Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
I<br />
<strong>Joseph</strong> <strong>Haydr</strong> I <strong>Plano</strong> <strong>Sc</strong>..-----<br />
The 1960 and 2007 recordings
Ian3 Leygraf, 196<br />
histariska Muse
About the recordings<br />
dB Productions has previously bd the great<br />
trust and honour of releasing Ham Leygrafs<br />
monumental rewrdings of Mozarfs complete<br />
piano matas (dBCD75-79, dBCDIO8) and all<br />
of Debussy's peludes for piano (dBCD107). The<br />
Debussy album was quite rightly nominated for a<br />
Swedish Grammis Award last year in the category<br />
"Classical Solo of the Year'.<br />
Naturally, I was very<br />
interested when Hans told me of his old, 1 BBO radio<br />
mrditqs of <strong>Joseph</strong> Haydn's piano sonatas. Copies<br />
were ordered from the Swedih Broadcasting<br />
Corporation's arahlve and - as I eqxcted - I entered<br />
a fantastic world when I loaded the first CD-R into<br />
the player. Despite the obvious nobe on thew<br />
almost 50 year~ld rmrdings thew was no dwbt<br />
that this was a fabulous musical wasurel 50 we<br />
immediately began to ewlore the possiblltties of<br />
releasing this material as soon ai possible, despite<br />
dB Productions' already tight relexe xhedule.<br />
It was not long, however, before Hans Lqgraf,<br />
mepltulaus and selfsrldpltal as he Is, reallzed that<br />
he w l d like to re-record the fast sonatas. I saw<br />
of murw the possibilities and the uniqueness of<br />
a prdudion which allows the listener to feel -<br />
wkhout exaggerating - the wlng-strokes of history,<br />
even if new recording wwld delay the proid.<br />
I was also slightly worried. I had no doubt that<br />
Om lnspalnlngarna<br />
dB Produalonr har ddlgare fitt da nora<br />
fbrdet 0th aran an ge ut Ham Leygrafs<br />
monumertala inspelningar av Mmarts amtllga<br />
pianosonater, ramt Debussyys alla preludier f6r<br />
piano. IDehssy-CDn, dBCD107, nminerader<br />
f6r Ivrigt, med ratta, till en Gramrnis ferra Bret<br />
i kategorin 'Am Klassiska Dlo'). Jag blew<br />
darf8r naturligtvis valdlgt inwesserad nar Haw<br />
berlnade om slna pmla radlolnspelningar<br />
frAn 1960 av Haydns planosmer. Koplci frin<br />
Sveriges Radlos arkiv rkaffades fram 0th - snm<br />
vintat- var deten fantanirkvlrld som dppnades<br />
nar jag lade den f6rsta rkivan i CD-rpelaren.<br />
Tmu dn patagliga bruset p4 der5a nlstan 50<br />
Ir prnla upptagningar, var dei etngen tvckan om<br />
art det hlr var Mga om en stor rnusikskattl Vi<br />
bbrlade dlrfar genxt sklw pi mlljllghetema att<br />
snarast ge ut dma material, trots dE Produalonr<br />
prerrsde utplvninwlan.<br />
Det driijde d ~ inte k linge fbnln Hans Leygraf,<br />
naqgrann xh sjilukritirk rom han ar, Insag<br />
att han gdrna ville spela in de rista sonata<br />
pi nytt, lag dg ~turligtvis mbjlighm<br />
bch det unika i en utglva dur Nsnaren, utan<br />
an Bverdrlua, kan kanna hktorienr vlngslag.<br />
Jag kande dock en viss om. Atl Lpygraf var en<br />
lysande pianist och muriker annu vld 87 An<br />
llkr var jag ju medueten om, eftrr atf ha njuWt
Leygraf, at 87, was still a brilliant live pianist and<br />
musician, having enjoyed his pwfomna at a<br />
couple of conceltr during his most recent tour of<br />
Sweden. But how would he pwform in front of the<br />
micmphonps?<br />
My wonies were thoroughly unjustified. The<br />
rwding sessions with Hans Leyqraf w e a joy<br />
and an unhpthble experience. At thesame rime.<br />
it was a healthy reminder for a music pwducerthat<br />
if is amally the musician who 'gets the job he'<br />
through praaice and preparation. Today, young<br />
musicians are often spoiled by the pomibilitks of<br />
fixing evetything in the ding process. Sometimes<br />
tky do not even bother to play the whole piace<br />
right through from bqinning to the end. In Hans<br />
Leygmfs case the prdern was raher the ~ i t e .<br />
On several mrrsions, alter p m almt<br />
luminous, tdker of cnrnplete sonata mowmenis,<br />
I had m explain to Hans that 'sure, I agree, you<br />
played unimpeachably, but it might be a@ idea<br />
to do at least one reserve take, in case there should<br />
be a technkal problem with the audio tape...'. 50.<br />
with a sigh of resignation, he would sit h n at the<br />
piano again: 'OK. I guess I'll play it once more. But<br />
it WAS m...".<br />
When I mded Hans Leygraf in February and<br />
April 2007,l was abut as old as Leygraf was when<br />
he m& his Haydn mrdings in 1960, when i was<br />
not yet born, llisis ~turally adinyingperspectiw.<br />
av bnr muriwrande +id ett par bnrerter under<br />
hanr swrarte bml i Swerige. Men hur iulle det<br />
gi atl spela Kor mikmfonwna?<br />
lag ha& d ~ inte k Iwhvt nroa rnig.<br />
lmpelningsarbera rned Hans Lqgral blev en<br />
fwd och ett mlme f6r l i och jilmtidigt en<br />
nynig p3mlnnelre fiw en murikphent att<br />
det faktirkt ir rnmikern sm zRa 'Nra jobbet'<br />
genom att vara d l fiwbed. Oagens unga<br />
muikerirofla ftakiimdadatt 'At g.31 mt<br />
fixa wid redgeringen", &I berntdar slg lbld<br />
ink em at spela in Ma stytlrep frAn Wrjan rill<br />
slut. I Ham Leygrah fall var pmbW rraran<br />
da nmvanda; jag fick vid Rera tillfilm, efter<br />
perfekta, nastan rjiklpand! hela tagningar<br />
au ronatsater, lrklara fir Wns att "visst jag<br />
haller med der var oamastrg @at men det<br />
kanske tun& vara bra an gBra atrnlnsme<br />
en rerenrtagnlng, om da t ex. skulle MI<br />
nigw teknlskt fel lju&anrkt..'. Vawd han<br />
reclgnent ruckade och satte sig wd Rygeln igen:<br />
'Ok, jag rpzlar det vil en gang till dB. Men &t<br />
varju bra..'.<br />
Nir jag spebde in Hans leygraf i februari och<br />
april 2007 var jag lika ganrnal scm Waf var<br />
nir han gjorde slna Haydn-Inspelfingar 1960,<br />
dl jag alld lnte era var fhdd. Det Ir givetvir etl<br />
hlvlande perspekliv. la(l hoppas att jag nirjag<br />
ar 87 (om jag lwer 51 linge ...I har aminstone<br />
eu bdiikdel av dm energi, vitalitet, humm o h
I can only hope that when I am 87 (if I live tong<br />
enough ... ) I have at lext a fraction of the energy,<br />
vitality, humour and boyihnss Ham Leygraf still<br />
has today!<br />
The selected Haydn sonatas<br />
Erik Nilswn<br />
Evwy era of art develop a5 a namral continurttion<br />
of, and in conscious oppmition to, dd patterns<br />
and ideak. When we talk of "dassical rnuic', it<br />
can be regarded as the musical siyle that reached<br />
its absdute perktion in the late 18th cmtuw<br />
with Haydn and Mozalt The demarcation from<br />
the baroque with its stylized dance movements<br />
is sjgnficant - new forms and mrnbinatiom in a<br />
never ending experimerrtation of musicians and<br />
mnp~ers, filled with lnwntiw joy. The heavy<br />
grauity of the baroque style was replaced by<br />
grace, sensit~ty, harm and clarity -the so-called<br />
emotwnal and gallant style following the passion<br />
faith of ~e time. Music shwld move and absorb1<br />
The mata form with in comasting elementr,<br />
enposition, development and recapitulation became<br />
the norm. The symphmy, the cyclic orchestra form,<br />
b@ns itr bmlnatlng influence In the middle<br />
of the centuly. Vienna bemmes rhe hvb of this<br />
woluticxl although impukes from other sources are<br />
important not least from Bohemia and Italy.<br />
det pojksinne, som Hans Leygraf fwrfarande<br />
besitter ldagl<br />
Erik NIlmn<br />
De utvalda Haydn-wnaterna<br />
Vade stilepok inom konsterna har lrtvetkbts<br />
i naturlig fortslttning o h i rnedveten<br />
opprition mot gamla minster och ideal.<br />
Talar vi om klassisk musik kan dirmed avses<br />
den musikal~ska stil som nadde sin absoluta<br />
fullbnrdan under da senare 17M-talet med<br />
Haydn och Mozart.Awgrlnmlngen mot ba&n<br />
med dess stilisemde damser ir marhot, nya<br />
former DE~ nya kombinationer i ett oindligt<br />
experirnenterande av rnusikw och kcmittare,<br />
fyllda au elementar upptaclrarglidje, De Wnga<br />
o h gravitetiska rtildragen i barodten avlriser<br />
au da gracih, sinnllga, Ilkvarda od-t khra,<br />
den d kallade klnclosamma ~h galanta stilen<br />
enligt den da radande affekdlran. Musilren<br />
rlollle riira ach engagera! Sonatformen med dess<br />
kontrasterandeelernent exporition. gemrnflldng<br />
och repetitionsdd. blir normgivande. 5ymfonin,<br />
den cyklislra orkesterformen, inleder slit<br />
dominerande inflytande i rniften av reklet Wlen<br />
blir navet i dmna utveckliq Iwn om impulrer<br />
frin andra hall Br ulrentliga, inte minst frln<br />
B6hrnen och Italien.<br />
En synnerlig@n betydande mll I utvecklingen
The famous orchestra of Mannheim, under the<br />
Eohemian Johan Starnib and his sons Carl and<br />
Anton, played a cluclal part in the development of<br />
the new style from the 17% and for many decades<br />
to mme. Mozart's dwotion to the orchestla and<br />
fts musicians, among which he had personal<br />
compmer friinds, is ckar in letten to his father<br />
Impold in 1777: '... with one word: irr I love<br />
Mannheim, Mannheirn also lwes me.". Tern such<br />
"Mannheim crescendo' (a fxt dynarnicinwase<br />
from pianissimo to forte) and 'Mannheirn rockets"<br />
(bid figures with rapid, upward mwementr)?<br />
broken hwds, clear ernphas~ on a second theme<br />
and development pa% and the independent<br />
6 elaboration of horns and h i n d were new<br />
ideas that became imponant for central Europe's<br />
mwlcal evolution. Dynamic-expressiw qulckslhw<br />
flexibtli wkh competent rnmicians and composers<br />
mmibuted to the high esteem of the Mannheim<br />
orchesea at that time. Unfwtunately thisorchestra,<br />
origlnafly musically healthy and full of experimental<br />
lust kame stale with artificial attitudes. Leopold<br />
Mozart writes already In 1777 in a letter to his son<br />
of the "shallow Mannheim style".<br />
<strong>Joseph</strong> Haydn was born during thls exiting<br />
period of transition between barque and<br />
clzssicnm. From a young age he had to earn his<br />
living as a pradising entertainment musician in<br />
Vienna, At the age of 27, he was employed as<br />
w den nya nllen fran 1750-talet och Rera<br />
decennler framat spefade den Kmda orkestwn<br />
1 Mannheim under ledning av Whmaren Iohann<br />
Starnib och hanr sene1 Carl och AnMn. Mozam<br />
helhjurtede qagmng i ~ t e och m dPss<br />
musiker, bland vllka han ha& personliga<br />
tonsanarvinner frarngar klan av nagra brw<br />
till fader Leopold 1777: '. .. med ett ord: som jag<br />
llskar Mannheim, llskar ockri Mannheim mig."<br />
Termer som empekis 'Mannheirncrercendo"<br />
(fdn pianissimo till forte i snabb stegring) o h<br />
'Mannheimraketer' (h-eklangsfigurer I hastlgi<br />
upphtgaende mrehe), bnnna aclmrd, markant<br />
behing avetr andra tema 0th genomfdrlngrdel,<br />
rjilvstlndlg utveckllng avhornorhtrlblAsarevar<br />
nya 1&r $om flck p3tagllg resonam i mwikens<br />
utveckllng 1 Centraleuropa. Dynamisk-qrdv<br />
kvldtsilverrdrli~het med dickliga musiker ~h<br />
tonritkre bidmg till an just Mannheimorkertern<br />
kom att Btnjuta higt anseande vld denraa old,<br />
tyvinkomdennauqrungl~t runt murlkantirka<br />
~h expwlmemglada orkener att rtelna i<br />
fbrkonstlade attityder, Leopnld Mozart petalar i<br />
at brw tlll sonen redan 1777 'den fnrllackade<br />
Mannhelmnllen.'<br />
Haydn flMdes under denna spannande<br />
brytningstid mllan bard ~h kklclm.<br />
Tidigt blw hen twngen att lrsdja slg som<br />
praktiserande underhlllnlngsmusilrer I Wien o d ~<br />
ehlll vid 27 drs Alder sin Mrsta anrtillning ram
conductor for the fl~t<br />
time by Count Monin of<br />
Bohemia, where he composed his fitst rymphmies.<br />
In 1761 Haydn was appointed vice-conducmr and,<br />
from 1768, first stductw in the Esterhky princely<br />
hwse. The coma of ernplcyment Haydn signed<br />
in 1761 commands the greatest re- fw his<br />
duties: a heavy pragram as leadw of the orchestra<br />
and singers plus the obligation to compose music<br />
for the &stra and the local cpra. He remained<br />
until the death of the musk-lwing Prince Nikolaus<br />
in 1790, who= suwessw dissolved the orchema<br />
but kept its famws anductor and gave him full<br />
freedom to do whatever he wanted.<br />
k a young creative murlcian, Haydn came<br />
inta close contact with Austrian and Hungarian<br />
folk music, which has richly marked many of his<br />
most Imponant compositions. Among the leading<br />
composers of the dme, whose wmpositions Haydn<br />
eagerly studied vm the Viennese Georg Chrkwph<br />
Wagenseil above all (1 715-1777, Errpress Maria<br />
Therera's teacher), as well asMatthia Gmrg Mmn<br />
(1717-1750) and Carl Phillpp Emanuel Bach (1714-<br />
1788). The 'great Bach" of that time was active<br />
as a rather well-paid hargichrdist at Frrdwick the<br />
Greafs In Potsdam in 1738-1768. The gemus<br />
Haydn claimed off~tally hat Carl Phillpp Emanuel's<br />
sonatas had been a rwelatlw to him and that<br />
'thore who know my works must malise h<br />
imrnenwly indebtwl I am m Emanuel Bxhch".<br />
kaperlmlstare tws en grew Morzin i Blhrnen<br />
dir han brnpnerade rina k t a symfvnier.<br />
1761 anstllldes Haydn mm vice, fran 176H som<br />
fiinte kapellminare I-ms furstarna Estehlzy<br />
till 1740 dl den rnusik~lslrande furn Nlkolaus<br />
avled. Hans efterf8lIam upplhte kapellet men<br />
behall sln berBrnde kapellmlnare mminelh<br />
I sln tpnrt md full frihet an ~6ra vad han<br />
ullle. Det anstlllningsbntrakt som Hqch<br />
undertetknade 1761 in$er den djupaste respekl<br />
f6r hans Bligganden: en ktungande hrnhet<br />
mrn Mare fk kapellet o h slngam, dijamte<br />
skyldighet att bmpnera musik fk den lobla<br />
operan och orkestwn.<br />
bm ung utwande murllrw bm Haydn I<br />
mxlebar kontalrt med den drterriklska<br />
och ungerska folkmuslkn, nAgot som<br />
genomgaende satt rika rpdr i htrkilliga av<br />
hans rnera betydandc bmpritbner. Bland de<br />
tonsittan, 5om vid h n a tid var ledande namn<br />
och van kmpositlmer den unge Haydn ivrigt<br />
studerade, b8r frlmrt nlmnas wlenarna Gewg<br />
Chrlstoph Wagensell (1715-17771, kejsarinnan<br />
Marla Thereclar larare, Manhtas Georg Monn<br />
(1717-1750) orh Cad Phlllpp Emanuel Bach<br />
(1714-17881, den "Sore Bath' vld denna td.<br />
fdn 1738 till t768 verkram rom ndgulunda<br />
anstandlgt avldnad ambalr* hm Frdrik den<br />
note i Potsdam. Den geeerh Haydn tilktd<br />
dppet att Carl Phlllpp Emanuels so~tervaritsom
Thwe is no dwbt that Haydn was the majw<br />
spearhead of Vienna classicism that reached its<br />
abwlute perfection dwing the two last d m d ~<br />
of the lSth cemry in him and his 24- ywnger<br />
friend, Mmn. Getting there wm anything but<br />
easy. "1 lived isolated fromthe widerwodd, nobady<br />
around me could make me lose my self-confidenw,<br />
thus I had to bmme original', Haydn once said<br />
with justified pride after his two triumphant tours<br />
!a London.<br />
As with m t of the l%th century car-,<br />
Haydn was exbernely prwhiue. His wolution<br />
through the hinant stylps i5 fascinating: the<br />
symphony, the string quanet, the piano sonab the<br />
piano t~b, the oratory, the ma. Unlike Mozart<br />
whose rnhrty a a composer grew incredibly<br />
fast from wonder child to genius, Haydn's path to<br />
absolute masmy follwved a calm, skdy pace.<br />
His way of working wx also methodial: after<br />
dressing in the morning he went to hi W r d<br />
inmument and started improvising until a new<br />
idea had taken shape and been written down. This<br />
rnethwd of working shows he wly close connection<br />
between irnprwisah, variation and treamwnt on<br />
paper. From the first hesitating trim in the 17505<br />
and 605 to the masferpiews of the 1790% Jwph<br />
Haydn's wwks are one of wstern art murids mcd<br />
excitlng chapte~! Hb wondwful, imrentiw joy also<br />
resulted at timer in a choice of keys that we do<br />
en uppenbareke fir honwn &I an "den sun<br />
kimer mim verk n-&e inse hur oemdrr @a<br />
jag har an mka h n u d Bach Hi'.<br />
byin kan rveklmt stbet sam den store<br />
vagmjam Mi wienklasrk'i~meb scrm med<br />
hmm orh den 14 Ir yngre vinnwr Mmrt<br />
nWe sln bluta fullidning under 1700-<br />
taletr M a skta artionden. Vigen dit vat all;<br />
annat in Iitt. 'lag M e arrkild Mn<br />
stora<br />
drldea inpm i min narha kunde fh mig att<br />
hivla pA mig sjalv &I lrrltera mQ, silunda w<br />
jag NUngen att bl Mghell' W d e thyh m d<br />
inte oberartigd nolthet nir han pB 1793-talet<br />
kk thma triumfer~r plral som resultat av &<br />
bada tumkm ti! ioncbn.<br />
I likhet med Rwtalet manare under<br />
f700-talet vzw H e oehnn pmduktlu. Hans<br />
utuerklin&ng arseende de dominwmde<br />
genrerna %r falnermde: symfonin,<br />
sWAkkvaMen, pianommh, Hamtiion,<br />
oratoriet, missan. I mots%ts ti1 b a n wars<br />
m g ~ scrm d tomittere Jredk med rekmdamd<br />
snabbhet frin urderbam till geni gidc H q h<br />
vlg till det abduta rnasmkapet I en lugn.<br />
jimn takt. Hans ahan war otk5 metodi<br />
genast efrer det an han p3 morgm klitt<br />
pa slg glck han till sltt kbverinm ~h<br />
bf+de Improvkera till derr att en ny id4 tagit<br />
form cch teckuats ner. h n a arbeMMmd<br />
visar en pataglit nira rammanhang melh
not find in Mozarfs music or in that of any of his<br />
other mtemporaries (for example a symphony in B<br />
Major, a @ano+io in E flat minor).<br />
No fewer than some 5kty piano sonatx were<br />
written by lweph Haydn. They can be divided<br />
chronically into four general groups:<br />
I. The early sonalx from ca 1750 until Haydn's first<br />
years as first conductor in the Esterhlq princely<br />
houie;<br />
2. A mall number of xlrntas from the period that<br />
can be dmcribed as Haydn's "break-through', ca<br />
176&1771;<br />
3. Three series uf sk sonatas each, along with a few<br />
occasional ones, horn Haydn's 'mid perid" as a<br />
composer, ca 1773-1780;<br />
4. The fve late sonatas from the composer's<br />
last years at Estehq'5 until the London period,<br />
1'1881795.<br />
Ham Leygraf's selenion gives a representative<br />
wewiew of Haydn's dwelopmnt within the<br />
genre over more than three decades. Already<br />
In the early sonatas from 1766-68 (A Majw, D<br />
Majw, A flat Major), Haydn show himelf to be a<br />
mstw of the small format, with sweral momerm<br />
of rleady prronal wkur, elegance, esprit and<br />
iqaMe harm. In the A Majw sonata, with all the<br />
rnwernents in the same key (a barque fernre)<br />
one especially notices the beautiful minor key trio<br />
of ahe rnenwt. These sonatas are written for the<br />
improvisation, variation ach rkrifnig utarbetning.<br />
Frdn de fnrsta trevande firsirken under 1M-<br />
60-talen till de nora minerwken under<br />
1190-tale1 ir <strong>Joseph</strong> Haydns verk err w $en<br />
visterlandska lmnstrnuslkens mest splnnande<br />
kap~tdl Ham underham upptickarglidje<br />
resulterade dessumm ibland i twartrval m<br />
varbn fBnkommer ha Mozart elk n@n<br />
annan samtida (till exernpel en qmhni i H-dur,<br />
en pianotrio i err-moll).<br />
lnte mindre In ett wxtiaal pianos- har<br />
Haydn till upphnusman. Rent generellt kan m<br />
efter tilllmrnn lndela dem 1 fyra gruppr:<br />
1. De tidlp smerna frh ca 1750 tlll de<br />
Mrna iren sm Impellmastare hor Antema<br />
Este1h6q.<br />
2. Ett mindre antal ronatw fr&n den period<br />
som kan betecknas sun Haydnr htnlrlqa<br />
genombmn. ca 7766-1711.<br />
3. Tre wier am vardera sex s o w jimte<br />
nagra emtaka frdn Haydns 'dlanperbd" mrn<br />
tonslnare, 1773-1780.<br />
4. Oefem sena rhwna<br />
fran tonsittarens skta<br />
&pa Estehlza till Londontiden. 1788-1795.<br />
Detta urval om ti0 mater ram Hans Leygraf vdt<br />
att preremera ger en re~wntativbildav<strong>Haydr</strong>s<br />
utwckling imrm genren underdrygt tremnk.<br />
Redan i de har medtagna tidiga wmatQra frdn<br />
1766-6E (A-dur, D-dur, Ass-dur) vlsar sig Haydn<br />
ram en mistare idet lilla f o ~ rned t Btskillia
harpichord, which stam to be replaced by he<br />
Hammwklavier in the 1770s. Duling this 'Smm<br />
und Rang" decade, Haydn's music is characterid<br />
by a tangible expwjmental urge with d chh,<br />
sudden passages and pecullar mfnor key harmrmies<br />
- tk dough stark to rise1 This <strong>Joseph</strong> Haydn is a<br />
masfw of surprises. His nurnemus unexpecfed.<br />
warmly srniliw humorous fancies, probably partly<br />
ingred by the Mannhelm orcha's initially<br />
genuine musical expwirnentation, always have a<br />
personal touch and nww become stmotjpes. The<br />
three sonatas from the end of the 17705 (A Major,<br />
C harp rninw, D Major) are characterized by a clear<br />
Increase in compkiiy and musical refinement.<br />
1, The D Majw sonata is a wonder of playfulnerr<br />
and brilliance. Tk C mlm w t a (one of Cue<br />
sonatas in minor keys), wtth the deep gravity of<br />
tB ffitst and sirqaUe -d themes. lmaginatin<br />
development part, and a second movement with a<br />
m*dy an of variation, is convinang pmof of the<br />
breadth and strength of Haydn's perxrnal saiving<br />
for expresion.<br />
From the 17B(k, one can undwbtedly call<br />
Haydn's cwnposltlonr comp4ete mast-,<br />
particularly when it comes to symphonies, string<br />
quartets, piano trim and sonatas.<br />
The fin lnst plano xlnatipr, 1788-1795, are a<br />
chapter of their own in this genre's histq. In the<br />
two-mmnt C Major sonata (1788-89), Hay&<br />
mMnent av kkt penmlig fly med dew,<br />
esprit ah hbel him. I den tldga A-<br />
dunonaten med sarmliga satrer I =ma toMt<br />
(&I baroddrag) llgger man s$& m l h till<br />
dm vackxa mohbn f menuetten. Derra samtu<br />
ar skrlma fW ~ a l o ran , under $770-takt<br />
Mrjar Aka aw hammarklaveret. Under detta<br />
'Sturm und Drangm-Mium kinnetecknas<br />
Haydn mudk aven pMaglig@mwnlusra med<br />
firekmwl av udda adsor& pkllga Bvergawr<br />
och mirldiga moll-lwmid~~ d q Mrjarjasal ~<br />
Oenne <strong>Joseph</strong> Haydn Ir en bvemrkningwrr<br />
manare, ham tabb wBmede, vam* leen&<br />
humm-lsU&a Infall, dek mlikt inrpimak<br />
av Mannheimork&ms qrurqligen<br />
lkta Rwr*anti mperimenUvr& har<br />
alRi peamliihetens pdgel oth blir afdrlg<br />
$tmo@k& gedk. De tm sonatema #n<br />
im-uetr slut (A-dur, W-~II, ~-dur)<br />
uppvisar en kbrt Bbd kmplwitel oh<br />
musW IrRnlng. D-dunmten Br ett under<br />
av kkfullhet och spbltueliict. Ci-mllrumtm<br />
(en av fem rmrllsmitw) med dcls alkdjup<br />
lsta oh dngban andra &ma, fantarilulla<br />
genmfiringrdel &I m anrfa rats med<br />
mistdig wriatimkorrrt vlktnar m d e<br />
om Haydm swht bdade, penmUga<br />
uttqcksbeb.<br />
Frdn ~h med 178t-taW kan m tueklbt<br />
ram eplteta funandat mastwkap pB
dwelops an astonishing art of variation in the<br />
first nwvmmt that evidem intensely deepening<br />
feelings In the so called "Genzingw Sonata" (E<br />
Rat Major, 1789-80, composed for pmrninent<br />
pianist and tiend Marianne von Gem~rger) the<br />
same rhythm as in the beginning of Beethoven's<br />
C minw symphony appears sweral times, but<br />
lesr accentuated - a rhythmic figure that appears<br />
already in one of Haydn's quartets (Op. 20, 1772).<br />
The slow mernmt is a wonder of beauty and<br />
ardour. It is no erraggerathn to say one has the<br />
feeling oi being at the gates of Romanticism.<br />
Duhg his second London tour in 1794-95,<br />
Haydn was In to& with pmrninent planlst T kse<br />
JammBartolozzi, who impired his two late plano<br />
sonatas, C Major and E flat Majw (nos. 50 ad<br />
52). He alxl came to know the famw instrument<br />
builder Sroadwood, wke Hammerklauien h d a<br />
widw raw and stmnger sound than the Viennese<br />
mes of ihe time. In these xlmtas the composer<br />
xllldlfies his visions: a synthesis of supreme<br />
lreedwn, humour, playfulness and Interpretative<br />
will with lncrdlble know-how as its basis. The<br />
slow rnwernents deviate often from the main key.<br />
The Adagio of the E flat sonam Is In E Major with a<br />
middle part in E minor, mating a new dlmension of<br />
key contrast With these works, Maydn passes the<br />
piano xlnata bamn to the young Beethoven whose<br />
first three piano sonatas, Dp. 2, published in 1795,<br />
komposirioner, slrskilt uad glller qmh&<br />
stdkkvanmer, pianotrios mh mnater.<br />
Oe fern sista pianmnaterra 1188-1795, uq61<br />
at qet kapitel i genrens hismria. l den tvhtsiga<br />
C-dunonaten (17M8-63) utvecklar Hayh i<br />
infdningsmm en helt makal85 variatidwst<br />
som vittnar om en intenrlv klerldiirdjupning. I<br />
den 5.k. 'Genrlqerrmen' (Ess-dur, 1709-W<br />
bmponerd f8r den framsthende pianiaen d<br />
vannen Marlanne wn Genziqer) Rrehmer<br />
i Mraa smren upprepade ganger samma ryrm<br />
rorn 1 lnledningen till Beethwens c-mdlrymknl,<br />
bar mindre skerpt amtuerad, en rytm~ursom<br />
f.b. redan f6rekommer i en aw Haydns kvamtter<br />
op.20 frhn 1772. Den IArqrarnma ratren Ir ett<br />
under av omeMbr ~Mnhet ~h innerlighet.<br />
Det ir ingen Bverdtift att man hir Iren tycka<br />
rig sta framfbr romantikens port. Under sin<br />
adra londonurrrul 1794-1195 fi& Hqdn<br />
kontakt mpd den framstlende pianlsten herere<br />
lansen-Battolani, som impirerade hmm<br />
till de<br />
tv8 sene pianmonaterna, C-dur IK~ EI-dur {nr<br />
50 wh 52), Han hade demm h3r I2n k I n ~<br />
den bemmde instrumentbyggaren Broadd,<br />
varr hammarklaver hade rtBrre omfang 0th var<br />
tanstarkare In de wlenrltavld den^ [Id. I dessa<br />
sonater gestaltar mlttaren rlna vlrloner: em<br />
syntes av suverln frlhet humor, lekfullhet o h<br />
gertaknlngsvilja med oerhart kunmnde som<br />
grunllernsnt. De Inpmma sauwM awikn
were qulte laatumlly dedicated to Haydn.<br />
J~eph Haydn's finest variation work for piano,<br />
the F minw variations - Andante con Variazicmi<br />
- were cornpwed in Vienna in 1793. F minor<br />
contrasts with F Major in not directly wnnected<br />
split parts which, with a consistent increase,<br />
end in a magnificent coda. An incredibly moving<br />
work of light shadows, tension and relaxation*<br />
a Watteau painting in tones. a musical -timciy<br />
tp the philmophw Leibiz's so-called theodicy: the<br />
best of all imaginable worlds whose dark shadows<br />
only @Kist to ernphari~ the meaning and beauty of<br />
nature. The horror of the Paris tenor d 1793 does<br />
not rewund in Haydn's world of beauty.<br />
ofta fren grundtonarten, Ess-dursonatens Adagio<br />
sdr i E-dur rned en mellandel I e-moll orh skapar<br />
en ny dlmenslon au tonanskomr~t. Med dessa<br />
verk hverllmnar Haydn pianosonatstafetten<br />
till den uwe Beethoven, van forsta tre<br />
iianoranater. 0p.2, utkorn 1795 och naturligt<br />
nog dedicwades till Haydn.<br />
Sin Wrnamsta variationsuerk for piano, f-<br />
mollvariationerna, Andante rnn varlazloni,<br />
kompnerade Haydn i Wlen 1793. H3r<br />
kontmsteras f-moll mot F-dur i inte dlrekt<br />
rammanh6rande tvJdelade avrnitt som rned en<br />
standig rtegring mynnar rrt i en lingre, grandias<br />
coda. En oehirn gripande verk av Ijus, skuggor.<br />
spanning orh arylannlng, en tavla av Watteau<br />
I toner, ett musikallskt vinnesbdrd om fllosofen<br />
Le1bnlz's.k. tecdirl: den blsta w alla tankbara<br />
vlrldar, van morka rkuggor enbart finns till f6r<br />
atl framhiva rneningdullheten och sbnheten i<br />
skawlsen. Skrickvaldetr faror i Paris 1793 gav<br />
inget eko i Haydns skbnheavirld.<br />
Paul- Chrrstian Sjdberg
Hans Leygraf<br />
Wodd-renowwd pianist and educator Hans Lqgraf<br />
wz born of Geman-Austrian parentr in 1920, in<br />
Stockholm Sweden. At age six, he staned piano<br />
studies with Gottfrid Bm, a student of Artur<br />
<strong>Sc</strong>hnabel. Leygraf mtinwd his studies with Anna<br />
Hiael-langenhn in Swinerland. &sides piano<br />
studies, his education in Stockholm and Munich<br />
Included cwnposition and conducting.<br />
For more than t hw quartm of a century Hans<br />
Ceygraf has given contern for an unimaginably<br />
large number of people. After his debm in 1930<br />
with the Stockholm Philharmonic Orchestra he<br />
went on to w10 recitals and radio rewrding until<br />
his international breakthrough in 1947 in Zfirih<br />
and Milan, among othw aties. After dm!, he made<br />
annual concert tours throughout Europe, former<br />
Zdet Union. East Asia, and North America. He<br />
worked with famous orchestras and distinguistred<br />
conductors, such as Blomstedt, Celibidache,<br />
lhhnanyi, Dorati, Dutoit, Frimy, Gielen, Kempe,<br />
Sawallisch. Skrwvacrewski, Solti, and Szell.<br />
Leygraf has held pitbns as guest professor in<br />
Darrnstadc Smdthdm, Hwnwer and Bedin, and was<br />
granted full phsonhip in 1972 at the Mozalmm<br />
Mlaic kademy in Sabburg, where he lead an<br />
international aIoiEt dm until September 2007.<br />
Hans Leygraf<br />
Dm varldrbelrante planlnen oh pdagogm<br />
H m Leygraf Wdldder I Stockhdm 1920 av tysk-<br />
ktmlk'lla Rdlhr. Han bow vid rex BE Blder<br />
la piarolekhm 6r Golfhid hn<br />
tidigare elev<br />
till Arhr SdmeM W a f h m sina swdier<br />
for Anna Hind-1-<br />
i <strong>Sc</strong>hwet. IJ~EWT<br />
piarmwliiw shderade lm kornpmitlon 0th<br />
dirigeing i S- mh Mhhen.<br />
I mer In en ml]&I&k sekel har Hans<br />
Ley@ gen kmmm t m ofanbilrt smd intal<br />
fysm. Efter Ein debut 1930 med Sbtkholrnr<br />
Fiiharmnnkka Mater fohatte han med<br />
dohserter cd~ radioimpemingar tills han rlq<br />
igenom internakndlr 1947 i bland anna Ziirih<br />
d Milam. DS& fbljde Miga kormmumkm<br />
j Ma Europa, davarande Smjetunloneo,<br />
Ostaslen cd~ NNommerika Han framWl6 md<br />
framslAende orkesh &I dirimter dsom<br />
Blmstedt Celibidache, Dohnanyi. hai, Dutcit<br />
Fitsay, Giden K m , Sawallidt Shaaemki<br />
Wti dl SAI.<br />
Leygraf har warit gktprofersar i Darmstadt<br />
Smckhdm, Hannwerh chm och erkll1972 en<br />
ordinade professur uU Murikhiigrkdan Modeurn<br />
I Salzburg 1975, Br han sedan var verkrarn m<br />
ledare fir en ~ntemtionell soli~tklas fram till<br />
september 2007.
CD 1 (1 460)<br />
Recorded by the Swedish Bmadcardng Corporation at Musikaliska Adadmiens<br />
Stora Sal, Stockholm, in Septernberand December 1460 W<br />
Pmducel: Olle Erlaon<br />
Technician: Carl-Otto Valentin<br />
Sound restoralian and mastering by Erik Nllswn in 2007<br />
CD 2 (2007)<br />
Recorded by Erik Nilsson at Musikaliska Adaderniem Stwa Sal, Stockholm in February and April 2007<br />
Produced, edited, mi~d<br />
and mastered by Erlk Nllsson<br />
Photo on bz#k of CD box by unklwnvn photographer durlw Leygraf's Russian tcur in 1961.<br />
All other phDt05 (except page 2) and graphic design: Erlk NIlrson<br />
Translation: Erik Nilsson<br />
Engllsh review: Greg Batcheller<br />
Layout: dB Productions<br />
dB Productions wantr to thank :<br />
<strong>Joseph</strong> Haydn, Ham leygraf, Dorette Leygraf, Paul-Chrlsthn Sjhrg, and Jan Mlgren.<br />
dB Productions Sweden<br />
P. 0. BOX 60252<br />
Sf - 216 09 Limhamn-Malma / SWEDEN