1JZGauQ

More documents

Recommendations

Info

Sammanfattning (Summary in Swedish) Ett vanligt förekommande uttryck i diskussioner om kalla kriget är begreppet ”järnridå”. Man talar om läget ”bakom järnridån” eller vad som hände ”efter järnridåns fall”. Men vad är det egentligen man menar när man använder sig av denna liknelse I ett berömt tal från 1946 beskrev Winston Churchill hur en järnridå sänkts över den europeiska kontinenten, från Stettin vid Östersjön till Trieste vid Adriatiska havet (Wright 2007:43). Detta uttalande har bildat utgångspunkt för avhandlingens fokus: att undersöka de materiella lämningarna längs de forna militariserade gränserna genom Europa. Med undantag av den inre tyska gränsen, och då i synnerhet Berlinmuren, är dessa lämningar ett i stort sätt outforskat område i tidigare forskning och litteratur. Syftet med avhandlingen är att utforska vad de fysiska spåren av järnridån kan berätta, och vad dessa lämningar betyder eller har betytt för människor i dess närhet. I undersökningen jämförs också de materiella spåren av järnridån med de idémässiga föreställningar om järnridån som växte fram i väst under kalla kriget. Hur förhåller sig metaforen järnridån till den fysiska järnridån Är det samma historia som återspeglas En annan fråga som behandlas i avhandlingen är järnridåns status som kulturarv. Med tiden har många av lämningarna längs den forna militariserade gränsen omförhandlats, och på flera platser har miljöerna redan etablerats som obestridliga kulturarv. Men det finns också platser där det anses uteslutet att betrakta järnridåns lämningar som kulturarv. Vad är det för kulturarvsprocesser som pågår Vad är det som påverkar hur detta kulturarv skapas Ett annat syfte med studien är att bidra till den fortgående diskussionen om samtidsarkeologisk metodutveckling. Inom arkeologiämnet har samtidsarkeologins metodik gjort sig känd som experimentell och nyskapande (Harrison och Schofield 2010:88). Att studera material från senare tid med 215
AN ARCHAEOLOGY OF THE IRON CURTAIN hjälp av arkeologiska metoder har visat sig vara ett bra sätt att utvärdera och utveckla den arkeologiska verktygslådan. Samtidsarkeologins något annorlunda utkikspunkt har även lett till nya arkeologiska perspektiv och omprövning av vissa arkeologiska tankeaxiom. Rodney Harrison (2011) har diskuterat de nära sambanden mellan arkeologi och utgrävning och visat hur detta grundlagt en förståelse av det förflutna som något som är dolt, isolerat och överlagrat av senare epoker. Han menar att vi behöver skifta fokus, och i stället för att fokusera på djup tänka på de arkeologiska spåren som olika ytor, som alla utgör en del av vår samtid och befinner sig i samspel med varandra. Att erkänna det förflutna som en del av samtiden och studera det som något som finns här och nu ligger också i linje med Laurent Oliviers betonande av att vi borde se arkeologi mindre som narrativ historieskrivning och mer som minnesfragment, som konstant skapas och omskapas (Olivier 2004:209–211). För att utforska dessa perspektiv och för att förstå hur järnridåns platser utvecklats och hur de ser ut idag har jag vänt mig till tingen. Bjørnar Olsen (2003, 2010) har framhållit att tidigare arkeologisk forskning sällan sett föremål som betydande i sig själva, utan snarare betraktat dem som representationer för något annat. Min föresats är istället att undersöka vad vi kan förstå utifrån lämningarna i sig själva. Som hjälp i detta arbete har jag använt Actor Network Theory (ANT). Nätverksteori erbjuder ett bra ramverk för att synliggöra såväl människor som ting som aktiva och skapande, och tydliggöra relationer dem emellan. Arkeologiska studier som ligger närmare vår egen tid tenderar att hamna i en gråzon mellan discipliner som till exempel etnologi, historia, konsthistoria, antropologi och kulturgeografi. Människors berättelser vävs ihop med det materiella på ett sätt som gör det svårt att separera de olika källmaterialen från varandra och som ställer nya krav på valet av metod. Att materiella lämningar och människors berättelser är tätt sammanflätade och snudd på förutsätter varandra framgick med all tydlighet i samband med mina intervjuer och fältstudier. För att nå dessa berättelser krävdes ett reflexivt förhållningssätt, där man måste vara flexibel och beredd att anpassa sig, men samtidigt vara erfaren nog att avgöra vilken metod som är bäst i de olika situationerna. Jag har huvudsakligen använt mig av arkeologiska metoder, framför allt inventering, tillsammans med mer etnologiska metoder och förhållningssätt. 216
Page 1 and 2:
An Archaeology of the Iron Curtain
Page 4 and 5:
An Archaeology of the Iron Curtain
Page 8 and 9:
Contents Acknowledgements 11 CHAPTE
Page 10:
The end of a journey 212 Sammanfatt
Page 13 and 14:
AN ARCHAEOLOGY OF THE IRON CURTAIN
Page 16 and 17:
CHAPTER 1 Introduction Standing on
Page 18 and 19:
1: INTRODUCTION carried out of the
Page 20 and 21:
1: INTRODUCTION they may be… It i
Page 22 and 23:
1: INTRODUCTION where the observer
Page 24 and 25:
1: INTRODUCTION former Iron Curtain
Page 26 and 27:
1: INTRODUCTION criticism from othe
Page 28 and 29:
1: INTRODUCTION itioned somewhere i
Page 30 and 31:
1: INTRODUCTION World War II dividi
Page 32 and 33:
CHAPTER 2 A physical metaphor Concr
Page 34 and 35:
2: A PHYSICAL METAPHOR established
Page 36 and 37:
2: A PHYSICAL METAPHOR The changing
Page 38 and 39:
2: A PHYSICAL METAPHOR the events t
Page 40 and 41:
2: A PHYSICAL METAPHOR As time has
Page 42 and 43:
2: A PHYSICAL METAPHOR highly influ
Page 44:
2: A PHYSICAL METAPHOR popular idea
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Figure 16: Postcard of the newly op
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
402 Kojsko Hum 402 THE OSIM
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Figure 50: Map demonstrating the bo
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 128 and 129:
CHAPTER 5 Case Study 2 The Czech/Au
Page 130 and 131:
5: CASE STUDY 2: THE CZECH/AUSTRIAN
Page 132 and 133:
Figure 55: Bunker near the crossing
Page 134 and 135:
Figure 59: Military map from 1980 o
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
Page 160 and 161:
Figure 77-78: Painting inside the f
Page 162 and 163:
Page 164 and 165:
Page 166 and 167: 5: CASE STUDY 2: THE CZECH/AUSTRIAN
Page 188 and 189: CHAPTER 6 An archaeology of the Iro
Page 190 and 191: 6: AN ARCHAEOLOGY OF THE IRON CURTA
Page 204 and 205: Figure 102: Fence and Watch Tower a
Page 218 and 219: SAMMANFATTNING En fysisk metafor I
Page 220 and 221: SAMMANFATTNING komst och kunskapsf
Page 222 and 223: SAMMANFATTNING Fältstudier av läm
Page 224 and 225: SAMMANFATTNING som försöker ta si
Page 226: SAMMANFATTNING mets dilemma”. Han
Page 229 and 230: AN ARCHAEOLOGY OF THE IRON CURTAIN
Page 242 and 243: Södertörn Doctoral Dissertations
Page 244 and 245: 33. Sofie Bedford, Islamic activism
Page 246 and 247: 67. Anne Kaun, Civic Experiences an
Page 248 and 249: Stockholm Studies in Archaeology Se
Page 250 and 251: 29. LINDGREN, Christina. 2004. Män
Page 252: The Iron Curtain was seen as the di
show all

1JZGauQ

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?