Bilaga 1

Bilaga 1
Planeringsområdet, muddrings- och dumpningsområdena i
översvämningsskyddsprojektet för Torneå
^.
___J__
MRYlnii ^
Förklaring
Muddringsområde
Dumpningsområde på land
Havsdumpningsområde
© Finlands miljöcentral
Lantmäteriverket 7/MYY/01
Katnjs
3 Kilomefiers

Bilaga 2
Översvämningsområdet som motsvarar vattenförings- och isdammsläget år 1971
(enligt SMHI 1989)
v
---F-`^-_^y `
__^ J ^! -.

Bilaga 3
Naturskyddsområdena inärheten av översvämningsskyddsprojektet i Torneå
Planerad
farledsmuddring
Förklaring
Naturskyddsområde eller nationalpark
Naturskyddsreservat på svenska sidan
Natura 2000 skyddsområden
Det föreslagna skyddsområdet i Natura 2000
N
© Finlands miljöcentral
Lantmäteriverket 7/MYY/01 0 4 6 Kilometers

Fångstplatserna imynningen av Torne älv och havsområdet utanför samt
storryssjefiskets förbudsområde
Bilaga 4
^ -----
Planerad
farledsmuddring
Förklaring
. Tomeå stads lakfiskeplats 1999
y Pirkkiö skifteslags arrendefiskeplats 1999
F Ryssjeplats på finska sidan
♦ Ryssjeplats på svenska sidan
storryssjefiskets förbudsområde
© Finlands miljöcentral
Lantmäteriverket 7/MYY/01
0 1 2 3 Kilometers

Bilaga 5
Åsikter om översvämningar och översvämningsskydd hos de invånare i Torneå och
Haparanda som svarade på postenkäten.
1 Hur länge räcker muddringen, måste omedelbart inledas, översvämningsskadorna kostar
skattebetalarna
3 Oversvämnin arna försvårar hamnanvändnin en, skador å b or
5 Svår förfrå an, var laneras översvämnin ssk ddet, finns det info i Internet
6 Träd årdslandet täckt av vatten, u levt mån a översvämnin solä enheter i Ylivo'akkala
9 Vallarna bör an assas å ett anturli t sätt till den övri a milön
14 Alldeles för svåra frå or
19 C kelvä arna och trottoarerna mellan H och T re elbundet under vatten
20 Kartan var ot dli
25 Utöver översvämningsskyddet bör man inleda ett projekt med vilket turismen i området
kan utvecklas bl.a. enom att förbättra fart straffikens förutsättnin ar
29 På 50 år har älvvattnet minskat med ett par meter, om det muddras torkas nedre loppet
ut
30 Enkäten är mycket nödvändig, om man muddrar bör det utföras med eftertanke och med
beaktande av alla miljökonsekvenser. Längden och djupet på muddringsfarleden bör
undersökas no rannt
31 Bra enkät, får framföra åsikterna
32 Man har fått leva i spänning om ismassorna för med sig landsvägsbron, viktigt att
förbättra kommunikationerna till fritidsbostäderna å öarna i älvur nnin en
35 Översvämningarna medför olägenheter då avloppsvattnet tränger in ,viktigt att röja bort
sl et län s stränderna så att det bli lättare att röra si län s stranden
36 Reparationen av översvämningsskador orsakar mycket extra arbete,
översvämnin ssk ddsarbetet bör inledas så snart som mö'li t för att förhindra fler skador
43 Översvämningarna har skadat lösöret, projektet bra med sent, det har pratats om
muddring men inget konkret händer, issågningen bör fortsätta och muddringen
åsk ndas
44 Trottoaren närmast tullen hela sommaren under vatten, dålig planering? Hundrastare kan
inte röra sig på båda sidorna av älevn på grund av rabiesbestämmelserna, någonting
borde öras. Vad innehåller massorna från Outokum u som s ridits ut som f Ilnads'ord?
45 Marielunds pumpverk fungerar dåligt på grund av översvämningarna. Viktigt att bygga en
småbåtshamn i viken mellan Marielund och Länsiranta.
51 Farledsmuddrin en är det enda som åverkar översvämnin arna
55 Oversvämnin arna försenar 'ordbruket
57 Översvämningen är festlig, alltid olik, ibland också skrämmande. Byråkratiskt skydd av
ondo (Natura). Ingen anledning. Stora förändringar med djup muddring, hellre små
förbättrin ar. Isså nin en en ekonomsikt bra metod.
59 Enkäten intressant, eftersom vanliga skattebetalares åsikt sällan efterfrågas (ärendena
beslutas vanli en av t'änstemän nå on annanstans ifrån
60 I enkäten borde förklaras var svaren e entli en beaktas
61 Viktigt att muddra Kirkkopudas. Muddermassorna kan göras till en slalombacke för barn
och även vuxna.
62 Saklig, omsorgsfullt gjord enkät. Jag hoppas att en finansiär hittas för
översvämnin ssk dds ro'ektet.
64 Uppgrundningen ökar översvämningsrisken, issågningen har minskat risken. Saklig
enkät, muddring av farled i älvmynningen och issågningen räcker troligen för att hindra
svåra översvämnin ar.
66 Alvfåran får inte göras smalare Qfr platserna vid broarna, Kiviranta, golfbanan).
Muddrin en mellan Rö ttä-Hellälä I ckas inte om man inte muddrar vare år 'fr

To ilansalmi .
67 Torne älv är Finlands viktigaste laxälv, den bör bevaras i naturtillstånd, havsfisket läggas
ner och 'ordbrukets utslä t las.
69 Det är ett h:vete att varje vår vänta på vad som skall ske. Bra att lokalbefolkningen
frågas. Om man muddrar, behöver man inte såga, sprida sand eller aska.
Vandrin sfisken lider kna ast av rakare vandrin sfåror.
70 Värsta översvämningsolägenheten på våren då det uppstår en damm i älevn ovanför
Tanski. Älven kunde b as ut i s te att få elektricitet utan kärnavfall.
74 Rädsla för att restauran terrassen sköl's ut i älven.
75 Källarna fylls med vatten. Olägenheter även upplevts i samband med
skadeersättnin arna
76 Alvens naturliga vattenföring bör inte ändras, inte heller fylla upp den men fyllnadsjord
och öra fåran smalare.
77 Avloppsbrunnen flödar ut på gården. Något bör göras, igenslamningen av åmynningarna
är illa.
82 Oversvämningarnafärsämrar vattenkvaliteten, olägenheter orsakas också
strandplanteringarna och båthamnarna. Det är viktigt att avlägsna översvämningsrisken
genom att muddra en farled till älvmynningen. Varför avancerar muddringen inte trots att
planerna är färdiga, enkäten är skyddsbejakande, noggrannare frågor om' olägenheterna
borde ha ställts, Lapplands miljöcentral gör gott arbete, ministeriet gör inget annat än
ödelä er La land.
83 Stränderna rasar med fart, ör nå ontin .Stränderna till Liakan'oki å bör också sk ddas.
85 Området vid golfplanen är ett gott exempel på bra översvämningsskydd. Området är
snyggt och lämpar sig också för friluftsliv. Farleden bör bibehållas i naturtillstånd,
muddrin associerar till enbart ne ativa saker.
86 Översvämningarna har varit till förfång för golfbanan. Viktigt att minimera utsläppen från
jordbruket och industrin. Snöskotrarna bör styras till egna farleder, båtarnas hastighet
begränsas, naturen och djuren lider av snöskoteråkningen. Slussar bör byggas i diken
som rinner ut i älven, 2,5 m farled vid Nordberg, naturen är den bästa planeraren,
båttrafiken orsakar också belastnin .
88 Vid två våröversvämningar har vattnet strömmar på bakgården, hundkojan och lekstugan
under vatten.
89 När bifårorna muddrades för småbåtsfararna, underlättades då översvämnin arna?
90 Flödesvattnet och grumlingen smutsar ner fiskredskapen. Förfrågan ok, men skulle få
vara lite mer omfattande.
93 Leran som flödesvattnet transporterar fyller upp älvens bifåror och de muddrade
farlederna. Viktigt att återställa Torne älv och bifårorna i ursprungligt skick, strömningen
ökar och över ödnin en minskar.
94 Enkäten kunde f Ilas i utan att stressa u si .
96 Enkäten måttligt bra, muddring av de gamla bifårorna bidrar till större
rekreationsmö'li heter.
97 Förho nin svis är enkäten till n tta i re jonen.
100 Oversvämningarna hör till naturens kretslopp, onödigt ingripande i älven och naturens
kretslopp bör undvikas, nu då laxen återvänt till älven, bör dess framtid inte riskeras.
Enkäten saklig, informationen viktig. Exceptionella översvämningar förekommer sällan,
nuvarande åtgärder räcker, de ekologiska konsekvenserna bör undersökas noggrannt,
blir det naturutredningar. Byggandet bör begränsas, växthuseffekten kommer, på 100 år
minskar isproblemen. Hur passa projektet ihop med Natura, förhoppningsvis inte alls,
vilka är konsekvenserna för vandrin sfisken? Vems förmån li er i bak runden.
101 Jag vill ha muddring av bifårorna, det är också till annan nytta för invånarna, t.ex. fiskeoch
badmö'li heterna ökar, även ekonomiskt mera lönsamt för Torneåborna.
103 SJ bör kunna öppna en bron så att det blir möjligt att åka upp i älven med segelbåt.
Enkätens tidpunkt bra. Muddringseffekterna går kanske inte att simulera med nuvarande
teknik? Om man samtidi t får en ordentli båtled, understöder 'a ro'ektet.

104 Stadsviken bör göras trivsammare, en "flödesport" bör byggas i övre ändan av golfbanan,
möjlighet till båtliv i Kirkkopudas bör ordnas (forsen bör muddras), användningen av
stränderna för rekreation bör utökas. Sakli enkät.
106 Befolknin ssk ddet är vikti t, men naturens nuvarande tillstånd får inte försämras.
108 Enkäten er oda mö'li heter till att åverka enomförin en av ro'ektet.
110 Arendet är viktigt för Torneå, muddringen bör utföras till kurvan vid Kristineberg i syfte att
förbättra mö'li heterna till båtliv. Vattentrans orten i Kirkko udas bör också t as.
112 Enkäten var lättförståeli
118 Enkäten var sakli .
120 Enkäten var nödvändig. Muddring och användning av isbrytare är en för stor åtgärd.
Riskeras vattenståndet och vattenföringen i bifårorna. Muddring av båtfarleder i sig en
bra sak.
121 Vikti t att älven bibehålls i naturtillstånd.
122 Bra att lokalbefolknin ens åsikt efterfrå as. terstår att se om det år att åverka.
125 Aven andra bifåror kunde muddras i s te att förbättra milön.
126 Intressant. Bra att lokalbefolknin ens åsikt efterfrå as.
127 Inga fler skador som på våren år 2000. Vattenkvalitetskontroll istadsviken och tillräcklig
cirkulation via um verket.
128 Bra enkät. Muddring av djupfarleden räcker eventuellt inte till. Aven de gamla
m nnin sbifårorna är vikti a i föreb andet av översvämnin ar.
129 Enkäten bra och nödvändi .
130 N ti t ro'ekt. Enkäten kunde ha ostats till fler än 1500 ersoner.
131 Tid för islossnin .
138 Motiverad, Älvfarlederna och bifårorna bör också muddras.
141 Täckande och bra. Muddermassorna bör placeras i djupgraven vid Kataja för att bespara
landska et.
143 Om älvur nnin en muddras, torkar älven då ut å hösten?
145 Oversvämnin sskador infaller sällan. Pro'ektets n ta är mindre än kostnaderna.
148 Bra att saken undersöks, I cka till.
149 Nödvändig undersökning. Dumpningen av muddermassorna t.ex. för att höja stränderna
å Le ikari.
152 Träd som fallit över älven bör avlä snas, ökar erosionen. Aven bifårorna bör muddras.
154 Ja förstod inte frå a nr 11 om den biolo iska och enlo iska utvecklin en.
155 Muddringen måste genomföras. Förhindrar översvämningarna vid islossning och främjar
båtlivet.
157 Avrinnin svattnet från 'ordbruket bör renas och över ödnin en föreb as.
160 Sakli enkät. Det är sedan en annan sak om invånarnas åsikter beaktas.
161 Tidigare byggdes huset på branten, nu byggs de under den. Var och en får skylla sig
s'äly om det blir översvämnin sskador å huset.
162 Ganska svåra frå or, 'a förstod inte alla.
167 Muddringsbedömningen måste utföras av en utomstående konsult och inte lokala
invånare som tänker med hjärtat i stället för h'ärnan.
170 Bra att frå a även vanli a människors åsikt.
171 Redan från bör'an mera informationseveneman om ro'ektet för befolknin en i området
173 Enkäten mycket bra. Torne älv bör bibehållas i naturtillstånd. På översvämningskänsliga
områden bör in a tomter laneras.
174 Blir det vatten kvar i bifårorna efter muddringen. Fiskeförhållanden iälvmynningen måste
bibehållas.
175 Kontroll av vattenmängden i Tärendöområdet. Sverige tar för mycket vattenidet aktuella
området. Via EU utvecklin av älven i en naturli riktnin och mera fiskutplanterin ar.
178 Urinen och gödseln från gården vid Sulanens farled i Pirkkiö skall bort. Vattnet förorenas
och eutrofieras.
180 Översämnin arna m.m. skador hör till naturens kretslo och de måste bara acce teras.

Byggförbud i översvämningskänsliga områden. Golfbanan byggdes på ett sådant
område.
181 Det är otrevli t att bara sitta och vänta å hur hö t vattnet sti er.
184 Bra att även lokalbefolknin en hörs.
187 Bra enkät
189 När har vanli a invånare fått information om ro'ektet?
191 Verkningsområdet för isdammsöversvämningarna kunde ha presenterats på en karta.
Pro'ektets tidtabell?
192 Bra att lokalinvånarna interv'uas.
193 Dammkonstruktionerna och slussportarna för golfbanan förstörde hundratals hektar
gäddfiskevatten på våren i stadsviken och området Saarenpää -Mattila. Finns det något
avtal om avta nin ar.
195 Farled nedanför huvudfåran och de lägsta forsarna i bifårorna, inte i forsarna, eftersom
de är lax n lens hem.
197 Lammassaari i bruk för rekreation.
198 Övergödningen måste stoppas, fisket lider skada . Område 2 bör muddras så att en
isb tare kan b a isen i nedre lo et.
201 Jordbruksavlo svattnet som rinner ut i älven måste minskas.
202 Ar svenskarna redo att delta i projektkostnaderna? Landhöjningen kunde prognostiseras
å kartor i s te att underlätta strandb andet.
203 Båtfarled ända till Torneå. M nnin sfåran i Kirkko udas bör enast ö nas.
205 Alldeles för lite information om ro'ektet.
206 Ja visste inte om hela ärendet före nu.
210 Muddra samtidigt en farled till Keropudas så att man vid lågt vatten kan ta sig med båt
u i Torne älv. Isbr tagfarleden kunde sträcka si ända till 'ärnvä sbron.
211 Hur påverkar bearbetningen av huvudfåran de andra farlederna? Sakliga frågor. Muddra
också bifårorna så att de inte växer fast.
212 Ho as att budska et ick fram och 1/1500 beaktas!
213 Reducera bisamstammen.
216 Låt människorna utnyttja älven i större utsträckning; t.ex. båtutflykter för turister i
skär ården. Enkäten bra, ho as den också har bet delse.
218 En ån å valbor var vi tvun na att fl hotellet för översvämnin arna.
219 Sommarbostaden blev under vatten år 1998 då bron vid Aavasaksa höll tillbaka isen och
vattnet ste 100 meter u å land.
220 Det finns inte längre några islossningar som förr i tiden. Muddringen påverkar främst
villaägarna i älvmynningen , vars stränder igenslammas . Enkäten nödvändig. Muddringen
ändrar strömmarna, bildar stillastående vattenområden och ökar i enslamnin en.
225 Enkäten nödvändi och n ti om alla besvarar den.
226 Bra att vi frå as.
230 Muddrin en en bra ide, farleden från havet sätts i skick.
231 Ja understöder muddrin en som utförs för isb tagen och strömmen
232 Översvämningarna är en del av naturens kretslopp och skadorna kan minskas med
förnuftigt byggande. Översvämningsskyddet bör koncentrera sig endast på de värsta
fallen.
234 Enkäten bra och motiverad.
237 Enkäten bra. Då isen sågas bör man rådfråga lokalinvånarna så att man inte sågar på fel
latser.
238 Erövrin av älvfåran till brukbart område.
240 Bra att vi frågas. En trygg farled bör muddras via Kirkkopudas till bifårorna och
skär ården.
242 Bifårorna bör restaureras och illaluktande avlo avlä snas
243 Sakli enkät.
244 Be ränsnin arna i unkt 2 onödi a, mån a båtfarare använder flera område.

245 Enkäten ser ut att höra ihop med skyddsprojektet Natura 2000 som jag är emot. Däremot
understöder 'a muddrin en.
246 Torne älv bör anslutas till Natura. Bra enkät, men mera frågor om utnyttjandet av älven,
bl.a. laxfisket, Natura, traditionellt fiske och strandb ande.
247 Med vad mäter man när åtgärderna bär vidtas? Finns det uppföljningsuppgifter om lägets
utvecklin i Torne älv?
249 Bra att det frågas. Viktigt att byggnaderna skyddas och strandras förhindras. Kan Natura
vara till h'äl här?
251 Muddringen måste planeras så att byggnaderna i det nedre loppet är trygga. Muddringen
förbättrar också mö'li heterna till båtliv.
252 Översvämningarna stör metfisket. Information om bevarandet av fiskbestånden efter
muddrin en.
259 Mynningen av Torne älv behöver inte muddras, men området vid Karunki behöver det.
Vid denna punkt har älven uppgrundats med 2 meter på 20 år. Vem betalar utgifterna för
en eventuell muddrin .
260 Enkäten är riktad till markä arna.
263 Information om utslä en från Outokum u.
269 Muddrin i älvur nnin en vikti ast.
271 Mer information om strömförändringarna och vattengrumlingen under tiden för
muddringen. Saklig enkät, älven har gjort för smal i och med byggandet (lättrafikled,
vallen vid olfbanan
272 På grund av att huvudfarleden i älvmynningen är så krokig uppnås ingen nytta med
muddring. Muddring på 2,5-3 m mellan Leppikari-Tirronpankki skulle vara användbar och
den billigaste lösningen. En 6 m:s farled är bara till nytta för båtfararna i Hellälä. Öppning
av Piimä'uova skulle vara till n ta för översvämnin sbekäm nin en och villaä arna.
275 Enkäten var onödi tomfattande och 'obbi .
276 Muddring av Koivuluodonjuova ända till Torne älv rekommenderas, på samma sätt bör
också bäckarna som rinner ut i Raumonjärvi muddras, eftersom de har grundats upp då
s'ön torrlades.
277 Bra enkät.
278 Nedskräpningen måste stoppas, viktigt att ordna uppsnyggningstalko iälven (tillsammans
med d kare
279 Denna enkät borde ha utförts många år sedan, varför måste sakerna åtgärdas först när
skadan redan är skedd.
280 Skadan uppstår då flödesvattnet strömmar in i avloppsbrunnarna. Flödet bryter också ut
via Liakanjoki å och Keropudas till havet via området utanför Oxö, även dessa farleder
bör hållas ö na.
281 Enkäten ok, min attityd till Natura är misstänksam, ärendet har skötts "skamlöst dåligt" i
Finland, markägarna har inte informerats i tid, jag är mycket negativ till hela saken och
'a har förlorat förtroendet för mil'öministeriet och deras röna t'änstemän.
283 De som bott längs älvstränderna i flera generationen kan bereda sig på översvämningar.
Om det uppstår skador är det närmast fråga om slarvighet. Hur stor roll spelar
nybyggandet i Hellälä i muddringsprojektet? Ni som planerar, fråga råd av dem vars släkt
har bott vid dessa stränder i 500 år och som med stöd av markägandet har rättighet till
stränderna och fiske i havsområdet. I Rovaniemi vet man inget om förhållandena vid
kusten.
284 Fritidsbosättningens utspridning längs stränderna bör stoppas, jag vill ha mera
information om vem som betalar ro'ektet.
286 Något måste göras, trygghetskänslan har försämrats, varje år samma bekymmer vid
islossningen. Viktigt att utföra en omfattande muddring från järnvägsbron nedströms. Bra
enkät.
287 Vikti t att u nå de ekonomiska, ekolo fiska och sociala målsättnin arna. Bra enkät.
289 Bra enkät.
291 Vi saknade mer bak rundsinformation och motiverin ar till vissa frå or. Misstänksamt till

332 Flödesvattnet sti er u i avlo en. Alvdeltat bör renas åslam och d .
338 Positivt att invånarna frå as. Mer information och flera eveneman för allmänheten.
340 Bra att lokalinvånarna frågas, förhoppningsvis kan resultaten av enkäten påverka på
nå ot sätt.
344 Hastighetsbegränsningar iälvmynningen och älven. De snabbgående båtarna nöter
stränderna med sina vågor. Enkäten bra. Beträffande översvämningsskyddet är
så nin en kanske den effektivaste metoden.
345 Områdena som ansluter si till frå a 1 är oklart av ränsade å kartan.
346 Enkäten t dli och intressant.
347 Enkäten är till nytta endast om invånarna har fått tillräckligt med information om projektet
innan enkäten har f Ilts i.
348 Hur lån vari effekt kan man åstadkomma enom muddrin .
350 Tydligt utmärkta båtleder, vindskydd m.m. Vinterunderhåll till skidspåren och
vindskydden. Muddringen av älvens bifåror skulle ha stor betydelse för älven och
invånarna vid älven.
351 Sakli enkät. Innebär muddrin en olä enheter för fiskvandrin en till älven i framtiden?
352 Slammet från älven har samlats vid Tirronpankki som måste Muddras! Muddringen av
älvmynningen är det enda alternativet för att minimera översvämningsskadorna och
t a laxvandrin en till älven.
353 Muddring framföraalt till älvens bifåror, varvid vattenföringen och
rekreationsmö'li heterna ökar.
354 Bra enkät.
355 Berörde kna ast alls vår famil'.
358 Enkäten var sakli .
359 Översvämningarna påverkar inte de östra delarna av område 4. Enkäten en aning svår
att f Ila i, eftersom svaren fanns å samma rad.
360 Översvämningarna löser upp gödseln på åkern, varefter den rinner ut i älven. Det är
alldeles i onödan som hela Lappland görs till ett naturskyddsområde. Invånarna är inte
mil'öförstörare, men den tillta ande turismen kan vara det. Enkäten var bra.
363 Muddrin en bör inledas enast så att vi i framtiden kan åka båt ända till Hellälä.
365 Deltaområdet har grundats upp mycket under årens lopp. Muddringen är den enda
metoden som kan hindra uppkomsten av isdammar och utspridningen av slam på ett
stort område. Laxen kan lättare vandra upp i älven och människorna får lättare att åka
båt.Tack vare bättre vattenströmning i muddringsfåran behövs inte ens någon isbrytare.
Ö nin en i bron vid Pukulmi måste förstoras. Enkäten var sakli och nödvändi .
370 Om någon vill bygga i översvämningsområdet i strid med traditionen, får de väl själva
betala för sin dumhet.
371 Staden bör sköta ärendet bättre och stän a flödesvattenventilerna.
373 En översvämning är alltid ett stort naturskådespel. Det lönar sig inte att spara på
muddringskostnaderna. Vad är Natura 2000? Enkäten innehöll viktiga och mindre viktiga
frå or. Det är svårt att låta bli att eneralisera och enbart svara före en del.
378 Mer information om Natura och dess konsekvenser. Enkäten är den första i denna
re ion, vilket innebär att svaren kan vara motstridi a.
379 Det är viktigt att muddringen riktas till den nuvarande farleden, varvid den blir lämpligare
för båttrafik. Farleden har slammat i en, i s nnerhet utanför Kraaseli-Le ikari.
380 Sundholmens avloppsreningsverk släpper ut smutsigt vatten i älven och orsakar
algblomningar i området utanför Riekkola. Kraaseligrundet och Leppikari måste helt och
hållet tas bort om man vill att det inte skall uppstå isdammar i området mellan Kraaseli
och Leppikari. Ett bättre alternativ är att muddra en nyfarled mellan Kraaseli och
Kuninkaankari längs vilken isen lätt kan ta sig ut till havet. Försäkringsbolagen kunde
investera kapital i översvämningsskyddet och på så sätt spara på
översvämnin sersättnin ar.
381 Översvämningarna har aldrig varit särskilt överraskande, varför man även i framtiden kan
förbereda si å dem t.ex. enom att så a isen.

Suomen ympäristövaikutusten Finlands miljöcentral
arviointikeskus Oy Vatten- och ekoteknik
Bilaga 6
Arto Inkala, Esa Juntura och Kaisa Kerätär
Muddringarna i Torneälvdeltat och deras
konsekvenser för vattenströmmarna och
vattenkvaliteten
Esbo 8 .1.2001

2/ 19
1. Bakgrund
I Torneälvdeltat har man planerat att utföra muddringar i syfte att underlätta islossningen på våren.
Muddringen utförs huvudsakligen i den befintliga farleden som fördjupas så att den blir fem meter
djup. Som en följd av muddringen kan man ta sig till älvdeltat och bryta isen innan islossningen
börjar, vilket förhindrar att det uppstår isdammar. Farledens utökade vattenledningsförmåga
minskar också sannolikheten för översvämningar under islossningen. Muddringarna underlättar
också båttrafikens förutsättningar ideltat.
För att bedöma åtgärdernas miljökonsekvenser var det nödvändigt att utföra beräkningar av de
ändringar som muddringarna medför i vattenströmmarna och vattenkvaliteten. Beräkningarna
utfördes i samarbete mellan Suomen ympäristövaikutusten arviointikeskus Oy och Finlands
miljöcentral. Arbetet beställdes av Lapplands miljöcentral.
2. Metoder
I denna modelltillämpning undersöktes hur fördjupningen av farleden till Torneå inverkar på
vattenströmmarna Tområdet och hur de fasta substanserna som uppblandas med vattnet i samband
med muddringen transporteras vidare. Området som undersöks i denna tillämpning har horisontalt
delats in i kvadratformade rutor som bildar ett s.k. kalkyleringsgitter. Vertikalt varierar
gittercellernas djup så att resolutionen (gittercellens höjd) är större i ytvattenlagren än i
gittercellerna som ligger djupare ner. Med ett gitter avses den helhet som alla enskilda gitterceller
utgör. Kalkyleringsnoggrannhetenbestäms av det kalkyleringsgitter som används i modellen.
I tillämpningen utnyttjades en sådan modellutformningsteknik som gör det möjligt att kalkylera
olika områden med olika kalkylnoggrannhet. I basgittret (gitter för grövsta resolution) eller i grövre
fasta gitter kunde man alltså definiera områden i vilka man använde ett annat fast gitter (bättre
resolution). Med ett fast gitter avses ett vinkelrätt gitter i horisontal riktning, vars kanter växelverkar
med ett basgitter eller ett fast gitter.
I det grövre gittret är resolutionen 300 m och det omfattar ett ca 20 km x 20 km stort område
utanför Torneå. I modellens noggrannaste gitter är den horisontala resolutionen 50 meter, vilket
innebär att man kan separera farleden som planerats vara lika bred. Det noggrannaste gitterområdet
omfattar 120x144 rutor i närheten av farleden. (Bilderna 1 och 2)
Vertikalt ligger gittrens gränsskikt i ytan på 1, 2, 3, 5, 9, 15 meter samt 15 meter djupare ner på
bottnen. I närheten av ytan är resolutionen större, eftersom farleden muddras på ett tämligen grunt
område (< 5 m).
För generering av modellgittret ändrades uppgifterna om djup på sjökorten för Torneåområdet till
digital form med hjälp av manuell digitering. Av de digitala djupkurvorna och punktdjupen
genererades ett stegvis preciserande kalkyleringsgitter.

3/19
i
,^^mm^^n^^m^
....................
' iiiiiiii..
s
.
,i^
,:,
ei.
,^
no,^ ^m^^
^,, ^dnnnuwdiiiiniiiiiiiii ,
...i;^ mnnmmnunnimnni
iöiiii• liffnlliniuahiinfma;
"iL i^ui^lhln^^uiiir^^l
- . ^iin. _ ._ iilmnnnnmm^^inm^® ^^
^ ^^ ^ i^^^^i^^a^a^ ^Fiiy^gii
^ ^ ^^ ,iiiiiiaimlöiniiiiiLammi
N^^ .
;iiiiii6iiiiiöii8imhi
^annupnnnp^gnmi
'^riiiiiilliyiiiiy '^di^ - - -
^^ ^^cii^!..
6 rynUiiiimam^
'hiiii^^i
sinn. -------- -
ylni h
^^
w ^^ _. - - -
^^
- --•-.- - _ _ - - -- ie __ o^
n
Bild 1. Kalkyleringsgitter. Resolutionen i det grövre gittret är 300 meter och i det tätare gittret 50 meter.

Bild 2. Förstoring av ett 50 meters gitter.
4/19

^
5/19
3. Resultat
3.1 Strömberäkning
3.1.1 Nuläge
Bilderna 3a och 3b visar strömmarna som Torne älv åstadkommer vid medelvattenföringen 366
m3/s och 10 m/s sydvästlig vind i stort sett samma riktning som farleden. Den första bilden visar
endast de strömmar som älven orsakar och den andra bilden endast de strömmar som vinden
åstadkommer. Strömfälten presenteras endast i ytskiktet, eftersom strömmarna nära bottnen är
nästan samma i närheten av farleden på grund av att området är så grunt. I modellen har strömmarna
beräknats med en lineär strömekvation, vilket innebär att strömhastigheterna vid annan
älvvattenföring och vindhastighet erhålls genom att ställa den verkliga situationen i relation till dem
på bilderna. Exempelvis vid lågvattenföring (vattenföringen 57 m3/s) är strömmarna som Torne älv
orsakar samma som på bild 3b, men pilen i gittercellen motsvarar en strömhastighet på 4,7 cm/s. De
lineära ändringarna kan utföras endast i situationer då vattenståndet ligger på samma nivå.
Största delen av vattnet från Torne älv strömmar öster om Kraaseli. De högsta strömhastigheterna
förekommer vid den nuvarande farleden, på de djupaste platserna i sundet, och är ca 30 cm/s.
Vattenföringen i Torne älv dominerar strömmarna i närheten av farleden då vindhastigheten är
under 10 m/s. Den sydvästliga vinden trycker upp vatten från Bottenviken på båda sidorna om
Kraaseli mot Torneå. Det kraftigaste återflödet uppstår vid det djupaste stället i området, dvs.
farleden. Som en följd av detta strömmar vattenströmmarna ifarleden vid denna vindriktning i
motvind och på andra ställen i medvind. Utan älvström är strömmen i farleden i motvind vid
sydvästliga-nordostliga vindar.
ö°I®®®171 ''1^®®®®®A°AA®®®®®®:. ^ :. ":i' ^^l S r 7
; .^
1111., ,^ ^ __ _________________ _ „ ,;,,/
„_. .,;; '
B®®®^ rJ 9. ! i n'I.II^J. ....,,,,,,^. ___. _,,,®O®... ^ ^ ^ ^ ^;/ t /!©CJ ILIII I_.`J. II- ^ !i 'I
^r I I ^ ^ I C7®. , , , . , , , , , ^ ^: ^^^'If I ,.1 ^ ' i ^ 1 t 1 t t C
^^'^t^^ii^;rj^'J'll!^IIh:^;,, ,,,;;;;;;;" n^ ^ .II 7^.1_^• ^iii^i^
I III^^
.o udd'
.^.;..; ^ :':::^:®I^^^^^^ : ^b^^^l;!^f;SS;;; ^: ^I!^i'I,,'I'I1'^
11 l,1 i.
® I!' :::::::::::::::is^^^^^^^^^^ IIII; ; , , ,,,,, ^
!!3.. ^ • - ^ • - ^ ^ ^ - ^ ^..®^C1i1171.1;7f1i:Il. I i1 ^ / [ ! ! / ^ !I
^Ia;,.::^;.^^_.:.:.;..:.1p,1,1111111 ®11®;^iiiiii^ ;;isp,^y^^^,^ ^ ;_^.^^'I
^::;:;, - _ ,I^r ',l.l': li^^;' ;;:5;: ;' ::11111111:!1: ^ I
..,. ,,,,i DBlf I ^i .ili . I^,. i////r/i^ii.®........... ^,- I
_®
I,, ^ „ . , . I. I ^,^, : //,/„/,' ^^ ^ ^ I I.II^ ^'I I...Iil IIII
^.I ^..I '^^ ^^^^ I^ „,,,,,. X11 '. ^^. IIJ,I^IIJ _1111111
^, ^ I I' ^ ^„ ,,,/; L. I I I .1, ' ^ ,III®11
^^iini^W^^l . ' ';;; ; ; :: - .I I , i ,L I ^ ^ IIII 11
..
... 'llllllll[1 ; ;iiii;:;,,;,;.. ;:, '^'r ^ x.::11111
... .... 1, ISiP.:!-.,iatl.^ ^^/: /i..®® ^ .^n.^^^...®åli1. l.' '].. •i.®^®I
'^^d^^^^^ .; , 1 ,.i.1„ 1111:;;^111111111111^,^^^^^mt^^i9^ä^^ .:111 11
-- ^,_.__,,,,,111,,;®111;;;:1111111111111ä.:I^I^I^II^^kI^ -^-11.11
::::::::::::::::::::.:iii®: ^ ^ ' ^ : ; ::::::: ®Iilllll^ll0':..111^!"^:illi II
:: = = : = : ®= ::: ®®®a : : ..:::::::::1111: '®"' .: ^.illlil 111
® ::. ....:::::.^®::^ .,,, ::::Il::::::::^::illlllll'llll
^ ::: : : ::::::::::::::::::::::::::: : :::::: ^":::::: iilllillll' 11111
.. - - - ....... ®®m 1^^^^^1
::: ®®: ^ :::: ::::::::::::::: : : ::: : : :: ^ : : :::: :: : : : ^ ^ ::®®®® I^Il:Ii:ILL 7i^IJ1.11
glo :::::::::::::::::::::::::®. :::::::::::::111119® I
.. . . p . . . ... .......... . . ... ... ®^. . . . ... . . . .. 19®L7d ® BGi^ J!Ji Ii_ItJL,I
... ... .... .oo^
Bild 3a. Strömfälten som Torne älv orsakar (366 m3/s). Strömpilen som är lika lång som gittercellen motsvarar
strömhastigheten 30 cm/s.

[
6/ 19
.....11111111111111111111!!^::::®®_®®®®l0®,:;=_=__-_:: ;
^nnRI I / ^^^^^^^^9999 . . . . , . , . , ^ . , , ^ , , .. ^ .. . + n ®e ^ . . . .. . . .... . . mrlr i '^ li-Inl ".,I
!'y:,111111111111111:'^;::^:::::::^:::^i111111^:==;:;;^::: !111111
Itu-lnr. r-lon,,,,,,,,,,,,,,,,,uo• n^oo,.. .,,,,,,.,-
LIUL:-, ^,,,,,,,,,,,,,,,,, ,,,,...
boer®,,,,,,,,,,,,,,,,';ii^rl^-;: !;.-I::I,c^. e..®®^ . , ,,,,,....
le^a^®, , , , , , , , , , , , , , , , oooorlnol ll^nnr X13®®.. , : , , , . .
geresou®®
III ^
^IA^^^AI^°^
I I
Ils li. ii. -^,^.
IuI
. cu -!1. n q 117, ©o ®o®on Li, lri
a.,....,.^.^.
n
qnnl^
It
qOt7C1 I-i! u r I II il ltqno[n:
Irn n lil:nr Innnn,.•, • , , nL117^ ti7^JP ^lt9^^ n n
lroun q q
^.
III! i : ; ; ; ; , :
r++, .^, ,I 1^.1E3`^
- . ,
1 ;; ^..,^^ I I
.._.,,
,. I, ,I
I!l, .. J7C. ;i lrr + 1
1(+. .
I ... ,... I ;;
1111 ^ ; ' ; '
IIII
.,. .,,,, .,r,,. ,,, ,
I J ;!!1i ^i^^a^ it^^1^^^El
II ^I11
nnt r: ^n^ ir'. 1f70f9L1%, , . ,i II^1LIl.ll.I ^I _l1.IL ::^ nn®^r....
rir, - I„ ,
r ++, g.. ... „r , ,, .
,!„ ... i
n^, I ^111^ ® 11
r r , ; ^ i rvn ®®rll : II il 17 I ^i.l ia eeee ,'I
[91 n
11111® nnnnnn..n.I ^ 111
I I t7C11iJE^Llfl I ;1 nnn
.I ^ ^ ^ ^''^ i[j! ^Cj^i^l^;^.1! 111®
. ,, 11. .,. ^ 1
nn®®CICI L7i7
..®.... - - - _ - rom,- . - - , ®®+ .. - .. n CiCIiS JC7u q I '9W"1
e
....p
^^ 11
^1.11
::':
'!s ^ : ^ .:: ^ :: ; , , + ®^®®j ^ ^ s ^ . + ^Illllli^ 'IIIIIIIIII
....-^----- - - ..,++++ -.smmamm.- ,..^ mmmm^r^mm®mnou^^o^^o
Bild 3b. Strömfälten som vinden åstadkommer (2250 10 m/s). Strömpilen som är lika lång som gittercellen motsvarar
strömhastigheten 30 cm/s.
3.1.2 Situationen efter muddringen
I bilderna 4a och 4b presenteras den förändring som farleden innebär för de strömmar som
åstadkoms av Torne älv (366 m3/s) och sydvästvinden (5 m/s). Torne älvs vatten strömmar allt
tydligare på östra sidan av Kraaseli. Strömhastigheten ökar i farleden och minskar utanför den.
Även de förändringar som vinden orsakar har samma tendens. Återflödet i farleden blir kraftigare
och vid stränderna och väster om Kraaseli ökar strömhastigheten ivindriktningen.
Den största förändringen innebär att strömvektorn vrider sig på grund av den ändrade
bottengeometrin. Strömhastighetens absoluta värde förändras däremot i mindre utsträckning. På
enskilda punkter i närheten av farleden var ändringarna ca 4 cm/s i Torne älvs strömfält, vid
sydväst-nordöstliga vindar (5 m/s) ca 2 cm/s och nordväst-sydostliga vindar (5 m/s) ca 1 cm/s.
Procentuellt var förändringarna ca 20-40 %.
Strömmarna i Kirkkopudas blev ca 5 % långsammare och strömmen väster om Kraaseli ca 15 %
långsammare. I det grova gittret är förändringarna i storleksklassen 1 mm/s.
Vid medelvattenföring beräknas att vattenståndet i Torne älv ovanför den muddrade farleden
sjunker med högst ca 4,5 mm. På båda sidorna av Selkäkars på Kraaseli och i övre Kirkkopudas är
minskningen ca 4 mm. Vid Kraaseli jämnar vattenståndet ut sig till det nuvarande före öns södra
spets och i Kirkkopudas före mitten av bifåran.

I^^IOv^
I ^i^1^ J r ^^,J, , , , ;^ I ^''^
^ 6
^^'ll^lllllll^
rbddwde rMW ddmd ukc k ad®r Id • - . - - - - - .
7/19
911 f®f. ,,, ,qrl^
'/
`; ;; ^'^°•
1nY®/ I .II 11,1111 ^;^ _ ^_^;i ll Ai '111 I
A'l LII IIPII - II III III 111111 1 ^> 711f 1111111 `^I /^^\ ] 11!.11
I ^ i ,; p(
0n / 1, • i^ I l r l I: l I] I I 1 l l I I I
Ila^r^^^^ ^> ' " ^ : ; x.11
;; :^;^ -
, ,,,m^ 1 > > I ^^,I I ,.]r7L,Jl
o-v1 1 i
^,, .. ^1 S\ \^rr^rrrr^ ^rr^
r^. ^Ill:q:l® ®11111111
rvillll^u^!1 11111
P . .^^ , I , I'. I'I^ . .' J
^^^, L li 1-9-
ILI-1 ^;
_;

8/19
3.1.4 Muddringens inverkan på igenslamningen av den västra farleden
Med tanke på igenslamningen är sådana fenomen som orsakar höga strömhastigheter, såsom
stormar och flöden, de viktigaste situationerna. De höga strömhastigheterna som dessa fenomen
åstadkommer sköljer tidvis över bottnen och förhindrar att de lösa substanserna sjunker ner till
bottnen och sedimenteras. Eftersom muddringen av avsnittet Kraaseli-Leppikari (östra farleden)
minskar strömhastigheten på avsnittet Kraaseli-Öystinkari (västra farleden), kan de lägre
strömhastigheterna iprincip innebära igenslamning av den västra farleden på lång sikt.
Strömhastigheterna på västra sidan av Kraaseli är ca 15-20 cm/s vid medelvattenföring och
minskningen som muddringen medför är ca 2-3 cm/s. Igenslamningen ökar en aning, men för en
noggrannare beräkning behövs information om ursprunget och sjunkhastigheten hos materialet som
blir kvar på bottnen samt uppgifter om bottenkvaliteten. Med tanke på igenslamningen är vårflödet
dock den viktigaste tidpunkten, varvid strömhastigheterna väster om Kraaseli i nuläget är ca 60-70
cm/s och dessa avmattas proportionellt mindre, dvs. ca 6-7 cm/s. Vid dessa hastigheter sätter sig
dyn i vilket fall som helst i rörelse, trots att det under årets lopp har samlats en hel del. Det är svårt
att uppskatta om allt sköljs bort, men det är sannolikt att endast de grövsta substanserna blir kvar.
För att utreda situationen beräknades strömläget då vattenståndet var 1,5 meter högre än
medelvattenståndet, och vid flöde, som presenteras i bild 5, samt vid medelvattenföring.
uu®^u^et®®^®®®f3^7f^^tjl^^?^^®®e.°^ru^^®®^°;;-- ^ ^^^a
TJI ^,. -®.-------___^^...,,^^ :IIE':: !1
_^^^^ ^®^®^1®^^^1^^^.1 I11^^^!% 99 9999.
• 011111 111 Ll"Ll11 (/1//rist (• ^I
/(,
^ ._ii r :: „^®® dior lld,ill1/ ,_, { i
® .. J J - -
leeeq r /!.!^" > // / /! ®®©® IfllB ^ ggqqqqq
I ta•//1ld^ /!/: ! 1 I ^ C^ 77
p., rr _ q ^70C I-/r/1 1 3//. .]L7! ^ - t ,..d
- / rr! c 7on^opon I I I • r /// 11 /! • > > luclcln q u ^ Jd
r!!// ^^ li I li.lr ,/^!!^/^ ^ I i ^
::. ^ i! S®^i'1 i ^ . " ]G+u-; I 1 J ^; r!%^ ,^>^1ll^a7nnn17uOClI7CILiL77n ^ ®o n q
:: •°1111111111111111111!?;,s%'d^'s`s's's; illlilllllllllll : I^j^° ^
-,• -.1111111111111111119;,;f/,' ,^,'/„',,;','11111111111111®^: Il]1 ^'1
. ,,, uu ^,:..r/ /!!!rr rgeu',- l.n,..n. 11-1 ••la®gm^ai
,.. I,,,lrr !//r/r/
,.. I,,.rrr1 ^ii/rrr ®1®^ ^ ' II ..c^ll 1^
• i] 1 Inn '^. II I ^„rr//d ,/JJ/rrr / gggP I - ^®qel 1
1!
:: ^, 1.riiii%^{;;;;;;;;.®11111^'J^ ^ ..1111.1
rr///r!flrr rrr/, r^
r'r,^,^/"
^ :,,r,^ /rr,,;; ; t; ,Illlllllll:,lllllllllh:::lll:å
.' ^.dr^.r 111111111111 ,,
11111111111: ; ; 111 :
q :
___
.::..::..:..::-_^^,.^^;;;
__^=_^:•`®•^'.";;^^ ^;^IIII^!iilllllllllllll^"1111111111:::111:9
,:;;®^^^;;;®IIIIIIIIIIII,,®Imlllll>'::II
^::::__::::::::::^:.:;^Ill^^i !! .. ,'®®1111111111°®Idl^'':;'lllllll
_::=____::::::_::^^^:;:^:::_;;,;, .^ ::"®Illlllllo'®`^::^ :;illllll ll
^ :::::::::::::::::::::.^ ;^; ;;.;.;; ;;11111!';:: ; ^":111111111.111
:::::::_::::::::::::::. :.-__ .............. ^ ,;::::^ ,^ ^ :....:::::..:::^111111111. . ^ ^ , . ,^, 1111119 1119
.....®a ..................r,,.............,.,...,,,;®®®ggqqqqqqqeqaqqqqqqu^
Bild 5. Flödessituationen 3600 m3/s + 1.5 m (strömpilen lika lång som rutan 1 m/s)
Enligt bild 5 som visar en sällsynt svår flödessituation är strömmarna även i den västra farleden
allmänt ca 50 cm/s och strömmarna sköljer bort de finaste bottensubstanserna. Vid högre
vattenstånd minskar den östra farledens proportionellt utökade vattenledningsförmåga. Den ovan
presenterade vattenföringen infaller ca en gång på 50 år. Även vid medelvattenföring (ca 366 m3/s)
är strömmarna vid höga vattenstånd över 10 cm/s, vilket upprepas några gånger per år och räcker
till att hålla den västra farleden ren.

9/19
3.2 Beräkning av substanstransporten
3.2.1 Transporten av substanser från mudderområdet vid naturliga vindar
Under naturliga vindförhållanden beräknades både genomsnittliga halter av fasta substanser och
maximala halter under muddringen. Muddringen år planerad att utföras under två höstar. Därför har
halterna beräknats skilt både för farledens södra och norra del. Perioden 1.9-30.11 användes som
simuleringsperiod.
Som vindar tillämpades NCEP:s vinddata från år 1998. I NCEP:s meteorologiska data har man
förenat lokala mätningar och den meteorologiska modellens uträknade resultat. Datan täcker hela
jordklotet och dess horisontala resolution är 2,5 grader, vilket på Finlands breddgrader innebär ett
område som är ca 300x150 km2 stort. Datan anger med tillräcklig noggrannhet de vindar som råder
i området.
Enligt antaganden uppblandas de fasta substanserna i vattnet till en mängd av 2 kg/muddrad
kubikmeter. Sjunkhastigheten har varit 2 m/d. Värdena motsvarar de värden som använts tidigare i
motsvarande utredningar.
I bilderna 6a och 6b presenteras de genomsnittliga halterna av fasta substanser under muddringen
och i bilderna 7a och 7b de sporadiska maximihalterna. De genomsnittliga halterna av fasta
substanser under muddringen är maximalt ca 2-3 mg/1 och de sporadiska maximala värdena i
farleden 400-600 mg/1. Redan 200-300 meter från farleden är även de sporadiska maximivärdena
under 30 mg/1. Substanshalter på över 1 mg/1 sprider sig inte längre än några kilometer från
mudderområdet. Inga observerbara mängder fasta substanser sprider sig till farleden väster om
Kraaseli.

10/19
Kiintoainepitoisuus ( mg / 1 )
;;®
0.5 I.0 1.5 2.0
Bild 6a. Halten av fasta substanser i medeltal under den första muddringsperioden vid simulering (1.9-30.11.2001).
Kiintoainepitoisuus ( mg / 1 )
0 0.5 1.0 1.5 2.0
Bild 6b. Halten av fasta substanser i medeltal under den andra muddringsperioden vid simulering (1.9-30.11.2002).

11/19
Kiintoainepitoisuus ( mg / 1 )
0
5 10 15
Bild 7a. Den maximala halten av fasta substanser under den första simuleringsperioden (1.9-30.11.2001).
Kiintoainepitoisuus ( mg / 1 )
0 5 10 15 2p
Bild 7b. Den maximala halten av fasta substanser under den andra simuleringsperioden (1.9-30.11.2002).

1
12/19
Bilderna 7a och 7b visar att de högsta halterna av fasta substanser förekommer i den omedelbara
närheten av mudderområdet och att de snabbt späds ut längre bort från området. Utanför farleden är
de största ökningarna av halterna för det mesta under 5 mg/l. I bild 8 presenteras förstoringar av de
fasta substansernas genomsnittliga halter och i bild 9 närbilder av de maximala halterna i
älvmynningen.
Kiintoainepitoisuus ( mg / 1 }
0.5
Bild 8. Halten av fasta substanser i genomsnitt under simulering (1.9-30.11). Till vänster den första muddringsperioden
och till höger den andra.

13/19
Kiintoainepitoisuus { mg / 1 }
0
5 1a 15 20
Bild 9. Maximala halter av fasta substanser under simulering (1.9-30.11). Till vänster den första muddringsperioden
och till höger den andra.
3.2.2 Transporten av substanser från dumpningsområdena vid naturliga vindar
Muddermassorna deponeras både på torra land och i djupgraven i havsområdet utanför Torneå. De
grövre substanserna dumpas i djupgraven och de finare på land.
I bild 10 visas situationen i vattnets ytskikt (0-1 m) en dag efter dumpningen. Beträffande de grova
substanserna har i beräkningarna tillämpats sjunkhastigheten 20 m/d, vilket motsvarar
sjunkhastigheten hos grov mjäla/iin sand. På platsen för vattendumpningen är vattenföringen som
vinden (5 m/s) åstadkommer avgörande, strömhastigheterna är ca 3-7 cm/s. Spridningen är härvid
avgjort långsammare än i farleden och i stort sett samma storleksklass som i Röyttä. Värdet 10000
tn har utnyttjats som daglig belastning, vilket är ett ganska högt värde.

14/19
Kiintoainepitoisuus ( mg ! 1 )
n
a.5
Bild 10. Substansspridningen från havsdumpningsplatsen under en dag vid nordliga (ovan till vänster), ostliga (ovan till
höger), sydliga (nedan till vänster) och västliga (nedan till höger) vindar. Vindhastigheten är 5 m/s. Resultaten är från
ytskiktet (0-1 m) och grundare områden har märkts ut med vit färg.
Av bild 11 kan man se att substanserna sjunker snabbt till bottnen vid havsdumpning och på bottnen
går strömmarna i motvind. Vid ytan stiger halterna då substanserna på bottnen väller upp till ytan då
de stöter på en holme eller ett grund. Därför ser de fasta substanserna ut att transporteras i motvind.
Halterna är dock relativt låga, endast ställvis är ökningen av substanshalterna större än 1 mg/l. Två
dagar efter dumpningen var substanshalterna iytskiktet redan minimala (

15/19
i
ICiintoainepitoisuus ( mg / 1 )
0 5 '10 15 20
Bild 11. Substanshalterna på 5-9 meters djup 1 dag efter havsdumpningen (grundare områden utmärkta med vit färg).
Enligt situationen i bild 11 är havsdumpningens substansbelastning kraftigare djupare ner.
Ökningen av substanshalten kan vara i klassen 20 mg/1 på flera kvadratkilometer stora områden.
Effekten är dock kortvarig, högst några dagar.

16/19
3.2.3 Substansbelastningen från dumpningen på land
De finare substanserna som deponeras på land innehåller rikligt med vatten. Massorna däms upp i
bassänger, varifrån avrinningsvattnet leds ut i älvdeltat. Enligt de preliminära planerna förläggs
dumpningen till Prännärinniemi.
Belastningskalkylerna grundar sig på följande värden. De fina substanserna som deponeras på land
utgör hälften av de årliga muddermassorna (261 000 m3) och av denna mängd år 60 % vatten,
vilket innebär 130 500 m3 per år . Hälften av detta vatten rinner tillbaka (den andra hälften
avdunstar eller infiltreras i marken ) och substanshalten är i medeltal 400 mg/1, vilket baserar sig på
PSVa tidigare utredningar om avrinningsvatten från dumpningsområden. Avrinningen sker under
90 dagar, varvid ca 8 liter vatten/s rinner tillbaka till vattendraget. Den sammanlagda
substansbelastningen av dumpningen är således 26 ton /år. Här antas också att vattnet inte rinner
bort från muddermassorna före deponeringen , t.ex. under transporten . För substanserna har man
använt noll sjunkhastighet.
Resultaten av spridningsberäkningarna för substansbelastningen från avrinningsvattnet vid
dumpning presenteras i bild 12.

17/19
Bild 12. Till vänster de genomsnittliga och till höger de högsta substanshalterna iavrinningen från Prännärinniemi
dumpningsområde (1.9-29.11).
Bild 12 visar att de fasta substanserna endast sprider sig till de närliggande områdena runt
dumpningsområdet på Prännärinniemi trots att de överhuvudtaget inte antas sedimenteras. T.o.m. de
största ökningarna av halterna förblir ca 1 mg/1 förutom där vattnet rinner ut. Den genomsnittliga
substansökningen för avrinningen från dumpningsområdena är under 1 mg/1. Effekten är således
tämligen liten och lokal.

18/19
3.2.4 Känslighetsgranskning ianslutning till substansspridningen
Den största osäkerheten när det gäller beräkningarna ansluter sig till mängden fasta substanser som
lösgörs vid muddringen och hur snabbt substanserna sjunker till bottnen. I mätningarna i
Keravanjoki å varierade relationen mellan den substans som lösgjordes och den som muddrades
mellan 0,2 % och 11 % beroende på strömhastigheten. Värdet 2 m/d som utnyttjats som
sjunkhastighet motsvarar sjunkhastigheten hos mjäla. Sjunkhastigheten är enligt kvadratmeter
beroende på sedimentets kornstorlek och för sand är den tusentals meter per dag.
I bild 13 presenteras en situation där muddringen ger upphov till avsevärt större utsläpp av fasta
substanser än beräknat. I denna situation sprider sig en fem gånger större mängd substanser i vattnet
och substanserna hinner inte sjunka på en lång tid. Inte ens i denna värsta tänkbara situation, som är
mycket osannolik, överskrider substansökningen utanför farleden och älvmynningen 5 mg/1.
Kiintoainepitoisuus ( mg / 1 }
0 5 10 15
Bild 13. Spridningen vid noll sedimentering och belastningen 10 kg/muddrad kubikmeter.
20
Placering av belastningen på bottnen eller i alla gitterceller mellan ytan och bottnen, på 1 meter
högre ytnivå, eller ändring av djupet mellan Öystinkari och Kraaseli med + 1 meter hade ingen
tydligt avvikande inverkan på de strömförändringar eller substanshalter som farleden åstadkommer.

19/19
Litteratur
Cheremisinoff N. (Editor), Encyclopedia of fluid mechanics, volume 10
Koponen J., Alasaarela E., Vepsä H., Virtanen M., Lehtinen K., Sarkkula J., Simbierowics P. 1992,
Modelling the dynamics of a large sea area, Bothnian Bay research project 1988-1990
Lesht B., Hawley N., 1987 Near-bottom currents and suspended sediment concentration in the
southeastern Lake Michigan. Journal of Great Lakes Research 13 (3) 375-386
Merenkulkuhallituksen karttapaino, 1988, merikorti 59
Malören-Seskarö-Haparanda, sjökortet 411. Sjöfartsverket 1999.
NECP Reanalysis data provided by the NOAA-LIRES Climate Diagnostic Center, Boulder,
Colorado, from their Web site at http://www.cdc.noaa.gov/
Sheng, Y., Lick W. 1979. The transport and resuspended sediment in shallow waters. Journal of
Geophysical Research, 84 (C4), 1809-1826
Virtanen M., Kouvalainen S., Korhonen P., Schultz T. 1992, Kiintoaineen irtoaminen Keravajoen
perkauksista 1991-92, tutkimusraportti.

Bilaga 7.
ATTITYDERNA TILL ÖVERSVÄMNINGSSKYDDET OCH DESS UTVECKLING BLAND
DE OLIKA ANVÄNDARGRUPPERNA IDET NEDRE LOPPET AV TORNE ÄLV
Frågeformulär Ringa in det rättä alternativet
1. Är ni bosatt, tillbringar ni fritiden eller vistas ni annars i nedre loppet av Torne älv/i
havsområdet utanför älven (se kartan)?
1 Ja 2 Nej
2. Vilken del av Torne älvs nedre lopp gäller ert svar i första hand (se kartan)?
Område 1 Torne älv ovanför väg E4
Område 2 Torne älv mellan E4:an och HelläläNirtakari
Område 3 Älvmynningen mellan HelläläNirtakari och Röyttä
Område 4 Havsområdet utanför Röyttä och Pahaluoto
3. Hur länge har ni varit bosatt , tillbringat fritiden eller annars vistats i det aktuella
området?
Sedan år
4. Till vilken grupp eller grupper hör ni?
1 Bofast invånare
2 Fritidsbosättare
3 Ägare till strandfastighet/vattenområde
4 Yrkesfiskare
5 Medlem i fiskelaget
6 Fritidsfiskare
7 Fritidsbåtfarare/paddlare
8 Medlem i båtföreningen
9 Naturintresserad
10 Annan rekreationsanvändare
11 Lantbruksföretagare
12 Turismföretagare
13 Annan företagare
5. Äger ni eller har ni möjlighet att fritt använda (inte arrendering/uthyrning) något av
följande på området som visas på kartan:
Ja Nej
Permanent bostad 1 2
Fritidsbostad 1 2
Strandtomt 1 2
Roddbåt/kanot 1 2
Motorbåt/segelbåt 1 2
Snöskoter 1 2

6. Bedöm nedan hur stor betydelse följande faktorer och användningsformer lanslutning
till Torne älv har på ert liv och er trivsel?
Stor Måttlig Liten Ingen Vet inte
betydelse betydelse betydelse betydelse
Fiske
Båtliv/-sport
Bad/simning
Friluftsliv eller utfärder vid
stränderna
Vistelse vid fritidsbostaden
Upplevelser i älvlandskapet
Den naturliga älvmiljön
Trygg älvmiljö
......5...... ......4...... ......3.... ........2..... ......1.....
......4...... ......3.... ........2..... ......1.....
......4...... ......3.... ........2..... ......1.....
......4...... ......3.... ........2..... ......1.....
......4...... ......3.... ........2..... ......1.....
......4...... ......3.... ........2..... ......1.....
......4...... ......3.... ........2..... ......1.....
......4...... ......3.... ........2..... ......1.....
7. Hur ofta har ni idkat följande verksamheter på det älvområde ni använder under följande
perioder det senaste året?
Åkt med snöskoter på isen
December 1999
Januari
Februari
Mars
April
Fiskat
Januari-april
Maj-augusti
Oktober-november
Vistats vid fritidsbostaden
Januari-april
Maj-augusti
Oktober-november
Badat/simmat
Januari-april
Maj-augusti
Oktober-november
Åkt båt/paddlat (annat än i
anslutning till fiske
Januari-april
Maj-augusti
Oktober-november
Idkat friluftsliv o. gjort utfärder
Januari-april
Maj-augusti
Oktober-november
Tagit vatten för hushålls- el.
bastubehov
Januari-april
Maj-augusti
Oktober-november
Varje 2-3 En gång 2-3 En gång i Sällan Aldrig
dag gångeri iveckan gångeri månaden
veckan månaden
......7..... ......6..... ......5..... ......4..... ......3..... ......2..... ......1.....
......7..... ......6..... ......5..... ......4..... ......3..... ......2..... ......1.....
......7..... ......6..... ......5..... ......4..... ......3..... ......2..... ......1.....
......7..... ......6..... ......5..... ......4..... ......3..... ......2..... ......1.....
......7..... ......6..... ......5..... ......4..... ......3..... ......2..... ......1.....
......7..... ......6..... ......5..... ......4..... ......3..... ......2..... ......1.....
......7..... ......6..... ......5..... ......4..... ......3..... ......2..... ......1.....
......7..... ......6..... ......5..... ......4..... ......3..... ......2..... ......1.....
......7..... ......6..... ......5..... ......4..... ......3..... ......2..... ......1.....
......7..... ......6..... ......5..... ......4..... ......3..... ......2..... ......1.....
......7..... ......6..... ......5..... ......4..... ......3..... ......2..... ......1.....
......7..... ......6..... ......5..... ......4..... ......3..... ......2..... ......1.....
......7..... ......6..... ......5..... ......4..... ......3..... ......2..... ......1.....
......7..... ......6..... ......5..... ......4..... ......3..... ......2..... ......1.....
......7..... ......6..... ......5..... ......4..... ......3..... ......2..... ......1.....
......7..... ......6..... ......5..... ......4..... ......3..... ......2..... ......1.....
......7..... ......6..... ......5..... ......4..... ......3..... ......2..... ......1.....
......7..... ......6..... ......5..... ......4..... ......3..... ......2..... ......1.....
......7..... ......6..... ......5..... ......4..... ......3..... ......2..... ......1.....
......7..... ......6..... ......5..... ......4..... ......3..... ......2..... ......1.....
......7..... ......6..... ......5..... ......4..... ......3..... ......2..... ......1.....
......7..... ......6..... ......5..... ......4..... ......3..... ......2..... ......1.....
......7..... ......6..... ......5..... ......4..... ......3..... ......2..... ......1.....

8. Nedan en förteckning över olägenheter och skador som översvämningarna kan orsaka.
Bedöm i vilken utsträckning översvämningarna har förorsakat olägenheter och skador
för Er?
Avbrott i trafikförbindelserna
Gården har täckts av vatten
Skador på bryggor och andra ........5......
vattenkonstruktioner
Vattenskador i bostadsbyggnaderna ........5......
Vattenskador i produktionsbyggnaderna ........5......
Vattenskador i övriga byggnader ........5......
Ökad stranderosion ........5......
Åkrarnas skick har försämrats ........5......
Säkerhetskänslan har minskat ........5......
Trivseln har försämrats ........5......
Översvämningarna har orsakat andra ........5......
skador, vilka?
........5......
........5......
........5......
Måttlig skada
........4........
........4........
........4........
........4........
........4........
........4........
........4........
........4........
........4........
........4........
........4........
........4........
........4........
........4........
Liten skada Inga Vet inte
skador
.......3...... .......2 ..... .........1......
.......3...... .......2 ..... .........1......
.......3...... .......2 ..... .........1......
.......3...... .......2 ..... .........1......
.......3...... .......2 ..... .........1......
.......3...... .......2 ..... .........1......
.......3...... .......2 ..... .........1......
.......3...... .......2 ..... .........1......
.......3...... .......2 ..... .........1......
.......3...... .......2 ..... .........1......
.......3...... .......2 ..... .........1......
.......3...... .......2 ..... .........1......
.......3...... .......2 ..... .........1......
.......3...... .......2 ..... .........1......
Om ni vill räkna upp fler skador som översvämningarna iTorne älv har orsakat eller i övrigt
kommentera översvämningarna, kan ni göra det påföljande rader.
9. Hur ofta förekommer enligt er åsikt sådana översvämningar som orsakar olägenheter
eller skador?
1 Flera gånger per år
2 En gång per år
3 Med några års mellanrum
4 En gång på tio år
5 Sällan
10. Är ni bekant med planerna för översvämningsskyddsarbetet iTorne älvs nedre lopp,
bl.a. farledsmuddringen?
1 Ja 2 Nej

11. Hur viktiga anser ni följande målsättningar vara i planeringen och genomföringen av
översvämningsskyddet iTorne älv?
Mycket
viktigt
Ganska
viktigt
Inte
särskilt
vikti t
Inte alls
viktigt
Vet inte
EKONOMISKAM L:
Minimera kostnaderna för översvämningsskador ......5...... ......4...... ......3...... ......2...... ......1......
Trygga förutsättningarna för turismnäringen ......5...... ......4...... ......3...... ......2...... ......1......
Utveckla turismen på den naturliga älvens, dess värdefulla ......5...... ......4...... ......3...... ......2...... ......1......
fiskbestånds och det traditionella landskapets villkor
Trygga förutsättningarna för fiske i älven och i havsområdet ......5...... ......4...... ......3...... ......2...... ......1......
EKOLOGISKA MÅL:
Undvika oersättliga skador på älvens ekologiska ......5...... ......4...... ......3...... ......2...... ......1......
förhållanden
Ta hänsyn till skyddsobjektens iälven , älvmynningen och ......5...... ......4...... ......3...... ......2...... ......1......
havsområdet utanför
Bevara älvens naturliga, biologiska och geologiska ......5...... ......4...... ......3...... ......2...... ......1......
utveckling och processer
Säkerställa de skyddskrävande arternas existens i ......5...... ......4...... ......3...... ......2...... ......1......
älvvattendraget
......5...... ......4...... ......3...... ......2...... ......1......
Undvika att riskera laxbeståndets existens i älven
......5...... ......4...... ......3...... ......2...... ......1......
Trygga förutsättningarna för Natura 2000-skyddet
......5...... ......4...... ......3...... ......2...... ......1......
Bevara havsområdets förhållanden som
produktionsområde för fiskarterna
SOCIALA MÅL: ......5...... ......4...... ......3...... ......2...... ......1......
Bevara förutsättningarna för rekreation i vattendraget
......5...... ......4...... ......3...... ......2...... ......1......
Utveckla möjligheterna att åka båt i Torneå- och
Haparandaområdet
......5...... ......4...... ......3...... ......2...... ......1......
Minska översvämningshotet för befolkningen
......5...... ......4...... ......3...... ......2...... ......1......
Bevara det jordbruksbaserade kulturlandskapet i älvdalen
Trygga båtsäkerhetens och räddningsverksamhetens • • • • • •5...... ......4...... ......3...... ......2...... ......1......
förutsättningar
Förhindra igenväxningen och uppslamningen av stränderna
nära fritidsbosättningen
••••••5...... ......4...... ......3...... ......2...... ......1......
Ni kan anteckna andra viktiga mål i fråga om Torne älvs tillstånd och användning på raderna nedan:

12. Vilken är Er åsikt om metoderna för att förverkliga översvämningsskyddet iTorne älvs
mynning?
Bevara det nuvarande tillståndet (inga nya
åtgärder)
Mycket Ganska Vet inte Tämligen Mycket
ositiv ositiv
ne ativ ne ativ
......5 ....... .......4....... .......3....... .......2....... .......1.......
Muddring av farled och användning av isbrytare ......5 ....... .......4....... .......3....... .......2....... .......1.......
Muddring av de gamla mynningsfårorna iTorne ......5 ....... .......4....... .......3....... .......2....... .......1.......
älv
Spridning av sand eller aska på isen ......5 ....... .......4....... .......3....... .......2....... .......1.......
Issågning ......5 ....... .......4....... .......3....... .......2....... .......1.......
13. Har ni fått tillräckligt med information om översvämningsskyddsprojektet
1 Ja, informationen har varit tillfredsställande
2 Informationen har varit tämligen tillfredsställande
3 Nej, informationen har varit för bristfällig
4 Vet inte
14. Vilka faktorer i anslutning till översvämningsskyddsprojektet vill ni ha mera information
om?(Ni kan ringa in flera alternativ)
1 Ärenden som gäller projektets tekniska genomförande
2 Kostnader som projektet förorsakar
3 Ekonomiska konsekvenser
4 Sociala och kulturella konsekvenser (välfärd, trivsel, hälsa osv.)
5 Miljökonsekvenser
6 Övriga projekt som påverkar Torne älv
7 Vet inte
Andra informationsbehov?

15. Vad ansåg ni om enkäten ? Utrymmet nedan kan ni också använda för meddelanden till
dem som planerar översvämningsskyddsprojektet.
På sista sidan finns ett antal allmänna frågor. Vi hoppas att ni ännu vill svara på dem. Med hjälp av svaren
kan materialet grupperas på ett mångsidigare sätt.
Tack för ert svar!

Uppgifter om svarspersonen för gruppering av svarsmaterialet:
Kön 1 Man
2 Kvinna
Åldersgrupp 1
2
3
4
5
6
Under 25 år
25 - 43 år
35 - 44 år
45 - 54 år
55-64 år
över 65 år
Vilken yrkesutbildning har ni?
1 Ingen yrkesutbildning
2 Yrkes-/AMU-kurs, annan kort yrkesutbildning
3 Yrkesskola, handelsskola eller motsvarande
4 Yrkesutbildning på institutnivå
5 Universitets- eller högskoleutbildning
Yrkesgrupp till vilken ni främst anser er höra
1 Ledande ställning i annans tjänst
2 Högre tjänsteman
3 Teknisk- eller kontorstjänsteman
4 Anställd arbetstagare
5 Företagare eller privat yrkesutövare
6 Jordbruksföretagare
7 Studerande
8 Pensionär
9 Hemmafru/hemmaman
10 Annan
Bransch inom vilken ni arbetar
1 Jord- och skogsbruk
2 Industri och byggnadsverksamhet
3 Privat service
4 Offentlig service
5 Jag är inte i arbetslivet
Stadsdel där ni bor
1 Marielund
2 Centrum /Närsta
3 Grankulle /Tjärhovet