satsar framåt

36
LETTLAND I KRIS
“Lettland är ett land i kris.
Men det värsta har vi trots
allt bakom oss. Nu ljusnar
det för världsekonomin
– och det hjälper ett land
som vårt”, säger Jänis
Viksna på Caterpillar i
Lettland när SRTs utsände
Staffan Ringskog träffade
honom.
Text och foto: Staffan Ringskog
“2010 kan bli ett hyggligt år för Caterpillar i
Lettland och året därpå har vi nog hämtat in
mycket av vad vi hittills missat”, fortsätter Jänis
Viksna.
Jänis Viksna ansvarar för all försäljning av
Caterpillar i Baltikum. Han är VD för finländska
Witraktor i Baltikum, som säljer Caterpillar i de
baltiska staterna. Efter Sovjetunionens fall präglades
Baltikum av en väldig tillväxt. De baltiska
länderna som tigerekonomierna vid Östersjön
blev ett begrepp. Lettland var det land där försäljningen
för Caterpillar gick som allra bäst.
Svenska banker eldade på
“2007 var rekordåret för Caterpillar i Baltikum”,
berättar Jänis Viksna. Witraktor sålde 4000
maskiner det året, affärerna gick särskilt bra i
Lettland.
Det som eldade på ekonomierna i Baltikum
var inte minst de svenska bankerna Swedbank
och SEB. Lettland var det land där särskilt Swedbank
fick en dominerande ställning. Letterna blev
nu ett starkt konsumerande folk. Det gamla sovjetiska
inslagen försvann hastigt ur stadsbilden i
Riga, ryska Lada och Volga ersattes av bilar som
Mercedes, Audi och BMW.
Letterna tog lån till bostäder, nya villaförorter
skapades och landet präglades av en byggboom.
Det ekonomiska uppsvinget var särskilt påtagligt
i huvudstaden Riga, där hälften av Lettlands
“Vår försäljning har verkligen rasat. Vi säljer inte
fler än 250 maskiner i hela Baltikum under 2009, en
minskning med 85 procent”, säger Jänis Viksna.
befolkning på två miljoner invånare bor. Så kom
världens finanskris 2008, stämningsläget förändrades
över en natt i Lettland. När konkursen
drabbade amerikanska Lehmans Brothers gjorde
lettiska ekonomin en hastig inbromsning. En tidigare
euforisk känsla byttes nu ut mot gnagande
oro. Lettiska hushåll fick svårt att betala av på
sina lån, en tredjedel av låntagarna ansågs ha
svag likviditet. Landets arbetslöshet ökade och
istället för tillväxt, krympte ekonomin. Under
2009 minskar Lettlands ekonomi med18 procent,
vilket drabbar Caterpillar mycket hårt.
“Vår försäljning har verkligen rasat. Vi sålde
inte fler än 250 maskiner i hela Baltikum under
2009, en minskning med 85 procent. Lettland
är den mest sårbara marknaden, här har minskningen
varit störst”, säger Jänis Viksna. .
Antalet medarbetare inom Witraktor i
Baltikum har minskat från 136 medarbetare till
94 anställda. Företaget siktar nu in sig på att
övervintra.
Efter mörker kommer ljus
“De goda tiderna kommer självklart tillbaka i
Lettland, liksom i övriga Baltikum. Behoven på
upprustning är stora i både Estland, Lettland och
Litauen. När tiderna blir normala igen, kommer vi
att sälja våra produkter igen”, säger Viksna.
Infrastrukturen på denna sida Östersjön är
eftersatt. Här behöver många nya vägar byggas,
behoven är stora. Nog är detta en intressant
marknad för ett företag som Witractor.
Jänis Viksna berättar att man i Baltikum siktar
in sig på andra affärsområden under denna tid
av övervintring. Företaget hoppas på ökande
intäkter inom service och underhåll från kunder
“I framtiden kanske man kommer att säga att åren
av finanskris bara utgjorde en paus i återuppbyggnaden
av vårt land. Man kan i alla fall hoppas att
det blir så”, säger Jänis Viksna.
Svensk Rental Tidning • Feb/Mars 2010 • www.SvenskRental.se
som köpt Caterpillar.
“Vi har också ökat uthyrningen av maskiner.
Om företagen inte har finansieringen klar för
köp av Caterpillar, satsar de på att hyra. När det
finansiella systemet är normalt igen i Lettland,
så köper dessa företag maskiner av oss istället,
berättar Viksna.
Den lettiska ekonomin är som en jolle på
ett stort världshav. Det är inte så mycket som
den lettiska regeringen kan göra och Lettland är
mycket utlandsberoende. Ekonomin är mycket i
händerna på vad som beslutas i USA och Kina.
Jänis Viksna tycker att regeringen borde trots
detta, ha en mer uttalad strategi för vad den
vill. Det lettiska folket och inte minst Lettlands
näringsliv, skulle uppskatta om den är mer tydlig
om sina planer för landet.
“Vad vi inte vill ha är en devalvering av
vår valuta. Ett sådant beslut skulle vara illa för
produkter från Caterpillar. Våra maskiner skulle
plötsligt bli mycket kostsamma i Lettland och
därmed skulle vi få ytterst svårt att sälja på den
lettiska marknaden”, berättar Viksna.
En devalvering av lettiska valutan laten
uppfattas dock inte i nuläget som sannolik.
Diskussionen om detta var betydligt mer intensiv
för ett halvår sedan. Det verkar som om lettiska
regeringen klarat värsta stormen ifråga om devalvering.
De hoppingivande faktorerna börjar
också bli allt flera. Ekonomiska tillbakagången
verkar bli mindre än befarat. Läget kan snart
vara påtagligt bättre, under 2011 har det nog
definitivt vänt.
“Kanske kan man då ånyo tala om Lettland
som en tigerekonomi”, säger Viksna. Det är ju
ett nytt land som håller på att skapas här, efter
år av sovjetisk ockupation. Vi letter vill gärna
fortsätta på denna utstakade väg.
“I framtiden kanske man kommer att säga
att åren av finanskris, bara utgjorde en paus i
återuppbyggnaden av vårt land. Man kan i alla
fall hoppas att det blir så. Caterpillar vill i alla
fall vara med i den processen av återuppbyggnad”.
FAKTARUTA LETTLAND
Lettlands befolkning år på 2,2 miljoner invånare. Landet är
till storleken något större än Danmark men med hälften så
stor befolkning. Landets officiella språk är lettiska men drygt
40 procent av landets invånare har ryska som modersmål. I
huvudstaden Riga är mer än hälften rysktalande.
Landet är en parlamentarisk demokrati med fem partier i
lettiska parlamentet. Störst är två lettiska nationella partier med
sammanlagt 60 procent av platserna. Ett socialdemokratiskt
parti har 25 procent och liberalt parti 15 procent. De rysktalandes
parti har 25 procent av platserna. I Riga har partiet
35 procent, huvudstaden borgmästare kommer från den ryska
etniska gruppen.
200000 boende i Lettland är idag statslösa, rysktalande
som ej erhållit lettiskt medborgarskap. Kravet regeringen i Riga
ställer är att man ska kunna tala lettiska för att få medborgarskap.
Lagen har vållat stor kritik, eftersom den utestänger rysktalande
från politiskt inflytande i landet. Lagen är också en källa till
konflikt med Ryssland.
990000 letter har arbete i landet, 160000 är registrerade
som arbetslösa, det motsvarar 14 procents arbetslöshet. En
grundläggande orsak till landets kris är de lån som landets
hushåll tagit. Mer än en miljon letter har idag lån, av dessa anses
en tredjedel ha svårt att betala sina räntor och amorteringar.