1JZGauQ

SAMMANFATTNING
komst och kunskapsförmedling kring Berlinmuren och kalla kriget i stort.
Dessa har inte sällan skapat debatt, då det finns skiftande uppfattningar om
hur de borde se ut och vad de borde representera.
Att det finns olika perspektiv på muren och dess historia är inte minst
tydligt i de två museer som handlar om just Berlinmuren, men som presenterar
två ganska olika berättelser. Gedenkstätte Berliner Mauer är ett
kunskapsmuseum som bygger på och förmedlar forskning om muren och
dess historiska sammanhang. Haus am Checkpoint Charlie är istället mer
fokuserat på upplevelse, och utgår från den idé av järnridån och av Berlinmuren
som framhävts av media, populärkultur och till viss del den litteratur
som finns om perioden (som diskuterats i kapitel två).
Fallstudie 1: den italiensk/slovenska gränsen
Kapitel fyra är en redogörelse för det fältarbete, som utfördes vid gränsen
mellan Italien och Slovenien 2008 och 2011. Att studera denna gräns blev
en viktig del av förståelsen av vilken betydelse lokalsamhället lägger i
begreppet järnridå och vilka egenskaper som ansågs vara centrala. Kommentarer
som ”Det var en del av järnridån för de var kommunister på den
andra sidan och kapitalister på denna” eller ”Detta var aldrig en del av järnridån
för att det gick att ta sig över” hjälpte till att synliggöra allmänna
uppfattningar om vad järnridån var och inte var, hur den definierades och
hur den upplevdes på plats.
Det primära syftet med fältstudien var att skapa en bättre bild av hur
gränsen sett ut under kalla kriget och hur den ser ut idag. Under det första
fältarbetet (2008) undersöktes översiktligt gränserna mellan Italien/Slovenien
och Österrike/Slovenien. Det andra fältarbetet (2011) fokuserade mer i
detalj på ett område i och runt städerna Gorizia (i Italien) och Nova Gorica
(i Slovenien). Dessa städer växte fram bredvid varandra som en konsekvens
av den nya gräns som efter andra världskriget drogs mellan Italien och
forna Jugoslavien. Den stad som tidigare funnits här, Gorizia på italienska
och Gorica på slovenska, hamnade nu helt inom italienskt territorium,
medan stora delar av det odlingslandskap som försåg staden med mat hamnade
i Jugoslavien. På den jugoslaviska sidan anlades snart ett nytt Gorica,
Nova Gorica, för att skapa ett nytt centrum för det omkringliggande
området.
Gränserna i det aktuella området har ändrats åtskilliga gånger under det
senaste århundradet. Området har tillhört både Österrike, Italien, Jugoslavien
och Slovenien. Efter andra världskriget reviderades gränsen av de
allierade och en kommission fick i uppdrag att utföra arbetet med att staka
219