1JZGauQ
1JZGauQ
1JZGauQ
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
AN ARCHAEOLOGY OF THE IRON CURTAIN<br />
lades i media, politisk retorik, populärkultur och litteraturen påverkade<br />
alltså inte bara förståelsen av Berlinmuren själv, utan i förlängningen också<br />
bilden av järnridån. Förståelsen för hur denna barriär och andra militariserade<br />
gränser genom Europa fungerade har till stor del gett vika för den<br />
metaforiska, mer stereotypa bilden av Berlinmuren, med dess betongväggar,<br />
taggtråd och vakttorn.<br />
Berlinmurens materialitet<br />
Eftersom Berlinmuren är så central i den rådande idén om järnridån finns<br />
det anledning att uppehålla sig lite vid dess materialitet och historia. I<br />
kapitel tre beskrivs översiktligt den historiska bakgrunden och de fysiska<br />
lämningarna av muren, som de ser ut idag. Beskrivningarna och diskussionerna<br />
om murens materialitet bygger dels på egna observationer, gjorda<br />
under två besök i Berlin, dels på de arkeologiska undersökningar som gjorts<br />
vid Brandenburgh Tekniska Universitet i Cottbus, Tyskland (Klausmeier<br />
och Schmidt 2004).<br />
Trots att stora delar av Berlinmuren revs under tidigt 1990-tal är den<br />
fortfarande ett högst närvarande minnesmärke i staden idag. Muren gör sig<br />
inte bara gällande i de lämningar som finns kvar, utan också genom ett omfattande<br />
minnesarbete som kommer till uttryck i form av museer, minnesplatser<br />
och olika slags installationer. Den forna muren kastar också skuggor<br />
i staden genom de tomrum som den efterlämnat; platser där gränsens infrastruktur<br />
rivits och fortfarande inte ersatts med något nytt. Frågan om<br />
murens värde som kulturarv och hur det historiska minnet av den ska<br />
bevaras har varit omdiskuterat sedan 1989, när berlinborna själva började<br />
riva ner den framför världspressens kameror.<br />
Under 1990–1991 gjordes stora ansträngningar för att utplåna muren,<br />
och en hel del av dess infrastruktur revs. Mycket av det som brukar ses som<br />
själva muren, det vill säga de betongväggar som sträckte sig igenom stadslandskapet,<br />
är numera borttaget. Ändå finns det många fysiska lämningar<br />
av muren kvar. Några av betongväggarna har återanvänts som konstinstallationer<br />
både i och utanför Berlin. Det finns också mindre uppmärksammade<br />
betongväggspartier – företrädesvis sådana som vette mot öst – som helt<br />
enkelt blivit kvar. Andra spår av murens infrastruktur är till exempel<br />
vakttorn, belysning och stora öppna områden som ännu inte bebyggts.<br />
Upplevelserna av Berlinmuren under kalla kriget var högst varierande<br />
mellan olika människor. Efter murens fall blev det tydligt att det rådde<br />
delade meningar om hur dess kvarlevor och det historiska minnet runt<br />
dessa skulle hanteras. I Berlin finns det idag flera minnesmärken för håg-<br />
218