Rapport

More documents

Recommendations

Info

disse doktorene innen VA-teknikk har i dag (september 2007) finner vi at: 4 arbeider i private VA-konsulent selskap 4 arbeider på universit/teknisk høgskole 2 arbeider på forvaltnings-FoU institutt (smittskydd) 1 arbeider på ingeniørhøgskole 1 arbeider i kommune 1 arbeider i større VA-verk 1 arbeider i industrien (ikke VA) 1 er arbeidsforholdet ukjent for Det er altså kun 40 % av de som utdannet seg til forskere som faktisk arbeider som forskere i dag. Det er likevel slik at flere enn disse arbeider med avanserte VA-problemstillinger, mens ca 40 % av doktorene arbeider i dag med problemstillinger som man normalt ikke behøver en doktorgrad for å gjennomføre. Involving the participation of industry, public agencies and other stakeholders There has been very little direct involvement from industrial and commercial organisations in the Urban Water Programme. Other groups such as city planners, consultants, architects etc. have been lightly represented. However, the model city activities are a good example of under-user involvement and wider participation of industry on the programme board was strengthened during the project. Svensk VA-FoU er stekt preget av VA-verkene som i stor grad har finansiert virksomhet som ikke kommer med i statistikkene for FoU. Det er imidlertid ingen tvil om at VA-verk som Stockholm Vatten, Rya-Verket, Malmö VA-verk og andre har hatt stor betydning for VA-FoU i Sverige og utviklingen av denne. På den annen side er det heller ingen tvil om at svensk VA-FoU i svært liten grad er koblet mot VAleverandørindustrien. Dette ble også kommentert av den internasjonale evalueringsgruppen som etterlyste industriell innovasjon i programmet. Dette synes også å gjelde svensk VA-FoU generelt. Derfor skal vi se nærmere på ambisjonene i Swentec AB. 2.4.3 Mål og ambisjoner i Swentec AB Næringsdepartementet i Sverige har opprettet Swentek AB, Sveriges miljöteknikråd (SWENTEC AB – för en nationall kraftsamling på svensk miljöteknik, SOU 2004:84) med følgende ambisjon: • För att svensk miljöteknik ska bli ett kraftfullt och uthålligt tillväxtområde i ett internationellt perspektiv, krävs en samordning av de olika statliga insatser som görs och av de aktörer som är verksamma inom området. • Därför bildades Swentec, Sveriges miljöteknikråd. Vi har ett näringspolitiskt uppdrag att stärka svenska företags affärsmöjligheter och konkurrenskraft inom miljöteknik, miljöanpassade varor, tillverkningsprocesser och tjänster på den svenska och internationella marknaden. • Det ska vi göra genom att analysera möjligheter och hinder för utveckling och affärer inom miljöteknikområdet – vi ska se till att de statliga insatserna bättre möter företagens behov och vi ska klassificera och kartlägga det svenska utbudet av varor och tjänster inom prioriterade områden. Det är ett grundläggande arbete för att vi i Sverige ska satsa på den miljöteknik där vi är skarpast och där vi har störst konkurrensfördelar internationellt. • Vi ska också skapa mötesplatser där möjligheter och behov inom miljöteknikområdet kan diskuteras. • Vi ska marknadsföra Sveriges konkurrensfördelar och sprida viktig information inom miljöteknikområdet. Och vi ska lyfta fram goda exempel, både från företagen och från forskningssidan. • Att locka mer kapital till miljöteknikföretagen är en annan viktig uppgift för oss. Vi ska också förbättra möjligheterna för svenska miljöteknikföretag att nyttja EU:s resurser och vi ska starta arbetsgrupper med uppgiften att ta fram förslag på olika kraftsamlingar inom miljöteknikområdet. • Men det här gör vi inte ensamma, utan i samarbete med myndigheter, organisationer och nätverk. Vi fungerar helt enkelt som ett nationellt centrum för miljöteknik Dette er et initiativ som svensk VA-bransje utvilsomt bør utnytte, noe som bør kunne bidra til større innovasjon. 2.4.4 Mål og ambisjon med Svenskt Vattens FoU Svenskt Vattens virksomhetsplan gir ikke noen direkte anvisninger for i hvilken retning, faglig sett, man ønsker at utviklingen skal gå, men man har angitt forslag til prioriterte emneområder for 2007, nemlig: 36
• Dricksvatten - Humushalter i råvatten • Ledningsnät - Fett i avloppsnät - Förnyelsesbehov och planering av investeringar i ledningsnät - Konditionsbestämning av ledningsnät • Avlopp - Återföring av näringsämnen • Ekonomi/organisation - Långsiktigt hållbara organisationer - Kostnadsuppskattning av VA • Miljö och hälsa - Hälsorisker av dricksvatten orsakat av patogener pga. bristande råvattenkvalitet/otillräcklig beredning samt stor nederbörd - Miljö- och hälsorisker av avlopp orsakat av patogener och potentiellt miljöfarliga ämnen Denne oversikten gir imidlertid ikke uttrykk for noen overordnet strategi eller ambisjon for Svenskt Vatten’s FoU bidrag. forsknings-program på VA-området, utviklingen av Water and Sanitation Technology Platform (WSSTP) IWA sine ulike spesialistgrupper etc. Denne situasjonen er i særlig grad påpekt i et brev fra prof.em. Gustaf Olsson til IWA Nasjonalkomiten i Sverige. Ved en godt organisert FoU blir man også synlig interasjonalt. Et godt eksempel på dette var STAMP-programmet som hadde en spesialsesjon på IWA biennale konferanse i Singapore i 1996. Et av de viktigste mål med en endring av opplegget for den svenske VA-Forskningen må derfor være å fremme internasjonal orientering på den svenske VA-Forskningen. 2.5 Oppsummering på dagens situasjon – En tilstandsbeskrivelse av svensk FoU innen VA-teknikk 2.4.5 Internasjonal ambisjon innen VA-FoU i Sverige Forskning og utvikling må i utgangspunktet være internasjonalt orientert. VA-spørsmålene varierer selvsagt i en viss grad fra land til land men har i bunn og grunn en felles plattform. Lover og regler, som styrer den VA-tekniske utvikling, blir også i stadig sterkere grad internasjonale og globaliserte. Forskningens natur er slik at den utvikles gjennom utveksling av informasjon og kunnskap gjennom internasjonale publikasjoner og internasjonale møter med eksperter fra andre land. For å få høy kvalitet på forskningen i en forskergruppe, et universitet/forskningsinstitutt eller et land, må forskningen være internasjonalt orientert. Svensk VA-bransje har et godt internasjonalt renommé, hovedsakelig fordi man i Sverige ligger langt framme når det gjelder utbyggingen av VA-anlegg. Svensk VA-Forskning er mindre synlig på den internasjonale arena. Det er utvilsomt slik at man på enkelte forskningsfelt er i fremste front men på andre er man ikke til stede. Det er påfallende lite svensk deltagelse i internasjonale program i de senere år, herunder EU’s Oppsummert kan vi beskrive svensk FoU innen VAteknikk som følger: • Universitetsforskningen er spredd på svært mange forskningsgrupper. Hver av gruppene synes å bli underkritiske mht størrelse og kompetanse noe som har ført til at de hver på sin kant utvikler sine spesialområder som de andre miljøene ikke har kompetanse på. Dette fører i sin tur til liten kommunikasjon universitetsmiljøene i mellom. Det er et svært stort antall forskere i faste stillinger i Sverige som arbeider med vannforskning, men et relativt lite antall som arbeider med VA-teknikk. Det er oppsiktvekkende lav prioritering av VA-teknikk ved svenske universiteter – sett i lys av VA-teknikkens betydning i samfunnet og de verdier som VA-industrien forvalter. Universitetsforskningen lider under det faktum at en større del av lønnen til forskerne (fra professorer til doktorander) samt høye ”over-heads” må bringes tilveie gjennom eksterne midler • Sverige har i mindre grad enn i andre land såkalt ”instituttforskning”, dvs. forskning gjennomført av institutter utenom universitetene. Når det gjelder forskning innen det VA-tekniske området, er det i realiteten bare IVL og JTI som hører til denne instituttsektoren. Disse instituttenes forskning innen VA-teknikk er imidlertid beskjeden 37
Page 1: Rapport Nr 2008-03 Svensk FoU innen
Page 5 and 6: Svenskt Vatten Utveckling Svenskt V
Page 7 and 8: Forord Svenskt Vatten har gitt unde
Page 9: 5 Alternative modeller for organisa
Page 12 and 13: som stämmer överens med centrets
Page 14 and 15: SVAF is proposed to be organized as
Page 16 and 17: utviklingsarbeid samt VA-Forskning
Page 18 and 19: form (WSSTP). Hensikten er å lage
Page 20 and 21: I bilag 1 i rapporten er det - som
Page 22 and 23: 1.3.2 Leverandører til VA-industri
Page 24 and 25: 2 En beskrivelse av svensk VA-FoU o
Page 26 and 27: området. Forskningen omfatter 70 u
Page 28 and 29: Avdelingen ledes av professor Greg
Page 30 and 31: • Uppsala Universitet • Sverige
Page 32 and 33: 2.2.12 Oppsummering vedrørende for
Page 34 and 35: Utover dette er prosjektene oriente
Page 36 and 37: siert i denne perioden, er i overen
Page 40 and 41: • Den FoU som utføres av VA-leve
Page 42 and 43: Procent 80 70 60 50 40 30 20 10 0 H
Page 44 and 45: 3.4 Behovet for innovasjon i svensk
Page 46 and 47: Det er sannsynligvis mange årsaker
Page 48 and 49: apport med begrenset leserkrets. P
Page 50 and 51: NTH’s laboratorier og personell m
Page 52 and 53: The Programme is currently administ
Page 54 and 55: leverandørindustrien i liten grad
Page 56 and 57: Målet med en ny organisasjonsmodel
Page 58 and 59: Innføring av en senter-modell knyt
Page 60 and 61: oppdragsmengden fra VA-leverandøri
Page 62 and 63: AB LTU AB KTH IVL AB SV VAV SVAF NO
Page 64 and 65: et forutsettes finansiert gjennom d
Page 66 and 67: 7 Svensk Vattens rolle i tilrettele
Page 68 and 69: Bilag 1 Eksempel på hvordan SVAF-s
Page 70 and 71: SVAFvest pga senterets faglige prof
Page 72: Svensk FoU innen VA-Teknik Box 4760

Rapport

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?