Rapport

gruppen. Man har for tiden 2 interne og 7 eksterne
doktorander, majoriteten av disse er utenlandske. I
de siste årene har man i snitt uteksaminert én doktorand
per år.
I tillegg til den ordinære undervisningen gir Institutionen
för mark- og vattenteknik fra høstterminen
2007 et to-årig masterprogram i Vattensystemteknik,
på engelsk ”Water Systems Technology (WST)”, som i
betydelig grad er VA-teknisk orientert.
Av publikasjonslistene fra institutionen fremgår det
at gruppen i den senere tid har arbeidet mye med biologisk
rensing særlig av konsentrerte avløp (slamvann,
sigevann etc) og med flere problemstillinger knyttet til
slam. Gruppen synes å være den mest aktive i Sverige
på disse områdene. Det arbeides også med fjerning av
mikroforurensinger (famasøytiske restprodukter).
Gruppen har en overvekt av studenter og for så
vidt ansatte med bakgrunn utenfor Sverige. Dette
kan, i en viss grad, ha skapt avstand til Svenskt Vattens
medlemmer. Forskningsgruppen er imidlertid i
god kontakt med VA-verkene i Stockholm og med
Stockholm Vatten.
Gruppen har et tett samarbeid mot forskningsgrupper
i Polen gjennom et svensk-polsk samarbeidsprosjekt.
KTH har organisert en rekke kompetanseområder
og innenfor Skolan för industriell teknik och
management – ITM har man et Område för hållbar
utveckling hvor det finnes VA-teknisk relatert aktivitet,
f.eks.
• Miljøbioteknik – Naturliga reningsprosesser – ledet
av prof Gunnel Dalhammar
• Infrastruktur – Planering för et hållbart samhalle
– ledet av prof Folke Snickars
Det kan også finne andre kompetanseområder med
relevans til VA-teknikken
Det er oppsiktsvekkende at det største tekniske
universitetet i Sverige ikke har en mer profilert aktivitet
innen VA-teknikk og spesielt at man ikke har et
eget professorat innen fagfeltet. Dette har i betydelig
grad resultert i at man har valgt sektorielle satsinger,
dvs man har satset der det har vært studenter og
penger å få til dekning av doktorander etc. Man har
ved KTH definert sitt hovedområde innen forskning
til å være ”Kretsloppsanpassed avloppshandtering” som
jo er et resultat av de politiske strømninger som har
gjort seg gjeldende i Sverige de senere år.
2.2.4 Chalmers Tekniska Høgskola,
Gøteborg (CTH)
Forskningen innen VA-teknik ved CTH ligger organisatorisk
under Institutionen för Bygg och miljøteknikk,
Avdelningen Vatten Miljø Teknikk WET)
I henhold til egen hjemmeside beskriver Vatten
miljö teknik (WET) seg slik:
Vid Vatten miljö teknik bedrivs forskning och utbildning
inom vatten- och miljöteknik. Våra forskare
har kompetens inom vågor och hydraulik, processteknik,
systemanalys och miljövetenskap. Vi har som mål
att förstå och lösa ingenjörsvetenskapliga problem tillsammans
med problemägare inom vatten- och energisektorn.
Vår forskning är baserad på samarbete med och
finansiering från industri och problemägare, samt
samfinansiering och bidrag från forskningsråd. Vi har
identifierat följande forskningsområden där vi redan
är excellenta eller där vi har som mål att uppnå excellens:
• Samarbete med Gryaab (Ryaverkets avloppsreningsverk)
inom mikrobiologiska processer för att förbättra
avloppsrening.
• FRIST kompetenscentrum, för riskvärdering och
behandling av kontaminerade områden i samarbete
med GEO och med ekonomiskt stöd från Renova AB
och Stena Metall AB.
• Utveckling av numeriska modeller för simulering av
översvämningar orsakade av extrema händelser.
• Forskningsprogram med Svensk Vatten som stöd för
EUs vattendirektiv.
• Identifiering av transportvägar för global spridning
av miljöföroreningar.
• Bedömning och värdering av vattensystemens hållbarhet.
Vi har nära kopplingar till forskningen inom MIST-
RAs Urban Water program som har varit placerad
vid Bygg- och miljöteknik. Urban Water har bedrivit
forskning om framtidens hållbara vattensystem.
Vår forskningsexcellens inom vattensektorn har
styrkts internationellt via samarbete med SIDA genom
avancerade kurser för professionella inom vattensektorn.
Vatten miljö teknik har ett modernt och fullt utrustat
laboratorium för miljöanalyser och hydraulik.
Laboratoriet delas med GEO och har avancerade instrument
som t ex laser utrustning för ICP-MS och nya
rännor för demonstrationer inom hydraulik.
25