de nationella 

folkhälsomålen bör brytas ned på kommunal nivå i en folkhälsoplan. 

Befolkning 

Solna är till ytan Sveriges tredje minsta kommun, 

ca 22 km2. Här bor ca 59 000 invånare fördelade 

på ca 36 500 hushåll. Mer än hälften av dessa 

består av ensamboende vilket är en hög siffra 

jämfört med riket i övrigt. En stor andel av kommunens 

invånare (36 % 31 dec 2002) är mellan 

25 och 35 år och antalet barn i kommunen är 

lågt i jämförelse med hela riket. Bara 12 % av 

Solnas befolkning är under 12 år (31 dec 2002). 

Solnas befolkningspyramid är därför mycket speciell 

om man jämför med rikets. 

I mitten av 1970-talet minskade Solnas invånarantal 

kraftigt och gjorde så ända fram till 1985 

då befolkningsantalet återigen började växa. Under 

denna period minskade antalet boende per 

lägenhet och bostadsbyggandet låg på en mycket 

låg nivå. Sedan mitten av 1980-talet har trenden 

vänt och befolkningstillväxten i Solna stad är sedan 

år 2000 större än den i Stockholms län som 

helhet och betydligt större än den befolkningstillväxt 

som sker i hela riket. 

Befolkningspyramiden i Solna skiljer sig tydligt från den för riket 

50 Allmänna intressen

60000 

58000 

56000 

54000 

52000 

50000 

48000 

46000 

44000 

1970 

1972 

1974 

1976 

1978 

1980 

1982 

1984 

1986 

1988 

1990 

1992 

1994 

1996 

1998 

2000 

2002 

Antal invånare 

Befolkningsutveckling i Solna stad 

Under 1980-talet hade Solna dock endast ca 

2 000 fler invånare än 1970. Befolkningstillväxten 

som skett sedan mitten av 1980-talet beror 

delvis på den naturliga befolkningsökningen men 

också på det relativt höga tillskottet av nybyggda 

bostäder i kommunen. Ett stort nybyggande ger 

förutsättningar för en stor inflyttning och därmed 

snabbare befolkningstillväxt samt möjlighet till 

omfördelning av befolkningsstrukturer. 

För kommunens planering är det väsentligt att 

försöka bedöma befolkningens utveckling i olika 

åldrar och hur befolkningen förändras i olika delar 

av kommunen. Prognoser är av särskilt intresse 

som beslutsunderlag vid planering av t ex barnomsorg, 

skolor, äldreomsorg och bostäder. 

Solna stads befolkningsprognos bygger på 

antaganden om fruktsamhet, dödsrisker, in- och 

utflyttning samt framtida planerat bostadsbyggande. 

Osäkerheten i prognosen ökar med prognosperiodens 

längd. Osäkerheten är störst i de 

rörliga åldrarna, d v s när man föds, när man är 

mest flyttbenägen (20–34 år) och när man dör. 

I ett längre perspektiv finns resonemang om 

regionens växande redovisat i den regionala utvecklingsplanen 

(RUFS). Med en fortsatt hög 

befolkningstillväxt i stockholmsregionen kan 

regionen komma att växa med hela ca 600 000 

invånare fram till 2030. Förutsatt att Solna klarar 

av den bostadsproduktion som det planeras för 

skulle kommunen med motsvarande befolkningstillväxt 

kunna komma att uppgå till drygt 80 

000 invånare. Det ställer stora krav på kommunal 

service och på planberedskap. 

Befolkningsprognos 


Ålder 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

0-5 3 560 3 585 3 680 3 725 3 760 3 795 3 820 

6-15 4 625 4 575 4 515 4 455 4 470 4 445 4 485 

16-19 1 725 1 790 1 825 1 890 1 945 1 975 1 970 

20-44 24 380 24 660 25 090 25 250 25 720 25 845 25 920 

45-64 13 505 13 735 13 940 14 045 14 165 14 315 14 415 

65-79 6 525 6 430 6 370 6 395 6 515 6 615 6 825 

80-w 3 675 3 690 3 700 3 680 3 615 3 575 3 510 

Summa 57 995 58 465 59 120 59 440 60 190 60 570 60 945 

Beräknad folkmängd i Solna stad, uppdelad på år och ålder. Siffrorna är avrundade till närmsta 5-tal. Källa: SCB våren 2004 

Folkhälsa 

Med folkhälsa avses befolkningens samlade hälsotillstånd. 

De flesta faktorer som påverkar hälsan 

ligger utanför det medicinska området. Kommunala 

beslut och ageranden spelar en avgörande roll 

för faktorer såsom social trygghet, boendesituation 

och förebyggande folkhälsoinsatser m m. Folkhälsoarbetet 

har de senaste decennierna förändrats 

och fokus ligger idag på regional och kommunal 

nivå. Kommunerna har en huvudroll i arbetet då 

det där fattas flest beslut som berör en stor del 

av den sociala ojämlikheten i hälsa grundläggs 

under uppväxtåren och sedan består under hela 

livet. 

Folkhälsan i en kommun beror av många 

faktorer, men de mest grundläggande är ekonomiska 

resurser och fördelningen av dessa i samhället 

samt levnadsvanorna hos befolkningen. I 

Stockholms län har ojämlikheten i hälsa mellan 

boende i olika områden och kommuner ökat de 

senaste åren. 

Antal 

70000 

60000 

50000 

40000 

30000 

20000 

10000 

0 

Män Kvinnor Totalt 

Antalet invånare í Solna stad 2002-12-31. Källa: Regionplane- och trafikkontoret, Områdesdata 2004, s. 304. 


Den beräknade åldersfördelningen i Solna de närmsta åren 

Folkhälsosituationen i Solna 

Det övergripande målet för Sveriges folkhälsopolitik 

är att skapa förutsättningar för en god hälsa 

på lika villkor för hela befolkningen. Många av 

de mått som används för att beskriva folkhälsosituationen 

i ett område bygger på sjukdomsstatistik 

eller riskfaktorer. Folkhälsoarbetets perspektiv 

är dock ofta positivt, med fokus på friskfaktorer 

och verksamma eller förebyggande insatser. I 

Solna saknas idag ett helhetsgrepp för förebyggande 

folkhälsoarbete samlat i en folkhälsoplan 

eller liknande varför det är svårt att redovisa 

nyckeltal för folkhälsomålen på kommunal nivå. 

Vad gäller graden av delaktighet och inflytande 

är valdeltagandet en viktig parameter och 

i Solna är deltagandet nära det genomsnitt som 

gäller för riket som helhet. Den ekonomiska och 

sociala tryggheten i en kommun kan mätas på 

flera sätt, t ex genom ojämlikhet i inkomst och 

andel av befolkningen med ekonomiskt bistånd. 

Solna har en större andel höginkomsttagare än 

riket, både bland män och bland kvinnor. Det 

finns dock också en större ojämlikhet i inkomst 

i Solna än i riket i övrigt (2001). Andelen vuxna 

med långvarigt ekonomiskt bistånd från socialtjänsten 

motsvarar ungefär samma nivå som 

i resten av landet. Det finns en tydlig koppling 

mellan ohälsosamma levnadsvillkor och inkomstnivå. 

De viktigaste faktorerna för barn och ungdomars 

hälsa är familje-, skol- och fritidsförhållanden. 

Nästan hälften av all ohälsa bland barn anses 

kunna härledas till de omständigheter under 

vilka familjen lever. Då barns hälsa är starkt relaterad 

till föräldrarnas sociala tillhörighet har 

förskole-, skol- och fritidsverksamhet en viktig 

roll i arbetet med att utjämna skillnader i barns 

uppväxtvillkor. 

Ohälsotalet sammanfattar antalet utbetalda 

dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, 

rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning 

per invånare och år. De senaste 

åren har det ökat såväl i Solna som i landet som 

helhet. Ohälsotalet är dock lägre i Solna än i riket 

och lägre bland män än bland kvinnor. 

Solna har en högre andel aborter per invånare 

än riksgenomsnittet. Skillnaden är störst i 

åldersgruppen 15-19 år. Förekomst av klamydia 

ökar sedan ett tiotal år tillbaka i hela Sverige och 

Stockholms län står för en oproportionellt stor 

andel av alla fall av HIV, syfilis och gonorré i 

landet. 


Minskat bruk av tobak och alkohol 

samt ett samhälle fritt från narkotika 

och dopning 

Rökningen minskar sakta i Sverige och i Stockholms 

län men behåller tätplatsen som den enskilt 

största orsaken till kroppslig ohälsa och för 

tidig död. Det finns en tydlig koppling mellan 

rökning och socialgrupp och kvinnor röker mer 

än män. I Solna har mycket arbete lagts ner inom 

just detta folkhälsoområde. Det är något vanligare 

bland flickor i åk 9 att röka i Solna än bland 

jämnåriga flickor i landet. Pojkarna röker mindre 

än jämnåriga pojkar i landet (2004). Dödligheten 

i tobaksrelaterade sjukdomar är betydligt 

högre i Solna än i riket. 

De senaste tio åren har tillgängligheten till 

alkohol ökat vilket medfört att alkoholkonsumtionen 

ökat. I Solna är den betydligt högre än i 

länet och i landet i övrigt. Solnaborna dricker i 

genomsnitt 16 liter 100-procentig alkohol per år, 

vilket motsvarar ungefär 17 glas vin per vecka. 

Genomsnittskonsumtionen i Sverige är knappt 

10 liter 100-procentig alkohol per år. Också vad 

gäller alkoholrelaterade sjukdomar och dödlighet 

ligger Solna betydligt högre än riksgenomsnittet. 

Narkotikakonsumtionen bland elever i åk 9 

är högre i Solna än i övriga riket. 11% av ungdomarna 

i Solna har någon gång använt narkotika, 

att jämföra med 7% av ungdomarna i hela 

Sverige. Ungefär var fjärde vuxen solnabo har 

någon gång använt narkotika. 

Strategier för framtiden 

Genom de kommunala verksamheterna bedrivs 

olika former av folkhälsoarbete dagligen i Solna. 

Förskolor, skolor, ungdomsmottagning, fritidsanläggningar 

och äldreomsorg är exempel på 

verksamheter som, tillsammans med miljöarbete, 

drogförebyggande arbete och trygghetsarbete, 

påverkar Solnabornas hälsa. Det saknas för närvarande 

ett samlat förebyggande folkhälsoarbete i 

kommunen som tar avstamp i de nationella folkhälsomålen. 

Sammanfattning 

Några av de ökande folkhälsoproblemen i Stockholms 

län och även i Solna är således en ökad 

förekomst av fysisk ohälsa, besvär från rörelseorganen 

samt riskkonsumtion och missbruk av 

alkohol. Ett stort folkhälsoproblem är också den 

ökande övervikten hos befolkningen i allmänhet 

och barnen i synnerhet till följd av ohälsosamma 

mat- och motionsvanor. Skillnaden i hälsa mellan 

olika grupper i samhället ökar. 

Vinterpromenader i skogen är ett sätt att förebygga ohälsa 


Service och utbildning 


• God offentlig och kommersiell service skall eftersträvas i alla stadsdelar. 

• Servicen i stadsdelarna skall anpassas efter befolkningsunderlaget. 

• Funktionsintegrerade stadsdelar skall eftersträvas. 

• Alla elever i Solna skall garanteras en hög utbildningskvalitet. 

• Alla barn skall ha en bra och trygg övergång från förskola till skola. 

En väl utbyggd service är viktig både för att 

invånarna ska trivas och för den generella 

inflyttningen. God service är attraktivt och kan 

vara avgörande för människors beslut att bosätta 

sig i en kommun. Det är viktigt från ett demokrati- 

och jämställdhetsperspektiv att service är 

tillgänglig för alla invånare, även för dem utan 

tillgång till bil och de med svårigheter att ta sig 

fram i samhället. Väl utbyggd service omfattar 

både kommersiell och samhällelig service. 

Ett sätt att förbättra utbudet av handel och 

service är att sträva efter funktionsintegrerade 

stadsdelar. Det stärker förutsättningarna för god 

lokal service och kan ge mer liv till de olika stadsdelarna. 

Samhällsservice 

Skola och utbildning 

I dagens samhälle blir det allt viktigare att ha en 

högre utbildning för att kunna slå sig fram på arbetsmarknaden. 

I Solna ses det därför som viktigt 

att antalet elever som fullföljer sina gymnasiala 

studier med godkänt betyg ökar. Vid val av bostadsort 

är tillgången på barnomsorg och skola 

av god kvalitet väsentlig. De flesta vill ha denna 

service i sitt närområde, därför skall Solna stad 

erbjuda barnomsorg och skolor av hög kvalitet i 

stadens alla stadsdelar. Förskolan och grundskolan 

behöver genomgå strukturförändringar då 

antalet barn och elever minskar i vissa stadsdelar 

men ökar i andra. Resurser skall därför förflyttas 

från stadsdelar där behovet är mindre till andra 

stadsdelar där resurserna behöver förstärkas. 

Staden strävar också efter att skapa en attraktiv 

kommunal gymnasieskola. 

Skolor i Solna 

Utbildningsnivå 2003-01-01 

Andel 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

16-19 

år 

20-24 

år 

25-44 

år 

45-64 

år 

andel med högst grundskoleutbild. 

andel med högst gymnasieutbild. 

andel med eftergymnasial utbild.< 3 år 

totalt 

andel med eftergymnasial utbildn. 3 år eller mer 

Utbildningsnivå i Solna 2003-01-01 Källa: 

Regionplane- och trafikkontoret, områdesdata 2004 

Stockholms län, s. 305 


Lekande barn på 4H-gården i Huvudsta 

Utbildningsnivå 

Utbildningsnivån i Solna är relativt hög, ca en 

tredjedel av invånarna har en eftergymnasial utbildning 

på minst tre år. Detta kan jämföras med 

Stockholmsregionen där andelen med eftergymnasial 

utbildning på minst tre år är 24 %. För 

hela riket är samma andel 14 %. Idag är det dock 

en lägre andel unga som går vidare till högre 

studier i regionen än i riket som helhet. Denna 

utveckling bör Solna vara med och sträva efter att 

vända. 

I Solna har den största andelen av befolkningen 

som högst en gymnasial utbildning. De 

invånare som har högst utbildningsnivå är de 

mellan 25 och 44 år, där drygt en tredjedel har 

en eftergymnasial utbildning på minst tre år. 

Bibliotek 

Kulturell verksamhet är ett viktigt inslag i Solnas 

verksamhet och kommunens bibliotek gör en stor 

insats i att tillhandahålla musik och litteratur till 

kommunens invånare. Kommunens huvudbibliotek 

finns i Solna centrum. Dessutom finns ett 

stadsdelsbibliotek i Bergshamra, ett bokcafé i Ritorp 

samt ett bibliotek på Solna gymnasium. Biblioteken 

är välbesökta och uppskattade och det 

finns möjlighet att låna böcker, film och musik. 

Äldreomsorg 

I Solna är det omvårdnadsnämnden som svarar 

för omsorgen av äldre. Verksamheten omfattar 

både hemtjänst, äldreboenden, dagverksamhet 

samt stöd och service till funktionshindrade. 

Det finns olika typer av äldreboenden, korttidsvård, 

omvårdnadsboende och servicehus. 

Servicehusen genomgår sedan 2002 en successiv 


omvandling till att bli seniorboende 65+, hyresrätter 

för människor över 65 år. Det finns idag 

tre sådana seniorboenden i kommunen. 

Utöver att tillhandahålla olika boendeformer 

spelar också kultur- och fritidsförvaltningen en 

viktig roll som förmedlare av fritidsaktiviteter. 

Aktiviteter anordnas för äldre i största allmänhet 

men också för äldre som är färdtjänstberättigade 

så att alla i samhället skall kunna få en meningsfull 

fritid. 

Kommersiell service 

Kommundelscentrum 

i alla stadsdelar 

I kommunen finns mer eller mindre väl fungerande 

kommundelscentrum i alla stadsdelar. 

Storleken på befolkningsunderlaget spelar stor 

roll för möjligheten att hålla ett kommundelscentrum 

levande. Förtätning av en stadsdel kan vara 

ett sätt att hålla en servicestruktur levande då 

förtätningar medför en ökad befolkning och därmed 

ett större serviceunderlag. De flesta centrum 

har idag ett bristande serviceunderlag. 

Solnas senaste utbyggnadsområde Frösunda 

är ett exempel på en funktionsintegrerad stadsdel. 

I samma kvarter finns bostäder, service och 

arbetsplatser. Stadsdelen är attraktiv för såväl 

bostadssökande som för företagsetableringar. 

Tack vare det stora antalet arbetsplatser så finns 

det en puls i stadsdelen även på dagtid då flertalet 

av invånarna inte uppehåller sig i stadsdelen. 

Serviceunderlaget möjliggör bl a restaurangetableringar 

som annars inte skulle ha varit möjliga. 

Funktionsintegreringen anses lyckad och servicen 

i stadsdelen är god. 

Centrum- och kollektivtrafiknära förtätningar 

i kommunens stadsdelar ses som en önskvärd 

åtgärd för att öka serviceunderlaget och hålla 

servicen på en bra nivå. Förtätningarna bör bestå 

av bostäder där det är möjligt då en större befolkning 

ger underlag för service. Det är dock ofta 

positivt med inslag av verksamheter som även 

dagtid skapar underlag för service. 

Solna centrum är ett av stockholmsregionens 

största och mest välbesökta inomhuscentrum. I 

centrumet finns ett 90-tal butiker, ett stort antal 

restauranger och caféer, banker, post och Solna 

stadshus. Solna centrum ligger centralt i kommunen 

och tillgängligheten är god med både 

tunnelbana och buss. Runt centrum finns också 

ett stort antal bilparkeringar. Det faktum att 

centrumet stänger under sen kväll och nattetid 

gör dock att stadsliv i kommunens centrala delar 

saknas på kvällen. 

Kommunens stadsdelscentrum, 2005 


Det finns stora utbyggnadsplaner för Solna 

centrum. I samband med planläggningen av det 

nya Solna city planeras ett relativt stort tillskott 

av nya butiker och ny service i Solna centrum. 

Funktioner och en utformning som gör kommunens 

centrala delar levande även kvällstid 

skall eftersträvas. Ett levande centrum är både 

en fråga om att kunna erbjuda kommunens 

invånare och besökare god service och ett bättre 

kulturutbud samt att skapa trygghet för dem 

som rör sig i de centrala delarna av kommunen. 

Kommunalt 

planeringsunderlag 

• Skolplan för förskoleverksamhet och 

skola. 

• Skolplan för gymnasieskolan. 


Arbete, 

näringsliv och integration 


• Solna skall ha en bred och varierad arbetsmarknad, med tyngdpunkt på tjänstesektorn. 

• Näringslivet skall stimuleras att ta ett socialt ansvar. 

• Näringslivet skall stimuleras att anställa personer med invandrarbakgrund. 

• Flyktingar och invandrare skall så snabbt som möjligt integreras i samhällslivet och ges 

möjlighet till egen försörjning. 

• Solna stad skall fortsätta att spela en viktig roll i Stockholmsregionens EU- och Östersjösamarbete 

och deltagandet i EU-projekt ska intensifieras. 

• Solna stad skall även fortsättningsvis vara en viktig aktör för att företag etablerar sig i 

Sverige och Solna istället för utomlands. 

• Solna stad skall vara den företagsvänligaste kommunen i Sverige. 

• Arbetslösheten skall hållas på en låg nivå. 

Solna är Sveriges mest företagstäta kommun. I 

Solna finns det ca 8 000 arbetsplatser och ca 64 

000 arbetstillfällen. Att antalet arbetstillfällen i 

kommunen är fler än antalet invånare (ca 59 000 

inv) är unikt i Sverige. Över 80 % av företagen 

verkar inom tjänstesektorn, däremot är tillverkningsindustrin 

svagt representerad. 

I RUFS anges att stockholmsregionen skall erbjuda 

en världsledande miljö för utveckling av nya 

företag vilka skall skapas med innovation och ny 

teknik som grund. I stockholmsregionen skall nya 

produkter och tjänster, nya metoder för produktion, 

leveranser, marknadsföring och distribution 

utvecklas samtidigt som företagen skall ges goda 

möjligheter att prova nya former för ledning, organisation, 

samverkan och kompetensutveckling. 

Solna har ett av de bästa företagsklimaten 

i Sverige enligt undersökningar genomförda av 

Svenskt Näringsliv. Ambitionerna är att behålla 

positionen som en av Sveriges bästa företagskommuner. 

Solna vill också skapa så goda förutsättningar 

som möjligt för företag att etablera sig i 

kommunen. Detta görs genom att erbjuda attraktiva 

lägen för nyetableringar nära regioncentrum 

med mycket goda kommunikationer till Stockholms 

centrala delar och Arlanda. 

Företagsetableringar 

Många stora företag är etablerade i Solna. 

COOP, ICA, DHL, Sony, Canon, Compaq, SAS, 

EDS och General Electric är några exempel. De 

svenska byggföretagen NCC, Skanska, PEAB 

och JM har sina huvudkontor i kommunen. De 

största arbetsgivarna är Karolinska universitetssjukhuset, 

Karolinska institutet, SAS, EuroMaint 

AB, TraffiCare AB, Tomteboda postterminal och 

Solna stad. 

Det finns ingen uttalad ambition att verka för 

klusterbildning inom kommunens gränser. Det 

håller dock på att utvecklas embryon till kluster 

inom livsmedel, bioteknik och inom byggbranschen. 

Under den senaste tioårsperioden har en 

stor omstrukturering av Solnas arbetsplatsområden 

skett. Traditionella verksamhetsområden 

med småindustri och tillverkning har omvandlats 

till områden huvudsakligen för tjänsteproduktion. 

Detta har medfört både en ökning av antalet 

arbetande, uppgradering av den fysiska miljön 

och nya företagsetableringar. 


Arbetslöshet 

Kommunens större arbetsplatsområden, 2005 

I november 2004 var antalet arbetslösa invånare 

knappt 1 200 stycken. Av dessa var drygt 800 

öppet arbetslösa och drygt 300 stycken deltog i 

arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Solna har låg 

arbetslöshet jämfört med resten av länet. Som 

exempel kan nämnas att arbetslösheten för utomnordiska 

medborgare i november 2004 var 3,9 % 

medan den i länet låg på 6,3 %. Den generella 

arbetslösheten i Solna var en procentenhet lägre. 

I Solna finns en ambition att arbetslösheten 

skall hållas på en låg nivå. Den s k solnamodellen 

har utvecklats som ett led i att ge människor möjlighet 

till egen försörjning. Modellen är ett samverkansprojekt 

mellan stadens arbetsmarknadsavdelning 

och socialförvaltningen och bygger 

på motprestationer från den som uppbär socialt 

bistånd eller introduktionsersättningar. Arbetet 

bedrivs till stor del individuellt för att hitta lösningar 

som passar den enskilda individen. Målet 

är att deltagare i solnamodellen skall gå vidare 

i arbete, studier eller starta eget företag. Det är 

därför viktigt att utveckla nätverket med både 

privata och offentliga arbetsgivare i Solna, för att 

skapa praktikplatser och hitta fler arbetstillfällen. 

Framtida byggande 

Sedan 1997 har antalet företag i kommunen 

ökat med 37 %. Solna har som mål att erbjuda 

företag lokaliseringar i attraktiva lägen med god 

tillgänglighet till kollektivtrafik. De områden i 

kommunen som inte är lämpliga att bebygga med 

bostäder bör vara de som i första hand bebyggs 

med lokaler för kontor och verksamhet. Det finns 

planeringsberedskap för ett stort antal kontorsprojekt 

i kommunen. Om samtliga kommer till 

utförande kan det vid planeringsperiodens slut, år 

2025, finnas ca 85 000 arbetande i kommunen. 

60 Allmänna intressen 

Solna strand, ett av kommunens arbetsplatsområden 

under omvandling

Frösunda är ett av kommunens stora utbyggnadsområden. Här ligger flera huvudkontor för stora svenska företag. 

Integration 

Var tredje invånare i stockholmsregionen har 

utländsk bakgrund, d v s är antingen född utomlands 

eller har minst en förälder som är det. 

Solna arbetar med integration enligt stadens 

integrationspolicy. Där fastslås att integration är 

en ömsesidig process som bygger på jämlikhet, 

samförstånd och respekt mellan människor. Därmed 

berörs alla av integrationen. Detta innebär 

att Solna stad vänder sig lika mycket till dem 

med svensk som med utländsk bakgrund i integrationsarbetet. 

Det krävs samarbete och samsyn 

för att skapa ett integrerat Solna. Arbetsplatser är 

den främsta arenan för integration. Det är i dagsläget 

svårare för personer med utländsk bakgrund 

att få tillfälle att bidra med sin kompetens än vad 

det är för personer med svensk bakgrund. Detta 

skapar inkomstklyftor som leder till segregation 

på andra områden i samhället, däribland inom 

boende. Att invånare med utländsk bakgrund 

skall få arbete är därför inte bara ett mål i sig, ett 

arbete fungerar också som medel för att skapa 

delaktighet i samhället och underlättar för individen 

att bli oberoende. 

antal utlandsfödda invånare (12 392 st) 

antal svenskfödda invånare (45 193 st) 

Andel utlandsfödda invånare i Solna 2002-12-31 

Källa: Regionplane- och trafikkontoret, Områdesdata 2004 

för Stockholms län, s. 304 

Andel utlandsfödda invånare 

Vid årsskiftet 2002/03 hade Solna drygt 12 000 

medborgare som inte är födda i Sverige, vilket 

motsvarar drygt 20 % av det totala antalet invånare. 

Av dessa hade drygt 5 000 utländskt medborgarskap. 


Stadsmiljö och byggande 


• Solnas goda läge i regionen skall utnyttjas för byggande av bostäder och arbetsplatser. 

• Nybyggnation och förtätning skall ske i goda kollektivtrafiklägen. 

• Den nybyggnation som sker skall utföras utifrån mål om ekologisk anpassning och 

energieffektivitet. 

• Parkmark och grönområden skall värnas. 

• Bostadsbyggande skall prioriteras före byggande av arbetsplatser. 

• Den fysiska miljön skall utformas så att arkitektonisk kvalitet, trygghet, integration, social 

trygghet och folkhälsa främjas 

• Staden skall vidta åtgärder för att minska bullernivåerna från väg och järnväg i 

bullerstörda områden. 

• Kommundelarnas skilda karaktärer skall värnas. 

• Det offentliga rummet skall ges en omsorgsfull gestaltning och underlätta möten mellan 

människor. 

• Byggande och stadsmiljö skall planeras så att det främjar jämställdhet mellan män och kvinnor. 

Solna har ett gynnsamt geografiskt läge i Stockholmsregionen. 

Stora delar ingår i det som i 

RUFS pekas ut som regioncentrum och kommunen 

är välförsörjd med kommunikationer. Det 

innebär att förutsättningarna för ett resurseffektivt 

byggande är goda. Trots kommunens ringa 

storlek finns flera områden som anses lämpliga 

för både förtätning och nybyggnation. I Solna 

finns planeringsberedskap för ett omfattande 

byggande av både bostäder och arbetsplatser. 

Planerat byggande 

Under översiktsplanens planeringsperiod fram till 

2025 bedöms kommunens bestånd kunna kompletteras 

med 50 % fler bostäder och 50 % fler 

arbetsplatser. Bostadsbyggande skall prioriteras 

där så är möjligt och arbetsplatser skall komma 

ifråga i sådana lägen där det inte är lämpligt att 

bygga bostäder. Det finns områden som i sin helhet 

är lämpliga för nybyggnation och befintliga 

områden som lämpar sig för förtätning. I samtliga 

kommundelar finns områden med kvaliteter 

som måste värnas och integreras vid en eventuell 

exploatering eller förtätning. Det finns också 

områden med brister, ofta i utformningen av de 

offentliga rummen. I Solna ses det som en viktig 

uppgift att tillfredsställa människors behov av bra 

bostäder. Bostadsbyggande bör underlätta möten 

mellan människor och en variation i bostadsbeståndet 

är önskvärd, både av upplåtelseformer 

och av bostadsstorlekar. 

Idag finns i Solna en övervägande andel små 

bostäder. Ett mål är att sträva efter att öka andelen 

större bostäder i kommunen. Detta kan 

möjliggöra att hushåll som idag tvingas flytta 

från kommunen när familjen växer i framtiden 

får större möjligheter att stanna kvar. En blandad 

stadsmiljö där bostäder, arbetsplatser och 

service integreras är eftersträvansvärd både från 

ett stadsbyggnadsperspektiv och från ett socialt 

perspektiv. Verksamheter kan ge liv till stadsdelar 

under dygnets alla timmar medan parker och 

torg fungerar som mötesplatser samtidigt som de 

ger ett grönt inslag i stadsmiljön. 


I Bergshamra har det byggts ca 500 nya studentlägenheter 

En god stadsmiljö 

Betydelsen av en god stadsmiljö har lyfts fram genom 

regeringens handlingsprogram för arkitektur 

och formgivning (prop 1997/98:117) samt genom 

ändringar i plan- och bygglagen. En estetiskt 

tilltalande utformning av byggnader och stadsoch 

landskapsmiljöer lyfts fram som ett viktigt 

allmänt intresse. Kvaliteter i den vardagliga bebyggelsemiljön 

skall tas tillvara och byggnaders 

särdrag ska beaktas. 

Dessutom är ett av de femton nationella 

miljökvalitetsmålen (prop 1997/98:145) ”en god 

bebyggd miljö”. Där definieras att städer, tätorter 

och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och 

hälsosam livsmiljö, samt medverka till en lokalt 

och globalt god miljö. De nationella miljökvalitetsmålen 

har brutits ned i delmål och målet är 

att de skall uppnås inom en generation. Det är 

Boverket som har huvudansvaret för delmålet 

”god bebyggd miljö” men lokala myndigheter 

skall bryta ned och konkretisera de nationella 

miljömålen så att måluppfyllelse kan ske. 

Bebyggelsens betydelse 

för folkhälsa och integration 

Det finns belägg för att utformning av den fysiska 

miljön har stor inverkan både på hälsoaspekter 

och på integration mellan människor. Trots att 

Solna är en till ytan liten kommun finns det svårigheter 

att överbrygga fysiska barriärer. Kraftiga 

barriärer inskränker bl a yngre människors sfär 

då de blir beroende av vuxna för att kunna röra 

sig fritt i samhället. Detta bör motverkas. Ett mål 

bör också vara att öka beståndet av hyresrätter i 

stadsdelar med bostadsrätter och vice versa. Det 

är viktigt att det finns valmöjlighet och variation 

även på stadsdelsnivå. 

Det offentliga rummet 

Det offentliga rummet är ett samlingsnamn för 

alla platser och områden som är tillgängliga för 

allmänheten, så som torg, uteserveringar, grönområden 

och gallerior. En stor del av människors 

sociala liv utspelar sig i det offentliga rummet vilket 

måste vara öppet och tillgängligt för alla. Det 

offentliga rummet har många olika funktioner, 

det kan vara öppna stråk för rörelse och förflyttning, 

platser för aktiviteter eller en symbolisk 

representation. 


Att offentliga platser finns är en förutsättning för 

ett levande stadsliv. Det är därför mycket viktigt 

att värna och främja det offentliga rummet, hålla 

det öppet för alla och säkra dess fortlevnad i en 

föränderlig, dynamisk stad. Att tillskapa sådana 

platser samt att ge alla tillgänglighet till dem är 

en demokratisk fråga. Därför måste offentliga 

mötesplatser vara tillgängliga även för människor 

med funktionshinder och de skall planeras från 

ett trygghetsperspektiv. 

Vid planläggning i Solna skall behovet av 

öppna ytor, platser där människor kan röra sig 

och samlas för spontana eller organiserade möten 

och evenemang, beaktas. På samma sätt bör det 

tillskapas och utvecklas platser för möten, föreläsningar, 

diskussioner, utställningar, teater- och 

musikevenemang. Det är angeläget att ha god 

tillgång till öppna mötesplatser i stadens alla 

stadsdelar och inte bara i stadens centrum. Solna 

har för avsikt att värna och främja det offentliga 

rummet såväl vid planläggning av nya områden 

som vid omgestaltning av befintliga stadsdelar. 

Ett gestaltningsprogram för offentliga platser bör 

tas fram för Solna. 

Bra belysning är en förutsättning för våra invånares trygghet 

Trygghet - 

en viktig faktor vid planering 

2004 antogs ett övergripande trygghetsprogram 

i Solna. De brottsförebyggande aspekterna måste 

beaktas när nya områden planeras. Trygghet är 

också en demokratisk fråga, alla har samma rätt 

att utan rädsla kunna röra sig fritt i stadsmiljön. 

Det är angeläget att se över offentliga miljöer 

såsom gångtunnlar, gångvägar genom parker 

m m för att göra dem så säkra som möjligt och 

avskräcka från brott. I trygghetsprogrammet 

finns ett antal åtgärdsförslag som skall beaktas 

och genomföras. 

Postgången i Solna centrum 


I Solnas stadspark finns möjlighet till många aktiviteter. Här solar Solnaborna på sommaren. 


• Trygghetsprogram för Solna, 2004 


Natur och rekreation 


• Grönstråken skall bevaras och förbättras. Bättre samband mellan olika grönområden 

skall eftersträvas, bl a med ekologiska passager. 

• Stadens invånare skall ha god tillgång till grönområden i närhet av sin bostad samt ett 

rimligt gångavstånd från sin bostad till ett större rekreationsområde. 

• Sammanhängande park- och naturområden bör ej minska i storlek och spridningskorridorerna 

dem emellan skall ej heller försvagas. 

• Solna skall bevara kommunens värdefulla naturmiljöer och värna om den biologiska 

mångfalden. 

• Solna skall verka för att bullersituationen förbättras i de större grönområdena. 

• Solnas strandområden skall vara allmänt tillgängliga och användas för fritids- och 

rekreationsändamål. 

Grönstruktur 

Regionens grönstruktur består av sammanhängande 

gröna stråk som sträcker sig genom flera 

kommuner. Åtgärder i en viss kommun kan därför 

ge effekter i intilliggande kommuner när det 

kommer till att tillgodose ekologiska, kulturella 

och sociala behov. Vid planering och exploatering 

är det därför viktigt att uppmärksamma detta 

faktum. 

Övergripande grönstruktur 

Igelbäckens naturreservat och nationalstadsparken 

sträcker sig genom Solnas norra och östra 

delar och utgör tillsammans ca en tredjedel av 

kommunens yta. Dessa områden rymmer mycket 

höga värden för naturvård, kulturmiljövård, rekreation 

och friluftsliv. De erbjuder omväxlande 

miljöer med barrskog, lövskog, öppna marker och 

anrika slottsparker. Naturreservatet och nationalstadsparken 

ingår i en av de regionala grönkilarna, 

Järvakilen. 

Genom Solna löper ytterligare två mellankommunala 

grönstråk som är viktiga för rekreation. 

Stråket från Vasastan i Stockholm via Karlberg 

och södra Huvudsta mot Sundbyberg innehåller 

förutom höga naturoch rekreationsvärden 

även höga kulturmiljövärden. Ett stråk löper från 

Råstasjön i Solna via de s k Golfängarna och Lötsjön 

i Sundbyberg norrut mot Järvakilen. 

Ett kommunalt naturreservat har inrättats för att skydda 

Igelbäcken 

Vattnet, stränderna och slottsparkerna är några 

av Solnas största rekreationstillgångar. Landskapet 

runt Edsviken, Brunnsviken, Ulvsundasjön/Bällstaviken 

och Råstasjön erbjuder många 

möjligheter till naturoch kulturupplevelser och 

rekreation. 


Kommunens grönstruktur, definitioner av grönstrukturhierarkin återfinns i texten 


Lokal grönstruktur 

Den lokala grönstrukturen är mycket viktig för 

de boendes rekreationsmöjligheter. Tillgången 

till parker är olika stor i olika delar av Solna, 

likaså tillgänglighet och kvalitet samt hur väl 

grönstrukturen hänger samman. Huvudsta är ett 

exempel på en stadsdel där naturoch parkområden 

binds samman med ett nät av gångvägar och 

-tunnlar. 

Orörda områden 

Trots kommunens stora naturoch parkområden 

saknas områden som är helt ostörda. Buller från 

trafiklederna sprider sig över hela kommunen. 

Alla grönområden är relativt hårt utnyttjade för 

rekreation. Det är därför viktigt att bullersituationen 

i de områden som är minst bullerstörda 

inte försämras. Detta gäller främst Igelbäckens 

naturreservat, Nationalstadsparken, Råstasjön, 

Huvudsta strand och Stockholms norra begravningsplats. 

En strävan är att på sikt förbättra bullersituationen 

i dessa områden. 

Begravningsplatser 

En del av Solnas grönstruktur utgörs av tre större 

begravningsplatser, Solna kyrkogård, Stockholms 

norra begravningsplats och Ulriksdals 

begravningsplats. Det finns även ett antal mindre 

kyrkogårdar och gravar. Begravningsplatserna 

utnyttjas ofta för promenader. De fungerar också 

som spridningskorridorer för växt- och djurliv 

vilket gör dem än mer värdefulla. 

Koloniträdgårdar 

I kommunen finns koloniträdgårdar i Bergshamra 

och Ulriksdal samt ett fåtal i östra Huvudsta. 

Dessa har ett stort rekreationsvärde för de 

människor som använder dem och de är viktiga 

att bevara, speciellt i en kommun som Solna där 

så stor andel av befolkningen bor i flerfamiljshus 

utan tillgång till trädgård. Koloniträdgårdarna 

har också ett kulturhistoriskt värde. Det skulle 

vara positivt att tillskapa fler koloniträdgårdar. 

Ulriksdals koloniområde 

Geologiska intressen 

Stockholmsåsen och dess närmaste omgivning är 

av stort geovetenskapligt värde. Många geologiskt 

intressanta bildningar finns här samlade inom 

ett mindre område, t ex strandterrasser, isräfflor, 

jättegrytor och flyttblock. Vid Råstasjöns södra 

strand finns en häll med korsande isräfflor i tre 

riktningar. Den är skyddad som naturminne. 

Grönstruktur och hälsa 

Det finns forskning som visar att vistelse i parker 

och andra grönområden är hälsosamt och att de 

som bor i stadsdelar med mera grönska generellt 

uppvisar en bättre hälsa. För att människor regelbundet 

skall kunna nyttja parker och grönområden 

måste de ligga på rimligt gångavstånd från 

bostäder och arbetsplatser. Parkerna bör i så 

stor utsträckning som möjligt kunna nås utan 

konflikt med korsande biltrafik. Först då kan god 

tillgänglighet uppnås även för barn och äldre. Då 

parker ofta används på kvällarna är det också viktigt 

att de är väl upplysta så att besökare känner 

sig trygga att vistas där. 


Det krävs parker för olika tillfällen och olika aktiviteter, 

av olika storlek och med olika innehåll. Detta 

för att både vardagliga behov, med snabb tillgång till 

bostadsnära grönska, och rekreativa behov, med större 

strövområden för utflykter etc, skall kunna uppfyllas. 

Beroende på storlek, avstånd från bostaden eller 

arbetsplatsen och innehåll klassificeras Solnas parker 

och grönområden som närparker , stadsdelsparker 

(inkl stadspark), rekreationsområden och strövområden. 

Det är viktigt att befolkningen har tillgång både till 

bostadsnära grönska och till större sammanhängande 

grönstråk. 

Det är mycket viktigt att det i allmänna grönområden 

finns möjlighet till spontanidrott, såsom ytor 

för bollspel etc. Detta måste beaktas vid planering 

och utformning av nya grön- och bostadsområden. 

Närparker och närnatur bör ligga inom ett avstånd på 

150-300 meter från bostaden eller arbetsplatsen och skall kunna nås 

på ett trafiksäkert sätt, framför allt i förhållande till bostaden. En 

närpark skall vara stor nog för kortare promenader (minst ca 1 ha). 

Närparkerna skall ge utrymme för både lek och lugna platser. Ett 

exempel är Charlottenburgsparken i Råsunda. 

Charlottenburgsparken, en närpark i Solna 

Stadsdelsparken kring Råstasjön 

Stadsdelsparker bör ligga inom ett avstånd på 500-800 meter 

från bostaden. Parken skall erbjuda utrymme för promenader och 

inrymma olika aktiviteter som lekplatser, dammar, caféer och bollplaner 

med mera. Parken skall kunna nås på ett trafiksäkert sätt och 

korsningar bör helst vara trafikseparerade. Ett exempel är området 


Stadspark är en central park som skall vara tillgänglig för stadens 

alla invånare och besökare. Innehållet liknar det i stadsdelsparkerna, 

men bör också inrymma andra funktioner såsom scener 

för konserter, teaterföreställningar och politiska debatter samt planteringar, 

fontäner och statyer. Solnas stadspark är Skytteholmsfältet. 

Rekreationsområden bör ligga inom ett avstånd på 500-800 

meter från bostaden. Ett rekreationsområde skall erbjuda utrymme 

för promenader och avkoppling i naturmiljö samt kunna användas 

för naturstudier och annan pedagogisk verksamhet. Området 

skall kunna nås på ett trafiksäkert sätt och korsningar bör helst 

vara trafikseparerade. Exempel på rekreationsområde är Huvudsta 

strand. 

Ett välanvänt rekreationsområde är Huvudsta strand 

Strövområden skall vara så pass stora att de kan användas för 

längre promenader och för motion, skidåkning, bär- och svampplockning 

osv eller som utflyktsområden. De bör inte ligga längre 

bort än 2,5 km från bostaden. Strövområden skall nås via gång- och 

cykelvägar men det bör också finnas goda förbindelser med kollektiva 

färdmedel. Ett strövområde bör vara minst 0,3 km2 stort. 

Strövområdet Hagaparken är ett välanvänt strövområde. 

Hagaparken är ett av kommunens strövområden, 

välbesökt av alla invånare i stockholmsregionen 


Skytteholmsfältet, Solnas stadspark 

Tillgången till parker och grönska 

Tillgången till parker varierar mellan stadsdelarna 

i Solna. Huvudsta är välförsörjt med närparker 

och stadsdelsparker men stadsdelen ligger 

långt från närmaste strövområde. Å andra sidan 

är tillgängligheten god till rekreationsområdet 

längs Huvudsta strand. Bagartorp och Agnesberg 

saknar stadsdelspark men ligger istället nära 

strövområdet Västerjärva. Bergshamra ligger i 

nationalstadsparken och stadsdelen är omgiven av 

större grönområden. De östra delarna av Frösunda 

ligger mycket nära nationalstadsparken men 

är avskilt genom E4 som är en kraftig barriär. I 

stadsdelen finns dock närparker varför tillgängligheten 

till grönska får anses vara god. Tillgängligheten 

till nationalstadsparken tillgodoses också 

relativt bra genom att det finns gångbroar och 

-tunnlar som korsar E4 på flera ställen. 

Sämst uppfylls kraven i södra och östra Råsunda 

samt i delar av Skytteholm där parkerna 

generellt är för små för att kunna erbjuda annat 

än begränsad lek och vila. I det tätbebyggda östra 

Råsunda används gårdsmiljöerna till stor del för 

parkeringsändamål. Dessa områden ligger också 

kringgärdade av trafikleder vilket försvårar för 

befolkningen att ta sig till de större sammanhängande 

grönområdena. 

Analyser som gjorts visar att befolkningen i 

Solna generellt sett dock har god tillgänglighet 

till grönska. Endast ca 10 % av befolkningen 

kan sägas ha för långa avstånd till både närpark, 

stadsdelspark och rekreationsområde. Av barn 

i åldrarna 0–12 år, som är mer känsliga för barriärer 

och inte själva kan ta sig till grönområden 

på längre avstånd, är siffran ungefär densamma. 

Ca 15 % av dem har otillfredsställande långt till 

närpark, stadsdelspark eller rekreationsområde. 

Dock är tillgängligheten till närparker sämre 

både för vuxna och barn. Fyra av tio invånare har 

mer än 200 m fågelvägen till närmaste närpark, 

de små grönområdena som är viktiga för vår 

dagliga rekreation. För barn i åldrarna 0–12 år 

är samma siffra ca fem av tio. Etablerandet och 

bevarandet av närparker är viktigt att beakta i 

planeringen. 

Solnas stadspark 

Skytteholmsfältet fungerar idag som Solnas 

stadspark. I parken finns väl tilltagna ytor för 

lek, motion och idrott samt vila. Dess betydelse 

och funktion som stadspark bör dock förstärkas 

genom att tillskapa allt från scener för konserter, 

teaterföreställningar och politiska debatter till 

blomsterrabatter, fontäner och statyer. Det är viktigt 

att kvaliteterna i denna park inte decimeras 

utan snarare förstärks. 

Biologisk mångfald 

Uppstyckning och splittring av landskapet är 

idag ett av de största hoten mot biologisk mångfald. 

Stora naturområden innehållande en variation 

av naturtyper är, tillsammans med tydliga 

spridningskorridorer för djur och växter, en förutsättning 

för att det ska finnas ett rikt och levande 

djur- och växtliv. Samband med omkringliggande 

landskap ger också goda förutsättningar för en 

biologisk mångfald i stadens mindre park- och 

grönområden. Spridningskorridorer bör ha en 

bredd om minst 50 meter i de smalaste partierna. 


I Solna splittrar de stora trafiklederna upp landskapet 

vilket försvårar bevarandet av den biologiska 

mångfalden. Från ekologisk synpunkt 

är det viktigt att skapa och vidmakthålla spridningskorridorer 

mellan olika naturområden för 

att underlätta för djur och växter att sprida sig. I 

kommunen finns det gröna stråk men de skulle 

kunna förstärkas ytterligare. Det är av stor vikt 

att bevara de kvaliteter som finns i kommunen 

och samtidigt verka för att förstärka den biologiska 

mångfalden ytterligare. I en kommun som 

Solna, där stora ytor upptas av trafikleder och 

andra barriärer, är det mycket viktigt att värna 

om den grönstruktur som finns och se till att dess 

kvalitet inte försämras. 

En åtgärd som avsevärt kan förbättra möjligheterna 

att vidmakthålla och förstärka en rik 

biologisk mångfald är att skapa en spridningskorridor 

mellan Västerjärva och nationalstadsparken. 

Detta skall göras genom att väl tilltagna passager 

anläggs över eller under E4 och järnvägen i höjd 

med Igelbäcken. Den bästa lösningen vore att 

låta både väg och järnväg passera på broar för att 

skapa ett brett sammanhängande grönstråk därunder. 

Vissa miljöer är artrikare än övrig naturmark 

och därmed av stort värde för den biologiska 

mångfalden. Det gäller exempelvis gammal skog, 

ädellövskog, gamla ekar, torrängar, stränder och 

andra våtmarker. Sådana områden är ofta också 

särskilt känsliga för förändringar (se ekologiskt 

särskilt känsliga områden). 

Ekologiskt särskilt 

känsliga områden 

I 3 kap 3 § miljöbalken står det: ”Mark- och vattenområden 

som är särskilt känsliga från ekologisk 

synpunkt skall så långt möjligt skyddas mot 

åtgärder som kan skada naturmiljön.” 

Gröna stråk som är viktiga att bevara, varav vissa bör 

förstärkas 

Ekologisk känslighet är ett begrepp som utgår 

från ett områdes ekologiska funktion och känslighet 

för påverkan. Mark- och vattenområden 

i tätorter påverkas av fler typer av verksamheter 

och mer intensivt än där befolkningstätheten är 

lägre. Denna påverkan stör ekosystem i olika hög 

grad och bidrar till att göra dem känsliga och instabila. 

Att identifiera och arbeta med ekologiskt 

särskilt känsliga områden är därför särkilt angeläget 

i tätorter. 

Typer av särskilt känsliga områden 

I Solna finns flera olika områden representerade 

som är ekologiskt särskilt känsliga. Det handlar 

om områden med instabila produktionsförhållanden 

och ogynnsamma återväxtförutsättningar, 

områden som inrymmer utrotningshotade växt- 



Inom Solna kommuns gränser har ett antal olika typer av 

ekologiskt särskilt känsliga områden identifierats. Särskild 

hänsyn måste tas till detta vid förändringar.

och djurarter samt övriga områden som är särskilt 

känsliga och samtidigt inrymmer särskilda ekologiska 

värden. Exempel på sådana områden kan 

vara gamla ädellövbestånd, våtmarker och stränder 

av betydelse för biologisk mångfald. 

De områden i Solna som utpekas som ekologiskt 

särskilt känsliga samt av betydelse för bevarandet 

av den biologiska mångfalden är: 

1. Västerjärva-Överjärva-Igelbäcken 

med tillrinningsområde och utlopp. 

Området är känsligt för reduktion 

av tillrinningsområdet och för ökad 

närsaltbelastning. Det är en livsmiljö 

för hotklassade arter (bl a grönling 

och nissöga) och här finns gammal 

barrskog samt våtmarker (öppet kärr 

och alkärr). 

2. Ulriksdal-Sörentorp-Edsviken. Området 

innehåller gamla ädellövbestånd 

och gammal barrskog, naturoch 

parkstränder, våtmark samt en 

torräng på Kvarnkullen. Området är 

också livsmiljö för hotklassade arter. 

3. Haga-Tivoli-Brunnsviken med tillrinningsområde. 

Här finns bottensediment 

med stort metallinnehåll. I 

området finns naturoch parkstränder 

samt gamla ädellövbestånd och 

gammal barrskog. 

4. Råstasjön. En sjö som är känslig för 

ökad närsaltbelastning. Sjön är en 

viktig rastplats för fåglar och har 

naturoch parkstränder. 

5. Jungfrudansen-Ulvsundasjön. Här 

finns bestånd av gamla ädellövträd 

och viktiga parkstränder. 

Utöver dessa områden finns det också några mindre 

områden, såsom en våtmark i mellersta Huvudsta 

(6) samt ett antal gamla ädellövsbestånd 

vid Tomteboda (7), i Karlbergs slottspark (8), i 

Skytteholmsparken (9) och vid Råsundastadion 

(10). 

Strandskydd 

Strandzonen är värdefull för många. Allmänhetens 

tillgång till stränderna är viktig för rekreation och 

friluftsliv. I övergången mellan land och vatten 

finns också olika livsmiljöer som många växt- och 

djurarter är beroende av. Solnas gränser mot omgivande 

kommuner karaktäriseras av långa strandpartier. 

Strandskydd är upprättat för att trygga förutsättningarna 

för allmänhetens friluftsliv och för att 

bevara goda livsmiljöer för djur och växtliv både på 

land och i vatten. Strandskydd råder vid hav, insjöar 

och vattendrag och omfattar både land- och 

vattenområdet inom ett avstånd av 100 meter från 

strandlinjen vid normalt vattenstånd. Strandskyddet 

kan utvidgas till 300 meter. Strandskyddet 

regleras i 7 kap 13–18 §§ miljöbalken och innebär 

att det är förbjudet att genomföra en rad förändringsåtgärder 

inom den strandskyddade zonen, 

som t ex att uppföra nya byggnader, ändra byggnader, 

utföra anläggningar eller grävningsarbeten. 

Före 1975 upphörde strandskyddet automatiskt 

att gälla när en detaljplan fastställdes av länsstyrelsen. 

Strandområden som ingår i detaljplaner fastställda 

före 1975 omfattas därför inte av strandskydd 

om inte särskilda beslut är fattade. 

Länsstyrelsen i Stockholms län har överlåtit beslutanderätten 

om strandskyddsdispens (med vissa 

undantag) till länets kommuner. Dispens kan bara 

ges om det finns särskilda skäl och då enbart om 

åtgärden inte bedöms strida mot strandskyddets 

syften. Solna stads avsikt är att bevara kvarvarande 

strandskyddsområden intakta. 

Exempel på särskilda skäl för att ge dispens 

kan vara: 

• Den aktuella platsen är redan ianspråktagen 

för privat byggande. 

• Uppförande av en komplementbyggnad i 

nära anslutning till huvudbyggnad. 

• Uppförande av ersättningsbyggnad. Ansökan 

bör inkomma inom ett år från brandtillfälle 

eller rivning. 


• Den aktuella platsen är avskuren från 

stranden av t ex en järnväg och saknar 

därför betydelse för strandskyddets syfte. 

• Anläggningen är avsedd för det rörliga 

friluftslivets behov. 

Även om det finns särskilda skäl kan dispens inte 

lämnas om anläggningen eller åtgärden strider 

mot strandskyddets syften, d v s att förutsättningarna 

för allmänhetens friluftsliv försämras 

eller om livsbetingelserna för djur- och växtlivet 

försämras på ett oacceptabelt sätt. 

Kommunalt 


• Trädplan för Solna, 1996 

• Grönplan för Solna, 1991 

De delar av kommunen som omfattas av strandskydd 


Vatten 


• Dagvatten som avleds till recipient eller omhändertas lokalt genom infiltration skall vara så 

rent att det inte ger negativ påverkan på levande organismer. 

• Dagvatten skall omhändertas så nära källan som möjligt. 

• Grundvattennivåerna skall inte förändras på grund av stadens expansion. 

• Vattenkvaliteten i Råstasjön, Brunnsviken, Edsviken och Bällstaviken/Ulvsundasjön skall 

förbättras. 

Stockholmsregionen genomkorsas och karaktäriseras 

av vatten. Vattnet är en stor regional resurs. 

Det har en enorm betydelse för stadsbilden såväl 

som för invånarnas välbefinnande, friluftsliv och 

rekreation. Samtidigt fungerar det som många 

växters och djurs livsmiljö. Det är därför viktigt 

att på regional nivå vårda och bevara vattnet. En 

utgångspunkt för vattenplaneringen är att vattnet 

skall kunna utnyttjas samtidigt som det skyddas 

och bevaras. 

I EG:s ramdirektiv för vatten anges att vattenplaneringen 

skall utgå från avrinningsområden 

och inte administrativa gränser. För Stockholms 

län innebär det att arbetet bedrivs inom 

sju huvudavrinningsområden samt skärgårdens 

alla fjärdar. Dessa områden ingår i norra Östersjöns 

vattendistrikt. Det består av 13 huvudavrinningsområden 

och sträcker sig över sju län. 

Det är vattenmyndigheten i Västerås som har det 

övergripande ansvaret för vattenförvaltningen 

inom vattendistriktet. 

Vatten i Solna 

Solna omges till stora delar av vatten. Huvuddelen 

av kommungränsen är dragen genom 

vattenområden. I söder finns Ulvsundasjön, Bällstaviken 

och Karlbergssjön, i öster Brunnsviken 

och i nordost Edsviken. Kommunen har en insjö, 

Råstasjön, som inte delas med någon annan kommun. 

Den mycket känsliga Igelbäcken rinner 

genom kommunens norra delar. Runt bäcken har 

det under 2004 upprättats ett naturreservat. 

Kommunens vatten och stränder är en stor 

resurs för invånarna. Stränderna utgör mycket 

värdefulla rekreationsstråk och bör därför inte 

förvanskas. Längs alla stränder finns väl utvecklade 

promenadstråk. Tillgängligheten till vattnet 

och till oförstörda strandområden i Huvudsta, 

Bergshamra och vid Råstasjön i norra Råsunda är 

en tillgång som är viktig att skydda från exploatering. 

Dagvatten 

Dagvatten är samlingsnamn för det regn-, smältoch 

spolvatten som avleds från tak, gator, parkeringar 

och grönytor. Dagvatten från exploaterade 

områden innehåller en mängd olika föroreningar. 

Ökade kunskaper om miljö och ekologi har gett 

oss ett nytt synsätt på hur dagvatten från dessa 

miljöer kan nyttjas och hur viktigt det är att det 

dagvatten som leds till sjöar och vattendrag eller 

återförs till grundvattnet är så rent att det inte 

orsakar skada på miljöer eller levande organismer. 

Solna kan delas upp i ca 40 (del-) avrinningsområden 

med 60 utlopp till olika recipienter. 

Dagvatten från Solna avleds i huvudsak till de 

sex ytvattenrecipienterna Råstasjön, Brunnsviken, 

Bällstaviken, Ulvsundasjön, Karlbergssjön och 

Edsviken. Till Igelbäcken avleds en del dagvatten 

från bebyggelsen i Sörentorp. 


De avrinningsområden som berör Solna sträcker sig långt 

utanför kommunens gränser 

AVRINNINGSOMRÅDE: 

Ett avrinningsområde är ett sammanhängande 

markområde, vilket avgränsas 

av höjdryggar, där ytavrinningen har en 

huvudriktning. Ett avrinningsområde 

till ett specifikt vattendrag utgörs av det 

markområde där ytvatten direkt eller via 

diken, bäckar och dylikt tillförs vattendraget. 

Trafikdagvatten 

RECIPIENT: 

En recipient är 

ett vattenområde 

som fungerar som 

mottagare av orenat 

eller renat dagvatten 

och avloppsvatten. 

Trafiken i Solna bidrar med en mycket stor del 

av föroreningarna i dagvattnet. Reningsåtgärder 

för trafikförorenat dagvatten är därför en 

av de åtgärder som på sikt kan bidra till att bäst 

behålla och förbättra vattenkvaliteten i Solnas 

recipienter. En stor del av trafikdagvattnet från 

E4:an genom Solna omhändertas i någon form 

av reningsanläggning då Vägverket har anlagt 

reningsanläggningar för trafikdagvatten på olika 

ställen i Solna. I höjd med Igelbäcken och vid 

Linnéaholm finns sedimenteringsdammar, vid 

Linvävartorpet finns en infiltrationsanläggning 

och vid Eugeniatunneln har ett avsättningsmagasin 

inrymts i berget. Solna Vatten har anlagt 

ett avsättningsmagasin för omhändertagande av 

trafikdagvatten för delar av Råsundavägen. En 

damm för fördröjning och viss rening av dagvatten 

finns anlagd vid Kolonnvägen/Gustav 

III:s boulevard i Frösunda. Där omhändertas 

vatten från de södra delarna av stadsdelen. 

Allt trafikdagvatten från högtrafikerade vägar 

och annat dagvatten med höga föroreningshalter 

bör renas vid källan. 

Lokalt omhändertagande av dagvatten skall 

noga övervägas vid all planläggning och vid genomförande 

av byggprojekt i Solna, bl a därför 

att befintlig byggnation kan påverkas negativt av 

förändrade grundvattennivåer. 

Vid snötippning sker stor tillförsel av vatten 

till platsen vilket kan ge stor påverkan på recipienten. 

Snötippning bör inte ske i Råstasjön, 

Edsviken eller Bällstaviken/Ulvsundasjön. 


FAKTA 

Solnas sjöar, havsvikar 

och vattendrag 

Råstasjön 

Råstasjön har höga kvaliteter som fågellokal 

och är en viktig fågelsjö i länet. Sjön och dess 

omgivning är också ett viktigt och uppskattat 

rekreationsområde. Råstasjön är dock en grund 

lerslättssjö och erbjuder inte några badmöjligheter. 

Solna och Sundbyberg delar Råstasjöns 

tillrinningsområde. Huvudtilloppet till Råstasjön 

utgörs av det dike genom Sundbyberg som rinner 

parallellt med E18. Reningsanläggningar för 

trafikdagvattnet från E18 saknas. 

Ett avsättningsmagasin för trafikdagvatten 

från delar av Råsundavägen har byggts av Solna 

Vatten. Det är angeläget att utföra liknande åtgärder 

för resterande delar av Råsundavägen då 

dagvattnet rinner ut i Råstasjön. Den är näringsrik 

med höga till mycket höga halter av fosfor och 

måttligt höga till höga halter av kväve. Det finns 

även stora mängder näring lagrade i sjöbottnen. 

Höga föroreningshalter, bl a tungmetaller, förekommer 

i sedimentet. 

Ett samarbete med Sundbybergs stad bör utvecklas 

kring Råstasjöns tillrinningsområde för 

att på sikt minska mängden föroreningar i tillrinnande 

vatten. 

Avrinningsområde: 550 ha 

Sjöyta: 20 ha 

Volym: ca 410 000 m 3 

Största djup: 4 m 

Medeldjup: 2 m 

Problem: 

Höga halter av näringsämnen. 

Algblomning. 

Tidvis syrebrist. 

Föroreningar i sedimenten. 

MÅL 

Vattenkvalitet: 

Minskad fosforhalt 

< måttligt höga halter. 

Sediment: 

Minskade halter av förekommande föroreningar. 

Tillrinnande vatten: 

Minska mängden föroreningar i tillrinnande 

vatten. 

Förorenat dagvatten bör renas vid källan. 

Råstasjön 


FAKTA 

Brunnsviken 

Brunnsviken ligger i nationalstadsparken. Området 

utgör ett mycket attraktivt natur-, kultur-, 

och rekreationslandskap. Solna, Stockholm och 

Sundbyberg delar på Brunnsvikens tillrinningsområde, 

men Solnas andel är störst. Brunnsviken 

har ett relativt stort vattenutbyte med Lilla 

Värtan genom Ålkistan, vilket betyder mer för 

vattenomsättningen än de primära och sekundära 

tillrinningsområdena. 

Solnas del av tillrinningsområdet till Brunnsviken 

genomkorsas av E4, E18 och järnvägen. 

Inom avrinningsområdet ligger Hagalunds spåroch 

verkstadsområde, Frösunda samt delar av 

Råsunda. Reningsanläggningar finns utförda för 

merparten av dagvattnet från E4 samt för en del 

av Råsundavägen. För övriga kommunikationsleder 

av betydelse inom tillrinningsområdet saknas 

reningsanläggningar. Det är angeläget att vidta 

ytterligare åtgärder för att minska mängden föroreningar 

i tillrinnande vatten till Brunnsviken. 

Förorenat dagvatten bör renas vid källan innan 

det leds till Brunnsviken. 

Brunnsviken är näringsrik med höga halter av 

fosfor och måttligt höga halter av kväve. I bottensedimentet 

har mycket höga halter av tungmetaller 

uppmätts. Ett samarbete kring Brunnsviken 

Avrinningsområde: 800 ha 


Volym: 9 400 000 m 3 


Medeldjup: 6 m 

Problem: 

Höga metallhalter i sedimenten. 

Tidvis syrebrist i bottenvattnet. 

Höga näringshalter i ytvattnet. 

MÅL 




Sediment: 

Minskade halter av förekommande föroreningar. 


Minska mängden föroreningar i tillrinnande 

vatten. 

Förorenat dagvatten bör renas vid källan 

pågår mellan Solna och Stockholm när det gäller 

miljöövervakning och åtgärder för att förbättra 

vattenkvaliteten. 


Brunnsviken

FAKTA 

Bällstaviken-Ulvsundasjön 

Bällstaviken-Ulvsundasjön är en vik i Mälaren och 

delas av Solna, Sundbyberg och Stockholm. Runt 

hela vattenområdet finns strandpromenader, hamnar 

för fritidsbåtar och goda villkor för fritidsfiske. 

Området är viktigt för rekreation. Inom Solna 

finns också strandnära områden med höga naturvärden. 

Det primära tillrinningsområdet delas av 

Solna, Stockholm och Sundbyberg. Detta karaktäriseras 

av hårdgjorda ytor (80 %), med stor andel 

flerfamiljs-, kontors- och centrumbebyggelse samt 

inom Stockholm även av miljöfarlig verksamhet. I 

tillrinningsområdet i Solna ingår Huvudsta, Skytteholm 

med Solna centrum, Karolinska sjukhusområdet, 

Tomteboda och Pampas Marina, Solna 

Strand, Solna Business Park samt delar av Råsunda 

och Karolinska institutet. Dagvattnet från dessa 

områden leds orenat ut i Bällstaviken och Ulvsundasjön. 

Bällstaviken-Ulvsundasjön är näringsrik med 

höga halter av fosfor och måttligt höga till höga 

halter av kväve. Bällstaån med näringsrikt vatten 

har sitt utlopp i Bällstaviken, vilket bidrar till att 

Bällstavikens vatten är mer näringsrikt än Ulvsundasjöns 

vatten. I bottensedimentet har höga halter 

av föroreningar påträffats. 

Ett samarbete kring Bällstaån, Bällstaviken och 

Ulvsundasjön med tillrinningsområden pågår sedan 

länge mellan berörda kommuner och länssty- 

Avrinningsområde: 1 110 ha 


Volym: ca 11 200 000 m 3 


Medeldjup: 7,4 m 

Problem: 

Tidvis höga bakterietal i Bällstaviken. 

Förhöjda bakterietal i Ulvsundasjön. 

Höga halter av föroreningar i sediment. 


MÅL 

Vattenkvalitet: Minskad fosforhalt 

< måttligt höga halter 

Sediment: 

Minskade halter av förekommande 

föroreningar 


Minska mängden föroreningar i 

tillrinnande vatten. 


relsen när det gäller miljöövervakning, åtgärder 

för att förbättra vattenkvaliteten samt informationsinsatser. 

Bällstaviken med utsikt mot Bromma 


FAKTA 

Karlbergsjön 

Karlbergssjön och dess tillrinningsområde delas 

av Solna och Stockholm. Stora delar av tillrinningsområdet 

utgörs av hårdgjord mark, framförallt 

i Stockholm. I Solna ingår södra delen 

av Karolinska institutet samt Karlbergsparken i 

tillrinningsområdet. 

Karlbergssjön är mycket näringsrik och har 

mycket höga halter av fosfor och höga halter av 

kväve. Sedimenten innehåller mycket höga halter 

av föroreningar bl a till följd av tidigare industriverksamheter. 

Bakterietalen är tidvis höga med otjänligt 

vatten för bad, framför allt till följd av bräddning 

av avloppsvatten inom Stockholms stad. Stockholm 

Vatten arbetar fortlöpande med att bygga 

bort bräddavlopp vilket på sikt kommer att leda 

till minskade bakterietal. 

Avrinningsområde: 161 ha* 

Sjöyta: 23 ha* 

Volym: ca 700 000 m 3 * 

Största djup: ca 5 m* Medeldjup: 3 m* 

Problem: 

Höga näringshalter. 

Höga föroreningshalter i sediment. 

Höga bakterietal. 

MÅL 



< höga halter. 

Sediment: 


föroreningar. 

* Uppgifterna gäller för vattenområdet Karlbergskanalen- 

Karlbergssjön-Barnhusviken-Klara sjö. 

Foto: Mia Simm 


Karlbergssjön och Karlbergs Slott

FAKTA 

Edsviken 

Edsviken delas av Solna, Danderyd och Sollentuna. 

I Edsviken ligger ön Kaninholmen. Edsviken 

har ett stort naturoch rekreationsvärde och 

det bräcka vattnet utgör en unik miljö för växter 

och djur. Dagvatten från tätbebyggda områden 

i Sollentuna, Danderyd och Stockholm leds till 

Edsviken. I Solna utgörs tillrinningsområdet 

främst av grönområden. Via Stocksundet har 

Edsviken förbindelse med Lilla Värtan. 

Edsviken är näringsrik med höga halter av 

fosfor och måttligt höga halter av kväve. Viken 

är djup och vid Stocksundet finns en hög tröskel 

mellan Edsviken och Lilla värtan vilket bidrar till 

att vattenomblandningen är dålig. I bottenvattnet 

i de djupaste delarna uppstår tidvis syrebrist med 

svavelvätebildning som följd. Det leder till att fosfor 

frigörs ur sedimenten. Sedimenten innehåller 

höga halter av nickel och koppar, måttligt höga 

halter av krom och zink samt låga halter av bly, 

kadmium och arsenik. 

Ett samarbete kring Edsviken med tillrinningsområde 

pågår med berörda kommuner och 

länsstyrelsen m fl när det gäller miljöövervakning 

och åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten. 



Volym: 28 500 000 m 3 


Medeldjup: uppgift saknas 

Problem: 


Föroreningar i sediment. 

Svavelvätebildning i bottenvattnet. 

MÅL 




Sediment: 



Foto: Veronica Gelland Boström 

Edsviken 


FAKTA 

Avrinningsområde: uppgift saknas 

Sjöyta: uppgift saknas 

Volym: uppgift saknas 

Största djup: uppgift saknas 

Medeldjup: uppgift saknas 

Problem: 


Föroreningar i sediment. 

MÅL 


Ingen ökning av fosforhalten 

< höga halter. 

Lilla Värtan 

En liten del av den stora saltsjöviken Lilla 

Värtan finns i Solna, öster om Ålkistan och 

söder om Stocksundet. Ön Bockholmen ligger 

i Lilla Värtan. Tillrinningsområdet delas av 

Stockholm, Danderyd, Lidingö och Solna. 

Lilla Värtan är näringsrik med höga halter 

av fosfor och mycket höga halter av kväve. I 

sedimenten finns hög till mycket höga halter 

av flera tungmetaller, PAH och PCB. 

Sediment: 




Lilla Värtan

FAKTA 

Igelbäcken 

Igelbäcken börjar sitt lopp vid Säbysjön i Järfälla 

och rinner genom Järfälla, Stockholm, Sundbyberg 

och Solna för att mynna ut i Edsviken. 

Bäcken och dess omgivande grönområde är 

mycket värdefull för naturvård, kulturmiljövård, 

friluftsliv och rekreation. Kommunala naturreservat 

har därför upprättats i Solna och Sundbyberg 

under 2004. I Igelbäcken respektive vid 

Igelbäckens mynning i Edsviken lever de i Sverige 

sällsynta fiskarterna grönling och nissöga. Båda 

klassificeras som missgynnade enligt rödlista 

2000 (Sveriges officiella lista över utrotningshotade 

arter, framtagen av Artdatabanken). Nissöga 

omfattas även av EG:s habitatdirektiv. 

I Solna utgörs Igelbäckens avrinningsområde 

främst av skog och öppen mark men även av 

mindre hårdgjorda ytor. E4:an och norra stambanan 

korsar bäcken. Det finns två öppna avsättningsmagasin 

för rening av trafikdagvattnet från 

E4:an som leds till Igelbäcken, en damm och en 

dikesanläggning. Dagvattnet från de bebyggda 

delarna av tillrinningsområdet i Stockholm leds 

till Edsviken via Järva dagvattentunnel. 

Igelbäckens vatten är relativt näringsrikt med 

måttligt höga halter av fosfor och kväve. Metallhalterna 

är låga till måttligt höga. Sommartid är 

vattenföringen mycket låg. 

Ett samarbete kring Igelbäcken med tillrinningsområde 

pågår sedan länge mellan berörda 

kommuner och länsstyrelsen. Samverkan sker 

kring miljöövervakning samt åtgärder för att förbättra 

biotoper och vattentillgång. 


Totallängd: 10 km 

Medelvattenföring: 45 l/sek 

Problem: 

För liten vattenföring sommartid. 

Förhöjda metallhalter bidrar till en ogynnsam 

livsmiljö för känsliga växt- och djurarter. 

Risk för att bli förorenad. 

Igenväxning till följd av för liten beskuggning. 

MÅL 


Ingen ökning av fosforhalten 

< låga halter (mynningen). 

Minskade metallhalter. 

Sediment: 

Skydda bäcken från tillförsel av miljöfarliga 

ämnen. 

Vattenföring: 

Ökad vattenföring under sommaren. 



Igelbäcken 


Grundvatten 

Grundvattnet utgörs av den underjordiska delen 

av vattnets kretslopp och finns alltid i markens 

jordlager och i sprickor i berggrunden. Vattennivån 

varierar över tiden och är beroende av 

nederbörd, avdunstning och avrinning. Grundvattennivån 

påverkas även av yttre faktorer som 

att mark hårdgörs och överutnyttjas eller genom 

utdikningar och sjösänkning. Kvaliteten på 

grundvattnet påverkas bl a av luftföroreningar 

och infiltration av förorenat dagvatten. 

Solnas största grundvattenmagasin finns i 

Stockholmsåsen som sträcker sig i nord-sydlig 

riktning genom kommunens östra del. Stora 

delar av åsen är idag utgrävda och ersatta med 

tippmassor. Det finns två vattenskyddsområden 

i Solna, Ulriksdals vattenskyddsområde med en 

reservvattentänkt för Norrvatten samt Frösundaviks 

vattenskyddsområde. 

Kommunalt 


• Dagvattenstrategi för Solna stad, 2002 

• Skötselplan för Råstasjön år 1999, 2000 

• VA-plan för Solna stad, 2005 


Råstasjön är en viktig fågellokal och ett omtyckt rekreationsområde

Kulturmiljö 


• Kulturminnen och kulturmiljöer skall så långt möjligt bevaras och göras mera levande. 

• Solnas långa och diversifierade historia skall avspeglas i stadsmiljön. 

• Kulturlandskapets särdrag skall så långt möjligt bevaras. 

• Värdefulla kulturmiljöer och kulturminnen skall inte påtagligt skadas av den omfattande 

trafik som går genom kommunen. 

Inom kulturmiljövården har man tidigare varit 

inriktad på att bevara klenoder, de vackraste, 

märkligaste och äldsta husen. Under senare årtionden 

har det dock skett en förskjutning mot 

att också uppmärksamma samlade miljöer och 

byggnader som representerar ett bredare skikt 

av samhället, från äldre egnahemsbebyggelse till 

efterkrigstidens bebyggelse. Att bevara samlade 

miljöer ger större möjlighet att urskilja en helhet 

och kontinuitet samtidigt som samhällets årsringar 

tydligare framträder. Perspektivförskjutningen 

har bland annat skett med hjälp av ändringar i 

plan- och bygglagen. 

Det har dock i sin tur fått till följd att kommunen 

är rik på kulturhistoriskt värdefulla miljöer 

från 1950-talet och framåt. 

Många olika karaktärer gör Solna till en 

mångfacetterad kommun med rik kulturhistoria. 

Vid planering och byggande bör de olika årsringarna 

och bebyggelsekaraktärerna beaktas. Det 

finns ett behov av att synliggöra bebyggelse och 

miljöer som representerar goda exempel från så 

många tidsepoker som möjligt för framtida generationer. 

Solnas kulturmiljöer 

Solna karaktäriseras av en rik och varierad kulturmiljö. 

Att vårda kultur- och bebyggelsearvet 

är en viktig uppgift eftersom samhället idag förändras 

allt snabbare och mera genomgripande än 

tidigare. I Solna är förändringstakten i vissa fall 

ovanligt snabb och det ställer stora krav på kulturmiljövården. 

Förändringar och expansion är i 

många fall positivt men exploateringen bör ske på 

ett sådant sätt att spåren efter tidigare generationers 

verksamheter bevaras urskiljbara i samhället. 

Under 1900-talet har Solna förändrats från 

landsbygd till en modern storstadskommun. Det 

har medfört att ett flertal kulturhistoriskt värdefulla 

miljöer har fått stå tillbaka till förmån för 

bebyggelse från de senare delarna av 1900-talet. 

Filmstaden, ett område i Solna med Allmänna rik historia intressen 85

Skydd av kulturmiljöer 

Det finns ett flertal sätt att skydda värdefulla kulturmiljöer 

på, med hjälp av olika lagstiftningar. 

Kulturminneslagen (KML) är den centrala 

lagen för kulturmiljövården. Kulturminneslagen 

anger grundläggande bestämmelser till skydd för 

viktiga delar av kulturarvet. Bland annat innefattar 

lagen bestämmelser för skydd av värdefulla 

byggnader, fornlämningar, fornfynd, kyrkliga 

kulturminnen och kulturföremål. 

Blindhemmet, Karolinska sjukhuset (nr.35) 

Miljöbalken. Ett område kan klassas som 

riksintresse enligt 3 kap miljöbalken vilket innebär 

att det har så stora kulturhistoriska värden 

att det anses ha betydelse för hela landet. I planeringen 

skall dessa värden ha en högre prioritet än 

andra intressen. Exploatering och andra ingrepp 

i miljön får endast ske om det inte påtagligt skadar 

kulturvärdena. Med stöd av miljöbalken är 

det också möjligt att inrätta kulturreservat vilket 

syftar till att skydda större sammanhängande 

kulturhistoriskt värdefulla miljöer. 

Plan- och bygglagen anger bland annat 

att ny bebyggelse skall anpassas väl till befintlig 

för att ett områdes kulturhistoria inte skall gå 

förlorad. Ändringar av byggnader skall enligt 

lagen också ske med varsamhet så att byggnadens 

karaktärsdrag tas tillvara och de konstnärliga, 

kulturhistoriska och byggnadstekniska värdena 

beaktas. Genom skyddsbestämmelser i en detaljplan 

kan kulturhistoriskt viktiga hus och miljöer 

få särskilda skyddsbestämmelser. I en detaljplan 

kan också föreskrifter ges om utformning av befintlig 

och ny bebyggelse så att de ursprungliga 

kvaliteterna inte går förlorade och så att nytillskott 

anpassas till befintlig miljö. 

Tornvillan Sofielund i Ritorp (nr.42) 


Värdefulla miljöer 

och byggnader 

Solnas kulturhistoria karaktäriseras av mångfald 

och kontraster. Trots att vissa kulturhistoriskt 

viktiga miljöer har försvunnit finns det i kommunen 

ett stort antal kulturminnen och kulturmiljöer 

från olika epoker. Byggnader används och 

behöver med jämna mellanrum anpassas till nya 

behov och aktiviteter. I det arbetet är det mycket 

viktigt att ta hänsyn till husens ursprungliga 

karaktär så att inte deras historiska värde går förlorat. 

Det finns idag områden och byggnader som 

skyddas genom bestämmelser i detaljplan eller 

genom att de har fått skydd som byggnadsminne. 

Där skydd saknas bör man överväga att införa 

sådant genom skyddsbestämmelser i detaljplan, 

genom utökning av bygglovsplikten eller motsvarande. 

I PBL regleras skydd av både byggnader 

och miljöer i 3 kapitlet 10 och 12 §§. 

Att en byggnad eller ett område skyddas mot 

förvanskning innebär dock inte att det läggs en 

död hand över området eller byggnaden. Både 

byggnader och miljöer kan anpassa och utvecklas 

efter dagens förutsättningar, men med hänsyn till 

den ursprungliga karaktären. Det är viktigt att 

se till varje objekts specifika förutsättningar och 

att värna de särdrag som gör just den miljön eller 

byggnaden till en bevarandevärd del av stadsmiljön. 

Kungshamra (nr. 10), känt för sin speciella arkitektur, byggdes 

under andra halvan av 1960-talet och ritades av ELLT 

arkitektkontor. Området är klassat som en sammanhängande 

värdefull kulturmiljö och q-märkt i detaljplan. 

Karlbergs slottsträdgård (nr. 78) 



I Solna finns en rik variation av kulturhistoriskt intressanta 

byggnader och miljöer från olika epoker

Sammanhängande 

kulturhistoriskt värdefulla miljöer 

Det finns ett antal miljöer i Solna där helheten 

bedöms som viktig. Det rör ofta miljöer som är 

enhetliga och goda representanter för sin tid. Här 

är det helhetsintrycket som är det viktiga, men 

det finns inom dessa områden också enskilda 

byggnader som besitter särskilt höga värden och 

som bör bevaras. Inom utpekade områden gäller 

alltid PBL 3 kap 12 §. Allt eftersom detaljplaner 

upprättas bör byggnader eller områden som är 

särskilt värdefulla tas med och skyddas genom 

planläggning. 

1. Sörentorp 

2. Järva skjutbaneboställe 

3. Överjärva gård 

4. Ulriksdals koloniområde 

5. Västerjärva mobiliseringsförråd 

6. Mellanjärva 

7. Västerjärva kasernbyggnader 

8. Råsta egnahem 

9. Arbetarbostäder vid Ulriksdals station 

(de s k Rödingarna) 

10. Kungshamra studentbostäder 

11. Stjärnhusen i Bergshamra 

12. Alnäs och Stocksundstorp 

13. Bergshamra by 

14. Bergshamra koloniområde 

15. Tivoli udde 

16. Villabebyggelse i norra Råsunda 

17. Filmstaden i Råsunda 

18. 1950-talsbebyggelse i Råsunda 

19. Råsunda villastad 

20. Stenstaden i Råsunda 

21. Vasalund 

22. 1950-talsbebyggelse vid Förvaltarvägen, 

kv Fjorden, kv Nordan samt Stinsbostaden 

vid Solna station 

23. Hagalundshusen (s k Blåkulla) 

24. Gamla Hagalund 

25. Brahelund 

26. 1950-talsbebyggelse i Skytteholm 

27. Hagalunds industriområde 

28. Stockholms norra begravningsplats 

29. Solna kyrkby och radhusbebyggelse 

30. Solna kyrkogård 

31. 1950-talsbebyggelse i Huvudsta 

32. Statens bakteriologiska laboratorium 

(s k SBL-området) 

33. Huvudsta gård, slott och allé 

34. Karolinska institutet 

35. Karolinska universitetssjukhuset 

Sörentorp (nr. 1) 

Filmstaden (nr.17) 


Kulturhistoriskt värdefulla byggnader 

De byggnader som utpekas som kulturhistoriskt 

värdefulla bedöms vara av sådant värde att de bör 

bevaras. I vissa fall är det någon enstaka detalj på 

byggnaden, i vissa fall är det hela byggnaden som 

bedöms värdefull. För utpekade byggnader tilllämpas 

PBL 3 kap 12 §. Allt eftersom detaljplaner 

upprättas bör byggnader eller områden som 

är särskilt värdefulla tas med och skyddas genom 

planläggning. 

36. Dammtorp 

37. Sköntorp och Emmylund 

38. Lilla Sveden 

39. Hagalundsverkstaden / Gamla 

vagnhallen 

40. Lokstallet och vattentornet 

41. Ritorps gård 

42. Tornvillan Sofielund 

43. Majhill 

44. Karlshäll 

45. Jakobsdal 

46. Väntorp 

47. Bergshamra kyrka 

48. Ekensberg 

49. Bergshamra gård 

50. Statens centrala frökontrollanstalt 

51. Klinten 

52. Fredriksberg 

53. Bockholmen 

54. Linneaholm 

55. Råsunda vattentorn 

56. Råsunda kyrka 

57. Kontorshus i kv Pyramiden 

(s k Oktagonen) 

58. Lilla Frösunda herrgård 

59. Stora Frösunda gård 

60. Råsunda gamla skola 

61. Charlottenburg 

62. Hagalunds kyrka 

63. Lokstallet 

64. Kv Rudviken 6 

65. Hagalunds vattentorn 

Kv Fyrväpplingen (nr. 71) är byggnadsminne och var det första 

inflyttningsklara huset i Råsunda. Det är ett av stockholmstraktens 

äldsta radhus. 

66. Huvudsta skola 

67. Solna kyrka 

68. Tomteboda station 

Solna kyrka, nr. 67 


nr. 56 

Enskilda byggnadsminnen 

69. Carl Malmstens hus 

70. Annelunds herrgård, Frösundavik 

71. Radhus i kv Fyrväpplingen 

72. Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) 

73. Kontorshus i Tomteboda (s k kontrollkontoret) 

74. Gården Stenbrottet 

75. Stallmästaregården 

nr. 3 

nr. 23 nr. 29 

nr. 20 

nr. 66 nr. 19 

Statliga byggnadsminnen 

76. Ulriksdals slott med omgivande område 

77. Hagaparken och dess byggnader 

78. Karlbergs slott och slottspark 

79. Haga tingshus 

nr. 77 

nr. 76 nr. 18 

nr. 18 


Kommunens fornminnen 

Fornminnen 

1. Stensättning 

2. Gravfält 

3. Hög 

4. Gravfält 

5. Gravfält 

6. Sammanförda lämningar 

7. Gravfält 

8. Hällristning 

9. Vägmärke 

10. Gravfält 

11. Vägmärke 

12. Gravfält 

13. Gravfält 



16. Gravfält 

17. Runristning 

18. Vägmärke 

19. Fornlämningsliknande lämning 

20. Slott/herresäte 

21. Boplats 


23. Bytomt/gårdstomt 


Kommunalt 


• Kulturmiljöer i Solna, Kulturminnesvårdsprogram 

för Solna kommun, 1988 

• Solnas 1930-talsbebyggelse, inventering 2004 



• Arkitektur i Solna, 1994 

Runstenen vid Stora Frösunda (nr. 17) 


Kultur och fritid 


• Solnas kulturliv skall utvecklas i samverkan med olika intressenter. 

• Medborgarna ska ha god tillgänglighet till stadens kultur- och fritidsanläggningar. 

• Barns och ungdomars intressen och behov skall prioriteras inom kommunens kultur- och 

fritidsverksamhet. 

• •Som ett led i folkhälsoarbetet skall staden skapa och underhålla attraktiva miljöer för 

motion och rekreation. 

• Staden skall skapa utrymme för spontanidrott, vilket har stor betydelse för god folkhälsa. 

• Stadens kultur- och friluftsliv skall planeras utifrån både kvinnors och mäns behov. 

Rekreation och fritid 

För många är kultur och fritid sammankopplat 

med natur och rekreation. Det är därför viktigt, 

inte bara från ett naturoch kulturbevarande perspektiv, 

utan också från ett fritidsperspektiv, att 

bevara och vårda de naturoch kulturmiljöer som 

finns i Solna. I en god livsmiljö ingår tillgång till 

tysta miljöer, därför bör Solnas friluftsområden 

hållas så fria som möjligt från buller. 

Närparker och stadsdelsparker ger bostadsområdena 

en grönare karaktär och möjliggör 

fritidsaktiviteter i direkt anslutning till bostaden. 

Det är också genom att skapa möjlighet till spontanidrott 

i sådana parkmiljöer som hälsa kan 

främjas. Det stora naturområdet i kommunens 

norra del, Västerjärva, är viktigt från ett fritidsperspektiv 

då det erbjuder långa promenadstråk, 

svamp- och bärplockning samt goda motionsmöjligheter. 

De tre slottsparkerna utgör attraktiva 

utflyktsmål med värdefulla och storslagna natur- 

och kulturmiljöer. Nationalarenan Råsunda 

utgör, tillsammans med Solnahallen m m, målpunkter 

för idrottsintresserade, både som utövare 

och åskådare. 

Kommunens strand- och vattenområden har 

ett särskilt värde för friluftslivet. Här erbjuds 

olika aktiviteter beroende av årstider och väderförhållanden. 

Runt Råstasjön finns också ett rikt 

och intressant friluftsliv. 

Solna har en profil som 

framgångsrik idrottskommun 


olika sporter och idrottsmöjligheter, stora grönytor 

och många idrottsanläggningar. 

I kommunen finns flera idrotts- och motionsanläggningar. 

Förutom att de fungerar som ett led 

i arbetet med att uppnå en bättre folkhälsa så har 

de en stor social betydelse, inte minst för barn och 

ungdomar. I syfte att ytterligare uppmuntra spontanverksamheter 

bör öppna ytor inom och i direkt 

anslutning till bostadsbebyggelse planeras och tillskapas. 

Att tillhandahålla lekplatser och spontana 

lekytor för barn är av stor vikt. I kommunen finns 

ett antal parker där goda aktivitetsmöjligheter 

erbjuds, med bl a lekplatser och parkcaféer. Det 

gör anläggningarna till naturliga mötesplatser för 

invånare i alla åldrar. Det är viktigt att platser för 

spontanidrott och lek inte minskar i antal. 

Kulturinstitutioner 

I Solna finns ett stort utbud av olika sportaktiviteter, bilden 

visar tillgången i dagsläget. 

Solna – en 

idrottskommun 

Solna har en profil som idrottskommun. Ett stort 

antal idrottsförbund samt nationalarenan Råsunda 

finns i kommunen. AIK och Solna Vikings 

gör med sina idrottsliga framgångar Solna till en 

av Sveriges mest framträdande idrottskommuner. 

Det finns flera framgångsrika lag inom fotboll, 

basket, hockey, bandy och innebandy i kommunen 

vilket påverkar ungdomar i positiv riktning 

att vilja börja idrotta. God tillgång till större 

idrottsanläggningar har också del i att barn och 

ungdomar intresserar sig för idrott. Solna stad 

vill främja denna profil genom att erbjuda många 

I Solna finns ett antal kulturinstitutioner. Huvudbiblioteket 

ligger i Solna centrum och besöks av 

ett stort antal invånare. I Filmstaden finns en av 

Sveriges mest besökta biografer. Augustendals 4Hgård, 

Solna kulturskola och Överjärva gård är andra 

utflyktsmål som fyller både en pedagogisk och 

rekreativ funktion. Det finns två kommunala museer, 

Olle Olsson-huset och Sadelmakare Öbergs 

hus. Dessutom finns det kommunalt stödda Solna 

hembygdsmuseum. Därutöver finns inom kommunen 

bl a Haga parkmuseum, Gustav III:s paviljong 

och Ulriksdals slott med Orangerimuseet. 

I och med att Solna är en del av stockholmsregionen 

finns ett stort kulturutbud även utanför 

den egna kommunens gränser. I samband med 

utbyggnaden och förnyelsen av Solna centrum bör 

en översyn av kulturutbudet göras. 


Sevärdheter 

I kommunen finns många välbesökta sevärdheter 

bl a: 

• Hagaparken med byggnader 

• Ulriksdals slott och slottspark 

• Karlbergs slott och slottspark 

• Huvudsta slott och allé 

• Filmstaden 

• Stockholms norra begravningsplats 

• Överjärva gård 

• Igelbäckens naturreservat 

• kv Odin i Hagalund 

• Solna kyrka 

• Fjärilshuset i Hagaparken 

Överst: I Hagaparken finns ett stort antal mycket speciella 

byggnader, här den kinesiska pagoden som stod färdig 1790. 

Mitten: Olle Olsson-huset i kv Odin (gamla Hagalund). 

Nederst: Överjärva gård, ett välbesökt utflyktsmål i kommunen 


Trafik 


• Vägnätet i Solna skall erbjuda god tillgänglighet och hög trafiksäkerhet. 

• Solna skall verka för att genomfartstrafiken koncentreras till det övergripande 

statliga vägnätet. 

• Vägtrafikens negativa miljöeffekter skall minska. 

• Solna skall verka för förbättrad kollektivtrafik. 

• Gång- och cykelvägnätet skall förbättras. 

• Antalet trafikolyckor skall fortlöpande minska. 

• Solna stad skall verka för att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och 

långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet. 

Situationen i Solna 

En stor del av Solnas markyta upptas idag av 

infrastruktur och trafikrelaterade verksamheter. 

De tre Europavägarna E4, E20 och E18 genomkorsar 

kommunen, likaså de två järnvägslinjerna 

Ostkustbanan och Mälarbanan. Banverket har 

också stora rangerbangårdar i Tomteboda och 

Hagalund. Till detta kommer även två tunnelbanelinjer, 

två pendeltågslinjer samt ett antal stora 

kommunala vägar med hög trafikbelastning. 

Trafiken skapar problem 

Vägnätet i kommunen ger goda förutsättningar 

för hög tillgänglighet men det medför också 

negativa effekter. Biltrafiken ger upphov till problem 

med buller, förorening av vatten och luft 

samtidigt som den skapar barriärer. Den stora 

andelen genomfartstrafik medför också trafiksäkerhetsproblem 

och framkomlighetsproblem 

för den lokala trafiken och kollektivtrafiken. De 

stora järnvägsområdena och trafiklederna skapar 

kraftiga barriärer och på flera ställen skapar både 

järnvägs- och biltrafiken bullerproblem för de boende. 

Det är också ett stadsbyggnadsproblem att 

trafikanläggningar splittrar stadsbygden. Det gör 

det svårare att skapa en sammanhängande, väl 

fungerande stadsmiljö. 

Trafikbelastningen på det kommunala vägnätet 

är mycket hög. Den allmänna trafikökningen, 

planerade byggprojekt i Solna och i övriga stockholmsregionen, 

flera regionala infrastrukturprojekt 

och ett eventuellt införande av trängselavgifter 

kan i framtiden försvåra trafiksituationen på 

det kommunala vägnätet ytterligare. Den förväntade 

ökningen av trafik på kommunens vägnät är 

en förklaring till Solnas ståndpunkt i frågan om 

behovet av nya kringfartsleder i regionen. 

Kollektivtrafiken idag 

Landstinget i Stockholms län har ansvar för 

kollektivtrafiken. Solna stad bestämmer således 

inte själv över den kollektivtrafik som finns 

i kommunen. Det är därför av stor vikt att 

Solna deltar i landstingets framtida planer för 

kollektivtrafiken. Solna arbetar aktivt för att 

kollektivtrafiksystemet skall utvecklas och bli 

så tillgängligt som möjligt för dem som bor i, 

arbetar i och besöker kommunen. De regionala 

kollektivtrafikfrågorna har stor relevans i Solna 

eftersom flera kollektiva färdlinjer korsar kommunen 

och antalet pendlande till och från kommunen 

är mycket stort. 


spårbunden kollektivtrafik. Med dessa mått är 

tillgängligheten till kollektivtrafik i Solna mycket 

god. Av de boende i Solna (nattbefolkning) har i 

princip samtliga 400 m eller kortare till en hållplats 

och nästan nio av tio invånare har max 

1 000 m till en station för spårbunden trafik. 

När den planerade Tvärbanan är utbyggd genom 

Solna förbättras tillgängligheten ytterligare, 

främst för boende och verksamma i södra Råsunda 

och Solna business park samt kring norra 

Frösunda och Ritorp. Då kommer endast ca 5 % 

av dagens befolkning (ca 59 000 år 2005) att ha 

mer än 1 000 m till en station för kollektivtrafik. 

Trafikstrukturen i Solna 2005 

Tillgänglighet till kollektivtrafik 

I Solna har boende och arbetande god tillgänglighet 

till kollektivtrafik. Det finns två pendeltågslinjer 

och två tunnelbanelinjer. Dessa förgrenar 

sig och det finns sammanlagt två pendeltågsstationer 

och sex tunnelbanestationer inom kommunens 

gränser. Även i angränsande kommuner 

finns både pendeltågs- och tunnelbanestationer 

inom gångavstånd till bostäder och arbetsplatser 

(pendeltåg och tunnelbana vid Sundbybergs 

centrum, pendeltågsstation vid Karlberg samt 

tunnelbana vid Odenplan och S:t Eriksplan). 

Även dessa är viktiga målpunkter för boende och 

arbetande i Solna. 

Korta gångavstånd till stationer och hållplatser 

är en avgörande faktor för människors 

benägenhet att använda kollektiva färdmedel. 

Generellt accepterar man att gå längre till en 

station för spårbunden kollektivtrafik än till 

en busshållplats. Avstånd som används för att 

bedöma tillgänglighet är ofta 400 m till busshållplats 

och 1 000 m (fågelvägen) till en station för 

Kollektivtrafikstrukturen i Solna 2005 



Trafikflödeskarta. I Solna passerar dagligen ett stort antal fordon.

Framtida infrastruktur 

Pendling 

E4, en av europavägarna genom kommunen 

Till följd av ökade och effektivare pendlingsmöjligheter 

tenderar befolkningen att arbetspendla 

både oftare och längre sträckor än tidigare. Ur 

pendlingssynpunkt har Solna ett gynnsamt läge i 

regionen och det avspeglar sig i pendlingsmönstret 

in till och ut från Solna. Det är inte bara tillgången 

till goda kommunikationer som är orsaken 

till att Solna uppvisar höga pendlingssiffror. 

Kommunens många arbetstillfällen gör också att 

många invånare i andra delar av regionen arbetar 

i Solna. 

Idag pendlar sju av tio förvärvsarbetande 

Solnabor (drygt 20 000 personer) dagligen ut 

från kommunen för att arbeta någon annanstans 

i regionen. Samtidigt tar vi dagligen emot ca 

55 000 personer som pendlar in för att arbeta i 

kommunen. 

Stockholmsregionen har vuxit kraftigt under en 

längre tid, bostäder och arbetsplatser har tillkommit 

och både bilinnehav och trafiken på vägarna 

ökar. Under en lång period har det dock inte 

gjorts några stora investeringar i den regionala 

transportinfrastrukturen. Byggandet av Södra 

länken (färdigställd i oktober 2004) är den första 

större infrastruktursatsningen i regionen sedan 

Essingeleden byggdes i slutet på 1960-talet. 

Det finns därför i dagsläget ett stort behov av 

förbättringar och utbyggnader av det befintliga 

transportsystemet. God tillgänglighet (möjligheten 

att utan alltför stora uppoffringar nå viktiga 

målpunkter eller nås av servicefunktioner) är en 

demokrati- och rättvisefråga. Det är också viktigt 

för fortsatt tillväxt. Därför måste transportsystemet 

vara effektivt, både på kommunal och på 

regional nivå. Idag bör också miljöeffektivitet ha 

en hög prioritet i planeringen varför det är av stor 

vikt att tillhandahålla ett resurseffektivt och säkert 

kollektivtrafiknät. 

Utbyggnad av det regionala vägnätet 

I den regionala utvecklingsplanen (RUFS) föreslås 

flera större infrastrukturprojekt som bör 

tillkomma i regionen för att trafiken skall flyta 

smidigare. En stor andel av trafiken i Solna är genomfartstrafik 

utan vare sig start- eller målpunkt 

i kommunen. Det är därför viktigt för Solna att 

föreslagna regionala infrastruktursatsningar blir 

av. En minskning av genomfartstrafiken skulle ge 

en förbättring av miljön och ökad trafiksäkerhet. 

En minskad genomfartstrafik möjliggör också 

nyexploateringar i kommunen som annars riskerar 

att inte komma till stånd. 


De projekt som i Solna anses nödvändiga för att 

en bättre boende- och trafikmiljö skall kunna 

uppnås är: 

• utbyggnad av Huvudstatunneln för att 

hantera den ökande trafiken mellan 

Stockholms innerstad och de nordvästra 

delarna av regionen, 

• en västlig och en östlig förbindelse över 

Saltsjö-Mälarsnittet och 

• utbyggnad av den s k E4-länken i tunnel 

mellan Frösunda trafikplats och Karlberg, 

vilket skulle avlasta Uppsalavägen, 

Frösundaleden och Solnavägen. 

Dessa projekt kan samtliga medföra en påtaglig 

minskning av genomfartstrafiken i Solna och 

även bidra till en bättre trafiksituation i regionen. 

En utbyggnad av E18 på sträckan Hjulsta-Kista 

är nödvändig för att minska genomfartstrafiken 

på Enköpingsvägen samtidigt som det är en förutsättning 

för att Västerjärva och Ulriksdalsfältet 

skall kunna bebyggas. E18 genom Bergshamra 

(Bergshamravägen) bör på sikt överdäckas då 

den utgör en kraftig barriär som delar stadsdelen 

Bergshamra i två delar. I avvaktan på detta bör 

en upprustning av Bergshamravägen göras. 

Bl a är bullerskydd mot Brunnsviken angeläget 

på sträckan mellan Järva krog och stadsdelen 

Bergshamra. Att minska genomfartstrafiken är 

också viktigt för att i framtiden kunna klara de 

beslutade gränsvärdena för kväveoxider och partiklar 

i utomhusluften. 

kommunala vägar som på sikt bör omgestaltas till 

stadsgator. 

Innebörden av termen stadsgata varierar utifrån 

vägars respektive förutsättningar men ambitionen 

är att på sikt omgestalta gator som idag 

har en genomfartskaraktär till gator med en mer 

lokal betydelse och skala. Det är inte den övergripande 

framkomligheten som skall prioriteras 

utan gatans lokala betydelse i kommunen. Det 

kan handla om gestaltningsåtgärder såsom att 

trädplantera gator, minska gatubredder och skapa 

angöringsparkering men också att möjliggöra 

förtätning längs med gatorna där så är lämpligt 

och möjligt. Fördjupade studier för respektive 

gatusträcka bör göras i samband med att trafikfunktionen 

ses över eller t ex förtätning längs 

gatan blir aktuell. 

En trafiknätsanalys genomfördes i kommunen 

år 2004. De förslag till trafiksäkerhetsåtgärder 

som redovisas i den bör genomföras för att 

förbättra trafiksäkerheten. 

Utbyggnader av 

vägnät på kommunal nivå 

Flera av förslagen till utbyggnad av vägnätet är en 

förutsättning för att Solnas stadsdelar skall kunna 

bebyggas och förtätas. Genom minskning av 

genomfartstrafiken i stadsdelarna kan en tätare 

stadsmiljö skapas och det kommunala vägnätets 

funktion bör delvis förändras i riktning mot gator 

med mer lokal funktion. Det finns ett antal 

Det finns en ambition att öka stadsmässigheten och förbättra 

gestaltningen längs vissa huvudvägar i kommunen 


Föreslagen vägtrafikstruktur för år 2025 


Utbyggnader av kollektivtrafik 

Solna har en effektiv kollektivtrafik men en ökad 

utbyggnad av kollektivtrafiksystemet kan ytterligare 

stärka Solnas förutsättningar att erbjuda boende 

och arbetande ett effektivt transportsystem 

som inte inverkar negativt på miljön. De utbyggnadsprojekt 

som bör prioriteras är: 

• Förlängning av Tvärbanan mellan Alvik 

och Stockholms universitet. På sträckan angörs 

bl a Solna centrum och Solna station. 

Utredningsarbete pågår för sträckan Alvik- 

Solna station. 

• Utbyggnad av tunnelbanan från Odenplan 

till Karolinska sjukhuset med alternativ förlängning 

till Solna centrum eller Solna station. 

• Ytterligare två järnvägspår mellan Tomteboda 

och Kallhäll. Vid en utbyggnad bör en 

pendeltågsstation anläggas i Huvudsta. Alternativa 

dragningar har presenterats av Banverket 

men ännu inte konsekvensbedömts. 

Förstärkningen är en förutsättning för att 

kunna utnyttja den planerade nya citytunnelns 

kapacitet. 

• Pendeltågstrafiken i stråket Stockholm- 

Uppsala bör utvecklas och samordnas för att 

möjliggöra ökat regionalt resande. 

• Ombyggnad av Solna station till en effektiv 

kollektivtrafikknutpunkt. I framtiden kan 

flera spårbundna trafikslag komma att mötas 

här; tvärbana, pendeltåg, regionaltåg och 

fjärrtåg samt eventuellt tunnelbana. Stationen 

måste bli både mer funktionell och mer 

estetiskt tilltalande samt möjliggöra effektiv 

buss- och bilangöring. En nordlig uppgång 

med gångförbindelse mot Dalvägens arbetsområde 

och utvecklingsområdet Solna station 

bör tillskapas. 

• En sydlig uppgång vid Ulriksdals pendeltågstation. 

• En pendeltågslinje från Solna station mot 

Danderyd, Täby och Arninge. 

Det nya busstorget i Solna centrum 


Föreslagen kollektivtrafikstruktur år 2025 


Det är många som cyklar i Solna. Det är viktigt att kunna parkera sin cykel säkert och väderskyddat. Foto: Mia Simm 

Gång- och cykelvägnät 

Stockholm är en region där cyklandet ökar påtagligt. 

Många cykelpendlar hela eller delar av 

vägen till sitt arbete. Många passerar Solna på 

sin väg till arbetet och därför är de regionala cykelstråkens 

standard genom kommunen mycket 

viktig. 

Cykelvägnätet genom Solna håller en förhållandevis 

hög standard. Huvudstråken är till stor 

del separerade från biltrafiken men vägvisningssystemet 

kan göras tydligare. De största trafiksäkerhetsproblemen 

finns där cykelvägnätet korsar 

biltrafikens huvudvägnät samt där stråken är 

lokaliserade i anslutning till daghem etc. Man 

bör undvika att planera övergripande cykelstråk, 

där krav på framkomlighet och hastighet är hög, 

i anslutning till funktioner såsom daghem och 

skolor där det tidvis rör sig mycket människor. 

Åtgärder bör vidtas för att göra dessa korsningspunkter 

säkrare för cyklister. Ett väl fungerande 

cykelvägnät är bra både ur miljö- och hälsosynpunkt. 

I målsättningen att öka cyklandet i 

kommunen är det därför viktigt att bygga vidare 

på befintliga cykelstråk för att skapa ett sammanhängande, 

gent och trafiksäkert cykelvägnät. 

Det övergripande cykelvägnätet skall vara kontinuerligt, 

lättorienterat och tydligt samt ge en 

god färdsäkerhet med hög standard. Delar av det 

övergripande cykelvägnätet ingår också i det som 

benämns regionalt cykelvägnät, ett nät som binder 

samman viktiga regionala målpunkter. 

För att underlätta för pendlare som kombinerar 

kollektivtrafik med andra färdsätt bör viktiga 

kollektivtrafikknutpunkter och målpunkter 

kompletteras med säkra och lättillgängliga cykelparkeringar. 

Kommunalt 


• Trafikplan för Solna 1993–2005. 

• Trafiknätsanalys, godkänd i tekniska 

nämnden november 2004. 


Cyklandet ökar kraftigt i Stockholms län och det är viktigt att det finns ett 

väl utbyggt cykelnät som möjliggör cykelresande också över längre sträckor 


Tekniska försörjningssystem 


• Staden skall verka för att skadliga ämnen i utgående avloppsvatten minskar. 

• Staden skall verka för avfallsminimering, återanvändning, återvinning och ett miljöriktigt 

omhändertagande av avfall. 

• Användningen av fossila bränslen och elvärme skall minska medan biobränslen och andra 

förnyelsebara energikällor skall öka. Andelen biobränsle bör öka i stadens fjärrvärmesystem. 

• Vid planering av ny bebyggelse skall krav ställas på användning av förnyelsebar energi. 

• Energiplaneringen skall utformas med inriktning mot ett långsiktigt och ekologiskt hållbart 

samhälle. 

De tekniska försörjningssystemen i stockholmsregionen 

har byggts ut under en lång tid. 

De stora investeringar som gjorts i de storskaliga 

ledningssystemen och omvandlingsanläggningarna 

gör att regionen är väl rustad för 

morgondagens behov av teknisk försörjning. Sett 

i ett internationellt perspektiv är användningen 

av el för hög i Stockholmsregionen och koldioxidutsläppen 

från fossila bränslen har trots kraftiga 

minskningar ännu inte sjunkit till en långsiktigt 

hållbar nivå. Förtätning och utbyggnad i den 

centrala delen av regionen, vilken Solna tillhör, 

samt i kollektivtrafikstråken gynnar användandet 

av fjärrvärme eftersom systemen redan 

är utbyggda. Stamnätet för el består idag i hela 

regionen av luftledningar, förutom en kortare 

del genom Bergshamra i Solna och en del genom 

Stockholm där ledningarna är tunnelförlagda. En 

översyn av kraftnätet i regionen har gjorts under 

2004/05 av Svenska kraftnät. 

Energi 

Kommunfullmäktige i Solna stad har fastställt en 

energiplan under 2005. Den övergripande inriktningen 

för stadens arbete med energifrågorna är 

definierade i ett inriktningsprogram. Inriktningsprogrammet 

omfattar såväl Solnas mer långsiktiga 

syn på och planering av energiförsörjningen, 

som frågeställningar som ska prövas i arbetet 

med översiktsplanen. 

RIKSDAGENS MÅL FÖR 

VÄXTHUSGASER: 

De svenska utsläppen av växthusgaser skall 

som ett medelvärde för perioden 2008-2012 

vara minst 4 % lägre än utsläppen år 1990. 

Utsläppen skall räknas som koldioxidekvivalenter 

och omfattas av de sex växthusgaserna 

enligt Kyotoprotokollet och IPCC:s definitioner. 

Delmålet skall uppnås utan kompensation 

för upptag i kolsänkor eller med flexibla 

mekanismer. 

RIKSDAGENS MÅL FÖR 

SVAVELUTSLÄPP: 

År 2010 skall utsläppen av svaveldioxid till 

luft i Sverige ha minskat med 60 000 ton. 

Fjärrvärme och fjärrkyla 

Kommunalbolaget Norrenergi AB producerar, 

distribuerar och säljer fjärrvärme och fjärrkyla 

till kunder i bl a Solna och Sundbyberg. 

90–95 % av fastigheterna i Solna är anslutna till 

fjärrvärmenätet. Det började byggas ut under 

1950-talet och omfattar idag huvuddelen av kommunen. 

Vid exploatering av nya områden måste 

dock nya huvudledningar anläggas. Största delen 

av fjärrvärmen produceras vid Solnaverket, där 

man i fyra pumpar utvinner spillvärmen från 


markytor för byggnader, lagring och hantering. 

Vid lokalisering av ett kraftvärmeverk måste 

också hänsyn tas till närhet av transportvägar, 

järnväg eller bilväg, samt närhet till fjärrvärmens 

stamnät. 

I översiktsplanens förslag till mark- och vattenanvändning 

finns inga nya markreservat utpekade 

för en sådan anläggning. Bedömningen 

är att det inte är möjligt att hitta ett område av 

tillräcklig storlek och med erforderliga skyddsavstånd 

och kommunikationer inom Solna stads 

gränser. Frågan bör dock fortsätta diskuteras 

framöver. 

Det konstnärligt utsmyckade kylvattentornet vid Norrenergis 

fjärrvärmeverk 

renat avloppsvatten. Varje pump har en värmekapacitet 

på 30 MW, vilket gör att Solnaverket är 

en av världens största värmepumpanläggningar. 

Fjärrkyla ersätter stora komplicerade kylsystem. 

Det erbjuder också lägre kostnader och en 

bättre miljö, genom att köldmedier i befintliga 

kylanläggningar kan tas bort och genom att bullernivåerna 

minskar. Fjärrkyla är en restprodukt 

från värmepumparna i Solnaverket. När värmen 

är utvunnen ur vattnet används det för att kyla 

vattnet i fjärrkylesystemet. Norrenergi utnyttjar 

även så kallad frikyla från Lilla Värtan. Efter att 

vatten har pumpats runt i systemet släpps det åter 

igen ut i Värtan. Norrenergis totala fjärrkylesystem 

försörjer ett 40-tal fastigheter i Solna och 

Sundbyberg. Planer finns på att utöka systemet 

ytterligare. 

Kraftvärmeverk 

I arbetet med en ny energiplan har Norrenergi 

framfört intresse av mark för lokalisering av ett 

nytt kraftvärmeverk. Dagens fastighet är otillräcklig 

för en eventuell framtida nyetablering. 

Ett biobränsleeldat kraftvärmeverk kräver stora 

Bygge pågår för att tunnelförlägga kraftledningar. 

Arbetet beräknas vara klart hösten 2006. 


Stadsgas och naturgas 

Varken i Solna eller i övriga delar av stockholmsregionen 

används idag naturgas. Naturgas kräver 

fossilt bränsle vilket inte är en långsiktigt hållbar 

lösning på energiförsörjningsfrågan. Dock används 

till viss del så kallad stadsgas i vissa delar 

av Solna. Diskussioner har tidigare förts om att 

reservera mark för ett naturgasstråk genom kommunen, 

bl a i en sträckning genom nationalstadsparken 

men också genom Huvudsta. En sträckning 

genom nationalstadsparken är högst tvivelaktig. 

I förslaget till mark- och vattenanvändning 

finns inga reservat för naturgasledningar med. 

Diskussioner om eventuella anspråk på reservatsförläggningar 

får diskuteras framöver. 

Solnas inställning är att den energi som används 

i kommunen bör produceras utifrån förnybara 

energikällor. Norrenergi har tillstånd för 

användning av biobränsle. 

Kraftledningar 

Det löper två regionala luftledningar genom 

kommunens norra delar. En i öst-västlig riktning 

från västra Bergshamra, över norra Frösunda 

och Hagalunds bangård till Sundbybergsgränsen 

söder om Enköpingsvägen. Den andra går 

i nordsydlig riktning genom Västerjärva och 

Igelbäckens naturreservat. Arbete med att tunnelförlägga 

den öst-västliga pågår och kommer att 

färdigställas under 2006. Det är också nödvändigt 

att den nordsydliga förläggs under mark då 

det är en förutsättning för exploatering av stora 

delar av Västerjärva. Mark kan också komma att 

behöva reserveras i Västerjärva för en ny 70/20 

kV transformator/fördelningsstation för den tillkommande 

bebyggelsen. 

I kommande fördjupad planering måste ledningsreservat 

avsättas för ledningar av regional 

betydelse. I Solnas fall handlar det om reservat 

för ledningar under mark. 

De tekniska försörjningssystemen i Solna 2005 

IT- och 

telekommunikation 

Hög standard avseende IT-kommunikation är 

viktig för flertalet branscher. Hög kapacitet i nät 

och flera kompletterande stråk för säkerhet och 

valmöjlighet eftersträvas i kommunen. 

Inget företag eller någon privatperson skall 

uppleva att brist på tillgång till goda data- och 

telekommunikationer utgör ett hinder för etablering 

och utveckling av företag eller för bosättning. 


Under2020-talet är det rimligt att tro att nya 

övervägande måste göras för att planera för framtida 

behov. 

Solnas avloppsvatten renas i Käppalaverket på 

Lidingö. I kommunalförbundet Käppala samverkar 

Solna med nio andra kommuner. Käppalaförbundets 

uppgift är att omhänderta och rena 

medlemskommunernas avloppsvatten. 

Avfall och 

avfallshantering 

Exempel på rening av dagvatten, här ett avsättningsmagasin för 

trafikdagvatten i Råsundavägen. Foto: Veronica Gelland Boström 

Vatten och avlopp 

Mälaren har mycket stor kapacitet för vattenuttag 

och fungerar som Stockholmsregionens dricksvattentäkt. 

Alla 21 kommuner, däribland Solna, 

som har en del av Mälaren inom sina gränser 

samarbetar tillsammans med andra myndigheter 

genom Mälarens vattenvårdsförbund för att 

skydda Mälaren som dricksvattentäkt. 

I kommunalförbundet Norrvatten samverkar 

13 kommuner, däribland Solna, med ansvar för 

produktion och distribution av dricksvatten från 

Görvälns vattenverk. I Stockholmsåsen finns en 

reservvattentäkt, belägen i Ulriksdal. Förberedelser 

för en utvidgad regional samordning av 

vattenförsörjning pågår med syfte att säkerställa 

distribution av dricksvatten vid normal drift och 

vid störningar av ordinarie distributionsvägar. 

Produktionskapaciteten i Görvälns vattenverk 

täcker Solnas och resterande del av Stockholmsregionens 

behov av dricksvatten fram till år 2030. 

I samband med att miljöbalken trädde i kraft infördes 

EU:s avfallsdefinition och förteckning över 

avfall, den Europeiska avfallskatalogen (EWC), i 

Sverige. Det innebär att fler avfallsslag nu klassas 

som farligt avfall och tillstånd till mellanlagring 

och behandling av avfall sker enligt andra förordningar 

än tidigare. 

Dagens sätt att leva ger upphov till stora 

mängder avfall. I Solna alstras drygt 390 kg hushållsavfall 

per år och invånare. Detta kan jämföras 

med hela riket där samma siffra är ca 470 kg 

per person och år (2003). Denna avfallsmängd 

orsakar en rad miljöproblem, bl a luftföroreningar 

från transporter och förbränning. I Solna 

strävar man efter att uppnå ett ekologiskt hållbart 

samhälle och i denna strävan verkar staden 

för avfallsminimering genom återanvändning och 

återvinning samt miljöriktigt omhändertagande 

av avfall. Vid planering av nya områden bör ny 

effektivare teknik för insamling av avfall, t ex 

sopsug, övervägas. 

Deponering på soptipp skall stadigt minska 

och avfallshanteringen skall vara tydlig, attraktiv 

och begriplig för alla som bor och verkar i Solna. 

Solna äger tillsammans med nio andra kommuner 

kommunförbundet SÖRAB (Söderhalls 

Renhållningsverk AB). Därmed styrs avfallshanteringen 

i Solna av beslut som fattas av SÖRAB. 

Sedan 1998 är SÖRAB miljöcertifierat enligt 

ISO 14001. 


Latrin 

Latrinhämtningen i Solna har liten omfattning, 

det är främst från kommunens koloniområden 

som latrin hämtas. Latrinet deponeras på Ragnsells 

anläggning i Högbytorp. Latrin klassas som 

biologiskt lättnedbrytbart avfall och får därför 

inte längre deponeras. Det skall istället behandlas 

biologiskt. 

Återvinningsstationer 

och miljöstationer 

I Solna finns tre miljöstationer, en vid OKQ8 

Bergshamra, en vid Shell på Västra Vägen samt 

en vid OKQ8 i Vreten. Närmaste återvinningsstation 

ägs av SÖRAB och är belägen i Brotorp 

i Sundbyberg. Utredning pågår för att hitta ett 

nytt läge för återvinningsstationen i Brotorp då 

området skall bebyggas med bostäder. SÖRAB 

ägs av Solna och Sundbyberg och det nya läget 

planeras att, precis som befintlig station, lokaliseras 

i Sundbyberg. 

Kommunalt 


• Avfallsplan 2000-2010 

• Energiplan för Solna Stad, ett faktaunderlag 

2004. 

• Energiplan för Solna, inriktningsdokument 

2004. 

AVFALL: 

Med avfall avses varje föremål, 

ämne eller substans som ingår 

i en avfallskategori och som 

innehavaren gör sig av med, 

avser att göra sig av med eller är 

skyldig att göra sig av med. 


Brotorps återvinningsstation

Miljöfaktorer 


• Solna skall ha ett aktivt och framåtsyftande miljöarbete som riktar sig till stadens medborgare, 

företagare och verksamheter. Miljöarbetet skall ske enligt stadens miljöpolicy 

samt gällande miljöprogram och skall medverka till att förverkliga Vision Solna 2020. 

• Invånarnas hälsa skall inte påverkas negativt på grund av vistelse i bostäder, skolor, förskolor, 

hygienlokaler eller offentliga lokaler. 

• Solna bör genomföra en kommunövergripande bullerkartläggning och därav dra slutsatser 

för att minska den negativa påverkan av buller i kommunen. 

• Ny bebyggelse eller annan typ av exploatering skall inte planeras så att miljökvalitetsnormer 

för utomhusluft överskrids eller riskerar att överskridas. 

• Solna skall arbeta för att minska påverkan från luftföroreningar. 

Länsstyrelsen, landstinget och kommunförbundet 

i Stockholms län har gemensamt utarbetat 

Miljövårdsprogram 2000, vilket innehåller regionala 

miljökvalitetsmål som bygger på de nationella 

miljökvalitetsmålen. Under 2004 har en 

översyn av Miljövårdsprogram 2000 gjorts, ”Förslag 

till regionala miljömål för Stockholms län 

2004”. År 2000 antogs Solna stads miljöprogram 

vilket i sin tur bygger på det regionala miljömålsprogrammet. 

År 2004 har ett nytt kommunalt 

miljöprogram antagits, gällande den kommunala 

förvaltningens egen organisation. I det reviderade 

miljöprogrammet, ”Miljöprogram 2005-2008”, 

fokuserar man arbetet på tre målområden: miljöeffektiva 

transporter, hållbar energianvändning 

och miljökrav vid upphandling. 

De kommunala miljöprogrammen från 2000 

och 2004 fungerar som måldokument för Solna 

stad, dess förvaltningar och kommunala bolag. 

Programmet skall fungera som vägledning mot 

en ekologiskt hållbar utveckling. 

Vatten och 

miljökvalitetsnormer 

Det finns många faktorer som påverkar våra vattenresurser 

och Solnas gränser utgörs till stora 

delar av olika vatten. Vatten och stränder är en 

stor resurs som skall värnas. För vatten finns en 

miljökvalitetsnorm för fisk- och musselvatten. 

I avsnittet Vatten redovisas mål för Solnas 

vattenområden, samt deras status och kvalitet 

idag. 

Luftföroreningar 

Många olika typer av verksamheter påverkar 

vår luftkvalitet. De ämnen som framför allt är 

viktiga när det gäller luftkvaliteten är kväveoxider, 

partiklar, koldioxid, marknära ozon och 

svaveldioxid. Den dominerande källan till luftföroreningar 

i Solna är vägtrafiken. På lång sikt 

skapar luftföroreningar negativ klimatpåverkan. 

Luftföroreningar kan även orsaka hälsoproblem, 

skador på växtlighet, vittring av byggnader och 

kulturminnen, försurning av mark och vatten 

samt övergödning. 

Solna är medlem i Luftvårdsförbundet i 

Stockholms och Uppsala län. Förbundet följer 

utvecklingen och övervakningen av luftkvaliteten 

i länet. Problemen med höga föroreningshalter 

och partiklar i luften är störst utmed gator och 

vägar med hög trafikbelastning, speciellt där det 

är tät bebyggelse på båda sidorna av vägen vilket 

medför att utvädringen av föroreningar blir dålig. 



Kvävedioxidkarta för Solna 2006. Prognos från 

Luftvårdsförbundet i Stockholm och Uppsala län

Mätning och beräkning av partikelhalter i Solna 2002. 

Källa: Luftvårdsförbundet i Stockholm och Uppsala län 


Miljökvalitetsnormer 

för utomhusluft 

I samband med att miljöbalken trädde i kraft den 

1 januari 1999 infördes nationella miljökvalitetsnormer 

(MKN). Dessa anger den nivå för föroreningar 

eller störningar som inte får överskridas 

inom ett visst område till skydd för människors 

hälsa och/eller miljön. Området kan variera i 

storlek från en del av en kommun till hela landet. 

Enligt miljöbalken skall ett åtgärdsprogram upprättas 

om man befarar att en miljökvalitetsnorm 

kan komma att överskridas. 

Myndigheter och kommuner har till uppgift 

att säkerställa att miljökvalitetsnormerna uppfylls 

vid tillståndsprövning, godkännanden, dispenser 

och anmälningsärenden samt när de utövar tillsyn 

eller meddelar föreskrifter. Vid planering och 

planläggning skall kommuner och myndigheter 

iaktta miljökvalitetsnormerna. Enligt plan- och 

bygglagen skall det framgå i en översiktsplan hur 

kommunen avser att iaktta gällande miljökvalitetsnormer. 

En revidering pågår för närvarande av ett av 

EU:s direktiv som ligger till grund för miljökvalitetsnormerna 

för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, 

bly och partiklar. Det innebär att förändringar 

kan komma att ske gällande normerna 

för dessa ämnen. Dessutom har EU fattat beslut 

om ytterligare ämnen som ska omfattas. Beslutet 

ska föras in i svensk lagstiftning och innebär att 

det, utöver redan beslutade normer (se nedan), 

kommer miljökvalitetsnormer för utomhusluft 

även för arsenik, kadmium, nickel och kvicksilver. 

Beslutade normer 

Det finns idag ett antal beslutade miljökvalitetsnormer 

för utomhusluft samt tidpunkter för när 

de inte får överskridas: 

När köer uppstår ökar utsläppen till luft. Bilkö längs Frösundaleden. 

• Kvävedioxid 31 december 2005 

• Kväveoxid skall redan vara uppfylld 

• Svaveldioxid skall redan vara uppfylld 

• Kolmonoxid skall redan vara uppfylld 

• Bly 

skall redan vara uppfylld 

• Bensen 1 januari 2010 

• Partiklar (PM10)skall redan vara 

uppfylld 

• Marknära ozon 31 december 2009 

(ej gränsvärden) 

Det kan bl a leda till att utsläppen från trafiken 

måste minska vilket i sin tur kan leda till att 

trafiken på de mest trafikerade vägarna måste 

begränsas. Andra åtgärder kan vara att tvingas 

avvakta med vissa utbyggnadsplaner. 


Nuvarande situation i Solna 

Vissa av miljökvalitetsnormerna överskrids både 

regionalt i länet och lokalt i Solna. Det är kvävedioxid, 

partiklar och ozon som förekommer med 

för höga halter. I Solna finns problemen längs E4 

och E18 samt på vissa platser längs övriga vägar 

och gator. 

Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid kommer 

enligt prognosen från Stockholms och 

Uppsala läns luftvårdsförbund att överskridas 

2006 på vissa sträckor längs E4 och E18 i Solna. 

Samtidigt visar prognosen att inga överskridanden 

kommer att ske år 2010. Utsläppen av kväveoxider 

från vägtrafiken har minskat genom användningen 

av katalysatorer. Under kommande 

år stiger kravnivån ytterligare på katalysatorerna, 

vilket beräknas innebära att halterna sjunker till 

nivåer under miljökvalitetsnormen. 

Läget är allvarligare beträffande miljökvalitetsnormen 

för partiklar (PM10). En kartläggning 

av partikelhalterna under 2002 har gjorts i 

luftvårdsförbundets regi. Den visar att överskridanden 

kommer att ske längs E4 och E18, vid 

Frösundaledens anslutning till E4 vid Haga norra, 

längs Norrtäljevägen i Bergshamra samt ett kort 

avsnitt av Råsundavägen. Till skillnad från kväveoxidhalterna 

visar partikelhalterna snarare en 

ökande trend. Den fortsatta situationen måste 

därför noga följas. 

Den senaste miljökvalitetsnormen är för 

marknära ozon och gäller, till skillnad från övriga 

normer, inte gränsvärden utan halter som 

skall eftersträvas. Normen överskrids idag både 

centralt och perifert i länet. 

• höjd fordonsskatt för personbilar utan 

katalysator, 

• miljözon för lätta fordon utan katalysator, 

• utbyggnad av kollektivtrafiken, 

• minskad trafikmängd och minskat 

trafikarbete, 

• minskad dubbdäcksanvändning och 

• förbättrade vägbeläggningar. 

Det är av mycket stor betydelse att miljöövervakningen 

sker på ett sådant sätt att situationen 

i kommunen är känd i förhållande till miljökvalitetsnormerna. 

Utvecklingen beror till stor del på 

sådant som tas upp av länsstyrelsen i de framtagna 

förslagen till åtgärdsprogram. För närvarande 

bedöms överskridandet av miljökvalitetsnormen 

för partiklar vara det allvarligaste problemet. 

Halterna är som högst under vinter och vår. 

Den del av PM10-halten som går att påverka 

lokalt är bidraget från uppvirvling av slitagepartiklar 

från vägbanan vilka utgör 70–80 % av den 

totala PM10-halten i gatunivån under vinter och 

vår. Slitaget påverkas bl a av saltning, sandning, 

Att uppnå miljökvalitetsnormerna 

Länsstyrelsen har, på uppdrag av regeringen, tagit 

fram förslag till regionala åtgärdsprogram för länet 

gällande kväveoxid och partiklar (PM10), 

d v s de normer som är de mest problematiska att 

uppfylla. Regeringen fastställde i december 2004 

förslaget till åtgärdsprogram. Några av de åtgärder 

som föreslås i programmen är: 

Höga PM10-halter uppmäts längs Allmänna E4 intressen 115

Många platser i Solna är utsatta för buller 

gaturengöring, dubbdäcksanvändning och vägytans 

egenskaper. Mängden partiklar som virvlar 

upp påverkas av meteorologiska förhållanden (våt 

eller torr vägbana) samt trafikens intensitet, hastighet 

och sammansättning (andel tung trafik). 

Kunskapen om hur mycket dessa faktorer var för 

sig påverkar PM10-halterna är emellertid fortfarande 

bristfällig. 

Trafikmängden och lokala variationer i omgivande 

bebyggelse, d v s olika ventilationsförhållanden, 

har stor betydelse för PM10-halterna. I 

smala och slutna gaturum överskrids normvärdet 

vid mindre trafikmängder jämfört med bredare 

gaturum och öppna vägar. Om närområdet kring 

en väg eller gata sluts med bebyggelse kan PM10- 

halten mer än dubbleras. Detsamma gäller även 

för kväveoxidhalterna. 

Målet är att ny bebyggelse eller annan typ av 

ny exploatering i Solna skall utformas och lokaliseras 

på ett sådant sätt att miljökvalitetsnormerna 

inte överskrids. Detta kan t ex innebära att åtgärder 

görs för att främja kollektivtrafikresandet 

eller underlätta för gång- och cykeltrafikanter, att 

ny bebyggelse på vissa ställen inte kan placeras så 

att gaturummet sluts samt att åtgärder görs för 

att minska trafikängden på speciellt utsatta vägoch 

gatuavsnitt. 

Buller 

Buller är en av de största störningskällorna i 

Solna. Riksdagen beslutade 1997 om riktvärden 

för buller från trafik som normalt inte bör 

överskridas vid nybyggnad av bostäder eller vid 

nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. 

Då dessa riktvärden inte kan uppfyllas 

på ett flertal platser i tätbebyggda områden, 

däribland i stora delar av Solna, har länsstyrelsen 

* Enligt BRÅD, som ska tillämpas för andra miljöer än vid bostäder. 

Källa: ”Förslag till underlag för policy om hantering av trafikbuller vid planering för och byggande av bostäder”, 

Stockholms stad och länsstyrelsen i samarbete. 


Det krävs kreativitet för att klara de riktvärden som gäller för buller, här speciella 

burspråk med vädringsfönster mot tyst sida. Studentbostäder i Huvudsta. 

i Stockholms län tillsammans med miljöförvaltningen 

och stadsbyggnadskontoret i Stockholm 

stad arbetat fram avstegsfall som kan tillämpas 

i storstadsmiljö (”Förslag till underlag för policy 

om hantering av trafikbuller vid planering för och 

byggande av bostäder”). 

Riktlinjer för Solna 

Målet är att klara riktvärdena för buller. Vid komplettering 

av befintlig bebyggelse i delar av Solna 

med bebyggelse av stadskaraktär kan avsteg ske, 

t ex i områden med ordnad kvartersstruktur eller 

tätare exploatering och i områden vid kollektivtrafikknutpunkter 

och längs kollektivtrafikstråk. 

Strävan skall alltid vara att överskrida riktvärdena 

så lite som möjligt och för så få lägenheter som 

möjligt. Avstegsfallen tillämpas enligt de riktlinjer 

som tagits fram av Länsstyrelsen och Stockholms 

stad (se tabell). Utgångsläget är att Solna till stor 

del utgörs av tätbebyggelse. 

I Miljöprogram för Solna 2000 finns två mål 

om buller som avser befintlig bebyggelse. ”Solna 

stad skall se till att bullernivåerna i kommunen 

minskas till de nivåer som ligger inom de av riksdagen 

fastställda riktvärdena för buller” och ”Bullernivåerna 

skall om möjligt inte överstiga 65 dBA 

vid fasad någonstans i kommunen.” 

När avstegsfall måste tillämpas skall det utredas 

vilka kompenserande åtgärder som kan göras för 

att så långt möjligt ändå uppfylla ambitionen 

att erbjuda goda boendemiljöer och att undvika 

miljöer som för boende kan upplevas som stressiga 

och otrygga. Vilka krav på kompenserande 

åtgärder som skall ställas måste bedömas från fall 

till fall men kan t ex gälla att uppfylla en högre 

ljudklass inomhus. 

Fördjupat underlag från Boverket 

Boverket har under 2004 redovisat ett underlag 

för tillämpningen av de av riksdagen beslutade 

riktvärdena. Boverket anser att det med hänsyn 

till bullrets hälsopåverkan finns skäl att ha en 

restriktiv syn på avsteg från fastslagna riktvärden. 

Avsteg bör enbart undantagsvis accepteras i städers 

centrala och tätbebyggda delar. Vidare finns 

det skäl att sätta gränser för hur stora avsteg som 

kan accepteras. 

Det finns ett väl dokumenterat behov av att 

bygga nya bostäder i centrala stockholmsregionen, 

inklusive Solna, som inte på rimligt sätt kan tillgodoses 

på annan, mindre bullerutsatt plats. Det 

kan påvisas att tillkomsten av nya bostäder, trots 

vissa avsteg från bullerriktvärdena, kan innebära 

påtagliga fördelar för den långsiktiga samhällsutvecklingen. 


Riktvärden för buller vid planering av bostäder i anslutning till industriell verksamhet 

Avvägningar som innebär avsteg från bullerriktvärdena 

i samband med planering av nya bostäder 

bör kunna komma i fråga i samband med 

komplettering av befintlig bebyggelse i centrala 

delar av städer och större tätorter med bebyggelse 

och tätare bebyggelse vid knutpunkter längs kollektivtrafikstråken. 

Buller vid befintlig bebyggelse 

Vägverket och Banverket har ett uppdrag att 

åtgärda för höga bullervärden vid befintlig bebyggelse. 

I en första etapp bör åtgärder vidtas för 

bostäder som exponeras för vägtrafikbuller med 

65 dBA eller högre (ekvivalent nivå vid fasad) 

respektive tågtrafikbuller på 55 dBA eller högre 

(maximal nivå) inomhus nattetid. Solna stad har, 

genom tekniska kontoret, ansvar för att åtgärda 

bostäder som exponeras för 65 dBA eller högre 

(ekvivalent nivå vid fasad) längs det kommunala 

vägnätet. 

Buller i överklagade detaljplaner 

För närvarande prövas flera detaljplaner i Stockholm 

i högsta instans, bl a med syfte att klargöra 

möjligheterna att använda ovan redovisade 

avstegsfall i planering av nya bostäder. Utslag 

beräknas komma under tidig vår 2006 och de 

kommer att vara vägledande för hur Solna kan 

tillämpa avstegsfallen i sin planering. 

Industribuller 

För buller från all typ av industriell verksamhet 

finns riktvärden för bostäder, utbildnings- och 

vårdlokaler. (Riktvärden för externt industribuller; 

Naturvårdsverkets Råd- och riktlinjer 1978:5, 

rev 1983.) 

Riktlinjer för Solna 

Planering av bostäder nära industriell verksamhet 

eller planering av ny bullrande verksamhet nära 

befintliga bostäder skall ske så att bullerriktvärdena 

inte överskrids. 

Översiktlig bullerkartläggning 

Solna stad avser att göra en översiktlig bullerkartläggning. 

Den skall omfatta buller från väg-, 

järnvägs- och flygtrafik samt från andra större 

bullerkällor så som industrier etc. Kartläggningen 

är i överensstämmelse med Europaparlamentets 

och Europarådets direktiv 2002/49/EG 

som innebär att behöriga myndigheter senast den 

30 juni 2007 skall ha utarbetat strategiska bullerkartor 

som visar situationen för all tätbebyggelse 

med mer än 250 000 invånare, alla större 

vägar med en trafiktäthet på mer än sex miljoner 

fordon/år samt alla större järnvägslinjer med en 

trafiktäthet på mer än 60 000 tåg/år. 

Förorenade områden 

I Solna finns ett stort antal markområden som är 

förorenade. Föroreningarna är främst orsakade av 

direkta utsläpp till marken från industrier, bensinstationer, 

deponier och liknande verksamheter. 

Andra föroreningskällor utgörs av nedfallande 

luftföroreningar och markutfyllnader gjorda med 

förorenade massor. De vanligaste markföroreningarna 

är olika metaller och organiska miljöföroreningar. 

Länsstyrelsen har Naturvårdsverkets uppdrag 

att inventera och riskbedöma förorenade områden. 

Inventeringarna utförs utifrån prioriterade 

branscher, såsom oljedepåer och kemtvättar. 


Inventering (utförd 2005) av misstänkta förorenade områden i kommunen 


Solna stad har under 2005 utfört en översiktlig 

inventering av potentiellt förorenade områden i 

kommunen. Inventeringen ligger till grund för 

Länsstyrelsens vidare arbete med att riskbedöma 

objekten. De riskområden som har identifierats 

är främst industriområden, spårområden för 

järnväg, tidigare deponier samt områden där 

det förekommer miljöfarliga verksamheter. De 

misstänkta förorenade områdena är indelade i 

branschklasserna 1-4 (se karta) beroende på den 

risk för påverkan på omgivningen som en förorening 

kan ge. 

I branschklassningen representerar klass 1 

de värst förorenade objekten. I Solna finns inga 

sådana områden identifierade. I klass 2 återfinns 

verksamheter såsom bensinstationer, ytbehandlingsanläggningar, 

kemtvättar etc och i klass 

3 återfinns bilverkstäder och grafisk verksamhet. 

I klass 4 återfinns bl a livsmedelsindustrier. 

Branschklassningen kan ses som vägledande men 

mer omfattande utredningar behöver nästan 

alltid göras för att fastställa definitiv riskbild t ex 

inför en eventuell exploatering. 

Enligt miljöbalken ska markföroreningar som 

upptäcks anmälas till aktuell tillsynsmyndighet, 

som i Solna stad är miljönämnden. Om efterbehandling 

krävs eller om andra skyddsåtgärder 

måste vidtas beror bland annat på planerad 

markanvändning, föroreningens typ och omfattning 

samt områdets geologi och känslighet. Förorenad 

mark kan innebära begränsningar för hur 

ett område kan användas. 

Radon 

Radon är en luktfri och färglös gas som bildas 

när det radioaktiva ämnet radium sönderfaller. 

Radon i inomhusluften kan ge upphov till 

lungcancer. Radon avges från marken och från 

vissa äldre byggnadsmaterial. Markradon är i 

kombination med dålig tätning mot husgrund 

och mark den dominerande orsaken till höga 

radonhalter i inomhusluft. Solnas berggrund har 

generellt sett något förhöjd radioaktivitet, dock 

varierar radiumhalten i olika delar av kommunen. 

Detta innebär att det även inom normalriskområden 

lokalt kan finnas områden med hög risk för 

markradon. Förutom i berggrunden förekommer 

radon även rikligt i jordluft. Risken för höga 

markradonvärden är störst vid genomsläpplig 

mark som grus, moränskikt närmast berg och 

sprickor i berg. 

I bostäder samt i skolor och lokaler för barnomsorg 

får radonhaltens årsmedelvärde inte 

överstiga 200 Bq/m 3 . Vid nyproduktion skall 

tätheten mot mark alltid beaktas och markens 

strålningsförhållanden kontrolleras. Vid höga 

markradonhalter eller om dessa inte kontrolleras 

skall fastigheten bebyggas radonsäkert. Hänsyn 

skall tas till de fyllnadsmassor som används då 

dessa i vissa fall kan tillföra radonhaltigt material. 

Kontrollmätning av radonhalten i inomhusluften 

skall alltid utföras. 

Kommunalt 


• Solna stads miljöprogram 2000, antaget 

i KF i maj 2000. 

• Solna stads miljöprogram 2004, antaget 

i KF i juni 2004. 

• Regionalt miljöhandlingsprogram. 

Länsstyrelsen. 


Inventering (utförd 1994) av förekomst av markradon 


Risk och säkerhet 


• Alla Solnas invånare skall ha en säker levnadsmiljö. 

• Lokalisering av farlig verksamhet skall ske så att de lätt kan nås från 

de trafikleder som är upplåtna för transport av farligt gods. 

• Lokalisering av farlig verksamhet skall ske på platser där de inte 

innebär en risk för kommunens invånare. 

Krishändelser har uppmärksammats mer under 

senare år. Händelser i landets kommuner har 

ställt ökade krav på förebyggande riskhänsyn 

i samhällsplaneringen och på samordning och 

snabba insatser för att kunna hantera krissituationer. 

I alla kommuner skall det finnas lokala riskoch 

sårbarhetsanalyser som bas för handlingsplaner. 

För Solna stad har ”Handlingsplan för skydd 

mot olyckor som föranleder räddningstjänstinsats” 

antagits av Solna/Sundbybergs brandförsvarsförbund 

under 2004. Nämnderna för miljö, 

teknik, barn- och utbildning, kultur- och fritid, 

kompetens, omvårdnad och socialtjänst har 

under 2005 antagit uppdaterade säkerhets- och 

krisberedskapsplaner. Under 2006 kommer ett 

övergripande ”Handlingsprogram för extraordinära 

tjänster samordnat med skydd mot olyckor” 

att antas. Vid övergripande riskinventering och 

förebyggande rikshänsyn bör samarbete ske mellan 

Solna stad och Solna/Sundbybergs brandförsvarsförbund. 

Utförandet av förebyggande och 

operativ räddningstjänst sker på entreprenad av 

Stockholms brandförsvar. 

Riskfylld verksamhet 

I Solna finns ett fåtal verksamheter som kan 

klassas som riskfyllda. Dessa är de verksamheter 

som pågår vid rangerbangården i Tomteboda, 

trafikverkstaden i Hagalund, Karolinska sjukhuset, 

Smittskyddsinstitutet och vid SBL Vaccin 

AB. Viss farlig verksamhet bedöms också finnas i 

Råsta. Hänsyn till detta måste tas vid planering i 

och i anslutning till dessa områden. 

Transporter 

av farligt gods 

I Solna fungerar E4 och E18 som primära vägar 

för farligt godstransporter. Sekundära vägar för 

farligt godstransporter är Solnavägen och Frösundaleden. 

Sträckor genom kommunen som är 

speciellt känsliga vid eventuell olycka är E4 med 

trafikplatser (Norrtull, Ulriksdal, Tomteboda och 

Norra Länken/Uppsalavägen), dess passage över 

Igelbäcken samt E18 genom Ulriksdals vattenskyddsområde 

och trafikplatsen Järva krog. 

Farligt godstransporter sker även på järnväg. 

Ostkustbanan och Mälarbanan fungerar båda som 

transportleder för farligt gods, där Ostkustbanan 

har fler farligt godstransporter än Mälarbanan. På 

Ostkustbanan transporterades 1996 mellan 

5 000 och 13 000 ton farligt gods/månad och på 

Mälarbanan transporterades under samma tid upp 

till 5 000 ton farligt gods/månad. Största delen av 

transporter med farligt gods genom kommunen 

sker dock på Europavägarna. 

Ett flertal vattendrag och vattentäkter i kommunen 

passeras på nära håll av transportleder för 

farligt gods. En eventuell olycka skulle kunna få 

stora konsekvenser för såväl dricksvattenutvinningen 

som den biologiska mångfalden. Mälaren, 

länets absolut viktigaste råvattenkälla, trafikeras 

regelbundet av farligt godstransporter per fartyg. 


Leder och områden i kommunen där 

farligt gods transporteras och riskfyllda 

verksamheter pågår, 2005 


På Tomteboda bangårdsområde fraktas och hanteras farligt gods 

Bensinstationer 

Ett flertal bensinstationer i kommunen ligger i 

nära anslutning till annan bebyggelse och kräver 

transporter på kommunens vägnät. En strävan 

på sikt bör vara att lokalisera bensinstationer i 

anslutning till de större vägarna och vid stadens 

infarter så att långa transporter genom kommunen 

kan undvikas. Denna princip bör finnas med 

vid planering och exploatering av nya och större 

områden i kommunen då det skulle minska 

transporterna av farligt gods genom kommunen. 

Införandet av nya alternativa bränslen medför 

också nya riskbilder som måste utredas och tas 

med i beaktande vid planering. T ex ökar antändningsrisken 

om en bensinstation kompletterar 

med etanol. Solnas ambition är att riskbilden 

inte skall öka i tätbebyggt område. 

I kommunen finns ett flertal bensinstationer. Vissa som ligger i anslutning till tätbebyggelse kommer att flyttas. 


Bromma flygplats och dess höjdbegränsande områden är av riksintresse för luftfarten 

Luftfart 

Över Hagalund finns en reservinflygningsled till 

Bromma flygplats och vid Karolinska sjukhuset 

finns två helikopterflygplatser. Bromma flygplats 

är av riksintresse för luftfarten. Detta innebär 

att flygplats såväl som höjdbegränsande områden 

skall skyddas. För de delar av Solna som ligger 

i inflygningen mot Bromma skall bestämmelse 

om högsta byggnadshöjd införas på alla berörda 

detaljplaner. 

Alla byggnadsverk med en höjd av 40 meter 

eller högre skall dessutom, oavsett läge, anmälas 

till Luftfartsstyrelsen i enlighet med ”Bestämmelser 

för civil luftfart – flygplatser”. 

Inflygningsbanan mot Bromma påverkar 

möjligheterna att bygga huvudsakligen i Huvudsta 

och helikopterlandningsplatsen på Karolinska 

sjukhuset påverkar möjligheterna att bebygga 

närområdet. I samband med att det planeras stora 

om- och nybyggnader på Karolinska sjukhuset 

måste denna frågas studeras noggrant då det kan 

begränsa möjligheterna till byggnation, framför 

allt för bostäder. 


Andra riskkällor 

Även små mängder farliga ämnen kan orsaka 

svåra olyckor. Solna stads stadsgasnät med rörledningar 

i gator och byggnader ses som en riskkälla 

som kan ge medelstora konsekvenser vid en eventuell 

olycka. 

Ras- och skredrisker 

År 1998 utfördes en översiktlig kartering av 

stabilitetsförhållandena i Solna, inom bebyggda 

områden. Vid denna undersökning inventerades 

grundförutsättningarna (jordart och marklutning) 

för skred- och rasrisk. Undersökningen visar 

endast områden där det finns grundförutsättningar 

för att skred och ras skall kunna uppstå 

och inga platser där det finns direkt risk. De platser 

i kommunen där dessa grundförutsättningar 

finns är enligt undersökningen Stocksundstorp, 

Karlbergs slottsväg, Karlbergs strand och utmed 

Bällstaviken (Solna strand). Mer detaljerade undersökningar 

krävs på respektive plats när något 

avses göras på platsen. 

Ras- och skredrisken är inventerad inom Solnas bebyggda 

områden 


Riksintressen 

Områden av riksintresse skall enligt lag skyddas 

vid exploatering eller annan förändring så att åtgärder 

som strider mot de riksintressanta värdena 

förhindras. Områden av riksintresse skall säkerställas 

i olika planinstrument såsom översiktsplaner, 

fördjupningar av översiktsplanen, detaljplaner 

och områdesbestämmelser samt instiftande 

av naturoch kulturreservat. Det mellankommunala 

perspektivet bör beaktas vid överväganden 

kring riksintressen, då riksintressen ofta sträcker 

sig över kommungränser. 

RIKSINTRESSE: 

Då ett område klassats som riksintresse betyder det 

att det har större betydelse än lokala allmänna 

intressen och att områdets värde och betydelse 

inte får skadas påtagligt. Riksintressen bedöms 

ha ett stort intresse även utanför den kommun 

de geografiskt finns i. Områden av riksintresse 

skall prioriteras i den fysiska planeringen och de 

ska tydligt framgå i kommunens översiktsplan. 

Riksintressen regleras av miljöbalken och inryms i 

hushållsbestämmelserna 3 och 4 kap Miljöbalken 

(1998:808). Bestämmelser om riksintressen ska 

tillämpas enligt 1 kap 2 § Miljöbalken. 

Riksintressen 

I 3 och 4 kap miljöbalken (MB) anges vilka områden 

i landet som är klassade som riksintresse. 

Där finns även bestämmelser gällande Natura 

2000-områden (vilka sedan den 1 juli 2001 regleras 

i 4 kap MB och skall betraktas som riksintressen) 

och Nationalstadsparken. Riksintressen 

kan gälla områden som är viktiga för friluftslivet, 

kulturmiljövården eller naturmiljövården. Även 

viktiga transportvägar och områden viktiga för 

totalförsvaret kan klassas som riksintressen. Det 

är Länsstyrelsen som ansvarar för att bevaka att 

riksintressena i regionen tillgodoses. I Solna finns 

flera stora riksintresseområden men inga Natura 

2000-områden. 

Nationalstadsparken 

Området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården 

är enligt 4 kap 7 § Miljöbalken utsett 

till nationalstadspark (område 1 på riksintressekartan), 

och i sin helhet klassat som riksintresse. 

Ny bebyggelse och nya anläggningar får komma 

till stånd i området endast om det kan ske utan 

intrång i parklandskap och naturmiljö samt om 

inte det historiska landskapets naturoch kulturvärden 

i övrigt skadas. (Se vidare under avsnitt 

om Nationalstadsparken.) 

Karlbergs slott, ett av kommunens riksintressen 



Det finns ett stort antal riksintressen att bevaka inom Solna stads gränser

Kulturmiljövård 

Områden som är klassade som riksintresse för 

kulturmiljövården är det omfattande området 

Ulriksdal/Haga som är indelat i tre delområden 

(2) och Karlbergs slott med slottspark (3). 

Kommunikationer 

De vägar i kommunen som är klassade som 

riksintresse är E18 och Norrtäljevägen (4), E4 

(5) och E20 (6) med trafikplatser. Vägreservat 

för E4-länken (7) klassas också som riksintresse. 

Järnvägar av riksintresse är Mälarbanan (8) och 

Ostkustbanan (9) med stationer samt Hagalund 

(10) och Tomteboda (11) bangårdsområden. 

Mälaren 

Mälaren med öar och strandområden är i sin helhet 

klassade som riksintresse på grund av de stora 

kultur- och naturvärden som finns runt sjön (12). 

Mälaren är också i sin helhet klassad som riksintresse 

för yrkesfisket (13). 


Genom kommunen går ett antal kraftledningsstråk, 

både i ytläge (14) och i tunnel (15). Arbete 

pågår med ytterligare tunnelförläggningar. 

Naturgas 

Förslag till dragning av en möjlig framtida naturgasledning 

genom kommunen finns framtagen 

och dess funktion klassas som riksintresse (16). 

Totalförsvaret 

I kommunen finns ett område av riksintresse för 

totalförsvaret, Karlberg (17). 

Luftfart 

Bromma flygplats (18) är av riksintresse för luftfarten. 

Det innebär att såväl flygplats som höjdbegränsande 

områden skall skyddas. Delar av 

Solna omfattas av de höjdbegränsande områdena. 

Ostkustbanan, järnväg av riksintresse 



Tillkomst och lagregler 

Med en nationalstadspark avses ett riksintresse 

som har stor betydelse för det nationella kulturarvet, 

för en tätorts eller tätortsregions ekologi och 

för människors rekreation. Nationalstadsparken 

Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården utgör 

idag ett lagligt skyddat historiskt landskap. De i 

ett nationellt och internationellt perspektiv unika 

naturoch kulturvärden som finns i området 

skall ha ett samlat och långsiktigt skydd. Av syftet 

med nationalstadsparken följer att områdets 

huvudstruktur inte får ändras avseende naturoch 

bebyggelseområden. 

Den 1 januari 1995 infördes nationalstadsparksbegreppet 

i svensk lagstiftning genom texten: 

”Området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården 

är en Nationalstadspark. Inom en Nationalstadspark 

får ny bebyggelse och nya anläggningar 

komma till stånd och andra åtgärder vidtas endast 

om det kan ske utan intrång i parklandskap eller 

naturmiljö och utan att det historiska landskapets 

naturoch kulturvärden i övrigt skadas.” Bestämmelsen 

återfinns idag i 4 kap 7 § miljöbalken. 

Bestämmelsen skall tolkas så att vissa delar 

av nationalstadsparken skyddas från exploatering 

medan redan bebyggda delar får utvecklas utan 

att inkräkta på landskapets värden. Regeringsrätten 

har i ett antal rättsfall prövat bestämmelsens 

innebörd och visat att ny bebyggelse i vissa fall är 

möjlig i redan ianspråktagna delar, medan man 

i andra fall har funnit att vägutbyggnader i park 

eller naturdominerade delar inte är tilllåtna p g a 

skador på parken under byggtiden. En kartbilaga 

bör därför redovisa aktuell markanvändning den 1 

januari 1995 (då lagen trädde i kraft) som underlag 

för bedömning om hur begreppet ”pågående 

markanvändning” skall tolkas. Det avses bifogas 

till den fördjupning av översiktsplanen som skall 

tas fram och antas för området Nationalstadsparken. 

Cirka en tredjedel av nationalstadsparkens 

landareal ligger inom Solnas gränser och två tredjedelar 

i Stockholms stad. Solna och Stockholm 

samarbetar för att skapa en gemensam syn på hur 

hushållningsbestämmelsen för nationalstadsparken 

skall tillämpas. En gemensam planering för 

Haga-Brunnsvikenområdet liksom ett gemensamt 

förhållningssätt till trafikstrukturen i denna del 

av regionen är nödvändig. 


Hagaparken, Finnstugans uppfart

Ulriksdals slott, sett från Edsviken 

Solna stads hantering 

Gemensamt med Stockholm tog Solna år 1993 

fram ett program, vilket bl a låg till grund för 

statens beslut att inrätta lagen om nationalstadsparken 

den 1 januari 1995. Följande principer för 

områdets framtida utveckling lades fast: 

• Området skall värnas som en unik kultur- 

och naturpark med till parken väl 

anpassad bebyggelse. 

• Området skall utvecklas för friluftsliv 

och rekreation i en omfattning och i 

sådana former som inte skadar områdets 

naturoch kulturvärden. 

• Området skall förbättras med avseende 

på trafikstörningar och andra miljöproblem. 

Kommunstyrelsen beslutade 1995 att uppdra åt 

stadsbyggnadsdivisionen att utarbeta ett förslag 

till fördjupad översiktsplan för den del av nationalstadsparken 

som ligger inom Solna. Samråd 

genomfördes under tiden januari till mars 1997. 

Planen bestod av en allmän del (del I) med generella 

riktlinjer för nationalstadsparken som helhet 

(i samarbete med Stockholm) samt en särskild 

del (del II) med riktlinjer för nationalstadsparken 

inom Solna. 

Efter genomfört samråd sammanställdes en 

samrådsredogörelse med förslag på revideringar 

inför utställning. Länsstyrelsen hävdade i detta 

skede att Solna inte kunde gå vidare med sitt 

arbete innan Stockholm haft samråd om sin del. 

I avvaktan på att Stockholms del av planen blir 

färdigställd godkände Solnas kommunfullmäktige 

samrådet samt förslag till revideringar genom 

beslut 2000-05-20 (§ 81): 

• att samarbete med Stockholm skall ske 

avseende utarbetande av allmänna principer 

och riktlinjer samt avseende en 

plankarta över nationalstadsparken som 

helhet, 

• att samtidig utställning och antagande av 

Solnas och Stockholms fördjupade över 

siktsplaner för nationalstadsparken skall 

eftersträvas, 

• att godkänna samrådredogörelsens förslag 

till ändringar och bearbetningar 

av fördjupad översiktsplan för nationalstadsparken, 

del II, särskild del, samrådsförslag 

januari 1997, samt 

• att i övrigt godkänna samrådsförslaget 

januari 1997 som riktlinjer för beslut om 

detaljplaner, bygglov m m. 

Stockholm stads arbete 

Stockholms stadsbyggnadskontor har i uppdrag 

att upprätta en fördjupad översiktsplan för Stockholms 

del av nationalstadsparken och att samordna 

arbetet med motsvarande arbete i Solna. 

Samråd och remiss avses genomföras under våren 

2006. Det finns goda möjligheter att samordna 

de gemensamma frågorna då respektive kommuners 

arbete kan sammanfall i tid. 


De nybyggda studentbostäderna i Kungshamra, ett positivt 

tillskott i nationalstadsparken och Bergshamra 

Förändringar inom Solna 

som ägt rum efter samrådet 1997 

Den järnvägsbro som tagits ur bruk över Stocksundet 

har rivits. En ändrad detaljplan för kv 

Skogskarlen har genomförts genom att en äldre 

byggrätt för kontorsändamål har omfördelats. 

Kraftledningen genom Bergshamra har tunnelförlagts 

och den resterande delen av kraftledningen 

genom nationalstadsparken kommer att 

tunnelförläggas under 2006. 

Detaljplaner för bostäder i kv Kornet och kv 

Räven har genomförts. Kungshamra har under 

2004 efter detaljplaneläggning kompletterats 

med drygt 500 nya studentbostäder. Detaljplan 

för hotelltillbyggnad vid Stallmästaregården har 

genomförts. En detaljplan för tillbyggnad vid 

Frösundavik har vunnit laga kraft under december 

2004. En stor anläggning för polisens insatsstyrka 

har under 2004 färdigställts på polishögskolans 

område Sörentorp. 

Länsstyrelsens program för 

samordnad förvaltning och skötsel 

I november 2003 fick länsstyrelsen regeringens 

uppdrag att i samarbete med berörda kommuner, 

markägare och förvaltare, samt efter samråd 

med andra aktörer, utarbeta ett program för 

samordnad förvaltning, skötsel och utveckling av 

nationalstadsparken. Länsstyrelsen har lämnat ett 

förslag till regeringen. Diskussioner om samordning 

av vissa frågor pågår. 

I länsstyrelsens arbete har frågan om ett 

förtydligande av nationalstadsparkens gränser 

aktualiserats. I samrådsförslaget av Solnas 

översiktsplan redovisades Solnas tolkning av 

gränsdragningen där det bl a har tydliggjorts att 

Uppsalavägen med trafikplatser inte ingår i nationalstadsparken. 

I fördjupningen av översiktsplanen 

för nationalstadsparken vidareutvecklas 

denna fråga. 

Lagen om nationalstadsparken infördes den 1 januari 1995 

och parken omfattar ca en tredjedel av kommunens yta 


Representativa entréer till nationalstadsparken 

har byggts ut och den f d flygbussterminalen vid 

Haga södra har rustats upp och innehåller nu 

restaurang och konferensanläggning. En överdäckning 

av Bergshamravägen har utretts och ett 

naturreservat för Igelbäcken har inrättats. 

Fortsatt hantering 

av Solnas del av 


De förändringar som beslutades av kommunfullmäktige 

2000-05-20 (§ 81) samt de förändringar 

som därefter har skett redovisades i samrådsförslaget 

till Solnas översiktsplan som var utsänt 

på samråd under våren 2005. Där redovisadess 

även förslag till kompletteringar och ändringar 

föranledda av en aktualisering av materialet samt 

hur arbetet skall koordineras med förslaget till 

kommuntäckande översiktsplan för Solna. Genom 

detta förfarande skapades en aktualisering 

av förutsättningarna för att genomföra en utställ- 

ning och ett slutligt antagandebeslut i kommunfullmäktige 

av den fördjupade översiktsplanen för 

nationalstadsparken. En utställningshandling för 

fördjupningen för nationalstadsparken avses arbetas 

fram och antas under 2006. 

En kommungemensam syn på principerna för 

nationalstadsparkens avgränsning skall eftersträvas 

mellan Solna och Stockholm, liksom hur hushållningsbestämmelserna 

skall tillämpas. Avsikten 

är att det skall upprättas en kommungemensam 

riktlinjekarta mellan Stockholm och Solna, i 

enlighet med det kommunfullmäktigebeslut som 

fattades år 2000. För Haga-Brunnsvikenområdet 

är det önskvärt med en kommungemensam syn 

på vattenkvalitetsfrågor samt miljöstörningar 

från trafik. För Igelbäcksområdet har även kommunerna 

uppströms ett ansvar för att vattenkvaliteten 

i vattendraget är god. 

Brunnsviken 


Gällande planer 

Beslut i lokaliserings- och markanvändningsärenden 

får alltid långsiktiga konsekvenser. Det behövs 

därför underlag som gör det möjligt att välja 

den lösning som skapar en attraktiv stad och som 

ger minst konflikter med andra intressen, där en 

god hushållning med såväl pengar som naturresurser 

främjas. 

Utvecklingen idag präglas av stor osäkerhet 

kring hur framtiden kommer att gestaltas. Det 

är därför viktigt att skapa gemensamma framtidsbilder 

som leder mot gemensamma mål. Översiktsplanens 

roll är att ge överblick och visa på 

samband, så att även snabba förändringar kan 

relateras till mer stabila förhållanden och strukturer 

så som naturresurser, bebyggelsestrukturer, 

infrastruktur etc. Dessutom skall de stora dragen 

i en önskad utveckling pekas ut och kommunens 

framtida användning av mark och vatten anges. 

Där detaljplaner saknas skall översiktsplanen 

också ge vägledning för beslut om bygglov. 

Riktlinjer i en översiktsplan kan också påskynda 

efterföljande processer då vissa strategiska 

beslut redan fattats och konsekvensbedömts. 

Översiktsplanen och fördjupningar av den är 

inte juridiskt bindande men antas genom beslut i 

kommunfullmäktige. 

Fördjupade 

översiktsplaner 

I kommunen finns två fördjupningar av översiktsplanen: 

• Fördjupad översiktsplan för Västerjärva/ 

Ulriksdal. Antagen av KF i juni 2004. 

Denna fortsätter att gälla bredvid den 

kommuntäckande översiktsplanen. 

• Fördjupad översiktsplan för Nationalstadsparken. 

Samrådsversion från 1997. 

Antagen version saknas ännu men avses 

att arbetas fram under 2006. Samrådsversionen 

samt beslut om revideringar av 

den gäller än så länge jämte den kommuntäckande 

översiktsplanen. 

Detaljplaner 

Stora delar av kommunen är planlagda. Där detaljplaner 

saknas, men stora förändringar är att 

vänta, skall detaljplaner upprättas. Det kan också 

finnas anledning att upprätta detaljplaner för 

att ge anvisningar om skydd av kulturhistoriskt 

värdefulla byggnader, för att reservera mark för 

framtida exploateringar e dyl. Detaljplaner är juridiskt 

bindande. 

Genomförandetiden i en detaljplan kan variera 

mellan fem och 15 år. När genomförandetiden 

har gått ut kan t ex rätten till en byggrätt 

inte längre hävdas med automatik. Förlängning 

av genomförandetiden kan ges, dock som längst 

med 15 år. Om någon vill hävda sin rätt att genomföra 

planens intentioner efter genomförandetidens 

utgång och kommunen motsätter sig detta, 

har kommunen två år på sig att upprätta en ny 

detaljplan med nya bestämmelser. 

Om stöd för markanvändningen finns tydligt 

redovisad i översiktsplanen när en detaljplan skall 

upprättas behöver inte planprocessen inledas med 

ett program. Detta skall dock göras när förslag 

till detaljplan upprättas utan att planens intentioner 

har stöd i översiktsplanen. 

Övriga planer och 

kommunala dokument 

Utöver de kommunalt beslutade planerna finns 

ett antal dokument som ligger till grund för 

avvägningar i planeringsprocessen. I detta dokument 

finns sådana dokument angivna under rubriken 

”Kommunalt planeringsunderlag” under 

respektive sakområde. 


Huvuddelen av kommunens yta är planlagd och huvuddelen 

av all tätbebyggelse utgörs av detaljplanelagt område 


Mellankommunala 

och regionala intressen 

Det finns ett stort antal frågor som rör flera kommuner 

och andra regionala instanser. I flera av 

frågorna pågår kontinuerligt samarbete, både 

med grannkommunerna och med regionala myndigheter 

och instanser. I detta avsnitt redovisas de 

viktigaste mellankommunala och regionala frågorna 

kortfattat i text och på karta. Redovisningen 

på karta visar tydligt risken för målkonflikter 

då ett stort antal frågor berör samma geografiska 

område. 

Igelbäcken 

Igelbäcken börjar sitt lopp vid Säbysjön i Järfälla 

och rinner genom Järfälla, Stockholm, Sundbyberg 

och Solna och mynnar till sist i Edsviken. 

Igelbäcken är en av de mest skyddsvärda vattenmiljöerna 

i Stockholmsregionen och bedöms 

därför vara av regionalt intresse. Bäcken och dess 

omgivningar binder samman norra delen av Järvafältet 

med Nationalstadsparken och bildar en 

betydelsefull länk i den regionala grönstrukturen. 

I naturområdet runt Igelbäcken finns stora naturvärden 

i form av ädellövskog, barrnaturskog 

och värdefulla strandskogar med inslag av gamla 

lövträd. 

Samarbetskommuner 

Järfälla, Sundbyberg och Stockholm. 

Reservvattentäkt 

En reservvattentäkt för Norrvatten finns i Ulriksdals 

vattenskyddsområde. Den är av regionalt 

intresse. 

Igelbäcken rinner genom Järvakilen och passerar flera kommuner på 

sin väg mot Edsviken. 

Mälaren 

Mälaren som dricksvattentäkt är ett mellankommunalt 

intresse för alla 21 kommuner som har en 

del av Mälaren inom sina gränser. 

Bällstaviken/ 

Ulvsundasjön 

Det finns all anledning att arbeta gemensamt 

med frågorna om hur vattenrummet Ulvsundasjön/Bällstaviken 

skall behandlas. Diskussioner 

bör föras om vilken stadsoch landskapsbild som 

skall eftersträvas kring vattenrummet Ulvsundasjön 

samt hur vattenkvaliteten kan förbättras 

(samarbete pågår). 


Stockholm och Sundbyberg. 


Avrinningsområden 

Avrinningsområdena för samtliga ytvatten i 

Solna är mellankommunala intressen som måste 

samordnas. 


Stockholm, Sundbyberg, Sollentuna, Järfälla och 

Danderyd. 

Järvakilen 

Järvakilen, som är en av Stockholmsregionens 

gröna kilar, löper genom norra Solna. Alla gröna 

kilar i Stockholmsregionen är av regionalt intresse 

och bevakas, förutom av berörda kommuner, 

även av Länsstyrelsen och Regionplane- och 

trafikkontoret. 


Järfälla, Stockholm, Sundbyberg och Sollentuna. 


Nationalstadsparken är inte bara ett regionalt 

utan också ett nationellt intresse. Nationalstadsparken 

har sin utbredning i Solna stad och 

Stockholm stad (samt även Lidingö där Fjäderholmarna 

ligger) vilket också gör den till ett 

mellankommunalt planeringsintresse. Solnas del 

av nationalstadsparken gränsar också mot Sollentuna 

och Danderyds kommuner. 

Ett gemensamt arbete pågår sedan tidigare 

om att ta fram gemensamma riktlinjer för nationalstadsparken. 

(Läs mer under avsnittet Nationalstadsparken.) 

Utöver samarbetskommunen 

Stockholm bör diskussion ske med de angränsande 

kommunerna Danderyd och Sollentuna. 


Stockholm. 

Avfallshantering 

Solna äger tillsammans med Danderyd, Järfälla, 

Lidingö, Sollentuna, Stockholm, Sundbyberg, 

Täby, Upplands Väsby och Vallentuna det regionala 

avfallsbolaget SÖRAB. Flyttningen av 

omlastnings- och återvinningsstationen i Brotorp 

i samband med utbyggnaden av Västerjärva är av 

mellankommunalt intresse för Solna och Sundbyberg. 

Solna stad ingår i kommunalförbundet Norrvatten 

tillsammans med Danderyd, Järfälla, 

Knivsta, Sigtuna, Sollentuna, Sundbyberg, Täby, 

Upplands-Bro, Upplands Väsby, Vallentuna, 

Vaxholm och Österåker. Kommunalförbundet 

försörjer kommunerna med rent dricksvatten från 

Görvälnverket i Järfälla kommun. Vid distributionsstörningar 

har Norrvatten reservvattentäkt i 

Ulriksdal. 

Lediga människor i 

Nationalstadsparken, som har 

ett stort antal besökare från 

hela Stockholmsregionen 



Det finns ett stort antal mellankommunala 

och regionala intressen som måste tas hänsyn 

till vid planering och förändring

Tekniska 

försörjningssystem 

Norrenergi 

Solna stad äger tillsammans med Sundbyberg 

kommunalbolaget Norrenergi AB, vilket levererar 

fjärrvärme, fjärrkyla och varmvatten till hushåll 

och företag i Solna. Det finns begränsade ytor 

inom kommunen att växa på varför framtida 

eventuell expansion bör lösas genom mellankommunala 

samarbeten. 

Norrvatten 

Solna stad ingår i kommunalförbundet Norrvatten 

tillsammans med Danderyd, Järfälla, 

Knivsta, Sigtuna, Sollentuna, Sundbyberg, Täby, 

Upplands Bro, Upplands Väsby, Vallentuna, 

Vaxholm och Österåker. Kommunalförbundet 

försörjer kommunerna med rent dricksvatten från 

Görvälnverket i Järfälla kommun. Vid distributionsstörningar 

har Norrvatten en reservvattentäkt 

i Ulriksdal. 

Regionala cykelstråk 

Vägverket har pekat ut cykelstråk av regionalt intresse. 

Nio stråk löper genom Solna och är också 

en del av kommunens övergripande cykelnät: 

• Akallastråket 

• Hagastråket 

• Hjulsta/Bergshamrastråket 

• Huvudstastråket 

• Märstastråket 

• Solnastråket 

• Sundbybergsstråket 

• Täbystråket 

Infrastruktur 

E4, E18, E20, Norrtäljevägen, Mälarbanan och 

Ostkustbanan är av både nationellt, regionalt och 

mellankommunalt intresse. 

Käppalaförbundet 

Solna samverkar med Danderyd, Lidingö, Sigtuna, 

Sollentuna, Täby, Upplands Bro, Upplands 

Väsby och Vallentuna i kommunalförbundet 

Käppala för att omhänderta och rena kommunernas 

avloppsvatten. Reningsverket Käppala på 

Lidingö tar emot Solnas avloppsvatten. 


Två kraftledningar av regionalt intresse löper 

genom norra delen av Solna. Delar av kraftledningsnätet 

genom Solna har tunnelförlagts för att 

frigöra mark och ytterligare tunnelförläggningar 

pågår. För att frigöra ytterligare mark som är utpekat 

som mark att bebygga måste nya diskussioner 

om flytt eller tunnelförläggning av ledningar 

föras. 

Norra länken är ett viktigt intresse, 

både regionalt och nationellt 


Tvärbanans förlängning planeras för närvarande genom Stockholm, Sundbyberg och Solna 

Kollektivtrafik 

Tunnelbanetrafiken och pendeltågstrafiken är av 

regionalt intresse. Utöver angränsande kommuner 

är SL och landstinget med Regionplane- och 

trafikkontoret huvudsamarbetspartner vad gäller 

kollektivtrafiken. 


Stockholm, Sundbyberg och Danderyd. 

Genomfartstrafik i 

västra Storstockholm 

Frågan om hur problemet med genomfartstrafik 

i Huvudsta skall lösas har diskuterats udner lång 

tid. Det finns behov av att samarbeta med grannkommunerna 

för att diskutera hur möjliga framtida 

lösningar kan se ut och vilka alternativ som 

finns. För att öka möjligheterna att få till stånd 

en lösning som ger berörda kommuner utvecklingsmöjligheter 

är det viktigt att hitta lösningar 

som flera parter kan ställa sig bakom. Utöver 

omkringliggande kommuner är Vägverket och 

landstinget med Regionplane- och trafikkontoret 

samarbetspartner i denna fråga. 


Sundbyberg och Stockholm 

Större 

utbyggnadsområden 

I den regiondel som Solna tillhör planeras ett 

flertal större utbyggnadsområden. Även om de 

inte rent fysiskt berör andra kommuner så kan 

nyexploatering medföra stora konsekvenser i form 

av ökade utsläpp, ökad genomfartstrafik etc. Det 

finns ett stort behov av att samstudera de olika 

utbyggnadsområdena och dess samlade konsekvenser. 

I Solnas närhet planerar Sundbyberg att 

bygga en ny stadsdel i Stora Ursvik, I Sollentuna 

byggs Margeretelund och i Stockholm planeras 

överdäckning av Norr länken samt förtätning och 

nybyggnation på nordvästra Kungsholmen. 


Sundbyberg, Stockholm och Sollentuna 

Räddningstjänst 

Solna/Sundbybergs brandförsvarsförbund ansvarar 

för räddningstjänsten i kommunen. Utförandet 

av operativ och förebyggande räddningstjänst 

sker på entreprenad av Stockholms brandförsvar. 

Luftkvalitet 

Luftkvaliteten i Solna följs upp genom att kommunen 

ingår i det regionala luftvårdsprogrammet 

i Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund. 

140 Allmänna intressen På nordvästra Kungsholmen i Stockholm planeras ett stort antal nya bostäder och arbetsplatser


Konsekvensbeskrivning 141


Bakgrund 

Solna stad, stadsbyggnadsdivisionen, har anlitat 

en konsult för att under perioden augusti till 

september 2005 belysa och resonera kring de 

konsekvenser en utveckling i linje med översiktsplanens 

innehåll skulle kunna medföra. Följande 

avsnitt är en sammanfattning av rapporten ”Konsekvensbeskrivning 

Solna ÖP”, slutrapport 2005- 

09-29. Rapporten har lett till att översiktsplanen 

har kompletterats med detta kapitel, samt att 

behov av vidare studier för de olika utvecklingsområdena 

i avsnittet om förslag till mark- och 

vattenanvändning har lyfts fram. 

Arbetet har utförts av WSP Stadsutveckling 

(Ragnhild Sjöberg, Michael Viehhauser, Lars 

Kiesel, Mikael Wallin och Marie Åslund) tillsammans 

med tjänstemän från Solna Stad (Jessica 

Andersson, Jenny Larsson, Allan Hedman och 

Veronica Gelland Boström). 

Uppdraget har genomförts parallellt med 

diskussionerna kring inkomna samrådssynpunkter. 

De förändringar som förslaget har genomgått 

efter samrådet, fram till september månads slut 

2005, har ingått som underlag i arbetet. 

Frösunda är Solnas nyaste stadsdel, fortfarande under utbyggnad. 

Ett exempel på Solnas ambition att bygga mycket bostäder med god 

boendekvalitet. 

Konsekvensbeskrivningens innehåll 

Plan och bygglagen anger i 4 kapitlet att översiktsplanens 

innebörd och konsekvenser skall 

kunna utläsas utan svårighet. Därmed skall berörda 

lättare kunna förstå planens innehåll, planens 

tillämpning kan underlättas och förståelsen 

för kommunens bedömningar kan öka. 

I rapporten ”Konsekvensbeskrivning Solna 

ÖP” diskuteras Översiktsplanens Solna, Målkonflikter, 

Avvägningsfrågor, Måluppfyllelse samt 

Ekonomisk – social – ekologisk hållbarhet. 

Avgränsning och syfte 

Konsultens arbete har varit inriktat på att bedöma 

översiktsplanens konsekvenser och att 

bedöma översiktsplanens användbarhet som dokument. 

Syftet med konsekvensbeskrivningen är att 

tydliggöra konsekvenserna av Solnas framtida 

utveckling och nödvändigheten av att identifiera, 

och så långt möjligt undanröja, de risker för 

målkonflikter som kan uppstå. I översiktsplanen 

finns det 68 mål för de olika allmänna intressena. 

Dessa måste samverka för att kommunens 

övergripande mål skall kunna uppnås. 

Översiktsplanens samrådshandling (våren 

2005) har utgjort underlag för konsekvensbeskrivningen. 

De förändringar som översiktsplaneförslaget 

genomgått efter samrådet har ingått 

som underlag i arbetet. Konsekvensbeskrivningen 

slutfördes vid september månads slut 2005 och de 

förändringar som skett i översiktsplanen därefter 

ingår således inte i arbetet. 

Arbetsmetod 

Översiktsplanens målformuleringar har i konsekvensbeskrivningen 

ställts mot de förslag på 

markreservationer, trafikstruktur och grönstruktur 

som föreslås i översiktsplanen. Jämförelsetidpunkt 

är år 2025 då förslagen förutsätts ha 

genomförts. Målformuleringarna har också ställts 

mot varandra för att tydliggöra om målen understödjer 

eller motverkar varandra. 

142 Konsekvensbeskrivning

Kommunens 

målformuleringar 

Vy över Råsunda med Hagalund i bakgrunden 

Diskussionerna har lett till att avvägningar som 

gjorts i översiktsplanearbetet förtydligats och att 

förslag formulerats om vad som bör lyftas fram 

och ingå i kommande fördjupade planarbeten 

och konsekvensbeskrivningar. 

Målen för de allmänna intressena, delmålen, 

har studerats särskilt för att se om de medverkar 

till en långsiktigt hållbar utveckling för kommunen. 

Som kriterier för hållbarhet har de åtta kärnområden 

med tillhörande mål som tagits fram i 

den nationella strategin för hållbar utveckling, 

HUT-strategin*, valts. 

* Regeringens skrivelse 2001/02:172, Nationell 

strategi för hållbar utveckling 

Inför världstoppmötet i Johannesburg i slutet av 

augusti 2002 tog Sverige, liksom andra parter till 

Riodeklarationen, fram en Nationell strategi för 

hållbar utveckling i Sverige. Den nationella strategin 

syftar dels till att uppfylla det internationella 

åtagandet att till FN:s toppmöte i Johannesburg 

presentera en nationell strategi för hållbar utveckling, 

dels till att ge en avstämning och samtidigt 

en framåtblick om hållbar utveckling i Sverige. I 

strategin anges en värdegrund och långsiktig vision, 

styrmedel, verktyg och processer som behövs i omställningsarbetet. 

Den innehåller också mer konkreta 

mål och åtgärder för hållbar samhällsutveckling 

inom olika kärnområden. 

Riksdagen behandlade skrivelsen 2002-06-11. 

Strategin har reviderats 2004. 

Den politiska viljan att växa genomsyrar ÖP:ns 

inriktning. I översiktsplanen finns övergripande 

mål som anger planens inriktning samt delmål 

för de allmänna intressena, de så kallade delmålen. 

Översiktsplanen visar att Solna stad utifrån 

sina förutsättningar på ett bra sätt följer regionplanens 

intentioner och därmed tar sitt regionala 

ansvar. Solna strävar efter att utveckla urbana 

miljöer men uppmärksammar samtidigt att det 

i kommunen finns värdefulla miljöer som måste 

värnas. 

Övergripande mål 

I det tredje kapitlet, under rubriken ”Planens 

huvuddrag”, redovisas kommunens inriktning för 

den fysiska utvecklingen: 

”Utgångspunkten för Solna stads strategiska utveckling 

är att även fortsättningsvis utveckla Solna 

i riktning mot en tät stadsbygd med goda livsmiljöer, 

korta avstånd och effektiva kommunikationer. 

Detta ska göras utan att de gröna kvaliteterna i 

kommunen förstörs och genom att de infrastrukturella 

barriärernas negativa påverkan kan minska på 

sikt.” 

Det framgår av samma avsnitt att kommunen 

satsar på fem utvecklingsområden; i dessa kommer 

huvudsakligen den framtida bostadsoch 

verksamhetsutbyggnaden att ske. 

I det inledande huvudavsnittet återfinns även 

i den löpande texten ”Solna i morgon” formuleringar 

som kan tolkas som övergripande mål, till 

exempel ”öka andelen bostadsbyggande”. Motsvarande 

mål återfinns under de allmänna intressenas 

målformuleringar men behandlas i konsekvensbeskrivningen 

som övergripande mål då de 

har lyfts fram i ett inledande avsnitt av planen. 


Delmål 

I översiktsplanens fjärde kapitel; Allmänna intressen, 

finns 16 allmänna intressen redovisade. 

För tolv av dessa finns mål formulerade, totalt 68 

stycken. 

Delmålen behöver vara så formulerade att de 

överensstämmer med kommunens inriktning för 

utvecklingen. De behöver också vara sådana att 

de inte motarbetar varandra utan istället verkar 

gemensamt för en önskvärd utveckling. För att 

kunna bedöma graden av måluppfyllelse krävs att 

målen är tydliga och helst kvantifierbara. 

Samlad bedömning 

av översiktsplanen 

Översiktsplanedokumentet är väl utfört, har en 

lättillgänglig text och tydliga förklarande illustrationer. 

Dokumentets läsbarhet är god och innehållet 

är väl avvägt. 

Solna - som har ett strategiskt och bra geografiskt 

läge i Stockholmsregionen, med bra kollektivtrafik 

- har för avsikt att fånga upp en del av 

regionens tillväxt. Konsultgruppens bedömning 

är att detta är väl förenligt med övergripande 

hållbarhetsmål för regionen. 

En tydlig riktning för den framtida utvecklingen 

genomsyrar översiktsplanen. Solna skall 

växa med bostäder och arbetsplatser och en tät 

stadsbygd eftersträvas. Det saknas dock en tydlig 

framtidsbild, en vision, som ger en uppfattning 

om hur kommunen kommer att se ut år 2025. 

En sådan skulle stärka översiktsplanen som riktningsgivare 

för den fysiska utvecklingen inom 

kommunen och bidra till att översiktsplanen kan 

fungera vägledande vid avvägningar. I översiktsplanen 

finns ej heller någon redovisad diskussion 

om möjliga alternativa utvecklingslinjer och varför 

man valt just den riktning man valt, vilket ses 

som en svaghet med dokumentet. 

En tydligare tolkning av begreppet ”tät stadsbygd” 

är nödvändig då visionen om en tät 

stadsbygd antyder att en utveckling mot en annorlunda 

miljö än idag eftersträvas. Tolkningsmöjligheterna 

för tät stadsbygd är många varför 

översiktsplanen måste ge en klar bild av vad som 

avses. I en vision, en bild av framtiden, kan den 

framtida miljön i Solna redovisas i ord och bild. 

En genomarbetad vision underlättar vid målformuleringar 

och vid avvägningar. 

I översiktsplanen saknas redovisning av gjorda 

avvägningar. De avvägningar som gjorts under 

arbetets gång är viktiga att redovisa, dels för att 

öka förståelsen för översiktsplanens förslag, dels 

för att visa att en avvägning är gjord och att den 

kan diskuteras. Därmed ökar också översiktsplanens 

trovärdighet och användbarhet. 

När översiktsplanens förslag jämförs med delmålen 

kan det konstateras att vissa delmål kommer 

att uppfyllas medan andra inte kommer att 

uppfyllas samt att för vissa delmål går det inte att 

utläsa om de kommer att uppfyllas eller ej. Vissa 

delmål överensstämmer således med översiktsplanens 

inriktning, andra gör det inte. 

Målen för de allmänna intressena, delmålen, 

har till största delen en allmän formulering 

och får då karaktären av inriktningsmål. För att 

bättre tjäna översiktsplanens syfte; att vara riktningsgivare, 

beslutsunderlag, förenklings- och effektiviseringsinstrument, 

samt dialoginstrument, 

behöver delmålen bli striktare. Formuleringarna 

behöver vara sådana att de överensstämmer med 

den övergripande inriktningen så att tveksamhet 

inte råder om tolkningen av målen. 

Den huvudsakliga målkonflikten i kommunens 

framtida utveckling handlar om tillväxt 

i förhållande till tillgångar, en fråga som är 

speciellt aktuell i en storstadsregion där många 

gör anspråk på de tillgängliga resurserna. Den 

övergripande målkonflikten kan delas upp i nedanstående 

målkonflikter: 

• Tillväxtperspektiv - miljöfaktorer 

• Ökad trafik - god boendemiljö 

• Bebyggelseexpansion - lokal grönstruktur 


Ett av de största problemen i Solna är att bemästra de negativa effekterna av de barriärer som genomkorsar kommunen. Ostkustbanan 

söder om Frösundaleden. 

• Tät stadsbygd - områdens identitet och 


• Bostäder - kontor 

• Integrerade områden - riskfaktorer, miljöfaktorer, 

effektiva kommunikationer 

• Tillväxt – barnfamiljer 

Övergripande 

målkonflikter och 

behov av avvägningar 

Översiktsplanen behandlar de långsiktiga, strategiska 

frågorna för markanvändning och byggande 

och skall närmast vara av programmässig och 

vägledande art. Detta innebär i praktiken att översiktsplanen 

behöver samordnas med andra övergripande 

program och planer inom kommunen. Med 

långsiktiga och tydliga intentioner fungerar översiktsplanen 

som ”riktningsgivare”. En målkonflikt 

uppstår när två olika mål är oförenliga och det ena 

målet bara kan uppnås på bekostnad av det andra. 

Vid en målkonflikt behöver avvägningar mellan 

målen ske. De redovisade målkonflikterna ger 

en god hänvisning om vilka avvägningar som behöver 

göras och som bör behandlas i det fortsatta 

översiktsplanearbetet. Det är viktigt att redovisa 

hur avvägningar mellan uppställda mål görs. 

Tillväxtperspektivet - miljöfaktorer 

Tillväxt i sig innebär att mer resurser används 

och att till exempel utsläppen ökar. Detta är en 

övergripande konflikt som naturligtvis inte kan 

lösas inom Solna stad, men som bör uppmärksammas 

eftersom diskussionen om hållbarhet 

även har en mycket viktig global dimension. 

Solnas ekologiska fotavtryck och bidrag till den 

globala uppvärmningen kommer sannolikt inte 

att bli mindre i framtiden. 

Önskemålet om tätare bebyggelse behöver 

balanseras mot de gränsvärden som finns för 

miljöfaktorer. 

Ökad trafik - god boendemiljö 

Solna ska utvecklas mot en tät stadsbygd med 

goda livsmiljöer där en bra boendemiljö eftersträvas. 

Detta har betydelse bland annat för folkhälsa, 

befolkningsstruktur, trygghet, integration, 

jämställdhet och barns uppväxtmiljö. Tillväxten 

innebär dock att biltrafiken ökar och att mark 

tas i anspråk. Nya exploateringsprojekt innefattar 

även möjligheten att bygga bort ”gamla stadsbyggnadssynder” 

och att förbättra miljöer. 

Barriärerna, det vill säga de stora vägarna och 

järnvägarna, behöver hanteras i förhållande till 

önskemålet om en god boendemiljö som förutsätter 

en viss grad av tillgång till grönska, service 

med mera. 


Bebyggelseexpansion - 

befintlig grönstruktur 

Ett delmål anger att Solnas goda läge i regionen 

ska utnyttjas för byggande av bostäder och 

arbetsplatser. Samtidigt anger ett annat delmål 

att Solna ska bevara och utveckla grönstråken. 

Dessa delmål kommer i konflikt med varandra 

framförallt när det gäller gröna samband inom 

kommunen. 

Bebyggelsetrycket behöver avvägas mot målet 

om att värna den lokala grönstrukturen där 

gröna samband inom och mellan stadsdelar skall 

bevaras. 

Förtätning - områdens identitet, 


Ett övergripande mål är att Solna skall utvecklas 

mot en tätare stadsbygd och de stora förändringarna 

planeras ske i huvudsak i fem utvecklingsområden. 

Kompletteringen av befintliga områden 

med ny användning och fler byggnader behöver 

avvägas mot målet att områdets identitet ej ska gå 

förlorad. Därvid behöver även avvägning ske så 

att man får en lämplig blandning av funktioner 

inom området. 

Bostäder - kontor 

Ett delmål är att nybyggnation och förtätning av 

bostäder skall ske i goda kollektivtrafiklägen. Ett 

annat delmål är att Solna skall vara den företagsvänligaste 

kommunen i Sverige. 

Allmänt sett så är ett gott kollektivtrafikläge 

av betydelse för både ny bostadsbebyggelse och 

för ett tjänstebaserat näringsliv. Nya stationslägen 

främjar även utvecklingen av ett sådant näringsliv. 

Konkurrens kan således uppkomma om mark 

i vissa lägen men kommunen visar i sina målformuleringar 

att bostadsbyggande skall gå före 

kontor på de platser där det är möjligt att bygga 

bostäder. 

Kv Krönet på Erik Sandbergs gata. Ett exempel på ett förtätningsprojekt 

i liten skala där de gröna sambanden kan behållas. Som 

kompensation för att en mindre grusplan tagits i anspråk har en ny 

byggts och en befintlig lekplats rustats upp och förbättrats. 

Integrerade områden - 

riskfaktorer, miljöfaktorer, effektiva 

kommunikationer, barnfamiljer 

Integrerade områden kräver att hänsyn tas till 

dels skyddsområden och miljöfaktorers gränsvärden, 

dels till hur effektiva kommunikationer och 

god miljö för barnfamiljer kan anordnas. Delmålet 

att det offentliga rummet ska ges en omsorgsfull 

gestaltning och underlätta möten mellan 

människor kan komma i konflikt med bl a ökade 

trafikmängder, verksamheters krav på skyddsavstånd 

och gatuutformning. Vid oförenliga krav 

behöver avvägningar ske. 

Tillväxten - barnfamiljer 

Solna eftersträvar en jämnare befolkningsstruktur. 

Idag är antalet barn i kommunen lägre än 

länsgenomsnittet. En större andel av bostadsbyggandet 

bör bestå av större lägenheter för att bättre 

anpassas till barnfamiljers behov. 

En ökad tillväxt ger en tätare stadsbygd med 

ökad trafik och risk för att de gröna miljöerna i 

stadsdelarna blir otillräckliga för barnfamiljers 

behov. Bägge dessa faktorer kan ha negativ betydelse 

för inflyttning, trivsel och kvarboende 

för barnfamiljer. Diskussioner behöver föras om 

hur barnfamiljers behov kan tillgodoses i en tät 

stadsmiljö. 


Måluppfyllelse 

Allmänna formuleringar av målen medför att de 

kan tolkas på olika sätt vilket också lämnar öppet 

för olika ambitionsnivåer. Detta bidrar till att det 

är oklart om målen överensstämmer med översiktsplanens 

inriktning. 

Översiktsplanens förslag innehåller även 

andra faktorer som påverkar möjligheten att uppfylla 

målen, sådant som kommunen ej har rådighet 

över. 

Ekonomisk – social 

– ekologisk hållbarhet 

En översiktsplan upprättas enligt bestämmelserna 

i PBL där ”portalparagrafen” anger de grundläggande 

värderingar som ligger bakom lagstiftningen: 

”Bestämmelserna (i PBL) syftar till att med beaktande 

av den enskilda människans frihet främja 

en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala 

levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar 

livsmiljö för människorna i dagens samhälle och 

för kommande generationer.” 

En övergripande analys av målens hållbarhet 

är därför en del av konsekvensbedömningen. 

ÖP:n saknar både en tydlig vision om hur 

Solna ska utvecklas och olika scenarier som ställer 

olika utvecklingsinriktningar mot varandra. 

Som utvecklingens huvudinriktning slås det 

däremot fast att Solna ska ha en kontinuerlig 

tillväxt i form av nya medborgare och nya arbetstillfällen 

vilket resulterar i en fysisk, materiell 

expansion i form av bostäder, kontor och infrastruktur. 

Globalt sett skulle en sådan ”tillväxt” kunna 

värderas som inte hållbar. Tillväxt går med dagens 

teknik ofrånkomligt hand i hand med ökad 

resursförbrukning, ökade utsläpp och en rumslig 

expansion – både i Solna själv och indirekt 

på många andra ställen i världen. Men å andra 

sidan, var skulle den regionala tillväxten äga 

rum om inte till en stor del i det strategiskt och 

geografisk bra belägna Solna som en del av stockholmregionens 

centrala kärna? Om tillväxten ej 

sker i Solna så skulle denna sannolikt äga rum 

någon annanstans i regionen och därmed kanske 

på mindre lämpliga orter utan till exempel jämförbart 

bra kollektivtrafikanslutning, täthet och 

effektiva försörjningssytem. 

Från regional hållbarhetssynpunkt är Solna 

därför väl lämpad att fånga upp en del av regionens 

tillväxt. En väldigt grov bedömning av 

tillväxt från både ett globalt och regionalt perspektiv 

kan därför leda till slutsatsen att Solnas 

eftersträvade tillväxt mycket väl är förenlig med 

övergripande hållbarhetsmål som omnämns i 

HUT-strategin. Det är avgörande hur ÖP:ns delmål 

tolkas och genomförs. 

I en tät stadsmiljö måste utrymmen planeras in för barns lek och 

fritidsaktiviteter. Tillgängligheten till dessa måste också planeras 

genom att skapa säkra gång- och cykelvägar. 


Tillväxt har rumsliga implikationer som ÖP:n 

försöker styra upp genom att föreskriva förtätning, 

minskade barriärer, korta avstånd, bevarande 

och utveckling av kommunens grönområden, 

effektiva kommunikationer och skapandet av 

goda livsmiljöer. 

Eftersom de styrande rumsliga planeringsinriktningarna 

och delmålen i de 16 allmänna 

intresseområdena till stor del inte är kvantifierade 

(utom befolknings- och arbetsplatstillväxten) är 

det svårt för att inte säga omöjligt att göra uppföljningar 

och göra kvantitativa analyser genom 

att mäta nyckeltal och indikatorer. 

I rapporten redovisas översiktligt hur de olika 

delmålen bidrar till ekonomisk, social och ekologisk 

hållbarhet. Inget annat än vad delmålens 

genomförande skulle innebära, tolkas. Målen, 

som de är formulerade, är genomgående inriktade 

på att åstadkomma förbättringar. Tolkningen av 

målen blir därför alltid ”positiv” när målen antas 

uppfyllas på bästa tänkbara sätt med de bästa 

tillgängliga tekniska lösningar. 

Avvägningar som bör göras i varje enstaka 

planeringsprojekt kan utfalla på väldigt olika sätt 

utan övergripande mål. Frågan om hållbarhet blir 

därför främst en ”hur”-fråga d v s hur olika mål 

fylls med liv och välbetänkt innehåll samt vilka 

avvägningar som genomförs mellan ekonomi, 

sociala aspekter och ekologi samt mellan globala, 

regionala och lokala perspektiv. 

Övrigt som framkommit 

i diskussionerna 

I samband med den starka förväntade tillväxten 

bör markanvändningen följas upp regelbundet. 

Behovet av markreserver bör diskuteras för att 

skapa en viss planeringssäkerhet inför framtiden. 

Förändringar som går åt fel håll bör följas upp 

och analyseras. 

148 Konsekvensbeskrivning 

Bergshamra delas mitt itu av Bergshamravägen

Förändringar i trafiken bör studeras i alla sammanhang, 

t ex när något nytt byggs. Hur påverkar 

det trafikmängden i kommunen, vilka blir 

miljöeffekterna, hur förhåller sig detta till gällande 

miljökvalitetsnormer? 

En fortsatt kontinuerlig dialog med medborgarna 

och näringslivet om krav och önskemål 

avseende Solnas framtida ”urbana miljöer” är 

eftersträvansvärd. 

En studie om barnens situation i Solna nu 

och i framtiden skulle behöva genomföras. Vad 

efterfrågar barnfamiljer? Hur kan Solna möta 

denna efterfrågan? 

Solnas goda läge tillåter exploateringsavtal 

med krav på att skapa långsiktigt hållbara lösningar. 

Fortsatt resonemang om Solnas roll i regionen 

och samspel med grannkommunerna för att hitta 

de bästa lösningarna för ”alla” är nödvändigt. Infrastrukturplaner 

i regionen är viktiga att påverka 

i samband med Solnas bebyggelse- och näringslivsutveckling. 


Sammanfattningsvis är Solnas vägval mot en tät 

stadsbygd långsiktigt hållbar men tillväxten kommer 

att förändra Solnas miljö och det kommer 

att vara svårt att bemästra de negativa effekterna 

i form av miljöstörningar. Barnen får begränsad 

rörelsemöjlighet vilket kan påverka barnfamiljers 

in- och utflyttning, vilket i sin tur kan ha betydelse 

för Solnas önskan om en jämnare befolkningsstruktur. 

Översiktsplanen visar att Solna stad utifrån 

sina förutsättningar på ett bra sätt följer regionplanens 

intentioner och därmed tar sitt regionala 

ansvar. Solna strävar efter urbana miljöer och 

uppmärksammar även att kommunen har värdefulla 

miljöer som behöver värnas. 


150 

Fiskar i fontän av Carl Milles vid stråket i Råsunda

Bilagor 

151

GRANSKNINGSYTTRANDE 

1 (2) 

Planenheten 

Claes Halling 

08-785 54 19 

Datum 

2006-04-20 

Solna stad 

Stadsbyggnadsdivisionen 

171 86 SOLNA 

Beteckning 

401-05-74752 

Översiktsplan för Solna, ÖP 2006 – ”Översiktsplan för dagens och 

framtidens Solna 2006-2025” – Utställningshandling vintern 2005/06 

Solna stad har överlämnat ett förslag till översiktsplan i samband med utställning 

enligt 4 kap. 6 § plan- och bygglagen (PBL). Länsstyrelsen har den 1 juni 2005 

avgivit ett samrådsyttrande över en tidigare version av planförslaget. 

Vid utställningen begränsar Länsstyrelsen granskningen till om förslaget inte tillgodoser 

riksintressen, om förslaget kan medverka till att en miljökvalitetsnorm 

överträds, om frågor som angår två eller flera kommuner inte samordnats på ett 

lämpligt sätt samt om bebyggelse blir olämplig med hänsyn till de boendes och 

övrigas hälsa eller behovet av skydd mot olyckshändelser. Nedanstående frågor kan 

leda till att Länsstyrelsen enligt 12 kap.1 § PBL kan komma att pröva stadens beslut 

att anta detaljplaner eller områdesbestämmelser. 

Granskningsyttrandet ska enligt 4 kap. 2 § PBL fogas till översiktsplanen. 

Länsstyrelsen har under utställningstiden givit Banverket (Östra banregionen), 

Försvarsmakten (Livgardet), Luftfartsstyrelsen, Luftfartsverket (Stockholm - 

Bromma), Svenska Kraftnät AB, Vattenfall Eldistribution AB och Vägverket (Region 

Stockholm) tillfälle att lämna synpunkter på förslaget. 

Nationalstadsparken / riksintresse 4 kap 7 § MB 

Förslag till en ny pendeltågsgren från Solna station mot Danderyd, Täby och Arninge 

har redovisats. Sträckningen går genom Nationalstadsparken. Enligt Länsstyrelsen är 

endast en tunnellösning möjlig i den föreslagna sträckningen med hänsyn till Nationalstadsparkens 

naturoch kulturvärden. 

Det måste av översiktsplanen tydligt framgå att det är en tunnelsträckning som avses. 

Stockholm – Bromma flygplats / riksintresse 3 kap. 8 § MB 

Stockholm – Bromma flygplats finns inte omnämnd under kapitlet ”Riksintressen”. 

Flygplatsen är ett utpekat riksintresse och bör nämnas med hänvisning till att flygplatsens 

influensområde vad gäller maximalbullernivåer och höjdbegränsande områden 

sträcker sig in över Solna stad. Översiktsplanetexten måste här kompletteras. 

152

GRANSKNINGSYTTRANDE 

2 (2) 

Datum 

2006-04-20 

Beteckning 

401-05-74752 

I kapitlet ”Risk och säkerhet” har under rubriken ”Luftfart” på sidan 123 samt på 

kartan på sidan 136 i kapitlet ”Mellankommunala och regionala intressen” de 

höjdbegränsande områdena (hindersstegen) redovisats som flygbullernivåer (FBN) 

55 dB(A) respektive 70 dB(A). Översiktsplanen måste här rättas till. 

Vatten / miljökvalitetsnormer 

I kapitlet ”Miljöfaktorer” borde nämnas att det finns en miljökvalitetsnorm för vatten. 

Det är Mälaren som omfattas av de normer som fastställts enligt Fisk- och musselvattendirektivet 

enligt förordningen om Fisk- och musselvatten (2001:554). Miljökvalitetsnormerna 

ska iakttas till exempel vid åtgärder som kan orsaka grumling, ändring 

av temperatur, ökning av näringsämnen (fosfor, nitrit, ammonium/ammoniak) 

och syrehalt i vattnet m.m.. Översiktsplanen måste här kompletteras. 

Bebyggelse vid miljöstörande verksamheter / 

hälsa och säkerhet / miljökvalitetsnormer 

I förslaget till översiktsplan redovisas olika miljö- och riskfrågor och gällande 

miljökvalitetsnormer som är viktiga att uppmärksamma i den efterföljande planläggningen 

och tillståndsprövningen. Planens översiktliga karaktär gör dock att 

konsekvenserna fullt ut inte kan förutses. Länsstyrelsen förutsätter att störningar, 

risker och miljökvalitetsnormer kommer att beaktas i efterföljande detaljplanering 

och tillståndsbeslut, så att bebyggelsen inte blir olämplig med hänsyn till de boendes 

och övrigas hälsa eller till behovet av skydd mot olyckshändelser. 

Beslut i detta ärende har fattats av Länsstyrelsens styrelse. I beslutet deltog 

landshövdingen Mats Hellström ordförande, jämte ledamöterna Carina Moberg, 

Birgitta Rydberg, Helena Höij, Chris Heister samt Ewa Larsson. 

Vid styrelsens behandling av ärendet var härutöver personalföreträdarna Dennis 

Kullman, SACO och Hanna Eng ST närvarande. 

I den slutliga handläggningen deltog även förvaltningsdirektör Rutger Öijerholm, 

miljö- och planeringsdirektör Lars Nyberg och t.f. planchef Claes Halling, 

föredragande 

Mats Hellström 

Claes Halling 

153

SOLNA STAD 

Sammanträdesprotokoll 

Kommunfullmäktige 2006-05-29 Utdrag 

§ 98 

Ny översiktsplan för Solna, ÖP2006 (KS/2003:309) 


Kommunstyrelsen beslutade den 7 november 2005 att ställa ut kommunens nya översiktsplan, 

ÖP2006, i enlighet med Plan- och bygglagen 4 kap 6 §. Avsikten är att översiktsplanen skall 

kunna antas av kommunfullmäktige i maj 2006. 

Under utställningen har 31 yttranden inkommit. De synpunkter som framförts föranleder 

mindre justeringar och redaktionella förändringar men inget av sådan karaktär att förslagets 

huvuddrag förändras. 

Stadsbyggnadsdivisionens skrivelse, utlåtande efter utställning, den 26 april 2006 föreligger. 

Kommunstyrelsen har den 8 maj 2006, § 71, föreslagit att kommunfullmäktige antar förslag 

till ÖP2006, Översiktsplan för dagens och framtidens Solna 2006-2025. (KF:s handl nr 32) 

Yrkanden 

Anders Ekegren (fp), Lena Appelgren (kd), Thomas Magnusson (v), Martin Eliasson (s), 

Leena Nystrand (mp), Farouk Kobba Abdennabi (m) och Lars-Erik Salminen (m) yrkar 

samtliga bifall till kommunstyrelsens förslag. 

Därutöver yrkar Martin Eliasson (s) och Leena Nystrand (mp) tillägg till kommunstyrelsens 

förslag enligt följande: 

"Att Huvudstafältet inte ingår i ett utvecklingsområde på markanvändningskartan. 

Att planeringsambitionen för nya bostäder i Huvudsta sänks till 2000-2500 bostäder. 

Att den planerade utbyggnaden av kontor och kommersiella lokaler minskas från den 50% 

ökning jämfört med dagens nivå som föreslås i ÖP2006." 

Anders Ekegren (fp) yrkar avslag till detta tilläggsyrkande. 

Därutöver yttrar sig Johanna Graf (s). 

Proposition 

Ordföranden konstaterar att det endast föreligger ett förslag till beslut, nämligen bifall till 

kommunstyrelsens förslag. 

Därutöver föreligger ett tilläggsyrkande i tre att-satser i enlighet med Martin Eliassons (s) och 

Leena Nystrands (mp) förslag, samt avslag till detsamma enligt Anders Ekegren (fp). 

Signatur 

154

SOLNA STAD 

Sammanträdesprotokoll 

Kommunfullmäktige 2006-05-29 Utdrag 

Proposition 2 

Ordföranden konstaterar att eftersom kommunfullmäktige är eniga om kommunstyrelsens 

huvudförslag skall fullmäktige ta ställning till tilläggsyrkandet av Martin Eliasson (s) och 

Leena Nystrand (mp). 

Ordföranden ställer proposition på bifall till tilläggsyrkandet, samt avslag till detsamma var 

för sig och finner att kommunfullmäktige beslutat att avslå tilläggsyrkandet. 

Beslut 

Kommunfullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag. 

Reservation 

Martin Eliasson (s) och Leena Nystrand (mp) anmäler reservation mot beslutet i proposition 2 

till förmån för eget tilläggsyrkande. 

Signatur 

155

Underlagsmaterial 

• Aldrig långt till naturen, skydd av tätortsnära natur i Stock- holmsregionen. Rapport 2003:20. 

Länsstyrelsen i Stockholms län, 2003 

• Arkitektur i Solna. Byggnadsnämnden, 1994 

• Avfallsplan 2000 2010. Solna stad, 2000 

• Befolkningsprognos 2003 2008. Solna stad, stadsbyggnadsdivisionen, 2002 

• Dagvattenstrategi för Solna stad. Solna stad, miljökontoret och Solna vatten, 2002 

• Den goda stadsgatan – om gestaltningen av gator. Konsthögskolans Arkitekturskola, Sture 

Balgård (red). 

• En modern nationell storstadspolitik. Rapport 5:2003. Regionplane- och trafikkontoret, 2003 

• Fågelliv – om fågelsjöar i Stockholms län. Länsstyrelsen i Stockholms län, 1996. 

• Fördjupad översiktsplan för nationalstadsparken, del 1. Solna stad, Stadsbyggnadsdivisionen, 

samrådsförslag, 1997. 

• Fördjupad översiktsplan för nationalstadsparken, del 2. Solna stad, Stadsbyggnadsdivisionen, 

1997. 

• Fördjupad översiktsplan för Västerjärva och Ulriksdalsfältet. Solna stad, Stadsbyggnadsdivisionen, 

2004 

• Förutsättningar inför 2005 2007, med utblickar mot 2015. Solna stad, 2003 

• Grönplan för Solna 1991. Solna stad, 1991 

• Järvakilen. Upplevelsevärden i Stockholmsregionens gröna kilar. Rapport 1:2004. Regionplaneoch 

trafikkontoret, 2004 

• Kartläggning av buller, en metod för Stockholms län. Rapport 2002:15. Länsstyrelsen i Stockholms 

län, 2002 

• Kulturmiljöer i Solna, kulturminnesvårdsprogram för Solna kommun. Maria Malmlöf, 1988 

• Kulturminnesvårdens riksintressen i Stockholms län. Länsstyrelsen i Stockholms län, 1997 

• Miljöbalken 

• Miljöprogram. Solna stad, 2000 

• Miljöprogram 2005 2008. Solna stad, 2004 

• Miljövårdsprogram 2000 för Stockholms län. Länsstyrelsen i Stockholms län, 2000 

• Nationalstadsparkens ekologiska infrastruktur. Stockholms stad, stadsbyggnadskontoret, 1997 

• Norra stations-, KI- och KS-området, stadsutveckling i gränslandet mellan Stockholm och Solna. 

Gemensamma planeringsförutsättningar. Stockholms stad, Solna stad m fl, 2004 

• Områden av riksintresse för Naturvård och friluftsliv. Rapport 2001:15. Länsstyrelsen i Stockholms 

län, 2001 

• Områdesdata 2004 för Stockholms län. Regionplane- och trafikkontoret. 

• Planera med miljömål, en idékatalog. Boverket och Naturvårds- verket, 2000 

• Planera med miljömål, en vägvisare. Boverket och Naturvårdsverket, 2000 

• Plan- och bygglagen 

• Regionala cykelstråk i Stockholms län. Rapport 2001:0463. Vägverket, 2002 

• RUFS Regional utvecklingsplan 2001 för stockholmsregionen. Antagen av landstingsfullmäktige 

14 maj 2002. 

• Solna idag om imorgon. Solna stads framtidskommitté, 2003 

• Solnas 1930-talsbebyggelse. Solna stad, Stadsarkitektkontoret och Kultur- och fritidsförvaltningen, 

2004 

156

• Solnas 1940-talsbebyggelse. Solna stad, Stadsarkitektkontoret och Kultur- och fritidsförvaltningen, 

2004 

• Solnas 1950-talsbebyggelse. Solna stad, Kulturminnesvården och stadsarkitektkontoret, 2001 

• Staden – en diskussion om översiktsplanens roll i större städer. Boverket och Svenska kommunförbundet, 

2001 

• Stadens parker och natur. Boverket. Rapport 1994:12. 

• Stadsplanera – istället för trafikplanera och bebyggelseplanera Boverket, 2002 

• Storstockholms gröna bälte. Regionplane- och trafikkontoret, 1989 

• Storstockholms gröna kilar. Regionplane- och trafikkontoret, 1992 

• Trafikplan för Solna 1993 2005. Solna stad, 1994 

• Trafiknätsanalys Solna stad. Solna stad, Tekniska kontoret, 2004 

• Vattenprogram för Stockholm 2000. Stockholm vatten AB, miljöförvaltningen m fl förvaltningar 

i Stockholm 

• Verksamhetsplan och budget 2004. Solna stad, 2003 

• Vision 2030 – en plattform för dialog om Stockholmsutveckling. Stockholms stadsbyggnadskontor, 

2004 

• Årsredovisning Solna stad 2003. Solna stad 

• Översiktlig kartering av stabilitetsförhållanden i Solna kommun. Scandiakonsult, 1999 

• Översiktsplan 90 för Solna kommun. Solna stad, Stadsbyggnadsdivisionen, 1991 

157

Förkortningar 

FÖP Fördjupning av översiktsplan 

GIS Geografiska Informationssystem 

GPF Gemensamma planeringsförutsättningar 

KF Kommunfullmäktige 

KI Karolinska Institutet 

KS Karolinska Sjukhuset 

KUS Karolinska Universitetssjukhuset 

Lst Länsstyrelsen 

MB Miljöbalken 

MKN Miljökvalitetsnormer 

PBL Plan- och bygglagen 

prop Proposition 

RTK Regionplane- och trafikkontoret 

RUFS Regional utvecklingsplan 2001 för stockholmsregionen 

SCB Statistiska Centralbyrån 

VV Vägverket 

ÖP Översiktsplan 

158

Sakregister 

A 

Avfall 109, 137 

Avrinningsområde 75, 76, 137 

B 

Barnomsorg 55 

Befolkning 50 

Begravningsplatser 68 

Bergshamravägen 100 

Biologisk mångfald 70 

Bostadsbyggande 62 

Brunnsviken 78 

Buller 116 

Byggande 62 

Byggnadsminne 91 

Bällstaviken 79, 136 

C 

Citytunneln 102 

Cykelvägnät 104, 139 

D 

Dagvatten 75 

Detaljplaner 134 

E 

E4-länken 100 

E18 38, 100 

Ekologisk känslighet 71 

Ekologiskt känsliga områden 71 

Energi 106 

Energiplan 106 

Enköpingsvägen 100 

F 

Farligt gods 122 

Fjärrvärme 106 

Folkhälsa 21, 52 

Fornminne 92 

Frösundaleden 42, 100 

G 

Granskningsyttrande 152 

Grönstruktur 29, 32, 66 

H 

Huvudsta 44 

Huvudstafältet 44 

Huvudstatunnel 44, 100 

Huvudsta strand 44 

I 

Igelbäcken 66, 83, 136 

Integration 61 

J 

Järvakilen 66, 137 

K 

Karlbergssjön 80 

Karolinska institutet 46 

Karolinska universitetssjukhuset 46 

Kollektivtrafik 97, 102, 140 

Koloniträdgårdar 68 

Konsekvensbeskrivning 142 

Kraftledningar 108, 129, 139 

Kraftvärmeverk 107 

Kulturhistoria 87 

Kulturmiljö 85, 129 

L 

Luftfart 125, 129 

Luftföroreningar 111 

M 

Markanvändning 28, 30 

Markföroreningar 118 

Miljöbalken 20, 73, 86, 114, 127 

Miljökvalitetsnormer 111, 114 

Miljömål 20 

159

N 

Nationalarena 40 

Nationalstadsparken 66, 78, 127, 130, 137 

Natur 66, 93 

Naturgas 108, 129 

Naturreservat 83 

Norra stationsområdet 46 

Näringsliv 59 

P 

Pendling 99 

Plan- och bygglagen (PBL) 12, 20, 63, 86 

Planförslag 28 

R 

Regionala intressen 136 

Regionala kärnor 23, 24 

Rekreation 66, 93 

Riksintressen 34, 125, 127 

RUFS (Regional Utvecklingsplan för Stockholmsregionen) 

18, 22, 99 

Råstasjön 40, 77 

Råsundastadion 42 

T 

Teknisk försörjning 106, 139 

Totalförsvaret 129 

Trafik 29, 33, 96, 101 

Tvärbanan 40, 42, 97, 102 

U 

Ulriksdalsfältet 38 

Utvecklingsområden 29, 36 

V 

Vatten 75, 109, 111 

Vattendrag 77 

Västerjärva 38 

Å 

Återvinning 110 

Ä 

Äldreomsorg 56 

Ö 

Översiktsplan 12, 13, 20 

S 

Samhällsservice 55 

Samråd 13 

Skola 55 

Skytteholmsfältet 43, 69, 70 

Solna centrum 42, 57 

Solna city 42 

Solna station 40, 102 

Solnavägen 47 

Spridningskorridor 71 

Stadsbyggnadsdivisionen 14 

Stadsmiljö 62 

Stadspark 69, 70 

Strandskydd 29, 73 

160

www.solna.se

ÖP 2006

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?