Ã¥rsredovisning 2012 - Haparanda stad

2011 

Årsredovisning Haparanda stad

2 

haparanda årsredovisning 2011

Innehåll 

Avsnitt i: 

Inledning 4 

Medborgaren 6 

Familjen 8 

Gränsen 10 

Avsnitt II: 

KOMMUNstyrelsens ordförandes koMMentar 12 

Avsnitt III: 

Avsnitt IV: 

KOMMUNCHefens koMMentar 14 

FÖRVALTNINGSBERÄttelse 

Fakta om Haparanda stad 16 

Verksamhetsidé och målredovisning 17 

Vision och värdeord 18 

Målanalys 20 

Omvärldsanalys 24 

Företagande i Haparanda 30 

Fakta arbetsmarknad 33 

Klimat- och miljöbokslut 34 

Ekonomisk översikt 36 

Driftredovisning 40 

Investeringsredovisning 42 

Personalöversikt 44 

Personalfakta45 

Finansiell analys 

Fyra perspektiv 48 

Ekonomichefens kommentar 54 

Finansiella nyckeltal 55 

Tio år i sammandrag 56 

Haparanda stad/ SaMManställd redovisning 

Resultaträkning 57 

Balansräkning 58 

Finansieringsanalys 59 

Noter 60 

VA-bokslut 

Verksamhetsberättelse 70 

Resultaträkning/Balansräkning 71 

Noter 72 

Avsnitt V: 

VERKsaMHetsBERÄttelser 

Kommunstyrelsen 76 

Samhällsbyggnadsnämnden 82 

Barn- och ungdomsnämden 84 

Socialnämnden 90 

Ägandeandel i bolag, stiftelser & kommunala förbund 96 

Kommunens bolag och stiftelser 97 

Avsnitt VI: 

REDOVISNINGSPRINCiper 100 

FÖRSLAG TILL BeslUT 104 

REVISIONSBERÄttelse 105 

haparanda årsredovisning 2011 

3

HaparandaTornio 

4 


haparanda årsredovsining 2011 

3 viktiga 

områden 

2011 

Under år 2011 har haparanda stad tagit fram en övergripande 

verksamhetsidé. De uppställda målen har 

tydligt kund- och medborgarfokus. tre områden är 

särskilt centrala i dagens haparanda: 

> 01 Medborgaren 

> 02 Familjen 

> 03 Gränsen 


5

01 Medborgaren 

2011 var ett revolutionsår. Då startade på allvar 

övergången från papper till digitala media. 

Haparanda har redan blivit känd som ”den 

pappersfria kommunen” och som klimatsmart 

förebild. Men den digitala revolutionen handlar 

inte enbart om att värna miljön. Det är framför 

allt en väg att öka effektiviteten och förbättra 

servicen till medborgarna, att göra kommunen 

öppnare och tillgängligare. Det sker också 

genom att stadshuset byggs om, öppnas upp och 

får ett medborgarkontor.

02 Familjen 

Barnen är vår framtid. Vi vill att barnfamiljerna 

ska trivas i Haparanda. Det ska vara bra och enkelt 

att leva i kommunen, både i staden och i byarna. 

Därför har vi fri barnomsorg och bra skolor. 

Familjens hus är ett annat uttryck för våra ambitioner 

att vara den barnvänliga kommunen. Där 

finns barnavård, mödravård och sociala resurser 

samlade på ett och samma ställe.

03 Gränsen 

Victoriatorget, på gränsen mellan Haparanda och 

Tornio, knyter samman städerna och är ett synligt 

uttryck för det goda samarbete som vi har med 

våra grannar. Det gäller exempelvis samhällsplaneringen, 

utbildningar och utvecklingen av 

besöksnäringen. Med det nya torget, den blivande 

aktivitetsparken, nytt resecentrum och nya satsningar 

på gränsen bygger vi ihop städerna till ett 

gemensamt HaparandaTornio.

kommentarer 

» Haparanda ska vara en modern stad att bo i. 

Kommunens främsta uppgift är att ge våra 

medborgare bra service. « 

12 


Gunnel Simu Kommunstyrelsens ordförande 

I Haparanda satsar vi på barnfamiljerna! Jag 

vill att det ska vara en bra stad för dessa att bo i. 

Vi har avgiftsfri barnomsorg av god kvalitet med 

generösa öppettider. Under år 2011 har Familjens 

hus varit igång med olika aktiviteter som vänder 

sig till föräldrar med barn. Från kommunens 

och landstingets sida har vi valt ett nytt sätt att 

arbeta med familjer. BVC, MVC, öppna förskolan 

och personal från individ- och familjeomsorgen 

under samma tak. I Familjens hus kan nyblivna 

föräldrar byta erfarenhet med varandra och få 

stöd av professionell personal. Det ska vara attraktivt 

för föräldrar att besöka Familjens hus med 

föräldrafika och andra aktiviteter. 

Nya arbetstillfällen är nödvändigt för att vi 

ska möjliggöra för barnfamiljer och unga att vilja 

stanna kvar i vår stad. Det är också helt nödvändigt 

för att vi som kommun ska kunna upprätthålla 

bra service till våra medborgare och fullgöra 

vårt grunduppdrag; bra skola, äldreomsorg, 

gator, underhåll mm. Jag har under 2011 arbetat 

hårt för att förverkliga detta mål genom en aktiv 

dialog med näringslivet kring hur vi ska skapa 

fler arbetstillfällen och utveckla vår gräns. Under 

våren fortsätter detta offensiva utvecklingsarbete 

i dialog med intresserade investerare. 

Medborgarna är alltid i centrum för vårt 

uppdrag. Hösten 2011 har kommunhuset börjat 

byggas om till ett medborgarkontor, som har till 

syfte att snabbt och smidigt ge medborgarna 

service och slussa dem till rätt medarbetare, så 

att de får svar och hjälp med sina frågor. 

Vi har också infört eFörslag som innebär 

att medborgarna enkelt kan lämna förslag på 

nätet och så att andra, som tycker att förslaget 

är bra, kan skriva under. Får förslaget minst 30 

underskrifter tas det upp i kommunstyrelsen för 

behandling. Vi har med detta sätt velat utveckla 

ett nytt sätt att föra dialog, låta medborgarna 

påverka oss förtroendevalda och Haparandas 

stads framtid. 

Vårt unika gränsläge är vår stora möjlighet 

och framtid. Vi har under 25 års tid utvecklat ett 

framgångsrikt samarbete mellan Haparanda och 

Tornio som är känt och högaktat långt utanför 

våra landsgränser. I september 2011 har vårt 

gemensamma Victoriatorg invigts. Det unika 

torget blir också en bekräftelse på att vi tar ytterligare 

ett steg för att utveckla och stärka vårt 

samarbete. Victoriatorget är en central mötesplats 

i HaparandaTornio. Här träffas vi, bygger 

relationer, byter åsikter och lär av varandra. 

Jag vill att vi fortsätter att utveckla samarbetet 

ytterligare och arbetar med gemensamma 

projekt, exempelvis Aktivitetsparken och resecentrum 

På Gränsen. Tillväxten i HaparandaTornio 

utgör grunden för en fungerande välfärd. Vi arbetar 

hårt och målmedvetet för att skapa fler arbetstillfällen 

och marknadsföra HaparandaTornio 

som en bra plats att besök eller flytta till. Jag vill 

att HaparandaTornio ska vara en livskraftig region 

med en positiv attityd till entreprenörskap och 

företagande. 


13

kommentarer 

» Haparanda har tagit ytterligare 

steg i utvecklingen till att bli årets 

kvalitetskommun 2013. « 

14 


Patrik Oja Kommunchef 

2011 har varit ett spännande år då Haparanda 

har tagit ytterligare steg i utvecklingen till att bli 

årets kvalitetskommun 2013. Vi har fått den röda 

tråden i mål- och resultatstyrningen att bli tydlig. 

Alla medarbetare i Haparanda stad har ett eget 

åtagande kopplat till Vision 2020. Vår värdegrund 

i ledaridén och medarbetaridén är framtagen 

och arbetet med att implementera dessa i vardagen 

för alla medarbetare pågår. Det är en förutsättning 

med ett förändrat beteende hos alla 

medarbetare och chefer för att kunna utveckla 

kvalitén för de vi är till för. Under hösten har vi 

utbildat processledare för både det processbaserade 

arbetssättet (LEAN) samt internkontrollen. 

Det är också en viktig del för att kunna utveckla 

kvalitén. Vi jobbar också med att mäta kvalitet 

enligt kommunernas kvalitet i korthet för att 

faktiskt veta vad de vi är till för tycker om vår 

verksamhet. 

För att få en känsla av hur organisationen 

mår har en medarbetarundersökning gjorts under 

året och den kommer att göras årligen. Med 

resultatet som grund kommer vi att jobba målmedvetet 

med att skapa förutsättningar för att 

bli den attraktivaste arbetsgivaren i Norrbottten. 

För att säkra kompetensförsörjningen på chefer 

i framtiden samt skapa möjlighet till karriär har vi 

genomfört chefsaspirantprogrammet med över 

60 medarbetare samt startat ledarakademin. Det 

är ett omfattande program som elva noggrant 

utvalda medarbetare får förmånen att gå under 

sammanlagt 18 månader. De kommer att få en 

grundläggande insikt i sin personlighet samt hur 

det är att vara chef och ledare och få förutsättningar 

att kunna bli chefer och utveckla ett gott 

ledarskap som passar i moderna organisationer. 

Vi har under året också tagit steget mot att 

bli en pappersfri kommun. Med det nya ärendehanteringssystemet, 

ny teknik bland annat i form 

av läsplattor, appar för hantering av dokument 

och nya arbetssätt har kvalitén ökat, kostnaderna 

minskat och Haparandas fotavtryck på jordklotet 

minskat. Vi kommer att fortsätta arbetet och 

verka för att hela kommunen så småningom blir 

pappersfri, med pappersfri säker kommunikation 

till alla kommunmedlemmar. 

Förutsättningar för fortsatt tillväxt har skapats 

genom en ny tillväxtenhet. Arbetet med att hjälpa 

företagare och nya företag har utvecklats genom 

vårt engagemang och satsning på entreprenörscentrum. 

Vi har jobbat med att få hit ytterligare 

etableringar med syfte att få ökad tillväxt. Arbete 

med att utveckla persontrafiken på järnväg har 

intensifierats. Processen med en ny översiktsplan 

är i full gång vilket ger förutsättningar för Haparanda 

ska bli en så attraktiv kommun som möjligt 

att besöka, bo och verka i. 

När året sammanfattats så visar kommunen 

på ett positivt ekonomiskt resultat trots de ekonomiska 

och verksamhetsmässiga utmaningarna 

som funnits. Vi har mycket bra medarbetare i 

organisationen som gör ett fantastiskt jobb. 

Det är med glädje jag summerar 2011 som 

kommunchef i Haparanda. Jag har förmånen att 

få leda hela den fantastiska organisationen inklusive 

våra kommunala bolag och stiftelser med att 

skapa förutsättningar för god kvalité för de vi är 

till för. 

Jag vill tacka alla medarbetare i Haparanda 

stad för att med gemensamma krafter ha bedrivit 

och fortsatt utveckla verksamheterna och implementera 

den nya mål- och resultatstyrningen. 

Jag ser fram emot att 2012 blir ett år med fortsatt 

utveckling och tillväxt och att vi har tagit oss ända 

fram för att nå våra mål. 


15

fakta om haparanda stad 

10 041 

Invånare 2011 ( 10 059, 2010 ) 

810 

Anställda 2011 ( 818, 2010 ) 

mandatfördelningen 2007-2011 

Socialdemokraterna (S) 21 

Kristdemokraterna (KD) 1 

Vänsterpartiet (V) 3 

Centerpartiet (C) 4 

Moderaterna (M) 6 

22:28 

Skattesats 2011 ( 22:28, 2010 ) 

Politisk organisation 

mandatfördelning 

Utöver de obligatoriska ; kommunfullmäktige, 

kommunstyrelse, valnämnd 

och överförmyndare finns ytterligare 

tre nämnder. 

revisorer 

5 ledamöter 

kommunfullmäktige 

35 ledamöter 

valberedning 

9 ledamöter 

Överförmyndare 

barn- & 

ungdomsnämnd 

socialnämnd 

barn- & 

ungdomsnämnd 

valnämnd 

samhällsbyggnadsnämnd 

9 ledamöter 

16 

Bolagsägande 


Förvaltningsberättelse 

VeRKSamheTSIDé 

Under året har en verksamhetsidé tagits fram för 

Haparanda kommun som tolkar organisationens 

uppdrag och som ger svar på vad organisationen 

ska göra, vlket förhållningssätt medarbetarna ska 

ha samt för vem de är till för. 

• Haparanda är ett unikt internationellt samhälle 

i utveckling. 

• Vi genomför det politiska uppdraget inom utbildning, 

social omsorg och samhällsbyggnad. 

• Vi skapar förutsättningar för kreativt och 

aktivt kultur- och friluftsliv samt ett expansivt 

näringsliv. 

• Vi har respekt och förståelse för mångfald, 

är öppna och tillgängliga för alla och har 

medborgardialog i fokus. 

• Vi arbetat resurseffektivt, med säkerställd 

kvalitet och rättvis behandling, för nuvarande 

och kommande generationer som bor och 

verkar i Haparanda. 

MålreDOVISning 

Under 2011 har kommunen arbetat med att 

implementera en ny mål- och resultatbaserad 

styrmodell. Kommunfullmäktiges vision med 

tillhörande mål bryts ner i organisationen genom 

nämndernas verksamhetsplaner och via medarbetarsamtalen 

ända ned till varje enskild medbetare. 

Medarbetarna har ett eller flera åtaganden, 

som har en direkt “röd tråd” kopplad från visionen. 

Haparanda har kommit en bra bit på väg med implementering 

av den nya styrmodellen och kommer 

under 2012 att arbeta med indikatorer som 

mäter måluppfyllnad samt kundnöjdhet, vilket 

ytterligare förfinar modellen och kvalitetssäkrar att 

organisationen uppfyller kommunfullmäktiges mål 

med kund- och medborgarfokus. 

Haparanda stads övergripande mål för verksamheten 

fastställs av kommunfullmäktige och 

utvärderas av kommunstyrelsen. De övergripande 

målen är både mål för verksamheten och för 

god ekonomisk hushållning. Målen utgår från 

visionen, våra värdeord samt från de prioriterade 

insatser som årligen fastställs av kommunfullmäktige 

i budget- och strategiplanen. 

Utifrån ett verksamhetsperspektiv innebär god 

ekonomisk hushållning att verksamheten bedrivs 

kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det skall 

finnas ett klart samband mellan resursåtgång, 

prestationer, resultat och effekter. Detta betyder 

att målen för verksamheten och målen för god 

ekonomisk hushållning skall vara integrerade mål. 

Nämndernas målredovisnining sker under respektive 

nämnd i verksamhetsberättelsen. 


17

vision & värdeord 

Haparanda–Tornios vision har en gemensam framtidsbild, Vision 2020, som vi vill 

bygga vår framtid på. Visionen om Haparanda-Tornio som ett internationellt 

centrum mitt i Barents, är uppbyggd med ett antal ledord samt långsiktiga mål 

kopplade till varje ledord. Den gemensamma visionen genomförs i faser som en 

flerårsprocess. 

fem strategiska utvecklingsområden 

2 

Logistisk 

nod 

1 

Upplevelserik 

handels- och 

besöksplats 

vision 2020 

Haparanda 

Tornio 

Ett internationellt 

centrum mitt 

i Barents. 

5 

Hållbar 

livsmiljö 

3 

Gränslös 

kunskap 

4 

Dynamisk 

företagsamhet 

Ovan nämnda fem utvecklingsområden bildar ramen för att kunna utforma och illustrera visionen. 

Illustrationen sker med hjälp av att de valda områdena ges innehåll och beskriver dem som om allting 

redan hade hänt, d.v.s. så att vi ser slutresultatet i förväg. Samtidigt får vi en referensram för våra målsättningar. 

Med hjälp av dessa kan vi börja förverkliga vår vision. 

våra Värdeord 

Demokrati 

Framtidsinriktad 

Tryggt samhälle 

Visionen skall tillsammans med våra värdeord genomsyra all vår verksamhet. 

16 18 



19

Målet uppnått: 

Målet delvis uppnått: 

Målet ej uppnått: 

MÅlanalys 

Måluppfyllnad 



1 UpplevelseRIK handels- och beSÖKSPlaTS 

Utvecklingsområde 

Marknadsföra och 

utveckla Haparanda 

som besöksort. 


Inriktning 

Under året har det varit stort nationellt medialt intresse krig kommunens arbete med att bli 

en pappersfri kommun. Arbetet har fortgått med projektet upplevelseindustrinäringen i 

HaparandaTornio. 

Detta kan ha bidragit till att varumärkesbarometern ökat och igenkänningsfaktorn har stigit 

och därmed anses årets mål vara uppnått. 


Utökat samarbete med 

och mellan företagen. 


Inriktning 

Under året har tillväxtenheten utökat sin bemanning och har forsatt samarbete mellan 

företagen och kommunen. 

Det är för tidigt att säga vad den processen kommer att leda till för resultat. Därmed är 

det osäkert om målet är uppfyllt. 

2 Logistisk nOD 


Utveckla och stimulera 

infrastrukturen i, till och 

från Haparanda 

Inriktning 

Målet är uppnått då antalet resor ökade totalt från 8,4 miljoner resor till 8,5 miljoner resor 

2009-2010. Räknar man per innevånare är ökningen 33,5 till 34 resor. 

Fler i Norrbotten väljer kollektivtrafik. 


Kollektivtrafiken (antal miljoner resor) 

2009 

2010 

8.4 

8.5 

Kollektivtrafiken ökade 

med 500 000 resor 

2011 jämfört med 2010. 

20 


3 DynaMISK företagsamhet 

-1.4% 

Arbetslöshet (2011 jämfört med 2010 ) 

52 placeringar upp 

på näringslivsrankningen 

2011 jämfört med 2010. 


Ett brett och dynamiskt 

näringsliv som ger fler 

Haparandabor arbete 


Inriktning 

Bedömningen är att målet är uppfyllt då den totala öppna arbetslösheten minskat med 1,4 

procent 2010-2011. Näringslivsrankningen har förbättrats 52 placeringar och nya arbetsplatser 

har tillkommit. 

Detta kan ha bidragit till att varumärkesbarometern ökat och igenkänningsfaktorn har stigit 

och därmed anses årets mål vara uppnått. 


Arbeta för fler nyetableringar. 


Inriktning 

Målet anses som uppnått då det under året startats 57 nya företag i Haparanda. 

Kommunen har också 2011 infört LOV (Lagen om valfrihet) vilket även kan ha bidragit till 

nya etableringar. Socialförvaltningen har vid fyra tillfällen under januari-april informerat 

såväl allmänheten, presumtiva vårdtagare och boenden som potentiella företagare/utförare 

om valfrihetssystemet inom hemtjänsten. Biståndsenheten har fortlöpande vid varje enskilt 

ärende lämnat information om valfrihet av utförare. 


Förankra och förbättra 

relationen till det lokala 

näringslivet. 

Inriktning 

Målet anses delvis som uppnått då målet var att tillhöra topp 100 men uppgången blev 

52 placeringar till plats 185 i näringslivsrankingen. 



21

4 GRÄnslÖS Kunskap 

1:1 

En dator per elev i årskurs 6-9. 

Utan 

slutbetyg 

Med 

slutbetyg 

Elever, vt åk 9 

18% 

82% 


Vi ska arbeta för ett 

livslångt och gränslöst 

lärande och stödja 

en positiv utveckling 

av verksamheten och 

eleven. 


Inriktning 

Målet anses som delvis uppnått. Målet att få en attitydförändring i hela samhället för att 

uppnå 100 % godkända resultat i skolan är inte uppnått. 

För att skapa attraktiva lärmiljöer har satsningen på 1-1, en dator per elev gjorts och nu har 

alla elever i grundskolans åk 6-9 tillgång till en egen dator. För eleverna i F-5 finns tillgång till 

klassuppsättningar. I förskolan finns tillgång till läsplattor. 

Ett meritvärde på 215 har inte för vårterminen 2011 uppnåtts utan det genomsnittliga 

meritvärdet var 200,6. Att utforma nytt kvalitetssystem för förskola/skola är klart. Fullständiga 

betyg i skolan har ej nått målet, att alla elever i åk 9 har fullständiga betyg. I gymnasieskolan 

fick 82 % av eleverna slutbetyg vårterminen 2011. 

För att vid varje beslut ta hänsyn till barnkonventionen har en föreläsning om ämnet hållts 

för samhällsbyggnadsnämnden och kontoret. 


Entreprenörskap och 

hållbart perspektiv ska 

profilera Haparandas 

skolor. 


Inriktning 

Målet anses som delvis uppnått. Under året har olika utbildningsinsatser gjorts för att stödja 

pedagogernas arbete med entreprenöriellt lärande. För att arbeta med utsatta barn och unga 

har det startats ett familjens hus. 

För att entreprenörskap ska genomsyra hela den kommunala verksamheten har för året en 

verksamhetside tagits fram och antagits. För att stimulera utbildningar som matchar behoven i 

regionen har arbete med att påverka Högskoleförbundet och det lokala näringslivet gjorts. Tillväxtenheten 

har börjat göra företagsbesök för att inventera företagens utbildningsbehov samt 

föra en löpande dialog med Högskoleförbundet och Handelsakademin. 

Under året har förvaltningsövergripande utbildningsinsatser gjorts kring barnkonventionen. 

22 


5 Hållbar Livsmiljö 


Vi ska skapa ett hållbart, 

långsiktigt och klimatsmart 

Haparanda. 


Inriktning 

Målet anses som uppnått. Nedanstående åtgärder är gjorda under året. 

För att säkra god livsmedelshantering har samhällsbyggnadskontoret under 2011 utfört 

kontroller vid samtliga livsmedelsanläggningar, totalt 141 kontroller. Vidare har inspektioner 

utförts enligt verksamhetsplanen för att säkra miljö- och hälsoskydd. För att främja miljöoch 

klimatsmart byggande har byggnadsinspektören/energirådgivaren informerat om detta 

vid mottagande av bygglovsansökningar. 

Socialförvaltningen har haft möte med miljöstrategen på flertalet arbetsplatser och arbetet 

pågår enligt plan. 

Att införa ett kvalitetssystem för kost och lokalvård har påbörjats. 


Haparanda ska vara 

en attraktiv, säker och 

trygg kommun för 

alla att bo i och vilja 

flytta till. 

Inriktning 

Målet som helhet anses som uppnått. God framförhållning och att tillhandahålla attraktiv 

byggbar mark för olika ändamål har utmynnat i skissunderlag färdiga och visade på hemsidan, 

inledande informations och dialogmöten har hållits under 2011. Översyn av befintliga detaljplaner 

Samtliga gällande detaljplaner har inventerats. Material läggs ut i elektroniskt format 

på hemsidan. 

Socialförvaltningen har aktivt samverkat med andra myndigheter och föreningar för ett 

tryggare Haparanda. Avtal har tecknats med några frivilligföreningar och fler är på gång. 


För att få ett rikt och mångfaldigt kultur- och friluftsutbud har under året fler satsningar gjorts på 

det rörliga friluftslivet. Tyvärr gjorde dåliga isar det omöjligt att iordningställa isbanan. 


Medborgaren i centrum. 

Inriktning 

Målet anses som uppnått. En process med att redivera översiktplanen pågår. Samhällsbyggnadskontoret 

har under året arbetat med att öka tillgängligheten på kontoret. Ungdomens 

hus har ökat sina aktiviteter och därmed fått avsevärt fler besökare. 

Arbetet med hög kundnöjdhet gällande bemötande, tillgänglighet, delaktighet och kunnig 

personal inom socialförvaltningen pågår bland annat med kompetensutvecklingsplaner 

för hela socialförvaltningen. Alla verksamheter på socialförvaltningen ska tillämpa BBIC 

(Barnens Behov i Centrum) som metod i de ärenden där barn finns med. Metoden tillämpas 

och arbete pågår med att förverkliga målet. Utbildning inom BBIC är inbokad under maj och 

juni månad. Alla verksamheter skall även i såväl handläggning som verkställighet beakta 

de mål som är uppsatta i FN:s barn- och kvinnokonvention. I och med att kommunen fått 

ordinarie BBIC-licens finns barnkonventionens intentioner inbyggda i utredningsmallarna 

och systemet. 


Kommunen har under 2011 infört e-petitioner för att öka medborgarens inflytande och 

förbättra dialogen. För att öka tillgängligheten för näringslivet har sommarlovsentreprenörer 

med ungdomar genomförts och en handlingsplan om samverkan med UF är framtagen. 


23

24 


Hållbar Livsmiljö 


Vi ska förbättra tillgängligheten 

inom, till och 

från Haparanda. 


Inriktning 

Målet anses som uppnått. Alla brukare ur minoritetsspråksgrupperna skall bemötas på sitt 

eget språk. På socialförvaltningen finns det alltid tillgång till tvåspråkig personal alternativt 

kan tolkhjälp erhållas omedelbart genom kollega. 

Handläggningen av ärenden har skett inom utsatta tidsramar för samhällbyggnadsnämnden. 


Haparanda stad ska vara 

en attraktiv, kreativ och 

framtidsinriktad arbetsplats. 


Inriktning 

Målet anses som uppnått. Arbete pågår inom hela socialförvaltningen med att öka frisknärvaron 

bland anställda. 

Under året har chefsaspirantprogrammet slutförts och ledarskapsakademin har påbörjats 

under hösten 2011. Nästan alla medarbetare har ett åtagande som är direkt kopplat mot 

HaparandaTornios vision. Samverkansavtalet är under förhandling mellan arbetsgivaren och 

arbetstagarorganisationerna. 


God ekonomisk hushållning 

(Budget och strategiplan 

2011-13). 


Inriktning 

Totalt för kommunen blev resultatet positivt, men målet anses bara delvis uppnått då verksamheternas 

driftnetto var negativt. 

För socialförvaltningen gick ej målet med en budget i balans att uppnå, på grund av ökade 

kostnader inom områderna försörjningsstöd, barnskydd, missbruksvård och hemtjänst. 

Kommunstyrelsen visade på positiv avikelse mot budget, barn- och ungdomsnämnden 

visade på balans. 


Förnyelse, kvalitet och inre 

effektivitet (Budget och 

strategiplan 2011-2013). 


Inriktning 

Målet anses delvis uppnått. Arbete pågår att inom socialtjänsten prioritera förebyggande 

arbete samt aktivt förbättra kvalitén där arbete pågår vad gällande omarbetning av rutiner 

enligt nya regler för avvikelsehanteringen. 

Arbete har påbörjats under året med internkontrollplaner samt att utbilda processledare för 

den interna kontrollen. 

Två språk eller tolk 

Socialförvaltningen har alltid tillgång till tvåspråkig personal, alternativt tolk. 


25

omvärldsanalys 

Omvärldsanalysen har till uppgift att spegla hur yttre omständigheter 

påverkar eller kan påverka Haparanda stad. Analysen berör följande 

områden; statens ekonomi, kommunsektorns ekonomi, befolkningen, 

näringslivet och arbetsmarknaden samt infrastrukturen. 

SVENSK EKONOMI 

Den ekonomiska utvecklingen har varit ytterligt 

svag under slutet av 2011 i stora delar av Europa. 

Den svaga utvecklingen har bidragit till ett påtagligt 

fall i svensk export och industriproduktion. 

Men trots den försvagning som skett uttrycker 

idag många industriföretag en större optimism om 

framtiden än tidigare. Även andra tecken tyder på 

att oron för eurons framtid och risken för en akut 

skuldkris har lättat något. SKL:s bedömning är att 

tillväxten i svensk ekonomi tillfälligt stannat av, 

men att svensk ekonomi snart växer igen. 

Tillväxten blir dock i år och nästa år väsentligt 

svagare än under 2010 och 2011. Arbetslösheten 

kommer därför att stiga något, men inte särskilt 

mycket. Lägre sysselsättning och dämpad inflation 

håller tillbaka skatteunderlaget, men andra 

faktorer som ökade pensioner verkar i motsatt 

riktning. Sammantaget innebär det att skatteunderlagets 

nivå 2013 beräknas bli något högre än 

vad SKL tidigare räknat med. 

SKL:s bedömning utgår från att skuldkrisen 

på sikt klaras upp under ordnade former. Även 

med ett lyckligt slut kommer det dock ta tid innan 

förtroendet återvänder och oron på de finansiella 

marknaderna lägger sig. SKL:s utgångspunkt är att 

oron för ett eurosammanbrott kvarstår, men att 

sannolikheten för och förväntningarna om en positiv 

lösning gradvis växer. Trots detta i huvudsak 

positiva anslag antas det svaga tillståndet i framförallt 

södra Europa bestå under lång tid framöver. 

Enligt SKL:s bedömning kommer utvecklingen 

– både i Sverige och i övriga Europa – att 

vara som svagast under vinterhalvåret 2011/2012. 

I takt med att turbulensen på de finansiella marknaderna 

lägger sig påbörjas en återhämtning av 

den internationella konjunkturen. Marknadstillväxten 

för svensk export ökar också. För många 

länder riskerar dock återhämtningen ta tid och 

tillväxttalen till en början bli måttliga. Men ökad 

draghjälp från exportindustrin i kombination 

med gynnsamma förutsättningar för inhemsk 

efterfrågan gör att svensk ekonomi kan växa i 

relativt snabb takt från och med 2014. Även sysselsättningen 

beräknas på sikt ta fart vilket bidrar 

till att arbetslösheten kan sjunka från 8 ner till 6 

procent. Den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden 

för med sig att också skatteunderlaget 

fortsätter växa i god takt 

KOMMUNERNAS EKONOMI 

Resultatet faller i år till följd av kostnaden för 

sänkt rips-ränta och avveckling av det tillfälliga 

konjunkturstödet. Nästa år växer skatteunderlaget 

endast måttligt och den sista delen av det 

tillfälliga konjunkturstödet dras in. Detta leder till 

att resultatet faller kraftigt 2012 även om kommunerna 

lyckas hålla en relativt låg kostnadsutveckling. 

Resultatet för 2012 kommer sannolikt 

att bli negativt i flera kommuner. Kommunernas 

resultat sammantaget 2012 motsvarar 1 procent 

av skatter och bidrag. Senast resultatet var så 

lågt i förhållande till skatter och bidrag var 2004, 

då 102 kommuner redovisade underskott. 

I SKL:s kalkyl för åren 2013–2015 ökar intäkterna 

från statsbidragen och gör en trendmässig 

framskrivning av kostnaderna. Med ökade statsbidrag 

från 2013 kommer resultatet att återhämta 

sig från rekordlåg nivå 2012 till att närma 

sig tumregeln för god ekonomisk hushållning, 

men detta uppnås aldrig under kalkylperioden. 

Utan uppräknade statsbidrag försämras resultaten 

för varje år och uppgår till minus 3,5 miljarder 

år 2015. 

Hur stort resultat en kommun skall ha varierar 

från kommun till kommun. Det är kommunens 

26 



27

ekonomiska läge och framtidsutsikter som avgör 

detta. Haparanda kommun har i år ett resultat på 

7,6 mkr vilket motsvarar 1,5 % av våra skatter och 

stadsbidrag vilket inte når upp till tumregeln för 

god ekonomisk hushållning på 2 %. Haparanda 

kommun har inte råd att öka sina kostnader de 

kommande åren utan att intäktssidan på något 

sätt ökar. En utredning pågår angående ”Likvärdiga 

förutsättningar - Översyn av den kommunala 

utjämningen” som enligt förslag ska börja gälla 

från och med år 2013. Det förslag som är lagt 

skulle innebära en ökning av intäktssidan för 

kommunen. 

BEFOLKNING 

Befolkningen i Sverige har ökat under 2011 medan 

länet har minskat i befolkning med totalt 64 

personer. Av fjorton kommuner i länet är det fyra 

som haft en positiv befolkningsutveckling. Haparanda 

har minskat sin befolkning med 18 personer 

per 31 december till 10 041 vilket beror på 

födelseunderskott på 32 personer. Kommunen 

tror att folkmängden de närmaste åren inte ska 

minska mer utan bibehållen befolkningsmängd 

eller helst ökning är målet. 

NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD 

Sverige 

Under hösten 2011 utvecklades svensk export 

starkt, främst till följd av en stor efterfrågan från 

tillväxtekonomierna, också BNP fortsatte att öka 

rejält. Men den starka tillväxten är av tillfällig karaktär. 

I samband med att skuldkrisen eskalerade 

försvagades stämningsläget. 

Eftersom den svaga utvecklingen i omvärlden 

ser ut att fortsätta, kommer även svensk export 

att falla tillbaka. Följden blir att arbetslösheten 

ökar i början av 2012 och stiger till cirka 8 procent 

i genomsnitt under 2013. 

Norrbotten Skuldkrisen i Europa och den osäkerhet 

den för med sig beträffande efterfrågeläget 

har inte lämnat det norrländska näringslivet 

oberört. Men den tillbakagång som noterats 

sedan förra hösten har varit begränsad. Företagen 

i Norrbotten gör fortsatt en samlad bedömning 

att konjunkturläget är bättre än normalt. 

Förväntningarna framöver tyder på en tillförsikt i 

näringslivet och till våren 2012 väntas en stabilisering 

av konjunkturläget. 

Branschmässigt är det oväntat industrin, med 

sin stora exportkänslighet, som främst känner 

av den internationella oron. I synnerhet är det 

massa och papper samt trävaruindustri som känt 

av en svagare efterfrågan och fallit tillbaka under 

2011. Däremot har verkstad samt järn- och stålindustri 

stått emot betydligt bättre, vilket är en 

direkt effekt av att den vanligtvis eftersläpande 

investeringskonjunkturen fortfarande hålls uppe. 

Ett tecken på att oron på kontinenten även har 

smittat av sig på de norrländska hushållen är att 

detaljhandeln snabbt har normaliserats vad gäller 

både konjunktur- och lönsamhetsbedömning. 

Det är främst detaljhandeln som ligger bakom 

tillbakagången i den Norrländska konjunkturen. 

Pajala -Övertorneå Företaget Northland bygger 

just nu ett av Sveriges största industriprojekt till 

en byggkostnad av 5 miljarder kr. I Kaunisvaaraprojektet 

kommer Tapuli järnmalmsgruva och 

Sahavaara järnmalmsgruva att ingå samt tillhörande 

anrikningsverk. Produktionsstart planeras 

till fjärde kvartalet 2012 och första leverans till 

kund under första halvåret 2013. Gruvnäringen 

ger förhoppningsvis positiva effekter för lokala 

entreprenörer i HaparandaTornio. 

Finland 

De finländska företagens konjunkturutsikter har 

avsevärt försämrats. En vändning till det sämre 

inträffade i slutet av sommaren och i början av 

hösten, och speciellt inom industrin var utvecklingen 

sämre än väntat under årets tredje kvartal. 

Konjunkturerna väntas bli svagare inom alla 

huvudsektorer under det närmaste halvåret. 

Spridningen mellan olika företag och branscher 

är ändå stor. Av industriföretagen räknade 16 

procent med en konjunkturförstärkning, medan 

36 procent enligt barometern väntade sig sämre 

tider. Inom byggnadssektorn trodde bara tre 

procent på bättre tider, medan 48 procent väntade 

sig att konjunkturen skulle försvagas. 

28 


Företagande i Haparanda 

Antal företag i Haparanda 

940 

Antal registrerade företag årskiftet 2011/12 

Fördelning företag ÅRSKSKIFTET 2011/2012 

Aktiebolag 323 st 

Handels- och kommanditbolag 30 st 

Föreningar, stiftelser och annat 144 st 

Enskilda firmor 443 st 

57 

Antal nyregistrerade företag 2011 ( 68 st 2010 ) 

15 

Antal företag som upphört 2011 

Det handlade främst om konkurser, men 

också om avregistreringar och fusioner. 

mandatfördelning 

Fördelning företag 

Fördelning nystartade företag 2010 & 2011 

År 2011 registrerades 57 nya företag, varav 68 % var enskilda firmor, 30 % var aktiebolag och resterande 2 % handlade 

om föreningar eller stiftelser. Se diagram nedan för jämförelse mellan 2010 och 2011. 

Källa: UC WebSelect 

Aktiebolag 

2010 

2011 

17 

27 

2010 

2011 

Handels- & kommanditbolag 

0 

2 

2010 

2011 

Enskild näringsverksamhet 

39 

34 

2010 

2011 

1 

5 

Annat 

30 

Bolagsägande 


32 


Fakta Arbetsmarknad 

Främsta arbetsgivare 2011 (anställda, % av totala arbetsmarknaden) 

ng företag 

1 Haparanda kommun (1 225, 36 %) 

2 IKEA Svenska försäljnings AB (125, 4 %) 

norrbottens läns landsting (125, 4 %) 

3 Elbyrån Bertgren & Co AB (125, 2 %) 

Polarica AB (75, 2 %) 

Storbutiken i Haparanda AB (75, 2 %) 

Samhall AB (75, 2 %) 

Strålund Felt montage AB (75, 2 %) 

4 D-Link AB (35, 1 %) 

Skatteverket (35, 1 %) 

Sverigefinska Folkhögskolan (35, 1 %) 

Kriminalvården (35, 1 %) 

Carema äldreomsorg (35, 1 %) 

arbetsgivare 

Veolia Transport Sverige AB (35, 1 %) 

Konsum Norrbotten Ek. Förening (35, 1 %) 

5 Övriga företag (1 680, 48 %) 

Källa: Statistiska Centralbyråns Företagsregister. En person räknas endast en gång även om personen har flera arbetsgivare. 

största arbetsplatserna 

62% 

15 företag står för 62 % av arbetstillfällena 2011 (68 st 2010) 

1 225 

Antal anställda på Haparanda kommun årskiftet 2011/12 


33

Klimat- och miljöbokslut 

KLIMAT OCH KOLDIOXIDUTSLÄPP 

Året började med fokus på näringslivet där temat 

på näringslivsdagen var klimat och miljö. Det fortsatte 

med Pär Holmgrens besök då han berättade 

för totalt 500 personer om klimatförändringarna 

och vad vi kan göra för att ställa om till ett hållbart 

samhälle. Under våren fick stadshuset en ny 

fräsch avfallsmöbel att sortera sina sopor i och en 

tjänstecykel designad av Svefis inredningselever 

att glida runt på. Ett näringslivsseminarium arrangerades 

med tema hållbar utveckling. Lagom 

till sommaren anlände åter Pär Holmgren och 

Staffan Lindgren till Haparanda på sina elmopeder 

och avslutade Elmopedturnén som började i 

Ystad. En av elmopederna är nu i stadshuset ägo. 

Strandpromenaden fick under sommaren 100 

bärbuskar planterade så att stadens invånare ska 

kunna palla bär. Fler stadsodlingar med grönsaker 

planterades vid stranden, stationshuset och 

Lunden. Hösten invigdes med lokal marknad på 

torget där kommunens producenter sålde grönsaker, 

fisk, bär och hantverk. I skolorna var det en 

klimatvecka där det serverades klimatsmart mat. 

På menyn stod vegetariskt, vilt, lokalproducerat, 

ekologiskt och veganskt. Haparanda fick även sitt 

ekologiska fotavtryck uträknat av Nenet AB. Året 

avslutades med att 50 kvm solceller installerades 

på stadshustaket som ger ungefär 5300 kWh per 

år, med 60 % bidrag för investeringen från energimyndigheten. 

genomsnittlig Haparandabo skulle det behövas 

3,5 jordklot för att tillgodose den efterfrågan. Det 

som har störst påverkan är vår livsmedelskonsumtion, 

vårt boende och våra resor, i den ordningen. 

Växthusgaser orsakar den största delen av 

det ekologiska fotavtrycket. Det är främst koldioxid 

från förbränning av fossil energi, men även 

exempelvis metangas från köttproduktion. 

Nedan till höger visas antal ton växthusgaser 

per capita i Haparanda ur ett produktions- och ett 

konsumtionsperspektiv. 

 

Framtid. Under 2012 ska utsortering av matavfall 

hos privata kunder införas och klimatstrategin för 

kommunen färdigställas. Det blir också ökat fokus 

på näringslivet, utåtriktade aktiviteter och projekt 

till skolor. 

Utsläpp av växthusgaser i kommunen. Utsläpp 

av växthusgaser kan mätas ur produktions- och 

konsumtionsperspektiv. Vanligast är att mäta ur 

ett produktionsperspektiv. Det är alltså de utsläpp 

som orsakas av industrier, transporter och energianvändning 

inom kommunens gränser. Men det 

är inte allt som produceras i en kommun som 

konsumeras där och det är mycket som vi konsumerar 

som inte produceras där vi bor. Utsläpp 

mätt ur konsumtionsperspektiv är oftast högre. 

Det mäter utsläpp av produktion och transporter 

oavsett var i världen de skett. För att mäta våra utsläpp 

och miljöpåverkan ur ett konsumtionsperspektiv 

används med fördel ekologiska fotavtryck. 

Om hela världens befolkning skulle leva som en 

34 


Miljöfakta 

3,5 

3,5 jordklot skulle behövas om hela världens befolkning skulle leva som en genomsnittlig Haparandabo. 

100 

100 bärbuskar planterade så att stadens invånare ska kunna palla bär. 

50 

50 kvm solceller installerades på stadshustaket som ger ungefär 5300 kWh per år. 

Koldioxidutsläpp (CO 2 

) 

Koldioxidutsläpp, ton per capita ur produktions- och konsumentperspektiv. 

Produktion Haparanda 1990 



Produktion Sverige 2005 

Produktion globalt 2000 

Konsumtion Haparanda 2007 

Global hållbar nivå 


35

Ekonomisk översikt 

I denna översikt redovisas en ekonomisk analys av året 

2011. I den mer djupgående finansiella analysen redovisas 

fler år och mer detaljerat. 

ÅRETS RESulTAT 

Årets resultat uppgår till +7,6 Mkr, vilket är 5,7 Mkr 

bättre än budgeterat 

I resultatet finns jämförelsestörande poster på 

2,3 Mkr och förvaltningarna har återvunnit 1,4 Mkr 

i sitt resultat då avtalsförsäkringarna sänkts under 

året. Driftverksamheten 2011 i förhållande till 

budget gav ett underskott på 7,0 Mkr. Kommunstyrelsens 

verksamheter redovisar ett överskott på 

3,7 Mkr, barn- och ungdomsnämnden 0 mkr och 

socialnämnden visade ett underskott på 9,2 Mkr 

medan pensionsutbetalningar har ett underskott 

på 1,2 Mkr. Att fler personer tagit ut sin sparade 

semester gjorde att semeterlöneskulden sjönk 

och resultatet ökade med 1,7 Mkr. 

Skatter och statsbidrag uppvisar ett överskott 

på 7,7 Mkr i förhållande till budget. Finansiella 

kostnader och intäkter har genererat ett överskott 

på 0,3 Mkr vilket i huvudsak beror på ökade 

ränteintäkter. 

juSTERAT RESulTAT/BalanS- 

KRAVSUTREDNING 

Årets justerade resultat uppgår till + 7,6 Mkr, vilket 

är 5,7 Mkr bättre än budget. För att erhålla det 

justerade resultatet har kostnader av engångskaraktär 

justerats bort på 2,3 Mkr så som reavinster 

och förluster i samband med mark- och 

fastig-hetsförsäljning samt av värdepapper och 

den för i år sänkta RIPS-räntan. Det justerade 

resultatet innehåller i övrigt inga poster av engångskaraktär. 

Det är det justerade resultatet som avgör 

huruvida balanskravet uppnåtts. 

NÄMNDERNAS BUDGETAVVIKelSE 

Övergripande kommentarer redovisas under 

rubriken driftredovisning. Mer detaljerade 

kommentarer till det ekonomiska resultatet 

lämnas i respektive nämnds verksamhetsberättelse. 

PenSIONSFÖRPLIKTELSER 

Haparanda stad har avsatt medel i olika värdepappersfonder 

och strukturerade produkter i 

syfte att möta framtida pensionsutbetalningar. 

De placeringar som finns i strukturerade produkter 

är uteslutande kapitalgaranterade. Under 

2011 har nya placeringar gjorts med 7,4 Mkr. 

Under året har värdepapper för 7,0 Mkr sålts. 

Placeringarnas anskaffningsvärde uppgick vid 

årsskiftet till 45,7 (45,8) Mkr. Placeringarna sker 

i enlighet med kommunens finanspolicy och 

uppföljning av placeringarna sker kontinuerligt. 

Kommunens pensionsskuld uppgår i bokslutet 

till 32,7 (31,0) Mkr. Detta är pensioner avseende 

åren 1998 och 1999 samt FFU (förmånligt 

förtida uttag). Löneskatten på pensionsåtaganden 

periodiseras fullt ut i enlighet med rekommendation 

från Rådet för kommunal redovisning. 

Pensionsskulden redovisas sedan 1998 

enligt den lagstadgade blandmodellen där pensioner 

intjänade före 1998 inte skuldförs utan 

redovisas som ansvarsförbindelser. Pensionsutbetalningarna 

under året uppgick till 11,2 Mkr. 

Löneskatten på utbetalade pensioner uppgick till 

2,7 Mkr. De totala pensionskostnaderna uppgick 

under året till 35,1 Mkr. 

(Tkr) 

Årets resultat 2011 7 633 

Balanskravsresultat 2010 0 

Jämförelsestörande poster -2 323 

Balanskravsresultat 2011 5 310 

36 



37

SKATTEINTÄKTER OCH STATSBIDRAG 

Kommunalskatteintäkterna (egna skattemedel) är 

kommunens huvudsakliga inkomstkälla och svarade 

2011 för 50 (49) % av kommunens intäkter. 

Kommunalskatteintäkterna har i jämförelse 

med 2010 ökat med 12,5 (3,9) mkr eller 

3,8 (1,2) %. Förutom kommunalskattemedel 

164,3 (172,7,0) Mkr i statsbidrag (inkl. utjämningsbidrag) 

vilket är 8,4 mkr eller 4,8 (+5,1) % 

mindre än 2010. Kommunalskatten och statsbidragen 

svarade år 2011 för 73 (75) % av kommunens 

samlade intäkter. 

EKONOMISKA ENGAGEManG 

I den kommunala koncernen ingår bolag, stiftelser 

och kommunförbund vilka kommunen har ett 

bestämmande eller betydande inflytande i. Nedan 

följer en samlad bild av flöden som varit under året 

och engagemang som finns mellan kommunen 

och de bolag som finns i koncernredovisningen. 

Pensionsförpliktelser (Tkr) 2010 2011 

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser inklusive löneskatt 31,0 32,7 

Ansvarsförbindelser pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland avsättningar inklusive löneskatt 250,8 279,7 

Finansiella placeringar (anskaffningsvärde) 45,8 45,7 

Marknadsvärde 45,0 41,4 

Depå medel 0,1 1,8 

Återlån 236,8 269,2 

Förändring av marknadsvärde 0,8 -3,2 

Realiserad/orealiserad avkastning/vinst/förlust på finansiella placering 0,7 0,4 

Ökning/minskning av depå -0,4 1,7 

Nedskrivning/uppskrivning av finansiella placeringar 0,0 -0,7 

Totala förpliktelser exklusive finansiella placeringar (bokfört värde) 281,8 312,4 

Värdeökning och nyanskaffning under året 0,3 1,4 

Specifikation värdeökning och nyanskaffning 

Utdelning 0,3 0,2 

Vinst vid avyttring av värdepapper 0,9 0,5 

Återföring av nedskrivning 0,4 0,0 

Överföring från depå 1,7 

Delsumma 1,6 2,4 

Förlust vid avyttring av värdepapper -0,5 -0,3 

Nedskrivning -0,4 -0,7 

Bankkostnader 0,0 0,0 

Courtage 0,0 0,0 

Överföring från depå -0,4 0,0 

Delsumma -1,3 -1,0 

SUMMA 0,3 1,4 

38 


EKONOMISKA ENGAGEMANG INOM KONCERNEN (TKR) 

 

försäljning lån Amortering 2011 BORGEN 

Ägd andel Intäkter Kostnader givare Mottagare Betalare Mottagare givare Mottagare 

Kommunen 3 696 59 809 13 000 147 588 

Haparanda Teknik & Fastighets AB 100 % 58 284 7 186 

Stiftelsen Haparandabostäder 100 % 6 543 7 380 140 088 

Bottenvikens Reningsverk AB 35 % 1 345 142 7 500 

Haparanda värmeverk 50 % 4 967 318 13 000 

Summa 74 835 74 835 13 000 13 000 147 588 147 588 

NYCKELTAL KOMMUNEN (KR) 2007 2008 2009 2010 2011 

Antal invånare 10 192 10 173 10 112 10 059 10 041 

Nettoinvesteringar/invånare 5 857 2 383 2 598 2 354 2 770 

Tillgångar/invånare 58 898 60 063 62 975 63 514 64 245 

Skulder/invånare 38 412 39 035 41 279 39 023 38 950 

Varav pensionsskuld 2 552 2 867 2 966 3 083 3 261 

Eget kapital/invånare 20 486 21 028 21 716 24 491 25 295 

Årets resultat/invånare 1 009 238 727 2 234 760 

Ansvarsförbindelse pensioner/invånare 25 236 25 042 25 794 24 933 27 858 

Övriga ansvarsförbindelser/invånare 16 189 18 893 19 007 19 444 15 004 

NYCKELTAL KONCERNEN (KR) 2007 2008 2009 2010 2011 

Nettoinvesteringar/invånare 6 435 3 451 3 371 2 572 3 041 

Tillgångar/invånare 81 425 82 935 85 256 87 121 87 713 

Skulder/invånare 59 420 59 282 60 513 59 072 58 167 

Varav pensionsskuld 2 552 2 867 2 996 3 083 3 262 

Eget kapital/invånare 22 004 23 654 24 743 28 049 29 545 

Årets resultat/invånare 1 266 493 874 2 748 1 285 

Ansvarsförbindelse pensioner/invånare 25 236 25 043 25 794 24 933 27 858 

Övriga ansvarsförbindelser/invånare 575 467 469 343 305 


39

Driftredovisning 2010 (TKR) Budget utfall Avvikelse 

 

intäkter kostnader netto intäkter kostnader netto intäkter kostnader netto 

Kommunfullmäktige 0 2 124 2 124 553 2 629 2 076 553 -505 48 

Fullmäktige 0 410 410 0 542 542 0 -132 -132 

Revision 0 870 870 0 870 870 0 0 0 

Valnämnd 0 230 230 142 200 58 142 30 172 

Överförmyndarverksamhet 0 614 614 411 1 017 606 411 -403 8 

Kommunstyrelsen 68 197 132 683 64 486 77 680 138 049 60 369 9 483 -5 366 4 117 

Kommunledningsförv 6 590 43 400 36 810 12 856 44 382 31 526 6 266 -982 5 284 

Fastighetsförvaltning 60 102 79 093 18 991 62 037 82 716 20 679 1 935 -3 623 -1 688 

Räddningstjänst 150 6 354 6 204 1 144 6 995 5 851 994 -641 353 

Samhällsbyggn.kontor 1 355 3 836 2 481 1 643 3 956 2 313 288 -120 168 

Pensionsförvaltning 1 400 16 068 14 668 1 073 12 502 11 429 -327 3 566 3 239 

Samhällsbyggnadsnämnd 0 365 365 0 334 334 0 31 31 

Barn och ungdomsnämnd 53 715 290 665 236 950 77 107 312 311 235 204 23 392 -21 646 1 746 

Socialnämnd 65 573 249 382 183 809 78 021 265 653 187 632 12 448 -16 271 -3 823 

Summa driftbudget 188 885 691 287 502 402 234 434 731 478 497 044 45 549 -40 191 5 358 

Ansvarsåtaganden/borgen 0 500 500 0 177 177 0 323 323 

Förändrad semester/ferielöneskuld 0 0 0 0 270 270 0 -270 -270 

Intern ränta 21 035 0 -21 035 18 789 0 -18 789 -2 246 0 -2 246 

Interna poster -79 311 -79 311 0 -79 311 -79 311 0 0 0 0 

Reavinst/förlust 0 0 0 8 450 42 -8 408 8 450 -42 8 408 

Finansiella intäkter 1 000 0 -1 000 4 207 0 -4 207 3 207 0 3 207 

Finansiella kostnader 0 11 950 11 950 0 12 752 12 752 0 -802 -802 

Skatter/statsbidrag 497 572 0 -497 572 501 309 0 -501 309 3 737 0 3 737 

Årets resultat 629 181 624 426 4 755 687 878 665 408 22 470 58 697 -40 982 17 715 

Jämförelsestörande poster 0 0 0 -9 959 -42 -9 917 -9 959 42 -9 917 

Justerat resulTAT 629 181 624 426 4 755 677 919 665 366 12 553 48 738 -40 940 7 798 

40 


Driftredovisning 2011 (TKR) Budget utfall Avvikelse 

 

intäkter kostnader netto intäkter kostnader netto intäkter kostnader netto 

Kommunfullmäktige 0 1 944 1 944 159 2 369 2 210 159 -425 -266 

Fullmäktige 0 435 435 7 628 621 7 -193 -186 

Revision 0 870 870 0 859 859 0 11 11 

Valnämnd 0 25 25 0 4 4 0 21 21 

Överförmyndarverks 0 614 614 152 878 726 152 -264 -112 

Kommunstyrelsen 67 746 129 378 61 632 75 932 133 818 57 886 8 186 -4 440 3 746 

Kommunledningsförv 6 143 40 006 33 863 14 237 46 297 32 060 8 094 -6 291 1 803 

Fastighetsförvaltning 59 848 79 398 19 550 59 256 76 220 16 964 -592 3 178 2 586 

Räddningstjänst 150 6 134 5 984 395 6 964 6 569 245 -830 -585 

Samhällsbyggnadskontor 1 605 3 840 2 235 2 044 4 337 2 293 439 -497 -58 

Pensionsförvaltning 1 070 15 738 14 668 1 254 17 163 15 909 184 -1 425 -1 241 

Samhällsbyggnadsnämnd 0 395 395 0 389 389 0 6 6 

Barn och ungdomsnämnd 58 433 294 148 235 715 66 097 301 808 235 711 7 664 -7 660 4 

Socialnämnd 65 899 254 694 188 795 78 707 276 765 198 058 12 808 -22 071 -9 263 

Summa driftbudget 193 148 696 297 503 149 222 149 732 312 510 163 29 001 -36 015 -7 014 

Ansvarsåtaganden/borgen 0 500 500 500 765 265 500 -265 235 

Förändrad semester/ferielöneskuld 0 0 0 1 713 0 -1 713 1 713 0 1 713 

Intern ränta 17 874 0 -17 874 17 897 0 -17 897 23 0 23 

Interna poster 67 872 67 872 0 67 872 67 872 0 0 0 0 

Reavinst/förlust 0 0 0 2 889 35 -2 854 2 889 -35 2 854 

Finansiella intäkter 1 000 0 -1 000 7 943 0 -7 943 6 943 0 6 943 

Finansiella kostnader 0 11 141 11 141 0 17 833 17 833 0 -6 692 -6 692 

Skatter/statsbidrag 497 779 0 -497 779 505 487 0 -505 487 7 708 0 7 708 

Årets resultat 777 673 775 810 1 863 826 450 818 817 7 633 48 777 -43 007 5 770 

Jämförelsestörande poster 0 0 0 -7 373 -5 050 -2 323 -7 373 5 050 -2 323 

Justerat resulTAT 777 673 775 810 1 863 819 077 813 767 5 310 41 404 -37 957 3 447 


41

Investeringsredovisning 

Nettoinvesteringen visar kommunens samlade utgifter för materiella 

anläggningstillgångar med avdrag för försäljningsinkomster och 

eventuella bidrag till investeringar. Årets nettoinvesteringar uppgick till 

27,7 mkr och bruttoinvesteringarna uppgick till 27,8 mkr. Kommunen har 

helt och hållet finansierat investeringarna med likvida medel genererade 

i den löpande verksamheten och har inte behövt låna till dessa. Nedanstående 

tabell visar kommunens totala investeringar under året. 

investeringsredovisning Kommunstyrelsen 

Avvikelse investerings 

Budget utgifter inkomster mot budget netto 

Samhällsbyggnadskontoret 

Digitalisering primärkartor 250 375 100 -25 275 

Detaljplanering 200 198 288 290 -90 

IT-kontoret 

IT- investeringar 600 604 0 -4 604 

Kommunledningsförvaltningen 

Gränstorg/Kanal strukturfond 800 5 560 2 780 -1 980 2 780 

Muddring Torneälvsmynningen 4 000 0 0 4 000 0 

EU-park, På gränsen 900 0 0 900 0 

Järnvägsstängsel 1 000 365 0 635 365 

Lunden 3 793 6 488 1 703 -992 4 785 

Kv Åran/ nätet 200 47 0 153 47 

Stads Centrumutveckling 1 000 1 218 0 -218 1 218 

Inv. fastigheter 3 500 3 333 0 167 3 333 

Stranden/ Stadsviken/Gång och cykelväg 1 000 9 0 991 9 

Ombygg Va verk, pst mm 600 472 0 128 472 

Väg belysning 3 500 3 135 0 365 3 135 

Lekparker 500 305 0 195 305 

Utescen i parken 300 299 0 1 299 

Konst/ Utsmyckning 1 000 918 0 82 918 

Kvalitetssatsning 800 941 120 -21 821 

Räddningstjänsten 1 242 1 218 0 24 1 218 

Ombyggn Närsta kök 500 46 0 454 46 

Folkets Hus 1 700 2 750 770 -280 1 980 

Förskolor/Skola inre och yttre miljö 500 528 0 -28 528 

Multiarena Seskarö 600 642 0 -42 642 

Ishall 300 246 0 54 246 

Resecentrum 2 000 7 0 1 993 7 

Summa kommunstyrelsen 30 785 29 704 5 761 6 842 23 943 

42 


investeringsredovisning BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN 



Inventarier 

Kultursatsning Kukkola 300 118 0 182 118 

Idrott- och friluftsanläggningar/Riekkola 1 000 995 0 5 995 

Inventarier 1 100 935 0 165 935 

Summa Barn- och ungdomsnämnd 2 400 2 048 0 352 2 048 

investeringsredovisning SOCIALNÄMNDEN 



Inventarier/arbetsmiljö 1 200 1 727 0 -527 1 727 

Summa Socialnämnd 1 200 1 727 0 -527 1 727 

BRUTTOINVESTERINGAR 34 385 33 479 5 761 6 667 27 718 

Mark- fastighetsförsäljning/ markförvärv -5 000 97 0 -5 097 97 

NETTOINVESTERINGAR 29 385 33 576 5 761 1 570 27 815 

större PROJEKT PÅGÅENDE OCH AvslutADE UNDER ÅRET 

Budget * utfall * 

investeringsprojekt budget 2011 utfall ACkumelerAd ackumelerAd avvikelse 

Slutförda projekt 

Gränstorg/Kanal strukturfond 800 2 779 10 000 4 568 3 453 

Gränsbåge interreg. 0 0 1 000 3 351 -2 351 

Lunden ombyggn 3 793 4 785 2 000 275 733 

Summa slutförda projekt 4 593 7 564 13 000 8 194 1 835 

Pågående projekt 

Stranden 1 000 9 4 500 1 176 4 315 

Belysning 3 500 3 135 7 000 6 684 681 

Muddring Torneälv 4 000 0 5 000 13 8 987 

Resecentrum 2 000 7 0 0 1 993 

Summa pågående projekt 10 500 3 151 16 500 7 873 15 976 

Summa 15 093 10 715 29 500 16 067 17 811 

* Budget och utfall 

ackumelerad t.o.m 2010. 


43

PersonalÖVersikt 

Kommunstyrelsen har det samlade arbetsgivaransvaret i 

kommunen. Personalkontoret bereder och samordnar på kommunstyrelsens 

uppdrag kommunövergripande personalfrågor. 

Kontoret bistår med rådgivning, utbildning och experthjälp inom 

områdena: avtalstolkning, arbetsrätt, arbetsmiljö, jämställdhet, 

mångfald, diskriminering, rehabilitering/anpassning, pension och 

försäkringar samt övrigt personal- och lönearbete. I arbetet 

ingår också att bevaka, utveckla och utarbeta rutiner/riktlinjer 

utifrån gällande lagstiftning och samhällsutveckling. 

PERSONALPOLITIKenS MÅL 

Föra att leva upp till budget- och strategiplanens 

ambition att vara en attraktiv arbetsgivare 

med god personalpolitik ska arbetsgivaren 

bland annat; 

• arbeta för god arbetsmiljö 

• arbeta för god hälsa i arbetslivet 

• arbeta för hälsoinriktat ledarskap 

• arbeta för jämställdhet och mångfald 

• motverka diskriminering i organisationen 

• arbeta för anställdas delaktighet, ansvar 

och engagemang 

• minska sjukfrånvaron 

ÅRETS HÄNDelSER 

Kommunens målsättning är att vara en attraktiv 

arbetsgivare och att alla medarbetare ska trivas 

på arbetet och ha goda förutsättningar att göra 

ett bra jobb. För att ta reda på hur medarbetarna 

upplever sin arbetssituation och kommunen som 

arbetsgivare har en medarbetarundersökning 

genomförts under veckorna 47-50. Undersökningsresultatet 

kommer att ge oss information 

om vilka de viktigaste utvecklingsområdena är för 

att medarbetarna ska trivas bättre, känna sig mer 

motiverade och bidra till att kommunen fungerar 

ännu bättre. 

Under våren 2011 startades ett generationsväxlingsprogram 

för att ta tillvara de medarbetare 

som har intresse för ledarskap och för att 

säkerställa tillgången på chefer i framtiden. Detta 

program genomförs i två delar, chefsaspirantprogrammet 

våren 2011 och Ledarakademin hösten 

2011-våren 2013. 

Chefsaspirantprogrammet vände sig till alla 

medarbetare i organisationen som hade intresse 

av ledarskap och som funderade på att eventuellt 

arbeta som chef i framtiden. Chefsaspirantprogrammet 

var en orienterande och vägledande 

utbildning på totalt fem utbildningsdagar. Syftet 

var att ge deltagarna ökad kännedom om ledarskap, 

medarbetarskap och chefsrollen, ökad självkännedom, 

ökat självförtroende och personlig 

utveckling samt inspiration och vägledning i hur 

man kan utveckla sig vidare inom ledarskap. Sammanlagt 

har 63 medarbetare genomgått chefsaspirantprogrammet. 

Av dessa sökte 35 vidare till 

Ledarakademin och 11 har antagits. Ledarakademin 

startade i november och pågår till mars 2013. 

Ett avtal om sjuk- och friskanmälan samt 

anmälan av frånvaro på grund av vård av sjukt 

barn inklusive sjukvårdsrådgivning har tecknats 

med Previa. 

44 


FRAMTIDEN 

För att följa upp hur medarbetarna upplever sin 

arbetssituation och kommunen som arbetsgivare 

kommer en medarbetarundersökning att genomföras 

årligen. Ledarakademin pågår med olika 

utbildningsinsatser hela året. I syfte att minska 

sårbarheten och öka kvalitén har det beslutats att 

samordna och centralisera kommunens lönehantering 

till personalkontoret. 

Arbetsgivaren ska vart tredje år upprätta en 

plan för sitt jämställdhetsarbete. Planen ska också 

innehålla en handlingsplan för jämställda löner. 

Både jämställdhetsplan och lönekartläggning ska 

göras 2012. 

NYCKelTAL 

Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron, mätt i 

procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden, 

har ökat med 0,42 % från 2010 och ligger 

nu på 4,47 %. Långtidssjukfrånvaron (sjukfrånvaro 

överstigande 59 dagar) är 1,67 % lägre än 

förra året. Männens totala sjukfrånvaro har ökat 

med 1,34 % och är 4,01 % jämfört med kvinnornas 

4,59 %. 

Medellön Medellönen är 24 239 kr, en ökning 

med 572 kr från 2010. Kvinnors medellön har ökat 

med 563 kr och männens med 706 kr. Männens 

medellön är 2344 kr högre än kvinnornas. Skillnaden 

mellan kvinnors och mäns medellön har ökat 

med 143 kr från 2010. 

Andel heltid Andelen heltider är 70,74 % totalt, 

en ökning med 0,84 % från 2010. För männen har 

andelen heltider ökat med 4,11 % jämfört med 

0,18 % för kvinnorna. Andelen heltider för kvinnorna 

ligger på 67,18 % jämfört med männens 

85,81 %. Skillnaden är 18,63 % vilket är en ökning 

med nästan 4 % jämfört med året innan. Även 

om andelen heltider ökar, är andelen heltider för 

kvinnorna fortfarande mycket lägre än för männen. 

Sysselsättningsgrad Sysselsättningsgraden har 

ökat med 0,83 % och ligger nu på 94,14 %. Männens 

sysselsättningsgrad har ökat med 2,31 % 

jämfört med kvinnornas 0,41 %. Sysselsättningsgraden 

för männen är 97,37 % vilket är 3,99 % 

högre än för kvinnorna som ligger på 93,38 %. 

SJUKFRÅNVARO (per 12-31) 2007 2008 2009 2010 2011 

1. Total sjukfrånavro/ 

Sammanlagd ordinarie arbetstid 5,96 % 5,34 4,15 % 4,05 % 4,47 % 

2. Långtidssjukfrånvaro (>59 dagar)/ 

Total sjukfrånvaro 66,22 % 52,51% 53,49 % 44,65 % 42,98 % 

3. Summa sjukfrånvaro för kvinnor/ 

Sammanlagd ordinarie arbetstid för kvinnor 6,86 % 5,89 % 4,53 % 4,43 % 4,59 % 

4. Summa sjukfrånvaro för män/ 

Sammanlagd ordinarie arbetstid för män 3,07 % 3,35 % 2,81 % 2,67 % 4,01 % 

5. Summa frånvarotid för gruppen 29 år eller yngre/ 

Sammanlagd ordinarie arbetstid i gruppen 1,88 % 1,65 % 2,17 % 1,21 % 2,21 % 

6. Summa frånvarotid för gruppen 30-49 år/ 


7. Summa frånvarotid för gruppen 50 år eller äldre/ 


46 


PERSONALNYCKELTAL (per 12-31) 2007 2008 2009 2010 2011 

Tillsvidareanställda 

män 167 172 167 159 155 

kvinnor 660 677 671 659 655 

Totalt 827 849 838 818 810 

Andelen heltider 

män 82,04 % 81,40 % 80,84 % 81,70 % 85,81 % 

kvinnor 66,36 % 64,99 % 64,53 % 67,00 % 67,18 % 

Totalt 69,53 % 68,32 % 67,78 % 69,90 % 70,74 % 

Sysselsättningsgrad 

män 94,08 % 92,11 % 93,99 % 95,06 % 97,37 % 

kvinnor 92,71 % 92,42 % 92,69 % 92,97 % 93,38 % 

Totalt 92,99 % 92,36 % 92,95 % 93,31 % 94,14 % 

Medellöner 

män 22 815 kr 24 011 kr 24 415 kr 25 427 kr 26 133 

kvinnor 20 775 kr 22 022 kr 22 687 kr 23 226 kr 23 789 

Totalt 21 184 kr 22 414 kr 23 030 kr 23 667 kr 24 239 

Medelålder 

män 48,5 år 50,7 år 

kvinnor 49,4 år 50,3 år 

Totalt 49,3 år 50,5 år 


47

FINANSIELL ANALYS 

Haparanda stad redovisar i års- och delårsredovisningar en 

modell för finansiell analys, vars målsättning är att analysera 

fyra viktiga perspektiv. Detta för att identifiera finansiella 

problem i Haparanda stad och därigenom klargöra huruvida 

en god ekonomisk hushållning föreligger eller ej. 

Fyra perspektiv 

Den finansiella analysen, som redovisas på kommande 

sidor, bygger på fyra perspektiv; det finansiella 

resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden 

samt kontrollen över den finansiella 

utvecklingen. Dessa fyra perspektiv utgör hörnstenar 

i denna modell av finansiell analys. 

1 

DET FInanSIella RESulTATET 

I ett första läge kartläggs årets resultat och 

dess orsaker. En eventuell obalans, det vill säga 

att kostnaderna överstiger intäkterna eller att 

en rörelseriktning mot obalans sker, är en varningssignal. 

Under detta perspektiv analyseras 

också investeringar och deras utveckling. 

2 

KAPACITET 

Det andra perspektivet benämns kapacitet 

eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas 

vilken finansiell kraft kommunen har på 

lång sikt. Ju starkare kapacitet, desto mindre 

känslig är kommunen inför de alltid återkommande 

lågkonjunkturerna. 

3 RISKFÖRhållanDen 

Med tredje perspektivet risk avses hur kommunen 

är exponerad finansiellt. En god ekonomisk 

hushållning innefattar att kommunen i 

kort- och medellångt perspektiv inte behöver 

vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella 

problem. Här diskuteras också borgensåtaganden 

och kommunens samlade pensionsskuld. 

4 KONTROLL 

Med det fjärde perspektivet kontroll avses 

avslutningsvis hur upprättade finansiella målsättningar 

och planer följs. En god följsamhet 

mot budget är ett uttryck för god ekonomisk 

hushållning. Risk och kontroll hänger samman 

på så vis att båda är mått på förmågan att hantera 

problematiska situationer. 

48 



49

FINANSIERINGSBILDEN AV INVESTERINGAR OCH SJÄLVFINANSIERINGSGRADEN (MKR) 

2007 2008 2009 2010 2011 

Verksamhetsnetto (exklusive avskrivningar) 71,8 33,3 29,2 40,0 29,5 

Finansiering via rörelsekapital 0 0 0 0,0 0,8 

Finansiering via ökad skuldsättningsgrad 0 0 0 0,0 0 

Årets nettoinvesteringar (materiella) 59,7 24,2 26,2 23,6 27,8 

Självfinansieringsgrad (%) 120,2 137,6 111,5 169,5 106,1 

Av 2011 års verksamhetsnetto på 29,5 Mkr, exklusive 

avskrivningar och andra poster som ej 

är likvidpåverkande, användes 27,8 Mkr till materiella 

investeringar. Relateras dessa variabler 

till varandra erhålles en självfinansieringsgrad 

av investeringarna på 106,1 %. Detta innebär att 

samtliga materiella investeringar år 2011 kunde 

skattefinansieras. En hög självfinansieringsgrad är 

viktig för att inte rörelsekapital och likviditet skall 

urholkas. 

ÅRETS RESULTAT 2007 2008 2009 2010 2011 

Årets resultat (Mkr) 10,2 2,4 7,4 12,6 5,3 

Årets resultat/skatter och statsbidrag (%) 2,2 0,5 1,5 2,5 1,1 

Årets resulTAT/eget kapital (%) 4,9 1,1 3,3 5,1 2,1 

Årets resultat som används för respektive år är det 

justerade resultatet, d.v.s. det resultat som jämförs 

mot balanskravet. Det långsiktiga målet är att 

årets resultat skall vara positivt och uppgå minst 

till det budgeterade och på längre sikt öka, vilket 

fastslagits av fullmäktige. 

SOLIDITET (%) 2007 2008 2009 2010 2011 

Soliditet 34,8 35,0 34.5 38,6 39,4 

Tillgångsförändring 5,9 1.8 4,2 0,0 1,0 

Förändring av eget kapital 29,9 2,5 2,7 12,2 3,1 

Soliditeten är ett mått på det långsiktiga finansiella 

utrymmet. Den visar hur stor del av tillgångarna 

som har finansierats med egna medel. Soliditeten 

för 2011 ökade bra och uppgå nu till 39,4 %. 

Denna ökning beror främst på ökat eget kapital. 

Viktigt att notera är pensionsskulden t.o.m. 1997 

(280 Mkr) ej redovisas som skuld i balansräkning 

och räknar man ut en soliditet inkluderat denna 

pensionsskuld hamnar soliditeten på -3,98 %. 


51

SKULDSÄTTNINGSGRAD (GGR) 2007 2008 2009 2010 2011 

Total skuldsättningsgrad 1,9 1,8 1,9 1,6 1,5 

- varav avsättningsgrad (pensioner) 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 

- varav kortfristig skuldsättningsgrad 0,5 0,5 0,6 0,5 0,5 

- varav långfristig skuldsättningsgrad 1,3 1,2 1,2 1,0 0,9 

Skuldsättningsgrad är ett mått på hur stora skulderna 

är i förhållande till justerat eget kapital. En 

skuldsättningsgrad på över 1 betyder att skulderna 

är större än det egna kapitalet och en hög 

skuldsättningsgrad tyder på mer risk. En hög 

skuldsättningsgrad innebär också en låg soliditet. 

Haparanda stads totala skuldsättningsgrad har 

minskat under perioden 2007-2011 från 1,9 till 

1,5. Den långfristiga skuldsättningsgradens minskning 

ger ett förbättrat finansiellt utrymme på 

längre sikt och ger en minskad risk. Det är mycket 

angeläget att skuldsättningsgraden minskar för att 

förbättra det finansiella utrymmet. 

LIKVIDITET UR ETT RISkPERSPEKTIV 2007 2008 2009 2010 2011 

Kassalikviditet (%) 43 54 63 97 98 

Rörelsekapital (Mkr) -59,8 -48,3 -46,4 -2,4 0,8 

Ett mått som mäter likviditet eller kortsiktig betalningsberedskap 

är kassalikviditet, vilket ökat och 

ligger mycket nära den tillfredställande finansiella 

beredskapen på 100 %. Samtidigt vet vi att cirka 

en femtedel av de kortfristiga skulderna utgörs av 

en semesterlöneskuld som inte kommer att omsättas 

under de närmaste åren. Att öka kassalikviditeten 

har varit ett strategiskt val, nu måste vi se 

till att den behålls och inte minskar i någon högre 

utsträckning. 

FINANSIELLA NETTOTILLGÅNGAR (MKR) 2007 2008 2009 2010 2011 

Omsättningstillgångar + 

finansiella anläggningstillgångar 116,0 126,9 149,0 173,0 175,0 

Kort- och långfristiga skulder 365,5 368,0 387,2 361,5 358,3 

Netto -249,5 -241,1 -238,2 -188,5 -183,3 

Haparanda stad har under året något förbättrat 

sina omsättnings- och finansiella nettotillgångar 

med 2 Mkr till 175 Mkr vilket till största delen beror 

på ökade finansiella anläggningstillgångar. 

Även skuldsidan visar på positiv utveckling 

och har minskat med 3,2 Mkr i form av mestadels 

minskning av de kortfristiga skulderna. Önskvärt är 

att utvecklingen fortsätter vilket stärker det finansiella 

handlingsutrymmet på kort och lång sikt. 

52 


PENSIONSÅTAGANDE (MKR) 2007 2008 2009 2010 2011 

Pensioner som kortfristig skuld 10,3 10,7 10,9 11,6 12,3 

Avsättning till pensioner 26,0 29,2 29,9 31,0 32,7 

Pensioner äldre än 1998 257,2 254,8 260,8 250,8 279,7 

Total pensionsskuld 293,5 294,7 301,6 293,4 324,7 

Placering pensionsmedel 47,6 45,0 45,7 46,0 47,5 

Den totala pensionsskulden för 2011 uppgår till 

324,7 Mkr varav 279,7 Mkr ligger utanför balansräkningen. 

Det innebär att 86,1 % av skulden ligger 

utanför balansräkningen. Ökningen av totala 

pensionsskulden uppgick till netto 31,3 Mkr, vilket 

till största delen beror på sänkningen av RIPSräntan. 

Vid årsskiftet uppgick placerade medel 

inklusive depåmedel för framtida pensionsutbetalningar 

till 47,5 Mkr. 


53

Ekonomichefens kommentarer 

“”Foten på bromspedalen” kan sammanfatta senaste årets svängning 

i ekonomin. Det som förra året var en rekordartad tillväxt i den 

svenska ekonomin har dämpats betydligt. Kommunsektorn går mot 

större ekonomiska utmaningar då det tillfälliga tillskottet av 

statsbidrag fasats ut och tillväxten bromsar in och växer (således) 

inte i den takt som vore önskvärt. 

Kommunfullmäkitge har femton övergripande 

inriktningar (mål) för god ekonomisk hushållning 

och de flesta av målen har uppfyllts helt eller 

delvis. Måluppfyllelsen är hög men man ska ha 

i åtanke att det är ingen exakt uppfyllelse som 

går att utläsa (mäta) i alla dess delar då målen är 

mycket vida och det saknas indikatorer (mätetal) 

kopplade mot målen. Det är första året kommunen 

följer upp enligt den nya mål- och resultatstyrningen. 

2011 har varit ett omställningsår vilket 

innebär att vi under 2012 kommer att förfina 

mätningen och möjligheten att kunna följa måluppfyllelsen 

mer precist utifrån kvalitetsbegreppet 

Kommunen är inne i en utvecklingsfas och tar 

små men viktiga steg framåt hela tiden. 

kunna få en god ekonomisk utveckling. Därför är 

det av största vikt att göra uppföljningar och vid 

budgetavvikelse i ett tidigt stadium analysera, rapportera 

till politiken och sätta in åtgärder. 

Haparanda stads långsiktiga finansiella handlingsutrymme 

är som tidigare nämnts svagt på 

lång sikt. Skuldsättningsgraden är hög, vilket gör 

oss exponerade vid ränteförändringar. 

Haparanda stad har 2011 fortsatt de senaste årens 

positiva finansiella utveckling med bättre kassalikviditet 

och starkare soliditet. Fortfarande finns 

dock en hel del kvar att arbeta med innan vi kan 

säga att kommunen har god ekonomisk hushållning, 

vilket är en nödvändighet för att inte efterlämna 

alltför stor skuldbörda till nästa generations 

kommuninvånare. Följande information är viktig 

att lyfta fram. 

För 2011 utfasades de tillfälliga tillskottet som staten 

tilldelat kommunerna under en treårsperiod 

vilket är en av orsakerna till minskade skatter och 

statsbidrag för budget 2012. Det kommer att krävas 

av kommunen att vi blir snabbare på att ställa 

om till omvärldens krav, dra ner på kostnaderna 

men även att prioritera områden vi vill satsa på 

om vi får mer tilldelning från staten ett enskilt år. 

Kommunens verksamheter måste även fortsättningsvis 

hålla sina budgetramar för att vi ska 

54 


Finasiella nyckeltal 

Resultat – kapacitet 2008 2009 2010 2011 

Nettokostnader/skatteintäkter och statsbidrag 91,6 % 91,5 % 88,4 % 91,9 % 

Avskrivningar/skatteintäkter och statsbidrag 5,0 % 4,7 % 5,4 % 4,6 % 

Finansnetto/skatteintäkter och statsbidrag 2,5 % 2,6 % 1,7 % 1,9 % 

Kostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag 99,1 % 98,8 % 95,5 % 98,4 % 

Årets resultat/skatteintäkter och statsbidrag 0,5 % 1,5 % 2,5 % 1,1 % 

Årets resultat/eget kapital 1,1 % 3,3 % 5,1 % 2,1 % 

Självfinansieringsgrad av nettoinvesteringar 137,6 % 111,5 % 169,5 % 106,1 % 

Investeringsvolym/nettokostnader 5,5 % 5,9 % 5,0 % 5,7 % 

Avskrivningar/nettoinvesteringar 99,7 % 88,0 % 115,0 % 83,5 % 

Soliditet 35,0 % 34,5 % 38,6 % 39,4 % 

Tillgångsförändring 1,8 % 4,2 % 0,0 % 1,0 % 

Förändring av eget kapital 2,5 % 2,7 % 12,2 % 3,1 % 

Total skuld- och avsättningsgrad 1,8 % 1,9 % 1,6 % 1,5 % 

- varav avsättningsgrad (pensioner) 0,1 % 0,1 % 0,1 % 0,1 % 

- varav kortfristig skuldsättningsgrad 0,5 % 0,6 % 0,5 % 0,5 % 

- varav långfristig skuldsättningsgrad 1,2 % 1,2 % 1,0 % 0,9 % 

Risk – kontroll 2008 2009 2010 2011 

Kassalikviditet 56,0 % 63,0 % 97,0 % 98,0 % 

Rörelsekapital, Mkr -48,3 -46,4 -16,9 0,8 

Finansiella nettotillgångar, Mkr -241,1 -238,2 -188,5 -183,3 

Budgetavvikelse, årets resultat, Mkr 1,9 5,6 7,8 3,4 


55

tio år i sammandrag 

RESULTATRÄKNING (MKR) 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Intäkter 132,0 143,9 140,0 134,8 148,5 183,5 142,6 151,9 162,9 157,6 

Kostnader -474,5 -495,7 -516,9 -524,5 -555,6 -576,2 -586,2 -599,3 -605,9 -622,3 

Avskrivningar -19,4 -24,0 -21,1 -21,9 -21,0 -22,4 -24,2 -23,1 -27,3 -23,2 

Verksamhetens nettokostnader -361,9 -375,8 -398,0 -411,6 -428,1 -415,1 -467,8 -470,5 -470,3 -487,9 

Skatteintäkter och statsbidrag 389,8 397,9 410,5 428,9 453,1 467,3 484,4 489,0 501,3 505,4 

Finansnetto -19,2 -13,4 -8,7 -8,8 -4,8 -5,9 -12,0 -12,8 -8,5 -9,9 

Extraordinärt -4,1 -8,3 0 0 0 1,8 0,5 0 0 0 

Årets resulTAT 4,6 0,4 3,8 8,5 20,2 48,1 5,1 5,7 22,5 7,6 

Kommunstyrelsen 

Intäkter 169,3 172,8 157,3 71,7 78,4 83,6 80,0 75,5 78,8 77,2 

Kostnader -268,9 -284,6 -228,6 -123,5 -138,9 -148,2 -167,4 -150,0 -150,6 -150,9 

Netto -99,6 -111,8 -71,3 -51,8 -60,5 -64,6 -87,4 -74,5 -71,8 -73,7 

Barn- och ungdomsnämnden 

Intäkter 25,8 28,7 52,8 99,5 102,9 97,1 93,5 88,5 77,1 66,1 

Kostnader -176,0 -182,1 -246,5 -300,0 -309,3 -316,7 -324,3 -324,7 -312,3 -301,8 

Netto -150,2 -153,4 -193,7 -200,5 -206,4 -219,6 -230,8 -236,2 -235,2 -235,7 

Socialnämnden 

Intäkter 38,5 45,4 47,7 53,4 50,2 52,6 61,6 69,0 78,0 78,7 

Kostnader -177,8 -190,1 -199,6 -207,8 -211,2 -215,5 -235,5 -250,3 -265,6 -276,7 

Netto -139,3 -144,7 -151,9 -154,4 -161,0 -162,9 -173,9 -181,3 -187,6 -198,0 

Nettoinvesteringar 18,0 29,0 17,7 28,2 37,3 59,7 24,2 26,2 23,6 27,8 

BALANSRÄKNING (MKR) 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Anläggningstillgångar 452,6 460,7 458,2 476,6 516,5 553,4 550,7 555,1 533,2 524,6 

Omsättningstillgångar 65,3 57,0 67,5 63,5 50,5 46,9 60,3 81,7 105,6 120,4 

Summa tillgångar 517,9 517,7 525,7 540,1 567,0 600,3 611,0 636,8 638,8 645,0 

Eget kapital 120,9 129,6 132,0 140,5 160,7 208,8 213,9 219,6 246,3 253,9 

Skulder och avsättningar 397,0 388,1 393,7 399,7 406,3 391,5 397,1 417,2 392,5 391,1 

skulder & eget kapital 517,9 517,7 525,7 540,2 567,0 600,3 611,0 636,8 638,8 645,0 

56 


Resultaträkning 

(TKR) 2010 2011 

 

not stADEN KONCERNEN STADEN KONCERNEN 

Verksamhetens intäkter 1 162 931 207 368 157 631 200 480 

Verksamhetens kostnader 2 -605 876 -632 552 -622 380 -646 541 

Avskrivningar -27 348 -33 223 -23 215 -29 280 

Verksamhetens nettokostnader -470 293 -458 407 -487 964 -475 341 

Skatteintäkter 3 328 611 328 611 341 194 341 194 

Statsbidrag 3 172 698 172 697 164 293 164 293 

Finansiella intäkter 4 4 207 4 791 7 943 8 199 

Finansiella kostnader 5 -12 752 -18 985 -17 833 -24 753 

Resultat före extraordinära poster 22 471 28 707 7 633 13 592 

Extraordinära intäkter 

Extraordinära kostnader 

Skattekostnad -1 062 -694 

Årets resulTAT 6 22 471 27 645 7 633 12 898 

Jämförelsestörande poster 7 -9 917 -9 917 -2 323 -2 323 

Justerat resulTAT 12 554 17 728 5 310 10 575 


57

Balansräkning 

(TKR) 2010 2011 


TILLGÅNGAR 

Anläggningstillgångar 

Immateriella anläggningstillgångar 8 0 0 753 753 

Mark, byggnader, tekniska anläggningar 9 426 280 611 992 427 140 612 713 

Maskiner och inventarier/leasingavtal 10 39 618 71 376 42 014 73 910 

Finansiella anläggningstillgångar 11 52 749 56 371 54 718 43 746 

Summa anläggningstillgångar 518 647 739 739 524 625 731 122 

Omsättningstillgångar 

Förråd, lager, expl.fastigheter 12 1 128 1 332 2 942 5 578 

Kortfristiga fordringar 13 79 146 78 632 90 272 95 054 

Likvida medel 14 39 971 56 646 27 249 48 972 

Summa omsättningstillgångar 120 245 136 610 120 463 149 604 

SUMMA TILLGÅNGAR 638 892 876 349 645 088 880 726 

egeT KAPITAL OCH SKULDER 

Eget kapital 15 246 356 282 141 253 990 296 664 

-Varav årets resultat 22 471 27 646 7 633 12 898 

Avsättningar 

Avsättning för pensioner 16 31 011 31 011 32 747 32 747 

Avsättning skatter 4 463 5 214 

Skulder 

Långfristiga skulder 17 238 913 408 085 238 705 407 915 

Kortfristiga skulder 18 122 612 150 649 119 646 138 186 

Summa skulder 392 536 594 208 391 098 584 062 

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 638 892 876 349 645 088 880 726 

Ansvarsförbindelser 

Borgens och övriga anvarsförbindelser 19 191 594 3 448 150 654 3 066 

Pensionsskuld intjänad t.o.m 971231 inklusive löneskatt 250 804 250 804 279 729 279 729 

Leasingavgifter, operationella 3 994 3 994 

58 


Finansieringsanalys 

(TKR) 2010 2011 

 

KONCERNEN 

Den löpande verksamheten 


Årets resultat 22 471 27 646 7 633 12 898 

Justering för av- och nedskrivningar 27 348 33 207 23 215 29 280 

Justering för gjorda avsättningar 1 017 1 560 1 736 1 736 

Justering för ianspråktagna avsättningar 695 

Justering övriga ej likvidpåverkande poster 20 -10 819 -10 308 -3 049 -3 050 

Ökning/minskning kortfristiga fordringar -5 693 -8 601 -11 126 -2 510 

Ökning/minskning förråd och varulager -55 -210 -4 -1 747 

Ökning/minskning kortfristiga skulder -13 265 -8 792 -2 966 -12 561 

Kassaflöde från den löpande verksamheten -1 467 6 856 7 806 11 843 

INVESTERINGSVERKSAMHETEN 

Investering i immateriella anläggningstillgångar -753 -753 

Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 0 

Investering i materiella anläggningstillgångar -30 594 -38 992 -32 823 -36 297 

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 39 456 44 021 5 761 5 761 

Investering i finansiella anläggningstillgångar -22 126 -22 131 -6 920 -7 072 

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 22 483 22 483 6 782 6 959 

Kassaflöde från investeringsverksamheten 9 219 5 381 -27 953 -31 402 

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 

Nyupptagna lån 

Minskning av långfristiga fordringar 2 500 2 500 0 

Amortering av skuld -20 211 -28 595 -208 -1 260 

Ökning av långfristiga fordringar -2 200 -2 200 0 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -19 911 -28 295 -208 -1 260 

Årets kassaflöde 10 312 11 588 -12 722 -7 921 

Likvida medel vid periodens början 29 659 45 058 39 971 56 892 

Likvida medel vid periodens slut 39 971 56 646 27 249 48 971 


59

Noter 

NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER (TKR) 2010 2011 

 

stADEN KONCERNEN STADEN KONCERNEN 

Intäkter 207 368 200 480 

Försäljningsmedel 6 187 0 5 532 0 

Taxor och avgifter 36 055 0 37 074 0 

Hyror och arrenden 18 735 0 17 781 0 

Bidrag 77 066 0 78 669 0 

Försäljning verksamhet/entreprenad 14 971 0 15 690 0 

Försäljning anläggningstillgångar 9 917 0 2 885 0 

Summa not 1 162 931 207 368 157 631 200 480 

NOT 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER (TKR) 2010 2011 

 


Kostnader 632 551 646 541 

Inköp anläggningstillggångar 4 811 0 4 313 0 

Förbrukningsmaterial, telefon, porto 2 564 0 2 275 0 

Bidrag och transfereringar 35 480 0 33 371 0 

Entreprenad och köp av verksamhet 116 192 0 119 639 0 

Konsulttjänster 5 615 0 5 833 0 

Personalkostn inkl pensionskostnad 388 226 0 400 478 0 

Hyra, leasing, bränsle, energi 12 166 0 16 978 0 

Förbrukningsmatrial, telefon, porto, övrig 28 811 0 29 329 0 

Transporter, resor, försäkringar, övrigt 12 011 0 10 164 0 

Summa not 2 605 876 632 551 622 380 646 541 

60 


NOT 3 SKAtteintäkter OCH STATSBIDRAG (TKR) 2010 2011 

 


Kommunalskatt 323 741 323 741 332 430 332 430 

Slutavräkning 262 262 728 728 

Prognos 4 609 4 609 8 036 8 036 

Kostnadstutjämning -26 814 -26 814 -29 304 -29 304 

Inkomstutjämning 116 493 116 493 113 709 113 709 

Utjämningsbidrag Lss 19 080 19 080 18 297 18 297 

Regleringsavgift/bidrag 2 593 2 593 10 290 10 290 

Införandebidrag 34 647 34 647 0 0 

Strukturbidrag 16 842 16 842 34 462 34 462 

Fastighetsavgift 9 856 9 856 16 840 16 840 

Summa not 3 501 309 501 309 505 488 505 488 

NOT 4 FINANSIELLA INTÄKTER (TKR) 2010 2011 

 


Räntor likvida medel 314 828 564 820 

Räntor kundfordringar 22 38 16 16 

Utdelning aktier,andelar,värdepapper 299 299 242 242 

Försäljningsvinster fonderade medel 926 926 486 486 

Kursvinst 0 54 98 98 

Ränteswap 1 832 1 832 5 689 5 689 

Ränta utlåning till koncernföretag 386 386 834 834 

Återf av nedskrivning fin tillgångar 428 428 14 14 

Summa not 4 4 207 4 791 7 943 8 199 

NOT 5 FINANSIELLA KOSTNADER (TKR) 2010 2011 

 


Räntor anläggningslån 2 903 9 136 6 320 13 240 

Ränta pensionsskuld 635 635 1 578 1 578 

Courtage 32 32 0 0 

Kursförlust 154 154 0 0 

Ränteswap 7 605 7 605 8 534 8 534 

Nedskrivning fonderade medel 438 438 730 730 

Förlust avyttring värdepapper 540 540 320 320 

Övriga räntekostnader 445 445 351 351 

Summa not 5 12 752 18 985 17 833 24 753 


61

NOT 6 ÅRETS RESULTAT (TKR) 2010 2011 

 


Årets resultat enligt resultaträkning 22 471 28 707 7 633 13 592 

Skattekostnad -1 062 -694 

Reavinst/förlust -9 917 -9 917 -2 323 -2 323 

Summa not 6 12 554 17 728 5 310 10 575 

NOT 7 JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER (TKR) 2010 2011 

 


Räddningstjänstförbundet Östra Norrbotten 393 393 0 0 

Reavinst 9 524 9 524 2 885 2 885 

Försäljning värdepapper, vinst 452 452 

Försäljning värdepapper, förlust -221 -221 

RIPS ränta pensionsskuld -793 -793 

Summa not 7 9 917 9 917 2 323 2 323 

Specifikation reavinster 

Haparanda 3:8 2 212 2 212 

Paret 1 196 196 

Del av Haparanda 29:32 428 428 

Del av Marielund 1:1 49 49 

62 


NOT 8 IMMAteriellA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR (TKR) 2010 2011 

 


Omklassificeringar 0 0 753 753 

Summa not 8 0 0 753 753 

NOT 9 FASTIGHETER OCH ANLÄGGNINGAR (TKR) 2010 2011 

 


Ingående anskaffningsvärde 721 098 1 090 676 715 070 1 090 639 

Ökad ägarandel i BRAB, 10 % 925 

Nyanskaffningar 22 324 28 363 24 833 26 825 

Omklassificeringar -591 -591 

Avyttring, övr inkomster -5 331 -5 379 -5 253 -5 253 

Försäljning -23 021 -23 021 

Utg ack anskaffn.ingsvärde 715 070 1 090 639 734 059 1 112 545 

Ingående avskrivningar 266 808 453 760 288 789 478 647 

Årets avskrivning 18 481 21 387 18 130 21 186 

Nedskrivning del av Eden 4 3 500 3 500 0 0 

Utgående ack. avskrivningar 288 789 478 647 306 919 499 833 

Summa not 9 426 281 611 992 427 140 1 039 852 

Spec. av anläggningarna 

Markreserv 6 073 6 871 

Verksamhetsfastigheter 237 125 236 292 

Fastighet/anläggn för affärsverksamh 61 895 60 156 

Gator, vägar och parker 116 877 120 143 

Fastigh för annan verksamhet 4 311 3 678 

Summa 426 281 427 140 


63

NOT 10 MASKINER OCH INVENTARIER (TKR) 2010 2011 

 


Ingående anskaffn.värde 62 145 130 638 73 172 137 454 

Ökad ägarandel i BRAB, 10% 1 667 

Justering av IB -350 -350 0 0 

Nyanskaffningar 7 364 9 090 7 990 9 470 

Övertagna invent. fr Räddn.ingstjänstförb 4 687 4 687 0 0 

Avyttring, övr inkomster -424 -6 361 -388 -402 

Investeringsbidrag -250 -250 -120 -120 

Utg ack anskaffn.värde 73 172 137 454 80 654 148 069 

Ingående avskrivningar 28 975 60 600 33 853 66 378 

Justering av IB -350 -350 0 0 

Årets avskrivning 5 228 7 491 4 946 7 941 

Utrangering -1 364 0 0 

Utgående ack. avskrivningar 33 853 66 377 38 799 74 319 

Planenligt restvärde 39 319 71 077 41 855 73 750 

Leasingavtal 

Ingående anskaffningsvärde 438 438 299 299 

Årets avskrivningar -139 -139 -139 -139 

Utgående bokfört värde 299 299 0 0 

Summa not 10 39 618 71 376 42 015 73 910 

64 


NOT 11 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR (TKR) 2010 2011 

 

Grundfondskapital 


Haparanda Värmeverk AB 1 000 0 1 000 0 

Stiftelsen Haparandabostäder 3 400 0 3 400 0 

Summa grumdfondskapital 4 400 0 4 400 0 

Aktier 

IUC 30 30 30 30 

Filmpool Nord 146 146 146 146 

Länstrafiken 203 203 203 203 

Bottenvikens Reningsverk AB 250 0 250 0 

IT Norrbotten AB 34 34 34 34 

Norrbottens energikontor 10 10 10 10 

Haparanda Teknik & Fastighets AB 300 0 300 0 

Kommuninvest 540 540 540 540 

Lappiahalli oy 99 99 99 99 

Norrbothniabanan 25 25 25 25 

Summa aktier 1 637 1 087 1 637 1 087 

Fonderade pensionsmedel 

Pensionsmedel, IB 45 575 45 575 31 452 31 452 

Depå, IB 98 98 1 831 1 831 

Nyanskaffning 23 841 23 841 6 920 6 920 

Återköp/Försäljning -23 493 -23 493 -6 782 -6 782 

Omklassificeringar -14 569 -14 569 0 0 

Summa pensionsmedel 31 452 31 452 33 421 33 421 

Långfristig fordran 

Haparanda värmeverk m fl 13 000 7 003 13 000 6 978 

Kärrbäcks hembygdsförening 60 60 60 60 

Förlagslån Kommuninvest 2 200 2 200 2 200 2 200 

Summa långfristiga fordringar 15 260 9 263 15 260 9 238 

Summa not 11 52 749 41 802 54 718 43 746 

NOT 12 FÖRRÅD/LAGER/EXPL.FASTIGH 2010 2011 

 


Förråd/lager 456 660 460 3 096 

Exploateringsfastigheter 672 672 2 482 2 482 

Summa not 12 1 128 1 332 2 942 5 578 


65

NOT 13 KORTFRISTIGA FORDRINGAR (TKR) 2010 2011 

 


Fakturafordringar 16 498 25 080 15 692 16 831 

Momsfordran 6 199 6 199 5 984 5 984 

Förutbet kostn/uppl intäkter 36 689 41 376 50 760 52 981 

Övriga fordringar 13 799 50 1 472 

Fordr hos staten 5 178 5 178 3 690 3 690 

Kortfristiga placeringar 14 569 14 569 

Nedskrivning finansiella tillg -729 -729 

Återföring an nedskrivning 14 14 

Nyanskaffning 492 492 

Försäljning -250 -250 

Summa not 13 64 577 78 632 90 272 95 054 

NOT 14 LIKVIDA MEDEL 

Kassa, bank och plusgiro 39 971 56 646 27 249 48 972 

Summa not 14 39 971 56 646 27 249 48 972 

NOT 15 EGET KAPITAL (TKR) 2010 2011 

 

Anläggningskapital 


Anläggningstillgångar 528 922 735 445 524 625 731 122 

Räddningstjänstförbundet 4 294 4 294 0 0 

Anläggningslån -238 593 -407 765 -238 523 -407 776 

Finansiell leasing -320 -320 -182 -139 

Pensionsavsättn/övr avsättn -31 011 -31 011 -32 747 -32 747 

Avsättning skatter 0 -4 463 0 -5 214 

Summa 263 292 296 180 253 173 285 246 

Rörelsekapital 

Omsättningstillgångar 105 676 136 610 120 463 149 604 

Kortfristiga skulder -122 612 -150 649 -119 646 -138 186 

Summa -16 936 -14 039 817 11 418 

Summa not 15 246 256 282 141 253 990 296 664 

66 


NOT 16 PENSIONSAvsättning (TKR) 2010 2011 

 


Ingående balans 29 994 29 994 31 011 31 011 

Förändring pensionsavsättning -140 -140 1 579 1 579 

Löneskatt -34 -34 383 383 

FFU 1 191 1 191 -226 -226 

Summa not 16 31 011 31 011 32 747 32 747 

-varav befintliga visstidspensioner 1 259 676 

- varav auktaliserade 96 % 96,3 % 

NOT 17 LÅNGFRISTIGA SKULDER 2010 2011 

 


Ingående balans 259 124 435 429 238 913 408 085 

Ökad ägarandel i BRAB, 10% 0 0 0 1 090 

Nya lån 0 0 0 0 

Amorteringar -20 072 -27 205 -69 -1 121 

Amorteringar leasingskuld -139 -139 -139 -139 

Summa not 17 238 913 408 085 238 705 407 915 

NOT 18 KORTFRISTIGA SKULDER 2010 2011 

 


Amortering nästkommande år 10 000 10 000 10 000 10 000 

Leverantörsskulder 13 225 18 978 12 100 15 885 

Gåvomedel 1 279 1 279 1 207 1 207 

Avräkningar 4 599 4 599 4 982 4 982 

Semesterlöneskuld 22 329 22 329 20 615 20 615 

Uppl kostn/förutbet intäkter 43 165 58 526 41 770 56 403 

Pensionsavgift,individuell del 11 646 11 646 12 312 12 312 

Övriga kortfristiga skulder 16 369 23 292 16 660 16 782 

Summa not 18 122 612 150 649 119 646 138 186 


67

NOT 19 ANSVARSFÖRBINDELSER (TKR) 2010 2011 

 

Borgensförbindelser 


Stiftelsen Haparandabostäder, lån 141 165 0 140 088 0 

Haparanda Teknik o Fastighets AB 10 000 0 0 0 

Bottenvikens Reningsverk, lån 7 500 0 7 500 0 

Bostadsfinansiering småhus 3 393 3 393 3 066 3 066 

Förening 55 55 0 0 

Summa 212 462 3 448 150 654 3 066 

Pensionsskuld 

Intjänad penstionsrätt 97-12-31 150 480 163 312 

Ålderspension 45 255 55 045 

Pensioner till efterlevande 1 327 1 383 

Livränta 4 776 5 376 

Löneskatt 48 966 54 613 

Summa 250 804 279 729 

Summa not 19 463 266 3 448 430 383 3 066 

*Haparanda kommun har i juni 2005 ingått en solidarisk borgen 

såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande 

och framtida förpliktelser. Samtliga 260 kommuner som per 

2011-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har 

ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar 

i Kommuninvest ekonomiska förrening har ingåtts ett regressavtal 

som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna 

vid en eventuell ianspråktagande av ovan borgelsförbindelse. Enligt 

regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på 

de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest 

i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas 

respektive insatskapital i kommuninvest ekonomisk förening. 

Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Haparanda kommuns 

ansvar enligt ovan nämnda borgensförbindelse, kan noteras 

att per den 2011-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala 

förpliktelser till 183 455 180 724 kronor och totala tillgångar uppgick 

till 178 833 146 269 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna 

uppgick till 446 484 580 kronor och andelen av de totala 

tillgångrna uppgick till 435 193 948 kronor. 

Haparanda kommun har en ansvarsförbindelse mot sitt aktiebolag, 

Haparanda Teknik & Fastighets AB, i form av garanterad 

kapitaltäckning. 

Pensionsbestämmelserna för förtroendevalda PRF-KL ger rätt 

till visstidspension om tjänstgöringsgraden överstiger 40 % och 

uppdraget omfattar minst 36 månader. Visstidspensionen utbetalas 

till och med månaden före 65 års ålder och samordnas med annan 

förvärvslön. Kommunen har ansvarsförbindelse gällande visstidspension 

till tre politiker vid årets slut. 

68 


NOT 20 LEASING (TKR) 2010 2011 

 

Operationella leasingavtal 

Maskiner och inventarier 


Förfall inom 1 år 434 434 442 442 

Förfall inom 1-3 år 1 675 1 675 1 057 1 057 

Transportmedel 


Förfall inom 1-3 år 1 311 1 311 1 724 1 724 

Elevdatorer förfall 1-3 år 470 470 2 426 2 426 

Finansiella leasingavtal 

Maskiner och inventarier 


Summa not 20 4 289 4 289 5 882 5 882 

NOT 21 FINANSIERINGSANALYS (TKR) 2010 2011 

 


Utdelning 299 299 0 0 

Förlust vid avyttring värdepapper 540 540 220 220 

Vinst vid avyttring värdepapper -929 -929 -486 -486 

Nordea -598 -598 -543 -543 

Swedbank -42 -42 -173 -173 

Depå Garantum, Eric Penser 0 0 -1 476 -1 476 

Summa -730 -730 -2 458 -2 458 

Exploateringsfastigheter: 

Plantan 6, rivningskostnader -173 -173 0 0 

Vitklövern 3 0 0 -591 -591 

Summa -173 -173 -591 -591 

Avsättning 

Förändring pensionsavsättning -775 -775 156 156 

Finansiell kostnad 635 635 1 423 1 423 

Förändring av löneskatt -34 -34 383 383 

FFU pension 1 191 1 191 -226 -226 

Bottenvikens Reningsverk AB 0 543 0 0 

Summa 1 017 1 017 1 736 1 736 

Uppskjuten skatt 0 511 0 695 

Summa 0 511 0 695 

Summa not 21 114 1 168 -1 313 -618 


69

VA-BOKSLUT 

Från år 2007 är kommunerna skyldiga att upprätta ett separat 

bokslut för VA-verksamheten. VA-verksamhet betecknas som 

affärsverksamhet som skall bedrivas utifrån principen om 

självkostnad. Att bedriva affärsverksamhet utifrån en självkostnad 

är motsägelsefullt. Detta har lett till många tolkningar 

och många utslag i statens VA-nämnd om överuttag. 

I den nya VA-lagen som bl.a. ställer krav på en 

separat redovisning regleras också en hel bokförings- 

och redovisningsmässiga detaljer, bl.a. 

framgår att såväl vinster som förluster enskilda år 

kan jämnas ut över tiden. 

VERKSAMheTSBERÄTTELSE 

VA-verksamheten, som består i leverans av 

dricksvatten samt omhändertagande av avloppsvatten 

och dagvatten från de fastigheter som är 

anslutna till kommunens allmänna VA-anläggning, 

har fungerat som planerat. Vissa driftstörningar 

har förekommit med både vatten och 

avlopp men verksamheten har uppfyllt myndigheternas 

krav. Kommunens vattenverk förvaltas 

av Haparanda Teknik & Fastighets AB och merparten 

av avloppsreningen sköts av Bottenvikens 

Reningsverk AB. 

Under 2011 har gjorts investering i nya filterkåpor 

i de åtta bassängerna med sandfilter och en 

ny kompressor i Mattila vattenverk. Investeringar 

i VA-nätet har endast gjorts i begränsad omfattning. 

Anslutningsavgifter till nya vattenabonnenter 

har under året debiterats med 800 kr. 

Kommunens VA-anläggningar med ledningsnät 

kräver i framtiden vissa ny-och reinvesteringar 

som erfordrar utökade medel i investeringsbudgeten. 

Några exempel på sådana projekt är installation 

av en tredje barriär i Mattila vattenverk 

t ex UV-filter, ombyggnation av Seskarö avloppsmarkbädd, 

ombyggnation av avloppsledning på 

Gåsvägen i Marielund, utbyte av vattenledning på 

Harjubacken i Korpikylä och utbyte av vattenledning 

från verket i Kärrbäck. 

Bottenvikens Reningsverk AB kommer för 

2012 att höja den preliminära avgiften för rening 

av avloppsvatten med 3 %. 

VATTEN- OCH AVLOPPSVERK 

Vattenverket i Mattila ombesörjer leverans av 

vatten till centralorten samt Nikkala och Karungi. 

Övriga vattenverk finns i Säivis, Seskarö, Sangijärvi, 

Kattilasaari, Oja, Kärrbäck, Tossa och 

Korpikylä. 

Avloppsreningsverk finns förutom Bottenvikens 

Reningsverk AB i Säivis, Seskarö, Karungi 

och Kukkola. 

70 


Resultat- & Balansräkning 

RESULTATRÄKNING (TKR) Not 2010 2011 

Verksamhetens intäkter not 1 19 478 19 192 

Verksamhetens kostnader not 2 -17 362 -17 057 

Avskrivningar not 3 -2 116 -2 135 

Verksamhetens nettokostnader 0 0 

Finansiella intäkter 0 0 

Finansiella kostnader 0 0 

Extraordinära intäkter 0 0 

Extraordinära kostnader 0 0 

Årets resulTAT 0 0 

BALANSRÄKNING (TKR) Not 2010 2011 

Tillgångar 

Anläggningstillgångar not 4 

Vattenverk 8 237 8 051 

Vattenledningar 30 819 29 933 

Avloppsledningar 21 940 21 386 

Markbäddar 173 136 

Summa 61 169 59 506 

Omsättningstillgångar 

Kundfordringar 6 091 7 185 

Upplupen intäkt, underuttag 0 0 

Summa tillgångar 67 260 66 691 

EGET KAPITAL OCH SKULDER (TKR) Not 2010 2011 

Långfristiga skulder 61 169 59 506 

Kortfristiga skulder, överuttag 301 1 518 

Förutbetalda anslutningsavgifter 0 533 

Upplupna kostnader 5 790 5 134 

Summa eget kapital och skulder 67 260 66 691 


71

Noter va-BOKSLUT 

NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER (TKR) 2010 2011 

Brukningsavgifter 19 247 20 216 

Anslutningsavgifter 208 816 

Periodiserade anslutningsavgifter -533 

Övriga intäkter 324 211 

Överuttag -301 -1 518 

Summa not 1 19 478 19 192 

*Antal abonnenter 3 493 st 3 518 st 

NOT 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER (TKR) 2010 2011 

Material, underhåll 7 687 8 077 

Personalkostnader 3 823 3 288 

Adm kostnader mm 248 267 

Försäkringar, porto mm 350 368 

Intern ränta 2 434 2 407 

Övriga verksamhetskostn 2 820 2 650 

Underuttag 0 

Summa not 2 17 362 17 057 

NOT 3 AvskrivningAR ENLIGT NOMINELL METOD (TKR) 2010 2011 

Anläggningstillgångar 

Avskrivningstid 

Vattenverk, pumpstationer 25-30 år 658 658 

Vattenledningar 45 -50 år 868 886 

Avloppsledningar 45 -50 år 552 554 

Markbäddar 27 -30 år 38 37 

Summa not 3 2 116 2 135 

72 


NOT 4 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR (TKR) 2010 2 011 

Ingående anskaffningsvärde 




Markbäddar 1 423 1 423 

Summa 94 038 95 750 

Periodens nyinvesteringar 

Vattenverk 715 472 

Vattenledning Björnholmsgatan 910 0 

Avloppsledningar 87 0 

Summa 1 712 472 

Utgående anskaffningsvärde 95 750 96 222 

Ingående avskrivningar 




Markbäddar 1 212 1 250 

Summa 32 465 34 581 

Periodens avskrivningar 

Vattenverk 658 658 

Vattenledningar 868 886 

Avloppsledningar 552 554 

Markbäddar 38 37 

Utgående ackumulerade avskrivningar 34 581 36 716 

Utgående planenligt restvärde 61 169 59 506 

*Avskrivningen påbörjas månaden efter investeringsutgiften 

NOT 5 RESULTAT (TKR) 2010 2 011 

Ingående fordran/skuld -1 212 -911 

Över/underuttag 301 1 518 

Utgående ackumulerad skuld avseende över-/underUTTAg -911 60 


73

VERKSAMHETSBERÄTTELSER

Kommunstyrelsen 

Året som gåTT 

Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska 

förvaltningsorganisation med ansvar för hela 

kommunens utveckling och ekonomiska ställning. 

Kommunstyrelsen skall ta initiativ och driva 

kommunens strategiarbete, erbjuda medborgarna 

en god service, driva en effektiv och ekonomisk 

förvaltning med en god personalpolitik, följa upp 

resultat och sammantaget stimulera till en offensiv 

utveckling. 

Mål-och resultatstyrningen är implementerad 

i hela kommunen med den kopplingen från 

kommunfullmäktiges inriktningar till varje enskild 

medarbetares åtaganden där verksamhetsidén, 

ledaridén och medarbetaridén är spelplanen och 

vår värdegrund. Vi har också implementerat vårt 

nya stödsystem för styrningen samt bytt ut vårt 

ärendehanteringssystem. Arbetet med att bli den 

första pappersfria kommunen pågår kontinu- 

erligt med bl a läsplattor till politiker, införandet 

av elektronisk brevlåda till alla kommuninvånare, 

förändrade arbetssätt. Vi har också utvecklat en 

ny hemsida och infört vår synpunkts- och klagomålshantering. 

Medarbetarenkätsundersökningen 

är gjord under hösten och den kommer att ske 

årligen för att vi hela tiden ska ha koll på hur våra 

medarbetare mår. Vi har genomfört chefsaspirantprogrammet 

med över 60 medarbetare under fem 

dagar och vi har startat ledarakademin vilket ska 

ge oss en viss försörjning av kompetenta chefer i 

framtiden. Vi har också infört en ny tillväxtenhet 

och anställt en EU-samordnare. 

åReTS resultat 

Kommunstyrelsen visar på ett överskott mot budget 

på 2 506 tkr. Resultatet kommenteras närmare 

under driftredovisningen. 

Resultaträkning TKR Budget utfall Avvikelse 

Intäkter 68 816 77 187 8 371 

Kostnader 145 116 150 981 -5 865 

Summa 76 300 73 794 2 506 

BuDGeTFÖRDelning Pensionsutbetlaningar 19,2 % 

7,8% 

Räddningstjänst 7,8 % 

Kommunledning 10,2 % 

Fastighetsförvaltning 25,6 % 

25,6% 

Landsbyggdsutveckling 0,3 % 

Ekonomikontor 6 % 

10,2% 0,3% 

2,7% 

Administrativa enheten 2,7 % 

IT-kontor 5,0 % 

Näringsliv och arbetsmarknad 6,3 % 

Personalkontor 5,6 % 

5% 

2,9% 

6% 

4,3% 

4,0% 

Samhällsbyggnadskontor 2,9 % 

Vägbidrag och trafiksäkerhet 4,3 % 

KS & politisk verksamhet 4,0 % 

6,3% 

5,6% 

19,2% 

76 


Driftsredovisning TKR Budget prognos Avvikelse 

 

KS och Politisk verksamhet 3 025 3 265 -240 

Kommunledning 7 775 7 444 331 

Administrativa enheten 2 034 1 589 445 

Näringsliv och arbetsmarknad 4 821 4 740 81 

Personalkontor 4 292 4 158 134 

Ekonomikontor 4 571 4 340 231 

IT-kontor 3 847 3 789 58 

Samhällsbyggnadskontor 2 235 2 293 -58 

Vägbidrag och trafiksäkerhet 3 253 2 490 763 

Landsbygdsutveckling 245 244 1 

Fastighetsförvaltningen 19 550 16 964 2 586 

Pensionsutbetalningar 14 668 15 909 -1 241 

Räddningstjänst 5 984 6 569 -585 

Summa 76 300 73 794 2 506 

Större intäktsavvikelser från budget (tkr) 7 830 

Projektredovisning3 376 

Arbetsmarknads åtaganden 1 497 

Fördelning av verksamhet 1 904 

Försäljning av tjänst 388 

Statens energimyndighet 280 

Myndighet för samhälls .sk 385 

Större kostnadsavvikelser från budget (tkr) 

Projektredovisning3 376 

arbetsmarknads åtaganden 1 497 

Fördelning av verksamhet 1 904 

Pensionspremie1 204 

Länstrafiken-698 

Myndighet för samhälls .sk 385 

HTF resultat -1 401 

EU-projekt KS -485 

Nyckeltal 2007 2008 2009 2010 2011 

Antal registrerade bygglov 157 153 144 130 121 

Antal registrerade bolag 934 941 957 975 940 

Antal ärenden 

Kommunstyrelsens arbetsutskott 267 270 233 234 273 

Kommunstyrelsen 169 92 102 80 137 

Kommunfullmäktige 109 77 76 106 88 

Kommunens kravverksamhet 

Antal ärenden 590 618 605 456 424 


77

DriftreDOVISning 

KS och Politisk verksamhet Kommunstyrelsen 

och verksamheterna; politiska ungdomsförbundet, 

mandat- och kanslistöd samt rådet för 

funktionshinder och pensionärsrådet visar sammantaget 

på ett underskott. 

Den största negativa avvikelsen visar KS på 

376 tkr och den beror på förändrad arvodering 

samt ersättning för förlorad arbetsförtjänst för 

de politiska mötena, vilka även de varit några 

fler under året. Mandat- och kanslistöd visar på 

ett litet underskott på 30 tkr medan resterande 

verksamheter visar på överskott mot budget. 

Kommunledning Under kommunledning finns 

verksamheter som är övergripande för kommun 

som exempelvis marknadsföring, kvalitetsarbete, 

KS till förfogande samt staben. Resultatet visar på 

ett överskott mot budget på 330 tkr. 

De verksamheter som visar på de största 

positiva avvikelserna är kommunledning 298 tkr 

samt KS till förfogande 139 tkr medan staben 

har negativ avvikelse på 108 tkr. 

Administrativa enheten Under administrativa enheten 

finns verksamheter som vaktmästeri, växel, 

alkoholhandläggare, information samt kommunledningskontoret. 

Enheten visar på en positiv avvikelse 

mot budget på 445 tkr. Under året är det köpt 

programvara W3D3 för registrering av hela organisationens 

handlingar. Kontoret erhåller ersättning 

från Barent Road för arbete som projektledare för 

föreningen. 

De stora positiva avvikelserna visar växeln 

165 tkr för minskade verksamhetskostnader samt 

vaktmästeriet 181 tkr som till stor del har att göra 

med införandet av Ipad till den politiska organisationen 

och därmed minskade kostnader för 

pappers-utskick. Alkoholhandläggaren har också 

överskott mot budget på 200 tkr där hälften är 

obudgeterade intäkter. Kommunledningskontoret 

visar på negativ avvikelse mot budget med 140 tkr 

vilket till största delen beror på ökade personalkostnader. 

Näringsliv och arbetsmarknad Tillväxtenheten 

fick nya resurser juni/augusti 2011 och har under 

denna period arbetat med att strukturera 

upp kostnaderna och få en kunskap om dess 

innehåll. 

OSA (Offentligt skyddad verksamhet) visa på 

ett underskott mot budget och ansvarig för dess 

verksamhet kommer inför våren 2012 ta fram en 

handlingsplan för att hålla kostnaden i linje med 

dess uppdrag. 

EU-projekt visar ett överskott på 485 tkr 2011 

som beror på att tillväxtenheten saknat resurser 

för att driva olika projekt. Alla tjänster är nu tillsatta 

och det kommer resultera i en ökad samverkan 

med andra aktörer i olika EU/Kolartic-projekt 

under 2012. 

Personalkontor Kontoret visar ett överskott för 

året som beror på en vakant tjänst. Detta överskott 

kompenserar underskottet på verksamheterna 

anpassning/omplacering, företagshälsovård 

och chefsaspirantprogrammet. 

Ekonomikontor Under rubriken ekonomikontor 

finns budgeten för avgiften till kommunförbundet, 

kommunens ansvarsförsäkringar, den övergripande 

lönepotten samt själva ekonomikontoret. 

Samtliga verksamheter visar ett överskott mot 

budget. De största positiva avvikelserna visar kontoret 

på 149 tkr som beror på ersättning för ett 

utökat uppdrag för ledning av kommunens bolag 

och kommunens försäkringar på 58 tkr. 

IT-kontor Ett litet överskott visas för IT-kontoret 

som beror på något ökade intäkter. 

Samhällsbyggnadskontoret Kontoret visar på ett 

litet underskott mot budget vilket beror på ökade 

kostnader för externt inköpta tjänster. 

Vägbidrag och trafiksäkerhet En återbetalning 

från Länstrafiken avseende år 2010 med 698 tkr 

ger ett överskott för verksamheten kollektivtrafik 

vilket är den stora avvikelsen. Resterande av verksamheterna 

visar på överskott mot budget med 

drygt 60 tkr. 

78 


Landsbygdsutveckling Kostnaderna har gått i 

linje med inplanerad verksamhet för år 2011. 

Fastighetsförvaltningen (se tabell nedan) Under 

fastighetsförvaltningen finns förutom kommunens 

alla fastigheter även verksamheterna skogoch 

jordbruksfastigheter samt verksamheterna 

Vatten och avlopp och avfallshanteringen. Skogsoch 

jordbruksfastigheterna är netto intäktsbudgeterade 

på 148 tkr respektive 194 tkr för 2011. 

Totalt visade fastighetsförvaltningen på ett överskott 

på 2 586 tkr. Den stora avvikelsen är vattenoch 

avlopp som visade på 1 518 tkr i överskott som 

beror på ökade intäkter och minskade kostnader, 

närmare redovisning finns under separat bokslut. 

Kommunens fastigheter visade även dessa en 

positiv avvikelse med 686 tkr som beror på minskade 

driftskostnader. 

Den verksamhet som uppvisade ett negativt 

resultat är kommunens skogsverksamhet på minus 

174 tkr. Underskottet beror på kostnader för 

“gröna jobb”. 

Avfallshanteringen visade på ett överskott på 

539 tkr för ökade intäkter. Nedan följer en avstämning 

av resultatet för behandling av avfall. 

PensionsutbetalningarResultatet för årets pensioner 

har under året belastats med två större kostnader 

och visar därför på ett underskott. Under 

året har nya FFU-avgångar beviljats som belastade 

resultatet med 430 tkr och en pensionslösning 

har avtalats om vilket medfört en ökad kostnad 

med 1 294 tkr inklusive löneskatt. 

Räddningstjänst Årets resultat visar på underskott 

med 585 tkr varav kapitalkostnaderna är på 187 tkr 

och resterande underskott beror i stora drag är 

personal utbildning/övnings kostnader samt kostnader 

för programvara och avtal med SOS alarm. 

Budgeten är beräknad på 119 larm vilket är 

väldigt lågt räknat då det under året har varit 204 

larm, vilket medfört att personalkostnader ökat. 

Övningar som måste göras enligt de krav som 

ställs från arbetsmiljöverket har belastat budgeten 

och bidragit till underskottet. 

FraMTID 

Under året kommer vi att ta de sista stegen i vår 

utveckling till att bli årets kvalitetskommun 2013. 

Vi kommer att utveckla medarbetarskapet för 

att skapa en ännu bättre kvalitet för de vi är till 

för. Vi kommer också att komma en bit närmare 

visionen att bli papperslösa med nya förändrade 

arbetssätt och användandet av den senaste tekniken 

som t ex införa smarta mobiltelefoner till 

alla anställda. Vi kommer också att verka för att 

införa nya sätt att premiera goda arbetsinsatser. 

Våra medarbetare är den viktigaste resursen vi har 

för att kunna bedriva en högkvalitativ och kostnadseffektiv 

verksamhet. En av de största utmaningar 

vi står inför är kompetensförsörjningen 

och det kommer att kräva ett mycket strategiskt 

arbete för att bli den attraktivaste arbetsgivaren 

Ett av de viktigaste målen är också att öka tillväxten. 

Vi kommer att målinriktat fortsätta attrahera 

nya företag och investerare att vilja etablera sig i 

HaparandaTornio. Vi har också en målsättning att 

minska våra lokalytor och ett sätt är att utveckla 

det redan påbörjade arbetet med flexkontor. 

Under året kommer också några mycket viktiga 

satsningar att bli färdiga och det är vårt nya gemensamma 

resecentrum och ett truckstop. Arbetet 

med Gränsparken fortgår och förhoppningsvis 

kan den invigas under 2013/14. 

Fastighetsförvaltningen – Avstämning av resultat för behandling av avfall 

2007 2008 2009 2010 2011 

Ingående fordran/skuld -255 -528 -1 072 -176 1 095 

Över-/underuttag -273 -544 896 1 271 539 

Utgående ackumuleras skuld 

avseende över-/underuttag -528 -1 072 -176 1 095 1 634 


79

MÅlredovisning 


mål > 

Marknadsföra och utveckla Haparanda som en besöksort. 

Inriktning Marknadsföra och utveckla Haparanda 

som en attraktiv handels- besöks- och boende ort. 

Utfall Varumärkesbarometern via Dagens Industri 

visar att vi stärker varumärkets igenkänningsgrad 

då vi mellan åren 2010 till 2011 ökat med 6,3 % 

igenkänningsfaktor. 


mål > 

Ett brett och dynamiskt näringsliv som ger fler Haparandabor arbete. 

Inriktning Minska arbetslösheten genom ett brett 

och dynamiskt näringsliv som ger fler haparandabor 

arbete 

Utfall Bedömningen är att målet är uppfyllt då den 

totala öppna arbetslösheten minskat med 1,4 % 

2010-2011. Näringslivsrankningen har gått upp 52 

placeringar samt att nya arbetsplatser tillkommit. 


mål > 


Inriktning Arbeta för fler nyetableringar – vilket 

skall generera 15 nya jobb/år. 

Utfall Målet bedöms som uppfyllt då det under året 

startat 57 nya företag. 


mål > 

Förankra och förbättra relationen till det lokala näringslivet. 

Inriktning Förankra och förbättra relationen till det 

lokala näringslivet för att kliva till topp 100. 

Utfall Målet är delvis uppnått då vi steg med 52 

placeringar och ligger nu på plats 185. 

mål > 

Utveckla och stimulera infrastrukturen i, till och från Haparanda 


Inriktning Öka antalet kollektivresenärer. 

Utfall Målet kan komma att uppnås med förändrade 

resvanor inom kommunkoncernen. 

Mätning görs under hösten. 

mål > 



Inriktning Medborgaren i centrum – öka inflytande 

och dialogen. Minoritetsfrågor, ungdomar, företagare, 

e-petitioner och tillgänglighet är prioriterade 

områden. 

Utfall Målet är uppnått då vi infört e-petitioner införs 

under 2011. Tillgängligheten kommer att öka för 

näringslivet och under sommaren har för ungdomar 

sommarlovsetreprenörer genomförts och en 

hanlingsplan om samverkan med UF är framtagen. 

80 


mål > 

Haparanda stad ska vara en attraktiv, kreativ och framtidsriktad arbetsplats. 


Inriktning Haparanda stad skall vara en attraktiv 

arbetsgivare. 

Utfall Genomförande av chefsaspirantprogrammet 

kommer är slutförd och och ledarakademien 

kommer har påbörjats under hösten. Nästan alla 

medarbetare har ett åtagande som är direkt kopplat 

mot HaparandaTornios vision. Samverkansavtal 

är under förhandling mellan arbetsgivaren och 

arbetstagarorganisationerna. 


mål > God ekonomisk hushållning (Budget och strategiplan 2011-2013). 

Inriktning God ekonomisk hushållning 

Utfall Kommunstyrelsen visar på en positiv avvikelse 

mot budgeten. 

mål > Förnyelse, kvalitet och inre effektivitet (Budget och strategiplan 2011-2013). 


Inriktning Internkontroll 

Utfall Arbetet med internkontollplaner samt utbildning 

av processledare påbörjat under året 

mål > 

Vi ska arbeta för ett livslångt och gränslöst lärande och stödja en positiv utveckling 

av verksamheten och eleven. 


Inriktning l En attitydförändring i hela samhället för 

att uppnå 100 % godkända resultat. 

Utfall Målet är inte uppnått då det är svårt att få till 

en attitydförändring på ett år. 

mål > 

Entreprenörskap och hållbart perspektiv ska profilera Haparandas skolor. 




Inriktning Entreprenörskap ska genomsyra hela 

den kommunala verksamheten. 

Inriktning Stimulera utbildningar som matchar 

behoven i regionen. 

Utfall Arbete med att påverka högskoleförbundet 

och det lokala näringslivet har gjorts under året. 

Inriktning KS: Nämndsövergripande samverkan 

kring barnkonventionen. 

Utfall Målet kan delvis uppfyllas då verksamhetsiden 

är antagen under 2011. 

Tillväxtenheten har påbörjat att göra företagsbesök 

för att inventera våra företagares utbildningsbehov 

samt har en löpande dialog med Högskoleförbundet 

och Handelsakademin. 

Utfall Målet kan delvis uppnås då utbildningsinsatser 

har gjorts förvaltningsövergripande. 


81

Samhällsbyggnadsnämnden 


Detaljplanen för bostadsområdet Tjärhovet södra 

har fastställts. Ett nytt camping, mäss och friluftsområde 

har planerats till Haparanda/Vuono och 

en ny plan har tagits fram för Seskarö camping. 

Inom På gränsen-området färdigställdes Victoriatorget 

som invigdes av kronprinsessan. 

Gränskanalen har byggts tillsammans med 

torget inom ett EU-projekt med finansering av 

EU:s strukturfond. Projektet har slutförts inom 

tidtabell. 

Staden har arbetat och fortsätter arbetet med 

att få till stånd en utveckling av järnvägsnätet och 

för att bli ett logistiskt centrum på Nordkalotten 

tillsammans med Torneå. Under hela året har 

arbetena pågått på Haparandabanan och kommunen 

medverkar aktivt för byggstart även på 

Norrbotniabanan. Haparanda kommer då att ha 

direkt tillgång till ett modernt järnvägsnät på både 

svensk och finsk sida för gods och svensk-finsk 

persontrafik. 

BugdeTFÖRDelning 

Samhällsbyggnadsnämnden 

100% 

100% 

Kommunen har under året fortsatt utveckla 

karttjänsten Infovisaren vilken levereras av Metria 

och kan användas av hela koncernen. 

lIVSMedel 

De flesta livsmedelsobjekt har fått ett kontrollbesök 

under året. 

HälSOSKydd 

Ett antal hälsoskyddsobjekt kontrolleras varje år 

enligt nämndens verksamhetsplan. Under året 

har hotell, campinganläggningar, frisersalonger, 

lokaler för fotvård och massage kontrollerats. 

MiljöskyDD 

Tillsyn enligt miljöbalken har bedrivits på tillstånds- 

och anmälningspliktiga verksamheter. 


Samhällsbyggnadsnämnden visar på ett litet 

överskott gentemot budget på 6 tkr. Samhällsbyggnadskontorets 

ekonomiska resultat redovisas 

under kommunstyrelsens verksamhetsberättelse 

FraMTID 

Besiktningar och tillsyn inom Samhällsbyggnadsnämndens 

område fortsätter enligt verksamhetsplaner 

som fastställs årligen. 

Resultaträkning TKR 

Budget utfall Avvikelse 

Intäkter 0 0 0 

Kostnader 395 389 6 

Summa 395 389 6 

Större intäktsavvikelser från budget (tkr) 0 

Större kostnadsavvikelser från budget (tkr) 0 

. 

82 


Målredovisning 


mål > 

Vi ska skapa ett hållbart, långsiktigt och klimatsmart Haparanda. 

Inriktning Säkra god livsmedelshantering. Utfall Samhällsbyggnadskontoret har under 2011 

utfört kontroller vid samtliga livsmedelsanläggningar, 

totalt 141 kontroller. 



Inriktning Säkra miljö- och hälsoskydd. 

Inriktning Främja miljö- och klimatsmart byggande. 

Utfall Inspektioner har utförts enligt verksamhetsplanen. 

Utfall Byggnadsinspektören/Energirådgivaren 

informerar om detta vid mottagande av bygglovsansökningar. 


mål > 


Inriktning Revidera översiktsplanen varje mandatperiod 

genom en demokratisk process. 

Utfall Översyn pågår. 


Inriktning God tillgänglighet skall beaktas. 

Utfall Kontoret har schema för bemanning. Personal 

ska alltid kunna nås ordinarie arbetsdagar. 


mål > 

Vi ska förbättra tillgängligheten inom, till och från Haparanda. 

Inriktning Kortast möjliga handläggningstid 

. 

Utfall Handläggningen av ärenden har skett inom 

utsatta tidsramar. 

mål > 

Vi ska arbeta för ett livslångt och gränslöst lärande och stödja en positiv utveckling av 

verksamheten och eleven. 


Inriktning Förankra och förbättra relationen till det 

lokala näringslivet för att kliva till topp 100. 

Utfall Målet är delvis uppnått då vi steg med 52 

placeringar och ligger nu på plats 185. 

mål > 

Utveckla och stimulera infrastrukturen i, till och från Haparanda 


Inriktning Vid varje beslut ta hänsyn till Barnkonventionen. 

Utfall En föreläsning om barnkonventionen har 

hållts för nämnden och kontoret. 


83

Barn- och ungdomsnämnden 


Förskola Förskolan har arbetat med att implementera 

den förändrade läroplanen. Arbetet inom målområdet 

för språk och matematik har utvecklats, 

pedagogerna har ordnat och deltagit i studiecirklar 

inom dessa ämnesområden. Skriva sig till läsning, 

som innebär att barnen med hjälp av datorn knäcker 

läskoden, fortsätter i förskolorna. Under året 

inskaffades ”läsplattor” till förskolorna och arbetet 

med användandet av dem pågår och utvecklas. 

Grundskola Grundskolan har under året arbetat 

med att implementera Lgr 11. Arbetet med att skriva 

sig till läsning pågår i de tidiga åren. 

System för elevdokumentation ”Info mentor” 

har utökats med familjewebben vilket innebär att 

föräldrar och elever har större möjlighet till delaktighet 

i elevens lärprocess. 

I satsningen med 1-1 har nu alla elever i åk 6-9 

tillgång till en egen dator. Eleverna i F-5 har minst 

en klassuppsättning per skola att tillgå. Att eleverna 

har tillgång till datorer innebär förändringar i 

arbetssättet i klassrummen. 

Tornedalsskolan Året präglades av införandet av gymnasiereformen 

Gy11. Genom ett gott arbete av lärare 

på gymnasieskolan och grundskolan i samverkan sågs 

en tydlig ökning av intresset för naturvetenskap bland 

eleverna i årskurs 9 vilket resulterade i att naturvetenskapsprogrammet 

återigen kunde ges vi skolan. 

Entreprenörsandan vid skolan utvecklades 

vidare och en handlingsplan för entreprenörskap 

fastställdes i samverkan med Ung företagsamhet i 

Norrbotten och Haparanda stads tillväxtenhet. Andelen 

elever i avslutningsklasserna med fullständigt 

avgångsbetyg låg kvar på en relativt god nivå. 

Fritid ungdom Under våren 2011 skedde inga större 

förändringar i verksamheten förutom att Station fick 

en ny verksamhetsansvarig. Två personer slutade 

under 2011 i verksamheten. Detta medförde att den 

dagliga skötseln av huset inte kunde ske på ett tillfredsställande 

sätt. 

Från och med hösten ändrade vi arbetssättet när 

det gäller arrangemangen genom att ha fler ungdomar 

direkt delaktiga i planeringen. Resultat blev över 

förväntan och vi tiodubblade antalet besökare. 

Vardagkvällarna har vi ökat med besökare men inte 

så mycket som vi hoppats. 

I november-december började vi arbeta med 

den nya inredningen i samarbete med inredningselever 

från SveFi. Den önskade effekten att öka 

antalet ungdomar i ”stora salen” uppfylldes. En 

del nya spel och annan inredning som gör Station 

mysigare att vara på har inhandlats. 

Fritid Satsningarna i Riekkola-Välivaara naturreservat 

har under året fortsatt. Ett nytt vägavsnitt har 

iordningställts för att ytterligare öka säkerheten vid 

möten mellan fordon och motionärer. 

Genom ett lokalt naturvårdsprojekt tillsammans 

med länsstyrelsen har en naturstig på 

cirka 4 km blivit klar under året. En ny energisnål 

belysning har installerats på 3 km-slingan. Ny 

spårmaskin har införskaffats som medfört rejält 

förbättrade skidspår. En skid-/pulkabacke med 

belysning har också färdigställts under 2011. 

Vid Seskarö skola har en ny näridrottsplats 

byggts och invigdes i augusti. Anläggningen är 

identisk med den som uppfördes under 2010 

vid stranden i centralorten. 

Under året upphandlades ny belysning till 

samtliga elljusspår i kommunen. Seskarö och Riekkola 

gjordes klart under året, Nikkala, Kukkola och 

Lappträsk kommer att färdigställas under 2012. 

Biblioteket Stadsbiblioteket har fortsatt sin genomgång 

av bibliotekets fysiska rum enligt plan 

för att öka tillgängligheten. Vi har kommit en bra 

bit på väg med ett ökat nyttjande av vårt utbud. 

Lånen har ökat och främst då barn- och ungdomsutlåningen. 

Den totala ökningen av utlånen 

2011 ligger på ca 7 000 fler utlån än året innan. 

Under året förnyades datorer, dels i den publika 

miljön, dels bland personal då datorerna var 

föråldrade. I övrigt inga oförutsedda händelser. 

Kultur Årets stora kulturella händelse var den sanningsenliga 

berättelsen om den modige och initiativrike 

Isak Mustaparta. Till grund för satsningen 

låg Olof Hederyds roman ”Isak Mustaparta Bottenvikspiraten”. 

Mustaparta lyftes fram som frontge- 

84 


stalt i satsningen på skärgårdsturism och kultur. 

Under året förärades Haparanda med tre nya 

offentliga utsmyckningar. Först ut var” Händelser 

vid älven” som finns i tullparken och är skapad av 

Jussi Taipaleenmäki. Sara Edströms ”Norrbottenskvinna”, 

en bronsskulptur med placering på torget 

invigdes senare under hösten. I november invigdes 

”Paraplyet”, en miljögestaltning av tjärhanteringen 

längs torneälven. Paraplyet är skapat av Pilar de 

Burgos och finns att beskåda i Tjärhovet. 

Kost och lokalvård Under året har Kost och lokalvården 

ingått i projektet ”Fokus matglädje”med 

Hushållningssällskapet och Jordbruksverket. Projektets 

syfte har varit att lyfta den offentliga måltiden. I 

Haparanda har fokus legat på skolmåltiderna. Inom 

projektet har föreläsningar med all pedagogisk personal 

samt Barn- och utbildningsnämndens ledamöter 

ingått. Skolmåltidspersonalen har även blivit 

utbildade och deltagit i workshopar där ett av resultaten 

blev en ny frukost- och mellanmålsmatsedel 

med mer variation och nyttigare innehåll. 


Totalt har förvaltningen gjort ett nollresultat. 


Intäkter 58 433 66 097 7 664 

Kostnader 294 148 301 808 -7 660 

Summa 235 715 235 711 4 

Större intäktsavvikelser från budget (tkr) 

Kulturverksamhet551 

Interkommunala avgifter grundskola 812 

Tornio Språkskolan 648 

Interkommunala avgifter gymnasiet 867 

Personalkostnader829 

Fritidsverksamhet682 

Kost och lokalvård 874 


Kulturverksamhet877 

Interkommunala avgifter gymnasiet 996 

Montessori1 084 

Personalkostnader1 873 

Fritidsverksamhet707 

Kost och lokalvård 645 


Gemensam verksamhet 24 393 24 356 37 

Förskola/grundskola/särskola 129 390 129 673 -283 

Ungdomsutbildning vuxenlärande 38 821 39 160 -339 

Kost/ lokalvård 815 587 228 

Resursstöd elevvård/ elevstöd 12 871 12 076 795 

Ungdomsverksamhet fritid 2 136 2 219 -83 

Kultur/ folkbildning 3 918 4 233 -315 

Stadsbibliotek 6 030 6 041 -11 

Fritidsverksamhet 17 341 17 366 -25 

Summa 235 715 235 711 4 

haparanda årsredovisning 2011 85


Gemensam verksamhet Den gemensamma verksamheten 

har gjort ett nollresultat, trots en ökad 

kostnad för barn och elever i friskolan Montessori 

med 1 Mkr. Detta har åstadkommits genom omprioriteringar. 

Förskola/grundskola/särskola I stort har förskolorna 

och grundskolan gjort ett nollresultat med 

ett undantag. I Marielundsskolans tidigare år har 

det varit behov av extra insatser vilket har gett det 

minusresultat som verksamheten uppvisar. 

Ungdomsutbildning vuxenlärande Underskottet 

på Tornedalsskolan beror i huvudsak på två händelser. 

Vid avvecklingen av Bojan uppstod ett fel vid 

budgetarbetet. I budgeten tillfördes inte full hyrestäckning. 

Därav ett underskott på drygt 400 tkr. Allt 

fler elever på byggprogrammet bidrog till högre 

kostnad än beräknat. Elever från annan ort balanserade 

upp de interkommunala ersättningarna. 

Kost/ lokalvård Kost och lokalvård har genom effektviseringar 

och omorganisation gjort ett överskott 

med 200 tkr. 

Resursstöd elevvård/ elevstöd På grund av avsaknad 

av behöriga sökanden har en specialpedagogtjänst 

varit vakant, vilket har gett upphov 

till ett överskott. 

Ungdomsverksamhet fritid På grund av ett 

indraget lönebidrag blev personalkostnaderna 

långt över budget. Under hösten minskades 

personalen på fredagar och verksamhetsansvarige 

gick in och arbetade kvällar för att hålla nere 

kostnaderna. All annan verksamhet har hållit nere 

kostnaderna så mycket som bara varit möjligt. En 

ny hyresgäst tillkom under 2011 och våra intäkter 

för arrangemang samt caféverksamheten ökade. 

Allt detta sammantaget har inneburit att underskottet 

ändå inte blivit så stort. 

Kultur/ folkbildning Vid ombyggnaden av biograflokalen, 

som i sig var externt finansierad, 

uppkom följdkostnader som inte var förutsedda. 

Stadsbibliotek Som en följd av ett aktivt ekonomiskt 

arbete har biblioteksverksamheten gjort ett 

nollresultat. 

Fritidsverksamhet Året började motigt med omfattande 

reparationer av sliten maskinpark. Detta har 

verksamheten kompenserats med återhållsamhet 

av material och besätta vakanser. Med dessa åtgärder 

har verksamheten i stort klarat ett nollresultat. 

23,9% 

54,9% 

5,5% 

7,4% 

10,3% 

0,3% 

0,9% 

1,7% 

2,6% 

BuDGeTFÖRDelning 

Gemensam verksamhet 10,3 % 

Ungdomsutbildning/vuxenlärande 16,5 % 

Förskola/grundskola/särskola 54,9 % 

Kost/lokalvård 0,3 % 

Ungdomsverksamhet/fritid 0,9 % 

Kultur/folkbildning 1,7 % 

Stadsbibiliotek 2,6 % 

Resursstöd/elevvvård/elevstöd 5,5 % 

Fritidverksamhet 7,4 % 

86 


FraMTID 

Förskola Förskolan kommer att arbeta med att 

hitta en balanserad helhet kring omsorg, fostran 

och lärande. Arbetet med läsplattor och dokumentation 

av verksamheten ska utvecklas, det 

innebär att förskolan måste införskaffa fler läsplattor 

och kompetens i att arbete med dem. Det 

systematiska kvalitetsarbetet ska synliggöras i det 

dagliga arbetet. 

Grundskola I Grundskolan skall fokus läggas på 

att utveckla läs-och skrivfärdigheterna. I arbetet 

med detta ses fördelar i att arbeta med läsplattor 

och datorer ”att skriva sig till läsning”. Implementeringen 

av Lgr 11 fortsätter och fler årskurser 

kommer att få betyg från ht 2012. Den formativa 

bedömningen måste utvecklas och vara ett verktyg 

till en högre måluppfyllelse. Systematiska kvalitetsarbetet 

skall bli en naturlig del i vardagen så 

att lärandeprocesserna tydliggör i verksamheten. 

januari vilket innebär att ungdom/fritids närvaro 

ute i skolorna kommer att bli mycket tydligare. 

Under mars öppnas motorgårdsverksamhet 

på Station. Som ett led i samarbetet med Torneå, 

kommer fritidsledare från Stationen att från vårvintern 

arbeta en kväll i veckan på en fritidsgård 

i Torneå. 

Fritid Byte till ny och energisnål belysning på 

elljusspåren kommer att slutföras under 2012. 

Projektering av ny idrottshall på Seskarö kommer 

att påbörjas under 2012 och byggnationen beräknas 

komma igång under 2013. 

Ytterligare en näridrottsplats planeras, placeringen 

torde i så fall bli Marielund. 

I Riekkola planeras att under 2012 iordningsställa 

de s.k. Riekkolaängarna till ett grönområde. 

Vidare planeras att ”knyta” ihop strandpromenaden 

med en naturstig till Riekkola, arbetet har 

delvis påbörjats. 

Tornedalsskolan Framtidstron vid skolan är stärkt 

genom de fattade politiska besluten angående 

en ny skolbyggnad. Orosmoln på himlen är de 

minskade ungdomskullarna samt ”elevtappet” till 

friskola på orten. Framtiden ställer krav på ökad 

samverkan med andra skolor. Ny lagstiftning kring 

vuxnas lärande kommer att ställa krav på förändring 

av organisation och resurstilldelning. 

Kost och lokalvård Under 2012 kommer fokus för 

Kost- och lokalvården ligga på god service och 

kundbemötande. En enkät kommer att skickas 

ut under våren. Personalen kommer att utbildas 

i de områden som prioriteras utifrån enkätens 

svar. För lokalvårdens del kommer satsningen 

på golvvårdsutbildning för all lokalvårdspersonal 

att fortsätta. Golvvårdsutbildningen fokuserar på 

kemikalieanvändning och nya miljövänliga städmetoder. 

Fritid ungdom För 2012 är redan en ny hyresgäst 

klar, inflyttning mars. Marknadsföringen för lokaler 

kommer att öka. Station har från och med 

januari 2012 även öppet måndag och lördag kväll. 

En fritidsledare med lönebidrag, är anställd sedan 

Biblioteket 2013 införs ett gemensamt bibliotek 

för Norrbotten. Detta för att öka tillgänglighet, 

utbud och servicegrad till låntagarna. Haparanda 

blir en del i det - ett nytt system införs, ny portal 

och översyn av bokbussens verksamhet kommer 

att fortgå. 

Kultur Tre nya offentliga utsmyckningar 

kommer att färdigställas under 2012. Konstnärliga 

miljögestaltningar för att hugfästa det 

historiska minnet av Tornvallen, Struwes meridianmätningar 

samt Närsta – femhörningen 

mot kyrkogårdsmuren. 

Inom ramen för den verksamhet som bedrivs 

av bestyrelsen Kukkolaforsens fiskemuseum 

planeras att ansöka om externa medel för 

renovering av kulturbyggnaderna. Även medel 

för dokumentation av de gamla och unika 

metoderna fiske vid Kukkolaforsen kommer 

att ansökas. 


87

MÅlredovisning 


mål > 

Marknadsföra och utveckla Haparanda som en besöksort. 

Inriktning Rikt och mångfaldigt kultur- och fritidsutbud. 

Utfall - 


mål > 


Inriktning Kvalitetssystem kost och lokalvård. 

Utfall Påbörjat. 



mål > 

Haparanda ska vara en attraktiv, säker och trygg kommun för alla att bo i och vilja flytta till. 

Inriktning Rikt och mångfaldigt kultur- och fritidsutbud. 

Inriktning Lokal kultur. Utfall - 

Utfall Flera nya satsningar på det rörliga friluftslivet 

har gjorts under året. 


Inriktning Nyskapande event varje år. Utfall - 


Inriktning Föreningsliv. Utfall - 


Inriktning Isbana. 

Utfall Dåliga isar gjorde det omöjligt att iordningställa 

isbanan. 

mål > 



Inriktning Ungdomsverksamhet. 

Utfall Ungdomens hus har ökat sina aktiviteter och 

därmed fått avsevärt fler besökare. 



Inriktning Kostnaden per invånare barnomsorg. 

Utfall Uppföljningen ej slutförd. 


Inriktning Kostnaden inom grund- och gymnasieskolan. 

Utfall Uppföljningen ej slutförd. 

88 



mål > 

Vi ska arbeta för ett livslångt och gränslöst lärande och stödja en positiv utveckling av 

verksamheten och eleven. 

Inriktning Attraktiva lärmiljöer. 

Utfall I satsningen på 1-1, en dator per elev, har 

nu alla elever i grundskolans åk 6 till 9 tillgång till 

en egen dator. För eleverna i F-5 finns tillgång till 

klassuppsättningar. I förskolan finns tillgång till 

läsplattor. 


Inriktning Meritvärde 215. 

Utfall Ej uppnått. 


Inriktning Utforma nytt kvalitetssystem för förskola/skola. 

Utfall Klart. 


Inriktning Fullständiga betyg. Utfall Skolan har ej nått målet att alla elever i åk 9 

har fullständiga betyg. 


Inriktning Slutbetyg gymnasieskolan. 

Utfall Vårterminen 2011 hade 82 % av eleverna 

slutbetyg. 

mål > 

Entreprenörskap och hållbart perspektiv ska profilera Haparandas skolor. 



Inriktning Entreprenörskap. 

Inriktning Utsatta barn och unga. 

Utfall Under året har olika utbildningsinsatser 

gjorts för att stödja pedagogerna i deras arbete 

med entreprenöriellt lärande. 

Utfall Start av familjenshus. 


Inriktning Attraktiv gymnasieskola. 

Utfall 64,5 % av våra elever valde kommunens 

gymnasieskola, 5,5 % valde gymnasieskola i Finland, 

29 % valde annan ort i Sverige och 1 % gjorde 

inget val. 


89

Socialnämnden 


Hemtjänsten Under 2011 förändrades verksamheten 

i Lundens servicehus. Det gjordes om till ett 

Trygghetsboende för personer som inte är i behov 

av omfattande bistånd men behöver en social 

trygghet. Dock blev ett antal vårdtagare kvar i 

Trygghetsboendet som egentligen borde erbjudits 

vård- och omsorgsboende. Den personalbemanning 

som var planerad höll därmed inte. 

Då korttidsenheten på Klippan är nedlagd 

och akutplatserna på Vårdcentralen inte funnits 

att tillgå under 2011 har det inneburit en ökad 

arbetsbelastning för hemtjänsten. Allt fler sjukvårdande 

uppgifter bedrivs inom verksamheten, personer 

kommer hem med kort varsel. Hemtjänsten 

har fått som en följd av detta arbeta allt mer med 

akut verksamhet. 

Lunden Verksamheten har varit i rörelse under 

hela 2011. Boendena har flyttat in/ut i delar av 

servicehuset på grund av ombyggnation av en 

husflygel. 

I juni 2011 öppnades Södergårdens vård- och 

omsorgsboende med 18-20 hyresgäster. Ny 

matordning togs i bruk för Solbacken och Södergårdens 

äldreboende. Fyrmålssystem infördes 

(frukost, lunch, middag och kvällsmål). 

Gruppbostäder och Dagverksamhet Serviceboendets 

personal och kommunens socialpsykiatri 

har haft gemensamma utbildningar. All personal 

är med i projektet KOOH I NOOR. 

Biståndsenheten Biståndsenheten har haft 

många svåra och komplicerade ärenden. Samarbetet 

med NLL har varit komplicerat och resurskrävande. 

I handläggningsarbetet har biståndsenheten 

märkt av ett större tryck mot hemtjänsten 

och det är svårare att bereda korttidsvistelse på 

grund av platsbrist. Även till vård- och omsorgsboenden 

har det varit ett hårt tryck. 

lov har tappat några utförare. Idag kan brukarna 

välja på kommunen, Villa vital eller Ariande. 

LSS-området, som är svårt att förutse, har varit 

ganska konstant, några har fallit från och några 

nya har kommit in. 

IFO Individ- och familjeomsorg omfattar både 

förebyggande verksamhet och individuellt inriktat 

utrednings- och behandlingsarbete. Individ och 

familjeomsorg skall särskilt beakta barnens situation 

i samhället. 

Barnskyddsärenden ökade kraftigt 2010-2011 

och försörjningsstödet likaså. Det har varit många 

nya ärenden som vuxenteamet fick på grud av att 

unga narkotikamissbrukare har varit i behov av 

vård och behandling. 

Under 2010 påbörjades uppbyggandet av 

verksamheten Familjestöd. Denna satsning har 

fortsatt under 2011 och har redan gett effekter i 

familjer som är i riskzonen. 

Familjens hus är en gemensam verksamhet 

med skola, svenska kyrkan och IFO. En socialsekreterare/familjestödjare 

medverkar i den verksamheten 

regelbundet. 

viljan som startade i slutet av 2010 har fortsatt 

med att utveckla sin verksamhet. Främst har 

det handlat om att bedriva anhörig- och barngrupper 

samt att erbjuda eftervård i samband med 

att klienterna kommit hem från behandlingshem. 

Integrationsenheten Året 2011 har Hvb-hemmet 

utökat sin verksamhet med Mobila teamet, med 

syftet att ge stöd till de ensamkommande barnen 

efter att de flyttat ut från hemmet. Bemanning har 

utökats med 2,6 tjänster. 

Kommunen har under året utvärderat mottagandet 

av flyktingar och skrivit ett gemensamt 

dokument kring mottagande av flyktingar i region 

Östra Norrbotten. Avsikten är att förbättra integrationen 

samt snabbare få ut flyktingen i självförsörjning. 

Socialpsykiatrin Socialpsykiatrins verksamhet 

är till för att rehabilitera psykiskt långtidssjuka 

till ett så behagligt liv som möjligt genom boendestöd. 

Det har varit ett mycket stabilt år 

där inga större händelser inträffat förutom att 

en ny klientgrupp börjar göra sig gällande. 

Det är unga med neuropsykiatri diagnoser. För 

att möta detta har fem st av personalen internutbildats. 

90 


Resursverkstaden Resursverkstadens uppgift är 

att tillhandahålla meningsfulla arbetsuppgifter 

till personer som är utanför den reguljära arbetsmarknaden. 

Det har även för Resursverkstaden varit ett 

stabilt år förutom att efterfrågan på verksamhetens 

varor och tjänster var låg i början av 

året, vilket påverkade verksamhetens intäkter 

negativt. Produktionen återhämtade sig något 

under hösten men kom inte upp i samma nivå 

som under 2010. Detta medförde att verksamhetens 

intäkter minskade. 


Socialförvaltningens resultat för år 2011 slutade 

på minus 9,3 Mkr. Detta beror i stor utsträckning 

på omorganisationer inom verksamheten, samt 

händelser i omvärlden som har medfört en mycket 

större belastning på kommunens individ och familjeomsorg. 

Samtidigt har landstinget stramat åt 

sina åtgärder, vilket medför att kommunen måste 

ta ett större omvårdnadsansvar över sina invånare. 


Intäkter 65 899 78 707 12 808 

Kostnader 254 694 276 765 -22 071 

Summa 188 795 198 058 -9 263 


Gemensam verksamhet 15 210 16 725 -1 515 

Stöd och omsorg, äldre 100 967 105 529 -4 562 

Stöd och omsorg, funktionsnedsatta 44 920 44 704 216 

Individ- och familjeomsorg 27 697 31 099 -3 402 

Summa 188 794 198 057 -9 263 

Större intäktsavvikelser från budget (tkr) 

LASS försäkringskassan 1 753 

Resursverkstad 1 148 

Instutionsvård398 

Projektverksamhet6 650 


LASS försäkringskassan 1 679 

Försörjningsstöd1 752 

Instutionsvård690 

Familjehemsplaceringar 1 310 

Projektverksamhet 6 697 

Resursverkstad966 

Personalkostnader5 400 


91


Gemensam verksamhet Underskottet i den 

gemensamma verksamheten härrör till större 

delen från oförutsedda utgifter i de olika verksamheterna. 

Stöd och omsorg, äldre Ökad belastning på 

hemtjänsten cirka 3 Mkr. 

Det nya boendet Södergården införde tremålssystem 

och 3-3 schema, ej budgeterad 

kostnad cirka 500 tkr. 

Som en följd av ombyggnationen vid Solbacken 

öppnades korttidsboende tillfälligt, kostnadsökning 

minst 500 tkr. 

Medicinskt färdigbehandlade har ökat kraftigt 

under året, ej budgeterad kostnad 470 tkr. 

andra utförsäkrade grupper har varit svår. Även 

människor med sociala handikapp, neuropsykiatriska 

diagnoser och psykiskt illamående står 

idag utanför samhällets ekonomiska stöd. Socialtjänsten 

och försörjningsstödet utgör den sista 

utposten för många. 

Institutionsvården för vuxna gick -670 tkr 

beroende på att många med missbruk nått 

en kulmen där socialtjänsten varit tvungen att 

ingripa. Familjehemsplaceringar för barn och 

unga hamnade på -1 107 tkr och institutionsvården 

för barn gick +539 tkr. Familjestödsarbetet 

har påbörjats, i syfte att stötta familjer på ett 

tidigt stadium och familjens hus är exempel på 

samarbetet mellan olika myndigheter för att nå 

unga familjer tidigt. 

Stöd och omsorg, funktionsnedsatta Stöd- och 

omsorg för funktionsnedsatta, budget i balans. 

Individ- och familjeomsorg På grund av den 

ökade ärendemängden blev situationen på IFO 

för många anställda ohållbart. Detta ökade behovet 

av handledning och i samband med sjukfrånvaro 

även rehabiliteringskostnader. 

IFO gjorde ett minus på försörjningsstödet 

med -1 661 tkr, vilket kan förklaras med att situationen 

på arbetsmarknaden för ungdomar och 

FraMTID 

Gemensam verksamhet Med utgångspunkt från 

en gemensam värdegrund, kvalitetsarbete, utökat 

IT-stöd och mer strukturerade arbetsformer 

skall verksamheten utvecklas. 

• Alla medarbetare skall ges tillgång till självservice. 

Detta kommer att innebära färre besök, 

färre telefonsamtal, mindre papper, samt mindre 

administrativa arbetsuppgifter när personalen 

själva lägger in alla ledigheter och frånvaro 

i systemet. 

23,9% 

8,1 

55,3% 

BuDGeTFÖRDelning 

Gemensam verksamhet 8.1 % 

Stöd och omsorg funktionsnedsatta 23,9 % 

14,7% 

Stöd och omsorg äldre 55,3 % 

Individ- och familjeomsorg 14,7 % 

92 


Stöd och omsorg, äldre Hemtjänsten är beroende 

av olika faktorer som t ex tillgången 

till vård- och omsorgsboende, korttidsboende, 

avlastningsenhet och dagverksamhet. 

Personalresurserna inom hemtjänsten måste 

grundligt genomlysas då arbetsbelastningen 

ökat och arbetsuppgifterna blivit allt mer omfattande. 

• För att lätta på trycket i hemtjänsten och bättre 

möta behovet av platser i vård- och omsorgsboede 

bör ett korttidsboende inrättas. 

Individ- och familjeomsorg Det finns ett stort 

behov att samarbetet med arbetsförmedlingen 

intensifieras så att konkreta åtgärder sätts in för 

de 18-26 åringar som idag inte har någon a- 

kassa och aldrig förut haft ett arbete. 

• Arbetsprocesser på IFO skall bättre planeras och 

beskrivas för att säkerställa att insatsernas inriktning 

och omfattning blir tydliga och i möjligaste 

mån utformas tillsammans med den enskilde 

eller de berörda grupperna. 

• Gemensamma rutiner för IFO och skolan skall 

tas fram. 

• FAMN-projektet (barn som bevittnat våld eller 

lever i våldsmiljöer) skall förankras hos personalen. 

• Evidensbaserad praktik skall implementeras hos 

personalen. 

• Öka samarbetet med kommuner i Östra – 

Norrbotten och Torneå. 

• Ökat arbete på fältet gällande ungdomar 

på glid tillsammans med Ungdomens hus i 

Haparanda. 

Integrationsenheten Antalet asylplatser kommer 

att ses över, handläggningstiden för uppehållstillstånd 

har minskat avsevärt, kommunen får svårt 

att leva upp till överenskommelsen om avtalade 

asylplatser. 

• Se över det samlade mottagandet av flyktingar 

för att underlätta för dem att klara självförsörjning. 

på medarbetarnas kompetens. Vidare så kommer 

det att finnas ett behov av att skapa en enhet för 

att ta hand om personer med andra funktionshinder 

av typen korsakoffs och demenser. 

Resursverkstad Resursverkstaden är beroende 

av att ha meningsfulla arbetsuppgifter till dem 

som verksamheten skall ta hand om. I en framtid 

måste verksamheten breddas för att minska sårbarheten. 

Vidare så är verksamheten även beroende 

av intäkter från arbetsförmedlingen vilket är 

avgörande för verksamhetens fortlevnad. 

Social psykiatrin I en framtid kommer socialpsykiatrin 

möta nya klientgrupper såsom unga med 

neuropsykiatri. Detta kommer att ställa höga krav 


93

Målredovisning 


mål > 


Inriktning Aktivt informera om Lagen Om Valfrihet 

(LOV). 

Utfall Socialförvaltningen har vid fyra tillfällen 

under januari-april informerat såväl allmänheten, 

presumtiva vårdtagare och boenden samt potentiella 

företagare/utförare om valfrihetssystemet 

inom hemtjänsten. Biståndsenheten har fortlöpande 

vid varje enskilt ärende lämnat information 

om valfrihet av utförare. 


mål > 


Inriktning En miljöplan för förvaltningen upprättas 

tillsammans med kommunens klimatstrateg. 

Utfall Miljöstrategen är inbokad på flera platser, har 

hunnit vara på några, arbetet pågår enligt plan. 


mål > 

Haparanda ska vara en attraktiv, säker och trygg kommun för alla att bo i och vilja flytta till. 

Inriktning Aktivt samverka med andra myndigheter 

och föreningar för ett tryggare Haparanda. 

Utfall Avtal tecknat med några frivilligföreningar, 

fler är på gång. 





mål > 


Inriktning Hög kundnöjdhet gällande bemötande, 

tillgänglighet, delaktighet och kunnig personal. 

Inriktning Alla verksamheter tillämpar BBIC (Barnens 

Behov i Centrum) som metod i de ärenden 

där barn finns med. 

Inriktning Alla verksamheter skall i såväl handläggning 

som verkställighet beakta de mål som är 

uppsatta i FN:s barn- och kvinnokonvention. 

Inriktning Mer kulturinslag inom socialnämndens 

verksamhetsområde 

Utfall Arbete pågår med kompetensutvecklingsplaner 

för hela socialförvaltningen. 

Utfall Metoden tillämpas och arbete pågår med att 

förverkliga målet. Utbildning inom BBIC är inbokad 

under maj och juni månad. 

Utfall I och med att kommunen fått ordinarie BBIC 

licens finns barnkonventionens intentioner inbyggt 

i utredningsmallarna och systemet. 

Utfall Arbete pågår. 

mål > 

Vi ska förbättra tillgängligheten inom, till och från Haparanda. 


Inriktning Alla brukare ur minoritetsspråksgrupperna 

skall bemötas på sitt eget språk. 

Utfall Det finns alltid tillgång till tvåspråkig personal 

alternativt att tolkhjälp kan erhållas omedelbart 

genom kollega. 

94 



mål > 

Haparanda stad ska vara en attraktiv, kreativ och framtidsriktad arbetsplats. 

Inriktning Frisknärvaron bland anställda ska öka. Utfall Arbete pågår inom hela förvaltningen. 

För nämndens verksamhetsområde är målet att 

frisknärvaron skall uppgå till 96 % (sjukfrånvaron 

högst 4 %). 



Inriktning Budgeten skall vara i balans. 

Utfall Målet gick ej att nå i år p g a ökade kostnader 

inom områdena försörjningsstöd, barnskydd, 

missbruksvård och hemtjänst. 


mål > Förnyelse, kvalitet och inre effektivitet (Budget och strategiplan 2011-2013). 

Inriktning Socialtjänsten skall prioritera förebyggande 

Utfall Arbete pågår. 

arbete. 


Inriktning Socialtjänsten skall aktivt förbättra 

kvaliten. 

Utfall Arbete pågår inom samtliga verksamheter. 

Vad gäller avvikelsehantering behöver man omarbeta 

rutiner enligt de nya reglerna. Arbetet pågår 

inom samtliga berörda verksamheter. 


95

ägandeandel i bolag, stiftelser & kommunala förbund 

50% 


Värmeverk AB 

35% 

Bottensvikens 

Reningsverk AB 

100% 

Stiftelsen 


bostäder AB 

100% 


Teknik & 

Fastighets AB 

27,89% 

Högskoleförbundet 

Östra Norrbotten 

3,57% 

Norrbottens 

Energikontor 

2% 

Länstrafiken 

Norrbotten 

4,55% 

2% 

0,2% 

Filmpool Nord AB 

IT Norrbotten AB 

Kommuninvest 

0,5% 

2,44% 

1,45% 

Lappiahalli OY 

IUC Norrbotten AB 

Bothnian Arc 

96 


Bolag och stiftelser 

KOMMunens ägande i bolag 

OCh stiftelser 

Haparanda Teknik & Fastighets AB ägs till 100%, 

Bottenvikens Reningsverk AB till 35 %, Haparanda 

Värmeverk AB till 50 % och Stiftelsen Haparandabostäder 

till 100 %. 

aFFÄRSDRIVande veRKSamhet 

Den affärsdrivande verksamheten i kommunen 

omfattar avloppsrening, värmeproduktion och 

bostäder. Med affärsdrivande avses att verksamheterna 

inte skall vara skattefinansierade utan 

finansieras med avgifter. 

I nedan följande uppställningar redovisas bolagens 

och stiftelsens resultat i relation till kommunens 

ägarandel. 

Haparanda Teknik och Fastighets AB 

Bolaget som ägs till 100 % av Haparanda stad 

startade sin verksamhet 2006 och har till syfte 

att driva kommunalteknisk verksamhet såsom 

drift och underhåll av kommunens gator, vägar, 

vattenoch avloppsanläggningar. Bolaget skall 

också förvalta kommunala fastigheter samt Stiftelsen 

Haparandabostäders fastigheter. Bolaget 

handhar även den administrativa förvaltningen av 

Bottenvikens Reningsverk AB. 

åRet som gåTT 

Upphandlingar har skett på underhållsarbeten 

och ett utbyte av vägbelysning. Energieffektiviseringar 

har gjorts i och med att ombyggnad till 

frikyla på förvaltningshuset. På Mattila vattenverk 

har filterkåpor i de åtta sandfilterbassängerna 

bytts ut samt att en ny kompressor installerats, 

detta kommer leda till en bättre filtrering av vattnet. 

En ny vägbelysning har byggts på GC-väg 

Granvik- Marielund samt att ny vägbelysning 

etapp 2 färdigställdes i norra kommundelen. Även 

vägbelysning längs väg 99 tändes under hösten. 

ÅreTS resultat 

Haparanda Teknik & Fastighets AB 100 % 

Resultaträkning, tkr 2010 2011 

Intäkter 59 677 58 216 

Kostnader -59 467 -57 878 

Avskrivningar -217 -303 

Verksamhetens netto -7 35 

Finansnetto 21 -35 

Årets resultat 14 0 

Årets resultat blir +/- 0 sedan en kreditering av 

förvaltningsersättningen skett mot Haparanda 

kommun. Förutom den så har ett lager tagits upp 

till cirka 1 500 tkr, Detta lager är något större än 

resultatet före krediteringen. Energipriserna har 

varit låga 2011, dock har det varit många kostnader 

som härrörs från vattenläckage och underhåll 

av fastigheter som gått över budget. För att bibehålla 

resultatnivån har bolaget tagit åtgärder i att 

sänka enerianvändningen framöver bland annat 

genom att en upphandling av vägbelysning med 

lampor som kräver lägre energi. 

FraMTIDen 

Under 2012 skall underhållsplaner upprättas för 

vägnätet, Va-nätet, grönyteskötsel samt samtliga 

fastigheter. 

Upphandlingar gällande snöröjning, anäggningsavtal 

samt energiuppföljningsprogram skall 

genomföras under 2012 


97

Stiftelsen Haparandabostäder 

Stiftelsen som är ett allmännyttigt bostadsföretag 

har till mål för sin verksamhet att inom Haparanda 

stad förvärva, äga och förvalta fastigheter eller 

tomträtter samt bygga bostäder, affärslägenheter 

och kollektiva anordningar. Från 2006 har Haparanda 

Teknik & Fastighets AB förvaltat stiftelsens 

fastighetsbestånd.. 


Den största investeringen som gjorts är på Gläntan 

10 där en ombyggnad av hus B skett av bostadsrum 

till skollokaler. En kundenkät har gjorts 

under året vilken gav positivt utslag, vissa åtgärder 

kommer att genomföras utifrån resultatet på 

denna. 


Stiftelsen Haparandabostäder 100 % 


Intäkter 38 357 38 497 

Kostnader -27 760 -25 981 

Avskrivningar -2 828 -2 907 

Verksamhetens netto 7 769 9 609 

Finansnetto -5 535 -6 200 

Haparanda värmeverk AB 

Bolaget bildades 1984 som ett resultat av samarbetet 

mellan Vattenfall AB och Haparanda stad. 

Syftet med bolaget är att skapa förutsättningar för 

en biobränslemarknad i regionen och att utveckla 

biobränsleproducerad fjärrvärme. Verksamheten 

omfattar produktion, distribution och försäljning 

av fjärrvärme inom Haparanda tätort. Bolaget ägs 

till lika delar av Vattenfall AB (publ) och Haparanda 

stad. Bolagets verksamhet regleras i ett konsortialavtal 

som upprättades i samband med bolagsbildningen. 

Bolaget har ett samarbete med Torneå 

stad. Fjärrvärmenäten i de två städerna har kopplats 

samman och bolaget köper energi från Torneå. 


Driften vid vår egen produktionsanläggning har 

varit relativt stabil med hög tillgänglighet. Övertidsuttagen 

är 30 % lägre jämfört med 2010. En 

stabil drift och säker leverans från Finland är den 

huvudsakliga orsaken till detta. Det har varit en 

del problem med stokermatare samt pelletssilos, 

men i stort har driften förlöpt mycket bra. 2011 

har varit ett svagt år beträffande nyförsäljning. 

Endast tre nya anslutningar har genomförts. 

Årets resultat 2 234 3 409 

Det positiva resultatet beror till stor del på låga 

el- och uppvärmningskostnader (+810 tkr) i samband 

med en mild höst och vinter i kombination 

med låga elpriser Räntekostnaderna har varit 

lägre än budgeterat (+640 tkr). Även intäkterna 

har varit högre än beräknat (+ 1 691 tkr). 

Kundaktiviteter 

Vi har genomfört årets dialog/Reko möten i november 

med cirka 45 besökande kunder. 

Vi har genomfört ett VIP-arrangemang i 

coop Arena i oktober i samband med en match 

mellan Luleå och Brynäs. 

Vi har haft löpande kontakter med våra största 

kunder under året. 

FraMTIDen 

Upphandlingar kommer att ske på snöröjning 

samt värmepumpsanläggningar i Karungi. Även 

inbrottslarm och digitala lås kommer att upphandlas 

under året. 

Under 2012 skall stiftelsen investera i ett energiuppföljningsprogram. 


Haparanda Värmeverk AB 50 % 


Intäkter 19 090 17 130 

Kostnader -13 337 -12 153 

Avskrivningar -1 963 -1 939 

Verksamhetens netto 3 790 3 038 

Finansnetto -344 -275 

Bokslutsdisposition -3 456 -2 847 

Årets resultat -10 -84 

98 


Intäktsmässigt tappar bolaget cirka 2,8 Mkr på 

den minskade försäljningsvolymen. Med det i 

beaktande är årets resultat att anses vara tillfredställande. 

FraMTIDen 

Förhandlingarna med Torneå Energi är på väg in i 

en slutfas och ambitionen är att avtalet skall vara 

omförhandlat till halvårsskiftet. 

Totalt sett har bolaget köpt värme från Torneå 

energi till ett värde av 13,44 Mkr. Det genomsnittliga 

priset bolaget betalade inklusiveCO 2 

blev 259 

kr/m3. Det kan vara bra att känna till vissa saker 

inför kommande säsong. Eurokursen har varit låg 

och CO 2 

-avgifterna har i det närmaste halverats. 

Det är faktorer som inte kan påverkas. Under året 

utvecklades bägge dessa faktorer på ett för bolaget 

mycket gynnsamt sätt. 

Årets resultat visar +/- 0 efter att en bokslutsdisposition 

från 2010 nyttjats. Utan denna hade resultatet 

visat -608 tkr. Det är framförallt kostnader 

för löner, slamhantering,räntekostnader, kemikalier 

och miljöavgifter som blivit högre än förväntat 

under 2011. Det finns ännu drygt 1 500 tkr kvar 

att nyttja av bokslutsdispositionen och företaget 

har vidtagit åtgärder för att resultatet de närmaste 

åren skall komma i balans. 

FraMTIDen 

Ny upphandling gällande värmeåtervinningen 

kommer att göras. Även en utredning gällande en 

uppsamlingsledning som går efter Torneälven till 

Tjärhovets huvudpumpstation kommer att göras. 

Syftet med utredningen är att motverka befintligt 

inläckage av vatten. 

Bottenvikens reningsverk AB 

Bolaget har till föremål för sin verksamhet att 

rena utsläpp av avloppsvatten från Haparanda 

stad och Torneå stad i enlighet med Gränsälvskommissionens 

och andra myndigheters krav. 

Bolaget ägs till 65 % av Torneå stad och 35 % av 

Haparanda stad.. 


2011 har varit det första året utan bryggerianslutning. 

Under året har tilluftsaggregetat har bytts 

bytt ut efter att ha frusit sönder under vintern. 

En upphandling av värmeåtervinning från utgående 

vattenflöde har gjorts, men överklagats. Alla 

utsläppsvärden har hållits. 


Bottenvikens Reningsverk AB 35 % 

Resultaträkning, Tkr 2010 2011 

Intäkter 4 799 3 671 

Kostnader -3 139 -2 815 

Avskrivningar -1 191 -916 

Verksamhetens netto 469 -60 

Finansnetto 292 -153 

Bokslutsdisposition -760 213 

Årets resultat 1 0 


99

REDOVISNINGSPRINCIPER 

Haparanda kommuns redovisning bygger på god kommunal 

redovisningssed i huvudsaklig överensstämmelse med 

Kommunförbundets, Rådet för kommunal redovisning och 

Komrevs rekommendationer, redovisningslagen samt i 

tillämpliga delar med bokföringslagen. 

ANLÄGGNINGSTIllGånGAR 

Kommunen redovisar sina lånekostnader för 

anläggningstillgångar enligt huvudregeln, det vill 

säga de belastar resultatet i den period de uppkommer. 

Materiella anläggningstillgångarna upptas 

till anskaffningskostnaden minus eventuellt investeringsbidrag. 

Avsteg görs från den beloppsgräns 

som Skatteverkets allmänna råd gällande 

stora företag har för vad som är att betrakta 

som en investering. Kommunens definierar en 

anläggningstillgång som en investering när anskaffningsvärdet 

överstigande ett prisbasbelopp 

exklusive moms. 

FinanSIella anlÄGGninGSTIllgångar 

Placeringsmedlen redovisas till det lägsta värdet 

av anskaffningsvärde och marknadsvärde. Övriga 

finansiella anläggningstillgångar upptas till anskaffningsvärde. 

AVSKRIVNINGAR 

Avskrivningstiden är linjär och beräknas utifrån 

investeringens ekonomiska livslängd (nyttjandeperiod) 

för materiella anläggningstillgångar och 

påbörjas månaden efter anskaffning skett. 

Ändring i redovisningsprincipen har gjorts gällande 

större investeringar med EU-bidrag. Dessa 

påbörjar sin avskrivning när de färdigställs (tas i 

bruk). Ingen omprövning av avskrivningstider har 

gjorts under året. 

PERIODISERINGAR 

Redovisning av intäkter och kostnader har till 

övervägande delen skett enligt bokföringsmässiga 

grunder detta innebärande att de bokförts i 

den period de uppstått vilket även omfattar löner, 

semesterersättningar och övriga löneförmåner. 

PENSIOneR 

Pensionsåtagandet redovisas enligt blandade modellen. 

Årets förändring av pensionsavsättningen 

redovisas bland verksamhetens kostnader och 

den del av kostnaden som definieras som räntekostnad 

redovisas bland finansiella kostnader. 

Särskild löneskatt redovisas på samma sätt som 

pensionsförmånerna, d.v.s. som avsättning eller 

bland ansvarsförbindelserna beroende på intjänandeperiod. 

Pensionsavsättning Pension intjänad före 1998- 

01-01 redovisas bland ansvarsförbindelser. 

Pensionsskuld Nyintjänad pension 1998-01-01 

- 1999-12-31 skuldbokförs som en avsättning. 

Från och med år 2000 är den förmånsbestämda 

ålderspensionen bortförsäkrad. 

Pensionsförmåner Allt intjänande från 2000-01- 

01 betalas ut till de anställda för egen förvaltning. 

Upplupna premier redovisas därför som en kortfristig 

skuld fram till utbetalningstillfället. 

SKATTEINTÄKTER 

Kommunen tillämpar rekommendationen från 

”Rådet för kommunal redovisning” vad gäller 

redovisning av kommunalskatt vilket innebärande 

att kommunalskatten redovisas i den period den 

beskattningsbara inkomsten intjänas av de skattskyldiga. 

I bokslutet redovisar differensen mellan 

slutlig och redovisad skatteintäkt 2010 som en 

justeringspost. 

100 


SEMESTERLÖNE- OCH FERIESKULD 

De anställdas fordran på kommunen i form av 

sparade semesterdagar och lärarnas fordran på 

kommunen i form av inarbetad semester skuldbokförs 

som kortfristig skuld. Förändringen av 

skulden har bokförts bland verksamhetens 

kostnader. 

VA-REDOVISNING 

Över- och underuttag periodiseras och notas 

under Va-bokslutet. Förlusttäckning för överuttag 

skall återställas inom tre år. Avskrivningar påbörjas 

månaden efter det att investeringen gjorts och 

bedöms efter ekonomisk livslängd. 

Ändring av redovisningsprincip för anslutningsavgifter 

sker från år 2009. Överstiger intäkterna 

för anslutningsavgifterna kostnaderna för 

anslutningsavgifter under året, ska den överskjutande 

delen av intäkterna periodiseras efter anskaffningens 

avskrivningstid. 

SAMManSTÄllD REDOVISNING 

Har upprättats enligt förvärvsmetoden med 

proportionell konsolidering. Med proportionell 

konsolidering menas att endast ägda andelar av 

dotterföretagens resultat- och balansräkningar 

tas in i den sammanställda redovisningen. Förvärvsmetoden 

innebär att förvärvat eget kapital 

elimineras. Då den sammanställda redovisningen 

endast skall visa ”koncernens” relationer med 

omvärlden har interna mellanhavanden inom 

”koncernen” eliminerats. 

Den sammanställda redovisningen omfattar 

förutom kommunen de bolag och stiftelser i vilka 

kommunen har ett bestämmande eller betydande 

inflytande. Med betydande avses de fall där kommunens 

röstandel överstiger 20 % upp till 50 % 

och bestämmande avser röstandelar över 50 %. I 

den sammanställda redovisningen undantas företagen, 

trots röstandel som överstiger 20 %, där 

verksamhet definieras som obetydlig vilket betyder 

att kommunens andel av omsättningen och 

omslutningen är mindre än 2 % av skatteintäkter 

och statsbidrag samt företag som väntas avyttras 

inom ett år. Den uppskjutna skatten (26,3 %) i 

bolagets obeskattade reserver har redovisats som 

en avsättning och resterande del har hänförts till 

eget kapital. 

INTERN REDOVISNING 

Kostnaden för sociala avgifter fördelas på verksamheten 

via ett procentuellt påslag på lönekostnaden. 

För 2010 uppgick påslaget till 38,56 % för 

anställda från 27 år och uppåt och för anställda 

som vid årets ingång inte fyllt 26 år var kostnaden 

21,39 %. För anställda födda 1938-1944 var den 

totala arbetsgivaravgiften på 15,18 %. 

På anläggningstillgångarnas bokförda värde 

beräknas en intern räntekostnad som belastar 

verksamheten med 4,0 %. 

FÖRÄNDRING AV REDOVISNINGSPRINCIP 

Under året har förändring av redovisningsprincip 

skett för finansiella tillgångar i enlighet med RKR 

20. Omföring har gjorts av de placeringsmedlen 

som skall redovisas till det lägsta värdet av 

anskaffningsvärde och marknadsvärde till omsättningstillgångar. 

Resterande placeringsmedel 

avseende strukturerade produkter som kommunen 

har finns kvar under finansiella anläggningstillgångar 

och värderas till anskaffningsvärde. 


101

102 



103

FÖRSLAG TILL BESLUT 

Med hänvisning till innehållet i denna årsredovisning per 31 december 2011 föreslår 

kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar 

Att årsredovisningen för 2011 godkänns 

Haparanda december 2011 

Gunnel Simu 

Ordförande 

Patrik Oja 

Kommunchef 

104 


evisionsberättelse 

Vi har granskat kommunstyrelsens och övriga 

nämnders verksamhet, och i vår roll som utsedda 

lekmannarevisorer och förtroendevalda revisorer 

även verksamheten i kommunens företag. 

Granskningen har utförts i enlighet med kommunallagen, 

god revisionssed i kommunal verksamhet 

samt kommunens revisionsreglemente. 

Granskningen har inriktats mot kommunstyrelsens 

och de övriga nämndernas styrning, 

uppföljning och kontroll. Vi har så långt som 

möjligt bedömt ändamålsenlighet och effektivitet 

i verksamheten, samt granskat räkenskaperna och 

den interna kontrollen. Vi har i våra prioriteringar 

av granskningsinsatser utgått från en bedömning 

av väsentlighet och risk och omsatt prioriteringarna 

i en revisionsplan för året. Revisionsinsatserna 

har dels genomförts i form av övergripande 

granskning av styrelsens respektive nämndernas 

ansvarsutövande, och dels av fördjupade granskningsinsatser 

där vi så funnit erforderligt. 

Redogörelse 

Granskning av styrelsens och nämndernas ansvarsutövande 

har inriktats mot följande områden: 

• Övergripande styrning och kontroll av verksamhet 

och ekonomi 

• Uppföljning av 2011 års ansvarsutövande 

• Verkställande av kommunfullmäktigeuppdrag 

Sammantaget visar granskningen att ansvarsutövandet 

i styrelsen och nämnderna i stort har varit 

tillräckligt inom de granskade områdena. Vår bedömning 

grundar sig på att vi har kunnat verifiera 

aktiva åtgärder inom styrelsen och nämnderna i 

syfte att styra, följa upp och kontrollera verksamheten. 

Vidare visar granskningen bl a att 

• det finns ett behov av att förbättra styrning och 

kontroll avseende minoritetsspråksprogrammets 

förverkligande. 

• ett arbete har påbörjats med att se över barnkonventionens 

implementering i organisationen 

främst genom utbildningsinsatser. Dock kvarstår 

behovet av att analysera på vilket sätt den ska 

förverkligas inom styrelsen och övriga nämnder. 

• styrning och kontroll utifrån fullmäktiges mål 

och prioriterade områden har utvecklats men att 

det fortfarande återstår arbete, bl a en översyn 

av kommunens samtliga styrande dokument, 

innan kvalitetssystemet är helt anpassat till all 

relevant styrning. 

• det finns ett behov av att utveckla återrapporteringsrutinerna 

utifrån fullmäktiges direktiv till 

styrelsen avseende den årlig uppföljningen av 

kommunens engagemang i Provincia Bothniensis, 

Högskoleförbundet, Tornedalsrådet, Bottenviksbågen, 

Barentsväg och IT Norrbotten. 

Resultatet av de fördjupade granskningar vi genomfört 

visar bl a att: 

• barn- och ungdomsnämnden inte till fullo bedriver 

en ändamålsenlig fritidsverksamhet med 

tillräcklig intern kontroll bl a utifrån att det inte 

är säkerställt att planering, uppföljning och 

utvärdering sker av hur fritidshemmet arbetar i 

relation till skollagen och läroplanen. 

• kommunstyrelsens kompetensförsörjningsarbete 

inte är ändamålsenligt till alla delar utifrån ett 

strategiskt perspektiv. En fastställd och dokumenterad 

strategi saknas. Vissa underlag avseende 

det framtida personalbehovet finns, dock 

ej tillräckligt omfattande för att utgöra grunden 

till en kompetensförsörjningsplan. 

• kommunstyrelsen och nämnderna i stor utsträckning 

bedriver ett ändamålsenligt miljöarbete, 

men att delar av arbetet utifrån miljömål 

är i behov av att utvecklas och tydliggöras samt 

att den interna kontrollen inte är tillräcklig i alla 

delar. 

• kommunstyrelsen till vissa delar har tillsett att 

ägarstyrningen avseende de helägda kommunala 

företagen är ändamålsenlig. Vidare att kommunstyrelsen 

inte till fullo utövar sin uppsiktsplikt 

på ett ändamålsenligt och tillfredsställande 

sätt, bl a utifrån att ägardialogen som syftar till 

att styra bolaget och stiftelsen inte är tillräcklig. 


105

Resultatet från granskningen av Haparandas 

finansiella rapporter visar bl a att: 

• delårsrapporten i allt väsentligt uppfyller kraven i 

den kommunala redovisningslagen och är upprättad 

enligt god redovisningssed. Rapportens 

förvaltningsberättelse bör utvecklas främst vad 

avser utvärdering av mål för god ekonomisk 

hushållning. 

• årsredovisningen i allt väsentligt redogör för 

utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering 

och den ekonomiska ställningen samt att 

årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven 

på rättvisande räkenskaper och är upprättad 

enligt god redovisningssed. Granskning funnit 

att staden löpande anpassar sig till god redovisningssed 

enligt de rekommendationer som 

rådet för kommunal redovisning ger ut. 

• staden lever upp till kommunallagens krav på en 

ekonomi i balans men har en svag ekonomisk 

ställning. 

• en bedömning av om utfallen är förenliga med 

fullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning 

har inte låtit sig göras beroende på otydlighet 

när det gäller såväl fullmäktiges mål som kommunstyrelsens 

utvärdering av dessa. 

Till revisionsberättelsen har fogats en förteckning 

över de sakkunnigas revisionsrapporter vilka 

löpande under året delgetts fullmäktige. Granskningsrapporter 

för den lekmanna-/ förtroendemannarevision 

som genomförts i de kommunala 

företagen redovisas i särskild ordning. 

AnSVaRSFRIhet 

Vi tillstyrker att styrelser och nämnder samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet. 

Vi tillstyrker också att kommunens årsredovisning godkänns. 

Bo Kronborg Rolf Pelli jan-Erik Nilsson Välimaa 

ulf Olofsson 

antero Nousiainen 

FÖRTeCKning över de saKKunnigas raPPORTer 

• Styrelsens och nämndernas ansvarsutövande 2011 

• Kvaliteten inom fritidshemsverksamheten 

• Kompetensförsörjning – strategisk rekrytering och vidareutbildning av personal 

• Kommunens miljöarbete 

• Ägarstyrning av de kommunala företagen 

• Granskning av delårsrapport 2011 

• Granskning av årsredovisning 2011

Producerad av YOURS 

i samarbete med Haparanda Stad 

Haparanda Stads Årsredovisning 2011 | Typografi: Museo Sans och Agaramond LT 

Foto: Elisabeth Gustavsson | Repro och tryck: Luleå Grafiska, 2011 

107

www.haparanda.se

Ã¥rsredovisning 2012 - Haparanda stad

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?