ÅRSREDOVISNING HAPARANDA STAD 2012

ÅRSREDOVISNING HAPARANDA STAD 2012

2
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012

INNEHÅLL
AVSNITT I:
INLEDNING 4
Framtiden 6
Öppenhet 8
Kvalitet 10
AVSNITT II:
KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDES KOMMENTAR 12
AVSNITT III:
AVSNITT IV:
KOMMUNCHEFENS KOMMENTAR 14
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Fakta om Haparanda stad 16
Vision och värdeord 17
Verksamhetsidé och målredovisning 18
Måluppfyllelse 20
Omvärldsanalys 27
Företagande i Haparanda 30
Klimat- och miljöbokslut 32
Ekonomisk översikt 34
Driftredovisning 38
Investeringsredovisning 40
Personalöversikt 42
Personalfakta43
FINANSIELL ANALYS
Fyra perspektiv 46
Ekonomichefens kommentar 52
Finansiella nyckeltal 53
Tio år i sammandrag 54
HAPARANDA STAD/ SAMMANSTÄLLD REDOVISNING
Resultaträkning 55
Balansräkning 56
Finansieringsanalys 57
Noter 58
VA-BOKSLUT
Verksamhetsberättelse 68
Resultaträkning/Balansräkning 69
Noter 70
VERKSAMHETSBERÄTTELSER
AVSNITT V:
Kommunstyrelsen 74
Samhällsbyggnadsnämnden 84
Barn- och ungdomsnämden 88
Socialnämnden 96
Ägandeandel i bolag, stiftelser & kommunala förbund 106
Kommunens bolag och stiftelser 107
REDOVISNINGSPRINCIPER 110
AVSNITT VI:
FÖRSLAG TILL BESLUT 112
REVISIONSBERÄTTELSE 113
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
3

HaparandaTornio
4
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012

HAPARANDA STAD
ÅRSREDOVISNING 2012
EN ÖPPEN KVALITETSKOMMUN MED STORT
FOKUS PÅ MORGONDAGEN. SÅ KAN MAN
BESKRIVA HAPARANDA. HÄR FINNS DEN PAPPERSFRIA
VISIONEN PÅ RIKTIGT. HÄR FINNS FRAMTIDENS SKOLA
OCH BARNOMSORG. HÄR FINNS ETT BLOMSTRANDE
NÄRINGSLIV. HÄR FINNS LIVSKVALITET.
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
5

FRAMT
MED VISION 2020 BLICKAR HAPARANDA STAD MOT
FRAMTIDEN. DET INNEBÄR FOKUS PÅ HÅLLBAR
UTVECKLING, INNOVATIVA KLIMATÅTGÄRDER OCH
ETT GYNNSAMT FÖRETAGSKLIMAT. DET BETYDER
ÄVEN STORA SATSNINGAR PÅ SKOLA OCH BARNOM-
SORG. FÖR BARNEN ÄR VÅR FRAMTID OCH DE HAR EN
STARK FRAMTIDSTRO.
6
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012

IDEN

ÖPPEN
8
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012

ÖKAD ÖPPENHET ÄR EN AVGÖRANDE FAKTOR FÖR
HAPARANDA STADS MÖJLIGHETER ATT UTVECKLAS.
DET TRANSPARENTA MEDBORGARKONTORET ÄR ETT
FÖRSTA STEG. VI BLIR MER DIGITALA OCH KLIMAT-
SMARTA. SAMTIDIGT FÖRBÄTTRAR VI SERVICEN OCH
TILLGÄNGLIGHETEN. ÖPPENHETEN FINNS ÄVEN I DEN
FANTASTISKA SKÄRGÅRDEN OCH DE ÖPPNA LANDSKAPEN
SOM OMGÄRDAR STADEN.
HET

KVALIT
VI SIKTAR PÅ ATT BLI ÅRETS KVALITETSKOMMUN 2013.
HAPARANDA STADS E-FÖRVALTNING HÅLLER VÄRLD-
SKLASS OCH VI PRÄGLAS AV VÅR PAPPERSFRIA VISION
SOM SKAPAR ETT BÄTTRE KLIMAT FÖR UTVECKLING
OCH TILLVÄXT. VI HAR VISAT ATT DET INTE ÄR SÅ SVÅRT
ATT GÅ FRÅN ORD TILL HANDLING. OCH DET KAN
HAPARANDAS MEDBORGARE DRA NYTTA AV IDAG.

KOMMENTARER
» På gränsen-projektet och utbyggnaden av
infrastrukturen kommer att ge Haparanda
förutsättningar för att växa. «
12
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012

Gunnel Simu KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE
Under 2012 och inledningen av 2013 har vi i
Haparanda fått uppleva flera positiva saker. I
augusti 2012 togs det första spadtaget för HaparandaTornios
gemensamma resecentrum. Det
är något som förverkligar grundtanken inom EU
med fri rörlighet. Haparandas unika läge och
det gränslösa samarbetet med Torneå ligger till
grund för denna satsning på buss- och godstrafik.
När resecentrat står färdigt 2014 kommer
förutsättningarna för besöksnäring, näringsliv
och Haparandabor att vara kraftigt förbättrade.
Det känns fantastiskt bra.
En fungerande infrastruktur är en av förutsättningarna
för att vi ska kunna utvecklas.
Därför var det med stor glädje jag kunde bevittna
invigningen av Haparandabanan i januari 2013.
Sträckan mellan Haparanda och Boden kommer
inledningsvis att trafikeras av godstrafik. Nu ligger
mitt fokus på att utveckla tågtrafiken på Haparandabanan.
Jag jobbar hårt för att få persontrafik
på den nya sträckan. Dessutom hoppas jag på
ett nytt logistikcentrum som stärker Haparandas
position.
Invigningen av vårt nya medborgarkontor
sommaren 2012 innebar en ökad transparens.
Haparanda stad blev mer tillgängligt. Ett viktigt
steg i att öka dialogen är vårt politiska vardagsrum.
Det innebär att alla medborgare varje fredag
är välkomna till medborgarkontoret för förutsättningslösa
möten med våra politiker. Det har
hittills varit stort intresse för dessa möten och de
intressanta diskussionerna har redan gett upphov
till nya idéer bland politiker och tjänstemän.
Något som vi har jobbat länge med och som
jag känner starkt för är På gränsen-projektet. I
början av mars 2013 röstade en klar majoritet av
kommunfullmäktige ja till Barents Center, med
skola, multiarena, hotell, bio, handel, restauranger
och underhållning. Kommunens roll i projektet
blir hyra av gymnasieskola och multiarena
under delar av året. Efter år av förberedelser kan
vi nu börja förverkliga detta spännande projekt.
Det gör mig stolt som Haparandabo.
Alla de projekt som nu drar igång skapar
tillfällen för drivna personer att ta utvecklingen
framåt. På en plats som Haparanda kommer
entreprenörskapet alltid att vara viktigt och jag
uppskattar alla lokala företag och driftiga Haparandabor
som vill starta eget.
I Haparanda prioriterar vi barnen. De ska
en dag föra utvecklingen framåt. Vi har anpassat
barnomsorgen med flexibla öppettider så
att det fungerar bättre för föräldrar som arbetar
kvällar och helger. Dessutom har vi avgiftsfri
barnomsorg. Haparandas barn och familjer trivs.
Dessvärre har det inte räckt för en positiv befolkningsutveckling
under 2012, då vi minskade med
123 invånare. Delvis kan det bero på förlorade arbetstillfällen
i samband med Seskarö sågs konkurs
och branden som tvingade Cape East att stänga.
Totalt har 2012 varit ett bra år för Haparanda.
Vi är ett attraktivt besöksmål och kan se en tydlig
ökning bland turister från våra grannländer och
Ryssland. Med den påbörjade utvecklingen av
infrastrukturen kommer Haparanda att få förutsättningar
för att växa.
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
13

KOMMENTARER
» Med vår e-förvaltning
förverkligar vi den digitala
agendan och utvecklar vår
kvalitet med kunden i centrum. «
14
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012

Patrik Oja KOMMUNCHEF
2012 har varit ett år med fortsatt utveckling av
”lilla e”. Målet är att skapa kvalitet för våra kunder.
Arbetet med att bli Årets kvalitetskommun har
fortgått och ansökan skickades in under hösten.
Siktet är inställt på att bli utsedd som vinnare
hösten 2013.
Under 2012 öppnade vi vårt medborgarkontor
som är hjärtat i att skapa en enkel kontaktväg
in i organisationen. Målet är att 80 procent av
kommunens ärenden ska handläggas direkt i
mötet med våra kunder. I samband med detta
byggde vi om kommunhuset och samlande
kommunens ledningsgrupp i en öppen flexikontorsmiljö
med syftet att vara tillgängliga för alla
och ha en utvecklande miljö där vi fattar kloka
och kreativa beslut.
Vi har tagit ännu ett steg mot den pappersfria
visionen och den digitala agendan. Under
våren införde vi eGo. Det innebär att vi har en
helt digital process från ax till limpa när det gäller
dokumenthantering. På kommunens webb går
det att fylla i och signera olika typer av dokument
som hanteras och slutligen lagras helt digitalt i
molnet. Syftet är att skapa en enklare vardag för
kommuninvånare och företag och effektivisera
organisationen.
Vidare har vi även infört nya verktyg för
samtliga medarbetare i form av smartphones.
Syftet är att få en ökad kunskapsnivå kring möjligheterna
med den senaste tekniken för att
skapa kundnytta. Jag har drivit en linje om att
försöka skapa en tillåtande miljö som främjar
innovation och kreativitet. Min övertygelse är att
det på sikt skapar en god arbetsmiljö med hög
kvalitet till lägre kostnader. Samtidigt kommer
vi att profilera oss som en modern organisation
och en attraktiv arbetsgivare.
Under 2012 har vårt arbete med att skapa
interna karriärvägar visat goda resultat. Vår ledarakademi
har bedrivits med framgång då flera
som går den har fått ledaruppdrag. Det är också
en viktig parameter i att bygga en sund organisationskultur.
Vidare har mål- och resultatstyrningen
utvecklats med integration av konkreta
mätetal kopplat till kvalitetsbegrepp. Med en
öppenhet och transparens kring mål- och resultatstyrningen
kan vi på ett tydligt och konkret sätt
ge förutsättningar för ökad kvalitet.
När året sammanfattas ekonomiskt visar
kommunen på ett positivt resultat trots de verksamhetsmässiga
och ekonomiska utmaningar
som har funnits. Det är med glädje jag summerar
2012 som avgående kommunchef i Haparanda.
Jag har haft förmånen att få leda denna fantastiska
organisation inklusive bolag och stiftelser
och skapa förutsättningar för god kvalitet. Denna
goda kvalitet ska alltid upplevas av alla som vi
finns till för. Nämligen de människor och organisationer
som lever, verkar och utvecklas i Haparanda.
Jag vill tacka alla medarbetare i Haparanda
stad för att med gemensamma krafter ha utvecklat
verksamheterna och implementerat den pappersfria
visionen med ”lilla e”. Tack för mig och
min tid i Haparanda och lycka till på den fantastiska
resan mot 2020!
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
15

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
FAKTA OM HAPARANDA STAD
9 904
Invånare 2012 ( 10 041, 2011 )
790
Anställda 2012 ( 810, 2011 )
MANDATFÖRDELNINGEN 2010-2014
Socialdemokraterna (S) 21
Kristdemokraterna (KD) 1
Vänsterpartiet (V) 3
Centerpartiet (C) 4
Moderaterna (M) 6
22,28
Skattesats 2012 ( 22:28, 2011 )
POLITISK ORGANISATION
mandatfördelning
Utöver de obligatoriska; kommunfullmäktige,
kommunstyrelse, valnämnd
och överförmyndare finns ytterligare
tre nämnder.
REVISORER
KOMMUNFULLMÄKTIGE
35 ledamöter
VALBEREDNING
VALNÄMND
KOMMUN-
STYRELSEN
BARN- &
UNGDOMS-
NÄMND
Nämnd som
måste finnas
enligt lag.
SAMHÄLLS-
BYGGNADS-
NÄMND
SOCIALNÄMD
16
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012

VISION & VÄRDEORD
HAPARANDA–TORNIO HAR EN GEMENSAM FRAMTIDSBILD, VISION 2020, TILL VILKEN VI VILL KNYTA
OCH BYGGA VÅR EGEN FRAMTID. VISIONEN OM HAPARANDATORNIO SOM ETT INTERNATIONELLT
CENTRUM MITT I BARENTS, ÄR UPPBYGGD MED ETT ANTAL LEDORD SAMT LÅNGSIKTIGA MÅL KOPP-
LADE TILL VARJE LEDORD.
5
Upplevelserik
handels- och
besöksplats
2
Logistisk
nod
VISION 2020
HAPARANDA
TORNIO
Ett internationellt
centrum mitt
i Barents
4
Hållbar
livsmiljö
1
Gränslös
kunskap
3
Dynamisk
företagsamhet
Haparandas och Tornios gemensamma vision genomförs i faser som en flerårsprocess inom
fem strategiska utvecklingsområden:
Gränslös kunskap
Logistisk nod
Dynamisk företagsamhet
Hållbar livsmiljö
Upplevelserik handels- och besöksplats
Haparandas och Tornios gemensamma genomförs i faser som en flerårsprocess inom fem
strategiska utvecklingsområden:
Ovan nämnda utvecklingsområden bildar ramen för att kunna utforma och illustrera visionen. Illustrationen
sker med hjälp av att de valda områdena ges innehåll och beskrivs som om allting redan hade
hänt, det vill säga vi ser slutresultatet i förväg. Samtidigt får vi en referensram för våra mål. Med hjälp av
dem kan vi börja förverkliga vår vision.
VÅRA VÄRDEORD
Visionen ska tillsammans med våra värdeord genomsyra all vår verksamhet.
Demokrati
Framtidsinriktad
Tryggt samhälle
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
17

VERKSAMHETSIDÉ
Haparanda kommun har en verksamhetsidé som
tolkar organisationens uppdrag och som ger svar
på vad organisationen ska göra, vilket förhållningssätt
medarbetarna ska ha samt vem de är till
för.
HAPARANDA ÄR ETT UNIKT INTERNATIONELLT
SAMHÄLLE I UTVECKLING.
• Vi genomför det politiska uppdraget inom utbildning,
social omsorg och samhällsbyggnad.
• Vi skapar förutsättningar för kreativt och aktivt
kultur- och friluftsliv samt ett expansivt näringsliv.
• Vi har respekt och förståelse för mångfald, är
öppna och tillgängliga för alla och har medborgardialog
i fokus.
• Vi arbetat resurseffektivt, med säkerställd
kvalitet och rättvis behandling för nuvarande
och kommande generationer som bor och
verkar i Haparanda.
MÅLREDOVISNING
Kommunfullmäktiges vision med tillhörande
mål (inriktningsbeslut) bryts ner i organisationen
genom nämndernas verksamhetsplaner och via
medarbetarsamtalen ända ner till varje enskild
medarbetare. Medarbetarna har ett eller flera
åtaganden, som har en direkt ”röd tråd” kopplad
från visionen. Med Haparandas styrmodell försöker
vi kvalitetssäkra att organisationen uppfyller
kommunfullmäktiges mål med kund- och medborgarfokus.
Kommunfullmäktiges inriktningsbeslut är mål
och riktlinjer för god ekonomisk hushållning, vilket
omfattar mål för både verksamheten och ekonomin
i kommunen. Målen fastställs av kommunfullmäktige
och kommunstyrelsen utvärderar målen.
Uppföljning av målen sker i delårsbokslut och
årsredovisning. Målen utgår från visionen, våra
värdeord samt från de prioriterade insatser som
årligen fastställs av kommunfullmäktige i budgetoch
strategiplan.
Utifrån ett verksamhetsperspektiv innebär god
ekonomisk hushållning att verksamheten bedrivs
kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det ska
finnas ett klart samband mellan resursåtgång,
prestationer, resultat och effekter. Det betyder att
målen för verksamheten och målen för god ekonomisk
hushållning ska vara integrerade. Nämndernas
målredovisnining sker under respektive
nämnd i verksamhetsberättelsen.
Nedan följer även en redovisning av indikatorer
som börjar gälla 2013, Budget och Strategiplanen
2013-2015.
18
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012

BILD
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
19

MÅLUPPFYLLNAD
Kommunfullmäktige har 17 övergripande inriktningar (mål) för god ekonomisk hushållning, Av dem bedöms åtta
som helt uppfyllda, tre som delvis uppfyllda ocf sex som inte alls uppfyllda. Måluppfyllelsen är ganska hög, men
man ska ha i åtanke att det i några av målen inte går att utläsa/mäta uppfyllelsen utan det är en bedömning. Vid
en bedömning om god ekonomisk hushållning för kommunen så har vi en bit kvar. Detta på grund av de mål som
bedöms helt uppfyllda endast motsvarar 47 procent av de totala målen. Vid uppföljningen har man kommenterat
och i vissa fall valt att bedöma utifrån den indikator som finns till vissa mål. Indikatorn är framtagen i Budget och
Strategiplanen för 2013-2015 men visas redan nu i 2012 års årsredovisning. Indikatorerna förfinar mätningen och
möjligheten att kunna bedöma måluppfyllelsen mer precist. Kommunen är inne i en utvecklingsfas och tar små men
oerhört viktiga steg framåt hela tiden.
Målet uppnått:
Målet delvis uppnått:
Målet ej uppnått:
MÅLANALYS
MÅLUPPFYLLNAD
MÅLUPPFYLLNAD
MÅLUPPFYLLNAD
1 UPPLEVELSERIK HANDELS- OCH BESÖKSPLATS
Inriktningsbeslut
Marknadsföra och
utveckla Haparanda­
Tornio som en attraktiv
besöksort.
MÅLUPPFYLLNAD
Inriktningsbeslut
Utökat samarbete med
och mellan företagen.
MÅLUPPFYLLNAD
Måluppfyllelse
Projektet ”Upplevelseindustrinäringen i HaparandaTornio”
avslutades i september 2012. Ett bestående resultat är Handelsrådet;
en löst sammansatt organisation som består av
27 företag inom handeln samt Tillväxtenheten. Gemensamma
marknadsföringsinsatser kommer att genomföras
under 2013.
Turistbyrån har tagit fram en ny broschyr med fokus på
handel, kultur och turism. Under 2012 och 2013 har det varit
stort nationellt medialt intresse kring kommunens arbete
med att bli en pappersfri kommun.
Varumärkesbarometen har redovisats för detta år, och
ingenkänningsfaktorn har ökat.
Målet betraktas som uppfyllt.
Måluppfyllelse
Tillväxtenheten har, delvis genom projektet Entreprenör-
Centrum, genomfört en mängd före läsningar, seminarier
och frukostmöten under året. Fokus har inte bara varit informationsspridning
utan även nätverkande.
Under september 2012 startade Tillväxtenheten, tillsammans
med Team Botnia, ett gräns överskridande näringslivsprojekt.
Inom ramen för projektet läggs fokus på gränsöverskridande
nätverkande.
Samarbetet med företagarorganisationer har ökat, och
Tillväxtenheten är närvarande vid exempelvis styrelsemöten
och andra aktiviteter.
Varumärkesbarometern
Indikatorer
Igenkänningsgrad
50
40
30
20
10
0
2009
2010
2011
2012
Varumärkesbarometern - igenkänningsgraden
kulturliv. av varumärket
Vad tror eller tycker medborgarna om
Haparandas
HaparandaTornio (Printmedia,
90
Dagens Industris läsare), procent
80
70
60
50
40
30
20
10
0
2011 2012
Öppet arbetslösa, årsmedeltal
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
2010 2011
Antalet nystartade företag
100
80
2012
Komm
Miljöa
300
225
150
75
0
60
40
20
0
2
Vad ty
som e
80
60
40
20
0
20
Hur st
Vad ty
komm
60
Målet betraktas som uppfyllt.
60
40
40
20
0
2010
2011
2012
20
20
Vad ger företagarna för sammanfattande
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
omdöme om företagsklimatet
300
0
20
Nöjd m
100

50
300
Sju
40
225
30
20
150
10
75
0
2009
2010
2011
2012
0
2
Inriktningsbeslut
Aktivare kulturliv
MÅLUPPFYLLNAD
2 LOGISTISK NOD
Inriktningsbeslut
Utveckla och stimulera
infrastrukturen i, till och
från HaparandaTornio.
MÅLUPPFYLLNAD
3 DYNAMISK FÖRETAGSAMHET
Inriktningsbeslut
Ett brett och dynamiskt
näringsliv som ger fler
Haparandabor arbete.
MÅLUPPFYLLNAD
Inriktningsbeslut
Arbeta för fler
nyetableringar.
MÅLUPPFYLLNAD
Måluppfyllelse
Nöjdhetsindex gällande Haparandas kulturliv har ökat något
mellan åren 2011 och 2012.
Målet betraktas som uppfyllt.
Måluppfyllelse
Ett nytt, gemensamt resecentrum har upphandlats och kommer
att stå klart i slutet av 2013. Anledningen är att städerna
vill samla kollektivtrafiken - som består av regionalbussar
och lokalbussar – på en och samma plats. Ett gemensamt
resecentrum som nav för det lokala och regionala resandet
kommer att underlätta för resenärerna. Lokalerna kommer
att innehålla butiker och restaurang. Det nya resecentrat
kommer vara placerat utmed riksgränsen.
Målet betraktas som uppfyllt.
Måluppfyllelse
Tillväxtenheten arbetar aktivt för att stötta och stödja det
lokala näringslivet. Näringslivsrankningen har dock gått ner
år 2011 jämfört med 2010. Rankingen för 2012 presenteras
först i april 2013. Även det öppna arbetslöshetsmedeltalet
har ökat med en procentenhet.
Målet betraktas som ej uppfyllt.
Måluppfyllelse
Antalet nystartade företag under 2012 är 49. Även om det
totala antalet företag har gått ner sedan 2010, så har antalet
nystartade aktiebolag ökat.
Tillväxtenheten arbetar även aktivt med att locka etablerade
företag till orten. Detta sker delvis genom uppsökande
verksamhet.
Målet betraktas som delvis uppfyllt.
Vad tror eller tycker medborgarna om
Indikatorer
Haparandas kulturliv.
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
2011 2012
Vad tror eller tycker medborgarna
Varumärkesbarometern
Haparandas Kulturliv,
Öppet arbetslösa, årsmedeltal
10 Nöjdhets-Index Igenkänningsgrad 0-100.
9 50
8
Varumärkesbarometern
7 40 Igenkänningsgrad
6
5 50
30
4
3 40
20
2
1 30
10
0
20 2010 2011 2012
0
Antalet nystartade 2009 2010 företag 2011 2012
10
100
Vad tror eller tycker medborgarna om
Haparandas 0 kulturliv.
80 2009 2010 2011 2012
90
60 80 Vad tror eller tycker medborgarna om
70 Haparandas kulturliv.
40 90 60
50 80
20
40 70
30
0
60
50 20 2010 2011 2012
40 10
Vad 300
ger företagarna för sammanfattande
omdöme
2011
om företagsklimatet
2012
20
300 10
Öppet arbetslösa, årsmedeltal
0
10 2011 2012
9
Öppet 8 arbetslösa, årsmedeltal
150 7
10
6
5 9
8
4
3 7
0
5
2 6
1 2010 2011 2012
4
0
3
2010 2011 2012
2
Antalet Öppet 1
nystartade arbetslösa, företag årsmedeltal,
100 procent 0
2010 2011 2012
80 Antalet nystartade företag
100
60
80
40
60
20
40
0
20
150
0
2010
2011
2012
Vad ger företagarna för sammanfattande
0
omdöme
2010
om företagsklimatet
2011 2012
300
Antal nystartade företag, helår
Vad ger företagarna för sammanfattande
omdöme om företagsklimatet
0
2010 2011 2012
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
21
300
150
2010
2011
2012
Vad ty
som e
80
60
40
20
0
20
Hur Kost
Mil
60300
Ko
Mil
225
40
300
150
225
20
75
150
0 0
75
Vad ty
Vad
komm
som 0
60
80
Vad
som
40 60
80
40
20 60
20
40
0
020
20
Nöjd
100 Hu
0
80 60
Hu
60
40
40
60
20
40 20
0
200
Sjukpe
15 Vad
kom 0
60
Vad
kom
40 60
40 20
0
Vilket 200
100
Nö
80 0
100
60 80 Nö
40
100
60
20
80
40
0
60
20
40
0
20
Sju
0
15
15

20
0
2010
2011
2012
Vad ger företagarna för sammanfattande
omdöme om företagsklimatet
300
80
20
60
400
2008 2009 2010
20
Nöjd medarbetarindex
1000
2010 2011
2011
2012
2012
60
40
20
Inriktningsbeslut
Förankra och förbättra
relationen till det lokala
näringslivet.
MÅLUPPFYLLNAD
Måluppfyllelse
Näringslivsrankningen har gått ner år 2011 jämfört med 2010.
0
Rankingen för 2012 presenteras först i april 2013.
Målet betraktas som ej uppfyllt.
150
2010
2011
2012
80
Indikatorer
Vad ger företagarna för sammanfattande
60 omdöme om företagsklimatet
300
40
Utfall Måltal
20
1500
15
0
2010
2011
Sjukpenningtalet
2011
2012
2012
Vad ger företagarna för sammanfattande
omdöme om företagsklimatet
i kommunen, Svenskt
Näringslivs ranking? Ju lägre
desto bättre.
0
Nö
100
80
60
40
20
0
Sju
15
4 GRÄNSLÖS KUNSKAP
0
2011
2012
Inriktningsbeslut
Vi ska arbeta för ett
livslångt och gränslöst
lärande och stödja
en positiv utveckling
av verksamheten och
eleven.
MÅLUPPFYLLNAD
Måluppfyllelse
Målet betraktas som uppfyllt då studieresultaten har ökat något.
Vilket resultat når elever studerande
100
80
60
40
20
0
2009 2010 2011
Vilket resultat når elever studerande
i gymnasieskolan boende i
kommunen, andel % som fullföljer
inom 4 år.
0
Vilk
100
80
60
40
20
0
Inriktningsbeslut
Måluppfyllelse
Entreprenörskap och
hållbart perspektiv ska
profilera Haparandas
skolor.
MÅLUPPFYLLNAD
Sommarlovsentreprenörer har utfört även under sommaren
2012.
Målet betraktas som delvis uppnått då det är en osäkerhet
om hur målet ska kunna mätas.
Tillväxenheten försöker att uppmuntra eleverna att delta i
evenemang som utförs i egen regi samt av andra. Under året
har deltagandet varit relativt bra bland annat har eleverna deltagit
i Kraftsamling och på Näringslivsdagen.
HÅLLBAR LIVSMILJÖ
Inriktningsbeslut
Vi ska skapa ett hållbart,
långsiktigt och klimatsmart
HaparandaTornio.
MÅLUPPFYLLNAD
22
Måluppfyllelse
Varumärkesbarometern
Igenkänningsgrad
Haparanda kommun har vidtagit 40flera åtgärder för att sänka,
effektivisera och följa upp all energianvändning 30
i organisationen.
Trots detta återstår mycket
20arbete i övergången till ett
hållbart samhälle.
10
Haparandabanan har invigts för kommersiell trafik och den
0
kollektiva trafiken inom HaparandaTornio 2009 2010 har ökat 2011 sedan 2012 i
fjol. De stora utmaningarna består Vad tror idag eller av tycker att medborgarna skapa förutsättningar
för att ändra beteenden i den enskilda biltrafiken
om
Haparandas kulturliv.
samt att sänka den lokala och globala påverkan från storindustrin
i HaparandaTornio.
För 2012 tappade dock Haparanda lite i Miljöaktuellt men i
jämförelse med mätningen 2009 har vi klättrat från plats 262
till plats 93.
50
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Målet betraktas som delvis uppnått.
2011
2012
Öppet arbetslösa, årsmedeltal
10
9
8
Kommunranking
Miljöaktuellt.
300
225
150
75
0
2009 2010 2011 2012
Vad Kommunranking tycker medborgarna (Miljöaktuellt,
om Haparanda
som ju en lägre plats desto att leva bättre). på
80
60
40
20
0
60
2008
2009
2010
2011
2012
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
Hur stor del av medb kontakt via tel

Inriktningsbeslut
HaparandaTornio skall
vara en attraktiv, säker
och trygg kommun för alla
att bo i och vilja flytta till.
MÅLUPPFYLLNAD
Inriktningsbeslut
Medborgaren i centrum.
MÅLUPPFYLLNAD
Måluppfyllelse
Igenkänningsgrad
40 50
40 30
20 30
20 10
100
2009 2010 2011 2012
Varumärkesbarometern
0
Vad
Igenkänningsgrad
tror 2009 eller tycker 2010 medborgarna 2011 2012 om
Haparandas kulturliv.
50
90
Vad tror eller tycker medborgarna om
Haparandas kulturliv.
40
80
90 70
80 60 30
50 70
40 20 60
50 30
40 20 10
30 10
20
0
2009 2010 2011 2012
10 2011 2012
Vad 0 tror eller tycker medborgarna om
Haparandas Öppet 2011 arbetslösa, kulturliv. årsmedeltal 2012
Nöjd-region-index har minskat något 2012.
Målet bedöms ej vara uppfyllt.
90 10
Öppet
9
arbetslösa, årsmedeltal
80
70 10 8
97
Måluppfyllelse
60
86
50
57
Resultatet av kommunens service 40 vid kontaktsökning ligger
46
30
på låg nivå och har blivit sämre 53
tre år i rad, vilket är långt från
202
4
godkänt. Medborgarkontorets 103
bildande 1 är tänkt att förbättra
0
2
vår tillänglighet och servicekvalitén. 1 2010 2011 Effekterna 2012 2011 av detta 2012 ser vi
Antalet 0 nystartade företag
inte i resultatet och kan delvis förklaras 2010 med 2011 kontorets 2012 inkörningsproblem.
Kontoret hade 10
Öppet arbetslösa, årsmedeltal
100
Antalet varit nystartade i drift företag ett par månader
100 809
innan undersökningen gjordes 8(oktober-november 2012).
80 607
Resultatet utgör bra underlag för Medborgarkontoret att
6
tillsammans med andra verksamheter 40 605
utveckla tillgängligheten
på telefon. Målet för oss 40 203
bör vara att i år (2013) höja
4
2
resultatet till 50 procent och därefter 200
1 succesivt år efter år
0 2010 2011 2012
arbeta oss upp till topp 10 i Sverige,
0 2010 vilket skulle 2011 innebära 2012 ett
Antalet Vad ger 2010 nystartade företagarna företag 2011
sammanfattande 2012
resultat på över 60 procent.
omdöme om företagsklimatet
100
Nöjd-medborgar-index har 300 Vad blivit ger företagarna tre enheter för sammanfattande sämre, från
omdöme om företagsklimatet
54 till 51. Ur delresultaten kan
80
300
ses att missnöjet ökat för
gator och vägar som ligger på 60väldigt låga nivåer, klart under
40. Resultaten för äldreomsorgen 150
40 samt grund- och gymnasieskolan
har också sjunkit klart. 150 20 Till det positiva resultaten
räknas kulturverksamheten och idrottsanläggnignarna. För
0
0 2010 2011 2012
att höja totalindex handlar det för varje 2010 verksamhet 2011 2012 om att
analysera sitt resultat och hitta Vad 0eventuella ger företagarna förbättringsåtgär-
sammanfattande
2010 2011 2012
omdöme om företagsklimatet
der.
Då båda dessa mätningar visar på sämre resultat än
föregående år anses inte målet som uppfyllt.
300
150
Miljöaktuellt.
300
225
225
150
150
75
75
0
2009 2010 2011 2012
Kommunranking
0
Vad tycker medborgarna om Haparanda
Miljöaktuellt. 2009 2010 2011 2012
som en plats att leva på
300
80
Vad tycker medborgarna om Haparanda
som en plats att leva på
225 80
60
150 60
40
40 75
20
200
2009 2010 2011 2012
2008 2009 2010 2011 2012
Vad 0 Vad tycker tycker medborgarna medborgarna om Haparanda om
som Hur 2008 stor del 2009 av medb 2010 kontakt 2011 via tel 2012
Haparanda en plats att leva som påen plats att leva
80 och bo i, Nöjd-Region-Index.
60
Hur stor del av medb kontakt via tel
60
60
40
40
40
20
200
0 2008 2009
2010
2010 2011 2012
2011 2012
Hur Vad 0 stor tycker del medb av medb i Haparanda kontakt via om tel
kommunens
2010
verksamheter
2011
NMI
2012
index
60
Vad Hur tycker stor medb andel i Haparanda av medborgarna om
kommunens verksamheter NMI index
som tar kontakt med kommunen
60 via telefon för att få svar på en
40
enkel fråga får kontakt med en
handläggare, procent?
40
20
20
0
2008 20102009
2010 2011 2011 2012 2012
Vad Nöjd 0 tycker medarbetarindex
medb i Haparanda om
kommunens 2008 2009 verksamheter 2010 2011 NMI index 2012
100
60 Nöjd medarbetarindex
100 80
40 80 60
40 60
20
40 20
200
0 2011
2012
2008 2009 2010 2011 2012
0
Nöjd Sjukpenningtalet
Vad medarbetarindex
tycker 2011 medborgarna 2012i Haparanda
om kommunens verksam-
100 15
Sjukpenningtalet
heter, Nöjd-Medgborgar-Index,
80 15 0-100.
60
40
0
2010
2011
2012
20
0
2011
2012
0
Sjukpenningtalet
Vilket resultat 2011når elever studerande 2012
100 15 Vilket resultat når elever studerande
100 80
80 60
40 60
40 20
200
2009 2011 2010 2012 2011
0
Vilket resultat 2009 når elever 2010 studerande 2011
100
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
80
23
60
40

Inriktningsbeslut
Vi ska förbättra tillgängligheten
inom, till och från
HaparandaTornio.
MÅLUPPFYLLNAD
Inriktningsbeslut
Haparanda stad ska vara
en attraktiv, kreativ och
framtidsinriktad arbetsplats.
MÅLUPPFYLLNAD
Inriktningsbeslut
Vi skall arbeta långsiktigt
förebyggande för att
förbättra livsvillkoren för
medborgare i Haparanda­
Tornio.
MÅLUPPFYLLNAD
Måluppfyllelse
Under året har det lokala kollektivtrafikresande 808
inom Hapararanda
ökat med drygt 13 00060
resande, 6 det är en ökning på
7
5
cirka 33 procent jämfört med 2011.
Målet betraktas därmed som uppnått. 202
Haparandas kulturliv.
Öppet arbetslösa, årsmedeltal
90
80 10
9
70
8
60
7
50
6
405
304
203
102
01
0 2011 2012
2010 2011 2012
Öppet Antalet arbetslösa, nystartade årsmedeltal företag
100
9
1
0
2010
2011
2012
Antalet nystartade företag
Vad ger företagarna för sammanfattande
Måluppfyllelse
100
omdöme om företagsklimatet
300
En mätning av nöjd-medarbetar-index 80 har skett under hösten.
Undersökningen visar att NMI 60 kvarstår på 61. Detta anser
vi vara en bra nivå för en organisation 40 av vår storlek.
150
Vidare kan vi av undersökningen se att stressnivåerna är
20
fortsatt höga, framförallt hos cheferna. Just nu pågår utvärdering
av undersökningen och en åtgärdsplan kommer att tas
fram under januari-februari 2013.
Ledarskapsakademin pågår. Nästan alla medarbetare har ett
404
3
0
2010 2011 2012
0
2010 2011 2012
Vad ger företagarna för sammanfattande
omdöme om företagsklimatet
300
åtagande som är direkt kopplat mot HaparandaTorneos vision.
Samverkansavtalet är under förhandlig mellan arbetsgivaren
och arbetstagarorganisationerna. 150 Utbildning i medarbetarskap
planeras med start under februari. Införandet av smartphones
till alla anställda med fri nyttjanderätt är genomförd.
0
Målet anses som uppfyllt då NMI inte 2010 har försämrats.
2011 2012
Måluppfyllelse
Sjukpenningtalet har ökat i hela riket under 2012. Haparanda
är inget undantag. Högst sjukpenningtal i länet har kvinnor
i Piteå kommun, 11 dagar per sjukpenningförsäkrad. I
Norrbottens län är ohälsotalet 9,1 dagar för kvinnor och 5,1
för män. I Haparanda vår sjukpenningtalet 8,6 under januari
2013.
Målet anses inte vara uppfyllt.
Sjukpenningtalet är antal ubetalda dagar med sjukpenning,
arbetsskadesjukpenning eller rehabiliteringspenning, per registrerad
försäkrad i åldrarna 16-64 år. Till registrerade försäkrade
räknas den som bor eller arbetar i Sverige. Alla dagar är
omräknade till ”heldagar”, till exempel blir två dagar med halv
ersättning en heldag. Dagar med sjuklön från arbetsgivare
ingår inte i sjukpenningtalet. Rehabiliteringspenning ingår i
sjukpenningtalet sedan 2011.
som en plats att leva på
Hur stor del av medb kontakt via tel
80
60
60
40
20
20
0
2008 2009 2010 2011 2012
0
Hur stor
2010
del av medb
2011
kontakt via
2012
tel
Vad tycker medb i Haparanda om
60
kommunens verksamheter NMI index
60
40
40
20
20
0
0 2010 2011 2012
Vad
2008
tycker medb
2009
i Haparanda
2010 2011
om
2012
kommunens Nöjd medarbetarindex verksamheter NMI index
100 60
80
40
60
40
20
20
0
2008 2011 2009 2010 2011 2012 2012
Nöjd-Medarbetar-Index, medarbetarindex 0-100.
Sjukpenningtalet
100
15
80
60
40
20
0
0 2011
2012
2011
2012
Sjukpenningtalet
Vilket resultat når elever studerande
15
100
80
60
40
20
0
0 2011
2012
2009 2010 2011
Vilket Hur högt resultat är når sjukpenningtalet
elever studerande
bland kommunens invånare, antal
100
utbetalda dagar per registrerad
försäkrad, 16-64 år. (Ju lägre
80
desto bättre. Ny definition på
60 indikatorn fråmn och med 2011
ersätter ohälsotalet).
40
20
0
2009 2010 2011
24
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012

3
2
1
0
2010 2011
Antalet nystartade företag
100
80
60
40
2012
20
0
2010 2011 2012
Vad tycker medb i Haparanda om
kommunens verksamheter NMI index
60
40
Inriktningsbeslut
Finansiellt mål: Resultatöverskott
på två procent
av skatter- och statsbidrag
Måluppfyllelse
20
0
2010
2012
Målet uppnås inte då överskottet på 3 648 tkr endast motsvarar
0,7 procent kommunens
skatter och statsbidrag.
2011
Vad ger företagarna för sammanfattande
omdöme om företagsklimatet
300
20
0
2008 2009 2010
Nöjd medarbetarindex
100
2011
2012
80
MÅLUPPFYLLNAD
150
60
40
Inriktningsbeslut
Finansiellt mål: Vid försäljning
av fastigheter eller
mark ska minst 50 procent
av likviderna amorteras.
Måluppfyllelse
0
2010
2012
Kommunen har sålt fastigheter och mark för 2 293 tkr under
året 2012. I enlighet med detta mål kommer minst 50 procent
av likviderna, 1 146 tkr, att utgöra amortering av kommunens
lån.
2011
20
0
2011
Sjukpenningtalet
15
2012
MÅLUPPFYLLNAD
Målet betraktas därmed som uppfyllt.
GRÄNSLÖS KUNSKAP
0
2011
2012
Inriktningsbeslut
Vi ska arbeta för ett
livslångt och gränslöst
lärande och stödja
en positiv utveckling
av verksamheten och
eleven.
MÅLUPPFYLLNAD
Måluppfyllelse
Målet betraktas som uppnått då studieresultaten ökat något.
Vilket resultat når elever studerande
100
80
60
40
20
0
2009
2010
2011
Vilket resultat når elever studerande
i gymnasieskolan boende i
kommunen, andel procent, som
fullföljer inom 4 år?
Inriktningsbeslut
Entreprenörskap och
hållbart perspektiv ska
profilera Haparandas
skolor.
MÅLUPPFYLLNAD
Måluppfyllelse
Sommarlovsentreprenörer har utförts även under sommaren
2012. Tillväxenheten försöker att uppmuntra eleverna
att delta i evenemang som utförs i egen regi samt av andra.
Under året har deltagandet varit relativt bra bland annat har
eleverna deltagit i Kraftsamling och Näringslivsdagen.
Målet betraktas som delvis uppnått då det är en osäkerhet
om hur målet ska kunna mätas.
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
25

26
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012

OMVÄRLDSANALYS
OMVÄRLDSANALYSEN HAR TILL UPPGIFT ATT SPEGLA HUR YTTRE OMSTÄNDIGHETER
PÅVERKAR ELLER KAN PÅVERKA HAPARANDA STAD. ANALYSEN BERÖR FÖLJANDE
OMRÅDEN; STATENS EKONOMI, KOMMUNSEKTORNS EKONOMI, BEFOLKNINGEN,
NÄRINGS LIVET OCH ARBETSMARKNADEN SAMT INFRASTRUKTUREN.
SVENSK EKONOMI
Den svenska ekonomin har hittills stått emot avmattningen
hos våra främsta handelspartners relativt
väl. Tack vare att ekonomin har vuxit i måttlig
takt har även situationen på arbetsmarknaden varit
relativt stabil med fortsatt ökande sysselsättning,
även om arbetslösheten har tenderat att stiga något
på sista tiden. På sistone har dock tecknen på en
svensk avmattning blivit allt tydligare, både i termer
av konjunkturbarometrar och hårda ekonomiska
data. Mycket tyder på att slutet av 2012 och början
av 2013 blir betydligt svagare. SKL räknar inte med
någon tydlig återhämtning förrän mot slutet av
nästa år. Låga tillväxttal under flera kvartal framöver
talar även för stillastående sysselsättning och måttligt
stigande arbetslöshet.
Att även den svenska ekonomin bromsar in är
ytterligare ett bevis på vårt starka utlandsberoende
anser SKL. Med en exportandel av bnp på cirka 50
procent, varav merparten är insats- och investeringsvaror
till industrialiserade länder inte minst i
Europa, sköljer svallvågorna från den internationella
konjunkturen obönhörligen in också över oss. Förutom
en svag global konjunktur finns ytterligare ett
orosmoln i form av den relativt starka kronan som
på sikt riskerar att urholka svensk konkurrenskraft.
Man bör dock komma ihåg att kronan inte är påtagligt
starkare än de nivåer som de flesta bedömt
som rimliga ända sedan kronan började flyta.
Samtidigt finns det förutsättningar för den
svenska ekonomin att klara sig relativt bra trots en
svag omvärld, tack vare att vi har vårt eget hus i
någorlunda ordning. Sverige har bland de starkaste
offentliga finanserna i västvärlden även om det blir
svårt att uppnå det offentliga överskottsmålet under
den innevarande konjunkturcykeln. Skulle det
behövas kan finanspolitiken således läggas om i
mer expansiv riktning utan att trovärdigheten för de
offentliga finanserna riskeras. Visserligen är svenska
hushåll, liksom fallet är i många andra länder,
högt skuldsatta och därmed sårbara för till exempel
snabbt stigande räntor och/eller fallande
fastighetspriser.
Den förväntade svagheten på arbetsmarknaden
och avsaknaden av inflationstendenser i
övrigt talar dock starkt emot att Riksbanken ska
välja att höja räntorna inom överskådlig framtid.
SKL räknar tvärtom med ytterligare en sänkning
av reporäntan samtidigt som den svaga internationella
konjunkturen pekar mot fortsatt låga
marknadsräntor. Dessutom finns det bokstavligt
talat ett sparkapital för hushållen att ta till i form
av en hög sparkvot.
KOMMUNERNAS EKONOMI
Enligt SKL ökar det reala skatteunderlaget med
1,8 respektive 1,5 procent 2012 och 2013, vilket
är betydligt starkare än det historiska genomsnittet
på 1 procent. Efter ett rekordår 2012 faller
resultaten tillbaka år 2013 till 9 miljarder, en bra
bit under de 2 procent av skatter och statsbidrag
som anses vara god ekonomisk hushållning.
Kommunerna får visserligen ett tillfälligt uppskov
från besparingarna inom gymnasieskolan de får
tillbaka 895 miljoner av statsbidrag som tidigare
dragits in men i övrigt finns inga nya resultatförstärkande
statsbidrag.
En betydande risk som inte är beaktad i
resultatprognosen för 2013 anser SKL är att
diskonteringsräntan för sektorns pensioner kan
behöva sänkas ytterligare, vilket i så fall leder till
att pensionsskulden måste omvärderas. Som
en jämförelse kan nämnas att räntesänkningen
2011 innebar en bokföringsmässig försämring
av resultatet med 7 miljarder kronor. Ansträngd
ekonomi för kommuner och landsting trots
starkt skatteunderlag från 2014.
Trots en utveckling av det reala skatteunder-
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
27
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2011 27

laget på runt 1,5 procent framöver räknar SKL
med att resultatet kommer att ligga kvar på nivån
kring 1 procent av skatter och statsbidrag under
hela perioden fram till 2016. Det beror på att
kostnaderna ökar i ännu snabbare takt än skatteunderlaget.
Ett resultat på den nivån förutsätter
dock att statsbidragen i genomsnitt ökar med 2
procent per år utöver sektorns pris- och löneökningar.
Detta antas trots att ökade statsbidrag
måste föregås av nya riksdagsbeslut. Ett resultat
på 8–9 miljarder i kommunsektorn ger intrycket
av en ekonomi i god ordning, men det innebär att
en tredjedel av kommunerna och nästan hälften
av landstingen beräknas ha underskott.
Hur stort resultat en kommun ska ha varierar
från kommun till kommun. Det är kommunens
ekonomiska läge och framtidsutsikter som avgör
detta. Haparanda kommun har i år ett resultat
på 3,6 mkr vilket motsvarar 0,7 procent av våra
skatter och stadsbidrag vilket inte når upp till
tumregeln för god ekonomisk hushållning på
2 procent. Haparanda kommun har inte råd
att öka sina kostnader de kommande åren utan
att intäktssidan på något sätt ökar. En utredning
pågår angående “Likvärdiga förutsättningar
- Översyn av den kommunala utjämningen” som
enligt förslag ska börja gälla från och med 2014.
Skulle förslaget gå igenom innebär det en ökning
av intäktssidan för kommunen.
BEFOLKNING
Befolkningen i Sverige har ökat under 2012. Även
länet har ökat i befolkning med totalt 92 personer.
Av fjorton kommuner i länet är det fyra som
haft en positiv befolkningsutveckling. Haparanda
har minskat sin befolkning med -137 personer
per 31 december till 9 904 personer. Minskningen
beror på födelseunderskott -62 personer samt
negativt flyttningsnetto -74 personer enligt SCB.
Kommunen tror att folkmängden de närmaste
åren inte ska minska mer utan bibehållen befolkningsmängd
eller helst ökning är målet.
NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD
Norrbotten Den dystra omvärldsbilden har så
klart dämpat förväntningarna jämfört med förra
hösten, men prognosen inför våren pekar ändå
på ett i stort sett oförändrat konjunkturläge.
Konjunkturindex – det sammanfattande måttet
på den norrländska konjunkturen – visar att det
råder en normalkonjunktur.
Positivt är att prognoserna inför våren med
några få undantag tyder på ett relativt stabilt
läge, där också den tidigare nedpressade sällanköpshandeln
ser en ljusning. Delar av industrin,
bland annat massa- och pappersindustrin,
tycks se en viss ljusning till våren även om det
väntas ske från låga nivåer. Det försämrade läget
i det svenska näringslivet avspeglas i dämpade
investeringsplaner. Detta är särskilt tydligt i Västernorrland
och Jämtland, och i viss mån även
i Gävleborg, medan det ser fortsatt ljust ut för
investeringarna i Norrbotten.
Under 2012 har sysselsättningen, efter en
hygglig utveckling. Företagen har dämpat nyanställningarna
klart sedan i våras.
Pajala -Övertorneå Företaget Northland har
startat ett av Sveriges största industriprojekt. I det
så kallade Kaunisvaaraprojektet Inom ramen för
projektet utvecklas just nu två järnmalmsgruvor,
Sahavaara och Tapuli. Produktionsstart var kvartal
fyra 2012 och den första leveransen till kund
genomfördes måndagen den 25 februari 2013.
Trots att företaget Northland haft haft ekonomiska
problem, ger förhoppningsvis gruvnäringen
positiva effekter för lokala entreprenörer i HaparandaTornio.
FINLAND
Finlands bruttonationalprodukt förväntas öka
med 2,0 procent 2013 och med 2,8 procent år
2014. Både hushållens och företagens förtroende
för ekonomin försvagas dock på grund av eurokrisen.
Det leder till försiktighet i konsumtionsoch
investeringsbeslut.
Exportbolag är visserligen konkurrenskraftiga,
men en stor del av Finlands industriproduktion
exporteras till Europa där tillväxtutsikterna är
28
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012

dystra. Arbetsmarknadsutsikterna i Finland förväntas,
i motsats till flera andra euroländer, att se
en minskad arbetslöshetsgrad under 2012-2014.
Torneå De finska industriföretagen Outokumpu,
Rautaruukki och EPV Energia samt svenska LKAB
utreder möjligheterna att använda flytande naturgas
(LNG, liquefied natural gas). Syftet med
utvecklingsarbetet, som går under namnet Tornio
ManGa LNG och genomförs som ett samarbetsprojekt,
är att förbereda en LNG-terminal i Röyttä
i Torneå. Meningen är att investeringsbeslutet ska
fattas under år 2013. Byggnadsarbetena genomförs
2014–2015 och gasdistributionen från den
nya terminalen i Torneå inleds 2016. Kostnadskalkylen
för terminalen är 100–150 miljoner euro.
HAPARANDA
Handeln Haparanda är den ort i landet där handeln
ökade mest under åren 2007-2011. Detta
trots den ansträngda omvärldsekonomin. Det är
givetvis Ikea som inte bara lockar svenskar utan
även många konsumenter från Finland, Norge
och Ryssland. Andra företagare har historiskt
dragit nytta av Ikeas dragningskraft och ”fångat
in” kunderna när de väl var på plats i Haparanda.
Nu har en del handlare gått samman i Handelsrådet,
och gemensamma marknadsföringsinsatser
kommer att genomföras. I ett första steg kommer
den ryska marknaden att bearbetas.
NYFÖRETAGANDE
Vid årsskiftet 2012/13 fanns 976 registrerade
företag, varav:
353 aktiebolag,
26 handels- och kommanditbolag,
142 föreningar, stiftelser och annat
samt 453 enskilda firmor
År 2012 registrerades 49 nya företag, varav
61 procent var enskilda firmor, 37 procent var
aktiebolag och resterande 2 procent handlade om
föreningar eller stiftelser.
FRÄMSTA ARBETSGIVARE I HAPARANDA
Haparanda stad är den enskilt största arbetsgivaren
i kommunen. Hela 36 procent av det totala
antalet anställda i kommunen arbetar för staden.
Ikea och Landstinget står för sammanlagt åtta
procent.
Värt att notera är att de 15 största arbetsgivarna
i kommunen står för hela 62 procent av
Antal nyregistrerade företag
70
60
ÖVRIGT
Tillväxtenheten och Team Botnia påbörjade
under hösten 2012 ett gemensamt Interregprojekt.
Projektet ”Näringslivstjänster Haparanda-
Tornio” pågår fram till april 2014. Det viktigt med
en stark gränsöverskridande samverkan mellan
Haparanda Tornios näringsliv, politiker och tjänstemän.
Syftet med projektet är, förutom att stärka
konkurrenskraften inom det befintliga näringslivet,
att företag från ett större geografiskt område
ska kunna använda sig av kunskaperna när de
planerar affärsrelationer över gränsen. Projektet
kommer också att främja nya företagsetableringar
och investeringar.
50
40
andelen anställda.
2010 2011 2012
ARBETSSÖKANDE I HAPARANDA
Förtydligande hur Arbetsförmedlingen presenterar
arbetslöshetsstatistik:
Arbetslösheten (i procent) baseras på arbetskraften
istället för som tidigare på befolkningen. Bo-
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
29

FÖRETAGANDE I HAPARANDA
ANTAL FÖRETAG I HAPARANDA
976
Antal registrerade företag årskiftet 2012/13
FÖRDELNING FÖRETAG ÅRSKSKIFTET 2011/2012
Aktiebolag 353 st
Handels- och kommanditbolag 26 st
Föreningar, stiftelser och annat 142 st
Enskilda firmor 453 st
49
Antal nyregistrerade företag 2012 ( 57 st 2011)
976
Antal företag som upphört 2012
Det handlade främst om konkurser, men
också om avregistreringar och fusioner.
300
FÖRDELNING NYSTARTADE FÖRETAG 2011 & 2012
År 2012 registrerades 49 nya företag, varav 61 procent var enskilda firmor, 37 procent var aktiebolag och resterande
0
2009 2010 2011 2012
2 procent handlade om föreningar eller stiftelser.
Källa: UC WebSelect
17
Enskilda firmor Aktiebolag AB
Handelsbolag, Örviga föreningar m m
225
150
75
35
30
25
20
15
10
5
0
2011
2012
35
8
34 30 27 18
7
30
25
20
15
10
5
0
2011
2012
7
6
5
4
3
2
1
0
2011
1
2012
30
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012

ende i Haparanda som pendlar till arbete i Finland
räknas inte in i arbetskraften, vilket betyder att
arbetslösheten kommer att redovisas något högre
än vad den i realiteten är.
Årsmedeltal för 2012 redovisar en arbetslöshet
på 5,9 procent. Till detta tillkommer 9,2 procent
som var inskrivna i Arbetsförmedlingen arbetsmarknadsprogram.
Den totala siffran (årsmedeltal
2012) var 15,1 procent, eller cirka 750 personer.
INFRASTRUKTUR
Ett nytt, gemensamt resecentrum kommer att stå
klart i slutet av 2013. Anledningen är att städerna
vill samla kollektivtrafiken – som består av regionalbussar
och lokalbussar – på en och samma
plats. Ett gemensamt resecentrum som nav för
det lokala och regionala resandet kommer att
underlätta för resenärerna. Lokalerna kommer att
innehålla butikslokaler samt restaurang. Det nya
resecentrum kommer vara placerat utmed riksgränsen.
Haparandabanan invigdes i januari 2013. Den
sträcker sig mellan Boden och Haparanda och är
en internationellt viktig länk som möjliggör ökade
transportflöden på järnväg. Det är den enda
järnvägslänk som binder samman Sverige med
Finland och Ryssland. För att hanteringen över
gränsen med skillnader i spårvidd, tåghöjder och
driftspänningar skall bli så rationell som möjlig
behövs en ny logistikterminal till HaparandaTornio
som också nyttjar det strategiska läget på Nordkalotten.
I dagsläget är banan byggd för godstrafik,
men det finns planer för persontrafik där även
Uleåborg och Rovaniemi är tänkta destinationer.
då de årliga pensionsavgångarna är relativt små.
De förändrade förutsättningarna i Haparanda kan
innebära att det uppstår problem att rekrytera
arbetskraft även inom andra yrkesgrupper. En annan
osäkerhetsfaktor är frågan om vilka effekter
förändringarna i statsbidragssystemet kommer att
innebära för vår kommun. Räntornas utveckling
är ytterligare en faktor som påverkar vår ekonomi,
då vår låneskuld fortfarande är mycket hög trots
stora amorteringar under de senaste åren.
KÄNSLIGHETSANALYS
En kommun påverkas många gånger av händelser
utanför dess egen kontroll. Ett sätt att göra detta
tydligt är att upprätta en känslighetsanalys som
visar hur olika förändringar påverkar kommunens
finansiella situation. I tabellen nedan redovisas hur
ett antal faktorer påverkar Haparanda stads finansiella
resultat.
Ränteförändring med 1 %
Löneförändring med 1 %
Bruttokostnadsförändring med 1 %
Generella statsbidrag med 1 %
2,5 mkr
2,8 mkr
6,5 mkr
1,6 mkr
I tabellen ovan framgår bland annat att varje
procents löneökning innebär en kostnad på
cirka 2,8 Mkr. Vidare framgår det att en procents
ökning av bruttokostnaderna medför en kostnadsökning
på cirka 6,5 Mkr. Tabellen visar med tydlighet
att oplanerade händelser kan få avgörande
betydelse för kommunens ekonomi. Därför är det
viktigt att upprätthålla en finansiell beredskap på
såväl kort som lång sikt.
ÖVRIGT
En osäkerhetsfaktor blir den framtida möjligheten
att rekrytera arbetskraft. Det är främst inom vård
och omsorg som behovet av arbetskraft kommer
att vara som störst. På grund av demografiska
förändringar uppstår nya behov. I framtiden kommer
antalet äldre att öka, vilket bland annat beror
på en ökad genomsnittlig livslängd. För de närmaste
åren medför inte detta något stort problem,
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
31

KLIMAT- OCH MILJÖBOKSLUT
KLIMAT OCH KOLDIOXIDUTSLÄPP
2012 har varit ett händelserikt år för den hållbara
utvecklingen i Haparanda stad. Solcellerna på
stadshusets tak togs i drift under februari månad.
Vi är glada över att de presterar bättre än förväntat.
Under det första året genererade de cirka
6500 kWh, vilket är 23 procent högre än de 5300
kWh vi förväntade oss. Jämförelsevis förbrukar en
genomsnittsvilla med direktverkande el omkring
25 000 kWh per år. Denna teknologi blir allt effektivare
och billigare. Vi ser potentialen i denna
teknik i övergången till ett hållbart Haparanda.
Den stiliga avfallsguiden skickades under året ut
till alla Haparandabor. Vi är glada att vi blir allt
bättre på att återvinna och hushålla med de resurser
som vårt välstånd är direkt beroende av.
Haparanda renhållning rapporterar att hela 268
ton komposterbart avfall samlades in under 2012.
Detta skickas i sin tur till biogasanläggningen i
Luleå för att konverteras till biogas, vilken vi kan
använda som bränsle. Den stora fördelen med
biogas är att vi slipper nettoutsläpp av växthusgaser.
I samarbete med CERO påbörjade Haparanda
stad en kartläggning av organisationens resor
och transporter. Detta kommer följas upp med
förslag på konkreta åtgärder i syfte att minska
vår klimatpåverkan. Under året såg vi också över
lokaltrafiken, bland annat fick vi en ny rutt med
ökat kollektivtrafikresande som följd. Under 2012
hade ringlinjen drygt 13 000 resande, en ökning
på cirka 33 procent jämfört med året innan.
En ny översiktsplan har arbetats fram med
utpekade och sammanhängande grönstrukturområden.
Översiktsplanen inkluderar nya potentiella
områden för vindkraft och utpekade
bevarandemiljöer. De områden som detaljplanerats
i centralorten är avsedda för anslutning till
fjärrvärme.
Många invånare i Haparanda är oroliga över
luftutsläppen från Outokumpu i Torneå och deras
påverkan på miljö och hälsa. Under oktober
månad hölls ett öppet möte där Outokumpu,
Landstinget, Klinisk Miljömedicin i norra regionen,
Länsstyrelsen, Haparanda stad och allmänheten
närvarade. Haparanda stads ledning har under
2012 arbetat för att en mätstation ska anläggas
för mätningar av luftförororeningar i Riekkola.
Under 2013-2014 kommer mätningar av inandningsbara
partiklar och metaller i luften att ske.
Mätningarna görs av Meteorologiska Instituet i
Finland, Ilmatieteen Laitos, på Outokumpus bekostnad.
Framtid. Under 2013 fortsätter arbetet med att
minska vår påverkan på klimatet. Vi ser också på
möjligheterna att bygga kolonilotter på Gränsvallen.
Utåtriktade aktiviteter gentemot våra medborgare
är fortsatt prioriterade.
32
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012

EKONOMISK ÖVERSIKT
I DENNA ÖVERSIKT REDOVISAS EN EKONOMISK ANALYS AV ÅRET
2012. I DEN MER DJUPGÅENDE FINANSIELLA ANALYSEN REDOVISAS
FLER ÅR OCH MER DETALJERAT.
ÅRETS RESULTAT
Årets resultat uppgår till +3,6 mkr, vilket är
2,3 mkr bättre än budgeterat.
I resultatet finns jämförelsestörande poster på
9,7 mkr. Den enskilt största posten på 10,5 mkr är
en återbetalning från AFA försäkring gällande år
2007 och 2008. Vidare finns reavister från fastighetsförsäljningar
på 0,7 mkr samt reaförluster
på fastighetsförsälningar på 0,9 mkr. Försäljning
av värdepapper gav en reaförlust 0,7 mkr medan
reavinsten av försäljning gav 0,1 mkr. Driftverksamheten
2012 i förhållande till budget gav ett
överskott på 2,6 mkr. Kommunstyrelsens verksamheter
redovisar ett underskott på 4,7 mkr,
barn- och ungdomsnämnden ett underskott på
0,1 mkr och socialnämnden visade ett underskott
på 0,4 mkr medan pensionsutbetalningar har ett
överskott på 8,0 mkr. Semeterlöneskulden ökade
med 0,8 mkr. Skatter och statsbidrag uppvisar
ett överskott på 1,4 mkr i förhållande till budget.
Finansiella kostnader och intäkter har genererat
ett underskott på 0,3 mkr vilket i huvudsak beror
på ökade räntekostnader.
Det är det justerade resultatet som avgör
huruvida balanskravet har uppnåtts.
(TKR)
Årets resultat 2012 3 648
Balanskravsresultat 2011 0
Jämförelsestörande poster 781
Balanskravsresultat 2012 2 867
NÄMNDERNAS BUDGETAVVIKELSE
Övergripande kommentarer redovisas under
rubriken driftredovisning. Mer detaljerade
kommentarer till det ekonomiska resultatet
lämnas i respektive nämnds verksamhetsberättelse.
JUSTERAT RESULTAT/BALANS-
KRAVSUTREDNING
Årets balanskravsresultat uppgår till +2,9 mkr,
vilket är 1,5 mkr bättre än budget. För att erhålla
det justerade resultatet har kostnader av
engångskaraktär justerats bort på 0,8 mkr. Det
är reavinster och förluster i samband med markoch
fastighetsförsäljning eller inköp samt av
värdepappersförsäljningar eller inköp. Den för i år
återbetalda försäkringen från AFA är inte bortjusterad
från balanskravsresultatet. Dessa intäkter
anses vara ett överskott tillhörande den ordinarie
verksamheten kommunen ska bedriva. Det justerade
resultatet innehåller i övrigt inga poster av
engångskaraktär.
34
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012

PENSIONSFÖRPLIKTELSER
Haparanda stad har avsatt medel i olika värdepappersfonder
och strukturerade produkter i
syfte att möta framtida pensionsutbetalningar.
Placeringar finns i strukturerade produkter vilka
till stor del är kapitalgaranterade samt i aktieobligationer.
Under 2012 har nya placeringar
gjorts med 10,1 mkr. Under året har värdepapper
för 9,8 mkr sålts. Placeringarnas bokförda värde
uppgick vid årsskiftet till 42,5 mkr (45,6 mkr år
2011). Placeringarna sker i enlighet med kommunens
finanspolicy och uppföljning av placeringarna
sker kontinuerligt.
Kommunens pensionsskuld uppgår i bokslutet
till 33,1 mkr (32,7 mkr). Detta är pensioner
avseende åren 1998 och 1999 samt FFU
(förmånligt förtida uttag). Löneskatten på pensionsåtaganden
periodiseras fullt ut i enlighet
med rekommendation från Rådet för kommunal
redovisning. Pensionsskulden redovisas sedan
1998 enligt den lagstadgade blandmodellen
där pensioner intjänade före 1998 inte skuldförs
utan redovisas som ansvarsförbindelser.
De ordinarie ensionsutbetalningarna under året
uppgick till 11,9 mkr. Löneskatten på utbetalade
pensioner uppgick till 2,7 mkr. De totala
pensionskostnaderna uppgick under året till
17,1 mkr.
PENSIONSFÖRPLIKTELSER (TKR) 2011 2012
Avsättningar pensioner och liknande inklusive löneskatt 32,7 33,1
Ansvarsförbindelser pensionsförpliktelser sin inte tagits upp bland avsättningar inklusive löneskatt 279,7 277,3
Finansiella placeringar (bokförda värde) 45,6 42,5
Marknadsvärde 41,4 44,0
Depåmedel 1,8 5,1
Återlån 269,2 261,3
Förändring av marknadsvärde -3,2 2,6
Realiserad/orealiserad avkastning/vinst/förlust på finansiella placering 0,4 -0,3
Ökning/minskning av depå 1,7 3,3
Nedskrivning/uppskrivning av finansiella placeringar -0,7 -0,2
Totala förpliktelser exklusive finansiella placeringar (bokfört värde) 312,4 310,4
Värdeökning och nyanskaffning under året 1,4 2,8
Specifikation värdeökning och nyanskaffning
Utdelning 0,2 0,5
Återföring av nedskrivning 0,0 0,5
Vinst vid avyttring av värdepapper 0,5 0,1
Delsumma 0,7 1,1
Förlust vid avyttring av värdepapper -0,3 -0,7
Nedskrivning -0,7 -0,7
Bankkostnader 0,0 0,0
Courtage 0,0 -0,2
Överföring från depå 1,7 3,3
Delsumma 0,7 1,7
SUMMA 1,4 2,8
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
35

SKATTEINTÄKTER OCH STATSBIDRAG
Kommunalskatteintäkterna (egna skattemedel) är
kommunens huvudsakliga inkomstkälla och svarade
2012 för 50 (51) procent av kommunens intäkter.
Kommunalaskatteintäkterna har jämför med 2011
ökat med 3,7 (12,5) mkr eller
1 (3,8) procent.
Förutom kommunalaskattemedel får kommunen
statsbidrag. De kommunala statsbidragen uppgick
2012 till 164,7 (164,3) mkr. Statsbidragen har i jämförelse
med 2011 ökat med 0,3 (4,8) procent. Kommunalskatten
och statsbidragen svarade år 2012 för 74
(73) procent av kommunens samlade intäkter.
EKONOMISKA ENGAGEMANG
I den kommunala koncernen ingår bolag, stiftelser
och kommunförbund vilka kommunen har ett
bestämmande eller betydande inflytande i. Nedan
följer en samlad bild av flöden som varit under året
och engagemang som finns mellan kommunen
och de bolag som finns i koncernredovisningen.
EKONOMISKA ENGAGEMANG INOM KONCERNEN (TKR)
FÖRSÄLJNING LÅN AMORTERING 2011 BORGEN
ÄGD ANDEL INTÄKTER KOSTNADER GIVARE MOTTAGARE BETALARE MOTTAGARE GIVARE MOTTAGARE
Kommunen 3 153 58 625 13 000 146 537
Haparanda Teknik och fastighets AB 100 % 57 398 6 634
Stiftelsen Haparandabostäder 100 % 5 740 7 194 139 037
Bottenvikens reningsverk AB 35 % 1 527 179
Haparanda värmeverk 50 % 4 915 101 13 000 7 500
SUMMA 72 733 72 733 13 000 13 000 146 537 146 537
36
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012

NYCKELTAL KOMMUNEN (KR) 2008 2009 2010 2011 2012
Antal invånare 10 173 10 112 10 059 10 041 9 904
Nettoinvesteringar/invånare, kr 2 383 2 598 2 354 2 770 2 525
Tillgångar/invånare, kr 60 063 62 975 63 514 64 245 65 208
Skulder/invånare, kr 39 035 41 279 39 023 39 142 39 389
Varav pensionsskuld, kr 2 867 2 966 3 083 3 261 3 343
Eget kapital/invånare 21 028 21 716 24 491 25 103 25 818
Årets resultat/invånare 238 727 2 234 568 368
Ansvarsförbindelse pensioner/invånare, kr 25 042 25 794 24 933 27 858 27 995
Övriga ansvarsförbindelser/invånare, kr 18 893 19 007 19 444 15 004 15 078
NYCKELTAL KONCERNEN (KR) 2008 2009 2010 2011 2012
Nettoinvesteringar/invånare, kr 3 451 3 371 3 572 3 041 2 889
Tillgångar/invånare, kr 82 935 85 256 87 121 87 713 89 472
Skulder/invånare, kr 59 282 60 513 59 072 58 359 58 825
Varav pensionsskuld, kr 2 867 5 996 3 083 3 262 3 343
Eget kapital/invånare 23 654 24 743 28 049 29 353 30 648
Årets resultat/invånare 493 874 2 748 1 093 919
Ansvarsförbindelse pensioner/invånare, kr 25 043 25 794 24 933 27 858 28 005
Övriga ansvarsförbindelser/invånare, kr 467 469 343 305 282
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
37

DRIFTREDOVISNING 2011 (TKR) BUDGET UTFALL AVVIKELSE
INTÄKTER KOSTNADER NETTO INTÄKTER KOSTNADER NETTO INTÄKTER KOSTNADER NETTO
Kommunfullmäktige 0 1 944 1 944 159 2 369 2 210 159 -425 -266
Fullmäktige 0 435 435 7 628 621 7 -193 -186
Revision 0 870 870 0 859 859 0 11 11
Valnämnd 0 25 25 0 4 4 0 21 21
Överförmyndarverksamhet 0 614 614 152 878 726 152 -264 -112
Kommunstyrelsen 67 746 129 378 61 632 75 932 133 818 57 886 8 186 -4 440 3 746
Kommunledningsförv 6 143 40 006 33 863 14 237 46 297 32 060 8 094 -6 291 1 803
Fastighetsförvaltning 59 848 79 398 19 550 59 256 76 220 16 964 -592 3 178 2 586
Räddningstjänst 150 6 134 5 984 395 6 964 6 569 245 -830 -585
Samhällsbyggnadskontor 1 605 3 840 2 235 2 044 4 337 2 293 439 -497 -58
Pensionsförvaltning 1 070 15 738 14 668 1 254 17 163 15 909 184 -1 425 -1 241
Samhällsbyggnadsnämnd 0 395 395 0 389 389 0 6 6
Barn- och ungdomsnämnd 58 433 294 148 235 715 66 097 301 808 235 711 7 664 -7 660 4
Socialnämnden 65 899 254 694 188 795 78 707 276 765 198 058 12 808 -22 071 -9 263
Summa driftbudget 193 148 696 297 503 149 222 149 732 312 510 163 29 001 -36 015 -7 014
Ansvarsåtaganden/borgen 0 500 500 500 765 265 500 -265 235
Förändrad semester/ferielöneskuld 0 0 0 0 215 215 0 -215 -215
Intern ränta 17 874 0 -17 874 17 897 0 -17 897 23 0 23
Interna poster 67 872 67 872 0 67 872 67 872 0 0 0 0
Reavinst/förlust 0 0 0 2 889 35 -2 854 2 889 -35 2 854
Finansiella intäkter 1 000 0 -1 000 7 943 0 -7 943 6 943 0 6 943
Finansiella kostnader 0 11 141 11 141 0 17 833 17 833 0 -6 692 -6 692
Skatter/statsbidrag 497 779 0 -497 779 505 487 0 -505 487 7 708 0 7 708
Årets resultat 777 673 775 810 1 863 824 737 819 032 5 705 47 064 -43 222 3 842
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
39

INVESTERINGSREDOVISNING
NETTOINVESTERINGEN VISAR KOMMUNENS SAMLADE UTGIFTER FÖR MATERIELLA AN-
LÄGGNINGSTILLGÅNGAR MED AVDRAG FÖR FÖRSÄLJNINGSINKOMSTER OCH EVENTUEL-
LA BIDRAG TILL INVESTERINGAR. ÅRETS BRUTTOINVESTERINGAR UPPGICK TILL 25,0 MKR.
KOMMUNEN HAR HELT OCH HÅLLET FINANSIERAT INVESTERINGARNA MED LIKVIDA
MEDEL GENERERADE I DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN OCH HAR INTE BEHÖVT LÅNA TILL
DESSA. NEDANSTÅENDE TABELL VISAR KOMMUNENS TOTALA INVESTERINGAR UNDER
ÅRET.
ÅRETS INVESTERINGSREDOVISNING KOMMUNSTYRELSEN
AVVIKELSE
INVESTERINGS-
BUDGET
UTGIFTER
INKOMSTER
MOT BUDGET
NETTO
Samhällsbyggnadskontoret
Detaljplanering 200 221 350 329 -129
Digit primärkartor 250 179 0 71 179
IT-kontoret
Bredband 750 734 0 16 734
Kommunledningsförvaltningen
Räddningstjänst 300 299 0 1 299
Gränskanal/Stukturfond 0 70 -70 70
Resecentrum 2 000 4 274 3 874 1 600 400
Konstinköp 500 494 6 494
Kv Åran/Nätet 300 0 300 0
EU-park, På gränsen 500 0 500 0
Stranden 1 000 44 956 44
Lekparker 500 116 384 116
Inv i fastigheter 2 000 4 874 -2 874 4 874
Vägbelysning 1 700 699 1 001 699
Stads- och centrumutveckling 3 400 4 178 -778 4 178
Muddring Torneälv 2 000 0 2 000 0
Multiarena Seskarö 600 21 579 21
Kvalitetssatsning 300 320 -20 320
Förskola inre/yttre miljö 0 610 -610 610
Folkets hus 500 0 500 0
Avfallsplan 0 56 -56 56
Omb Närsta skola 1 500 1 736 -236 1 736
Simhall 500 114 386 114
Markbädd Seskarö 0 354 -354 354
Omb div vattenverk 600 1 174 -574 1 174
SUMMA KOMMUNSTYRELSEN 19 400 20 567 4 224 3 057 16 343
40
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012

INVESTERINGSREDOVISNING BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN
AVVIKELSE
INVESTERINGS-
BUDGET
UTGIFTER
INKOMSTER
MOT BUDGET
NETTO
Inventarier
Inventarier 1 100 2 141 -1 041 2 141
Proj Snöflingan 3 000 0 3 000 0
Proj Fågelboet/Språkskolan 1 500 299 1 201 299
Kultursatsn Kukkolaforsen 300 289 11 289
Stadsbiblioteket 250 127 123 127
Frilufts/idrottsanl 500 570 -70 570
Ombyggn ishall 0 3 185 -3 185 3 185
SUMMA BARN- OCH UNGDOMSNÄMND 6 650 6 611 0 39 6 611
INVESTERINGSREDOVISNING SOCIALNÄMNDEN
AVVIKELSE
INVESTERINGS-
BUDGET
UTGIFTER
INKOMSTER
MOT BUDGET
NETTO
Reinvesteringar 2 000 2 018 -18 2 018
SUMMA SOCIALNÄMND 2 000 2 018 0 -18 2 018
BRUTTOINVESTERINGAR 28 050 29 226 4 224 3 048 25 002
STÖRRE PROJEKT PÅGÅENDE OCH AVSLUTADE UNDER ÅRET
BUDGET
UTFALL
INVESTERINGSPROJEKT
BUDGET 2012
UTFALL
ACKUMELERAD
ACKUMELERAD
AVVIKELSE
Slutförda projekt
Kvalitetssatsning 300 320 1 600 1 266 314
Summa slutförda projekt 300 320 1 600 1 266 314
Pågående projekt
Resecentrum 2 000 400 2 000 7 3 593
Stranden 1 000 44 5 500 1 185 5 271
Belysning 1 700 699 10 500 9 819 1 682
Muddring Torneälv 2 000 0 9 000 13 10 987
Summa pågående projekt 6 700 1 143 27 000 11 024 21 533
SUMMA 7 000 1 463 28 600 12 290 21 847
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
41

PERSONALÖVERSIKT
KOMMUNSTYRELSEN HAR DET SAMLADE ARBETSGIVARANSVARET I KOMMUNEN.
PERSONALKONTORET BEREDER OCH SAMORDNAR PÅ KOMMUNSTYRELSENS
UPPDRAG KOMMUNÖVERGRIPANDE PERSONALFRÅGOR. PERSONALKONTORET
FINNS TILL FÖR ORGANISATIONEN OCH HAR SOM MÅL ATT MED ETT PROCESS-
BASERAT ARBETSSÄTT BEDRIVA ETT EFFEKTIVARE PERSONALARBETE, UTVECKLA
MEDARBETAR- OCH LEDARSKAPET SAMT BLI EN ATTRAKTIV ARBETS GIVARE.
MEDARBETARIDÉ:
“Vi utgår ifrån att vi har ett tydligt uppdrag, får
stöd, personlig utveckling och bidrar till en god
arbetsmiljö. Vi tar ansvar, visar respket och uppfyller
våra åtaganden. Vi tar ansvar för en hållbar
utveckling. Vi föreslår förbättringar och medverkar
i genomförandet”.
PERSONALPOLITIKENS MÅL
Det politiska målet är att Haparanda stad ska vara
en attraktiv arbetsgivare. Attraktiv arbetsgivare är
ett brett begrepp som brutits ner till följande huvudprocesser:
attrahera – rekrytera - introducera
- utveckla – behålla - avsluta.
Personalkontoret arbetar utifrån huvudprocesserna
och sätter årliga mål och prioriteringar
utifrån organisationens behov. Personalkontoret
har under 2012 arbetat strategiskt med att utveckla
och främja personalpolitiska frågor inom
organisationen. Detta innebär att vi har utvecklat,
stöttat och stärkt följande processer:
• Medarbetarskap och ledarskap
• Jämställdhet och mångfald
• Hälsa och arbetsmiljö
• Lön
främja organisationens framtida behov av ledare,
möjliggöra karriär inom organisationen, utveckla
medarbetare samt vara en attraktiv arbetsgivare.
Under 2012 har 80 procent av deltagarna redan
fått ledande positioner inom och utanför organisationen.
90 procent av deltagarna har fått nya
tjänster.
De fackliga organisationerna är en viktig del
i att Haparanda stad ska lyckas vara en attraktiv
arbetsgivare. Det fackliga samarbetet har ökat
genom dialogmöten, gemensamma utbildningar,
samtal med politiken och samordnade MBLförhandlingar.
Syftet är öka de fackliga förtroendevaldas
delaktighet i organisationens personalpolitik.
Rekryteringsprocessen är en del av den strategiska
kompetensförsörjningen är en viktig del av
att vara en attraktiv arbetsgivare. Under året har
kommunen aktivt arbetat med införandet av våra
värdegrunder, medarbetaridé och ledaridé i rekryteringsprocesserna.
Syftet är att rekrytera medarbetare
som står för våra värdegrunder och för att
stärka vårt arbetsgivarvarumärke. Nya lönekriterier
med en tydlig koppling till vår styrmodell och våra
värdegrunder har även tagits fram.
ÅRETS HÄNDELSER
Under året har kommunen genomfört en lönekartläggning
för att säkerställa att lönediskriminering
inte förekommer i någon form. Processen
fortsätter under 2013.
Medarbetarundersökning har genomförts
för andra året och visar på ett oförändrat Nöjd-
Medarbetar-Index på 61. Syftet med medarbetarundersökningen
är dels att mäta organisationens
välmående och dels den politiska styrningen och
ledningen.
Ledarakademien har pågått under hela 2012
och avslutas i mars 2013. Syftet med detta är att
FRAMTIDEN
Medarbetarundersökningen kommer återigen
att genomföras under 2013 för att följa upp hur
medarbetarna upplever sin arbetssituation och
kommunen som arbetsgivare.
Ledarakademien kommer att sluföras under
2013 och en utvärdering om fortsättning kommer
att genomföras.
I syfte att minska stress och öka välmåendet
samt minska sjukfrånvaron hos personalen kommer
en hälsosatning genomföras. Främjande
insatser och rehabiliteringsprocesserna kommer
att stärkas.
42
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012

PERSONALFAKTA
35
30
25
20
15
10
5
0
2011
2012
8
7
6
5
4
3
2
1
0
2011
2012
LÖNER
300
225
25 199 kr
Medellön 2011 ( 24 239, 2011 )
2 228 kr
75
0
2009 2010 2011 2012
Skillnad medellön män/kvinnor 2011 ( 2 344 SEK-2011 )
150
AB
Örviga
35
8
ANDEL HELTIDSANSTÄLLDA
Män
Kvinnor
90
80
Enskilda
30
25
20
15
10
5
0
2011
2012
7
6
5
4
3
2
1
0
2011
2012
70
300
60
225
50
2008
2008
2009
2009
2010
2010
2011
150
2011
75
2012
2012
0
2009
2010
2011
2012
LÅNGTIDSJUKFRÅNVARO EnskildaAndel långtidssjuka, längre än 59 dagar
Sjukfrånvaro
totalt
60
55
50
45
40
35
30
2008
2009
2010
2011
2012
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
43

Jämställdhet är en viktig del i attraktiviteten.
En jämställdhetsplan kommer att processas fram
under våren. Syftet är att analysera resultatet från
jämställdhetsenkäten och upprätta en jämställdhetsplan
utifrån en nulägesanalys.
För att ge cheferna en bra struktur och enhetliga
verktyg kommer personal- och chefshandbok
implementeras. I chefshandboken finns HRprocesser
utförligt beskrivna. Chefshandboken
kommer att vara öppen för alla som vill ta del av
den. Personalhandboken är till för alla medarbetare
i Haparanda Stad.
Framtagning och analys av personalstatistik
kommer att prioriteras under 2013. Detta för att
kunna ligga steget före samt ha en strategisk
överblick över organisationens framtida behov.
Under 2013 kommer stort fokus att ligga på
kompetensutveckling av medarbetare. Utbildning
i medarbetarskap kommer att ske under året.
Syftet är att stärka styrmodellen och våra värdegrunder
samt att stärka medarbetarana i deras
uppdrag. Målsättningen är att vara en attraktiv
arbetsgivare som tar tillvara på kompetens inom
organisationen.
NYCKELTAL
Sjukfrånvaron Den totala sjukfrånvaron, mätt i
procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden,
har ökat till 5,31 procent från 2011. Långtidssjukfrånvaron
(sjukfrånvaro överstigande 59
dagar) har också höjts från året. Männens totala
sjukfrånvaro har ökat med 1,10 procent och ligger
nu på 5,11 procent jämfört med kvinnornas
6,03 procent. Sjukfrånvaron under 2012 har ökat
i hela riket särskilt bland kommunanställda. Haparanda
är inget undantag vad detta beror på är
i nuläget oklart. I Haparanda har sjukfrånvaron
i ålderskategorin 30-49 år ökat medan den i de
övriga åldersgrupper minskat. Rapport gällande
den ökade sjukfrånvaron förväntas komma från
SCB under 2013.
Medellön Medellönen är 25 199kr, en ökning
med 960 kr från 2011. Kvinnors medellön har ökat
med 960 kr och männens med 844 kr. Männens
medellön är 2 228kr högre än kvinnornas, skillnaden
är något lägre än 2011. Skillnaden mellan
kvinnors och mäns medellön har ökat med 143 kr
från 2011.
Andelen heltider Andelen heltider är 71,52 procent
totalt. För männen har andelen heltider
minskat med 3,12 procent jämfört med en ökning
för kvinnorna med enbart 1.59 procent. Andelen
heltider för kvinnorna ligger på 68.77 procent
jämfört med männens 82,69 procent. Skillnaden
är 13,92 procent. Även om andelen heltider ökar,
så är andelen heltider för kvinnorna fortfarande
mycket lägre än för männen.
SJUKFRÅNVARO 2008 2009 2010 2011 2012
1. Total sjukfrånavro/
Sammanlagd ordinarie arbetstid 5.34 % 4.15 % 4.05 % 4.47 % 5.31 %
2. Långtidssjukfrånvaro (>59 dagar)/
Total sjukfrånvaro 52.51 % 53.49 % 44.65 % 42.98 % 45.26 %
3. Summa sjukfrånvaro för kvinnor/
Sammanlagd ordinarie arbetstid för kvinnor 5.89 % 4.53 % 4.43 % 4.59 % 6.03 %
4. Summa sjukfrånvaro för män/
Sammanlagd ordinarie arbetstid för män 3.35 % 2.81 % 2.67 % 4.01 % 5.11 %
5. Summa frånvarotid för gruppen 29 år eller yngre/
Sammanlagd ordinarie arbetstid i gruppen 1.65 % 2.17 % 1.21 % 2.21 % 2.07 %
6. Summa frånvarotid för gruppen 30-49 år/
Sammanlagd ordinarie arbetstid i gruppen 4.02 % 2.60 % 2.98 % 3.20 % 3.35 %
7. Summa frånvarotid för gruppen 50 år eller äldre/
Sammanlagd ordinarie arbetstid i gruppen 6.86 % 5.58 % 5.06 % 5.66 % 4.0 %
44
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012

Sysselsättningsgrad Sysselsättningsgraden har ökat med
1,2 procent och ligger nu på 95,34 procent. Männens sysselsättningsgrad
har ökat med 1,99 procent jämfört med
kvinnornas 0,97 procent. Sysselsättningsgraden för männen
är 99,36 procent vilket är 5,01 procent högre än för
kvinnorna som ligger på 94,35 procent. Detta beror dels på
att organisaionen har fler kvinnliga anställda och dels på
yrkeskategorierna. Enligt medarbetarundersökningen är 80
procent av respondenterna nöjda med sin nuvarande sysselsättningsgrad.
Medelåldern i organisationen har ökat med 0,2 år. Medelåldern
för männen har sjunkit med 1 år. För kvinnor har
medelåldern ökat med 0,4 år. Mindre kommuner har en
högre medelålder än större kommuner. Haparanda stad är
inget undantag. Haparanda stad har haft en stabil organisation
med liten extern rörlighet. Troligt är att detta kommer
att förändras med kommande generationsskifte.
PERSONALNYCKELTAL 2008 2009 2010 2011 2012
Tillsvidareanställda
män 172 167 159 155 156
kvinnor 677 671 659 655 634
Totalt 849 838 818 810 790
Andelen heltider
män 81,40 % 80,84 % 81,70 % 85,81 % 82,69 %
kvinnor 64,99 % 64,53 % 67,00 % 67,18 % 68,77 %
Totalt 68,33 % 67,78 % 69,90 % 70,74 % 71,52 %
Sysselsättningsgrad
män 92,11 % 93,99 % 95,06 % 97,37 % 99,36 %
kvinnor 92,42 % 92,69 % 92,97 % 93,38 % 94,35 %
Totalt 92,36 % 92,95 % 93,31 % 94,14 % 95,34 %
Medellöner
män 24 011 kr 24 415 kr 25 427 kr 26 133 kr 26 977 kr
kvinnor 22 022 kr 22 687 kr 23 226 kr 23 789 kr 24 749 kr
Totalt 22 414 kr 23 030 kr 23 667 kr 24 239 kr 25 199 kr
Medelålder
män 48,5 år 50,7 år 49,7 år
kvinnor 49,4 år 50,3 år 50,9 år
Totalt 49,3 år 50,5 år 50,7 år
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
45

FINANSIELL ANALYS
HAPARANDA STAD REDOVISAR I ÅRS- OCH DELÅRSREDOVISNINGAR EN
MODELL FÖR FINANSIELL ANALYS, VARS MÅL ÄR ATT ANALYSERA FYRA
VIKTIGA PERSPEKTIV. DETTA FÖR ATT IDENTIFIERA FINANSIELLA PROBLEM I
HAPARANDA STAD OCH DÄRIGENOM KLARGÖRA HURUVIDA EN GOD EKON-
OMISK HUSHÅLLNING FÖRELIGGER ELLER EJ.
FYRA PERSPEKTIV
Den finansiella analysen som redovisas på kommande
sidor bygger på fyra perspektiv: Det finansiella
resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden
samt kontrollen över den finansiella
utvecklingen. Dessa fyra perspektiv utgör hörnstenar
i denna modell av finansiell analys.
1
DET FINANSIELLA RESULTATET
I ett första läge kartläggs årets resultat och
dess orsaker. En eventuell obalans, det vill säga
att kostnaderna överstiger intäkterna eller att
en rörelseriktning mot obalans sker, är en varningssignal.
Under detta perspektiv analyseras
också investeringar och deras utveckling
2
KAPACITET
Det andra perspektivet benämns kapacitet
eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas
vilken finansiell kraft kommunen har på
lång sikt. Ju starkare kapacitet, desto mindre
känslig är kommunen inför de alltid återkommande
lågkonjunkturerna.
3 RISKFÖRHÅLLANDEN
Med det tredje perspektivet risk avses hur
kommunen är exponerad finansiellt. En god
ekonomisk hushållning innefattar att kommunen
i kort- och medellångt perspektiv inte
behöver vidta drastiska åtgärder för att möta
finansiella problem. Här diskuteras också borgensåtaganden
och kommunens samlade
pensionsskuld.
4 KONTROLL
Med det fjärde perspektivet kontroll avses
avslutningsvis hur upprättade finansiella mål
och planer följs. En god följsamhet mot budget
är ett uttryck för god ekonomisk hushållning.
Risk och kontroll hänger samman på så vis att
båda är mått på förmågan att hantera problematiska
situationer.
46
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012

HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
47

OLIKA KOSTNADERS ANDEL AV SKATTEINTÄKTER OCH BIDRAG (%)
2008 2009 2010 2011 2012
Verksamhetens nettokostnader 91,6 91,5 88,4 92,3 92,7
Avskrivningar 5,0 4,7 5,4 4,6 4,6
Nettokostnadsandel 96,6 96,2 93,8 96,9 97,3
Finansnetto 2,5 2,6 1,7 1,9 1,9
Nettokostnader inklusive finansnetto 99,1 98,8 95,5 98,8 99,2
En grundläggande förutsättning för god ekonomisk
hushållning är att det finns en balans mellan
löpande intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa
detta förhållande, är att analysera hur stor del andel
olika typer av återkommande löpande kostnader
tar i anspråk av skatteintäkter och statsbidrag.
Av ovanstående tabell framgår att för år 2012 tar
verksamheten exklusive avskrivningar och finansnetto
i anspråk 92,7 procent av skatte- och statsbidragsintäkterna.
Tillsammans tar de löpande
kostnaderna i anspråk 99,2 procent. Detta innebär
att det återstår 0,8 procent av skatte- och statsbidragsintäkterna
till att göra investeringar och att
amortera på lån. Haparanda stads balans mellan
intäkter och kostnader bör förbättras till att landa
på ett överskott i nivå med tumregeln 2 procent
av skatter och statsbidrag för att kunna upprätthålla
en rimlig investeringsnivå och amorteringsnivå
utan att urholka likviditeten.
Variationerna i finansnettots andel mellan åren
beror i huvudsak på redovisningen av orealiserade
vinster respektive förluster samt andra poster av
engångskarraktär.
INVESTERINGSVOLYM OCH SJÄLVFINANSIERINGSGRAD (%)
2008 2009 2010 2011 2012
Investeringsvolym/Nettokostnader 5,5 5,9 5,0 4,9 4,4
Avskrivningar/Nettoinvesteringar 99,7 88,0 115,0 83,5 93,8
Haparanda stad investerade under år 2012 för
25,0 mkr. Av tabellen ovan kan utläsas att den
årliga investeringsvolymen har minskat de tre
senaste åren. De senaste åren har den sjunkande
investeringsvolymen varit en medveten strategi
i syfte att stärka det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet
och förbättra likviditeten.
48
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012

FINANSIERINGSBILDEN AV INVESTERINGAR OCH SJÄLVFINANSIERINGSGRADEN (MKR)
2008 2009 2010 2011 2012
Verksamhetsnetto (exklusive avskrivningar) 33,3 29,2 40,0 27,6 27,8
Finansiering via rörelsekapital 0,0 0,0 0,0 0,2 0,0
Finansiering via ökad skuldsättningsgrad 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Årets nettoinvesteringar (materiella) 24,2 26,2 23,6 27,8 25,0
Självfinansieringsgrad (%) 137,6 111,5 169,5 99,3 111,2
Av 2012 års verksamhetsnetto på 27,8 mkr, exklusive
avskrivningar och andra poster som ej är
likvidpåverkande, användes 25,0 mkr till materiella
investeringar. Relateras dessa variabler till varandra
erhålles en självfinansieringsgrad av investeringarna
på 111,2 procent. Detta innebär att
samtliga materiella investeringar år 2012 kunde
skattefinansieras. En hög självfinansieringsgrad är
viktig för att inte rörelsekapital och likviditet ska
urholkas.
ÅRETS RESULTAT 2008 2009 2010 2011 2012
Årets resultat (Mkr) 5,1 5,7 22,5 5,7 3,6
Årets resultat/skatter och statsbidrag (%) 1,1 1,1 4,5 1,1 0,7
ÅRETS RESULTAT/EGET KAPITAL (%) 2,4 2,6 9,1 2,2 1,4
Kommunfullmäktige har satt ett mål om att
årets resultat ska uppgå tll 2 procent av skatter
och statsbidrag. Resultatet för 2012 uppgår till
0,7 procent av skatter och statsbidrag och uppfyller
därför inte målet.
SOLIDITET 2008 2009 2010 2011 2012
Soliditet 35,0 34,5 38,6 39,1 39,6
Tillgångsförändring 1,8 4,2 0,0 1,0 0,1
Förändring av eget kapital 2,5 2,7 12,2 2,3 1,5
Soliditeten är ett mått på det långsiktiga finansiella
utrymmet. Den visar hur stor del av tillgångarna
som har finansierats med egna medel. Soliditeten
för 2012 ökade och uppgå nu till 39,6 %. Denna
ökning beror främst på ökat eget kapital och
minskade kortfristiga skulder. Viktigt att notera är
att pensionsskulden till och med 1997 (280 mkr)
ej redovisas som skuld i balansräkningen. Räknar
man ut en soliditet inkluderat denna pensionsskuld
hamnar soliditeten på -3,34 procent.
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
49

SKULDSÄTTNINGSGRAD (GGR) 2008 2009 2010 2011 2012
Total skuldsättningsgrad 1,8 1,9 1,6 1,5 1,5
- varav avsättningsgrad (pensioner) 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1
- varav kortfristig skuldsättningsgrad 0,5 0,6 0,5 0,5 0,5
- varav långfristig skuldsättningsgrad 1,2 1,2 1,0 0,9 0,9
Skuldsättningsgrad är ett mått på hur stora skulderna
är i förhållande till eget kapital. En skuldsättningsgrad
på över 1 betyder att skulderna är
större än det egna kapitalet och en hög skuldsättningsgrad
tyder på mer risk hos bolaget. En hög
skuldsättningsgrad innebär också en låg soliditet.
Haparanda stads totala skuldsättningsgrad har
under perioden 2008-2012 minskat från 1,9 till
1,5. Den långfristiga skuldsättningsgradens minskning
ger ett förbättrat finansiellt utrymme på
längre sikt och ger en minskad risk. Det är mycket
angeläget att skuldsättningsgraden minskar för att
förbättra det finansiella utrymmet.
LIKVIDITET UR ETT RISKPERSPEKTIV 2008 2009 2010 2011 2012
Kassalikviditet (%) 54 63 97 98 128,8
Rörelsekapital (mkr) -48,3 -46,6 -2,4 -2,4 35,0
Ett mått som mäter likviditet eller kortsiktig betalningsberedskap
är kassalikviditet, vilken har
ökat och ligger mycket nära den tillfredställande
finansiella beredskapen på över 100 procent.
Det är inte riktigt jämförbart över åren då kommunen
enligt RKR 20 omklassifiserat sin pensionsmedelsförvaltning
(stukturer och aktieobligationer)
från finansiella anläggningstillgångar till
omsättningstillgångar. Detta påverkar nyckeltalet
kassalikviditeten och rörelsekapitalet positivt.
Vi vet också att cirka en femtedel av de kortfristiga
skulderna utgörs av en semesterlöneskuld som
inte kommer att omsättas under de närmaste
åren. Att öka kassalikviditeten har varit ett strategiskt
val, nu måste vi se till att den inte minskar i
någon hög utsträckning.
FINANSIELLA NETTOTILLGÅNGAR 2008 2009 2010 2011 2012
Omsättningstillgångar +
finansiella anläggningstillgångar 126,9 149,0 173,0 175,1 176,1
Kort- och långfristiga skulder 368,0 387,2 361,5 360,3 357,0
Netto -241,1 -238,2 -188,5 -185,2 -180,9
Haparanda stad har under året något förbättrat
sina omsättnings- och finansiella nettotillgångar
med 1,0 mkr till 176,1 mkr, vilket till största delen
beror på ökade omsättningstillgångar. Även
skuldsidan visar på positiv utveckling och har
minskat med 3,3 mkr, primärt i form av mestadels
minskning av de kortfristigaskulderna. Önskvärt
är att utvecklingen fortsätter då det stärker det
finansiella handlingsutrymmet på kort och lång
sikt.
50
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012

PENSIONSÅTAGANDE (MKR) 2008 2009 2010 2011 2012
Pensioner som kortfristig skuld 10,7 10,9 11,6 12,3 12,7
Avsättning till pensioner 29,2 29,9 31,0 32,7 33,1
Pensioner äldre än 1998 254,8 260,8 250,8 279,7 277,4
Total pensionsskuld 294,7 301,6 293,4 324,7 323,2
Placering pensionsmedel 45,0 45,7 46,0 47,5 47,6
Den totala pensionsskulden för 2012 uppgår
till 323,2 mkr varav 277,4 mkr ligger utanför balansräkningen.
Det innebär att 85,8 procent av
skulden ligger utanför balansräkningen. Under
året har den totala pensionsskulden minskat med
1,5 mkr vilket till största delen beror på att visstidspensionen
under fem år har trappats ner, men
i år har utgått. Vid årsskiftet uppgick placerade
medel inklusive depåmedel för framtida pensionsutbetalningar
till 47,6 mkr.
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
51

EKONOMICHEFENS AVSLUTANDE KOMMENTARER
ENLIGT SKL FÖRVÄNTAS ENGÅNGSINTÄKTERNA INNEBÄRA ATT ENDAST ETT FÅTAL
KOMMUNER VÄNTAS HA UNDERSKOTT I ÅR, VILKET GER ETT VÄLKOMMET ANDRUM
FÖR MÅNGA SOM KÄMPAR FÖR ATT KLARA EN EKONOMI I BALANS. EN FORTSATT
HÖG NIVÅ PÅ INVESTERINGARNA, ÖKADE BEHOV INOM SÅVÄL FÖRSKOLAN, GR-
UNDSKOLAN SOM ÄLDRE -OMSORGEN INNEBÄR ATT SKATTEHÖJNINGAR KAN
KOMMA ATT KRÄVAS I KOMMUNERNA.
Kommunfullmäktige har 17 övergripande inriktningar
(mål) för god ekonomisk hushållning. Av
dessa bedöms åtta uppfyllas helt, tre uppfyllas
delvis medan sex inte uppfylls alls. Måluppfyllelsen
är ganska hög men man ska ha i åtanke
att det i några av målen inte går att utläsa/mäta
uppfyllelsen utan det är en bedömning. Vid uppföljningen
har man kommenterat och i vissa fall
valt att bedöma utifrån den indikator som finns till
vissa mål. Indikatorn är framtagen i Budget och
Strategiplanen för 2013-2015 men visas redan nu
i 2012 års årsredovisning. Indikatorerna förfinar
mätningen och möjligheten att kunna bedöma
måluppfyllelsen mer precist. Kommunen är inne i
en utvecklingsfas och tar små men oerhört viktiga
steg framåt hela tiden.
Haparanda stad har 2012 fortsatt de senaste
årens positiva finansiella utveckling med bättre
kasslikviditet och starkare soliditet. Fortfarande
finns dock en hel del kvar att arbeta med innan
vi kan säga att kommunen har god ekonomisk
hushållning, vilket är en nödvändighet för att inte
efterlämna alltför stor skuldbörda till nästa generations
kommuninvånare.
Följande information är viktig att lyfta fram:
• Budgeterat resultat 2012 för kommunen var
1,3 mkr. Med så lågt budgeterat resultat har
kommunen svårt att klara stora svängningar i
ekonomin som skulle belasta resultatet negativt.
Marginalen att klara eventuella händelser
som kan inträffa som sämre prognoser av
skatter och statsbidrag eller annat är liten.
2012 fick kommunen stora engångsintäkter,
vilket bidrog till att resultatet blev positivt. Utan
dessa intäkter hade kommunen visat negativt
resultat.
• Kommunens verksamheter måste fortsättningsvis
hålla sina budgetramar för att vi ska
kunna få en god stabil ekonomisk utveckling
och inte förlita oss på engångsanslag. Därför
är det av största vikt att göra uppföljningar och
vid budgetavvikelse i ett tidigt stadium analysera,
rapportera och sätta in åtgärder.
• Haparanda stads långsiktiga finansiella handlingsutrymme
är som många gånger tidigare
nämnts svagt på lång sikt. Skuldsättningsgraden
är hög, vilket gör oss exponerade vid
ränteförändringar.
52
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012

FINANSIELLA NYCKELTAL
Resultat – kapacitet 2009 2010 2011 2012
Verksamhetens nettokostnader
skatteintäkter och statsbidrag, % 91,5 88,4 92,3 92,7
Avskrivningar/skatteintäkter och statsbidrag, % 4,7 5,4 4,6 4,6
Finansnetto/skatteintäkter och statsbidrag, % 2,6 1,7 1,9 1,9
Kostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag, % 98,8 95,5 98,8 99,2
Årets resultat/skatteintäkter och statsbidrag, % 1,1 4,5 1,1 0,7
Årets resultat/eget kapital, % 2,6 9,1 2,2 1,4
Självfinansieringsgrad av nettoinvesteringar, % 111,5 169,5 99,3 111,2
Investeringsvolym/nettokostnader, % 5,9 5,0 4,9 4,4
Avskrivningat/nettoinvesteringar, % 88,0 115 83,5 93,8
Soliditet, % 34,5 38,6 39,1 39,6
Tillgångsförändring, % 4,2 0,0 1,0 0,1
Förändring av eget kapital, % 2,7 12,2 2,3 1,5
Total skuld- och avsättningsgrad 1,9 1,6 1,5 1,5
- varav avsättningsgrad (pensioner) 0,1 0,1 0,1 0,1
- varav kortfristig skuldsättningsgrad 0,6 0,5 0,5 0,5
- varav långfristig skuldsättningsgrad 1,2 1,0 0,9 0,9
RISK – KONTROLL 2009 2010 2011 2012
Kassalikviditet, % 63,0 97,0 98,0 128,8
Rörelsekapital, mkr -46,4 -16,9 0,8 35
Finansiella nettotillgångar, mkr -238,2 -188,5 -185,2 -180,9
Budgetavvikelse, årets resultat, mkr 5,6 7,8 2,1 2,3
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
53

TIO ÅR I SAMMANDRAG
RESULTATRÄKNING (MKR) 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Intäkter 143,9 140,0 134,8 148,5 183,5 142,6 151,9 162,9 157,6 175,0
Kostnader -495,7 -516,9 -524,5 -555,6 -576,2 -586,2 -599,3 -605,9 -624,3 -647,7
Avskrivningar -24,0 -21,1 -21,9 -21,0 -22,4 -24,2 -23,1 -27,3 -23,2 -23,4
Verksamhetens nettokostnader -375,8 -398,0 -411,6 -428,1 -415,1 -467,8 -470,5 -470,3 -489,9 -496,1
Skatteintäkter och statsbidrag 397,9 410,5 428,9 453,1 467,3 484,4 489,0 501,3 505,4 509,6
Finansnetto -13,4 -8,7 -8,8 -4,8 -5,9 -12,0 -12,8 -8,5 -9,8 -9,9
Extraordinärt -8,3 0 0 0 1,8 0,5 0 0 0 0
ÅRETS RESULTAT 0,4 3,8 8,5 20,2 48,1 5,1 5,7 22,5 5,7 3,6
Kommunstyrelsen
Intäkter 172,8 157,3 71,7 78,4 83,6 80,0 75,5 78,8 77,2 76,0
Kostnader -284,6 -228,6 -123,5 -138,9 -148,2 -167,4 -150,0 -150,6 -150,9 -148,2
Netto -111,8 -71,3 -51,8 -60,5 -64,6 -87,4 -74,5 -71,8 -73,7 -72,2
Barn- och ungdomsnämnden
Intäkter 28,7 52,8 99,5 102,9 97,1 93,5 88,5 77,1 66,1 66,0
Kostnader -182,01 -246,5 -300,0 -309,3 -316,7 -324,3 -324,7 -312,3 -301,8 -305,3
Netto -153,31 -193,7 -200,5 -206,4 -219,6 -230,8 -236,2 -235,2 -235,7 -239,3
Socialnämnden
Intäkter 45,4 47,7 53,4 50,2 52,6 61,6 69,0 78,0 78,7 84,8
Kostnader -190,1 -199,6 -207,8 -211,2 -215,5 -235,5 -250,3 -265,6 -276,7 -277,9
Netto -144,7 -151,9 -154,4 -161,0 -162,9 -173,9 -181,3 -187,6 -198,0 -193,1
Nettoinvesteringar 29,0 17,7 28,2 37,3 59,7 24,2 26,2 23,6 27,8 25,0
BALANSRÄKNING (MKR) 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Anläggningstillgångar 460,7 458,2 476,6 516,5 553,4 550,7 555,1 533,2 491,2 491,1
Omsättningstillgångar 57,0 67,5 63,5 50,5 46,9 60,3 81,7 105,6 153,9 154,7
Summa tillgångar 517,7 525,7 540,1 567,0 600,3 611,0 636,8 638,8 645,1 645,8
Eget kapital 129,6 132,0 140,5 160,7 208,8 213,9 219,6 246,3 252,1 255,7
Skulder och avsättningar 388,1 393,7 399,7 406,3 391,5 397,1 417,2 392,5 393,0 390,1
SUMMA SKULDER & EGET KAPITAL 517,7 525,7 540,2 567,0 600,3 611,0 636,8 638,8 645,1 645,8
54
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012

RESULTATRÄKNING
(TKR) 2011 2012
NOT STADEN KONCERNEN STADEN KONCERNEN
Verksamhetens intäkter 1 157 631 200 480 175 046 227 195
Verksamhetens kostnader 2 -624 308 -648 469 -647 703 -679 767
Avskrivningar -23 215 -29 280 -23 459 -29 490
Verksamhetens nettokostnader -489 892 -477 269 -496 116 -482 062
Skatteintäkter 3 341 194 341 194 344 917 344 917
Statsbidrag 3 164 293 164 293 164 749 164 749
Finansiella intäkter 4 7 943 8 199 8 231 7 968
Finansiella kostnader 5 -17 833 -24 753 -18 133 -25 301
Resultat före extraordinära poster 5 705 11 664 3 648 10 271
Extraordinära intäkter 0 0 0 0
Extraordinära kostnader 0 0 0 0
Skattekostnad -694 -1 167
ÅRETS RESULTAT 6 5 705 10 970 3 648 9 104
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
55

BALANSRÄKNING
(TKR) 2011 2012
NOT STADEN KONCERNEN STADEN KONCERNEN
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar 8 753 753 695 695
Mark, byggnader, tekniska anläggningar 9 427 139 612 713 424 354 608 432
Maskiner och inventarier/leasingavtal 10 42 015 73 910 44 666 77 142
Finansiella anläggningstillgångar 11 21 297 10 325 21 406 10 405
Summa anläggningstillgångar 491 204 697 701 491 121 696 674
Omsättningstillgångar
Förråd, lager, expl.fastigheter 12 2 942 5 578 2 853 3 874
Kortfristiga fordringar 13 123 693 128 258 119 903 127 535
Likvida medel 14 27 249 48 972 31 946 58 050
Summa omsättningstillgångar 153 884 182 808 154 702 189 459
SUMMA TILLGÅNGAR 645 088 880 509 645 823 886 133
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital 15 252 061 294 429 255 709 303 533
-Varav årets resultat 5 705 10 970 3 648 9 104
Avsättningar
Avsättning för pensioner 16 32 748 32 747 33 107 33 107
Avsättning skatter 5 214 5 894
Skulder
Långfristiga skulder 17 238 705 407 915 237 284 401 469
Kortfristiga skulder 18 121 574 140 204 119 723 142 130
Summa skulder 393 027 586 080 390 114 582 600
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 645 088 880 509 645 823 886 133
Ansvarsförbindelser
Borgens och övriga anvarsförbindelser 19 150 654 3 066 149 334 2 797
Pensionsskuld intjänad t.o.m 971231 inklusive löneskatt 279 729 279 729 277 359 277 359
Leasingavgifter, operationella 20 3 994 3 994 4 752 4 752
56
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012

FINANSIERINGSANALYS
(TKR) 2011 2012
KONCERNEN
Den löpande verksamheten
NOT STADEN KONCERNEN STADEN KONCERNEN
Årets resultat 5 705 10 970 3 648 9 104
Justering för av- och nedskrivningar 23 215 30 188 23 459 29 641
Justering för gjorda avsättningar 1 736 1 523 -359 -359
Justering för ianspråktagna avsättningar 0 0 0 0
Justering övriga ej likvidpåverkande poster -3 049 -3 050 1 016 1 704
Ökning/minskning kortfristiga fordringar -11 126 -2 510 3 790 -3 610
Ökning/minskning förråd och varulager -4 -1 747 8 1 437
Ökning/minskning kortfristiga skulder -1 038 -10 633 -1 851 6 769
Kassaflöde från den löpande verksamheten 9 734 13 771 26 063 35 582
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investering i immateriella anläggningstillgångar -753 -753 0 0
Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 0 0 0 0
Investering i materiella anläggningstillgångar -32 823 -36 297 -29 204 -36 021
Försäljning av materiella anläggningstillgångar 5 761 5 761 5 937 7 407
Investering i finansiella anläggningstillgångar -6 920 -7 072 -10 198 -10 218
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 6 782 6 959 9 872 9 872
Kassaflöde från investeringsverksamheten -27 953 -31 402 -23 593 -28 960
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Nyupptagna lån 0 0 0 0
Minskning av långfristiga fordringar 0 0 0 0
Amortering av skuld -208 -1 260 -1 421 -6 446
Ökning av långfristiga fordringar -200
Kassaflöde från finansieringsverksamheten -208 -1 260 -1 421 -6 646
ÅRETS KASSAFLÖDE -12 722 -7 921 4 697 9 080
Likvida medel vid periodens början 39 971 56 892 27 249 48 972
Likvida medel vid periodens slut 27 249 48 971 31 946 58 052
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
57

NOTER
NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER (TKR) 2011 2012
STADEN KONCERNEN STADEN KONCERNEN
Intäkter 200 480 227 194
Försäljningsmedel 5 532 5 085
Taxor och avgifter 37 074 38 661
Hyror och arrenden 17 781 15 319
Bidrag 78 669 96 197
Försäljning verkamhet/entreprenad 15 690 19 076
Försäljning anläggninsgtillgångar 2 885 708
SUMMA NOT 1 157 631 200 480 175 046 227 194
NOT 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER (TKR) 2011 2012
STADEN KONCERNEN STADEN KONCERNEN
Kostnader 648 469 679 767
Inköp anläggningstillgångar 4 313 2 825
Inköp av anläggnings- och underhåll material
Inköp anläggningstillgångar 2 275 2 002
Bidrag och transfereringar 33 371 31 141
Entreprenad och köp av verksamhet 119 639 130 417
Konsulttjänster 5 833 5 328
Personalkostnader inklusive pensionskostnad 402 406 415 817
Hyror, leasing, bränsle, energi 16 978 18 298
Förbrukningsmaterial, övriga kostnader 29 329 29 332
Transporter, resor, försäkringar 10 164 12 543
SUMMA NOT 2 624 308 648 469 647 703 679 767
58
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012

NOT 3 SKATTEINTÄKTER OCH STATSBIDRAG (TKR) 2011 2012
STADEN KONCERNEN STADEN KONCERNEN
Kommunalskatt 332 430 332 430 340 314 340 314
Slutavräkning 728 728 362 362
Prognos 8 036 8 036 4 241 4 241
Kostnadstutjämning -29 304 -29 304 -31 691 -31 691
Inkomstutjämning 113 709 113 709 123 255 123 255
Utjämningsbidrag Lss 18 297 18 297 17 000 17 000
Regleringsavgift/bidrag 10 290 10 290 4 945 4 945
Strukturbidrag 34 462 34 462 34 455 34 455
Fastighetsavgift 16 840 16 840 16 784 16 784
SUMMA NOT 3 505 488 505 488 509 665 509 665
NOT 4 FINANSIELLA INTÄKTER (TKR) 2011 2012
STADEN KONCERNEN STADEN KONCERNEN
Räntor likvida medel 564 820 574 978
Räntor kundfordringar 16 16 25 25
Utdelning aktier, andelar, värdepapper 242 242 538 538
Försäljningsvinster fonderade medel 486 486 99 99
Kursvinst 98 98 143 143
Ränteswap 5 689 5 689 4 981 4 981
Ränta utlåning till koncernföretag 834 834 826 159
Återf av nedskrivning finansiella tillgångar 14 14 502 502
Övriga ränteintäkter 0 0 543 543
SUMMA NOT 4 7 943 8 199 8 231 7 968
NOT 5 FINANSIELLA KOSTNADER (TKR) 2011 2012
STADEN KONCERNEN STADEN KONCERNEN
Räntor anläggningslån 6 320 13 240 6 060 13 676
Ränta pensionsskuld 1 578 1 578 922 922
Ränteswap 8 534 8 534 8 742 8 742
Nedskrivning fonderade medel 730 730 757 757
Förlust avyttring värdepapper 320 320 695 695
Övriga räntekostnader 351 351 957 509
SUMMA NOT 5 17 833 24 753 18 133 25 301
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
59

NOT 6 ÅRETS RESULTAT (TKR) 2011 2012
STADEN KONCERNEN STADEN KONCERNEN
Årets resultat enligt resultaträkning 5 705 11 664 3 648 9 104
Reavinster enligt undantagsmöjligheter -2 323 -2 323 -708 -708
SUMMA NOT 6 3 382 9 341 2 940 8 396
NOT 7 JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER (TKR) 2011 2012
STADEN KONCERNEN STADEN KONCERNEN
Reavinst mark/fastighet 2 885 2 885 708 708
Reaförlust mark/fastighet 0 0 -893 -893
Försäljning värdepapper vinst 452 452 99 99
Försäljning värdepapper förlust -221 -221 -695 -695
RIPS ränta pensionsskuld -793 -793 0 0
AFA-försäkring 2007-2008 0 0 10 548 10 548
SUMMA NOT 7 2 323 2 323 9 767 9 767
NOT 8 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR (TKR) 2011 2012
STADEN KONCERNEN STADEN KONCERNEN
Ingående balans 753 753 753 753
Avskrivningar 0 0 -58 -58
SUMMA NOT 8 753 753 695 695
60
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012

NOT 9 FASTIGHETER OCH ANLÄGGNINGAR (TKR) 2011 2012
STADEN KONCERNEN STADEN KONCERNEN
Ing ackumulerat anskaffningsvärde 715 070 1 090 639 734 058 1 112 211
Nyanskaffningar 24 833 26 825 21 225 22 960
Omklassificeringar -591 0 0 0
Avyttring, övriga inkomster -5 253 -5 253 -1 787 -1 837
Investeringsbidrag 0 0 -3 800 -3 800
Utg ackumulerat anskaffningsvärde 734 059 1 112 211 749 696 1 129 534
Ingående avskrivningar 288 789 478 647 306 919 499 833
Årets avskrivning 18 130 21 186 18 422 21 269
Utgående ack avskrivningar 306 919 499 833 325 341 521 102
SUMMA NOT 9 427 140 612 378 424 355 608 432
Spec. av anläggningarna
Markreserv 6 871 6 871
Verksamhetsfastigheter 236 292 232 840
Fastighet/anläggning för affärsverksamhet 60 156 59 595
Gator, vägar och parker 120 143 121 291
Fastigh för annan verks 3 678 3 758
SUMMA 427 140 612 378 424 355 608 432
NOT 10 MASKINER OCH INVENTARIER (TKR) 2011 2012
STADEN KONCERNEN STADEN KONCERNEN
Ing ackumulerat anskaffningsvärde 73 172 137 454 80 653 146 402
Nyanskaffningar 7 990 9 470 8 002 15 142
Avyttring, övriga inkomster -388 -402 -350 -1 770
Investeringsbidrag -120 -120 0 0
Utg ackumulerat anskaffningsvärde 80 654 146 402 88 305 159 774
Ingående avskrivningar 33 853 66 378 38 799 74 319
Årets avskrivning 4 946 7 941 4 840 8 314
Utgående ack avskrivningar 38 799 74 319 43 639 82 633
Planenligt restvärde 41 855 72 083 44 666 77 141
Leasingavtal
Bokfört värde dec 299 299 160 160
Avskrivningar -139 -139 -160 -160
Summa 160 160 0 0
SUMMA NOT 10 42 015 72 243 44 666 77 141
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
61

NOT 11 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR (TKR) 2011 2012
Värdepapper och andelar
Grundfondskapital
STADEN KONCERNEN STADEN KONCERNEN
Haparanda Värmeverk AB 1 000 0 1 000 0
Stiftelsen Haparandabostäder 3 400 0 3 400 0
Summa grundfondskapital 4 400 0 4 400 0
Aktier
IUC 30 30 30 30
Filmpool Nord 146 146 146 146
Kollektivtrafikmyndigheten (Länstrafiken) 203 203 257 257
BRAB 250 0 250 0
IT Norrbotten AB 34 34 34 34
Norrbottens energikontor 10 10 10 10
HTFAB, Hpda tekn o fstgh 300 0 300 0
Kommuninvest 540 540 540 540
Lappiahalli OY 99 99 99 99
Norrbothniabanan 25 25 25 25
Summa aktier 1 637 1 087 1 691 1 141
Långfristig fordran
JAK, stödsparande 0 0 100 100
Haparanda värmeverk med flera 13 000 6 978 13 000 6 949
Kärrbäcks hembygdsförening 60 60 15 15
Förlagslån Kommuninvest 2 200 2 200 2 200 2 200
Summa långfristiga fordringar 15 260 9 238 15 315 9 264
SUMMA NOT 11 21 297 10 325 21 406 10 405
62
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012

NOT 12 FÖRRÅD/LAGER/EXPL.FASTIGH 2011 2012
STADEN KONCERNEN STADEN KONCERNEN
Förråd/lager 460 3 096 452 1 473
Exploateringsfastigheter 2 482 2 482 2 401 2 401
SUMMA NOT 12 2 942 5 578 2 853 3 874
NOT 13 KORTFRISTIGA FORDRINGAR (TKR) 2011 2012
STADEN KONCERNEN STADEN KONCERNEN
Fakturafordringar 15 692 16 831 15 956 13 281
Momsfordran 5 984 5 984 5 162 5 162
Förutbet kostn/uppl intäkter 50 760 52 981 50 965 58 358
Övriga fordringar 50 1 255 15 2 929
Fordran hos Staten 3 690 3 690 217 217
Summa 76 176 80 741 72 315 79 947
Kortfristiga placeringar
Nyanskaffning 7 412 7 412 10 198 10 198
Försäljning -7 032 -7 032 -9 872 -9 872
Nedskrivning -729 -729 -757 -757
Återföring av nedskrivning 14 14 502 502
Depå 1 831 1 831 5 115 5 115
Pensionsmedel 46 021 46 021 42 402 42 402
Summa 47 517 47 517 47 588 47 588
SUMMA NOT 13 123 693 128 258 119 903 127 535
NOT 14 LIKVIDA MEDEL
Kassa, bank och plusgiro 27 249 48 972 31 946 58 050
SUMMA NOT 14 27 249 48 972 31 946 58 050
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
63

NOT 15 EGET KAPITAL (TKR) 2011 2012
Anläggningskapital
STADEN KONCERNEN STADEN KONCERNEN
Anläggningstillgångar 491 204 697 701 491 121 696 674
Anläggningslån -238 523 -407 776 -237 284 -401 469
Finansiell leasing -182 -139 0 0
Pensionsavsättning/övriga avsättningar -32 747 -32 747 -33 107 -33 107
Avsättn skatter 0 -5 214 0 -5 894
Summa 219 752 251 825 220 730 256 204
Rörelsekapital
Omsättningstillgångar 153 884 182 808 154 702 189 459
Kortfristiga skulder -121 574 -140 204 -119 723 -142 130
Summa 32 310 42 604 34 979 47 329
SUMMA NOT 15 252 062 294 429 255 709 303 533
NOT 16 PENSIONSAVSÄTTNING (TKR) 2011 2012
STADEN KONCERNEN STADEN KONCERNEN
Ingående balans 31 011 31 011 32 747 32 747
Förändring pensionsavsättning 1 579 1 579 361 361
Löneskatt 383 383 87 87
FFU -226 -226 -88 -88
SUMMA NOT 16 32 747 32 747 33 107 33 107
-varav befintliga visstidspensioner 676 0 0 0
- varav aktualiserade 96,3 % 97 %
NOT 17 LÅNGFRISTIGA SKULDER 2011 2012
STADEN KONCERNEN STADEN KONCERNEN
Ingående balans 238 913 408 085 238 705 407 915
Ökad ägarandel BRAB, 10 % 0 1 090 0 0
Amorteringar -69 -1 121 -1 239 -6 264
Amorteringar leasingskuld -139 -139 -182 -182
SUMMA NOT 17 238 705 407 915 237 284 401 469
64
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012

NOT 18 KORTFRISTIGA SKULDER 2011 2012
STADEN KONCERNEN STADEN KONCERNEN
Amorteringa nästkommande år 10 000 10 000 10 000 10 000
Leverantörsskulder 12 100 15 885 16 809 22 033
Gåvomedel 1 207 1 207 1 243 1 243
Avräkningar 4 982 4 982 4 028 4 028
Semesterlöneskuld 22 543 22 543 23 324 23 324
Uppl kostn/förutbet intäkter 41 770 56 403 36 937 52 044
Pensionsavgift individuell del 12 312 12 312 12 696 12 696
Övr kortfristiga skulder 16 660 16 872 14 686 16 762
SUMMA NOT 18 121 574 140 204 119 723 142 130
NOT 19 ANSVARSFÖRBINDELSER (TKR) 2011 2012
Borgensförbindelser
STADEN KONCERNEN STADEN KONCERNEN
Stiftelsen Haparandabostäder,lån 140 088 0 139 037 0
Bottenvikens reningsverk, lån 7 500 0 7 500 0
Bostadsfinansiering småhus 3 066 3 066 2 797 2 797
SUMMA NOT 19 150 654 3 066 149 334 2 797
*Haparanda kommun har i juni 2005 ingått en solidarisk borgen
såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga
nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 274 kommuner som
per 2012-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening
har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar
i Kommuninvest ekonomiska förening har ingåtts ett regressavtal
som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna
vid en eventuell ianspråktagande av ovan borgelsförbindelse. Enligt
regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på
de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i
Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas
respektive insatskapital i kommuninvest ekonomisk förening. Vid en
uppskattning av den finansiella effekten av Haparanda kommuns ansvar
enligt ovan nämnda borgensförbindelse, kan noteras att per den
2012-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser
till 268 008 mkr och totala tillgångar uppgick till 272 786 mkr. Kommunens
andel av de totala förpliktelserna uppgick till 470 mkr och
andelen av de totala tillgångarna uppgick till 478 mkr.
Haparanda kommun har en ansvarsförbindelse mot sitt aktiebolag,
Haparanda Teknik och fastighets AB, i form av garanterad
kapitaltäckning.
Pensionsbestämmelserna för förtroendevalda PRF-KL ger rätt till
visstidspension om tjänstgöringsgraden överstiger 40 procent och
uppdraget omfattar minst 36 månader. Visstidspensionen utbetalas
till och med månaden före 65 års ålder och samordnas med annan
förvärvslön. Kommunen har ansvarsförbindelse gällande visstidspension
till tre politiker vid årets slut
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
65

NOT 20 LEASING (TKR) 2011 2012
Operationella leasingavtal
Maskiner och inventarier
STADEN KONCERNEN STADEN KONCERNEN
Förfall inom 1 år 442 442 529 529
Förfall inom 1-3 år 1 057 1 057 883 883
Transportmedel
Förfall inom 1 år 94 94 133 133
Förfall inom 1-3 år 1 724 1 724 1 632 1 632
Elevdatorer förfall 1-3 år 2 426 2 426 3 728 3 728
Summa 5 743 5 743 6 905 6 905
Finansiell leasing
Maskiner och inventarier
Förfall inom 1 år 160 160 0 0
SUMMA NOT 20 5 903 5 903 6 905 6 905
NOT 21 FINANSIERINGSANALYS (TKR) 2011 2012
STADEN KONCERNEN STADEN KONCERNEN
Swedbank -173 -173 -270 -270
Nordea -543 -543 -68 -68
Garantum -1 476 -1 476 0 0
Förlust avyttring/nedskrivning värdepapper 220 220 1 452 695
Vinst avyttring/återf nedskrivning värdepapper -486 -486 -939 -99
Summa -2 458 -2 458 175 258
Aktier, anderlar köp 0 0 -54 -54
Minskning långfristiga fordringar 0 0 45 650
Ökning långfristiga fordringar 0 0 -100 -100
Tromsö camping 0 0 671 671
Vitklövern 3 -591 -591 279 279
Summa -591 -591 841 1 446
Avsättning
Förändr av avsättning pensioner 156 156 -563 -563
Fiansiell kostnad 1 423 1 423 924 924
Förändr av löneskatt 383 383 87 87
FFU -226 -226 -89 -89
Summa 1 736 1 736 359 359
Uppskjuten skatt 0 695
SUMMA NOT 21 -1 313 -618 1 375 2 063
66
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012

HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
67

VA-BOKSLUT
SEDAN ÅR 2007 HAR KOMMUNERNA VATIT SKYLDIGA ATT UPPRÄTTA ETT
SEPARAT BOKSLUT FÖR VA-VERKSAMHETEN. VA-VERKSAMHET BETECKNAS
SOM AFFÄRSVERKSAMHET OCH SKA BEDRIVAS UTIFRÅN PRINCIPEN OM
SJÄLVKOSTNAD. ATT BEDRIVA AFFÄRSVERKSAMHET UTIFRÅN EN SJÄLVKO-
STNAD ÄR MOTSÄGELSEFULLT. DETTA HAR LETT TILL MÅNGA TOLKNINGAR
OCH MÅNGA UTSLAG I STATENS VA-NÄMND OM ÖVERUTTAG.
I den nya VA-lagen som bland annat ställer krav
på en separat redovisning regleras också vissa
bokförings- och redovisningsmässiga detaljer,
bland annat framgår det att såväl vinster som
förluster enskilda år kan jämnas ut över tiden.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE
VA-verksamheten, som består i leverans av
dricksvatten till samt omhändertagande av avloppsvatten
och dagvatten från de fastigheter
som är anslutna till kommunens allmänna VAanläggning,
har fungerat som planerat. Driftstörningar
har förekommit under året med både vatten
och avlopp och man har i vissa fall haft svårt
att uppfylla myndigheternas krav. Kommunens
vattenverk förvaltas av Haparanda Teknik & Fastighets
AB. Merparten av avloppsreningen sköts av
Bottenvikens Reningsverk AB.
Under 2012 har gjorts: Ombyggnation etapp 1
Seskarö avloppsinfiltration, re-investering Vojakkala
markbädd, pumpstationer i Mattila , Nikkala
och två stycken i Haparanda samt nya reningsfilter
i Kärrbäcks vattenverk. Ett tiotal vattenläckor
har lagats under året och anslutningsavgifter till
nya VA-abonnenter har debiterats med 128 tkr.
VA-anläggningar med ledningsnät kräver
större ny- och reinvesteringar somerfordrar utökade
medel i investeringsbudgeten. Några exempel
är en tredje barriär i Mattila vattenverk samt
modernisering av utrustning för kemikaliedosering,
utbyte av vattenledning på Harjubacken i
Korpikylä, Sotarvägen på Seskarö och Ekorrstigen
i Marielund samt fortsatt reinvestering av flertalet
pumpstationer och avloppsmarkbäddar och
infiltrationer.
VATTEN- OCH AVLOPPSVERK
Vattenverket i Mattila ombesörjer leverans av
vatten till centralorten samt Nikkala och Karungi.
Övriga vattenverk finns i Säivis, Seskarö, Sangijärvi,
Kattilasaari, Oja, Kärrbäck, Tossa och Korpikylä.
Avloppsreningsverk finns förutom Bottenvikens
Reningsverk AB i Säivis, Seskarö, Karungi och
Kukkola.
68
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012

RESULTAT- & BALANSRÄKNING
RESULTATRÄKNING (TKR) Not 2011 2012
Verksamhetens intäkter 1 19 192 21 296
Verksamhetens kostnader 2 -17 057 -19 160
Avskrivningar 3 -2 135 -2 135
Verksamhetens nettokostnader 0 1
Finansiella intäkter 0 5
Finansiella kostnader 0 -6
Extraordinära intäkter
Extraordinära kostnader
ÅRETS RESULTAT 0 0
BALANSRÄKNING (TKR) Not 2011 2012
Tillgångar
Anläggningstillgångar 4
Vattenverk 8 051 8 551
Vattenledningar 29 933 29 049
Avloppsledningar 21 386 20 831
Markbäddar 136 469
Summa 59 506 58 900
Omsättningstillgångar
Kundfordringar 7 185 7 568
Upplupen intäkt, underuttag 629
SUMMA TILLGÅNGAR 66 691 67 097
EGET KAPITAL OCH SKULDER (TKR) Not 2011 2012
Långfristiga skulder 59 506 58 900
Kortfristiga skulder, överuttag 607 0
Förutbetalda anslutn.avgifter 533 522
Upplupna kostnader 6 045 7 675
Upplupna kostnader
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 66 691 67 097
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
69

NOTER VA-BOKSLUT
NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER (TKR) 2011 2012
Brukningsavgifter 20 216 20 797
Anslutningsavgifter 816 128
Periodiserade anslutningsavgifter -533 11
Övriga intäkter 211 360
Överuttag -1 518 0
SUMMA NOT 1 19 192 21 296
NOT 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER (TKR) 2011 2012
Material, underhåll 8 077 9 862
Personalkostnader 3 288 3 585
Adm kostnader 267 391
Försäkringar, porto med mera 368 210
Intern ränta 2 407 2 350
Övriga verksamhetskostnader 2 650 3 391
Underuttag 0 -629
SUMMA NOT 2 17 057 19 160
NOT 3 AVSKRIVNINGAR ENLIGT NOMINELL METOD (TKR) 2011 2012
Anläggningstillgångar
Avskrivningstid
Vattenverk, pumpstationer 25-30 år 658 674
Vattenledningar 45-50 år 886 885
Avloppsledningar 45-50 år 554 554
Markbäddar 27-30 år 37 22
SUMMA NOT 3 2 135 2 135
70
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012

NOT 4 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR (TKR) 2011 2 012
Ingående anskaffningsvärde
Ingående anskaffningsvärde
Vattenverk 23 420 23 893
Vattenledningar 40 839 40 840
Avloppsledningar 30 068 30 067
Markbäddar 1 423 1 423
Summa 95 750 96 223
Periodens nyinvesteringar
Vattenverk 472 1 174
Markbäddar 0 354
Summa 472 1 528
Utgående anskaffningsvärde 96 222 97 751
Ingående avskrivningar
Vattenverk 15 183 15 842
Vattenledningar 10 020 10 906
Avloppsledningar 8 128 8 682
Markbäddar 1 250 1 286
Summa 34 581 36 716
Periodens avskrivningar
Vattenverk 658 674
Vattenledningar 886 885
Avloppsledningar 554 554
Markbäddar 37 22
UTGÅENDE ACKUMULERADE AVSKRIVNINGAR 36 716 38 851
UTGÅENDE PLANENLIGT RESTVÄRDE 59 506 58 900
NOT 5 RESULTAT (TKR) 2011 2 012
Ingående fordran/skuld -911 607
Över/underuttag 1 518 -629
UTGÅENDE ACKUMULERAD SKULD AVSEENDE ÖVER-/UNDERUTTAG 607 -22
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
71

VERKSAMHETSBERÄTTELSER
72
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012

HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
73

KOMMUNSTYRELSEN
SAMMANFATTNING
Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska
förvaltningsorganisation med ansvar för hela
kommunens utveckling och ekonomiska ställning.
Kommunstyrelsen ska ta initiativ och driva
kommunens strategiarbete, erbjuda medborgarna
god service, driva en effektiv och ekonomisk
förvaltning med god personalpolitik, följa upp
resultat och sammantaget stimulera till en offensiv
utveckling.
ÅRET SOM GÅTT
Ansökan för att bli årets kvalitetskommun är
inskickad. Nu gäller det att hålla tummarna och
hoppas att det räcker ända fram till förstaplatsen
med det arbete vi har gjort för att stärka kvalitén
för Haparandas medborgare.
Den 4 juni invigdes det nya medborgarkontor
där kommuninvånarna kan få hjälp i många ärenden.
Fysiska besök kommer alla att kunna göra
både i Stadshuset och Seskarö där vi har öppnat
en filial som är öppen en dag i veckan. Syftet är
att skapa en högre kvalité, snabbare handläggning
samt en enkelhet för de som vill komma i kontakt
med kommunen i olika frågor.
Nu kan vi se konkreta resultat av det ökade
samarbetet på ledningsnivå. Haparanda stads
ledningsgrupp sitter rent fysiskt tillsammans i
ett öppet kontorslandskap i direkt anslutning till
Medborgarkontoret. Vi är övertygade om att det
är ett arbetssätt som är fruktbart även på många
andra ställen i organisationen. Vår vision om en dator
och en smartphone per anställd är på god väg
att införlivas då samtliga anställda fick en smartphone
under december månad. Vi hoppas att alla
anställda funderar på hur var och en kan bidra till
att minska vår miljöpåverkan genom att använda
mindre papper i verksamheten.
För andra året i rad var Haparanda kommun
nominerad till priset e-dimond award för sitt arbete
kring e-förvaltning. Vi tog en hedersam andraplats.
Vårt tekniska bolag HTF AB avvecklades i december
månad och den tekniska förvaltningen
är numera en enhet under kommunstyrelsen där
samtliga anställda valde att komma över till kommunen.
Ett gemensamt resecentrum för HaparandaTornio
har börjat byggas vid Krannigatan. Resecentrat
ska vara en knutpunkt för de två städernas resenärer.
Det första historiska spadtaget togs den 20
augusti 2012 av kommunalråd Gunnel Simu och
Torneås stadsdirektör Raimo Ronkainen.
Bruna kärl för matavfall är nu utplacerade vid
Haparandas samtliga hushåll. En avfallsinformation
har producerats i form av en broschyr på finska
och svenska som har skickas ut till samtliga hushåll
i Haparanda, totalt cirka 5 300, i syfte att öka
Haparandabornas kunskap och vilja att öka sopsorteringen.
I broschyren finns information om olika
avfall, hur dessa ska sorteras, hanteras och var de
ska lämnas.
ÅRETS RESULTAT TKR BUDGET UTFALL AVVIKELSE
Intäkter 69 859 87 744 17 885
Kostnader 152 001 166 653 -14 652
Summa 82 142 78 909 3 233
Kommunstyrelsen visar på ett överskott mot budget på 3 233 tkr. Resultatet kommenteras närmare under driftredovisningen.
74
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012

BUDGETFÖRDELNING Pensionsutbetlaningar 18 %
8%
Räddningstjänst 8 %
Kommunledning 9 %
Lönepott 26 %
Ekonomikontor 5 %
IT-kontor 5 %
Näringsliv och arbetsmarknad 7 %
Personalkontor 6 %
5%
7%
26%
6%
5%
18%
9%
-2%
1%
4%
6%
6%
7%
Landsbyggdsutveckling -2 %
Samhällsbyggnadskontor 1 %
Vägbidrag och trafiksäkerhet 4 %
KS & politisk verksamhet 6 %
Fastighetsförvaltning 6 %
Medborgarkontor 7 %
DRIFTSREDOVISNING TKR BUDGET PROGNOS AVVIKELSE
KS och Politisk verksamhet 4 525 5 267 -742
Kommunledning 7 377 7 449 -72
Medborgarkontoret 6 044 6 465 -421
Näringsliv och arbetsmarknad 5 492 5 906 -414
Personalkontor 4 731 4 859 -128
Ekonomikontor 4 438 4 141 297
IT-kontor 3 734 3 558 176
Samhällsbyggnadskontor 1 163 1 091 72
Vägbidrag och trafiksäkerhet 3 353 3 047 306
Landsbygdsutveckling 245 255 -10
Fastighetsförvaltningen 21 469 23 405 -1 936
Pensionsutbetalningar 14 668 6 673 7 995
Lönepott -1 468 0 -1 468
Räddningstjänst 6 371 6 793 -422
Summa 82 142 78 909 3 233
Större intäktsavvikelser från budget (tkr)
Större kostnadsavvikelser från budget (tkr)
Projektredovisning 3 402 Projektredovisning 3 402
Arbetsmaknadsåtg 929 Arbetsmarknadsåtg 929
Fördelning av verksamhet 2 266 Fördelning av verksamhet 2 266
Försäljning av tjänst 438 Pensionspremier 2 513
Myndigh för samhällsskydd 588 Myndigh för samhällsskydd 588
Hyresintäkter -1 200 HTF resultat 3 088
Fora återb 2007-08 10 548
NYCKELTAL 2008 2009 2010 2011 2012
Antal registrerade bygglov 153 144 130 121 108
Antal registrerade bolag 941 957 975 940 974
Antal ärenden
Kommunstyrelsens arbetsutskott 270 233 234 273 305
Kommunstyrelsen 92 102 80 137 114
Kommunfullmäktige 77 76 106 88 85
Kommunens kravverksamhet
Antal ärenden 618 605 456 424 409
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
75

76
KS OCH POLITISK VERKSAMHET
Kommunstyrelsen och verksamheterna politiska
ungdomsförbundet, mandat- och kanslistöd,
rådet för funktionshinder, pensionärsrådet och KS
till förfogande visar sammantaget ett underskott
på 741 tkr.
De största negativa avvikelserna på 663 tkr visar
KS och verksamheten KS-till förfogande vilket
beror på ökade kostnader samt högre beslutade
satsningar är budgeterat. Mandat- och kanslistöd
som visar ett underskott på 70 tkr.
KOMMUNLEDNING
Under kommunledning finns verksamheter som
är övergripande för kommunen som exempelvis
marknadsföring, kvalitetsarbete, ungdomsprojekt
med mera. Här ingår även stab och samhällsplanering.
Resultatet visar på ett mindre underskott
mot budget på 70 tkr.
De flesta verksamheterna under kommunledningen
visar på positiva avvikelser, förutom
samhällsplaneringen som har ett underskott mot
budget på 280 tkr. Det hör samman med arbetet
kring beslutad översiktsplan för kommunen.
MEDBORGARKONTOR
Under medborgarkontoret finns verksamheter
som Information, konsumentvägledning, alkoholhandläggare,
ferieungdom, kommunal och
riksfördtjänst, folkhälsa, minoritetsspråk samt
medborgarkontoret. Enheten visar på en negativ
avvikelse mot budget på 421 tkr.
Den största avvikelsen mot budget visar
medborgarkontoret på 670 tkr. Kotoret är nyöppnat
för året och har därför haft höga uppstartskostnader
samt högre personalkostnader än
budgeterat. Minoritetsspråket visar också på ett
underskott mot budget på 70 tkr vilket är beslutat.
Resterande verksamheter visar på överskott mot
budget. Störst överskott har alkoholhandläggaren
på 150 tkr samt kommunal och riksfärdstjänsten
på 120 tkr.
NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD
Enhetens underskott på 414 tkr beror till största
del på obudgeterade personalkostnader på
240 tkr i samband med ny organisation och pensionsavgångar.
En annan anledning är att projektet
“Utveckling av upplevelseindustinäringen
i HaparandaTornio” (interregprojekt) har påverkats
negativt av valutakursförluster. Haparanda
stad har i egenskap av projektägare tvingats stå
för valutakursförlusten som uppgick till 170 tkr.
Samtidigt har enheten inte fått in den budgeterade
privata medfinansiering. Projektet pågick
från oktober 2009 till september 2012.
OSA (Offentligt skyddad verksamhet) visar
på ett underskott mot budget med 75 tkr. OSA
kommer under 2013 att överföras till socialnämnden.
Verksamheten kulturevenemang bidrar positivt
till resultatet då den uppvisar ett överskott
på 215 tkr. Orsaken är att verksamheten endast
pågått under åtta månader samt på grund av
vakant tjänst.
PERSONALKONTOR
Personalkontoret visar ett underskott. Underskottet
beror dels på två lagstagade undersökningar,
lönekartläggning och jämställdhetsplan
som kräver externt stöd, och dels på utökade
utgifter i form av lagstadgade rehabiliteringsinsatser
via företagshälsovård. Förändringar i
enhetens struktur har skett under året som också
har haft en viss ekonomisk påverkan.
EKONOMIKONTOR
Under rubriken ekonomikontor finns budgeten
för avgiften till kommunförbundet, kommunens
ansvarsförsäkringar samt själva ekonomikontoret.
Ekonomikontoret visar på positiv avvikelse
mot budget med 297 tkr. Ansvarsförsäkringen
visar en positiv avvikelse mot budget på 120 tkr.
Det beror på ett nytt avtal. Kontoret visar en positiv
avvikelse på 165 tkr vilket beror på en vakant
tjänst under stora delar av året.
IT-KONTOR
IT-kontoret har under 2012 investeret i en ny
lösning för säkerhetskopiering samt även påbörjat
investeringar i ny virituell miljö för servrar och
lagring. Utbyggnaden av det sistnämnda kommer
att slutföras under 2013. Ett byte av telefonväxel
har förberetts. IT har under storadelar av året
haft en vakant tjänst, vilket medför ett överskott.
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012

SAMHÄLLSBYGGNADSKONTOR
Kontoret visar på budgetföljsamhet och redovisar
ett litet överskott mot budget på 70 tkr.
VÄGBIDRAG OCH TRAFIKSÄKERHET
En återbetalning från kollektivtrafikmyndigheten
avseende år 2011 med 75 tkr samt en prognos
om lägre aktieägartillskott ger ett överskott för
verksamheten på 375 tkr. Resterande verksamheter
visar tillsammans på en negativ avvikelse med
70 tkr mot budget.
Vatten- och avlopp visade ett överskott mot
budget med 211 tkr som beror på ökade intäkter
och minskade kostnader, närmare redovisning
finns under separat bokslut samt över/under uttags
redovisning.
Avfallshanderingen visade ett underskott på
281 tkr för ökade kostnader när kommunen under
året tryckte upp en broschyr gällande avfallssortering
som skickades ut till hushåll med kärl
för hushållsavfall. Nedan förljer en avstämning av
resultatet för behandling av avfall.
LANDSBYGDSUTVECKLING
Verksamheten följer budget i stort.
FASTIGHETSFÖRVALTNING
Under fastighetsförvaltningen finns förutom
kommunens alla fastigheter även verksamheterna
skog- och jordbruksfastigheter samt verksamheterna
Vatten- och avlopp samt avfallshanteringen.
Totalt visar förvaltningen ett underkott
på 1 936 tkr. Den största negativa avvikelsen mot
budget är den beslutade underskottstäckningen
mot HTF AB. Bolaget visade för året ett underskott
på 3 087 tkr, vilket kommunen har gått in
och täckt upp.
Kommunens fastigheter visar på ett underskott
med 3 312 som till största delen beror på försäljning
av två fastigheter som genererat reaförlust
på 980 tkr, minskade hyresintäkter med 1 935 tkr
samt 600 tkr högre kapitalkostnader än budgeterat.
Kapitaltjänstpotten visade på ett överskott
med 1782 tkr.
Skogs- och jordbruksfastigheterna gav ett
överskott mot budget med 250 tkr som beror på
minskade kostnader.
PENSIONSUTBETALNING
Resultatet för årets pensioner har under året
erhållit återbetalning av AFA försäkring gällande
2007 och 2008 med 10 548 tkr vilket bidrar till
det stora överskottet på 7 995 tkr. Reslultatet
belastas dock negativt med en obudgeterad
pensionslösning på 1 545 tkr och två nya FFUavgångar
på 680 tkr.
LÖNEPOTT
Kommunen har i sina budgetdirektiv beslutat att
löneökningarna ska kompenseras med budget
och årets lönepott visar en negativ avvikelse på
1400 tkr. Det är lärarnas höga löneavtal samt ej
budgeterade lönetillägg som kan relateras till avvikelsen
för året.
RÄDDNINGSTJÄNST
Verksamheten visar ett underskott på 422 tkr. Orsaken
till detta är en betydande ökning av antalet
larm under året, vilket har medfört extra utgifter
för bland annat bränsle, underhåll och reparation
av fordon samt personalkostnader.
FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN – AVSTÄMNING AV RESULTAT FÖR BEHANDLING AV AVFALL
2008 2009 2010 2011 2012
Ingående fordran/skuld -528 -1 072 -176 1 095 1 634
Över-/underuttag -544 896 1 271 539 -281
Utgående ackumuleras skuld
avseende över-/underuttag -1 072 -176 1 095 1 634 1 353
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
77

MÅLREDOVISNING
INRIKTNING
Marknadsföra och utveckla HaparandaTornio som en attraktiv besöksort
MÅLUPPFYLLNAD
Mål:
Marknadsföra och utveckla Haparanda som en attraktiv handels- besöks- och
boendeort.
Kommentar: Projektet ”Upplevelseindustrinäringen i HaparandaTornio” avslutades i september
2012. Ett bestående resultat är Handelsrådet; en löst sammansatt organisation
som består av 27 företag inom handeln samt Tillväxtenheten. Gemensamma
marknadsföringsinsatser kommer att genomföras under 2013.
Turistbyrån har tagit fram en ny broschyr med fokus på handel, kultur och
turism. Under förra året och även i år har det varit mycket nationellt medialt
intresse krig kommunens arbete med att bli en pappersfri kommun.
Varumärkesbarometen har redovisats för detta år, och ingenkänningsfaktorn
har ökat.
Målet betraktas som uppfyllt.
INRIKTNING
Ett brett och dynamiskt näringsliv som ger fler Haparandabor arbete
MÅLUPPFYLLNAD
Mål:
Minska arbetslösheten genom ett brett och dynamiskt näringsliv som ger fler
haparandabor arbete.
Kommentar: Tillväxtenheten arbetar aktivt för att stötta och stödja det lokala näringslivet.
Näringslivsrankningen har dock gått ner år 2011 jämfört med 2010. Rankingen
för 2012 presenteras först i april 2013. Även det öppna arbetslöshetsmedeltalet
har ökat med 1,0 procentenhet.
Målet betraktas som ej uppfyllt.
INRIKTNING
Arbeta för fler nyetableringar
MÅLUPPFYLLNAD
Mål:
Arbeta för fler nyetableringar – vilket ska generera 15 nya jobb/år.
Kommentar: Antalet nystartade företag under 2012 är 49. Även om det totala antalet har
gått ner sedan 2010, så har antalet nystartade aktiebolag ökat.
Tillväxtenheten arbetar även aktivt med att locka etablerade företag till orten.
Detta sker delvis genom uppsökande verksamhet.
Målet betraktas som delvis uppfyllt.
78
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012

INRIKTNING
Förankra och förbättra relationen till det lokala näringslivet
MÅLUPPFYLLNAD
Mål: Förankra och förbättra relationen till det lokala näringslivet för att kliva till topp 100.
Kommentar: Tillväxtenheten har, delvis genom projektet EntreprenörCentrum, genomfört en
mängd föreläsningar, seminarier och frukostmöten under året. Fokus har inte
bara varit informationsspridning utan även nätverkande.
Under september 2012 startade Tillväxtenheten, tillsammans med Team Botnia,
ett gränsöverskridande näringslivsprojekt. Inom ramen för projektet läggs
fokus på gränsöverskridande nätverkande.
Samarbetet med företagarorganisationer har ökat, och Tillväxtenheten är
närvarande vid exempelvis styrelsemöten och andra aktiviteter.
Näringslivsrankningen har dock gått ner år 2011 jämfört med 2010. Rankingen
för 2012 presenteras i april 2013.
Målet betraktas som ej uppfyllt.
INRIKTNING
Utveckla och stimulera infrastrukturen inom, till och från HaparandaTornio
MÅLUPPFYLLNAD
Mål:
Öka antalet kollektivtrafikresenärer.
Kommentar: Målet kan komma att uppnås med förändrade resvanor inom
kommun koncernen. Mätning görs under hösten.
INRIKTNING
Vi ska skapa ett hållbart, långsiktigt och klimatsmart HaparandaTornio
MÅLUPPFYLLNAD
Mål:
Vi ska ha ett hållbart, långsiktigt och klimatsmart HaparandaTornio (KF).
Kommentar: Avfallsguiden har skickats ut till alla hushåll i Haparanda. Målformulering och
åtgärdsprogram för organisationens transporter tas fram under våren 2013. En
mätstation för mätning av luftföroreningar har tagits i bruk i Riekkola.
Målet för året betraktas som uppfyllt.
INRIKTNING
HaparandaTornio skall vara en attraktiv, säker och trygg kommun för alla att bo i och vilja flytta till
MÅLUPPFYLLNAD
Mål:
HaparandaTornio ska vara en attraktiv, säker och trygg kommun för alla
att bo i och vilja flytta till (KF).
Kommentar: Nöjd-region-index vilket mäter vad medborgaren tycker om att leva och bo
i Haparanda har minskat något 2012.
Målet betraktas som ej uppfyllt.
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
79

INRIKTNING
Medborgaren i centrum
MÅLUPPFYLLNAD
Mål: Medborgaren i centrum – öka inflytande och dialogen. Minoritetsfrågor, ungdomar,
företagare, e-petitioner och tillgänglighet är prioriterade områden.
Kommentar: Det politiska vardagsrummet har startat under året för att öka medborgardialogen.
Dock visar resultatet av kommunens service vid kontaktsökning ligger
på låg nivå och har blivit sämre tre år i rad, vilket är långt från godkänt.
Medborgarkontorets bildande är tänkt att förbättra vår tillänglighet och servicekvalitén.
Effekterna av detta ser vi inte i resultatet och kan delvis förklaras
av kontorets inkörningsproblem. Kontoret hade varit i drift ett par månader
innan undersökningen gjordes (oktober-november 2012). Resultatet utgör
bra underlag för Medborgarkontoret att tillsammans med andra verksamheter
utveckla tillgängligheten på telefon. Målet för oss bör vara att i år (2013) höja
resultatet till 50 procent och därefter succesivt år efter år arbeta oss upp till
topp 10 i Sverige, vilket skulle innebära ett resultat på över 60 procent.
Nöjd-medbogar-index har blivit tre enheter sämre, från 54 till 51. Ur delresultaten
kan ses att missnöjet ökat har för gator och vägar som ligger på väldigt
låga nivåer, klart under 40. Resultaten för äldreomsorgen samt grund- och
gymnasieskolan har också sjunkit klart. Till de positiva resultaten hör kulturverksamheten
och idrottsanläggningarna. För att höja Totalindex ligger det för varje
verksamhet att analysera sitt resultat och hitta eventuella förbättringsåtgärder.
Alla brukare ur minoritetsspråksgrupperna ska bemötas på sitt eget språk. På
socialförvaltningen finns alltid tillgång till tvåspråkig personal alternativt kan
tolkhjälp omedelbart erhållas genom kollega.
Handläggningen av ärenden har skett inom utsatta tidsramar för samhällbyggnadsnämnden.
Målet betraktas inte som uppfyllt.
INRIKTNING
Haparanda stad skall vara en attraktiv, kreativ och framtidsinriktad arbetsplats
MÅLUPPFYLLNAD
Mål:
Haparanda stad ska vara en attraktiv arbetsgivare.
Kommentar: En mätning av nöjdmedarbetarindex har skett under hösten. Undersökningen
visar på att att NMI kvarstår på 61. Detta anses vara en bra nivå för en organisation
av vår storlek. Vidare kan vi av undersökningen se att stressnivåerna är
fortsatt höga, framför allt hos cheferna. Just nu pågår utvärdering av undersökningen
och en åtgärdsplan togs fram under januari-februari 2013.
Ledarskapsakademien pågår. Nästan alla medarbetare har ett åtagande som
är direkt kopplat till HaparandaTornios vision. Samverkansavtalet är under
förhandlig mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisationerna. Utbildning i
medarbetarskap planeras med start under februari. Införandet av smartphones
till alla anställda med fri nyttjanderätt är genomförd.
Målet anses som uppfyllt då NMI inte försämrats.
80
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012

INRIKTNING
Vi ska arbeta långsiktigt förebyggande för att förbättra livsvillkoren för medborgare i HaparandaTornio.
Finansiellt mål: Resultatöverskott på två procent av skatter och statsbidrag.
Finansiellt mål: Vid försäljning av fastigheter eller mark ska minst 50 procent av likviderna amorteras.
INRIKTNING
Vi ska arbeta för ett livslångt och gränslöst lärande och stödja en positiv utveckling av verksamheten
och eleven
MÅLUPPFYLLNAD
Mål:
En attitydförändring i hela samhället för att uppnå 100 procent
godkända resultat.
Kommentar: Målet med att få en attitydförändring i hela samhället för att uppnå
100 procent godkända resultat i skolan är inte uppfyllt.
INRIKTNING
Entreprenörskap och hållbart perspektiv ska profilera Haparandas skolor.
MÅLUPPFYLLNAD
Mål:
Entreprenörskap ska genomsyra hela den kommunala verksamheten.
Kommentar: Sommarlovsentreprenörer har utfört även under sommaren 2012. Målet betraktas
som delvis uppfyllt då det är en osäkerhet om hur målet ska kunna
mätas.
Tillväxenheten försöker uppmuntra eleverna att delta i evenemang som utförs
i egen regi samt av andra. Under året har deltagandet varit relativt bra. Bland
annat har eleverna deltagit i Kraftsamling och på Näringslivsdagen.
INRIKTNING
Entreprenörskap och hållbart perspektiv ska profilera Haparandas skolor.
MÅLUPPFYLLNAD
Mål:
Stimulera utbildningar som matchar behoven i regionen.
Kommentar: Under året har en av de fyra kommunerna begärt urträde ur Högskoleförbundet.
Det nya Högskoleförbundet med de tre kvarvarande kommunerna ska
startas upp 2013, vilket gör målet svårt att bedömma. Målet kommer att betraktas
som delvis uppnått då beslut kom att fortsätta samarbetet då viljan finns
att tillsammans stimulera utbildningar som matchar behoven i regionen.
INRIKTNING
Entreprenörskap och hållbart perspektiv ska profilera Haparandas skolor.
MÅLUPPFYLLNAD
Mål:
Nämndsövergripande samverkan kring barnkonventionen.
Kommentar: Målet för året kommer att betraktas som uppnått då utbildningsinsatser har
genomförts förvaltningsövergripande samt att målet finns i KS internkontrollplan
för att säkerställa dokumentationen.
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
81

FRAMTID
Vi närmar oss den papperslösa visionen med förändrade
arbetssätt och användandet av den senaste
tekniken, till exempel har alla anställda fått
smartphones.
Vi kommer att utveckla medarbetarskapet för
att skapa en ännu bättre kvalitet för de vi är till för.
Det goda medarbetarskapet handlar om coachande
ledarskap, ansvarstagande från både chefer och
medarbetare, delaktighet och involvering, tydliga
uppdrag, mål, roller och spelregler. En utbildning
kommer att pågå hela 2013.
Ledarakademien är inne i slutfasen och avslutning
kommer att ske den 22 mars. 11 medarbetare
har genomgått Ledarakademien som startade den
30 november 2011. Syftet är arbeta strategiskt med
kompetensförsörjning samt möjliggöra alternativa
karriärvägar. Flera av deltagarna har idag chefsuppdrag,
vilket visar på vilka möjligheter utbildningen
bidrar. Under hösten 2013 kommer utvärdering
och planering att ske för en ny genomgång av
Ledarakademien.
Vi kommer också att verka för att införa nya sätt
att premiera goda arbetsinsatser. Medarbetarna är
vår viktigaste resurs för att kunna bedriva en högkvalitativ
och kostnadseffektiv verksamhet. En
av de största utmaningar vi står inför är kompetensförsörjningen
och det kommer att kräva ett
mycket strategiskt arbete för att bli den attraktivaste
arbetsgivaren
Ett av de viktigaste målen är att öka tillväxten.
Vi kommer att målinriktat fortsätta attrahera
nya företag och investerare till etablering
sig i HaparandaTornio. Vi har också ett mål att
minska våra lokalytor. Ett sätt är att utveckla det
redan påbörjade arbetet med flexkontor.
Upphandling På Gränsen staden är inne i
sin slutfas och beslut fattas av Kommunfullmäktige
den 11 mars. Upphandlingen handlar
om att förverkliga Vision 2020 och att skapa ett
mervärde för våra medborgare och företagare.
Det kommer förhoppningsvis att ge många nya
möjligheter för lokala företag men också skapa
nya etableringar samt generera många nya
arbetstillfällen.
Rekryteringen av en ny kommunchef pågår
och förhoppningen är att kunna ta beslut om
anställning under våren 2013.
82
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012

HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
83

SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN
ÅRET SOM GÅTT
MILJÖSKYDD
Tillsyn enligt miljöbalken har bedrivits på tillstånds-
och anmälningspliktiga verksamheter. Ett
antal anmälningar av miljöfarliga verksamheter
har även kommit in under året.
HÄLSOSKYDD
Ett antal hälsoskyddsobjekt kontrolleras varje år
enligt nämndens verksamhetsplan.
BYGG
Något fler byggärenden har inkommit under 2012
jämfört med 2011. En ny byggnadsinspektör har
anställts efter att den tidigare gått i pension.
PLANER
Arbetet med den nya översiktsplanen och andra
planer har pågått under året.
LIVSMEDEL
Kontroll av livsmedelsanläggningar i kommunen
sker enligt nämndens verksamhetsplan och kommunens
kontrollplan inom livsmedelsområdet.
BUGDETFÖRDELNING
Samhällsbyggnadsnämnden
100%
100%
RESULTATRÄKNING TKR
BUDGET UTFALL AVVIKELSE
Intäkter 0 0 0
Kostnader 395 336 59
Summa 395 336 59
.
84
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012

MÅLREDOVISNING
INRIKTNING
Vi ska skapa ett hållbart, långsiktigt och klimatsmart HaparandaTornio
MÅLUPPFYLLNAD
MÅLUPPFYLLNAD
MÅLUPPFYLLNAD
Mål:
Säkra god livsmedelshantering.
Kommentar: Livsmedelskontrollen löper på enligt verksamhetens planering.
Mål:
Säkra miljö- och hälsoskydd.
Kommentar: Tillsynen och planeringen av miljö- och hälsoskyddstillsynen löper på enligt
planering.
Mål:
Främja miljö- och klimatsmart byggande.
Kommentar: Energirådgivning ges till alla som söker rådgivning samt bygglovsansökan.
INRIKTNING
HaparandaTornio skall vara en attraktiv, säker och trygg kommun för alla att bo i och vilja flytta till
MÅLUPPFYLLNAD
Mål:
God framförhållning och kunna tillhandahålla attraktiv byggbar mark för olika
ändamål.
Kommentar: Ny översiktsplan är under framtagande och säkerställer markbehovet för bostäder,
handel och industrier inom kommunen. Ledig mark för samtliga ändamål
finns inom kommunala och privata detaljplanlagda markområden.
MÅLUPPFYLLNAD
Mål:
Översyn av befintliga detaljplaner
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
85

INRIKTNING
Medborgaren i centrum
MÅLUPPFYLLNAD
Mål:
Revidera översiktsplanen varje mandatperiod genom en demokratisk process.
Kommentar: Ny översiktsplan är under framtagande och säkerställer markbehovet för
bostäder, handel och industrier inom kommunen. Ledig mark för samtliga
ändamål finns inom kommunala och privata detaljplanlagda markområden.
Mål:
God tillgänglighet skall beaktas
Kommentar: Samhällsbyggnadskontoret har varit bemannat 8-17 (8-16 fre) och mycket
arbete har lagts ned på hemsidan så att den hålls uppdaterad och funktionell
för kunderna.
INRIKTNING
Vi ska förbättra tillgängligheten inom, till och från HaparandaTornio
MÅLUPPFYLLNAD
Mål:
INRIKTNING
Vi ska arbeta för ett livslångt och gränslöst läran de och stödja en positiv utveckling av verksamheten och eleven
MÅLUPPFYLLNAD
Mål:
Kortast möjliga handläggningstid.
Kommentar: Handläggningstiderna har hållits och ofta tar handläggningen mindre tid än
uppsatt tidsram.
Vid varje beslut ta hänsyn till Barnkonventionen.
Kommentar: Arbetet med att implementera barnkonventionen i verksamheten kräver mer
kunskap inom konventionens syfte och användbarhet för samhällsbyggnadsnämnden.
86
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012

HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
87

BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN
ÅRET SOM GÅTT
Förskola Arbetet med att implementera den förändrade
läroplanen Lpfö 98 pågår. Samtliga förskolelärare
har under året fått tillgång till en personlig
dator. Detta har bidragit till att verksamheten har
fått bättre möjligheter att utveckla arbetet med
tidsenlig teknik. Förskollärare och lärare har haft
möjlighet att delta i projektet ”Släpp skapandet
loss”, där de tillsammans har fått utveckla sina kunskaper
och hitta nya möjligheter i användandet av
datorer och läsplattor i verksamheten. Dokumentationen
av verksamheternas arbete mot målen
har utvecklats och synliggjorts genom exempelvis
bloggar. Arbetet med att synliggöra det systematiska
kvalitetsarbetet i det dagliga arbetet har varit
ett utvecklingsområde med fokus på att tydliggöra
målen med det som ”görs” i verksamheterna.
Grundskola/särskola Arbetet har med att imple -
mentera Lgr 11 har stöttats med olika insatser.
Fokus har varit på skriftliga omdömen och bedömning
för att tydliggöra kunskapskraven för undervisningen.
Eleverna i årskurs 6 och 7 har fått sina första
betyg med nya betygsskalan A-F hösten 2012.
Satsningen med 1-1 fortsätter, alla elever i årskurs
6-9 har tillgång till en egen dator. Eleverna i F-5
har 1-2 klassuppsättningar per skola att tillgå. Arbetet
med tidsenlig teknik i klassrummen utvecklas
vidare. Det systematiska kvalitetsarbetet med rapporteringen
av resultat och andra målområden är i
gång. Arbetet med att analysera resultaten på olika
nivåer är ett utvecklingsområde. Haparanda kommun
deltar i SKLs matematiksatsning PISA 2015.
Arbetet sker i nätverksgrupper med sju kommuner.
Målet är att förbättra resultaten i skolan genom att
stärka styrning och ledning i skolan. I den lokala
arbetsgruppen ingår representanter från politiken,
förvaltningen, skolledningen och lärare.
årskullen läste enligt den nya gymnasiereformen.
Ett stort arbete har lagts ner för att anpassa och
förnya kursutbudet. I syfte att utveckla det entreprenöriella
lärandet infördes en obligatorisk kurs i
entreprenörskap. Intresset för att driva UF-företag
har fortsatt att öka vid skolan. Under året påbörjade
endast 14 elever från årskurs 9 studier på
annan ort. En allt för hög andel elever uppnådde
inte ett fullständigt slutbetyg våren 2012.
Kost/lokalvård 2012 har Kost- och lokalvården
gjort en kundunderökning. Denna har fungerat
som en grund för en utbildningssatsning inom
service och bemötande. Utbildning i golvvård
har slutförts. Båda utbildningarna har varit väldigt
lyckade. Inom golvvård har personalen klivit upp
på en högre kunskapsnivå och anammat innovativa
arbetssätt. Arbetet kring service med kunden
i centrum har blivit ett centralt begrepp inom
verksamheten.
Samarbetet med förskolan och skolan har
stärkts genom att det startats samarbetsträffar.
Närstaköket har fått en rejäl ansiktslyftning och är
i dagsläget rustat för att möta framtidens utmaningar.
Verksamheten har arbetat aktivt med hållbar
utveckling, med svinnvägning, ett nytt miljövänligt
avtal där alla kemikalier och papper är miljövänliga,
15 procent ekologiska livsmedel, golvvård
med mindre kemikalier.
Personalen har gått in i den flexibla arbetstiden
och ändrat beställningssystem via ekonomisystemet.
Resursstöd elevvård/elevstöd Elevhälsan har
arbetat med att effektivisera stödet för grupper
med mycket oro genom bättre samarbete med
alla berörda.
Ungdomsutbildning vuxenlärande 2012 blev ett
händelserikt år för Tornedalsskolans verksamhet.
Det som mest kom att påverka verksamheten var
att den privata utbildningsaktören Praktiska meddelade
att verksamheten i Haparanda läggs ner.
Hantverksprogramet och VVS- och fastighetsprogrammet
med totalt 9 elever togs över av Tornedalsskolan.
En annan stor förändring var att första
Fritid Bytet till ny belysning på de flesta av elljusspåren
är nu genomfört. Bytet innebär dels positiva
effekter för miljön och dels en klart minskad
förbrukning. Annars har årets stora utmaning varit
att omvandla Kuben från så kallade publikhall C
till en allsvensk arena. Utmaningen har varit den
korta tiden att göra nödvändiga förändringar i
hallen.
88
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012

På Seskarö har ett LONA-projekt startats upp.
Projektet drivs av Seskarö hembygdsförening och
syftet är att skapa en kulturstig som belyser historiskt
intressanta platser på ön.
Ett av nämndens mål är att bidra till ett nyskapande
event varje år. Årets nyskapande event var
Victorialöpet. Loppet lockade cirka 70 deltagare
och responsen från dem var mycket positiv.
Start och mål var på Victoriatorget och deltagarna
kunde välja ett eller två varv runt Stadsviken.
HSKT friidrott ansvarade för själva arrangemanget.
Ett annat av nämndens mål, en isbana i Stadsviken
har äntligen kunnat förverkligas. En 1 200
meter lång skridskobana slingrar sig genom
Stadsviken.
Renovering av simhallens duschutrymmen
och bastun påbörjades i december 2012.
Ungdomsverksamhet fritid 2012 har varit ett
framgångsrikt år för Ungdomens hus, både resultat-
och verksamhetsmässigt. I januari anställdes
en fritidsledare på heltid, med bidrag. Under
maj-december har även en fritidsassistent haft en
anställning med bidrag. Tjänsten som ungdomssekreterare
tillsattes i juni.
Verksamhetens närvaro i skolorna har varit
tydlig. Kvällsaktiviteterna har utvecklats. Motorgården
öppnades i mars. Antalet besökare har ökat
till ett snitt på cirka 40 ungdomar per kväll. Arrangemangen
har haft ca 100 besökare.
Ungdomsrådet har arbetat mycket med rekrytering
och har ca 15 medlemmar som träffas
regelbundet en gång i veckan. Undergrupperna till
ungdomsrådet; cafégruppen, arrangemangsgruppen
och den ungdomspolitiska gruppen, består av
cirka 25 ungdomar.
I november fick Ungdomens hus en buss för att
kunna starta en mobil verksamhet. Under december
stängdes fritidsgården i Marielund på grund av
att vi tappade besöksunderlaget då fler ungdomar
därifrån nu besöker Station.
Kultur/folkbildning De stora kulturella händelserna
har varit tre nya offentliga utsmyckningar: dels
minnet av Struwes meridianmätningar, dels Tornvallens
betydelse för Haparanda och det svenska
gränsförsvaret samt konstverket ”minnesvandring”.
Under året har vi producerat en broschyr som
beskriver samtliga offentliga utsmyckningar i Haparanda.
Arbetet med det ”nya” museet fortskrider
enligt planerna. Under december rekryterades en
ny kulturchef.
Inom ramen för den verksamhet som bedrivs
av bestyrelsen Kukkolaforsens fiskemuseum har
renovering av kulturbyggnader fortsatt enligt plan.
Dokumentation av de gamla och unika metoderna
för fiske har påbörjats. Likaså har arbetet med
16%
54%
6%
7%
11%
1%
1%
2%
2%
BUDGETFÖRDELNING
Gemensam verksamhet 11 %
Ungdomsutbildning/vuxenlärande 16 %
Förskola/grundskola/särskola 54 %
Kost/lokalvård 1 %
Ungdomsverksamhet/fritid 1 %
Kultur/folkbildning 2 %
Stadsbibiliotek 2 %
Resursstöd/elevvård/elevstöd 6 %
Fritidverksamhet 7 %
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
89

modernisering av museets utställning påbörjats.
Arbetet med en vandringstig som kommer att
utgöra en del av den så kallade pilgrimsleden har
påbörjats.
Haparanda stadsbibliotek Ett nytt bibliotekssystem
har införts i alla 14 kommuner i Norrbotten
med en gemensam databas, gemensam katalog
samt med transporter mellan biblioteken. Det är
unikt i landet att alla kommuner i ett län samverkar
på detta sätt. Norrbottens läns landsting har
tillsammans med länsbiblioteket och representanter
från kommunerna upphandlat system och
varit behjälplig i avtalsskrivande. Portalfrågan är
däremot inte löst ännu, utan den investeringen
har flyttats till 2013. Företaget som vann upphandlingen
drog sig ur. De kunde inte uppfylla ett
par av skallkraven i upphandlingen.
Lånen har under 2012 fortsatt att öka både
på stadsbiblioteket och i bokbussen trots att det
var stängt över en vecka då det nya systemet
infördes. Programverksamheten har varit stor
och främst riktad till barn. Även i år har klassuppsättningar
inköpts till skolorna i samverkan med
lärare.
ÅRETS RESULTAT
Totalt gör förvaltningen ett underskott på 146 tkr,
vilket med en budget på 239 143 tkr är att betrakta
som ett nollresultat.
RESULTATRÄKNING TKR
BUDGET
UTFALL
AVVIKELSE
Intäkter 58 354 66 025 7 671
Kostnader 297 497 305 315 -7 818
Summa 239 143 239 290 -147
Större intäktsavvikelser från budget (tkr)
Språkskolan intäkt 1 971
Bidragsanställda 1 477
Ökade intäkter Station Ungdomens hus
(försäljning och lönebidrag) 324
Gemensam verksamhet projekt 1 458
Interkommunal avgift gymnasiet 231
Större kostnadsavvikelser från budget (tkr)
Anläggnings- verksamhet drifts kostnader -447
Lönekostnader (inkl bidragsanställda) -3 788
Interkommunal avgift Gymnasiet -508
Driftsbidrag Montessori friskola -738
DRIFTSREDOVISNING TKR
BUDGET
PROGNOS
AVVIKELSE
Gemensam verksamhet 25 453 24 572 881
Förskola/grundskola/särskola 128 096 130 281 -2 185
Ungdomsutbildning vuxenlärande 39 197 39 381 -184
Kost/lokalvård 1 345 1 204 141
Resursstöd elevvård/elevstöd 14 399 14 017 382
Ungdomsverksamhet fritid 3 036 2 365 671
Kultur/folkbildning 3 773 3 704 69
Stadsbibliotek 6 025 5 927 98
Fritidsverksamhet 17 821 17 841 -20
Summa 239 145 239 292 -147
90
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012

Gemensam verksamhet Den gemensamma verksamheten
gör ett överskott på 880 tkr. Det beror
på grund av större intäkter än budgeterat, bland
annat för Torneås andel av Språkskolans kostnad.
Samtidigt finns det även ökade kostnader inom
området: tillexempel friskolan Montessori som
fortsätter att öka sitt barnantal, vilket ökar förvaltningens
kostnader.
Förskola/grundskola/särskola Skolorna som en
helhet gör ett betydande underskott på 2 184 tkr.
Detta på grund av ett ökat behov av extra insatser
inom flera rektorsområden. Det har även funnits
vissa svårigheter att anpassa verksamheten till
förändrade förutsättningar, vilket mest har visat
sig på Gränsskolan. Inför 2013 har förvaltningen
sett över budgeten och vidtagit åtgärder för att
både anpassa verksamheterna till dagens resurser
och omfördela budgeten efter rådande behov.
Ungdomsutbildning vuxenlärande Tornedalsskolan
gör ett underskott på 184 tkr. Det är ett
förhållandevis bra resultat efter varierande förutsättningar
under året. Bland annat lades friskolan
Praktiska i Haparanda ner, vilket under höstterminen
medförde ökade kostnader för verksamheten
när skolan tillfälligt fick överta två nya
gymnasieprogram: Hantverksprogrammet och
VVS-programmet. Dessa kommer att drivas även
under läsåret 2013-14.
En stor osäkerhet inom Tornedalsskolans verksamhet
är de interkommunala kostnaderna vilka
varierar mellan åren. I år blev resultatet ett underskott
på 278 tkr. Detta är något som det arbetas
aktivt med från skolans håll för att behålla så
många elever som möjligt inom hemkommunen.
Underskottet på 278 tkr påverkas även av kostnader
för elevasisstenter på annan ort.
Kost/lokalvård Kost och lokalvården gör ett
överskott på 141 tkr. Vid delårsresultatet i augusti
såg det ut som att verksamheten skulle göra ett
större överskott men den oväntade renoveringen
av Grankullenskolan som inte var planerad vid
budgetarbetet inför år 2012 medförde oförutsägbara
kostnader. Men det överskott som blev
för verksamheten är ett resultat av aktivt arbete
och planering av resurserna. Verksamheten har
även haft svårigheter med vikarieanskaffningen,
vilket har gjort att personalkostnaderna har varit
låga.
Resursstöd elevvård/ elevstöd På grund av en
vakant specialpedagogtjänst gör verksamheterna
ett överskott på 381 tkr. Även inom detta ansvar
syns dock det ökade behovet av extra insatser
inom skolorna, i och med att fler elevasisstenter
än budgeterat har behövts anställas.
Ungdomsverksamhet fritid Ansvaret gör ett
betydande överskott på 670 tkr. Detta beror på
att en ungdomssekreterare som har varit budgeterad
under hela året, anställdes till sommaren.
Även ökade intäkter på Station ungdomens hus
bidrar till överskottet.
Kultur/folkbildning Ansvaret gör ett överskott
på 68 tkr.
Stadsbibliotek Ansvaret gör ett överskott på
98 tkr. Detta tack vare noggrann planering inom
verksamheterna. Ansvaret är relativt stabilt och
trots installering av ett nytt lånesystem under
hösten, som medförde tillfälligt ökade kostnader,
har verksamheterna kunnat hålla igen inom andra
områden och därmed balanserat upp dessa
kostnader. Överskottet beror även på en vakans
under ett par månader. En bibliotekarie slutade
och ersättaren tillträdde tjänsten först till hösten.
Fritidsverksamhet Ansvaret gör i princip ett
nollresultat med minus 20 tkr. Inom verksamheterna
finns en del avvikelser från budgeten. Bland
annat via ökade utbetalningar av anläggningsbidrag,
som balanseras upp av andra verksamheter,
som minskade kostnader på Aspen tack vare
noggrann planering av verksamheten.
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
91

MÅLREDOVISNING
INRIKTNING
Marknadsföra och utveckla HaparandaTornio som en attraktiv besöksort
MÅLUPPFYLLNAD
Mål:
Rikt och mångfaldigt kultur- och fritidsutbud.
Kommentar: En ny Kulturchef har anställts vid årsskiftet 2012/22013. Detta kommer att öka
kultur aktiviteterna som har varit mer vilande i väntan på denna rekrytering.
INRIKTNING
Vi ska skapa ett hållbart, långsiktigt och klimatsmart HaparandaTornio
MÅLUPPFYLLNAD
Mål:
Kvalitetssystem kost & lokalvård.
Kommentar: Kvalitetssystem framtaget och beslutat av BUN.
INRIKTNING
HaparandaTornio skall vara en attraktiv, säker och trygg kommun för alla att bo i och vilja flytta till
MÅLUPPFYLLNAD
Mål:
Rikt och mångfaldigt kultur- och fritidsutbud
Kommentar: Flera nya satsningar på det rörliga friluftslivet har gjorts under det föregående
året och nya planeras inför och 2013. Bättre och miljövänligare belysning har
installerats på samtliga elljusspår.
MÅLUPPFYLLNAD
Mål:
Lokal kultur
MÅLUPPFYLLNAD
MÅLUPPFYLLNAD
INRIKTNING
Medborgaren i centrum
MÅLUPPFYLLNAD
Mål:
Mål:
Nyskapande event varje år
Kommentar: Victorialoppet.
Mål:
Isbana
Kommentar: Isbanan har färdigställts i stadsviken under vintern.
Ungdomsverksamhet
Kommentar: Ungdomens hus har ökat sina aktiviteter och därmed fått avsevärt
fler besökare.
92
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012

INRIKTNING
Vi ska arbeta för ett livslångt och gränslöst lärande och stödja en positiv utveckling av verksamheten och eleven
MÅLUPPFYLLNAD
MÅLUPPFYLLNAD
Mål:
Attraktiva lärmiljöer.
Kommentar: I satsningen på 1-1, en dator per elev, har nu alla elever i grundskolans årskurs
6 till 9 tillgång till en egen dator. För eleverna i F-5 finns tillgång till klassuppsättningar.
I förskolan finns tillgång till läsplattor.
Mål: Meritvärde 215.
Kommentar: Ej uppnått, men ett förbättrat resultat jämfört med föregående år.
MÅLUPPFYLLNAD
Mål:
Utforma nytt kvalitetssystem för förskola/skola.
Kommentar: Klart
MÅLUPPFYLLNAD
Mål:
Fullständiga betyg.
Kommentar: Skolan har ej nått målet att alla elever i åk 9 har fullständiga betyg.
MÅLUPPFYLLNAD
Mål:
Slutbetyg gymnasieskolan.
Kommentar: Målet ej uppnått.
INRIKTNING
Entreprenörskap och hållbart perspektiv ska profilera Haparandas skolor
MÅLUPPFYLLNAD
MÅLUPPFYLLNAD
MÅLUPPFYLLNAD
Mål:
Entreprenörskap.
Kommentar: Under året har olika utbildningsinsatser gjorts för att stödja pedagogerna arbete
med entreprenöriellt lärande. Samt ett stort antal elever bedriver UF-företag.
Mål:
Utsatta barn & unga.
Kommentar: Projektet PSYNK har lett till betydande framgångar med stödjande nätverksarbete
kring utsatta barn och unga.
Mål:
Attraktiv gymnasieskola.
Kommentar: Endast 13 elever började studierna på annan ort.
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
93

FRAMTID
Förskola/grundskola/särskola
Arbetet med att tolka och omsätta Lpfö98/10 i verksamheterna
fortsätter.
Förskolorna har kommit i gång med att utveckla
arbetet med tidsenlig teknik. Intresset för att utveckla
kunskaperna i att använda tekniken är stort. Exempel på
pågående utvecklingsområden i förskolan är:
”Släpp skapandet loss” en utvecklingsinsats för att
lära sig att hitta och använda möjligheterna med den
senaste tekniken.
Pedagogen ska vara lyssnande och medforskande,
de ska erbjuda barnen utmanande lärandemiljöer och
skapa en verksamhet utifrån barnens intressen. De ska
utveckla arbetssätten så att det främjar leken och det
lustfyllda lärandet och ha processen i fokus.
Grundskola Viktiga utvecklingsområden är:
• gemensam tolkning av läroplanen, planering med
syfte, centralt innehåll och kunskapskrav är en viktig
del i undervisningsprocessen i grundskolan
• dokumentationens betydelse och att den fokuserar
på elevens lärande är av stor vikt för lärandet och
bedömningen
• att arbeta med de fem förmågorna i undervisningen:
analysförmåga, kommunikativ förmåga, metakognitiv
förmåga, förmåga att hantera information och begreppslig
förmåga
• utveckla arbetet med de tidsenliga verktygen i
undervisningen
Viktigt är att fortsätta utveckla det systematiska kvalitetsarbetet
så att den omfattar alla nivåer. Det finns bra
verktyg för att samla in resultat, men behov finns i att
utveckla ett gemensamt analysstöd/ verktyg för bättre
analyser. Rutiner och former för dokumentationen på
arbetslagsnivån bör utvecklas. Fokus kommer att vara
på den pedagogiska planeringen vilket är en viktig del i
formandet av undervisningen.
Olika satsningar på att förbättra elevernas kunskaper
i matematik pågår, learning study, Pisa 2015 och eventuellt
matematiklyftet.
Kost/ lokalvård Kost och lokalvården fortsätter med
Service och bemötande. Under året är planen att servera
mat till föräldrar vid föräldramöten och samtidigt
berätta om maten. Detta är en viktig del av servicen och
kundbemötandet.
Köken kommer att ändas om till egen tillagning, detta
är en omfattande organisationsförändring som kräver
det mesta av tiden under 2013. Som följd av detta
kommer investeringar och utbildning av personal att
genomföras.
Resursstöd elevvård/ elevstöd Arbete pågår med
att förändra synen och förväntningarna på specialresurserna,
hur de kan ge stöd i arbetet med hela klasser/
grupper.
Ungdomsverksamhet fritid En fritidsassistent är anställd
fr.o.m. januari 2013 på heltid. Verksamheten kommer
att göra ytterligare insatser för att förbättra kvalité.
Prioriteringsområden kommer att vara: samarbetet med
Torneå, mobila verksamheten, ungdomsrådet samt
marknadsföring.
Den mobila verksamheten kommer att vara i gång
fullt ut innan sommaren 2012. Fritidsledare kommer att
åker ut till kommunens byar samt fältarbeta under sommaren
även om Station är stängd.
För att bredda verksamheten så startades under 2013
en tjejverksamhet samt olika idrotts-/dansaktiviteter.
Eventuellt kommer öppettiderna att utökas till att även
innefatta söndagar.
Ungdomsutbildning vuxenlärande
Den gamla gymnasieskolan fasas ut under året. Från
hösten gäller den nya gymnasiereformen fullt ut. Gymnasieskolan
har stora utmaningar att möta, färre antal
elever är ett. Under kommande år uppskattas antalet
gymnasieelever att ligga på ca 240 elever. Vilka utbildningsprogram
vi erbjuder påverkar starkt elevantalet
vid skolan. Kan Tornedalsskolans programutbud vara
intressant för elever från andra kommuner? Programutbudet
måste följa den utveckling som sker i kommunen
och i närområdet. En annan utmaning är att tillsammans
med grundskolan arbeta för en bra utbildningsväg
för våra nyanlända elever. Efterfrågan på kommunal
vuxenutbildning förväntas öka och lärartjänster måste
komma att omformas till semestertjänster.
Haparanda stadsbibliotek Under 2013 kommer
ytterligare insatser göras för att öka tillgängligheten
94
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012

för olika grupper. ”Boken kommer” verksamheten till
gamla som startade 2012 ska utökas, Barnavdelningen
kommer att flyttas en trappa upp. Fortbildningsinsatser
för personalen är inplanerade samt fortsatt utveckling
av bibliotekssystemet kommer att göras. Utveckling av
webbsidorna med ny portal görs i samarbete med länet
under året. Utlånen har ökat de senare åren och aktiva
insatser kommer att göras för att trenden ska hålla i sig.
Biblioteksfrågorna är mer aktuella i dag än på länge i
och med revideringen av bibliotekslagen.
Fritidsverksamhet Under 2013 kommer det i Marielund
att uppföras en näridrottsplats motsvarande den
på Seskarö. Den gamla och trasiga kajen på Hanhinkari
kommer att rustas upp. Riekkola-Välivaara naturreservat
fortsätter utvecklingen, bl.a. kommer två lador att flyttas
och renoverades.
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
95

SOCIALNÄMNDEN
ÅRET SOM GÅTT
Biståndsenheten
Myndigheter skär ned. Försäkringskassan gör
nu en drive med omprövningar och är väldigt
stränga i utredningarna gällande grundläggande
behov. Några LASS-ärenden har avslutats och
flera ärenden är under omprövning. Personerna i
fråga är fortfarande i behov av hjälp, så det blir en
fortsatt fråga för kommunerna.
Äldre personer som får särskilt boendebeslut är i
betydligt sämre kondition idag än tidigare när de
flyttar in, många hinner inte bo lång tid innan de
avlider. För många personer är det svårt att hitta
en passande bostad. De har kognitiv svikt och
passar inte in på trygghetsboendet. Till vård och
omsorgsboendet är de nästan för pigga. Allt fler
önskar parboende. Antalet enskilda som vill göra
ett aktivt val - LOV - har nått en stabil nivå.
Lunden Solbacken Boendet har 18 platser. Personalgruppen
vid enheten arbetar som självstyrande
grupp sedan 2007 med en schemalagd
gruppledare.
Inom boendet arbetas det med olika kvalitetsregister
för att tillförsäkra att den enskilde får de
insatser den behöver efter sina behov.
En gemensam handlingsplan har tagits fram
för förbättringsområden som personalgruppen
arbetar med i det dagliga. Utmaningen är att hålla
den levande. Utmaningen är också att klara av att
ha en budget i balans. Ständiga översyner görs
innan vikarie tas in vid någon frånvaro. En svårighet
ära att hålla budget för livsmedelskostnader.
Hyresgästerna är idag mycket nöjda med den mat
som serveras.
Södergården Boendet har 18-20 hyresgäster.
Personalen har arbetat med att få boendet
att fungera samt hitta nya arbetssätt/metoder
som fungerar för enheten och för den enskilde
hyresgästens behov. Det har tagit tid att hitta
schema lösningar som motsvarar enhetens behov.
Schemajusteringar pågår ständigt på grund av att
behoven förändras när nya hyresgäster flyttar in.
Enheten har en gruppledare som tillsammans
med personalgruppen har ansvar över det dagliga
vid enheten.
Personalen arbetar med många olika projekt
inom verksamheten, utmaningen är att hålla dem
levande i det dagliga!
Lundens dagverksamhet Aktiviteter måndagfredag
förmiddag. verksamheten är öppen för
alla hyresgäster inom verksamhetsområdet: Solbacken/Södergården
och trygghetsboendena
Solgården/Lunden. Aktivitetsföreningen, som
har en styrelse bestående av hyresgäster och
någon från personalen, beslutar vilka aktiviteter
som ska bedrivas under året.
Värdinnor/Trygghetsboendet Under det gångna
året har det tagit tid för värdinnorna att hitta
arbetssätt som fungerar. Dels med den som
tilldelar lägenheter vid trygghetsboendet (medborgarkontoret)
dels för att hitta vägar som
fungerar med bovärden Haparandabostäder
(el på och av) samt underlag för hyreskontrakt,
inspektion av lägenheter vid avflyttning samt
bedömning av behov av lägenhetsreparationer.
En av värdinnorna arbetar tre dagar i veckan
och den andra arbetar förmiddag måndagfredag.
Den värdinnan som arbetar tre dagar i
veckan arbetar också mot Solbacken/Södergårdens
boenden med riktade aktiviteter samt med
alla kommunens demensombud. De två övriga
dagarna arbetar hon inom Pörtets dagverksamhet
som under detta år flyttat till en trygghetslägenhet
vid Lunden. Behov finns att under året att
utöka Pörtets dagverksamhet från två till tre dagar
i veckan på grund av utökade behov från enskilda
personer som bor i ordinärt boende.
Natt bemanningen vid Solbacken/Södergården
har varit ett stort bekymmer när de bara har
varit två i personalen under varje natt/arbetspass
på grund av många dementa hyresgäster vid varje
våningsplan (fyra boendeenheter). Inför 2013 har
därför utökning gjorts av nattpersonalen.
Hemtjänsten Under året har antalet ärenden
inom hemtjänsten ökat och därmed arbetsbelastningen.
Detta har bidragit till underskott
inom vissa delar av hemtjänstområdet. Komplexiteten
i ett antal ärenden har ökat behovet
av dubbelbemanning. Hemtjänsten har under
96
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012

året arbetat mycket med rutiner och schemakonstruktioner
för att på bästa sätt möta
vårdtagarnas behov. Bristen på korttidsplatser
under 2012 har bidragit till ett ökat behov av
hemtjänstinsatser.
HSL-enheten Den stora utmaningen under året
var att starta upp två obs-platser och inrymma
dem under kommunens befintliga verksamhet.
Individ- och familjeomsorgen Individ- och
familjeomsorgen omfattar både förebyggande
verksamhet och individuellt inriktat utrednings-
och behandlingsarbete. Individ- och
familjeomsorgen ska särskilt beakta barnens
situation i samhället.
Under 2012 har insatser påbörjats för att hitta
sysselsättning till försörjningsstödstagare med
rätt till bidragsanställningar. Detta har resulterat i
en uppbromsning i utbetalt försörjningsstöd.
Viljan som startade i slutet av 2010 har fortsatt
utveckla sin verksamhet. Främst har det handlat
om att bedriva anhörig- och barngrupper samt
att erbjuda eftervård i samband med att klienterna
har kommit hem från behandlingshem.
Även familjestöd har under 2012 utvecklat sitt
arbetssätt för att kunna stödja familjer i riskzon.
Viljan har från 2013 fått personalförstärkning
med en drogterapeut, vilket innebär att verksamheten
kan jobba mer aktivt förebyggande
samt ta emot fler personer.
Socialpsykiatrin Under 2012 har verksamheten
alltmer fokuserats på unga personer med
neuropsykiatriska problem vilket bland annat
medförde ökade krav på medarbetarna, i den
meningen att hembesöken hos dessa klienter
blir mer omfattande jämfört med tidigare klientgrupper
samtidigt som kompetenskraven hos
medarbetarna har ökat. En viss ökning av hot
och hot om våld har skett. Detta kan i huvudsak
förklaras av att klienterna har blivit yngre med en
aktivare sjukdom, samtidigt som det finns klienter
med missbruksrelaterade hjärnskador vilket
ofta medför svårbehandlade paranoida vanföreställningar.
Integrationsenheten Året 2012 har Integrationsenheten
utökat sina lokaler med nya personalutrymmen
och kontor på plan 2. Integrationsenheten
har också utökat bemanningen med en
ekonomihandläggare. Detta för att kvalitetssäkra
återsökandet av statliga medel. HVB-hemmet
har byggt ut de tidigare personalutrymmena
och fått mer gemensamma utrymmen. Mobila
teamet har utökats med en årsarbetare. Mobila
teamet har utvärderas i slutet av året för att
förvissa sig om att ungdomarna får ”rätt” stöd.
Sammanfattningsvis har det varit ett stabilt år
där inga större förändringar har inträffat.
Resursverkstaden Året som gått har till viss
del präglats av en oro på grund av en minskad
produktion hos vår största kund. Samtidigt
har en ökning av produktionen skett hos våra
andra kunder, vilket sammantaget har gjort att
vårt totala resultat inte har påverkats så mycket
som befarades. Under året har olika arbetsmarknadsåtgärder
startats. Tolv personer, som
annars skulle ha försörjningsstöd, har anställts
på olika bidragsanställningar. Dessa åtgärder
har haft en positiv effekt på försörjningsstödskostnaderna
i kommunen.
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
97

8%
23%
39%
14%
15%
1%
BUDGETFÖRDELNING
Gemensam verksamhet 8 %
Handikappomsorg 23 %
Äldreomsorg, Särskilt boende 39 %
Äldreomsorg i hemmet 15 %
Social omsorg 14 %
Äldreomsorg Bostadsanpassing 1 %
ÅRETS RESULTAT
RESULTATRÄKNING TKR
BUDGET
UTFALL
AVVIKELSE
Intäkter 72 633 84 830 12 197
Kostnader 265 319 277 951 -12 632
Summa 192 686 193 121 -435
Större intäktsavvikelser från budget (tkr)
Intäkter Resursverkstad 1 370
Intäkt Paletten 2 813
Projekt verksamhet 4 837
Större kostnadsavvikelser från budget (tkr)
Konsultarvoden IFO -912
Försörjningsstöd -731
Instutionsvård barn och unga -1 228
Familjehem -1 422
Material Resursverkstad -206
Projekt verksamhet -4 974
DRIFTSREDOVISNING TKR
BUDGET
PROGNOS
AVVIKELSE
Gemensam verksamhet 15 164 15 237 -73
Stöd och omsorg, äldre 105 769 107 764 -1 995
Stöd och omsorg, funktionsnedsatta 43 699 41 521 2 178
Individ- och familjeomsorg 28 054 28 599 -545
Summa 192 686 193 121 -435
98
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012

Gemensam verksamhet Den gemensamma
verksamheten gör ett underskott på 73 tkr. Detta
beror främst på ökade kostnader på grund
av att verksamheterna inte har klarat av att ta
hem färdigbehandlade patienter från Landstinget,
utan har varit tvungna att behålla dem
på sjukhuset och därmed fått stå för uppkomna
kostnader. Samtidigt har det gjorts lyckade
effektiviseringar inom de gemensamma verksamheterna,
bland annat har personalpoolens
verksamhet gjorts om rent budgettekniskt vilket
har gett en större kontroll över kostnaderna.
Stöd och omsorg, äldre Stöd och omsorg
äldre gör ännu under år 2012 ett underskott på
1 994 tkr, men det är en betydande förbättring
från 2011 års underskott på 4 562 tkr.
Hemtjänstens verksamhet var under föregående
år ostabilt, detta har balanserats i och med tillskott
av resurser vilket har gjort att verksamhetens
underskott har minskat. Men fortfarande
finns här en stor minus post som består av kostnader
till externa aktörer inom LOV.
Särskilda boenden som ligger under denna enhet
gör varierande resultat. Lunden gör ett överskott
på 736 tkr som främst beror på mindre matkostnader
än budgeterat. Personal kostnaderna på
Lunden är i balans.
Klippans boende utgör den största osäkerheten
under året och gör ett underskott på 1 527 tkr.
Detta på grund av ökade kostnader inom drifts
entreprenad Carema, minskade intäkter från vård
och omsorgsavgifter och större personalkostnader
än budgeterat, vilket beror bland annat på ett
stort vikariebehov. Verksamheten har granskats
kontinuerligt under året och åtgärder har vidtagits
både budgetmässigt och inom verksamheterna
inför år 2013.
Stöd och omsorg, funktionsnedsatta Enheten
gör ett betydande överskott på 2 178 tkr. Detta
beror till stor del på avslutade ärenden inom
Lass och Lss. I övrigt ligger enheten i balans
med budgeten och har under hela året varit
stabil.
Individ- och familjeomsorg Individ- och familjeomsorgen
gör ett underskott på 544 tkr. Här
har budgeten varit i obalans och resurserna
felfördelade under året, vilket har till 2013 åtgärdats.
Det största underskottet är inom familjehemsvården
och institutionsplaceringar. Familjehemsvården
är ett prioriterat område som det
har arbetats med mycket under de senaste åren
eftersom den påverkar andra kostnadsområden
positivt. Resultat av detta kan ses inför det kommande
året, då institutionsplaceringarna minskar.
Individ- och familjeomsorg är ett område som
är i ständig förändring och som påverkas kraftigt
av omvärlden både via försörjningsstödet och
olika vårdinsatserna.
Försörjningsstödet ökade i början av året, men
tack vare aktivt och målmedvetet arbete har
denna trend vänts och är fortfarande i nedåtgående.
Som helhet gör enheten utifrån förutsättningarna
ett relativt bra resultat och går in i år 2013 med
bättre förutsättningar än under det gånga året.
Integrationsenheten gör ett bra resultat och har
varit stabilt under året och arbete för att upprätta
ett fungerande ekonomiskt uppföljningssystem
har påbörjats och kommer att slutföras under
2013.
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
99

MÅLREDOVISNING
INRIKTNING
Arbeta för fler nyetableringar
MÅLUPPFYLLNAD
INRIKTNING
Förankra och förbättra relationen till det lokala näringslivet
MÅLUPPFYLLNAD
Mål:
Aktivt informera om Lagen Om Valfrihet (LOV).
Kommentar: Socialförvaltningen har vid fyra tillfällen under januari-april informerat såväl
allmänheten, presumtiva vårdtagare och boenden samt potentiella företagare/
utförare om valfrihetssystemet inom hemtjänsten.
Biståndsenheten har fortlöpande vid varje enskilt ärende lämnat information
om valfrihet av utförare.
Mål:
Utökat samarbete med alternativa verksamhetsutförare.
Kommentar: Ny upphandling för vård- och omsorgsboende är genomförd. Nytt avtal kommer
att tecknas 2013 i omfattning som tidigare. Utifrån politiskt beslut sker
ingen utökning av antalet platser i entreprenadsdrift.
INRIKTNING
Utveckla och stimulera infrastrukturen inom, till och från HaparandaTornio
MÅLUPPFYLLNAD
Mål:
INRIKTNING
Vi ska skapa ett hållbart, långsiktigt och klimatsmart HaparandaTornio
MÅLUPPFYLLNAD
Verka för en god tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar.
Kommentar: Vid möjliga tillfällen har verksamheten påtalat behovet av att anpassa lokaler
så att dessa även blir tillgängliga för funktionsnedsatta.
Mål:
En miljöplan för förvaltningen upprättas tillsammans med kommunens
klimatstrateg.
Kommentar: Miljöstrategen har besökt flera enheter, arbetet fortgår.
MÅLUPPFYLLNAD
Mål:
Aktivt verka för en papperslös verksamhet.
Kommentar: Arbete med att hitta alternativa informationsöverföringsmodeller samt
införskaffa utrustning för detta för att minska på pappersanvändandet
har genomförts.
INRIKTNING
HaparandaTornio skall vara en attraktiv, säker och trygg kommun för alla att bo i och vilja flytta till
MÅLUPPFYLLNAD
Mål:
Aktivt samverka med andra myndigheter och föreningar för ett tryggare
Haparanda.
MÅLUPPFYLLNAD
Kommentar: Samverkan sker med framför allt Länkarna och Kvinnojouren. Samverkansforum
med andra myndigheter finns med regelbundna träffar. Aktivt samverkansarbete
finns med närliggande kommuner samt delaktighet i ett antal
länsövergripande projekt och nätverksgrupper.
100
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012

INRIKTNING
Medborgaren i centrum
MÅLUPPFYLLNAD
Mål:
Hög kundnöjdhet gällande bemötande, tillgänglighet, delaktighet och kunnig
personal.
Kommentar: Utifrån nationella mätningar ses nöjaktiga resultat. Området måste dock vara
under ständigt pågående arbete.
MÅLUPPFYLLNAD
Mål:
Alla verksamheter tillämpar BBIC (Barnens Behov i Centrum) som metod i de
ärenden där barn finns med.
Kommentar: BBIC tillämpas i verksamheten.
MÅLUPPFYLLNAD
Mål:
Alla verksamheter skall i såväl handläggning som verkställighet beakta de mål
som är uppsatta i FN:s barn- och kvinnokonvention.
Kommentar: I och med att kommunen har ordinarie BBIC-licens finns barnkonventionens
intentioner inbyggt i utredningsmallarna och systemet. Kommunen har tagit
del i utbildningsinsatser och olika aktiviteter i arbetet mot våld i nära relationer,
vilket framför allt berör utsatta kvinnor.
MÅLUPPFYLLNAD
Mål:
Aktivt verka för kulturinslag inom socialnämndens verksamhetsområde.
Kommentar: Arbetet pågår ständigt med att finna nya typer av aktiviteter och kulturella inslag
som målgruppen kan ta del av. Framför allt är detta olika typer av sångstunder,
underhållning med mer.
INRIKTNING
Vi ska förbättra tillgängligheten inom, till och från HaparandaTornio
MÅLUPPFYLLNAD
Mål:
Alla brukare ska bemötas på sitt eget språk utöver det som anges i
minoritetsspråkslagen.
Kommentar: Det finns alltid tillgång till tvåspråkig personal alternativt att tolkhjälp kan erhållas
omedelbart genom kollega.
INRIKTNING
Haparanda stad ska vara en attraktiv, kreativ och framtidsinriktad arbetsplats
MÅLUPPFYLLNAD
Mål:
Frisknärvaron bland anställda ska öka. För nämndens verksamhetsområde är
målet att frisknärvaron ska uppgå till 96 procent.
MÅLUPPFYLLNAD
Mål:
Aktivt arbeta för rekrytering av kompetent personal inom
verksamhetsområdet.
Kommentar: Arbete pågår inom hela förvaltningen för strategier att rekrytera till bristyrken,
framför allt socionomer. Plan för framtida rekrytering av alla kategorier är
under planering. Rekryteringen av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal till
hemsjukvården har lyckats väl då samtliga tjänster blir tillsatta och det varit fler
sökande än tillgängliga tjänster.
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
101

INRIKTNING
Vi ska arbeta långsiktigt förebyggande för att förbättra livsvillkoren för medborgare i HaparandaTornio
MÅLUPPFYLLNAD
INRIKTNING
Vi ska arbeta för ett livslångt och gränslöst lärande och stödja en positiv utveckling av verksamheten
och eleven
MÅLUPPFYLLNAD
Mål:
Mål:
Socialtjänsten ska prioritera förebyggande arbete inom alla
verksamhetsområden
Kommentar: Arbete pågår inom hela förvaltningen för att arbeta med förebyggande åtgärder.
Genom direkta åtgärder, såsom samverkan för barn och unga, tidiga insatser,
delaktighet i olika kvalitetsregister inom äldrevården med mera.
INRIKTNING
Entreprenörskap och hållbart perspektiv ska profilera Haparandas skolor
Verksamheterna ska arbeta för ett livslångt och gränslöst lärande och stödja
en positiv utveckling.
Kommentar: Arbetet med fortgående kompetensutveckling pågår. Exempel är: Utbildningsinsatser
för införandet av Procapita plus är genomförda till såväl till biståndshandläggare/chefer
som till den legitimerade personalen. Dokumentation
enligt ICF-modellen införd för hälso- och sjukvårdsdokumentationen. Värdegrundsutbildning
av ledare är slutförd. Samverkan och planering för utbildning
av värdegrundsombud är klar. Utbildningen kommer att ske i början av 2013.
Medarbetare har genomgått utbildning för att påbörja registrering i BPSDregistret
(kvalitetsregister inom demensvård) samt att två team har genomgått
teamutbildning för Senior Alert.
MÅLUPPFYLLNAD
Mål:
Entreprenörskap och hållbart perspektiv ska profilera socialnämndens
verksamhetsområde.
Kommentar: Genom införandet av evidensbaserad praktik kommer samtlig personal att
aktiveras och på ett systematiskt sätt bidra med förbättringsarbete i organisationen.
Fortsatt samverkan sker med de entreprenörer vi har i verksamheten.
Nuvarande entreprenörer har deltagit i samtliga utbildningsinsatser som finansierats
helt eller delvis med stimulansmedel då dessa medel är riktade till målgruppen
och kommunen ansvarar för att alla får del av dessa medel.
102
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012

HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
103

FRAMTID
Biståndsenheten Framtiden för verksamheten
är att strukturera upp den mer efter att fått fler
händer. Jobba mer aktivt med medborgarkontoret
så första kontakten ska bli så bra som
möjligt för våra medborgare. Vi kommer även att
vara IFO lite behjälplig under våren-13.
Lunden Utmaningarna i framtiden är:
• att arbeta med de projekt som bedrivs och hålla
dem levande
• att arbeta mot uppsatta mål enligt Stratsys
• att varje anställd jobbar med sitt åtagande
• att ha ett bra bemötande
• att hyresgästerna känner sig delaktiga i sin dag
och är trygga i sitt boende
• att ha tillgång på arbetskraft med rätt
kompetens
Klippan Under år 2013 kommer det att genomföreas
en del större arbetsmiljöförbättringar,
samtliga kök på avdelningarna Längtan/Snäcka
och Duvan/Kristallen kommer att förnyas, även
nya hjälpmedel ses över kontinuerligt. På Snäckan
saknas personalutrymme, detta kommer att
åtgärdas under 2013. I maj genomförs obligatorisk
brandutbildning för hela Klippans personal. I
samband med utvecklingsdagarna görs även en
utbildning i hjärt- och lungräddning även denna
för all personalen.
Hemtjänsten Antal ärenden inom hemtjänsten
ser ut att fortsätta att öka! Även komplexiteten
i ärenden förväntas öka. Hemtjänsten måste
fortsättningsvis arbeta kontinuerligt med att ha
rätt kompetens som svarar mot vårdtagarnas
behov.
Omsorgen Under våren 2012 avslutades det
2-åriga projektet Kooh I Noor.
• Utmaningarna under 2013 är
• att genoföra en brukarenkät
• att arbeta mot uppsatta mål enligt Stratsys
• att varje anställd jobbar med sitt åtagande
• att våra hyresgäster känna trygghet och delaktighet
i boendet
• att för dagverksamhetens hitta praktikplatser för
brukarna hos Haparandas företagare.
Individ- och familjeomsorgen Individ och
familjeomsorgen har under hela 2012 varit underbemannade
då stora rekryteringssvårigheter
finns. Detta har bidragit till ett ökat behov av att
köpa in utredningar från externa utredare för att
säkerställa lagkraven, samt för att arbetsmiljön
för befintlig personal inte blir övermäktig. Detta
är inte en hållbar, långsiktig lösning och rekryteringsprocessen
är ständig.
Under 2013 kommer individ och familjeomsorgen
fortsätta arbeta med att hitta sysselsättning
till personer med försörjningsstöd för att minska
utbetalningen av försörjningsstöd samt ge
de personerna en vettig och meningsfull sysselsättning.
Arbetet har påbörjats med att kartlägga arbetspro
cesser och uppdatera rutiner under 2012 och
kommer att fortgå under 2013. Detta kommer att
ge klarare arbetsflöden vilket ger nyanställda en
bättre och snabbare introduktion.
Rekryteringssvårigheterna sliter på personalen
som jobbar med barnskydd, utredningar kommer
att köpas in av externa utredare tills personalförsörjningen
är löst, förhoppningsvis sker detta
så snart som möjligt under 2013.
Resursverkstaden
Framtiden ser ljus ut. Verksamheten har en
mycket viktig nyckelroll i att tillhandahålla arbetsuppgifter
åt personer som hamnat utanför den
reguljära arbetsmarknaden. Här finns stora samhällsekonomiska
vinster men även stora sociala
vinster som är svåra att beräkna i kronor och
ören. Under 2013 skall arbetet fortsätta med att
bredda basen för verksamheten i syfte att minska
sårbarheten samt att fortsätta det viktiga arbetet
med att ta emot personer i olika arbetsmarknads
åtgärder.
104
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012

Socialpsykiatrin
Verksamheten måste framöver fundera över vilka
klientgrupper som skall prioriteras. Unga klienter
med aktiv sjukdom med komplicerad problembild
börjar göra sig gällande vilket ställer helt andra
krav på medarbetarna. Samtidigt måste medarbetarna
hantera klientgrupper med förvärvade
hjärnskador till följd av missbruk. Dessa klienter
besväras ofta av paranoida vanföreställningar som
kan riktas mot enskilda medarbetare som i en förlängning
ofta leder till hot eller hot om våld mot
den enskilde. Bedömningen är, mot bakgrund av
det som redovisats, att det i en framtid blir nödvändigt
att stärka upp personalbemanningen för
att i en så hög utsträckning som möjligt undvika
ensamarbete.
Integrationsenheten
Nödvändigt är att budgetera praktikplatser för att
nyanlända och utbilda handledare inom kommunen
som specifikt handleder denna målgrupp
samt att satsa på mera och bättre samverkan med
skolan för att öka kvalitén för de nyanlända.
I framtiden bör enhetens Mobila Team flytta till
Ungdomens Hus för att arbeta tillsammans med
den övriga verksamheten där (Ung i Centrum).
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
105

ÄGANDEANDEL I BOLAG, STIFTELSER & KOMMUNALA FÖRBUND
50%
Haparanda
Värmeverk AB
35%
Bottensvikens
Reningsverk AB
100%
Stiftelsen
Haparanda
bostäder AB
100%
Haparanda
Teknik &
Fastighets AB
27,89%
Högskoleförbundet
Östra Norrbotten
3,57%
Norrbottens
Energikontor
2%
Länstrafiken
Norrbotten
4,55%
2%
0,2%
Filmpool Nord AB
IT Norrbotten AB
Kommuninvest
0,5%
2,44%
1,45%
Lappiahalli OY
IUC Norrbotten AB
Bothnian Arc
106
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012

BOLAG OCH STIFTELSER
KOMMUNENS ÄGANDE I BOLAG
OCH STIFTELSER
Haparanda Teknik & Fastighets AB ägs till 100
procent, Bottenvikens Reningsverk AB till 35 procent,
Haparanda Värmeverk till 50% och Stiftelsen
Haparandabostäder till 100 procent.
AFFÄRSDRIVANDE VERKSAMHET
Den affärsdrivande verksamheten i kommunen
omfattar avloppsrening, värmeproduktion och
bostäder. Med affärsdrivande avses att verksamheterna
inte ska vara skattefinansierade utan
finansieras med avgifter.
I nedan följande uppställningar redovisas bolagens
och stiftelsens resultat i relation till kommunens
ägarandel.
HAPARANDA TEKNIK OCH FASTIGHETS AB
Bolaget som ägs till 100 procent av Haparanda
stad startade sin verksamhet 2006 och har till
syfte att driva kommunalteknisk verksamhet såsom
drift och underhåll av kommunens gator, vägar,
vatten- och avloppsanläggningar. Bolaget ska
också förvalta kommunala fastigheter samt Stiftelsen
Haparandsbostäders fastigheter. Bolaget
handhar även den administrativa förvaltningen av
Bottenvikens Reningsverk AB.
ÅRET SOM GÅTT
Drift och underhåll har gjorts på gator och vägar,
GC-vägar, vägbelysning, trafik, vatten och avlopp.
parker och grönytor samt skogsförvaltning.
Upphandling har gjorts för snöröjning på gator/
vägar, VA-anläggningar, fastigheter samt för Haparandabostäder
i centralorten och Seskarö.
Upphandling har även gjorts för anläggningsarbeten
och re-investering för tre stycken gator/vägar.
ÅRETS RESULTAT
Haparanda Teknik & Fastighets AB 100 %
Resultaträkning, tkr 2011 2012
Intäkter 58 447 62 155
Kostnader -58 163 -61 814
Avskrivningar -303 -348
Verksamhets netto -19 -7
Finansnetto 35 8
Bokslutsdisposition
Årets resultat 16 1
Haparanda Teknik och Fastighets AB har enligt
kommunfullmäktiges ett beslut om förlusttäckning,
vilket har skett 2012 med 3 087 tkr. Därav
blev resultatet nära 0 kr. Underhåll och reparation
har varit en stor kostnad som har gått över
budget.
FRAMTIDEN
• Från och med 2013-01-01 övergår verksamheten
till ägaren Haparanda kommun och bolaget
upphör.
• Under 2014 ska underhållsplaner för vatten,
gator och grönytor upprättas.
• Infiltrationsanläggningarna på Seskarö ska
re-investeras.
• Armaturbyten för kvicksilver till modernare
och energieffektivare belysningsarmaturer ska
utföras på fastigheterna.
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
107

STIFTELSEN HAPARANDABOSTÄDER
Stiftelsen Haparandabostäder är ett allmännyttigt
bostadsföretag och har till mål för sin verksamhet
att inom Haparanda stad förvärva, äga och förvalta
fastigheter eller tomrätter samt bygga bostäder,
affärslägenheter och kollektiva anordningar. Från
2006 har Haparanda Teknik & Fastighets AB förvaltat
stiftelsen fastighetsbestånd.
ÅRET SOM GÅTT
Utvändig målning har utförts på förråd och service
hus kv Stammen och kv Råstenen.
På fastigheten Gläntan 10 har en ombyggnad
av skolhuset samt lekplats utförts. I Karungi har
jordvärme och bergvärme installerats.
ÅRETS RESULTAT
Stiftelsen Haparandabostäder 100 %
Resultaträkning, tkr 2011 2012
Intäkter 38 497 38 879
Kostnader -26 030 -26 797
Avskrivningar -2 907 -2 927
Verksamhets netto 9 560 9 155
Finansnetto -6 200 -6 988
Bokslutsdisposition
Årets resultat 3 360 2 167
BOTTENVIKENS RENINGSVERK AB
Bolaget har till föremål för sin verksamhet att
rena utsläpp av avloppsvatten till Haparanda stad
och Torneå stad i enlighet med Gränsälvskommissionens
och andra myndigheters krav. Bolaget
ägs till 65 procent av Torneå stad och 35 procent
av Haparanda stad.
ÅRET SOM GÅTT
Under året har personalomstruktureringar gjorts
vilket har lett till en minskning av personalen från
fyra till tre personer som arbetar på verket. En extra
person är under utbildning för att kunna hjälpa
till vid beredskapsgång.
Avgiften för slamhantering har höjts under året.
Detta på grund av driftsvårigheter vid för hög
belastning på verket.
ÅRETS RESULTAT
Bottenvikens Reningsverk AB 35 %
Resultaträkning, Tkr 2011 2012
Intäkter 10 490 11 677
Kostnader -8 287 -8 429
Avskrivningar -2 607 -2 605
Verksamhets netto -404 643
Finansnetto -438 -482
Bokslutsdisposition 842 -161
Det positiva resultatet på 2 167 tkr beror till stor
del på att elkostnaderna har varit lägre än budget.
Det beror till viss del på att bergvärme och jordvärme
har installerats i Karungi. Räntekostnaderna
på långfristiga lån är lägre än budgeterat. Även
intäkterna har varit högre än budget.
FRAMTIDEN
Fortlöpande investeringar på konvertering av
värmeanläggningar från olja och el till jord- och
bergvärme i Nikkala och på Seskarö.
Kvicksilverarmaturer utomhus konverteras till
metallhalogen eller led (cirka 500 stycken).
Utomhusmålningar kommer fortlöpande att
göras.
Årets resultat 0 0
Årets resultat visar på +/- 0 efter gjorda bokslutsdispositioner.
FRAMTIDEN
• En femårsplan för investeringar har tagits fram
under året, och under 2013 ska en fullständig
inventering ske av maskinparken och dess
framtida investeringsbehov.
• En utredning gällande uppsamlingsledning
som går efter Torneälven till Tjärhovets huvudpumpstation
kommer att göras.
• Slambehandlingsavgifterna kommer att synkroniseras
till motsvarande på finsk sida.
108
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012

HAPARANDA VÄRMEVERK AB
Bolaget bildades 1984 som ett resultat av samarbetet
mellan Vattenfall AB och Haparanda stad.
Syftet med bolaget är att skapa förutsättningar för
biobränslemarknaden i regionen och att utveckla
biobränsleproducerad fjärrvärme. Verksamheten
omfattar produktion, distribution och försäljning
av fjärrvärme inom Haparanda tätort. Bolaget ägs
till lika delar av Vattenfall AB och Haparanda stad.
Bolagets verksamhet regleras i ett konsortielavtal
som upprättades i samband med bolagsbildningen.
Bolaget har ett samarbete med Torneå stad. Fjärrvärmenätet
i de två städerna har kopplats samman
och bolaget köper energi från Torneå.
ÅRET SOM GÅTT
Under verksamhetsåret har endast förtätningsanslutningar
genomförts. Inga nya områden har
byggts ut. Vi ser framför oss en långsam ökning
av antalet anslutningar vilka till största delen
kommer att vara förtätningar inom befintligt nätområde.
Haparanda är en expansiv kommun och
bolaget ser ljust på framtida möjligheter att öka
sin verksamhet i takt med nyetableringar på orten.
Haparanda Värmeverk AB bedriver tillståndspliktig
verksamhet enligt miljöbalken. Tillstånden anger
vilket bränsle som får nyttjas samt dess hantering,
hur askan ska hanteras, emissioner till luft och
vatten samt bullernivå.
Bolaget följer i tillämpliga delar Vattenfall koncernens
miljöpolicy. De produktionsanläggningar
som finns i Haparanda uppfyller myndigheternas
krav och inga gränsvärden har överskridits under
året. För den som vill veta mer hänvisas till separat
upprättad miljörapport, vilken kan beställas
direkt från bolaget.
ÅRETS RESULTAT
Haparanda Värmeverk AB 50 %
Resultaträkning, tkr 2011 2012
Intäkter 34 259 39 521
Kostnader -24 305 -26 472
Avskrivningar -3 877 -3 689
Verksamhets netto 6 077 9 360
Finansnetto -551 -563
Bokslutsdisposition -5 693 -5 353
Årets resultat -167 3 444
Resultatmässigt har detta varit ett mycket bra år.
Kassaflödet är positivt med cirka 1,6 mkr trots att
bolaget har investerat cirka 9 mkr under 2012.
Kassan uppgår till närmare 16 mkr vid årsskiftet.
Främst är det valutan SEK/EURO som har lyft
bolaget via inköpet av producerad värme från
Finland, men även bra flyt i egen produktion
påverkar.
FRAMTIDEN
Fjärrvärme förväntas fortsätta vara konkurrenskraftig
i Haparanda under överskådlig framtid.
Med anledning av den positiva expansion som
har skett och fortfarande sker i området bedöms,
försäljningen av värme fortsätta att öka de närmaste
tio åren. Bolaget befinner sig i en fas då
olika alternativ för ytterligare nyproduktionskapacitet
utvärderas. Fjärrvärmepriserna är relativt låga
i Haparanda jämfört medgenomsnittspriserna i
Norrbotten och riket.
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
109

REDOVISNINGSPRINCIPER
HAPARANDA KOMMUN ÄR REDOVISNINGSSKYLDIG ENLIGT LAG OM
KOMMUNALREDOVISNING OCH FÖLJER RÅDET FÖR KOMMUNAL RE-
DOVISNINGS REKOMMENDATIONER SAMT REDOVISNINGSLAGEN OCH
I TILLÄMPLIGA DELAR BOKFÖRINGSLAGEN.
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Kommunen redovisar sina lånekostnader för
anläggningstillgångar enligt huvudregeln, det vill
säga de belastar resultatet i den period de uppkommer.
De materiella anläggningstillgångarna upptas till
anskaffningskostnaden minus eventuella investeringsbidrag.
Avsteg görs från den beloppsgräns
som Skatteverkets allmänna råd gällande stora
företag har för vad som är att betrakta som en investering.
Kommunen definierar en anläggningstillgång
som en investering när anskaff nings värdet
överstiger ett prisbasbelopp exklusive moms.
Finansiella anläggningstillgångar Här under redovisas
aktier och andelar till anskaffningsvärde.
AVSKRIVNINGAR
Avskrivningstiden är linjär och beräknas utifrån
investeringens ekonomiska livslängd (nyttjandeperiod)
för materiella anläggningstillgångar och
påbörjas månaden efter anskaffning har skett.
Ändring i redovisningsprincipen har gjorts gällande
större investeringar med EU-bidrag. Dessa
påbörjar sin avskrivning när de färdigställs (tas i
bruk).
Ingen omprövning av avskrivningstider har
gjorts under året.
PERIODISERINGAR
Redovisning av intäkter och kostnader har till
övervägande delen skett enligt bokföringsmässiga
grunder. Det innebär att de har bokförts i den
period de uppstått, vilket även omfattar löner,
semesterersättningar och övriga löneförmåner.
PENSIONER
Pensionsårtagandet redovisas enligt blandade
modellen. Årets förändring av pensionsavsättningen
redovisas bland verksamhetens kostnader
och den del av kostnaden som definieras som
räntekostnad redovisas bland finansiella kostnader.
Särskild löneskatt redovisas på samma sätt
som pensionsförmånerna, det vill säga som avsättning
eller bland ansvarsförbindelserna beroende
på intjänandeperiod.
Pensionsavsättning Pension intjänad före 1998-
01-01 redovisas bland ansvarsförbindelser.
Pensionsskuld Nyintjänad pension från och med
1998-01-01 till och med 1999-12-31 skuldbokförs
som en avsättning. Från och med år 2000 är
den förmånsbestämda ålderspensionen bortförsäkrad.
Pensionsförmåner Allt intjänande från och med
2000-01-01 betalas ut till de anställda för egen
förvaltning. Upplupna premier redovisas därför
som en kortfristig skuld fram till utbetalningstillfället.
SKATTEINTÄKTER
Kommunen tillämpar rekommendationen från
”Rådet för kommunal redovisning” vad gäller
redovisning av kommunalskatt, vilket innebär
att kommunalskatten redovisas i den period den
beskattningsbara inkomsten intjänas av de skattskyldiga.
I bokslutet redovisas differensen mellan
slutlig och redovisad skatteintäkt 2011 som en
justeringspost.
SEMESTERLÖNE- OCH FERIESKULD
De anställdas fordran på kommunen i form av
sparade semesterdagar och lärarnas fordran på
kommunen i form av inarbetad semester skuld-
110
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012

okförs som kortfristig skuld. Förändringen av
skulden har bokförts bland verksamhetens kostnader.
VA-REDOVISNING
Över- och underuttag periodiseras och notas
under va-bokslutet. Förlusttäckning för överuttag
ska återställas inom tre år. Avskrivningar påbörjas
månaden efter det att investeringen har gjorts
och bedöms efter ekonomisk livslängd.
Ändring av redovisningsprincip för anslutningsavgifter
sker från och med år 2009. Överstiger
intäkterna för anslutningsavgifterna kostnaderna
för anslutningsavgifter under året, så ska
den överskjutande delen av intäkterna periodiseras
efter anskaffningens avskrivningstid.
SAMMANSTÄLLD REDOVISNING
Har upprättats enligt förvärvsmetoden men
proportionell konsolidering. Med proportionell
konsolidering menas att endast ägda andelar av
dotterföretagens resultat- och balansräkningar
tas in i den sammanställda redovisningen. Förvärvsmetoden
innebär att förvärvat eget kapital
elimineras. Då den sammanställda redovisningen
endast ska visa ”koncernens” relationer med omvärlden
har interna mellanhavanden inom ”koncernen”
eliminerats.
Den sammanställda redovisningen omfattar
förutom kommunen de bolag och stiftelser i vilka
kommunen har ett bestämmande eller betydande
inflytande. Med betydande avses de fall där kommunens
röstandel överstiger 20 procent upp till
50 procent och bestämmande avser röstandelar
över 50 procent. I den sammanställda redovisningen
undantas företagen, trots röstandel som
överstiger 20 procent, där verksamhet definieras
som obetydlig vilket betyder att kommunens andel
av omsättningen och omslutningen är mindre
än 2 procent av skatteintäkter och statsbidrag
samt företag som väntas avyttras inom ett år.
Den uppskjutna skatten (26,3 procent) i bolagets
obeskattade reserver har redovisats som en avsättning
och resterande del har hänförts till eget
kapital.
INTERN REDOVISNING
Kostnaden för sociala avgifter fördelas på verksamheten
via ett procentuellt påslag på lönekostnaden.
För 2012 uppgick påslaget till 38,46% för
anställda från 27 år och uppåt och för anställda
som vid årets ingång inte fyllt 26 år var kostnaden
21,29 procent. För anställda födda mellan 1938
och 1944 var den totala arbetsgivaravgiften på
15,18 procent.
På anläggningstillgångarnas bokförda värde
beräknas en intern räntekostnad som belastar
verksamheten med 4,0 procent.
FÖRÄNDRING AV REDOVISNINGSPRINCIP
Under året har förändring av redovisningsprincip
skett för kommunens pensionsmedelsförvaltning
som tidigare år varit bokförda som finansiella
anläggningstillgångar. I enlighet med RKR 20
har samtliga placeringsmedel omförts till omsättningstillgångar.
Det finns två olika grupper av
placeringsmedel som kommunen innehar. Den
ena gruppen är stukturerade produkter och den
andra är aktieobligationer. Dessa två grupper
kommer inte att redovisas på samma sätt då de
strukturerade produkterna har en kapitalgaranti
motsvarande deras anskaffningsvärde minus
eventuella överkurser och redovisas således
därefter. Aktieobligationerna saknar kapitalgaranti
så dessa redovisas till det lägsta värdet av anskaffningsvärde
och marknadsvärde.
RÄTTNING AV FEL
Rättning av väsentligt belopp avseende 2011 års
bokslut är gjord. Det fel som är rättat upptäcktes i
bokslutsarbetet 2012 och avseer förändringen av
semesterlöneskulden för året innan. Underlaget
som bokades upp som förändring av semesterlöneskuld
2011 saknade förändring av skuld för
långtidsvikarier och visade därför på en felaktig
minskning av den totala skulden med 1 713 tkr,
vilket borde ha varit en ökning med 214 tkr.
Rättningen är gjord enligt följande, 2011:
Debet upplupna semesterlöneskuld, 1 928 tkr,
som efter rättningen visar på en ökning för år
2011 på 214 tkr.
Kredit kortfristiga skulder som minskats med
1 928 tkr.
Allt siffermaterial är även rättat i detta bokslut
gällande år 2011.
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
111

FÖRSLAG TILL BESLUT
Med hänvisning till innehållet i denna årsredovisning per 31 december 2011 föreslår
kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar att årsredovisningen för 2012 godkänns
Haparanda december 2012
Gunnel Simu
Ordförande
Patrik Oja
Kommunchef
112
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012

REVISIONSBERÄTTELSE
Vi har granskat kommunstyrelsens och övriga nämnders
verksamhet, och i vår roll som utsedda lekmannarevisorer
och förtroendevalda revisorer även verksamheten
i kommunens företag. Granskningen har utförts i enlighet
med kommunallagen, god revisionssed i kommunal
verksamhet samt kommunens revisionsreglemente.
Granskningen har inriktats mot kommunstyrelsens och
de övriga nämndernas styrning, uppföljning och kontroll.
Vi har så långt som möjligt bedömt ändamålsenlighet
och effektivitet i verksamheten, samt granskat
räkenskaperna och den interna kontrollen. Vi har i
våra prioriteringar av granskningsinsatser utgått från
en bedömning av väsentlighet och risk och omsatt
priori teringarna i en revisionsplan för året. Revisionsinsatserna
har dels genomförts i form av övergripande
granskning av styrelsens respektive nämndernas
ansvars utövande, och dels av fördjupade granskningsinsatser
där vi så funnit erforderligt.
En granskning av kommunens medelshantering var
pågående vid revisionsberättelsens överlämnande.
Denna granskning kommer att färdigställas under våren
och formellt höra till kommande års revisionsberättelse.
REDOGÖRELSE
Granskning av styrelsens och nämndernas ansvarsutövande
har inriktats mot följande områden:
• Övergripande styrning och kontroll av verksamhet
och ekonomi
• Uppföljning av 2012 års ansvarsutövande
• Verkställande av kommunfullmäktigeuppdrag
Sammantaget visar granskningen att ansvarsutövandet
i styrelsen och nämnderna i stort har varit tillräckligt
inom de granskade områdena. Vår bedömning grundar
sig på att vi har kunnat verifiera aktiva åtgärder inom
styrelsen och nämnderna i syfte att styra, följa upp och
kontrollera verksamheten. Vidare visar granskningen
bland annat att
• internkontrollarbetet utifrån det av fullmäktige antagna
reglementet för intern kontroll inte i tillräcklig
utsträckning är implementerat i kommunstyrelsen
och övriga nämnder.
• det inte till fullo är säkerställt att uppdrag som
kommer från fullmäktige, utöver den styrning som
utgår från kommunens övergripande vision och
målsättningar, fullgörs av nämnden. Vad som avses
är uppdrag som följer av särskilda fullmäktigebeslut,
exempelvis det ovan nämnda reglementet för intern
kontroll.
• det alltjämt kvarstår ett arbete för att utveckla styrningen
och tydliggöra tillämpningen utifrån på barnkonventionen
och minoritetsspråksprogrammet.
• ansvaret för energiförsörjnings- och klimatplanen har
ej klargjorts av kommunstyrelsen.
Resultatet av de fördjupade granskningar vi genomfört
visar bl a att:
• barn- och ungdomsnämnden i hög grad har vidtagit
åtgärder med anledning av revisionens iakttagelser i
2007 års granskning av säkerställandet av elevernas
måluppfyllelse i årskurs 9. Bl a visar granskningen att
nämnden har tagit en ökad aktiv del i processen med
att förbättra resultat- och måluppfyllelse. Vi har dock
bl a sett att det finns behov av att utveckla arbetet
för elevinflytande kopplat till vad som behövs för att
förbättra resultat- och måluppfyllelse.
• socialnämnden i stort har en ändamålsenlig organisation
och struktur för att säkerställa kvaliteten
vid kommunens äldreboenden. Det saknas dock
övergripande mål och riktlinjer från nämnden vilket
vi ser kan innebära en risk att arbetet med värdegrunds-
och livskvalitetsfrågor blir beroende av vilka
medarbetare som arbetar med frågan. Vi har även
sett att det inom de särskilda boendena pågår många
aktiviteter och att utbudet av olika gruppaktiviteter är
brett, men att det i stor utsträckning saknas individuella
aktiviteter.
• socialnämnden inte har säkerställt att kommunen får
ta del av samtliga ersättningar man är berättigad till
kopplat till flyktingverksamheten . Bl a saknas instruktioner
för återsökning och bevakning av de statliga
ersättningarna. Även hur statsbidragen ska fördelas
i den kommunala organisationen är i behov av ett
tydliggörande. Vidare sker inte budgetering och
redovisning av kostnader och statsbidragsintäkter på
ett sätt så att det ekonomiska utfallet av verksamheten
framgår.
• kommunstyrelsen tydliggjort tillväxtenhetens uppdrag
sedan revisionens granskning 2010 av verksamhet/insatser
för tillväxt- och näringslivsutveckling
respektive arbetsmarknadsfrågor. Vi ser även att
uppföljning och rapportering har utvecklats i positiv
riktning. Det finns dock ett behov av att kommunsty-
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
113

elsen tydliggör sina krav på återrapportering av det
tillväxtbefrämjande arbetet med avseende på former
och periodicitet.
• Att delårsrapportering i allt väsentligt sker i enlighet
med den kommunala redovisningslagen och god
redovisningssed. Prognosen visar att kommunen
efterlever balanskravet och kommer att nå sina finansiella
mål.
• Att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven
på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt
lag om kommunal redovisning och god redo visnings
sed. löpande anpassar sig till god redovisningssed
enligt de rekommendationer som rådet för
kommunal redovisning ger ut..
• Att staden klarar kommunallagens krav på en ekonomi
i balans. Balanskravs-resultatet uppnås dock
endast på grund av att kommunen haft stora intäkter
av tillfällig karaktär under 2012. Undantar man dessa
är resultatet negativt och innebär en kraftig resultatförsämring
jämfört med tidigare resultat som varit
positiva under en följd av år. Vidare har Haparanda
en negativ soliditet om man beaktar hela pensionsförpliktelsen
– skulderna är större än tillgångarna.
Sammantaget bedöms Haparanda ha en ansträngd
ekonomisk ställning och utveckling.
• Bedömningen av om utfallen i årsredovisningen är
förenliga med de mål om god ekonomisk hushållning
som fullmäktige beslutat om visar att de finansiella
målen inte nå. Angående utfallen för verksamhetsmålen
så delar vi kommunstyrelsen bedömning;
att de inte uppnåtts mer än delvis. Vidare är det vår
uppfattning att verksamhetsmålen så väl som uppföljningen
av dem behöver utvecklas.
Till revisionsberättelsen har fogats en förteckning över
de sakkunnigas revisionsrapporter vilka löpande under
året delgetts fullmäktige. Granskningsrapporter för den
lekmanna-/ förtroendemannarevision som genomförts i
de kommunala företagen redovisas i särskild ordning.
ANSVARSFRIHET
Vi tillstyrker att styrelser och nämnder samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet.
Vi tillstyrker också att kommunens årsredovisning godkänns.
Bo Kronborg Rolf Pelli Jan-Erik Nilsson Välimaa
Ulf Olofsson
Antero Nousiainen
FÖRTECKNING ÖVER DE SAKKUNNIGAS RAPPORTER
• Styrelsens och nämndernas ansvarsutövande 2012
• Uppföljning av BoU-nämndens säkerställande av elevernas måluppfyllelse i årskurs 9
• Kvaliteten inom äldreomsorgen
• Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet
• Förstudie avs Tillväxtenhetens verksamhet
• Delårsredovisning
• Årsredovisning
114
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012

PRODUCERAD AV YOURS
I SAMARBETE MED HAPARANDA STAD
Haparanda Stads Årsredovisning 2012 | Typografi: Museo Sans och Agaramond LT
Foto: Elisabeth Gustavsson | Repro och tryck: Luleå Grafiska, 2012
HAPARANDA ÅRSREDOVISNING 2012
115
115

www.haparanda.se