à rsredovisning Haparanda kommun 2008.pdf - Haparanda stad
à rsredovisning Haparanda kommun 2008.pdf - Haparanda stad
à rsredovisning Haparanda kommun 2008.pdf - Haparanda stad
- No tags were found...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
pro∂ucerad av job reklambyrå AB<br />
i samarbete med <strong>Haparanda</strong> <strong>stad</strong>
i n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g<br />
FAKTA OM HAPARANDA STAD /// 4<br />
KOMMUNALRÅDET HAR ORDET /// 6<br />
KOMMUNCHEFEN har ordet /// 10<br />
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ///<br />
Vision och mål 14<br />
Omvärldsanalys 18<br />
Ekonomisk översikt 24<br />
Driftredovisning 28<br />
Investeringsredovisning 30<br />
Personalöversikt 32<br />
Finansiell analys ///<br />
Fyra perspektiv 36<br />
Finansiella nyckeltal 42<br />
10 år i sammandrag 43<br />
<strong>Haparanda</strong> <strong>stad</strong>/ Sammanställd redovisning ///<br />
Resultaträkning 44<br />
Balansräkning 46<br />
Finansieringsanalys 47<br />
Noter 48<br />
VA-bokslut ///<br />
Verksamhetsberättelse 56<br />
Resultaträkning/Balansräkning 57<br />
Noter 58<br />
VERKSAMHETSBERÄTTELSER ///<br />
Affärsdrivande verksamhet 62<br />
Kommunstyrelsen 64<br />
Samhällsbyggnadsnämnden 66<br />
Barn- och ungdomsnämnden 68<br />
Socialnämnden 74<br />
REDOVISNINGSPRINCIPER /// 82<br />
FÖRSLAG TILL BESLUT /// 84<br />
REVISIONSBERÄTTELSE /// 85
f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e<br />
4<br />
fakta om <strong>Haparanda</strong> <strong>stad</strong> ///<br />
antal invånare<br />
2007 10 192<br />
2008 10 173<br />
antal anställda<br />
2007 827<br />
2008 849<br />
skattesats<br />
2007 22:28<br />
2008 22:28<br />
mandatfördelning 2006-2010<br />
Socialdemokraterna (S) 22<br />
Centerpartiet (C) 5<br />
Moderaterna (M) 4<br />
Vänsterpartiet (V) 2<br />
FH 1<br />
Kristdemokraterna (Kd) 1
f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e<br />
politisk organisation ///<br />
5<br />
<strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
35 ledamöter<br />
valberedning<br />
revisorer<br />
<strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Nämnder som måste<br />
finnas enligt lag<br />
Nämnder som beslutats<br />
av <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
valnämnd samhällsbyggnadsnämnd<br />
barn- & ungdomsnämnd<br />
<strong>kommun</strong>ala bolag och stiftelser<br />
<strong>Haparanda</strong> Teknik & Fastighets AB 100%<br />
<strong>Haparanda</strong> Värmeverk AB 50%<br />
Stiftelsen <strong>Haparanda</strong>bostäder 100%<br />
Bottenvikens Reningsverk AB 25%<br />
socialnämnd
f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e<br />
<strong>Haparanda</strong> <strong>stad</strong><br />
Årsredovisning 2008<br />
9
k o m m u n c h e f e n h a r o r d e t<br />
11<br />
Vår personal<br />
Näringslivsutveckling<br />
Sjuktalen fortsätter att minska i vår organisation. Under<br />
2007 var vi nere i 5,96%, vilket faktiskt var bäst i länet.<br />
Målet var att under 2008 komma ner på ett sjuktal som låg<br />
på 4%-nivån. Nu klarade vi inte riktigt det men hamnade<br />
på goda 5,34%. Ledningen prioriterar tidig rehabilitering<br />
vilket kommer att fortsätta under 2009.<br />
Under året har vi fortsatt med hälsofrämjande arbete<br />
för all personal. Vi har genomfört en mängd aktiviteter som<br />
har till syfte att få fler att<br />
ta ansvar för sin hälsa.<br />
Många i vår organisation<br />
är väldigt medvetna om<br />
det egna ansvaret för sin<br />
hälsa och vi har över 70%<br />
som regelbundet motionerar<br />
eller utövar andra hälsofrämjande aktiviteter. Våra<br />
hälsoinspiratörer är duktiga på olika aktiviteter vars syfte<br />
är att få fler att ta ansvar för sin hälsa. Målet är att alla, på<br />
ett eller annat sätt deltar i aktiviteter som främjar vars och<br />
ens hälsa.<br />
Olika verksamhetsförändringar har skett under 2008<br />
och det är ständigt återkommande i en stor organisation<br />
som är oerhört beroende av vår omvärld som påverkar oss<br />
på många olika sätt. En sådan förändring är att socialförvaltningen<br />
införde så kallade 3-3-scheman på Klippan<br />
vilket är ett arbetssätt som gör att personalen kan påverka<br />
sin egen arbetstid.<br />
”Mätningen i tidningen Handelns utredningsinstitut<br />
visade att sällanköpshandeln för <strong>Haparanda</strong><br />
på fem år hade ökat med 506% vilket är en alldeles<br />
lysande siffra och unik för Sverige.”<br />
Näringslivsarbetet har präglats av intensiva marknadskontakter<br />
för att attrahera investerare och etablerare till vår<br />
<strong>stad</strong>. Alla externa aktörer behöver mycket draghjälp från<br />
oss som finns på det lokala planet. Man kan konstatera<br />
att det är svårt att sälja ett handelsområde på distans. Det<br />
behövs lokala krafter som har god kunskap om området.<br />
Etapp ett av Björka volymhandelsområde blev klart under<br />
året och etapp två påbörjas under detta år. Tornio köpcentrum<br />
invigdes vilket är<br />
en viktig del av På Gränsenprojektet.<br />
Ikeas utbyggnad<br />
blev också klar. Seskarö<br />
Camping fick en ny arrendator<br />
som har ambitioner att på<br />
lång sikt utveckla området.<br />
Under året lades också mycket kraft på att jobba med<br />
destinationsutveckling och göra en Interreg-ansökan där<br />
närmare 60 företag från <strong>Haparanda</strong>-Tornio är delaktiga.<br />
Det gäller att ta tillvara på det som nu och framöver kommer<br />
att erbjudas för att besökarna ska känna sig välkomna<br />
och få en positiv upplevelse av den service och kunskap<br />
de möter på vår ort. Alla vi som bor och verkar i <strong>Haparanda</strong><br />
vill att de som besöker oss gärna återkommer. Där<br />
har centrumledaren en viktig uppgift att ta hand om. Det<br />
handlar om att koordinera marknadsföring och förpacka<br />
aktiviteter för att synliggöra <strong>Haparanda</strong>-Tornio som handels-<br />
och mötesplats.
k o m m u n c h e f e n h a r o r d e t<br />
12<br />
Framtidstron var hög under året som gick och många såg,<br />
trots global kris och lågkonjunktur, möjligheter med den<br />
nya marknadsförutsättningen som nu finns i vår <strong>stad</strong>. Mätningen<br />
i tidningen Handelns utredningsinstitut visade att<br />
sällanköpshandeln på fem år hade ökat med 506% vilket<br />
är en alldeles lysande siffra och unik för Sverige. Det blir<br />
spännande att i år få läsa om vilka siffror vi kommer upp i<br />
för 2008. Svenskt Näringsliv placerade också <strong>Haparanda</strong><br />
långt fram bland länets <strong>kommun</strong>er vad gäller företagsklimat.<br />
Under 2008 hölls också Barents Reunions första tvådagarskonvent.<br />
Representanter för alla fem nationaliteterna;<br />
norrmän, svenskar, finländare, ryssar och samer deltog<br />
och lyssnade till föredrag samt diskuterade ”Entreprenörskap<br />
i Barents” som var temat för konventet.<br />
Information<br />
Under året har vi fortsatt med bred informationsverksamhet.<br />
Vi har haft hushållsutskick om budgeten samt regelbundet<br />
informerat i helsidesannonser i <strong>Haparanda</strong>bladet<br />
och Glimten.<br />
Under sommaren hade vi återigen en ambassadörsträff<br />
där både ett 50-tal nya samt tidigare ambassadörer träffades<br />
för att få information om allt som händer hos oss och<br />
i vår omvärld. Nu har <strong>Haparanda</strong> drygt 300 ambassadörer<br />
och det är mycket glädjande att så många vill bidra till att<br />
berätta om den positiva utveckling som pågår här. Under<br />
skyltsöndagshelgen höll vi öppet hus i Stadshuset. Det har<br />
blivit ett populärt årligt arrangemang. Närmare 200 personer<br />
tog tillfället i akt att besöka oss och få träffa personal<br />
och politiker som dagligen arbetar med sina uppdrag.<br />
Hemsidan gjordes om för att människor med synhandikapp<br />
lättare ska kunna orientera sig på den.<br />
Fokus på oss<br />
<strong>Haparanda</strong> har under hela 2008 haft fortsatt positiv fokus<br />
i massmedia. Både riks-, läns- och lokalmedia har uppmärksammat<br />
och synliggjort allt som händer i vår bygd.<br />
Många medier har skrivit om <strong>Haparanda</strong> och utnämnt oss<br />
till ”den hetaste tillväxtorten i Sverige”.<br />
Vi har deltagit i en mängd olika nationella seminarier<br />
där olika aktörer från vår organisation har varit föreläsare<br />
och berättat om vad som sker ”där uppe i norr”. Vi har<br />
också tagit emot flera hundra olika grupper som valt att<br />
förlägga sina besök i <strong>Haparanda</strong>. Det är glädjande att<br />
<strong>Haparanda</strong> är så intressant för det ger oerhört positiva<br />
effekter för den lokala näringen.<br />
Nu när jag har gått vidare i arbetslivet och bytt både<br />
arbete och bo<strong>stad</strong>sort så vill jag tacka all personal, politiker,<br />
<strong>kommun</strong>medborgare och olika samarbetspartners för<br />
det fina samarbetet vi har haft genom åren.<br />
Christina Lugnet ///<br />
Kommunchef
f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e<br />
13<br />
förvaltningsberättelse
f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - v i s i o n o c h m å l<br />
Vision och mål ///<br />
<strong>Haparanda</strong> och Tornio bygger sitt samarbete på en gemensam<br />
vision som sträcker sig fram till år 2010. Den består av<br />
fem utvecklingsområden som omfattar alla plan i samhället.<br />
<strong>Haparanda</strong>-Tornios vision har en framtidsbild, Vision 2010,<br />
till vilken vi vill knyta och bygga vår egen framtid på.<br />
Bla bla blaBla bla blaBla bla blaBla bla bla Bla bla<br />
blaBla bla blaBla bla blaBla bla bla<br />
Kunskap<br />
14<br />
Handelscentrum<br />
<strong>Haparanda</strong><br />
Tornio<br />
Mötesplatsen<br />
Kommunikationer<br />
Trivsel/<br />
LIvskvalitet<br />
Centrum för<br />
industri och<br />
företagsamhet<br />
Bla bla blaBla bla blaBla bla blaBla bla bla Bla bla<br />
blaBla bla blaBla bla blaBla bla bla<br />
Vision 2010<br />
”<strong>Haparanda</strong>-Tornio är ett internationellt centrum i Bottenviksbågen<br />
och Barentsområdet; en mötesplats för kultur,<br />
kunnande, varuflöden, innovation och människor.”<br />
Den gemensamma vision antogs 1998 och genomförs i<br />
faser som en flerårsprocess inom fem strategiska utvecklingsområden:<br />
<strong>Haparanda</strong> Stads värdeord<br />
Visionen ska tillsammans med våra värdeord genomsyra<br />
all vår verksamhet:<br />
Demokrati<br />
Tryggt samhälle<br />
Framtidsinriktad<br />
Kunnande<br />
Handelscentrum<br />
Kommunikationer<br />
Trivsel och livskvalitet<br />
Centrum för industri och företagsamhet<br />
Ovan nämnda fem utvecklingsområden bildar ramen för<br />
att kunna utforma och illustrera visionen. Illustrationen sker<br />
med hjälp av att de valda områdena ges innehåll och beskriver<br />
dem som om allting redan hade hänt, det vill säga<br />
att vi ser slutresultatet i förväg. Samtidigt får vi en referensram<br />
för våra målsättningar. Med hjälp av dessa kan vi<br />
börja förverkliga vår vision.
f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - v i s i o n o c h m å l<br />
övergripande verksamhetsmål<br />
kopplade till god<br />
ekonomisk hushållning ///<br />
<strong>Haparanda</strong> <strong>stad</strong>s övergripande mål för verksamheten fastställs och<br />
utvärderas av <strong>kommun</strong>fullmäktige. De övergripande målen är både<br />
mål för verksamheten samt för god ekonomisk hushållning. Målen<br />
utgår från visionen, våra värdeord samt från de prioriterade insatser<br />
som årligen fastställs av <strong>kommun</strong>fullmäktige i direktiven för budgetoch<br />
strategiplan.<br />
15<br />
Utifrån ett verksamhetsperspektiv innebär god ekonomisk hushållning att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och<br />
ändamålsenligt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta betyder<br />
att målen för verksamheten och målen för god ekonomisk hushållning ska vara integrerade mål.<br />
Målen har en förklaring samt en beskrivning av utfallet de senaste åren. Detta för att underlätta bedömningen av<br />
målens rimlighet.<br />
› Befolkningstillväxt i <strong>kommun</strong>en <br />
En stor del av skatte- och statsbidragssystemet bygger på <strong>kommun</strong>ens<br />
befolkningstal. Varje individ beräknas generera ca 30 000 kr brutto i<br />
skatte- och statsbidragsinkomster. Målet i direktiven till budget- och<br />
strategiplan 2008-2010 är följande:<br />
År<br />
Befolkningstal<br />
2008 10 500<br />
2009 10 600<br />
2010 10 700<br />
År Befolkning per 1/11 Befolkning per 31/12<br />
2006 10 198 10 214<br />
2007 10 219 10 192<br />
2008 10 191 10 173<br />
Befolkningen i <strong>Haparanda</strong> har minskat per den första<br />
november med 28 personer vilket gör att skatter och statsbidrag<br />
påverkas negativt och målet på 10 500 personer<br />
inte är uppnått.<br />
Befolkningen tenderar att variera under året vilket kan<br />
ses till årsskiftet, då skillnaden i befolkningsmängden är<br />
något lägre, 19 personer. Trots detta är det glädjande att<br />
<strong>Haparanda</strong> är en av tre <strong>kommun</strong>er i Norrbotten med positivt<br />
inflyttningsnetto med 42 personer.<br />
› arbetslösheten i <strong>kommun</strong>en ska minska <br />
Minskad arbetslöshet i <strong>kommun</strong>en innebär att den <strong>kommun</strong>ala kostnaden<br />
för försörjningsstöd minskar.<br />
År<br />
Arbetslösheten i <strong>kommun</strong>en per den 31/12 de senaste tre åren:<br />
2006 6,8%<br />
2007 6,1%<br />
2008 6,8%<br />
År<br />
Försörjningsstödet har under de tre senaste åren uppgått till:<br />
2006 2,0 Mkr<br />
2007 2,2 Mkr<br />
2008 4,0 Mkr<br />
Arbetslösheten är på väg uppåt igen och har ökat med<br />
0,7 procentenheter och därmed är målet inte uppnått.<br />
Försörjningsstödet har kraftigt ökat mot föregående år<br />
med 1,8 Mkr, vilket är en ökning med 81%, och som ingår<br />
i det totala ekonomiska biståndet som ökat med 68% från<br />
föregående år. Orsaker till detta är förändrade regler för<br />
a-kassan med minskning av arbetslöshetsunderstödet,<br />
försämrade möjligheter till sjukskrivning samt nya regler för<br />
ungdomar under 20 år. Dessa åtgärder från regeringen har<br />
lett till att dessa grupper får svårt att klara sig och hamnar<br />
under normen för försörjningsstöd.
f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - v i s i o n o c h m å l<br />
16<br />
› Sjukfrånvaron hos <strong>kommun</strong>anställda ska minska <br />
Minskad sjukfrånvaro innebär lägre kostnader för vikarier och sjuklön.<br />
År<br />
Sjukfrånvarons utveckling de senaste tre åren:<br />
2006 7,13%<br />
2007 5,96%<br />
2008 5,34%<br />
Kommunen har under året fortsatt satsningen på ”tidigrehab”,<br />
erbjudit friskvårdsprofiler till vissa årgångar samt<br />
i samverkan med <strong>kommun</strong>ens hälsoinspiratörer anordnat<br />
hälsofrämjande aktiviteter. Resultatet av dessa åtgärder<br />
har lett till att sjukfrånvaron hos <strong>kommun</strong>ens anställda har<br />
minskat med 0,62 procentenheter och därmed är målet<br />
uppnått.<br />
› Fler elever ska lämna grundskolan med godkänt betyg<br />
Fler elever med godkända betyg minskar de <strong>kommun</strong>ala kostnaderna<br />
för extra insatser. Målet är att inom perioden 2008-2010 ska 90% av<br />
eleverna klara detta.<br />
År<br />
<br />
Andelen elever med godkända betyg i matematik, svenska<br />
och engelska som lämnat grundskolan de senaste tre åren:<br />
2006 85,9%<br />
2007 89,7%<br />
2008 94,8%<br />
Antalet elever med godkända betyg i matematik, svenska<br />
och engelska som lämnat grundskolan har ökat med 5,1<br />
procentenheter och målet på 90% har uppfyllts.<br />
› Kostnadsökningen/invånare inom för-, grund- och<br />
gymnasieskolan ska årligen inte vara högre än <br />
ökningen av skatte- och statsbidragsintäkter och inte<br />
heller högre än kostnadsökningen i genomsnitt bland<br />
Sveriges <strong>kommun</strong>er. <br />
En lägre ökningstakt av verksamhetskostnaderna skapar förutsättningar<br />
för att minska nettokostnadernas andel av skatte- och statsbidragsintäkter,<br />
vilket i sin tur är en förutsättning för att nå de finansiella målen.<br />
› Kostnadsökningen/invånare inom äldre- och<br />
handikappomsorgen ska årligen inte vara högre än<br />
ökningen av skatte- och statsbidragsintäkter och<br />
inte heller högre än kostnadsökningen i genomsnitt<br />
bland Sveriges <strong>kommun</strong>er<br />
En lägre ökningstakt av verksamhetskostnaderna skapar förutsättningar<br />
för att minska nettokostnadernas andel av skatte- och statsbidragsintäkter,<br />
vilket i sin tur är en förutsättning för att nå de finansiella<br />
målen.<br />
Kostnadsökning de senaste tre åren:<br />
Ökning skatter/statsbidrag:<br />
Kostnadsökning de senaste tre åren:<br />
Ökning skatter/statsbidrag:<br />
År <strong>Haparanda</strong> Riket År <strong>Haparanda</strong><br />
2005 4,5% 1,6% 2005 4,7%<br />
2006 1,6% 2,8% 2006 5,3%<br />
2007 9,3% 5,7% 2007 3,1%<br />
År <strong>Haparanda</strong> Riket År <strong>Haparanda</strong><br />
2005 0,4% 3,0% 2005 4,7%<br />
2006 2,4% 4,8% 2006 5,3%<br />
2007 6,7% 4,7% 2007 3,1%<br />
Utvärdering av det ovan fastställda målet för 2008 går ej<br />
att göra då redovisningen från SCB sker under maj månad<br />
2009. Detta mål kommer att bedömas med ett års eftersläpning<br />
det vill säga för år 2007.<br />
Målet är inte uppfyllt då kostnaderna för <strong>kommun</strong>en<br />
per invånare för grund- och gymnasieskolan steg kraftigt<br />
till 9,3% och överstiger både ökningen i riket med 3,6 procentenheter<br />
och ökningen av skatter och <strong>stad</strong>sbidrag med<br />
6,2 procentenheter. Förklaringen till den stora ökningen är<br />
ökade kostnader för avgiftsfri barnomsorg på 3 procentenheter<br />
från föregående år samt höga inter<strong>kommun</strong>ala<br />
kostnader.<br />
Utvärdering av det ovan fastställda målet för 2008 går ej<br />
att göra då redovisningen från SCB sker under maj månad<br />
2009. Detta mål kommer att bedömas med ett års eftersläpning<br />
det vill säga för år 2007.<br />
Målet är inte uppfyllt då kostnadsökningen per invånare<br />
inom äldre- och handikappomsorgen för <strong>kommun</strong>en<br />
har ökat till 6,7% och överstiger rikets ökning med<br />
2 procentenheter och ökningen av skatter och statsbidrag<br />
med 3,6 procentenheter. Förklaringen till den stora<br />
ökningen är ökade kostnader för somatisk långvård samt<br />
för färdtjänstresor.
f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - f i n a n s i e l l a m å l<br />
Finansiella mål ///<br />
<strong>Haparanda</strong> <strong>stad</strong>s finansiella mål är beslutade av <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
och ska också utvärderas av fullmäktige i<br />
samband med behandling av delårsbokslut och årsbokslut.<br />
I likhet med de övergripande verksamhetsmålen har de<br />
finansiella målen en förklaring samt en beskrivning hur det<br />
sett ut de senaste åren.<br />
17<br />
› fr.o.m. år 2007 ska årets resultat uppgå till<br />
minst 10 Mkr<br />
Ett överskott i verksamheten skapar ett utrymme för amorteringar, reoch<br />
nyinvesteringar samt avsättning till pensioner.<br />
› verksamhetens nettokostnader inkl. finansnetto <br />
i förhållande till skatteintäkteroch statsbidrag<br />
ska för:<br />
År Årets resultat 2005-2007:<br />
År<br />
Ej överstiga:<br />
2006 +11,8 Mkr<br />
2007 +10,3 Mkr<br />
2008 +2,4 Mkr<br />
2008 97%<br />
2009 97%<br />
2010 97%<br />
Målet att ha ett resultat på 10 Mkr uppfylls inte, trots det<br />
gör <strong>kommun</strong>en ett överskott mot budget på 1,9 Mkr.<br />
› fr.o.m. år 2007 ska amorteringarna uppgå till <br />
minst 20 Mkr<br />
En hög skuldsättningsgrad är en risk. Förändringar i ränteläget kan<br />
få stora konsekvenser för den <strong>kommun</strong>ala ekonomin. För att minska<br />
känsligheten bör skuldsättningen minska de närmaste åren.<br />
År Amorteringar under perioden 2005-2007:<br />
2006 10 Mkr<br />
2007 20 Mkr<br />
2008 10 Mkr<br />
Kommunen har minskat sina långfristiga låneskulder<br />
med 10 Mkr genom amortering, dock uppfylls inte målet.<br />
Det är väsentligt att vi har en god kostnadskontroll i verksamheten.<br />
Verksamhetens nettokostnader kan inte på sikt<br />
öka mer än våra skatteintäkter och statsbidrag. Genom<br />
att inte förbruka alla skatte- och statsbidragsintäkter i den<br />
ordinarie verksamheten skapas förutsättningar för att:<br />
klara våra pensionsåtaganden<br />
vidmakthålla våra anläggningstillgångar genom re- och<br />
nyinvesteringar<br />
skapa ett utrymme för att betala räntor och amortera på våra lån<br />
skapa ett finansiellt utrymme för oförutsedda kostnader<br />
En procents ökning av våra nettokostnader motsvarar ca 4 Mkr.<br />
Nettokostnadernas inkl. finansnettots andel av skatter och<br />
statsbidrag åren 2005-2007:<br />
2006 95,6%<br />
2007 90,1%<br />
2008 99,1%<br />
Verksamhetens nettokostnader inkl. finansnetto beräknas<br />
uppgå till 99,1% av skatter och statsbidrag vilket<br />
gör att målet att ej överstiga 95% ej uppnås. Exkluderas<br />
reavinster/förluster för markförsäljning på 2,7 Mkr uppgår<br />
andelen till 99,6%.
f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - o m v ä r l d s a n a ly s<br />
18<br />
OMVÄRLDSANALYS ///<br />
Omvärldsanalysen har till uppgift att spegla hur yttre omständigheter<br />
påverkar eller kan påverka <strong>Haparanda</strong> <strong>stad</strong>.<br />
Analysen berör följande områden; <strong>kommun</strong>sektorns ekonomi,<br />
statens ekonomi, befolkningen, näringslivet och arbetsmarknaden<br />
samt infrastrukturen. Analysen kan ligga som<br />
grund för strategiska beslut och ställningstaganden. Till<br />
sist redovisas en känslighetsanalys av några viktiga faktorer<br />
som påverkar <strong>kommun</strong>ens utveckling.<br />
Kommunernas ekonomi<br />
För tredje året i rad väntas <strong>kommun</strong>ernas samlade resultat<br />
överstiga tumregeln för god ekonomisk hushållning - vilket<br />
är 2% av skatter och <strong>stad</strong>sbidrag - för att sedan försämras<br />
i snabb takt och 2010 vara nere på 0,7%, vilket inte kan<br />
räknas som god ekonomisk hushållning. Huvudförklaringar<br />
till nedgången de närmaste åren finns nog till stor del<br />
framförallt på inkomstsidan, där skatteunderlaget minskar<br />
på grund av dämpad sysselsättning samtidigt som <strong>stad</strong>sbidragen<br />
förväntas vara oförändrade. Andra faktorer som<br />
förväntas påverka den snabba nedgången är att det tar tid<br />
innan åtgärder för kostnadsminskningarna ger full effekt.<br />
Nedgången av resultatet hos <strong>kommun</strong>erna kan motverkas<br />
genom att sysselsättningen ökar, statsbidragen höjs<br />
eller att <strong>kommun</strong>erna vidtar åtgärder för att effektivisera<br />
verksamheterna och begränsa kostnadsutvecklingen för<br />
att möta utvecklingen.<br />
Hur stort resultat en <strong>kommun</strong> ska ha varierar från <strong>kommun</strong><br />
till <strong>kommun</strong>. Det är <strong>kommun</strong>ens ekonomiska läge och<br />
framtidsutsikter som avgör detta. <strong>Haparanda</strong> <strong>kommun</strong> har<br />
i år ett resultat på 5,1 Mkr vilket motsvarar 1,1% av våra<br />
skatter och <strong>stad</strong>sbidrag vilket inte räcker till tumregeln för<br />
god ekonomisk hushållning på 2%, trots att det i resultatet<br />
finns poster av engångskaraktär. För <strong>Haparanda</strong>s del bör<br />
resultatet ligga på ca 10 Mkr utan engångsposter, vilket<br />
även är ett av <strong>kommun</strong>fullmäktiges övergripande mål.<br />
<strong>Haparanda</strong> <strong>kommun</strong> har inte råd att öka sina kostnader de<br />
kommande åren utan att intäktssidan på något sätt ökar,<br />
då finns risken att <strong>kommun</strong>en hamnar under balanskravsresultatet.
f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - o m v ä r l d s a n a ly s<br />
Statens ekonomi<br />
En viktig faktor för <strong>kommun</strong>ernas ekonomi är att staten<br />
har god ordning på sina finanser. Då minskar risken för<br />
plötsliga statliga indragningar. De senaste årens statliga<br />
överskott, tillsammans med försäljningar av statlig<br />
egendom, har bringat ner statsskulden påtagligt och den<br />
har inte varit så låg i relation till BNP sedan 1970-talet.<br />
Sparandet i statlig sektor står fortfarande starkt och beräknas<br />
ligga dubbelt så högt som målet, också saldomålet för<br />
hela statliga sektorn beräknas 2008-2012 ligga över målet.<br />
Det indikerar enligt Sveriges Kommuner och Landsting att<br />
det finns ett visst reformutrymme<br />
samtidigt som de<br />
gör bedömningen att de<br />
generella statsbidragens utveckling<br />
kommer att hållas<br />
närmast nominellt oförändrade.<br />
Befolkning<br />
Efter Ikea gjorde valet att etablera sig i <strong>Haparanda</strong> har<br />
befolkningsutveckling varit positiv tills i år. Fortfarande<br />
har <strong>kommun</strong>en målsättningen och tron att folkmängden<br />
de närmaste åren kommer att öka. <strong>Haparanda</strong> hade som<br />
en av tre norrlands<strong>kommun</strong>er ett positivt inflyttningsnetto<br />
under året, dock var födelseöverskottet negativt vilket<br />
ledde till en liten befolkningsminskning. I det långsiktiga<br />
perspektivet förväntas befolkningsökningen ligga på en<br />
nivå kring ca 0,5% årligen.<br />
Näringsliv och arbetsmarknad<br />
I <strong>Haparanda</strong> <strong>stad</strong> fanns 2008-12-31, 941 registrerade<br />
företag varav 283 aktiebolag, 56 handelsbolag, 9 kommanditbolag<br />
och 593 enskilda firmor. År 2007 registrerades 57<br />
nya företag och 35 nya företag under 2008.<br />
Nedgången av resultatet hos <strong>kommun</strong>erna kan<br />
motverkas genom att sysselsättningen ökar,<br />
statsbidragen höjs eller att <strong>kommun</strong>erna vidtar<br />
åtgärder för att effektivisera verksamheterna<br />
och begränsa kostnadsutvecklingen för att möta<br />
utvecklingen.<br />
I huvudsak är företagen små och medelstora, de största<br />
har runt 100-200 anställda. Den största arbetsgivaren är<br />
<strong>Haparanda</strong> <strong>stad</strong> med ca 900 anställda.<br />
Under 2008 har det nya köpcentret ”På Gränsen/Rajalla”<br />
öppnat sina portar, vilket var den största etableringen<br />
i <strong>Haparanda</strong>-Tornio under året.<br />
Fortfarande är näringslivet på finsk sida mycket betydelsefullt,<br />
då många <strong>Haparanda</strong>bor har sitt arbete på den<br />
finska sidan. Outokumpu Oy är den största arbetsgivaren i<br />
Tornio med ca 2 400 anställda, vilken nu har informerat om<br />
kommande permitteringar av medarbetare under 2009.<br />
Arbetslösheten i <strong>Haparanda</strong> har under 2008 ökat i jämförelse<br />
med 2007. Vid årsskiftet<br />
var 6,8% av arbetskraften<br />
öppet arbetslösa<br />
och 2007 var siffran 6,1%.<br />
Infrastruktur<br />
Storgatan och Torikatu är<br />
helt färdigställd och i drift och försedd med specialdesignade<br />
gatulampor som kommer att användas i På Gränsen/<br />
Rajalla-området. Under 2008 kommer arbetet att fortsätta<br />
med de offentliga ytorna som gränstorg och gränskanal.<br />
Björka handelsområde byggs i etapper och under 2007<br />
invigdes etapp öst med ICA maxis öppnande. Under 2008<br />
färdigställdes områdets infrastruktur med permanenta<br />
anslutningar till E4 och GC-portar.<br />
Staden har arbetat och fortsätter arbetet med att få<br />
till stånd en utveckling av järnvägsnätet och för att bli ett<br />
logistiskt centrum på Nordkalotten tillsammans med Tornio.<br />
År 2006 kom så byggstarten för <strong>Haparanda</strong>banan och<br />
<strong>kommun</strong>en medverkar aktivt för byggstart även på Norrbotniabanan.<br />
<strong>Haparanda</strong> kommer då att ha direkt tillgång<br />
till ett modernt järnvägsnät på både svensk och finsk sida.<br />
<strong>Haparanda</strong> har under året fortsatt arbeta för en direkt<br />
flyglinje mellan Kemi och Stockholm, avståndet till flygplatsen<br />
blir då 17 km.<br />
19
f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - o m v ä r l d s a n a ly s<br />
Övrigt<br />
20<br />
En osäkerhetsfaktor blir den framtida möjligheten att<br />
rekrytera arbetskraft. Det är främst inom vård och omsorg<br />
som behovet av arbetskraft kommer att vara som störst.<br />
På grund av demografiska förändringar uppstår nya behov.<br />
I framtiden kommer antalet äldre att öka, vilket bland<br />
annat beror på en ökad genomsnittlig livslängd. För de<br />
närmaste åren medför inte detta något stort problem, då<br />
de årliga pensionsavgångarna är relativt små. De förändrade<br />
förutsättningarna i <strong>Haparanda</strong> kan innebära att det<br />
uppstår problem att rekrytera arbetskraft även inom andra<br />
yrkesgrupper. En annan osäkerhetsfaktor är frågan vilka<br />
effekter förändringarna i statsbidragssystemet kommer att<br />
innebära för vår <strong>kommun</strong>? Räntornas utveckling är ytterligare<br />
en faktor som påverkar vår ekonomi då vår låneskuld<br />
fortfarande är mycket hög trots stora amorteringar under<br />
de senaste åren.<br />
Känslighetsanalys<br />
En <strong>kommun</strong> påverkas många gånger av händelser utanför<br />
dess egen kontroll. Ett sätt att göra detta tydligt är att upprätta<br />
en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar<br />
påverkar <strong>kommun</strong>ens finansiella situation. I tabellen nedan<br />
redovisas hur ett antal faktorer påverkar <strong>Haparanda</strong> <strong>stad</strong>s<br />
finansiella resultat.<br />
I tabellen nedan framgår bland annat att varje procents<br />
löneökning innebär en kostnad på ca 2,5 Mkr. Vidare<br />
framgår det att en procents ökning av bruttokostnaderna<br />
medför en kostnadsökning på ca 5,8 Mkr. Tabellen visar<br />
med tydlighet att oplanerade händelser kan få avgörande<br />
betydelse för <strong>kommun</strong>ens ekonomi. Därför är det viktigt<br />
att upprätthålla en finansiell beredskap på såväl kort som<br />
lång sikt.<br />
Ränteförändring med 1%<br />
Löneförändring med 1%<br />
Bruttokostnadsförändring med 1%<br />
Generella statsbidrag med 1%<br />
Förändrad utdebitering med 1 kr<br />
2,5 Mkr<br />
2,5 Mkr<br />
5,8 Mkr<br />
1,8 Mkr<br />
11,0 Mkr
f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e<br />
<strong>Haparanda</strong> <strong>stad</strong><br />
Årsredovisning 2008<br />
21<br />
08
f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - e k o n o m i s k ö v e r s i k t<br />
ekonomisk översikt ///<br />
I denna översikt redovisas en ekonomisk<br />
analys av året 2008. I den mer djupgående<br />
finansiella analysen redovisas fler år och<br />
mer detaljerat.<br />
22<br />
Årets resultat +5,1 Mkr<br />
Årets resultat uppgår till +5,1 Mkr, vilket är 4,6 Mkr bättre<br />
än budgeterat. Driftverksamheten 2008 i förhållande till<br />
budget gav ett överskott på 5,5 Mkr. Kommunstyrelsens<br />
verksamheter redovisar ett överskott på 11,9 Mkr, Barnoch<br />
ungdomsnämnden +0,2 Mkr medan socialnämnden<br />
redovisar ett underskott på -2,3 Mkr. Skatter och statsbidrag<br />
uppvisar ett underskott på -4,6 Mkr i förhållande med<br />
budget. Finansiella kostnader och intäkter har genererat<br />
ett underskott på -0,7 Mkr i förhållande med budget i huvudsak<br />
beroende på nedskrivning av värdepapper.<br />
Justerat resultat/balanskravsutredning<br />
Årets justerade resultat uppgår till +2,4 Mkr, vilket är 1,9<br />
Mkr bättre än budget. För att erhålla det justerade resultatet<br />
har reavinster i samband med markförsäljning frånräknats,<br />
vilka uppgick till 2,7 Mkr. Det justerade resultatet<br />
innehåller i övrigt inga poster av engångskaraktär.<br />
Det är det justerade resultatet som avgör huruvida<br />
balanskravet uppnåtts.<br />
(tkr)<br />
Årets resultat 2008 5 129<br />
Balanskravsresultat 2007 0<br />
Reavinster markförsäljning 2 707<br />
Balanskravsresultat 2008 2 422<br />
Nämndernas budgetavvikelse<br />
+5,5 Mkr<br />
Övergripande kommentarer redovisas under rubriken<br />
Driftredovisning. Mer detaljerade kommentarer till det ekonomiska<br />
resultatet lämnas i respektive nämnds verksamhetsberättelse.
f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - e k o n o m i s k ö v e r s i k t<br />
Pensionsförpliktelser<br />
<strong>Haparanda</strong> <strong>stad</strong> har avsatt medel i olika värdepappersfonder<br />
och strukturerade produkter i syfte att möta framtida<br />
pensionsutbetalningar. De placeringar som finns i strukturerade<br />
produkter är uteslutande kapitalgaranterade. Under<br />
2008 har nya placeringar gjorts med 10,1 Mkr. Under året<br />
har värdepapper för 11,9 Mkr sålts. Placeringarnas anskaffningsvärde<br />
uppgick vid årsskiftet till 45,0 Mkr<br />
(47,6 Mkr år 2007). Placeringarna sker i enlighet med <strong>kommun</strong>ens<br />
finanspolicy och uppföljning av placeringarna sker<br />
kontinuerligt.<br />
Kommunens pensionsskuld uppgår i bokslutet till<br />
29,2 Mkr (26,0 Mkr). Detta är pensioner avseende åren<br />
1998 och 1999. Löneskatten på pensionsåtaganden periodiseras<br />
fullt ut i enlighet med rekommendation från Rådet<br />
för <strong>kommun</strong>al redovisning. Pensionsskulden redovisas<br />
sedan 1998 enligt den lag<strong>stad</strong>gade blandmodellen där<br />
pensioner intjänade före 1998 inte skuldförs utan redovisas<br />
som ansvarsförbindelser. Pensionsutbetalningarna<br />
under året uppgick till 8,7 Mkr. Löneskatten på utbetalade<br />
pensioner uppgick till 2,1 Mkr. De totala pensionskostnaderna<br />
uppgick under året till 29,2 Mkr.<br />
23<br />
(Mkr) 2007 2008<br />
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser inklusive löneskatt 26,0 29,2<br />
Ansvarsförbindelser pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland avsättningar inklusive löneskatt 257,2 254,8<br />
Finansiella placeringar (bokfört värde) 43,5 45,0<br />
Depå medel 4,1 0,0<br />
Återlån 239,7 239,0<br />
Realiserad/orealiserad avkastning/vinst/förlust på finansiella placering 4,2 0,3<br />
Nedskrivning/Uppskrivning 0 1,2<br />
Totala förpliktelser exklusive finansiella placeringar (bokfört värde) 238,2 284,0<br />
Värdeökning och nyanskaffning under året 1,0 -2,7<br />
Skatteintäkter och statsbidrag<br />
Kommunalskatteintäkterna (egna skattemedel) är <strong>kommun</strong>ens<br />
huvudsakliga inkomstkälla och svarade 2008 för<br />
48% (46%) av <strong>kommun</strong>ens intäkter.<br />
Kommunalskatteintäkterna har i jämförelse med 2007<br />
ökat med 1,2 Mkr (8,4 Mkr) eller 0,4% (2,8%). Förutom<br />
<strong>kommun</strong>ala skattemedel är statsbidragen en väsentlig<br />
inkomstkälla. Under år 2008 erhöll <strong>kommun</strong>en netto 175,0<br />
Mkr (159,0 Mkr) i statsbidrag (inkl. utjämningsbidrag) vilket<br />
är 16,0 Mkr eller 10,0% (3,8%) mer än 2007. Kommunalskatten<br />
och statsbidragen svarade år 2008 för 76% (74%)<br />
av <strong>kommun</strong>ens samlade intäkter.
f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - e k o n o m i s k ö v e r s i k t<br />
koncernöversikt<br />
24<br />
Den affärsdrivande verksamheten i <strong>kommun</strong>en omfattar<br />
avloppsrening, värmeproduktion och bostäder. Med<br />
affärsdrivande avses att verksamheterna inte ska vara<br />
skattefinansierade utan finansieras med avgifter.<br />
<strong>Haparanda</strong> Teknik & Fastighets AB som ägs till<br />
100% av <strong>Haparanda</strong> <strong>stad</strong> svarar för förvaltning av<br />
<strong>kommun</strong>ens fastigheter, gator, vägar och VA-verksamhet.<br />
Bottenvikens Reningsverk AB som ägs till 25%<br />
svarar för avloppsrening, <strong>Haparanda</strong> Värmeverk AB<br />
ägs till 50% och producerar fjärrvärme. Stiftelsen <strong>Haparanda</strong>bostäder<br />
är en ren <strong>kommun</strong>al bo<strong>stad</strong>sstiftelse.<br />
I den sammanställda redovisningen tillämpas proportionell<br />
konsolidering enligt förvärvsmetoden. Interna<br />
poster mellan <strong>kommun</strong>en och företagen samt mellan<br />
företagen elimineras. I denna redovisning har inte eliminering<br />
av koncerninterna poster gjorts.<br />
I följande uppställning redovisas de affärsdrivande verksamheternas<br />
resultat i relation till <strong>kommun</strong>ens ägarandel.<br />
Bottenvikens Reningsverk AB 25%<br />
Resultaträkning, Mkr 2007 2008<br />
Intäkter 3,3 3,4<br />
Kostnader -2,1 -2,4<br />
Avskrivningar -0,9 -1,0<br />
Verksamhetens netto 0,3 0,0<br />
Finansnetto -0,5 -0,7<br />
Bokslutsdisposition 0,2 0,2<br />
Årets resultat 0,0 -0,5<br />
Stiftelsen <strong>Haparanda</strong>bostäder 100%<br />
Resultaträkning, Mkr 2007 2008<br />
Intäkter 36,1 36,3<br />
Kostnader -24,4 -23,8<br />
Avskrivningar -2,7 -2,7<br />
Jämförelsestörande post 0 0<br />
Verksamhetens netto 8,8 9,8<br />
Finansnetto -6,2 -6,5<br />
Årets resultat 2,6 3,3<br />
<strong>Haparanda</strong> Värmeverk AB 50%<br />
Resultaträkning, Mkr 2007 2008<br />
Intäkter 19,8 15,8<br />
Kostnader -16,1 -12,7<br />
Avskrivningar -1,7 -1,9<br />
Verksamhetens netto 2,0 1,2<br />
Finansnetto -1,0 -0,7<br />
Bokslutsdisposition -1,0 -0,5<br />
Årets resultat 0,0 0,0<br />
<strong>Haparanda</strong> Teknik & Fastighets AB 100%<br />
Resultaträkning, Mkr 2007 2008<br />
Intäkter 58,9 57,9<br />
Kostnader -59,1 -57,8<br />
Avskrivningar 0 -0,1<br />
Verksamhetens netto -0,2 0<br />
Finansnetto 0,2 0,0<br />
Bokslutsdisposition 0 0<br />
Årets resultat 0,0 0,0
f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - e k o n o m i s k ö v e r s i k t<br />
<strong>Haparanda</strong> <strong>stad</strong><br />
Årsredovisning 2008<br />
25<br />
nyckeltal<br />
Kommunen 2004 2005 2006 2007 2008<br />
Antal invånare 10 208 10 184 10 214 10 192 10 173<br />
Nettoinvesteringar/invånare, kr 1 693 2 900 3 654 5 857 2 383<br />
Tillgångar/invånare, kr 51 416 53 146 55 657 58 898 60 063<br />
Skulder/invånare, kr 38 438 39 324 39 778 38 412 39 035<br />
Varav pensionsskuld, kr 2 253 2 460 2 535 2 552 2 867<br />
Eget kapital/invånare 12 933 13 822 15 878 20 486 21 028<br />
Årets resultat/invånare 374 417 1 300 1 009 238<br />
Ansvarsförbindelse pensioner/invånare, kr 18 491 18 984 21 682 25 236 25 042<br />
Övriga ansvarsförbindelser/invånare, kr 18 396 18 597 18 328 16 189 18 893<br />
Koncernen 2004 2005 2006 2007 2008<br />
Nettoinvesteringar/invånare, kr 1 823 4 779 4 405 6 435 3 451<br />
Tillgångar/invånare, kr 73 003 75 591 78 940 81 425 82 935<br />
Skulder/invånare, kr 58 104 60 726 61 791 59 420 59 282<br />
Varav pensionsskuld, kr 2 467 2 609 2 535 2 552 2 867<br />
Eget kapital/invånare 14 459 14 865 17 149 22 004 23 654<br />
Årets resultat/invånare 362 417 1 506 1 266 493<br />
Ansvarsförbindelse pensioner/invånare, kr 18 491 18 984 21 682 25 236 25 043<br />
Övriga ansvarsförbindelser/invånare, kr 998 737 639 575 467
f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - d r i f t r e d o v i s n i n g<br />
driftredovisning 2008 ///<br />
(tkr) Budget Utfall avvikelse<br />
26<br />
Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto<br />
Kommunfullmäktige 0 1 789 1 789 216 2 045 1 829 216 -256 -40<br />
Fullmäktige 0 410 410 18 395 377 18 15 33<br />
Revision 0 790 790 0 767 767 0 23 23<br />
Valnämnd 0 25 25 0 3 3 0 22 22<br />
Överförmyndarverksamhet 0 564 564 198 880 682 198 -316 -118<br />
Kommunstyrelsen 68 201 136 400 68 199 78 789 135 102 56 313 10 588 1 298 11 886<br />
Kommunledningsförvaltning 7 956 59 008 51 052 18 330 57 703 39 373 10 374 1 305 11 679<br />
Fastighetsförvaltning 60 245 77 392 17 147 60 459 77 399 16 940 214 -7 207<br />
Pensionsutbetalningar 0 25 881 25 881 1 015 30 226 29 211 1 015 -4 345 -3 330<br />
Samhällsbyggnadsnämnden 0 365 365 0 365 365 0 0<br />
Barn- och ungdomsnämnden 85 027 316 072 231 045 93 472 324 276 230 804 8 445 -8 204 241<br />
Socialnämnden 56 240 227 868 171 628 61 588 235 491 173 903 5 348 -7 623 -2 275<br />
Summa driftbudget 209 468 708 375 498 907 235 080 727 505 492 425 24 597 -19 130 5 467<br />
Ansvarsåtaganden/borgen 500 500 -100 294 394 -100 206 106<br />
Förändring semester-/ferielöneskuld -957 -957 957 957<br />
Intern ränta -22 226 -22 226 -21 382 -21 382 0 -844 -844<br />
Interna poster -95 235 -95 235 0 -95 235 -95 235 0 0 0 0<br />
Delsumma 139 745 610 225<br />
Reavinst/förlust 2 857 150 -2 707 2 857 -150 2 707<br />
Extraordinära intäkter 509 -509 509 509<br />
Delsumma 143 111 610 375 467 264<br />
Finansiella intäkter 1 000 -1 000 11 731 -11 731 10 731 0 10 731<br />
Finansiella kostnader 12 250 12 250 23 729 23 729 0 -11 479 -11 479<br />
Skatter/statsbidrag 488 943 -488 943 484 391 -484 391 -4 552 0 -4 552<br />
Delsumma 604 176 603 664 -512 639 233 634 104 -5 129 35 057 -11 479 23 578<br />
Årets resultat 604 176 603 664 -512 639 233 634 104 -5 129 35 057 -30 440 4 617<br />
Jämförelsestörande poster -2 857 -150 2 707 -2 857 150 -2 707<br />
Justerat resultat 604 176 603 664 -512 636 376 633 954 -2 422 32 200 -30 290 1 910
f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - d r i f t r e d o v i s n i n g<br />
driftredovisning 2007 ///<br />
(tkr) Budget Utfall avvikelse<br />
Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto<br />
Kommunfullmäktige 0 1 789 1 789 16 2 111 2 095 16 -322 -306<br />
Fullmäktige 0 410 410 16 491 475 16 -81 -65<br />
Revision 0 790 790 0 738 738 0 52 52<br />
Valnämnd 0 25 25 0 2 2 0 23 23<br />
Överförmyndarverksamhet 0 564 564 0 880 880 0 -316 -316<br />
27<br />
Kommunstyrelsen 60 802 124 002 63 200 83 569 148 152 64 583 22 767 -24 150 -1 383<br />
Kommunledningsförvaltning 8 156 54 856 46 700 28 200 70 332 42 132 20 044 -15 476 4 568<br />
Fastighetsförvaltning 52 646 69 146 16 500 55 369 77 820 22 451 2 723 -8 674 -5 951<br />
Pensionsutbetalningar 0 24 381 24 381 1 23 742 23 741 1 639 640<br />
Samhällsbyggnadsnämnden 0 350 350 0 377 377 -27 -27<br />
Barn- och ungdomsnämnden 89 726 308 796 219 070 97 118 316 677 219 559 7 392 -7 881 -489<br />
Socialnämnden 44 031 207 159 163 128 52 621 215 495 162 874 8 590 -8 336 254<br />
Summa driftbudget 194 559 666 477 471 918 233 325 706 554 473 229 38 765 -40 077 -1 312<br />
Ansvarsåtaganden/borgen 500 500 100 593 493 100 -93 7<br />
Förändring semester-/ferielöneskuld 103 103 -103 -103<br />
Reavinst/förlust 41 461 3 689 -37 772 41 461 -3 689 37 772<br />
Intern ränta -21 048 -21 048 -20 875 -20 875 0 -173 -173<br />
Elledning Björka 1 500 1 500 0 1 500 -1 500 0<br />
Delsumma 194 559 645 929 451 370 276 386 691 564 415 178 81 827 -45 635 36 192<br />
Finansiella intäkter 1 100 -1 100 12 998 -12 998 11 898 0 11 898<br />
Finansiella kostnader 11 500 11 500 18 850 18 850 0 -7 350 -7 350<br />
Skatter/statsbidrag 463 300 -463 300 467 256 -467 256 3 956 0 3 956<br />
Extraordinära intäkter 1 827 -1 827 1 827 1 827<br />
Interna poster -92 876 -92 876 0 -92 876 -92 876 0 0 0 0<br />
Årets resultat 566 083 564 553 -1 530 665 591 617 538 -48 053 99 508 -52 985 46 523<br />
Jämförelsestörandeposter -41 461 -3 689 37 772 -41 461 3 689 -37 772<br />
Justerat resultat 566 083 564 553 -1 530 624 130 613 849 -10 281 58 047 -49 296 8 751
f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - i n v e s t e r i n g s r e d o v i s n i n g<br />
investeringsredovisning ///<br />
28<br />
Nettoinvesteringen visar <strong>kommun</strong>ens samlade utgifter för<br />
materiella anläggningstillgångar med avdrag för försäljningsinkomster<br />
och eventuella bidrag till investeringar.<br />
Årets nettoinvesteringar uppgick till 24,2 Mkr och bruttoinvesteringarna<br />
uppgick till 37,3 Mkr. Kommunen har helt<br />
och hållet finansierat investeringarna med likvida medel<br />
genererade i den löpande verksamheten och har inte behövt<br />
låna till dessa. Nedanstående tabell visar <strong>kommun</strong>ens<br />
totala investeringar under året.<br />
INVESTERINGSREDOVISNING (tkr) Budget utgifter inkomster Avvikelse mot budget Investeringsnetto<br />
Samhällsbyggnadskontoret<br />
Detaljplanering 200 465 -265 465<br />
Digitalisering primärkartor 250 59 81 272 -22<br />
IT-kontoret<br />
Bredband/IT-utrustning 500 2 375 2 226 351 149<br />
Kommunledningsförvaltning<br />
Gränskanal//torg/Strukturfond 1 164 -1 164 1 164<br />
Gränsbåge/Interreg 1 451 -1 451 1 451<br />
Konstinköp 1 000 986 14 986<br />
Kv. Åran/Nätet 1 000 386 614 386<br />
Karungi skola ombyggnation 600 590 10 590<br />
Nytt äldreboende 136 -136 136<br />
Stranden 1 000 999 1 999<br />
Lekparker 500 388 112 388<br />
Investeringar i fastigheter 4 000 4 865 1 018 153 3 847<br />
Rådstuga Sandskär 173 355 182 -182<br />
Förskola Marielund 6 500 5 044 1 456 5 044<br />
På Gränsen 6 000 5 277 723 5 277<br />
Stads- och centrumutveckling 5 000 3 172 1 828 3 172<br />
Björka 5 000 7 033 4 356 2 323 2 677<br />
Druvan 6 övertagande av investeringar 2 075 -2 075 2 075<br />
Avfallsplan/miljöprojekt 300 204 96 204<br />
Kuben garage/omklädningsrum 1 000 1 901 -901 1 901<br />
Nytt ekonomisystem 563 -563 563<br />
Ombyggnad diverse vattenverk 250 88 162 88<br />
Summa Kommunstyrelsen 33 100 39 394 8 036 1 742 31 358
f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - i n v e s t e r i n g s r e d o v i s n i n g<br />
Barn- och ungdomsnämnden<br />
Inventarier<br />
Förskola, inre/yttre miljö 2 000 2 011 -11 2 011<br />
Stadsbiblioteket 50 43 7 43<br />
Kök och lokalvård 300 280 20 280<br />
Projekt fritid och Folkets hus 500 539 -39 539<br />
Kulturskola 50 36 14 36<br />
Kultursatsningar Kukkolaforsen 300 310 -10 310<br />
Aspen hallen 41 -41 41<br />
Stationen Ungdomens hus 600 713 -113 713<br />
Frilufts-/idrottsanläggningar 359 -359 359<br />
Summa Barn- och ungdomsnämnden 3 800 4 332 -532 4 332<br />
29<br />
Socialnämnden<br />
Reinvesteringar socialnämnd 2 500 1 645 855 1 645<br />
Summa Socialnämnd 2 500 1 645 855 1 645<br />
Summa 39 400 45 371 8 036 2 065 37 335<br />
Markförvärv -30 000 994 14 084 -16 910 -13 090<br />
Summa investeringsbudget 9 400 46 365 22 120 -14 845 24 245<br />
Nedanstående tabell visar större projekt; de som är pågående och de som är avslutade under året:<br />
Investeringsprojekt Budget Utfall Budget Utfall Avvikelse<br />
2008 2008 ackumulerad ackumulerad<br />
Slutförda projekt<br />
Nytt äldreboende 136 29 000 29 321 -457<br />
Förskola Marielund 6 500 5 044 8 000 8 917 539<br />
Summa slutförda projekt 6 500 5 180 37 000 38 238 82<br />
Pågående projekt<br />
Gränskanal/torg/EU 1 164 -1 164<br />
Gränsbåge/Interreg 1 451 -1 451<br />
Stranden 1 000 999 2 900 435 2 466<br />
På Gränsen 6 000 5 277 4 000 3 232 1 491<br />
Björka 5 000 2 677 17 000 13 452 5 871<br />
Summa pågående projekt 12 000 11 568 23 900 17 119 7 213<br />
Summa 18 500 16 748 60 900 55 357 7 295
f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - p e r s o n a l ö v e r s i k t<br />
30<br />
personalöversikt ///<br />
Kommunstyrelsen har det samlade arbetsgivaransvaret i <strong>kommun</strong>en.<br />
Personalkontoret bistår med rådgivning och experthjälp<br />
inom områdena avtalstolkning, arbetsrätt, arbetsmiljö, jämställdhet,<br />
mångfald, rehabilitering/anpassning, pension och försäkringar<br />
samt personal- och lönearbete.<br />
<strong>Haparanda</strong> <strong>stad</strong> har ambitionen att vara en attraktiv arbetsgivare.<br />
För att nå målet ska arbetsgivaren bland annat<br />
• arbeta för en god arbetsmiljö<br />
• arbeta för jämställdhet och mångfald i organisationen<br />
• arbeta för att våra anställda ska känna delaktighet<br />
• minska sjukfrånvaron med 1% per år<br />
Utbildningsinsatser under 2008<br />
Grundläggande chefsutbildning för nya chefer har påbörjats<br />
och fortsätter in på nästa år.<br />
Hot- och våldutbildning har anordnats för alla verksamheter.<br />
Årets händelser<br />
Arbetet med ”tidig rehab” har fortsatt i samarbete med<br />
Previa, likaså erbjudande om friskprofil för de anställda<br />
som under året fyller 40 eller 50 år. Arbetet med ”tidig<br />
rehab” har sannolikt bidragit till den sänkta sjukfrånvaron.<br />
I samverkan med hälsoinspiratörerna har hälsofrämjande<br />
aktiviteter anordnats även i år; Stegtävling, Vårruset,<br />
friskvårdsdagar mm. Antalet hälsoinspiratörer i verksamheterna<br />
ökar och i dag finns det totalt 20 stycken.<br />
Ny Jämställdhetsplan är antagen i <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
i december 2008 och börjar gälla från och med januari<br />
2009.<br />
Nyckeltal<br />
Den totala sjukfrånvaron, mätt i procent av de anställdas<br />
sammanlagda ordinarie arbetstid, har minskat med 0,62%<br />
från 2007. Det innebär att målet att minska sjukfrånvaron<br />
med 1% per år inte har uppnåtts. Långtidssjukfrånvaro<br />
(överstigande 59 dagar) i procent av den totala sjukfrånvaron<br />
har minskat kraftigt med 13,66% från 2007. Minskningen<br />
beror sannolikt på att långtidssjukfrånvaron har<br />
sjunkit i större utsträckning än den totala sjukfrånvaron.<br />
Männen har fortfarande lägre sjukfrånvaro än kvinnorna.<br />
Medellönen är 22 414 kr, en ökning med 1 230 kr från<br />
2007. Ökningen av medellönen beror till stor del på att de<br />
anställda inom Kommunals avtalsområde fick en procentuell<br />
löneökning på 9,78% 2008. Kvinnors medellön har ökat<br />
med 1 247 kr och männens med 1 196 kr. Kvinnors medellön<br />
är 1 989 kr lägre än männens. Löneskillnaden mellan<br />
könen har minskat marginellt.
f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - p e r s o n a l ö v e r s i k t<br />
Personal nyckeltal 2004-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2007-12-31 2008-12-31<br />
Tillsvidareanställda<br />
män 192 161 169 167 172<br />
kvinnor 686 691 708 660 677<br />
Totalt 878 852 877 827 849<br />
Andelar heltider<br />
män 85,42% 85,09% 85,88% 82,04% 81,40%<br />
kvinnor 63,12% 61,51% 68,44% 66,36% 64,99%<br />
Totalt 68,00% 68,69% 71,78% 69,53% 67,49%<br />
Sysselsättningsgrad<br />
31<br />
män 95,93% 96,20% 94,35% 94,08% 92,11%<br />
kvinnor 90,78% 90,65% 90,49% 92,71% 92,42%<br />
Totalt 91,91% 91,70% 91,32% 92,99% 92,36%<br />
Medellöner<br />
män 21 418 kr 22 137 kr 22 495 kr 22 815 kr 24 011 kr<br />
kvinnor 19 459 kr 19 856 kr 20 334 kr 20 775 kr 22 022 kr<br />
Totalt 19 888 kr 20 286 kr 20 749 kr 21 184 kr 22 414 kr<br />
Sammanställd sjukfrånvaro (%) 2004-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2007-12-31 2008-12-31<br />
1. Total sjukfrånvaro/ 8,04% 7,17% 7,13% 5,96% 5,34%<br />
sammanlagd ordinarie arbetstid<br />
2. Långtidssjukfrånvaro (>60 dagar)/ 68,98% 66,90% 65,93% 66,22% 52,51%<br />
total sjukfrånvaro<br />
3. Summa sjukfrånvaro för kvinnor/ 8,71% 8,05% 7,91% 6,86% 5,89%<br />
sammanlagd ordinarie arbetstid för kvinnor<br />
4. Summa sjukfrånvaro för män/ 5,83% 3,92% 4,32% 3,07% 3,35%<br />
sammanlagd ordinarie arbetstid för män<br />
5. Summa frånvarotid för gruppen 29 år eller yngre/ 2,71% 1,90% 1,82% 1,88% 1,65%<br />
sammanlagd ordinarie arbetstid i gruppen<br />
6. Summa frånvarotid för gruppen 30-49 år/ 5,99% 4,64% 4,78% 4,32% 4,02%<br />
sammanlagd ordinarie arbetstid i gruppen<br />
7. Summa frånvarotid för gruppen 50 år eller äldre/ 10,98% 10,37% 10,08% 7,88% 6,86%<br />
sammanlagd ordinarie arbetstid i gruppen
f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - p e r s o n a l ö v e r s i k t<br />
Total sjukfrånvaro i %<br />
2007 2008<br />
Totalt varav män varav kvinnor Totalt varav män varav kvinnor<br />
50 år 7,88% 3,12% 9,36% 6,86% 3,85% 7,66%<br />
Totalt 5,96% 3,07% 6,86% 5,34% 3,35% 5,89%<br />
32<br />
BUN 6,21% 3,57% 7,13% 5,10% 3,26% 5,72%<br />
KLF 2,85% 2,32% 3,28% 3,03% 1,22% 4,25%<br />
SOC 6,06% 2,41% 6,88% 5,87% 4,14% 6,20%<br />
Totalt 5,96% 3,07% 6,86% 5,34% 3,35% 5,89%<br />
Mer än 59 dagar i % av total sjukfrånvaro<br />
2007 2008<br />
Totalt varav män varav kvinnor Totalt varav män varav kvinnor<br />
50 år 71,22% 56,56% 72,59% 58,59% 51,68% 59,63%<br />
Totalt 66,22% 53,28% 67,73% 52,51% 40,62% 54,29%<br />
BUN 72,46% 63,98% 73,68% 62,65% 61,58% 62,87%<br />
KLF 62,59% 40,18% 72,56% 60,50% 0,00% 67,65%<br />
SOC 56,27% 17,45% 58,45% 43,43% 12,06% 46,82%<br />
Totalt 66,22% 53,28% 67,73% 52,51% 40,62% 54,29%<br />
Framtiden<br />
Personalkontoret jobbar för en god personalpolitik, där<br />
anställda ska uppleva sig ha ett meningsfullt arbete där<br />
delaktighet, ansvar och engagemang är en del i verksamheten.<br />
• Under våren 2009 kommer den nya Jämställdhetsplanen<br />
att implementeras. En utbildningsdag i mångfald/diskriminering<br />
anordnas under januari.<br />
• Under februari månad anordnas en utbildningsdag i FAS:<br />
Förnyelse – Arbetsmiljö –Samverkan för chefer och Centrala<br />
arbetsmiljökommittén.<br />
• Upphandling av företagshälsovård och pensionsadministration<br />
sker under februari och mars månad.<br />
• Med anledning av Försäkringskassans ändrade regelverk<br />
vid sjukskrivning och införandet av rehabiliteringskedjan<br />
pågår arbete med att utarbeta och implementera tydligare<br />
riktlinjer för rehabilitering/anpassning.
f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e<br />
<strong>Haparanda</strong> <strong>stad</strong><br />
Årsredovisning 2008<br />
33
f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - f i n a n s i e l l a n a ly s<br />
finansiell analys - fyra perspektiv ///<br />
<strong>Haparanda</strong> <strong>stad</strong> redovisar i års- och delårsredovisningar en modell för finansiell analys,<br />
vars målsättning är att analysera fyra viktiga perspektiv. Detta för att identifiera finansiella<br />
problem i <strong>Haparanda</strong> <strong>stad</strong> och därigenom klargöra huruvida en god ekonomisk<br />
hushållning föreligger eller ej.<br />
34<br />
Fyra perspektiv<br />
Den finansiella analysen som redovisas på kommande<br />
sidor bygger på fyra perspektiv: det finansiella resultatet,<br />
kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen<br />
över den finansiella utvecklingen. De fyra perspektiven<br />
utgör hörnstenar i denna modell av finansiell analys.<br />
1<br />
Det finansiella resultatet<br />
I ett första läge kartläggs årets resultat och dess orsaker.<br />
En eventuell obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger<br />
intäkterna eller att en rörelseriktning mot obalans sker,<br />
är en varningssignal. Under detta perspektiv analyseras<br />
också investeringar och deras utveckling.<br />
Kapacitet<br />
2<br />
Det andra perspektivet benämns kapacitet eller långsiktig<br />
betalningsberedskap. Här redovisas vilken finansiell kraft<br />
<strong>kommun</strong>en har på lång sikt. Ju starkare kapacitet, desto<br />
mindre känslig är <strong>kommun</strong>en inför de alltid återkommande<br />
lågkonjunkturerna.<br />
3<br />
Riskförhållanden<br />
Med tredje perspektivet risk avses hur <strong>kommun</strong>en är<br />
exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar<br />
att <strong>kommun</strong>en i kort- och medellångt perspektiv inte<br />
behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella<br />
problem. Här diskuteras också borgensåtaganden och<br />
<strong>kommun</strong>ens samlade pensionsskuld.<br />
Kontroll<br />
Med det fjärde perspektivet 4kontroll avses avslutningsvis<br />
hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs.<br />
En god följsamhet mot budget är ett uttryck för god ekonomisk<br />
hushållning. Risk och kontroll hänger samman på<br />
så vis att båda är mått på förmågan att hantera problematiska<br />
situationer.
f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - f i n a n s i e l l a n a ly s<br />
Resultat och kapacitet<br />
BILD 1 : Olika kostnaders andel av skatteintäkter och bidrag<br />
% 2004 2005 2006 2007 2008<br />
Verksamhetens nettokostnader 91,8 90,8 89,8 84,0 91,6<br />
Avskrivningar 5,1 5,1 4,7 4,8 5,0<br />
Nettokostnadsandel 96,9 95,9 94,5 88,8 96,6<br />
35<br />
Finansnetto 2,1 2,1 1,1 1,3 2,5<br />
Nettokostnader inklusive finansnetto 99,0 98,0 95,6 90,1 99,1<br />
En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns<br />
en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa detta<br />
förhållande, är att analysera hur stor del andel olika typer av återkommande<br />
löpande kostnader tar i anspråk av skatteintäkter och statsbidrag. Av bild 1<br />
framgår att för år 2008 har verksamheten exklusive avskrivningar och finansnetto<br />
tagit 96,6% av skatte- och statsbidragsintäkterna i anspråk. Tillsammans<br />
tar de löpande kostnaderna 99,1% i anspråk. Detta innebär att det återstår<br />
0,9% av skatte- och statsbidragsintäkterna till att göra investeringar och att<br />
amortera på lån. <strong>Haparanda</strong> <strong>stad</strong>s balans mellan intäkter och kostnader bör<br />
förbättras och landa på ett årligt överskott i nivå med fastställda målet för 2008<br />
på 5%, vilket är en godkänd nivå från driftverksamheten för att vi ska kunna<br />
upprätthålla en rimlig investeringsnivå och samtidigt hålla den av <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
beslutade amorteringsnivån utan att urholka likviditeten.<br />
Variationerna i finansnettots andel mellan åren beror i huvudsak på redovisningen<br />
av orealiserade vinster respektive förluster på värdepappersinnehavet.<br />
BILD 2: Investeringsvolym och självfinansieringsgrad<br />
% 2004 2005 2006 2007 2008<br />
Investeringsvolym/nettokostnader 4,3 7,2 7,0 8,9 5,5<br />
Avskrivningar/nettoinvesteringar 121,9 77,7 56,3 37,6 99,7<br />
<strong>Haparanda</strong> <strong>stad</strong> investerade under år 2008 för 24,2 Mkr netto medan bruttoinvesteringen<br />
uppgår till 37,3 Mkr. Av bild 2 kan utläsas att den årliga investeringsvolymen<br />
varit betydligt högre under de senaste åren. Den nu lägre investeringsvolymen<br />
har i första hand varit en medveten strategi i syfte att stärka det<br />
långsiktiga finansiella handlingsutrymmet men har också styrts av den alltmer<br />
ansträngda likviditeten.
f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - f i n a n s i e l l a n a ly s<br />
BILD 3: Finansieringsbilden av investeringar och<br />
självfinansieringsgraden<br />
Mkr 2004 2005 2006 2007 2008<br />
Verksamhetsnetto (exkl. avskrivningar) 33,6 42,8 43,3 70,5 29,3<br />
Finansiering via rörelsekapital 0 0 0 0 0<br />
Finansiering via ökad skuldsättningsgrad 0 0 0 0 0<br />
Årets nettoinvesteringar (materiella) 17,3 28,2 37,3 59,7 24,2<br />
Självfinansieringsgrad (%) 194,0 152,0 116,0 118,0 121,1<br />
36<br />
Av 2008 års verksamhetsnetto på 29,3 Mkr, exklusive avskrivningar då dessa ej<br />
är likvidpåverkande, användes 24,2 Mkr till materiella investeringar. Relateras<br />
dessa variabler till varandra erhålles en självfinansieringsgrad av investeringarna<br />
på 118%. Detta innebär att samtliga materiella investeringar år 2008 kunde<br />
skattefinansieras. Resterande del av skatteintäkterna (5,1 Mkr) användes till<br />
amorteringar och finansiella kostnader. Amorteringarna uppgick till 10 Mkr<br />
och finansnettot uppgick till 12 Mkr. Skatteintäkterna räckte således inte till att<br />
täcka amorteringar och räntekostnader. En hög självfinansieringsgrad är viktig<br />
för att inte rörelsekapital och likviditet urholkas.<br />
BILD 4: Årets resultat<br />
2004 2005 2006 2007 2008<br />
Årets resultat (Mkr) 1,0 4,2 11,8 10,2 2,4<br />
Årets resultat/skatter och <strong>stad</strong>sbidrag (%) 0,3 1,0 2,6 2,2 0,5<br />
Årets resultat/eget kapital (%) 0,8 3,0 7,4 4,9 1,1<br />
Årets resultat som används för respektive år är det justerade resultatet, d.v.s.<br />
det resultat som jämförs mot balanskravet. Det långsiktiga målet är att årets<br />
resultat ska uppgå till minst 10 Mkr vilket fastslagits av fullmäktige.<br />
BILD 5: Soliditet<br />
% 2004 2005 2006 2007 2008<br />
Soliditet 25,1 26 28,3 34,8 35,0<br />
Tillgångsförändring 0,1 3,9 5,0 5,9 1,8<br />
Förändring av eget kapital 1,9 6,4 14,4 29,9 2,5<br />
Soliditeten är ett mått på det långsiktiga finansiella utrymmet. Den visar hur<br />
stor del av tillgångarna som har finansierats med egna medel. Soliditeten för<br />
2008 ökade något och uppgå till 35%. Viktigt att notera är pensionsskulden<br />
t.o.m. 1997 (255 Mkr) ej redovisas som skuld i balansräkning och räknar man<br />
ut en soliditet inkluderat denna pensionsskuld hamnar soliditeten på 24,6%.<br />
Trots ökningen av soliditeten bör den stärkas ytterligare.<br />
BILD 6: Skuldsättningsgrad<br />
% 2004 2005 2006 2007 2008<br />
Total skuldsättningsgrad 74,9 74,0 71,7 65,2 65,0<br />
- varav avsättningsgrad (pensioner) 4,4 4,6 4,6 4,3 4,8<br />
- varav kortfristig skuldsättningsgrad 14,4 17,3 17,9 17,8 17,8<br />
- varav långfristig skuldsättningsgrad 56,1 52,1 49,2 43,1 42,4
f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - f i n a n s i e l l a n a ly s<br />
Den del av tillgångarna som har finansierats med främmande kapital brukar<br />
benämnas skuldsättningsgrad. <strong>Haparanda</strong> <strong>stad</strong>s totala skuldsättningsgrad har<br />
minskat under perioden 2004 till 2008 från 74,9% till 65,0%. Den långfristiga<br />
skuldsättningsgradens minskning ger ett förbättrat finansiellt utrymme på längre<br />
sikt. Den kortfristiga skuldsättningsgraden är oförändrad från föregående år.<br />
Det är mycket angeläget att skuldsättningsgraden minskar för att förbättra det<br />
finansiella utrymmet.<br />
Risk - kontroll<br />
BILD 7: Likviditet ur ett riksperspektiv<br />
2004 2005 2006 2007 2008<br />
Kassalikviditet (%) 84 68 49 43 56,0<br />
Rörelsekapital (Mkr) -12,4 -29,9 -51,1 -59,8 -48,3<br />
37<br />
Ett mått som mäter likviditet eller kortsiktig betalningsberedskap är kassalikviditet,<br />
vilket ökat relativt mycket i år med 13%. Den finansiella beredskapen är<br />
inte riktigt tillfredsställande trots att cirka en femtedel av de kortfristiga skulderna<br />
utgörs av en semesterlöneskuld som inte kommer att omsättas under de<br />
närmaste åren. Kassalikviditeten måste fortsätta att öka. Om kassalikviditeten<br />
inte förbättras kommer vi inte att ha råd att investera och amortera enligt målsättning<br />
utan annan finansiering. En acceptabel nivå skulle vara kring 90%.<br />
BILD 8: Finansiella nettotillgångar<br />
Mkr 2004 2005 2006 2007 2008<br />
Omsättningstillgångar +<br />
finansiella anläggningstillgångar 98,4 106,9 118,6 116,0 126,9<br />
Kort- och långfristiga skulder 369,8 374,7 380,4 365,5 368,0<br />
Netto -271,4 -267,8 -261,8 -249,5 -241,1<br />
<strong>Haparanda</strong> <strong>stad</strong> har under året förbättrat sina finansiella nettotillgångar med<br />
8,4 Mkr till -241,1 Mkr. En positiv utveckling av finansiella nettotillgångarna är<br />
glädjande. Önskvärt är att utvecklingen fortsätter detta stärker det finansiella<br />
handlingsutrymmet på kort och lång sikt.<br />
BILD 9 : Pensionsåtagande<br />
Mkr 2004 2005 2006 2007 2008<br />
Pensioner som kortfristig skuld 9,6 10,4 9,9 10,3 10,7<br />
Avsättning till pensioner 23,0 25,0 25,9 26,0 29,2<br />
Pensioner äldre än 1998 188,8 193 221,5 257,2 254,8<br />
Total pensionsskuld 221,4 228,4 257,3 293,5 294,7<br />
Placering pensionsmedel 26,9 36,3 46,6 47,6 45,0<br />
Den totala pensionsskulden för 2008 uppgår till 294,7 Mkr varav 254,8 Mkr<br />
ligger utanför balansräkningen. Det innebär att 87% av skulden ligger utanför<br />
balansräkningen. Ökningen av den totala pensionsskulden uppgick till 1,2 Mkr.<br />
Vid årsskiftet uppgick placerade medel inklusive depåmedel för framtida pensionsutbetalningar<br />
till 45 Mkr.
f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - f i n a n s i e l l a n a ly s<br />
Ekonomichefens avslutande kommentarer ///<br />
Året som gått har präglats av finanskrisen med fallande börser och höga räntor.<br />
<strong>Haparanda</strong> <strong>kommun</strong> har trots detta klarat sig relativt bra då <strong>kommun</strong>en haft övervägande<br />
del av sina värdepapper i kapitalgaranterade produkter samt arbetat<br />
aktivt med räntorna.<br />
38<br />
Av <strong>kommun</strong>fullmäktiges övergripande fastställda nio mål,<br />
för god ekonomisk hushållning och för verksamheten, har<br />
endast två av målen uppfyllts och sju bedöms som inte<br />
uppfyllda. Det var precis omvända siffror förra året, så här<br />
har vi en del att arbeta med under nästa år.<br />
<strong>Haparanda</strong> <strong>stad</strong> har 2008 fortsatt med de senaste<br />
årens positiva finansiella utveckling inom några områden<br />
som ökad soliditet och betydligt bättre kasslikviditet.<br />
Fortfarande finns dock en hel del att arbeta med innan vi<br />
kan säga att <strong>kommun</strong>en har god ekonomisk hushållning,<br />
vilket är en nödvändighet för att inte efterlämna alltför<br />
stor skuldbörda till nästa generations <strong>kommun</strong>invånare.<br />
Följande information är viktig att lyfta fram:<br />
• Inom driftverksamheten måste alla förvaltningar eftersträva<br />
att hålla sina budgetramar för att vi ska kunna<br />
uppnå de övergripande finansiella målen och få en god<br />
ekonomisk utveckling. Därför är det av störst vikt att göra<br />
uppföljningar och vid budgetavvikelse i ett tidigt <strong>stad</strong>ium<br />
kunna analysera och sätta in åtgärder. Detta är extra viktigt<br />
om det budgeterade resultatet är lågt, vilket betyder att vi<br />
då har små marginaler för att inte hamna under ett balanskravsresultat.<br />
• <strong>Haparanda</strong> <strong>stad</strong>s långsiktiga finansiella handlingsutrymme<br />
är som många gånger tidigare nämnts för svag både<br />
på lång och kort sikt. Skuldsättningsgraden är för hög,<br />
vilket gör oss oerhört exponerade vid ränteförändringar<br />
och den löpande driften, inklusive finansnettot, tar för stor<br />
del av våra skatter och bidrag.<br />
Carina Juntti ///<br />
Ekonomichef
f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - f i n a n s i e l l a n a ly s<br />
<strong>Haparanda</strong> <strong>stad</strong><br />
Årsredovisning 2008<br />
39
f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - f i n a n s i e l l a n y c k e lta l<br />
Finansiella nyckeltal ///<br />
40<br />
2005 2006 2007 2008<br />
RESULTAT - KAPACITET<br />
Verksamhetens nettokost/skatteintäkter och <strong>stad</strong>sbidrag 90,9% 89,8% 84,0% 91,6%<br />
Avskrivningar/skatteintäkter och <strong>stad</strong>sbidrag 5,1% 4,7% 4,8% 5,0%<br />
Finansnetto/skatteintäkter och <strong>stad</strong>sbidrag 2,0% 1,1% 1,3% 2,5%<br />
Kostnadernas andel av skatteintäkter och <strong>stad</strong>sbidrag 98,0% 95,6% 90,1% 99,1%<br />
Årets resultat/skatteintäkter och <strong>stad</strong>sbidrag 1,0% 2,6% 2,2% 0,5%<br />
Årets resultat/eget kapital 3,0% 13,4% 1,4% 1,1%<br />
Självfinansieringsgrad av nettoinvesteringar 152,0% 116,0% 118,0% 121,1%<br />
Investeringsvolym/nettokostnader 7,2% 7,0% 8,9% 5,5%<br />
Avskrivningar/nettoinvesteringar 77,7% 56,3% 37,6% 99,7%<br />
Soliditet 26,0% 28,3% 34,8% 35,0%<br />
Tillgångsförändring 2,7% 5,0% 5,9% 1,8%<br />
Förändring av eget kapital 6,4% 14,4% 29,9% 2,5%<br />
Total skuld- och avsättningsgrad 74,0% 71,6% 65,2% 65,0%<br />
- varav avsättningsgrad (pensioner) 4,6% 4,6% 4,3% 4,8%<br />
- varav kortfristig skuldsättningsgrad 17,3% 17,8% 17,8% 17,8%<br />
- varav långfristig skuldsättningsgrad 52,1% 49,2% 43,1% 42,4%<br />
RISK - KONTROLL<br />
Kassalikviditet 68,0% 49,0% 43,0% 56,0%<br />
Rörelsekapital, Mkr -29,9 -51,1 -59,8 -48,3<br />
Finansiella nettotillgångar, Mkr -267,8 -261,8 -249,5 -241,1<br />
Budgetavvikelse, årets resultat, Mkr 0,8 4,4 8,8 1,9
f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - t i o å r i s a m m a n d r a g<br />
Tio år i sammandrag ///<br />
RESULTATRÄKNING<br />
1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008<br />
Intäkter 110,6 108,5 109,7 132,0 143,9 140,0 134,8 148,5 183,5 142,6<br />
Kostnader -425,7 -466,1 -450,3 -474,5 -495,7 -516,9 -524,5 -555,6 -576,2 -586,2<br />
Avskrivningar -20,0 -41,8 -19,9 -19,4 -24,0 -21,1 -21,9 -21,0 -22,4 -24,2<br />
Verksamhetens nettokostnader -335,2 -399,4 -360,5 -361,9 -375,8 -398,0 -411,6 -428,1 -415,1 -467,8<br />
41<br />
Skatteintäkter och statsbidrag 344,5 360,6 374,0 389,8 397,9 410,5 428,9 453,1 467,3 484,4<br />
Finansnetto -7,0 -13,1 -14,1 -19,2 -13,4 -8,7 -8,8 -4,8 -5,9 -12,0<br />
Extraordinärt -52,0 -5,3 -4,1 -8,3 1,8 0,5<br />
Årets resultat -49,7 -51,9 -6,0 3,8 0,4 3,8 8,5 20,2 48,1 5,1<br />
Kommunstyrelsen<br />
Intäkter 163,1 177,2 163,8 169,3 172,8 157,3 71,7 78,4 83,6 80,0<br />
Kostnader -251,7 -264,6 -260,5 -268,9 -284,6 -228,6 -123,5 -138,9 -148,2 -167,4<br />
Netto -88,6 -87,4 -96,7 -99,6 -111,8 -71,3 -51,8 60,5 -64,6 -87,4<br />
Barn- och ungdomsnämnden<br />
Intäkter 20,6 20,5 22,9 25,8 28,7 52,8 99,5 102,9 97,1 93,5<br />
Kostnader -163,0 -164,6 -167,5 -176,0 -182,1 -246,5 -300,0 -309,3 -316,7 -324,3<br />
Netto -142,4 -144,1 -144,6 -150,2 -153,4 -193,7 -200,5 -206,4 -219,6 -230,8<br />
Socialnämnden<br />
Intäkter 22,8 24,1 31,3 38,5 45,4 47,7 53,4 50,2 52,6 61,6<br />
Kostnader -143,7 -151,6 -164,3 -177,8 -190,1 -199,6 -207,8 -211,2 -215,5 -235,5<br />
Netto -120,9 -127,5 -133,0 -139,4 -144,7 -151,9 -154,4 -160,9 -162,9 -173,9<br />
Nettoinvesteringar 13,5 20,2 14,3 18,0 29,0 17,7 28,2 37,3 59,7 24,2<br />
BALANSRÄKNING<br />
Anläggningstillgångar 458,3 440,3 449,2 452,6 460,7 458,2 476,6 516,5 553,4 550,7<br />
Omsättningstillgångar 158,2 83,5 74,1 65,3 57,0 67,5 63,5 50,5 46,9 60,3<br />
Summa tillgångar 616,5 523,8 523,3 517,9 517,7 525,8 540,2 567,0 600,3 611,0<br />
Eget kapital 174,7 129,6 118,8 120,9 129,6 132,0 140,5 160,7 208,8 213,9<br />
Skulder och avsättningar 441,8 394,2 404,5 397,0 388,1 393,7 399,7 406,3 391,5 397,1<br />
Summa skulder och eget kapital 616,5 523,8 523,3 517,9 517,7 525,8 540,2 567,0 600,3 611,0
f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - r e s u ltat r ä k n i n g<br />
resultaträkning ///<br />
42<br />
resultaträkning 2007 2007 2008 2008<br />
(tkr) Not Staden Koncernen Staden Koncernen<br />
Verksamhetens intäkter 1 142 049 179 129 139 745 178 387<br />
Jämförelsestörande intäkter 41 461 41 461 2 857 2 857<br />
Verksamhetens kostnader 2 -572 556 -593 249 -586 050 -608 003<br />
Jämförelsestörande kostnader -3 689 -3 689 -150 -150<br />
Avskrivningar -22 443 -28 007 -24 175 -29 829<br />
Verksamhetens nettokostnader -415 178 -404 355 -467 773 -456 738<br />
Skatteintäkter 3 308 216 308 216 309 372 309 372<br />
Statsbidrag 3 159 040 159 040 175 019 175 019<br />
Finansiella intäkter 4 12 998 13 225 11 731 17 773<br />
Finansiella kostnader 5 -18 850 -26 292 -23 729 -37 720<br />
Resultat före extraordinära poster 46 226 49 834 4 620 7 706<br />
Extraordinära intäkter 6 1 827 1 827 509 509<br />
Extraordinära kostnader<br />
Överavskrivning -503 -350<br />
Skattekostnad -474 -148<br />
Årets resultat 7 48 053 50 684 5 129 7 717<br />
Jämförelsestörande poster 8 -37 772 -37 772 -2 706 -2 706<br />
Justerat resultat 10 281 12 912 2 423 5 011
f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e<br />
<strong>Haparanda</strong> <strong>stad</strong><br />
Årsredovisning 2008<br />
43
Mörkret sänker sig över vår bygd;<br />
det vi sedan urminnes tider har sett som en del<br />
av vår hembygd har slitits ur våra händer. Ett<br />
långt krig slutade i nederlag och fredens bittra<br />
kalk är svår att dricka ur. Våra släktingar<br />
på andra sidan älven har plötsligt blivit som<br />
främlingar och framtiden ser dyster ut. Vi hoppas<br />
och ber till Gud att någon i framtiden tar<br />
sitt förnuft till fånga och återförenar det som<br />
nu är åtskilt. Vi vill återigen kunna umgås<br />
som ett ; våra barn ska känna sin nästa och<br />
bygden skall åter blomstra.<br />
Till detta sätta vi vårt hopp och tro<br />
I nådens år 1809
f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e<br />
<strong>Haparanda</strong> <strong>stad</strong><br />
Årsredovisning 2008<br />
45
f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - b a l a n s r ä k n i n g<br />
Balansräkning ///<br />
2007 2008<br />
(tkr) Not Staden Koncernen Staden Koncernen<br />
TILLGÅNGAR<br />
Anläggningstillgångar<br />
46<br />
Mark, byggnader, tekniska anläggningar 9 453 957 625 603 452 084 630 592<br />
Maskiner och inventarier/leasingavtal 10 30 296 70 589 32 083 71 070<br />
Värdepapper och andelar 11 5 934 1 530 6 012 1 062<br />
Pensionsfond 12 47 631 47 631 44 959 44 959<br />
Långfristiga fordringar 13 15 580 10 274 15 560 12 287<br />
Summa anläggningstillgångar 553 398 755 627 550 698 759 970<br />
Omsättningstillgångar<br />
Förråd, lager 14 339 991 59 755<br />
Exploateringsfastigheter 15 475 475 1 339 1 339<br />
Kortfristiga fordringar 16 40 857 47 839 48 451 53 591<br />
Likvida medel 17 5 214 24 949 10 477 28 046<br />
Summa omsättningstillgångar 46 885 74 254 60 326 83 731<br />
SUMMA TILLGÅNGAR 600 283 829 881 611 024 843 701<br />
EGET KAPITAL OCH SKULDER<br />
Eget kapital 18 208 789 224 268 213 918 240 628<br />
varav årets resultat 48 053 50 684 5 129 7 716<br />
Avsättningar<br />
Avsättning för pensioner inkl. löneskatt 19 26 014 26 014 29 164 29 164<br />
Obeskattade reserver/ackumulerade överavskrivningar 12 176 4 030<br />
Skulder<br />
Långfristiga skulder 20 258 761 438 820 258 740 437 270<br />
Långfristig leasingskuld 21 590 590<br />
Kortfristiga skulder 22 106 719 128 603 108 612 132 019<br />
Summa skulder 391 494 605 613 397 106 603 073<br />
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 600 283 829 881 611 024 843 701<br />
Borgens och övriga ansvarsförbindelser 23 194 913 5 681 192 203 4 597<br />
Pensionsskuld intjänad t.o.m. 971231 inkl. löneskatt 257 203 254 757<br />
Naturvårdsverket, ansvarsförbindelse 250 150 250 150<br />
Leasingavgifter, operationella 2 803 2 803 2 803 2 803
f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - f i n a n s i e r i n g s a n a ly s<br />
finansieringsanalys ///<br />
2007 2008<br />
(tkr) Not Staden Koncernen Staden Koncernen<br />
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN<br />
Årets resultat 48 054 50 684 5 129 7 716<br />
Justering av ej likviditetspåverkande poster:<br />
Justering för avskrivningar 22 443 28 007 24 175 30 349<br />
Justering för återföring av nedskrivning<br />
Justering utdelning pensionsmedelsfonder 24 -163 -156 -411 -319<br />
Justering kostnadsränta pensionsmedelsfonder 24 7 92<br />
Justering ökning/minskning kortfristiga skulder 5 103 -1 790 1 893 3 526<br />
Justering ökning/minskning kortfristiga fordringar -4 553 -549 -7 594 -5 863<br />
Justering ökning/minskning förråd, lager -339 -331 280 236<br />
Justering för gjorda avsättningar 24 123 123 3 150 3 150<br />
Nedskrivning pensionsmedelfond 1 164<br />
Aktier -21 21<br />
Justering ej likvidpåverkande poster -267 -22<br />
Kommuninvest, insatsemission -21 21<br />
Reaförlust Karungi 45:7 1 437 1 437 1 164<br />
Kassaflöde från den löpande verksamheten 24 037 26 453 22 770 32 242<br />
47<br />
INVESTERINGSVERKSAMHETEN<br />
Investering i materiella anläggningstillgångar -80 165 -88 734 -46 365 -59 812<br />
Försäljning av materiella anläggningstillgångar 20 470 23 148 22 120 24 234<br />
Investering i finansiella anläggningstillgångar -44 847 -44 847 -10 100 -11 463<br />
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 43 988 43 988 11 935 11 935<br />
Inlösta/investerade gåvomedel<br />
Aktier, andelar, köp -99 -99<br />
Leasingkostnad pc-lån -863 -863 -906 -906<br />
Inbetalningar pc-lån 919 919 906 906<br />
Kassaflöde från investeringsverksamheten -60 498 -66 389 -22 509 -35 205<br />
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN<br />
Nyupptagna lån 7 750<br />
Återbetald utlåning 24 35 35 20 20<br />
Amortering leasingskuld -126 -126<br />
Ökning av långfristig fordran -75 -2 519<br />
Amortering av skuld -20 028 -22 258 -10 021 -11 550<br />
Ökning av planerad amortering 10 000 10 000<br />
Kassaflöde från finansieringsverksamheten -20 068 -16 992 -127 -1 656<br />
Likvida medel vid årets början 13 689 31 193 5 214 24 949<br />
Likvida medel vid årets slut 5 214 24 949 10 477 28 046<br />
Årets kassaflöde -8 475 -6 244 5 263 3 097
f ö r va lt n i n g s b e r ä t t e l s e - n o t e r<br />
Noter ///<br />
48<br />
(tkr) <strong>stad</strong>en Koncernen <strong>stad</strong>en Koncernen<br />
Not 1 Verksamhetens intäkter 2007 2007 2008 2008<br />
Verksamhetsrelaterade intäkter 234 925 353 215 234 980 348 427<br />
Jämförelsestörande intäkter 41 461 2 857<br />
Avgår interna intäkter -92 876 -174 086 -95 235 -170 040<br />
Summa 142 049 220 590 139 745 181 244<br />
Specifikation:<br />
Försäljningsmedel 6 796 6 967<br />
Taxor och avgifter 38 123 34 194<br />
Hyror och arrenden 19 383 20 398<br />
Bidrag från staten och övriga bidrag 65 484 62 731<br />
Försäljning av verksamhet och entreprenader 12 263 15 455<br />
Summa not 1 142 049 220 590 139 745 181 244<br />
Not 2 Verksamhetens kostnader<br />
Verksamhetsrelaterade kostnader: 687 875 795 333 705 404 807 872<br />
Jämnförelsestörande kostnader 3 689 150<br />
Avgår interna kostnader -92 876 -174 086 -95 235 -170 040<br />
Avgår avskrivningar -22 443 -28 007 -24 175 -29 829<br />
Summa 572 556 596 929 585 994 608 153<br />
Specifikation:<br />
Inköp av anläggningstillgångar 5 557 3 534<br />
Inköp av anläggnings- och underhållsmaterial 1 797 1 482<br />
Bidrag och transfereringar 27 011 30 342<br />
Entreprenader och köp av verksamhet 108 868 116762<br />
Konsulttjänster 9 981 5 922<br />
Personalkostnader inkl. pensionskostnader 373 263 379 558<br />
Hyror, leasing, bränsle, energi 10 215 11 923<br />
Förbrukningsmaterial, telefon, porto och övriga kostnader 23 722 26 303<br />
Transporter, resor, annonser, försäkringar 12 142 10 218<br />
Summa not 2 572 556 596 929 586 050 608 153
f ö r va lt n i n g s b e r ä t t e l s e - n o t e r<br />
(tkr) <strong>stad</strong>en Koncernen <strong>stad</strong>en Koncernen<br />
Not 3 Skatteintäkter och statsbidrag 2007 2007 2008 2008<br />
Kommunalskatt 303 595 303 595 313 900 313 900<br />
Slutavräkning -1 160 -1 160 -679 -679<br />
Prognos 5 782 5 782 -3 873 -3 873<br />
Kostnadsutjämning -15 583 -15 583 -17 700 -17 700<br />
Inkomstutjämning 113 881 113 881 133 900 133 900<br />
Utjämningsbidrag LSS 15 399 15 399 15 000 15 000<br />
Regleringsavgift/bidrag 9 313 9 313 -4 600 -4 600<br />
Införandebidrag 1 071 1 071<br />
Strukturbidrag 34 959 34 959 35 000 35 000<br />
Fastighetsavgift 13 443 13 443<br />
Summa not 3 467 257 467 257 484 391 484 391<br />
49<br />
Not 4 Finansiella intäkter<br />
Räntor likvida medel 563 1 050 632 1 105<br />
Räntor kundfordringar 112 193 47 152<br />
Utdelning aktier och andelar 163 163 411 411<br />
Försäljningsvinster fonderade medel 5 077 5 077 352 352<br />
Kursvinst 41 41<br />
Ränteswap 5 852 5 852 9 369 15 373<br />
Ränta utlåning till koncernföretag 683 342 941 401<br />
Kommuninvest insatsemission 21 21 -21 -21<br />
NAB likvidation ekonomisk förening 486 486<br />
Summa not 4 12 998 13 225 11 731 17 773<br />
Not 5 Finansiella kostnader<br />
Räntor anläggningslån m.m. 11 433 18 875 13 452 21 599<br />
Ränta pensionsskuld 718 718 860 860<br />
Courtage 1 036 1 036 477 890<br />
Kursförlust 98 98 40 493<br />
Ränteswap 5 565 5 565 7 736 12 714<br />
Nedskrivning fonderade medel 1 164 1 164<br />
Summa not 5 18 850 26 292 23 729 37 720<br />
Not 6 Extraordinär intäkt<br />
SPP/Skatteverket 1 827 1 827 509 509<br />
Summa not 6 1 827 1 827 509 509<br />
Not 7 Årets resultat<br />
Årets resultat enligt resultaträkning 48 053 50 684 5 129 7 716<br />
Realisationsvinster<br />
Reavinster enligt undantagsmöjligheter -37 772 -37 772 -2 706 -2 706<br />
Synnerliga skäl KL 8:5<br />
Summa not 7 10 281 12 912 2 423 5 010
f ö r va lt n i n g s b e r ä t t e l s e - n o t e r<br />
(tkr) <strong>stad</strong>en Koncernen <strong>stad</strong>en Koncernen<br />
Not 8 Jämförelsestörande poster 2007 2007 2008 2008<br />
Intäkter/reavinster<br />
50<br />
Förrådet 11 180 180<br />
<strong>Haparanda</strong> 29:32 del av 95 95<br />
Berget 1 3 3<br />
Kv. Mjärden 6 6<br />
Nikkala 46:1 90 90<br />
Karl Johans krp 1:106 212 212<br />
Summa 2 856 2 856<br />
Kostnader/reaförluster<br />
Lantmäteriet/Öhrlings -150 -150<br />
Summa not 8 2 706 2 706<br />
Not 9 Fastigheter och anläggningar<br />
Ingående ackumulerat anskaffningsvärde 710 731 1 064 856 762 213 1 116 211<br />
Förändring av IB, överfört från inventarier -51 -51 -872<br />
Nyanskaffningar 71 224 72 362 36 479 46 192<br />
Avyttring, övriga inkomster -20 285 -20 956 -18 553 -17 341<br />
Investeringsbidrag -1 260 -1 260<br />
Överförda kostnader från inventarier 1 601 1 212<br />
Överfört till inventarier -1 007<br />
Överfört till omsättningstillgångar -872<br />
Delsumma 762 213 1 116 211 779 219 1 142 930<br />
Ingående ackumulerade avskrivningar 288 948 468 939 308 256 490 608<br />
Värmeverket -263<br />
Avgår avskrivning exploateringsfastighet -45 -45<br />
Årets avskrivning 17 835 20 456 18 879 21 730<br />
Reaförlust Karungi 45:7 1 437 1 437<br />
Överfört från inventarier 81 84<br />
Delsumma 308 256 490 608 327 135 512 338<br />
Planenligt restvärde 453 957 625 603 452 084 630 592<br />
Spec. av anläggningarna:<br />
Markreserv 5 383 5 991<br />
Verksamhetsfastigheter 272 927 260 552<br />
Fastigheter/anläggningar för affärsverksamhet 67 089 64 369<br />
Gator, vägar och parker 86 480 98 753<br />
Fastigheter för annan verksamhet 22 078 22 419<br />
Summa not 9 453 957 625 603 452 084 630 592
f ö r va lt n i n g s b e r ä t t e l s e - n o t e r<br />
(tkr) <strong>stad</strong>en Koncernen <strong>stad</strong>en Koncernen<br />
Not 10 Maskiner och inventarier 2007 2007 2008 2008<br />
Ingående ackumulerat anskaffningsvärde 49 183 109 575 57 397 124 043<br />
Förändring av IB, överfört till anläggningar 51 51<br />
Nyanskaffningar 8 941 16 363 9 886 11 738<br />
Överfört från anläggningar 1 007 1 007 -1 212<br />
Avyttring, övriga inkomster -184 -2 953 -2 307 -2 652<br />
Överfört till anläggningar -1 601 -1 212<br />
Delsumma 57 397 124 043 63 764 131 917<br />
Ingående ackumulerade avskrivningar 22 574 46 110 27 101 53 465<br />
Årets avskrivning 4 608 7 355 5 157 7 959<br />
Avskrivning överfört till anläggningar -81<br />
Delsumma 27 101 53 465 32 258 61 424<br />
51<br />
Planenligt restvärde 30 296 70 578 31 506 70 493<br />
Lånedatorer<br />
Bokfört värde 1 januari 56 56<br />
Leasingavgifter 863 863 906<br />
Leasinginbetalningar -919 -919 -906<br />
Leasingavtal 480<br />
Bokfört värde dec 716 716<br />
Avskrivningar -480 -139 -139<br />
Summa 577 577<br />
Summa not 10 30 296 70 578 32 083 71 070<br />
Not 11 Värdepapper och andelar<br />
Grundfondskapital<br />
<strong>Haparanda</strong> Värmeverk AB 1 000 1 000 1 000<br />
Stiftelsen <strong>Haparanda</strong>bostäder 3 400 3 400 3 400<br />
Aktier<br />
IUC 30 30 30 30<br />
Filmpool Nord 146 146 146 146<br />
Länstrafiken 203 203 203 203<br />
BRAB 250 250 250<br />
IT Norrbotten AB 34 34 34 34<br />
Aktier Nenet 10 10 10 10<br />
HTFAB, <strong>Haparanda</strong> teknik- och fastighetsförvaltning 300 300 300<br />
Kommuninvest 561 561 540 540<br />
Lappiahalli OY 99 99<br />
Andelar<br />
HSB 546<br />
Summa not 11 5 934 1 530 6 012 6 012
f ö r va lt n i n g s b e r ä t t e l s e - n o t e r<br />
(tkr) <strong>stad</strong>en Koncernen <strong>stad</strong>en Koncernen<br />
Not 12 Fonderade pensionsmedel 2007 2007 2008 2008<br />
52<br />
Pensionsmedel, IB 46 616 46 616 47 631 47 631<br />
Nyanskaffning 44 847 44 847 10 100 10 100<br />
Utdelning 163 163 411 411<br />
Återköp/Försäljning -43 988 -43 988 -11 935 -11 935<br />
Återföring av nedskrivning<br />
Avgifter -7 -7 -118 -118<br />
Nedskrivning -1 164 -1 164<br />
Vinst vid avyttring 352 352<br />
Förlust vid avyttring -318 -318<br />
Summa not 12 47 631 47 631 44 959 44 959<br />
Not 13 Långfristig fordran<br />
Småbåtshamn Nikkala 20 20<br />
<strong>Haparanda</strong> värmeverk m fl 15 500 7 750 15 500 7 750<br />
Kärrbäcks hembygdsförening 75 75 75 75<br />
Kärrbäcks hembygdsförening -15 -15 -15 -15<br />
Övriga långfristiga fordringar 2 444 4 477<br />
Summa not 13 15 580 10 274 15 560 12 287<br />
Not 14 Förråd/lager<br />
Förråd/lager 339 991 59 755<br />
Summa not 14 339 991 59 755<br />
Not 15 Exploateringsfastigheter<br />
Exploateringsfastigheter 475 475 1 339 1 339<br />
Summa not 15 475 475 1 339 1 339<br />
Not 16 Kortfristiga fordringar<br />
Fakturafordringar 17 121 20 292 18 873 20 696<br />
Momsfordran 5 313 5 313 4 876 4 876<br />
Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter 7 579 10 047 15 231 17 402<br />
Övriga fordringar 27 774 91 91<br />
Fordringar hos Staten 7 417 8 013 7 180 8 281<br />
Avtal Vägverket 3 400 3 400 2 200 2 245<br />
Summa not 16 40 857 47 839 48 451 53 591<br />
Not 17 Likvida medel<br />
Kassa, bank och plusgiro 5 214 24 949 10 477 28 046<br />
Summa not 17 5 214 24 949 10 477 28 046
f ö r va lt n i n g s b e r ä t t e l s e - n o t e r<br />
(tkr) <strong>stad</strong>en Koncernen <strong>stad</strong>en Koncernen<br />
Not 18 Eget kapital 2007 2007 2008 2008<br />
Anläggningskapital<br />
Anläggningstillgångar 553 398 755 627 550 698 759 970<br />
53<br />
Anläggningslån -258 761 -438 820 -258 740 -437 269<br />
Finansiell leasing -590 -590<br />
Pensionsavsättningar/övriga avsättningar -26 014 -26 014 -29 164 -29 164<br />
Obeskattade reserver -12 176 -4 030<br />
Summa 268 623 278 617 262 204 288 917<br />
Rörelsekapital<br />
Omsättningstillgångar 46 885 74 254 60 326 83 731<br />
Kortfristiga skulder -106 719 -128 603 -108 612 -132 019<br />
Summa -59 834 -54 349 -48 230 -48 288<br />
Summa not 18 208 789 224 268 213 918 240 629<br />
Not 19 Pensionsavsättning<br />
IB 25 891 25 891 26 014 26 014<br />
Förändring pensionsavsättning 99 99 2 535 2 535<br />
Löneskatt 24 24 615 615<br />
Summa not 19 26 014 26 014 29 164 29 164<br />
Varav aktualiserade 44%<br />
Not 20 Långfristiga skulder<br />
IB 278 790 461 078 258 762 438 820<br />
Nya lån<br />
Amorteringar -20 028 -22 258 -10 022 -11 551<br />
Förändring av kortfristig del 10 000 10 000<br />
Summa not 20 258 762 438 820 258 740 437 269<br />
Not 21 Långfristig leasingskuld<br />
Ingående värde 716 716<br />
Amorteringar -126 -126<br />
Summa not 21 590 590
f ö r va lt n i n g s b e r ä t t e l s e - n o t e r<br />
54<br />
(tkr) <strong>stad</strong>en Koncernen <strong>stad</strong>en Koncernen<br />
Not 22 Kortfristiga skulder 2007 2007 2008 2008<br />
Amortering nästkommande år 20 000 20 000 10 000 10 000<br />
Leverantörsskulder 18 145 29 245 17 419 31 594<br />
Momsskuld 1 398 1 398 1 163 1 163<br />
Anställdas skatter 5 856 5 856 5 026 5 026<br />
Arbetsgivaravgifter 7 136 7 136 6 532 6 532<br />
Gåvomedel 1 326 1 326 1 295 1 295<br />
Avräkningar 3 631 3 631 4 532 4 532<br />
Semesterlöneskuld 21 791 21 791 20 834 20 834<br />
Upplupna kostnader/förutbetalda intäkter 16 185 23 870 31 042 39 522<br />
Pensionsavgift, individuell del 10 251 10 251 10 748 10 748<br />
Övriga kortfristiga skulder 1 000 4 099 21 773<br />
Summa not 22 106 719 128 603 108 612 132 019<br />
Not 23 Borgensåtaganden<br />
Kommunägda företag<br />
Stiftelsen <strong>Haparanda</strong>bostäder, lån 164 420 162 938<br />
Bottenvikens Reningsverk, lån 11 718 11 718<br />
Räddningstjänstförbundet, lån 2 950 2 950<br />
<strong>Haparanda</strong> Teknik och Fastighets AB, checkräkning 10 000 10 000<br />
Egnahem, småhus och föreningar<br />
Bo<strong>stad</strong>sfinansiering småhus 5 446 5 446 4 422 4 422<br />
Förening 235 235 175 175<br />
Summa not 23 194 769 5 681 192 203 4 597<br />
* <strong>Haparanda</strong> <strong>kommun</strong> har i och med inträdet i Kommuninvest i Sverige AB ingått en solidarisk borgen såsom<br />
för egen skuld för Kommuninvests samtliga förpliktelser. Detta borgensåtagande är ett underavtal begränsat<br />
till den låneskuld som <strong>kommun</strong>koncernen har i Kommuninvest. Vid årsskiftet uppgick detta belopp till 239 Mkr vilket ingår ovan.
f ö r va lt n i n g s b e r ä t t e l s e - n o t e r<br />
55<br />
(tkr) <strong>stad</strong>en Koncernen <strong>stad</strong>en Koncernen<br />
Not 24, Finansieringsanalys 2007 2007 2008 2008<br />
Utdelning:<br />
Swedbank, Mix indexfond/specialfond 81 81 331 331<br />
Kaupthing bank/Eric Penser 29 29<br />
Nordea, Stratega/Nordenfonden 53 53 80 80<br />
Summa 163 163 411 411<br />
Garantum, depåränta 6 6<br />
Nordnet, bankavgift 1 1<br />
Nordea 80 80<br />
Eric Penser 17 17<br />
Sip Nordic 21 21<br />
Delsumma 7 7 118 118<br />
Förlust vid avyttring värdepapper 318 318<br />
Vinst vid avyttring värdepapper -352 -352<br />
Ej likvidpåverkande ränteintäkter 9 9<br />
Summa 93 93<br />
Pensionsavsättning:<br />
Förändring av avsättning pensioner 619 619 -1 675 -1 675<br />
Finansiell kostnad -718 -718 -860 -860<br />
Förändring av löneskatt -24 -24 -615 -615<br />
Summa -123 -123 -3 150 -3 150<br />
Återbetald utlåning:<br />
BK Bothnia 20 20<br />
Kärrbäcks hembygdsförening 15 15 15 15<br />
Summa 35 35 15 15
f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - va - b o k s l u t<br />
VA-bokslut ///<br />
56<br />
Fr.o.m. år 2007 är <strong>kommun</strong>erna skyldiga att upprätta ett<br />
separat bokslut för VA-verksamheten. <strong>Haparanda</strong> <strong>stad</strong> har<br />
dock valt att redan från 2006 upprätta ett VA-bokslut.<br />
VA-verksamhet betecknas som affärsverksamhet som ska<br />
bedrivas utifrån principen om självkostnad. Att bedriva affärsverksamhet<br />
utifrån en självkostnad är motsägelsefullt.<br />
Detta har lett till många tolkningar och många utslag i<br />
statens VA-nämnd om överuttag.<br />
I den nya VA-lagen som bl.a. ställer krav på en separat<br />
redovisning regleras också en hel bokförings- och redovisningsmässiga<br />
detaljer, bland annat framgår att såväl<br />
vinster som förluster enskilda år kan utjämnas över tiden.<br />
Verksamhetsberättelse<br />
VA-verksamheten, som består i leverans av dricksvatten<br />
till och omhändertagande av avloppsvatten från de<br />
fastigheter som är anslutna till <strong>kommun</strong>ens allmänna VAanläggning,<br />
har fungerat som planerat. Inga störningar av<br />
betydelse har förekommit och verksamheten har uppfyllt<br />
myndigheternas krav. Kommunens vattenverk förvaltas av<br />
<strong>Haparanda</strong> Teknik & Fastighets AB medan avloppsreningen<br />
handhas av Bottenvikens Reningsverk AB.<br />
Genom de nya företagsetableringarna samt nya bo<strong>stad</strong>sområden<br />
har investeringar i VA-nätet gjorts med<br />
3,6 Mkr under året. Anslutningsavgifter från nya abonnenter<br />
har influtit med 1,6 Mkr. Nyinvesteringar i VA-nätet har i<br />
regel en avskrivningstid på 48 år.<br />
För 2008 uppvisar VA-bokslutet ett överskottsuttag<br />
på +0,5 Mkr. Verksamhetens intäkter uppgick till 19,6 Mkr<br />
medan kostnaderna var -17,4 Mkr samt avskrivningar för<br />
-2,3 Mkr.<br />
Vatten- och avloppsverk<br />
Vattenverket i Mattila ombesörjer leverans av vatten till<br />
centralorten samt Nikkala och Karungi. Övriga vattenverk<br />
finns i Säivis, Seskarö, Sangijärvi, Kattilasaari, Oja,<br />
Kärrbäck, Tossa och Korpikylä. Avloppsreningsverk finns<br />
förutom Bottenvikens Reningsverk AB i Säivis, Seskarö,<br />
Karungi och Kukkola.
f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - va - b o k s l u t<br />
RESULTATRÄKNING (tkr) 2007 2008<br />
Verksamhetens intäkter not 1 20 764 19 643<br />
Verksamhetens kostnader not 2 -18 336 -17 357<br />
Avskrivningar not 3 -2 457 -2 294<br />
Verksamhetens nettokostnader -29 -8<br />
Finansiella intäkter 31 13<br />
Finansiella kostnader -2 -5<br />
57<br />
Extraordinära intäkter<br />
Extraordinära kostnader<br />
Årets resultat 0 0<br />
BALANSRÄKNING (tkr) 2007 2008<br />
TILLGÅNGAR<br />
Anläggningstillgångar Not 4<br />
Vattenverk 9 531 8 711<br />
Vattenledningar 28 936 31 642<br />
Avloppsledningar 23 525 22 962<br />
Markbäddar 303 251<br />
Summa 62 295 63 566<br />
Omsättningstillgångar<br />
Kundfordringar 5 011 6 551<br />
Upplupen intäkt, underuttag not 5 298<br />
Summa tillgångar 67 604 70 117<br />
EGET KAPITAL OCH SKULDER<br />
<br />
Långfristiga skulder 62 295 63 566<br />
Kortfristiga skulder, överuttag not 5 546<br />
Upplupna kostnader 5 309 6005<br />
Summa eget kapital och skulder 67 604 70 117
f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - va - b o k s l u t<br />
58<br />
Not 1 Verksamhetens intäkter (tkr) 2007 2008<br />
Brukningsavgifter 17 254 17 958<br />
Anslutningsavgifter 2 937 1 577<br />
Övriga intäkter 573 654<br />
Överuttag -546<br />
Summa 20 764 19 643<br />
Not 2 Verksamhetens kostnader<br />
Material, underhåll 7 959 7 860<br />
Personalkostnader 3 881 3 908<br />
Administrativa kostnader mm 1 228 614<br />
Försäkringar, porto m.m. 309 393<br />
Intern ränta, 4,5% enligt rekommendation 2 946 2 696<br />
Övriga verksamhetskostnader 2 311 1 886<br />
Underuttag -298<br />
Summa 18 336 17 357<br />
Not 3 Avskrivningar enligt nominell metod<br />
Anläggningstillgångar<br />
Avskrivningstid<br />
Årets avskrivningar fördelas på:<br />
Vattenverk, pumpstationer 25-30 år 1 009 908<br />
Vattenledningar 45-50 år 834 772<br />
Avloppsledningar 45-50 år 561 561<br />
Markbäddar 27-30 år 53 53<br />
Summa 2 457 2 294<br />
Avskrivningen påbörjas månaden efter invest.utg
f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - va - b o k s l u t<br />
Not 4 Anläggningstillgångar (tkr) 2007 2008<br />
Ackumulerade anskaffningsvärden<br />
Ingående anskaffningsvärden<br />
Vattenverk 14 485 14 821<br />
Vattenledningar 31 571 32 646<br />
Avloppsledningar 26 333 26 333<br />
Markbäddar 566 566<br />
Periodens nyinvesteringar:<br />
Vattenverk 336 88<br />
Vattenledningar Björka 4 937 3 477<br />
Direktavskrivning -3 862<br />
59<br />
Utgående anskaffningsvärden 74 366 77 931<br />
Ackumulerade avskrivningar<br />
Ingående avskrivningar<br />
Vattenverk 4 281 5 290<br />
Vattenledningar 2 876 3 710<br />
Avloppsledningar 2 247 2 808<br />
Markbäddar 210 263<br />
9 614 12 071<br />
Periodens avskrivningar:<br />
Vattenverk 1 009 908<br />
Vattenledningar 834 772<br />
Avloppsledningar 561 561<br />
Markbäddar 53 53<br />
Utgående ackumulerade avskrivningar 12 071 14 365<br />
Utgående planenligt restvärde 62 295 63 566<br />
Not 5 Resultat<br />
Avstämning av resultat<br />
Ingående fordran 298 298<br />
Överuttag -546<br />
Utgående ackumulerad skuld/överuttag 298 -248
f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e<br />
<strong>Haparanda</strong> <strong>stad</strong><br />
Årsredovisning 2008<br />
60
61<br />
verksamhetsberättelse
v e r k s a m h e t s b e r ä t t e l s e - a f ä r s d r i va n d e v e r k s a m h e t<br />
62<br />
affärsdrivande verksamhet ///<br />
Syftet med den sammanställda redovisningen är att få en helhetsbild av <strong>kommun</strong>ens<br />
ekonomi och åtaganden. Denna kan ligga till grund för analyser och ge ökade möjligheter<br />
till styrning av <strong>kommun</strong>ens ekonomi oavsett om verksamheten bedrivs i förvaltningseller<br />
bolagsform. Begreppet sammanställd redovisning har tillkommit genom den <strong>kommun</strong>ala<br />
redovisningslagen som gäller från och med 1998. Begreppet är synonymt med<br />
koncernredovisning.<br />
Kommunens ägande i bolag och<br />
stiftelser<br />
Den sammanställda redovisningen omfattar förutom <strong>kommun</strong>en<br />
de bolag och stiftelser i vilka <strong>kommun</strong>en har ett<br />
bestämmande eller betydande inflytande. Med betydande<br />
avses de fall där <strong>kommun</strong>ens röstandel överstiger 20%.<br />
Redovisningssätt<br />
Redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med<br />
proportionell konsolidering, vilket innebär att det av <strong>kommun</strong>en<br />
vid förvärvstillfället förvärvade egna kapitalet i dotterbolaget<br />
eliminerats. Proportionell konsolidering innebär<br />
att endast den ägda andelen av räkenskapsposterna tagits<br />
med. Interna mellanhavanden har eliminerats.<br />
<strong>Haparanda</strong> Teknik & Fastighets AB<br />
Bolaget som ägs till 100% av <strong>Haparanda</strong> <strong>stad</strong> startade sin<br />
verksamhet 2006 och har till syfte att driva <strong>kommun</strong>alteknisk<br />
verksamhet som drift och underhåll av <strong>kommun</strong>ens<br />
gator, vägar, vatten- och avloppsanläggningar. Bolaget<br />
ska också förvalta <strong>kommun</strong>ala fastigheter samt Stiftelsen<br />
<strong>Haparanda</strong>bostäders fastigheter. Bolaget handhar även<br />
den administrativa förvaltningen av Bottenvikens Reningsverk<br />
AB.<br />
Årets resultat visar på +/-0 tkr efter en underskottstäckning<br />
på 560 tkr. Bolaget har drabbats av kraftiga kostnadsökningar,<br />
främst för energi, snöröjning, avloppsrening och<br />
maskintjänster men även på alla övriga områden har det<br />
varit relativt stora prisökningar under året.<br />
Bottenvikens Reningsverk AB<br />
Bolaget har till föremål för sin verksamhet att rena utsläpp<br />
av avloppsvatten från <strong>Haparanda</strong> <strong>stad</strong>, Tornio <strong>stad</strong> och<br />
OY Hartwall AB/Lapin Kultas bryggeri i Tornio i enlighet<br />
med Gränsälvskommissionens och andra myndigheters<br />
krav. Bolaget startade sin verksamhet i september 1996.<br />
Tillstånd och utsläppsvärden har fastställts av Gränsälvskommissionen<br />
till och med utgången av år 2010.<br />
Bolaget ägs till 65% av Tornio <strong>stad</strong>, 25% av <strong>Haparanda</strong><br />
<strong>stad</strong> samt 10% av OY Hartwall AB. Bolagets förvaltning<br />
har under året ansvarats av Stiftelsen <strong>Haparanda</strong>bostäder.<br />
Från och med 2006 har bolagets förvaltning handhafts av<br />
<strong>Haparanda</strong> Teknik & Fastighets AB.<br />
Bolagets syfte är att rena ägarnas avloppsvatten till en<br />
så låg självkostnad som möjligt. Bottenvikens Reningsverk<br />
AB har för 2008 gjort ett minus på -2,1 Mkr som till största<br />
delen beror på kursdifferens av ett lån som bolaget har i<br />
Euro samt ökade personalkostnader.
v e r k s a m h e t s b e r ä t t e l s e - a f ä r s d r i va n d e v e r k s a m h e t<br />
63<br />
<strong>Haparanda</strong> Värmeverk AB<br />
Bolaget bildades 1984 som ett resultat av samarbetet mellan<br />
Vattenfall AB och <strong>Haparanda</strong> <strong>stad</strong>. Syftet med bolaget<br />
är att skapa förutsättningar för en biobränslemarknad<br />
i regionen och att utveckla biobränsleproducerad fjärrvärme.<br />
Verksamheten omfattar produktion, distribution och<br />
försäljning av fjärrvärme inom <strong>Haparanda</strong> tätort. Bolaget<br />
ägs till lika delar av Vattenfall AB (publ.) och <strong>Haparanda</strong><br />
<strong>stad</strong>. Bolagets verksamhet regleras i ett konsortialavtal<br />
som upprättades i samband med bolagsbildningen.<br />
Bolaget har ett samarbete med Tornio <strong>stad</strong>. Fjärrvärmenäten<br />
i de två städerna har kopplats samman och<br />
bolaget köper energi från Tornio.<br />
Fjärrvärme förväntas vara konkurrenskraftig på värmemarknaden<br />
i <strong>Haparanda</strong> under de närmaste åren. Med<br />
anledning av bland annat Ikeas etablering och den positiva<br />
expansion som sker i området bedöms försäljningen av<br />
värme öka i framtiden.<br />
Årets resultat visar på ett litet överskott på 23 tkr då<br />
verksamheten i slutet av året drabbades ökade kostnader<br />
för importen från Finland på grund av utbudssituationen<br />
men även på grund av svenska kronans relativt svaga<br />
värde i relation till Euron.<br />
Stiftelsen <strong>Haparanda</strong>bostäder<br />
Stiftelsen som är ett allmännyttigt bo<strong>stad</strong>sföretag har till<br />
mål för sin verksamhet att inom <strong>Haparanda</strong> <strong>stad</strong> förvärva,<br />
äga och förvalta fastigheter eller tomträtter samt bygga<br />
bostäder, affärslägenheter och kollektiva anordningar. Från<br />
och med 2006 har <strong>Haparanda</strong> Teknik & Fastighets AB<br />
förvaltat stiftelsens fastighetsbestånd.<br />
Hyresbortfallet har, i förhållande till föregående år, ökat<br />
med 832 000 kr och uppgår nu till 2,2 Mkr. Anledningen är<br />
huvudsakligen att fler bostäder har byggts under året.<br />
Ökade kostnader i form av den stora allmänna prisuppgången<br />
för stiftelsens inköp samt minskade intäkter på<br />
grund av fler tomma lägenheter har kompenserats främst<br />
genom lägre underhållskostnader, effektivare förvaltning<br />
samt åtgärder för energibesparing.<br />
Stiftelsen gjorde ett resultat på 3,2 Mkr. Resultatet före<br />
reavinster 3,0 Mkr, jämfört med föregående års 0,7 Mkr,<br />
ger en resultatförbättring med 340%. Årets avkastning<br />
på det egna kapitalet, exklusive reavinster, är 21% och<br />
soliditeten har förbättrats, från föregående års 7,9% till<br />
årets 9,5%.
v e r k s a m h e t s b e r ä t t e l s e - k o m m u n s t y r e l s e n<br />
64<br />
<strong>kommun</strong>styrelsen ///<br />
Kommunstyrelsen är <strong>kommun</strong>ens ledande politiska förvaltningsorganisation<br />
med ansvar för hela <strong>kommun</strong>ens utveckling och ekonomiska ställning.<br />
Kommunstyrelsen ska ta initiativ och driva <strong>kommun</strong>ens strategiarbete,<br />
erbjuda medborgarna en god service, driva en effektiv och ekonomisk<br />
förvaltning med en god personalpolitik, följa upp resultat och sammantaget<br />
stimulera till en offensiv utveckling.<br />
Övergripande vision<br />
<strong>Haparanda</strong>-Tornio är ett internationellt centrum i Bottenviksbågen<br />
och Barentsområdet; en mötesplats för kultur,<br />
kunnande, varuflöden, innovation och människor.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Kommunledningskontoret svarar för:<br />
• Sammanträdes administration<br />
• Upphandling<br />
• Handlingsplan för extra ordinära händelser<br />
• Kopiering och posthantering<br />
• Växel och reception<br />
• Tillstånd enligt alkohollagen<br />
• Överförmyndarexpedition<br />
• Valnämndens kansli<br />
• Arbetsmarknadsfrågor<br />
• Landsbygdsutveckling<br />
• Informationshantering<br />
Personalkontoret<br />
Kommunstyrelsen har det samlade arbetsgivaransvaret i<br />
<strong>kommun</strong>en. Personalkontoret ger den politiska ledningen<br />
hjälp och service inom personal- och organisationsområdet.<br />
Kontoret biträder även förvaltningarna som rådgivare,<br />
utbildare och med specialister.<br />
Ekonomikontoret<br />
Kontorets huvuduppgift är att på <strong>kommun</strong>styrelsens uppdrag<br />
bereda och samordna <strong>kommun</strong>övergripande frågor<br />
rörande ekonomi och finansiering. I detta ingår att kontinuerligt<br />
utveckla system och rutiner utifrån ny lagstiftning,<br />
den politiska organisationens beslut, förändrade verksamhetskrav<br />
och kraven på en effektivt fungerande administration.<br />
Ekonomikontoret utgör med sin specialistkompetens<br />
en gemensam resurs för <strong>kommun</strong>ens förvaltningar.<br />
IT-kontoret<br />
IT-kontoret ansvarar för <strong>kommun</strong>ens IT-drift och IT-service.<br />
Utöver drift erbjuds förvaltningarna support och konsultationer<br />
på <strong>kommun</strong>ens olika IT-stöd. En viktig del i<br />
verksamheten är att vara delaktig vid upphandling och<br />
införande av nya IT-stöd för att säkerställa en god kvalitet.<br />
Under året har kontoret arbetat med att strukturera <strong>kommun</strong>ens<br />
IT-miljö. Avsikten har varit att så långt som möjligt<br />
standardisera och konsolidera.<br />
Samhällsbyggnadskontoret<br />
Kontoret ingår i organisatoriskt i <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen<br />
men arbetar till största delen gentemot samhällsbyggnadsnämnden.<br />
Kontoret handlägger bland annat följande frågor:<br />
• Översikts- och detaljplaner<br />
• Bygglov<br />
• Markfrågor<br />
• Geografisk information, kartor<br />
• Infrastruktur - Järnvägar<br />
• Energirådgivning<br />
• Skyddsrumsbesiktningar<br />
• Tillsyn<br />
• Miljöfarlig verksamhet<br />
• Hälsoskydd<br />
• Livsmedelshantering<br />
• Djurhållning<br />
• Adressregister (BALK)<br />
• Obligatorisk ventilationskontroll
v e r k s a m h e t s b e r ä t t e l s e - K o m m u n s t y r e l s e n<br />
EKONOMISKT UTFALL<br />
Kommunstyrelsens totala utfall för 2008 är +11 679 tkr.<br />
Kommunledningskontoret<br />
+1 675 tkr<br />
Det störta överskotten visar verksamheterna utveckling/<br />
gränsprojekt, <strong>kommun</strong>ledningskontoret, marknadsföring,<br />
växel, politiska ungdomsförbundet samt projektet för<br />
”jubileum 200-års”.<br />
Näringsliv<br />
+395 tkr<br />
De verksamheter som visar de största överskotten är<br />
arbetsmarknadsåtgärder i form av ”plus-jobb”, EU-projekt<br />
och livsmedelsförsörjning medan näringsliv, ferieungdom<br />
och arbetsmarknad visar underskott.<br />
Personalkontoret<br />
-76 tkr<br />
Minusresultatet förklaras huvudsakligen med ökade<br />
kostnader för anpassningsåtgärder och köp av företagshälsovårdstjänster<br />
samt en icke budgeterad personalavvecklingskostnad.<br />
Ekonomikontor<br />
+8 668 tkr<br />
Kontorets egen verksamhet innebar ett ekonomiskt underskott<br />
på 37 tkr mot budget som beror på ökade kostnader<br />
för en större utredning som kontoret gjort under året. Överskottet<br />
kommer från de centrala medel för löneöversynsrevisioner<br />
som budgetmässigt finns hos ekonomikontoret.<br />
IT-kontoret<br />
+95 tkr<br />
Överskottet beror på ökade intäkter i förhållande till<br />
budget.<br />
Samhällsbyggnadskontoret<br />
+868 tkr<br />
Verksamheterna inom kontoret omfattar plan- och<br />
bygglovsverksamhet, energirådgivning samt miljö- djur<br />
och hälsoskydd. Överskottet kommer i huvudsak från<br />
bygglovavgifter men också från övriga tillsynsavgifter som<br />
blivit högre än budgeterat samt ett överskott för arbete<br />
med miljö och hälsa.<br />
Fastighetsförvaltning<br />
+207 tkr<br />
Trots att <strong>kommun</strong>en täckt underskott för <strong>Haparanda</strong> Teknik<br />
& Fastighets AB och att renhållningen visar på ett underskott<br />
visar kontot fastighetsförvaltningen ett överskott<br />
på 207 tkr. Överskottet kommer från ökad skogsförsäljning<br />
och intäkter för anslutningsavgifter.<br />
Pensioner<br />
-3 330 tkr<br />
Utbetalning av pensioner till aktiva pensionärer samt pensionspremier<br />
för anställd personal visar på ett underskott.<br />
Största delen av underskottet är ett nytt åtagande av<br />
visstidspension. Vidare finns underskott för beräkningen<br />
av individuell delen samt uppräkning av de finansiella<br />
kostnaderna för året. De närmaste åren förväntas utbetalningarna<br />
till aktiva pensionärer öka.<br />
Räddningstjänst/vägbidrag<br />
+54 tkr<br />
Ett litet överskott som hänför sig till vägbidrag och trafiksäkerhetsfrågor.<br />
65<br />
NYCKELTAL 2004 2005 2006 2007 2008<br />
Antal beviljade bygglov 148 175 266 157 153<br />
Antal registrerade bolag 801 849 895 934 941<br />
Antal ärenden<br />
Kommunstyrelsens arbetsutskott 224 283 268 267 270<br />
Kommunstyrelsens personalutskott 23 35 18 -- --<br />
Kommunstyrelsen 164 148 137 164 92<br />
Kommunfullmäktige 107 109 141 109 77<br />
Kommunens kravverksamhet<br />
Antal ärenden 557 482 403 590 618
v e r k s a m h e t s b e r ä t t e l s e - s a m h ä l l s b y g g n a d s n ä m n d e n<br />
samhällsbyggnadsnämnden ///<br />
66<br />
Den nya E4:an genom På Gränsen-området är helt färdigställd<br />
med utsmyckningar, belysning och en ny gång- och<br />
cykelport för området och stråket mellan städerna. Staden<br />
har arbetat och fortsätter arbetet med att få till stånd en<br />
utveckling av järnvägsnätet och för att bli ett logistiskt<br />
centrum på Nordkalotten tillsammans med Tornio. Under<br />
hela året har arbetena pågått på <strong>Haparanda</strong>banan och<br />
<strong>kommun</strong>en medverkar aktivt för byggstart även på Norrbotniabanan.<br />
<strong>Haparanda</strong> kommer då att ha direkt tillgång<br />
till ett modernt järnvägsnät på både svensk och finsk sida<br />
för gods och svensk-finsk persontrafik.<br />
Inom ramen för <strong>stad</strong>sutveckling för stranden utfördes<br />
en efterlängtad vandringsled runt Stadsviken och den<br />
kunde tas i bruk för vintern och ska sedan fungera året<br />
runt som ett rekreationsområde tillsammans med skidspår<br />
och skridskoslinga på Stadsvikens is.<br />
<strong>Haparanda</strong> har också tillsammans med folkhälsorådet<br />
och cykelfrämjandet sett över sitt gång- och cykelvägnät.<br />
Man har kunnat konstatera såväl stora som små brister<br />
och arbetet med att upprätta ett prioriterat fungerande nät<br />
av gång- och cykelvägar har inletts. Genom att <strong>kommun</strong>en<br />
förskotterade, lånade ut, pengar till Vägverket kunde<br />
verket färdigställa en GC-vägsetapp längs väg 99 från<br />
Marielund till Vojakkala.<br />
Detaljplaner för kvarteren <strong>Haparanda</strong> Hamn – Inaniemi,<br />
Tjärhovet södra, Resecentrum och IKEA parkering samt<br />
Håven, Älvan 8 – Duvan 5 och Sundholmens Spa har<br />
färdigställts.
v e r k s a m h e t s b e r ä t t e l s e - s a m h ä l l s b y g g n a d s n ä m n d e n<br />
67<br />
Livsmedel<br />
Enligt den nya livsmedelslagstiftningen ska alla befintliga<br />
livsmedelsobjekt omprövas och få nytt godkännande. Tack<br />
vare att kontoret har fått personalförstärkning har flertalet<br />
omprövningar/godkännanden hunnits med under året.<br />
Sexton nya livsmedelsobjekt har tillkommit under året.<br />
Hälsoskydd<br />
Några nyetableringar av hygieniska behandlingar (frisersalonger,<br />
fotvård) och tillfälliga boenden (Bed and Breakfast,<br />
pensionat) har skett under året. Antalet klagomål ”olägenheter<br />
för människors hälsa” har legat på ungefär samma<br />
nivå som tidigare år. Remisser från polismyndigheten<br />
angående olika arrangemang har varit fler än vanligt.<br />
Djurskydd<br />
Samhällsbyggnadsnämnden har under år 2008 bedrivit<br />
fortlöpande kontroll i enlighet med djurskyddslagen på<br />
<strong>kommun</strong>ens djurskyddsobjekt.<br />
Miljöskydd<br />
Luftmätningar avseende kvävedioxid, partiklar och bensen<br />
har utförts i samarbete med IVL Svenska miljöinstitutet i<br />
syfte att kontrollera att miljökvalitetsnormerna inte överskrids.<br />
Nämnden har också följt Miljökonsekvenser vid<br />
byggandet av <strong>Haparanda</strong>banan avseende bland annat<br />
buller och hantering av sulfidhaltiga jordar etc.<br />
Vidare har tillsyn gjorts på objekten inom <strong>kommun</strong>ens<br />
ansvarsområde i enlighet med tillsynsplanen.<br />
Ekonomiskt resultat<br />
Kontorets ekonomiska resultat redovisas i <strong>kommun</strong>styrelsens<br />
verksamhetsberättelse.<br />
FRAMTIDEN<br />
Besiktningar och tillsyn inom Samhällsbyggnadsnämndens<br />
område fortsätter enligt verksamhetsplaner som fastställs<br />
årligen.<br />
Samhällsbyggnadskontoret<br />
Kontroll har även skett av samtliga inkomna djurskyddsklagomål.<br />
Under året beslutade regeringen att landets<br />
länsstyrelser ska ta över djurskyddskontrollerna från och<br />
med årsskiftet.
v e r k s a m h e t s b e r ä t t e l s e - b a r n - o c h u n g d o m s n ä m n d e n<br />
barn- och ungdomssnämnden ///<br />
68<br />
ÅRETS HÄNDELSER<br />
Inom förskolan nåddes under året full behovstäckning<br />
samt utökning av öppettider under kvällar och helger. En<br />
ny förskola öppnades i Marielund samt att intraprenadförskolan<br />
slog upp sina portar.<br />
Grundskolans avgångsklass nådde mycket goda resultat<br />
för engelska och svenska men ej lika bra för matematik<br />
i slutbetygen (nationella proven). Det negativa har varit<br />
problemen med lokaler på språkskolan.<br />
Gymnasieskolan har under året sökt lösningar för framtiden<br />
i form av en gemensam skola med Tornio. Detta har<br />
dock inte så här långt burit frukt.<br />
Beträffande skolmaten har nämnden antagit riktlinjer.<br />
Nämnden har beslutat att följa livsmedelsverkets rekommendationer.<br />
Inom kulturen har förberedelserna inför 2009 års<br />
krigsopera till stor del präglat verksamheten.<br />
Gränsvallen har under året genomgått en rejäl ansiktslyftning.<br />
Nytt garage, nya omklädningsrum, invändig målning<br />
av ishallen samt att bandyläktaren målats.<br />
EKONOMISKT UTFALL<br />
Driftbudgeten<br />
+242 tkr<br />
Den ekonomiska ansvaruppdelningen inom förvaltningen,<br />
att varje område och verksamhet tar sitt ansvar, analyserar<br />
utsända rapporter samt övrig adekvat information och i<br />
god tid signalerar avvikelser. Har gett det stöd som den<br />
politiska ledningen med ekonomistyrningens hjälp behövt<br />
för att styra utvecklingen i enlighet med antagna mål och<br />
riktlinjer samt stödja en <strong>kommun</strong>al budget i balans i enlighet<br />
med av de <strong>kommun</strong>fullmäktige antagna visionerna.
v e r k s a m h e t s b e r ä t t e l s e - b a r n - o c h u n g d o m s n ä m n d e n<br />
<strong>Haparanda</strong> <strong>stad</strong><br />
Årsredovisning 2008<br />
69<br />
FRAMTIDEN<br />
Under de kommande åren kommer lokalanvändningen att<br />
ses över vad för gäller grund- och gymnasieskola samt fritidsanläggningarna.<br />
Fortsatt arbete kring framtida gymnasieskola.<br />
Diskussioner kommer att tas med både Kalix och<br />
Tornio. Krigsoperan kommer under 2009 att bli den största<br />
enskilda händelsen i vårt område.<br />
Om krigsoperan speglar historien så kommer utvecklingen<br />
av medborgarportalen att vara framtiden. Portalen<br />
blir en 24-timmarsmyndighet där all information och<br />
service finns tillgänglig. Portalen ger alla i samhället en<br />
enklare vardag, högre kvalitet, ökad demokrati och även<br />
ökad tillväxt. Under 1:a halvåret 2009 genomförs en förstudie<br />
och tanken är att under 2:a halvåret övergå till själva<br />
genomförandefasen.<br />
Under 2009 kommer fritidsverksamheten att få en ny<br />
organisation. För Riekkola-Välivaara friluftsområde kommer<br />
en förstudie till utvecklingsplan att presenteras.<br />
Ungdomens Hus kommer att fira 10-årsjubileum<br />
under 2009.<br />
”Om krigsoperan speglar historien så kommer<br />
utvecklingen av medborgarportalen att vara<br />
framtiden. Portalen blir en 24-timmarsmyndighet<br />
där all information och service finns tillgänglig.”
v e r k s a m h e t s b e r ä t t e l s e - b a r n - o c h u n g d o m s n ä m n d e n<br />
Driftanalys verksamhetsområde<br />
70<br />
Utveckling av antalet elever<br />
Förändring barn/elever Budget Våren Hösten<br />
Egna <strong>kommun</strong>en<br />
Barn förskola 335 412 387<br />
Barn familjedaghem 4 4 3<br />
Barn förskoleklass 77 77 78<br />
Barn/elever fritids 258 265 278<br />
Elever grundskola 1 052 1 083 1 039<br />
Elever grundsärskola 13 9 7<br />
Elever gymnasiesärskolan 3 4 5<br />
Elever särvux 13 12 12<br />
Elever gymnasieskola 340 340 356<br />
Saldo 2 094 2 206 2 165<br />
Köp annan <strong>kommun</strong>, enskilda<br />
Barn förskola 43 44 43<br />
Barn förskoleklass 6 16 17<br />
Barn/elever fritids 20 28 31<br />
Elever grundskola 63 68 70<br />
Elever särskola 3 4 4<br />
Elever gymnasieskola 66 60 71<br />
Saldo 201 220 236<br />
Varje dag lagas det ca 2 300 portioner i <strong>kommun</strong>en.<br />
Vår målsättning är att erbjuda våra gäster<br />
god mat som är näringsriktig och enligt Livsmedelsverkets<br />
riktlinjer.<br />
Gemensam verksamhet<br />
-683 tkr<br />
Det negativa resultatet beror på (köp verksamhet) placering<br />
av elever i annan <strong>kommun</strong> med behov av stödinsatser<br />
och ökning barn och elever vid Montessori. Från och<br />
med augusti uppstartades<br />
förskolan Kometen på intraprenad<br />
med Regio Emiliainspirering.<br />
”Intraprenadens”<br />
negativa resultat beror på<br />
utökat kostnadsansvar för<br />
lokalhyra utöver plan. Enligt<br />
plan avsåg man att reglera hyran för denna nypåtagna lokal<br />
genom att stiftelsen sålde lokalerna Blåkulla/Grönkulla<br />
och Lövet samt Stammen. Intraprenadens och köp/verksamhetsunderskott<br />
ska dock ställas mot förskola/skolas<br />
överskott. ”Omstruktureringens” negativa utfall beror på<br />
att man mist ersättning från AMF för 1,00 anställd. Vidare<br />
uppvisar skolskjutsar ett negativt resultat. Detta på grund<br />
av höjda skolskjutspriser och fler elever bosatta utanför<br />
centralorten.<br />
Kosthåll/Lokalvård<br />
-131 tkr<br />
I kost och lokalvårdsverksamheten i <strong>Haparanda</strong> <strong>kommun</strong><br />
ingår det sammanlagt 12 skolor, inkluderat förskola och<br />
gymnasieskola. I verksamheten ingår även äldreomsorgen<br />
med kost och lokalvård på servicehuset Lunden och sjukhemmet<br />
Klippan. Varje dag lagas det ca 2 300 portioner<br />
i <strong>kommun</strong>en. Vår målsättning är att erbjuda våra gäster<br />
god mat som är näringsriktig och enligt Livsmedelsverkets<br />
riktlinjer. Maten och dess smak och kvalitet har diskuterats<br />
flitigt i press och inom nämnden. Verksamheten kommer<br />
att planera utbildningar med kvalitetshöjande syfte. Prioritering<br />
ligger på smak och service. Utbildning angående<br />
Livsmedelsverkets riktlinjer kommer att genomföras för<br />
kost- och lokalvårdspersonalen, pedagoger och föräldrar.<br />
Utbildning av all personal i Intrade då avtalsleverantörer<br />
går in i Intrade. Salladsberedningen kommer att flyttas från<br />
mottagningsköken till centralköket. Inom lokalvård kommer<br />
den andra kullen ta Examen i SRY i april 2009.<br />
Området har under året minskat ett förväntat underskott<br />
på 445 tkr. Detta genom god personalplanering,<br />
så att extra intag av vikarier inte behövts. Man har även<br />
genom återhållsamhet med materiella behov inom lokalvården,<br />
till viss del kunnat kompensera kostnadsökning<br />
(världsmarknadspriser) av livsmedel.
v e r k s a m h e t s b e r ä t t e l s e - b a r n - o c h u n g d o m s n ä m n d e n<br />
Resursdistrikt<br />
549 tkr<br />
Området med elevstödjande (assistenter och speciallärare)<br />
och vårdande (kuratorer och skolhälsovård) resurser uppvisar<br />
en verksamhet i god balans. Detta genom omstrukturering<br />
av resursskolornas verksamhet och en lägre kostnad<br />
för köp av skolläkare än förväntat samt att man på grund<br />
av verksamheternas specialkunskap inte tagit in vikarier<br />
vid kortare frånvaro.<br />
Förskola/grundskola/särskola<br />
1 359 tkr<br />
Med öppnandet av nya förskolan i Marielund och övergången<br />
av avdelning Kometen till Intraprenaddrift i egna<br />
lokaler, finns en god balans mellan tillgång och efterfrågan<br />
av barnomsorgsplatser. Samtliga har ordning och reda<br />
i skolan som ledstjärna i sitt arbete. Insatser för språkutveckling<br />
för de tidigare åldrarna är vidtagen ända ner i<br />
förskolan.<br />
Området uppvisar ett gott resultat. Underskotten inom<br />
”Gemensam verksamhet” för intraprenad och till viss del<br />
köp av verksamhet ska ställas mot förskola/skolas överskott.<br />
Inom barnomsorgen uppvisar förskolan och förskoleklass<br />
ett negativt resultat på grund av ett ökat behov av<br />
platser. Detta kompenseras dock fullt ut av minskat behov<br />
inom skolbarnomsorgen och av anpassning av grundskolan<br />
till elevantal. Vidare görs ett överskott inom den<br />
lokala ledningen, administrationen genom ej insättande<br />
av vikariat vid frånvaro och besparing av 0,25 tjänst vid<br />
omstrukturering av områdena. Samt har området haft en<br />
stark återhållsamhet av ”utvecklingsmedel”.<br />
Tornedalsskolan<br />
-1 001 tkr<br />
För gymnasieskola och lärcentra, riktas dialog och insatser<br />
utöver Östra Norrbotten till en samordning av <strong>Haparanda</strong>-<br />
Tornio. Detta för att kunna erbjuda framtida elever en, till<br />
elevantal anpassad, bra skola. Samarbete inom regionen<br />
har mycket hög prioritet. Enligt ledningen för Tornedalsskolan<br />
är den stora problematiken till underskott, att<br />
lärarbehovet ej beaktats fullt ut i budgeten. Samt Eurons<br />
kraftiga uppgång och dess påverkan på kostnaderna för<br />
Hotell- och restaurangprogrammet samt Byggprogrammet<br />
som genomförs i Tornio. Tornedalsskolan har för att mildra<br />
konsekvenserna av detta bland annat dragit ner inom Studie-<br />
och yrkesvägledningen med 0,50 tjänst samt anammat<br />
stark återhållsamhet inom samtliga verksamheter som<br />
området kan påverka. Från och med september har 1,00<br />
rektorstjänst hållits vakant (kommer ej att återbesättas).<br />
Utfallet för inter<strong>kommun</strong>ala (ersättning för elever som väljer<br />
annan studieort) har försämrats, då kostnaden för valda<br />
program ökat i de mottagande <strong>kommun</strong>erna samt kostnad<br />
för assistentstöd har tillkommit.<br />
Tornedalsskolan ansvarar för de ensamkommande flyktingarnas<br />
skolgång i samarbete med Socialen. Kostnad för<br />
de ensamkommande flyktingungdomarna var under 2008<br />
437 tkr. Bidrag från Migrationsverket har under 2008 erhållits<br />
med 263 tkr. Balansering till 2009 har vidtagits med<br />
173 tkr. Enligt ledningen för Tornedalsskolan har rekvisition<br />
gjorts med 63 tkr för 2008, som kommer att ställas<br />
mot balanseringen 173 tkr. Det innebär att skolans del<br />
av projektet blir 110 tkr. Detta visar att projektet kommer<br />
att utgöra en <strong>kommun</strong>al kostnad på grund av bidragskonstruktionen.<br />
Kultur, Folkbildning, kulturskola<br />
165 tkr<br />
Den stora kulturella satsningen under året och till och<br />
med 2009 är ”Krigsoperan” som kommer att kräva stora<br />
insatser. Samarbete är nyckelordet i <strong>Haparanda</strong> <strong>stad</strong>s kulturarbete.<br />
Under somrarna genomförs den gemensamma<br />
händelserika kultursommaren i <strong>Haparanda</strong> och Tornio<br />
med bland annat Kalott Jazz & blues och evenemanget<br />
Gränspelet.<br />
Området uppvisar ett överskott. Detta trots att området<br />
haft insatser inom konst, teater, konserter samt sommararrangemang<br />
utöver anslag. Området har kunnat möta<br />
detta genom att kulturskolan inte har haft full bemanning<br />
och en viss återhållsamhet av föreningsstödet.<br />
Stadsbibliotek<br />
151 tkr<br />
Kärnan i biblioteksverksamheten är alla invånares tillgång<br />
till kunskap, information och upplevelser. Viktiga målsättningar<br />
för biblioteket är att bevara verksamhetens kvalitet<br />
och försöka öka nyttjandegraden samt att stimulera<br />
<strong>kommun</strong>invånarna till livslångt lärande. Elever i årskurs 4<br />
har fått undervisning i informationssökning. Inköp av en<br />
bärbar hörselslinga har gjorts i slutet av året. Nedladdning<br />
och bränning av DAISY-skivor har påbörjats och nya<br />
medier med lättläst litteratur i form av biblioteksspelare<br />
och bok-på-film har köpts in. Vid ett tillfälle har bokpresentation<br />
för LL-ombuden på gruppbostäderna ägt rum.<br />
I september hade biblioteket möte med personal inom<br />
hemtjänsten för att informera om olika medier och deras<br />
användning samt tipsa om böcker inom olika ämnesområden.<br />
Arbetet med digitalisering av <strong>Haparanda</strong>bilder (Mia<br />
Green) har fortsatt. En biblioteksanställd har arbetat 25%<br />
under april till november för att färdigställa det arbete som<br />
tidigare projektanställda Eva Hannerfors påbörjade. Med<br />
anledning av biblioteksplanen har diskussion med Tornios<br />
bibliotekschef förts om samarbetsmöjligheter.<br />
Förutom återhållsamhet med materiella medel har biblioteket<br />
haft en lägre bemanning än planerat. Området har<br />
även hållit en stark återhållsamhet av utvecklingsmedel.<br />
71
v e r k s a m h e t s b e r ä t t e l s e - b a r n - o c h u n g d o m s n ä m n d e n<br />
72<br />
Ungdom – Fritid<br />
-103 tkr<br />
Inom Fritid/Ungdom finns Ungdomsrådet, Ungdomens<br />
Hus och fritidsgårdarna organiserat. Ungdomens Hus drivs<br />
med hjälp av aktivt vuxenstöd från föreningar, organisationer,<br />
institutioner och anställda inom <strong>Haparanda</strong> Stad.<br />
Ungdomens Hus besökssiffror under verksamhetskvällarna<br />
har varit mycket höga, däremot har besöksantalet vid<br />
arrangemangen varit låga. Provincia Midnight Cup är dock<br />
ett lysande undantag, lika lockande varje år och detsamma<br />
kan sägas om actionkvällarna för åk 5-6 som har blivit<br />
en succé. Det nystartade<br />
ungdomsarrangemanget<br />
BumbleBeat, ingående i<br />
Kalott Jazz & Blues-veckan,<br />
hade ett blandat utfall<br />
då många besökte familjeupplägget<br />
dagtid men<br />
Starten av fritidsgårdsverksamhet under höstterminen<br />
i Marielundsskolans lokaler har varit en<br />
lyckad satsning som kommer att utvecklas vidare<br />
med öppet fler kvällar.<br />
betydligt färre besökte kvällsprogrammet med rockband.<br />
Mindre bra är att Stationen tappat en del hyresgäster samt<br />
att en del av de kvarvarande gästerna (föreningarna) drabbats<br />
av nedskärningar i personal på grund av förändrade<br />
arbetsmarknadspolitiska regelverk.<br />
Starten av fritidsgårdsverksamhet under höstterminen<br />
i Marielundsskolans lokaler har varit en lyckad satsning<br />
som kommer att utvecklas vidare med öppet fler kvällar.<br />
Ungdomsrådets mycket viktiga roll i att vara delaktig<br />
i allt förekommande arbete, för att säkerställa ungdomsperspektivet,<br />
understryks också i framarbetandet av det<br />
gemensamma ungdomspolitiska handlingsprogrammet<br />
med Tornio, UPH/NUPO.<br />
Trots starkt försök till återhållsamhet har området<br />
inte kunnat klara ett underskott som till största delen<br />
beror på bevakningskostnaden för Ungdomens Hus och<br />
kapitalkostnaderna för hissens investering. Samt en ökad<br />
personalkostnad, då området har fått gå in med extra personalresurser<br />
som stöd istället för det kvarvarande aktiva<br />
vuxenstödet från föreningar, parallellt med nyöppnandet av<br />
Fritidsgården i Marielund. Vidare har Ungdomens Hus ett<br />
visst bortfall av hyresgäster.<br />
Fritid<br />
-64 tkr<br />
Under året har Gränsvallen fått en rejäl ansiktslyftning.<br />
Två nya omklädningsrum har färdigställts för att komma<br />
till rätta med trångboddheten, ett nytt fristående garage<br />
har också färdigställts, invändig målning av ishallen samt<br />
målning av bandyläktaren. Under 2009 kommer ytterligare<br />
en del mindre åtgärder att färdigställas. För att stimulera<br />
föreningar till att utbilda ledare har ett utbildningsbidrag<br />
införts. Ett flertal föreningar har nyttjat möjligheten.<br />
Planläggning kring det framtida Riekkola friluftsområde<br />
har påbörjats. Tanken är att skapa ett friluftsområde som<br />
attraherar alla <strong>kommun</strong>medborgare och besökare. I denna<br />
process förs dialog med alla intressenter. Utökat samarbete<br />
med Tornio har påbörjats och kommer att fortsätta<br />
under de närmaste åren. I samverkan ingår bland annat ett<br />
effektivare nyttjande av anläggningarna i <strong>Haparanda</strong> och<br />
Tornio, genom ett gemensamt bokningssystem.<br />
De riktade åtgärder som vidtagits vid ”Gränsvallen/Kuben”<br />
har medfört en kostnad utöver budget. Vidare har en<br />
finansiell kostnad för investering i en ismaskin tillkommit.<br />
Området har vidtagit åtgärder inom anläggningarna för<br />
att minska behov vikariat och övertider, tillsammans med<br />
stark återhållsamhet i övrigt.<br />
Investeringar<br />
-531 tkr<br />
Barn- och ungdomsförvaltningen har inte kunnat styra<br />
investeringsbehovet på grund av mycket sen information<br />
om investeringsläget inom<br />
miljö förskola, skola (först vid<br />
första fakturatillfälle i december)<br />
och akuta åtgärder inom<br />
fritiden med bland annat<br />
investeringar i nya ljudanläggningar.<br />
Detta har skett i<br />
dialog med ordförande för Barn- och ungdomsnämnden<br />
och Kommunstyrelsen. Förutom det blev investeringen i en<br />
hiss i Ungdomens Hus dyrare än planerad.<br />
Framöver måste ett bättre grepp finnas för investeringar.<br />
Speciellt de som ej är avtalsbundna utan utförs<br />
enligt löpande räkning. Fakturering av arbetena måste in<br />
för granskning och avstämning betydligt tidigare. Det får ej<br />
vara så att arbeten som påbörjats i januari faktureras först<br />
i slutet av december. Detta för att kunna styra investeringarna<br />
då akuta ej planerade insatser uppstår.<br />
(kr) årsbudget Resultat Avvikelse<br />
Investeringsprojekt<br />
Förskola, skola miljö 1 500 000 1 523 935 -23 935<br />
Förskola, skola inventarier 500 000 487 029 12 971<br />
Kulturskola 50 000 36 364 13 636<br />
Ungdomens Hus 600 000 713 279 -113 279<br />
Stadsbiblioteket 50 000 42 607 7 393<br />
Kultursatsning Kukkola 0 309 759 -9 759<br />
Projektering Fritiden - Kultur 500 000 538 825 -38 825<br />
Kost och lokalvård 300 000 279 745 20 255<br />
Aspen Hallen 0 40 635 -40 635<br />
Idrottsanläggningar 0 359 188 -359 188<br />
Totalt 3 500 000 4 331 366 -531 366<br />
Nyckeltal<br />
Mer detaljerad uppföljning och nyckeltal erhålls ur nämndens<br />
årsredovisning.
v e r k s a m h e t s b e r ä t t e l s e - b a r n - o c h u n g d o m s n ä m n d e n<br />
<strong>Haparanda</strong> <strong>stad</strong><br />
Årsredovisning 2008<br />
73
v e r k s a m h e t s b e r ä t t e l s e - s o c i a l n ä m n d e n<br />
socialnämnden ///<br />
74<br />
ÅRETS HÄNDELSER<br />
Flyktingmottagningen som startade vid årsskiftet har<br />
under året utvecklats och även bytt lokal för att vara bättre<br />
anpassad till verksamheten som växer hela tiden. Under<br />
året har vi mottagit 10 ensamkommande flyktingbarn och<br />
10 kvotflyktingar med uppehållstillstånd. Vi har anställt en<br />
flyktingsekreterare som arbetar med samtliga grupper. Av<br />
de ensamkommande flyktingbarnen har flertalet fått uppehållstillstånd<br />
och de har flyttat till utslussningsboende/<br />
mellanboende som finns i samma lokal som de övriga<br />
verksamheterna.<br />
Nationella riktlinjer för missbruksvården har antagits av<br />
nämnden och en genomförandeplan för implementering av<br />
riktlinjerna har utarbetats.<br />
Vi har under året haft prövolicens för BBIC, Barnens<br />
Behov i Centrum, ett digitalt metodsystem som ska<br />
användas i samtliga ärenden där barn finns med i bilden.<br />
Samtliga inom Individ- och familjeomsorgen har utbildats i<br />
systemet, även handläggare från LSS-området har deltagit<br />
i utbildningen. Dessutom har arbetssättet med oberoende<br />
ordförande i barnskyddsutredningar införts.<br />
Polis-, skola- socialprojektet har pågått under hela året<br />
och goda resultat har visats upp av samverkansprojektet<br />
som inneburit att en socialsekreterare, som aktivt arbetar<br />
med att motverka missbruk och kriminalitet bland ungdomar,<br />
placerats på polisstationen.<br />
Resursverkstan och Socialpsykiatrin har under året<br />
sammanslagits till ett verksamhetsområde med en chef.<br />
Framför allt socialpsykiatrins dagligverksamhet och<br />
Resursverkstan kommer att ha stor nytta av att gränserna<br />
suddas ut.
v e r k s a m h e t s b e r ä t t e l s e - s o c i a l n ä m n d e n<br />
75<br />
Lundens och Klippans arbetsledare har, vid personalbortfall,<br />
gjort översyn om schematurer kan kortas ned och<br />
graden av vikariebehov minskas. Inför sommarsemestern<br />
har schemagruppen arbetat fram speciella sommarscheman.<br />
Vi har dragit ned några procentsatser på ordinarie<br />
tjänster under sommarperioderna. Detta har bidragit till att<br />
budgeten bättre kan klaras.<br />
Lundens och Klippans personal har under året haft<br />
samarbetsprojekt kring följande frågor:<br />
• Vård i livets slut<br />
• Kost för äldre<br />
• Kvalitetsgruppen har haft fyra sammankomster under<br />
året, med arbete kring kvalitetssäkring av verksamheten<br />
inom olika områden. <br />
Under 2008 har Klippans omorganisation, som påbörjades<br />
hösten 2007, verkställts bit för bit.<br />
Vi har sagt upp tvättavtalet, som innebar stora kostnader<br />
för leasing av textilier, arbetskläder och sändning av<br />
tvätt till Boden, istället sköter Klippans personal uppgiften.<br />
Till sin hjälp har personalen<br />
Vi har sagt upp tvättavtalet, som innebar stora<br />
kostnader för leasing av textilier, arbetskläder<br />
och sändning av tvätt till Boden, istället sköter<br />
Klippans personal uppgiften.<br />
haft omsorgens och socialpsykiatrins<br />
dagligverksamheter.<br />
Arbetsschema som<br />
innebär att personalen är<br />
ledig tre dagar och arbetar<br />
tre dagar har i sjösatts<br />
under året och personalen har samtidigt fått möjlighet att<br />
utöka sin arbetstid till 90%. Två nya avdelningar öppnades<br />
i slutet av 2007 och på grund av detta har vi kunnat ha<br />
korttidsboendet stängt under hela året. Korttidsboendet<br />
öppnades återigen i december. Personalen på Klippan har<br />
flyttats om, bland annat för att personaltillgången ska bli<br />
så jämn som möjligt på de olika avdelningarna. Samtidigt<br />
som de nya avdelningarna öppnades lades de två kvarvarande<br />
demensgruppboendena i separata villor ned.<br />
Dagligverksamheterna vid omsorgen har lagts ihop.<br />
Hela LSS-området, personliga assistenter, har varit föremål<br />
för systematiskt arbetsmiljöarbete. Samtliga arbetsplatser<br />
för personliga assistenter har gåtts igenom och förbättringar<br />
föreslagits och verkställts.<br />
Handikappomsorgens tillgänglighetsdag har genomförts<br />
i samverkan med handikappföreningar. Vid tillgänglighetsdagen<br />
har de handikappades situation speciellt<br />
beaktats och och vilken hjälp som finns att tillgå. Handikappomsorgen<br />
har också genomfört en gemensam julfest<br />
för vårdtagare och personal inom LSS-området.<br />
Vikariepoolen har omorganiserats och används numera<br />
uteslutande för att sysselsätta de inkonverterade, som<br />
blev många under våren då reglerna ändrades.<br />
Administrationen har minskat med en heltidstjänst,<br />
dock har ekonomikontoret tagit emot arbetsuppgifter<br />
motsvarande en halv tjänst, då avgifterna har flyttats till<br />
ekonomikontoret.<br />
Demensutbildning har<br />
genomförts för personal<br />
inom dagligverksamheten<br />
samt personal vid boendena.<br />
Alla enheter har utarbetat<br />
nya informationsbroschyrer.<br />
Vi har deltagit i rekryteringsmässa i Umeå, där vi informerat<br />
om förvaltningen. Hemsidan har blivit uppdaterad<br />
under hösten.
v e r k s a m h e t s b e r ä t t e l s e - s o c i a l n ä m n d e n<br />
76<br />
En ny ledningsorganisation har inrättats under året. I<br />
ledningsgruppen ingår socialchef, biträdande socialchef,<br />
individ- och familjeomsorgschef samt adjungerande<br />
ledamöter kamrer och utvecklare/projektsekreterare. En<br />
chefsgrupp har också inrättats där alla verksamhetschefer<br />
och enhetschefer på förvaltningen får information och<br />
diskuterar viktiga policyfrågor varannan vecka.<br />
Fokus-gruppen, som består av personal från samtliga<br />
verksamhetsområden, har under året fått stor betydelse<br />
för kvalitetssäkringen av vård och omsorg inom <strong>kommun</strong>en.<br />
Gruppen diskuterar avvikelser och händelser utöver<br />
det vanliga, föreslår åtgärder för att förbättra och kvalitetssäkra<br />
vård och omsorg.<br />
EKONOMISKT UTFALL<br />
Driftbudgeten<br />
-2 275 tkr<br />
Socialförvaltningens ekonomiska utfall för 2008 slutade på<br />
173 903 tkr, vilket är ett underskott på -2 275 tkr. Under<br />
året har framför allt försörjningsstöd, institutionsvård<br />
och kostnader för personlig assistans LSS blivit högre<br />
än förväntat. En utredning av anledningen till de ökade<br />
kostnaderna för försörjningsstöd har gjorts och resultatet<br />
är, ej oväntat, att arbetslösheten och försämrade villkor vid<br />
arbetslöshet och försämrad sjukförsäkring haft effekt på<br />
behovet av försörjningsstöd. Främst ungdomar har svårt<br />
att klara sig vid eventuell arbetslöshet. Även kostnaderna<br />
för institutionsvård har ökat markant, med flera långa placeringar.<br />
De särskilda boendena har klarat sin budget med<br />
stor marginal, detta beror naturligtvis på de olika effektiviseringar<br />
som gjorts under 2007 samt det nya schemaläggningssättet<br />
som minskar kostnaderna för vikarier.<br />
FRAMTIDEN<br />
Under 2009 kommer en omorganisation av Individ- och<br />
familjeomsorgen att göras. I korthet innebär omorganisationen<br />
att specialiseringen av socialsekreterarna inom olika<br />
lagstiftningar upphör, då det visat sig vara alltför sårbart<br />
system. Istället delas hela gruppen in i verkställighet och<br />
utredning. Samtliga anställda inom de två grupperna arbetar<br />
med både barn- och familjeärenden och missbruksärenden<br />
samt socialpsykiatriärenden. Ekonomigruppen<br />
kommer dock att fortsätta som förut. Redan i maj 2009<br />
ska en första utvärdering göras. Arbetsgruppen för de<br />
nationella riktlinjerna inom missbruksområdet ska komma<br />
igång och verka för förbättrat samarbete mellan huvudmännen.<br />
Rutiner/riktlinjer för Länkarna och Kvinnojouren<br />
med anledning av samverkansavtalet med socialtjänsten<br />
ska utarbetas. Case managementmetoden ska implementeras<br />
inom socialpsykiatrin. Översyn av Resursverk<strong>stad</strong>ens<br />
organisation samt införskaffande av nya arbetsområden<br />
till Resursverk<strong>stad</strong>en för att kunna möta ökande arbetslöshet<br />
och fler grupper i behov av sysselsättning. Här<br />
kommer det nya projektet ”Framtidsjobbet” att spela en
v e r k s a m h e t s b e r ä t t e l s e - s o c i a l n ä m n d e n<br />
77<br />
stor roll. Arbetet med att häva de negativa verkningarna<br />
av att försörjningsstödet ökar kommer att krävas. Hitta<br />
sysselsättningsformer och andra utvägar för de arbetslösa,<br />
utförsäkrade som kommer att vara i behov av ekonomiskt<br />
bistånd.<br />
En plan för insatser till äldre kommer att utarbetas och<br />
fastställas av socialnämnden. I planen kommer särskilt<br />
att beaktas Lundens framtida utveckling och eventuellt<br />
införande av Lagen om valfrihet inom hemtjänsten. Inom<br />
Handikappomsorgen kommer införandet och förberedelserna<br />
inför den nya LSS-lagstiftningen att kräva mycket<br />
engagemang och arbetstid.<br />
Extra beredskap för att möta de nya sjukförsäkringsreglerna<br />
måste finnas inom förvaltningen. Redan i januari<br />
måste en kartläggning av omfattningen (av personer som<br />
är långtidssjuka eller har sjukbidrag, aktivitetsersättning)<br />
göras.<br />
Socialförvaltningens<br />
organisation<br />
Socialförvaltningen har idag ca 400 anställda och är efter<br />
en omorganisation som gjordes i december 2005 uppdelad<br />
i två avdelningar; Äldre- och handikappomsorgen samt<br />
Individ- och familjeomsorgen. Förvaltningen leds av en socialchef<br />
som ansvarar för Äldre- och handikappomsorgen<br />
och av en biträdande socialchef som ansvarar för Individoch<br />
familjomsorgen och även fungerar som enhetschef för<br />
såväl Individ- och familjeomsorgen, som för Socialpsykiatrin<br />
med boende och boendestöd. Resursverk<strong>stad</strong>en ingår<br />
som en del i Individ- och Familjeomsorgen.<br />
Driftanalys per<br />
verksamhetsområde<br />
Gemensam verksamhet<br />
+911 tkr<br />
Under ”Gemensam verksamhet” redovisas kostnader<br />
och intäkter inom Socialförvaltningen som bland annat<br />
Socialnämnden, administrativ personal, material, data- och<br />
licenskostnader, gemensamma utbildningar, facklig verksamhet,<br />
föreningsbidrag, projektverksamhet, hyreskostnader<br />
för diverse lokaler samt kapitalkostnader.<br />
Utfallet för den gemensamma verksamheten slutade<br />
med ett överskott på +911 tkr gentemot budget. Kostnads-<br />
och intäktssidan går dock kraftigt över budget.<br />
Detta beror på att den administrativa personalen ingått i<br />
projekt, vilket påverkat både kostnads- och intäktssidan.<br />
Förvaltningen har dessutom inte haft några kostnader för<br />
outhyrda lägenheter, vilket var budgeterat till 277 tkr.<br />
Äldreomsorgen<br />
+1 841 tkr<br />
Äldreomsorgens utfall för 2008 slutade på 1,82% bättre<br />
än budget, vilket innebär ett överskott på 1 841 tkr.
v e r k s a m h e t s b e r ä t t e l s e - s o c i a l n ä m n d e n<br />
78<br />
Hjälp i hemmet<br />
-334 tkr<br />
Hemtjänstens verksamhet uppvisar ett kraftigt underskott<br />
på -949 tkr gentemot budget. En kraftig expansion<br />
av vårdbehovet i centralorten under första halvåret har<br />
ökat personalkostnaderna i verksamheten. Hemtjänsten<br />
i byarna går dock bättre än budgeterat totalt sett, vilket<br />
väger upp en del av minusresultatet. Även Träffpunktens<br />
verksamhet uppvisar ett underskott på -94 tkr på grund av<br />
en lönebidragsanställning. Anhörigvården uppvisar dock<br />
ett överskott på +955 tkr, då vårdbehovet är lägre än 2007.<br />
Intäkterna som avser<br />
beställningar för enklare<br />
sjukvårdsinsatser från<br />
Landstinget uppvisar ett<br />
underskott på -220 tkr<br />
gentemot budget, då<br />
antalet insatser minskat.<br />
Verksamheten har en intäktsbudget, vilket innebär att den<br />
ändå är lönsam för förvaltningen, eftersom intäkterna är<br />
högre än kostnaderna.<br />
Schemaläggningen på Solbacken visar sig fortsatt<br />
vara effektiv och enheten uppvisar ett överskott<br />
på +281 tkr gentemot budget. Servicehuset<br />
Lunden uppvisar även ett överskott på +60 tkr.<br />
Särskilda boendeformer<br />
+2 337 tkr<br />
Kostnaden för medicinskt färdigbehandlade uppvisar ett<br />
överskott på +557 tkr tack vare att det har funnits vakanta<br />
platser på Klippan.<br />
Schemaläggningen på Solbacken visar sig fortsatt vara<br />
effektiv och enheten uppvisar ett överskott på +281 tkr<br />
gentemot budget. Servicehuset Lunden uppvisar även ett<br />
överskott på +60 tkr som avser lägre personalkostnader<br />
i samband med en lönebidragsanställning än budgeterat.<br />
Dock har Lunden haft en stor kostnad på ca 150 tkr efter<br />
att ha löst ut en anställd.<br />
Sjuksköterskegruppen uppvisar ett personalunderskott<br />
på -397 tkr då personalkostnaderna varit högre än<br />
budgeterat. Rehabenheten uppvisar ett överskott på +297<br />
tkr dels på grund av tjänsteköp från Carema AB dels lägre<br />
personalkostnader än budgeterat.<br />
Enheterna på sjukhemmet Klippan uppvisar ett överskott<br />
på ca +1 470 tkr. Detta beror främst på införandet av<br />
den nya schemaläggningen.<br />
Dessutom har enheterna<br />
börjat bedriva tvättverksamhet<br />
i egen regi, vilket lett till<br />
den största besparingen.<br />
Även kostnader för tekniska<br />
hjälpmedel och inkontinensskydd<br />
har blivit lägre i och med att Carema tagit över en<br />
avdelning.<br />
Bo<strong>stad</strong>sanpassning<br />
-155 tkr<br />
Kostnaden för bo<strong>stad</strong>sanpassning har gått över budget<br />
beroende på flertalet dyra ärenden.<br />
Administration Äldreomsorgen m.m.<br />
-6 tkr<br />
Färdtjänsten uppvisar ett underskott på -216 tkr, då<br />
kostnaderna för resandet ökat något. Administrationen<br />
uppvisar ett överskott på grund av lägre personalkostnader<br />
än budgeterat.
v e r k s a m h e t s b e r ä t t e l s e - s o c i a l n ä m n d e n<br />
79<br />
Handikappomsorgen<br />
-1 099 tkr<br />
Handikappomsorgens utfall för 2008 slutade med ett stort<br />
underskott på -1 099 tkr gentemot budget.<br />
Handikappomsorgens LSS-boenden och dagligverksamhet<br />
uppvisade ett mindre överskott på +464 tkr,<br />
mycket tack vare nya metoder vid schemaläggning. De<br />
<strong>kommun</strong>ala kostnaderna avseende kontaktpersoner och<br />
kontaktfamiljer slutade med ett underskott på -145 tkr<br />
gentemot budget, dels beroende på fler kontaktpersoner,<br />
men även på att socialnämnden valt att följa Kommunförbundets<br />
rekommendation om höjning av omkostnadsersättning<br />
för kontaktpersoner.<br />
Kommunal LSS-verksamhet uppvisar ett underskott på<br />
-778 tkr beroende på betydligt fler ärenden både i <strong>kommun</strong>al<br />
och i privat regi.<br />
Personlig assistans som omfattas av LASS uppvisar ett<br />
underskott på -640 tkr. Det beror framförallt på en ökning i<br />
början av året och minskningen i slutet av året. Kostnadsökningen<br />
vid minskning av ärenden uppkommer när <strong>kommun</strong>en<br />
haft anställda med uppsägningstider som inte har<br />
gått att omplacera på andra ärenden fullt ut, samtidigt som<br />
intäkterna uteblir. Intäkts- och kostnadssidan påverkas<br />
även när ärenden lämnat den <strong>kommun</strong>ala verksamheten<br />
för att övergå i privat regi.<br />
Individ- och familjeomsorgen<br />
-3 929 tkr<br />
Individ- och Familjeomsorgens utfall för 2008 slutade med<br />
ett kraftigt underskott på -3 929 tkr gentemot budget.<br />
Försörjningsstödet har ökat med ca 68% under 2008.<br />
Framförallt är det unga personer som är arbetslösa och<br />
utan A-kassa samt personer i arbetsmarknadsåtgärder<br />
som står för de största kostnaderna. Även personer som<br />
inte får sjukersättning från Försäkringskassan står för en<br />
stor del av utbetalningarna. Budgeten har totalt överskridits<br />
med 1 615 tkr.<br />
Kostnader för institutionsvård för barn & ungdomar har<br />
ökat markant på grund av fler placeringar än budgeterat.<br />
Antalet placeringar har sjunkit under årets andra halva.<br />
Trots det har budgeten överskridits varje månad. Vad<br />
gäller kostnaden för institutionsvården för vuxna så har<br />
även den överskridit budgeten rejält, beroende på fler och<br />
längre genomsnittliga placeringar än tidigare år. Totalt sett<br />
har institutionsvården överskridit budgeten med 2 337 tkr<br />
fördelat på 1 207 tkr för barn och ungdom och 1 130 tkr<br />
för vuxna.<br />
Familjehemsvården gör även den ett minus, mycket<br />
beroende på omkostnadsersättningen till kontaktpersoner<br />
som höjts. Även kostnader som hör ihop med placeringar<br />
har bidragit till underskottet på -368 tkr.<br />
Socialpsykiatrin uppvisar ett överskott på +95 tkr, detta<br />
beror till största delen på lägre personalkostnader än beräknat.<br />
Även högre försäljning än budgeterat har bidragit<br />
till det positiva resultatet.<br />
Resursverkstan uppvisar ett resultat på +302 tkr. Det<br />
beror framförallt på lägre kostnader än budgeterat och på<br />
att tillskott för de arbetsmarknadsåtgärder som skett har<br />
utförts inom ramen för verksamheten.
v e r k s a m h e t s b e r ä t t e l s e - s o c i a l n ä m n d e n<br />
80<br />
Flyktingprojekt:<br />
Totalt har ett överskott på +597 tkr för vuxna flyktingar<br />
balanserats över till 2009. Detta överskott beror på att<br />
<strong>kommun</strong>ens fasta intäkt för 2007 och 2008 inte använts,<br />
beroende på att flyktingfamiljerna kommit så sent på året<br />
2008. Dessa pengar behövs dock senare år då verksamheten<br />
haft en del kostnader i samband med flytten till det<br />
nya boendet samt att undervisning i svenska för invandrare<br />
ska påbörjas.<br />
Dagersättning för ensamkommande flyktingbarn för<br />
två kvartal har ej ännu inkommit, ca 750-800 tkr kommer<br />
balanseras över till 2009, vilket kommer att användas i den<br />
fortsatta verksamheten. Överskottet från 2007 för båda<br />
projekten var +685 tkr, vilket innebär att utfallet för 2008<br />
blir lägre än de balanserade posterna<br />
Nyckeltal<br />
Mer detaljerad uppföljning och nyckeltal erhålls ur nämndens<br />
årsredovisning
f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e<br />
<strong>Haparanda</strong> <strong>stad</strong><br />
Årsredovisning 2008<br />
81
e d o v i s n i n g s p r i n c i p e r<br />
<strong>Haparanda</strong> <strong>stad</strong><br />
Årsredovisning 2008<br />
82<br />
redovisningsprinciper ///<br />
<strong>Haparanda</strong> <strong>kommun</strong>s redovisning bygger på god <strong>kommun</strong>al redovisningssed<br />
– i huvudsaklig överensstämmelse med Kommunförbundets,<br />
Rådet för <strong>kommun</strong>al redovisning och Komrevs rekommendationer,<br />
redovisningslagen samt i tillämpliga delar med bokföringslagen.
e d o v i s n i n g s p r i n c i p e r<br />
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR<br />
Materiella Anläggningstillgångar <br />
Upptas till anskaffningskostnaden minus eventuella investeringsbidrag.<br />
Avsteg görs från den beloppsgräns som<br />
Skatteverkets allmänna råd gällande stora företag har för<br />
vad som är att betrakta som en investering. Kommunen<br />
definierar en anläggningstillgång som en investering när anskaffningsvärdet<br />
överstiger ett prisbasbelopp exkl. moms.<br />
Finansiella anläggningstillgångar <br />
Placeringsmedlen redovisas till det lägsta värdet av<br />
anskaffningsvärde och marknadsvärde. Övriga finansiella<br />
anläggningstillgångar upptas till anskaffningsvärde.<br />
AVSKRIVNINGAR<br />
Avskrivningstiden är linjär och beräknas utifrån investeringens<br />
ekonomiska livslängd (nyttjandeperiod) för materiella<br />
anläggningstillgångar och påbörjas månaden efter anskaffning.<br />
Under året har omprövning skett gällande avskrivningstider<br />
för att uppnå ”verklig” ekonomisk livslängd.<br />
Under året har även nedskrivningar gjorts efter genomgång<br />
av anläggningstillgångarna.<br />
PERIODISERINGAR<br />
Redovisning av intäkter och kostnader har till övervägande<br />
delen skett enligt bokföringsmässiga grunder, innebärande<br />
att de bokförts i den period de uppstått vilket även omfattar<br />
löner, semesterersättningar och övriga löneförmåner.<br />
PENSIONER<br />
Pensionsåtagandet redovisas enligt blandade modellen.<br />
Årets förändring i pensionsavsättningen redovisas bland<br />
verksamhetens kostnader och den del av kostnaden som<br />
definieras som räntekostnad redovisas bland finansiella<br />
kostnader. Särskild löneskatt redovisas på samma sätt<br />
som pensionsförmånerna, det vill säga som avsättning eller<br />
bland ansvarsförbindelserna beroende på intjänandeperiod.<br />
Pensionsavsättning <br />
Pension intjänad före 1998-01-01 redovisas bland ansvarsförbindelser.<br />
Pensionsskuld <br />
Pension intjänad under perioden 1998-01-01 till 1999-12-31<br />
skuldbokförs som en avsättning. Från och med år 2000 är<br />
den förmånsbestämda ålderspensionen bortförsäkrad.<br />
Pensionsförmåner <br />
Allt intjänande från och med 2000-01-01 betalas ut till de<br />
anställda för egen förvaltning. Upplupna premier redovisas<br />
därför som en kortfristig skuld fram till utbetalningstillfället.<br />
SKATTEINTÄKTER<br />
Kommunen tillämpar rekommendationen från ”Rådet för<br />
<strong>kommun</strong>al redovisning” vad gäller redovisning av <strong>kommun</strong>alskatt<br />
vilket innebär att <strong>kommun</strong>alskatten redovisas<br />
i den period den beskattningsbara inkomsten intjänas av<br />
de skattskyldiga. I bokslutet redovisas differensen mellan<br />
slutlig och redovisad skatteintäkt 2007 som en justeringspost.<br />
SEMESTERLÖNE- OCH FERIESKULD<br />
De anställdas fordran på <strong>kommun</strong>en i form av sparade<br />
semesterdagar och lärarnas fordran på <strong>kommun</strong>en i form<br />
av inarbetad semester skuldbokförs som kortfristig skuld.<br />
Förändringen av skulden har bokförts bland verksamhetens<br />
kostnader.<br />
VA-REDOVISNING<br />
Över- och underuttag periodiseras och notas. Förlusttäckning<br />
för överuttag ska återställas inom tre år. Anslutningsavgifterna<br />
redovisas som intäkt över resultatet. Avskrivningar<br />
påbörjas månaden efter det att investeringen gjorts<br />
och bedöms efter ekonomisk livslängd.<br />
SAMMANSTÄLLD REDOVISNING<br />
Har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell<br />
konsolidering. Med proportionell konsolidering menas att<br />
endast ägda andelar av dotterföretagens resultat- och<br />
balansräkningar tas in i den sammanställda redovisningen.<br />
Förvärvsmetoden innebär att förvärvat eget kapital elimineras.<br />
Då den sammanställda redovisningen endast ska<br />
visa ”koncernens” relationer med omvärlden har interna<br />
mellanhavanden inom ”koncernen” eliminerats. I den<br />
sammanställda redovisningen ingår juridiska personer där<br />
<strong>kommun</strong>en har ett betydande inflytande. Det avser bolag<br />
där <strong>kommun</strong>en innehar 20 procent eller fler röstandelar.<br />
Den uppskjutna skatten (28%) i bolagets obeskattade<br />
reserver har redovisats som en avsättning och resterande<br />
del har hänförts till eget kapital.<br />
INTERN REDOVISNING<br />
Kostnaden för sociala avgifter fördelas på verksamheten<br />
via ett procentuellt påslag på lönekostnaden. För 2008<br />
uppgick påslaget till 35,71% för samtliga anställda.<br />
På anläggningstillgångarnas bokförda värde beräknas<br />
en intern räntekostnad som belastar verksamheten<br />
med 4,5%.<br />
83
f ö r s l a g t i l l b e s l u t<br />
förslag till beslut ///<br />
84<br />
Med hänvisning till innehållet i denna årsredovisning per<br />
31 december 2008 föreslår <strong>kommun</strong>styrelsen att <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
beslutar<br />
Att årsredovisningen för 2008 godkänns<br />
<strong>Haparanda</strong> oktober 2008<br />
Sven-Erik Bucht ///<br />
Ordförande<br />
Christina Lugnet ///<br />
Kommunchef
R e v i s i o n s b e r ä t t e l s e f ö r å r 2 0 0 8<br />
Revisionsberättelse för år 2008 ///<br />
Vi har granskat <strong>kommun</strong>styrelsens och övriga nämnders verksamhet och i<br />
vår roll som utsedda lekmannarevisorer och förtroendevalda revisorer även<br />
verksamheten i <strong>kommun</strong>ens företag. Granskningen har utförts i enlighet<br />
med <strong>kommun</strong>allagen, god revisionssed i <strong>kommun</strong>al verksamhet samt<br />
<strong>kommun</strong>ens revisionsreglemente.<br />
85<br />
Granskningen har inriktats mot <strong>kommun</strong>styrelsens och<br />
de övriga nämndernas styrning, uppföljning och kontroll.<br />
Vi har så långt som möjligt bedömt ändamålsenlighet och<br />
effektivitet i verksamheten, samt granskat räkenskaperna<br />
och den interna kontrollen. Vi har i våra prioriteringar av<br />
granskningsinsatser utgått från en bedömning av väsentlighet<br />
och risk och omsatt prioriteringarna i en revisionsplan<br />
för året. Revisionsinsatserna har dels genom förts i<br />
form av övergripande granskning av styrelsens respektive<br />
nämndernas ansvars utövande och dels av fördjupade<br />
granskningsinsatser där vi så funnit erforderligt.<br />
Redogörelse<br />
Granskning av styrelsens och nämndernas ansvarsutövande<br />
har inriktats mot följande områden:<br />
• Lag<strong>stad</strong>gade planer<br />
• Verkställande av fullmäktigeuppdrag<br />
• Styrning och kontroll av verksamhet och ekonomi<br />
Sammantaget visar granskningen att ansvarsutövandet i<br />
styrelsen och nämnderna är tillräckligt på de granskade<br />
områdena. Vi grundar vår bedömning på att vi kunnat<br />
verifiera deras aktiva åtgärder för att leda, styra, följa upp<br />
och kontrollera verksamheten.<br />
Granskningen visar bland annat:<br />
• Att <strong>stad</strong>en enligt ett antal lagar är skyldig att upprätta<br />
minst ett 30-tal plandokument. Vi bedömer att i allt väsentligt<br />
så det har skett men också att det behövs skapas<br />
en rutin för att dessa löpande ajourhålls.<br />
• Förutom med reglementen och andra styrdokument,<br />
styr fullmäktige nämnderna och styrelsen genom att i<br />
beslut ge dessa särskilda uppdrag, till exempel att utreda<br />
medborgarförslag. Granskningen av ett stickprov av dessa<br />
uppdrag visar att de delvis fullgjorts på ett tillfredsställande<br />
sätt. Nämnderna och styrelsen bör dock se över sina<br />
rutiner på området.<br />
• När det gäller styrning och kontroll av nämndernas verksamhet<br />
så är det bara Samhällsbyggnadsnämnden som,<br />
i enlighet med fullmäktiges planeringsdirektiv, fastställt<br />
en verksamhetsplan för 2008. Vad gäller uppföljning och<br />
rapportering av verksamheten bedöms samtliga nämnder<br />
kunna utveckla sina instruktioner till förvaltningarna.<br />
• Vid granskningen av ekonomistyrningen har vi noterat<br />
att endast Barn- och utbildningsnämnden har fastställt<br />
en detaljbudget utifrån den budgetram som tilldelats av<br />
<strong>kommun</strong>fullmäktige. När det gäller ekonomisk uppföljning<br />
har vi noterat att samtliga nämnder och styrelsen får en<br />
kontinuerlig rapportering av det ekonomiska utfallet. Socialnämnden<br />
bedöms dock inte vidtagit tillräckliga åtgärder<br />
med anledning av den ekonomiska rapporteringen.<br />
Resultatet av de fördjupade granskningar vi genomfört<br />
visar bland annat:<br />
• Att samverkan mellan <strong>stad</strong>ens Individ- och familjeomsorg<br />
och landstingets Barn- och ungdomspsykiatri (BUP)<br />
inte i alla avseenden sker på ett ändamålsenligt och tillfredsställande<br />
sätt. Vår granskning som skett i samverkan<br />
med landstingets revisorer visar att det finns en bristande<br />
kännedom om gällande styrdokument, att gemensamt<br />
framtagna rutiner och riktlinjer saknas samt att det finns ett<br />
behov av ökad förståelse om varandras uppdrag och en<br />
samordnad uppföljning.
R e v i s i o n s b e r ä t t e l s e f ö r å r 2 0 0 8<br />
86<br />
• Att införandet av en ny schemaläggning inom äldreomsorgen<br />
haft tydliga övergripande mål som i allt väsentligt<br />
bedöms ha uppfyllts. De nya schemamodellerna<br />
har dock inte på ett ändamålsenligt sätt förankrats hos<br />
personal och brukare på alla enheter. Effekterna av nya<br />
scheman har heller inte följts upp på ett strukturerat och<br />
samordnat sätt.<br />
• Att elevhälsan i allt väsentligt bedrivs på ett ändamålsenligt<br />
sätt, i enlighet med socialstyrelsens riktlinjer och<br />
tillräcklig styrning från Barn- och ungdomsnämndens sida.<br />
Vi kan dock konstatera att det inte genomförts struktuerade<br />
risk- och behovsanalyser som ett led i den förebyggande<br />
skolhälsovården och att ansvarsfördelningen i<br />
förvaltningsorganisationen behöver diskuteras.<br />
• Att den interna kontrollen i Resursverk<strong>stad</strong>ens verksamhet<br />
inte i alla avseenden varit tillräcklig. Organisationen<br />
och ansvarsfördelningen är tydlig men chefsbyte och<br />
arbetsmiljöproblem bedöms ha påverkat möjligheterna till<br />
effektiv styrning och tillämpning av rutiner negativt.<br />
• Att delårsrapporten i allt väsentligt uppfyller kraven i den<br />
<strong>kommun</strong>ala redovisnings lagen samt är upprättad enligt<br />
god redovisningssed. Delårsrapporten har sedan föregående<br />
år anpassats på en rad områden för att motsvara de<br />
redovisningsprinciper som tillämpas i årsredovisningen.<br />
Utfallen av de mål <strong>kommun</strong>fullmäktige beslutat om för<br />
god ekonomisk hushållning tyder på att <strong>stad</strong>en inte når de<br />
ambitioner fullmäktige ställt upp på området.<br />
• Att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på<br />
rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt lag om<br />
<strong>kommun</strong>al redovisning och god redovisningssed. Vidare<br />
visar granskningen att <strong>kommun</strong>en löpande anpassar sig<br />
till god redovisningssed. Vi bedömer dock att årsredovisningen<br />
kan fortsätta att utvecklas.<br />
• Att <strong>stad</strong>en lever upp till <strong>kommun</strong>allagens krav på en<br />
ekonomi i balans.<br />
• Att de resultat som redovisas i årsredovisningen inte är<br />
förenliga med de mål om god ekonomisk hushållning som<br />
fullmäktige beslutat om.<br />
Till revisionsberättelsen har fogats en förteckning över de<br />
sakkunnigas revisionsrapporter vilka löpande under året<br />
delgetts fullmäktige samt även det slutdokument som lämnats<br />
för granskningen av <strong>kommun</strong>styrelsens och nämndernas<br />
ansvarsutövande. Granskningsrapporter för den<br />
lekmanna-/ förtroendemannarevision som genomförts i de<br />
<strong>kommun</strong>ala företagen redovisas i särskild ordning.<br />
Ansvarsfrihet<br />
Vi tillstyrker att styrelser och nämnder samt de enskilda<br />
förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet.<br />
Vi tillstyrker också att <strong>kommun</strong>ens årsredovisning<br />
godkänns.<br />
Rolf Pelli /// Raija Karlander ///<br />
Ulf Olofsson /// Antero Nousiainen /// Jan-Erik Nilsson Välimaa ///<br />
Förteckning över de sakkunnigas rapporter<br />
• Samverkan mellan Barn- och ungdomspsykiatrin och <strong>kommun</strong>ens Individ- och familjeomsorg.<br />
• Schemaläggning inom äldreomsorgen.<br />
• Granskning av elevhälsan.<br />
• Granskning av den interna kontrollen inom resursverk<strong>stad</strong>en.<br />
• Delårsredovisning 2008.<br />
• Årsredovisning 2008.
I <strong>Haparanda</strong> ser vi med tillförsikt<br />
på år 2009, i år är det 200 år sedan<br />
freden slöts mellan Sverige och Ryssland.<br />
Resultatet blev en påtvingad<br />
gräns mellan människor i Tornedalen.<br />
Sedan ett flertal år har vi valt<br />
att bortse från denna nationsgräns och<br />
arbetar återigen tillsammans som om<br />
den inte fanns. Det tror vi är ett recept<br />
för att leva i fred och att kunna<br />
se till framtiden med större optimism.<br />
953 85 <strong>Haparanda</strong> tel 0922-150 00<br />
fax 0922-152 73 www.haparanda.se