1JZGauQ
1JZGauQ
1JZGauQ
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
AN ARCHAEOLOGY OF THE IRON CURTAIN<br />
existerar, vilket gör den kronologiskt avgränsade tiden mindre intressant.<br />
Laurent Olivier (2004) har påpekat att arkeologins starka beroende av<br />
historieskrivningen är problematisk. Han menar att vi måste börja se de<br />
objekt och platser som vi studerar som mer fragmentariska, och i den<br />
bemärkelsen mer lika minnen än narrativa berättelser. I studieområdena är<br />
det tydligt hur olika tidsavsnitt blandas genom att tingen återaktiveras,<br />
rekontextualiseras och återvinns. Samma beståndsdelar av vad som en gång<br />
var ett medeltida kloster har genom historien använts av munkar, soldater<br />
och turister. Samma stigar har nötts av olika människor under olika perioder.<br />
I det avslutande kapitlet diskuterar jag också samtidsarkeologin från ett<br />
mer metodologisk perspektiv. Undersökningar av mer recenta material<br />
brukar inte ha samma fokus på utgrävning som andra arkeologiska undersökningar.<br />
Man arbetar helt enkelt med mer ytligt belägna lämningar.<br />
Rodney Harrison (2011) har argumenterat för att den gängse arkeologins<br />
fokus på djup, och synen på det förflutna som något dött och begravet,<br />
skapar ett mentalt avstånd mellan det förflutna och samtiden. Han föreslår<br />
att man istället ska visualisera det förflutna som olika närvarande ytor, och<br />
se det förflutna som del av samtiden.<br />
Laura McAtackney (2008), Rodney Harrison (2011) och Paul Graves-<br />
Brown (2011) har alla ifrågasatt varför arkeologin är så förknippad med<br />
utgrävning som metod, och varför andra metoder generellt anses mindre<br />
tillförlitliga. Samtidigt finns det en viss osäkerhet för giltigheten av de alternativa<br />
metoder som används inom samtidsarkeologin. En metod som används<br />
flitigt inom studiet av mer samtida lämningar är inventering. Traditionellt<br />
sätt har inventering sätts som något preliminärt – inte minst som<br />
förberedelser inför utgrävning – och inte som en giltig metod i sig själv. Detta<br />
blev också tydligt när jag ställde frågan om vad en inventering är på<br />
Contemporary and Historical Archaeology in Theorys forum (McWilliams<br />
2012), där svaren blev väldigt varierande.<br />
Jag har i min studie använt ett reflexivt förhållningssätt för att pröva<br />
några av de metoder som är vanliga inom samtidsarkeologin. Jag har<br />
diskuterat det nära förhållandet mellan samtidsarkeologin och dess granndiscipliner,<br />
främst etnologi och historia. Att röra sig i gränsområdena<br />
mellan olika vetenskaper kan vara en tillgång, då olika material och källor<br />
kan ge olika information och belysa olika aspekter. Samtidigt finns det en<br />
risk att just sådana gränsområden inte tas i anspråk av forskningen, eller att<br />
forskningen inte drar nytta av den mångfalden av källor och metoder som<br />
står till buds. Anders Andrén (1998) har i en diskussion om skillnaderna<br />
mellan materiella och skriftliga källor varnat för det han kallar ”mellanrum-<br />
224