Kallelse SN 2013-09-10.pdf - Haparanda stad

HAPARANDA STAD 

SOCIALNÄMNDEN 

Kallelse 

Tid: Tisdag 2013-09-10 kl 13:00 

Plats: 

Hamnskär 

____________________________________________________________________________ 

Föredragningslista 

Nr Ärende Diarienr Föredragande 

67 Val av justerare 

68 Skrivelse från PRO Haparanda, Karungi, 

Lappträsk föreningarna 

69 Klagomål om bristfällig tillsyn samt 

information till anhöriga vid 

trygghetsboende 

70 Prestationsmedel barns och ungas 

psykiska hälsa 

71 Överenskommelse mellan kommuner 

och landsting om samarbete inom 

psykisk ohälsa 2013-2016 

72 Länssamordnare - samverkan mot våld i 

nära relationer 

73 Ledningssystem för systematiskt 

kvalitetsarbete - SOSFS 2011:9 

74 Lex Sarah -lokala rutiner för hantering av 

klagomål, händelser, avvikelser och 

anmälan om missförhållanden 

75 Samverkan mot våld - Mäns våld mot 

kvinnor och barn i nära relation 

76 Ansökan om medel från ESF för att 

utveckla myndighetssamverkan kring 

ungas inträde på arbetsmarknaden 

77 Rapport-omvärldsbevakning 2013, 

Aktualiteter som påverkar vårt arbete i 

socialtjänsten 

78 Revisionsrapport: Granskning av 

Barnkonventionens tillämpning 

79 Intern kontrollrapport 1 Socialnämnden 

2013 

SN 2013/86 





SN 2012/138 


SN 2012/53 



KS 2013/304 


Merja Pikkuaho 

Catharina Strandberg 

Kirsti Jussila, Jonas 

Sulila 

Kirsti Jussila 



Carina Kapraali 



Arja Martinviita 



Postadress: 

Haparanda kommun 

953 85 Haparanda 

Besöksadress: 

Torget 9 

Haparanda 

Telefon: 

0922-260 00 

E-post/Hemsida 

kommun@haparanda.se 

www.haparanda.se

2(2) 

80 Ekonomisk rapport juli 2013 SN 2013/8 Tanja Niva 

81 KKiK 2012 Socialnämndens resultat KS 2012/120 Arja Martinviita 

82 Mål för Socialnämnden 2014 SN 2013/102 Arja Martinviita 

83 Delegationsordning förslag/uppdatering SN 2013/70 Marie Segerlund 

84 Redovisning av delegationsbeslut 2013 SN 2013/97 Merja Pikkuaho 

85 Rapport från Carema-samrådsmöte 2 

september 2013 


86 Övriga frågor 

Marléne Haara 

Ordförande 


Sekreterare

Till Haparanda socialnämnd 

,,^ e OA STge^ 

X013 -06- ^ g 

PROS SAMORGANISATION (HAPARANDA STAD 

Haparanda, Seskarö, Lappträsk och Karungi föreningar. 

Vi fyra föreningar i PRO:s samorganisation är ej nöjda med det bidragssystem som 

socialnämnden har antagit år 2011. 

Om man tyckte att förutvarande bidragssystem var orättvist så menar vi att det nuvarande 

är ännu sämre. Det rättvisaste måste väl ändå vara att man får ett belopp per medlem. Vårt 

förslag är att gå tillbaks till 100 kr/medlem, och grundbidrag på 3000 kr. Om nämnden 

menar att man ej vetom föreningarna gör något för samhällets medborgare, pensionärer, 

så är det mycket lätt att kontrollera! Verksamhetsberättelserna talar mycket väl om detta! 

Om man vill göra ytterligare kontroller så är det möjligt att göra, ett par stickprovskontroller 

per ansökningstillfälle tror vi ej någon förening sätter sig emot! Idag verkar det vara viktigast 

hur man skriver ansökningarna och det ärju mycket olika beroende på oss individer. Det blir 

sannolikt en mycket subjektiv behandling av våra ansökningar som vi nu sett, efter att de nya 

reglerna infördes! Detta kan väl ej vara rättvist , eller hur? 

Det verkar som att ni ej värdesätter det arbete som våra föreningar lägger ner i sitt sociala 

arbete som också måste vara till gagn för er också i ert arbete. 

Vi hoppas att socialnämnden omprövar sitt beslut, snarast! 

PRO Samorganisation iHaparanda 2013-06-11. 

°---^_. 

Åke Bolmgren, ordf. H 

Roland Harr Seskarö 

randa. 

Ulf Lurv'dström v.ordf. Karungi 

^^^l^ ^ ^,^1-^^ 

Laila Övreli Lappträsk

ngn 

inspektionen för värd och omsorg 

BESLUT 

2013-06-25 Dnr 8.2-7472/2013 

1(6) 

Regionala tillsynsavdelningen Nord 

Inger Norlin 

Inger Norlin c^ soctalstyrclsgnae^•^ 

{ 

ûcic.^ ^.:^ ^ ^^ cê^ i 

^^.^ 

Haparanda kommun 

Socialnämnden 

953 31 HAPARANDA 

lî^^rie nr ................ 

Ärendet 

Klagomål om bristfällig tillsyn samt information till anhöriga vid boende, 

Haparanda Stad 

Beslut 

Inspektionen för vård och omsorg ställer följande krav på åtgärder: 

• Nämnden ska säkerställa att riskanalyser samt egenkontroll utövas 

med den frekvens och i den omfattning som krävs för att 

säkra verksamhetens kvalitet 

• Nämnden ska säkerställa att dokumentationen innehåller tillräckliga, 

väsentliga och ändamålsenliga uppgifter och att handlingar 

som rör enskilda hålls ordnade på ett sådant sätt att det 

enkelt och överskådligt går att följa och granska handläggningen 

av ett ärende och genomförandet av en insats. 

Redovisningen av planerade eller vidtagna åtgärder ska vara Inspektionen 

för vård och omsorg tillhanda senast êu 15 sPptearaber ^tJ13. 

Om nämnden inte uppfyller de i beslutet ställda kraven kan IVO 

komma att utfärda ett föreläggande. Föreläggandet kan vara förenat 

med vite. 

Bakgrund 

Den 1 juni 2013 tog den nybildade myndigheten Inspektionen för vård 

och omsorg, IVO, över ansvaret för tillsyn av hälso- och sjukvård, socialtjänst 

och verksamhet enligt LSS samt viss tillståndsprövning. Det 

itmebär att ärenden som vid denna tidpunkt ännu inte var avslutade hos 

Socialstyrelsen flyttades över i sin helhet till IVO. 

Till Socialstyrelsen inkom den 1 februari 2013 en anmälan från dottern 

till en boende vid trygghetsboendet Lunden i Haparanda. Av anmälan 

framgår att den enskilde efter en benamputation sitter i rullstol och har 

en demenssjukdom. Vid ett tandläkarbesök skickades den enskilde 

ensam med färdtjänst utan att meddela anhöriga om att ledlagningen 

hade tagits bort. Den enskilde tillät inte att tandläkaren beställde 

färdtjänst för hemfärden utan den enskilde åkte hem på egen hand med 

SOCIALSTYRELSEN Telefon 075-247 30 00 Fax 075-247 43 39 

Box 34 socialstyrelsen@socialstyrelsen .se Org nr 202100-0555 

901 02 UMEÅ 

Nygatan 18-20 

www.socialstyrelsen.se

Inspektionen för vård och omsorg Dnr 8.2-7472/2013 

2(6) 

sin rullstol som är avsedd för inomhusbruk. Eftersom den enskilde har 

en demenssjukdom och vägen var okänd hittade denne inte hem utan 

hade irrat omkring tills denne råkade stöta på en bekant. Anmälan 

avslutas med frågeställningen om vem som har ansvar i fall den 

enskilde hade ramlat eller hamnar i någon annan olycka? 

Nämndens ytt^cznde 

Av yttrandet framgår att den enskilde inte har beslut om bistånd i form 

av ledsagare men är däremot beviljad färdtjänst med ledsagare. Det 

finns inte heller något läkarintyg som styrker att den enskilde har en 

demensutveckling. Den enskilde som inte har någon utsedd legal 

företrädare uppges vara bestämd och vill klara sig själv så långt som 

det går. Vid det aktuella tillfället tackade den enskilde bestämt nej till 

följeslagare till tandläkaren som har sin mottagning ett par kvarter bort 

från den enskildes bostad. Personalen beställde taxi för resan till 

tandläkaren och den enskilde lovade att be tandläkaren om hjälp att 

beställa resan tillbaka. Enligt yttrandet har den enskilde tidigare gjort 

läkarbesök på samma sätt och det har fungerat bra. I samtal med 

personalen efter hemkomsten har den enskilde uppgett att det var 

onödigt att kasta pengar i sjön när det var så nära hem. 

Vidare uppger nämnden i sitt yttrande att händelsen har analyserats i 

hemtjänstgruppen. Personal har efter denna händelse alltid följt med 

den enskilde vare sig att denne har velat det eller ej. Nämnden uppger 

även att det inte per automatik följer med en ledsagare vid resor ined 

färdtjänst även om beslutet omfattar ledsagare. Personalen måste få 

kännedom om behovet i tid för att ha möjlighet att planera så att det 

finns personal att tillgå. 

Granskad dokumentation 

Socialstyrelsen begärde att få ta del av kopia på utredning och biståndsbeslut 

avseende insatser från den aktuella tidpunkten och ff., kopia 

på biståndsbeslut avseende ledsagning för tiden fr.o.m. januari 2012 

och f£, kopia på genomförandeplan samt kopia på social dokumentation 

iverkställighet 

Uppgifterna i den sociala dokumentationen från handläggningen av 

ansökan om bistånd som har inkommit härrör sig från den 29 apri12010 

och tidigare. Den enskilde har därefter bytt bostadsort och boendeform. 

Av kopia på biståndsbeshtt framgår att den enskilde är beviljad bistånd 

i form av trygghetslarm tills vidare liksom matdistribution och har ett 

tidsbegränsat beslut avseende hjälp i hemmet med slutdatum den 30 

september 2013. Den enskilde är även beviljad färdtjänst tillsvidare 

med specialfordon och ledsagare.


4(6) 

Vidare ska handlingarna, enligt 4 kap. 1 § 1 samma föreskrift, innehålla 

tillräckliga, väsentliga och ändamålsenliga uppgifter. 

Dokumentationen ska göras fortlöpande för att det ska vara möjligt att 

vid varje tillfälle se vad som framkommit under utredningen av ärendet, 

vilka åtgärder som har vidtagits och vad som är planerat. Det är 

nödvändigt för att den enskilde ska kunna ta tillvara sin rätt till insyn i 

dokumentationen som rör handläggningen av ett ärende. 

Dokumentationen är dessutom nödvändig för intern kontroll och statlig 

tillsyn liksom vid överprövning i förvaltningsdomstol. 

Den dokumentation som har granskats i ärendet visar på allvarliga brister 

då uppgifterna i den sociala dokumentationen från handläggningen 

av ansökan om bistånd är inaktuella och social dokumentation från 

verkställighet saknas. Nämnden ska därför säkerställa att dokumentationen 

innehåller tillräckliga, väsentliga och ändamålsenliga uppgifter 

och att handlingar som rör enskilda hålls ordnade på ett sådant sätt att 

det enkelt och överskådligt går att följa och granska handläggningen av 

ett ärende och genomförandet av en insats. 

Genon2för^zncleplc^n 

Av 3 kap. 5§ framgår att socialnämndens insatser för den enskilde ska 

utformas och genomföras tillsammans med henne eller honom och vid 

behov i samverkan med andra samhällsorgan och med andra organisationer 

ocl^ föreningar. 

Hur en beslutad insats ska genomföras bör dokumenteras i en genomförandeplan 

med utgångspunkt i nämndens biståndsbeslut men som mera 

i detalj beskriver hur insatsen praktiskt ska genomföras. Syftet är att 

skapa en tydlig struktur för det praktiska genomförandet och för uppföljningen 

av en beslutad insats. Genom planen tydliggörs för såväl den 

enskilde som för personalen vad som ska göras, vem som ska göra vad, 

när och hur. 

Socialstyrelsen hade begärt att få ta del av aktuell genomförandeplan. 

Den Individuella arbetsplan som IVO har tagit del av är inaktuell, den 

saknar uppgifter bl.a. om den enskildes delaktighet i upprättandet. IVO 

vill framhålla vikten av att socialtjänsten samverkar med anhöriga om 

hur stödet till den enskilde ska ges under förutsättning att den enskilde 

samtycker till det. Anhöriga ska vid olika situationer kunna ha inflytande 

och deras synpunkter beaktas vid utförandet av insatser samt dokumenteras 

iden enskildes genomförandeplan. Liknande händelser kan 

enligt IVOa bedömning undvikas genom upprättande av genomförandeplan 

tillsammans med den enskilde och dennes anhöriga. IVO anser


5(6) 

därför att nämnden bör utveckla genomförandeplanerna ienlighet med 

et allmänna rådet till 6 kap. 1 § SOSFS 2006:5. 

I 3 kap. 3 § SoL anges att insatserna inom socialtjänsten ska vara av 

god kvalitet, att för utförandet av uppgifter inom socialtjänsten ska det 

finnas personal med lämplig ritbildning och erfarenhet samt att kvaliteten 

iverksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och 

säkras. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) 

om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete samt den tillhörande 

handboken ges stöd i kvalitetsarbetet till den som bedriver socialtjänst 

eller verksamhet enligt LSS. 

Av 3 kap.l § SOSFS 2011:9 framgår att vårdgivaren eller den som 

bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska ansvara för att det 

finns ett ledningssystem för verksamheten. Av 4 kap. 4 § framgår att 

vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt 

LSS ska utarbeta och fastställa de rutiner som behövs för att säkra 

verksamhetens kvalitet. Rutinerna ska dels beskriva ett bestämt 

tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska utföras, dels ange hur ansvaret 

för utförandet är fördelat i verksamheten. Av 5 kap. 1 § SOSFS 2011:9 

framgår att vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller 

verksamhet enligt LSS ska ansvara för att riskanalyser genomförs 

fortlöpande både på individnivå och på en övergripande nivå som t.ex. 

vid förändringar i verksamheten. Enligt 5 kap. 2 § ska vårdgivaren eller 

den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS utöva 

egenkontroll. Med egenkontroll avses enligt 2 kap. 1 § en systematisk 

uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av 

att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i 

verksamhetens ledningssystem. 

Nämnden uppger i sitt yttrande att händelsen har analyserats i 

hemtjänstgruppen iefterhand. IVO anser att ett systematiskt arbete med 

riskanalyser bidrar till att liknande händelser inte inträffar. Nämnden 

ska därför säkerställa att riskanalyser samt egenkontroll utövas med den 

frekvens och i den omfattning som krävs för att säkra verksamhetens 

kvalitet.

Inspektionen för vård och omsorg Dnr 8.2-7472/2013 6(6) 

Beslut i detta ärende har fattats av enhetschefen Britt-Marie Hallin. I 

den slutliga handläggningen har inspektören Ida Ponten deltagit. Inspektören 

Inger Norlin har varit föredragande. 

För Socialstyrelsen 

^^' '^_^^ 

Britt-Marie Hallin 

^yc^^'^' 

Inger Norlin 

Sändlista: 

Kopia av beshrt till anmälaren

SOCIALNÄMNDNS 

ARBETSUTSKOTT 

Protokollsutdrag 

Sammanträdesdatum 2013-08-27 

1(1) 

§ 91 Diarienummer SN 2013/84 

Klagomål om bristfällig tillsyn samt information till 

anhöriga vid trygghetsboende 

Ärendetext 

Klagomål om bristfällig tillsyn samt information till anhöriga vid boende, 

Haparanda Stad 

Beslut från IVO 

Inspektionen för vård och omsorg ställer följande krav på åtgärder: 

- Nämnden ska säkerställa att riskanalyser samt egenkontroll utövas med 

den frekvens och i den omfattning som krävs för att säkra verksamhetens 

kvalitet. 

- Nämnden ska säkerställa att dokumentationen innehåller tillräckliga, 

väsentliga och ändamålsenliga uppgifter och att handlingar som rör 

enskilda hålls ordnade på ett sådant sätt att det enkelt och överskådligt går 

att följa och granska handläggningen av ett ärende och genomförandet av 

en insats. 

Redovisningen av planerade eller vidtagna åtgärder ska vara Inspektionen 

för vård och omsorg tillhanda senast den 15 september 2013. 

Förslag till beslut 

Socialnämndens arbetsutskott beslutar att ge tjänstemännen i uppdrag att 

komma till nästa sammanträde med ett svar till IVO. 

___________

^' tU ^^© I^j^ 1 ^ Sida 1 av 2 

Merja Pikkuaho - Vd: Sv: 2013 Genomgång av Grundkrav / prestationsmål SKL (Hej 

jag är på semester) 

Från: Kirsti Jussila 

Till: Pikkuaho, Merja 

Datum: 2013-07-25 09:43 

Ärende: Vd: Sv: 2013 Genomgång av Grundkrav /prestationsmål SKL (Hej jag är på semester) 

»> Kirsti Jussila 2013-07-08 14.56 »> 

Överenskommelse om samverkan (Grundkrav 1) 

Inga direkta nyheter, läs mer om grundkravet på: 

http://www.skl.se/vi arbetar med/socialomsorgochstod/psykiskhalsa/overenskommelsen-psykiskohalsa/bedomningskriterier 

Webbaserad information (Grundkrav 2) 

SKL har gett 1177.se ett uppdrag att utveckla 1177.se för att underlätta för landsting och kommuner att 

uppfylla grundkrav 2. 

Landstingen behöver komplettera sina sidor på 1177.se med regionala tillägg, om man väljer 1177.se som sin 

sida. Kommunerna behöver uppdatera sina egna webbplatser med den information som enligt kraven måste 

vara med på deras webbsidor men kan länka till 1177 och det redaktionella material som ska finnas där. Läs 

mer på: http://www.skl.se/vi arbetar med/socialomsorgochstod/psykiskhalsa/overenskommelsen-p^kiskohalsa/webbaserad-information. 

Landsting och kommuner ansvarar själva för att webbsidan uppfyller grundkrav 2. 

Väntetider ivården - prestationsmål 1 och 2 (barn och unga , landsting) 

För läsa mer om prestationsmålet samt för att se hur landstingen ligger till se: http://www.vantetider.se/sevantetider 

sammanstallnin ar/saerskild-till aen li hetssatsnin -foer-barn-och-un a-med- s kisk-ohaelsastart-av-foerdjupad-utredning-behandling-2013 

Samordnad individuell plan -Prestationsmål 3 och 4 (barn och unga , kommun och landsting) 

Inga nyheter, läs mer på: 

htt www.skl.se vi arbetar medlsocialomsorgochstod/psykiskhalsaLoverenskommelsen- s kiskohalsa/bedomninc^s_kriterier, 

där finns även SKL:s förtydligande kring prestationsmålet. 

Kvalitetsregister - prestationsmål 1 (vuxna , landsting) 

Nufinns den senast uppdaterade filen med antalet registreringar t.o.m. maj månad. Varje landsting haren 

flik. Excel-filen (130620-Översikt enheter per landsting) ligger på sidan 

htt www.skl.se vi arbetar med socialomsor ochstod s kiskhalsa overenskommelsen- s kiskohalsa/bedomnin 

skriterier under rubriken "Prestationsmål 1 -Kvalitetsregister'. 

Minskade tvångsåtgärder -prestationsmål 2 (vuxna , landsting) 

Samtliga landsting är nu anmälda med en eller flera enheter för att under året delta i SKL:s 

genombrottsprogram. Ioch med detta uppfyller alla delvis prestationskravet om ett systematiskt 

Pile:///C:/Users/merj apik/AppData/Local/Temp/XPgrpwise/51 FOF324HaparandaForv... 2013 -07-25

2013 HAPARANDA STAD 

Till Socialnämnden och 

barn och utbildningsnämnden 

INFORMATION 

PRESTATIONMÅLEN/GRUNDKRAV SKL/SOCIALSTYRELSEN 


Barn och ungas psykiska hälsa 


[2013-09-10] 

SKL och Socialdepartementet fortsätter satsningen om stöd till riktade insatser för att 

förbättra vården och omsorgen för barn och unga med psykisk ohälsa och personer med 

omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik.

Till 2013-09-10 

SN 

BUN 

Information om grundkrav i årets överenskommelse 

Grundkrav 1 

Överenskommelse om samverkan/Gemensamt för kommunen och landstinget 

I länet ska det finnas överenskommelser om samverkan kring personer barn, unga och vuxna 

med psykisk funktionsnedsättning. 

Av överenskommelserna ska framgå vilka målgrupper som omfattas, gemensamma mål för 

landstingens och kommunernas verksamheter, rutiner för samarbete kring enskilda personer 

med psykisk funktionsnedsättning och hur individuella planer ska upprättas, ansvarsfördelningen 

på områden där gemensamma insatser krävs samt former för hur tvister mellan 

parterna ska lösas. 

Överenskommelserna ska ha följts upp under året och handlingsplaner upprättats för att 

utveckla samverkan. 

Organisationer som företräder patienter, brukare och närstående ska ha getts möjlighet att 

lämna synpunkter på överenskommelsen och handlingsplanerna. 

Grundkrav 2 

En webbaserad information 

För barn, unga och deras familjer ska det vara enkelt att hitta vart man ska vända sig om man 

har ett problem, oavsett om problemet har psykiska, medicinska, pedagogiska eller sociala 

orsaker. Därför är ett grundkrav i årets överenskommelse om psykisk ohälsa att kommuner 

och landsting har webbaserad information (eller motsvarande) om vart barn och unga med 

psykisk ohälsa och deras familjer kan vända sig för att få vård, stöd och hjälp. 

För att få stöd i att uppfylla grundkravet kan kommuner och landsting ta hjälp av 

nedanstående:

SAGA-mallen 

SAGA-mallen är ett exempel på hur informationen kan presenteras på en hemsida. SAGA 

är ett Wordpresstema och skrivet i en öppen källkod. Kommuner, län och landsting kan 

välja om de vill använda exempelsidan för att presentera sin information eller 

presentera informationen på ett annat sätt. 

SKL har även gett 1177.se ett uppdrag att utveckla den webbplatsen. 1177.se är landstingens 

och regionernas gemensamma tjänst för råd om vård på webben. 

Landstingen behöver komplettera sina sidor på 1177.se med regionala tillägg, om man väljer 

1177.se som mall. Kommunerna behöver uppdatera sina unika webbplatser med den 

information som enligt kraven måste vara med på deras webbsidor. 

Datum 

31 juli - Sista dagen att skicka in material till de som vill få en preliminär 

bedömning av Socialstyrelsen 

2 september - Socialstyrelsen återkopplar till de som valt att få den preliminära 

bedömningen av hemsidan 

30 september - Socialstyrelsen genomför en webbgranskning av innehållet för att se 

om grundkrav 2 uppfylls 

Början av dec 2013 - Socialstyrelsen är klar med sin slutbedömning 

Samordnad individuell plan - Prestationsmål 3 och 4 

(barn och unga, kommun och landsting) 

Gäller kommun 

100 000 000 kronor fördelas till de kommuner som rapporterar hur många samordnade 

individuella planer enligt SoL som upprättats för personer under 18 år samt som har gjort en 

uppskattning av behovet av sådana planer för personer i kommunen som är under 18 år och 

som har kontakt med socialtjänsten. 

Gäller landsting 

50 000 000 kronor fördelas till de landsting som rapporterar hur många samordnade 

individuella planer enligt HSL som upprättas för personer under 18 år samt som har gjort en 

uppskattning av behovet av sådana planer för alla personer under 18 år som har kontakt med 

barnoch ungdomspsykiatrin i länet. 

Prestationsmål 3 – Inventering 

Gäller kommun 

150 000 000 kronor fördelas till de kommuner som de senaste fyra åren (2010–2013) gjort en 

inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning i enlighet med Socialstyrelsens 

verktyg eller motsvarande och registrerat aggregerade data i inrapporteringsfunktionen på 

SKL samt gjort en analys av hur väl individernas behov är tillgodosedda på boendeområdet 

och sysselsättningsområdet. Med utgångspunkt i detta ska en planering för hur verksamheten 

ska utvecklas 2013–2014 göras. 

Analysen ska avse kvinnor och män. Organisationer som företräder patienter, brukare och 

närstående ska ha erbjudits att lämna synpunkter på planeringen.


TJÄNSTEUTLÅTANDE 

Respektive nämnd Datum Diarienummer 

Titel/yrke 

2013-08-21 SN 2013/91 


Prestationsmedel för arbete med barn och ungas psykiska hälsa 


Att Socialnämndens arbetsutskott tar del av informationen 

Bakgrund och ärendebeskrivning 

Överenskommelsen Psykisk ohälsa 2013 medför att kommuner och landsting ges 

möjlighet att få del av stimulansmedel genom att uppfylla vissa prestationer. 

I överenskommelsen ingår prestationsmål för grupperna Barn och unga samt 

personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. 

Socialnämnden i Haparanda ges en information och en samman-ställning av de 

prestationsmål som ska uppfyllas för att erhålla medel. 


Bitr förvaltninsgchef 

__________________________________________________________________________________________ 

Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida 

Haparanda stad Torget 9 0922-150 00 kommun@haparanda.se 

953 85 Haparanda Haparanda 0922-152 73 www.haparanda.se

Överenskommelse om samarbete för personer med psykisk 

funktionsnedsättning – mellan kommuner och landsting i 

Norrbotten 

Kommuner och landsting är skyldiga att ha överenskommelser om 

samarbete när det gäller personer med psykiska funktionsnedsättningar 

enligt bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och i 

Socialtjänstlagen (SoL). Skyldigheten att ingå överenskommelser syftar till 

att utifrån gemensamma mål identifiera områden där det är nödvändigt med 

ett gemensamt ansvar för vård och stöd till personer med psykiska 

funktionsnedsättningar. 

I syfte att långsiktigt åstadkomma konkreta och varaktiga förbättringar för 

personer med psykisk sjukdom och funktionsnedsättning har regeringen 

antagit en Plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012- 

2016(PRIO-plan). För att stödja huvudmännen i ledning, styrning och 

utveckling av vård och omsorg har Sveriges Kommuner och Landsting 

(SKL) antagit En långsiktig handlingsplan för Psykisk hälsa, 2012-2016. 

Utifrån sina respektive handlingsplaner och mål har regeringen och SKL 

tecknat överenskommelsen Stöd till riktade insatser inom området psykisk 

ohälsa 2013. 

Av överenskommelsen om samarbete för personer med psykisk 

funktionsnedsättning framgår vilka målgrupper som omfattas, gemensamma 

mål för landstingens och kommunernas verksamheter, rutiner för samarbete 

och hur individuella planer ska upprättas, ansvarsfördelningen på områden 

där gemensamma insatser krävs samt former för hur tvister mellan parter 

ska lösas. 

Prioriterade målgrupper är: 

• Barn och unga mellan 0-25 år som, har eller riskerar att utveckla, 

psykisk ohälsa och sjukdom. 

• Personer som har en psykisk funktionsnedsättning med väsentliga 

svårigheter att utföra aktiviteter inom viktiga livsområden och dessa 

begränsningar har funnits eller kan bestå under en längre tid. 

Svårigheterna skall vara en konsekvens av psykisk ohälsa. 

Det övergripande målet är: 

att personer med psykiska funktionsnedsättningar oavsett ålder, ska få vård, 

stöd och rehabilitering och möjlighet till återhämtning så att de, utifrån egna 

önskemål och förutsättningar, kan leva i samhällsgemenskap med andra. 

Huvudmännen ska särskilt uppmärksamma psykiskt funktionsnedsattas 

barns situation och verka för att deras behov tillgodoses.

Denna överenskommelse har utarbetats i samråd med nätverket för brukaroch 

närståendeorganisationer i länet (NSPH). Överenskommelsen är ett 

ramverk för lokala överenskommelser mellan huvudmännen. Utifrån lokala 

ambitioner och förutsättningar ska lokala handlingsplaner upprättas. 

Överenskommelsen ska gälla från 2013-11-01 och tillsvidare. Samtliga 

vård- och omsorgsgivare som har avtal med huvudmännen i Norrbottens län 

omfattas av denna överenskommelse. 

Uppföljning ska ske en gång per år i samråd med brukaroch 

närståendeorganisationer. Ansvarig för uppföljning är Länsstyrgruppen i 

Norrbottens län. 

Socialberedningen föreslår styrelsen 

att rekommendera medlemskommunerna anta Överenskommelse om 

samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning – mellan 

kommuner och landsting i Norrbotten 

att i samarbete med landstinget upprätta lokala handlingsplaner för detta 

arbete

Överenskommelse 

om samarbete inom området psykisk ohälsa 

- mellan kommuner och landsting i 

Norrbottens län, 2013-2016 

8

9 JULI 2013 

Innehåll 

Dokumentinformation ................................................................................. 2 

Förord ......................................................................................................... 3 

Bakgrund ..................................................................................................... 4 

Utgångspunkter ........................................................................................... 4 

1. Gemensam värdegrund ................................................................... 4 

2. Syfte ................................................................................................ 5 

3. Övergripande mål ........................................................................... 5 

4. Målgrupp ......................................................................................... 5 

Struktur för samverkan ............................................................................... 6 

Ledningens ansvar för samverkan och ansvarsfördelning .......................... 7 

Gemensamma insatser utöver överenskommelsen ..................................... 7 

Gemensamma mål....................................................................................... 8 

1. Lokala samverkansöverenskommelser ........................................... 8 

2. Brukar- och anhörig/närståendemedverkan .................................... 9 

3. Samordnad individuell plan .......................................................... 10 

Barn och unga ........................................................................................... 11 

1. Webbaserad information till barn, unga och deras familjer .......... 11 

2. Information, råd och stöd till särskilt utsatta barn .................................. 12 

3. Tillgänglighet till barnoch ungdomspsykiatri ...................................... 13 

4. Placering i HVB-hem eller särskilt ungdomshem .................................. 14 

Personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik ...... 15 

1. Anhöriga och närstående............................................................... 15 

2. Personer med missbruk/beroende, samtidig psykiatrisk sjukdom 16 

3. Boende .......................................................................................... 17 

4. Sysselsättning och arbetsrehabilitering ......................................... 18 

5. Kvalitetsregister inom vuxenpsykiatrin ........................................ 19 

6. Tvångsåtgärder .............................................................................. 20 

7. Äldre med psykisk funktionsnedsättning ...................................... 21 

8. Hjälpmedel .................................................................................... 22 

Gemensam kompetensutveckling, forskning och utveckling ................... 23 

Ansvarsområden ....................................................................................... 23 

Avvikelsehantering ................................................................................... 29 

Former för hur samverkansproblem/tvister mellan parterna ska lösas ..... 29 

Uppföljning och avtalstid .......................................................................... 29 

Matris för uppföljning ............................................................................... 30 

Bilaga 1 ..................................................................................................... 32 

Källförteckning ......................................................................................... 33 

1


Dokumentinformation 

Huvudmän 

Landstinget och kommunerna i Norrbottens län 

Upprättat av: 

Ulla Isaksson 

Ulrika Larsson 

070-2988 43 28 070-693 54 29 

ulla.m.isaksson@nll.se ulrika.larsson@bd.komforb.se 

Godkänt av: 

Landstingsstyrelsen och Socialnämnd i respektive kommun 

Datum: November 2013 

Version: 1.0 

Dokument: Överenskommelse 

2


Förord 

Denna överenskommelse har utarbetats i samråd med nätverket för brukaroch 

närståendeorganisationer i länet (NSPH) som bidragit med värdefulla 

synpunkter. Överenskommelsen är ett ramverk för lokala överenskommelser 

mellan huvudmännen. Utifrån lokala ambitioner och förutsättningar är det 

möjligt att göra tillägg till denna överenskommelse. 

Överenskommelsen har antagits av kommuner och landsting i Norrbottens 

län för tillämpning från och med 2013-11-01. Samtliga vård- och omsorgsgivare 

som har avtal med huvudmännen i Norrbottens län omfattas av denna 

överenskommelse. 

Överenskommelsen gäller tills vidare och ska följas upp en gång per år i 

samråd med brukaroch närståendeorganisationer. Ansvarig för uppföljning 

är Länsstyrgruppen i Norrbottens län. 

Datum 

Norrbottens läns landsting 

Kommunförbundet Norrbotten 

Kent Ögren 

Landsting styrelsen 

ordförande 

Karl Petersen 

Ordförande 

3


Bakgrund 

Sedan år 2010 är kommuner och landsting skyldiga att ha överenskommelser 

om samarbete när det gäller personer med psykiska funktionsnedsättningar 

enligt bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och i Socialtjänstlagen 

(SoL). Skyldigheten att ingå överenskommelser syftar till att utifrån 

gemensamma mål identifiera områden där det är nödvändigt med ett gemensamt 

ansvar för vård och stöd till personer med psykiska funktionsnedsättningar. 

I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2008:20) 

åläggs kommuner och landsting att gemensamt utarbeta rutiner för samordning 

av insatser för enskilda brukare som har stora och långvariga behov av 

insatser från både hälso- och sjukvård och socialtjänst. 

I syfte att långsiktigt åstadkomma konkreta och varaktiga förbättringar för 

personer med psykisk sjukdom och funktionsnedsättning har regeringen 

antagit en Plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012- 

2016(PRIO-plan). För att stödja huvudmännen i ledning, styrning och utveckling 

av vård och omsorg har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 

antagit En långsiktig handlingsplan för Psykisk hälsa, 2012-2016. Utifrån 

sina respektive handlingsplaner och mål har regeringen och SKL tecknat 

överenskommelsen Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 

2013. 

Ovanstående styrdokument ligger till grund för prioriteringar och mål i överenskommelsen 

som utgör underlag för kommunernas och landstingets gemensamma 

arbete 2013-2015. Som tillägg till överenskommelsen listas befintliga 

gällande samverkansöverenskommelser/riktlinjer mellan länets 

kommuner och landsting 1 . Dessa dokument klargör ansvarsförhållanden, 

beskriver strukturer och rutiner för samverkan mellan de olika aktörerna 

inom olika sakområden. 

Utgångspunkter 

1. Gemensam värdegrund 

Kommunerna i Norrbotten och Norrbottens läns landsting är överens om att 

god vård och omsorg för personer med psykisk funktionsnedsättning förutsätter 

ett nära samarbete mellan huvudmännen. Det innebär att huvudmännen 

är överens om ansvarsfördelning och vilka insatser som ges utifrån det 

egna kompetensområdet eller genom samtidiga insatser. Arbetet ska utgå 

från den enskilda personens behov och vid utformning av insatser ska brukarens 

erfarenheter tillvaratas tillsammans med beprövad kunskap och vetenskaplig 

forskning. Som grund för det gemensamma arbetet finns FN:s konvention 

om rättigheter för personer med psykisk funktionsnedsättning som 

Sverige antog år 2008. Konventionen syftar till att undanröja all form av 

diskriminering på grund av funktionsnedsättning. FN:s barnkonvention och 

den av riksdagen antagna strategin för att stärka barnets rättigheter, prop. 

2009/10:232, utgör även utgångspunkt för arbetet med psykisk ohälsa bland 

barn och unga. 

1 Bilaga 1, sammanställning över befintliga styrdokument. 

4


2. Syfte 

Med utgångspunkt från gällande lagstiftning och ansvarsfördelning identifiera 

områden där det är av särskild vikt att huvudmännen tar ett samlat ansvar 

för personer som ingår i målgruppen i syfte att säkra sammanhållna, kunskapsbaserade 

och individanpassade insatser. 

3. Övergripande mål 

Målet är att personer med psykiska funktionsnedsättningar oavsett ålder, ska 

få vård, stöd och rehabilitering och möjlighet till återhämtning så att de, 

utifrån egna önskemål och förutsättningar, kan leva i samhällsgemenskap 

med andra. 

Huvudmännen ska särskilt uppmärksamma psykiskt funktionsnedsattas 

barns situation och verka för att deras behov tillgodoses. 

4. Målgrupp 

Prioriterade målgrupper för denna länsöverenskommelse är: 

• Barn och unga mellan 0-25 år som, har eller riskerar att utveckla, 

psykisk ohälsa och sjukdom. 

• Personer som har en psykisk funktionsnedsättning med väsentliga 

svårigheter att utföra aktiviteter inom viktiga livsområden och dessa 

begränsningar har funnits eller kan bestå under en längre tid. Svårigheterna 

skall vara en konsekvens av psykisk ohälsa. 

5


Struktur för samverkan 

I Norrbottens län finns sedan 2006 en gemensam struktur för samverkan 

mellan kommuner och landsting i form av en länsstyrgrupp på tjänstemannanivå 

som består av chefer för socialtjänst, barnoch utbildningsförvaltning 

och hälso- och sjukvård samt samordnare för respektive huvudman. 

Länsstyrgruppen ansvarar bland annat för att: 

• Verkställa politiskt fattade beslut i gemensamma frågor. 

• Initiera och utgöra styrgrupp för gemensamma strategiska utvecklings- 

och samverkansfrågor. 

• Verka för att samverkansarbetet prioriteras och samordnas. 

• Uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av utvecklingsarbeten. 

• Överenskommelser, riktlinjer och rutiner upprättas och revideras. 

Länsstyrgruppen har i uppdrag att utveckla och följa upp samverkan i enlighet 

med denna överenskommelse. 

Under åren har samverkan utvecklats och 2012 bildades en politisk samverkansberedning 

bestående av ledamöter från kommuner och landsting. 

Politisk 

samverkansberedning 

Länsstyrgrupp 

Operativ ledning 

Hälsosam uppväxt 

Övriga 

samverkansarenor 

Bra liv mellan ungdom 

och ålderdom 

Trygg ålderdom 

På länsdels/kommun nivå organiseras och anpassas samverkan utifrån lokala 

förutsättningar, både på övergripande ledningsnivå och på verksamhetsnivå. 

Med länsdel avses de fem geografiska områdena i länet; Piteå älvdal (Arjeplog-, 

Arvidsjaur-, Piteå-, Älvsbyn kommun), Luleå-Boden (Luleå-, Boden 

kommun), Östra Norrbotten (Kalix-, Haparanda-, Överkalix-, Övertorneå 

kommun), Norra (Jokkmokk-, Gällivare-, Pajala kommun) och Kiruna (Kiruna 

kommun). 

Landstinget i Norrbottens län har beslutat om införande av förändrad hälsooch 

sjukvårdsorganisation från 2014. Den nya närsjukvårdsorganisationen 

syftar bland annat till att i samverkan med länets kommuner erbjuda ett 

tryggt omhändertagande och god vård och omsorg. För att utveckla det lokala 

samarbetet finns därmed goda förutsättningar för upprättande av gemensamma 

samverkansstrukturer. Den nya organisationen underlättar för de 

lokala parterna att besluta om gemensamma åtaganden och hur samverkan 

kring målgruppen kan utvecklas. Verksamheterna ansvarar för samverkan på 

individ- och gruppnivå. För att samverkan ska resultera i mervärde för den 

enskilde krävs engagemang och tydlig styrning på alla ledningsnivåer gemensamt 

och inom respektive huvudmans ansvarsområde. 

6


Ledningens ansvar för samverkan och 

ansvarsfördelning 

De båda huvudmännen ansvarar för att prioritera samverkansarbetet och ge 

verksamheter och medarbetare de förutsättningar som krävs för att arbeta i 

enlighet med denna överenskommelse. 

Respektive huvudman ansvarar för att denna överenskommelse och befintliga 

gällande överenskommelser, riktlinjer och rutiner för samverkan är väl 

kända och implementerade inom den egna organisationen. 

Varje huvudman ansvarar för att inom respektive organisation och utan 

dröjsmål omhänderta frågor som rör den enskilde och som initierats från den 

andra huvudmannen. I Socialstyrelsens föreskrifter om Ledningssystem för 

systematiskt kvalitetsarbete i socialtjänst respektive hälso- och sjukvård 

framgår att processer som kräver samverkan ska identifieras i syfte att säkra 

kvaliteten på insatserna, Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) 

2011:9. 

Då den enskilde behöver insatser från bägge huvudmännen har verksamheter 

inom länets kommuner och landsting gemensamt ansvar för att samordna 

insatser och att involvera de verksamheter som behövs i planering av vård 

och insatser. 

Grupper som har ett särskilt behov av samverkan och för vilka ansvarsfördelningen 

mellan huvudmännen är särskilt angelägen: 

• Barn och ungdomar med samtidigt psykiska och sociala problem 

• Personer med samtidigt psykisk sjukdom och missbruk 

• Äldre med psykiska funktionsnedsättningar 

Gemensamma insatser utöver 

överenskommelsen 

Huvudmännen har sedan tidigare flera överenskommelser och handlingsplaner 

med innehåll som berör psykisk ohälsa bland annat inom ramen för 

Bättre liv för sjuka äldre, Missbruk- och beroendevård (Kunskap till praktik), 

Samverkan mot våld, Rehabiliteringsgarantin och satsningar inom området 

Barn- och unga. Det samlade stödet för psykisk ohälsa är omfattande 

både på nationell och på regional nivå. Det är angeläget att stödja ändamålsenlig 

samverkan mellan dessa satsningar, identifiera synergieffekter och 

samordna insatser när så är lämpligt. 

Inom ramen för PRIO-planen disponerar SKL särskilda medel på nationell 

nivå för satsningar avseende Tillgänglighet - första linjen, utvecklingsarbete 

PSYNK- psykisk hälsa barn och unga, Självskadeprojektet, Utveckling av 

heldygnsvård och Stöd och behandling på nätet. Vissa verksamheter inom 

Norrbottens läns landsting och ett antal kommuner i länet deltar i utvecklingsarbetet 

som leds av SKL. 

7


Gemensamma mål 

Under detta avsnitt behandlas områden som är särskilt angelägna att belysa i 

en överenskommelse om samverkan. En matris som sammanfattar mål och 

indikatorer finns sist i dokumentet. Under respektive målområde redovisas: 

• Övergripande mål 

• Delmål med ansvarsfördelning 

• Styrdokument/lagstiftning avseende det specifika målområdet. 

Nationella styrdokument som omfattar insatser för hela målgruppen personer 

med psykisk funktionsnedsättning listas i bilaga 1. 

För att utveckla samverkan ska målen följas upp med början våren 2014. 

Resultat och analyser formuleras i en gemensam handlingsplan som ligger 

till grund för revidering av denna överenskommelse. 

Med överenskommelsen som grund formuleras lokala samverkansöverenskommelser 

med detaljerade uppföljningsbara mål och mått. 

1. Lokala samverkansöverenskommelser 

Mål 

Att det finns lokala och/eller verksamhetsspecifika överenskommelser och rutiner 

som utgår från överenskommelsen och övriga gemensamma riktlinjer och avtal. 

För att åstadkomma fortsatta förbättringar för de målgrupper och på de områden 

som omfattas av denna överenskommelse krävs samverkan över huvudmannagränser 

och med brukarorganisationerna på lokal nivå. Gemensamt 

ansvarstagande leder till att verksamheterna får stöd i att utveckla samarbetet 

och styrning utifrån lokala förutsättningar och behov. 

För att säkerställa en övergripande helhetssyn utgör denna överenskommelse 

med bilagor, en gemensam plattform för det lokala utvecklingsarbetet och 

beskriver grundförutsättningarna för samarbetet. En viktig utgångspunkt för 

de lokala samverkansöverenskommelserna är att innehållet blir så konkret 

som möjligt med uppföljningsbara mål. 

Delmål 

Huvudmännen på lokal nivå ansvarar för att den lokala överenskommelsen 

ger en tydlig bild av utvecklingsarbetet och att det framgår: 

‣ Den tid som överenskommelsen är giltig och när uppföljning sker 

‣ Vilka parter som deltagit i utarbetandet av den lokala samverkansöverenskommelsen. 

Parter kan vara verksamheter inom kommun respektive 

landsting, privata aktörer som tecknat avtal med huvudmännen 

och berörda brukarorganisationer. 

‣ Att målen är konkreta och uppföljningsbara. 

Lagrum/styrdokument 

Lagstiftning/styrdokument som är vägledande för det gemensamma arbetet: 

• 8 § Hälso- och sjukvårdslag (HSL), 5 kap 7 § Socialtjänstlag (SoL) 

• Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) 

8


2. Brukar- och anhörig/närståendemedverkan 

Mål 

Att det i länet finns hållbara strukturer på regional och lokal nivå för samverkan 

med brukarorganisationer som säkerställer att de får information och ges möjlighet 

att lämna synpunkter. 

Brukare och anhöriga utgör en viktig resurs och ska vara naturliga parter i 

samverkansprocessen. Kravet på ökad brukarmedverkan och inflytande gäller 

inte bara vuxna utan även barn och ungdomar. Brukarmedverkan och 

inflytande kan finnas på tre nivåer, individ-, verksamhets- och organisations 

nivå. Denna övergripande överenskommelse och lokala överenskommelser 

avser samverkan på verksamhetsnivå. Organisationer som företräder brukare 

och närstående har deltagit och lämnat synpunkter vid utformningen av 

överenskommelsen för 2013-2014. Nationell Samverkan för Psykisk ohälsa, 

NSPH, i Norrbottens län företräder brukarorganisationerna. 

På individnivå är möjligheten till inflytande och ett gott bemötande centralt. 

Hälso- och sjukvård, SoL och LSS insatser ska planeras och utvärderas tillsammans 

med den enskilde och med respekt och lyhördhet för de erfarenheter 

och önskemål som den enskilde och/eller dennes närstående eller företrädare 

har. 

Delmål 

‣ Huvudmännen ska utarbeta en strategi och struktur för samverkan 

med företrädare för de prioriterade målgrupperna. En angelägen 

målgrupp är att etablera samarbete med barn/unga och deras familjer. 

Huvudmännen ska möjliggöra för brukarorganisationer att: 

‣ Delta och lämna synpunkter på utformningen av överenskommelsen 

2013-2014. 

‣ Medverka vid årlig uppföljning av mål i överenskommelsen och 

lämna förslag på behov av nya insatser ur brukarperspektiv. 

‣ Delta och lämna synpunkter på utformning av lokala samverkansöverenskommelser 

och vid årlig revidering. 

Lagrum/styrdokument 

Lagstiftning/styrdokument som är vägledande för det gemensamma arbetet: 

• 8 § HSL, 5 kap 7 § SoL 

• Ambition och ansvar (SOU 2006:100) 

• Regeringens skrivelse 2008/09:185, En politik för personer med 

psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning 

• Prop. 2008/09:193 Vissa psykiatrifrågor m.m. 

• Patientsäkerhetslagen 2010:659 

• Att ge ordet och lämna plats - Vägledning om brukarmedverkan och 

inflytande inom socialtjänst, psykiatri och missbruks- och beroendevård, 

Socialstyrelsen februari 2013 

9


3. Samordnad individuell plan 

Mål 

Att den enskildes behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i 

vård och omsorg ska tillgodoses. Med behovsanpassade insatser ska den 

enskilde få möjlighet att leva självständigt och under trygga förhållanden och bli 

bemött med respekt för sitt självbestämmande och sin integritet. 

Sedan år 2010 finns en lagstadgad skyldighet för både kommuner och landsting 

som innebär att huvudmännen tillsammans ska upprätta en samordnad 

individuell plan (SIP) när den enskilde har behov av insatser från bägge huvudmännen. 

Formuleringarna i dessa lagtexter och i Lagen om stöd och service 

till vissa funktionshindrade (LSS) är tydliga avseende kraven på att 

respektive aktör ska ta ansvar för samverkan utifrån den enskildes behov. 

Motsvarande lagtext finns inte i Skollagen däremot är skolan en viktig aktör 

vid upprättandet av SIP för barn och unga. 

Barn och ungdomar med psykiska och sociala problem samtidigt, samt missbruksvården 

är exempel på områden där en SIP kan få stor betydelse. Ur den 

enskildes perspektiv är det viktigt att samordnad planering genomförs för att 

säkerställa kontinuitet i samhällets insatser och att den hälso- och sjukvård 

och socialtjänst som erbjuds är av god kvalitet. 

I överenskommelsen mellan Norrbottens läns landsting och länets kommuner 

”Gemensamma riktlinjer för samverkan – Samordnad individuell plan” 

tydliggörs rutiner för samarbetet kring personer med behov av insatser från 

fler än en huvudman. Skyldigheten omfattar alla som har behov av socialtjänstens 

insatser och hälso- och sjukvård även de som får sina behov tillgodosedda 

av privata vård och omsorgsgivare som kommuner och landsting 

har slutit avtal med. I gemensamma riktlinjer Norrbus finns beskrivet rutiner 

för upprättande av SIP barn och unga. 

För informationsöverföring, vid samordnad individuell planering och dokumentation 

ska IT-systemet Meddix anpassas i syfte att tillgodose behoven 

för barn/unga. 

Delmål 

Huvudmännen ska säkra att: 

‣ Personal inom hälso- och sjukvård respektive socialtjänst har kännedom 

om skyldighet att upprätta samordnade individuella planer. 

‣ Rutiner för samarbete som finns beskrivna i länets gemensamma 

riktlinjer är implementerade i verksamheten. 

‣ Meddix öppenvårdsmodul är utvecklad för att motsvara behov för 

barn/unga och deras familjer. 

Lagrum/Styrdokument 

• 3§ HSL, 2 kap 7§ SoL, 10 § Lagen om stöd och service till vissa 

funktionshindrade (LSS) 

• Gemensamma riktlinjer för samverkan – Samordnad individuell 

plan, Norrbottens län 

• Riktlinjer för samverkan kring barn och unga med behov av insatser 

från fler än en aktör – Norrbus, Norrbottens län 

10


Barn och unga 

1. Webbaserad information till barn, unga 

och deras familjer 

Mål 

Att landstinget och kommuner ska tillhandahålla webbaserad information som 

beskriver var i landstinget och kommunerna barn och unga med psykisk ohälsa 

och deras familjer kan vända sig för att få vård, stöd och hjälp. 

Landstinget och länets kommuner är överens om att barn och unga som har, 

eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa är ett prioriterat område. Tidiga 

insatser vid psykisk ohälsa förutsätter att tecken på problem uppmärksammas 

tidigt men också att barn/unga och deras närstående lätt kan söka information 

om olika hjälpbehov och vård- och stödinsatser. 

För att underlätta informationsinhämtning har kommuner och landsting 

beslutat att tillhandahålla webbaserad information som är tillgänglig på 

huvudmännens egna hemsidor som beskriver vart barn och unga med 

psykisk ohälsa och deras familjer kan vända sig med olika typer av problem. 

Detta oavsett om problemet har psykiska, medicinska, pedagogiska 

eller sociala orsaker samt olika brådskandegrad. De områden som ska 

finnas med är: 

• Akut hjälp 

• Allvarliga tillstånd och problem som kräver specialistinsats 

• Problem som inte kräver specialistinsats för psykisk ohälsa 

• Hjälp med bedömning av problem 

• Frågor och råd 

Vikten av tidiga insatser genomsyrar även huvudmännens gemensamma 

riktlinjer för samverkan kring barn och unga, Norrbus. Arbete med att säkerställa 

internetbaserad information på kommunernas och landstingets hemsidor 

stödjer därmed denna målsättning. 

Delmål 

Huvudmännen har ansvar för att: 

‣ Säkra att information som svarar mot målgruppens behov finns tillgänglig 

på hemsidor och att de uppdateras vid behov. 

Styrdokument 

• Regeringens PRIO- plan för riktade insatser inom området psykisk 

ohälsa 2012-2016 

• En långsiktig gemensam handlingsplan för Psykisk hälsa, 2012-2016 

Sveriges kommuner och Landsting (SKL) 

11


2. Information, råd och stöd till särskilt utsatta 

barn 

Mål 

Att det är varje barns rättighet att bli uppmärksammad och få det stöd och den 

hjälp som han eller hon är i behov av. 

År 2010 infördes bestämmelser i HSL och i Patientsäkerhetslagen som ger 

hälso- och sjukvården och dess personal skyldighet att särskilt beakta barns 

behov av information, råd och stöd. Hälso- och sjukvården har skyldighet att 

genast anmäla till socialnämnden när de i sin verksamhet får kännedom eller 

misstänker något som kan innebära att ett barn riskerar att fara illa och behöver 

stöd och/eller skydd. 

Skyldigheten gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet 

varaktigt bor tillsammans med har en psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning, 

en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller är missbrukare av alkohol 

eller annat beroendeframkallande medel. Vuxenpsykiatrin och primärvården 

som har kunskap om den vuxnes sjukdom har därigenom en central 

ställning när det gäller att upptäcka barnen och initiera stöd. 

Socialtjänsten har som uppdrag att stödja barn i utsatta situationer och är i 

det arbetet beroende av att andra samverkansaktörer aktualiserar när behov 

uppstår. Ett fungerande samarbete mellan en rad olika instanser är nödvändigt 

för att barn och föräldrar ska få ett så tidigt och bra stöd som möjligt. 

Delmål 

‣ Huvudmännen har ett gemensamt ansvar att i frågor som rör barn 

som riskerar att fara illa, samverka med myndigheter, organisationer 

och andra som berörs. 

‣ Landstinget ansvarar för att implementera interna rutiner i syfte att 

tillgodose barns behov av information, råd och stöd. 


• 2 g § HSL, om informationsskyldighet 

• 2 f § HSL, om samverkansskyldighet 

• 5 kap 1§ SoL, om samarbete 

• 14 kap 1§ SoL, om anmälningsskyldighet 

• Ambition och ansvar (SOU 2006:100) 

• Hälso- och sjukvårdens ansvar för information, råd och stöd till barn 

(SKL Cirkulär 09:65) 

• Frågor om information, beslutskompetens och sekretess när barn under 

18 år söker hälso- och sjukvård (SoS Meddelandeblad 7/2010) 

• ”Jag är så rädd” – Råd och riktlinjer för hälso- och sjukvårdens omhändertagande 

av misshandlade och sexuellt utnyttjade barn, Norrbottens 

läns landsting (2007) 

• Riktlinjer för hälso- och sjukvårdens ansvar för information, råd och 

stöd till barn, Norrbottens läns landsting (2012) 

12


3. Tillgänglighet till barnoch ungdomspsykiatri 

Mål 

Att barnoch ungdomspsykiatrin ska erbjuda tillgänglighet till nybesök och fördjupad 

utredning/behandling i enlighet med krav på förstärkt vårdgarantin. 

Regeringen har i samverkan med SKL infört en förstärkt tillgänglighet till 

barnoch ungdomspsykiatrin som innebär max 30 dagar till nybesök respektive 

utredning/behandling. Barn- och ungdomspsykiatrin i länet har sedan 

2007 ställt om verksamhet och arbetsmetoder för att säkra kvalitativa och 

effektiva vårdprocesser. Verksamheten har sedan den förstärkta vårdgarantin 

infördes klarat att leva upp till kravet på svarsfrekvens och måluppfyllelse. 

Prestationsmålet avser tillgänglighet till den specialiserade barnoch ungdomspsykiatrin 

för barn och unga upp till 18 år. Arbetet med att säkra tillgänglighet 

i enlighet med prestationsmål pågår fortlöpande enligt särskild 

plan. SKL ansvarar för uppföljning via uppmätta väntetider i databasen Väntetider 

i vården. 

Delmål 

Landsting som rapporterar till Väntetider i vården med en svarsfrekvens om 

95 procent får del av stimulansmedlen för 2013 under förutsättning att följande 

prestationsmål uppnås: 

‣ Minst 90 procent av barn och unga i länet med beslut om en första 

bedömning inom barnoch ungdomspsykiatrin ska ha fått en bedömning 

inom högst 30 dagar. 

‣ Minst 80 procent av barn och unga i länet med beslut om en första 

bedömning inom barnoch ungdomspsykiatrin ska ha påbörjat fördjupad 

utredning eller behandling inom högst 30 dagar. 


• 3 § HSL 

• Hälso- och sjukvård, social omsorg (Prop. 2006/07:1) Regeringsbeslut 

om satsningar i syfte att inför förstärkt vårdgaranti inom barnoch 

ungdomspsykiatrin. 

• Rätt insatser i rätt tid för barn och ungdomar med psykisk ohälsa, 

SKL dnr 07/1803 

• Överenskommelse mellan regeringen och SKL om förstärkt vårdgaranti 

för insatser till barn och unga med psykisk ohälsa, 2009-02-26 

nr 1:7 

• Vårdgarantin en del av Hälso- och sjukvårdslagen, 1 juli 2010. I förordning 

(210:349) om vårdgaranti fastställs tidsperioderna 

13


4. Placering i HVB-hem eller särskilt ungdomshem 

Mål 

Att alla barn och unga i Norrbotten har ett sådant stöd att de i möjligaste mån 

kan fostras, bo och leva i sin familj och vara kvar i sin grupp/klass som de tillhör. 

I riktlinjer för samverkan kring barn och unga med behov av insatser från 

fler än en aktör, Norrbus, finns beskrivet rutiner för samverkan vid placering 

utanför hemmet. Alla barn och ungdomar som är i behov av särskilt stöd har 

rätt att få sina behov allsidigt utredda och tillgodosedda utan oskäligt dröjsmål. 

Sammansatta problem kräver samordning av resurser. Vid placering 

utanför hemmet har socialtjänsten samordningsansvar. Varje verksamhetsområde 

ansvarar för utredning och bedömning inom sitt kompetensområde. 

Respektive huvudman har rätt att sluta avtal med annan part som på deras 

uppdrag tillhandahåller vissa stöd- eller behandlingsinsatser. 

Principen för kostnadsfördelningen utgår från huvudmännens ansvar enligt 

gällande lagstiftning. Lagstiftningen anger respektive huvudmans verksamhets- 

och kostnadsansvar. I de fall lagen inte ger tydlig vägledning om ansvarsgränser 

ska frågan lösas genom samarbetet och överenskommelser mellan 

huvudmännen. 

När den enskilde har behov av insatser både från hälso- och sjukvården och 

från socialtjänsten ska landstinget tillsammans med kommunen upprätta en 

samordnad individuell plan. På initiativ av socialtjänsten inför placering av 

barn och unga (0-20 år) i familjehem eller HVB-hem enligt SoL eller LVU 

ska hälsoundersökning genomföras. Genom detta identifieras hälsoproblem 

av psykisk och somatisk karaktär, inklusive tandhälsa, som kräver anpassade 

förhållanden vid mottagande i förkommande fall i familjehem eller HVBhem 

för barn och ungdomar. 

Delmål 

‣ Implementera reviderad Norrbus överenskommelse - gemensamma 

riktlinjer för samverkan. 

‣ Vid samordnad individuell planering ska barnet/den unge ges möjlighet 

att uttrycka sin mening. Barnkonventionen och principen om 

barnets bästa ska följas. 

‣ Inför placering av barn/unga ska hälsoundersökning genomföras av 

landstinget när socialtjänsten så begär. 


• 5 kap 1§ SoL, 2 f § HSL, LVU 

• 3 § HSL, 2 kap 7 § SoL, samordnad individuell plan 

• 3 kap Skollagen, elever i behov av särskilt stöd 

• Norrbus - Riktlinjer för samverkan kring barn och unga med behov 

av insatser från fler än en aktör, Norrbottens län, 2008 rev. 2013 

• Gemensamma riktlinjer för samverkan – Samordnad individuell plan 

• SoS och Skolverkets– Vägledning om placerade barns skolgång och 

hälsa – ett gemensamt ansvar, 2013 

• Hälsoundersökning av barn/unga inför placering enligt SoL eller 

LVU, 2013 

14


Personer med omfattande eller 

komplicerad psykiatrisk problematik 

1. Anhöriga och närstående 

Mål 

Att förebygga ohälsa hos anhöriga och närstående genom att informera om och 

erbjuda stöd och avlastning. 

Hälso- och sjukvården ska upplysa om sätt att förebygga sjukdom eller skada 

och socialtjänsten ska erbjuda stöd. 

Det är viktigt att socialtjänsten samverkar med anhöriga. Anhöriga och närstående 

till personer med psykisk funktionsnedsättning tar ofta ett stort ansvar 

och kan behöva stöd och avlastning. Det är angeläget att förebygga att 

den anhöriga inte blir fysiskt eller psykiskt utsliten. Den anhörigas situation 

och behov av stöd måste därför uppmärksammas i ett tidigt skede. I länets 

kommuner finns tillgång till anhörigstöd via socialtjänsten som tillsammans 

med representanter för NSPH är en viktig samarbetspart. 

I Gemensamt program för Norrbotten för psykosociala insatser för personer 

med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd har identifieras ett antal 

utvecklingsområden. Ett prioriterat område är att erbjuda personer med schizofreni 

och deras anhöriga utbildning. 

Delmål 

‣ Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer 

som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk, äldre eller som har 

funktionshinder. 

‣ Hälso- och sjukvården ska informera om kommunernas stöd till närstående 

och motivera till kontakt. 

‣ Kommuner och landsting ska utveckla ett förtroendeingivande, stödjande 

förhållningssätt och bemötande till närstående. 

‣ Huvudmännen ska gemensamt erbjuda personer med schizofreni eller 

schizofreniliknande tillstånd och deras anhöriga utbildning. 


• Prop. 2008/09:2, Stöd till personer som vårdar/stödjer närstående 

• 5 kap 10 § SoL, 2 § HSL 

• Stöd till anhöriga ställer krav på strategi (SoS meddelandeblad, 

2009) 

• Gemensamt program för psykosociala insatser för personer med 

schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2012, Norrbottens län 

15


2. Personer med missbruk/beroende och 

samtidig psykiatrisk sjukdom 

Mål 

Att främja ett gott omhändertagande och vård för personer med missbruk/ beroende 

och samtidig psykisk funktionsnedsättning. 

Landstinget och kommunerna har ett gemensamt ansvar för missbruks- och 

beroendevården i Norrbotten. 

I syfte att erbjuda jämlik vård i hela länet och tydliggöra ansvarsförhållanden, 

inom och mellan huvudmännen, har en gemensam strategi för missbruks- 

och beroendevård i Norrbotten antagits, 2011. Genom ändringar i 

HSL och SoL har huvudmännen sedan den 1 juli 2013 en skyldighet att ingå 

överenskommelse om samarbete och ansvarsfördelning för personer som 

missbrukar alkohol, läkemedel, dopningsmedel eller andra beroendeframkallande 

medel. En gemensam överenskommelse ska utarbetas i enlighet med 

gällande lagstiftning och med utgångspunkt från den gemensamma strategin. 

Arbetet ska utgå från Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård 

med rekommendationer om evidensbaserad praktik inom området. Erfarenheter 

från organisationer som företräder patienter, brukare och närstående 

ska tas till vara för att utveckla vården utifrån den enskildes behov. En revidering 

av 2007 års nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård 

pågår och en preliminär version beräknas vara klar våren 2014. 

Överenskommelsen ska tydliggöra vilka vård- och behandlingsinsatser som 

tillgodoses på basnivå respektive specialistnivå samt behovet av regional 

stödstruktur för kunskaps- och kompetensutveckling inom missbruks- och 

beroendevården i länet utifrån individens behov. Eftersom ansvaret ofta är 

gemensamt för huvudmännen utgör bestämmelsen i SoL och HSL om samordnad 

individuell plan ett viktigt verktyg för arbetet. I uppdraget ingår att 

tillförsäkra att det planerade kompetenscentrumet för missbruks- och beroendevård 

etableras i samverkan med länets kommuner. 

En angelägen målgrupp för denna överenskommelse är personer med missbruk/beroende 

och samtidig psykisk ohälsa/sjukdom. 

Länsstyrgruppen har det övergripande ansvaret för uppföljning och utvärdering 

och att strategin blir reviderad vartannat år. Utgångspunkten är att arbetet 

ska vara långsiktigt. 

Delmål 

Huvudmännen ska gemensamt: 

‣ Upprätta och implementera en gemensam överenskommelse om 

samverkan kring missbruk- och beroende med anledning av ändringar 

i SoL och HSL. 


• Ändringar i SoL och HSL, 2013-07-01, skyldighet att ingår gemensam 

överenskommelse om samarbete kring missbruk- och beroende 

frågor. 

• Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård, 2007 

• Strategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten, 2011 

16


3. Boende 

Mål 

Att stärka tillgång till bostäder för personer med psykisk funktionsnedsättning, 

där stödinsatserna är behovsanpassade. 

Enligt SoL 5 kap 8 § är kommunerna ansvariga för att inrätta boende med 

särskild service för de medborgare som av fysiska, psykiska eller andra skäl 

möter betydande svårigheter i sin livsföring. Socialnämnden har ett ansvar 

att medverka till att den enskilde får bo på ett sådant sätt som är anpassat 

efter den enskildes behov. Genom att socialnämnden gör sig väl förtrogen 

med levnadsförhållandena i kommunen för personer med fysiska och psykiska 

funktionshinder kan kommunen planera sina insatser och samverka 

med landstinget, andra myndigheter och organisationer. 

Båda huvudmännen ansvarar för att ge stöd och insatser i ordinärt eller i 

särskilt boende. I Norrbotten finns olika boendeformer med stöd för denna 

målgrupp. 

Den Nationella psykiatrisamordningen understryker vikten av samverkan 

mellan huvudmännen för särskilda målgrupper som behöver få sina behov av 

boende lösta med speciella arrangemang i ordinärt boende eller boende med 

särskild service. I vägledningen slås fast att boendestödet ska bygga på en 

etisk plattform som innebär att hemmet är individens egen plats, där han/hon 

bestämmer över sin vardag och den personliga integriteten samt att relationer 

upprätthålls. Stödet ska individanpassas utifrån den enskildes önskemål och 

behov. I Socialstyrelsens publikation ”Det är mitt hem - vägledning för boende 

och boendestöd för personer med psykisk funktionsnedsättning” presenteras 

psykosociala boendestödsinsatser. 

Delmål 

‣ Kommunerna ska inhämta kunskap genom inventering av hur väl 

individers behov är tillgodosedda på boendeområdet och vid behov 

möjliggöra utveckling av boendeformer för personer med psykiska 


‣ Landstinget ska bistå med uppgifter i kommunernas inventeringsarbete. 

‣ Vuxenpsykiatrin ska genom konsultativa insatser och handledning 

stödja personal i kommunala verksamheter. 


• 5 kap 7 § SoL, 8 § HSL, 8 § LSS 

• Det är mitt hem – vägledning om boende och boendestöd för personer 

med psykisk funktionsnedsättning (SoS vägledning 2010) 

• Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller 

schizofreniliknande tillstånd, 2011 


schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2012, Norrbotten län. 

• Psyk-Ädel ramavtal, 1994 

17


4. Sysselsättning och arbetsrehabilitering 

Mål 

Att tillgodose behov av sysselsättning och arbetslivsinriktad rehabilitering. 

Personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning återhämtar 

sig snabbare om de erbjuds sysselsättning och därmed en väg tillbaka till 

arbetslivet. Arbetslinjen är central och ska gälla även för personer med psykiska 


Ansvaret för att utveckla, driva och stödja arbetslivsinriktad rehabilitering 

ligger hos flera olika myndigheter. Socialtjänsten och hälso- och sjukvården 

har ett visst ansvar. Försäkringskassan har ett generellt ansvar för att klarlägga 

rehabiliteringsbehovet för en försäkrad person som drabbats av sjukdom 

eller skada. De ska också medverka till att de åtgärder som behövs för 

en effektiv rehabilitering vidtas. Arbetsförmedlingen ska verka för att arbetsgivare 

anställer personer med funktionsnedsättningar. Socialtjänsten har 

i uppdrag att medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning. 

För att öka tillgången till medicinsk rehabilitering i hälso- och sjukvård och 

att stödja patienter med lättare/medelsvår psykisk ohälsa och/eller smärta 

infördes 2008 en statlig rehabiliteringsgaranti. Genom finansiell samordning 

inom rehabiliteringsområdet finns möjligheter till samordnade rehabiliteringsinsatser 

i syfte att förbättra den enskildes arbetsförmåga. 

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni 

eller schizofreniliknade tillstånd 2011 lyfter fram evidensbaserade och 

utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer 

med schizofreni. Prioriterade insatser inom det gemensamma programmet 

för personer med schizofreni i Norrbottens län följer dessa rekommendationer. 

Delmål 

Bägge huvudmännen ska: 

‣ Utveckla arbetet inom områden där finansiell samverkan pågår mellan 

huvudmännen. 

‣ Stimulera alternativa former för deltagande i arbetslivet, utifrån den 

enskildes förmåga. 


• 5 kap 7-8 § SoL, 8 § HSL 


schizofreniliknande tillstånd, 2011 

• Gemensamt program i Norrbotten för psykosociala insatser för personer 

med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2012 

• Införande och tillämpning av rehabiliteringsgarantin, Landstingsstyrelsen 

2009. 

18


5. Kvalitetsregister inom vuxenpsykiatrin 

Mål 

Att verksamheter inom vuxenpsykiatrin registrerar i relevanta Nationella kvalitetsregister 

och använder resultaten för fortsatt förbättrings- och utvecklingsarbete. 

I arbetet med att ta fram ny kunskap har myndigheterna inom vård- och omsorgssystemet 

en viktig roll. Till sin hjälp har myndigheterna riktlinjer, vägledningar, 

kunskapsöversikter och kvalitetsregister. Kunskap om vården som 

erbjuds personer med psykisk ohälsa och vilka effekter insatserna har för 

patienterna är viktig. Vissa av dessa uppgifter saknas idag och detta påverkar 

förutsättningarna att bedriva utvecklingsarbetet inom området, eftersom de 

åtgärder som vidtas inte kan följas upp på ett tillfredsställande sätt. 

Det är angeläget att stimulera fortsatt förbättringsarbete genom att verksamheterna 

registrerar i nationella kvalitetsregister. Data från kvalitetsregister 

inom vuxenpsykiatrin ska ligga till grund för fortsatt utvecklingsarbete och 

kompetensutveckling. 

I den gemensamma överenskommelsen mellan regeringen och SKL för 2013 

är inrapportering i kvalitetsregister ett av prestationsmålen. Landstinget har 

februari 2013 rapporterat till SKL vilka enheter som är aktuella för registreringar 

samt det förväntade antalet patienter som kan bli aktuell för att delta i 

respektive register. Verksamheter för specialiserad vuxenpsykiatri ansvarar 

för inrapportering och måluppfyllelse. Staten och SKL är dessutom överens 

om att stimulera utvecklingen inom vissa utvalda kvalitetsområden genom 

att pröva att en årlig läkemedelsgenomgång genomförs inom psykiatrin. 

Delmål 

Landsting ska registrera i relevanta psykiatriska kvalitetsregister och ange: 

‣ Hur många patienter i respektive register som har registrerats under 

perioden 1 januari tom 31 oktober 2013. Ett landsting anses 

ha uppfyllt bedömningskriteriet om totalt 50 procent av förväntade 

patienter har registrerats i ett eller flera av de åtta psykiatriska 

registren; Bipolär, PsykosR, Rättspsykiatri, oECT, 

BUSA, RiksAT, LAROS och SBR. 

‣ Antalet patienter i BipoläR och PsykosR som fått en uppföljning 

av sin läkemedelsbehandling av en läkare. Ett landsting 

anses ha uppfyllt bedömningskriteriet om 50 procent av registrerade 

patienter under perioden 30 april tom 30 oktober 2013 fått 

en läkemedelsgenomgång. 

Styrdokument 

• Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2013 - överenskommelse 

mellan staten och SKL. 

19


6. Tvångsåtgärder 

Mål 

Att behovet av tvångsåtgärder inom vuxenpsykiatri ska minska och rapportering 

av tvångsvårdstillfällen och tvångsåtgärder till Patientregistret (PAR) ska förbättt 

Användandet av tvång i psykiatrin är komplext och berör patienter, närstående 

och personal inom psykiatrin samt samhället i stort. Tvångsvård är 

beskrivet och reglerat i den tvångslagstiftning som finns i Sverige. Tvångsvården 

försiggår ofta i ett etiskt spänningsfält mellan människors personliga 

autonomi och integritet i förhållande till att inte kunna utöva den nödvändiga 

behandlingen som patienten är i behov av. Därför är det viktigt att ha fokus 

på omfattningen av användandet och kvalitén vid utövandet av tvångsåtgärderna. 

I lagen om psykiatrisk tvångsvård, lagen om rättspsykiatrisk vård och i Socialstyrelsens 

föreskrifter och allmänna råd finns bestämmelser om samordnad 

individuell plan. I prop. 2007/08:70 ”ny vårdform inom den psykiatriska 

tvångsvården” understryks vikten av att hälso- och sjukvården samverkar 

med socialtjänsten för att ge varje patient den vård och det stöd som han 

eller hon behöver. Som en del av överenskommelsen mellan SKL och regeringen 

bedrivs projektet Bättre vård - mindre tvång. Sedan 2010 har totalt 

fyra team från Norrbottens läns landsting deltagit i projektet varav tre från 

vuxenpsykiatrin och ett från barnoch ungdomspsykiatrin. Förbättringsarbetet 

är en av de viktigaste åtgärderna för att nå nationella mål om att minska 

behovet av tvångsvård och tvångsåtgärder. Det handlar om nya arbetssätt, 

förändrat bemötande och förstärkt patientperspektiv. 

Delmål 

Landstinget och vuxenpsykiatrin ska: 

‣ Delta i nationellt utvecklingsarbetet Bättre vård mindre tvång inom 

den psykiatriska heldygnsvården i syfte att förbättra kvaliteten i metoder 

och arbetssätt. 

‣ Genomföra arbetet i samråd med organisationer som företräder patienter 

och närstående. 

‣ Vidta särskilda åtgärder för att säkerställa att den tvångsvårdade patienten 

känner till sina rättigheter och får dem tillgodosedda. 

‣ Säkra att det i de lokala överenskommelserna finns rutiner för samordnad 

planering för personer som vårdats enligt lag om psykiatrisk 

tvångsvård (LRV) inkluderat öppen psykiatrisk tvångsvård eller lag 

om rättspsykiatrisk vård (LRV) inkluderat öppen rättspsykiatrisk 

vård. 


• Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) 

• Lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård (LRV) 

• Föreskrifter och allmänna råd om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk 

vård (SOSFS 2008:18) 

• Prop.2007/08:70 Ny vårdform inom den psykiatriska tvångsvården 

• Gemensamt program i Norrbotten för psykosociala insatser för personer 

med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 

• Gemensamma riktlinjer för samverkan – Samordnad individuell plan 

20


7. Äldre med psykisk funktionsnedsättning 

Mål 

Att tillgodose den äldres behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet 

i vård och omsorg. 

Ett angeläget och eftersatt område är insatser för äldre med psykisk ohälsa. I 

slutbetänkandet Ambition och ansvar framkommer att ”Psykiatriska tillstånd 

får olika konsekvenser i olika åldrar och faser i livet. I samband med åldrandet 

ökar risken för psykisk ohälsa samtidigt som vårdens insatser att möta 

psykisk ohälsa är sämre för äldre. Den demografiska utvecklingen medför att 

allt fler personer blir allt äldre.” Socialstyrelsen konstaterar dessutom i meddelandeblad 

nr 1/2010 att äldres psykiska ohälsa är ett område som befinner 

sig mellan psykiatri, geriatrik, kommunernas äldreomsorg, kommunernas 

verksamheter för personer med psykiska funktionsnedsättningar och primärvård 

utan att någon tar ett samlat ansvar. Såväl utredning, behandling som 

uppföljning inom vård och omsorg av äldre kräver multidisciplinärt samarbete. 

Inom ramen för huvudmännens pågående gemensamma satsning ”Bättre liv 

för sjuka äldre i Norrbottens län” slås fast att en växande grupp i vårt samhälle 

är äldre med omfattande och sammansatta vård- och omsorgsbehov. 

För att tillgodose dessa behov krävs samverkan mellan huvudmännen och en 

förenklad vårdstruktur. Arbete med att förbättra vård och omsorg har påbörjats. 

En handläggningsöverenskommelse (HÖK) avseende psykogeriatriska 

patienter har utarbetats för landstingets samtliga slutenvårdsenheter inom 

vuxenpsykiatri, internmedicin och geriatrik. År 2011 genomfördes i länet en 

kartläggning, ” Äldre med psykisk ohälsa – en utmaning (för hälso- och 

sjukvård och socialtjänst)”. Resultatet visade på ett antal förbättringsområden 

som utgör grund för det fortsatta arbetet. Av dessa områden kan nämnas; 

behov av förbättrad samsyn och samarbete mellan vuxenpsykiatri, geriatrik, 

primärvård och socialtjänst, behovsanpassade boendelösningar och generell 

kompetenshöjning samt tillgång till geriatrisk specialistkompetens. 

Målgruppens behov och lokala insatser i samverkan mellan huvudmännen 

bör identifieras i lokala överenskommelser. 

Delmål 

Huvudmännen ska gemensamt: 

‣ Under 2014 genomföra en fördjupad kartläggning med utgångspunkt 

från rapporten ” Äldre med psykisk ohälsa – en utmaning” för att identifiera 

behov och åtgärder i syfte att kvalitetssäkra insatser och vårdprocesser. 

Målgruppen är personer över 65 år med psykisk funktionsnedsättning 

som blir äldre eller personer vilka förvärvar psykisk ohälsa som 

äldre. 

Styrdokument 

• Ambition och ansvar (SOU 2006:100, sid. 231) 

• Meddelandeblad (SoS 1/2010) 

• Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom (SoS 

2010) 

• Äldres behov av psykiatrisk vård och stöd (SoS rapport 2010) 

21


8. Hjälpmedel 

Mål 

Att ge individen förutsättningar att leva ett självständigt liv med likvärdiga rättigheter, 

möjligheter, ansvar och skyldigheter som alla medborgare. 

Kommuner och landsting i Norrbottens län har sedan 2006 avtal om ansvarsfördelning 

för hjälpmedel i den dagliga livsföringen. Den 1 februari 2013 

kommunaliserades hemsjukvården i länet. Därmed överfördes ansvaret för 

hälso- och sjukvård för personer 18 år och äldre i ordinärt boende inklusive 

hembesök upp till sjuksköterskenivå till kommunerna. Samtidigt antog huvudmännen 

ett gemensamt policy- och samverkansdokument avseende 

hjälpmedel till personer med funktionsnedsättningar. Det nya avtalet ändrar 

gränsdragningen för hjälpmedelsförskrivning i ordinärt boende, men inte för 

särskilda boendeformer. 

Hjälpmedelspolicyn 2012, utgår från den enskilde individens behov och 

utgör en vägledning för hjälpmedelsförskrivning och resursanvändning. Den 

bidrar till ökade kunskaper om värdet av hjälpmedel vid habilitering och 

rehabilitering och synliggör att insatsen är kostnadseffektiv. Riktlinjer är 

framtagna för att underlätta gränsdragningen för föreskrivning av hjälpmedel 

på lokal nivå. 

I vårdgivarens ansvar ingår att erbjuda hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning 

enligt HSL. Förskrivning av hjälpmedel planeras i samverkan 

med den enskilde, utgår från aktivitetsbegränsningar och syftar till att 

underlätta behandling eller förebygga komplikationer. 

Delmål 

Kommunerna ansvarar för: 

‣ Förskrivnings och kostnadsansvar för hjälpmedel i ordinärt boende 

som förutsätter hembesök och utprovning. 

‣ Föreskrivning och kostnadsansvar för hjälpmedel i särskilda boendeformer. 

Landstinget ansvarar för: 

‣ Förskrivning av hjälpmedel till vuxna inom specialistvård, logopedi 

och barnsjukvård, 0-17 år. 

‣ Att befintliga kognitions-, sitt- och kommunikationsteam kan användas 

kostnadsfritt av kommunerna. 

‣ Upphandling, service och uthyrning av hjälpmedel. 

Styrdokument 

• Avtal om ansvarsfördelning för hjälpmedel i Norrbottens län, 2006 

• Förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning, 

policy och samverkan, 2013 

• Riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning, 


• Samverkansavtal för köp, leasing och transporter av hjälpmedel, 

(2013) 

22


Gemensam kompetensutveckling, 

forskning och utveckling 

Ett viktigt utvecklingsområde för att stärka samverkan är gemensam kompetensutveckling. 

Under åren har genomförts gemensamma utbildningsinsatser 

inom ett flertal områden. Det är angeläget att denna satsning fortsätter och 

utvecklas bland annat för att möjliggöra genomförandet av återkommande 

utbildningsinsatser. Genom ökad respekt och förståelse för varandras kunskap 

och uppdrag skapas kvalitetssäkra och effektivare vårdprocesser. Samverkan 

stärks av en samsyn om målgruppernas behov, bemötande och brukarinflytande. 

Vid implementering av ex. evidensbaserade metoder som rekommenderas 

i Nationella riktlinjer eller kompetensutveckling kopplat till 

allmänna råd och föreskrifter är samverkan kring utbildningsinsatser en förutsättning. 

Ytterligare fördjupad kunskap för att underlätta ledning och styrning uppnås 

när huvudmännen samverkar kring utvecklings- och forskningsprojekt. 

Landstingets FoU-centrum och Kommunförbundets FoU Norrbotten är naturliga 

samverkanspartners och har en tydlig roll i detta sammanhang. 

För att stödja och främja utvecklingen av FoU inom hälso- och sjukvården 

har en strategi utarbetats. Ett mål är att utveckla nätverk, plattformar och 

arbetssätt som stödjer samverkan bland annat med FoU Norrbotten. Motsvarande 

uppdrag har FoU Norrbotten som även är en regional aktör för kommunerna 

när det gäller att utbilda, handleda och sprida kunskapsbaserade 

resultat och metoder till socialtjänstens personal. 

Ansvarsområden 

Båda huvudmännens ansvar 

Lagstiftningen anger respektive huvudmans ansvar. I de fall då lagar, föreskrifter 

och riktlinjer inte ger tydlig vägledning om ansvarsgränser ska frågan 

lösas genom samverkan och överenskommelser. För att samverkan ska 

kunna fungera behöver respektive part känna till både sitt eget och övriga 

huvudmäns ansvar. 

Folkhälsa 

Utöver ansvarsområden som omnämns under respektive mål i denna överenskommelse 

samverkar huvudmännen inom ett flertal områden bland annat 

folkhälsa. År 2007 antog huvudmännen en gemensam folkhälsopolitisk 

strategi för Norrbotten som innefattar fem prioriterade områden. 

o Ett hälsofrämjande helhetsperspektiv och stödjande miljöer 

o Alla barn och ungdomar i Norrbotten ska ha en trygg, god och hälsosam 

uppväxt 

o Ett bra och tryggt liv mellan ungdom och ålderdom 

o En trygg ålderdom 

Att främja den psykiska hälsan och beakta möjligheter för personer med 

funktionsnedsättning är viktigt i alla målområden. Arbetet leds av ett politiskt 

sammansatt folkhälsopolitiskt råd. 

23


Inom landstingets verksamheter ansvarar Folkhälsocentrum för utveckling 

av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Tillsammans med 

kommuner, myndigheter och andra aktörer genomförs olika insatser för en 

god hälsa hos alla norrbottningar. 

På lokal nivå arbetar kommunerna med att skapa samhälleliga förutsättningar 

för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen utifrån de nationella 

folkhälsomålen. De kommunala folkhälsoråden har en viktig roll i arbetet 

med att prioritera mål, ta fram planer och program, initiera och följa upp 

politiskt beslutade insatser. Arbetet samordnas mellan olika förvaltningar av 

folkhälsosamordnare eller -strateger. 

Barn- och unga 

Målet för arbetet kring barn och unga i Norrbottens län är att alla barn och 

unga har ett sådant stöd att de i möjligaste mån kan fostras, bo och leva i sin 

familj och vara kvar i sin grupp/klass som de tillhör. 

För att motverka en negativ utveckling som leder till allvarlig problematik 

ska landstinget och kommunerna i Norrbotten erbjuda tidiga insatser barnet, 

den unges vardagsmiljö. Verksamheter på basnivå, som i stort sett alla barn 

kommer i kontakt med, är skola, primärvård, barnhälsovård samt ungdomsmottagning. 

När basnivåns kompetens inte är tillräcklig och det finns 

behov av konsultation ska specialistnivån kontaktas. Specialistnivåns resurser 

i kommuner och landsting ska tillförsäkras de barn och ungdomar som 

har en allvarlig och/eller komplicerad problematik. 

Kommunerna i Östra Norrbotten har tillsammans med primärvård, barnoch 

ungdomsmottagning och vuxenpsykiatrin i Kalix deltagit i SKLs modellområdesprojekt, 

2009-2011. Målet var att ta fram ett antal modeller för arbetsoch 

samverkansmetoder som tillgodoser tillgänglighet till rätt vårdnivå och 

insatser för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Arbetet har sedan 2012 

övergått i utvecklingsarbetet PSYNK-psykisk ohälsa som även det leds av 

SKL. 

För att stärka barnoch föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården 

genomförs insatser i syfte att stödja lokalt utvecklingsarbete. Inom 

socialtjänsten pågår arbete med att stödja implementering av Socialstyrelsens 

nationella kunskapsstöd kring placerade barn. En viktig utgångspunkt 

för det lokala utvecklingsarbetet är att stödja placerade barns skolgång och 

hälsa. Ett av underlagen inför beslut om insatser vid placering är att primärvården 

genomför en hälsoundersökning. 

Vuxna/äldre 

Från och med februari 2013 har kommunerna tagit över ansvaret för hemsjukvård 

som innefattar hälso- och sjukvård i ordinärt boende upp till sjuksköterskenivå. 

Inom ramen för samverkan inom missbruks- och beroendevården i Norrbotten 

har genomförts utbildning av Case Manager. Denna insats används 

bland annat för personer med psykiska funktionshinder och allvarliga beroendeproblem. 

Syftet är att koordinera vården för dessa personer så att de kan 

leva ett så självständigt liv som möjligt. 

24


Bättre liv för sjuka äldre syftar till att tillgodose äldres behov av trygghet, 

kontinuitet, samordning och säkerhet i vård och omsorg. Inom ramen för 

denna satsning är ett gemensamt program för vård och omsorg vid demenssjukdom 

framtaget, med målet att öka möjligheten till vård på lika villkor 

samt att på ett kunskapsbaserat sätt omhänderta personer med demenssjukdom 

och deras närstående/anhöriga. 

Ändringar i HSL och SoL från 1 januari 2010 innebär att landsting och 

kommunerna tillsammans ska upprätta en samordnad individuell plan om 

den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda. Den gemensamma 

planeringen ska bygga på delaktighet och samtycke från den enskilde 

och/eller närstående och klargöra det samlade behovet av insatser. Detta 

gäller alla åldersgrupper. 

Kommunens ansvar 

Barn och utbildning 

Skolväsendet omfattar skolformerna förskola, förskoleklass, grundskola, 

grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, samt gymnasiesärskola. 

Där ingår också fritidshem. Utbildningen syftar till att barn och 

elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Alla barns och elevers 

utveckling, lärande och livslång lust att lära, ska främjas. Skolan ska 

även förmedla och förankra respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande 

demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Elevernas 

behov ska beaktas och de ska få stöd och stimulans så att de utvecklas så 

långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och 

elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildning. Utbildningen syftar 

också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga 

personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande 

individer och medborgare. 

I skollagen framgår att hänsyn ska tas till elever i behov av särskilt stöd och 

att skolans har ansvar för att utreda och upprätta åtgärdsprogram för elever 

som riskerar att inte nå uppsatta kunskapskrav eller om eleven uppvisar 

andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan om det 

inte är uppenbart obehövligt. Ansvaret gäller oavsett driftsform. Bestämmelserna 

om särskilt stöd avser inte förskolan. 

Elevhälsa 

För eleverna i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, sameskola, specialskola, 

gymnasieskola och gymnasiesärskola ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan 

ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska 

insatser. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. 

Elevhälsan, inklusive skolpsykolog, har i första hand ett specialpedagogiskt 

och hälsofrämjande uppdrag. Bestämmelserna om Elevhälsan gäller inte i 

förskolan. Skolsköterskor genomför hälsosamtal med barn och ungdomar i 

läsår 4, 7 och läsår 1 på gymnasiet. 

Socialtjänst 

Socialnämnden ansvarar för att vara väl förtrogen med levnadsförhållanden 

för personer med psykiska funktionsnedsättningar samt i sin uppsökande 

verksamhet informera om socialtjänstens verksamhet. Kommunen har planeringsansvar 

på övergripande nivå för de sociala insatserna enligt gällande 

lagstiftning. 

25


Insatserna och stödet från socialtjänsten ser ut på många olika sätt och anpassas 

utifrån individen, problembild och behov. Kommunerna organiserar 

socialtjänsten olika vilket gör att ansvarsfördelningen mellan enheter, avdelningar 

och verksamheter varierar. 

Kommunernas socialtjänst ger frivilligt stöd och insatser enligt socialtjänstlagen 

(SoL), lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), samt 

hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Tvång i samband med missbruk regleras i 

Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) samt i Lag med särskilda 

bestämmelser om vård av unga (LVU). 

Socialtjänsten är skyldig att göra en utredning enligt SoL när någon ansöker 

om en insats. Vid en anmälan tas först ställning till behov av utredning. Socialtjänstens 

utredning består av en kartläggning av den enskildes behov och 

problem ur ett helhetsperspektiv och ligger till grund för beslut om eventuella 

insatser. Ansökan om insatser kan också göras enligt LSS och ska då 

utredas enligt denna lag. Insatser enligt LSS ansvarar kommunen för med 

undantag för rådgivning och annat personligt stöd som är landstingets ansvar. 

Socialtjänsten ska initiera och medverka i arbetet med gemensam vård- och 

omsorgsplanering och individuell plan för personer som är i behov av samordnade 

insatser. Den som har insats enligt LSS skall erbjudas en individuell 

plan. Den ska innehålla beslutade och planerade insatser och upprättas i samråd 

med den enskilde. Den enskilde kan själv begära att en plan upprättas. 

Parterna ska arbeta för att insatserna i planen samordnas. 

Bostäder 

Kommunen ansvarar för att tillgodose behovet av stöd i bostad med särskild 

service och i ordinärt boende. Stödet ska inte enbart inriktas på stöd i boendet 

utan ska vara ett stöd som syftar till att främja den enskildes delaktighet i 

samhället. 

Sysselsättning/fritid 

Socialnämnden har verksamheter som erbjuder meningsfull sysselsättning 

och främjar social gemenskap. Personer med psykisk funktionsnedsättning 

får bistånd med att hitta rätt form av stöd och omsorg för att arbeta, studera 

och/eller delta i fritidssysselsättning. 

Hälso- och sjukvård 

Kommunen ansvarar för hälso- och sjukvårdsinsatser i särskilda boendeformer, 

dagverksamhet och i ordinärt boende för personer 18 år och äldre upp 

till sjuksköterske-, arbetsterapeut- och sjukgymnastnivå. Fast vårdkontakt 

ska erbjudas den enskilde enligt HSL. 

Närstående 

Kommunen ska erbjuda stöd för att underlätta för närstående som stödjer en 

person med psykisk funktionsnedsättning. 

Personligt ombud 

Genom statlig finansiering finns i kommunerna personliga ombud. Verksamheten 

syftar till att personer med psykisk funktionsnedsättning ska få 

stöd att leva ett mer självständigt liv med möjlighet att ta del av samhällets 

utbud av vård, stöd, service, rehabilitering och sysselsättning på jämlika 

villkor. Ombuden arbetar på den enskildes uppdrag och fristående från myndigheter 

och vårdgivare. För den enskilde är personligt ombud en frivillig 

och kostnadsfri verksamhet. 

26


Landstingets ansvar 

Hälso- och sjukvården i länet omfattar över trettio hälsocentraler och fem 

sjukhus; Kiruna, Gällivare, Kalix, Piteå och Sunderby sjukhus. 

Primärvård 

Landstingets hälsocentraler finns i länets alla kommuner och är grunden i 

hälso- och sjukvårdsystemet. Flera mindre orter har distriktsmottagningar, så 

kallade filialer, till hälsocentralerna. På grund av de stora avstånden i Norrbotten 

finns dessutom ett antal förstärkta hälsocentraler med utökade resurser 

exempelvis vårdplatser, akutomhändertagande och ambulanser. 

Enligt HSL ska primärvården” som en del av den öppna vården utan avgränsningar 

vad gäller sjukdom, ålder eller patientgrupper svara för befolkningens 

behov av grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande 

arbete och rehabilitering som inte kräver sjukhusens resurser eller 

kompetens”. Därmed utgör primärvården första linjens sjukvård för psykisk 

hälsa inkluderat diagnostik och behandling. 

När det gäller små barn sker dessa insatser i huvudsak inom mödra- och 

barnhälsovården. Primärvården i länet har de senaste åren förstärkts med 

barnhälsovårdspsykologer i syfte att öka kompetensen att utreda och behandla 

psykisk ohälsa för förskolebarn. 

För barn och ungdomar i skolåldern tillgodoses behovet i samspel mellan 

primärvården, skolhälsovården och socialtjänsten samt vid ungdomsmottagningar 

i länet. 

I syfte att stärka stödet till vuxna har kompetenshöjande insatser genomförts 

där personal utbildats i kognitiv beteendeterapi (KBT). Vissa hälsocentraler 

har även tillgång till beteendevetare. Primärvården har även ansvar för vård 

och behandling av kroniskt psykisk sjuka som inte kräver vuxenpsykiatrins 

resurser. 

Barnsjukvård 

Barnsjukvården i länet innefattar barnoch ungdomsmedicin, -habilitering 

och -psykiatri. Verksamheten är uppbyggd kring två nav, Sunderby sjukhus 

och Gällivare sjukhus. Barnpsykiatrisk slutenvård finns endast på Sunderby 

sjukhus. Specialistmottagningar i öppenvård finns representerad på alla stora 

orter i länet. 

Arbetet utgår från en helhetssyn på barnet/ungdomen och familjen. Det innebär 

att medicinska, sociala, pedagogiska och psykologiska kompetenser 

ofta samverkar i team samt vid behov med samhällets övriga resurser, främst 

inom kommunerna. 

Barnhabiliteringen erbjuder råd, stöd och behandling till barn och ungdomar 

med sjukdomar eller skador som orsakar varaktiga funktionshinder och medför 

habiliterande insatser. All habilitering utformas och genomförs i samverkan 

med barn och familj. 

Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) ska känna igen, bota, lindra och förebygga 

psykisk sjukdom och störning, som utgör hinder för personlig tillväxt 

och mognad samt verka för att barns intressen tillvaratas i samhället. BUP 

ansvarar för att såväl utreda som att behandla barn och ungdomar med mer 

allvarlig/komplex problematik och omfattande psykiatriska vårdbehov. För 

att definiera ansvarsområden och vårdnivåer mellan primärvård och specialistnivå 

(BUP) har antagits en länsgemensam handläggningsöverenskommelse; 

HÖK Barn och unga-psykisk ohälsa, 2010. 

27


Vuxenpsykiatri 

Vuxenpsykiatrin är uppdelad i fyra verksamhetsområden varav tre geografiskt 

indelade områden - Sunderbyn, Gällivare och Piteå - med såväl öppen 

psykiatrisk vård som heldygnsvård. I Öjebyn finns vårdplatser för rättspsykiatrisk 

vård och psykiatrisk långtidsrehabilitering. Kliniken utgör även en 

resurs för övriga vuxenpsykiatrin i länet när det gäller särskilt vårdkrävande 

patienter och är godkända att ta emot häktade eller fängelsedömda som har 

ett akut behov av psykiatrisk specialistvård. 

Vuxenpsykiatrin i Norrbotten ska utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet 

och i samverkan erbjuda norrbottningar från 18 år och äldre en högkvalitativ 

och välfungerande psykiatrisk specialistvård i öppen- och slutenvård. Olika 

kompetenser bidrar med specialistkunskaper och omvårdnad för att genom 

teamarbete medverka till god vård utifrån patientens behov. 

En viktig del utgörs av samverkan med vårdgrannar och övrig hälso- och 

sjukvård kring patienter med behov som omfattar flera specialiteter. Psykiatrin 

i Sunderby sjukhus utgör även kompetenscentrum för missbruks- och 

beroendevård i länet och ger konsultativt stöd samt har tillgång till heldygnsvård. 

Internmedicin 

De internmedicinska specialiteterna kommer främst i kontakt med psykisk 

ohälsa vid akuta abstinensfaser av alkoholmissbruk. För övriga droger omhändertas 

patienter när det finns risk för livshotande intoxikationer. Abstinensfasen 

för cannabis, centralstimulerande, hallucinogener och opiater domineras 

av psykologiska, psykiatriska tillstånd som oro, ångest och agitation. 

28


Avvikelsehantering 

Avvikelsehantering är en viktig del i arbetet med kvalitetssäkring och utveckling. 

Enligt SOSFS 2005:12 4 kap. 6§ ska hälso- och sjukvårdspersonal 

rapportera avvikelser som är av betydelse för patientsäkerheten till den som 

hos vårdgivaren svarar för avvikelsehantering. 

Enligt SOSFS 2011:9 5 kap. 3§ ska den som bedriver socialtjänst eller verksamheter 

enligt LSS ska ta emot och utreda klagomål och synpunkter på 

verksamhetens kvalitet. 

När en avvikelserapport rör samverkan mellan olika vårdgivare är det av 

största vikt att följa gällande rutiner för hantering av dessa avvikelser. 

Vid brister i samverkan mellan landstinget och en kommun ska avvikelserapport 

skrivas så att förbättringar kan ske. Avvikelser som gäller landstinget 

hanteras enligt landstingets generella rutiner för avvikelsehanteringsprocessen. 

Avvikelserapport som gäller kommunen skickas till medicinskt ansvarig 

sjuksköterska, MAS, i kommunen. Avvikelsehanteringen hos kommunen 

sker därefter enligt lokala rutiner. 

Respektive närsjukvårdschef i Kiruna, Gällivare, Piteå, Kalix och Sunderby 

sjukhus ansvarar för samordning, avvikelsehantering och uppföljning inom 

sitt närsjukvårdsområde. 

Former för hur samverkansproblem/tvister 

mellan parterna ska lösas 

Frågor angående tillämpning av denna överenskommelse som inte kan lösas 

i samförstånd ska lyftas till närmaste verksamhetsnivå. Om frågan inte kan 

lösas i linjeorganisationen ska rapportering ske till den politiska samverkansnivån. 

Om parterna inte är överens kan ett gemensamt utlåtande inhämtas från juristerna 

på Sveriges Kommuner och Landsting. Kostnaden för detta fördelas 

lika mellan huvudmännen. 

Uppföljning och avtalstid 

Överenskommelsen gäller tills vidare och ska följas upp en gång per år i 

samråd med brukaroch närståendeorganisationer. Ansvarig för uppföljning 

är Länsstyrgruppen. 

29


Matris för uppföljning 

Nedan redovisas prioriterade områden med identifierade mål och indikatorer 

för gemensam uppföljning i länet. 

Mål Indikator Uppföljningsmetod Rapportering, 

senast 

Gemensamt 

1. Lokala samverkansöverenskommelser 

- Antal upprättade lokala samverkansöverenskommelser 

Fastställs av Länsstyrgrupp 

2014-09-31 

2. Brukar- och anhörigmedverkan 

- En länsstrategi och struktur för 

samverkan är upprättad 

Fastställs av Länsstyrgrupp 

2014-05-31 

Brukarorganisationer har deltagit 

och lämnat synpunkter på: 

- länsöverenskommelse 2013- 

2014 

- lokala överenskommelser 

- revidering av länsöverenskommelse 

2013-2014 

2013-06-31 

2014-09-30 

2014-08-31 

3. Samordnad individuell 

plan (SIP) 

- Antal barn under 18 år för vilka 

det är upprättad en SIP 

- Antal barn under 18 år som 

uppskattats ha behov av en SIP 

SKL:s inmatningsverkstyg 




Meddix öppenvårdsmodul för 

öppen/ sluten psykiatrisk vård, 

barn/unga är: 

- utvecklad 

- implementerad i verksamheterna 

Redovisning till 



Barn och unga 

1. Webbaserad information 

- Information finns tillgänglig på 

respektive huvudmans hemsida 


2013-09-30 

2. Placering i HVB-hem 

eller särskilt ungdomshem 

- 90 % av berörda verksamheter 

har kunskap om Norrbus riktlinjer 

- Antalet vårddygn för placerade 

barn/unga utanför hemmet 

Enkät 

Socialtjänsten mäter 

antalet vårddygn 

2014-11-30 

2016 

- Minst 70 % av placerade barn 

under ett år har genomgått hälsoundersökning 

i samband med 

placering enligt SoL och LVU. 

Utveckla för att 

fånga statistik. 

2016 

30


Mål Indikator Uppföljningsmetod Rapportering, 

senast 

Personer med omfattande/komplicerad 

psykiatrisk problematik 

1. Anhöriga och närstående 

2. Vuxna med psykisk 

funktionsnedsättning/missbruk, 

beroende 

- Utbildning har erbjudits personer 

med schizofreni och deras 

anhöriga 

- Arbeta fram överenskommelse 

om samarbete missbruk/beroende 

- Implementering av överenskommelse 

missbruk/ beroende har 

påbörjats 

3. Boende - Kommunerna genomför inventering, 

analyserar resultatet, arbetar 

fram en utvecklingsplan 

4. Sysselsättning och 

arbetsrehabilitering 

- Tillgång till arbetslivsinriktad 

rehabilitering, enligt IPSmodellen. 

5. Kvalitetsregister - Minst 50 % av patienterna är 

registrerade i relevanta psykiatriska 

kvalitetsregister 

- Minst 50 % av patienterna som 

registrerats i PsykosR och Bipolär 

har fått en uppföljning av läkemedelsbehandling 

6. Tvångsåtgärder - Landstinget har under 2013 

deltagit med ett team i SKL:s 

genombrottsprogram 

Respektive kommun 

Data från PsykosR 



Ansvarar respektive 

kommun 


Data från PsykosR 

Data från KCP: s 

befintliga registerstatistik. 

Data till SKL 

okt 2013 

Som ovan 


2014-08-31 




7. Äldre med psykisk 

funktionsnedsättning 

- En fördjupad kartläggning har 

genomförts av behov och åtgärder 

för personer >65 år med psykisk 

funktionsnedsättning som blir 

äldre eller personer vilka förvärvar 

psykisk ohälsa som äldre 



2014-12-31 

8. Hjälpmedel - Hjälpmedel förskrivs i enlighet 

med huvudmännens gemensamma 

policy- och samverkansdokument, 



och landsting 

31


Bilaga 1 

Befintliga samverkansavtal, program, överenskommelser och riktlinjer mellan 

länets kommuner och landsting i Norrbottens län. 

• Psyk-Ädel ramavtal, (1994) 

• Avtal om ansvarsfördelning för hjälpmedel i Norrbottens län, (2006) 

• Ramavtal om läkarmedverkan i särskilda boenden, (2007) 

• Norrbus - Riktlinjer för samverkan kring barn och unga med behov 

av insatser från fler än en aktör, Norrbottens län, (2008) Revidering 

pågår 

• Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten, (2011) 

• Överenskommelse om politisk samverkan inom hälso- och sjukvård, 

omsorg och skola mellan kommuner och landsting, (2012) 


schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, Norrbottens län, 

(2012) 

• Gemensamma riktlinjer för samverkan – Samordnad individuell 

plan, Norrbotten län, (2013 1:1) 

• Hälsoundersökning av barn/unga inför placering enligt SoL eller 

LVU, Norrbotten län, (2013) 

• Förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning, 

policy och samverkan, Norrbottens län, (2013) 

• Riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning, 

Norrbottens län, (2013) 

• Samverkansavtal för köp, leasing och transporter av hjälpmedel, 

(2013) 

• Kommunaliserad hälso- och sjukvård i hemmen, (2013) 

32


Källförteckning 

Lagar, nationella riktlinjer, föreskrifter och allmänna råd, meddelandeblad 

och cirkulär, rapporter samt styrdokument från regeringen och Sveriges 

kommuner och landsting. 

Propositioner/Lagar 

• Hälso- och sjukvårdslagen, (HSL 1982:763) 

• Socialtjänstlagen, (SoL 2001:453) 

• Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, (LSS 

1993:387) 

• Patientsäkerhetslagen, (2010:659) 

• Skollagen, elever i behov av särskilt stöd, (2010:800) 

• Lagen om psykiatrisk tvångsvård, (LPT 1991:1128) 

• Lagen om rättspsykiatrisks vård, (LRV 1991:1129) 

• Hälso- och sjukvård, social omsorg (Prop. 2006/07:1) Regeringsbeslut 

om satsningar i syfte att inför förstärkt vårdgaranti inom barnoch 

ungdomspsykiatrin 

• Stöd till personer som vårdar/stödjer närstående, (Prop. 2008/09:2) 

• Vissa psykiatrifrågor mm, (Prop. 2008/09:193) 

• Ny vårdform inom den psykiatriska tvångsvården, (Prop. 

2007/08:70) 

Regeringen – skrivelser och beslut 

• En politik för personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning, 

(Regeringens skrivelse 2008/09:185) 

• PRIO-plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012- 

2016 

Föreskrifter och allmänna råd 

• Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, 

(SOSFS 2005:12) 

• Ledningssystem för kvalitetsarbete, (SOSFS 2011:9) 

• Föreskrifter och allmänna råd om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatriskvård, 

(SOSFS 2008:18) 

• Vägledning om placerade barns skolgång och hälsa-ett gemensamt 

ansvar, (SoS och Skolverket 2013) 

• Det är mitt hem – vägledning om boende och boendestöd för personer 

med psykisk funktionsnedsättning (SoS vägledning 2010) 

• Att ge ordet och lämna plats - Vägledning om brukarmedverkan och 

inflytande inom socialtjänst, psykiatri och missbruks- och beroendevård, 

(SoS 2013) 

33


Nationella riktlinjer 

• Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård, (2007) 

• Ambition och ansvar, slutbetänkande av Nationella psykiatrisamordningen, 

(SOU 2006:100) 


schizofreniliknande tillstånd, (SoS 2011) 

• Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom, 

(SoS 2010) 

Meddelandeblad och cirkulär 

• Frågor om information, beslutskompetens och sekretess när barn under 

18 år söker hälso- och sjukvård (SoS Meddelandeblad 7/2010) 

• Stöd till anhöriga ställer krav på strategi (SoS meddelandeblad, 


• Överenskommelse om samarbete, (SoS meddelandeblad 1/2010) 

• Hälso- och sjukvårdens ansvar för information, råd och stöd till 

barn, (SKL Cirkulär 09:65) 

• Äldres behov av psykiatrisk vård och stöd (SoS rapport 2010) 

• Fokus på anhöriga, (SoS nyhetsbrev nr 17, 18/2010) om hur stöd till 

anhöriga till personer med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning 

kan utvecklas 

• Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre (SoS) 

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-6-29 

Sveriges kommuner och landsting 

• Rätt insatser i rätt tid för barn och ungdomar med psykisk ohälsa, 

(SKL dnr 07/1803) 

• Överenskommelse mellan regeringen och SKL om förstärkt vårdgaranti 

för insatser till barn och unga med psykisk ohälsa, (2009-02-26 

nr 1:7) 

• En långsiktig gemensam handlingsplan för Psykisk hälsa, 2012-2016 

Sveriges kommuner och Landsting (SKL) 

• Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2013 - överenskommelse 

mellan staten och SKL 

34


TJÄNSTEUTLÅTANDE 

Respektive nämnd Datum Diarienummer 

Titel/yrke 

2013-08-21 SN 2013/99 


Överenskommelse om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning 

– mellan kommuner och landsting i Norrbotten 


Att arbetsutskottet föreslår socialnämnden att anta Överenskommelse om samarbete 

för personer med psykisk funktionsnedsättning – mellan kommuner och landsting i 

Norrbotten 

Att i samarbete med landstinget upprätta lokala handlingsplaner för detta arbete 

Bakgrund och ärendebeskrivning 

Kommuner och landsting är skyldiga att ha överenskommelser om samarbete när det 

gäller personer med psykiska funktionsnedsättningar enligt bestämmelser i hälsooch 

sjukvårdslagen (HSL) och i Socialtjänstlagen (SoL). Skyldigheten att ingå 

överenskommelser syftar till att utifrån gemensamma mål identifiera områden där det 

är nödvändigt med ett gemensamt ansvar för vård och stöd till personer med 

psykiska funktionsnedsättningar. 

Av överenskommelsen framgår vilka målgrupper som omfattas, gemensamma mål 

för landstingens och kommunernas verksamheter, rutiner för samarbete och hur 

individuella planer ska upprättas, ansvarsfördelningen på områden där gemensamma 

insatser krävs samt former för hur tvister mellan parter ska lösas. 

Prioriterade målgrupper är: 

Barn och unga mellan 0-25 år som, har eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa och 

sjukdom. 

Personer som har en psykisk funktionsnedsättning med väsentliga svårigheter att 

utföra aktiviteter inom viktiga livsområden och dessa begränsningar har funnits eller 

kan bestå under en längre tid. Svårigheterna skall vara en konsekvens av psykisk 

ohälsa. 

Titel/yrke 


Bitr förvaltningschef 

__________________________________________________________________________________________ 




Kommun Folkmängd Fördelning % Andel av finansiering i kr. Alternativ fördelning i kr. 

Arjeplog 3 054 1% 8 598 kr - kr 

Arvidsjaur 6 467 3% 18 207 kr - kr 

Boden 27 598 11% 77 698 kr 75 000 kr 

Gällivare 18 307 7% 51 541 kr 50 000 kr 

Haparanda 9 904 4% 27 883 kr 30 000 kr 

Jokkmokk 5 086 2% 14 319 kr - kr 

Kalix 16 518 7% 46 504 kr 45 000 kr 

Kiruna 22 972 9% 64 674 kr 65 000 kr 

Luleå 74 905 30% 210 884 kr 300 000 kr 

Pajala 6 279 3% 17 678 kr - kr 

Piteå 41 078 17% 115 649 kr 115 000 kr 

Älvsbyn 8 200 3% 23 086 kr 20 000 kr 

Överkalix 3 497 1% 9 845 kr - kr 

Övertorneå 4 772 2% 13 435 kr - kr 

Summa 248 637 100% 700 000 kr 700 000 kr

Länssamordnare Samverkan mot våld i nära relation 

Norrbottens län har under de senaste åren kraftsamlat för att förstärka och förbättra arbetet 

med ett samlat och effektivt stöd till de som utsatts för våld i nära relation. 

Vi söker nu, under förutsättning av erforderliga beslut, en länssamordnare för Samverkan 

mot Våld. 

Samverkan mot våld är idag en myndighetssamverkan mellan länets kommuner, Norrbottens 

läns landsting, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. 

Det är statens, kommunernas och landstingens ansvar att tillgodose de drabbades behov av 

skydd, stöd och vård. De ideella organisationernas verksamheter är ett betydelsefullt 

komplement till kommunernas ansvar för stöd till de brottsutsatta. Samordning av insatserna 

är nödvändigt för att ge ett samlat och effektivt stöd till barn som utsatts eller bevittnat våld i 

nära relationer, våldsutsatta vuxna och förövare som vill ha hjälp att komma ifrån ett 

våldsbeteende. 

Länssamordnaren ska utifrån definierat uppdrag identifiera prioriterade utvecklingsområden, 

samordna huvudmännens uppdrag, samt ansvara för utveckling av insatser till såväl den 

utsatte, som förövaren och de som arbetar med frågan. Detta inkluderar utveckling och 

administration av den webbportal som är lanserad i länet. 

Vi söker dig med mycket goda kunskaper inom området, god administrativ vana samt god 

kännedom om de olika huvudmännens ansvar för och arbete med målgrupperna. Du bör ha 

kännedom om såväl internationella som nationella konventioner, lagar, riktlinjer och 

målsättningar. 

Samordnaren ansvarar för att utveckla samverkansorganisationen, processer och strategier 

för samverkan. Omvärldsbevakning som stöd till länets aktörer är en del av uppdraget. 

Vi söker dig som är socionom, beteendevetare eller har annan motsvarande 

högskoleutbildning, och har gedigen erfarenhet inom området. 

Erfarenheter av arbete inom politikerstyrda organisationer är meriterande. 

Som person är du flexibel och lyhörd för de olika huvudmännens behov, samt har förmågan 

att skapa förtroende. För att lyckas i uppdraget är det viktigt med god samarbetsförmåga 

och en tydlighet i kommunikationen med andra. Stor vikt kommer att läggas vid personlig 

lämplighet. Förmåga att arbeta självständigt och att ha lätt för att uttrycka sig i skrift och tal, 

är viktiga förutsättningar. 

Arbetet omfattar hela Norrbottens län. 

Körkort erfordras. 

Anställningen är på heltid, tills vidare, med placering på Kommunförbundet Norrbotten, 

Luleå.

För mer information om tjänsten, tag kontakt med: 

Socialchef Mikael Lekfalk, Luleå, tel 0920-453000 

Utvecklingsstrateg Tanya Jendersen, Norrbottens läns landsting, tel 0920-284094, 070- 

2330038 

Fackliga företrädare Kommunförbundet Norrbotten: 

Marja-Leena Komulainen Akademikerförbundet SSR, tel 0920-205411 

Thomas Lindmark, Vision, tel 0920-205446 

Välkommen med din ansökan! 

Sista ansökningsdag 2013-06 -10 

Tillträde enligt överenskommelse 

Ansökan skickas till: 


Box 947 

971 28 Luleå 

eller via e-post: 

info@bd.komforb.se


ARBETSUTSKOTT 



1(1) 


Länssamordnare - samverkan mot våld i nära 

relationer 

Ärendetext 

Rekryteringsarbetet av en Länssamordnare som ska ta vid när projektet 

Samverkan mot våld nu avslutas. Denna befattning kommer gemensamt 

att finansieras av kommuner och landsting, förhoppningsvis är även 

polisen med på ett hörn. Formellt beslut tas under hösten. 

Utgår man från att anställningen plus omkostnader i arbetet med Våld i 

nära relationer kostar 1 000 tkr per 

år så ser fördelningen ut enligt följande: 

Kommuner: 70%, NLL: 20% (30%) och Polis 10% (0%). 

Kommunernas andel är då 700 tkr. Bifogar ett förslag till fördelning som 

bygger på befolkningsunderlag. 

Haparanda, 9 904 innevånare, 4% -dvs. 27 883 kr eller alternativt: 30 000 

kr/år 


Socialnämndens arbetsutskott beslutar att föreslå nämnden att 

medfinansiera tjänsten som länssamordnare 

___________

SOSFS 2011:9 (M och S) 

Föreskrifter och allmänna råd 

Ledningssystem för 

systematiskt kvalitetsarbete 

Socialstyrelsens 

författningssamling

I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens 

föreskrifter och allmänna råd. 

• Föreskrifter är bindande regler. 

• Allmänna råd innehåller rekommendationer om hur en författning kan 

eller bör tillämpas och utesluter inte andra sätt att uppnå de mål som avses 

i författningen. 

Socialstyrelsen ger årligen ut en förteckning över gällande föreskrifter 

och allmänna råd. 

SOSFS kan beställas från Socialstyrelsens beställningsservice, 

120 88 Stockholm, fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se 

ISSN 0346-6000, 0346-6019 Artikelnr 2011-6-38 

Tryck: Edita Västra Aros, Västerås 2011

Socialstyrelsens författningssamling 

Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd 

om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete; 

beslutade den 28 juni 2011. 

SOSFS 

2011:9 

(M och S) 

Utkom från trycket 

den 20 juli 2011 

Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd av 14 § förordningen 

(1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade, 8 kap. 

5 § socialtjänstförordningen (2001:937), 4 § 2 och 3 förordningen 

(1985:796) med vissa bemyndiganden för Socialstyrelsen att meddela 

föreskrifter m.m. samt 8 kap. 5 § första stycket 1 och 4 och andra 

stycket patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) och beslutar följande 

allmänna råd. 

1 kap. Tillämpningsområde 

1 § Dessa föreskrifter ska tillämpas i arbetet med att systematiskt och 

fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i sådan verksamhet som omfattas 

av 

1. 31 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), 

2. 16 § tandvårdslagen (1985:125), 

3. 6 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, 

LSS, och 

4. 3 kap. 3 § tredje stycket socialtjänstlagen (2001:453). 

2 § Föreskrifterna ska även tillämpas i det systematiska patientsäkerhetsarbetet 

som vårdgivare ska bedriva enligt 3 kap. patientsäkerhetslagen 

(2010:659). 

2 kap. Definitioner 

1 § I dessa föreskrifter och allmänna råd avses med: 

hälso- och sjukvård 

verksamhet som omfattas av hälso- och 

sjukvårdslagen (1982:763), tandvårdslagen 

(1985:125), lagen (2001:499) om omskärelse 

av pojkar samt verksamhet inom detaljhandel 

med läkemedel enligt lagen (2009:366) 

om handel med läkemedel 

3

SOSFS 

2011:9 

4 

1. kommunal nämnd, i fråga om sådan verk- 

samhet enligt lagstiftningen om stöd och 

service till vissa funktionshindrade som 

kommunen eller landstinget har ansvar för, 

och 

2. annan juridisk person eller enskild näringsidkare 

som bedriver verksamhet enligt 

lagstiftningen om stöd och service till vissa 

funktionshindrade 

vårdgivare 

socialtjänst 

den som bedriver 

socialtjänst 

den som bedriver 

verksamhet enligt 

LSS 

ledningssystem 

process 

kvalitet 

statlig myndighet, landsting och kommun i 

fråga om sådan hälso- och sjukvård som 

myndigheten, landstinget eller kommunen 

har ansvar för samt annan juridisk person 

eller enskild näringsidkare som bedriver 

hälso- och sjukvård 

verksamhet som omfattas av bestämmelsen 

i 3 kap. 3 § tredje stycket socialtjänstlagen 

(2001:453) 

I sådan verksamhet inkluderas även verksamhet 

som bedrivs enligt lagen (1990:52) 

med särskilda bestämmelser om vård av 

unga eller enligt lagen (1988:870) om vård 

av missbrukare i vissa fall 

1. socialnämnd eller motsvarande kommu- 

nal nämnd, i fråga om sådan socialtjänst 

som kommunen har ansvar för, 

2. Statens institutionsstyrelse, då den myndigheten 

bedriver socialtjänst, och 

3. annan juridisk person eller enskild näringsidkare 

som bedriver socialtjänst 

system för att fastställa principer för ledning 

av verksamheten 

serie aktiviteter som främjar ett bestämt 

ända mål eller ett avsett resultat 

att en verksamhet uppfyller de krav och mål 

som gäller för verksamheten enligt lagar och 

andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, 

socialtjänst och stöd och service till vissa 

funktionshindrade och beslut som har meddelats 

med stöd av sådana föreskrifter 

För vårdgivare som endast bedriver verksamhet 

som omfattas av lagen (2001:499) 

om omskärelse av pojkar eller lagen 

(2009:366) om handel med läkemedel avses 

i dessa föreskrifter och allmänna råd

egenkontroll 

vårdskada 

allvarlig vårdskada 

med kvalitet endast att en verksamhet uppfyller 

de krav och mål som gäller för verksam 

heten enligt 3 kap. patientsäkerhetslagen 

(2010:659) 

systematisk uppföljning och utvärdering av 

den egna verksamheten samt kontroll av att 

den bedrivs enligt de processer och rutiner 

som ingår i verksamhetens ledningssystem 

lidande, kroppslig eller psykisk skada eller 

sjukdom samt dödsfall som hade kunnat 

und vikas om adekvata åtgärder hade vidtagits 

vid patientens kontakt med hälso- och 

sjukvården 

vårdskada som 

1. är bestående och inte ringa, eller 

2. har lett till att patienten fått ett väsentligt 

ökat vårdbehov eller avlidit 

SOSFS 

2011:9 

3 kap. Ansvar för och användning av ett ledningssystem 

1 § Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet 

enligt LSS ska ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. 

Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande 

utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. 


enligt LSS ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, 

följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. 


enligt LSS ska ange hur uppgifterna som ingår i arbetet med att systematiskt 

och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten är fördelade i 

verksamheten. 

4 kap. Ledningssystemets grundläggande uppbyggnad 


enligt LSS ska anpassa ledningssystemet till verksamhetens inriktning 

och omfattning. 

Allmänna råd 

Standarder, tekniska specifikationer och modeller för kvalitets- och 

verksamhetsutveckling kan ge stöd då ett ledningssystem ska byggas 

upp. 

5

SOSFS 

2011:9 

Processer och rutiner 


enligt LSS ska identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten 

som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. 


enligt LSS ska i varje process enligt 2 § 

1. identifiera de aktiviteter som ingår, och 

2. bestämma aktiviteternas inbördes ordning. 

4 § För varje aktivitet ska vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst 

eller verksamhet enligt LSS vidare utarbeta och fastställa de rutiner 

som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. 

Rutinerna ska dels beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur en 

aktivitet ska utföras, dels ange hur ansvaret för utförandet är fördelat 

i verksamheten. 

Samverkan 

Socialtjänst och LSS 

5 § Den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska 

identifiera de processer enligt 2 § där samverkan behövs för att säkra 

kvaliteten på de insatser som ges i verksamheten. 

Det ska framgå av processerna och rutinerna hur samverkan ska 

bedrivas i den egna verksamheten. 

Det ska genom processerna och rutinerna även säkerställas att samverkan 

möjliggörs med andra verksamheter inom socialtjänsten eller 

enligt LSS och med vårdgivare, myndigheter, föreningar och andra 

organisationer. 


6 § Vårdgivaren ska identifiera de processer enligt 2 § där samverkan 

behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskada. 

Det ska framgå av processerna och rutinerna hur samverkan ska 

bedrivas i den egna verksamheten. 

Det ska genom processerna och rutinerna även säkerställas att samverkan 

möjliggörs med andra vårdgivare och med verksamheter inom 

socialtjänsten eller enligt LSS och med myndigheter. 

5 kap. Systematiskt förbättringsarbete 

Riskanalys 


enligt LSS ska fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser 

skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. 

6

För varje sådan händelse ska vårdgivaren eller den som bedriver 

socialtjänst eller verksamhet enligt LSS 

1. uppskatta sannolikheten för att händelsen inträffar, och 

2. bedöma vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden 

av händelsen. 

SOSFS 

2011:9 

Egenkontroll 


enligt LSS ska utöva egenkontroll. 

Egenkontrollen ska göras med den frekvens och i den omfattning 

som krävs för att vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller 

verksamhet enligt LSS ska kunna säkra verksamhetens kvalitet. 


Egenkontrollen kan innefatta 

– jämförelser av verksamhetens resultat med uppgifter i nationella 

och regionala kvalitetsregister enligt 7 kap. patientdatalagen 

(2008:355), 

– jämförelser av verksamhetens resultat dels med uppgifter i öppna 

jämförelser, dels med resultat för andra verksamheter, 

– jämförelser av verksamhetens nuvarande resultat med tidigare 

resultat, 

– målgruppsundersökningar, 

– granskning av journaler, akter och annan dokumentation, 

– undersökning av om det finns förhållningssätt och attityder hos 

personalen som kan leda till brister i verksamhetens kvalitet, 

– analys av uppgifter från patientnämnder, och 

– inhämtande av synpunkter från revisorer och intressenter. 

Utredning av avvikelser 

Klagomål och synpunkter 


enligt LSS ska ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens 

kvalitet från 

1. vård- och omsorgstagare och deras närstående, 

2. personal, 

3. vårdgivare, 

4. de som bedriver socialtjänst, 

5. de som bedriver verksamhet enligt LSS, 

6. myndigheter, och 

7. föreningar, andra organisationer och intressenter. 

7

SOSFS 

2011:9 

Rapporteringsskyldighet 

4 § Bestämmelser om rapporteringsskyldighet 

1. för hälso- och sjukvårdspersonal finns i 6 kap. 4 § patientsäkerhetslagen 

(2010:659), 

2. för den som fullgör uppgifter inom socialtjänsten eller vid Statens 

institutionsstyrelse finns i 14 kap. 3 § socialtjänstlagen (2001:453), 

och 

3. för den som fullgör uppgifter i verksamhet enligt lagstiftningen om 

stöd och service till vissa funktionshindrade finns i 24 b § LSS. 

5 § Bestämmelser om skyldighet 

1. för vårdgivaren att utreda händelser i verksamheten som har medfört 

eller hade kunnat medföra vårdskada finns i 3 kap. 3 § patientsäkerhetslagen 

(2010:659), 

2. för den som bedriver socialtjänst att utan dröjsmål dokumentera, 

utreda och avhjälpa eller undanröja ett missförhållande eller en påtaglig 

risk för ett missförhållande finns i 14 kap. 6 § socialtjänstlagen 

(2001:453), och 

3. för den som bedriver verksamhet enligt LSS att utan dröjsmål dokumentera, 

utreda och avhjälpa eller undanröja ett missförhållande 

eller en påtaglig risk för ett missförhållande finns i 24 e § LSS. 

Sammanställning och analys 

6 § Inkomna rapporter, klagomål och synpunkter ska sammanställas 

och analyseras för att vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst 

eller verksamhet enligt LSS ska kunna se mönster eller trender som 

indikerar brister i verksamhetens kvalitet. 

Förbättrande åtgärder i verksamheten 

7 § På grundval av resultaten av de aktiviteter som anges i 1–6 §§ ska 

de åtgärder vidtas som krävs för att säkra verksamhetens kvalitet. 

Förbättring av processerna och rutinerna 

8 § Om resultaten av de aktiviteter som anges i 1–6 §§ visar att processerna 

och rutinerna inte är ändamålsenliga för att säkra verksamhetens 

kvalitet, ska processerna och rutinerna förbättras. 

6 kap. Personalens medverkan i kvalitetsarbetet 


enligt LSS ska säkerställa att verksamhetens personal arbetar i enlighet 

med processerna och rutinerna som ingår i ledningssystemet. 

8

2 § Enligt 6 kap. 4 § patientsäkerhetslagen (2010:659) är hälso- och 

sjukvårdspersonalen skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. 

SOSFS 

2011:9 

3 § Av 14 kap. 2 § socialtjänstlagen (2001:453) och 24 a § LSS framgår 

det att var och en som fullgör uppgifter inom socialtjänsten eller i 

verksamhet enligt LSS är skyldig att medverka i verksamhetens kvalitetsarbete. 

7 kap. Dokumentationsskyldighet 

1 § Arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra 

verksamhetens kvalitet ska dokumenteras. 


Vårdgivare som omfattas av 1 kap. 1 § 1 och 2 eller den som bedriver 

socialtjänst eller verksamhet enligt LSS bör med dokumentationen 

som utgångspunkt varje år upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse 

av vilken det bör framgå 

– hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och 

säkra verksamhetens kvalitet har bedrivits under föregående kalenderår, 

– vilka åtgärder som har vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet, 

och 

– vilka resultat som har uppnåtts. 

Berättelsen bör ha en sådan detaljeringsgrad 

– att det går att bedöma hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande 

utveckla och säkra kvaliteten har bedrivits i verksamhetens 

olika delar, och 

– att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. 

Berättelsen bör hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den. 

2 § Enligt 3 kap. 10 § patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren 

senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. 

Utöver vad som framgår av 3 kap. 10 § patientsäkerhetslagen ska 

patientsäkerhetsberättelsen innehålla uppgifter om hur 

1. ansvaret enligt 3 kap. 9 § patientsäkerhetslagen har varit fördelat, 

2. patientsäkerheten genom egenkontroll enligt 5 kap. 2 § har följts 

upp och utvärderats, 

3. samverkan enligt 4 kap. 6 § har möjliggjorts för att förebygga att 

patienter drabbas av vårdskada, 

4. risker för vårdskador har hanterats enligt 5 kap., 

9

SOSFS 

2011:9 

5. rapporter enligt 6 kap. 4 § patientsäkerhetslagen har hanterats, och 

6. inkomna klagomål och synpunkter enligt 5 kap. 3 § som har betydelse 

för patientsäkerheten har hanterats. 

Av patientsäkerhetsberättelsen ska det vidare framgå hur många händelser 

som har utretts enligt 3 kap. 3 § patientsäkerhetslagen under 

föregående kalenderår och hur många vårdskador som har bedömts 

som allvarliga. 

3 § Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad 

1. att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet 

har bedrivits i verksamhetens olika delar, och 

2. att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. 

8 kap. Undantagsbestämmelse 

1 § Socialstyrelsen kan medge undantag för en viss verksamhet från 

en eller flera av bestämmelserna i 3–7 kap., om det finns särskilda 

skäl. 

1. Denna författning träder i kraft den 1 januari 2012. 

2. Genom författningen upphävs 

– Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem 

för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården 

– Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:11) 

om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, 

LVM och LSS. 

Socialstyrelsen 

LARS-ERIK HOLM 

Georg Lagerberg 

10


ARBETSUTSKOTT 



1(1) 

§ 90 Diarienummer SN 2012/138 

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete - 

SOSFS 2011:9 

Ärendetext 

Den nämnd som ansvarar för socialtjänsten och LSS ska ansvara för att 

det finns ett 

ledningssystem. Socialnämnden är också vårdgivare eftersom den 

bedriver hälso-och sjukvård. Socialnämnden ska med stöd av 

ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och 

förbättra verksamheterna. 


Socialnämndens arbetsutskott beslutar att föreslå socialnämnden att 

godkänna dokumentet för ledningssystem och systematiskt 

kvalitetsarbete. 

Sammanfattning 

Den nämnd som ansvarar för socialtjänsten och LSS ska ansvara för att 

det finns ett 

ledningssystem. Socialnämnden är också vårdgivare eftersom den 

bedriver hälso-och sjukvård. Socialnämnden ska med stöd av 

ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och 

förbättra verksamheterna. 

___________


SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 


2012-08-28 

Sida 7 

Sn § 80 

Ledningssystem och systematiskt kvalitetsarbete 

Beslut 

Socialnämnden beslutar att införa ”Ledningssystem för systematiskt 

kvalitetsarbete” enligt socialstyrelsens föreskrift 2011:9. 

Ärendebeskrivning 

Carina redogör för Infosoc-programmet som kommer att hjälpa oss 

med kvalitetarbete och avvikelserapportering inom nämndens 

arbetsområde 

2012-06-13 Snau 

Socialnämndens arbetsutskott tar del av informationen och föreslår 

socialnämnden att införa från 1 januari 2013 ledingssystemet och 

systematiskt kvalitetsarbete enl. socialstyrelsen rekommendation. 

Beslutsunderlag 

- Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Dnr.2012/138.00 

________ 

Beslutsexpediering 


Annika Kostet Green 

Justerare

FÖRSLAG 

Fastställt av Datum Giltighetstid 

Socialnämnden 2013-09-10 Tillsvidare 

Dokumenttyp Reviderad Gäller för 

Ledningssystem enligt 

2013 Stöd omsorg inkl. privata 

SOSFS 2011:9 

utförare och Social omsorg 

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom 

Socialförvaltningen i Haparanda Stad 

Innehållsförteckning 

Inledning .................................................................................................................................................. 3 

Vad är kvalitet? ........................................................................................................................................ 3 

Kvalitetsarbetets olika faser .................................................................................................................... 4 

Kvalitetssäkring ................................................................................................................................... 4 

Kvalitetsstyrning .................................................................................................................................. 4 

Kvalitetskontroll .................................................................................................................................. 4 

Kvalitetsutveckling............................................................................................................................... 4 

Ansvarsfördelning ................................................................................................................................ 5 

LEDNINGSSYSTEMETS SEX HUVUDPUNKTER .......................................................................................... 7 

Processer och aktiviteter ..................................................................................................................... 7 

Rutiner ................................................................................................................................................. 7 

Samverkan - intern och extern ............................................................................................................ 7 

Systematiskt förbättringsarbete.......................................................................................................... 7 

Ledningssystemet som ett förbättringshjul ........................................................................................ 8 

1

FÖRSLAG 






SOSFS 2011:9 


LEDNINGSSYSTEMETS SEX HUVUDPUNKTER 

1. Processer och aktiviteter 

2. Rutiner 

3. Samverkan - intern och extern 

4. Systematiskt förbättringsarbete 

Riskanalys 

Egenkontroll 


Rapporteringsskyldighet. 

5. Personalens medverkan. 

6. Dokumentationsskyldighet. 

Bilaga: 

Sammanställning av kvalitetsarbetet på nationell, kommunal, enhets- och 

Individuell nivå. 

2

FÖRSLAG 






SOSFS 2011:9 


Inledning 

Enligt Socialtjänstlagen 3 kap 3 § ska insatser inom socialtjänsten vara av god 

kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med 

lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och 

fortlöpande utvecklas och säkras. Lag (2009:596). 

Enligt Hälso- och sjukvårdslagen 31 § ska kvaliteten i verksamheten systematiskt 

och fortlöpande utvecklas och säkras. Lag (1996:787). Även i 6 § Lagen om stöd 

och service för vissa funktionshindrade finns lagkrav på att LSS-verksamhet ska 

vara av god kvalitet. 

Utifrån dessa lagkrav har Socialstyrelsen utarbetat SOSFS 2011:9 ”Ledningssystem 

för systematiskt kvalitetsarbete” som gäller för socialtjänst, verksamhet enligt LSS 

och hälso- och sjukvård. Detta är Socialnämndens ledningssystem för systematiskt 

kvalitetsarbete i Vård och Omsorg och Individ- och familjeomsorg i Haparanda. 

Utifrån detta har verksamheten till uppgift att arbeta systematiskt på varje enhet. 

Vad är kvalitet? 

God kvalitet i Haparanda kommuns individ- och familjeomsorg och omsorg om äldre 

och funktionshindrade innebär först och främst att tjänsterna svarar mot de lagar, 

förordningar och föreskrifter som gäller inom verksamheterna 

Insatser inom Vård och Omsorg samt Individ- och familjeomsorg ska utgå ifrån och 

bidra till att den enskilde klienten/brukaren både kan och vill styra sitt eget liv. Den 

enskilde ska känna sig trygg med de insatser som ges av personalen. Den enskilde 

klienten/brukaren ska inte riskera att orsakas skada eller att drabbas av 

missförhållanden. Kommunens arbete och insatser ska bygga på rättsäkra 

bedömningar och ett gott bemötande. 

Därutöver har Socialnämnden i Haparanda kommun fastställt mål förverksamheterna 

inom Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg som redovisas och följs upp i 

Stratsys. 

De årliga kvalitets- och patientsäkerhetsberättelserna sammanställs utifrån 

händelserapporteringssystemet Infosoc och redovisas årligen 

(se avsnitt om Dokumentationsskyldighet). 

3

FÖRSLAG 






SOSFS 2011:9 


Kvalitetsarbetets olika faser 

Kvalitetsarbetet i Haparanda kommun, socialförvaltningen består av fyra faser: 

Kvalitetssäkring 

Genom att beskriva de egenskaper som socialtjänstens verksamheter och tjänster 

ska ha så blir det tydligt för medborgarna VAD den aktuella tjänsten ska innehålla 

och VAD som kan förväntas, det vill säga en slags utfästelse eller garanti. T.ex. 

Kommunens kvalitetsmål (se föregående sida), värdighetsgarantier och 

tjänstegarantier. 

Kvalitetsstyrning 

Genom olika styrdokument regleras HUR de olika tjänsterna ska utföras och hur 

målen ska nås. Socialnämnden fattar beslut om policys och riktlinjer och 

verksamheten fattar beslut om rutiner, instruktioner etc. 

T.ex.: Riktlinjer för Lex Sarah. 

Kvalitetskontroll 

Kvalitetskontroll innebär uppföljning av de egenskaper som anges i 

kvalitetssäkringen och att de utförs på de sätt som anges i kvalitetsstyrning/rutiner 

och riktlinjer. 

T.ex. Internkontroll av social dokumentation. 

Kvalitetsutveckling 

Kvalitetsutveckling innebär att kunskaperna från kvalitetskontrollen används för 

utveckling av de egenskaper som en verksamhet/funktion skall ha och för hur dessa 

egenskaper framställs. 

4

FÖRSLAG 






SOSFS 2011:9 


Ansvarsfördelning 

Kvalitet är ett personligt åtagande, där varje chef och varje medarbetare ytterst har 

ansvara för kvaliteten i sitt eget arbete. 

Ansvaret fördelar sig grovt enligt nedan: 


Den nämnd som ansvarar för socialtjänsten och LSS ska ansvara för att det finns ett 

ledningssystem. Socialnämnden är också vårdgivare eftersom den bedriver hälsooch 

sjukvård. Socialnämnden ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, 

kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheterna. 

I Ledningssystemet anger socialnämnden hur de övergripande uppgifterna i det 

systematiska kvalitetsarbetet är fördelade i verksamheten. Förvaltningschefen 

tillsammans med biträdande förvaltningscheferna och cheferna för de olika 

verksamheterna ansvarar därefter för att på en mer detaljerad nivå fördela 

arbetsuppgifterna i det systematiska kvalitetsarbetet. 

Förvaltningschefen tillsammans med bitr. förvaltningscheferna ansvarar för 

 

 

 

 

att leda och fördela kvalitetsutvecklingsarbetet i enlighet med nämndens 

direktiv och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, 

inom ramen för ledningssystemet ta fram, fastställa och dokumentera 

riktlinjer/rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt skall 

bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten, 

uppföljning och analys av verksamheten, så att åtgärder kan vidtas för att 

förbättra verksamheten. Sammankallar också de centrala kvalitetsgrupperna 

inom resp. verksamhetsområde 

bevaka verksamhetens totala resursbehov för att säkerställa kvaliteten på kort 

och lång sikt 

Chefen för enheten/verksamheten ansvarar för: 

 

 

 

 

att de övergripande kvalitetsmålen bryts ned på enhetsnivå och för att 

dessa nås 

att det systematiska kvalitetsarbetet genomförs på enheten i enlighet med 

upprättade styrdokument, lagar och föreskrifter. 

att leda kvalitetsarbetet på enheten 

följa upp och vidareutveckla kvaliteten på enheten utifrån exempelvis 

avvikelserapportering, inkomna synpunkter, Lex Sarah anmälningar, 

tillsynsrapporter etc. Detta görs lämpligen genom lokala kvalitetsgrupper. 

5

FÖRSLAG 






SOSFS 2011:9 


 

 

 

 

 

bevaka enhetens resursbehov för att säkerställa kvaliteten på kort och 

lång sikt 

Se till att identifiera de processer och aktiviteter som verksamheten bygger på. 

Även identifiera i vilka processer det krävs samverkan, internt eller externt, för 

att kvaliteten ska bli bra. 

Ta fram rutiner för den egna verksamheten utöver de verksamhetsövergripande 

rutiner som finns. 

Informera, utbilda och göra personalen delaktig i det systematiska 

kvalitetsarbetet. 

Dokumentera det systematiska kvalitetsarbetet. 

MAS - Medicinskt ansvarig sjuksköterska 

Medicinskt ansvarig sjuksköterska har ansvar för att säkerställa och följa upp 

kvaliteten och säkerheten i den kommunala hälso- och sjukvården. I den medicinskt 

ansvariga sjuksköterskans ansvar ingår bl.a. att tillse att författningsbestämmelser 

och andra regler är kända och följs, att det finns behövliga direktiv och instruktioner 

för sjukvårdsverksamheten samt att personalen inom kommunens hälso- och 

sjukvård har den kompetens som behövs med hänsyn till de krav som ställs på 

verksamheten. MAS ansvarar för tillsyn, egenkontroll och uppföljning av att 

verksamheten följer lagar och föreskrifter som gäller den kommunala hälso- och 

sjukvården, främst: 

Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), 

Patientsäkerhetslag (2010:659) 

SFS 2011:9 ”Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete” 

Rapporteringsskyldighet enligt Lex Maria SOSFS 2005:28. 

Medarbetare 

Alla medarbetare ska kontinuerligt delta i det systematiska kvalitetsarbetet genom att: 

arbeta efter gällande riktlinjer och rutiner 

bidra aktivt i kvalitetsutvecklingen på enheten, 

rapportera brister i kvaliteten och särskilt missförhållanden/risker för 

missförhållanden och risker i patientsäkerheten 

delta i uppföljning och analys av mål och resultat 

6

FÖRSLAG 






SOSFS 2011:9 



Processer och aktiviteter 

Närmast ansvarig chef för en enhet/verksamhet ska 

- Identifiera 

- beskriva och 

- fastställa processer som behövs för att säkra kvalitén i verksamheten 

Därefter ska samma person fastställa vilka aktiviteter som ingår i processerna. Varje 

chef ska ha en sammanställning av processerna och aktiviteterna inom det 

arbetsområde som denne ansvarar för. Förvaltningschef/bitr. förvaltningschef har 

motsvarande ansvar för verksamhetsövergripande processer. 

Rutiner 

För varje aktivitet som identifierats enligt ovan ska en rutin tas fram som beskriver 

hur aktiviteten utförs och hur ansvaret för utförandet är fördelat. Närmast ansvarig 

chef ansvarar för att det finns rutiner för de aktiviteter som behövs för att säkra 

kvaliteten i verksamheten. Närmast ansvarig chef ansvarar också för att ändra på 

processerna och rutinerna om någon form av avvikelse (klagomål, avvikelse, 

missförhållande, risk för vårdskador etc.) visar att det finns brister i processerna eller 

rutinerna. Varje chef ska ha en uppdaterad och lättillgänglig sammanställning av de 

rutiner som gäller i verksamheten. Förvaltningschef /bitr förvaltningschef har ansvar 

för att fastställa verksamhetsövergripande rutiner. 

Samverkan - intern och extern 

Närmast ansvarig chef ska identifiera i vilka processer det behövs samverkan för att 

kunna säkra kvaliteten eller förebygga vårdskador. I processer och rutiner ska det 

beskrivas hur samverkan ska ske. 

Systematiskt förbättringsarbete 

Det systematiska förbättringsarbetet består av följande komponenter 

Riskanalys 

Det är närmast ansvarig chefs ansvar att för sin verksamhet analysera riskerna i 

verksamheten. Kan händelser inträffa som kan medföra brister i kvalitén? Vad är 

sannolikheten för detta? Vad blir konsekvenserna? 

Utifrån riskanalyser ska åtgärder vidtas för att säkra verksamhetens kvalitet. 

Riskanalysen görs fortlöpande. Sammanställning av genomförda riskanalyser görs i 

samband med den årliga kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen. Inför 

7

FÖRSLAG 






SOSFS 2011:9 


framtagandet av socialnämndens årliga internkontrollplan ansvarar 

Förvaltningschef/bitr förvaltningschef för att sammanställa de processer som han/hon 

bedömer som mest angelägna att lyfta in i internkontrollplanen. 

Egenkontroll 

Egenkontroll innebär att man granskar hur man arbetar och har arbetat, särskilt i 

jämförelse med andra och med sig själv över tid. Närmast ansvarig chef ansvarar för 

att: 

- jämföra sitt resultat med nationella/regionala kvalitetsregister, 

- jämföra sitt resultat med öppna jämförelser, 

- jämföra sitt eget resultat med egna tidigare resultat och andra 

verksamheters resultat 

- granska journaler, akter och annan dokumentation på sitt område 

- undersöka om det finns förhållningssätt och attityder hos personalen som 

kan leda till brister i verksamhetens kvalitet 

Utifrån egenkontrollen ska åtgärder vidtas för att säkra verksamhetens kvalitet. 

Förvaltningschefen ansvarar för egenkontrollen på ett övergripande plan genom att 

jämföra verksamhetens resultat med kvalitetsregister, övriga kommuners resultat och 

sina egna tidigare resultat. Utifrån enhetschefernas egenkontroll granskas 

dokumentationen på ett övergripande plan. 


Närmast ansvarig chef ansvarar för att löpande ta emot klagomål och synpunkter från 

brukare, anhöriga, personal, andra intressenter inom socialtjänst och LSS. Utifrån 

inkomna klagomål och synpunkter ska åtgärder vidtas för att säkra verksamhetens 

kvalitet. 

Utifrån enheternas systematiska arbete med klagomål och synpunkter ansvarar 

Förvaltningschef /bitr förvaltningschef för att årligen presentera en sammanställning 

för nämnden kring inkomna klagomål och synpunkter samt åtgärder vidtagna med 

anledning av brister som uppdagats i dessa. 

Ledningssystemet som ett förbättringshjul 

Bilden visar grunden i uppbygganden av ledningssystemet samt det systematiska 

förbättringsarbetet. De inre pilarna visar på fasernas tidsordning och att 

kvalitetsarbetet alltid pågår De långa pilarna visar på att underlag till att utveckla och 

förbättra verksamhetens processer och rutiner kan komma fram direkt under varje fas 

(planering, genomförande och utvärdering). Eftersom kvaliteten ständigt ska 

utvecklas och säkras blir ett ledningssystem aldrig färdigt. 

8

FÖRSLAG 






SOSFS 2011:9 


Att personal har rätt kompetens är en förutsättning för att de ska kunna medverka i 

kvalitetsarbetet och ge en god vård och omsorg. Utan rätt kompetens har personalen 

inte förutsättningar för att fullgöra sin rapporteringsskyldighet eller i övrigt delta i 

kvalitetsarbetet till exempel genom att lämna in klagomål och synpunkter. För att den 

som bedriver verksamheten ska kunna utveckla och säkra kvaliteten behöver denne 

därför planera för personalförsörjning och kompetensutveckling. 

Rapporteringsskyldighet 

Det finns en lagstadgad skyldighet att rapportera 

- vårdskador och risk för vårdskador (HSL) 

- missförhållanden och risk för missförhållanden då någon lidit skada eller det 

finns en konkret och uppenbar risk att någons liv, säkerhet, psykiska eller 

fysiska hälsa kan skadas (SoL och LSS). 

Socialnämnden har riktlinjer för Lex Sarah, Lex Maria och för avvikelsehantering. 

Utöver detta har Förvaltningschef /bitr förvaltningschef i uppdrag att ta fram lämpliga 

rutiner, utredningsmall m.m. för verksamheten. Utifrån rapporterade vårdskador, 

risker för vårdskador, missförhållanden och risker för missförhållanden ska åtgärder 

vidtas för att säkra verksamhetens kvalitet. 

9

FÖRSLAG 






SOSFS 2011:9 


Personalens medverkan 

Enligt HSL, SoL och LSS är personalen skyldig att medverka till hög patientsäkerhet 

respektive god kvalitet. Se ansvarsfördelning ovan. Respektive chef ska säkerställa 

att deras personal arbetar i enlighet med processerna och rutinerna som ingår i 

ledningssystemet. 

Dokumentationsskyldighet 

Det löpande kvalitetsarbetet ska dokumenteras av närmast ansvarig chef. 

Dokumentation utgör underlag för verksamhetens årliga kvalitetsberättelse och 

patientsäkerhetsberättelse. Viktiga saker att dokumentera är exempelvis: 

- Vilka processer och aktiviteter som styr kvaliteten i verksamheten, 

- Vilka rutiner som finns i verksamheten 

- Uppföljning av Lex Sarah/Lex Maria statistik, avvikelserapportering, 

- Uppföljning av personalens utbildningsnivå 

- Uppföljning av inkomna synpunkter och klagomål 

- Resultat av brukarenkäter på området 

- Resultat av granskning av social dokumentation, HSL-dokumentation och 

annan dokumentation, 

- Uppföljning av överklagningsärenden, 

- Uppföljning av verkställda beslut; väntetider och ställtider m.m. 

- Uppföljning av biståndsansökningar som fått avslag samt orsak till avslag. 

Utifrån dokumentationen ska verksamheten på en övergripande nivå årligen 

sammanställa en kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse. Det är MAS ansvar att 

sammanställa patientsäkerhetsberättelsen och respektive chef på enheten ansvarar 

att sammanställa kvalitetsberättelsen. De årliga Patient- och kvalitetsberättelserna 

ska innehålla samma punkter som ovan och presenteras för socialnämnden senast i 

mars nästkommande år. 

10

FÖRSLAG 






SOSFS 2011:9 


Bilaga 1 Sammanställning av kvalitetsarbete på nationell/kommunal nivå 

Nivå Styrdokument Uppföljning/utvärdering Verksamhet 

Nationell 

Socialtjänst 

Lagen om stöd och 

service till vissa 

funktionshindrade 

Hälso- och sjukvårdslagen 

Patientsäkerhetslag 

Tillsyn av socialstyrelsen 

Öppna Jämförelser 

Nationell Statistik 

socialstyrelsen, SCB 


Nationell statistik socialstyrelsen, 

SCB 




SCB 

Nationella kvalitetsregister 

Senior alert, Palliativa register 

Systematiskt förbättringsarbete 

utifrån registrering i Nationella 

Kvalitetsregister 

Tillsyn avsocialstyrelsen 

Nationella kvalitetsregister 


SCB 

Senior Alert och Palliativa 

register 

IFO 

Stöd och 

omsorg 

Stöd och 

omsorg 

Stöd och 

omsorg 

Stöd och 

omsorg 

Lag med särskilda 

bestämmelser om vård av 

unga (LVU) 

Lag (1988:870) om vård 

av missbrukare i vissa fall 

Kommunal e-hälsa 

Övriga lagar: 

Kommunallag, 

Förvaltningslag om 

tillgänglighet och 

serviceskyldighet mm. 

Tillsyn socialstyrelsen 


SCB 


Tillsyn av Socialstyrelsen 


SCB 


Elektroniska tjänster, 

tillgänglighet på nätet, 

transparens i verksamheten 

Revision 

IFO 

IFO 

Stöd och 

omsorg 

IFO 

Stöd och 

omsorg 

IFO 

11

FÖRSLAG 






SOSFS 2011:9 


Kommunal 

nivå 

(verksamh 

etsövergrip 

ande) 

Styrdokument Uppföljning/utvärdering Verksamhet 

Kvalitetsgarantier 

Årlig budget 

Verksamhetsplan/mål inkl. 

åtagande för 

Socialförvaltningen 

Planerings-förutsättningar 

inkl. analys av hur 

behoven och demografin 

stämmer överens med 

tillgängliga insatser. 

Ledningssystem för 

systematiskt 

kvalitetsarbete inkl. mål för 

kvalitetsarbetet i 

Haparanda. 

Riktlinjer för social 

dokumentation 

Policy för 

synpunktshantering 

Rutin för Lex Sarah 

Riktlinjer för Lex Maria 

Riktlinjer för 

avvikelsehantering 

Brukarundersökningar 

Synpunktshantering 

Handlingsplan STRATSYS 

(åtaganden) 

Måluppföljning (åtaganden), 

bokslut 

revision 

Årlig Patientsäkerhetsberättelse 

och Kvalitetsberättelse (vars 

innehåll finns angett i 

ledningssystemet) 

Granskning av akter, journaler, 

social dokumentation, 

Internkontroll 

Hembesök/vårdplanering 


Uppföljning av inkomna 

synpunkter samt åtgärder, 

enhetsvis och övergripande. 

Redovisas till SN vid årsbokslut. 


rapporter, gjorda anmälningar 

samt vidtagna åtgärder 


rapporter, gjorda anmälningar 

samt vidtagna åtgärder 

Avvikelsehantering. 

Uppföljning enhetsvis och 

övergripande 

Stöd och 

omsorg 

IFO 

Stöd och 

omsorg 

IFO 

Stöd och 

omsorg 

IFO 

Integration 

Stöd och 

omsorg 

IFO 

Integration 

Stöd och 

omsorg 

IFO 

Integration 

Stöd och 

omsorg 

IFO 

Integration 

Stöd och 

omsorg 

Stöd och 

omsorg 

Socialomsorg 

Riktlinjer för skydds och 

begränsningsåtgärder 

På enheten 

Stöd och 

omsorg 

12

FÖRSLAG 






SOSFS 2011:9 



biståndshandläggning 


biståndshandläggning 

Uppföljning av biståndsbeslut 

Uppföljning av utförda insatser 

Uppföljning av avslag, 

överklagningar 

Stöd och 

omsorg 

IFO 

Integration 

Rutiner på 

enheten 

Riktlinjer för handläggning 

och verkställighet enligt 

LSS 

Riktlinjer för anhörigstöd 

Samordna individuell plan 

Samordnad vårdplanering 

Socialnämndens 

internkontroll 

(Stratsys) 

Övriga rutiner, 

instruktioner mm. 

grundläggande hygien, 

rutin för egenkontroll 

livsmedel, rutin för 

arbetskläder, instruktion 

när HSL personal 

kontaktas, 

instruktioner för åtgärder i 

samband med dödsfall 

Upprättas på resp. enhet 

Uppföljning av beslut 

Uppföljning av utförda beslut 

Genomförande av årliga 

internkontroller. 

Åtgärdsplan utifrån konstaterade 

brister i internkontrollen 

Utifrån övergripande lokala 

rutiner, riktlinjer och mål/ 

åtaganden upprättas anpassade 

rutiner för varje verksamhet/ 

enhet utifrån rådande 

förutsättningar 

Stöd och 

omsorg 

Stöd och 

omsorg 

IFO 

Integration 

Stöd och 

omsorg 

IFO 

Integration 

Stöd och 

omsorg 

Stöd och 

omsorg 

IFO 

Integration 

13

Tjänsteskrivelse 

Information till SN 

LEDNINGSSYSTEM 

SOSFS 2011:9 ”Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete” som gäller för 

socialtjänst, verksamhet enligt LSS och hälso- och sjukvård. 

Den nämnd som ansvarar för socialtjänsten och LSS ska ansvara för att det finns ett 

ledningssystem. Socialnämnden är också vårdgivare eftersom den bedriver hälsooch 

sjukvård. Socialnämnden ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, 

kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheterna. 

I Ledningssystemet anger socialnämnden hur de övergripande uppgifterna i det 

systematiska kvalitetsarbetet är fördelade i verksamheten. Förvaltningschefen 

tillsammans med biträdande förvaltningscheferna och cheferna för de olika 

verksamheterna ansvarar därefter för att på en mer detaljerad nivå fördela 

arbetsuppgifterna i det systematiska kvalitetsarbetet. 

SOSFS 2011:9 ”Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete” som gäller för 

socialtjänst, verksamhet enligt LSS och hälso- och sjukvård. 

Enligt Socialnämndens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och 

Omsorg och Individ- och familjeomsorg i Haparanda har verksamheten till uppgift att 

arbeta systematiskt på varje enhet. 

God kvalitet i Haparanda kommuns individ- och familjeomsorg och omsorg om äldre 

och funktionshindrade innebär först och främst att tjänsterna svarar mot de lagar, 

förordningar och föreskrifter som gäller inom verksamheterna 

Insatser inom Vård och Omsorg samt Individ- och familjeomsorg ska utgå ifrån och 

bidra till att den enskilde klienten/brukaren både kan och vill styra sitt eget liv. Den 

enskilde ska känna sig trygg med de insatser som ges av personalen. Den enskilde 

klienten/brukaren ska inte riskera att orsakas skada eller att drabbas av missförhållanden. 

Kommunens arbete och insatser ska bygga på rättsäkra bedömningar 

och ett gott bemötande. 

Därutöver har Socialnämnden i Haparanda kommun fastställt mål förverksamheterna 

inom Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg som redovisas och följs upp i 

Stratsys. 


1. Processer och aktiviteter 

2. Rutiner 

3. Samverkan - intern och extern 

4. Systematiskt förbättringsarbete 

Riskanalys, Egenkontroll, Klagomål och synpunkter, Rapporteringsskyldighet. 

5. Personalens medverkan. 

6. Dokumentationsskyldighet. 

Bilaga: Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Socialförvaltningen i Haparanda Stad 2013 

Sammanställning av kvalitetsarbetet på nationell, kommunal, enhets- och 

Individuell nivå.

Beslutad av Datum Giltighetstid 

Socialnämnden Sn 2013-09-10 § Tillsvidare 

Ansvar för omprövning 


Omprövning 

Vid behov 

Lokala rutiner för Hantering av klagomål, händelser, avvikelser och anmälan 

om missförhållanden enl. SoL 14 kap 2§ (”Lex Sara”), anmälan om missförhållanden 

enligt 24a§ LSS samt Lokal avvikelsehantering enligt 6 kap. 4§ PSL (Patientsäkerhetslagen) 

Upprättad av 

MAS/bitr. förvaltningschef Carina Kapraali och bitr. förvaltningschef Kirsti Jussila. 

Gemensamma rutiner 

All personal som är verksam inom socialförvaltningens ansvarsområdeområde skall vaka 

över att verksamheternas insatser är av god kvalité. Den som uppmärksammar eller får 

kännedom om ett allvarligt missförhållande i omsorgerna om någon enskild skall genast anmäla 

detta. Anmälningsskyldiga är ”den som är anställd, uppdragstagare, praktikant, deltagare 

i arbetsmarknadspolitiskt program eller motsvarande”. Detta regleras i Socialtjänstlagen 

14 kap 2 § (”Lex Sara”), LSS § 24a och därtill följande föreskrift SOSFS 2011:5 (S), (Socialstyrelsens 

föreskrifter och allmänna råd om Lex Sarah). Denna anmälningsskyldighet gäller 

hela socialtjänstens verksamhetsområde. 

Inom vård- och omsorgsboende och Hemsjukvården har kommunen också ett hälso- och 

sjukvårdsansvar. Inom dessa verksamheter skall personalen förutom ovanstående också 

vaka över den medicinska säkerheten. Här gäller också en anmälningsplikt för medicinska 

avvikelser, felgrepp och olycksfall. Denna anmälningsplikt är reglerad i 6 kap. 4§ PSL 

(Patientsäkerhetslagen), ”Hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet 

upprätthålls. Personalen ska i detta syfte till vårdgivaren rapportera risker för 

vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada”. 

Risksituationer 

Risksituationer hanteras inom det lokala avvikelsehanteringssystemet vars yttersta syfte är 

att förebygga risker och vara en grund för verksamhetens utvecklingsarbete. För dem som 

biträder hälso- och sjukvårdspersonal gäller samma rapporteringsskyldighet. 

Inom Haparanda, Socialförvaltningens område ser man rapporteringen av händelser, brister 

och felgrepp i första hand som en viktig grund i kvalitetssäkringsarbetet och som en grund 

för att utveckla verksamheten i en lärande organisation enligt Socialstyrelsens föreskrifter 

och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). 

På de följande sidorna ges närmare information om vad som skall rapporteras, hur det skall 

rapporteras samt handläggningen av gällande rapporteringssystem. Eftersom det kan vara 

svårt att skilja de olika systemen åt har socialnämnden i Haparanda lagt denna uppgift på 

MAS/bitr. förvaltningschefer. Dessa tar emot alla typer av rapporteringar/iakttagelser/ anmälningar 

och lämnar därefter ärende till handläggare eller enhetschef ärendet berör. 

Samtliga typer av händelser, risksituationer, Lex Sarah och Avvikelser kan rapporteras via 

webbportalen Infosoc Haparanda. 

När det gäller tillbud/arbetsskada för anställda skall dessa rapporteras till aktuell arbetsledare. 

Vid detta val i Infosoc går rapporten automatiskt till ansvarig chef för enheten. 

1/6

OBS! Chef för verksamheten/arbetsledare är ansvariga för att dessa rutiner görs kända hos 

alla som berörs av plikten att rapportera och att informera nyanställd personal. 

På enheten tas alla rapporter/avvikelser upp till diskussion och händelseanalys görs. Man 

ser också över vilka åtgärder som kan göras för att förhindra upprepning alternativt förbättra 

kvalitén. 

Inom varje verksamhetsområde skall det finnas en lokal kvalitetsgrupp som är en gruppering 

som samlar enheter som hör ihop. I denna grupp sammanställs rapporter och avvikelser och 

vilka åtgärder som vidtagits. Man utbyter erfarenheter och sprider kunskap om åtgärder som 

även kan behöva göras på andra enheter med snarlika risker/problem. Dokumentation görs 

på varje enskild avvikelse/händelserapport direkt i Infosoc. 

I den centrala kvalitetsgruppen för vardera delen av socialförvaltningen sker det övergripande 

förbättringsarbetet. I denna grupp sitter verksamhetsansvariga som också har mandat 

att ta beslut och förfogar över ekonomiska prioriteringar. Denna grupp ansvarar också 

för ett mer långsiktigt utvecklingsarbete i verksamheten. Sammankallande är respektive bitr. 

förvaltningschef. 

Årligen ges en sammanställd rapport till förvaltningschefen som rapporterar till Socialnämnden. 

Därtill författar MAS den årliga Patientsäkerhetsberättelsen. 

2/6

Lokal rutin för anmälan av missförhållanden enligt Socialtjänstlagen och LSS 

”Lex Sarah” 

Lokala rutiner för rapporteringav missförhållanden enligt 14 kap 2 § Socialtjänstlagen och 

24a § LSS inom Haparanda stad, Socialförvaltningen. 

Alla anställda, uppdragstagare, praktikanter, de som deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder 

eller motsvarande inom socialtjänstens ansvarsområde. Detta gäller även de som genom 

organiserat frivilligarbete är verksamma inom omsorgerna på uppdrag av kommunen. 

Om du som anställd eller motsvarande uppmärksammar ett problem som du anser måste 

åtgärdas men som inte uppfyller kriterierna för anmälan av ett ”allvarligt missförhållande” är 

det ändå viktigt att du rapporterar dina iakttagelser. Du kan då välja blanketten ”Rapport av 

mindre händelser, fel och/eller brister”, se Rutin för Rapport sid 5. 

Det är alltid du som gör anmälan som bedömer och avgör om du anser att händelsen är så 

allvarlig att anmälan enligt Lex Sarah skall göras. Avsikten med rapportrutinen är inte att 

undgå anmälan utan att synliggöra och uppmärksamma även mindre fel och brister för att 

kunna utveckla och förbättra verksamheten. Uppfyller händelsen kriterierna för ”allvarliga 

missförhållanden” skall anmälan göras. Är händelsen allvarlig men den som rapporterat valt 

att rapportera på ”fel blankett” kommer ändå en anmälan enligt Lex Sara att fullgöras enligt 

nedanstående rutin. 

Rutin vid rapportering 

Fyll i händelserapport i Infosoc (alternativt på blanketten ”Anmälan Lex Sarah”). 

Har du använt pappersblankett skickas till bitr. förvaltningschef på Socialförvaltningen 

1 . 

Anmälan kan också göras direkt till bitr. förvaltningschef 1 per telefon eller genom 

personligt besök. 

Anmälan om allvarliga missförhållanden skall genast göras till bitr.förvaltningschef 1 

Telefon: 0922-264 83 för äldre och funktionsnedsatta och 0922-260 89 för IFO, 

Integrationsenheten. 

Anmälan kan också göras direkt till socialnämnden och/eller IVO. En sådan anmälan 

skall då samtidigt delges bitr. förvaltningschef 1 . 

Vad skall anmälas enligt Lex Sarah? 

Se ”Handbok för tillämpningen av bestämmelserna om lex Sarah”, 

Exempel på missförhållanden, sid 54 och framåt. 

1 I den händelse att biträdande förvaltningschef är involverad i anmälan/händelsen skall rapporten/anmälan ske till 

förvaltningschefen. 

3/6

Lokal rutin för rapport om mindre händelser, fel och/eller brister (SoL, LSS) 

samt dokumentation vid muntligt klagomål. 

Enligt Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete skall all vår verksamhet systematiskt 

och fortlöpande säkras och utvecklas. För att detta skall bli möjligt är det viktigt att alla anställda 

är uppmärksamma på händelser, fel och/eller brister i verksamheten. Många gånger 

är bristerna inte så allvarliga att de faller under kriterierna för anmälan enligt Lex Sarah. Det 

är viktigt är att se att flera små händelser, fel och/eller brister sammantaget kan vara ett 

tecken på allvarliga problem som behöver åtgärdas. Utan strukturerad rapporteringsordning 

saknas underlag för att uppmärksamma detta. 

Det är viktigt att notera vad man iakttagit så att händelsen observeras i tid. Nästan alla utredningar 

som rör allvarliga fel och brister visar att man under lång tid känt till mindre problem 

men inte på allvar försökt göra något åt dessa. Hade man i tid sett, synliggjort, hanterat 

och åtgärdat problemen hade den allvarliga händelsen kunnat undvikas och fram för allt 

hade man kunnat undvika att någon person kommit till skada. 

Händelserapport kan göras via Infosoc Haparanda alternativt på pappersblankett för rapportering 

finns som bilaga. 

Klagomål 

Alla anställda är skyldiga att ta emot klagomål, synpunkter, avvikelser och anmälningar från 

klient, vårdtagare (eller deras ställföreträdare) och/eller anhöriga/närstående. 

Klagomål/anmälningar kan röra olika delar av socialtjänstens verksamhet. Det är viktigt att 

alla anställda är lyhörda och visar en villighet att ta emot olika former av synpunkter och klagomål. 

Vissa klagomål kan lösas direkt genom samtal mellan verksamhetsansvarig och den 

som framför klagomålen. Om detta inte är möjligt skall personalen ge information om hur 

och till vem man kan klaga. Personalen skall också vara beredd på att ta emot och dokumentera 

muntligt framförda klagomål. För dokumentation av detta kan Infosoc nyttjas alternativt 

använda sig av en särskild blankett, se bilaga. 

Förbättringsförslag 

Samtlig personal bör på ett aktivt sätt delta i ett systematiskt förbättringsarbete med syfte att 

öka säkerhet och/eller uppnå en bättre kvalitet. Dessa förbättringsförslag skall alltid beaktas 

av arbetsledning och verksamhetsledning. 

4/6

Lokal avvikelserapportering av medicinska händelser (Lex Maria) 

Lokala rutiner för rapportering av medicinska händelser enl. 6 kap. 4§ PSL (Patientsäkerhetslagen) 

ang. personalens rapporteringsskyldighet Socialförvaltningen i Haparanda. 

Att upptäcka och rapportera medicinska avvikelser är en skyldighet och ett ansvar för alla i 

verksamheten som har ett hälso- och sjukvårdsansvar eller biträder den som har ett sådant 

ansvar. Den medicinska säkerheten och kvalitén i verksamheten säkras genom egenkontroll. 

En metod för detta är att i verksamheten systematiskt följa upp avvikelser genom att 

upprätta rutiner för avvikelsehantering. Syftet med hanteringen är att upptäcka risker och 

undanröja förutsättningarna för att händelsen upprepas. Rutiner för att förhindra upprepande 

av misstag och felgrepp bör integreras i det dagliga arbetet. Dokumentationen och rapporteringen 

av risker, riskbeteenden, misstag är viktigt för att upptäcka felaktiga rutiner eller 

andra brister i verksamheten. Med ett fungerande system kan sådana risker åtgärdas och 

kunskap spridas inom hela verksamheten utan att fel uppstått eller patient skadats på varje 

enskild enhet. 

Definitioner 

Avvikelse 

Icke förväntad händelse som medfört eller kunnat medföra patientskada eller risk härför. 


Den del av kvalitetssystemet som rör rutiner kring avvikelses: 

Identifiering 

Rapportering 

Analys 

Uppföljning 

Återföring till verksamheten 

Rapportering 

All personal ansvarar för att rapportera inträffade avvikelser i hälso- och sjukvård, detta 

görs enklast i webbportalen Infosoc Haparanda alternativt på blankett ”Medicinsk 

avvikelse” samt rapporteras till tjänstgörande sjuksköterska. (Har pappersblankett använts 

skall denna snarast av ansvarig på enheten föras in i det digitala systemet, kan göras 

av närmast ansvarig arbetsledare). 

Sjuksköterskan är skyldig att dokumentera händelsen i patientens omvårdnadsjournal. I 

allvarliga fall skall rapportering ske så snart som möjligt till MAS. Detta kan initialt göras 

muntligt per telefon. 

Vårdgivaren, (enligt beslut från socialnämnden, Medicinskt Ansvarig Sköterska), bedömer 

sedan om ärendet ska hanteras lokalt eller om det skall anmälas vidare till IVO. 

MAS ombesörjer i förekommande fall anmälan till IVO samt informerar verksamhetschef 

och socialnämnd. 

MAS rapporterar till verksamhetschef och socialnämnd ärenden som föranleder anmälan till 

IVO så snart som möjligt och i sin helhet. Övriga ärenden som hanteras inom det lokala avvikelsehanteringssystemet 

sammanställs och rapporteras en gång per år till socialnämnden. 

Uppdagas sådan brist att större och/eller omedelbara insatser och åtgärder behöver vidtas 

rapporteras detta till nämnden efter samråd med förvaltningschef. 

5/6

Exempel på händelser som skall rapporteras till MAS 

Läkemedelshändelser såsom förväxlingar av läkemedel eller individ, utebliven eller 

för liten dos, dubbel dos eller för mycket läkemedel, läkemedel givna utan ordination 

eller delegation. 

Fallskador (För fall utan skada görs Fallrapport, om patienten faller upprepade 

gånger skall detta föranleda åtgärder på patientnivå). 

Allmän omvårdnad såsom uppkomst av trycksår, nutritionsproblem t.ex. onormal 

viktminskning, vätskebrist med intorkning som följd. 

Specifik omvårdnad, t.ex. utebliven eller felaktigt utförd behandling, tveksamma behandlingar 

utförda trots avsaknad av ordination, brister i smärtlindring, brister i palliativ 

vård etc. 

Medicintekniskt problem eller incident, t.ex. felaktig funktion/konstruktion, felaktig användning 

eller felaktigt underhåll av medicinsktekniska produkter 

Om patienten skadas av annan patient. 

(om personal skadas av boende/patient rapporteras detta som tillbud via rutiner för 

tillbudsrapportering till arbetsgivaren) 

Informationsöverföring, brister i vårdkedjan både internt och externt, otillräcklig eller 

felaktig information. 

Övriga händelser som t.ex. onormala epidemiska smittspridningsförlopp som beror 

på brister i hygien eller aseptisk metod, icke fungerande samverkan mellan olika professioner 

som lett till negativa medicinska konsekvenser för patienten, otillräckliga 

resurser för verksamhetens bedrivande avseende kompetens, bemanning, lokaler 

och utrustning om bristerna lett till skada eller sjukdom för patient/er etc. 

Självmord, självmordsförsök. 

Chef för verksamheten utreder händelsen och (när behov finns) utarbetar tillsammans med 

patientansvarig sjuksköterska förändringar i rutiner eller förslag till åtgärder för att förhindra 

upprepning. Rapporter/dokumentation sker i Infosoc där MAS kan ta del av händelserna. 

MAS ansvara för att erfarenhetsåterföring sker till övriga verksamheter. 

6/6


Socialnämnden Sn 2013-09-10 § Tillsvidare 

Ansvar för omprövning 


Omprövning 

Vid behov 

Handläggningsrutin vid allvarliga missförhållanden enligt Lex Sarah som föranleder 

anmälan till IVO 

• Biträdande förvaltningschef 1 utreder händelsen och rapporterar till förvaltningschef 

och socialnämndens ordförande. 

• Biträdande förvaltningschef 1 informerar alltid socialnämnden om en anmälan inkommit 

vid nämndens ordinarie möte. 

• Om inte missförhållandet utan dröjsmål (inom en vecka) avhjälps skall socialnämnden 

anmäla förhållandet till tillsynsmyndigheten, IVO. 

• Biträdande förvaltningschef 1 sammanställer samtliga händelserapporter inom sitt ansvarsområde 

under året för rapport till förvaltningschef och socialnämnden. 

Vad menas med ”Allvarliga missförhållanden” Lex Sarah? 

Se ”Handbok för tillämpningen av bestämmelserna om lex Sarah” 

Exempel på missförhållanden, sid 91 och framåt. 

Handläggningsrutin vid allvarliga missförhållanden enl. ”Lex Maria” 

Anmälningsskyldigheten till socialstyrelsen gäller allvarliga skador och sjukdom och risker 

härför som inte ligger inom ramen för vad som kunnat förutses eller utgör en normal risk i 

samband med vård och behandling. På socialnämndens uppdrag har MAS (Medicinskt Ansvarig 

Sjuksköterska) att göra bedömning, utredning och fullgöra anmälan till IVO samt att 

snarast informera nämnden om händelsen. 

Händelser som bör föranleda anmälan är t.ex. 

• fallskador som lett till allvarliga konsekvenser för patienten och som föranletts av 

brister i samband med undersökning, vård eller behandling, 

• förväxlingar, felaktiga förskrivningar, feldoseringar eller felexpedieringar, 

• sådana där läkemedel är inblandade, om de föranlett eller borde ha föranlett aktiva 

behandlingsåtgärder eller överföring av patienten till en annan vårdenhet, 

• utebliven eller fördröjd undersökning, diagnos, vård, behandling eller rehabilitering 

som varit motiverad enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, 

• felaktigt utförd undersökning, vård eller behandling, 

1 I den händelse att biträdande förvaltningschef är involverad i anmälan/händelsen skall rapporten/anmälan ske till 

förvaltningschefen. 

1/6

• felaktig, otillräcklig eller vilseledande information till patienten eller närstående, 

• felaktig, otillräcklig eller vilseledande instruktion eller information till personalen vid 

behandlande eller mottagande vårdenhet, 

• felaktig användning eller felaktigt underhåll av medicintekniska produkter eller annan 

utrustning som tekniska försörjningssystem, nödkraftaggregat och informationssystem, 

• tidigare okända eller mindre kända skador eller risker vid tillämpningen av metoder 

eller rutiner som är i allmänt bruk 

• sådana som förorsakats av brister i arbetsrutiner, i vårdens organisation eller i samarbetet 

mellan olika vårdenheter, vårdrelaterade infektioner, eller handling som av 

behandlingsansvarig yrkesutövare bedömts som försök till självmord och som föranletts 

av brister i undersökning, vård eller behandling (SOSFS 2013:3). 

Anmälan ska ha kommit in till Inspektionen för vård och omsorg inom två månader från det 

att händelsen inträffade (SOSFS 2013:3). 

Om det av patientsäkerhetsskäl är angeläget att händelsen snabbt kommer till Inspektionen 

för vård och omsorgs kännedom, ska anmälan göras dit omedelbart. Anmälan ska sedan 

kompletteras och skickas in så snart som möjligt (SOSFS 2013:3). 

2/6

Slutrapport Version 

2013-03-26 1.0-2 

SAMVERKAN MOT VÅLD 

Från projekt till ordinarie verksamhet

Projekt Samverkan mot våld startade februari 2011 och avslutas juni 2013. I 

rapportens första del presenteras projektets resultat utifrån projektplanens sex mål. I 

del två presenteras projektets framgångsfaktorer och slutligen i del tre ges ett förslag 

på permanentande i Samverkan mot våld. Sist i rapporten återfinns bilagor bl.a. 

uppföljning av Basnivån samt redovisning av projektets ekonomi. 

Del 1. Projektets resultat 

Mål 1. En fungerande samverkan mellan berörda myndigheter och 

organisationer, i ett länsperspektiv, som gör att all personal som möter 

våldsutsatta kvinnor och deras barn vet hur de själva ska agera eller till vem 

man skall vända sig. 

Resultat 

Två av länets fyra länsdelar har särskilda funktioner kopplade till en tjänst där 

personen har ett ansvar för extern samverkan. 

Länsövergripande kompetensgrupper 

Projektet har två kompetensgrupper kopplade till arbetet. Ena gruppen består av 

representanter från samverkansmyndigheterna och den andra från frivillig 

organisationer. 

Basnivå 

Samverkansmyndigheterna upprättade november 2011 en Basnivå för sina respektive 

insatser. Projektet har följt upp myndigheternas basnivåer, från november 2011 till 

november 2012, se bilaga 1. 

Samordnarfunktioner 

Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för samverkan med samhällets relevanta aktörer. 

Projektet har verkat för att det ska finnas särskilda funktioner inom länsdelarna med 

ansvar samordna samverkan mellan myndigheterna. Idag finns det en samordnare 

mot våld i nära relationer i Luleå och Boden. Piteå har en Barn- och 

kvinnofridsamordnare med liknande ansvar. Piteås samordnare stödjer även övriga 

kommuner i Piteå älvdal vid Barnsamråd. Samtliga länsdelar har en 

myndighetsgemensam handlingsplan då det finns misstanke om att barn utsatts för 

våld/eller sexuella övergrepp. 

Metoder för samverkan 

Projektet Samverkan mot våld har arbetat för att beprövade eller evidensbaserade 

metoder ska användas i möjligaste mån, som t.ex. Barnsamråd, Från polisanmälan till 

Upprättat av: Annika Stävenborg Vennberg, projektledare Samverkan mot våld. Godkänt av: Operativa 

styrgruppen för Samverkan mot våld. Dok.typ: Slutrapport Datum: 13-04... 

2

stöd och hjälp, TRAPPAN, gruppverksamhet enligt Utväg Skarborg och Alternativ 

till våld (ATV). 

Piteå älvdal, Luleå och Boden har idag en systematiserad samverkan i Barnsamråd. 

Barnsamråden koordineras av socialtjänstens samordnare och sker enligt en 

mötesplan och med utpekade representanter från myndigheter samt hälso- och 

sjukvård. Samma kommuner erbjuder kvinnor som gjort polisanmälan stöd och hjälp 

enligt metod "Från polisanmälan till stöd och hjälp". 

Vad kvarstår att göra: 

Projektet har visat på vinster av att ha uttalade funktioner med ansvar att koordinera 

och utveckla myndighetssamverkan mot våld i nära relationer. I dag saknar två av 

länets fyra länsdelar uttalade samordnare med ansvar för extern samverkan. 

Barnsamråd har idag implementerats i två av länets fyra länsdelar. Rutinen Från 

polisanmälan till stöd och hjälp finns i tre av länets fjorton kommuner. För att 

säkerställa kvalitativ och jämlik stöd och hjälp till länets alla utsatta, krävs fortsatta 

insatser i de länsdelar som idag inte arbetar efter rutinerna. 

En systematiserad insatskedja mellan socialtjänstens och hälso- och sjukvården 

avseende stödinsatser och specialiserat stöd till våldsutsatta samt till våldsutövare 

saknas. Kommuner och Landsting är skyldiga att upprätta en samordnad individuell 

plan (SIP) när den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från 

hälso- och sjukvården. Detta bör vara en indikator för att följa upp arbetet framledes. 

Mål 2. Verksamheter mot våld finns tillgängliga där man på ett 

professionellt sätt erbjuder våldsutsatta kvinnor och barn samlade 

myndighetsinsatser i form av rådgivning, socialt stöd, behandlingsinsatser, 

riskanalys med anpassade skyddsåtgärder samt polisanmälan och 

utredning. 

Resultat 

3 av länets 14 kommuner har stöd till utsatta enligt målsättningen. 

Luleå tillsammans med Boden och Piteå startade arbetet att bygga upp en mottagning 

(FREDA) för våldsutsatta vuxna och barn som upplevt våld. Till mottagningen hör 

tre lägenheter som ska erbjuda våldsutsatta med barn ett skydd. FREDAmottagningen, 

där samordnaren ansvarar för att uppnå mål 1 och 2 (samverkan och 

insatser) öppnade sin verksamhet 1 mars 2012. Under perioden mars 2012 tom mars 

2013 har 137 kvinnor haft kontakt med FREDA- mottagningen. 

Polismyndigheten har infört rutiner för strukturerade riskanalyser. Antalet utförda 

strukturerade riskanalyser har ökat med 380 %. Fån 25 stycken år 2011 till 116 

stycken till och med oktober 2012. Polismyndigheten startade projekt Astrid januari 

2013 i syfte att förbättra brottsofferoch personsäkerhetsarbetet. 



3

Projektet innebär att en enhet skapas och som har till uppgift att arbeta med 

strukturerade riskanalyser och att hjälpa hotade personer, brottsoffer och vittnen. 

Inom ramen för projektet kommer hanteringen av kontaktförbud struktureras upp och 

förbättras, i synnerhet gällande möjlighet för hotade personer att få en kontaktperson 

inom polisen. 


Idag finns den en verksamhet som erbjuder ett samlat stöd till våldsutsatta och som 

vänder sig till boende i Luleå, Boden och Piteå. Detta kräver ett fortsatta arbete för 

att samtliga våldsutsatta vuxna och barn i länet ska erbjudas samlade 

myndighetsinsatser. Avseende skyddade boenden arbetar Socialstyrelsen med att ta 

fram vägledande material och kvalitetsutvecklingsmodell som ska presenteras 

september 2013. 

Mål 3. Verksamheter mot våld fungerar också som kunskapscentra med en 

informationsstrategi för myndigheterna, för allmänheten avseende 

våld/brott inom familjen samt för utsatta kvinnorna avseende 

brottsprocessen samt vilken hjälp och stödinsatser som finns i samhället. 

Reslutat 

Projektet har utvecklat en webbportal mot våld i nära relation www.våldmotnära.se 

som riktas till våldsutsatta, våldsutövare samt anhöriga. Webben ger också stöd och 

kunskap till personal hos samverkansmyndigheter och organisationer. Antal besök på 

portalen varierar mellan ca 200 till 2000 besökare per veckodag och antal besök ökar 

successivt. Från 1 februari tom 26 mars 2013 har portalen haft 23 384 besök. 

För att sprida information och för att öka webbportalens tillgänglighet så finns det en 

digitalknapp, som kommit att kallas "Gröna knappen" med text "utsatt för våld av 

närstående", spridd på myndigheternas hemsidor och som pekar till webbportalen 

med samlad information. Arbete pågår för att den "Gröna knappen" ska spridas på 

fler hemsidor tillhörande myndigheter, organisationer och näringsliv. Den grafiska 

informationen, som är kopplad till portalen, sprids i länet våren 2013 med en 

omfattning på drygt 10.000 broschyrer och 20.000 visitkort. 

Samverkan mot våld har arrangerat och/eller varit medarrangörer till 

kompetenshöjande insatser i form av konferenser, seminarier och workshops m.m. 

Evenemangen har haft drygt 1500 anmälda deltagare; 

- Samverkan mot våld kraftsamlar 123 anmälda 

- Våld i nära relationer –vågar du fråga, agera och samverka? 109 anmälda 

- En dag om och med RVC 39 anmälda 

- VÅLDsamt, Resultatkonferens med Allan Wade 201 anmälda 

- Barnet i fokus med Anna Norlén och Åsa Kellström Cater 246 anmälda 

- Våldsförebyggande arbete med män (SKL m.fl.) 148 anmälda 



4

- Kommundag mot våld med Mary Nilsson från SoS 42 anmälda 

- Att samtala med barn som lever i våld 140 anmälda. 

- Barnet i Rättsprocessen med Barnjuristen 140 anmälda 

- Barn utsatta för våld med Anna Norlèn 150 anmälda 

- Nu har vi landat med Carin Götblad 185 anmälda 


Lansera och genomföra en länskampanj mot våld i nära relationer "Bryt tystnaden". 

Syftet med kampanjen är att öka kännedomen om webbplatsen www.våldmotnära.se 

samt att bryta tabu i frågan om våld i familjen och börja prata om våldet. 

Säkerställa driften av webbportalen. 

Mål 4. Att det finns behandlingsinsatser, individuellt och i grupp, för 

våldsutsatta kvinnor och deras barn. Män som söker på eget initiativ pga. 

aggressionsproblem och/eller anmälts för våldsbrott erbjuds rådgivning, 

stöd och behandling. All behandling som erbjuds ska vara av god kvalitet 

och ge adekvat hjälp att bryta negativa livsmönster. 

Reslutat 

5 av 14 kommuner kan erbjuda stöd till våldsutsatta enligt målsättning. 

8 av 14 kommuner kan erbjuda krisstöd till barn. 

7 av 14 kommuner kan erbjuda behandling till våldsutövare. 

Luleå, Boden och Piteå har idag utbildad personal att erbjuda stöd till våldsutsatta 

kvinnor och barn enligt Utvägsmodellen. Personal från Gällivare och Kiruna kommer 

att utbildas i samma modell maj 2013. 

Åtta av länets fjorton kommuner kan idag erbjuda krisstöd till barn som bevittnat 

våld med Trappan metoden. Utbildning i Trappan metoden kommer att starta i Luleå 

maj 2013 med Ersta Sköndal Högskola. I skrivande stund är 17 anmälda från 

Norrbotten. 

Gällivare, Kiruna, Jokkmokk och Pajala kan via Samtalsbyrån erbjuda våldsutövare 

behandling enligt metod Alternativ till våld (ATV). Våldsutövare som bor i Luleå, 

Boden och Piteå erbjuds behandling enligt samma modell via Familjerådgivningen i 

Luleå. Piteå socialtjänst och vuxen psykiatrin i Piteå älvdal har utbildat personal i 

metod Caring dads för behandling av pappor som utövar våld. Familjerådgivningen i 

Luleå har blivit kontaktade av tio män från Luleå under perioden september 2012 

tom 15 mars 2013. Av dessa har sju påbörjat behandling individuellt eller i grupp. 

Samtalsbyrån i Gällivare, som verkar inom Kraftfält Norr, har från maj 2012 till 

februari 2013 blivit kontaktade av sex män för stöd. 



5


Socialtjänsten har ett ansvar att erbjuda stöd och hjälp till samtliga parter i våld i nära 

relationer. Detta innebär att varje enskild kommun bör se över sina möjligheter att 

erbjuda stöd med metoder som har evidens eller är beprövade. Kommunerna bör med 

fördel utveckla samverkan så att stödet kan erbjudas över kommungränserna i likhet 

med Samtalsbyrån och FREDA- mottagningen mot våld. 

Barn- och ungdomspsykiatrin och vuxen psykiatrin måste förberedas på att ta mot 

patienter som till följd av våldsutsatthet utvecklat psykiatriska symtom som inte 

faller under socialtjänstens område att behandla 

Mål 5. Att våldets omfattning i länet kartläggs löpande. Inventera behovet 

av särskilda insatser för våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning, 

missbruksproblem, annan etnicitet, äldre kvinnor samt personer som utsätts 

för hedersrelaterat våld och förtryck och inordna detta stöd inom 

verksamhetens ram så att alla våldsutsatta från dessa grupper får rätt hjälp. 

Även behovet av insatser kring våld i samkönade relationer ska inventeras. 

Resultat 

3 av 16 aktörer kan följa statistik på att identifiera våldsutsatta. 

2011 kunde endast rättsväsendet redovisa statistik över antalet våld/brott i nära 

relationer. Övriga myndigheter varken dokumenterade eller hade förutsättningar att 

registrera antalet våldsutsatta de mötte i sin verksamhet vid denna tidpunkt. 

2013 arbetar landstinget med vårdprogram inom området och frågar samt 

dokumenterar om våldsutsatthet, både förebyggande och vid misstanke. 

Under piloten hösten 2012 fanns 369 dokumenterade frågeställningar. Januari-mars 

2013 fanns 623 dokumenterade frågeställningar. 

Piteå socialtjänst följer upp ärenden kvartalsvis. Av 142 ärenden tillfrågades 46 % 

om våldsutsatthet, varav 74 % svarat bejakande (2012). 

Projektet har sammanställt en översikt hur man idag resonerar rörande screening av 

våld i nära relationer från nationella myndigheter, se bilaga 2. 


Det finns inte uppgifter på hur många våldsutsatta länets socialtjänster möter i sin 

verksamhet. Rutiner och förutsättningar för att ska ställa frågan om våldsutsatthet 

måste arbetas fram och implementeras. 

Mål 6. Samverkan mot våld planeras på ett sådant sätt att den fungerar 

även vid person- och organisationsförändringar. 

Se del 3, Förslag på Samverkan mot våld i ordinarie verksamhet. 



6

Del 2. Analys och framgångsfaktorer (FF) av projektet 

samverkan mot våld 

Analys och FF 1. 

I Norrbotten måste samverkan byggas parallellt, underifrån, med 

utgångspunkt i lokalsamhället samt länsövergripande, med utgångspunkt 

från ordinarie styrning och ledning. 

Norrbotten är ett län med långa avstånd och med olika förutsättningar beroende på 

om du bor i en liten by i inlandet eller i någon av de större kuststäderna. Det finns 

många små och några större kommuner och varje kommun/ort har sin speciella 

kontext att ta hänsyn när det gäller att organisera sina verksamheter. Landstinget 

arbetar länsövergripande men anpassar hälso- och sjukvård till de lokala 

förutsättningarna i varje länsdel för att fungera optimalt, genom primär- och 

specialistvård. 

Olika länsdelar i Norrbotten arbetar för att vara autonoma och bygga upp egna 

verksamheter utifrån sina speciella förutsättningar. Projektet har visat att det är klokt 

att dessa olika länsdelar får bilda basenheter/länsdelar för samverkansarbetet. 

2. Samverkan är möjlig först när de inblandade parterna utför det uppdrag 

som de var för sig är ålagda utifrån de krav och mål som finns i lagstiftning 

och föreskrifter. 

Detta uttrycktes i projektet som att länets kommuner, Norrbotten läns landsting, 

Polismyndigheten Norrbotten och Åklagarmyndigheter skulle upprätta en tydlig 

basnivå för sina respektive insatser mot våld i nära relationer. 

Var och en av ingående myndigheter har påbörjar arbetet med basnivån, men det är 

väldigt mycket som återstår att utveckla. Ingen aktör har fullgjort sina åtaganden i 

basnivån och ev. saknas en basnivå med indikatorer specifikt för samverkan. 

3. Samverkan i en länsdel ska ske med tydliga strukturerade metoder mellan 

alla eller några deltagare, och dessa ska vara evidensbaserade eller bygga 

på beprövade erfarenhet. 

När flera myndigheter träffas för att samverka är det av stor vikt att mål och metod 

för samverkan är tydlig, finns dokumenterad och följs upp och utvärderas. Projektet 

Samverkan mot våld har arbetat för att strukturerade metoder ska användas i 

möjligaste mån t.ex. Barnsamråd, TRAPPAN, gruppverksamhet enligt Utväg 

Skarborg osv. Landstinget har arbetat fram ett vårdprogram/handlingsplan med mål 

och mått som implementeras under 2013. 



7

4. God samverkan bygger på relationer mellan människor som får möjlighet 

att utvecklas i professionella nätverk. 

Projektet har (likt flertalet sociologiska forskningsrapporter) visat vikten av 

kompetensutvecklande och nätverksbyggande insatser. 

Professionella nätverk växer fram genom gemensamma träffar, men själva strukturen 

för samverkan måste vara generell och oberoende av personbyten och 

organisationsförändringar. 

5. Länssamordnarens betydelse. 

Resultatet av länssamordnarens arbete talar för att den fristående rollen, att stå 

utanför alla länsdelar och alla ingående myndigheter, gett denne möjlighet att 

överbrygga de eventuella motsättningar som kan finnas mellan till exempel 

inland/kust eller kommun/landsting. Varje basenhet, det vill säga länsdel, har haft 

samma vikt i dennes arbete. 

De två kompetensgrupper/specialistgrupperna som varit kopplad till projektet har 

varit avgörande för det positiva resultatet. Den ena har bestått av socialtjänstens 

samordnare samt representanter från övriga myndigheter, den andra har bestått av 

representanter från frivilligorganisationerna. 

Andra aktiviteter och resultat av vikt är den myndighetsgemensamma webbportalen 

som arbetas fram, samt de samordnade konferenser/seminarier/workshops där 

Samverkan mot våld varit arrangör, och/eller fungerat som medarrangör. 

Länssamordning i den form som projektet bedrivit i, bör fortsätta och vara 

organiserad på samma sätt. Det finns inget i slutsatserna av projektet som talar för 

att någon annan lösning skulle vara att föredra. Webbportalen kan fortsätta att 

utvecklas inom information, kommunikation och som kunskapsplats. 

Del 3. Förslag på Samverkan mot våld i ordinarie verksamhet 

Organisation 

‣ En länssamordnare inom Samverkan mot våld (SMV) permanentas och placeras på 

Kommunförbundet. Kostnaden för tjänsten delas av länets kommuner, Landstinget 

och Polismyndigheten. 

‣ Länssamordnaren får sitt uppdrag från en ledningsstruktur för Samverkan mot våld 

bestående av Politiska samverkansgruppen, Länsstyrgruppen samt Styrgruppen för 

Samverkan mot våld (SMV). 

‣ Fyra länsdelar; Piteå älvdal, Luleå-Boden, Östra Norrbotten, Kraftfält Norr, bildar 

basenheter/länsdelsamordning för lokal samverkan. 



8

Varje basenhet/länsdel består av en kommunal samordnare som tillsammans med 

Socialtjänst, BUP, Primärvård, Polis, Åklagare, Vuxenpsykiatri, och vid behov 

akutsjukvård, samverkar kring våld i nära relation. Detta sker både med strukturerade 

samverkansmetoder med tydlig rollfördelning och med professionella nätverk som 

tillåts växa utifrån lokala förutsättningar. 

‣ Till Länssamordnaren knyts två kompetensgrupper bestående av de kommunala 

samordnarna, landstingets samordnare, polisens samordnare, Länsstyrelsens 

regionala kunskaps- och utvecklingsstöd samt frivilligorganisationerna. 

Kompetensgrupperna kan utökas och/eller ta in andra relevanta aktörer. 

Organisationsskiss 

Övergripande organisation, se sid 11. 

Övergripande vision 

Samverkan mot våld utgår från en nollvision, det vill säga ingen människa ska 

utsättas för våld i nära relation och inget barn ska behöva uppleva våld i nära relation 

i Norrbotten. 

Mål 

Samverkan mot vålds samordning av arbetet i länet innebär 

‣ att de ingående myndigheternas arbete då det gäller våld i nära relation som följer av 

lagstiftning och föreskrifter utförs på ett kvalitetssäkert sätt och i samverkan med 

varandra och med frivilliga organisationer, regleras genom basnivån 

‣ att våldsutsatta vuxna och barn, oberoende var de bor i länet, erbjuds 

myndighetsinsatser i form av rådgivning, socialt stöd, behandlingsinsatser, riskanalys 

med anpassade skyddsåtgärder samt polisanmälan och utredning 

‣ att våldsutövare, oberoende var de bor i länet, som söker på eget initiativ pga. 

aggressionsproblematik och/eller anmälts för våldsbrott erbjuds behandling 

‣ att webbportalen fungerar som informationskanal till länets invånare, och som ett 

kunskapsstöd till personal hos berörda aktörer. 

‣ att våldets omfattning i länet kartläggs löpande för att följa utvecklingen och om 

arbetet i de olika länsdelarna ger eftersträvansvärt resultat 

Länssamordnarens uppdrag 

Verka för ett samnyttjande av arbetet som bedrivs inom de olika länsdelarna i 

samverkan med länets aktörer. 



9

Modeller och arbetssätt som prövas i olika länsdelar ska jämföras, följas upp och 

utvärderas enligt principerna i Evidensbaserad praktik inom varje länsdel. 

Länssamordnaren ansvarar för att dessa jämförelser, uppföljningar och utvärderingar 

sammanställs regelbundet och blir underlag för kunskapsspridning i länet. 

Länssamordnaren ska regelbundet utföra granskningar av de olika länsdelarnas 

arbete och följa upp huruvida de utvecklas mot målet för Samverkan mot våld. I 

dessa granskningar ska resultaten i varje länsdel vägas mot varandra för att kunna dra 

slutsatser om vilka arbetssätt och/eller metoder som är framgångsrika. 

Granskningarna dokumenteras i en årlig rapport. 

Rapporten används för att skapa evidensbaserade erfarenheter och blir också 

underlag för jämförelser med andra län. Vad gör skillnad och vilka effekter får våra 

åtgärder. 

Länssamordnaren fungerar som ansvarig för webbportalen och utvecklar den i 

riktning mot en virtuell mötesplats för personal och myndigheter som arbetar inom 

området. I detta är länssamordnare drivande och en inspiratör i det fortsatta arbetet. 

Länssamordnaren har en utåtriktad roll i syfte att förändra attityder och synsätt i 

frågan om våld i nära relation, och syns ofta i massmedia och uttalar sig om 

situationen i länet utifrån de kunskaper som samlats in. 

Länssamordnaren ansvarar för att fortskrida processen för ett samlat arbete rörande 

skyddat boende samt för mottagning och behandling av våldsutsatta och 

våldsutövare. 

Länssamordnaren ska vara pådrivande i utvecklingen av; 

 

 

 

en samordnad insatskedja mellan socialtjänst och hälso- och sjukvården avseende 

stödinsatser till våldsutsatta samt till våldsutövare 

att de deltagande myndigheternas basnivå höjs och förbättras 

att förutsättningarna för att barn erbjuds ett samlat stöd förbättras i form av 

samplanering, samlokalisering och samverkan 



10

Bild 1 Övergripande organisation SMV 



11

Bilaga 1. 

Samverkansmyndigheternas utvecklingsarbete 

I följande rapport får man en kort och överblickbar sammanfattning av 

myndigheternas utvecklingsarbete och vidtagna eller planerade insatser för att uppnå 

Basnivån. Vad har hänt från november 2011 till november 2012? 

Kommunens Basnivå och utvecklingsarbete; 

 

Socialnämnden ska ha en handlingsplan; 

Hösten 2012 saknar sex av länets fjorton kommuner en aktuell handlingsplan. En av 

kommunerna uppger att de idag arbetar med att revidera sin handlingsplan. 

Kommuner i Kraftfält Norr arbetar med att skapa ett gemensamt skelett på en 

handlingsplan, som varje kommun därefter fyller på med det kommunspecifika. Piteå 

kommun har en handlingsplan som utgår från Basnivån och som spridits för 

inspiration och stöd till andra kommuner. 

 

Lättillgänglig information på kommunens hemsida. 

Samtliga kommuner arbetar med att uppdatera och fylla på sin lokala webb 

information riktad till dem som utsatts för våld i nära relation. Alla kommuner 

kommer att använda sig av en knapp på hemsidan som länkas till länets myndighetsgemensamma 

webbportal mot våld i nära relation. Webbportalen är i drift sedan 

januari 2013. 

 

Personal inom hela socialtjänsten ska ha adekvat kompetens. De som 

genomför insatser ska ha fördjupad kompetens. 

Samtliga kommuner uppger att de har en adekvat kompetens. Däremot anser hälften 

av länets kommuner att de saknar fördjupad kompetens. 

Åtta av länets kommuner kan idag erbjuda krisstöd till barn som bevittnat våld med 

Trappan metoden. 

Luleå, Boden och Piteå har idag utbildad personal att erbjuda stöd till våldsutsatta 

kvinnor och barn enligt Utvägsmodellen. Personal från Gällivare och Kiruna kommer 

att utbildas i samma modell maj 2013. 

Åtta yrkesverksamma inom socialtjänsten i Luleå och Gällivare samt vuxen 

psykiatrin i Luleå har utbildat sig i metod Alternativ till våld (ATV) för att behandla 

våldsutövare. 



12

Samverkan mot våld har arrangerat eller varit medarrangör till konferenser för ökad 

kompetens med totalt 1300 anmälda deltagare. Socialtjänsten har varit välrepresenterad 

på samtliga konferenser. 

 

Vid utredning ska särskilda utredningsmodeller och bedömningsinstrument 

användas som stöd i arbetet. 

Samtliga kommuner har väntat på Socialstyrelsens bedömningsinstrument - FREDA. 

From november 2012 kan intresserade kommuner få prova instrumenten med uppföljning 

av Socialstyrelsen. 

Socialnämnden får rekommendationer och stöd i arbetet bl.a. via Allmänna råd 

(SOSFS 2009:22) och handboken Våld (2011). Socialstyrelsen aviserar att 2014 ska 

det tas fram föreskrifter på området. 

 

Utsatta kvinnor och barn ska erbjudas särskilda insatser mot våld; 

- Skyddat boende. 

Åtta av länets kommuner kan erbjuda skyddat boende via kommunens regi. 

Resterande kommuner hänvisar till Kvinnojour. Om en våldsutsatt söker stöd via 

socialtjänsten, så har socialnämnden ansvar för god kvalitet oavsett om insatsen 

utförs av ideell förening eller av kommunen själv. 

Socialstyrelsen arbetar med att ta fram vägledande material och kvalitetsutvecklingsmodell 

som ska presenteras september 2013. 

- Information om polisanmälan, skydd, råd, stöd och behandling. 

Denna information behöver bl.a. vara tillgänglig för kvinnor med olika 

funktionsnedsättningar, på lätt svenska och olika språk. Information riktad till barn 

ska ges i så tidigt skede som möjligt och anpassas efter barnet mognad och förmåga. 

Samtliga kommuner i länet uppger att de kan ge information enligt ovan. 

- Råd, stöd och behandling 

Samtliga kommuner erbjuder råd och hjälp vid myndighetskontakter samt förmedlar 

kontakt till frivilligorganisationer. 

Barn som bevittnat/upplevt våld: 

Åtta av länets kommuner kan idag erbjuda krisstöd till barn som bevittnat våld med 

Trappan metoden. Flertalet kommuner uppger att de erbjuder stöd men har ej 

specificerat någon metod. Utbildning i Trappan metoden kommer att starta i Luleå 

maj 2013. 

Våldsutsatta kvinnor: 

Luleå och Piteå har idag utbildad personal att erbjuda stöd till våldsutsatta kvinnor 

och barn enligt Utvägsmodellen. Personal från Gällivare och Kiruna kommer att 



13

utbildas i samma modell maj 2013. Övriga kommuner uppger att de erbjuder stöd till 

våldsutsatta kvinnor men har ej specificerat någon metod/modell. 

 

Våldsutövare ska erbjudas stöd och behandling individuellt eller i grupp. 

Gällivare, Kiruna, Jokkmokk och Pajala kan via Samtalsbyrån erbjuda våldsutövare 

behandling enligt metod Alternativ till våld (ATV). Våldsutövare som bor i Luleå, 

Boden och Piteå erbjuds behandling enligt samma modell via Familjerådgivningen i 

Luleå. Piteå socialtjänst kommer att utbildas i metod Carin Dads (Säkrare pappor) för 

behandling av pappor som utövar våld. 

 

Socialnämndens insatser för den enskilde ska vid behov utformas och 

genomföras i samverkan med myndigheter och andra aktörer och nämnden ska 

aktivt verka för att samverkan kommer till stånd. 

Våldsutsatta barn: 

Samtliga kommuner uppger att de har en strukturerad samverkan då barn upplevt 

våld. Piteå älvdal, Luleå och Boden har en systematisk och strukturerade samverkan i 

Barnsamråd. Barnsamråden koordineras av socialtjänstens samordnare och sker 

enligt en mötesplan och med utpekade representanter från myndigheter och hälsooch 

sjukvården. Kraftfält Norr (Gällivare, Kiruna, Jokkmokk och Pajala) samt Östra 

Norrbotten (Kalix, Haparanda, Övertorneå och Överkalix) har för respektive länsdel 

gemensamma rutiner för samverkan vid misstanke om misshandel och sexuella 

övergrepp mot barn och ungdomar. 

Våldsutsatta kvinnor: 

Åtta av länets kommuner uppger att de helt eller delvis saknar strukturerad samverkan 

då kvinnor utsatts för våld i nära relation. Några kommuner har aktiva 

kvinnofridsnätverk var man gemensam arbetar med handlingsplaner, information 

riktad till målgrupperna etc. 

Piteå, Luleå och Boden erbjuder kvinnor som gjort polisanmälan stöd och hjälp 

enligt metod "Från polisanmälan till stöd och hjälp". Även Gällivare avser att 

utveckla sådan rutin mellan polis och socialtjänst. 

 

Kartläggning av omfattningen av våld i nära relation. 

Samverkan mot våld genomförde en kartläggning 2011 som visade att detär få 

socialtjänster i länet som dokumenterar eller har förutsättningar att registrera antalet 

våldsutsatta de möter. Piteå socialtjänst har sedan november 2011 kartlagt en gång 

per kvartal resurscentrums ärenden. Preliminära resultat från fyra kartläggningsmånader 

2012 visar att av totalt 142 ärenden tillfrågades 46 % om våldsutsatthet, 

varav 74 % svarat ja av de tillfrågade. 

Socialstyrelsen har som prestationskrav vid fördelning av utvecklingsmedel 2013 att 

kommuner ska kunna visa att de har kunskap om omfattning om våld i nära relation i 

sin kommun. 



14

Norrbottens läns landstings Basnivå och utvecklingsarbete: 

Landstinget har en övergripande handlingsplan 

Åtgärdat och under implementering. Landstingets sjukvårdledning antog handlingsplanen 

vilken inkluderar vårdprogram våld i nära relation i maj 2012. Planen gäller 

t.o.m. december 2013 då den revideras av en arbetsgrupp med klinisk kompetens och 

godkänns av hälso- och sjukvårdsdirektören som ytterst ansvarig för 

driftsorganisationen inom hälso- och sjukvård. 

Personal ska ha grundläggande kompetens och personal som genomför insatser 

ska ha fördjupad kompetens. 

Påbörjat, implementeras under 2013. Landstinget har under 2012 webbaserat 

grundläggande utbildningsmaterial för att vid arbetsplatsträffar etc. möjliggöra för 

verksamheterna att systematiskt utbilda all personal. Följs upp av sjukvårdledningen, 

ytterst driftsansvarig hälso- och sjukvårdsdirektören. 

Landstinget har ett ansvar att identifiera utsatta barn. Barnen ska erbjudas 

omedelbara och förstärkta insatser utifrån barnets specifika behov. 

Åtgärdat och implementeras 2012-2013. Verksamheterna har påbörjat systematisk 

samverkan. Informatikansvarig utvecklar den digitala anmälan under 2012-2013, 

finns idag digitalt under våld i nära relation, men ska framgent få en egen uppföljningsbar 

kod. 

Frågan om utsatthet av våld i nära relation ska rutinmässigt ställas och 

dokumenteras. 

Implementeras. Är digitalt klart, pilot genomförd vid SY akut med goda resultat. 

Första skarpa dokumentationer gjorda under sommaren. Under hösten planerar 

samtliga HSV divisioner mål och mått kopplat till området för 2013. 

Vid undersökning ska upprättande riktlinjer och rutiner följas. 

Implementeras. Riktlinjer och rutiner är framtagna tvärprofessionellt i en klinisk 

arbetsgrupp och digitaliseras under hösten i VIS (verksamheternas 

informationssystem) 

Dokumentation av våldsutsatthet ska genomföras enligt upprättande riktlinjer och 

rutiner. 

Implementeras. Riktlinjer och rutiner samt handlingsöverenskommelse mellan polis 

och landstings är framtagna och implementerade i flertalet verksamheter. 



15

Landstinget ska erbjuda följande särskilda insatser riktade mot våld: 

- Information om polisanmälan, skydd, råd, stöd och behandling. 

Finns digitalt på NLL.se, NLLplus samt insidan och VIS, pappersbroschyrer och 

PDF broschyrer framtagna och implementerade i flertalet verksamheter. 

- Lättillgänglig information på landstingets hemsida 

Finns digitalt på NLL.se, PDF broschyrer samt framtagna och implementerade i 

flertalet verksamheter. Knappen finns på startsidan NLL.se för snabb navigation till 

information för våldsutsatta. 

- Information till barn 

En folder riktad till barn, inom denna målgrupp, kommer att vara klar för spridning i 

början av 2013. 

- Information på webbportalen Råd om vård 1177. 

Lobbyverksamhet pågår från NLL, NCK samt SKL, 1177 är en nationell sida som 

NLL inte administrerar autonomt. 

- Utsatta kvinnor och barn samt barn som bevittnat våld ska erbjudas råd och stöd, 

samt vid behov behandling särskilt riktad mot våld. 

Påbörjat utvecklingsområde 2012. 

- Det utsatta barnet ska ha tillgång till barnpsykiatriska insatser där det bedöms 

relevant. 

Påbörjat och implementerat i flertalet verksamhetsområden, fortsätter utvecklas 

under 2013. 

- Hjälp vid kontakt med andra myndigheter och förmedling av kontakt med 

frivilligorganisationer. 

Implementeras med handlingsplan/vårdprogram bland annat genom verksamhetens 

informations system (VIS) och kvinnofridsnätverket, samt centrala informationsenheten 

och informatörerna vid alla divisioner. 

Polismyndigheten Norrbottens Basnivå och utvecklingsarbete: 

 

Effektivt ingripande, bedömning av risk, skydd av den utsatte. 

Rutiner har införts för strukturerade riskanalyser. Antalet utförda har ökat med 380 

% Från 25 stycken år 2011 till 116 stycken till och med oktober 2012. Vad gäller 

kontaktförbud så har myndigheten påbörjat arbetet med att tillsätta kontaktpersoner 

inom polisen för dem som ska skyddas av kontaktförbudet. Hittills har ca 50 % av 

alla skyddspersoner fått en ”kontaktförbudscoach” . Målgruppen för dessa har 

huvudsakligen initialt varit kvinnor som hotats i nära relation. På sikt önskar vi att 

alla skyddspersoner och även de hotande kan få en coach. De berörda har upplevt 

kontakterna som mycket positiva och uppskattade. Målet är att försöka förmå 

skyddspersonen att orka stå fast vid sitt kontaktförbud. Att peppa och att påminna om 



16

hur det var innan. Att ge handfasta råd om hur de ska förhålla sig, när oönskade 

kontakter sker. Men också att vara någon att vända sig till med frågor och 

funderingar. 

 

Genomföra brottsutredningar på ett effektivt och säkert sätt 

Utbildning har skett av samtlig relevant personal. Åtgärdskort har delats ut till 

samtliga utbildade. Detta följer det nationella konceptet för utredning av brott i nära 

relation, och förstahandsinsatserna regleras i PNU – polisens nationella 

utredningskoncept. Implementeringen av detta går sakta men säkert framåt. 

 

Rutinmässigt informera, stödja och hjälpa den utsatte att få kontakt med 

samhällets stödinstanser 

På de orter där kommunerna startat verksamheter t.ex. FREDA- mottagningen mot 

våld i Luleå och RVC i Piteå så förmedlas kontakt. Samverkan med dessa har 

utvecklats med såväl förmedling av ärenden som strukturella och operativa 

samrådsmöten. Polismyndigheten i Norrbotten har i syfte att förbättra brottsofferoch 

personsäkerhetsarbetet, tagit beslut om att starta projekt benämnt ”Astrid”. Det 

är en del av myndighetens arbete med att uppnå det nationellt och lokalt satta målet 

med 70% nöjda brottsoffer. Projektet är en stor satsning, och innebär att en enhet 

skapas, som har till uppgift att arbeta med strukturerade riskanalyser och att hjälpa 

hotade personer, brottsoffer och vittnen. Inom ramen för projektet kommer 

hanteringen av kontaktförbud struktureras upp och förbättras, i synnerhet gällande 

möjlighet för hotade personer att få en kontaktperson inom polisen. 

Ett ytterligare projekt är igång för att förbättra informationen till brottsoffer som 

utsatts för integritetskränkande brott. Kontakten sker via SMS och där erbjuder man 

information om vilket stöd som finns, och öppnar upp en möjlighet för kontakt med 

såväl polis som externa stödorganisationer. Verksamheten är helt separat från 

brottsutredningen. Erfarenheter från projektet visar att ca 20 % av de som fått ett 

SMS har velat ha mer information eller förmedling av kontakt med brottsofferstödjande 

organisation. Projektet pågår i Luleå/Boden, Östra Norrbotten och Norra 

Lappland. Alla patrullerna har även ett brottsofferinformationskort i visitkorts storlek 

som delas ut till målsägare. 

 

Vid misstanke om brott i nära relation där barn finns med ska en anmälan om 

barn i riskzon skickas till Socialtjänsten omedelbart. 

Antalet SOL 14 anmälningar har ökat markant årligen från år 2007 antalet 46 stycken 

till och med 2012 antalet 545 stycken. Den totala ökningen mellan 2007 – 2012 är 

1084 %, se diagram. Uppföljning av detta sker på månadsbasis, och åtföljs av 

regelbundna generella utbildningar för personalen, samt individuella påminnelser till 

enskilda anställd som missat att skriva. 

Antal diarieförda Sol 14 § - anmälningar till socialtjänsten om barn som kan antas 

fara illa, från polismyndigheten i Norrbotten mellan 2007 - 2012 



17

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

antal Sol 14 

2007 2008 2009 2010 2011 2012 

antal Sol 14 

Ökning 2007-08 med 113 %, 2008-09 med 64 %, 2009-10 med 93 %, 2010-11 med 

31 %, 2011-12 med 33 % 

 

Personal inom Polismyndigheten ska ha grundläggande kompetens och 

medvetenhet om våldsutsatthet inklusive särskilda behov hos sårbara grupper. 

Viss polispersonal har deltagit i de utbildningar som tillhandahållits av kvinnojouren 

och Samverkan mot våld. 

 

Lättillgänglig information på polisens hemsida om vad den som utsatts för brott 

i nära relation har för rättigheter och hur polisen kan hjälpa den som utsatts. 

På polisens nationella hemsida finns information mycket omfattande information 

kring brott i nära relation, på svenska och på andra språk. Det finns också på lättläst 

svenska för barn eller personer med annan språklig bakgrund, eller 

funktionsnedsättning. Se www.polisen.se/komtilloss. 

Åklagarkammarens Basnivå: 

Åklagarkammaren, med svar lämnade av chefsåklagare Håkan Nyman, följer upp 

Basnivån med att de i allmänhet deltar i barnförhör, att lagföring avseende brott mot 

barn sker inom lagstadgad tid, att de för skadeståndstalan för målsägandes räkning 

och att de prövar ansökningar om kontaktförbud. Åklagare medverkar i 

samverkansgrupper. 

 

 

 

Att utredningarna håller så hög kvalité som möjligt så att lagföring kan ske. 

Att åklagare strävar efter att närvara vid förhör med målsäganden under 18 år 

Att barn uppmärksammas i utredningar som brottsoffer i brottsskadelagens mening. 



18

Att barnens situation utreds, dokumenteras och uppmärksammas som försvårande 

omständighet vid lagföring. 

Att utredning och lagföring sker av brott mot målsäganden under 18 år inom tre 

månader. 

Att utredning och lagföring sker av brott mot målsäganden över 18 år inom sex 

månader. 

Att framställan sker till domstol om förordnande av målsägandebiträde, offentlig 

försvarare och särskild företrädare för barn sker så snart som möjligt. 

Att målsägandens skadeståndstalan förs i domstol. 

Att de inblandade parterna bemöts på ett korrekt och empatiskt sätt. 

Att pröva ansökningar om kontaktförbud. 

Att åklagare medverkar i samverkansgrupper och bidrar med sin kompetens i olika 

sammanhang i den utsträckning det är möjligt. 



19

Bilaga 2. 

Syn på screening av våld i nära relationer. En översikt. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vinster 

Att synliggöra våldet i nära relationer är en viktig samhällsfråga och en fråga om 

folkhälsa. 

Screening är ett sätt att komma åt en utsatt grupp. Enligt SCB drabbas uppemot en 

sjättedel av Sveriges befolkning. De som utsätts för våld riskerar att drabbas av 

långvariga konsekvenser för hälsan. 

Andra än direkt våldsutsatta kan drabbas av våldets konsekvenser, framför allt barn. 

Screening är ett sätt att upptäcka familjer med barn där våld utövas. 

När frågan om våld ställs rutinmässigt innebär det en trygghet att kunna ta upp frågan 

vid varje kontakt med myndigheten som tillämpar den och verkar därför 

förebyggande för dem som riskerar att drabbas av våld i framtiden. 

Det är en möjlighet att nå dem som inte själva tar upp sina våldserfarenheter. På 

försök infördes frågan som del av anamnesen på en BUP-mottagning. Under 2007 

svarade 21 procent av 308 tillfrågade mammor att de utsatts för våld av sin partner: 

http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=13229 

De övriga insatser som stödjer individen kan bli missriktade och brukarens/patientens 

behov kan bedömas fel om man inte upptäcker våldproblematiken. 

Risker 

Eventuell kränkning av individens integritet eller autonomi. 

Våldet riskerar att öka i frekvens och brutalitet om den som utövar våld får reda på 

att den våldsutsatte har svarat på frågan. 

Brukaren/patienten kan börja undvika verksamheten i frågan. 

Om ett jakande svar på frågan om våld inte följs upp med lämpliga åtgärder kan 

misstro till verksamheten öka. 

Det finns ett konsensus om att det krävs utbildning för att kunna screena på ett 

försvarbart sätt vilket är resurskrävande. 

Det kan ta tid från frågor som brukaren själv upplever som mer aktuella. 

NCK 

Nationellt centrum för kvinnofrid har givit ut en bok Att fråga om våldsutsatthet som 

en del av anamnesen. Där finns det en tydlig motivering varför alla patienter inom 

hälso- och sjukvården och alla brukare inom socialtjänsten bör frågas om våld. Det 

tar en positivt ställning till screeningen och samtidigt erbjuder utbildningsmaterial 

i form av en videokurs med tillhörande diskussionsfrågor. I NCK:s 

undersökning ses frågan om våld som första tegelstenen i en struktur av insatser för 

de direkt och indirekt våldsutsatta samt våldsutövare. De kommer därför med förslag 

om hu man bygger upp och samordnar denna struktur. 



20

NCK refererar bland annat till en undersökning om screening där man inte finner 

skillnad i livskvalité och upplevelser av våld mellan de som blev tillfrågade om 

våldsutsatthet och kontrollgruppen, vilket enligt NCK tyder på att eventuella 

negativa effekter av screeningen uteblir medan utrymme för de positiva effekter 

kvarstår. 

Rapport beställd av Socialstyrelsen 201 

Enligt rapporten Etiska aspekter på rutinfrågor om våldsutsatthet i hälso- och 

sjukvården samt socialtjänsten finns det etiska anledningar att inte göra screening om 

våldsutsatthet utan att det finns indikationer för det i det specifika patientfallet. En 

rad nya undersökningar visar att det inte finns avsevärda skillnader i välmående 

mellan den tillfrågade och den icke-tillfrågade gruppen, och utifrån det påstås i 

rapporten att screeningen inte ger den önskvärda effekten. I den undersökningen, och 

i rapporten, diskuteras frågan om våld isolerat från övriga insatser och åtgärder mot 

våld. 

Regeringsuppdrag pågår 

Ett regeringsuppdrag som syftar till att värdera och utreda olika sätt att undersöka 

våldsutsatthet pågår. Uppdrag att ta fram en nationell vägledning för personal inom 

hälso- och sjukvården och socialtjänsten i syfte att förstärka möjligheterna att 

upptäcka våldsutsatthet (31070/2012) kommer att redovisas senast 2014-04-15. 



21

Bilaga 3 

Konto 

2011-01-01 - 


Nettoomsättning 

3740 Öresutjämning 4,28 

3980 Erhållna bidrag 580 000,00 

3999 Övriga rörelseintäkter 1 561 876,54 

Summa Intäkter 2 141 880,82 

Rörelsens kostnader 

Ordinarie kostnader 

4201 Konsultarvoden, f-skatt -78 531,00 

4206 Rese-, lokal- och hotellkostna -229 718,02 

Summa Ordinarie kostnader -308 249,02 

Övriga externa rörelsekostn. 

5410 Förbrukningsinventarier -19 942,71 

5510 Reparationer och underhåll -600,00 

5800 Resekostnader,hotell mm -75 360,90 

5990 Övriga reklamkostnader -6 040,00 

6150 Trycksaker, kopiering -34 331,50 

6210 Telefon -10 629,29 

6560 Serviceavgifter -158,40 

6970 Tidningar och facklitteratur -16 915,83 

6990 Div.övriga kostnader -3 744,00 

Summa Övriga rörelsekostnader -167 722,63 

Kostnader för personal 

7210 Löner tjänstemän -854 661,00 

7321 Traktamenten skattefria -1 926,00 

7322 Traktamenten skattepliktiga -3 323,00 

7331 Bilersättning skattefri -4 790,00 

7332 Bilersättning skattepliktig -2 601,00 

7510 Lagstadgade soc.avgifter -270 395,82 

7610 Utbildning -3 400,00 

7620 Hälsovård -2 350,00 

Summa Personalkostnader -1 143 446,82 

Rörelsens kostnader -1 619 418,47 

Rörelseresultat 522 462,35 

Res.efter finansiella poster 522 462,35 

Internkonton 

9111 Administrationskostn (int) -153 801,32 

Internkonton -153 801,32 

Beräknat Resultat 368 661,03 



22

TJÄNSTESKRIVELSE 

SOCIALFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer 

Biträdande förvaltningschef 


2013-09-10 

Ansökan om medel hos Europeiska Socialfonden (ESF) för att utveckla 

myndighetssamverkan kring ungas inträde på arbetsmarknaden 

Förslag till beslut: 

att Socialnämnen i Haparanda beslutar att ansökan om medel för att utveckla 

myndighetssamverkan kring ungas inträde på arbetsmarknaden lämnas till ESF 

Projekttiden: 2014-01-01 - 2014-08-30 

Medsökande: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan 

Samarbetsparterna: Landstinget Norrbotten, Sverige Finska Folkhögskolan (SveFi) 

Haparanda 

Bakgrund 

Haparanda kommun har i dagsläget en omfattande ungdomsarbetslöshet med 6,5 % öppet 

arbetslösa, totalt 30 % arbetslösa om man räknar dem som är i program. 

Denna arbetslöshet drabbar i synnerhet ungdomar med psykiska besvär eller andra 

funktionshinder. 

I denna grupp finns även ungdomar med sociala problem ofta kombinerat med ett missbruk 

av alkohol eller andra droger. 

Enligt färsk statistik från Arbetsförmedlingen är 64 personer i dagsläget inskrivna vid AF i 

Haparanda med någon sorts funktionsnedsättning. 

Försäkringskassans statistik visar på att ca 70 % av beviljade aktivitetsersättningar (hela 

riket), från år 2008 och framåt, har personerna en 1: hands diagnos inom gruppen psykiska 

sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar eller sjukdomar i nervsystemet. Ser man 

på totalen för både sjuk- och aktivitetsersättning utgör samma diagnosgrupp 52 %. 

Haparanda har sedan 2008 ett HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn med mottagning 

av 12-16 pojkar/år samt en flyktingmottagning med inflyttning till kommunen årligen med 15 

individer. Dessa ungdomar kommer från utomeuropeiska länder, så som Iran, Afghanistan 

och Sudan, för att nämna några länder. Dessa ungdomar blir efter att de fått sitt uppehållstillstånd 

och avklarad svenskundervisning arbetssökande på den reguljära arbetsmarknaden. 

Vi känner ett stort behov att lösa arbetslöshetsfrågan och även hitta sätt att skapa större 

integration i samhället, både vad gäller ungdomar med funktionshinder samt ungdomar med 

utomeuropeiskt ursprung. Vi behöver skapa bättre förutsättningar för ungdomars inträde i 

arbetslivet. 

Integration och mångfald ska vara ledord som vårt arbete vilar på. 




Syfte 

Syftet med projektet är att eliminera långtidsarbetslösheten bland dessa ungdomar genom 

att förstärka och utveckla insatser som ökar möjligheterna att få sysselsättning. 

Inga kan ensam lösa denna fråga, det behövs samordnade satsningar tillsammans med 

andra aktörer för att hjälpa de unga som står utanför arbetsmarknaden. Haparanda kommun 

vill tillsammans med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen som medsökande samt 

Landstinget och Sverige Finska Folkhögskolan som samarbetspartners undersöka hur och 

under vilka former vi kan koordinera och samordna långsiktiga och individanpassade 

insatser. 

Aktiviteter under förstudien 

Vi behöver hitta en gemensam plattform som utgår och underlättar för ungdomar som är i 

behov av stöd, service och vägledning. 

Vi behöver även undersöka olika angreppssätt för att utveckla metoder och insatser för vår 

målgrupp. 

Vi behöver studera liknande kartläggningar av samordning i andra kommuner 

Vi behöver under förstudien hitta nya och innovativa lösningar som är anpassade för just vår 

kommun. 

Målet 

att skapa en plattform som fungerar som en startpunkt för målgruppen. 

att de deltagande organisationerna skall hjälpa ungdomar i målgruppen via kunskap, stöd 

och vägledning att hitta sina egna resurser. Detta för att öka ungdomarnas möjligheter till 

inträde på arbetsmarknaden. 

att skapa nya samverkansformer för myndigheter, kommunen, gymnasieskolan och 

näringslivet. 

att eliminera långtidsarbetslösheten bland ungdomar genom att förstärka och utveckla 

insatser som leder till att ungdomarna i målgruppen får anställning, rehabilitering, påbörjar en 

utbildning eller genom praktik och annan näringslivskontakt ökar sina möjligheter att få 

arbete. 

Enligt uppdrag 


Biträdande förvaltningschef 




LULEÅ KOMMUN 1 (55) 


Ingeborg Widenrot 2013-07-17 

Omvärldsbevakning juli 2013 

Aktualiteter som påverkar vårt arbete i 

socialtjänsten





Inledning 9 

Sammanfattning 9 

Individ och familjeomsorgen 13 

Inspektion för vård och omsorg – ny tillsynsmyndighet 13 

Socialstyrelsens tillsyn av hälso- och sjukvården och socialtjänsten 

år 2012 – Rapport 13 

Brister i vården och omsorgens kvalitetsbrister 13 

Inom Socialtjänsten måste medarbetarna bli bättre på att följa styrande regler 13 

Inom hälso- och sjukvården måste fastställande av diagnoser bli bättre 13 

Inom HVB verksamheter har personal låg utbildningsnivå 13 

Inom jour och familjehem finns brister i uppföljning av vården 14 

Uppföljning av lagstiftning och rutiner rörande ej verkställda 

gynnande beslut 14 

Lång väntan på kontaktperson och bostad med särskild service 14 

Kommunerna måste planera bättre framtida behov av bostäder med särskild service 14 

Tillgång till personuppgifter inom och mellan hälso- och sjukvård 

och socialtjänst – samtycke krävs till denna behandling 15 

Gränsdragning mellan familjehem och hem för vård eller boende 15 

Bestående skillnader i kommunernas familjerådgivning 15 

Förbättringar för gode män och förvaltare – betänkande SOU 2013:27 15 

Diskrimineringsombudsmannen, DO, kritik – ärende ANM 2011/274 16 

Justitieombudsmannen, JO, beslut – om socialtjänstens rätt att hämta 

uppgifter om den sökande från flera olika myndigheter och 

organisationer 16 

JO riktar hård kritik mot fotografering i hem utan personens samtycke 16 

Datainspektionen, DI, beslut – registrering av personuppgifter i 

kvalitetsregister rörande personer som är beslutsoförmögna är 

inte tillåten 16 

Statistikinsamling om insatser för brottsoffer kräver lagändring 17 

Faderskapsutredning sker för två av tre nyfödda 17 

Brukarinflytande förändrar maktförhållanden – förhållningssättet 

bör vara att individen får en aktiv del i beslutet och insatserna som 

rör honom eller henne 17 

Hantering av myndighetsbeslut som överklagats – om effektivitet 

och rättssäkerhet 17 

Social housing vanligt i EU – ett subventionerat boende som kräver 

bestämmelser om undantag från konkurrenslagarna 18




Barn och unga 18 

Några nedslag till olika rapporter som berättar om ungas livsvillkor 

idag 18 

Ungdomsrapporten, en studie gjord av Ungdomsbarometern på uppdrag av Skandia 18 

Nära varannan flicka känner sig stressad av de egna förväntningarna och knappt 

40 procent av pojkarna 19 

Unga drar på sig allt större skulder 19 

Ojämlikhet bland barn har ökat kraftigt 19 

Definitioner på låginkomststandard i Sverige 19 

Bris slutar använda begreppet barnfattigdom – ändrar sitt begrepp till ekonomisk 

och social utsatthet 19 

Regeringen ger uppdrag till Barnombudsmannen, BO, att inhämta 

barns och ungas åsikter och erfarenheter av kränkande behandling 

och trakasserier 20 

Barnombudsmannen, BO, har tagit reda på antalet insättningar av 

barn i arrest i Sverige från landets polismyndigheter 20 

Översyn av barnets rättigheter i svensk rätt Dir 2013:35 20 

Öppna jämförelser av den sociala barnoch ungdomsvården 21 

Politisk styrning för att bättre tillgodose barns behov när det krisar sig 21 

Regeringen ger Brå uppdrag att undersöka utfallet rörande utredningar av brott som 

begåtts av icke straffmyndiga barn 21 

Regeringen ger uppdrag till Rikspolisstyrelsen att aktivt stödja arbetet med sociala 

insatsgrupper för unga som riskerar att utveckla en kriminell livsstil 21 

Regeringen ger Socialstyrelsen uppdrag att ta fram en modell för att lyssna på barn 

i familjehem i syfte att låta dem förmedla sina upplevelser om sin vistelse i familjehemmet 

samt tillämpa modellen i en pilotundersökning 21 

Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att under 2013 fördela 

57 000 000 kronor för att stärka kommunernas arbete med att utveckla 

kompetensen inom den sociala barnoch ungdomsvården för att säkra 

en trygg och säker vård 22 

Vårdnadstvister fortsätter att öka 22 

Socialstyrelsen föreslår försök med separationsteam 22 

Krav på behörighet för arbete inom sociala barnoch ungdomsvården 22 

Uppdrag om stärkt kvalitet inom HVB för personer med missbruk 

(prop. 2012/13:77) 23 

Ersättningsnämnden – myndighet för ärenden i vanvårdsfrågor på 

fosterhem och barnhem 23 

Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013 – Rapport 23




Hjälpen kan inte vänta för den unge som mår dåligt 24 

Tidiga tecken på psykisk ohälsa är en stark indikation på psykiatrisk vård 

senare i livet 24 

Folkhälsa 24 

Ny folkhälsomyndighet, Prop 201/13:116 24 

Personer med funktionsnedsättning måste inkluderas mer i folkhälsoarbetet 

25 

Försäkringskassans rapport om uppföljning av sjukförsäkringens 

utveckling 25 

En miljon svenskar i arbetsför ålder – ca 20 % drabbas av psykisk ohälsa under 

ett år – OECD-rapport 25 

Stora förändringar i svensk ekonomi och på arbetsmarknaden tros ha bidragit till 

att fler människor idag slås ut av psykiska sjukdomar 25 

OECD vill se ökad skolhälsovård 26 

Uppdrag att genomföra en studie om viss sjukfrånvaro i psykiska diagnoser 26 

Psykisk ohälsa är fortfarande fyllt av skam – Tre av fyra hemlighåller sin psykiska 

ohälsa 26 

Minskad alkoholkonsumtion bland unga 26 

Forskning som stödjer minskad alkoholkonsumtion bland unga 26 

Trots att undersökningar visar att ungdomar tycker att de enkelt kan få tag på 

alkohol så minskar deras alkoholkonsumtion stadigt 27 

Skillnader i landet är stora 27 

Hälsoklyftan mellan hög- och lågutbildad ökar 27 

Ny myndighet för folkhälsofrågor (SoU27) 27 

Hälso- och sjukvård 28 

Egenvård 28 

Egenvårdsföreskriften 28 

Vilka kan bli aktuella att utföra egenvård 28 

Samordnad individuell plan enligt Hälso- och sjukvårdslagen och 

Socialtjänstlagen även kallad SIP i dagligt tal 29 

Av samordnad individuell plan ska framgå följande 30 

Patientrörlighethetsdirektivet genomförs i svensk rätt – reglerar 

rätten till ersättning för vård i annat EU-land 30 

Patientdatalag – Delbetänkande av Patientmaktsutredningen 30 

Översyn av Läkemedelslagen Ds 2013:51 31 

Vissa behörighetsfrågor inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten 

31 

Missbruk 31 

Skyldighet för kommuner och landsting att samarbeta kring personer 

med missbruksproblem prop. 2012/13:77 31




Kritik mot regeringens proposition 2012/13:77 32 

Regeringens svar på kritiken mot att inte förändra missbruksvården 32 

Åtgärdsprogram för ANDT 2013 som sträcker sig till 2015 32 

Öppna jämförelser av missbruks- och beroendevården 32 

Användningen av rekommenderade metoder för missbruksvården 

har ökat 33 

Användningen av narkotika på Europeisk nivå 33 

Svenskarna dricker mindre alkohol än tidigare 33 

Migration och integration 34 

Integrationspolitikens intentioner 34 

Nystartszoner föreslås i lagrådsremiss att gälla från 2014-01-01 34 

Fler målgrupper ska få samhällsorientering – Betänkande 2012/13AU7 34 

Lagrådsremiss om kommunalt mottagande av ensamkommande barn 34 

Hemlöshet bland utrikesfödda – rapport från Socialstyrelsen, inriktat på 

Akut hemlösa EU-migranter 34 

Akut hemlösa EU migranter 35 

Vanligaste orsaken till hemlöshet bland EU-migranter är arbetslöshet 35 

Stort behov av kunskap om vilka regler som gäller rörande migranter 36 

Våldsutsatta i nära relationer 36 

FN har beslutat om regler hur ojämlikhet kan förebyggas 36 

I Sverige ska ökad samsyn hos myndigheter förebygga och bekämpa 

våld i nära relationer 36 

Bättre skydd mot vräkning för den som utsätts för misshandel 

av sin partner 36 

Svenskarnas inställning till brott i nära relationer – rapport från 

Rikspolisstyrelsen 36 

Få barn som bevittnat våld söker ersättning 37 

Stort behov av utveckling av arbetet med våldsutsatta kvinnor 37 

Ekonomiskt bistånd 37 

Personer med ekonomiskt bistånd får jobbstimulans (SoU22) 37 

Viktigt att hjälpa skuldsatta innan det är försent 38 

Arbetsmarknad 38 

Statistik från Statistiska Centralbyrån visar att många utlandsfödda 

får jobb 38 

Sju av tio utan ersättning baserad på a-kassa 38 

Arbetspraktik – en utvärdering och en jämförelse med arbetsmarknadsutbildning; 

Rapport 2013:4 IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och 

utbildningspolitisk utvärdering 39 

Arbetspraktik (AP) ger möjlighet till yrkeslivserfarenhet och arbetsgivarkontakter 39




Risk för inlåsningseffekter inom ramen för arbetspraktik 39 

IFAU:s rapport visar följande resultat avseende effekter av arbetspraktik 

1999- 2006 39 

Föräldraförsäkringen påverkar nyanlända invandrares etablering 

på arbetsmarknaden, Rapport 2013:13 IFAU Institutet för arbetsmarknads- 

och utbildningspolitisk utvärdering 39 

Yrkesintroduktion för att underlätta ungas inträde på 

arbetsmarkanden 40 

Fler unga med aktivitetsersättning – ISF Inspektionen för social 

försäkring – Rapport 40 

Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens insatser gentemot 

unga arbetslösa 41 

Fler personliga möten med arbetssökande leder till mer jobbsökande 

- Arbetsförmedlingens återrapportering 2012 41 

EU inför garanti för att motverka ungdomsarbetslöshet – garanti för 

utbildning, arbete, praktik eller traineetjänster 41 

Stöd till långtidsarbetslösa granskas 42 

Krångliga stödregler minskar chans till jobb för funktionshindrade 

enligt Svenskt Näringsliv 42 

Allt fler social företag enligt Tillväxtverket 42 

Reglerna för a-kassa ändras 1 september 2013 enligt Betänkande 

2012/13 AU6 42 

Risker för kvinnor och män inom kommunal hemtjänst och teknisk 

förvaltning synas under 2013 av Arbetsmiljöverket 

500 nya praktikplatser för funktionsnedsatta på Försäkringskassan 43 

Vård och omsorg 44 

Stort antal äldre per biståndshandläggare – resultat från Socialstyrelsens 

rapport ”Kommun- och enhetsundersökningen, vård och 

omsorg om äldre 2012” 44 

Instrumentet Behov Av Stöd, BAS, möjliggör likvärdiga 

bedömningar av äldres omsorgsbehov – instrumentet med nationellt 

fackspråk för Behov Av Stöd 44 

Prestationsersättning för lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen 

44 

Nu erbjuds alla äldre säga sin mening 45 

En bred satsning på äldreomsorgspersonal 45 

Anhörigstöd genom kombinationsprogram 45 

Likheter och skillnader mellan hemtjänst, hushållstjänster och 

servicetjänster utan behovsprövning 45




Socialstyrelsens utvärdering av effekter av individuell samordnare 

av vård- och omsorgsinsatser för de mest sjuka äldre 46 

Tryggare omsorg med bättre samarbetet mellan hemtjänst, 

hemsjukvård och hälsocentraler 47 

Ingen proposition om skyddsåtgärder i demensvården 47 

Allt färre äldre bor i särskilt boende 47 

Var femte plats på äldreboenden har försvunnit 47 

Ökad andel äldre hos Kronofogden 47 

Många pensionärer missar bostadstillägg 48 

Sveriges Kommuner och Landsting har kartlagt hur kommunerna hanterar 

hyresersättningen i särskilda boenden 48 

Låga pensioner för utrikesfödda – statistik från Statistiska 

centralbyrån 49 

Nationella centra för demens och anhörigstöd når allt fler 49 

It-system i vård och omsorg 49 

Stor satsning på kommunal eHälsa 2013 50 

Kommunernas valfrihetssystem med fokus på hemtjänst – 

Slutrapport från Konkurrensverket 50 

Svårt att skaffa sig en överblick vid valfrihet i hemtjänsten 50 

Vanligast att erbjuda valfrihet inom hemtjänst 50 

Funktionshindrade 51 

Stödet till personer med psykisk funktionsnedsättning har blivit 

sämre 51 

Boendestöd för personer med funktionsnedsättning fortsätter öka 51 

Socialstyrelsens kartläggning av skyddade boenden 51 

Kriminalvårdens kartläggning av psykisk ohälsa hos unga 

kriminella män 52 

Umeå universitet avhandling ”Interaktion i särskilt boende för 

personer med utvecklingsstörning och utmanande beteende” 52 

Personlig assistans 52 

Socialstyrelsen får uppdrag att belysa situationen för barn som 

erhåller ekonomisk ersättning för sin personliga assistans och hur den 

påverkar barns utveckling 52 

Assistansersättningen föremål för utredning 52 

Nya lagar 53 

Socialtjänstlagen 5 kap 9 a § om kommunens skyldighet att samarbeta 

med landstinget i missbruksfrågor 53 

Hälso- och sjukvårdslagen 8 b § om landstingets skyldighet att 

samarbeta med kommunen i missbruksfrågor 53




Beslut om ändringar i folkbokföring från 2016-01-01 53 

Permanent utvidgad målgrupp för etableringslagen 53 

Särskilt arbetstillstånd för högkvalificerad arbetskraft (SfU13) 54 

Vissa frågor om behörighet för personal i hälso- och sjukvården 

och socialtjänsten prop. 2012/13:175 54 

Hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd 

Prop. 2012/13:109 54 

Bilaga: 

Omvärldsbevakning av rapporten: Kommunernas valfrihetssystem – 

Med fokus på hemtjänst Slutrapport från Konkurrensverket





Inledning 

Ansatsen med omvärldsbevakningen är att lyfta händelser som påverkar 

socialtjänstens arbete i någon mening. Riksdags- och regeringsbeslut, JO-beslut, 

statliga utredningar, statistik och media bevakning bildar underlag för 

omvärldsbevakningen. Genom att lyfta aktuella händelser/fakta inom områden som 

omfattar socialtjänst, exempel: barn och unga, missbruk, våldsutsatthet, hälso- och 

sjukvård, migration och integration, ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad, vård och 

omsorg, personlig assistans och nya lagar, får vi en ögonblicksbild av faktorer som 

påverkar vårt arbete. 


Individ och familjeomsorgen behandlar en mängd frågor som spänner över en 

människas liv från vaggan till graven. Det är också här som samhällsförändringar 

påverkar socialtjänstens arbete märkbart. Förändringar i socialförsäkringssystem vare 

sig det berör hälso- och sjukvård, sjukförsäkring eller arbetsmarknad får ett indirekt 

genomslag i vårt arbete, då människors livsvillkor påverkas hälsomässigt, socialt och 

ekonomiskt. Ibland uppstår resursbrist i någon del av samhällsfunktionerna när det sker 

omfattande förändringar i sociala system. Skillnader mellan stad och landsort/centrum 

och periferi ökar när resurserna tryter. 

Tydligare transparens i samhällssystemen än tidigare. Statlig styrning och uppföljning 

samt krav på samverkan mellan samhälleliga institutioner har synliggjort 

kvalitetsbrister och behov av förändringar i lagstiftning. Samverkan är viktigt för att 

människor inte ska hamna i kläm, när de behöver stöd från flera samhälleliga 

institutioner. 

Tillgodose barnets oinskränkta rätt till god vård och behandling i alla situationer; 

hemma, i skolan och på fritiden visar sig vara helt nödvändigt med hänsyn till att en 

tredjedel av svenska ungdomar i åldrarna 15-24 år tycker att livet är svårt. Barn som 

hamnat snett i rättslig mening behöver också mer skydd och hjälp att gå vidare. Den 

politiska styrningen pekar också mot det i de uppdrag som tilldelas Polisen, 

Socialstyrelsen, Skolverket och Sveriges kommuner och Landsting. 

Folkhälsofrågor har lyfts fram ur många aspekter, dels genom åtgärdsprogrammet för 

alkohol, narkotikadoping och tobak s.k. ANDT-politiken 2000-2012, som nu visar för 

första gången en tendens mot minskad användning av tobak och alkohol bland elever i 

årskurs 9. En minskad alkoholkonsum kan skönjas överlag i befolkningen med den 

största minskningen bland ungdomar. Förändringar i ekonomi och på arbetsmarknaden 

har bidragit till att fler människor slås ut av psykiska sjukdomar. Det har




uppmärksammats att 2000-talets arbetsliv måste arbeta lika systematisk och 

framgångsrikt med risken för sjukfrånvaro av psykiska skäl, så som det gjordes under 

1900-talet med somatiska sjukdomar. Det finns en akilleshäl i folkhälsoarbetet som visar 

att personer med funktionsnedsättning har sämre hälsa, sämre livsvillkor och mindre 

hälsosamma levnadsvanor än befolkningen i övrigt. Andelen förvärvsarbetande är lägre 

bland personer med funktionsnedsättning jämfört med befolkningen i övrigt och det är 

vanligare att man varit i ekonomisk kris och att man saknar kontantmarginaler. Den 

dåliga utvecklingen för personer med funktionsnedsättning strider mot alla nationella 

och internationella mål att politiskt stödja utvecklingen mot mer jämställdhet. 

Funktionshinderpolitiken har inte slagit igenom i samhället. 

Våldsutsatthet särskilt bland kvinnor är ett problem. Nu har FN :s möte med 

kvinnokommissionen antagit en överenskommelse om att stater bör avstå ifrån att 

åberopa kulturella och traditionella sedvänjor eller religion för att åsidosätta kvinnors 

och flickors rättigheter. Det innebär att de mänskliga rättigheterna ska tolkas på samma 

sätt i alla världens länder oavsett politik, religion eller kultur som är den dominerande. 

Migration och integration rörande medborgare från EU möter på problem. 

Grundregeln med EU-lagstiftningen om fri rörlighet efterföljs inte på grund av 

kunskapsbrist hos kommuner och myndigheter. EU-migranterna får inte det stöd som 

de behöver att till exempel få kunskap om att de ska registrera sig hos 

Arbetsförmedlingen eller få en prövning om försörjningsstöd och tillfälligt boende. På 

grund av dessa brister hamnar de i hemlöshet och arbetslöshet. Rörligheten är stor bland 

dem och de flyttar runt i landet och till andra EU-länder. 

Ekonomiskt bistånd genomgår för närvarande en stor förändring genom de ändringar 

som nu föreligger gällande att bara 75 procent av arbetsinkomsterna räknas in i 

behovsprövningen av försörjningsstöd, s.k. jobbstimulans, för att stimulera, uppmuntra 

och stödja personer till egen försörjning. 

Föräldrapenningen har uppmärksammats vara ett hinder för nyanlända invandrares 

etablering på arbetsmarknaden och företrädesvis kvinnornas. 

Arbetslöshet bland unga är ett universellt problem. Yrkesintroduktion föreslås 

därvidlag för att underlätta ungas inträde på arbetsmarknaden. Detta ska ske genom att 

parterna tecknar yrkesintroduktinsavtal med statliga lönesubventioner i form av 

skattekreditering och handledarstöd, för att stimulera unga personer att få arbete. Detta 

är i linje med den stipulerade EU garantin om utbildning, arbete, praktik eller 

traineetjänst som införs för att motverka ungdomsarbetslöshet. 

Biståndshandläggningen i äldreomsorgen tampas med höga ärendebalanser som också 

tros leda till kvalitetsbrister för de äldre genom t.ex. brister i uppföljning och att det 

också blir dåliga förutsättningar för biståndshandläggarna att göra ett gott arbete.




Ett nytt instrument BAS, Behov AV Stöd, lanseras som möjliggör likvärdiga 

bedömningar av äldres omsorgsbehov. 

Lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen har fått ett brett genomslag. Det är 

dock få kommuner som infört lokala värdighetsgarantier. 

Fortsatt bred satsning på äldreomsorgspersonal genom omvårdnadslyftet, 

värdegrundsutbildningar och utbildning i ledarskap och nationell värdegrund. 

Kombinationsprogram gentemot anhöriga har gett god effekt. Det handlar om 

utbildning, psykosocialt stöd och olika typer av färdighetsträning minskar anhörigas 

upplevelse av belastning och depressionssymtom. 

Effekterna av individuell samordnare är små och saknas på lång sikt visar 

Socialstyrelsens utvärdering. Osäkerheten kring det vetenskapliga stödet är att många 

utfall studeras, att de rapporteras vid olika tidpunkter och utifrån ett fåtal studier om 

respektive fall. 

Propositionen om skyddsåtgärder i demensvården skrinläggs. Istället ges ett tydligt 

utvecklings- och uppföljningsuppdrag och tillsyn av otillåtna tvångsåtgärder till 

Socialstyrelsen och till myndigheten för Inspektion av vård och omsorg. I den fortsatta 

satsningen på ”De mest sjuk äldre” och ”Omvårdnadslyftet” kommer utvecklingen 

inom demensvården att stödjas. 

De äldres ekonomi oroar genom ökad andel äldre hos Kronofogden. Många 

pensionärer ansöker inte om bostadstillägg och äldreförsörjningstillägg. Riksrevisionen 

säger att regering och pensionsmyndigheten inte har gjort tillräckligt för att upplysa 

pensionärerna om förmånerna. Sveriges Kommuner och Landsting har kartlagt hur 

kommunerna hanterar hyressättningen i särskilda boenden. Deras förslag är att de övre 

gränserna för hyreskostnader vid beräkningar av bostadstillägg höjs för att undvika att 

personer hänvisas att ansöka om ekonomiskt bistånd. 

It-system i vård och omsorg tilldelas statsbidrag för utveckling av e-tjänster inom 

socialtjänsten för invånarna, samt införande av mobil dokumentation i hemtjänsten och 

övergång till digitala trygghetslarm och användning av nationell patientöversikt (NPÖ). 

Konkurrensverkets undersökning av kommunernas valfrihetssystem med fokus på 

hemtjänst visar att konkurrensen sker bäst i en kvalitetsdimension än i en 

prisdimension. Däremot finns rapporter om att människor har svårt att skaffa sig en 

överblick vid valfrihet för att företagens presentationer är väldigt lika och erbjuder 

samma sak. Kvalitén ligger i att tillgodose just det som människorna frågar efter och har 

behov av.




Boendestöd till funktionsnedsatta har ökat med 72 procent sedan 2007. 

Luleå den 17 juli 2013 

Ingeborg Widenrot





Individ och familjeomsorgen 

Inspektionen för vård och omsorg – ny tillsynsmyndighet 

Den 1 juni 2013 övergår Socialstyrelsens tillsynsverksamhet till Inspektionen för vård 

och omsorg (IVO). Den nya myndigheten tar över ansvaret för tillsyn av hälso- och 

sjukvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS. All tillståndsprövning inom 

socialtjänsten och viss tillståndsprövning inom hälso- och sjukvården går också över till 

IVO. Fortsatt kontakt i pågående ärenden ska ske med IVO efter den 1 juni 2013. 

Socialstyrelsens tillsyn av hälso- och sjukvården och socialtjänsten år 2012 – 

Rapport 

Brister i vårdens och omsorgens kvalitetsarbete 

Slutsatserna i rapporten beskriver stora brister i vårdens och omsorgens kvalitetsarbete. 

Socialstyrelsen uppmanar hälso- och sjukvården och socialtjänsten att bli bättre på att 

utreda händelser och arbeta hårdare med systematiskt kvalitetsarbete för att förebygga 

skador och missförhållanden. 

Inom Socialtjänstens måste medarbetare bli bättre på att följa styrande regler 

Inom socialtjänsten handlar det om att se till att alla medarbetare följer de regler som 

styr verksamheten. Lex Maria-anmälningar och Lex Sarah anmälningar håller inte 

måttet. Utredningarna saknar en redogörelse av de bakomliggande orsakerna till en viss 

händelse. Det saknas bedömningar av risken för att något likande skulle kunna ske igen. 

Inom hälso- och sjukvården måste fastställande av diagnoser bli bättre 

Inom hälso- och sjukvården handlar det om felaktiga eller missade diagnoser till 

behandlingar. 

Inom HVB verksamheter har personal låg utbildningsnivå 

Hälften av personalen nådde inte upp till kraven på lämplig kunskap och erfarenhet. För 

HVB-hem som tar emot ensamkommande flyktingbarn var andelen med tillräcklig 

kunskap och erfarenhet ännu lägre, 41 %.




Inom jour och familjehem finns brister i uppföljning av vården 

Kontakterna med barnet är minimala. Händelser som anmälts handlar om 

alkoholproblem, svårigheter att sätta gränser, kränkningar och bristande stöd i vardagen 

i familjehemmen. Av 54 fall har Socialstyrelsen begärt förändring i 35 fall. 

Uppföljning av lagstiftning och rutiner rörande ej verkställda gynnande beslut 

Regeringen har uppdragit till Socialstyrelsen att följa upp lagstiftning och rutiner för ej 

verkställda gynnande beslut och gynnande domar enligt socialtjänstlagen och lagen om 

stöd och service till funktionshindrade, LSS 

Uppföljningen ska ha fokus på att redovisa utvecklingen av ej verkställda beslut och 

utfallet av de sanktionsmöjligheter om särskild avgift som lagstiftningen ger, samt 

resultaten och omständigheter som kan ha påverkat utfallet och göra en analys av 

verksamheten kring ej verkställda domar och beslut. Utifrån de resultat som uppnås i 

uppföljningen bedöma effekterna av regelverket och de rutiner som myndigheten följt 

vid hanteringen av denna ärendegrupp och vid behov redovisa tänkbara åtgärder för att 

komma till rätta med eventuella brister. Från 1 juli 2013 övergår detta uppdrag till 

Inspektion för vård och omsorg. 

Slutredovisning rörande denna uppföljning kommer senast 30 oktober 2014. 

Lång väntan på kontaktperson och bostad med särskild service – resultat från uppföljning av ej 

verkställda gynnade beslut 

Cirka 40 procent av dem som beviljats en kontaktperson med stöd av socialtjänstlagen fick 

vänta i 4-6 månader innan deras kommun erbjöd en sådan. 15 procent fick vänta i 13 

månader eller längre. Ärenden som gällde bostad med särskild service fick 40 procent 

vänta 4-6 månader. 

44 procent av dem som beviljats en kontaktperson enligt lagen om stöd och service till 

vissa funktionshindrade (LSS) fick vänta 4-6 månader innan de fick en kontaktperson. 

Nästan 75 procent fick vänta i över ett halvår på en bostad med särskild service. 20 procent 

tvingades vänta i minst ett och ett halvår på att flytta in i en sådan bostad. 

Kommunerna måste planera bättre framtida behov av bostäder med särskild service 

Kontentan är att kommunerna måste bli bättre på att planera framtida behov av 

stödinsatser genom att förbättra handläggningen och avsätta mer resurser till personal 

eller utbyggnad av gruppboenden eller daglig verksamhet.




Tillgång till personuppgifter inom och mellan hälso- och sjukvård och 

socialtjänst – samtycke krävs till denna behandling 

Kommittédirektiv, Dir 2013:43, tilläggsdirektiv till uppdraget om rätt information i vård 

och omsorg (S 2011:3) vilar på Regeringens beslutat december 2011 i kommittédirektiv 

om förbättrad tillgång till personuppgifter inom och mellan hälso- och sjukvården och 

socialtjänsten (dir 2011.111). En del av uppdraget handlar om att utreda om det är 

lämpligt att införa regler i patientdatalagen som gör att personer som saknar förmåga att 

motsäga sig eller samtycka kan ingå i sammanhållen journalföring. Samt i en 

delredovisning beskriva möjligheter som befintlig lagstiftning ger för att praktiskt 

kunna utbyta uppgifter där så anses nödvändigt. 

Delredovisningen ska lämnas senast den 31 dec 2013. Utredningstiden för huvuddelen 

av uppdraget förlängs till 30 april 2014. 

Gränsdragning mellan familjehem och hem för våd eller boende 

Regeringens uppdrag till Socialstyrelsen att kartlägga och beskriva gränsdragning 

mellan familjehem och hem för vård eller boende med slutredovisning senast 1 juni 2013 

har flyttats fram till 15 augusti 2013. 

Bestående skillnader i kommunernas familjerådgivning 

Socialstyrelsens statistik för 2012 visar på stora skillnader mellan kommunerna hur man 

erbjuder familjerådgivning. 

Se länk 

http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2013maj/bestaendeskillnaderikommunernasfamilj 

eradgivning 

Förbättringar för gode män och förvaltare – betänkande SOU 2013:27 

Utredningen ska komma fram till förslag om åtgärder som leder till förbättringar för 

gode män och förvaltare, för att säkerställa att det finns tillgång till kvalificerade och 

lämpliga ställföreträdare. 

Följande förslag i betänkandet antas förbättra tillgång till kvalificerade och lämpliga 

gode män och förvaltare: 

att gode män och förvaltare ska ges en lagreglerad rätt att i vissa 

situationer lämna sitt uppdrag trots att någon ersättare inte har utsetts 

ett dödsbo efter en ställföreträdare lättare ska kunna fullgöra sin 

skyldighet att upprätta en sluträkning över huvudmannens egendom




det ska vara överförmyndaren i stället för tingsrätten som ska ha till uppgift att 

hämta in nödvändig utredning, t.ex. yttranden från anhöriga eller läkarintyg i 

de ärenden om godmanskap eller förvaltarskap i vilka tingsrätten fattar beslut. 

Överförmyndaren får i en sådan utredning lämna förslag på en god man eller 

förvaltare som är lämplig för uppdraget. 

Diskrimineringsombudsmannen, DO, kritik – ärende ANM 2011/274 

DO har funnit brister på saklighet och opartiskhet hos en kommun som fattat beslut om 

omhändertagande av ett nyfött barn på grund av moderns 

psykiska funktionsnedsättning. DO ansåg att kommunen inte agerat utifrån gällande 

rutiner och riktlinjer utan grundat sitt beslut på fördomar om personer med 

funktionsnedsättning. 

Justitieombudsmannen, JO, beslut – om socialtjänstens rätt att hämta 

uppgifter om den sökande från flera olika myndigheter och organisationer 

Utformningen av ett medgivande vid ansökan om försörjningsstöd var alltför generellt 

formulerat beträffande medgivande som gav socialtjänsten rätt att hämta uppgifter om 

den sökande från flera olika myndigheter och organisationer. 

JO hänvisar till 1 kap 1 § socialtjänstlagen (2001:453) om att socialtjänstens verksamhet 

ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Insatserna 

ska utformas och genomföras tillsammans med den enskilde. Uppgifter som behövs för 

en ansökan ska i första hand hämtas in från den enskilde själv och nämnden ska begära 

den enskilde om samtycke innan den tar kontakt med någon utomstående för att utreda rätten till 

bistånd. När det uppstår behov av att hämta uppgifter från andra ska den enskilde 

informeras om vad nämnden vill göra. Om den enskilde inte vill att nämnden kontrollerar 

vissa uppgifter kan han eller hon välja att dra tillbaka sin ansökan eller att få den avgjord på de 

uppgifter som finns. 

Här finns följaktligen en gräns för hur långt socialtjänsten kan utsträcka sin 

informationshämtning om den enskilde såvida det inte finns tvångsvård med i bilden. 

JO riktar hård kritik mot fotografering i hem utan samtycke 

Denna kritik ligger i paritet med ovannämnda JO beslut. Att socialtjänsten gjorde fel vid 

ett hembesök när tjänstemannen tog bilder som underlag till utredningen trots att 

personen som bodde i lägenheten inte ville det. Fotografierna användes som underlag 

när det skulle beslutas om barn skulle omhändertas. JO ansåg att socialtjänsten ”visat 

flagrant brist på respekt” för personens integritet och rätt att bestämma i sitt hem. 

Datainspektionen, DI, beslut – registrering av personuppgifter i 

kvalitetsregister rörande personer som är beslutsoförmögna är inte tillåten 

Registering av personer som varaktigt saknar beslutsförmåga i Senior Allert är inte 

förenligt, om vederbörande inte har en legal ställföreträdare som efter att ha fått




information, enligt 7 kap 3 § patientdatalagen (2008:355), inte motsätter sig registrering 

av den beslutoförmögne. 

Statistikinsamling om insatser för brottsoffer kräver lagändring 

Socialstyrelsen har gjort en begränsad undersökning i ett antal kommuner med fokus på 

deras arbete med brottsoffer, offer för hot och våld. Alla kommuner som svarade uppgav att 

de inte hade en sådan verksamhet. För att det ska bli möjligt att få grepp om vilka insatser 

som görs behöver verksamheterna bli bättre på att använda befintliga åtgärdskoder. Just 

nu är det omöjligt att skilja ut socialtjänstinsatser kontra biståndsbeslutade insatser för 

brottsoffer. 

En ändring behövs i förordningen (1981:1370) om skyldighet att lämna statistik 

uppgifter och i Socialstyrelsen föreskrift (SOFS 2011:13) om socialnämndernas 

skyldighet att lämna statisitka uppgifter. 

Socialstyrelsen föreslår i sin undersökning att uppgifter om brottsoffer bör insamlas i 

form av mängddata utifrån integritetsskäl. I huvudsak kan följande uppgifter ingå; kön, 

ålder, typ av insats, brottstyp, aktualisering och typ av stöd till närstående. 

Faderskapsutredning sker för två av tre nyfödda 

År 2012 avslutades 83 procent faderskapsutredningar genom att fadern bekräftade 

faderskapet. Antalet som avgörs genom dom har fördubblats de senaste fem åren men 

är alltjämt mindre än en procent av alla faderskapsutredningar. 

Brukarinflytande förändrar maktförhållanden - förhållningssättet bör vara att 

individen får en aktiv del i beslut och insatser som rör honom eller henne 

Socialstyrelsens vägledning om brukarinflytande tar upp vikten av brukarens inflytande 

över sina insatser från socialtjänst, psykiatri samt missbruk- och beroendevård. 

Vägledningen vänder sig i första hand till personal i socialtjänst, psykiatri samt 

missbruks- och beroendevård men kan också vara till nytta för brukarorganisationer. 

Se länk 

http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2013maj/brukarinflytandeforandrarmaktforhallan 

den 

Hantering av myndighetsbeslut som överklagats – om effektivitet och 

rättssäkerhet 

Riksrevisionen har inlett en granskning om myndighetsbeslut som överklagats till 

förvaltningsrätten med utgångspunkt i en förstudie. Rapporten publiceras i mars 2014. 

Granskningen berör om hanteringen av överklagade myndighetsbeslut som rör den 

enskildes försörjning och privatekonomi är effektiv och rättssäker samt om ansvariga 

aktörer ger förutsättningar för den enskilde att förstå och hantera processen.




Granskningen kommer att omfatta sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning samt 

ärenden enligt socialtjänstlagen. 

Följande områden granskas: 

handläggningstiden - från det att den enskilde initierar ett ärende på 

myndighet till avgörande i förvaltningsrätt? 

varför uppnår inte förvaltningsrätterna regeringens verksamhetsmål avseende 

handläggningstider och vad kan förklara skillnader i handläggningstider? 

är informationen och bemötande från berörda myndigheter samt 

överklagandeprocessen utformad på ett sätt så att den enskilde ges 

förutsättningar att förstå och hantera den? 

skapar regeringen och Domstolsverket förutsättningar för en effektiv 

handläggning på förvaltningsrätterna? 

Se länk 

http://www.riksrevisionen.se/GRANSKNINGAR/Planering-och-uppfoljning/Pagaendegranskningar/Pagaende-granskningar/Inledd-granskning-Hantering-avmyndighetsbeslut-som-overklagats/ 

Social housing vanligt i EU – ett subventionerat boende som kräver 

bestämmelser om undantag från konkurrenslagarna 

Social housing handlar om subventionerat boende för marginaliserade grupper. Det kan 

handla om allt från lånegarantier till direkt ekonomiskt stöd. En gemensam nämnare är 

att hyrorna inom social housing är betydligt lägre än den på den ordinarie marknaden. I 

allmänhet finns det också en inkomstgräns för att bo i subventionerade lägenheter. 

Bostäderna ägs av särskilda icke-vinstdrivande företag. 

Förutsättningarna för att kunna ge offentligt stöd till social housing är att staten begär 

ett undantag hos EU för tjänster av ”särskild ekonomisk betydelse”, ett undantag som 

sätter konkurrenslagarna ur spel för denna del av bostadsmarkanden. Endast Sverige, 

Tjeckein och Lettland har inte sökt detta undantag. Nu ses social housing även som en 

viktig möjlighet i Sverige att möta upp personer som har svårt att skaffa bostad själv. 

Barn och unga 

Några nedslag till olika rapporter som berättar om ungas livsvillkor idag 

Ungdomsrapporten, en studie gjord av Ungdomsbarometern på uppdrag av Skandia Publicerad 

i Dagens Nyheter 2013-05-07




se rapporten i dess helhet 

http://mb.cision.com/Public/608/9411388/86e78dad607a2611.pdf 

Nära varannan flicka känner sig stressad av de egna förväntningarna och knappt 40 procent av 

pojkarna 

Rapporten visar på att en tredjedel av svenska ungdomar i åldrarna 15–24 år tycker att 

livet är svårt. Var tionde är missnöjd med sin tillvaro och lika många upplever livet som 

meningslöst. Var fjärde ungdom har dåligt självförtroende och att en knapp tiondel 

uppfattar livet som otryggt. 

Bris, Barnens rätt i samhället, ser samma bild i sin stödverksamhet. Det handlar om alla 

typer av symtom på psykisk ohälsa: depression, ångest, självskadebeteende, 

ätstörningar och självmordstankar, men också dåligt självförtroende, stress och 

uppgivenhet, unga känner sig stressade. Höga krav på sig själv är den vanligaste 

orsaken. 

Tjejerna har högre krav på sig. De har sämre självförtroende fast det går bättre för dem i 

skolan. 

Unga drar på sig allt större skulder - Publicerat P3 Nyheterna 2013-05-07 

De senaste två åren har summan som unga svenskar är skyldiga till Kronofogden ökat 

med 100 miljoner kronor. 

Ojämlikheten bland barn har ökat kraftigt 

Numera har normalfamiljen mer än dubbelt upp för gränsen för låg inkomststandard 

enligt rapport från Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö högskola. 

Definitioner på låginkomststandard i Sverige 

1. Låginkomststagare enligt SCB och svenska myndigheter definieras utifrån 

följande minimimått som nödvändiga för att klara bostad, mat och annat 

elementärt; 2010 års balansmått låg detta på 11 453 kr per månad för ett hushåll 

med en ensamstående förälder och ett barn och 17 457 kr per månad för en familj 

med två vuxna och två barn. 

2. Rädda Barnen utgår från barn som lever i hushåll som erhållit försörjningsstöd 

under aktuellt år. Det innebär samma nivå som för en familj med 

låginkomststandard. På senare år har bidragstiderna blivit allt längre för 

barnfamiljerna och försörjningsstödet har därmed blivit en långvarig hjälpform 

för många barnfamiljer. 

Bris slutar använda begreppet barnfattigdom – ändrar sitt begrepp till ekonomisk och social 

utsatthet 

Bris erkänner att man använt ett begrepp som ger värre signaler än vad som faktiskt är




och kommer istället använda sig av ekonomisk och social utsatthet när man talar om 

barn som lever under knappa förhållanden. 

Regeringen ger uppdrag till Barnombudsmannen, BO, att inhämta barns och 

ungas åsikter och erfarenheter av kränkande behandling och trakasserier 

Skolverket har också haft uppdrag att satsa hårdare för att stärka skolans värdegrund 

för att förebygga och upptäcka mobbing och att vidta åtgärder så att mobbingen upphör. 

Skolverkets utvärdering av metoderna mot mobbing visar att förövarna vanligen är flera 

i den utsattes klass och att mobbingen ofta sker på skolgården, vid toaletterna, i 

korridorerna eller i klassrummet. Förhållandevis ofta finns vuxna i närheten. 

BO har sedan flera år haft uppdrag att genomföra lyssnarsamtal med barn i olika 

situationer t.ex. med ensamkommande flyktingbarn, barn som varit utsatta för sexuella 

övergrepp och barn som varit placerade. Detta har gett ny kunskap som också kunnat 

omsättas i politiska förslag. Syftet nu är att få ytterligare kunskap om barns och ungas 

åsikter och erfarenheter av mobbing och vilket stöd de har fått. Detta för att få ytterligare 

kunskap om hur arbetet med mobbing kan förstärkas utifrån barnens egna perspektiv. 

Barnombudsmannen, BO, har tagit reda på antalet insättningar av barn i arrest 

i Sverige från landets polismyndigheter 

Under 2011 sattes barn i polisarrest vid 3118 tillfällen. Det är första gången som antalet 

insättningar av barn i polisarrest synliggörs. Detta är ett led att bl.a. tillmötesgå 

Barnrättskommitténs granskning av efterlevnaden av barnkonventionen. Enligt 

barnkonventionen ska barn frihetsberövas endast som en sista utväg och för kortast 

lämpliga tid oavsett om det rör sig om gripande, anhållande eller häktning. Enligt 

Rikspolisstyrelsens författningssamling bör barn endast förvaras i polisarrest när det är 

absolut nödvändigt. Normalt bör den som är under 18 år förvaras under bevkaning i ett 

förhörsrum eller liknande utrymmen. 

Se rapport 

http://www.barnombudsmannen.se/Global/Publikationer/fran%20insidan%20webb%20 

vektor.pdf 

BO vill säkerställa barns mänskliga rättigheter i arrest och häkte genom förslag om att 

begränsa tiden för frihetsberövande före rättegång till 30 dagar, att barnet ska garanteras 

en offentlig försvarare från första förhöret, att det ska inrättas ett oberoende barnombud 

som ska vara en självständig instans till vilket frihetsberövade barn och ungdomar kan 

vända sig med eventuella klagomål om hur deras mänskliga rättigheter har tillgodosetts 

under rättsprocessen. 

Översyn av barnets rättigheter i svensk rätt Dir 2013:35 

Enligt Dir 2013:35 utses en särskild utredare som ska göra en kartläggning inom särskilt 

angelägna områden av hur tillämpningen av lagar och andra föreskrifter 

överensstämmer med barnets rättigheter enligt FN:s konvention om barnet rättigheter




(barnkonventionen) och de tilläggsprotokoll som Sverige har tillträtt. Utredaren ska 

också analysera för- och nackdelar med att inkorporera barnkonventionen i svensk rätt. 

Se Dir 2013:35 http://www.regeringen.se/content/1/c6/21/36/36/ab67b122.pdf 

Öppna jämförelser av den sociala barnoch ungdomsvården 

Undersökningen visar bl.a. att allt fler kommuner tecknar överenskommelser om 

samverkan med landstingen. En ökning på knappt 20 procent från 2011. 

Utredningsmetoden Barns behov i centrum (BBIC) tillämpas i 72 procent av 

kommunerna. En ökning med 44 procent sedan år 2010. Däremot har endast 19 procent 

av kommunerna en aktuell verksamhetsgemensam plan för handläggarnas 

kompetensutveckling. Planen ska innefatta handledning, fortbildning och 

vidareutbildning på högskolenivå för de handläggare som utreder barns behov. 

Politisk styrning för att bättre tillgodose barns behov när det krisar sig 

Regeringen ger Brå uppdrag att undersöka utfallet rörande utredningar av brott som begåtts av 

icke straffmyndiga barn 

Det är en uppföljning av lagändringen med särskilda bestämmelser om unga 

lagöverträdare från 2010-07-01. Lagen gav utökade möjligheter att inleda en utredning 

vid brott begångna av barn och att utföra drogtest på barn som misstänks ha använt 

narkotika. Det huvudsakliga syftet med lagen var att förbättra socialtjänstens underlag 

för bedömning av vilka stödjande insatser som behövs. 

Med undersökningen vill man undersöka huruvida lagändringen lett till fler 

utredningar och tydligare ansvarsfördelning mellan polis och socialtjänst, på vilka 

grunder utredningar inleds, om reglerna tillämpas mer enhetligt över landet och om 

socialtjänsten och polisen anser att lagstiftningen bidragit till att tydliggöra respektive 

myndighets ansvar. 

Regeringen ger uppdrag till Rikspolisstyrelsen att aktivt stödja arbetet med sociala insatsgrupper 

för unga som riskerar att utveckla en kriminell livsstil 

Sociala insatsgrupper bygger på en förbättrad samverkan på lokal nivå, men förutsätter 

även stöd på nationell nivå bl.a. av Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen, Skolverket och 

Sveriges Kommuner och Landsting. 

Regeringen ger Socialstyrelsen uppdrag att ta fram en modell för att lyssna på barn i familjehem i 

syfte att låta dem förmedla sina upplevelser om sin vistelse i familjehemmet samt tillämpa 

modellen i en pilotundersökning 

Uppdraget innefattar en förstudie, en pilotundersökning och en analys av hur modellen 

kan användas i återkommande och regelbundna undersökningar. Det ska ske i 

samverkan med BO och redovisas för Socialdepartementet senast 2015-12-01.




Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att under 2013 fördela 57 000 000 

kronor för att stärka kommunernas arbete med att utveckla kompetensen inom 

den sociala barnoch ungdomsvården för att säkra en trygg och säker vård 

Medlena ska användas till: 

Stimulera kommunerna till att inventera befintlig kompetens och kompetensbehov 

inom den sociala barnoch ungdomsvården. 

Samt att möjliggöra utbildning och kompetensutveckling främst för socialsekreterare 

och chefer med ansvar för myndighetsutövning inom den sociala barnoch 

ungdomsvården. 

I uppdraget ingår att ta fram anvisningar för kommunerna om hur kompetensinventeringen 

ska genomföras och om villkoren för fördelning av 

stimulansbidraget och kraven på återrapportering av de lokalt anpassade 

kompetenssatsningar som kommunerna kan genomföra inom ramen för 

stimulansbidraget 2013. Socialstyrelsens ska också lämna förslag på en fortsatt långsiktig 

satsning på lokalt anpassad kompetensutveckling 2014–2016. 

Vårdnadstvister fortsätter att öka 

Domstolsverkets statistik visar 5 316 tvistemål om vårdnad till landets tingsrätter förra 

året. Det är en fördubbling av antalet mål jämfört mot år 2004. Det berör omkring 8 000 

barn vars föräldrar inte kan komma överens och att deras bråk avgörs i domstol. 

Socialstyrelsen föreslår försök med separationsteam 

Förslaget innefattar att utveckla en samverkansmodell som tar sin utgångspunkt i en 

helhetssyn på familjen. Fokus ska vara barnets bästa. Stödet från teamet kan omfatta hela 

familjen eller en enskild familjemedlem. Hjälpen är frivillig och syftet är att minska 

konflikter mellan föräldrarna rörande föräldraansvar och omsorg om barnet. Teamen 

bör bestå av en socionom med erfarenhet av familjer som separerar, personal med 

kompetens kring familjeekonomi, familjerättsjuridik, barnpsykologi och 

familjerådgivning. 

Krav på behörighet för arbete inom sociala barnoch ungdomsvården 

I en lagrådsremiss föreslås att socialnämnden ska ha ansvar för att den handläggare som 

självständigt utför vissa arbetsuppgifter inom den sociala barnoch ungdomsvården har 

tillräcklig erfarenhet för uppgiften. Socialnämnden ska använda handläggare med 

svensk socionomexamen eller annan relevant examen på grundnivå i högskolan eller




som har sådan utländsk utbildning som erkänts av den myndighet som regeringen 

bestämmer, för uppgifter inom socialtjänsten som rör barn och ungdom som innefattar: 

Bedömning om utredning ska inledas. 

Utredning och bedömning av behovet av insatser eller andra åtgärder. 

Uppföljning av beslutade insatser. 

Uppdrag om stärkt kvalitet inom HVB för personer med missbruk (prop. 

2012/13:77) 

Missbruksutredningen (SOU 2011:35) föreslog att den behandling av missbruk eller 

beroende som bedrivs vid HVB ska vara auktoriserad d.v.s. att behandlingen vilar på 

vetenskap och beprövad erfarenhet, att personalen har rätt kompetens samt att det finns 

system för dokumentation av behandlingen och uppföljning av resultat. 

Auktorisationssystemet har behandlingsinsatserna i fokus och syftar till att säkerställa 

att behandlingsmetoder som används uppfyller de krav som kan ställas för att dessa ska 

vara evidensbaserade. 

Socialstyrelsen har dock i sitt remissvar gett en alternativ lösning nämligen att en 

tillståndsprövning som ställer krav på ledningssystem, kvalitetssäkring, kompetens och 

inflytande för den enskilde är mera effektivt för att värna kvalitet och säkerhet än 

auktorisering av metoder. Tillståndsprövningen ska säkerställa att verksamheten på en 

mer övergripande nivå har de förutsättningar som krävs för god kvalitet och säkerhet 

för den enskilde, men ställer inga specifika krav avseende behandlingsmetoder. 

Sammanfattningsvis så är Regeringens beslut i frågan att de båda systemen inte 

nödvändigtvis behöver utesluta varandra, utan kan utgöra olika delar i en förstärkning 

av kvalitetskraven för HVB. Socialstyrelsen får således uppdrag att med utgångspunkt 

från Missbruksutredningens förslag och Socialstyrelsens alternativa lösning göra en 

samlad bedömning och lämna förslag på hur system för att stärka kvaliteten inom HVB 

bör utformas. 

Ersättningsnämnden - myndighet för ärenden i vanvårdsfrågor på fosterhem 

och barnhem 

Myndigheten prövar ansökningar från personer som utsatts för allvarliga kränkningar i 

forsterhem eller annan samhällsvård åren 1920-1980. Fram till nu har femton personer 

fått vardera 250 000 kronor i kompensation för de övergrepp de utsatts för som barn. 

Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013 

Rapport 

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19016/2013-3- 

15.pdf 

I rapporten ger Socialstyrelsen en helhetsbild av barns och ungas välfärd, med fokus




på Socialstyrelsens ansvarsområden. I rapporten redogörs för utvecklingen inom 

folkhälsa och miljöhälsa. Dessutom belyses sociala förhållanden. Rapporten innehåller 

också frågor om vilka grupper i samhället som är särskilt missgynnade och som löper 

risk att få hälsomässiga, sociala och/eller ekonomiska problem, samt uppskattar 

omfattningen av de aktuella problemen. Rapporten ger även en samlad bild av de 

verksamheter inom hälso- och sjukvård och socialtjänst som riktar sig till barn och unga. 

Idag mår de flesta barn och unga i Sverige i grunden bra. Detta gäller i synnerhet 

spädbarn och skolbarn. Sverige ligger dock inte lika mycket i framkant 

när det gäller de lite äldre barnen. Symtom på ett nedsatt psykiskt välbefinnande 

(ledsenhet, sömnsvårigheter, huvudvärk med mera) är vanligare bland svenska 15- 

åringar än i andra länder. Narkotikabruk är mindre vanligt bland svenska unga medan 

alkoholkonsumtionen är på en genomsnittlig europeisk nivå. Men det är viktigt att 

komma ihåg att det finns förbättringsområden. Rapporten innehåller samlade 

bedömningar av vårdens och socialtjänstens kvalitetsområden utifrån ett barn och 

ungdomsperspektiv. Det framträder en bild av skillnader mellan grupper i samhället. 

Barn till högutbildade har till exempel ofta en bättre hälsa, vilket kan bero på skillnader i 

föräldrars levnadsvanor och att högutbildade föräldrar har lättare att tala för sig. Några 

andra exempel är att det ofta saknas skattningsformulär på andra språk än svenska i 

mödra- och barnhälsovården och att det finns skillnader i antibiotikaföreskrivning i 

landet beroende på vilket landsting man tillhör. 

Hjälpen kan inte vänta för den unge som mår dåligt 

Tidiga tecken på psykisk ohälsa är en stark indikation på psykiatrisk vård senare i livet 

Tidiga tecken på psykisk ohälsa ska tas på allvar, därför är de tidiga insatserna 

också viktiga. Trots att de flesta är överens om att de tidiga insatserna är viktiga kan vi 

konstatera att de har stora brister. Det handlar bland annat om otydlig 

ansvarsfördelning mellan olika verksamheter och bristande information till unga och 

deras familjer om vart de kan vända sig för att få hjälp. Förbättringsarbetet måste nå ut 

till verksamheterna och de som arbetar med de här frågorna behöver ha god kompetens. 

Verksamhetsansvariga behöver lära sig känna igen tecknen samt ha god kunskap om 

hur psykisk ohälsa yttrar sig. Utbildning kan vara en lösning. Information om vart man 

som ung eller förälder vänder sig behöver också vara så nära den unge som möjligt. 

Folkhälsa 

Ny folkhälsomyndighet, Prop 2012/13:116 

En ny myndighet som ska ha hand om folkhälsofrågor bildas från 2014-01-01. Den ska 

kallas för Folkhälsomyndigheten och ska ansvara för de uppgifter som idag hanteras av 

Statens folkhälsoinstitut och Smittskyddsinstitutet och vissa av Socialstyrelsens 

uppgifter inom folk- och miljöhälsorapportering samt vissa uppgifter som 

Socialstyrelsen har enligt miljöbalken, plan- och bygglagen (2010:900).




Personer med funktionsnedsättning måste inkluderas mer i folkhälsoarbetet 

Statens folkhälsoinstitut lämnar i en rapport till regeringen uppgifter om hälsan hos 

personer med funktionsnedsättning. I rapporten jämförs hälsoutfall, livsvillkor och 

levnadsvanor för personer med funktionsnedsättning jämförs med situationen för 

personer utan funktionsnedsättning. Rapporten visar sämre häls, sämre livsvillkor och 

mindre hälsosamma levnadsvanor för personer med funktionshinder än befolkningen i 

övrigt. Andra kända riskfaktorer till sämre hälsa och levnadsstandard är att andelen 

förvärvsarbetande är lägre bland personer med funktionsnedsättning jämfört med 

befolkningen i övrigt och det är vanligare att man varit i ekonomisk kris och att man 

saknar kontantmarginal. 

I rapporten redovisas även resultat från en kommunenkät där man frågat i vilken 

utsträckning personer med funktionsnedsättning inkluderas i folkhälsoarbetet. Drygt 

hälften av de kommuner som svarat på enkäten anger att de genomför riktade insatser 

för att påverka levnadsvanor bland personer med funktionsnedsättning. 

Försäkringskassans rapport om uppföljning av sjukförsäkringens utveckling 

Rapporten visar en ökning av sjukskrivningar bland anställda och en ökad varaktighet i 

sjukskrivningar bland arbetslösa. Bl.a. konstateras att de psykiska diagnoserna ökat. 

Se https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/94d7447e-f1ab-47b5-85a1- 

d74acd0aef54/uppfoljning_av_sjukforsakringens_utveckling_delrapport1_2013.pdf?MO 

D=AJPERES 

En miljon svenskar i arbetsför ålder – ca 20 % drabbas av psykisk ohälsa under ett år- OECDrapport 

Unga människor är särskilt utsatta. Antalet unga under 30 år som får aktivitetsersättning 

och förtidspension har ökat kraftigt de senaste decenniet och bland dem svarar psykisk 

ohälsa för 60 procent av nya ansökningar. Den psykiska ohälsan tar över som 

dominerande problem i arbetslivet. 

Stora förändringar i svensk ekonomi och på arbetsmarkanden tros ha bidragit till att fler 

människor idag slås ut av psykiska sjukdomar 

Vi konkurrerar med hög kompetens snarare än med låga löner. 

Andelen industriarbeten och tillverkning har minskat samtidigt som andelen som 

jobbar i tjänstesektorn ökat i samma grad. 

Mindre avancerade jobb rationaliseras bort eller flyttas till länder med lägre 

kostnader. 

Arbetslivet kräver andra kunskaper, flexibilitet, social interaktionsförmåga och andra 

egenskaper som är utvecklande, men också psykiskt krävande och stressande. För




personer som redan har en psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning verkar detta 

betyda stängda dörrar. 

I 2000-talets arbetsliv måste vi arbeta lika systematiskt och framgångsrikt med risken för 

sjukfrånvaro av psykiska skäl som vi gjorde under 1900-talet med somatiska sjukdomar. 

Det handlar om att arbeta förebyggande och se tidiga signaler; skapa innovativa 

hjälpmedel; utveckla framgångsrik rehabilitering på jobbet och uppmuntra byte av 

arbete och arbetsuppgifter. Rehabiliteringsgarantin och satsningen på KBT är exempel 

på tidiga insatser i Sverige. 

OECD vill se ökad skolhälsovård 

OECD rekommenderar svenska myndigheter att öka skolhälsovården för att motverka 

ohälsa. Psykiska problem anses vara ett stort hinder för många för att få arbete. En av 

fyra 16-18 åringar lider av psykisk ohälsa och mest drabbade är som varken studerar 

eller arbetar. 

Uppdrag att genomföra en studie om viss sjukfrånvaro i psykiska diagnoser 

Försäkringskassan har fått uppdrag från regeringen att göra en studie av sjukfrånvaron i 

psykiska diagnoser. Försäkringskassan ska redovisa en delrapport senast 2013-08-05 och 

en slutrapport 2013-12-15. 

Psykisk ohälsa är fortfarande fyllt av skam - Tre av fyra hemlighåller sin psykiska ohälsa 

Tre av fyra med psykisk ohälsa hemlighåller sin psykiska hälsa för sin omgivning och 

nästan varannan upplever att andra människor någon gång har undvikit eller tagit 

avstånd från dem när de berättat om sin psykiska ohälsa. 

Se 

http://www.hjarnkoll.se/Global/Rapport%20diskriminering%20av%20personer%20med 

%20psykisk%20oh%c3%a4lsa%20Sk%c3%a5ne%202012%20slutversion.pdf 

Minskad alkoholkonsumtion bland unga 

Åtgärdsprogrammet för ANDT-politiken 2000-2012 tillskrivs för första gången att det 

skett en minskad användning av tobak och alkohol bland elever i årskurs 9. 

Se http://www.regeringen.se/sb/d/17199/a/213876 

Forskning som stödjer minskad alkoholkonsumtion bland unga 

Svenskarna dricker överlag mindre alkohol än tidigare visar en studie som presenterats 

vid Stockholms Universitet. Och den största minskningen finns bland ungdomar. En av 

de främsta anledningarna till att ungdomar dricker mindre enligt alkoholforskare vid 

Karolinska Institutet är att föräldrar mer aktivt ser till att deras barn inte dricker. Man 

har sett att föräldrar är mycket mer restriktiva, till exempel när det gäller att bjuda sina




barn på alkohol. Det har skett stora förändringar över tid. Vilket speglar att föräldrarna 

är mer aktiva och intresserar sig mer för sina barns vanor. 

Trots att undersökningar visar att ungdomar tycker att de enkelt kan få tag på alkohol så minskar 

deras alkoholkonsumtion stadigt 

Sedan 2004 dricker killar mellan 16 och 19 år nu mer än två liter ren sprit mindre om 

året. Tjejer i samma åldrar har minskat sitt drickande under samma period med kring en 

halvliter. Undersökningen är baserad på telefonintervjuer med 1 500 personer varje 

månad. 

En annan anledning till att ungdomarna dricker mindre tros vara datorpelandet. 

Datorspelandet för vissa ungdomar utesluter alkoholkonsumtion, för att det inte är 

förenligt med att vara ute och dricka. 

Skillnaderna i landet är stora 

I Stockholm och i storstadsregionerna är konsumtionen störst. Stockholmsmannen 

dricker 56 liter vin om året enligt undersökningen. I Norrland hittas flest nykterister - 

något som inte är allmänt känt. 

Hälsoklyftan mellan hög- och lågutbildad ökar 

Publiceras forskning som tyder på att den välkända klyftan inte bara består, utan till och 

med växer ytterligare i välfärdsstater som Sverige. Den ökar såväl i Sverige men också 

på andra håll i Norden och Europa. Hälsoklyftan mellan högutbildade och de som 

enbart har grundskoleutbildning är nu fem år, men kommer att öka till åtta år, om 

trenden håller i sig. Detaljerade skillnader inom grupper av folk med olika utbildning 

har presenterats av forskare vid Stockholms universitet: 

På ett symposium anordnat av Kungliga vetenskapsakademien medverkade en rad 

internationella forskare inom områdena hälsa, befolkning och utbildning. Man söker 

efter orsaker till varför klyftan mellan högutbildade och lågutbildade består och 

dessutom tycks öka, trots att det skett stora utbildningsinsatser i olika 

välfärdssamhällen, t.ex i Sverige, i jämlikhetens tecken. 

Se http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/150350?programid=412 

Ny myndighet för folkhälsofrågor (SoU27) 

Den 1 januari 2014 börjar den nya myndigheten för folkhälsofrågor, 

Folkhälsomyndigheten, sin verksamhet. Myndigheten ska ha hand om de uppgifter 

som Statens folkhälsoinstitut (FHI) och Smittskyddsinstitutet (SMI) har i dag. 

Dessutom ska vissa uppgifter som i nuläget hör till Socialstyrelsen läggas på den nya 

myndigheten. Bildandet av den nya myndigheten innebär också att FHI och SMI 

avvecklas.





Egenvård 

Socialstyrelsen har klargjort vad som menas med ”egenvård” och hur tillämpningen ska 

ske. Här nedan beskrivs några viktiga hållpunkter i tillämpningen. 


17.pdf 

Kort innebär egenvård att det är en hälso- och sjukvårdsåtgärd som en legitimerad 

yrkesutövare inom hälso- och sjukvården bedömt att en person själv kan utföra eller 

utför med hjälp av någon annan. Ordinationen för egenvård är att betrakta som hälsooch 

sjukvård. 

Däremot är den egenvård som den enskilde utför själv, eller med hjälp av någon annan 

att inte räknas som hälso- och sjukvård och omfattas därför inte heller av hälso- och 

sjukvårdslagsstiftningen. 

Egenvårdsföreskriften 

Ett sätt att skilja på hälso- och sjukvård och egenvård är att bedöma om åtgärden kräver 

medicinskt utbildad personal. Om det krävs medicinskt utbildad personal är det fråga 

om hälso- och sjukvård och då omfattas den av hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Det 

kan vara så att närstående eller personlig asisstent har förvärvat så stor kunskap om en 

enskild patients behov att de i vissa fall kan klara av att utföra åtgärder som normalt 

kräver medicinskt utbildad personal. Då kan det bli fråga om egenvård. 

Det är alltid dock hälso- och sjukvården som bestämmer vilken åtgärd som kan utföras 

som egenvård i varje enskilt fall. 

Vilka kan bli aktuella att utföra egenvård: 

I vissa fall kan patienten behöva ansöka om en insats från socialtjänsten eller enligt 

LSS för att få hjälp med att utföra egenvård. Om den enskilde beviljas hjälp med 

egenvård ingår den i den omvårdnad som ska ges enligt SoL och LSS. 

Verksamheterna ska dokumentera om man hjälper till med egenvården och följa 

reglerna för dokumentation. Genomförandeplanen bör beskriva hur verksamheterna 

praktiskt genomför egenvården. 

Vuxna och egenvård. Närstående till vuxna personer har inte någon laglig skyldighet 

att hjälpa till med egenvård. Någon vårdnadsplikt finns inte inskriven i 

äktenskapsbalken. Många närstående vill hjälpa till med egenvård. Den som gör 

egenvårdsbedömningen måste se till den närståendes situation och väga in behov av 

stöd och hjälp från hälso- och sjukvården.




Barn och egenvård. Föräldrar kan många gånger ta ansvar för sitt barns egenvård 

hemma. Den som gör bedömningen måste vara lyhörd för familjens situation och 

vilken hjälp och vilket stöd de behöver. När ett barn börjar i förskola, skola eller får 

insats från socialtjänsten inklusive LSS, plats på ett HVB eller i ett kortidsboende 

måste en ny bedömning göras utifrån de nya förutsättningarna. Vårdnadshavare kan 

således inte lämna över ansvaret att t.ex. ge läkemedel till personal på skolan eller på 

ett boende utan att ansvarig inom hälso- och sjukvården har gjort en ny bedömning 

utifrån egenvårdsföreskrifterna. 

I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om bostad med särskild service för barn 

och ungdomar enligt LSS finns bestämmelse som anger att om den som förestår 

verksamheten får kännedom om att personalen inte kan utföra egenvården på ett säkert 

sätt, ska den hälso- och sjukvårdspersonal som är ansvarig för egenvårdsbedömningen 

omedelbart kontaktas så att en omprövning kan göras. 

Förskolans och skolans ansvar för egenvård gäller under tid då barnet vistas där. 

Om mottagande verksamhet inte vill eller kan utföra egenvården måste 

ansvarig för verksamheten och ansvarig inom hälso- och sjukvården komma 

överens om hur man ska lösa situationen. 

Bedömningen kan variera beroende på vem som ska utföra åtgärden. En 

åtgärd kan bedömas som egenvård när vårdnadshavarna eller närstående 

utför åtgärden, men räknas som hälso- och sjukvård när den enskilde befinner 

sig t.ex. på ett korttidsboende eller på sommarläger. 

Om patienten skadas vid utförandet av egenvård får bedömningen av 

ansvaret göras enligt allmänna skadestånds- och straffrättsliga regler. Det kan 

bli aktuellt med patientskadeersättning om det är sannolikt att skadan är 

orsakad av en felaktig bedömning. Vid vårdskada på grund av bedömning 

om egenvård ska det anmälas enligt lex Maria. 

Huvudmännen för hälso- och sjukvård och socialtjänst ska tillsammans ta 

fram övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård. 

Rutinerna ska ingå i ett ledningssystem. 

Samordnad individuell plan enligt Hälso- och sjukvårdslagen och 

Socialtjänstlagen även kallad SIP i dagligt tal 

Syftet mede den är att huvudmännen samarbetar och tillgodoser individens samlade 

behov av hälso- och sjukvård och socialtjänst. 

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18922/2013-4-17.pdf




Planen ska upprättas om kommunen eller landstinget bedömer att det behövs för att den 

enskilde ska få sina samlade behov av hälso- och sjukvård och socialtjänst tillgodosedda. 

Den enskilde ska också samtycka till att planen upprättas. 

I många fall bör uppgifterna i en journal eller en utredning av biståndsansökan kunna 

ligga till grund för att bedöma om insatser behöver samordnas. Behovet kan också 

identifieras genom att den enskilde önskar hjälp och stöd på ett område som en annan 

huvudman har huvudansvaret för. Även de närståendes beskrivningar av situationen 

bör ha betydelse för behovsbedömningen. 

Av samordnad individuellplan ska framgå följande: 

Vilka insatser som behövs 

Vilka insatser respektive huvudman ska svara för 

Vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget 

Vem av huvudmännen som har det övergripande ansvaret för planen. 

Patientrörlighetsdirektivet genomförs i svensk rätt - reglerar rätten till 

ersättning för vård i annat EU-land 

Den nya nationella lagstiftningen ska reglera villkoren för ersättning för utlandsvård, 

hur ersättningens storlek ska beräknas, rätten att ansöka om förhandsbesked och 

möjligheten att överklaga besluten till allmän förvaltningsdomstol. Landsting och 

kommuner föreslås ta över kostnadsansvaret för viss utlandsvård. 

Lag förslaget väntas träda i kraft 2013-10-01. 

Patientlag – Delbetänkande av Patientmaktsutredningen 

Patientmaktsutredningen har uppdrag att föreslå hur patientens ställning inom och 

inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas. En ny patientlag föreslås. Den 

innehåller bestämmelser om: 

Information för att patienten ska kunna utöva sitt självbestämmande och ta ställning 

till om han/hon vill acceptera den vård som erbjuds. 

Samtycke, att hälso- och sjukvård inte får ges utan patientens samtycke. Med hänsyn 

till beslutoförmögna så ska det av patientlagen framgå att en patient ska beredas den 

hälso- och sjukvård som behövs för avvärjande av fara som akut hotar patientens liv 

eller hälsa om han eller hennes vilja på grund av medvetslöshet eller av annan orsak 

inte kan utredas. 

Barns inflytande över vård föreslås att principen om barnets bästa förs in i 

patientlagen. Att vårdgivare och personal, när det inte är olämpligt, strävar efter att 

samverka med barnets vårdnadshavare.




Delaktighet och medverkan; att en bestämmelse om patientens önskemål och 

individuella förutsättningar tydliggörs som viktigt i vården. 

Förnyad medicinsk bedömning (second opinion); finns redan men är inte så känt för 

gemene man. Föreslås att själva begreppet förs in i lagstiftningen. 

Fast vårdkontakt och individuell planering. 

Tillgänglighet 

Val av utförare; föreslås att möjlighet att välja offentligt finansierad primärvård och 

öppen specialistvård inom hela landet. 

Personuppgifter och intyg. 

Synpunkter, klagomål och patientsäkerhet. 

Se delbetänkande http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/82/27/df7bb573.pdf 

Översyn av Läkemedelslagen Ds 2013:51 

Departementspromemorian lämnar förslag till en lagteknisk översyn av 

läkemedelslagen (1992:859) och därtill anknytande lagstiftning. En helt ny läkemedelslag 

föreslås i syfte att göra regelverket mer överskådligt och tydligt. Översynen avser inte 

införa något nytt i sak. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2014. 

Vissa behörighetsfrågor inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten 

Fysioterapeut föreslås bli ny benämning för yrket sjukgymnast. 

Krav på behörighet för att få utföra vissa uppgifter inom den sociala barnoch 

ungdomsvården. Socialnämnden ska ansvara för att den handläggare som 

självständigt utför sådana arbetsuppgifter har tillräcklig erfarenhet för uppgiften. 

Missbruk 

Skyldighet för kommuner och landsting att samarbeta kring personer med 

missbruksproblem prop 2012/13:77 

Ny bestämmelse i socialtjänstlagen (2001:453) 5 kap 9 a § och i hälso- och sjukvårdslagen 

(1982:763) 8 b § från den 1 juli 2013 om att ingå ömsesidiga överenskommelser om 

samarbete kring personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra 

beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopingsmedel. Om det är möjligt bör




organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att 

lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. 

Kritik mot regeringens proposition 2012/13:77 

Läkare, forskare, politiker och representanter för flera organisationer är kritiska till att 

propositionen avfärdar t.ex. förslag från Missbruksutredningen rörande: 

Särskild vårdgaranti för personer med missbruksproblem 

Skadereducerande insatser 

Lagstadgad brukarinflytande 

Forskning om missbruksvård och utveckling av moderna metoder skjuts på 

framtiden 

Vidareutbildning och kunskapsutveckling för de professionella skjuts på framtiden 

Regeringens svar på kritiken mot att inte förändra missbruksvården 

Regeringen genomför inte alla missbruksutredningens förslag på grund av att en del av 

dem inte är tillräckligt genomlysta. Valet är att inte skapa särlösningar för denna grupp. 

De ska omfattas av samma regler om kvalitet, kompetens och rätten till bra bemötande 

som andra grupper. Särskild vårdgaranti för personer med missbruksproblem tas inte 

med på grund av att väntetiderna har förbättrats. Delar av missbruksutredningens 

förslag har redan påbörjats inom ramen för tidigare tagen ANDT-strategi. 

Åtgärdsprogram för ANDT 2013 som sträcker sig till 2015 

Åtgärdsprogrammet innehåller sju långsiktiga mål som bland annat handlar om att 

minska tillgången till alkohol, narkotika, dopning och tobak och att öka tillgänglighet för 

vård och stöd av personer med missbruk och beroendevården. 

Fortsättningsvis handlar åtgärdsprogrammet i huvudsak att hindra spridningen av 

Cannabis och andra droger bland ungdomar och stärka insatserna för att förhindra en 

utveckling av ökad cannabisanvändning i Sverige. 

En minskad användning av tobak och alkohol bland elever i årskurs 9 är en utveckling 

som pågått under drygt tio år. Den stora nedgång som skett av alkoholbruket har inte 

heller ersatts av motsvarande ökningar när det gäller narkotika och tobaksbruk. 

Däremot visar resultaten att medvetenheten om riskerna med cannabis har minskat. 

Öppna jämförelser av missbruks- och beroendevården 

Majoriteten av kommuner erbjuder stöd för närstående till personer med missbruk. Men 

mindre än hälften gör kartläggningar och uppföljningar av det egna arbetet. Generellt 

har fler kommuner, jämfört med förra året, uppgett att de har rutiner för intern 

samordning med verksamhetsområdena barnoch unga, ekonomiskt bistånd, stöd till 

personer med funktionsnedsättning samt äldreomsorg. Dock är det fortsatt få som har 

rutiner med äldreomsorgen.




Användningen av rekommenderade metoder för missbruksvården har ökat 

Utvärderingen av ”Kunskap till praktik” ett nationellt stöd till implementering av 

Nationella Riktlinjer för missbruks och beroendevård visar att de bedömningsmetoder 

som Kunskap till praktik fokuserar på används i genomsnitt 10 procent i socialtjänsten, 

16 procent i psykiatri och beroendevård. Behandlingsmetoderna ökade i genomsnitt 

med 17 procent i socialtjänsten och 20 procent i psykiatri och beroendevård. 

Användningen av narkotika på Europeisk nivå 

I ECNN:s (Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk) årliga 

rapport om narkotikasituationen beskrivs en delvis positiv utveckling, exempelvis allt 

färre nya heroinmissbrukare, färre injektionsmissbrukare samt minskat bruk av cannabis 

i vissa länder. Däremot finns en ökning av vissa syntetiska stimulerande substanser och 

nya droger som erbjuds både på den illegala och legala marknaden. 

Globaliseringen och informationstekniken bidrar enligt ECNN till en rörligare och mer 

föränderlig drogmarknad, där växtbaserade ämnen som behöver fraktas långa sträckor 

spelar en mindre roll. 

Nya uppgifter visar att marijuana, blir allt vanligare i Europa, där nästan alla ECNNs 

medlemsländer nu rapporterar inhemsk odling. De senaste undersökningarna tyder 

däremot på att användningen av cannabis i Europa i allmänhet är stabil eller på 

nedgång, även om användningen historiskt sett ligger på en hög nivå. 

En liknande utveckling kan ses i Sverige där cannabisanvändning generellt sett har varit 

stabil det senaste decenniet och pendlat mellan 10-15 procent. En oroande utveckling 

kan ses bland unga kvinnor (16-34 år), där användningen har ökat de senaste åren. 

Amfetaminer och ecstasy fortsätter att vara de syntetiska stimulantia som används mest 

i Europa, med viss konkurrens av kokain. Att förstå de övergripande trenderna för 

användning av syntetiska stimulerande droger kompliceras av det faktum att de ofta är 

utbytbara, då konsumenterna gör sitt val baserat på tillgänglighet, pris och upplevd 

kvalitet. 

Svenskarna dricker mindre alkohol än tidigare 

Den största minskningen finns bland ungdomar. En av de främsta anledningarna är att 

föräldrar mer aktivt ser till att deras barn inte dricker t.ex. är föräldrar mer restriktiva 

när det gäller att bjuda sina barn på alkohol. Trots att undersökningar visar att 

ungdomar tycker det är lätt att få tag på alkohol så minskar deras alkoholkonsumtion 

stadigt. Sedan 2001 dricker killar mellan 16 och 19 år mer än två liter ren sprit mindre 

om året. Tjejer i samma ålder har minskat drickandet under samma period med kring en 

halvliter. Undersökningen är gjord på Stockholms Universitet och bygger på




telefonintervjuer med 1 500 personer varje månad. En annan anledning till att ungdomar 

dricker mindre kan vara datorspelandet. Det finns skillnader i alkoholkonsumtionen 

mellan storstadsregioner och mindre orter. Stockholmsmannen dricker 56 liter vin om 

året enligt undersökningen. I Norrland finns flest nykterister. 

Migration och integration 

Integrationspolitikens intentioner 

Med mer fokus på jobb, kunskaper i svenska och individuellt anpassade 

integrationsinsatser. 

Nystartszoner föreslås i lagrådsremiss att gälla från 2014-01-01 

Företag som ligger i nystratszoner och där minst en fjärdedel av arbetet utförs av 

personer som bor i en nystratszon ska få rabatt på hela sociala avgiften förutom 

ålderspensionsavgiften. Subventionen omfattar både nya och befintliga företag med 

färre än 50 anställda och en nettoomsättning eller balansomslutning om högst 80 

miljoner kronor. Som mest kan ett företag få 6 000 kr i subvention per anställd och 

månad. Vilka områden som ska utses till nystartszoner ska baseras på objektiva kriterier 

om sysselsättning, försörjningsstöd och utbildningsnivå. Områdena omprövas vart 

femte år, efter att åtgärderna utvärderats och en bedömning gjorts av lämpligheten av 

ett fortsatt system med nystartszoner 

Fler målgrupper ska få samhällsorientering – Betänkande 2012/13AU7 

Kommunerna ska från den 1 maj 2013 erbjuda fler nyanlända invandrare 

samhällsorentering. Den nya lagen ska företrädesvis gälla nyanlända anhöriginvandrare 

som har fyllt 18 men inte 65 år och är folkbokförda i en kommun. Kommunerna ska 

aktivt verka för att nyanlända som har rätt till samhällsorentering deltar i verksamheten. 

Lagrådsremiss om kommunalt mottagande av ensamkommande barn 

Förslaget innebär att det blir lättare för Migrationsverket att anvisa asylsökande 

ensamkommande barn, både till kommuner som har och till kommuner som inte har 

någon överenskommelse med Migrationsverket om mottagande. Förslaget innebär inte 

någon förändring vad gäller ansvarsfördelningen mellan stat och kommun. Det är även 

fortsättningsvis Migrationsverket som ska ha det övergripande ansvaret för 

mottagandet av ensamkommande barn. 

Ändringen föreslås träda i kraft 2014-01-01. 

Hemlöshet bland utrikesfödda – rapport från Socialstyrelsen, inriktat på akut hemlösa EU 

emigranter 

Några resultat från Socialstyrelsens rapport visar bl.a.




att åtta av tio hemlösa EU-migranter i Sverige är män. Hälften sover utomhus 

eller i tält, bil eller husvagn. De är här för att söka arbete, men blir snabbt 

hemlösa när jobben och därmed inkomsterna uteblir 

EU-migranternas utsatthet är stor samtidigt som kommuner och myndigheter 

inte möter den här gruppens rätt att få sina basbehov tillgodosedda när de vistas 

i Sverige 

grundregeln i EU-lagstiftningen om fri rörlighet är att arbetssökande EUmigranter 

har rätt att ta del av socialtjänstens service i det EU-land och den 

kommun de befinner sig. 

Akut hemlösa EU-migranter 

Socialstyrelsens nationella kartläggning om hemlöshet från 2011 visade att hemlösheten 

bland utrikesfödda hade ökat sedan 2005. Den studien omfattade dock inte personer 

utan uppehållstillstånd. Den nya kartläggningen - som liksom den förra sker på 

uppdrag av regeringen - är därför helt inriktad på den gruppen, de akut hemlösa EUmigranterna. 

Underlaget till kartläggningen består av enkätsvar från landets kommuner och ett antal 

större hjälporganisationer samt en mätning av antalet hemlösa EU-migranter i Sverige 

under ett dygn i november 2012. Det var vid tillfället 370 personer, en siffra som bör 

tolkas med försiktighet. De organisationer och kommuner som försett Socialstyrelsen 

med faktaunderlaget uppskattar att antalet hemlösa EU-migranter kan vara större. 

Den här gruppen är rörlig och flyttar runt i landet och till andra EU-länder i jakten på 

arbete och därför är det svårt att få fram ett exakt antal. 

Vanligaste orsaken till hemlösheten bland EU-migranterna är arbetslöshet 

Kartläggningen visar att denna grupp, till skillnad från de hemlösa som ingick i den 

tidigare kartläggningen, inte i någon högre utsträckning har missbruksproblem eller 

lider av psykisk ohälsa. Den vanligaste orsaken är arbetslöshet. Endast var femte får lön 

från arbete, antingen tillfälligt eller regelbundet, medan cirka var tredje försörjer sig som 

gatumusikant eller genom att tigga. 

Kartläggningen visar även bland annat att: 

80 procent av de hemlösa, utrikesfödda, är män och medelåldern är 38 år. 

En övervägande majoritet är från Rumänien, därefter från Polen respektive Spanien. 

Cirka 80 procent har varit hemlösa i Sverige under mindre än ett år. Majoriteten har 

inte varit hemlös i sitt hemland. 

Cirka 80 procent har tagit emot hjälp, mestadels från kyrkor och ideella 

organisationer.




Stort behov av kunskap om vilka regler som gäller rörande migranter 

Socialstyrelsens bedömning är att kommuner och myndigheter som möter EUmigranterna 

är i stort behov av kunskap om vilka regler som gäller och hur de ska 

tillämpas. Det gäller till exempel när han eller hon ska registrera sig hos 

Arbetsförmedlingen eller få en prövning om försörjningsstöd och tillfälligt boende. 

Våldsutsatta i nära relationer 

Allt fler våldsutsatta kvinnor söker stöd hos Brottsofferjouren enligt 

Brottsofferjourernas Riksförbund. Enligt 2012 års statistik tog i genomsnitt 20 kvinnor 

om dagen kontakt med en lokal brottsofferjour. Det är en kraftig ökning jämfört med 

2011 då 16 våldsutsatta kvinnor om dagen tog kontakt med Brottsofferjouren 

FN har beslutat om regler hur ojämlikhet kan förebyggas 

Vid FN:s möte med kvinnokommissionen antogs en överenskommelse om att stater bör 

avstå ifrån att åberopa kulturella och traditionella sedvänjor eller religion för att 

åsidosätta kvinnors och flickors rättigheter. Därmed innebär det att de mänskliga 

rättigheterna ska tolkas på samma sätt i alla världens länder oavsett vilken politik, 

religion eller kultur som är den dominerande. 

I Sverige ska ökad samsyn hos myndigheter förebygga och bekämpa våld i 

nära relationer 

I Sverige ska en ökad samsyn hos myndigheter kring hur våld i nära relationer bäst ska 

förebyggas och bekämpas . En viktig roll har kvinnojourerna och är viktiga komplement 

till myndigheternas verksamhet. Regeringen avser att ytterligare satsa resurser på 

kvinnojourerna för att stärka arbetet för våld i nära relationer. 

Bättre skydd mot vräkning för den som utsätts för misshandel av sin partner 

Civilutskottet vill ha bättre skydd mot vräkning för personer som misshandlas av sin 

partner. Betänkande 2012/13:CU11 om Hyresrätt tar sikte på det. 

Svenskarnas inställning till brott i nära relationer – rapport från 

Rikspolisstyrelsen 

Rikspolisstyrelsen har låtit undersöka hur svenskar ser på brott i nära relationer. 

Kunskapen om vad som är ett brott är i regel hög bland svenskarna. Över 95 procent 

definierar slag och sparkar mot sin partner som ett brott. Däremot anser endast 60 

procent av de svarande att knuffar är ett brott och 63 procent att verbala kränkningar är 

det. Att kränka sin partner kan vara olagligt och ska anmälas till polisen. Om man är 

osäker på om någon är utsatt för brott i nära relationer ska man gå till polisen med det. 

Polisen kan hjälpa att avgöra om det handlar om ett brott och i så fall gå vidare med en




anmälan. 22 procent har någon gång misstänkt eller vetat att en person i deras närhet 

varit utsatt för våld i nära relation. Bara 17 procent av dessa ha polisanmält brottet. 

Få barn som bevittnat våld söker ersättning 

Ungefär 250 barn per år söker och i fjol fick 68 procent av dem ersättning, i genomsnitt 

7 000 kr. Men fler kunde få ersättning om polis och åklagare uppmärksammat barnen 

bättre. Rädda barnen uppskattar att 200 000 barn i Sverige varje år bevittnar våld i 

hemmet. 

Stort behov av utveckling av arbetet med våldsutsatta kvinnor 

För andra året redovisar Socialstyrelsen i dag öppna jämförelser av kommunernas stöd 

till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Årets jämförelser visar både 

positiva resultat och områden som kan utvecklas. 

Exempel på några resultat: 

Bara 17 procent av kommunerna undersöker de våldsutsattas uppfattning om 

insatserna och använder sig av dem för att utveckla arbetet. 

85 procent av kommunerna har information på sin webbplats om den hjälp de 

erbjuder våldsutsatta kvinnor, däremot har bara en av tio översatt informationen till 

vanligt förekommande språk i kommunen. 

Nästan 90 procent av kommunerna kan erbjuda individuella krissamtal för barn som 

bevittnat våld och sex av tio kan erbjuda gruppverksamhet för dessa barn. 

http://www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser/brottsoffer 

Ekonomiskt bistånd 

Personer med ekonomiskt bistånd får jobbstimulans (SoU22) 

Reglerna i socialtjänstlagen ändras för att öka möjligheterna för personer med 

ekonomiskt bistånd att försörja sig själva genom arbete. Samtidigt ökar socialtjänstens 

möjligheter att stimulera, uppmuntra och stödja dessa personer till egen försörjning. 

De nya reglerna innebär följande: 

När socialtjänsten räknar ut om ett hushåll har rätt till ekonomiskt biståndet ska inte 

hela arbetsinkomsten räknas in. För den som har fått försörjningsstöd under sex 

månader i följd ska bara 75 procent av arbetsinkomsterna räknas in.




Beräkningsregeln ska gälla under två år. 

Socialnämnden får ökade möjligheter att hänvisa en biståndsmottagare till praktik 

eller annan kompetenshöjande verksamhet. Detta om arbetsförmedlingen inte har 

kunnat erbjuda personen någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd. 

När socialtjänsten räknar ut om ett hushåll har rätt till ekonomiskt bistånd kan 

hemmavarande barns och skolungdomars arbetsinkomster räknas in. Gränsen för 

när socialtjänsten får ta hänsyn till arbetsinkomsterna höjs från ett halvt 

prisbasbelopp till ett helt prisbasbelopp per kalenderår. 

Reglerna börjar gälla den 1 juli 2013. 

Viktigt att hjälpa skuldsatta innan det är försent 

Konsumentverkets rapport 2013:10 om kommunernas budget- och skuldrådgivning 

visar att få kommuner lägger tid till det. Det satsas för lite resurser på förebyggande 

insatser och vissa kommuner erbjuder endast hjälp med skuldsaneringsansökan. Att 

kommunerna väljer att prioritera annat kan bero på att det förebyggande arbetet 

gynnar inte kommunen utan framförallt socialförsäkringssystemet. 

Arbetsmarknad 

Statistik från Statistiska Centralbyrån visar att många utlansfödda får jobb 

Statistik från Statistiska Centralbyrån visar att många utlandsfödda får jobb. Statistiken 

mäter tidsperioden 2001-2010 som visar att antalet förvärvsarbetande ökade med 

205 000 personer och av dem som fick jobb var 72,8 procent födda utanför Sverige. 

Sju av tio utan ersättning baserad på a-kassa 

Avgiftshöjningar till a-kassan har resulterat att många inte ansluter sig till a-kassa samt 

att det tar lång tid att kvalificera sig för a-kassa. Var tionde svensk lever utan inkomst 

som berättigar till sjukpenning. Deras inkomster når inte upp till 10 700 kronor per år 

enligt en studie som Försäkringskassan gjort. För många är det en tillfällig situation t.ex. 

ungdomar och invandrare som inte avslutat sin utbildning eller hunnit etablera sig på 

arbetsmarkanden. De kan också vara föräldralediga, arbetslösa eller studerande. Men 

fyra av tio som saknar sjukpenninggrundande inkomst är i samma situation fyra år 

senare. 

Bland de med mycket låg inkomst finns kvinnor, personer äldre än 50 år, ensamstående 

med myndiga hemmaboende barn, ensamstående män utan barn, personer med bara 

grundskoleutbildning, utrikes födda boende i Skåne län.




Arbetspraktik – en utvärdering och en jämförelse med 

arbetsmarknadsutbildning; Rapport 2013:4 IFAU, Institutet för 

arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 

http://www.ifau.se/Upload/pdf/se/2013/r-2013-04-Arbetspraktik.pdf 

Utvärderingen är gjord på en skattning av effekter av arbetspraktik för dem som gick in 

i programmet mellan 1999 och 2006. 

Arbetspraktik (AP) ger möjlighet till yrkeslivserfarenhet och arbetsgivarkontakter 

Arbetspraktik är ett arbetsmarknadspolitiskt program med syfte att förbättra arbetslösas 

arbetsmarknadsläge genom yrkeslivserfarenhet och arbetsgivarkontakter. 

För närvarande är programmet en av fyra insatser som ges till arbetslösa. De tre andra är 

arbetsmarknadsutbildning, subventionerade anställningar samt intensifierad 

förmedlingsverksamhet ex. jobbcoaching. 

Risk för inlåsningseffekter inom ramen för arbetspraktik 

Inom ramen för en arbetspraktik gör deltagarna arbetsuppgifter på vanliga 

arbetsplatser, men är inte anställda. De får aktivitetsstöd motsvarande vad de skulle få 

från a-kassan. Programmet varar i högst sex månader. 

Om deltagarna under pågående praktik söker mindre jobb än som öppet arbetslösa 

kommer det att minska flödet från arbetslöshet till jobb en s.k. inlåsningseffekt. För att 

programmet ska bidra till att deltagarna hittar ett arbete måste programmet ha en 

positiv effekt på flödet till jobb efter avslutat program, en behandlingseffekt, som 

uppväger inlåsningseffekten. 

IFAU:s rapport visar på följande resultat avseende effekter av arbetspraktik 1999 och 2006 

En positiv men måttlig effekt för deltagarna. 

Den genomsnittliga förväntade tiden till arbete för de arbetslösa minskade med 

drygt 6 % över en knappt tvåårig uppföljningstid från tidpunkten för 

programstart. 

Deltagandet medförde höjda framtida arbetsinkomster och minskad andel med 

försörjningsstöd. 

De som gick in i praktik skulle ha haft större utbyte av 

arbetsmarknadsutbildning medan deltagarna i arbetsmarknadsutbildning skulle 

ha haft lika stor nytta av båda programmen. En överflyttning av deltagare mellan 

programmen skulle ha varit mer effektiv i genomsnitt. 

Föräldraförsäkringen påverkar nyanlända invandrares etablering på 

arbetsmarknaden, Rapport 2013:3 IFAU Institutet för arbetsmarknads- och 

utbildningspolitisk utvärdering




http://www.ifau.se/Upload/pdf/se/2013/r-2013-03-Sa-paverkarforaldraforsakringen-nyanlanda-invandrares-etablering-paarbetsmarknaden.pdf 

Föräldrar med barn under åtta år som får uppehållstillstånd i Sverige får 480 dagars 

föräldraledighet per barn. 

I rapporten jämförs arbetskraftsdeltagande hos nyanlända invandrare med barn i åldern 

2-6 med föräldrar som invandrat vid samma tidpunkt men med äldre barn. 

Resultatet tyder på att 

Två år efter invandring är 7 % av kvinnorna utanför arbetskraften på grund av 

föräldraförsäkringen. Denna effekt försvinner successivt och sju år efter 

invandring syns ingen skillnad mellan grupperna. 

Två till sex år efter invandring uppskattas sysselsättningen vara 3 % lägre till 

följd av föräldraförsäkringen, resten av mammorna som stannar utanför 

arbetskraften är därmed arbetslösa. 

För nyanlända pappor hittas ingen effekt. 

Efter sju år deltar ca 70 % av de nyanlända mammorna och 80 % av papporna i 

arbetskraften. 

Slutsatsen är att föräldraförsäkringen tycks vara en delförklaring till kvinnors låga 

arbetskraftsdeltagande under de första åren i Sverige men kan inte förklara 

nyanlända kvinnors låga deltagande i allmänhet. 

Yrkesintroduktion för att underlätta ungas inträde på arbetsmarkanden 

Förslag till yrkesintroduktion för att underlätta ungas inträde på arbetsmarkanden ges i 

Ds 2013:20. Departementsskrivelsen innehåller lagförslag kopplade till trepartssamtalen 

mellan arbetsmarknadens parter. 

Regeringen har i budgetpropositionen för 2013 uttryckt en vilja att staten genom 

lönesubventioner, i form av en skattekreditering, och handledarstöd ska stimulera att 

anställningar av unga personer kommer till stånd inom ramen för av parterna 

tecknar yrkesintroduktionsavtal eller motsvarande. 

Lagen förslås träda i kraft 15 januari 2014. 

Fler unga med aktivitgetsersättning – ISF Inspektionen för social försäkring 

rapport http://www.inspsf.se/digitalAssets/1/1455_isf_rapport_2013-7_webb.pdf 

Det ökande antalet unga med aktivitetsersättning är lika för flertal europeiska länder. 

Bland de unga med aktivitetsersättning är psykisk sjukdom och syndrom dominerande. 

Antalet unga vuxna som får aktivitetsersättning har under de senaste




15 åren fördubblats i Sverige och bedöms fortsätta att öka kommande 

år. ISF har i två tidigare rapporter (2011:10 och 2012:1) analyserat 

hypoteser bakom utvecklingen och har nu också genomfört ett projekt 

med syfte att jämföra regelverk och utveckling i Sverige med motsvarigheter 

i Danmark, Finland, Island, Norge, Nederländerna och 

Storbritannien. 

Studien visar att den svenska utvecklingen inte är unik i ett internationellt perspektiv. 

Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens insatser gentemot unga 

arbetslösa 

http://www.riksrevisionen.se/PageFiles/17920/RiR_2013_6_Rapport_anpassad.pdf 

Arbetsförmedlingen ska effektivt matcha arbetssökande mot arbetsgivare och prioritera 

dem som står långt från arbetsmarknaden. Ungdomar har särskilt stort behov av stöd. 

En granskning från Riksrevisionen visar att huvuddelen av Arbetsförmedlingens 

insatser sker först när en ungdom varit arbetslös i 3–4 månader. Arbetsförmedlingens 

stöd leder inte till att ungdomarna kan vara tillräckligt aktiva med att söka arbete eller 

delta i planerade aktiviteter. Förmedlingen prioriterar inte att ge tips om arbete eller 

praktik. 75 procent av arbetsförmedlarna anser att de inte har tillräcklig tid för 

arbetsgivarkontakter. 

Fler personliga möten med arbetssökande leder till mer jobbsökande – 

Arbetsförmedlingens återrapportering 2012 

http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.3485b9a713b6ad32ce1879f/%C3%85te 

rrapport_3_-_Fler_personliga_m%C3%B6ten1.pdf 

Studier visar att ju oftare en arbetssökande har kontakt med sin arbetsförmedlare desto 

fler jobb söker man. Det påverkar även på hur mycket tid som arbetssökande lägger ner 

på att söka jobb. 

Arbetsförmedlingen införde under 2012 ett standardiserat arbetssätt där alla 

inskrivningar sker enligt enhetliga rutiner som är effektiva, enhetliga och 

kvalitetssäkrade. Särskild vikt läggs vid att identifiera de personer som riskerar 

långtidsarbetslöshet och som bedöms vara i behov av tidiga insatser, som t.ex. täta 

möten med sin arbetsförmedlare. 

EU inför garanti för att motverka ungdomsarbetslösheten – garanti för 

utbildning, arbete, praktik eller traineetjänst http://eurlex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2013:120:0001:0006:SV:PDF 

Garantin innebär att all personer under 25 år som förlorar sitt jobb eller inte hittar arbete 

efter utbildning snabbt ska få ett erbjudande om en utbildning, arbete, praktik eller 

traineetjänst.




Stöd till långtidsarbetslösa ska granskas 

Regeringen har tillsatt en utredning som under ett år ska kartlägga, granska och sedan 

komma med förslag mot eventuellt fusk eller överutnyttjande när det gäller de olika 

statsstöden till arbetsgivare som anställer långtidsarbetslösa eller personer med nedsatt 

arbetsförmåga. I det ingår även att granska stöden till arbetsgivare inom Fas 3, 

lönebidrag och Nystartsjobb, samt kompletterande aktörer såsom jobbcoacher och 

etableringslotsar. 

Krångliga stödregler minskar chans till jobb för funktionshindrade enligt 

Svenskt Näringsliv 

Det finns 17 olika anställningsstöd eller praktikplatsformer. Det gör det svårt att veta 

hur regelverket ser ut och vilka omständigheter som gäller. 

Allt fler sociala företag enligt Tillväxtverket 

Idag finns minst 300 sociala företag vars främsta syfte är att skapa jobb åt 

långtidsarbetslösa. De kan vara ekonomiska föreningar, aktiebolag eller ideella 

föreningar. I de 300 företagen deltar ca 9 000 personer. Arbetsförmedlingen har en ny 

utbildning på 14 platser i landet för att starta den här typen av företag. Det kommer att 

påverka ytterligare tillkosten av nya sociala företag tror Tillväxtverket. 

Reglerna för a-kassa ändras 1 september 2013 enligt Betänkande 2012/13:AU6 

De allmänna villkoren för rätt till arbetslöshetsersättning ändras. 

Endast sådana krav som måste vara uppfyllda redan vid 

inskrivningen ska i fortsättningen ingå i de allmänna villkoren. Krav 

på hur personer sköter sitt arbetssökande flyttas till 

åtgärdsreglerna. 

Reglerna för åtgärder, sanktioner, ändras. Åtgärdsgrunderna blir 

fler, men åtgärderna blir mildare än i dag. Det ska finnas tre typer 

av förseelser av olika allvarlig grad: att missköta sitt arbetssökande, 

att förlänga sin tid i arbetslöshet respektive att orsaka sin 

arbetslöshet. Upprepade förseelser av samma typ ska leda till 

avstängning från ersättning i allt längre perioder. Åtgärden 

nedsättning av ersättning avskaffas. 

A-kassorna får utökade möjligheter att hålla inne ersättning under 

tiden som de utreder rätten till ersättning. 

Den som ansöker om ersättning ska intyga att de uppgifter som man 

lämnar är riktiga och meddela a-kassan om förhållandena ändras.




Både den som lämnat oriktiga uppgifter och den som har låtit bli 

att anmäla ändrade förhållanden som har betydelse för rätten till 

ersättning ska kunna uteslutas ur a-kassan eller förlora rätten till 

ersättning. En sådan person kommer också att kunna straffas enligt 

regler i brottsbalken och bidragsbrottslagen. 

Reglerna för a-kassornas återbetalning av statsbidrag görs mer 

enhetliga. 

Alla så kallade känsliga personuppgifter enligt 13 § 

personuppgiftslagen ska få behandlas i en 

arbetsmarknadspolitisk databas, om de har lämnats i ett ärende. 

Risker för kvinnor och män inom kommunal hemtjänst och teknisk 

förvaltning synas under 2013 av Arbetsmiljöverket 

Personal inom kvinnodominerade yrken har svårare att kunna påverka sin arbetsmiljö 

än personal inom mansdominerade yrken, visar forskning. Arbetsmiljöverket synar nu 

hemtjänst och tekniska kontor parallellet i ett 50 tiotal kommuner över hela Sverige. Ett 

av syftena är att få bukt med kvinnornas högre ohälsotal i arbetslivet. 

Arbetsmiljöverket ska undersöka riskerna för olyckor för berörda arbetsplatser och i 

frågorna kommer bl.a. följande att undersökas: 

om tidspress är vanligt – om arbetstagaren hinner med sina 

arbetsuppgifter de bedömer som nödvändiga inom den ordinarie 

arbetstiden 

förekomst av hälsoproblem kopplat till arbete 

sömnproblem kopplat till arbete 

värk eller nedstämdhet kopplat till arbetet 

tillgången till och samarbetet med närmaste chef 

500 nya praktikplatser för funktionsnedsatta på Försäkringskassan 

Under de kommande tre åren och redan från maj 2013 kommer Försäkringskassans 

huvudkontor att te emot praktikanter. Detta i linje med att Regeringen har gett 

Arbetsförmedlingen i uppdrag att starta praktikprogram på de statliga myndigheterna. 

Praktikplatserna kommer till del för omkring 100 000 personer som har nedsatt 

arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning som finns inskrivna hos 

Arbetsförmedlingen.




Vård och omsorg 

Stort antal äldre per biståndshandläggare - resultatet från Socialstyrelsens 

rapport "Kommun- och enhetsundersökningen, vård och omsorg om äldre, 

2012" 

Kommunernas biståndshandläggare har i genomsnitt ansvar för 161 personer med 

äldreomsorg, i vissa fall uppemot 360. Samtidigt har långtifrån alla äldre fått chansen att 

regelbundet följa upp sin äldreomsorg tillsammans med sin handläggare. Bristerna är 

alarmerande. Uppföljningarna av bistånd är viktiga för att säkerställa att de insatser som 

den äldre får motsvarar behoven. En förklaring kan vara att många biståndshandläggare 

har ansvar för ett stort antal personer och inte hinner med. Socialstyrelsen skriver i sin 

rapport att biståndshandläggarna måste få bättre förutsättningar för att kunna 

genomföra sina arbetsuppgifter. 

Kommun- och enhetsundersökningen om äldre 2012 bygger på enkätsvar från 97 

procent av kommunerna och stadsdelerna i Stockholm, Göteborg och Malmö samt svar 

från över 4 600 hemtjänst- och boendeenheter. 

Se länk till rapporten 

http://www.socialstyrelsen.se//publikationer2013/2013-5-32 

Instrumentet Behov Av Stöd, BAS, möjliggör likvärdiga bedömningar av 

äldres omsorgsbehov – instrument med nationellt fackspråk för Behov Av 

Stöd 

BAS är ett frågeformulär som biståndshandläggare i äldreomsorgen kan använda för att 

bedöma äldre personers behov av stöd. Det kan användas i samtal med personer som 

ansöker om äldreomsorg eller vid uppföljning av tidigare beviljade insatser. Frågorna 

med fasta svarsalternativ följs av möjlighet att med egna ord beskriva den äldres 

uppfattning om sin egen situation och hur han eller hon bedömer sitt behov av hjälp 

eller stöd. 

Prestationsersättning för lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen 

En lägesrapport beskriver att satsningen fått ett brett genomslag. 264 av 290 kommuner 

har ansökt om och beviljats prestationsersättningar. Sedan 2011 har Socialstyrelsen i tre 

omgångar utlyst möjlighet att söka prestationsersättning för arbete med lokala 

värdighetsgarantier i äldreomsorgen. Det är dock få kommuner som infört lokala 

värdighetsgarantier. Av dem som infört det är det för tidigt att uttala om hur 

kommunernas arbete med värdighetsgarantier har påverkat kvalitet i vården och 

omsorgen om de äldre.




Se rapport 


13.pdf 

Nu erbjuds alla äldre säga sin mening 

Alla äldre över 65 år som har hemtjänst eller bor i särskilt boende erbjuds svara om vad 

de tycker om sin äldreomsorg. Det är frivilligt att delta i undersökningen. Ju fler som 

svarar desto rättvisande och användbart resultat får man. Allas synpunkter har 

betydelse och anhöriga kan hjälpa till att fylla i enkäten vid behov. Resultatet av 

undersökningen publiceras på Socialstyrelsens webbplats november 2013. 

En bred satsning på äldreomsorgspersonal 

Omvårdnadslyftet riktar sig till medarbetare inom äldreomsorgen och har också 

utvidgats till att gälla personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning och 

med stöd av socialtjänstlagen. Värdegrundsutbildningar erbjuds kommuner för att ge 

verksamheter inom äldreomsorgen stöd i deras arbete så att den nationella 

värdegrunden förankras och kan genomsyra äldreomsorgen. 

Äldreomsorgschefer ges utbildning i ledarskap och nationell värdegrund. 

Ledarskapsutbildningen är en uppdragsutbildning på 30 högskolepoäng som genomförs 

på kvartsfart under två år. Det ingår fyra delkurser i utbildningen; den nationella 

värdegrunden för äldre, lagstiftning, ledarskap och organisation samt upphandling och 

uppföljning. 

Anhörigstöd genom kombinationsprogram 

Kobinationsprogram för anhöriga ger god effekt på anhöriga och personer med 

demenssjukdom visar forskning. En kombination av utbildning, psykosocialt stöd och 

olika typer av färdighetsträning minskar de anhörigas upplevelse av belastning och 

depressionssymtom. Dessutom minskar förändringar i beteendet hos äldre personer 

med demenssjukdom. 

Stödet kan ingå som en del i en öppen verksamhet eller vid behov. Stöd till anhöriga ska 

utgå från individens behov, vara flexibelt och anpassas över tid. 

Likheter och skillnader mellan hemtjänst, hushållstjänster och servicetjänster 

utan behovsprövning 

Socialstyrelsens meddelandeblad nr 16/2012 redovisat skillnader och likheter mellan 

hemtjänst, hushållstjänster och servicetjänster utan behovsprövning. Det handlar om 

olika bestämmelser om sekretessregler, tillsyn, avgifter och priser, 

dokumentationsskyldighet och behandling av personuppgifter samt bestämmelser om 

kvalitet och Lex Sarah.




Sammanfattningsvis innebär det att servicetjänster som utförs av privata företag eller 

som köp av hushållstjänster inte renderar någon behovsprövning och att följande 

lagregler sätts ur spel: 

bestämmelser om tystnadsplikt gäller inte 

inget behov av tillsynsmyndigheter 

priset sätts på den öppna marknaden och ansökan om skattereduktion görs hos 

Skatteverket 

ingen dokumentationsskyldighet 

känsliga personuppgifter får endast behandlas om den enskilde samtycker, ex 

uppgifter om hälsa 

gäller inga bestämmelser om kvalitet 

ingen skyldighet att anmäla enligt Lex Sarah 

Se meddelande blad 

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18950/2012-12-38.pdf 

Socialstyrelsens utvärdering av effekter av individuell samordnare av vårdoch 

omsorgsinsatser för de mest sjuka äldre 

Socialstyrelsens utvärdering visar att generellt är effekterna av individuell samordnare 

små och saknas på lång sikt. Osäkerheten kring det vetenskapliga stödet är att många 

utfall studeras, att de rapporteras vid olika tidpunkter och utifrån ett fåtal studier om 

respektive utfall. 

Utvärderingen visar att en individuell samordnare på kort sikt kan: 

minska genomsnittlig vårdtid vid sjukhus med två dagar (måttligt starkt 

vetenskapligt stöd) 

minska risken för inläggning vid sjukhus med 27 procent (begränsat 


minska läkarbesök (begränsat vetenskapligt stöd) 

på ett års sikt kan samordnare bidra till 

förbättrad ADL/IADL-förmåga, men påverkar inte livskvalitet (begränsat 


på kort sikt påverkas inte flytt till särskilt boende (måttligt starkt vetenskapligt 

stöd) 

effekten av upplevd vårdkvalitet och för besök vid akutmottagning (otillräckligt 


Dock kan insatser av en individuell samordnare vara värdefull för enskilda 

individer och synliggöra ouppmärksammade behov hos de äldre. 

Vanligen handlar det om en samordnare i primärvård som görs av en sjuksköterska. 

Effekten av individuell samordnare är relevant för Sverige eftersom de redan innehåller




samordnaruppgifter som kan erbjudas eller redan erbjuds de mest sjuka äldre i Sverige 

genom den lagliga möjligheten till fast vårdkontakt eller kraven på att upprätta en 

individuell plan när den enskilde har behov av insatser både från hälso- och sjukvården 

och socialtjänsten. Det behövs ytterligare kunskap om individuell samordnare avseende 

effekter för anhöriga, kostnader och sjukdomsspecifika samordningsinsatser. 

Se rapport http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19068/2013- 

4-22.pdf 

Tryggare omsorg med bättre samarbete mellan hemtjänst, hemsjukvård och 

hälsocentraler 

Hemtjänst, hemsjukvård och hälsocentraler ska nu förstärka samarbetet för att trygga de 

äldre som bor hemma. Grunden för det nya samarbetet återfinns i registret ”Senior 

Allert” där man rapporterar och gör riskbedömningar på patienter och brukare. Senior 

Allert stödjer information om risk för trycksår, fallskador och undernäring. Mjölkudden 

i Luleå och Sanden i Boden är först ut att testa detta. 

Ingen proposition om skyddsåtgärder i demensvården 

Socialdepartementet omprövar inriktningen gällande införande av skyddsåtgärder inom 

demensvården. Istället ges ett tydligt utvecklings- och uppföljningsuppdrag och tillsyn 

av otillåtna tvångsåtgärder till Socialstyrelsen och till myndigheten för Inspektion av 

vård och omsorg. I de fortsatta satsningarna gällande ”De mest sjuka äldre” och 

”Omvårdnadslyftet” kommer utvecklingen inom demensvården att stödjas. 

Allt färre äldre bor i särskilt boende 

Socialstyrelsens statistik 2012-10-01 visar att antalet personer i åldern 65 år eller äldre 

som bor i särskilt boende har minskat samtidigt som antalet med beviljade 

biståndsprövad hemtjänst i ordinärt boende har ökat. En jämförelse med förhållanden 

tidigare år sedan år 2007 visar på samma resultat. 

Var femte plats på äldreboenden har försvunnit 

Trenden ser likadan ut i hela landet. Bakgrunden till att vårdplatserna blivit färre på 

äldreboenden är att vården förskjutits till hemmen som är ett billigare alternativ. Enligt 

en rapport från Kommunal har många gått ner i arbetstid eller helt slutat arbeta för vård 

av anhöriga. Man klarar sig inte bara på hemtjänsten. Anhörighjälpen ökar i alla sociala 

grupper. PRO:s sakkunniga i äldreomsorgsfrågor framför att behovsprövningen blivit 

strängare i samband med att vårdplatser försvunnit. Biståndshandläggare aviserar att de 

blir kringskurna av interna regelverk. 

Ökad andel äldre hos Kronofogden 

Personer över 70 år växer snabbast av alla ålderskategorier i Kronofogdens register och 

deras andel är den enda som ökar. En del av ökningen kan bero på att antalet över 70 år 

har ökat med drygt 3 procent.




Många pensionärer missar bostadstillägg 

Många pensionärer ansöker inte om bostadstillägg och äldreförsörjningstillägg trots att 

de har rätt till det. En granskning från Riksrevisionen säger att regeringen och 

Pensionsmyndigheten inte har gjort tillräckligt för att upplysa pensionärerna om att 

förmånerna finns och vilka regler som gäller. Tilläggsförmånerna kan utgå till den som 

har låg pension och höga bostadskostnader. 

Summan som pensionärerna gått miste om har ökat från en miljard till nästan två 

miljarder kronor. Det handlar om i genomsnitt 14 000 kr/person och år. 

Sveriges Kommuner och Landsting har kartlagt hur kommunerna hanterar hyressättningen i 

särskilda boenden 

Bostadstillägg till pensionärer och personer med sjuk- eller aktivitetsersättning är en 

viktig del av stöd till personer med låga inkomster som sedan länge är en statlig uppgift. 

En viktig aspekt i kartläggningen var att undersöka i hur hög grad brukare hänvisas till 

ekonomiskt bistånd för att ha möjlighet att klara kostnaderna för det särskilda boendet. 

Det var också ett uppdrag som SKL har utifrån strategin för funktionshinderpolitiken 

2012-2016. 

Byggpriserna för bostäder har under 2000-talet ökat med ca 50 procent. De ökade 

byggkostnaderna ställer kommunerna inför valet att antingen subventionera hyrorna i 

särskilda boenden generellt, göra individuella jämkningar av hyror eller matavgifter 

eller hänvisa till ekonomiskt bistånd. 

Kartläggningen visar att vissa kommuner satt ett generellt hyrestak på 5000 

kronor/månad för särskilda boenden för äldre och personer med funktionsnedsättning 

och att överskjutande kostnad då belastar verksamheten. Det är större andel av 

kommunerna som uppger att personer med funktionsnedsättning hänvisas till 

ekonomiskt bistånd än för äldre. Det kan bero på att personer med 

funktionsnedsättning, speciellt med LSS-insatser har lägre inkomster än äldre. 

Av de tillfrågade kommunerna är det ca 18 procent som anger att personer med 

funktionsnedsättning som har ett särskilt boende enligt LSS eller SoL hänvisas till 

ekonomiskt bistånd. 

De kommuner som väljer att subventionera hyror i särskilda boenden, antingen efter 

individuell prövning eller generellt uppstår en kostnadsövervältring från staten till 

kommunerna genom att maxgränserna för bostadsbidrag inte har höjts. 

SKL föreslår att de övre gränserna för hyreskostnader vid beräkningar av bostadstillägg 

höjs för att undvika att personer hänvisas att ansöka om ekonomiskt bistånd.




Se rapport http://www.skl.se/BinaryLoader.axd?OwnerID=c06e99ad-7b90-4907-bdef- 

e6e1dd0fb504&OwnerType=0&PropertyName=EmbeddedImg_e276d8eb-2719-40d8- 

8ce9- 

4ccfd5c33d13&FileName=Hyror+i+s%C3%A4rskilda+boenden+1303.pdf&Attachment=F 

alse 

Låga pensioner för utrikes födda – statistik från Statistiska centralbyrån 

Utrikes födda i pensionsåldern har lägre inkomster än äldre som är födda i Sverige. 

Inkomstskillnaderna kan komma att öka då de som kommer till Sverige idag inte 

förvävsarbetar i samma utsträckning som utrikes födda som invandrat tidigare. 

Nettoinkomsten bland äldre är lägst bland utrikesfödda kvinnor. De har en 

medianinkomst på ca 10 000 kronor i månaden efter skatt. Bland 65-67 åringar är 

inkomsten högst och lägst i gruppen 74 år och äldre. 

Se statistik http://www.scb.se/Pages/Article____351626.aspx 

Nationella centra för demens och anhörigstöd når allt fler 

De nationella kompetenscentrumen startade 2008 med syftet att samla in och sprida 

kunskap, sammanställa forskningsresultat och verka för att utvecklingen går mot 

kunskap som är tillämpar och praktisk. 

Nationellt kompetenscentrum Anhöriga (NkA) ska utveckla ett funktionellt och 

personligt präglat anhörigstöd. 

Svenskt demenscentrum (SDC) ska ge konkret kunskapsstöd till dem som ansvarar 

för vården och omsorgen om personer med demenssjukdom. 

Se länkar 

http://www.anhoriga.se/ och http://www.demenscentrum.se/ 

It-system i vård och omsorg 

Regeringen har beslutat om att undersöka behovet av nationell standars för it-system. 

Detta för att åstadkomma effektivare och säkrare informationsöverföring mellan individ, 

utförare, kommun, landsting och statliga myndigheter. Många utförare inom 

äldreomsorgen har uppdrag i flera kommuner. För dem är det krångligt när it-systemen 

ser olika ut på olika håll och inte fungerar tillsammans. Arbetet utförs inom ramen för E- 

delegationen, en kommitté under Näringsdepartementet med representanter från 

myndigheter och Sveriges Kommuner och Landsting. Arbetet har pågått sedan 2010 och 

avslutas vid utgången av år 2014.




Stor satsning på kommunal eHälsa 2013 

Överenskommelse om stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet i socialtjänsten 

har träffats mellan Staten och Sveriges Kommuner och Landsting år 2013. I 

överenskommelsen ingår: 

stimulansbidrag till kommunerna för att införa e-tjänster inom socialtjänsten för 

invånarna, 

införa mobil dokumentation i hemtjänsten, 

övergå till digitala trygghetslam och börja använda nationell patientöversikt (NPÖ). 

Kommunens valfrihetssystem med fokus på hemtjänst - 

Slutrapport från Konkurrensverket 

Fokus har legat på att undersöka konkurrenshämmande företeelseer samt att visa på 

möjligheter till valfrihet och goda konkurrensförhållanden. Valfrihetssystemens effekter 

på kvalitet, kostnad eller effektivitet har inte undersökts. 

Rapporten ger vid handen att konkurrensen sker bäst i en kvalitetsdimension än i en 

prisdimension. En anledning till att införa valfrihetssystem framför att genomföra en 

upphandling via LOU är således för att konkurrensen i högre grad kan ske i en 

kvalitetsdimension än i en prisdimension. 

Svårt att skaffa sig en överblick vid valfrihet i hemtjänsten 

Det stora antalet gör det svårt att skaffa sig en överblick, skriver Äldrecentrum. LOV ger 

inte möjlighet att de äldre kan styra över det de själva tycker är viktigast; vem som 

kommer och vad den personen ska hjälpa till med. Hemtjänstföretagens presentationer 

är väldigt lika vilket inte heller underlättar valet. De flesta erbjuder ungefär samma sak. 

Den specialisering som finns gäller hemtjänst på olika språk. 

Publicerad i Tidningen Vision 12 mars 2013. 

Vanligast att erbjuda valfrihet inom hemtjänst 

132 av landets 290 kommuner har infört valfrihet för insatser inom äldre- och 

handikappomsorgen. Det vanligaste är att det går att välja hemtjänst. År 2012 stod 

privata utförare för 23 procent av hemtjänsttimmarna för personer 65 år och äldre. Fem 

år tidigare, 2007, var andelen 13 procent. 

Se sammanställning av rapporten och analys – bilaga.




Funktionshindrade 

Stödet till personer med psykisk funktionsnedsättning har blivit sämre 

Öppna jämförelser i år visar att tillgängligheten till socialtjänstens stöd för personer med 

psykisk funktionsnedsättning har försämrats sedan 2011. Andelen kommuner som 

bedriver uppsökande verksamhet har minskat från 51 procent till 44 procent och 

andelen kommuner som inventerat gruppens behov tillsammans med landstinget har 

minskat från 46 procent till 42 procent. Jämförelserna visar också att det görs färre 

riktade informationssatsningar. 

Se länk till rapporten 

http://www.meint.se/me3/open/page.jsp?_function=init&versionid=179566 

Boendestöd för personer med funktionsnedsättning fortsätter öka 

Boendestöd är riktat till särskilda målgrupper. Stödet kan vara både praktiskt och 

socialt, och syftet är att stärka förmågan att klara vardagen i bostaden och ute i 

samhället. 

I socialstyrelsens statistik om insatser enligt socialtjänst- och hälso- och sjukvårdslagen 

har antalet personer med funktionsnedsättning som har boendestöd ökat med 72 

procent sedan 2007. Förutom en ökning av insatsen boendestöd visar statistiken att 

något färre bodde permanent i särskilt boende eller var beviljade hemtjänst i ordinärt 

boende. 

Se statistik rapport 

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19054/2013-4-18.pdf 

Socialstyrelsens kartläggning av skyddade boenden 

Sju av tio skyddade boenden drivs av ideella organisationer enligt socialstyrelsens 

kartläggning av skyddade boenden. Två av tio boenden drivs av kommunerna själva 

och det tionde hade en enskild huvudman. Totalt hittades 206 skyddade boenden och de 

flesta finns i storstadsregionerna. Oavsett vem som driver det skyddade boendet så är 

det kommunen som har ansvar för att människor får det skydd och stöd de behöver. 

Samtliga boenden erbjuder annat stöd utöver boende, som samtalsstöd, kontaktperson 

eller psykolog. Tre fjärdedelar av verksamheterna har anställd personal, socionom eller 

beteendevetare. På åtta av tio boenden finns tillgång till en stödperson på själva boendet. 

Däremot tar de ideella organisationerna inte emot tonårspojkar, särskilt äldre än 15 år, i 

samma utsträckning som kommunernas egna verksamheter.




Omkring hälften av boendena kunde ta emot personer med vissa fysiska 

funktionsnedsättningar. Nio av tio hade kompetens för att ta emot personer utsatta för 

hedersrelaterat våld. 

Se rapport http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19029/2013- 

4-4.pdf 

Kriminalvårdens kartläggning av psykisk ohälsa hos unga kriminella män 

Kartläggningen visar att nästan två tredjedelar av dem som deltog i undersökningen 

uppfyllde kriterierna för adhd under barndomen. Mer än hälften bedöms ha haft en 

depressiv eller manisk period i livet. 

Umeå universitet avhandling ”Interaktion i särskilt boende för personer med 

utvecklingsstörning och utmanande beteende” 

Avhandlingen visar på att webbutbildning kan minska konflikter i boenden för personer 

med utvecklingsstörning. Hotfulla situationer och konflikter mellan personer med 

utvecklingsstörning och deras vårdare beror ofta på brister i kommunikation och 

förståelse. Genom att utbilda personalen om samspel med personer med 

utvecklingsstörning och utmanande beteende kan en del av dessa svårigheter undvikas. 

Personlig assistans 

Den 1 juli 2013 träder nya regler kring personlig assistans i kraft. Bl.a. tas den s.k. 

begränsningsregeln i 9 a § LSS bort vilket innebär att den enskilde som egen 

arbetsgivare kan anställa personliga assistenter med vilken han eller hon delar hushåll. 

Nya regler om kontroll och uppgiftsskyldighet tillkommer också liksom ett flertal andra, 

bl.a. skyldighet för assistansanordnare att tillhandahålla all den assistans som den 

enskilde behöver (24 § LSS). 

Socialstyrelsen får uppdrag att belysa situationen för barn som erhåller 

ekonomisk ersättning för sin personliga assistans och hur den påverkar ett 

barns utveckling. 

En central del är att inhämta åsikter och synpunkter från barn som får ekonomisk 

ersättning för sin personliga assistans. Hur ser de på sina möjligheter till självständighet, 

delaktighet och utveckling. Identifiera problem som kan motverka barnets möjligheter 

till en god utveckling med jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet 

samt barnets möjlighet att leva som andra. Uppdraget i sin helhet ska utgå ifrån FN:s 

konvention om barnets rättigheter om att barn ska ges möjlighet att framföra sina åsikter 

i de frågeställningar som analysen omfattar. 

Assistansersättningen föremål för utredning 

Regeringen har beslutat att nuvarande ersättning för personlig assistans ska ses över




med avseende på en analys på hur de verkliga kostnaderna för assistansen bättre kan 

överensstämma med ersättningens storlek, utan att de totala kostnaderna ökar. 

Nya lagar 

Socialtjänstlagen 5 kap.9 a § 

Kommunen ska ingå en överenskommelse med landstinget om ett samarbete i fråga om 

personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, 

läkemedel eller dopningsmedel. Om det är möjligt bör organisationer som företräder 

dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i 

överenskommelsen. 

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2013. 

Hälso- och sjukvårdslagen 8 b § 

Landstinget ska ingå en överenskommelse med kommunen om ett samarbete i fråga om 

personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande 

medel, läkemedel eller dopningsmedel. Om det är möjligt bör organisationer som 

företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på 

innehållet i överenskommelsen. 

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2013. 

Riksdagen har fattat beslut om ändringar beträffande folkbokföring 

Från den 1 januari 2016 ska folkbokföring inte längre ske i en församling inom Svenska 

kyrkan utan i en kommun. Samtidigt införs en distriktsindelning som ska motsvara 

församlingsindelningen som den såg 

ut den 31 december 1999. Riksdagen beslutade också om en rad andra ändringar i 

reglerna för folkbokföring från den 1 januari 2014. Om ett barn bor ungefär lika mycket 

hos två vårdnadshavare ska vårdnadshavarna kunna välja var barnet ska vara 

folkbokfört, förutsatt att vårdnadshavarna är överens. Vid gemensam vårdnad ska en 

vårdnadshavare ha rätt att ensam överklaga ett beslut om barnets folkbokföring. 

Permanent utvidgad målgrupp för etableringslagen 

I lagrådsremissen föreslås att fler anhöriga till flyktingar och andra skyddsbehövande än 

i dag ska omfattas av lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. 

Ändringen innebär en förlängning av den tidsgräns inom vilken en anhörig ska ha 

ansökt om uppehållstillstånd för att omfattas av etableringslagen. Den nyanlände ska ha 

ansökt inom sex år från det att anknytningspersonen först togs emot i en kommun. 

Vidare föreslås en ny begränsning som innebär att en nyanländ som ansöker om 

uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person som var svensk medborgare




vid tidpunkten för den nyanländes ansökan om uppehållstillstånd inte omfattas av 

etableringslagen. 

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2014. 

Särskilt arbetstillstånd för högkvalificerad arbetskraft (SfU13) 

Det ska införas ett uppehålls- och arbetstillstånd för högkvalificerad arbetskraft från 

länder utanför EU. Tillståndet ska heta EU-blåkort och innebär att svenska regler 

anpassas till EU-regler. 

För att få ett blåkort krävs bland annat att lönen för anställningen är minst en och en halv 

genomsnittlig svensk bruttoårslön och att personen har högskoleutbildning eller fem års 

motsvarande yrkeserfarenhet. 

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2013. Riksdagen sade ja till regeringens 

förslag. 

Vissa frågor om behörighet för personal i hälso- och sjukvården och 

socialtjänsten Prop. 2012/13:175 

I propositionen föreslås ändringar i några lagar som rör behörighet för personal dels i 

hälso- och sjukvården, dels i socialtjänsten. 

Fysioterapeut föreslås bli ny benämning för yrket sjukgymnast och skyddad 

yrkestitel enligt patientsäkerhetslagen (2010:659). 

Sjukgymnast föreslås förbli skyddad yrkestitel. 

En ny bestämmelse införs i tandvårdslagen (1985:125) med innebörd att 

landstingens ansvar att erbjuda möjlighet till anställning för tandläkares 

specialiseringstjänstgöring i en omfattning som motsvarar det planerade framtida 

behovet av tandläkare med specialistkompetens i klinisk verksamhet regleras. 

Krav på behörighet föreslås för att få utföra vissa uppgifter inom den sociala barnoch 

ungdomsvården. Vidare föreslås att socialnämnden ska ansvara för att den 

handläggare som självständigt utför sådana arbetsuppgifter har tillräcklig 

erfarenhet för uppgiften. 

Slutligen föreslår regeringen att Inspektionen för vård och omsorg ska överta 

vissa mindre omfattande uppgifter från Socialstyrelsen. 

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2014. 

Hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd Prop 

2012/13:109 

Propositionen föreslår en ny lag som reglerar landstingens skyldighet att erbjuda 

personer som vistas i Sverige utan tillstånd hälso- och sjukvård inklusive tandvård. 

Det innebär att vuxna personer som vistas i landet utan tillstånd ska har rätt till




samma subventionerade hälso- och sjukvård som vuxna asylsökande, dvs vård som 

inte kan anstå inklusive tandvård, mödrahälsovård, preventivmedelsrådgivning, 

vård vid abort och en hälsoundersökning. Landstingen ska därutöver ges möjlighet 

att erbjuda vård upp till samma nivå som för bosatta. 

Barn som vistas i landet utan tillstånd ska erbjudas samma vård som bosatta och 

asylsökande barn. 

Lagen föreslås träda i kraft 2013-07-01




Omvärldsbevakning av rapporten: 

http://konkurrensverket.se/upload/Filer/Trycksaker/Rappo 

rter/rapport_2013-1.pdf 

Kommunens valfrihetssystem – med fokus på hemtjänst 

Slutrapport från Konkurrensverket 

I slutrapporten besvarar Konkurrensverket uppdraget från regeringen 

genom beskrivningar och analyser av konkurrensförhållanden inom 

kommunernas valfrihetssystem, framförallt inom hemtjänst. Dessutom 

presenterar rapporten förslag för att förbättra möjligheterna till 

valfrihet och konkurrens. 

Sammanställningen nedan tar sikte på att beskriva Konkurrensverkets 

utvärdering av konkurrensförhållanden i kommuner där 

valfrihetssystem tillämpas inom hemtjänst. Konkurrensverket valde ut 

ett antal kommuner med skillnader i politisk majoritet, socioekonomi, 

geografi samt villkor och krav i förfrågningsunderlagen i sin 

utvärdering. Analysmodellen för att utvärdera 

konkurrensförhållandena i kommunernas valfrihetssystem baserades 

på det samspel som finns mellan valfrihetssystemets huvudaktörer; 

kommun, brukare och utförare. Poängteras att modellen inte 

analyserar konkurrensförhållandena isolerat utan hur detta sker i ett 

samspel mellan kommunen, utförare och brukare. 

Fokus har legat på att undersöka konkurrenshämmande företeelseer 

samt att visa på möjligheter till valfrihet och goda 

konkurrensförhållanden. Valfrihetssystemens effekter på kvalitet, 

kostnad eller effektivitet har inte undersökts. 

Rapporten ger vid handen att konkurrensen sker bäst i en kvalitetsdimension 

än i en prisdimension 

En anledning till att införa valfrihetssystem framför att genomföra en 

upphandling via LOU är således för att konkurrensen i högre grad kan 

ske i en kvalitetsdimension än i en prisdimension.



Ingeborg Widenrot 

Konkurrenshämmande respektive konkurrensneutrala element 

Konkurrenshämmande element 

Egenregin som ickevalsalternativ när kund 

avstår från att välja. 

Undersökningen visar att det är svårt att 

få brukare i en kommun där egenregin 

har merparten av brukarna samtidigt 

som den utgör icke-valet. 

Egenregin som det enda alternativet vid 

brukarnas icke-val är ett inträdeshinder, 

särskilt i samband med nyetablering. 

Konkurrensneutralt 

Turordning som icke-val anses principiellt 

vara bra. Dock är kommunernas 

tillämpning av turordningslisten otydligt 

formulerade. Informationen är dålig 

beträffande hur de ser ut och hur de 

fungerar. Det är således viktigt att 

säkerställa tydlig och tillgänglig 

information om hur turordningssystemet 

fungerar för såväl utförare som brukare. 

Vidare så bör man tillämpa korta 

tidsperioder i turordningslistan för att 

underlätta etablering av potentiella 

utförare. 

Ge plats för nya utförare genom 

att med jämna intervall 

uppdatera turordningslistan. 

Skilda villkor i kommunernas 

förfrågningsunderlag gör att det blir 

svårt för utförarna att veta vilka regler 

som gäller i respektive kommun. T.ex. 

att administrera kommunernas olika 

dokumenthanteringssystem kräver stora 

resurser (en heltidanställd). 

Svårtillgänglig text med flera bilagor 

kan avskräcka potentiella utförare. Kan 

ge en felaktig uppfattning om vilka 

regler och krav som gäller. 

Turordning har dock ändå visat 

att det ökar förutsättningarna 

för etablering av externa 

utförare samt att det ökar 

konkurrensneutraliteten. 

Där kommunerna samarbetat har det gett 

bättre möjligheter för administrativt stöd 

och informationsspridning. 

Potentiella utförare bör ha rätt att vara 

anonyma till dess de lämnat en ansökan 

om att bli godkända som utförare. 

Öppen prissättningskalkyl gör det lättare 

för potentiella utförare att träda in på 

markanden. Det ökar de externa




Krav på högskoleutbildning för 

serviceinsatser inom hemtjänsten. 

Förfrågningsunderlaget ger inte 

utrymme för profilering. 

Förfrågningsunderlaget ska inte ställa 

krav på att verksamheten ska vara 

identisk med eller av liknande typ som 

kommunens egenregi. 

För att skydda kundernas identitet väljer 

kommunerna att inte publicera resultat 

för utförare med ett fåtal brukare eller 

en låg svarsfrekvens. 

Problematiskt för kunder att välja 

utförare då de är sjuka. 

utförarnas förtroende för att 

kommunernas förmåga att hantera 

valfrihetssystemet konkurrensneutralt. 

Hemtjänst är ett yrke baserat på 

lämplighet och relevant yrkeserfarenhet, 

snarare än formell utbildning. De krav 

som ställs på externa utförare ska stå i 

proportion till vad som krävs för att 

tillhandahålla tjänsterna. 

Stimulera till profilering i 

förfrågningsunderlaget. Profilering och 

mångfald bland utförarna underlättar 

kundernas val. 

Öka utrymmet för innovation i 

biståndsbesluten. Utforma besluten på ett 

sätt som ökar utrymmet för flexibla och 

innovativa lösningar. 

Anpassa brukarunderökningar till de 

mindre utförarna. 

Underlätta kundernas val vid 

vårdplanering genom att förlänga 

tidsperioden för val i samband med 

vårdplanering. 

Underlätta kundernas omval på flera sätt 

t.ex. kort uppsägningstid vid byte av 

utförare, tydliga rutiner gentemot brukare 

som drabbas när en utförare upphör med 

sin verksamhet och informera fortlöpande 

kunderna om nya godkända externa 

utförare. 

Underlätta kundernas val genom att inte 

använda standardmallar på alla utförare. 

Anpassa informationen och 

informationskanaler. Kan innebära att mer 

skriftlig information är nödvändigt. 

För att underlätta för kunderna att jämföra 

utförarnas kvalitet bör kommunen 

publicera utförarnas kvalitetsresultat och 

kundundersökningar i samband med




Kommunerna inte räknar upp 

ersättningsnivåerna över tid. 

Bristande systematik och varierande 

arbetssätt av kvalitetsuppföljning av 

utförare. 

Det förekommer färre externa utförare 

om kommunen historiskt haft en stor 

andel av hemtjänstproduktionen i 

egenregi. Historiskt stor 

hemtjänstproduktion i egenregi ses som 

ett starkt konkurrenshinder. 

Genom att hantera momsen 

schablonmässigt blir det skillnader. 

valsituationen. 

Tydliggöra kommunernas olika roller och 

ansvar dels i en beställarorganisation och i 

en utförarorganisation. 

Tydliggöra biståndshandläggarens roll för 

kundernas val att kunna lämna 

konkurrensneutral information till 

kunderna på ett opartiskt sätt. 

Öppen redovisning av kommunernas 

efterkalkyl för egenregiverksamheten. 

Tjänar till att mäta effektiviteten i 

egenregins tillhandahållande av tjänster 

och till att visa om prissättningen av 

tjänsten är rimlig, utifrån definierat 

uppdrag. 

Indexuppräkna externa utförares 

ersättningsnivåer över tid. Kommunerna 

bör koppla ersättningsnivån till någon 

forma av kostnads- och 

produktivitetsindex. 

Säkerställa likvärdig kvalitetsuppföljning 

mellan samtliga utförare för att undvika 

misstro och osäkerhet. 

Fler nya utförare i kommuner 

som införde konkurrens innan 

LOV. 

Mindre produktion i egenregi signalerar 

till utförarna att det är möjligt att ta 

marknadsandelar. 

Erbjuda etablering i geografiskt 

avgränsade områden. 

Samverka med grannkommuner för att 

kunna erbjuda ett större brukarunderlag 

och enhetliga villkor till alla externa 

utförare. 

I en inledningsfas konkurrensutsätta 

egenregin genom att upphandla 

hemtjänstverksamheten i en eller flera 

delar av kommunen för att i nästa steg 

införa valfrihetssystem enligt LOV. 

För en konkurrensneutral hantering 

mellan egenregin och externa utförare bör 

beslut om momskompensation till externa




Brister i systematik och varierande 

arbetssätt för kvalitetsuppföljning av 

utförare. 

Tilläggstjänster köps i liten utsträckning 

av de kunder som har hemtjänst. 

Osäkert om de externa utförarnas 

möjlighet att erbjuda tilläggstjänster 

påverkar konkurrensen. 

Kommunerna har en möjlig 

konkurrensfördel i och med att den 

erbjuder gratis fixartjänster. 

Konkurrensverket kan i likhet med 

frågan om tilläggstjänster inte bedöma 

om insatserna påverkar vilken utförare 

brukarna väljer. 

utförare bedömas i varje enskilt fall. 

Kommunen bör årligen och öppet 

redovisa samtliga momseffekter inom 

varje valfrihetssystem. 

Viktigt att beställaren, kommunen, 

bedriver en systematisk 

kvalitetsuppföljning för samtliga utförare 

för att säkerställa konkurrensneutraliteten 

och för att undvika misstro och osäkerhet. 

Ge alla utförare samma information. 

Regelbundet bjuda in till öppna 

informationsmöten. Vid mötena kan 

kommunen informera om nya rutiner, 

förändrade villkor och svara på frågor. 

Variabler som påverkar antalet externa utförare positivt eller 

negativt 

Förväntat utfall för kommunkaraktäristiska 

Kommuner med tradition av konkurrensutsättning, antal brukare av 

hemtjänst, befolkningstäthet, kommuner i Stockholm, andel 

invandrare och medelinkomst påverkar utfall utförare positivit. 

Andel hemtjänst i egenregin året innan, kommunen är 

oppositionsstyrd, kommunen började tillämpa LOV efter 2009 och 

andel äldre i befolkningen påverkar utfall utförare negativt. 

Förväntat utfall på förfrågningsunderlagen 

Det finns en innehållsförteckning, annat icke-val än egenregin, 

ersättningsmodell enligt beviljad tid, ersättningsnivån för




serviceinsats, ersättningsnivå för omvårdnadsinsats, 12 månaders 

ändringstid, möjlighet till kapacitetsbegränsning, möjlighet till 

geografisk begränsning påverkar utfall utförare positivt. 

Lösenordskyddat, fler än 20 sidor, hänvisar till bilagor, 

utbildningskrav för verksamhetsansvarig, mätbara kvalitetskrav, krav 

på administrativt system, krav på dokumentationssystem, utföraren 

betalar anslutning till systemen påverkar utfall utförare negativt. 

Slutsatser 

Valfrihetssystem ställer krav på att kommunens roll görs tydligare. De 

kostnader som kommunens egenregi har bör edovisas öppet. Detta för 

att det ska vara möjligt att bedömma om ersättningen till privata 

aktörer för motsvarande tjänst är rättvis. Det skapar större intresse 

bland externa att erbjuda kommunens invånare sina tjänster. 

Rapporten lämnar förslag som kan leda till större möjlighet för 

kunderna att välja utförare och mer konkurrensneutrala förhållanden 

mellan kommunala och privata utförare. För att valfrihetssystemen ska 

bli framgångsrika är det viktigt att externa utförare likabehandlas med 

egenregin. Först då skapas förutsättningar för etablering av nya 

utförare och en reell valmöjlighet för kunderna.

Intern kontroll (Socialnämnden) 

Process Kontrollmoment Styrdokument Metod Utförare Rapportera till: Kontrollansvarig Slutdatum Åtgärder 

Politisk styrning 

Hur implementeras 

barnkonventionen i styrelser och 

nämnder (KS IK-plan, tillsyn över 

övriga nämnder)? 

Budget- och strategiplan 

2013-15, 

Fråga styrelser 

och nämnder, 

dokumentation. 

Nadja 

Lukin 

Nämnd Förvaltningschef 2013-09-30 

Genomförande av regelbundna 

APT:n inom verksamheterna, där 

systematiska arbetsmiljöarbetet 

bedrivs och dokumenteras 

Fråga cheferna 

Merja 

Pikkuaho 

Nämnd Förvaltningschef 2013-12-31 

Hur implementeras 

kvinnokonventionen i styrelsen och 

nämnder? 

Socialnämndens strategi 

2011-01-25 § 6 

Verksamhetsplan för 2011 

Enkät/frågor till 

cheferna 

Merja 

Pikkuaho 


Ekonomistyrning 

Görs regelbundna 

månadsuppföljningar som redovisas 

i nämnden 

Tanja 

Niva 


Varje chef med ekonomiansvar gör 

månatlig analys av ekonomin, och 

upprättar i behov åtgärdsplan. 

Tanja 

Niva 


Kontroll att beslutsattestreglement 

följs 

Attestreglementet och 

delegation för SN 

Jarkko 

Jaako 


Redovisning i samband med 

representation 

reglemente 

Jarkko 

Jaako 


Måluppfyllelse 

Analys och uppföljning av 

nämndens mål? 

Analys av 

respektive 

ansvarig 

tjänsteman som 

underlag. 

Införlivas i 

budgetprocessen 

för en bra dialog 

med politiken 

Kirsti 

Jussila, 

Carina 

Kapraali 


Har samtliga medarbetare ett 

åtagande som är kopplad mot våra 

politiska mål (KS IK-plan, tillsyn 

över övriga nämnder)? 

Budget- och strategiplan 

2013-15 

Koll i systemet. 

Tommi 

Slunga 


sida 1 av 2 (2013-01-21)

Process Kontrollmoment Styrdokument Metod Utförare Rapportera till: Kontrollansvarig Slutdatum Åtgärder 

Efterlevnad av 

lagar, 

förordningar, 

riktlinjer, policys 

Riktlinjer och anvisningar för IK hos 

nämnderna (KS IK-plan, tillsyn över 

övriga nämnder) 

KF reglemente för IK, 

antagen 2012-06-25 säger 

att varje nämnd ska ha 

riktlinjer och anvisningar 

Saknas ska vara upprättade 

före utgången av juni 2013 

Kontroll 

Tommi 

Slunga 


Läkemedelsdelegation inom vårdoch 

omsorg 

Stickprov 

Carina 

Kapraali 

Nämnd Förvaltningschef 2013-09-30 


Socialförvaltningen Datum Diarienummer 

Verksamhetsutvecklare 


2013-08-31 SN 

Internkontrollrapport 2013-08-30 

Process: 

Politisk styrning 

Kontrollmoment: 

Genomförande av regelbundna APT:n inom verksamheterna, där systematiska 

arbetsmiljöarbetet bedrivs och dokumenteras 

Hur många APT har ni hållit sedan 2013-01-01 och hur dokumenteras de? 

- har arbetsmiljöfrågan/arbetet uppmärksammats och hur i så fall? 

------------ 

Resursverkstaden/Socialpsykiatrin/Stefan Waara 

12 APT träffar är hållna från 13-01-01-13-06-19. Ny planering görs efter 

sommarsemestrarna. Alla är dokumenterade manuellt och därefter överförda till ett worddokument. 

Arbetsmiljöfrågorna är en stående punkt på varje träff och en rejäl 

arbetsmiljögenomgång görs varje år i verksamheterna. Dessa är gjorda 6/5 (socialpsykiatrin) 

och 24/5 (Resursverkstaden). 

IFO/Marie Segerlund 

IFO har haft 7 st. arbetsplatsträffar under perioden 13-01-01-13-08-30. Alla arbetsplatsträffar 

dokumenteras och protokoll skickas ut via mail till deltagarna. I protokollet finns en checklista 

med där besluten som är tagna skall stå med samt vem som ansvarar för att det blir gjort. 

Inför varje APT skickas en dagordning ut. Punkterna i dagordningen är alltid de samma, 

underrubrikerna varierar beroende på vad som skall diskuteras. En av punkterna som alltid 

finns med är ”arbetsmiljöfrågor (SAM)”. Här diskuteras de arbetsmiljöfrågor som kommer upp 

och behövs åtgärdas. 

Personlig assistans/Ann Lyhamn 

Inom LSS/LASS har vi regelbundna APT:n med alla grupper var 4-5:e vecka. Alla möten 

dokumenteras skriftligt. Arbetsmiljön är en stående punkt på dagordningen. Under hösten 

kommer vi att arbeta fram ett underlag ang. SAM, med Prevents checklista som underlag. Vi 

kommer att skapa ett dokument för individuella riskbedömningar hos varje brukare. Detta 

kommer att följas upp vid varje APT, samt tätare vid behov. 

Under hösten kommer vi starta upp ett kvalitetsråd med representanter från de flesta 

arbetsgrupper. Dessa kommer att få arbeta med olika frågor bl.a. arbetsmiljöfrågor. 

Socialpsykiatrin Gläntan/Ann Lyhamn 

Jag har nyligen tagit över socialpsykiatrin. Jag vet att de har haft regelbundna APT som 

dokumenterats skriftligt. Är dock ej insatt i det systematiska arbetsmiljöarbetet. 

Inom Socialpsykiatrin så kommer vi ha regelbundna APT, var 4-5 vecka. Alla möten kommer 

att dokumenteras skriftligt. 




Arbetsmiljön kommer att vara en stående punkt på dagordningen. Jag kommer att göra en 

utvärdering gällande det systematiska arbetsmiljöarbetet och riskbedömningar och därefter 

skapa ev. underlag och dokument. 

LSS gruppb. och Dagligverksamhet/Lena Bäckman 

• APT träffar var fjärde vecka 

• Stående punkt vi varje träff: Arbetsmiljö 

• Varje APT träff dokumenteras 

• Intern kontroll en gång/år tillsammans med skydds- ombudet 

• Riskanalyser gjorda för varje brukare uppföljning en gång /år tillsammans med 

omsorgspersonal 

• Skriftliga instruktioner för svårbemästrade situationer är upprättade 

• Skriftliga instruktioner är upprättade vid ensamarbete 

• Kvalitets grupp 

• Hot och våld utbildning pågår just nu på Östermalms gruppbostad 

• Personlarm finns på Bandets gruppbostad 

Lunden Elisabeth Horney 

from 13-01-01-13-06-30 har jag har vid Solbacken/Södergården haft 5 APT träffar. 

En planeringsdag under marsmånad, ingen APT träff under denna månad. 

Träffarna är protokollförda utskickade via mail till samtlig berörd personal! Arbetsmiljö är en 

stående punkt på dagordningen. Det har varit problem med att få tag i vik. under sommaren 

(när vik insjuknat) vilket medfört att personalen de som arbetat fått gå kort om folk vissa 

dagar så nu känner sig en del av personalen utarbetade. De här är igång just nu hos oss!! 

Hemtjänsten Catharina Strandberg 

Inom hemtjänst har vi APT varje månad förutom juli, så det blir 7 st hittills i år. 

I varje möte är det oftast gruppledaren som dokumenterar och skriver protokoll. Protokollen 

förvaras i hemtjänstlokalen i en pärm så att de är tillgängliga till alla i arbetsgruppen. 

Arbetsmiljöfrågorna går vi igenom som sista punkten på mötet och de dokumenteras i APT 

protokollet. 

Klippan- Vård- och omsorgsboendet Jonna Juntunen 

På Klippan finns 6 boendeavdelningar. På samtliga avdelningar har arbetsplatsträffar hållits 

3ggr under ovanstående period. Gruppledaren ansvarar för att sammankalla och hålla i APT 

på avdelningarna. Chefen för verksamheten deltar vid behov. Inga arbetsplatsträffar 

anordnas under semesterperioden (mitten på juni-mitten på augusti). 

Dokumentation finns från varje möte, antingen digitalt eller skrivet för hand. Någon av 

deltagarna/undersköterskorna är sekreterare och skriver protokoll under mötets gång. 

Protokollet finns sedan att läsa i infopärmen som är tillgänglig för alla medarbetare. Kopia 

finns hos gruppledare och chef. 

Arbetsmiljöarbetet berörs vid varje möte på olika sätt. Ibland framkommer frågor som 

uppstått på avdelningen, andra gånger har gruppledaren färdiga frågor/underlag som tas upp 

på mötet för diskussion/information. Alla dessa ärenden kan beröra arbetsmiljön på olika 

sätt, psykisk arbetsmiljö, fysisk arbetsmiljö, social arbetsmiljö osv. 

Chefen för verksamheten har haft APT med gruppledarna 7 gånger under ovanstående 

period. Protokoll skrivs av chefen efter mötet. Kopia skickas till gruppledarna. Samma eller 

liknande frågor diskuteras kring arbetsmiljön även i detta forum. Även särskilda funderingar 

kring den egna arbetsmiljön som ledare/chef diskuteras här. 




Utöver arbetsmiljöfrågor som framkommer på dessa APT:n har vi på Klippan en särskild 

grupp där vi enbart tar upp frågor kring arbetsmiljön. Denna grupp består av skyddsombud 

från samtliga avdelningar. Chefen för verksamheten sammankallar och håller i dessa möten. 

Under ovanstående tid har denna grupp haft möte 5 gånger. Innehållet under våren har 

främst handlat om problem i den fysiska arbetsmiljön som nu åtgärdats till en del. Arbetet 

med detta fortsätter. 


Alla arbetsplatser på varje verksamhet hålls det arbetsplatsträffar kontinuerligt, oftast en 

gång per månad. Mötena dokumenteras/protokollförs och förvaras så att all personal har 

tillgång till dem. 

Arbetsmiljöfrågan är en stående punkt på dagordningen och på många håll förs det 

diskussioner om arbetsmiljöfrågor på mötena. 

På många arbetsplatser dokumenterar man också åtgärderna och vem som ansvarar för att 

de skall bli gjorda. På en del håll jobbar man med systematiskt arbetsmiljöarbete med kända 

metoder och åtgärder. 

Förslag till förbättringar 

När arbetsgruppen rapporterat brister/avvikelser vid APT:n bör en handlingsplan/ 

åtgärdsplan skrivas och ansvariga med namn och tidplan utses. 

När förbättringsarbetet/åtgärderna är utföra bör en skriftligrapport skickas till 

förvaltningschefen för rapporetring till nämnden/2 ggr per år. 

Enl uppdrag 


Nämndsekreterare/utvecklare 





Prognos Juli 2013 

Budget 2013 Periodbudget Totalt Bokfört Prognos Avvikelse 

Gemensam verksamhet 36 998 877,00 21 582 665,03 22 948 823,15 39 345 113,45 -2 346 236,45 

Arbetsmarknadsåtgärder 2 381 251,00 1 389 062,46 2 283 412,45 2 189 087,80 192 163,20 

Äldreomsorg 93 031 300,00 54 268 226,81 56 681 002,42 96 005 007,03 -2 973 707,03 

Handikappomsorg 43 105 657,00 25 144 946,91 33 579 113,24 45 228 181,16 -2 122 524,16 

Social omsorg 27 353 928,00 15 956 447,92 11 326 055,15 25 633 070,01 1 720 857,99 

Totalsumma 202 871 013,00 118 341 349,13 126 818 406,41 208 400 459,44 -5 529 446,44 

Orsaker till underskott 

- Telefoner 1 513 tkr 

- LOV 1 026 tkr 

- Intäktsbortfall avgifter 1 043 tkr 

- Hemtjänsten utökatbehov 952 tkr 

- Förlorad intäkt LASS 600 tkr 

Totalt 

5 139 tkr


Prognos Juli 2013 

Avvikelse 

Budget 2013 Prognos Periodbudget Totalt Bokfört 

120 000 000,00 

100 000 000,00 

80 000 000,00 

60 000 000,00 

40 000 000,00 

20 000 000,00 

Värden 

Budget 2013 

Prognos 

Periodbudget 

Totalt Bokfört 

0,00 

Drift Driftbudget Detaljerad driftbudget Verksamhet Benämning Budget 2012 Periodbudget


ARBETSUTSKOTT 



1(1) 


Ekonomisk rapport juli 2013 

Ärendetext 

Ekonomisk rapport för juli 2013 för Socialförvaltningen 


Socialnämndens arbetsutskott föreslår socialnämnden att lägga rapporten 

till handlingarna. 


Ekonomisk rapport för juli 2013 för Socialförvaltningen. 

___________

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel samt och Östra Norrbotten) 

(Kommunfullmäktige) 


OMRÅDE / Alue Mått Haparanda Senaste kommentaren 

1. DIN KOMMUNS 

TILLGÄNGLIGHET / 

Kunnan saatavuus 

1. Hur många av 

medborgarna som 

skickar in en enkel fråga 

via e-post får svar inom 

två arbetsdagar? 

Kuinka suuri osa 

kansalaisista, jotka ovat 

lähettäneet helpon 

kysymyksen 

sähköpostilla saa 

vastauksen 2 työpäivän 

kuluessa?, %? 

Hur stor andel av 

medborgarna som tar 

kontakt med kommunen 

via telefon för att få svar 

på en enkel fråga får 

kontakt med en 

handläggare? 

Kuinka suuri osa, joka 

ottaa yhteyttä puhelimella 

saadakseen vastauksen 

helppoon kysymykseen 

saa yhteyden 

virkamieheen, %? 

3. Hur många av 

medborgarna uppfattar 

att de får ett gott 

bemötande när de via 

telefon ställt en enkel 

fråga till kommunen? 

Kuinka suuri osa, joka 

ottaa yhteyttä kuntaan 

puhelimella tuntee, että he 

saavat hyvän vastaanoton/ 

kohtelun, kun ovat 

esittäneet helpon 

kysymyksen kunnalle? 

4. Hur många timmar/ 

vecka har 

huvudbiblioteket i 

kommunen öppet utöver 

tiden 08-17 på 

vardagar? 

8 h Kuinka monta tuntia 

viikossa kunnan 

pääkirjasto on avoinna 

arkipäivien kello 08-17 

lisäksi? 

5. Hur många timmar/ 

vecka har kommunen 

öppet simhallen utöver 

tiden 08-17 på 

vardagar? 

14 h Kuinka monta tuntia 

viikossa kunnan uimahalli 

on avoinna arkipäivien kl. 

08-17 lisäksi? 

Actic driver. Minimitimmar 

som ska vara öppet är 

avtalat med Actic. 



6. Hur stor del av de 

som erbjudits plats inom 

förskoleverksamheten 

har fått plats på önskat 

placeringsdatum, %? 

100% Kuinka suuri osa niistä, 

joille on tarjottu 

esikoulupaikkaa ovat 

saaneet paikan toivottuna 

sjoituspäivämääränä, %? 

En förbättring från förra 

mätningen, då mättes 

helåret 2009: 92 % 

Fr o m 2011 mäts med 

första halvåret aktuellt år. 

7. Hur lång är 

väntetiden (dagar) för 

dem som inte fått plats 

för sitt barn inom 

förskoleverksamheten 

på önskat 

placeringsdatum? 

0 dgr Kuinka pitkä odotusaika 

(päivissä) on heillä, jotka 

eivät ole saaneet paikkaa 

esikoulusta toivottuna 

sijoituspäivämääränä? 




väntetiden i snitt (dagar) 

för att få plats på ett 

äldreboende från 

ansökan till erbjudande 

om plats? 

34 dgr Kuinka pitkä on 

odotusaika keskimäärin 

(päivissä) paikan 

saamiseksi kunnan 

vanhain-/hoitokodista, 

hakemuksesta paikan 

tarjoamiseen? 


handläggningstiden i 

snitt (dagar) för att få 

ekonomiskt bistånd? 

[Första kontakt vid 

nybesök till beslut] 

4 dgr Kuinka pitkä on 

taloudellisen-/sosiaalituen 

käsittelyaika keskimäärin 

[päivissä, ensi kontaktista 

ensikäynnillä 

päätökseen]? 



Tidigare mätte man helåret, 

d v s förra resultatet är från 




2. 

TRYGGHETSASPEKTER 

I DIN KOMMUN / 

Turvallisuusnäköhdat 

kunnassasi 

10. Hur trygga känner 

sig medborgarna i 

kommunen, Index 

1-100? 

67 Kuinka turvalliseksi 

kansalaiset tuntevat 

olonsa, Indeksi 0-100? 

(Kansalaiskyselyn tulos)? 

11. Hur många olika 

vårdare besöker en 

äldre person, med 

hemtjänst beviljad av 

kommunen, under 14 

dagar? 

9 st Kuinka monta eri hoitajaa 

vierailee vanhuksen 

kotona 14 päivän aikana, 

koskien kotipalvelua jonka 

kunta on myöntänyt? 

12. Hur många barn per 

personal är det i 

kommunens förskolor, 

planerad? 

5,4 barn/ 

personal 

Kuinka monta lasta per 

henkilökunta on kunnan 

esikouluissa, suunniteltu 

määrä? 



12b. Hur många barn 

per personal är det i 

kommunens förskolor, 

faktiskt närvarande? 

3,8 barn/ 

personal 

Kuinka monta lasta per 

henkilökunta on kunnan 

esikouluissa, todellisesti 

paikalla? 





3. DIN DELAKTIGHET 

OCH DIN KOMMUNS 

INFORMATION / 

Osallisuutesi ja kuntasi 

tiedotus 

13. Hur stor andel av 

kommunens 

röstberättigade röstande 

i senaste kommunvalet? 

61% Äänestysprosentti 

kuntavaaleissa? 

2006: 59,7 % 

13b. Hur många av 

kommunens 

röstberättigade röstade i 

senaste 

Europaparlamentsvalet? 

28,63% Äänestysprosentti 

Europarlamenttivaaleissa? 

2004: 28,43 % 

14. Hur god är 

kommunens 

webbinformation till 

medborgarna, Index 

0-100? 

65% Kuinka hyvä kunnan 

tiedoitus kansalaisille 

netissä/kotisivuilla, 

Indeksi 0-100 (Kuntaliiton 

tutkimus)? 

Underöks juni - september. 

Vi lanserade vår nya 

hemsidan oktobet 2011. 

Resultatet blivit bättre. 

15. Hur väl möjliggör 

kommunen för 

medborgarna att delta i 

kommunens utveckling, 

SKL-index 0-100%? 

Kuinka hyvin kunta antaa 

kansalaisille 

mahdollisuuden osallistua 

kunnan kehitykseen, 

Kuntaliiton tutkimus, 

indeksi 0-100? 

Det som höjer poängen 

2011 är bland annat 

införandet av eFörslag. 

Detr som höjer poängen 

2012 är att vi provar öppna 

nämndsammanträden, 

politiska vardagsrummet. 



16. Hur väl upplever 

medborgarna att de har 

inflytande över 

kommunens 

verksamhet, Nöjd- 

Inflytande-Index 1-100? 

Kuinka hyvin kuntalaiset 

tuntevat voivansa 

vaikuttaa kunnan 

kehitykseen, indeksi 0-100 

(Kansalaiskyselyn tulos)? 



4. DIN KOMMUNS 

EFFEKTIVITET / Kuntasi 

tehokkuus 

17. Vad är kostnaden 

för ett inskrivet barn i 

förskolan? 

126 115 kr/ 

barn 

Kuinka paljon on yhden 

lapsen kustannus 

esikoulussa, kr/lapsi? 

18b. Vilket resultat når 

elever i årskurs 3 i 

kommunen i de 

nationella proven, % 

som uppnått kraven? 

75% Minkä tuloksen 

saavuttavat oppilaat 3. 

luokalla. Kansallinen koe, 

kuinka suuri osa on 

saavuttaneet vaadittavat 

tiedot (ruotsin kieli, 

matematiikka, englanti), 

%? 

19. Vilket resultat 

uppnår kommunens 

grundskolor i 

förhållande till andra 

kommuner , andel minst 

godkänd i svensk, 

matematik och 

engelska? 

Minkä tuloksen kunnan 

peruskoulut saavuttavat, 

9. luokka. Kuinka suuri 

osa saa vähintäänkin 

hyväksyttävän arvosanan 

ruotsin kielessä, 

matematiikkassa, 

englannin kielessä), %? 

18a. Vilket resultat når 

elever i årskurs 6, 

nationella proven, 

genomsnittlig andel so 

uppnått kraven (sv, ma, 

en) %? 

21. Hur effektiva är 

kommunens 

grundskolor, kostnad 

per betygspoäng, kr? 

410 kr/poäng Kuinka tehokas kunnan 

peruskoulu on, kustannus 

per todistuspiste, kr 

(vuoden 2011 todistukset, 

2010 vuoden 

kustannukset)? 



22. Vilket resultat når 

elever studerande i 

gymnasieskolan boende 

i kommunen, andel (%) 

som fullföljer inom 4 år? 

Minkä tuloksen kunnan 

lukiolaiset saavuttavat. 

Kuinka suuri osa saa 

opintonsa valmiiksi 4 

vuoden aikana, %? 


för kommunen för 

gymnasieskolan i 

förhållande till den andel 

som inte fullföljer ett 

gymnasieprogram? 

27 770 kr/ 

elev 

24. Vilket serviceutbud 

finns inom särkilt 

boende finansierat av 

kommunen, andel 

poäng av maximalt 

möjliga? 

65% Mikä palvelutarjonta 

löytyy kunnan 

vanhuskodeista, osa 

maksimipisteistä, %? 

25. Vad kostar en plats i 

kommunens särskilda 

boende? 

633 477 kr/ 

brukare 

Kuinka paljon maksaa yksi 

paikka kunnan 

vanhainkodissa 

(erityisasumisessa)? 

26. Hur nöjda är 

brukarna med sitt 

äldreboende, Nöjd- 

Kund-Index 0-100? 

Kuinka tyytyväisiä 

asukkaat ovat 

vanhainkotiinsa, Indeksi 

0-100 (Sosiaalihallituksen 

selvitys)? 



27. Vilket omsorgs- och 

serviceutbud har 

hemtjänst finansierad av 

kommunen, andel av 

maxpoäng? 

58% Mikä hoiva- ja 

palvelutarjonta kunnan 

kotipalvelulla on, kuinka 

suuri osa 

maksimipisteistä? 


per vårdtagare inom 

hemtjänsten i 

kommunen? 

90 886 kr/ 

brukare 

Paljonko on yhden 

kotipalveluasiakkaan 

kustannus, kr/asiakas? 

29. Hur nöjda är 

brukarna med den 

hemtjänst de erhåller, 

Nöjd-Kund-Index 0-100? 

76 Kuinka tyytyväisiä 

kotipalvelun asiakkaat 

ovat, indeksi 0-100 

(Sosiaalihallituksen 

kysely)? 

30. Vilket serviceutubud 

finns inom LSS gruppoch 

serviceboende, % 

av maxpoäng? 

100% Mikä palvelutarjonta 

löytyy toimintarajotteisten 

ryhmä- ja palvelutaloista 

(LSS lain mukainen 

toiminta), % 

maksimipisteistä? 

l 

31. Andel ej 

återaktualiserade 

ungdomar 13-20 år ett 

år efter avslutad insats/ 

utredning, %? 

(socialtjänstens 

ungdomsarbete) 

89% Kun 13-20 vuotiaalle 

nuorelle on annettu apua 

sosiaalihuollon puolesta 

ja tämä apu on saatettu 

loppuun, kuinka suuri osa 

heistä EI tarvitse apua 

uudelleen vuoden sisällä? 



Vad tycker 

medborgarna i 

Haparanda om 

kommunens 

verksamheter, NÖJD- 

MEDBORGAR-INDEX 

0-100? 

Mitä mieltä Haaparannan 

kansalaiset ovat kunnan 

palvaluista, 

tyytyväisyysindeksi 

0-100? (kansalaiskysely)? 



5. DIN KOMMUN SOM 

SAMHÄLLSUTVECKLARE 

/ Kuntasi yhteiskunnan 

kehittäjänä 

32. Andel av 

kommunens invånare 

20-64 år som 

förvärsarbetar, %? 

63,9% Kuinka suuri osa kunnan 

20-64 vuotiaista 

asukkaista on 

palkkatöissä, %? 

34. Hur många nya 

företag har startats per 

1000 invånare i 

kommunen? 

5,8 ftg/1000 

inv 

Kuinka monta uutta 

yritystä on perustettu 

kunnassa, 1000 asukasta 

kohti? 

33. Hur många fler/färre 

förvärvsarbetande har 

tillkommit/försvunnit i 

kommunen? 

8,4 Kuinka monta 

palkkatyöntekijää on tullut 

lisää / vähentynyt 

kunnassa? 

34. Vad ger företagarna 

för sammanfattande 

omdöme om den 

kommunala service till 

företagen, Nöjd-Kund- 

Index 0-100? 

Mitä mieltä yrittäjät ovat 

kunnan antamasta 

viranomaispalvelusta, 

tyytyvyäisyys-indeksi 

0-100 (Kuntaliiton kysely)? 

Första undersökning 2011. 

Vartannat år. 

Vad ger företagarna för 

sammanfattande 

omdöme om 

FÖRETAGSKLIMATET i 

kommunen, Svenskt 

Näringslivs ranking? 

Mitä mieltä yritykset ovat 

kunnan yrittäjäilmastosta 

kunnassa, ranking 

(Svenskt Näringsliv, 

Ruotsin Yrittäjäin 

Keskusliiiton kysely)? 



Hur högt är 

sjukpennigstalet bland 

kommunens invånare? 

Kuinka korkea on kunnan 

asukkaiden 

sairasrahalukema, 

sairaspäiviä? 

36. Hur effektiv är 

kommunens hantering 

och återvinning av 

hushållsavfall? 

Kuinka tehokas on kunnan 

talousjätteiden käsittely, 

kuinka suuri osa 

kierrätetään, %? 

37. Hur stor är 

kommunorganisationens 

andel miljöbilar av totala 

antalet bilar? 

Kuinka suuri osa kunnan 

organisaation autoista on 

ympäristöystävällisiä 

autoja, %? 

38. Hur stor är andelen 

inköpta ekologiska 

livsmedel? 

Kuinka suuri osa kunnan 

ostamista ruista on 

ekologisesti viljeltyjä, %? 

39. Upplever 

medborgarna att 

kommunen är en 

attraktiv plats att leva 

och bo i, Nöjd-Region- 

Index 0-100? 

Tuntevatko asukkaat, että 

Haaparanta on 

houkutteleva/miellyttävä 

paikaa elää ja asua, 

Tyytyväisyys-Indeksi 

0-100? (Kansalaiskysely) 





ARBETSUTSKOTT 



1(1) 

§ 92 Diarienummer KS 2012/120 

KKiK 2012 socialnämndens resultat 

Ärendetext 

Presentation av resultatet av Kommunens Kvalitet i Korthet KKiK 2012. 


Socialnämndens arbetsutskott beslutar att ge tjänstemännen i uppdrag att 

komma med förklaringar till vad som ligger bakom siffrorna KKiK 2012. 


Presentation av resultatet av Kommunens Kvalitet i Korthet KKiK 2012. 

___________

Förslag till nämnden augusti 2013 

Gemensamma mål BUN och SN 2014 

Nämndernas mål 1 

Hålla sig uppdaterad om den psykiska hälsan bland medborgarna och tillsammans med 

andra aktörer arbeta för att förbättra den. 


Strukturera insatserna för att minska bruk/missbruk av tobak, alkohol och droger bland 

barn och unga. 


Skapa och tillgängliggöra attraktiva miljöer för barn och unga. 


Vidta åtgärder för att öka gemenskapen och delaktigheten i samhället. 


Öka tillgängligheten och användningen av digital information/teknik i verksamheterna. 


Stärka kunskapen om bygdens kulturarv för att som medborgare i Haparanda kommun 

känna sig stolt över sin hemort. 

Mål för Socialnämnden 2014 

Socialnämndens mål 1 

Att inrätta en social investeringsfond. 


Aktivt samverka för ökad upplevd trygghet för alla medborgare. 


Hög kundnöjdhet gällande kvalitet, bemötande, tillgänglighet, delaktighet och kunnig 

personal jämförbart med genomsnittet i Sverige. 


Minska antalet försörjningsstödstagare.??? 

1


ARBETSUTSKOTT 



1(1) 


Mål för socialnämnden 2014 

Ärendetext 

Presentation av förslag till nämndens mål för 2014. Förslaget arbetades 

fram under måldagen den 24 maj 2013. 


Socialnämndens arbetsutskott beslutar att föreslå Socialnämnden 

att anta målen för 2014 med ändring av mål 4 till: Öka antalet 

självförsörjande hushåll i Haparanda. 


Presentation av förslag till nämndens mål för 2014. Förslaget arbetades 

fram under måldagen den 24 maj 2013. 

___________


Socialnämnden Sn 2013-05-17 Tillsvidare 

Ansvar för omprövning Omprövning Gäller för 

Socialnämnden Vid behov Angivna delegater 

FÖRSLAG till 17 maj Sn 

Delegationsordning för Socialnämnden 

i Haparanda kommun 

Med stöd av Kommunallagens (KL) 6 kap 33-38 §§ beslutar Socialnämnden att delegera 

beslutanderätt enligt nedan. 

Vad innebär delegering? 

Med delegering avses att socialnämnden överför självständig beslutanderätt, d.v.s. ger någon i 

uppdrag att fatta beslut på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. 

Besluten gäller på samma sätt som om nämnden själv fattat dem. 

Utöver det som anges om delegering i kommunallagen finns särskilda bestämmelser i 

speciallagstiftning, t.ex. 10 kap 4-6 §§ socialtjänstlagen (SoL). Vissa typer av beslut kan enligt 

lag inte delegeras. Socialtjänstlagen innehåller även bestämmelser om begränsad delegation till 

utskott som lägsta delegeringsnivå. 

Beslut med stöd av delegering kan inte ändras av nämnden. Däremot kan nämnden återkalla en 

given beslutanderätt om nämnden anser att någon utövar sin beslutanderätt på ett olämpligt sätt. 

Den delegat som anges i delegationsordningen avser den lägsta nivå som ett beslut får fattas på. 

En delegat får överlämna till sin chef att fatta beslut i ett ärende. Överordnad chef kan också på 

eget initiativ fatta beslut i ett visst ärende. Ärenden av mer principiell natur bör överlämnas till 

Socialnämndens arbetsutskott eller Socialnämnden för beslut. 

OBS! Socialnämnden skall alltid fatta beslut i ärenden där principfrågan är av stor vikt. 

Nyanställda med handläggaruppgifter får inte fatta beslut genom delegering under de första två 

månaderna av sin anställning. Berörd chef avgör från fall till fall om undantag kan göras. 

Ersättare för delegat 

Vid delegats förfall övertas beslutanderätten enligt följande. 

1. Den som utsetts som vikarie för aktuell delegat 

2. Den som enligt befattningsbeskrivning eller särskilt beslut är ersättare för delegaten. 

3. Delegatens närmaste chef

Delegationsordning för Socialnämnden i Haparanda kommun 

Riktlinjer och principer 

Principiella beslut kan, enligt 6 kap 34 § KL, inte delegeras vilket innebär att delegerad 

beslutanderätt inte får utövas i ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning och 

kvalitet. I dessa ärenden beslutar nämnden. 

Vid delegationsbeslut ska följande riktlinjer och principer gälla: 

- Delegerad beslutanderätt får endast nyttjas i enlighet med gällande lagar, avtal, mål, 

riktlinjer och anvisningar etc. 

- Beslutsärende skall behandlas i ett sammanhang, d.v.s. en uppdelning av ärendet får inte ske i 

syfte att kringgå gällande delegation. 

- Delegerad beslutanderätt får inte utövas i ärenden som berör delegatens egna personliga 

förhållanden eller där jäv enligt 6 kap 24-27 §§ KL föreligger. 

- Överordnad tjänsteman har generell rätt att besluta i alla de ärenden som tillkommer 

underordnad tjänsteman. 

Brådskande ärende/ordförandebeslut 

I ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas, beslutar ordföranden 

(6 kap 36 § KL). Det gäller dock inte ärenden där speciallagstiftning anger att beslut måste fattas 

av nämnden i sin helhet. Besluten anmäls till nämnden på nästföljande sammanträde. 

Vidaredelegering 

Förvaltningschefen har rätt att vidaredelegera sin beslutsrätt till annan anställd inom Haparanda 

kommun. Förvaltningschefen skall anmäla till nämnden ärende som han/hon 

vidaredelegerat samt att delegatens anmälan om fattade beslut görs till förvaltnings-chefen i 

delegationsordningen. 

Anmälan av delegationsbeslut 

Beslut fattade både på delegation och på vidaredelegation ska anmälas till nämnden på 

nästföljande sammanträde. 

Anmälan sker genom att besluten skrivs in på en delegationslista. Listan delges Socialnämnden 

på nästföljande sammanträde. 

2



DELEGATIONSORDNING FÖR SOCIALNÄMNDEN I HAPARANDA KOMMUN ................................................ 1 

Vad innebär delegering? ............................................................................................................................ 1 

Riktlinjer och principer ............................................................................................................................... 2 

Brådskande ärende/ordförandebeslut ....................................................................................................... 2 

Vidaredelegering ........................................................................................................................................ 2 

Anmälan av delegationsbeslut ................................................................................................................... 2 

1. BESLUT OM UTREDNING, EJ UTREDNING SAMT ÖVERFLYTTNING AV ÄRENDE ........................................ 4 

2. ÖVERKLAGANDEN, YTTRANDEN OCH ANMÄLNINGAR M.M. TILL DOMSTOL, ÅKLAGARMYNDIGHET, 

ANDRA MYNDIGHETER .............................................................................................................................. 5 

3. ALLMÄNNA HANDLINGAR...................................................................................................................... 7 

4. ANMÄLAN ............................................................................................................................................ 7 

5. ÖVRIGT ................................................................................................................................................. 7 

6. EKONOMISKT BISTÅND .......................................................................................................................... 8 

7. BISTÅND TILL VÅRD OCH PLACERINGAR M.M. BARN/UNGDOM OCH VUXNA ......................................... 9 

8. ERSÄTTNING FRÅN ENSKILD M.M. ...................................................................................................... 13 

9. LAG MED SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM VÅRD AV UNGA, LVU......................................................... 14 

10. YTTRANDE I UNGDOMSÄRENDEN TILL ALLMÄN DOMSTOL OCH ÅKLAGARMYNDIGHET ...................... 16 

11. LAG OM VÅRD AV MISSBRUKARE I VISSA FALL, LVM .......................................................................... 17 

12. FAMILJERÄTT ..................................................................................................................................... 18 

13. OMSORG OM ÄLDRE OCH PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING, SOL ....................................... 20 

14. LAG OM FÄRDTJÄNST (LOF), OCH LAG OM RIKSFÄRDTJÄNST (LORF) ................................................... 21 

15. LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS.................................................... 22 

16. BOSTADSANPASSNINGSÄRENDEN...................................................................................................... 23 

17. UPPHANDLINGSÄRENDE .................................................................................................................... 24 

18. EKONOMIÄRENDEN ........................................................................................................................... 24 

3


1. Beslut om utredning, ej utredning samt överflyttning av ärende 

Ärende Lagrum Delegater 

Anmärkning/Kommentar 

1.1 Beslut om att inleda utredning (vuxna) 11 kap 1 § SoL Handläggare Gäller barn och vuxna. 

Beslut att inleda utredning 

kan ej överklagas. 

1.2 Beslut om att inleda utredning (barn) 11 kap 2 § SoL Socialsekreterare 

Flyktingsekreterare 

1.3 Beslut om att utredning inte skall inledas eller att 

inledd utredning skall läggas ned samt beslut om 

att utredning inte skall föranleda åtgärd (vuxna) 

1.4 Beslut om att utredning inte skall inledas eller att 

inledd utredning skall läggas ned samt beslut om 

att utredning inte skall föranleda åtgärd (barn) 

11 kap 1 § SoL 




11 ap 2 § 

SoL 

Enhetschef IFO 

1:e soc.sek 

LSS-handläggare 

SoL-handläggare 


1:e socialsekreterare 

11 kap 2 § SoL avser barnskyddsutredning. 

Beslut att inleda utredning 

kan ej överklagas. 

11 kap 2 § SoL avser 

barnskyddsutredning 

1.5 Beslut om förlängning av utredningstid i ärenden 

som rör barn och ungdom 

11 kap 2 § 2 

SoL 

Utskott 

1.6 Beslut att begära överflyttning av ärende till 

socialnämnd i annan kommun samt beslut om 

mottagande/ej mottagande från annan kommun. 

16 kap 1 § SoL Utskott Ej faderskapsärenden! 

1.7 Beslut att ansöka hos förvaltningsdomstol om 

överflyttning av ärende till annan kommun samt 

beslut att överklaga förvaltningsdomstolens 

beslut angående överflyttning. 



Utskott 

4


2. Överklaganden, yttranden och anmälningar m.m. till domstol, 

åklagarmyndighet, andra myndigheter 


2.1 Beslut om att föra talan i ärenden eller mål vid 

allmän domstol eller förvaltningsdomstol 

10 kap 2 § SoL Förvaltningschef 

Bitr.förvaltnings 

chef 

2.2 Utse ombud att föra nämndens talan 10 kap 2 § SoL Förvaltningschef 


chef 

2.3 Avvisande av ombud 9 § FL Förvaltningschef 


chef 

2.4 Avge yttrande till tillsynsmyndighet i ärende 

avseende särskild avgift enligt SoL och LSS. 

16 kap 6a § 

SoL, 

28a § LSS 


Förvaltningschef SN avger yttrande till 

domstol samt beslutar om 

överklagan till högre instans 

ska ske. 

2.5 Yttrande till allmän domstol/förvaltningsdomstol 

eller annan myndighet 

2.6 Prövning av att överklagan skett i rätt tid samt att 

avvisa för sent inkommen överklagan 

2.7 Omprövning av beslut samt eventuellt yttrande 

vid överklagan av delegats beslut. 

(Förvaltningsbesvär) 

2.8 Yttrande vid överklagan av delegats beslut, 

laglighetsprövning. 

Socialsekreterare 

Enhetschef 

Förvaltningschef 

24 § FL Delegaten i 

ursprungsbeslutet 

27 § FL Delegaten i 

ursprungsbeslutet 

10 kap KL Delegaten i 

ursprungs 

beslutet 

OBS! Yttrande med 

anledning av överklagan av 

Socialnämndens beslut får 

endast avges av SN. 



Socialutskottets beslut får 

endast avges av SU eller SN. 



Socialnämndens beslut får 

endast avges av SN. 

2.9 Beslut att överklaga beslut av myndighet i högre 

instans (inkl begäran om inhibition) 

- i brådskande fall 6 kap 36 § KL Ordförande 



Socialutskottets beslut får 

endast avges av SU eller SN. 

6 kap 36 § KL Utskott OBS! Yttrande i tillsynsärenden 

till t.ex. 

Socialstyrelsen, JO, 

avges alltid av SN. 

2.10 Yttrande med anledning av att annan myndighets 

beslut har överklagats i högre instans 

Utskott 

- i brådskande fall 6 kap 36 § KL Ordförande 

OBS! Ansökan om vård 

enligt LVU och LVM är inte 

överklagbara. 

5


2.11 Yttrande till tillsynsmyndighet, i brådskande fall 13 kap 2 § SoL Utskott Tillsynsmyndigheter är 

Socialstyrelsen, JO och JK. 

I första hand bör nämnden 

avge yttrandet på grund av 

ärendets principiella 

betydelse. 

2.12 Framställan till domstol om behov av 

målsägandebiträde för underårig 

5 kap 2 § SoF Handläggare 

2.13 Yttrande till länsstyrelse eller 

domstol i körkortsärende 

3 kap 8 § och 

5 kap 2 § körkortsförordn. 


6


3. Allmänna handlingar 


3.1 Beslut om att inte lämna ut handlingar eller 

lämnande med förbehåll 

3.2 Beslut om utlämnande/ej utlämnande av 

personuppgifter till statliga myndigheter i 

forskningssyfte 

2 kap 14 § TF Förvaltningschef 

9 kap 14 § OSL Bitr. förvaltnings 

chef 

12 kap 6 § SoL Förvaltningschef 

tillsammans med 

MAS 


4. Anmälan 


4.1 Beslut om vissa rättsliga förfaranden 10 kap 18 § 

OSL 

samt 12 kap 10 

§ SoL 

4.2 Beslut att anmäla vissa brott som riktar sig mot 

underåriga samt vissa grövre brott 

10 kap 21-22§ 

OSL 

samt 12 kap 10 

§ SoL 








T.ex. misstanke om 

misshandel, olaga 

frihetsberövande, olaga 

tvång och sedlighetsbrott 

mot underåriga 

5. Övrigt 


5.1 Uppgiftslämnande till smittskyddsläkaren 6 kap 9-10 §§ 

smittskyddslagen 


MAS 


5.2 Anmälningsskyldighet enligt smittskyddslagen 6 kap 12 § 

smittskyddslagen 

5.3 Anmälan till Socialstyrelsen enligt Lex Maria 3 kap 5 § 

Patientsäkerhets 

lagen 

(2010:659) 


MAS 

MAS 

Skriftlig rapport till 


5.4 Redovisning till tillsynsmyndighet enligt SoL 

(Lex Sara) och LSS 


24 a § LSS 

MAS 

Enhetschef 

Skriftlig rapport till 


5.5 Beslut om anmälan till socialstyrelsen av 

allvarlig skada eller sjukdom i samband med 

vård, behandling, undersökning 

2 kap 7 § lag 

(2010:659) 

MAS 

7


6. Ekonomiskt bistånd 


6.1 Försörjningsstöd enligt riksnorm 4 kap 1 § SoL 



Handläggare 


* Förmedlingsärenden 

6.2 Försörjningsstöd över riksnorm, högst 15 000 kr Bitr.förvaltnings- 

Chef 


6.3 Försörjningsstöd under riksnorm Enhetschef IFO 

Handläggare 

6.4 Försörjningsstöd med villkor om praktik eller 

kompetenshöjande åtgärder 

6.5 Vägrande av eller nedsättning av fortsatt 

försörjningsstöd 





Handläggare 

Handläggare 

Beslut om villkor förutsätter 

en bedömning av sökandens 

hela situation. 

6.6 Ekonomiskt bistånd utöver försörjningsstöd 

enligt 4 kap 3 § SoL 

- enligt riktlinjer eller högst 50 % av ett 

basbelopp 

4 kap 2 § SoL Enhetschef IFO 

Handläggare 

- enligt riktlinjer eller högst ett basbelopp 4 kap 2 § SoL Enhetschef IFO 

1.a socialsekreterare 

- utöver riktlinjer eller summa överstigande 

ett basbelopp 

4 kap 2 § SoL Utskott 

- övrigt 4 kap 2 § SoL Utskott 

6.7 Anmälan till Försäkringskassan att nämnden ska 

ha del av sjukpenning för den som ges vård i 

sådant hem för vård eller boende eller 

familjehem enligt SoL som ger vård och 

behandling åt missbrukare av alkohol eller 

narkotika. 

6.8 Underrätta Försäkringskassan att nämnden ska 

ha ersättning enligt AFL för ekonomiskt bistånd 

som utbetalats som förskott på förmån. 

6.9 Återkräva ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 1 och 

3 §§ SoL 

13 kap 15 § 

AFL 

17 kap 1 § 

AFL, 




Handläggare 

Handläggare 


6.10 Återkräva ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 2 § 

SoL motsvarande högst ett basbelopp. 

6.11 Beslut att föra talan i förvaltningsrätt om återkrav 

enligt 9 kap 1 § SoL 



6.12 Bistånd i form av förmedling av egna medel 4 kap 1 § SoL Handläggare 

6.13 Ordna gravsättning 5 kap 2 § 

BegrL 


Begravningskostnader, se 

riktlinjer ekonomiskt 

bistånd. 

8


6.14 Dödsboanmälan 20 kap 8a § ÄB Handläggare Folkbokföringsmyndighet 

skall informeras om vem 

som är delegat. 

6.15 Hyresskulder mer än tre månader 4 kap 1§ SoL Utskott 

6.16 Bistånd till skulder (kan det tas bort?) 4 kap 2§ Sol Utskott Vi ger inget bistånd till 

privata skulder 

6.17 Andrahandskontrakt Bitr.förvaltningschef 

Enhetschef 

6.18 Beslut om introduktionsersättning 1 § Lag om Socialsekreterare 

introduktionser 

sättning för 

flyktingar och 

vissa andra 

utlänningar 

6.19 Beslut om bistånd till asylsökande (dagersättning 

och särskilt bidrag) 

6.20 Beslut om reducering av dagersättning till 

asylsökande 

1 § 3, 17 och 

18 § Lag om 

mottagande av 

asylsökande 

m.fl. 



Vi måste skapa riktlinjer 

7. Bistånd till vård och placeringar m.m. barn/ungdom och vuxna 

Ärende Lagrum Delegater Anmärkning/Kommentar 

7.1 Beslut om bistånd i form av plats vid HVB/SiS 

hem för vård eller boende (barn & ungdom) upp 

till 21 år 


(6 kap 1 § SoL, 

behövs ej, ta 

bort) 

Utskott 

- tillfällig placering HVB/SiS högst 6 mån Utskott 

Frivillig placering 

- placering vid HVB/SiS hem som vid placeringstillfället 

planeras pågå längre än 3 mån 

7.2 Placering eller omplacering av underårig i ett 

enskilt hem då fråga ej är om stadigvarande vård 

och fostran 

7.3 Bistånd i form av placering vid boende för 

ensamkommande barn 

Utskott 

4 kap 1 § SoL Utskott Tillfällig/kortare placering 

med placeringstid om högst 4 

månader. I undantagsfall kan 

förlängning ske upp till 6 

månader. 

4 kap 1 § SoL Utskott Gäller oavsett om ungdomen 

har TUT eller PUT (tillfälligt 

eller permanent uppehållstillstånd). 

9


7.4 Bistånd åt barn och ungdom i form av vård 

(placering/omplacering) i familjehem. 

7.5 Beslut om bistånd i form av öppenvårdsinsatser 

för barn eller ungdomar 

7.6 Medgivande åt enskilt hem att bereda en 

underårig stadigvarande vård och fostran. 

7.7 Upphörande av bistånd i form av vård i hem för 

vård eller boende eller i familjehem. 

7.8 Överväga om fortsatt vård för en underårig som 

är placerad för vård med stöd av SoL 

Överväga om skäl finns att ansöka om 

överflyttning av vårdnad enligt 6 kap 8 § 

Föräldrabalken 

7.9 Omprövning av vård för en underårig som är 

placerad enligt SoL eller LVU. 

6 kap 8 § SoL 1 

6 kap 8 § SoL 2 

SoL 6:8§ 

4 kap 1 § SoL Utskott Placeringar av barn och 

ungdom är så ingripande 

åtgärder oavsett om de ges 

med stöd av SoL eller LVU 

att de bör beslutas av utskott. 

4 kap 1 § SoL Socialsekreterare Avser t.ex. familjestöd 

(5 kap 1 § 

SoL,behövs ej) 

6 kap 6 § SoL Utskott Ett beslut om att bereda en 

underårig vård i ett visst 

familjehem är att betrakta 

som ett medgivande enligt 6 

kap 6 § SoL. 



Utskott 

Utskott 

Övervägande är inte ett 

beslut. Bestämmelsen innebär 

att nämnden minst en gång 

var 6:e månad är skyldig att 

överväga om vård enligt 

socialtjänstlagen fortfarande 

behövs. Den är tillämplig vid 

både SoL-placeringar och 

privata placeringar. 

7.10 Ersättning till familjehem (arvode och 

omkostnadsersättning.) gällande barn och 

ungdom enligt riktlinjer 

- enligt rekommendation från Sveriges 

kommuner och landsting 

- utöver rekommendation från Sveriges 



Utskott 

7.11 Särskilda kostnader vid familjehemsplacering 

- upp till 5 000 kronor per framställning Socialsekreterare 

- upp till 10 000 kr Enhetschef IFO 

- i övriga fall Utskott 

7.12 Ersättning till familjehem för vuxna (arvode och 

omkostnader) 



- utöver rekommendation från Sveriges 



Utskott 

10


7.13 Beslut om bistånd för vuxna i form av: 

- plats vid hem för vård eller boende (vuxna) 

med planerad vårdtid högst 4 mån 

4 kap 1 § SoL Bitr.förvaltnings- 

Chef 


När det står klart att 

placeringen blir långvarig ska 

beslut tas av Socialutskottet. 

- förlängd vårdtid (vuxna) högst 2 månader 4 kap 1 § SoL Bitr.förvaltnings- 

Chef 


- placering i familjehem (vuxna) med 

planerad vårdtid 6 mån 

- beslut om tilldelning av bostad inom särskilt 

boende för vuxna med missbruksproblem 

Föregås av särskild prövning. 

4 kap 1 § SoL Utskott När det står klart att 

placeringen blir långvarig ska 

beslut tas av Socialutskottet. 


- beslut om tilldelning av försöks- eller 

jourlägenhet 

4 kap 1 § SoL Enhetschef IFO Beslut förutsätter samråd 

enligt upprättad rutin. 

- beslut om tilldelning av halvvägsboende 4 kap 1 § SoL Enhetschef IFO Beslut förutsätter samråd 

enligt upprättad rutin. 

- övriga externa behandlingsformer (barn, 

unga, vuxna) med planerad behandlingstid 

högst 6 mån 

4 kap 1 § SoL Utskott T.ex. ”mor-barn” placering. 

- övriga externa behandlingsformer 

Utskott 

överstigande 6 mån 

I brådskande fall 

ordförande 

7.14 Beslut om kolonivistelse eller feriehem 4 kap 1 § SoL Socialsekreterare 

7.15 Ersättning till kolonivistelse och feriehem 

- enligt rekommendationer från Sveriges 

kommuner och landsting (SKL) 

- utöver rekommendation från SKL, men 

högst 5 000 kr 

7.16 Beslut om bistånd i form av kontaktfamilj samt 

upphörande av kontaktfamilj 

7.17 Ersättning till kontaktfamilj 


kommuner och landsting (SKL) 


+ 3 kap 6 § 3 

SoL 





- i övriga fall Utskott 

- utöver rekommendation från SKL, men 

högst 5 000 kr 


7.18 Särskilda kostnader vid placering i feriehem 

- upp till 5 000 kronor per framställning Socialsekreterare 

11


- övriga fall Utskott 

7.19 Beslut om annat stöd i hemmet 4 kap 1 § SoL 


Socialsekreterare familjestödjare 

(Bort, fyller ingen funktion, ej mynd. beslut) - 

upp till 4 månader 

Socialsekreterare familjestödjare 

- överstigande 4 månader Bitr.förvaltningschef 


familjestödjare 

7.20 Särskilda kostnader i samband med stöd i 

hemmet motsvarande arvode/ 

omkostnadsersättning 

- enligt rekommendation från SKL Socialsekreterare 

- utöver rekommendation från SKL 1:e socialsekreterare 

7.21 Beslut om biståndsinsats i form av kontaktperson 4 kap 1 § SoL 

3 kap 6 § SoL 3 


- förordnande och entledigande av 

kontaktperson samt upphörande av denna 

Socialsekreterare OBS! Beslut enligt 5 kap 1§ 

är ej överklagbart. 


- ersättning till kontaktperson enligt 

rekommendation från Sveriges kommuner 

och landsting 

- ersättning utöver rekommendation från 

Sveriges kommuner och landsting upp till 

5 000 kr 

7.22 Beslut om bistånd i form av öppenvårdsinsatser 

för vuxna med missbruksproblematik 






7.23 Anmälan till överförmyndare SoF Handläggare 

7.24 Anmälan till överförmyndare om förhållandena 

betr. förvaltning av underårigs egendom 

SoF 

Handläggare 

12


8. Ersättning från enskild m.m. 


8.1 Beslut om ersättning för uppehälle (egenavgift) 

vid stöd och hjälpinsatser av behandlingskaraktär 

när bistånd ges i form av plats i hem för vård 

eller boende eller i familjehem (vuxna) 


6 kap 1 § SoF 




6:1 SoF reglerar kostnaden 

vi får ta ut 

8.2 Beslut om anmälan till Försäkringskassa om att 

nämnden skall uppbära del av sjukpenning eller 

annan ersättning för den som bereds vård i sådant 

hem för vård eller boende eller familjehem enligt 

SoL som ger vård och behandling åt missbrukare 

av alkohol eller narkotika 

3 kap 15 § AFL Socialsekreterare 

8.3 Beslut om ersättning från föräldrar 8 kap 1 § SoL 




6:2 § SoF reglerar kostnaden 

vi får ta ut 

- beslut att underrätta Försäkringskassan när 

ett barn placeras resp. återflyttar till 

boföräldrar 

- inkl beslut att framställa till Försäkringskassa 

om ändrad betalningsmottagare för 

allmänt barnbidrag 

8.4 Beslut att föra talan om ersättning hos 

förvaltningsrätten om återkrav enligt 9 kap 2 § 

och 8 kap 1 § SoL 

8.5 Beslut om eftergift av ersättningsskyldighet 

enligt 9 kap 2 §, 9 kap 1 §, 8 kap 1 § 

2 § förordn. om Socialsekreterare 

underhållsstöd 

jämfört med 11 

§ lagen om 

underhållsstöd 

4 § 3 resp 7 § Socialsekreterare 

lag om allmänt 

barnbidrag 

9 kap 3 § 1 SoL Utskott 


8.6 Beslutanderätt om framställan till CSN om att 

studiehjälp till barn ska utbetalas till nämnden 

eller annan lämplig person. 

2 kap 33 § 2 st. i 

Studiestöds 

förordning 

(2000:655) 


9. Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU 


9.1 Beslut om ansökan till förvaltningsrätten för vård 

enligt LVU 

4 § LVU Utskott 


9.2 Beslut om omedelbart omhändertagande av barn 

och ungdom under 20 år 

9.3 Beslut om att hos förvaltningsrätten ansöka om 

förlängning av utredningstiden 

9.4 Beslut om att omhändertagande enligt 6 § LVU 

skall upphöra 

6 § 1 LVU 

6 § 2 LVU 

Ordförande 

Utskott 


I brådskade fall 

ordförande 

9 § 3 LVU Ordförande 

I brådskande fall ordf. Se JO 

2008-03-17, dnr 956-2008. 

Förordnade enl. Sn 2012-09-25 

M. Haara, T. Kenttä, G Blom och I 

Löfren-Kitti 

13


9.5 Beslut om hur vården skall ordnas och var den 11 § 1 och 3 Utskott t ex omplaceringar 

unge skall vistas under vårdtiden 

LVU 

Ordförande i 

9.6 Beslut om att den unge får vistas i sitt eget hem 

under vårdtiden 

9.7 Beslut rörande den unges personliga förhållanden 

i den mån beslutet ej är att hänföra till 11 § 1 o 2 

st LVU 

9.8 Övervägande om vård med stöd av 2 § LVU 

fortfarande behövs 

11 § 2 och 3 

LVU 

brådskande fall 

Utskott 

Ordförande i 

brådskande fall 

11 § 4 LVU Socialsekreterare Avser t ex kortare vistelse 

utom familjehemmet eller 

HVB-hemmet i samband 

med vård eller behandling, 

resor, arbetsanställning. 

Samråd med föräldrarna ska 

eftersträvas. 

13 § 1 LVU 

13 § 2 LVU 

Utskott 

9.9 Prövning om vård med stöd av 3 § LVU 

fortfarande behövs. 

9.10 Beslut om hur rätt till umgänge med den unge 

skall utövas 

13 § 1 s LVU 

13 § 3 LVU 

Utskott 

- när överenskommelse ej kan nås med 

förälder eller vårdnadshavare 

14 § 2 p 1 LVU Utskott 

- Upphörande av umgängesbegränsning Utskott 

- när överenskommelse ej kan nås med 

förälder eller vårdnadshavare och i avvaktan 

på utskottets beslut 

9.11 Beslut om att den unges vistelseort inte ska röjas 

för förälder eller vårdnadshavare 

14 § 2 p 2 LVU Utskott 

Bitr.förvaltningschef 

- i avvaktan på utskottets beslut Bitr.förvaltningschef 

9.12 Övervägande om beslut betr umgänge eller 14 § 3 LVU Utskott 

hemlighållande av vistelseort enligt 14 § 2 st p 1 

och 2 LVU fortfarande behövs 

Omfattar även 

hedersrelaterat våld. 

9.13 Beslut om att vården ska upphöra 21 § 1 LVU Utskott 

14


9.14 Beslut om kontaktperson eller öppen behandling 

enligt 22 § 1 st p 1 och 2 LVU 

9.15 Prövning om beslut enligt 22 § LVU fortfarande 

behövs 

9.16 Beslut om att förebyggande insats enligt 22 § 1 st 

LVU ska upphöra 

9.17 Ansökan hos förvaltningsrätten om 

flyttningsförbud 

9.18 Övervägande om flyttningsförbud fortfarande 

behövs 

9.19 Beslut om att ett tillfälligt flyttningsförbud ska 

upphöra 


22 § 3 LVU Utskott Särskilt kvalificerad 

kontaktperson 

22 § 3 LVU Utskott 

24 § LVU Utskott Jfr 25 § LVU 

26 § 1 LVU Utskott 


9.20 Beslut om tillfälligt flyttningsförbud 27 § 1 LVU Utskott 

9.21 Beslut om tillfälligt flyttningsförbud 

i brådskande fall 

9.22 Beslut om hur den unges umgänge med förälder 

eller vårdnadshavare ska utövas efter beslut om 

flyttningsförbud eller tillfälligt flyttningsförbud 

9.23 Beslut om läkarundersökning, utse läkare samt 

plats för läkarundersökning. 

9.24 Beslut om begäran av biträde för att bereda 

läkaren tillträde till den unges hem eller för att 

inställa den unge till läkarundersökning. 

9.25 Beslut om begäran om biträde av polis för att 

genomföra beslut om vård eller 

omhändertagande med stöd av LVU 



32 § LVU Socialsekreterare 


43 § p 2 LVU Ordförande 


15


10. Yttrande i ungdomsärenden till allmän domstol och åklagarmyndighet 


10.1 Yttrande till allmän domstol angående 

överlämnande till vård (avser ungdom) 

32 kap 1 § BrB 


- då den som begått en brottslig gärning 

föreslås bli föremål för åtgärder enligt LVU 

Utskott 

- då vård enligt LVU inte är aktuell 32 kap 1 § BrB Bitr.förvaltningschef 

10.2 Yttrande till åklagarmyndighet 11 § Lag med 

särskilda best. 

om unga 

lagöverträdare 

(LuL) 

10.3 Begäran/yttrande till åklagare med anledning av 

eventuell utredning beträffande den som är under 

15 år. 

10.4 Underrättelse till åklagare beträffande 

ungdomskontrakt 

31 § och 34 § 

LuL 

Socialsekreterare - förslag om 

ungdomskontrakt (SoL) 

- vårdplan (LVU) 

- lämplighet för 

ungdomstjänst 

- behov av insats saknas 


- då vård eller annan åtgärd ej kommit till 

stånd 

12 kap 8 § SoL Socialsekreterare 

- vid brott mot föreskrift 12 kap 8 § SoL 

30b § LuL 

32 kap 4 § BrB 

10.5 Underrättelse till åklagare beträffande 

misskötsamhet av ungdomstjänst/fullföljd 

ungdomstjänst 

Socialsekreterare Brott mot ungdomskontrakt/vårdplan 


16


11. Lag om vård av missbrukare i vissa fall, LVM 


11.1 Beslut om att inleda utredning då man fått 

kännedom om att det kan finnas skäl att bereda 

någon tvångsvård 

7 § LVM Socialsekreterare 


11.2 Beslut att utredning inte skall inledas eller att 

inledd utredning skall läggas ned 

11.3 Beslut om läkarundersökning samt utse läkare 

för undersökningen 

11.4 Beslut om att ansöka hos förvaltningsrätten om 

tvångsvård enligt LVM 

11.5 Beslut att återkalla ansökan då skäl för tvångsvård 

ej längre föreligger 

7 § LVM Bitr.förvaltningschef 

9 § LVM Socialsekreterare 

11 § LVM Utskott 

11 § LVM Bitr.förvaltningschef 

11.6 Beslut om omedelbart omhändertagande 13 § 1 LVM Utskott 

11.7 Beslut om omedelbart omhändertagande 13 § 2 LVM Ordförande I brådskande fall. 

11.8 Beslut om att omedelbart omhändertagande 

enligt LVM 13 § ska upphöra 

11.9 Beslut om att begära polismyndighets hjälp att 

föra missbrukare till läkarundersökning 

11.10 Beslut om begäran om biträde av polis för 

inställelse till vårdinstitution 

18 b § LVM Ordförande 

45 § p1 LVM Ordförande 

45 § p 2 LVM Bitr.förvaltningschef 

11.11 Yttrande till åklagare vid åtalsprövning 46 § LVM Bitr.förvaltningschef 

11.12 Yttrande till allmän domstol då den som begått 31 kap 2 § BrB Enhetschef IFO 

brottslig gärning kan bli föremål för LVM-vård 

11.13 Beslut om ersättning från den enskilde till 

kommunen för missbruksvård i form av plats vid 

hem för vård eller boende eller i familjehem 

(vuxna) 



Socialsekreterare Gäller vid såväl SoL som 

LVM-placering. 

11.14 Beslut om bistånd i form av förmedling av egna 

medel 

4 kap 1 § SoL Handläggare 

17


12. Familjerätt 


12.1 Yttrande till Länsstyrelsen beträffande 

äktenskapsdispens 

2 kap 1 § ÄktB Bitr.förvaltningschef 


12.2 Yttrande till domstol beträffande namnbyte för 

barn 

45-46 §§ 

Namnlagen 


12.3 Yttrande beträffande god man/förvaltare 11 kap 16 § 2 

FB 

12.4 Yttrande till passmyndighet vid utfärdande av 3 § 2 

pass utan vårdnadshavares medgivande för barn passförordn 

under 18 år 

Handläggare 

Utskott 

12.5 Anmälan till överförmyndare 

- att god man eller förvaltare enligt Föräldrabalken 

bör förordnas 

- att någon inte bör ha förvaltare 

- att förhållandena talar för att en förälder inte 

kommer att förvalta sitt barns egendom på 

ett betryggande sätt 


p 1-2 


p 3 

Handläggare 


12.6 Utredning och godkännande av 

faderskapsbekräftelse (S-protokoll) 

1 kap 4 § FB Handläggare 

12.7 Utredning och godkännande av 

faderskapsbekräftelse i övriga fall. (MF- och Ä- 

protokoll) 

12.8 Utredning och godkännande av föräldraskap 

(FÖR-protokoll) 

12.9 Beslut att väcka och föra talan i mål om 

faderskap 

12.10 Lämna upplysningar/utredning till domstol i mål 

eller ärende om vårdnad/boende/umgänge 

12.11 Beslut att utse utredare i vårdnads-/ boende- och 

umgängesärenden 

2 kap 1 § FB 

2 kap 9 § 1 FB 

1 kap 9 § FB 

2 kap 8a § FB 

3 kap 5 § 2 FB 

3 kap 6 § 2 FB 

6 kap 19 § 2 

FB 

6 kap 19 § 3 

FB 






12.12 Lämna upplysningar inför interimistiskt beslut i 

domstol 

6 kap 20 § FB Socialsekreterare 

12.13 Kostnad för blodundersökning m.m. vid 

utredning av faderskap om blodundersökning 

m.m. vid utredning av faderskap 

3 § 2 st. lag 

(1958:642) 

Socialsekreterare (har undersökning utförts på 

anmodan av socialnämnd skall 

nämnden betala de kostnader 

som anges i första stycket. 

lag(1996:1629) ) 

18


12.14 Beslut om att inledd faderskapsutredning läggs 

ner 

2 kap 7, 8a §§ 

FB 

Utskott 

Ej delegerbart 

12.15 Godkänna eller vägra godkänna föräldrars avtal 

om gemensam eller enskild vårdnad 

6 kap 6 § 

17a § 2 FB 



om barns boende 

6 kap 14a § 2 

17a § 2 FB 



om umgänge med den förälder barnet inte bor 

tillsammans med. 

6 kap 15a § 3 

17a § 2 FB 


12.18 Medgivande gällande internationella adoptioner 6 kap 12 § SoL Utskott 

12.19 Medgivande gällande nationella adoptioner 6 kap 6 § SoL utskott 

12.20 Återkallande av medgivande 6 kap 13 § SoL Utskott 

12.21 Lämna samtycke till att adoptionsförfarandet får 

fortsätta 

12.22 Vägra samtycke till att adoptionsförfarandet får 

fortsätta 

6 kap 14 § SoL Socialsekreterare 


19


13. Omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning, SoL 


13.1 Beslut om bistånd i form av hjälp i ordinärt 

boende 

- upptill 40 h/vk 

- över 40 h/vk 

4 kap 1 § SoL Biståndshandläggare 

Utskott 


Via ärendeberedning 

13.2 Beslut om hemvårdsbidrag 

- Personer under 50 år 

13.3 Bistånd i form av särskilt boende för äldre och 

för personer med funktionsnedsättning 

4 kap 2 § SoL Biståndshandsläggare 


4 kap 1 § SoL Biståndshandsläggare 

Via ärendeberedning 

Samråd 

Via bostadsberedning 

13.4 Riktat boende 4 kap 2 § SoL Biståndshandsläggare 

Via bostadsberedning 

13.5 Beslut om bistånd i form av annan hjälp 

- Avlösning 

- Korttids 

- dagverksamhet 

4 kap 1 § Biståndshandläggare 

13.5 Avgiftsbefrielse gällande trygghetslarm 4 kap 2 § SoL Förvaltningschef 

13.6 Beslut med anledning av ansökan om bistånd för 

personer boende i annan kommun enligt 4 kap 1 

§ SoL 

2 kap 3 § SoL Handläggare Samråd med 

förvaltningschef 

13.7 Ledsagare vid färdtjänstresor Lag om färdtj. 

(1997:736) § 8 

Handl. färdtjänst Medborgarkontoret 

och riksfärdtjänst 

13.8 Bistånd i form av ledsagarservice 

- upptill 2,5 h/vk 

- utöver 2,5 h/vk 

4 kap 1 § Sol Handläggare 


13.9 Beslut om bistånd kontaktperson 3 kap 6 § Sol Biståndshandläggare 

Högst 30 % arvode, 

individuell bedömning 

13.10 Anmälan till överförmyndare angående behov av 

förmyndare, god man/förvaltare samt anmälan att 

behov inte längre föreligger 

5 kap 3 § SoF Biståndshandläggare 

13.11 Yttrande i ärenden om förordnande av god man 

eller förvaltare för någon som har fyllt 16 år 

11 kap 16 § 2 

FB 

Enhetschef 

13.12 Tecknande av hyresavtal för bostad Förvaltningschef 

13.13 Beslut om avgift/jämkning för hemtjänst, 

service, omvårdnad samt boende 

8 kap 2 § Sol Assistent 

20


13.14 Beslut om nedskrivning av eller befrielse från 

skuld, avseende dep. avgift inom stöd och 

omsorg 

- Upptill 5000 kr 

- därutöver 

13.15 Beslut om köp av boende i en annan kommun 

eller annan vårdgivare 

4 kap 2 § Sol Förvaltningschef 

Utskott 

Utskott 

14. Lag om färdtjänst (LOF), och Lag om riksfärdtjänst (LORF) 

Ärende Lagrum Delegater Kommentarer 

14.1 Beslut om tillstånd/avslag till färdtjänst inom ramen för 

generellt antagna riktlinjer med stöd av LOF. Resor inom 

annan kommuns gräns ingår. 

- Förstagångsbeslut, högst på ett år 

14.2 Beslut om särskilt tillstånd för resa inom ramen för LOF 

till annan kommun på särskilda skäl 

6 - 9 § LOF Färdtjänsthandläggare 

3 § LOF Färdtjänsthandläggare 

Lag (1997:736) 

Beslut tas av 

Medborgarkontoret 

Beslut tas av 

Medborgarkontoret 

14.3 Individuella begränsningar av antalet resor 9 § LOF Färdtjänsthandläggare 

” 

14.4 Beslut om rätt till ledsagare 8 § LOF Färdtjänsthandläggare 

” 

14.5 Beslut om transportsätt; taxi, bårbil, färdtjänstbuss eller 

taxi och färdtjänstbuss kombinerat 

14.6 Beslut om individuella avsteg från samåkning samt krav 

på förbeställning 


” 


” 

14.7 Beslut om att återkalla tillstånd till färdtjänst 

- om förutsättningar för tillstånd inte längre finns 

9 § LOF 

12 § LOF 

Färdtjänsthandläggare 

” 

- om tillståndshavaren gjort sig skyldig till allvarliga 

och upprepade överträdelser av de föreskrifter och 

villkor som gäller 

14.8 Beslut om färdtjänstavgifter, dvs. tillämpning av 

kommunens avgiftsgrunder 


” 

14.9 Beslut om tillstånd/avslag till riksfärdtjänst inom ramen 

för 4-7§§ LORF och riktlinjer 

4 - 7 § 

LORF 

Färdtjänsthandläggare 

” 

14.10 Beslut om avgift för riksfärdtjänst, dvs. tillämpning av 

regeringens avgiftsgrunder 

8 § LORF Färdtjänsthandläggare 

” 

14.11 Beslut om att återkalla tillstånd till Riksfärdtjänst 

- om förutsättningar för tillstånd inte längre finns 

- om tillståndshavaren gjort sig skyldig till allvarliga och 

upprepade överträdelser av de föreskrifter och villkor som 

gäller. 

9 § LORF Färdtjänsthandläggare 

” 

21


15. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 



15.1 Beslut om personkretstillhörighet 1 och 7 § LSS LSS-handläggare Beslut om personkretstillhörighet 

fattas inte 

särskilt utan skall vara en del 

av beslut om insats. 

15.2 Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt 

stöd till skäliga kostnader för sådan assistans upp 

till 20 timmar 

7 § LSS 

9 § 2 LSS 


Avser ej personer som fyllt 

65 år. 

- över 20 h/vecka 

- brådskande fall 

15.3 Ledsagarservice 

- upptill 10 h/vecka 

- över 10 h/vecka 

7 § LSS, 

9 § 2 LSS 

7 § och 9 § 3 

LSS 

Utskott 

Ordförande 


Utskott 

15.4 Biträde av kontaktperson 7 § och 9 § 4 

LSS 

15.5 Avlösarservice i hemmet 7 § och 9 § 5 

LSS 

15.6 Korttidsvistelse utanför det egna hemmet 7 § och 9 § 6 

LSS 

15.7 Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför 7 § och 9 § 7 

det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt LSS 

under lov 





15.8 Boende i familjehem eller bostad med särskild 

service för barn eller ungdomar som behöver bo 

utanför föräldrahemmet 

7 § och 9 § 8 

LSS 

Utskott 

Utredning och verkställighet 

sker i nära samverkan med 

IFO. 

15.9 Bostad med särskild service eller annan bostad 

särskilt anpassad för vuxna 

- inom kommunens boende 

- annan kommun el bedrivs av annan utförare 

7 § och 9 § 9 

LSS 


Utskott 

15.10 Daglig verksamhet för personer i yrkesverksam 

ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar 

sig 

7 § och 9 § 10 

LSS 

LSS-handläggare Avser personkrets 1 och 2 

15.11 Beslut om/upprättande av individuell plan 10 § LSS LSS-handläggare 

15.12 Beslut att utbetala assistansersättning enligt 9 § 2 

st till annan person än den som är berättigad till 

insatsen 

15.13 Beslut om återbetalningsskyldighet för felaktig 

eller för hög assistansersättning 

11 § LSS Förvaltningschef Avser personer med 

personlig assistans enligt 

LSS och som valt annan 

utförare än kommunen samt 

personer med insats enligt 

LASS som beviljats en 

tillfällig utökning av 

assistans. 

Beslutet delges den enskilde. 

12 § LSS Förvaltningschef Se ovan. 

22


15.14 Anmäla till överförmyndaren om behov av 

förmyndare, förvaltare eller god man samt 

anmäla att behov inte längre föreligger 

15 § 6 LSS LSS-handläggare 

15.15 Förhandsbesked om rätten till insatser enligt 9 § 16 § 2st LSS Förvaltningschef 

15.16 Beslut om arvodes- och omkostnadsersättning till SKL:s vägledande cirkulär 

om ersättningsnivåer 

beaktas. 

- kontaktfamilj vid korttidsvistelse LSS-handläggare 

- kontaktperson LSS-handläggare 

- familjehem Utskott 

15.17 Beslut om ersättning från föräldrar vid insats 

enligt 7 § och 9 § 8 st LSS för den som är under 

18 år 

15.18 Anmäla till försäkringskassan att en enskild kan 

antas ha rätt till assistansersättning samt begära 

försäkringskassans interimistiska beslut 

20 § LSS 5 § 

LSS-förordn 

6 kap 2-4 §§ 

SoF 

Lagen om 

socialförsäkringsbalken 

LSS-handläggare Utredning och verkställighet 

sker i nära samverkan med 

IFO. 


16. Bostadsanpassningsärenden 

Ärende Lagrum Delegater Anmärkning/Kommentar 

16.1 Beslut om bostadsanpassning mm 

upp till ett basbelopp/ärende 

därutöver 

4-16 § Lag om 

bostadsanpassning 

(LBA) 

Handläggare 

Utskott 

16.2 Beslut om återbetalning av erhållen bidrag 17 § i LBA Utskott 

23


17. Upphandlingsärende 

Ärende Lagrum Delegater Anmärkning 

17.1 Antagande av anbud, sluta ramavtal inom 

socialförvaltningens arbetsområde 

LoU 

(2007:1091) 

- upptill 400 000 kr 

- över 400 000 kr 

17.2 Direktupphandling 

- upp till 287 000 kr 

- över 287 000 kr 

LoU 





17.3 Inköp inom projektbudget LoU Projektledare 

18. Ekonomiärenden 


18.1 Omdisponering av budgetmedel mellan 

verksamhetsområden inom tilldelad budgetram 

för socialnämnden 

Socialnämnd 


18.2 Omdisponering av budgetmedel mellan konton 

inom verksamhetsområdet 


18.3 Utse beslutsattestanter och ersättare Förvaltningschef attestreglemente 

18.4 Avyttring av inventarier Förvaltningschef 

18.5 Inrättande av handkassa Socialkamrer 

18.6 Avgifter 

Beslut om jämkning av avgift för hemtjänst, 

omvårdnad och kost samt hyra vid dubbel 

hyreskostnad (max 3 månader) vid inflyttning i 

särskilt boende. 

18.7 Beslut om av- eller nedskrivning av fordran d v s 

redan debiterad avgift inom omsorgen om äldre 

och personer med funktionsnedsättning. 

Assistent som 

arbetar med 

avgifter 

4 kap 2 § SoL Socialnämnden 

Regler för jämkning följer 

av riksdagens beslutade 

beräkningsmodell för 

maxtaxeregler inom LSSverksamhet 

och äldreomsorg 

18.8 Leasingavtal Förvaltningschef OBS! Kommunens delegater 

är endast; ekonomichef samt 

upphandlingschef 

18.9 Index-uppräkning 

i enlighet med gällande avtal 


24

Redovisning av ordförandebeslut 

Socialförvaltningen Datum Diarienummer 


Till Socialnämnden 

Ordförandebeslut juli- augusti 2013 

Ansökan om hjälp i hemmet enligt SoL 2013-08-05 

Socialnämnden beviljar X personligt utformat stöd dygnet runt (39 tim. med 

dubbelbemanning dagtid) enligt 4 kap 1 § SoL. Beslutsperiod 2013-08-06 – 08-31 

beroende på behovet. Dubbelbemanning avtar successivt, från och med 130806 – 

130831 men det kommer att finnas en beredskap för dubbelbemanning. 

Ansökan av ledsagning enligt LSS 2013-07-08 

Socialnämnden beslutar om att bevilja X ledsagning enligt 9:3 § LSS med 12 tim/vk. 

Beslutsperiod 2013-07-29- 2014-08-31 

Ansökan om förlängning av ledsagning enligt LSS 2013-07-05 

Socialnämnden beslutar om att bevilja X ledsagning enligt 9:3 § LSS med 27 tim/vk. 

Beslutsperiod 2013-06-13 – 2013-08-19. 

Ansökan om tillfällig utökning personlig assistent enligt 2013-06-12 

LSS 

Personen bedöms tillhöra personkrets 3 enligt 1 § LSS. Beviljas rätten till insats enligt 

7 § med utökning av personlig assistent enligt 9 § 2 LSS, tillfällig utökning med 83,42 

tim/vk. under tiden 130612–130818. Totalt 110,25 tim/vk.

Kallelse SN 2013-09-10.pdf - Haparanda stad

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?