1JZGauQ

More documents

Recommendations

Info

SAMMANFATTNING En fysisk metafor I kapitel två diskuterar jag hur uttrycket järnridån har vuxit fram. Från att ha varit ett fysiskt skydd som förhindrade att bränder spreds på teatrarna i London under 1800-talet har det utvecklats till att åsyfta något helt annat. Under första världskriget användes begreppet för att poängtera skiljelinjerna och motsättningarna mellan de stridande sidorna. Under och efter andra världskriget blev uttrycket en metafor för de växande klyftorna mellan de allierade. Winston Churchill omnämnande av järnridån i sitt tal i Missouri i USA 1946 banade väg för en bred spridning av uttrycket. Rent fysiskt växte de militariserade gränserna i Europa fram efter andra världskriget. Sedan Tyskland delats upp stegrades spänningarna i gränszonerna, framför allt mellan de västallierade (USA, Storbritannien och Frankrike) och Sovjetunionen. Motsättningarna mellan de olika sidorna ökade, samtidigt som svarthandel, olagliga övergångar och våld gjorde det allt svårare att upprätthålla lugnet i gränsområdena. För att få bättre kontroll började snart både öst- och västmakterna att bygga barriärer (Sheffer 2008:91). Bland lokalbefolkningen fanns det ett visst stöd för dessa barriärer, eftersom de tillsammans med militära sanktioner skapade stabilitet i gränsområdena. Barriärerna fick generellt sätt inte mycket uppmärksamhet i medierna, eftersom de till viss del följde tidigare gränser och uppdelningar och dessutom var relativt gömda för insyn. När Berlinmuren började byggas 1961 var däremot medias och befolkningens reaktioner mycket starka. Trots att man var medveten om de militära gränser som växt fram både i Tyskland och längs med andra gränser genom Europa, så framstod denna barriär i en annan dager. Med byggandet av Berlinmuren klövs en tidigare homogen stad itu, och delningen mellan öst och väst blev väldigt påtaglig. I Berlin kunde man till och med röra vid muren! I väst blev muren en viktig symbol för östblockets förtryck och en ofta använd referens i retoriken mot kalla kriget. Den användes bland annat som bakgrund vid den amerikanske presidenten Ronald Reagans tal i Berlin 1987. I östblocket hyllades istället barriären – åtminstone i den offentliga retoriken – som en antifascistisk skyddsvall. Det var inte bara i media och politik som Berlinmuren gjorde sig känd som en symbol för kalla krigets delning. Genom musik, film och skönlitteratur (och då i synnerhet i spiongenren, som fick stort genomslag under 1960-talet), smög den sig också in i populärkulturen. Järnridån och Berlinmuren blev allt mer sammanlänkade i det allmänna medvetandet, och till slut sågs de nästan som synonyma. De skildringar av muren som förmed- 217
AN ARCHAEOLOGY OF THE IRON CURTAIN lades i media, politisk retorik, populärkultur och litteraturen påverkade alltså inte bara förståelsen av Berlinmuren själv, utan i förlängningen också bilden av järnridån. Förståelsen för hur denna barriär och andra militariserade gränser genom Europa fungerade har till stor del gett vika för den metaforiska, mer stereotypa bilden av Berlinmuren, med dess betongväggar, taggtråd och vakttorn. Berlinmurens materialitet Eftersom Berlinmuren är så central i den rådande idén om järnridån finns det anledning att uppehålla sig lite vid dess materialitet och historia. I kapitel tre beskrivs översiktligt den historiska bakgrunden och de fysiska lämningarna av muren, som de ser ut idag. Beskrivningarna och diskussionerna om murens materialitet bygger dels på egna observationer, gjorda under två besök i Berlin, dels på de arkeologiska undersökningar som gjorts vid Brandenburgh Tekniska Universitet i Cottbus, Tyskland (Klausmeier och Schmidt 2004). Trots att stora delar av Berlinmuren revs under tidigt 1990-tal är den fortfarande ett högst närvarande minnesmärke i staden idag. Muren gör sig inte bara gällande i de lämningar som finns kvar, utan också genom ett omfattande minnesarbete som kommer till uttryck i form av museer, minnesplatser och olika slags installationer. Den forna muren kastar också skuggor i staden genom de tomrum som den efterlämnat; platser där gränsens infrastruktur rivits och fortfarande inte ersatts med något nytt. Frågan om murens värde som kulturarv och hur det historiska minnet av den ska bevaras har varit omdiskuterat sedan 1989, när berlinborna själva började riva ner den framför världspressens kameror. Under 1990–1991 gjordes stora ansträngningar för att utplåna muren, och en hel del av dess infrastruktur revs. Mycket av det som brukar ses som själva muren, det vill säga de betongväggar som sträckte sig igenom stadslandskapet, är numera borttaget. Ändå finns det många fysiska lämningar av muren kvar. Några av betongväggarna har återanvänts som konstinstallationer både i och utanför Berlin. Det finns också mindre uppmärksammade betongväggspartier – företrädesvis sådana som vette mot öst – som helt enkelt blivit kvar. Andra spår av murens infrastruktur är till exempel vakttorn, belysning och stora öppna områden som ännu inte bebyggts. Upplevelserna av Berlinmuren under kalla kriget var högst varierande mellan olika människor. Efter murens fall blev det tydligt att det rådde delade meningar om hur dess kvarlevor och det historiska minnet runt dessa skulle hanteras. I Berlin finns det idag flera minnesmärken för håg- 218
Page 1 and 2:
An Archaeology of the Iron Curtain
Page 4 and 5:
An Archaeology of the Iron Curtain
Page 8 and 9:
Contents Acknowledgements 11 CHAPTE
Page 10:
The end of a journey 212 Sammanfatt
Page 13 and 14:
AN ARCHAEOLOGY OF THE IRON CURTAIN
Page 16 and 17:
CHAPTER 1 Introduction Standing on
Page 18 and 19:
1: INTRODUCTION carried out of the
Page 20 and 21:
1: INTRODUCTION they may be… It i
Page 22 and 23:
1: INTRODUCTION where the observer
Page 24 and 25:
1: INTRODUCTION former Iron Curtain
Page 26 and 27:
1: INTRODUCTION criticism from othe
Page 28 and 29:
1: INTRODUCTION itioned somewhere i
Page 30 and 31:
1: INTRODUCTION World War II dividi
Page 32 and 33:
CHAPTER 2 A physical metaphor Concr
Page 34 and 35:
2: A PHYSICAL METAPHOR established
Page 36 and 37:
2: A PHYSICAL METAPHOR The changing
Page 38 and 39:
2: A PHYSICAL METAPHOR the events t
Page 40 and 41:
2: A PHYSICAL METAPHOR As time has
Page 42 and 43:
2: A PHYSICAL METAPHOR highly influ
Page 44:
2: A PHYSICAL METAPHOR popular idea
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Figure 16: Postcard of the newly op
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
402 Kojsko Hum 402 THE OSIM
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Figure 50: Map demonstrating the bo
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 128 and 129:
CHAPTER 5 Case Study 2 The Czech/Au
Page 130 and 131:
5: CASE STUDY 2: THE CZECH/AUSTRIAN
Page 132 and 133:
Figure 55: Bunker near the crossing
Page 134 and 135:
Figure 59: Military map from 1980 o
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
Page 160 and 161:
Figure 77-78: Painting inside the f
Page 162 and 163:
Page 164 and 165:
Page 166 and 167:
Page 168 and 169: 5: CASE STUDY 2: THE CZECH/AUSTRIAN
Page 188 and 189: CHAPTER 6 An archaeology of the Iro
Page 190 and 191: 6: AN ARCHAEOLOGY OF THE IRON CURTA
Page 204 and 205: Figure 102: Fence and Watch Tower a
Page 216 and 217: Sammanfattning (Summary in Swedish)
Page 220 and 221: SAMMANFATTNING komst och kunskapsf
Page 222 and 223: SAMMANFATTNING Fältstudier av läm
Page 224 and 225: SAMMANFATTNING som försöker ta si
Page 226: SAMMANFATTNING mets dilemma”. Han
Page 229 and 230: AN ARCHAEOLOGY OF THE IRON CURTAIN
Page 242 and 243: Södertörn Doctoral Dissertations
Page 244 and 245: 33. Sofie Bedford, Islamic activism
Page 246 and 247: 67. Anne Kaun, Civic Experiences an
Page 248 and 249: Stockholm Studies in Archaeology Se
Page 250 and 251: 29. LINDGREN, Christina. 2004. Män
Page 252: The Iron Curtain was seen as the di
show all

1JZGauQ

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?