Årsredovisning 2010

Omvårdnadsnämnden 

Årsredovisning 

2010 

1

Innehållsförteckning 

Viktiga händelser 4 

Profilboende 4 

LOV – Lagen om Valfrihet 4 

Upphandling trygghetslarm och nattpatrull 4 

CSR-pris 4 

Kvalitetspris 4 

Upphandling av gruppbostäder LSS 4 

Kvalitetsgarantier - LSS 4 

Daglig verksamhet - LSS 5 

VillGott 5 

Tvärsektoriella frågor 5 

Värdegrund 5 

Måluppfyllelse och kvalitet 6 

Omvårdnadsnämndens inriktnings- och effektmål 2010 – 2011 samt delmål 2010 7 

Intern kontroll 13 

Risk- och väsentlighetsbedömning 13 

Verksamhetsplan och budget 13 

Ekonomi 14 

IT-baserad information och kommunikation 14 

Efterlevnad av staden styrdokument 14 

Omsorg om funktionshindrade enligt lagen om stöd och service till vissa 

funktionshindrade - LSS 14 

Verkställighet av beslut 14 

Riktlinjer 15 

Vård- och omsorgsboende 15 

Hemtjänst 15 

Systematiskt brandskyddsarbete 15 

Systematiskt arbetsmiljöarbete 15 

Personal 16 

Omvärldsbevakning 16 

Intern kontroll 16 

Ekonomisk analys 17 

Andel upphandlad verksamhet 17 

Marknadsandelar upphandlad verksamhet 18 

Marknadsandelar upphandlade vård- och omsorgsboenden 19 

Marknadsandelar upphandlad hemtjänst 20 

Marknadsandelar upphandlad LSS-verksamhet 21 

Budgetavvikelse 22 


Hemtjänst 22 

Omsorg om funktionshindrade enligt LSS 22 

Förebyggande verksamhet 23 

Avdelningen för myndighetsutövning 23 

Övrig verksamhet 23 

Prognossäkerhet 24 

Nettokostnadsutveckling 25 

Nettokostnadsökning mellan 2009-2010 25 

Investeringar 26 


Nettokostnadsutveckling 27 

2

Hemtjänst 28 

Hemtjänsttimmar 28 

Omsorg om funktionshindrade enligt Lagen om särskilt stöd till vissa 

funktionshindrade (LSS) 29 

Antal personer med respektive insats 29 

Genomsnittlig kostnad per insats 30 

Nyckeltal 31 

Medarbetare 32 

Anställda 32 

Personalförsörjning 33 

Sjukfrånvaro 33 

Arbetsmiljö 34 

Kompetensutveckling 34 

Omvårdnadsakademin 34 

Äldreakademin 34 

Omsorgsakademin 35 

Palliativ vård 35 

Värdegrundsarbete 35 

SoL-dokumentation 35 

Språksam 35 

VillGott-projektet 35 

Kompetensutvecklingsprojektet Trygga möten 36 

Projekt förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 36 

Projekt Carpe 36 

Hälso- och sjukvårdsområdet 36 

Övrigt 36 

Jämställdhet 37 

3

Viktiga händelser 

Profilboende 

I mars trädde de nya avtalen i kraft som innebär att Solnas äldre ges möjlighet att välja 

boende utifrån personliga intressen och behov. Profilerna Konst och hantverk, Film, teater, 

litteratur och historia, Mat och dryck, Sång, musik och dans, Natur och trädgård, Djur samt IT 

representeras av sju olika vård- och omsorgsboenden. 

LOV – Lagen om Valfrihet 

Från och med 1 november infördes LOV, Lagen om Valfrihetssystem inom 

hemtjänsten. Det innebär att fler utförare ges möjlighet att erbjuda hemtjänst i Solna. 

Upphandling trygghetslarm och nattpatrull 

Upphandlingen av trygghetslarm och nattpatrull blev klar i mars och egen regi tog hem 

anbuden för båda verksamheterna. 

CSR-pris 

2010 års CSR-pris, Corporate social Responsibility tilldelades Humaniora vård- och 

omsorg Skoga för deras sociala ansvarstagande för arbetssökande. 

Kvalitetspris 

Nämnden har fastslagit instiftande av omvårdnadsakademins kvalitetspris samt en årlig 

kvalitetsdag den 20 oktober. Årets kvalitetspris gick till Frösunda vård- och 

omsorgsboende för bidraget ”Här är mitt liv - människan bakom ett ansikte”. 

Upphandling av gruppbostäder LSS 

Upphandlingen har skett under året av gruppbostäderna Spårvägen 6, fd Näckrosen 1 

och Spårvägen 12, fd Näckrosen 2. Från och med 1 oktober driver företaget InDies 

Omsorg AB Spårvägen 6 medan Spårvägen 12 har gått över till egen regi. 

Upphandlingen av trygghetslarm och nattpatrull blev klar i mars och egen regi tog hem 

anbuden för båda verksamheterna. 

Kvalitetsgarantier - LSS 

Omvårdnadsnämnden beslutade i december om en kvalitetsgaranti som ska gälla för 

bostad med särskild service enligt lagen om stöd och service till vissa 

funktionshindrade. Garantierna ska tydliggöra hur stödet och omsorgen i bostaden ska 

utformas för att vara av god kvalitet. Kvalitetsgarantierna kommer att användas vid 

upphandling av nya boenden för vuxna eller särskilt anpassade bostäder enligt lagen om 

stöd och service till vissa funktionshindrade. 

4

Daglig verksamhet - LSS 

Egen regis dagliga verksamhet, Sockerbiten fortsätter utbyggnaden. Presentaffären 

Raffinerat har öppnat under året. Affären har grundats, byggts och drivs nu av personer 

med funktionshinder. Waxö Omsorg AB har byggt ut sin dagliga verksamhet genom 

Hagavillan. 

VillGott 

Nämnden har 2010 ansökt och fått stimulansmedel för bättre vård och omsorg om 

äldre personer. För projektet VillGott-Plus har medel beviljats för tre delprojekt där 

samverkan sker med Landstinget; projektet vård- och omsorg av personer med 

demenssjukdom, läkemedelsavstämningar samt kost och nutrition. Projekten sociala 

innehållet inkl hälsoprojekt, seniorcoach, seniorluncher, berätta ditt liv och 

matutbildningar drivs enbart av omvårdnadsförvaltningen. 

Tvärsektoriella frågor 

Omvårdnadsförvaltningens arbete med de tvärsektoriella frågorna integration och 

internationellt arbete sker bland annat genom projekten ”Språksam” och ”Carpe” som 

båda finansieras med medel från Europeiska Socialfonden. 

Syftet med projektet ”Språksam” är att testa och utveckla modeller och metoder som 

höjer den språkliga kommunikationen och kompetensen på arbetsplatsen. Inom 

omvårdnadsförvaltningen deltar Berga och Skoga vård- och omsorgsboende. 

Verksamheterna kan redan nu se positiva resultat i form av ökat självförtroende hos 

medarbetarna, ökad initiativförmåga och därmed högre kvalitet i vården och omsorgen. 

Projektet avslutas april 2011. 

Projektet ”Carpe” vänder sig till verksamheter inom LSS- området och syftet är att 

genom en långsiktig och kontinuerlig kompetensutveckling uppnå en ökad kvalitet i 

omsorgen samt att höja yrkets status. Alla LSS-verksamheter inom Humaniora vård och 

omsorg deltar. Projektet avslutas juni 2011 

Värdegrund 

Inom omvårdnadsförvaltningen pågår ett värdegrundsarbete som startade hösten 2009. 

Alla medarbetare inom förvaltningen och Humaniora vård och omsorg deltog när 

Seminarieteater åskådliggjorde olika etiska dilemma med efterföljande diskussion. 

Under 2010 genomfördes utbildningsfasen med föreläsningar för chefer och 

medarbetare samt utbildning för blivande etiksamtalsledare. Utbildningen fortsätter 

hösten 2010. Genom värdegrundsprojektet vill omvårdnadsförvaltningen öka 

kunskapen inom området etik samt höja medvetenheten om etiska frågeställningar. 

Etiksamtalsledare kommer framöver att vara en resurs i verksamheterna och bidra till 

att hålla det etiska perspektivet levande. 

Omvårdnadsförvaltningen har upphandlat vård- och omsorgsboenden med profil. En 

viktig del i en värdig äldreomsorg är att ge äldre personer möjlighet att få fortsätta vara 

den man är. Genom att erbjuda valfrihet med olika inriktningar ges äldre personer 

möjlighet att fortsätta utöva sina intressen vid en flytt till ett vård- och omsorgsboende. 

Detta är en del i en värdig vård och omsorg 

5

Måluppfyllelse och kvalitet 

Omvårdnadsnämndens mål har sin utgångspunkt i stadens prioriterade målområden 

Trygghet och omsorg samt Livsmiljö. Av nämndens fyra inriktningsmål avser tre 

målområden Trygghet och omsorg. 

Nämnden mäter måluppfyllelsen genom framtagande av statistikuppgifter, resultat från 

brukarundersökning och genom avtalsuppföljningar . 

Avtalsuppföljningar ger svar på hur utförarna lever upp till avtalen. Metoden är 

granskning av dokument, observation och intervjuer av personal och med några 

pensionärer och närstående. I avtalsuppföljningarna är det främst kvalitetsmått som 

följs upp och redovisas, exempelvis granskning av rutiner, kompetens, ledarskap, 

klagomålshantering, dokumentation. I brukarundersökningen får nämnden svar på hur 

nöjda våra kunder är med omsorgen. 

Under 2010 har kvalitetsutvecklarna inom äldreomsorgen gjort en fördjupad granskning 

avseende sociala dokumentationen. I dokumentationen beskrivs varje kunds 

individuella hjälpbehov och hur stödet ska utformas . I särskilt boende går det att se att 

dokumentationen har förbättrats jämfört med tidigare år, att datastöd ger en mer 

strukturerad och därmed en bättre och tydligare dokumentation. Det finns fortfarande 

förbättringsområden. Som exempel kan nämnas att verksamheterna generellt behöver 

bli tydligare i dokumentationen om hur omsorgen ska utformas utifrån den enskildes 

behov. 

Inom hemtjänsten och i dagverksamheterna har samma utveckling skett som i särskilt 

boende. De förbättringsområden som kvalitetsutvecklaren har pekat på i hemtjänsten är 

att dokumentationen ska föras mer utifrån varje individs personliga behov. Inom LSSverksamheterna 

finns det en övervägande god dokumentation. 

Under 2010 gjordes avtalsuppföljningar inom LSS-verksamheten, gruppbostäder och 

daglig verksamhet. Avtalsuppföljningarna visar på att det är god ordning i våra 

verksamheter avseende rutiner, ledning, verksamhetsinnehåll mm. 

Resultatet från brukarundersökningen visar att kunderna i hemtjänsten för det mesta är 

nöjda med den service och omsorg som ges och att de är mer nöjda än år 2008. I 

särskilt boende är de boende och närstående lika nöjda som år 2008. I demensboende 

är närstående mindre nöjda än år 2008. 

De boende och närstående i särskilt boende ska enligt målen, som kunderna i 

hemtjänsten, för det mesta vara nöjda med servicen och omsorgen. Detta har inte 

uppfyllts i år. Omvårdnadsnämnden kommer under år 2011fortsätta med olika 

utvecklingsprojekt för att detta mål ska uppnås och dessutom genomföra en ny 

enkätundersökning för boendena under december 2011. 

6

Omvårdnadsnämndens inriktnings- och effektmål 2010 – 

2011 samt delmål 2010 

Äldre och personer med funktionsnedsättning ska 

känna sig trygga och nöjda 

Effektmål Måluppfyllelse Kommentarer 

Äldre och personer med 

funktionsnedsättning får 

information om rättigheter 

och skyldigheter vid 

ansökan om hjälp från 

omvårdnadsförvaltningen. 

Delmål 2010: 

85 % av de som ansöker om 

bistånd och eller LSSinsatser 

upplever att de får 

tillräcklig information. 


funktionsnedsättning får 

god omvårdnad 


Alla ska ha individuella 

genomförandeplaner. 

Inte bedömd. Frågan i 

kvalitetsbarometern är 

ställd utifrån ett 

bemötande perspektiv. 

Målet är uppfyllt 

Det är 82% av 

hemtjänstkunderna som är 

nöjda med bemötandet från 

handläggarna enligt 

brukarundersökningen(Kvalitet 

sbarometern) 

Uppföljning har skett genom 

avtalsuppföljningar. 

7


funktionsnedsättning är 

nöjda med utförda 

insatser/omvårdnad 


90 % är nöjda med utförda 

insatser/omvårdnad under 

hela dygnet. 

Delmål 2010 

80% ska vara nöjda med 

matens kvalitet samt 

måltidsrutiner. 

Äldre ska få en god och 

säker hälso- och sjukvård 


95 % på vård- och 

omsorgsboende ska vara 

nöjda med hälso- och 

sjukvården samt 

läkarkontakter. 


Alla ska få en säker 

läkemedelsbehandling 


Alla ska erbjudas god vård i 

livets slut 


Alla ska ha en 

omvårdnadsplan 

Målet ej uppfyllt 

Hemtjänst 81% 

(Kvalitetsbarometern) 

Boende 76% 




Boende 61% 


Delvis uppfyllt 

80% av kunderna är 

nöjda 




Målet är uppfyllt 

Inom LSS verksamheterna har 

avtalsuppföljningar gjorts och 

därmed kan endast 

förutsättningar för att brukarna 

ska vara nöjda mätas. Resultatet 

visar på en god kvalitet och 

presenteras i ett särskilt ärende 

till nämnden. 

84% är nöjda med hälso- och 

sjukvårdsinsatserna och 76 % 

med läkarkontakter 

Kontroll av 

läkemedelshanteringen 

genomförs och avvikelser 

rapporteras till MAS varje 

månad. 

Alla vård- och 

omsorgsboenden har lokala 

rutiner. Registrering i nationella 

palliativa registret sker. 

Omvårdnadsjournaler har 

granskats genom 

stickprovtagning. 

8

Äldre och personer med funktionsnedsättning ska 

känna sig respekterade 



funktionsnedsättning ska 

bemötas med respekt. 



95 % av de äldre och 

personer med 

funktionsnedsättning 

upplever att de har blivit 

bemötta med respekt. 



Boende 89% 


Alla skall kunna komma i 

kontakt med rätt person 

vid behov av hjälp och 

förfrågningar. 


90 % upplever att de får 

kontakt inom rimlig tid med 

rätt person. 




Boende 78% 


9

Äldre och personer med funktionsnedsättning ska ha 

en personlig inflytande över sin tillvaro 




ska aktivt medverka i 

sin utredning. 



90 % upplever att de har 

fått information om vilka 

valmöjligheter som finns. 


90% upplever att de har 

varit delaktiga i sin 

utredning 


80 % upplever man gjort 

egna val av vård- och 

omsorgsboende 



ska delta i utformandet 

av stöd- och 

hjälpinsatserna. 


80 % av äldre- och 

personer med 


upplever att de har 

deltagit i utformandet av 

stöd- och hjälpinsatserna. 


80% av de äldre och 

personer med 

funktionsnedsättning ska 

känna till att det finns 

kvalitetsgarantier 

Hemjänst 63% 


Boende 44% 


Inte bedömd. Frågan i 


ställd utifrån ett 

bemötande perspektiv 

52 % av de boende 

upplever att de gjort 

eget val 


Inte bedömd då frågan i 


ställd avseende 

möjligheten att påverka 

hjälpen. 

Inte bedömd, då det 

pågår ett 

utvecklingsprojekt 

generellt i staden. 

Omvårdnadsnämndens 

garantier ska omformas 

till deklarerade tjänster. 

Det är 82% av hemtjänstkunderna 

som är nöjda med 

bemötandet från handläggarna 

enligt 

brukarundersökningen(Kvalitetsb 

arometern) 

Möjligheten att påverka hjälpen. 

Hemtjänst 72% enligt 

kvalitetsbarometern 

Boende 63% enligt 

kvalitetsbarometern 

Information lämnas till alla nya 

kunder samt att det finns 

information alla broschyrer om 

hemtjänst samt boende. Det 

finns också information på 

hemsidan. Kvalitetsgarantin för 

boende enligt LSS togs i 

omvårdnadsnämnden i december 


10

Äldre och personer med funktionsnedsättning ska ha 

en meningsfull tillvaro 



funktionsnedsättning har 

möjlighet att få sina 

personliga sociala behov 

tillgodosedda. 



80 % av de som bor på ett 

boende upplever att deras 

personliga sociala behov 

tillgodoses. 


80% av de som bor på ett 

vård- och omsorgsboende 

upplever att de är nöjda 

med utbudet av aktiviteter 

och med möjligheterna till 

utevistelse. 


95% är nöjda med 

samtalskontakten med 

personalen. 


80% ska känna till att det 

finns möjlighet att besöka 

seniorträffarna 


80% av de som besöker 

seniorträffar upplever att 

seniorträffarna fungerar 

som en stödjande miljö och 

erbjuder aktiviteter som är 

anpassade för äldre och 

personer med 

funktionsnedsättning i 

samarbete med frivilliga 

aktörer. 

Målet ej uppfyllt för boende. 

56% (Kvalitetsbrometern) 

76% hemtjänst 


64% boende 


Ej bedömd 

Samtliga tillfrågade menade 

att alla aktiviteterna bidrog 

till bättre hälsa och att de 

fysiska aktiviteterna på 

seniorträffarna var 

anpassade till deras förmåga, 

samt att träningen gav dem 

bättre styrka och ork i 

vardagen. Deltagarna 

upplevde att den sociala 

samvaron och de fysiska 

aktiviteterna hade en positiv 

inverkan på livskvaliteten. 

Resultatet grundar sig på en 

uppskattning utifrån 

uppföljning av åtgärdsplaner 

efter 2009 års 

avtalsuppföljning. 

Broschyrer lämnas till alla nya 

kunder samt vid förebyggande 

hembesök förutom all övrig 

information 

Fokusgrupper på stadens 

seniorträffar har genomförts av 

studenter från Stockholms 

universitet, institutionen för 

socialt arbete 

11

Effektmål Måluppfyllelse Kommentar 

Alla personer som fyller 

80 år som inte har 

hemtjänst och eller 

hemsjukvård får 

erbjudande om 

hälsosamtal 


200 personer av 300 har fått 

erbjudande dvs 66%.Övriga 

får erbjudande första hälften 

av 2011. 

Cirka 15 % tackar ja till besök 

eller att få informationsmaterial 

hemskickat. 

12

Intern kontroll 

Risk- och väsentlighetsbedömning 

I enlighet med de av nämnden antagna anvisningarna för den interna kontrollen 

redovisas här årets uppföljning av internkontrollplanen för år 2010. 

Omvårdnadsnämnden och förvaltningsledningen har gjort en övergripande risk- och 

väsentlighetsbedömning utifrån följande tre kontrollmål: 

1. att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och kostnadseffektivt 

2. att finansiell rapportering och information om verksamheten fungerar i 

organisationen 

3. att lagar, förordningar, föreskrifter och riktlinjer följs 

Utifrån den gjorda risk- och väsentlighetsbedömningen upprättades 

internkontrollplanen för år 2010 innehållande följande processer/riskområden: 

Verksamhetsplan och budget 

Ekonomi 

IT-baserad information och kommunikation 

Efterlevnad av stadens styrdokument 

LSS 

Verkställighet av beslut 

Riktlinjer 

Vård- och omsorgsboende 

Hemtjänst 

Systematiskt brandskyddsarbete 

Systematiskt arbetsmiljöarbete 

Personal 

Omvärldsbevakning 

Internkontroll 

Verksamhetsplan och budget 

Kontrollmoment: Uppföljning av budget; uppdrag, kvalitét, måluppfyllelse samt planer 

Förvaltningen har till Omvårdnadsnämnden rapporterat månadsuppföljning, 

budgetuppföljningar samt delårsrapporter med prognoser enligt centrala anvisningar 

från kommunledningen. 

Prognostiserade avvikelser under året har varierat från +/- 0 till 11,3 mkr att jämföra 

med bokslutet 10,2 mkr. 

Nämndens överskott beror främst på att färre hemtjänsttimmar utförts inom den 

upphandlade hemtjänsten. Kostnaderna för utskrivningsklara från sjukhusen har 

minskat. Gemensamma lokalkostnader för drift och underhåll är lägre än budgeterat. 

Momsintäkterna har ökat genom att Berga vård- och omsorgsboende övergått till privat 

utförare. Överskottet minskas genom högre kostnader för övertalig personal främst i 

samband med övergången av Berga till privat utförare. Överskotten inom 

13

äldreomsorgen reduceras delvis genom underskott inom LSS-verksamheten på grund 

av att fler platser för korttidsvistelse och korttidstillsyn har köpts. 

Förvaltningen har i samband med delårsrapporter samt i årsredovisningen redovisat 

måluppfyllelsen enligt anvisningar från kommunledningen. Under året har även 

förvaltningen till Omvårdnadsnämnden rapporterat resultat från avtalsuppföljningar 

inom LSS samt brukarundersökning inom hemtjänst och vård- och omsorgsboende. 

Ekonomi 

Kontrollmoment: Kreditbevakning av entreprenörer. 

Löpande kreditbevakning av entreprenörer sker genom kreditbevakningsföretaget 

CreditSafe. Enligt stadens anvisningar följs entreprenadernas ekonomiska ställning upp 

två gånger per år i årsredovisning och delårsrapport per augusti månad. Förutom dessa 

uppföljningar tas även kontakt direkt med företag där det kan finnas behov av 

ytterligare upplysningar och information. 

IT-baserad information och kommunikation 

Kontrollmoment: Att rutiner och kommunikationsplan finns vid IT-avbrott 

Rutiner har utarbetats för förutsedda och oförutsedda IT-avbrott. Revidering kommer 

att ske nästa år. 

Efterlevnad av staden styrdokument 

Kontrollmoment: Att stadens riktlinjer och policyer är kända av anställda både på 

förvaltningen och hos entreprenörer. 

Samtliga dokument har gåtts igenom vid arbetsplatsträffar. Staben för 

kvalitetsutveckling följer i samband med avtalsuppföljningar upp att entreprenörerna 

går igenom dokumenten med sina anställda. 

Omsorg om funktionshindrade enligt lagen om stöd och 

service till vissa funktionshindrade - LSS 

Kontrollmoment: Att ha kontroll över utbyggnadsbehov, förändringar/inriktning av 

boendeformer. 

Behov och tillgång för boende respektive daglig verksamhet följs kontinuerligt upp av 

samordnaren för boende respektive samordnaren för daglig verksamhet. 

Nuläge respektive prognoser görs kontinuerligt utifrån befintliga samt kända eventuellt 

tillkommande personer. 

Förvaltningen har löpande i budgetuppföljningarna till nämnden rapporterat 

kostnadsutvecklingen. 

Verkställighet av beslut 

Kontrollmoment: Att kunskap finns om ej verkställda beslut enligt SoL och LSS. 

14

Statistik över beslut som ej kunnat verkställas inom tre månader från det att beslut 

fattats, följs upp systematiskt enligt fastställda handläggningsrutiner. Sektionschefer på 

avdelningen för myndighetsutövning redovisar dessa beslut till nämndens arbetsutskott 

en gång per månad och till nämnden kvartalsvis. 

Riktlinjer 

Kontrollmoment: Att riktlinjerna för SoL och LSS följs. 

Individärenden redovisas en gång per månad till nämndens arbetsutskott. 


Kontrollmoment: Att ha kontroll över utbyggnadsbehov, förändring/inriktning av 

boendeformer. 

Förvaltningen har i ärende till omvårdnadsnämnden presenterat en prognos över 

behovet av vård- och omsorgsboendeplatser perioden 2010-2019. 

Behov och lediga platser för vård- och omsorgsboenden, korttidsboende och 

dagverksamheter för personer med demenssjukdom och behov av funktionsträning 

sammanställs varje månad. Förvaltningens ledningsgrupp informeras kontinuerligt. 

Kontrollmoment: Att vård- och omsorgsboende bedrivs enligt gällande avtal och 

överenskommelser. 

En gång per år sker avtalsuppföljningar/brukarundersökningar. Sammanställning över 

klagomål redovisas en gång per år till nämnden samt avvikelserapportering gällande 

hälso- och sjukvård i vård- och omsorgsboende. 

Hemtjänst 

Kontrollmoment: Att hemtjänst bedrivs enligt gällande avtal och överenskommelser. 

En gång per år sker avtalsuppföljningar/brukarundersökningar. Sammanställning över 

klagomål redovisas en gång per år till nämnden. 

Systematiskt brandskyddsarbete 

Kontrollmoment: Att rutiner följs. 

Omvårdnadsnämndens säkerhets- och beredskapsplan har reviderats och redovisats för 

nämnden. I planen finns beskrivet vilka rutiner och uppgifter som ska finnas på 

enhetsnivå och förvaltningsnivå samt hur uppföljningen ska ske. 

Systematiskt arbetsmiljöarbete 

Kontrollmoment: Att rutiner följs. 

Omvårdnadsförvaltningen följer Solna stads arbetsmiljöpolicy som bygger på 

Arbetsmiljöverkets rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete. 

15

I enlighet med beslutet om ny struktur för det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM, i 

Solna stad ska arbetsmiljöuppgifterna skriftligen fördelas från respektive nämnd till 

respektive förvaltningschef, som i sin tur skriftligen ska fördela till underställd chef. 

Förvaltningens arbetsmiljökommitté, FAMK har haft kontinuerliga sammanträden 

under året och en särskild årsplan över förvaltningens arbetsmiljöarbete har fastställts. 

Lokal arbetsmiljökommitté, LAMK finns på respektive enhet. 

Kartläggning av arbetsmiljön sker via arbetsplatsträffar, arbetsmiljöronder samt via 

arbetsmiljöenkät. Antalet arbetsskade- och tillbudsanmälan följs upp årligen. 

Samtliga chefer inom egen regi har gått arbetsmiljöutbildning med certifiering. 

Personal 

Kontrollmoment: Att kompetens- och utvecklingsbehov säkerställs. 

Genom omvårdnadsakademin samordnas och utvärderas förvaltningens olika 

satsningar på utbildningar och utveckling. Genom att utveckla samarbetet mellan 

praktisk verksamhet och forskning stärks förutsättningarna för utveckling av kunskap. 

Alla projekt och utbildningar finns samlade i en gemensam plan. Projekten och 

utbildningarna finns även sammanställda i en utbildningskalender på intranätet. 

Alla utförare utarbetar en utbildningsplan för sin specifika verksamhet och för sina 

medarbetare. Att entreprenörerna har personal med kompetens i enlighet med avtalen 

kontrolleras i samband med avtalsuppföljningarna som görs en gång per år på alla 

upphandlade enheter. 

Omvärldsbevakning 

Kontrollmoment: Samhälleliga förändringar, lagändringar. 

Omvärldsbevakning sker löpande genom att respektive chef håller sig informerad och 

uppdaterad om vad som händer inom sitt verksamhetsområde. Det sker t ex genom, 

prenumeration av nyhetsbrev, bevakning av rättsfall, rättspraxis, lagändringar mm. 

Omvårdnadsakademin har utvecklat samverkan mellan praktisk verksamhet, högskolor 

och forskning. Omvårdnadsakademin samarbetar med Karolinska Institutet, FoU Äldre 

norr, FoU Södertörn och Socialhögskolan. Genom detta samarbete tas 

forskningsresultat tillvara och sprids till verksamheterna till gagn för de äldre och för 

personer med funktionsnedsättning. 

Intern kontroll 

Kontrollmoment: Revidering av nämndens internkontrollplan. 

Nämnden har utifrån en risk- och väsentlighetsbedömning kommit fram till 

riskområden och beslutat internkontrollplan i budget och verksamhetsplan för 2011. 

Förvaltningen har under året arbetat med internkontrollplanerna. 

16

Ekonomisk analys 

Andel upphandlad verksamhet 

E j upphandlad 

verks amhet 

29% 

Upphandlad 

verks amhet 

71% 

Andelen upphandlad verksamhet (vård- och omsorgsboende, hemtjänst, larmoch 

nattpatrull, dagverksamheter samt gruppbostäder och daglig verksamhet för personer 

med funktionshinder) uppgår till 71 procent. Andelen har ökat jämfört med 2009 då 64 

procent var upphandlat. Ökningen beror på att Berga vård- och omsorgsboende som 

tidigare drevs i egen regi var med i upphandlingen av profilboenden. Även larmoch 

nattpatrull som tidigare drevs i egen regi är nu upphandlat. 

17

Marknadsandelar upphandlad verksamhet 

Förenade Care har störst marknadsandel 21 procent. Näst följd av Carema och Aleris 

som båda har 17 procent. Därefter kommer Attendo och Temabo med vardera 9 

procent. 

Tre av ovanstående företag, ej Temabo, driver både vård- och omsorgsboende och 

hemtjänst i Solna. Aleris och Carema driver dessutom även dagverksamheter och LSSgruppbostäder. 

18

Marknadsandelar upphandlade vård- och omsorgsboenden 

Marknadsandelar upphandlad vård- och 

omsorgsboende 

Temabo 

16% 

Kavat vård 

6% 

Attendo 

12% 

Carema 

20% 

Förenade Care 

26% 

Aleris 

20% 

I och med upphandlingen av profilboenden kom två nya företag till som utförare och 

marknadsandelarna förändrades jämfört med tidigare år. 

Förenade Care har nu störst marknadsandel när det gäller upphandlade vård- och 

omsorgsboenden motsvarande 26 procent. Förenade Care driver Polhemsgården och 

Björkgården. 

Näst störst är Aleris och Carema som båda har 20 procent var. Aleris driver 

Tryggheten, Hallen samt Olivträdet. Carema driver Ametisten. 

Temabo är ny utförare och driver från och med 1 mars Berga och har i och med det en 

marknadsandel på 16 procent. Därefter kommer Attendo med en marknadsandel på 12 

procent och som driver Frösunda. 

Kavat vård är ny utförare från 1 mars och driver Oskarsro och har en marknadsandel 

på 6 procent. 

19

Marknadsandelar upphandlad hemtjänst 

Förenade Care har störst marknadsandel inom hemtjänsten, 21 procent. Mica har 17 

procent och Humaniora intraprenad 16 procent. Tre utförare har lika stor 

marknadsandel, Aleris, Olivia och Carema har alla 13 procent. Därefter kommer 

Attendo med 8 procent. 

I samband med att LOV infördes 1 november 2010 inom hemtjänsten ökade antalet 

utförare med ytterligare fem företag. Dessa har ännu endast ett fåtal kunder vilket inte 

påverkar marknadsandelarna. 

Alla företag, förutom Olivia, fick en kundstock vid första upphandlingen av 

hemtjänsten enligt kundvalsmodellen. Olivia har tecknat avtal med kommunen vid 

senare tillfälle och fick då ingen befintlig kundstock. De företag som tillkommit i och 

med att LOV infördes 1 november har heller inga garanterade kunder vid inträdet. 

20

Marknadsandelar upphandlad LSS-verksamhet 

Den upphandlade LSS-verksamheten består av boende för vuxna och barn samt daglig 

verksamhet. Waxö Omsorg är störst med 60 procent och driver gruppbostäderna 

Storgatan 50 och Centrumslingan 45 samt dagliga verksamheterna Solna dagcenter och 

Lilla Ateljen, Vingen samt Hagavillan. 

Frösunda LSS är näst störst med 23 procent och driver gruppbostäderna Nybodagatan 

16 samt Spårvägen 6 och 12 till och med 30 september. Från och med 1 oktober driver 

InDies Omsorg Spårvägen 6 medan Spårvägen 12 drivs i egen regi. 

Carema har en marknadsandel på 10 procent och driver gruppbostaden Andersvägen 

3B. Aleris driver gruppbostaden Algatan 5 och har därmed 7 procent. 

Waxö Omsorg har utökat sin verksamhet genom Hagavillan och därmed ökat sin 

marknadsandel från 46 procent 2009 till 60 procent 2010. 

21

Budgetavvikelse 

Verksamhet mkr Budget Bokslut Avvikelse 

Nettokostnad 

Vård- och omsorgsboende 350,8 348,4 2,4 

Hemtjänst 156,7 149,5 7,2 

Omsorg om funktionshindrade enl LSS 134,6 138,6 -4,0 

Förebyggande verksamhet 14,0 14,0 0,0 

Avdelningen för myndighetsutövning 32,8 30,1 2,7 

Övrig verksamhet 39,9 38,0 1,9 

Summa netto 728,8 718,6 10,2 

Omvårdnadsnämndens nettobudget för 2010 uppgår till 728,8 mkr. Nämndens 

nettokostnader för året är 718,6 mkr vilket innebär ett överskott mot budget på 10,2 

mkr. Det motsvarar 1,4 procent. 

Den största budgetavvikelsen står hemtjänsten för 7,2 mkr. 


Vård- och omsorgsboende redovisar nettokostnader på 348,4 mkr, vilket är ett resultat 

på 2,4 mkr mot budget. 

Överskottet beror främst på 3,5 mkr högre momsintäkter. Berga vård- och 

omsorgsboende övergick den 1 mars till privat utförare vilket innebär ökade 

momsintäkter. I och med övergången uppstår viss eftersläpning av kostnader, främst 

kostnader för timanställda och OB-ersättning, totalt 1,8 mkr. Färre platser har köpts i 

andra kommuner vilket ger 0,3 mkr lägre kostnader. Intäkter i form av avgifter blev 0,4 

mkr högre än budget. 

Hemtjänst 

Hemtjänstens nettokostnader är 149,5 mkr, vilket är ett resultat på 7,2 mkr mot budget. 

Den upphandlade hemtjänsten är 7,7 mkr lägre än budget på grund av att färre 

hemtjänsttimmar utförts jämfört med budgeterat. Intraprenaden Humaniora redovisar 

ett underskott för 2010 på 0,3 mkr beroende på högre personalkostnader jämfört med 

erhållen ersättning. Larm- och nattpatrullen drivs från och med 1 juni som intraprenad 

och visar ett överskott på 0,2 mkr. Avgiftsintäkterna är 0,4 mkr lägre än budgeterat. 

Omsorg om funktionshindrade enligt LSS 

Omsorg om funktionshindrade, LSS redovisar nettokostnader på 138,6 mkr, vilket är 

ett resultat på – 4,0 mkr mot budget. 

Fler platser för korttidsvistelse och korttidstillsyn har köpts vilket ger 2,2 högre 

kostnader än budget. Kostnaderna för gruppbostäder drivna på entreprenad är 1,4 mkr 

högre än budgeterat beroende på tilläggsavtal samt utökning med en lägenhet. De högre 

kostnaderna kompenseras av att kostnaderna för köpta externa platser för boende 

vuxna och barn är 1,4 mkr lägre än budgeterat. Budgetöverskottet beror på att 

budgeterad volymökning ej förbrukats. 

22

Fler personer har fått insatsen personlig assistans LSS och en placering har beviljats 

extratimmar vilket innebär totalt 0,8 mkr högre kostnader än budget. Fler personer har 

beviljats insatsen assistans enligt LASS (Lagen om assistansersättning) vilket innebär 2,5 

mkr högre intäkter samt 3,1 mkr högre kostnader. De högre kostnaderna jämfört med 

intäkterna beror delvis på övertalig personal i samband med avslutande av ärenden. 

Kostnaderna för daglig verksamhet är 0,4 mkr högre beroende på fler placeringar 

Förebyggande verksamhet 

I den förebyggande verksamheten ingår både biståndsbedömda och icke 

biståndsbedömda dagverksamheter (seniorträffar) samt anhörigstöd. 

Förebyggande verksamhet redovisar nettokostnader på 14,0 mkr, vilket är ett resultat i 

nivå med budget. 

Nettokostnaderna för Seniorträffarna inklusive lokaler är 0,2 mkr lägre beroende på 

lägre personalkostnader än budgeterat. Överskottet reduceras genom högre kostnader 

för biståndsbedömda Lyktans dagverksamhet avseende retroaktiv kostnad 2009 

Avdelningen för myndighetsutövning 

I avdelningen för myndighetsutövning ingår förutom handläggning även boendestöd, 

bostadsanpassning, utskrivningsklara och turbundna resor. 

Avdelningen för myndighetsutövning redovisar nettokostnader på 30,1 mkr, vilket är 

ett resultat på 2,7 mkr mot budget. 

Kostnaderna för utskrivningsklara personer från sjukhusen har minskat vilket innebär 

ett överskott på 2,0 mkr jämfört med budget. Kostnaderna för själva 

myndighetsutövningen är 0,9 mkr lägre, främst beroende på lägre vikariekostnader. 

Kostnaderna för boendestöd och bostadsanpassning är 0,2 mkr högre än budgeterat. 

Övrig verksamhet 

Den övriga verksamheten omfattar förvaltningsövergripande verksamhet som 

förvaltningsledning, IT, övergripande personalkostnader. 

Verksamheterna redovisar nettokostnader på 38,0 mkr, vilket är ett resultat på 1,9 mkr 

mot budget. 

Tillfälliga medel på 2,0 mkr för att stimulera kvalitetsutvecklingen har delvis förbrukats, 

vilket ger ett överskott på 1,7 mkr. Övertalig personal främst i samband med 

övergången av Berga till privat entreprenör är 1,9 mkr högre än budgeterat. 

Gemensamma lokalkostnader för drift och underhåll är 0,9 mkr lägre än budgeterat. 

Skulden för semesterlön och okompenserad övertid har minskat vilket ger 0,5 mkr lägre 

kostnader. Kapitalkostnader och övriga kostnader är tillsamman 0,7 mkr lägre än 

budget. 

23

Prognossäkerhet 

Prognosen för budgetavvikelse har varierat under 2010. Den procentuella avvikelsen i 

förhållande till budget har varierat mellan 0 procent till 1,5 procent. Den största 

budgetavvikelsen var i oktober, 11,3 mkr och den lägsta i februari 0,0 mkr 

Verksamhet feb mars april aug okt bokslut 

Vård- och omsorgsboende -2,8 -3,6 -0,2 2,0 2,3 2,4 

Hemtjänst 3,3 3,8 3,7 6,9 6,9 7,2 

Omsorg om funktionshindrade enl LSS 0,0 0,0 -0,2 -2,6 -1,7 -4,0 

Förebyggande verksamhet 0,0 -0,2 -0,2 0,0 0,1 0,0 

Avd för myndighetsutövning 0,0 3,0 3,3 3,3 3,7 2,8 

Övrigt -0,5 1,1 2,0 0,8 0,0 1,9 

Totalt 0,0 4,1 8,4 10,4 11,3 10,2 

Från och med uppföljningen per april månad har variationerna i prognoserna varit 

förhållandevis små. 

Inom äldreomsorgen visar prognosen för vård- och omsorgsboende störst variation. 

Främsta orsaken är behovet av platser i andra kommuner. Inom hemtjänsten har 

prognossäkerheten stadigt förbättrats. Inom övriga verksamhetsområden har 

variationerna varit förhållandevis små. För omsorg om funktionshindrade enligt LSS 

har prognoserna varierat främst på grund av volymökningar för personlig assistans. 

Mkr 

20,0 

P rog nos avvikels er 2010 

15,0 

10,0 

5,0 

v arav S oL 

v arav L S S 

0,0 

-5,0 

feb mars april aug okt boks lut 

24

Nettokostnadsutveckling 

Mkr 

14,0 

12,0 

10,0 

8,0 

6,0 

4,0 

2,0 

0,0 

Nettokos tnads ökning 

10,9 

6,6 

Ö kning 2008-2009 Ö kning 2009-2010 

Nettokostnaderna har ökat med 6,6 mkr mellan 2009 och 2010. Det är en ökning med 

0,9 procent. Mellan 2008 och 2009 ökade nettokostnaderna med 10,9 mkr vilket 

motsvarar 1,6 procent. Ökningstakten har därmed minskat. 

Det är framför allt upphandlingen av vård- och omsorgsboenden och färre utförda 

hemtjänsttimmar som ligger bakom den lägre kostnadsökningen. 

Nettokostnadsökning mellan 2009-2010 

Omvårdnadsnämndens nettokostnader är 6,6 mkr högre 2010 jämfört med 2009 

Kostnaderna för omsorg om funktionshindrade har ökat med 12,4 mkr. Ökningen 

beror främst på att fler personer fått insatsen personlig assistans, 6,5 mkr samt 

volymökningar för korttidsvistelse, korttidstillsyn och daglig verksamhet, 3,9 mkr. 

Indexuppräkning och tilläggsavtal för gruppbostäder har ökat kostnaden med 2,0 mkr. 

Kostnaderna för hemtjänsten totalt har ökat med 6,9 mkr. Färre antal utförda 

hemtjänsttimmar ger 3,8 mkr minskade kostnader. Indexuppräkning av timpriset har 

ökat kostnaden med 2,6 mkr. Interna kostnader har ökat med 6,9 mkr p.g.a. att Larmoch 

Nattpatrullen drivs från och med 1 juni som intraprenad. I ökningen ingår även 

minskade kostnader p.g.a. volymminskning för Humaniora hemtjänst. 

Anhöriganställningar och bostadsanpassning har ökat med 1,2 mkr. 

Kostnaden för vård- och omsorgsboende har minskat med 3,5 mkr. Upphandling av sju 

boenden, totalt 454 platser med nytt avtal från och med 1 mars, har minskat 

kostnaderna med 15,0 mkr, varav 11,0 mkr avser Polhemsgården. Indexuppräkning av 

dygnspriser ger ökade kostnader på 6,9 mkr. Fler personer har fått vård- och 

omsorgsboende i andra kommuner, vilket ökat kostnaden med 1,1 mkr. Kostnaderna 

för Skoga och Berga vård- och omsorgsboende har ökat med 2,5 mkr samt övriga 

kostnader 1,0 mkr. 

Övertalig personal har ökat med 2,4 mkr främst p.g.a. att Berga vård- och 

omsorgsboende övergick till privat utförare 1 mars. IT-kostnaderna har ökat med 1,0 

mkr samt övriga kostnader med 1,2 mkr. 

Avgifter och momskompensation har ökat intäkterna med 6,0 mkr. Då fler personer 

har fått insatsen personlig assistans har ersättningen från Försäkringskassan ökat med 

25

3,8 mkr. Externa intäkter i form av stimulansmedel för projektet VillGott samt övriga 

intäkter har minskat med 2,8 mkr. Interna intäkter har ökat med 6,8 mkr p.g.a. att 

Larm- och Nattpatrullen drivs som intraprenad samt minskad volym för Humaniora 

hemtjänst. 

Investeringar 

Investeringsutgifterna uppgår för året till 2,6 mkr. Jämfört med 2009 är det en ökning 

med 1,6 mkr, vilket främst beror på installation av sopsugsystem på Ametisten och 

Polhemsgården kostnad, 1,2 mkr. 

26


Nettokostnadsutveckling 

Nettokostnaderna för vård- och omsorgsboende (exklusive avgifter och 

momskompensation) har minskat med 3,0 mkr, dvs. 0,7 procent mellan 2009 och 2010. 

Minskningen beror på att nya priser i och med upphandling av sju nya boenden lett till 

lägre kostnader och dessa har kompenserat ökade kostnader för avtalsenliga 

prisökningar samt fler platser i andra kommuner. 

Ökningen mellan 2008 och 2009 uppgick till 6,8 mkr, dvs en procentuell ökning med 

1,6 procent. Den största ökningen 4,3 mkr berodde på avtalsenliga indexuppräkningar 

för entreprenader. 

mkr 

Bokslut 

2008 

Bokslut 

2009 

Bokslut 


Förändring 

2009-2010 

Köpta platser 34,7 32,9 34,0 1,1 

Berga, egen regi 54,9 57,2 10,8 -46,4 

Skoga, egen regi 60,3 62,3 64,1 1,8 

Entreprenad 267,1 271,4 311,9 40,5 

Summa 417,0 423,8 420,8 -3,0 

Fler personer har fått plats på vård- och omsorgsboenden i andra kommuner vilket 

inneburit en kostnadsökning med 1,1 mkr. Berga vård- och omsorgsboende övergick 

till privat utförare 1 mars vilket innebär lägre kostnader för egen regi. 

Kostnadsökningen för Skoga beror på ökade personalkostnader på grund av 

avtalsenliga löneökningar. Kostnadsökningarna för vård- och omsorgsboenden som 

drivs på entreprenad är totalt 40,5 mkr och beror på att Berga övergått till privat 

utförare samt avtalsenliga prisökningar. 

27

Hemtjänst 

Hemtjänsttimmar 

Antalet utförda hemtjänsttimmar år 2010 blev 460 528 timmar vilket är 79 procent av 

beställda timmar. År 2009 utfördes 472 904 hemtjänsttimmar vilket var 80 procent av 

beställda timmar. 

De beställda timmarna minskade från 2009 till 2010 med drygt 1 procent samtidigt som 

de utförda timmarna minskade med 2,5 procent. 

Antalet kunder har minskat med 48 personer från i snitt 1205 kunder 2009 till 1157 

kunder i snitt 2010. Minskningen motsvarar 4 procent. Utförda timmar i snitt per kund 

och månad har däremot ökat från 32,7 timmar till 33,2 timmar vilket motsvarar 1,4 

procent. 

28

Omsorg om funktionshindrade enligt Lagen om särskilt stöd 

till vissa funktionshindrade (LSS) 

Antal personer med respektive insats 

Årligen lämnas statistikuppgifter till Statistiska centralbyrån, SCB, över antalet 

verkställda beslut per insats. Antalet verkställda beslut per insats redovisas samma 

mätdag varje år, den 1 oktober. Totalt redovisades 395 beslut 2010 vilka avsåg 222 

personer. En person kan ha mer än ett beslut. 

Den insats som ökat mest är korttidstillsyn, 40 personer fick den insatsen 2010. Det är 

9 personer fler än 2009 och motsvarar en ökning med 29 procent. Mellan 2008 och 

2009 var antalet oförändrat. Även antalet personer med insatsen korttidsvistelse har 

ökat från 32 personer 2009 till 34 personer 2010. 

Den insats som flest personer får är daglig verksamhet, 112 personer fick den insatsen 

2010. 

Antalet personer som fått insatsen personlig assistans var 2010 14 personer. Det är en 

ökning med två personer jämfört med 2009. 

Antalet personer som fått insatsen kontaktperson var 2010 52 personer. Det är en 

ökning med 3 personer jämfört med 2010 men en minskning med 12 personer jämfört 

med 2008. 

Insatsen ledsagarservice har minskat från 30 personer åren 2008 och 2009 till 28 

personer 2010. Insatserna avlösarservice, boende barn och vuxna visar små 

förändringar. 

29

Genomsnittlig kostnad per insats 

Ovanstående diagram visar genomsnittlig kostnad per år för respektive insats. 

Kostnaden varierar stort mellan de olika insatserna. 

Högsta genomsnittliga kostnaden per år redovisar insatsen boende barn. Genomsnittlig 

kostnad 2010 var 924 tkr. Motsvarande kostnad 2009 var 992 tkr. Den höga kostnaden 

2008, 1 374 tkr berodde på en förhållandevis dyr placering. Antalet placeringar är få, 5 

personer får insatsen, och kostnaden påverkas stort . 

För 2010 var genomsnittlig kostnad för insatsen boende vuxna 865 tkr jämfört med 857 

tkr år 2009. Den låga ökningen, 1 procent beror på fler placeringar med lägre dygnspris. 

Genomsnittlig kostnad för insatsen daglig verksamhet 2010 var 275 tkr. Motsvarande 

kostnad 2009 var 266 tkr. Kostnadsökningen på 3 procent beror förutom avtalsenlig 

prisökning, på fler placeringar med lägre priser. 

Personlig assistans kostade i genomsnitt 264 tkr år 2010 jämfört med 276 tkr för år 

2009. 

Insatserna korttidsvistelse och korttidstillsyn visar genomsnittlig kostnad 2010 på 197 

tkr respektive 174 tkr. Motsvarande kostnad 2009 var 188 tkr och 179 tkr. 

Genomsnittlig kostnad 2010 för ledsagarservice är 62 tkr, kontaktperson 36 tkr samt 

avlösarservice 49 tkr. 

30

Nyckeltal 

Omvårdnadsnämnden 2010 2009 

Bruttokostnad/dygn,vård- o omsorgsboende, kr 

Demenscentra, se kommentar 1 719 1 985 

Egen regi, se kommentar 1 644 1 531 

Entreprenad 1 517 1 505 

Boende på vård- och omsorgsboende 

Andel kvinnor/män % 72/28 71/29 

Boende på korttidsplats/växelvård 


Bruttokostnad/utförd hemtjänsttimme, kr 

Intraprenad, se kommentar 314 302 

Entreprenad 308 302 

Hemtjänstkunder 


Bruttokostnad/boendedygn, LSS vuxna, kr 

Entreprenad 2 074 2 052 

Externa platser, se kommentar 4 166 3 815 

Egen regi 2 250 2 238 

Bruttokostnad/dag LSS daglig verksamhet, kr 

Entreprenad, se kommentar 878 917 

Externa platser, se kommentar 1 378 1 271 

Egen regi, se kommentar 822 - 

Kommentarer 

Bruttokostnaden per dygn för demenscentrat Polhemsgården uppgår till 1 719 kr/dygn 

2010. Det är en minskning med drygt 13 procent jämfört med 2009 och beror på att 

verksamheten har upphandlats till ett lägre vårddygnspris. 

Bruttokostnaden per dygn för omvårdnadsboende i egen regi uppgår till 1644 kr/dygn 

2010. Det är en ökning med 7 procent jämfört med 2009. Förutom löne- och 

prisökningar beror ökningen på eftersläpande kostnader i samband med att Berga vårdoch 

omsorgsboende övergick till privat entreprenör. 

Bruttokostnaden per utförd hemtjänsttimme intraprenad uppgår till 314 kr/timme 

2010. Det är en ökning med 4 procent jämfört med 2009. Ökningen beror på att 

Humaniora 2010 haft höga kostnader i förhållande till de ersatta utförda timmarna. 

Bruttokostnaden per dygn för LSS-boende externa platser uppgår till 4 166 kr/dygn 

2010. Det är en ökning med 9 procent jämfört med 2009. Ökningen beror på att ett 

antal platser med lägre vårddygnspris har avslutats samtidigt som tilläggsavtal har 

tillkommit för befintliga platser. 

Bruttokostnaden per dag för daglig verksamhet LSS på entreprenad uppgår till 878 

kr/dag 2010. Det är en minskning med 4 procent jämfört med 2009. Minskningen 

beror på att andelen platser med låga priser har ökat. 

Bruttokostnad per dag för daglig verksamhet LSS externa platser uppgår till 1 378 

kr/dag 2010. Det är en ökning med 8 procent jämfört med 2009 och beror på att 

andelen platser med låga priser har minskat. 

31

Medarbetare 

Anställda 

2008 2009 2010 

Antal anställda 480 452 355 

Ålder i snitt 45,6 46,7 46,3 

Antalet anställda uppgår till 355 tillsvidare- och visstidsanställda, vilket är en minskning 

jämfört med 2009 med 97 personer. 

Minskningen beror på att Berga vård- och omsorgsboende övergick till privat utförare 1 

mars. 

Antal 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

Åldersfördelning 

20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60 år och 

över 

Totalt 

Män 

Kvinnor 

Av samtliga anställda är 78 procent kvinnor och 22 procent män. 

Medelåldern för omvårdnadsförvaltningens samtliga anställda är 46,3 år 2010 vilket är 

0,4 år lägre än 2009. De tillsvidareanställda har en medelålder på 46,6 år medan 

visstidsanställda i genomsnitt var 42,1 år 2010. 

Av samtliga anställda är 39 procent 50 år eller äldre (43 procent 2009). Av dessa är 8 

procent 60 år eller äldre (11 procent 2009). 

Motsvarande fördelning för visstidsanställd personal är 17 procent respektive 6 procent. 

Av samtliga medarbetare har 95 procent en tillsvidareanställning. Av de kvinnliga 

medarbetarna har 95 procent en tillsvidareanställning, motsvarande för män är 96 

procent. 

32

Personalförsörjning 

Personalomsättningen på omvårdnadsförvaltningen är låg för samtliga yrkesgrupper. 

Omvårdnadsförvaltningen har en positiv inställning till praktikanter från olika 

högskolor samt vårdgymnasier bland annat som ett led i rekrytering. Det är många 

medarbetare som har haft Solna stads omvårdnadsförvaltning som sin praktikplats 

under sin utbildning. Detta arbete har fortsatt under året. 

Kompetensutveckling av chefer i omvårdnadsförvaltningens verksamheter sker 

kontinuerligt. Utbildning sker genom stadens ledarskapsutvecklingsprogram samt 

genom externa utbildningar. 

Rekrytering och anställning av handläggare, chefer, omvårdnadspersonal m.fl. har skett 

efter kompetens, erfarenhet och med hänsyn till personlig lämplighet. För 

biståndshandläggare och LSS- handläggare avses social omsorgsutbildning, socionom 

eller jämförbar högskoleutbildning. 

Utöver detta har ledningen strävat efter att ha en balans i arbetsgrupperna avseende 

ålder, kön och etnisk bakgrund. 

För att kunna behålla personal inom staden är det viktigt med fortlöpande utbildning, 

konkurrenskraftiga löner och en rak och öppen kommunikation på arbetsplatsen och 

möjlighet till personlig utveckling. 

Ledningen uppmuntrar personalen till att delta i olika projektarbeten, samverka både 

inom och utom förvaltningen och på så sätt skapa nytänkande och kvalitetshöjning i 

arbetet. 

Sjukfrånvaro 

Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig 

arbetstid 2007 2008 2009 2010 

33 

Förändring 

2009>2010 

Totalt samtliga anställda 12,4 11,5 9,4 8,1 -1,3 

varav män 7,3 5,0 3,3 4,2 0,9 

varav kvinnor 13,6 13,1 10,9 9,3 -1,6 

Ålder 

Personer upp till 29 år 

Personer 30 – 49 år 

Personer 50 år och äldre 

4,7 

13,0 

13,6 

4,4 

11,9 

12,5 

4,2 

11,1 

8,3 

4,5 

8,8 

8,2 

0,3 

-2,3 

-0,1 

Total sjukfrånvaro exkl medarbetare 

med sjuk- och aktivitetsersättning 8,1 6,9 6,4 6,2 -0,2 

Sjukfrånvaron totalt för samtliga anställda har minskat med 1,3 procent jämfört med 

2009 och uppgår 2010 till 8,1 procent av tillgänglig arbetstid. 

Männens sjukfrånvaro har ökat med 0,9 procent jämfört med 2009 medan 

sjukfrånvaron för kvinnor minskat med 1,6 procent, från 10,9 till 9,3 procent. Den 

största minskningen av sjukfrånvaron – 2,3 procent har skett i åldersgruppen 30-49 år. 

Den totala sjukfrånvaron för denna åldersgrupp ligger däremot fortfarande högst. I 

åldersgruppen upp till 29 år har sjukfrånvaron ökat något jämfört med 2009. 

Den totala sjukfrånvaron exklusive medarbetare med sjuk- och aktivitetsersättning har 

minskat med 0,2 procent från 6,4 procent 2009 till 6,2 procent 2010.

Humaniora vård och omsorg har under hösten 2010 genom projektet ”Villgott – vill 

dig gott” undersökt om hälsoprofilbedömning (HPB) kan vara ett sätt att arbeta med 

hälsofrämjande åtgärder. Individen får genom samtal och tester kunskap om sin hälsa 

för att sedan själv komma fram till vilka förändringar hon eller han kan göra för att 

förbättra hälsan. 26 personer har deltagit i projektet. Resultatet av utvärderingen visar 

att majoriteten av deltagarna uppfattade sin HPB som positiv och att det är ett bra sätt 

för arbetsgivaren att arbeta med hälsofrämjande åtgärder. 

Utifrån resultatet av projektet kommer Humaniora vård och omsorg att fortsätta det 

hälsofrämjande arbetet under 2011 i syfte att minska korttidssjukfrånvaron. 

Arbetsmiljö 

Omvårdnadsförvaltningen följer Solna stads arbetsmiljöpolicy som bygger på 

Arbetsmiljöverkets rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete. 

I enlighet med beslutet om ny struktur för det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM, i 

Solna stad ska arbetsmiljöuppgifterna skriftligen fördelas från respektive nämnd till 

respektive förvaltningschef, som i sin tur skriftligen ska fördela till underställd chef. 

Förvaltningens arbetsmiljökommitté, FAMK har haft kontinuerliga sammanträden 

under året och en särskild årsplan över förvaltningens arbetsmiljöarbete har fastställts. 

Lokal arbetsmiljökommitté, LAMK finns på respektive enhet. 

Kartläggning av arbetsmiljön sker via arbetsplatsträffar, arbetsmiljöronder samt via 

arbetsmiljöenkät. Antalet arbetsskade- och tillbudsanmälan följs upp årligen. 

Samtliga chefer inom egen regi har gått arbetsmiljöutbildning med certifiering. 

Kompetensutveckling 

Omvårdnadsakademin 

Omvårdnadsförvaltningen har bildat en Omvårdnadsakademi för att säkra 

kvalitetsutvecklingen av vården och omsorgen. Omvårdnadsakademin är ett forum för 

regelbunden samverkan med högskolor och forskningscentra där förvaltningens 

satsningar på utbildning och utveckling samordnas. 

Omvårdnadsakademin arbetar för en långsiktig kunskapsutveckling genom att initiera 

och uppmuntra utbildning och utveckling. Samverkan med högskolor och FoU-enheter 

är en betydelsefull del i detta arbete. Resultat av utvecklingsprojekt och forskning ska 

komma de äldre och personer med funktionsnedsättning till del. 

Omvårdnadsakademin verksamhet är organiserad i en Äldreakademi och en 

Omsorgsakademi. 

Äldreakademin 

Genom Äldreakademin samordnas och utvärderas förvaltningens olika satsningar på 

utbildningar och utveckling inom äldreområdet. 

Äldreakademins övergripande mål är att verka för en äldreomsorg av hög kvalitet. I 

Äldreakademin samarbetar omvårdnadsförvaltningen med FOU norr och Karolinska 

Institutet. För att de äldre ska ha möjlighet att vara delaktiga och kunna påverka 

34

Äldreakademins arbete sitter även representanter från Solna stads äldreforum i 

äldreakademins styrelse. Genom att utveckla samarbetet mellan praktisk verksamhet 

och forskning stärks förutsättningarna för utveckling av kunskap. 

Omsorgsakademin 

Omvårdnadsförvaltningens satsningar på utveckling och utbildning inom omsorgen om 

personer med funktionsnedsättningar samordnas i Omsorgsakademin. 

Omsorgsakademin startade sin verksamhet 2010. I Omsorgsakademin samarbetar 

omvårdnadsförvaltningen med FoU Södertörn och Socialhögskolan. För att personer 

med funktionsnedsättning ska ges möjlighet att vara delaktiga och kunna påverka 

Omsorgsakademins styrelse är Solna stads handikappkonsulent med i 

Omsorgsakademins styrelse. 

Palliativ vård 

På varje vård- och omsorgsboende i Solna finns rutiner för hur personalen ska arbeta 

med palliativ vård. Arbetet med palliativ vård forsätter i ordinarie verksamhet genom att 

medicinskt ansvariga sjuksköterskan håller i ett nätverk för de palliativa ombuden samt 

ett nätverk för sjuksköterskorna. Fortsatt utbildning av nya palliativa ombud sker via 

FOU norr. 

Värdegrundsarbete 

Inom omvårdnadsförvaltningen pågår ett värdegrundsarbete som startade hösten 2009. 

Alla medarbetare inom förvaltningen och Humaniora vård och omsorg deltog när 

Seminarieteater åskådliggjorde olika etiska dilemma med efterföljande diskussion. 

Under 2010 genomfördes utbildningsfasen med föreläsningar för chefer och 

medarbetare samt utbildning av blivande etiksamtalsledare. Genom 

värdegrundsprojektet vill omvårdnadsförvaltningen öka kunskapen inom området etik 

samt höja medvetenheten om etiska frågeställningar. Etiksamtalsledare kommer 

framöver att vara en resurs i verksamheterna och bidra till att hålla det etiska 

perspektivet levande. 

SoL-dokumentation 

Under året har utbildnings- och fortbildningssatsningen ”Dokumentation enligt SoL” 

fortsatt. Utbildningen är riktad till omvårdnadspersonal. Utbildningen innehöll 

förutom kunskap om vad och hur man ska dokumentera även grundkunskap i att 

hantera en dator samt kunskap om det program som ska användas. 

Språksam 

Arbete med språklig utveckling på vård- och omsorgsboenden. Språksam är ett 

språkprojekt på två år där personal från Skoga och Berga deltar. Projektet sker i 

samarbete med Äldrecentrum, ett flertal kommuner, Stockholms universitet och 

Södertörns högskola. Språkprojektet syftar till att förbättra kunskaperna i svenska 

språket hos vårdpersonalen samtidigt med att man förkovrar sig i omvårdnadsarbetet. 

Projektet pågår till april 2011. 

VillGott-projektet 

Inom följande områden har utbildnings- och utvecklingssatsningar: skett 

- rehabiliterande arbetssätt i myndighetsutövning 

- kost och nutrition inom hemtjänst och särskilt boende 

- demensvård på Skogas nya demensboende 

- sociala innehållet i livet för seniorer i Solna, samt fysisk aktivitet för seniorer 

- förebyggande hembesök för personer över 75 år 

35

Kompetensutvecklingsprojektet Trygga möten 

Projektet riktar sig till personal i hemtjänst och på vård- och omsorgsboende i sju 

nordvästkommuner samt Ekerö. Projektet syftar till ett bättre omhändertagande och 

bemötande av äldre med psykisk ohälsa. Projektets mål är att öka samverkan och 

kunskap hos personalen genom utbildning och handledning av omvårdnadspersonal 

som går hem till personer med psykiska funktionshinder. Utbildningen handlar om hur 

man bemöter personer med psykiska funktionshinder. 

Alla hemtjänstutförare samt personal från Skogas vård- och omsorgsboende har deltagit 

i projektet. Blandade grupper med personal från Solna och andra kommuner samt 

vårdcentraler, representanter från psykiatrisk slutenvård från Löwenströmska och 

Danderyds sjukhus samt handläggare har deltagit vid utbildnings- och 

handledningstillfällena. 

Projekt förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 

Anhörigteam har bildats med syfte att förbättra de anhörigas situation. Anhörigteamet 

bedriver anhörigstöd som riktar sig till den som ger stöd och hjälp till en närstående 

som på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning oavsett ålder inte klarar 

vardagen på egen hand. 

Genom att utbilda anhörigombud i hemtjänst, inom avdelning för myndighetsutövning 

samt personal på vård och omsorgsboende har de anhörigas situation synliggjorts. Ca 

15 medarbetare på OF har gått anhörigombuds utbildning under 2010. 

Ankaret som en mötesplats för anhöriga har etablerats och samarbete med 

frivilligorganisationer har utökats med bla SPF, Lions och Röda korset. 

Flera anhöriggrupper är i gång, informationsmaterial har utarbetats. Genom samarbete 

med frivilligorganisationer, sjukvården och andra förvaltningar i staden har information 

om anhörigstödet spridits 

Projekt Carpe 

Projektet är ett samverkansprojekt för kompetensutveckling inom LSS. Medarbetare 

från Humaniora vård och omsorg har deltagit i kompetenshöjande 

utbildningssatsningar och andra aktiviteter som erbjudits via projektet. Projektet 

fortsätter under 2011. 

Hälso- och sjukvårdsområdet 

Under året har ett flertal utbildningar anordnats inom hälso- och sjukvårdsområdet. 

Exempel på utbildningar som varit under året är 

Hygienutbildning 

Munhälsovårdsutbildning 

Demensutbildning 

Övrigt 

Miljöutbildningar - samtlig personal inom omvårdnadsförvaltningen erbjuds 

miljöutbildning på Överjärva gård två gånger per år. Miljöutbildningen innehåller bl.a. 

källsortering, tips på hur vi kan minska miljöpåverkan både i hemmet och på 

arbetsplatsen. Sortering av avfall sker där det finns möjlighet till detta. I samband med 

upphandlingar av verksamhet ställs krav på utföraren att minimera negativt 

36

miljöpåverkande faktorer i verksamheten. Solna stads miljöprogram ska vara 

vägledande. 

På avdelningen för myndighetsutövning har samtliga biståndshandläggare, 

boendesamordnare och vårdplanerare genomgått utbildning i MI, motiverande samtal 

för att öka förmågan och kompetensen i samtalsmetodik vid hembesök, 

vårdplaneringar och andra möten. 

Jämställdhet 

Omvårdnadsförvaltningen följer Solna stads övergripande jämställdhetsplan. Det 

jämställda tänkandet ska genomsyra stadens alla ansvarsområden. Solna stad ska bedriva 

ett aktivt jämställdhetsarbete ute på arbetsplatserna för att skapa lika förutsättningar och 

villkor för kvinnor och män. 

Under året har en organisation inrättats för förvaltningens jämställdhetsarbete. 

Organisationen innebär att ett övergripande ombud inrättats för förvaltningen samt att 

varje enhet i egen regi utser en egen representant för jämställdhetsarbetet på sin 

arbetsplats. Jämställdhetsarbetet ska ha fokus på jämställdhetsfrågor utifrån ett 

verksamhetsperspektiv. 

37

Årsredovisning 2010

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?