Antropologiska Engagemang - Institutionen för kulturantropologi och ...
Antropologiska Engagemang - Institutionen för kulturantropologi och ...
Antropologiska Engagemang - Institutionen för kulturantropologi och ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Antropologiska</strong> <strong>Engagemang</strong><br />
SANT Konferens 2013<br />
26-28 april 2013<br />
<strong>Institutionen</strong> för <strong>kulturantropologi</strong> <strong>och</strong> etnologi<br />
Uppsala universitet, Uppsala<br />
CALL FOR PAPERS<br />
Förslag på presentationer<br />
Nu är det dags att skicka förslag på presentationer/papers till SANTs konferens i<br />
Uppsala den 26-28 april 2013. Välj en panel <strong>och</strong> skicka titel <strong>och</strong> 200 ords abstrakt,<br />
namn, anknytning <strong>och</strong> e-mail till 2013santkonferens@gmail.com senast 1 mars 2013.<br />
Listan på sessioner finns nedan. Notera sessionen aktuell antropologi som är öppen för<br />
ämnen som inte täcks av de andra panelerna. Konferensspråken är svenska <strong>och</strong><br />
engelska. Skriv abstrakt på det språk ni kommer att presentera på.<br />
Notera också:<br />
1. Mastersessioner - det här året har vi två sessioner (11 <strong>och</strong> 12) som speciellt vänder<br />
sig till mastersstudenter.<br />
1
2. Bok <strong>och</strong> avhandlingspresentationer – ni är välkomna att presentera nya böcker <strong>och</strong><br />
avhandlingar i en session. Skicka in författarnamn, titel (<strong>och</strong> förlag <strong>och</strong> utgivningsår) på<br />
boken eller avhandlingen till 2013santkonferens@gmail.com senast 1 mars 2013.<br />
3. Handledarträff – möjlighet för mastersstudenter <strong>och</strong> doktorander att föreslå <strong>och</strong><br />
träffa en senior antropolog för informellt samtal om sina uppsats- <strong>och</strong><br />
avhandlingsprojekt. Skicka in en sida med namn, projekttitel <strong>och</strong> beskrivning av<br />
projektet till 2013santkonferens@gmail.com senast 11 mars 2013 så matchar vi ihop<br />
studenter <strong>och</strong> handledare.<br />
4. Nätverksmöte – ta kontakt med oss om ni vill organisera ett nätverksmöte under<br />
konferensen så att vi kan boka rum <strong>och</strong> lägga in mötet i programmet.<br />
Sessioner<br />
1. Aktuell antropologi<br />
2. <strong>Antropologiska</strong> ambassadörer i diasporan<br />
3. Ethnography in the 21st century: personal security, uncertainty and conflict in<br />
research<br />
4. Ethics and the Environment: anthropological perspectives<br />
5. States and Anthropologists Engaging with Ritual: Representations, Regulation and<br />
Use<br />
6. Autoetnografi som etnologiskt/antropologiskt engagemang<br />
7. Problematiska engagemang<br />
8. Indigenous Futures: Antropologin <strong>och</strong> ursprungsfolken - idag <strong>och</strong> imorgon<br />
9. Genus, plats <strong>och</strong> engagemang<br />
10. Municipal Ethnography: Citizen Participation and Local Democracy<br />
11. Masters of Engagement (1): Research Findings from Current Masters Students<br />
12. Masters of Engagement (2): Putting Anthropology to Work<br />
2
1. Aktuell antropologi<br />
Sverker Finnström, Uppsala Universitet<br />
Den här sessionen välkomnar deltagare som inte känner sig hemma i nedan paneler.<br />
Temat kan komma att anpassas efter de förslag på presentationer som kommer in.<br />
2. <strong>Antropologiska</strong> ambassadörer i diasporan<br />
Tommy Dahlén, Forskningsrådet för arbetsliv <strong>och</strong> socialvetenskap (FAS)<br />
Paula Uimonen, Stockholms universitet<br />
Antropologer som är yrkesverksamma utanför akademins gränser företräder den<br />
antropologiska disciplinen på olika sätt. Denna resurs diskuteras sällan inom<br />
akademisk antropologi. Den här panelen vill belysa vad det innebär att med<br />
antropologisk bakgrund verka i icke-akademiska sammanhang, inte minst i de fall då<br />
antropologisk kunskap utgör en implicit del av en yrkesidentitet som expert eller<br />
tjänsteman. Antropologer med erfarenhet av denna form av engagemang har ofta<br />
tillgång till fält <strong>och</strong> nätverk som skulle kunna gagna disciplinen i allmänhet <strong>och</strong><br />
studenter i synnerhet. Men kopplingarna mellan antropologer i diasporan <strong>och</strong> på de<br />
antropologiska institutionerna är ofta bristfällig, trots ökad tonvikt på<br />
anställningsbarhet <strong>och</strong> samhällsrelevans i forskning <strong>och</strong> utbildning. För många<br />
antropologer i diasporan kan det också vara så att man bedriver planlösa fältarbeten,<br />
där etnografi samlas på hög utan att man vet vad man ska göra av den.<br />
Panelen vill diskutera lämpliga former av samarbete mellan akademiska <strong>och</strong><br />
icke-akademiska antropologer, nya former av nätverkande <strong>och</strong> kunskapsspridning,<br />
samt de möjligheter <strong>och</strong> utmaningar detta innebär för våra utbildningar.<br />
3. Ethnography in the 21st century: personal security, uncertainty and conflict in<br />
research<br />
Steven Sampson, Lunds universitet<br />
Anna Hedlund, Lunds universitet<br />
Anna Berglund, Lunds universitet<br />
As anthropologists carry out research on groups who are more conscious of their own<br />
projects, who can mediate our research and methods, and in political systems that are<br />
more unstable or more complicated (many interests groups), new pressures arise on<br />
3
how we should do our job as ethnographers. We attempt to gather data from groups<br />
who may be hostile, conflict-ridden, or politicized. We don’t just build rapport: we<br />
make contracts with each other or use each other. This panel focuses on issues of<br />
security. Not just security against physical violence in conflict situations, but the other<br />
insecurities of physical and psychological stress/harassment, the political pressures to<br />
take sides when studying contested issues, the ability to resist manipulation by<br />
informants or local elites, or to give up 'interesting' data to policymakers, and the<br />
psychological pressures brought on by informants who attempt to maintain or<br />
intensify relationships after we think we have ended our field research. These issues<br />
are not new. The fieldwork never ends, so to speak. But the emergence of new<br />
diaspora groups and communication channels, as well as our own insecure position in<br />
academia, make these issues more intense than even a few years ago. The issues of<br />
21st century ethnography are not simply ethical, they can also be strategic, tactical,<br />
intellectual and personal. Are things getting just too complicated How do we cope<br />
with ethnography in an ever more complex, and insecure, world Presentations<br />
followed by open discussions.<br />
4. Ethics and the Environment: anthropological perspectives<br />
Mark Graham, Stockholms universitet<br />
Gudrun Dahl, Stockholms universitet<br />
Environmental and climatic issues are increasingly framed and perceived within an<br />
ethical/moral framework that prescribes human responsibilities towards nature. This<br />
session invites papers that engage with the ethics and morality of the environment<br />
and climate broadly defined. Possible themes include, but are not limited to,<br />
environmental activism, as both object of study and a field for anthropological<br />
involvement, the moral content of environmental and climate discourses, possible<br />
conflicts between a human-centred ethics and an environment-centred ethics, and the<br />
use of moral justifications by political, commercial and academic actors. It will also<br />
consider the ethics of different ontologies and epistemologies, such as the dwelling<br />
perspective of Ingold, compared with the epistemological relationships of Cartesian<br />
approaches to nature, and their consequences for human-nature relations (or<br />
attempts to transcend this kind of distinction). The panel raises questions about the<br />
ethics and morals of anthropological knowledge, its production reception and<br />
application.<br />
4
5. States and Anthropologists Engaging with Ritual: Representations, Regulation and<br />
Use<br />
Nathan Light, Martin-Luther-Universität Halle-Wittenberg<br />
Vladislava Vladimirova, Uppsala University<br />
Anthropologists’ long involvement in the study of rituals and social organization is<br />
closely related to the role of ritual as a moment of social reflexivity or collective<br />
representation. Rituals help in community self-understanding and are often presented<br />
to outsiders when people want to characterize or represent themselves. Rituals<br />
involve distinctive, shared knowledge and practices that guide group participation,<br />
expectations and meanings. They are events that display collective and individual<br />
commitments to a variety of audiences. As contexts of collective and public power<br />
they frequently become important in political and economic projects. This panel<br />
invites participants to investigate the links between the state and rituals, particularly<br />
the ways that states attempt to regulate rituals for moral or economic reasons,<br />
reframe them as collective symbols and heritage, or otherwise support the production<br />
of versions that serve political and economic goals (including touristic performances).<br />
The role of anthropologists in interpreting rituals plays an important part in<br />
authenticating particular versions of rituals or creating the discourses that link<br />
collective identities to practices. Although there are many studies of the production of<br />
rituals for political purposes (Lane's Rites of Rulers, Adams' Spectacular State), this<br />
panel seeks to investigate more the construction of discourses about and intervention<br />
into local and community rituals, as well as the role of anthropologists in such<br />
activities.<br />
6. Autoetnografi som etnologiskt/antropologiskt engagemang<br />
Karin S. Lindelöf, Uppsala universitet<br />
Loretto Linusson, Uppsala universitet<br />
Autoetnografi handlar om att som forskare använda sig själv på ett explicit sätt i<br />
forskningsprocessen <strong>och</strong> att dokumentera <strong>och</strong> analysera sina egna tankar, känslor <strong>och</strong><br />
erfarenheter på samma sätt som annat etnografiskt material, skapat genom<br />
exempelvis intervjuer <strong>och</strong> observationer. Det är ett uttalat reflexivt arbetssätt, såväl<br />
vid skapandet av empirin som vid analys <strong>och</strong> skrivande. Två huvudsakliga förståelser av<br />
autoetnografi figurerar: dels som ”native ethnography”, dvs. etnografi inom den egna<br />
gruppen, dels som ett slags autobiografi. Autoetnografi är både en process <strong>och</strong> en<br />
5
produkt <strong>och</strong> aktualiserar såväl frågor om representation – vem kan tala om/för vem –<br />
som om forskarsubjektets självreflexivitet.<br />
Autoethnography is an approach to research that seeks to describe and<br />
systematically analyze (graphy) personal experience (auto) in order to<br />
understand cultural experiences (ethno). 1<br />
Denna session vill inbjuda till en fördjupad diskussion om autoetnografi som<br />
etnologiskt/antropologiskt engagemang. Vi välkomnar bidrag av både empirisk,<br />
teoretisk <strong>och</strong> metodologisk art, som diskuterar exempelvis (men inte enbart)<br />
autoetnografins möjligheter <strong>och</strong> begränsningar, samt frågor om reflexivitet <strong>och</strong><br />
forskningsetik. Sessionen hålls på svenska <strong>och</strong>/eller engelska.<br />
7. Problematiska engagemang<br />
Ulrika Persson-Fischier, Uppsala universitet<br />
<strong>Antropologiska</strong> engagemang framställs ofta som metodologiskt <strong>och</strong> teoretiskt<br />
berikande, som en politisk möjlighet <strong>och</strong> ett etiskt imperativ. Det gäller allt från<br />
empatiskt engagemang i informanternas liv till att välja samhälleliga problem som<br />
forskningsämnen <strong>och</strong> att aktivt delta i att åstadkomma social förändring för att lösa<br />
dessa. Ett exempel är antropologin om urbefolkningar. Där ses forskning i samarbete<br />
med den urbefolkning som studeras som en teoretisk <strong>och</strong> metodologisk möjlighet,<br />
likväl som etiskt önskvärt. Likaså finns förväntningar på att antropologen skall ta på sig<br />
rollen som språkrör <strong>och</strong> aktivt engagera sig för urbefolkningars politiska mål genom att<br />
delta i offentlig debatt eller genom att arbeta för organisationer <strong>och</strong> institutioner.<br />
Detta ses inte bara som etiskt behjärtansvärt utan blir ibland också ett villkor för att<br />
kunna bedriva forskning överhuvudtaget.<br />
Syftet med denna panel är att problematisera dessa former av antropologiska<br />
engagemang. Kan det vara så att antropologiskt engagemang inte bara leder till<br />
teoretisk <strong>och</strong> metodologisk utveckling, utan tvärtom till stagnation, förenkling <strong>och</strong><br />
förvanskning Hur kan vi hantera situationer där politiska diskurser tillåter, <strong>och</strong> tvingar<br />
fram, enbart vissa slags engagemang, på bekostnad av andra Vad händer när<br />
antropologen har att välja mellan ett engagemang som enbart gynnar vissa politiska<br />
aktörer, <strong>och</strong> att avhålla sig från engagemang överhuvudtaget <strong>och</strong> därmed framstå som<br />
1 Ellis, Carolyn, Tony E. Adams & Arthur P. B<strong>och</strong>ner, “Autoethnography: An Overview”, in<br />
Forum: Qualitative Social Research (2011) Vol 12, No 1, p 1.<br />
6
oetisk Panelen välkomnar bidrag som belyser denna problematik, för att diskutera<br />
hur vi kan möta utmaningen av alltmer ökande krav på engagemang till exempel från<br />
politiskt organiserade informanter, bidragsgivare <strong>och</strong> inifrån antropologin själv.<br />
8. Indigenous Futures: Antropologin <strong>och</strong> ursprungsfolken - idag <strong>och</strong> imorgon<br />
Kaj Århem, Göteborgs universitet<br />
Ingrid Slotte, Göteborgs universitet<br />
Studiet av ursprungsfolk har varit ett ledmotiv i den antropologiska ämneshistorien.<br />
Har antropologin ett särskilt uppdrag inom human- <strong>och</strong> samhällsvetenskaperna att<br />
bidra till kunskapen om ursprungsfolken <strong>och</strong> deras situation i samtiden<br />
Ursprungsfolkens situation är idag mer prekär än någonsin. De pressas av starka<br />
krafter från flera håll: såväl multinationella storföretag som fattiga <strong>och</strong> jordlösa bönder<br />
gör anspråk på deras land <strong>och</strong> naturtillgångar; stater <strong>och</strong> globala utvecklingsaktörer vill<br />
göra dem till produktiva medborgare i ett modernt – marknadsorienterat <strong>och</strong><br />
industrialiserat – samhälle (där de oftast ses som en besvärande belastning). Och inför<br />
ett globalt klimat- <strong>och</strong> miljöhot verkar världssamfundet <strong>och</strong> den internationella<br />
miljörörelsen för en global miljö- <strong>och</strong> klimatpolitik som aningslöst begränsar<br />
ursprungsfolkens tillgång till områden som i århundraden varit deras hemvist. Det<br />
senaste initiativet är REDD+ som hotar att beröva miljontals skogslevande folk i Syd<br />
deras hem <strong>och</strong> försörjningsbas. Konsekvenserna av dessa processer <strong>och</strong> interventioner<br />
är i de flesta fall ökad marginalisering, försämrade försörjningsmöjligheter, påtvingade<br />
förflyttningar, ökat beroende <strong>och</strong> osäkerhet. Samtidigt har globalisering, en<br />
rättighetsbaserad syn på social utveckling <strong>och</strong>, på vissa håll, fördjupad demokrati gett<br />
betydande politiskt förhandlingsutrymme för ursprungsfolk. Har ursprungsfolken en<br />
framtid <strong>och</strong> hur kan den i så fall se ut<br />
Panelen välkomnar bidrag som dokumenterar <strong>och</strong> belyser olika aspekter av<br />
ursprungsfolkens utsatta situation i dagens värld – gärna med specifika ”case studies”<br />
– men också bidrag som dokumenterar ”goda” exempel <strong>och</strong> diskuterar optimistiska<br />
framtidsscenarier liksom möjliga <strong>och</strong> innovativa former för antropologiskt<br />
engagemang för ursprungsfolkens sak.<br />
7
9. Genus, plats <strong>och</strong> engagemang<br />
Thaïs Machado-Borges, Stockholms universitet<br />
Lena Gemzöe, Stockholms universitet<br />
Etnografiska studier av genus förknippas ofta med en idé om engagemang i det<br />
studerade från forskarens sida. Lika ofta ingår engagemang som ett element i den<br />
verklighet som studeras. I den här sessionen vill vi diskutera olika former av<br />
engagemang <strong>och</strong> särskilt uppmärksamma hur engagemanget är beroende av plats i<br />
olika gruppers kamp för visibilitet, erkännande, tillgång till resurser <strong>och</strong> rättigheter.<br />
Hur konstrueras genus <strong>och</strong> engagemang i förhållande till olika platser, såsom hemmet,<br />
staden, torget, offentligheten, heliga platser Hur skapas platser genom ett<br />
genusbestämt engagemang På vilka sätt kan intersektionen mellan genus, plats <strong>och</strong><br />
engagemang teoretiseras <strong>och</strong> förmedlas Vad menar vi med uttrycket ”engagerad<br />
forskare” <strong>och</strong> hur varierar vår uppfattning av den idén i förhållande till genus, i<br />
forskarens position <strong>och</strong> angreppssätt <strong>och</strong> i det som studeras<br />
10. Municipal Ethnography: Citizen Participation and Local Democracy<br />
Sten Hagberg, Uppsala universitet<br />
Clarissa Kugelberg, Uppsala universitet<br />
All over the globe we find similar ideas about the role of citizen participation in policyformulation<br />
and decision-making at different levels of society: local, regional, national<br />
and international. Such ideas prevail in planning laws passed by national assemblies, in<br />
national and local government directives, and in policy proposals of global institutions<br />
such as the World Bank and UN-Habitat. We also find them in different forms of<br />
counter-politics; poor and marginalized groups claim participation in decision-making,<br />
and/or mobilize and organize to compel for involvement and influence. Participation is<br />
the focus of a worldwide discourse and implemented on national and local level, but<br />
its meaning and everyday practice in democratic governance vary greatly according to<br />
a variety of factors, such as complex institutional, social and political relationships,<br />
historical and cultural processes, and socio-economic conditions.<br />
There seems to be a significant difference between participatory processes<br />
initiated within the framework of the political institutions, and those produced by<br />
social movements. Another important difference is between participatory processes<br />
that are institutionalized into the planning system, and those that are limited to short-<br />
8
term projects. And, yet, despite such differences there are important discursive<br />
commonalities of participation.<br />
The panel focuses on the ethnography of municipalities and local governments<br />
with specific attention paid to citizen participation and local democracy. The idea is to<br />
foster a dialogue on municipal ethnographies in different parts of the world. In<br />
particular, the panel welcomes papers that seek to address the issue of participatory<br />
planning, policy-formulation and decision-making. Paper presenters are furthermore<br />
encouraged to explore how such participation and participatory processes relate to<br />
perceptions and practices of democracy, both in emergent “new and sometimes<br />
fragile democracies” and in nations with a long tradition of representative democracy.<br />
11. Masters of Engagement (1): Research Findings from Current Masters Students<br />
Eren Zink, Uppsala University<br />
This panel is an opportunity for Master Degree students in anthropology, ethnology<br />
and other closely related disciplines to present and discuss their own ethnographic<br />
fieldwork and research findings. If students so choose, they are also welcome to<br />
reflect upon and discuss the opportunities and challenges that are particular to<br />
integrating anthropological fieldwork into Masters level studies, and/or how university<br />
departments might further facilitate students’ fieldwork engagements<br />
12. Masters of Engagement (2): Putting Anthropology to Work<br />
Eren Zink, Uppsala University<br />
Not least during slow economic times, students of anthropology at all levels of<br />
education ask themselves how they can put their degree to work. This session<br />
highlights issues that are particularly relevant for current and recent students of<br />
anthropology, ethnology and other closely related disciplines that intend to pursue a<br />
career outside of the university system. The panel highlights the experiences of<br />
engaged individuals that are putting their degrees in anthropology, ethnology and<br />
other closely related fields, to work in the private and public sectors. Panel<br />
participants are encouraged to present their own experience of using anthropology<br />
and/or ethnographic methods in the workplace. Presenters will highlight a range of<br />
issues relevant to anthropology in the workplace that are of both practical and<br />
theoretical importance. How do the perspectives and skills acquired during one’s<br />
9
academic training relate to one’s professional activities In what ways is an<br />
anthropological training compatible with the workplace, and what alternative ways of<br />
knowing and working does one learn on the job As a newly graduated (or soon to<br />
graduate) student of anthropology, what strategies can one use to put one’s degree to<br />
work How might universities further support students to find opportunities to put<br />
their degrees to work<br />
10