Rules for qualification of NDT systems in Sweden (PDF ... - Vattenfall

PBM2
RULES FOR
QUALIFICATION OF NDT SYSTEMS
IN SWEDEN
Edition: 4
This document is jointly produced by the Swedish nuclear power
companies. All revisions shall be approved by joint consultation.
Barsebäck Power Station
PER-GUNNAR CEDER
Oskarshamn Power Station
BJÖRN GUSTAFSON
Approved
Forsmark Power Station
TOMAS SMED
Ringhals Power Station
JAN EDBERG

PBM2 2(21)
Contents
INDEX OF REVISIONS - TBM .......................................................................................................................... 4
1 SCOPE .............................................................................................................................................................. 5
2 DEFINITIONS..................................................................................................................................................6
2.1 LIST OF TERMS.................................................................................................................................................. 6
2.2 DEFECT SIZES ................................................................................................................................................... 7
3 THE PARTIES' AREAS OF RESPONSIBILITY AND TASKS ................................................................ 8
3.1 THE LICENSEE (TH) ......................................................................................................................................... 8
3.2 THE QUALIFICATION BODY (KO) ...................................................................................................................... 9
3.3 THE ACCREDITED LABORATORY (AL) ............................................................................................................ 10
3.4 THE ACCREDITED INSPECTION AGENCY (AK) ................................................................................................. 11
4 QUALIFICATION FOR IN-SERVICE INSPECTION............................................................................. 12
4.1 GENERAL........................................................................................................................................................ 12
4.2 QUALIFICATION PROCEDURE .......................................................................................................................... 12
4.3 INSPECTION PROCEDURE................................................................................................................................. 12
4.4 TECHNICAL JUSTIFICATION............................................................................................................................. 12
4.5 DEFECT SPECIFICATION .................................................................................................................................. 13
4.6 REVIEW OF QUALIFICATION DOCUMENTS........................................................................................................ 13
4.7 EQUIPMENT (MANIPULATOR) QUALIFICATION ................................................................................................ 13
4.8 PRACTICAL TRIALS FOR PROCEDURE AND EQUIPMENT QUALIFICATION........................................................... 13
4.9 QUALIFICATION OF PERSONNEL...................................................................................................................... 14
4.10 SYSTEM QUALIFICATION................................................................................................................................. 14
4.11 ASSESSMENT .................................................................................................................................................. 14
4.12 REQUALIFICATION.......................................................................................................................................... 14
4.13 RESULT REPORTS............................................................................................................................................ 15
4.14 QUALIFICATION CERTIFICATE......................................................................................................................... 15
4.15 QUALIFICATION CERTIFICATE WITHDRAWAL ................................................................................................. 15
4.16 LESSONS LEARNED ......................................................................................................................................... 15
4.17 FORMAL COMPLAINTS .................................................................................................................................... 15
5 QUALIFICATION FOR REPAIRS, MANUFACTURING AND SITE ERECTION ............................ 16
5.1 GENERAL........................................................................................................................................................ 16
5.2 ASSESSMENT OF “WELL-TRIED”...................................................................................................................... 16
5.3 SCOPE OF QUALIFICATION............................................................................................................................... 16
5.4 QUALIFICATION.............................................................................................................................................. 17
6 DOCUMENTATION..................................................................................................................................... 18
6.1 QALIFICATION DOSSIER .................................................................................................................................. 18
6.2 REGISTER OF CERTIFICATES............................................................................................................................ 18
6.3 TEST PIECE REGISTER...................................................................................................................................... 18
7 TEST PIECES................................................................................................................................................ 19
7.1 QUALITY ASSURANCE..................................................................................................................................... 19
7.2 FINGERPRINTING AND DEFECT MAPPING ......................................................................................................... 19
8 QUALITY ASSURANCE REQUIREMENTS FOR THE QUALIFICATION BODY .......................... 20
8.1 QUALITY-ASSURANCE SYSTEM....................................................................................................................... 20
8.2 SECRECY ........................................................................................................................................................ 20
9 REFERENCES............................................................................................................................................... 21
Edition: 4

PBM2 3(21)
Appendix 1 Kvalificering av OFP-system; Ringhals Rapport 1610211/2.0, 2000-06-05.
Appendix 2 Återkommande Kontroll – Förslag till hantering av funna defekter
större/mindre än kvalificeringsdefekten; Barsebäck Kraft Förslag T-9911-
083, 199-11-29.
Appendix 3 Barsebäck Kraft AB – Utredningsrapport; ÅF-Kontroll AB ÅFK-P-155-rev
2, 1999-11-24.
Appendix 4 ENIQ Recmmended Practice 2: Recommended Contents for a Technical
Justification, Issue 1; 1998, ENIQ Report nr. 4, EUR 18099 EN.
Appendix 5 ENIQ Recommended Practice 3: Strategy Document for Technical
Justification, Issue 1; 1998, ENIQ-Report nr. 5, EUR 18100 EN.
Appendix 6 Uniform reporting requirements from In Service Inspections; BKAB letter
2000-12-21, ref. Jan-Åke Berglund.
Appendix 7 Definitions.
Edition: 4

PBM2 4(21)
Index of Revisions – PBM2
EDITION REASON FOR REVISION PAGE DATE
2 Thorough revision due to the regulation SKIFS Revision of 1997-05-01
1996:1 issued by the Swedish Nuclear Power the entire
Inspectorate regarding revision of "the regulation
SKIFS 1994:1 Mechanical Equipment in Nuclear
Plants". revisions due to aspects from review of
issue 1 performed by licensees and SAQ Nuclear
Engineering Inspection Limited.
document
3 Revised due to experience and comments from Revision of 1999-11-01
nuclear plant owners.
the entire
document
4 Revision due to new regulations for mechanical Revision of 2001-04-01
components in nuclear power plants, SKIFS the entire
2000:2, that replaces SKIFS 1994:1. Earlier
directives for crack growth calculations in BWR
and PWR environments due to environmental
cracking and fatigue, respectively, have been
replaced by the new appendixes 7A, 7B, 8A, 8B,
9A, 9B.
document
Edition: 4

PBM2 Chapter 1 5(21)
1 SCOPE
Edition: 4
Chapter 3, § 11 of SKIFS 2000:2 contains the following about qualification for in
service inspection:
Non-destructive testing (NDT) of reactor pressure-vessels and mechanical components
in Inspection Groups A and B shall be performed with inspection systems which have
been qualified to reliably detect, characterise and size those defects which can occur in
the types of components in question.
The Licensee is responsible that such qualification is invigilated and reviewed by a
qualification body which is approved for the purpose by the Swedish Nuclear
Inspectorate (SKI). For approval it is required that the qualification body has an
independent and impartial status and an appropriate organisation with the necessary
technical competence for the tasks in question.
Regarding inspection for repairs, manufacturing and site erection Chapter 4, §10 of
SKIFS 2000:2 says: “Inspections involving non destructive examinations shall be
performed using well-tried NDT applications.” The General Recommendations to this
paragraph say: “When well-tried NDT applications are not available, the fitness for
purpose of the NDT procedures intended to be used shall be demonstrated through
relevant qualification according to the principles of chapter 3, § 11……”
These qualification rules (PBM 2) are the Licensee’s general specification for carrying
out inspection qualification in accordance with the regulatory requirements in SKIFS
2000:2 [1], hereafter called the regulations. In addition to the regulations, it is based
on the ENIQ European Methodology document [2]. PBM 2 contains definitions of key
concepts, instructions concerning the allocation of tasks and responsibilities between
the parties concerned, a description of the process of qualification, plus guidelines for
assessing qualifications. It also contains quality assurance requirements for the
qualification body and basic requirements for inspectors, procedures and equipment
which are to be qualified.
Finally, it is the intention of the Licensees, that PBM 2 shall be the guiding document
for the interpretation of the licensing authorities regulations on inspection qualification
issues.
As PBM 2 is a set of requirements, the contents are concentrated on what shall be done
and very little on how it should be carried out. However, during the 5 years that
inspection qualification has been a requirement in Sweden it has become increasingly
evident that there exists a great potential for improvement in actually carrying out
inspection qualifications. Therefore in late 1999 a joint effort was launched by the
nuclear utilities to thoroughly analyse the qualification process. This study was
completed in mid 2000. The result is a description of how inspection qualification
should be carried out to be efficient while at the same time meeting exacting technical
standards. The final report on the inspection qualification process (only available in the
Swedish language) is attached as a support document, appendix 1.

PBM2 Chapter 2 6(21)
2 DEFINITIONS
2.1 List of terms
The terms used specifically in PBM 2 are listed below. These terms as well as those
that are specific for the other PAKT documents are included in the PAKT Definitions
which is attached as appendix 7.
Edition: 4
Acceptable defect size
Accredited Inspection Agency (AK)
Accredited Laboratory (AL)
Assessment
Characterisation
Defect- and Structural Integrity Analysis
Defect Description
Defect Specification
Detection
Detection target
Discriminate
Essential variables
Evaluate
Indication
Inspection
Inspection Interval
Inspection System
Licensee (TH)
Practical Assessment/Trials
Qualification
Qualification Body (KO)
Qualification Defect
Qualification certificate
Procedure
Purpose
Scope
Sizing
Technical Justification (TJ)

PBM2 Chapter 2 7(21)
2.2 Defect sizes
Regarding the formal treatment of defect sizing and reporting, for qualification and
inspection on site, some difficulties have earlier arisen due to different interpretations
by the involved parties of the terms used. To overcome this problem some reports have
been prepared which describe the licensees’ view on the use of different sizing terms
and a uniform practice for reporting. These reports are attached in appendixes 2, 3 and
6. Unfortunately only appendix 6 on uniform reporting requirements is available in
English.
Edition: 4
In figure 1, in appendix 2, there is an example of a crack growth diagram where the
inspection interval is described as a function of the initial crack size and the crack
growth rate and is based on the qualification defect size. However, when a component
is actually inspected and found to have no defects larger than the detection target (no
reportable defects), this latter size may be used to calculate the inspection interval
(which many times still is a conservative estimate), see the figure below.
Defect depth (mm)
> Sizing tolerance
14
12
10
8
6
4
2
0
Acceptabel Defect
Qualification defect
Detection target
Start defect
0 10000 20000 30000 40000 50000 60000 70000
Inspection interval
Hours
Figure: Example of a crack growth diagram for a component with defects ≤ the
detection target size. The inspection interval is then calculated as the time span between
detction target size and acceptable defect size, based on the crack growth rate function
for that component.

PBM2 Chapter 3 8(21)
3 THE PARTIES' AREAS OF RESPONSIBILITY AND
TASKS
3.1 The Licensee (TH)
The Licensee is responsible for ensuring that in-service inspection is performed
according to the regulatory requirements, which includes seeing to that inspection of
components in inspection groups A and B is carried out with inspection systems which
are qualified in accordance with the regulatory requirements. To fulfil these
requirements the Licensee shall:
Edition: 4
• Contract inspection vendors that are accredited for their task according to the
regulatory requirements (accredited laboratories, AL).
• Have detailed knowledge of the inspection conditions for all components and/or
parts thereof that may be inspected. This involves knowledge of materials,
dimensions, manufacturing methods, access for inspection and essential human
factors. It also includes knowledge of repairs and other deviations from the
intended design or manufacture.
• Produce a relevant defect- and structural integrity analysis (DoS) for each
component that is included in the qualification. The Licensee may also choose
not to use a DoS as a basis for the qualification. Instead the qualification can
be designed as a performance test, where the qualification parameters are
chosen to match the expected performance of the inspection system. In this case
the DoS must verify that the inspection performance is acceptable for the actual
plant conditions.
• Specify detection targets for each component that is included in the
qualification.
• Produce a technical justification (TJ) adapted for the qualification to be carried
out. The TJ should normally follow the guidelines in ENIQ Recommended
Practice 2 and 3 [3], [4]. The Licensee always has the overall responsibility for
the TJ, but is at liberty to contract the competence he finds necessary to carry
out the work. AL has a natural role, among other things to describe the
inspection system and technique.
• Carry out required investigations in connection with inspection for repairs,
manufacturing or site erection, to determine if the concerned inspection systems
can be regarded as well-tried. If this is not the case, also to determine the scope
of qualification that is required.
• Contract the Qualification Body (KO) to carry out inspection qualification. The
contract should be agreed, so as to give KO reasonable time to plan and carry
out its tasks and should include all information necessary for KO to fulfil its
obligations. Relevant input information and time schedules shall be a part of the
contract. NB! It is allowable for AL to undergo qualification without an order
from the Licensee (see 3.3).
• Support the Accredited Laboratory (AL) in it’s task to produce inspection
procedures and other data which is required, as well as in other preparations for
the qualification. Licensee should take an active roll in the contacts between AL
and KO.

PBM2 Chapter 3 9(21)
Edition: 4
• Monitor AL reporting during inspection on site to ensure that any deviations in
inspection purpose, i.e. deviations from qualified procedure and/ or practice are
promptly reported. Deviations in inspection purpose shall be reported to KO for
review and possible corrective actions.
• Monitor AL reporting during inspection on site to ensure that any deviations in
inspection scope, e.g. limitations in coverage, are promptly reported. Deviations
in inspection scope shall be reported to AK for review and possible corrective
actions.
As a part of the general responsibility that the ISI fulfils the regulatory requirements,
the Licensee shall also group all components to be inspected in inspection groups,
specify inspection intervals and carry out structural integrity analyses. These tasks are
not directly connected with inspection qualification, but rather to the operational status
of the plant and are therefore reviewed by the Accredited Inspection Agency (AK). In
connection with ISI and inspection qualification, the Licensee shall submit the
following documents to AK for review:
• Defect-and structural integrity analyses (DoS), including defect descriptions, for
all components to be inspected.
• Qualification certificates for those inspections that will be used for a specific
ISI. The involved parties have agreed that KO shall send a copy of all
qualification certificates directly to AK.
3.2 The qualification body (KO)
The qualification body (KO) supervises and assesses inspection qualification in
accordance with the requirements in SKIFS 2000:2.
Within the framework of the regulatory rules and the approval of the regulator, KO
shall carry out its tasks in a way that promotes time- and cost efficiency, without
waiving technical quality in its work. It is very important to take full advantage of the
positive effects on competence, for all parties, that well performed qualifications have.
To fulfil the requirements of the regulator and the owners, the qualification activities
shall be controlled by well adapted instructions. The Licensee shall be given the
opportunity to comment on these instructions before they are reviewed by the regulator
in their approval process. Technical instructions shall be prepared for at least the
following activities within KO:
• Preparation of qualification procedure and qualification dossier.
• Review of submitted qualification documents, including technical justifications.
• Test specimens: Specification of defects, requirements for procurement,
handling, secrecy, fingerprint and test specimen data base.
• Carrying out qualification of procedures, equipment, personnel and complete
systems.
• Qualification certificates: Issue, revision, withdrawal, certificate data base.
If deviations in inspection purpose, i.e. application of qualified inspection procedure/
practice, occur during inspection activities on site, these shall be reported by the
Licenseeand reviwed by KO, who shall propose any necessary corrective actions.

PBM2 Chapter 3 10(21)
Edition: 4
KO shall pursue research and development (R&D) work in co-operation with the
Licensee in technical fields relevant to inspection qualification. The purpose of the
R&D should be to advance knowledge in these areas, develop new, or improve existing
tools (e.g. mathematical modelling) and improve the reliability and quality of ongoing
qualifications.
As a consequence of the specialist competence that will be built up within KO, KO
should, upon agreement, as a service to the other parties, make this competence
available to them. This must, of course, be done taking into consideration the
regulator’s requirements for impartiality and secrecy, as well as other parties’
commercial confidentiality requirements and good business practice.
3.3 The accredited laboratory (AL)
The Accredited Laboratory (AL) carries out in-service inspection in theLicensee’s
plant, with qualified inspection systems and shall:
• Make the equipment, procedures and personnel available for qualification,
which are intended to be used for inspection in the Licensee’s plant.
• Provide data and technical support, at the request of the Licensee, to produce
technical justification and other necessary qualification documentation.
• Implement a quality assurance system, implement and document personnel
training, etc.
• Provide the qualification body with accreditation, personnel certification and
other personnel training documentation, relevant to pending qualifications.
• Comply to the procedures and other instructions of the qualification body,
during qualification, The secrecy requirements are especially important..
• Notify the qualification body and the Licensee of any changes in equipment,
inspection procedures, personnel or tasks, which may necessitate supplementary
qualification.
• Report any significant deviations compared to the qualification carried out, to
the Licensee for assessment, found before commencing with or during
inspection in his plant.
It is permitted for an accredited laboratory to undergo qualification without having a
commission from a Licensee. In such cases the accredited laboratory takes over
relevant parts of the Licensee's tasks.
For several reasons it is important that AL reports detected defects in an unambiguous
and agreed upon manner. Otherwise both the qualification and the accreditation of AL
could be questioned and the communication on site between Licensee and AK be
jeopardised. Directions have therefore been written on “Uniform Reporting
Requirements for In service Inspections”, see appendix 6, which are to be used both for
qualification and on-site inspections. The most important points are:
• Irregular defects shall for measuring be enclosed in rectangle parallel to the
component surface. The defect size is the height and length of this rectangle.

PBM2 Chapter 3 11(21)
Edition: 4
• If any of the measured dimensions (without tolerance) of the defect are smaller than
the detection goal, this dimension shall be reported as “smaller than the detection
target”.
• Defect dimensions greater than the detection target shall always be reported as
measured dimension and tolerans.
• Deviations , whether in inspection purpose or in inspection scope, shall always be
reported in a non-conformance report (NCR).
• Defects found outside the qualified (planned) inspection volume (scope) shall be
reported in a non-conformance report (NCR).
3.4 The accredited inspection agency (AK)
The Accredited Inspection Agency (AK) has no active role in inspection qualification,
but has tasks connected with the inspection carried out on site. The following tasks
with connection to inspection qualification are performed by AK:
• Review the Licensee’s defect descriptions and technical justifications regarding
relevant defects that can occur in components to be inspected.
• Review defect- and and structural integrity analyses prepared by Licensee.
• Review inspection intervals specified by Licensee.
• Assess ISI on site and certify conformity with the requirements in the
regulations. This implies that AK shall certify that the inspection on site is in
conformity with the qualification and has been carried out by an accredited
laboratory.
• Review and assess any deviations in the inspection carried out with regard to
scope, e.g. physical limitations.

PBM2 Chapter 4 12(21)
4 QUALIFICATION FOR IN-SERVICE INSPECTION
4.1 General
In the following, detailed instructions are given on carrying out inspection qualification
for in-service inspection according to SKIFS 2000:2, chapter 3, § 11. Qualification of
inspection procedures for repairs, manufacturing or site erection according to SKIFS
2000:2, chapter 4, § 10, are also qualified in applicable extent according to these
instructions, see chapter 5 of this document.
Edition: 4
Detailed instructions for carrying out inspection qualification are written by the
Qualification Body (KO) and are reviewed by the regulator in their approval process of
KO. The Licensee shall be given the opportunity to comment on these instructions
before they are reviewed by the regulator. It is the duty of all involved parties to have
sufficient knowledge of the applicable instructions and to carry out the tasks involved
in the qualification in a professional way.
The issues of KO’s instructions that are valid at the time the contract for a specific
qualification task is signed, should not be changed for the duration of the contract,
unless specific reasons warrant such a change.
4.2 Qualification procedure
For each individual qualification KO draws up a qualification procedure according to
the applicable instruction. The purpose of the qualification procedure is to give detailed
instructions for the specific qualification. The Licensee and AL shall be given the
opportunity to comment on the qualification procedure before the actual qualification
commences.
4.3 Inspection procedure
The inspection procedure, produced by AL, is the central input document for the
qualification. Before it is submitted to KO,it shall first be reviewed by the Licensee to
ensure that it is relevant to the inspection task to be carried out on site. It is important
for the end result, that the inspection personnel who will be carrying out the practical
demonstrations are well acquainted with the inspection procedure and are well trained
in using it and the accompanying inspection equipment.
4.4 Technical justification
The technical justification is the key document where all the necessary information
which provides evidence that the inspection system can meet its stated objectives, is
compiled. The Licensee has the overall responsibility in compiling this document, but
important parts of it are produced by AL and other external experts.
The technical justification is reviewed by KO according to applicable instructions.
However it must be remembered that the review of technical justifications requires
specific and broad competence, as it contains qualified material from a broad range of
disciplines and that it is crucial for the assessment of the selected inspection system.
See also Definitions, appendix 7.

PBM2 Chapter 4 13(21)
4.5 Defect specification
KO prepares defect specifications for the blind test pieces for the practical trials for
personnel qualifications. These defect specifications are secret. The defect
specifications for the open test pieces for procedure qualification are prepared by the
Licensee, but as they are an integral part of the qualification they have to be reviewed
by KO. If the Licensee so requests, KO shall also be able to prepare the defect
specifications and any necessary technical justification for the open test pieces. It is
important that the defects inserted in the blind test pieces correspond closely to those
specified for the open test pieces. KO shall therefore design the blind test pieces to the
same prerequisites as the open test pieces.
4.6 Review of qualification documents
The qualification documents shall be reviewed according to applicable instructions.
These shall be designed to insure uniformity within the reviewing staff. Close contacts
should be kept between KO and Licensee/AL during review, to handle any
uncertainties or shortcomings in the documents as efficiently as possible. To avoid
misunderstandings, all questions and responses regarding documents under review
should be documented in writing.
A final certificate of review shall be issued, where also the extent of practical trials
necessary to fulfil the qualification requirements is given and justified. See also 4.4:
Technical justification.
4.7 Equipment (manipulator) qualification
The inspection equipment to be qualified shall be prepared for the task at hand and
thoroughly checked and tested before the qualification commences. If the equipment is
to be assembled in conjunction with the qualification, ample time shall be planned for
checks and trial runs.
4.8 Practical trials for procedure and equipment qualification
Practical trials for procedure and equipment qualification are normally carried out
together. If several procedures are to be qualified with the same equipment the
equipment is qualified for the procedure which imposes the greatest demands. If the
inspection equipment (manipulator) is qualified separately, this should normally be
carried out before the procedure qualification. When large manipulators are involved,
especially if they are contaminated with radioactivity, separate equipment qualification
is normal. The procedure qualification is then often performed with some type of “lab.
equipment”.
Practical trials on test pieces should be designed so that physical obstacles and human
factor parameters, which are regarded as essential in the real inspection environment,
are simulated.
For the qualification of procedures and equipment, open test pieces are normally used.
Edition: 4

PBM2 Chapter 4 14(21)
4.9 Qualification of personnel
Qualification of personnel requires the existence of a qualified procedure and
equipment. Practical trials for personnel qualification are normally carried out on blind
test pieces. The qualification can apply separately to detection, characterisation, sizing,
or all parts together. The qualification can also be separated into four steps; data
collection, detection, characterisation and sizing. A qualification for an individual can
comprise of one or more of these steps.
In the case of qualification for manual inspection all steps may be included together or
separately. In the case of qualification for mechanised inspection which is carried out
by an inspection team, the tasks which require qualification shall be defined and the
requirements for each such task shall be specified. Each individual shall be qualified
for one or more of the specified tasks.
Personnel who are to be qualified for evaluation shall be certified for at least Level 2
according to Nordtest Doc Gen 010, SS-EN 473/Nordtest, or other national standard
with corresponding requirements. For other tasks in mechanised inspection, an
assessment shall be made regarding necessary basic personnel training.
4.10 System qualification
Equipment, procedure and personnel qualifications for one and the same inspection
system may be qualified together and then constitutes a system qualification. If any part
of the system is changed a new assessment of the whole inspection system must be
carried out.
4.11 Assessment
Assessment of the practical trials shall be carried out according to applicable
instructions. For procedure qualification, this assessment together with the assessment
of the technical justification make up the total assessment of the reliability of the
procedure. For personnel qualification the pass/fail criteria shall be known to those
being tested.
4.12 Requalification
Requalification can become necessary for two reasons. AL or involved staff may either
have failed the qualification, or changes in equipment, procedure, personnel or other
prerequisites may call for an amendment of the qualification.
Edition: 4
In the case of requalification because of a failure, the customer (Licensee and/or AL)
shall first show that appropriate measures have been taken to rectify the deficiencies
which caused the failure. In the case of requalification/amendment because of changes,
the original qualification procedure is followed in relevant parts.

PBM2 Chapter 4 15(21)
4.13 Result reports
Results are reported to the customer who has contracted the qualification, if not
otherwise specifically stated in the contract. Reports shall be made both verbally and in
writing and be as full and detailed as possible taking into account secrecy requirements
for blind test pieces . Reporting of results is most important when the qualification has
failed.
Reports to parties other than the customer is a matter between the parties concerned and
is not a matter for the qualification body.
4.14 Qualification certificate
A qualification certificate shall be issued for a qualification that fulfils the qualification
requirements. The certificate shall include a detailed description of the scope of the
qualification.
Qualification of equipment and procedure are valid for an unlimited period provided no
changes of essential variables are made. Personnel qualifications have limited validity,
which shall be shown on the certificate.
4.15 Qualification Certificate withdrawal
If reason arises to question an approved qualification, e.g. when the inspection purpose
is not fulfilled, KO shall be notified with a written report and shall then investigate the
matter and propose whether the qualification certificate should be withdrawn. The
affected AL and the Licensee shall be given opportunity to comment before a decision
is taken. The affected AL and Licensee shall be notified in writing of a decision of
certificate withdrawal. The decision shall be properly justified.
4.16 Lessons learned
At the completion of each qualification contract a final meeting shall be held, where all
involved parties attend and have an opportunity to exchange lessons learned. Normally,
this meeting should be held after the first site inspection. If the first site inspection
planned to take place long after the qualification is completed or is delayed, a meeting
should also be held in connection with the completion of the qualification.
4.17 Formal complaints
Formal complaints regarding decisions passed by the qualification body (KO) may be
addressed to the regulator (SKI).
Edition: 4

PBM2 Chapter 5 16(21)
5 QUALIFICATION FOR REPAIRS, MANUFACTURING
AND SITE ERECTION
5.1 General
SKIFS 2000:2, chapter 4,§ 10 says: “Non destructive examination for inspection
according to § 8 (repairs, manufacturing and site erection) shall be performed with
well-tried inspection systems”….The general recommendations for the same paragraph
say: “In this case well-tried inspection systems mean those that
− Those that are based on standardised methods, found in accepted manufacturing
codes or similar rules for inspection of equivalent products with similar quality
requirements, and
− have been used over a period of time, when experience of the ability to detect and
discriminate has been documented for these methods, and
− whose practical application is controlled by instructions or procedures which
include the necessary calibration- and handling instructions and also the appropriate
technical and methodology acceptance standards.
Edition: 4
When such well-tried inspection systems are not available, the fitness for purpose of
the inspection procedures intended for use should be demonstrated through relevant
qualification assessed by a qualification body according to the principles of chapter 3, §
11.
In practice the above implies:
1. The Licensee must be in agreement with AK that the inspection systems used
according to chapter 4, § 8 are in fact well-tried.
2. If this is not the case, the inspection procedure that is intended to be used, shall
undergo relevant qualification.
3. The qualification shall be invigilated and assessed by KO.
5.2 Assessment of “well-tried”
If there exist any doubt that an inspection system can be regarded as well-tried, the
Licensee shall make assessment according to the criteria above (SKIFS 2000:2, general
recommendations to chapter 4, § 10) and present it to AK for compliance review, well
in advance of the scheduled inspection.
If, in the view of the Licensee, the inspection system in any way is not well-tried,
relevant procedure qualification shall take place.
5.3 Scope of qualification
The Licensee (with the aid of AL) shall analyse the needs and produce the necessary
documentation for the scope and purpose that is judged relevant for the specific case.
The qualification documents shall be reviwed by KO with regard to compliance with
the requirements in SKIFS 2000:2.

PBM2 Chapter 5 17(21)
5.4 Qualification
With regard to the prevailing circumstances for the procedure in question, the
qualification is carried out along the same guidelines as for in-service inspection, see
chapter 4 of this document.
Edition: 4

PBM2 Chapter 6 18(21)
6 DOCUMENTATION
6.1 Qalification dossier
For each qualification a dossier shall be established. In this all the data, assessments,
reviews and other information from the qualification in question are collected. When a
qualification is completed the qualification dossier constitutes the complete
documentation of the scope and application of the qualification. The dossier is kept on
file by KO and is confidential. The quality assurance system of KO shall include rules
which ensure that information from the qualification dossier is only made available to
those parties who are authorised to take part of it.
6.2 Register of certificates
The qualification body shall maintain an up-to-date register of all qualifications carried
out. The register shall contain the information that KO, Licensee, and AL agree on and
be designed to facilitate efficient updating and information search. The register should
have links between personnel- and procedure qualifications. The register shall be
updated frequently to ensure that its contents is always up-to-date.
The register shall, in addition to KO, be available to Licensee, AL and AK. However,
AL have access only to information about their own qualifications and AK only to
information which is relevant to current contracts. The information to be found in the
register, routines for updating and authority to use the register shall be controlled by an
appropriate instruction.
6.3 Test piece register
The qualification body shall maintain an up-to-date register of all blind test pieces
specified by KO and all open test pieces Licensee or AL report to the register. The
information to be found in the register, routines for updating and authority to use the
register shall be controlled by an appropriate instruction.
Edition: 4

PBM2 Chapter 7 19(21)
7 TEST PIECES
Edition: 4
Test pieces are designed to simulate inspection situations which a particular inspection
system is to be qualified for. The geometric shape can be identical with a particular
component in a plant, but should normally be more general and represent several
components. Defects to be introduced in the test pieces should be based on defect
descriptions and agreed by the Licensee, AL and KO. There are two fundamentally
different types of test pieces:
• Blind test pieces, for which information about the defects which have been
introduced into the test pieces is kept strictly secret.
• Open test pieces, for which information about the defects introduced may be
disclosed to persons undergoing qualification.
The Licensee is responsible for the acquisition of test pieces. On account of the secrecy
requirements regarding defects in blind test pieces, all contacts with the test piece
manufacturer regarding defects as well following up manufacturing is delegated to the
qualification body.
7.1 Quality assurance
Organisations which deal with test pieces (the manufacturer, the Licensee, AL and KO)
shall have a quality-assurance system which ensure that classified information is
handled correctly and that secrecy agreements required for staff in these organisations
are adequate. The test piece manufacturer shall have implemented a quality assurance
system which fulfils the requirements in EN ISO 9001 or 9002. Welding shall be
performed according to the requirements in SS-EN 729-2. Other codes that have
equivalent requirements may be used after approval by the Licensee and KO.
The Licensee shall audit manufacturers of test pieces with adequate frequency with
regard to the scope of work being carried out. KO shall always be informed of planned
audits and be invited to participate.
7.2 Fingerprinting and defect mapping
For each blind test piece used for qualification, KO shall see that a fingerprint is
performed as a base for an as-built map of all defects and defect locations. The map is
used for assessment of the practical trials.For open test pieces fingerprinting is the
responsibility of the Licensee. KO should, however, always be prepared to see .to
fingerprinting and mapping upon the request of the Licensee.
Fingerprinting does not substitute normal acceptance tests, but is rather a way to
achieve a mapping of the test piece that is as unbiased and accurate as possible.

PBM2 Chapter 8 20(21)
8 QUALITY ASSURANCE REQUIREMENTS FOR THE
QUALIFICATION BODY
8.1 Quality-assurance system
The qualification body shall have a quality-assurance system which meets the
requirements in EN45004. The quality-assurance system shall include necessary
instructions for carrying out the intentions in these rules for qualification (PBM 2) and
in SKIFS 2000:2.
Edition: 4
General review and approval of qualification bodies is carried out by SKI in
accordance with the requirements in SKIFS 2000:2.
8.2 Secrecy
Instructions for secrecy with regard to customers' (the Licensee, AL) business secrets,
blind and open test pieces, qualification documentation and qualification results shall
be implemented. Personal secrecy agreements are required of all personnel, permanent
employees as well as contract staff, employed by KO. Instructions shall also control
what information should be classified and who may have access to it. Special
restrictions for contract staff shall also be included.
Routines shall be implemented which ensure that personnel not employed by the
qualification body and persons who participate in qualifications cannot remove
information in any form from the premises where qualification is carried out. Routines
shall also be implemented which ensure that information stored in data media (hard
discs, etc.) is destroyed directly after completed qualification.

PBM2 Chapter 9 21(21)
9 REFERENCES
Edition: 4
1. The Swedish Nuclear Power Inspectorate rules for mechanical devices in certain
nuclear installations, SKIFS 2000:2, December 2000, ISSN 1400-1187.
2. European Methodology for Qualification of Non-Destructive Testing, Second
Issue; 1997, ENIQ Report nr. 2, EUR 17299 EN
3. ENIQ Recommended Practice 2: Recommended Contents for a Technical
Justification, Issue 1; 1998, ENIQ Report nr. 4, EUR 18099 EN
4. ENIQ Recommended Practice 3: Strategy Document for Technical Justification,
Issue 1; 1998, ENIQ Report nr. 5, EUR 18100 EN
The ENIQ documents above are available at ENIQ’s web site: http://www.jrc.nl
Look for: “activities”, thereafter “projects, thereafter “networks on nuclear safety” and
finally “ENIQ”.

PBM2 Appendix 1 1(34)
Edition 4
APPENDIX 1: KVALIFICERING AV OFP-SYSTEM -
PROCESSANALYS

Dokumenttyp Sekretessklass Status Granskat ID-nummer / Utgåva
Rapport Företagsintern Godkänt Richnau Anders 1610211/ 2.0
Utfärdare Datum Alternativt ID
Dokumentägare Elektroniskt godkänt
R4
Richnau Anders
Nilsson Torbjörn
2000-06-05
Titel
Hansson Bengt
(kontroll av avsnitt
K11F, K11D och K11E)
Ett förslag till ”Bör-process” för kvalificering av OFP-system har tagits
fram. I arbetet har det deltagit representanter från FKA, BKAB, OKG, RAB
samt från SAQ och SQC.
Förslaget innebär en del förändringar i förhållande till dagens arbetssätt (den
s.k. ”Är-processen). De förändringar som krävs ligger inte i första hand i
huvudprocessen, varför Är- och Bör-processerna vid en snabb anblick kan te
sig relativt lika.
Nedanstående punktsatser sammanfattar de viktigaste områdena där förslaget
skiljer sig i förhållande till dagens arbetssätt.
• Uppstyrning och kontroll. Kvalificeringarna bör drivas som projekt, enligt
en etablerad och av alla inblandade accepterad metod för projektstyrning,
i större omfattning än vad som varit brukligt. Regelbundna avstämningar
och kvalitetskontroller måste ske.
• Planering och samsyn. Kvalificeringsprojekten måste planeras bättre och
alla parter måste delta i ett tidigt skede i denna planering.
• Erfarenhetsåterföring. Erfarenhetsåterföringen måste stärkas för att
undvika upprepning av dyra misstag och för att successivt föra
verksamheten framåt.
• Testblockens tidsplan. Testblocken har hittills kommit in i processen för
tidigt. Samtidigt har de beställts för sent. Detta måste förändras och
kommer att påverka hela kvalificeringsprojektets tidsplan.
Utnyttja SQC’s kunskaper. SQC bör anlitas för rådgivning och konsultation
tidigt i ett kvalificeringsprojekt.
I arbetet har inte utretts hur en övergång till Bör-processen ska kunna ske.
Det bedöms dock att en sådan kan ske med relativt måttliga arbetsinsatser.
___________________________________________________________________________________
Ulla Bergfors OKG, Ulf Sandberg FKA, Christer Rist Barsebäck, Tommy Zetterwall SQC, C-J Börjesson
DNV, medlemmar TH-samgrupp, RT, RTP, RTPK, RTPT, RTPQ, A Richnau RTPL, T Nilsson RTPK.
1 (33)

ID-nummer / Utgåva Alternativt ID Status
1610211 / 2.0 Godkänt
2 (33)

ID-nummer / Utgåva Alternativt ID Status
1610211 / 2.0 Godkänt
Den 1 januari 1995 trädde Statens kärnkraftinspektions föreskrifter om
mekaniska anordningar i kärntekniska anläggningar, SKIFS 1994:1, i kraft.
Föreskriften ställer bl.a. krav på att provningssystem för återkommande
kontroll i kärnkraftverken ska kvalificeras för uppgiften. För att uppfylla
dessa krav har omfattande regelverk byggts upp hos tillståndshavare,
kontrollorgan och kvalificeringsorgan.
Vid praktisk tillämpning av regelverken har emellertid en hel del svårigheter
visat sig. Dessa består dels av oförutsedda behov som inte styrts upp i
tillräcklig grad, dels av att de olika regelverken inte är harmoniserade i
tillräcklig omfattning.
Som en följd av detta bildades under 1999 ”Ledningsforum för provningsoch
kvalificeringsfrågor” (ibland ”SQC forum för provnings- och
kvalificeringsfrågor”, i dagligt tal GP-gruppen). Denna grupp består av
representanter från tillståndshavare, kontrollorgan och kvalificeringsorgan.
Gruppen har tagit fram en ”Är-process” för kvalificeringsverksamheten,
d.v.s. en process som beskriver hur kvalificering av provningssystem sker i
dag.
För att kunna identifiera förändringsbehov och på så sätt kunna komma
tillrätta med de problem som finns i verksamheten har GP-gruppen beslutat
att gå vidare och även ta fram en ”Bör-process” för
kvalificeringsverksamheten. Med Bör-process menar man en process som
beskriver hur kvalificering av provningssystem bör ske.
Uppdraget att ta fram Bör-processen gavs åt en arbetsgrupp ledd av Anders
Richnau, RAB.
Uppdraget till arbetsgruppen lyder enligt följande:
3 (33)

ID-nummer / Utgåva Alternativt ID Status
1610211 / 2.0 Godkänt
•
•
•
•
•
4 (33)

ID-nummer / Utgåva Alternativt ID Status
1610211 / 2.0 Godkänt
Arbetsgruppen har bestått av följande medlemmar:
Anders Richnau RAB (sammankallande)
Torbjörn Nilsson RAB
Jessica Fredson BKAB
Ulf Sandberg FKA
Ulla Bergfors OKG AB
Tommy Zetterwall SQC
Carl-Johan Börjesson SAQ
Dessutom har Roger Wallfors, RAB bidragit med administrativt stöd och
kunnande inom området processutveckling.
Föreliggande rapport utgör resultatet av arbetet i gruppen och således ett
förslag till Bör-process.
Arbetet har, grovt beskrivet, utförts enligt följande:
• Insamling av synpunkter/flaskhalsar etc. i respektive organisation.
• Kategorisering av inkomna synpunkter. Endast de som har bedömts som
relevanta för just kvalificeringsprocessen har tagits med i det fortsatta
arbetet. (Som ett resultat av detta har bl.a. några värdefulla synpunkter på
SKIFS sorterats bort. Dessa har dock tagits om hand i det remissarbete
som sker av SKIFS 2000)
• Framtagning av övergripande processbeskrivning.
• Inarbetande av alla relevanta synpunkter i processbeskrivningen.
• Skriftlig beskrivning av processen på aktivitetsnivå med hänsynstagande
till inkomna synpunkter.
• Rapportskrivning och granskning i respektive organisation.
Steg 1-4, ovan, finns dokumenterade i RAB-protokoll 1605341/2.0.
Denna rapports upplägg bygger helt och hållet på det framtagna
processchemat. Detta visas översiktligt i Figur 1 och finns i sin helhet i
Bilaga 1.
5 (33)

ID-nummer / Utgåva Alternativt ID Status
1610211 / 2.0 Godkänt
ÃÃ
5
5
6
6
1
2
3
7
4 7
1
2
3
4
8
9
8
9
i
Nr 27
Nr 26
Nr 28
Nr 27
Nr 28
ÃÃÃÃ
Nr
Kontrakt
Nr Nr
Nr
Upphandla
Upphandla
Granska Granska
Ackrediterat
Ackrediterat
Defekt
Defekt
och
och
Kontrollorgan
Kontrollorgan
Skadeanalys
Fastställd
Skadeanalys
projektbeskrivning
Nr Nr Nr
Nr
Nr (DoS)
Nr
Nr Nr Nr Nr (DoS)
Bestämma
Bereda
Välja
Bereda och och
Upprätta Upprätta
Genomföra
Bestämma
Genomföra
preliminär
Välja
planera
handläggare
planera
objektobjekt-
Defekt- Defekt- och
preliminär
och
provnings-
handläggare
kvalificeringen
kvalificeringen
beskrivningbeskrivning Skadeanalys
provnings-
Provnings-
Skadeanalys
metod
Behov metod
kontrollgrupp
A eller B
AL4 AL8 OKG6
OKG1
OKG1 OKG1 RAB1
AL5 OKG3 BKAB2
SQC3 Prel. rapport: SQC3 Rapport:
SQC3 RAB8
UppdragsKvalificerings-
Defekt- och
beskrivning
OKG5
förutsättningar
Sk adeanal ys
BKAB1
Intyg och
acceptans
DoS
Prel. rapport:
Kvalificeringsförutsättningar
(Kvalificeringskrav)
Nr 10
Nr 10
Upphandla Upphandla
SQC
SQC
Nr 11
Nr 11
Upphandla
Upphandla
Ackrediterat Ackrediterat
Laboratorier Laboratorier
(AL)
(AL)
AL4
AL5
SQC5
Nr Nr
Nr Nr
Inventera Inventera om
Rapport:
om
Alternativa lösningar
det
det
finns
Välja
finns
Välja
tidigare
kvalificerings-
tidigare
kvalificerings-
kvalificering
alternativ
Kontrakt kvalificering
alternativ
och
och
testblock
testblock
OKG1 BKAB5
OKG2 BKAB6
Nr 12
SQC3
Nr 12
Nr 13
Nr 13
Kontrakt
Skapa Skapa
kontrakt
Informera Informera
kontrakt
berörda
med
Offert
med AL AL
berörda
Möte
(Resurser) (Resurser)
AL2 SQC8 AL8 OKG6
SQC5 RAB6
AL4 AL2 OKG3 BKAB2
RA B5 SQC4
AL5 AL3 OKG5
RAB13
SQC4
BKAB1
AL1
BKAB3
Nr 26
Söka Söka
likvärdig
Upprätta
Upprätta
likvärdig
Upprätta
Upprätta
ny
ny
provnings-
Teknisk
provnings-
Teknisk
provningsprovningsprocedur Motivering
procedur
Motivering
procedurprocedur
Utvidgning
[Alt.3]
[Alt.3]
av befintlig [Alt.3]
[Alt.3]
Slutlig provnings-
kvalificering
procedur
Hittad likvärdig
provnings-
Rapport:
procedur
Teknisk Motivering
utan behov av nya
Nr 24
Nr 25
testblock
Nr 24
Nr 25
RAB4
Behov
Upprätta
Testblock RAB11 SQC7
Upprätta
provnings-
Upprätta
provnings-
Upprätta
RAB4 AL11
procedur
Teknisk
procedur
Teknisk
Nr 22
Kombination [Alt.2]
Motivering
Nr 22
Nr 23
av befintlig [Alt.2]
Motivering
[Alt.2]
Nr 23
[Alt.2]
Testblock
och ny
Anskaffa
kvalificering
Anskaffa
testblock
OKG7
Prel imi när
testblock
Provnings-
Kontrollera
SQC7
Kontrollera
procedurprovningsprovningsprocedurprocedur
Nr 16
Nr 16
Nr 14
Nr 14
Nr 15
Nr 15
Uppdatera
OKG7
Uppdatera
preliminär
SQC5
preliminär
Upprätta
provnings-
Upprätta
provnings-
Upprätta
Upprätta
Teknisk
procedur
Slutlig
Teknisk
procedur Provningsprocedur
provningsprovnings- Motivering
SQC6
Motivering
Ny procedurprocedur
[Alt.1]
Rapport:
kval ificering
[Alt.1]
Teknisk Motivering
[Alt.1]
[Alt.1]
(TM)
Preliminär
RAB1
Provnings- OKG7 RAB1
Ã
Accepterad och fastställd
Nr
Nr
provnings-utrustning
Kvalificerad
provningsutrustning
INTYG
Kvalificera Kvalificera
provningsprovningsutrustningutrustning
Nr 17 & 29
Nr 17 & 29
Accep terad och
fastställd provnings-
Kvalificerad
procedur
provningsprocedur
Kvalificera
INTYG
Kvalificera
provningsprovningsprocedurprocedur RAB5 AL1 RA B6
RAB13 BKAB3
Nr 18
Nr 18
Kvalificerad
Personal
INTYG
Personal
och/eller
Kvalificera Kvalificera
utrustning
Personal
Personal
procedur
RAB8
SQC7 RAB8
RAB5 AL1
SQC6 SQC6
RAB13 BK AB3
RAB6
Figur 1, Översiktligt processchema
ÃÃ
Nr 19
Nr 19
Återföra
Återföra
kvalificeringskvalificeringserfarenhetererfarenheter
Möte
AL4 BKAB7 OKG6
AL5 AL8 BKAB2
BKAB9 OKG3
BKAB5 OKG5
BKAB6 BKAB1
Nr 31
Nr 31
Nr 30
Nr 30
Prova
Återföra
Prova
Återföra
objekt
kvalificerings-
objekt
kvalificeringserfarenhetererfarenheter
Möte
AL4 BKAB9 AL8 OKG6
AL5 BKAB5 OKG3 BKAB2
BKAB6 OKG5
Provningsprotokoll och
Erfaren het srapport
BKAB7 BK AB1
Nr 20
Nr 21
Nr 20
Rapport:
Nr 21
Lista över
förbättringar
Utvärdera Utvärdera
förbättrings-
Förbättra Förbättra
förbättringsförslag
processen processen
förslag
I rapporten har schemat brutits ner så att varje underkapitel behandlar en
aktivitet. För att underlätta läsbarheten inleds varje huvudkapitel med ett
översiktsschema där det aktuella avsnittet markerats.
ÃÃ
Nr 27
Nr 28
Nr 26
Nr 27
Nr 28
Nr 26
Söka
Söka
ÃÃÃÃ
likvärdig
Upprätta
Upprätta
likvärdig
Upprätta
Upprätta
ny
ny
Intyg och
provnings-
Teknisk
provningsprovnings-
Teknisk
provnings-
Kontrakt
acceptans
Nr 5
Nr 6
procedur
Motivering
procedur
Nr 5
Nr 6
DoS
procedur
Motivering
procedur
Utvidgning
[Alt.3]
[Alt.3]
av befintlig
Upphandla
[Alt.3]
[Alt.3]
Slutlig provnings-
Upphandla
Granska
kvalificering
Granska
procedur
Ackrediterat
Ackrediterat
Defekt
Defekt
och
och
Hittad likvärdig
Kontrollorgan
Kontrollorgan
Skadeanalys
Fastställd
Skadeanalys
provnings-
Rapport:
projekt-
Prel. rapport:
procedur
Teknisk Motivering
beskrivningKvalificerings-
utan behov av nya
förutsättningar
Nr 24
Nr 25
testblock
Nr 7
Nr 24
Nr 25
Nr 1
Nr 2
Nr 3
Nr 4 (DoS )
Nr 7
(Kvalificeringskrav)
Nr 1
Nr 2
Nr 3
Nr 4 (DoS)
Nr 8
Nr 9
Nr 8
Nr 9
Nr 10
Nr 10
Inventera om
Rapport:
RAB4
Behov
Bestämma
Inventera om
Alternativa lösningar
Bereda
Välja
Bereda
och
och
Upprätta
Upprätta
Genomföra
Bestämma
det
Genomföra
preliminär
det
finns
Välja
Upprätta
Testblock
finns
Välja
Upprätta
RAB11 SQC7
Upphandla
Välja
planera
handläggare
planera
objektobjekt-
Defekt-
Defektoch
preliminär
Upphandla
tidigare
kvalificeringsprovnings-
Upprätta
Upprätta
och
provnings-
SQC
tidigare
kvalificeringsprovnings-
RAB4 AL11
handläggare
kvalificeringen
kvalificeringen
beskrivningbeskrivning
Skadeanalys
provnings-
SQC
kvalificering
alternativprocedur
Teknisk
Skadeanalys
metod
kvalificering
alternativprocedur
Teknisk
Nr 22
Kontrakt
Nr 22
Provnings-
Kombination
Nr 23
metod
och
och
testblock
[Alt.2]
Motivering
Nr 23
Behov i
testblock
[Alt.2]
Motivering
av befintlig
[Alt.2]
Testblock
[Alt.2]
kontrollgrupp
och ny
A eller B
OKG1 BKAB5
Anskaffa
AL4 AL8 OKG6
OKG1
OKG1 OKG1 RAB1
kvalificering
Anskaffa
testblock
OKG2 BKAB6
OKG7
Prel. rapport:
Rapport:
testblock
Uppdrags- AL5 OKG3 BKAB2
SQC3 SQC3 SQC3 RAB8
Preliminär
Kontrollera
Kvalificerings-
Defekt- och
Nr 12
beskrivning
SQC3
Nr 12
Provnings-
Kontrollera
Nr 13
SQC7
OKG5
förutsättningar
Skadeanalys
Nr 11
Nr 13
procedurprovnings-
Nr 11
provnings-
BKAB1
Kontrakt
procedurprocedur
Upphandla
Skapa
Upphandla
Skapa
Informera
Ackrediterat
kontrakt
Informera
Nr 16
Ackrediterat
kontrakt
berörda
Nr 16
Laboratorier
med
Laboratorier Offert
med
AL
AL
berörda
Möte
Nr 14
(AL)
(Resurser)
Nr 14
Nr 15
(AL)
(Resurser)
Nr 15
Uppdatera
OKG7
Uppdatera
AL 4
preliminär
SQC5
AL 2 SQC8 AL8 OKG6
SQC5 RAB6
preliminär
AL 5
provnings-
AL 4 AL2 OKG3 BKAB2
Upprätta
provnings-
RAB5 SQC 4
Upprätta
Slutlig
SQC5
Upprätta
procedur
AL 5 AL3 OKG5
Upprätta
Teknisk
procedur Provningsprocedur
RAB13
Teknisk
SQC4
BKAB1
provningsprovnings-
Motivering
SQC6
AL1
Motivering
Ny procedurprocedur
[Alt.1]
Rapport:
BKAB3
kvalificering
[Alt.1]
Teknisk Motivering
[Alt.1]
[Alt.1]
(TM)
Preliminär
RAB1
Provnings- OKG7 RAB1
procedur
RAB8
SQC7 RAB8
SQC6 SQC6
Figur 2
Accepterad och
fastställd provningsprocedur
Personal
och/eller
utrustning
Ã
Nr
Accepterad och fastställ d Nr
Kvalificerad
provnings-utrustning
provningsutrustning
INTYG
Kvalificera
Kvalificera
provningsprovningsutrustningutrustning
Nr 17 & 29
Nr 17 & 29
Kvalificera
Kvalificera
provningsprovningsprocedurprocedur
RAB5 AL1 RAB6
RAB13 BKAB3
Kvali ficerad
provningsprocedur
INTYG
Nr 18
Nr 18
Kvalificerad
Personal
INTYG
Kvalificera
Kvalificera
Personal
Personal
RAB5 AL1
RAB13 BKAB3
RAB6
Bättre
kvalificeringsprocess
ÃÃ
Nr 19
Nr 19
Återföra
Återföra
kvalificeringskvalificeringserfarenhetererfarenheter
Möte
AL4 BKAB7 OKG6
AL5 AL 8 BKAB2
BKAB9 OKG3
BKAB5 OKG5
BKAB6 BKAB1
Nr 31
Nr 31
Nr 30
Nr 30
Prova
Återföra
Prova
Återföra
objekt
kvalificerings-
objekt
kvalificeringserfarenhetererfarenheter
Möte
AL4 BKAB9 AL8 OKG6
AL5 BKAB5 OKG3 BKAB2
BKAB6 OKG5
Provningsprotokoll och
Erfarenhetsrapport
BKAB7 BKAB1
Nr 20
Nr 21
Nr 20
Rapport:
Nr 21
Lista över
förbättringar
Utvärdera
Utvärdera
Förbättra
förbättrings-
Förbättra
förbättrings-
processen
förslag
processen
förslag
Normalt ansvarar tillståndshavarna för att aktiviteterna i processen K11
utförs på det effektivaste sättet för hela processen K1. Det är resultatet av
dessa aktiviteter som styr tillförlitlighet och kostnader för hela
kvalificeringsarbetet.
Bättre
kvalificeringsprocess
6 (33)

ID-nummer / Utgåva Alternativt ID Status
1610211 / 2.0 Godkänt
Provnings-
Behov i
kontrollgrupp
A eller B
K11A
K11A
Välja
Välja
handläggare
handläggare
Uppdragsbeskrivning
•
•
•
•
Handläggaren är projektledare och ska ha utbildning, erfarenhet och rätt
kompetens för den uppgiften. Han måste också tilldelas erforderliga
personalresurser och andra medel för att kunna genomföra ett
kvalificeringsprojekt framgångsrikt. Den som utses till handläggare måste
vara kreativ, kunna lösa problem, ta ansvar och ha förmåga att arbeta mot
uppställda mål. Projektledaren ska ses som en chef/ledare och ha samma
förutsättningar beträffande ledarkompetens och befogenheter som vilken
annan ledare som helst.
Handläggaren har ett fullständigt tekniskt och ekonomiskt ansvar, tillika
ansvar för kvalificeringsprojektets kvalitet (säkerhet, miljö och ekonomi).
Handläggaren ska också ha grundläggande kunskap om den provningsteknik
som ska kvalificeras. Kraven på kompetens ska vara dokumenterad.
Handläggaren är kraftföretagets kontaktman mot leverantören och är
ansvarig för uppdragets genomförande. Detta innefattar ansvar för planering
och styrning av kvalificeringsprojektets resurser och genomförande för att
uppnå uppställda mål avseende ekonomi, teknik, tid och kvalitet.
Handläggaren skall fortlöpande hålla berörda informerade om arbetets
fortskridande.
Handläggaren ansvarar för att alla berörda i projektet är väl införstådda med
arbetsuppgifter och uppsatta mål avseende ekonomi, teknik, tid och kvalitet.
Alla ändringar, beslut och besked skall omedelbart delges alla berörda i
projektet.
Handläggaren skall tillse att alla beslut som fattas dokumenteras. Denne
skall också se till att erforderliga beslut fattas. Alla ändringar i
kvalificeringsprojekt liksom andra väsentliga händelser skall dokumenteras.
Förändringar i projektets omfattning skall handläggaren skriftligen
överenskomma med berörda parter och dokumentera på ett tydligt sätt.
Sådana överenskommelser skall förvaras tillsammans med övriga
kontraktshandlingar.
7 (33)

ID-nummer / Utgåva Alternativt ID Status
1610211 / 2.0 Godkänt
Uppdragsbeskrivning
K11B
K11B
Bereda
Bereda
och
och
planera
planera
kvalificeringen
kvalificeringen
Fastställd
projektbeskrivning
Kvalificeringsunderlag
•
•
•
•
•
•
•
•
Innan ett kvalificeringsprojekt startar skall handläggaren förvissa sig om att
allt underlag som krävs för att starta kvalificeringsprojektet finns framme.
Handläggaren måste också försäkra sig om att underlaget är kvalitetssäkrat
på ett korrekt sätt för att förhindra att felaktigheter uppkommer i ett senare
skede, samt kontrollera att underlaget uppfyller de krav som ställs för att
kunna användas i kvalificeringsprojektet.
I beredningen av en kvalificering ingår förutom att ta fram det
objekt/anläggningsspecifika kvalificeringsunderlaget även att ta fram
kravspecifikation, tidplaner och erforderligt förfrågningsunderlag för
kvalificeringsprojektet. Det är mycket viktigt att tydliga och genomtänkta
kravspecifikationer finns eftersom detta kommer att vara det mål/underlag
som det framtida arbetet styrs av.
Planera kvalificering
Erfarenhetsmässigt vet man att det för större provningsprojekt behöver
finnas minst två år tillgängliga från projektstart till provningsgenomförande
för att hinna med kvalificeringen under ordnade former.
Kraftföretagen behöver ta fram rullande flerårsplaner som utgör basen för
kvalificeringsverksamheten. Det krävs att SQC, baserat på planerna från
kraftföretagen, gör motsvarande planer för sin verksamhet. Samtliga planer
måste revideras regelbundet för att de skall förmedla en korrekt bild. Oftast
kan realistisk detaljplanering inte göras förrän TH har beställt AL. Det är
dock angeläget att kraftföretagen så fort som möjligt bildar sig en
uppfattning om trolig tid för genomförande av ett kvalificeringsprojekt.
Planeringen måste göras innan kvalificeringsprojektet påbörjas och skall ses
över kontinuerligt genom uppföljningar.
8 (33)

ID-nummer / Utgåva Alternativt ID Status
1610211 / 2.0 Godkänt
För att öka effektiviteten i kvalificeringsprojekten krävs att alla inblandade
har samma syn på projektmetodiken, -verktyg och en gemensam
projektterminologi. Sådan metodik och verktyg/stöd påverkar projektarbetet
på ett genomgripande sätt och ger riktlinjer för hur man uppnår en effektiv
och affärsmässig verksamhet i organisationer som genomför projekt,
speciellt i en multiprojektmiljö. I en sådan miljö konkurrerar olika
verksamheter om resurser. Det är därför väsentligt att ansvar och
befogenheter är tydligt definierade mellan alla inblandade parter. En tydlig
rollfördelning och ett högt ansvarstagande från handläggaren ökar
effektiviteten i projektarbetet och engagemanget hos alla inblandade
personer på alla nivåer. Detta kräver, för att undvika konflikter, en
gemensam och accepterad syn på projektarbete och projektstyrning av
kvalificeringsuppdragen.
Under arbetets gång skall handläggaren hålla sig underrättad om arbetets
framskridande och om problem som uppkommer, som fordrar speciella
insatser för att finna en lösning.
I större kvalificeringsprojekt är det ofta lämpligt att göra en uppdelning i
delprojekt. Det är viktigt att delprojekten är väl definierade och avgränsade
samt att gränssnitten till andra delprojekt är tydliga och klargjorda.
Upprätta projektbeskrivning
För varje kvalificeringsprojekt skall en projektbeskrivning tas fram av
handläggaren. Beskrivningen skall innehålla de uppgifter som krävs för att
kunna genomföra kvalificeringsprojektet. Material som har tagits fram i
samband med beredningen utgör underlag. Projektbeskrivningen ska även
innehålla en resursplan, som ligger till grund för tilldelning av resurser till
projektet.
Projektbeskrivningen upprättas för att tydliggöra projektets roller, säkra krav
och tydliggöra resursbehovet. Innan fastställande ska den förutom intern
granskning vara förankrad hos leverantören och SQC.
Ändringar i kvalificeringsprojekt kan behövas göras under arbetets gång. Det
kan till exempel avse ändrade förutsättningar, tillägg eller oförutsedda
problem. Handläggaren ansvarar för att alla förändringar under
kvalificeringsprojektets gång överenskommes skriftligen, dokumenteras och
informeras.
Uppföljning
Handläggaren ska dokumentera alla viktiga händelser i projektet. För detta
ändamål bör handläggaren föra en projektdagbok. I denna görs löpande
anteckningar om t.ex. förda diskussioner och möten, gjorda
överenskommelser eller utfästelser vid telefonsamtal, ändringar i projektets
omfattning och uppkomna problem.
9 (33)

ID-nummer / Utgåva Alternativt ID Status
1610211 / 2.0 Godkänt
Det skall finnas rutiner för uppföljning av ekonomi, teknik, tid och kvalitet.
Regelbundna uppföljningar skall göras och stämmas av mot uppgjorda
planer för projektet. Alla avvikelser mot planerna skall följas upp och
korrigerande åtgärder vidtas. Ekonomiska negativa avvikelser skall
analyseras och om möjligt åtgärdas samt rapporteras till berörda. Allt detta
ska dokumenteras i en s.k. progressrapport som informeras alla berörda.
Möten
Sammanträden/möten har flera syften. Syftena kan delas in i
huvudgrupperna information, planering och beslut. Den som kallar till ett
möte skall klargöra syftet med mötet i förväg. Alla möten ska ha en
dagordning, även om denna kan vara mycket enkel i många fall.
Protokoll eller anteckningar skall föras vid alla möten. I större projekt skall
sammanträden följa uppställda formalia beträffande kallelse,
föredragningslista, protokoll, justering av protokoll etc. Protokoll ska skrivas
och distribueras snabbt. För varje icke färdigbehandlad punkt skall anges
vem som skall arbeta vidare med frågan och när konkreta resultat skall
avrapporteras. Handläggaren är sammankallande och mötesordförande.
Det är alltid värdefullt att samla alla parter i projektet till ett särskilt
uppstartsmöte (”kick-off”) och att avsluta projektet med ett
uppföljningsmöte.
Fastställd
projektbeskrivning
K11C
K11C
Upprätta
Upprätta
objektobjektbeskrivningbeskrivning
Prel. rapport:
Kvalificeringsförutsättningar
•
Basinformation från kontrolldokumentation och en rad olika objektspecifika
uppgifter bildar tillsammans objektbeskrivningen. Insamlandet av
objektspecifika uppgifter kräver ofta tillgång till utrymmen som endast är
tillgängliga vid revisionsavställning varvid denna åtgärd kräver
planläggning. Det är lämpligt att detta utförs enligt en instruktion, som
samtidigt används som en checklista för att få med nödvändiga
uppgifter/parametrar. Varje parameter som inte är verifierad utan bygger på
antaganden innebär en risk och detta bör framgå av objektbeskrivningen.
10 (33)

ID-nummer / Utgåva Alternativt ID Status
1610211 / 2.0 Godkänt
För bredare kvalificeringar, där inga specifika provningsområden anges,
måste i objektbeskrivningen de valda parameterintervallen noga beskrivas.
Detta för att senare kontroll av att ett viss område omfattas av proceduren
ska bli så smidig som möjligt.
Exempel på uppgifter som kan behöva ingå
Från kontrolldokumentationen bör tillämpliga delar av följande uppgifter
ingå:
- block
- identitetsnummer på aktuellt provningsobjekt
- isometri där provningsobjekt ingår
- detaljritning över provningsobjekt
- ritning över svetsfogsutformning
- svetsinstruktion som anger svetsförfarande t ex WPS
- dokument som redogör om och hur värmebehandling är utförd
- materialintyg över ingående material i provningsobjekt
- OFP-protokoll från prefabricering- och montagetillverkning, t ex RTprotokoll
- OFP-protokoll och/eller åtgärdsrapport över eventuella bearbetningar
och/eller svetsreparationer som utförts i samband med tidigare
återkommande kontroll, t ex RT-protokoll
- OFP-protokoll från tidigare återkommande kontroll, t ex UT-protokoll
- ferrithaltsmätning skall utföras i de fall där ferrithaltsanalys saknas
alternativt där tvivelaktiga analysresultat från tillverkning redovisats.
ferrithaltsmätning gäller endast för austenitiskt gjutgods.
Tillämpliga delar av följande MTO-faktorer bör ingå
- ergonomiskt utrymme för provningspersonal.
- arbetstemperatur
- belysningsförhållanden
- bullernivå, finns avstängningsmöjligheter
- behövs ställning
- strålning vid provningsobjekt
- strålning på 1m avstånd från provningsobjekt
- total stråldos/person
- krävs extra utrustning t ex extra overall, blyväst, skyddsmask, handskar,
hörselskydd
- tidsåtgång vid provningsobjektet
Tillämpliga delar av följande objektspecifika uppgifter bör ingå
- uppmätning av omkrets på både A- och B-sida
- godstjocklek på både A- och B-sida i gradtalen 0°, 90°, 180°, 270° om
inte annat krävs
- godstjocklek skall anges dikt mot svets och 25 mm från svetskant
- kartläggning av utvändiga geometriska variationer t ex fasningar, hög
råge, svetsrågens bredd, slipad svets, smältdiken. Redovisas med skiss
och eventuellt plastavgjutning
- om möjligt kartlägga invändiga geometriska variationer t ex fasningar,
hög rot, kantförskjutningar. Redovisas med skiss
11 (33)

ID-nummer / Utgåva Alternativt ID Status
1610211 / 2.0 Godkänt
- planparallellitet mellan utvändig- och invändig yta
- profilmätning med kamavtryck i gradtalen 0°, 90°, 180°, 270° om inte
annat krävs
- ytfinhet enligt ytlikare RUBERT Nr 130
- ytplanhet
- ytbeläggning t ex oxid, magnetit, korrosion
- krävs behandling av ytan före provning
- minsta avsökningssträcka från CL-svets (CL = centrum av svets)
- provningsbegränsningar p.g.a. t ex rörklamma, stutsar, närliggande rör,
närliggande svetsar. redovisas med skiss
- innehåller rör eller rörböjar längdskarvar som medför korspunkter med
rundskarven
- korrektionsmätning skall utföras enligt godkänd instruktion
- närbildsfotografi (linjal skall ingå i fotografiet för att underlätta
utrymmesbedömningar)
- översiktsfotografi där eventuella utrymmesbegränsningar finns
representerade (linjal skall ingå i fotografiet för att underlätta
utrymmesbedömningar)
- finns krav på avisolering
- finns behov av ställningsbygge
- tidsåtgång vid provningsobjekt bedömd av provningspersonal
Objektbeskrivningen ingår i TH´s del av den slutliga TM.
Prel. rapport:
Kvalificeringsförutsättningar
K11F (DoS)
K11F (DoS)
Genomföra
Genomföra
Defekt-
Defektoch
och
Skadeanalys
Skadeanalys
Rapport:
Defekt- och
Skadeanalys
•
•
12 (33)

ID-nummer / Utgåva Alternativt ID Status
1610211 / 2.0 Godkänt
Defekt- och skadeanalys (DoS) kan definieras enligt följande:
-
-
utgör i sin tur underlag för framtagning av testblock
Kontrollgruppsindelning och skadetålighetsanalys ger förutsättningarna för
att välja kontrollintervall. Skadetåligheten tillsammans med
provningssystemets förmåga att detektera, karakterisera och
storleksbestämma ger det slutliga kontrollintervallet, som i fortsättningen
bestämmer när en kvalificering måste föreligga för att provning inom
kontrollintervallet ska kunna genomföras.
Skadetålighetsanalysen bör tas fram i ett tidigt skede, eftersom den ligger till
grund för vilka krav som ska ställas på provningssystemet för att klara ett
visst kontrollintervall. Kontrollintervallet har i sin tur betydelse för
planeringen för kvalificering och provning.
Defektbeskrivningen ska åtminstone innehålla det som anges i PBM2s
definition. Dessutom ska defekt- och skadeanalysens innehåll motsvara de
krav som ställs av AK för att granska och utfärda intyg över granskning, (se
SAQ TIK 3.9.2 där krav ställs bl.a. på uppgifter om kvalificeringsdefekt,
detekteringsmål, provningsomfattning och provningsintervall).
Defektbeskrivningen ska ingå i TH: s del av den slutliga TM.
13 (33)

ID-nummer / Utgåva Alternativt ID Status
1610211 / 2.0 Godkänt
Prel. rapport:
Kvalificeringsförutsättningar
K11D
K11D
Upphandla
Upphandla
Ackrediterat
Ackrediterat
Kontrollorgan
Kontrollorgan
Kontrakt
Upphandling av ackrediterat kontrollorgan ska
genomföras enligt THs normala
upphandlingsrutiner och göras i god tid. Ingår
granskning av skadetålighetsanalys i
upphandlingen ska en överenskommen tidsplan
med inlagd uppföljning upprättas.
Kontrakt
Rapport:
Defekt- och
Skadeanalys
K11E
K11E
Granska
Granska
Defekt
Defekt
och
och
Skadeanalys
Skadeanalys
Intyg och
acceptans
DoS
Granskad defekt- och skadeanalys utgör en viktig
del av kvalificeringsförutsättningarna.
Detekteringsmål, kvalificeringsdefekt, toleranser
samt provningsinriktning fastställs i defekt- och
skadeanalysen och de utgör förutsättningar vid
inventeringen av tidigare gjorda kvalificeringar
samt upphandling av AL.
Granskning av defekt och skadeanalys utförs
enligt SAQ TIK 3.9.2. Resultatet av en godkänd
analys är ”Intyg om utförd granskning av Defektoch
Skadeanalys”, vilket utfärdas och tillställs
beställaren. Ingår granskning av
skadetålighetsanalys ska TH följa upp att
granskningen följer överenskommen tidsplan.
Avvikelser från tidsplanen måste rapporteras,
eftersom defekt- och skadeanalysen utgör en av
förutsättningarna för och därmed påverkar
efterföljande aktiviteter.
14 (33)

ID-nummer / Utgåva Alternativt ID Status
1610211 / 2.0 Godkänt
Rapport:
Defekt- och
Skadeanalys
K11G
K11G
Bestämma
Bestämma
preliminär
preliminär
provningsprovningsmetodmetod
Prel. rapport:
Kvalificeringsförutsättningar
(Kvalificeringskrav)
Baserat på objektbeskrivning och defekt- och
skadeanalys (DoS) föreslår TH en preliminär
provningsmetod. I detta arbete kan SQC, med sin
kompetens inom området, hjälpa till med
rådgivning. Vilken metod som är lämplig beror på
defekttyper, provningsvolym, provningsområdets
placering och åtkomlighet etc. I de fall där flera
metoder anses som likvärdiga skjuts valet av
metod upp tills offerter från
provningslaboratorierna har erhållits.
Intyg och
acceptans
DoS
Prel. rapport:
Kvalificeringsförutsättningar
(Kvalificeringskrav)
K11H
K11H
Inventera
Inventera
om
om
det
det
finns
finns
tidigare
tidigare
kvalificering
kvalificering
och
och
testblock
testblock
•
•
Rapport:
Alternativa
lösningar
Med objektbeskrivning och granskad DoS som underlag görs en inventering
av vad som redan finns kvalificerat. Viss sökning kan säkert utföras av TH
själva i intygsdatabas och testblocksdatabas. Möjligheterna att utnyttja
material utifrån ska beaktas (EPRI, ENIQ, m.m.) För att bekräfta graden av
överensstämmelse behövs förmodligen mer information än vad som normalt
finns tillgänglig om andras kvalificeringar. Den informationen finns hos
SQC.
En inventering tillsammans med SQC utgör ett lämpligt sätt att informera
om ett nytt kvalificeringsprojekt. SQC ska på begäran av TH bistå med
teknisk kompetens vid inventeringen och med rekommendationer på hur
tidigare kvalificeringar och testblock tekniskt ska kunna utnyttjas. Den
kommersiella biten gentemot ägarna till eventuella existerande
kvalificeringar hanteras av TH.
15 (33)

ID-nummer / Utgåva Alternativt ID Status
1610211 / 2.0 Godkänt
Rapport:
Alternativa
lösningar
Ett väl genomarbetat underlag är en förutsättning för en bra beställning.
K11J
K11J
Upphandla Upphandla
Kval.org
Ack.Kval.
org.
l Kontrakt
•
•
•
•
För att undvika oförutsedda förändringar avseende tid och kostnader, krävs
det att uppdraget till SQC kan specificeras noggrant. Beställaren (TH) måste
ha en god uppfattning om kvalificeringsprojektets omfattning och tidplan när
beställningen till SQC läggs.
Beställningen ska grunda sig på skriftlig förfrågan och dito offert där bägge
parters åtagande och skyldigheter är specificerade. Det är viktigt att
beställningen även reglerar hur förändrade förutsättningar ska hanteras
kommersiellt. Särskilt viktigt är detta avseende eventuella förskjutningar i
tidplanen orsakad av endera parten.
Det är oftast klokt att dela upp beställningen i etapper kopplade till olika
faser i kvalificeringen. Exempel på sådana kan vara:
• Förberedelser och rådgivning.
• Granskning av teknisk motivering och tillhörande dokumentation.
• Granskning av provningsprocedur.
• Praktiska demonstrationer.
• Efterarbete, slutredovisning, intyg, m.m.
SQC ska utse en handläggare (projektledare) för varje kvalificeringsuppdrag.
Denna ska ha det fulla ansvaret för kvalificeringen för SQC´s räkning med
avseende på tekniskt innehåll, planering och ekonomi och vara TH´s
entydiga kontaktyta. Handläggarfrågan ska vara reglerad i beställningen.
16 (33)

ID-nummer / Utgåva Alternativt ID Status
1610211 / 2.0 Godkänt
Prel. rapport:
Kvalificeringsförutsättningar
(Kvalificeringskrav)
K11I
K11I
Upphandla
Upphandla
Ackrediterat
Ackrediterat
Laboratorie
Laboratorie
(AL)
(AL)
•
•
•
•
•
Kontrakt
Upphandling av provningsföretag (ackrediterat laboratorium) måste påbörjas
i tid. För komplicerade uppdrag bör upphandlingen vara klar ca. två år före
planerad provning.
Provningsuppgiften måste vara väldefinierad och beskrivas noggrant och
detaljerat i förfrågan, för att provningsföretaget ska kunna förstå uppgiften
och lämna en relevant offert. En fullständig och välskriven offert är en
förutsättning för att kunna utvärdera olika provningsföretag och välja den
mest lämpliga för den aktuella uppgiften.
Utvärdering av offerter och bedömning av leverantörer underlättas om
arbetet styrs av dokumenterade rutiner.
För att tilltänkta leverantörer ska ha rättvisa förutsättningar att offerera, är
det viktigt att alla provningstekniska krav och förutsättningar beskrivs i
förfrågan. Således bör förfrågan innehålla t.ex. följande uppgifter:
• defekttyper
• defektorienteringar
• detekteringsmål
• kvalificeringsdefekt och krav på att AL anger osäkerhet vid mätningar
• kritiska komponentgeometrier
• särskilda krav på använd provningsteknik
• miljöpåverkan
• MTO aspekter
Övriga krav på leverantören som ska specificeras i förfrågan omfattning och
nivå på tekniska utredningar till teknisk motivering och annat underlag som
leverantören förväntas svara för. I förfrågan ska också framgå hur offerten
ska vara strukturerad för att kunna utvärderas av beställaren.
Hanteringen av eventuella avvikelser från gällande upphandling av
leverantör är viktig. Det bör tas fram ett system för hantering av uppkomna
avvikelser vid ett kvalificeringsprojekt av kraftföretagen. Rutiner för
avvikelsehantering bör ingå i beställningen.
17 (33)

ID-nummer / Utgåva Alternativt ID Status
1610211 / 2.0 Godkänt
Kontrakt
med KO
Kontrakt
med AL
•
•
TH ska diskutera med SQC vilket kvalificeringsalternativ som är lämpligast
ur teknisk synpunkt. Värdet i att utnyttja tidigare kvalificeringar kommer i
hög grad att vara beroende av hur mycket information SQC kan lämna ut och
om systemet i fråga är tillräckligt robust och ”up to date” för att bygga vidare
på.
Det finns tre kvalificeringsalternativ:
- ny kvalificering
- kombination av befintlig och ny kvalificering
- utvidgning av befintlig kvalificering
Ny kvalificering innebär att provningsobjektets material, geometri, defekter
mm avviker så mycket från vad som tidigare finns kvalificerat att
provningssystemet inte tekniskt kan motiveras utifrån tidigare utförda
kvalificeringar.
Kombination av befintlig och ny kvalificering innebär att en tidigare
kvalificering kan utnyttjas, men det nya provningssystemet kan inte fullt ut
tekniskt motiveras, utan måste kompletteras i olika avseenden.
Utvidgning av befintlig kvalificering är när de förändringar som krävs kan
tekniskt motiveras.
Att utnyttja en tidigare kvalificering medför oftast att valet av ackrediterat
laboratorium blir givet. I dessa fall ska affärsmässigheten beaktas för att
undvika oskäliga kostnader pga. svag eller ingen konkurrens.
Uppdragsbeskrivning
K11K
K11K
Välja
Välja
kvalificeringskvalificeringsalternativalternativ
K11L
K11L
Informera
Informera
berörda
berörda
Uppdragsbeskrivning
Möte
•
•
18 (33)

ID-nummer / Utgåva Alternativt ID Status
1610211 / 2.0 Godkänt
Det är av största vikt att informationsutbytet mellan alla involverade parter,
d.v.s. normalt TH, AL och SQC, fungerar. I förväg inplanerade möten med
deltagande från alla berörda parter, vid inledningen av viktiga faser i
kvalificeringsprocessen är nödvändigt.
Följande modell kan t.ex. användas:
Varje kvalificering inleds med ett startmöte där förutsättningarna och
inriktningen för kvalificeringen presenteras. Någonstans mitt i
provningslaboratoriets arbete med att ta fram procedurer med mera, planeras
ett mellanmöte in. Mötet ska vara väl förberett och material som man vill att
SQC skall ta ställning till ska vara översänt till SQC i förväg. I slutet av
provningslaboratoriets arbete hålls ett slutmöte där kvalificeringen
presenteras för SQC, tillfälle till frågor ges och materialet överlämnas till
den slutliga granskningsprocessen. Vid dessa möte deltager TH, SQC och
provningslaboratoriet.
Kommunikation mellan kraftföretaget och det ackrediterade laboratoriet
under ett kvalificeringsprojekt ska vara tydlig, korrekt och öppen. Det
behövs även en bra uppföljning och rapportering om projektets
framåtskridande av samtliga involverade parter i projektet.
Det ska finnas en rutin för hur det specifika kvalificeringsprojektet
fortlöpande skall redovisas och rapporteras och med vilken frekvens själva
rapporteringen skall ske. Det kan med fördel redan i rutinen specificeras
vilka fasta mötestidpunkter som kommer att gälla under projektets
fortlevnad. Statusrapportering bör om möjligt innehålla ett utkast på aktuella
dokument, vilket ger en bättre uppfattning om framåtskridandet än om enbart
antal upparbetade timmar anges. Beställaren (TH) svarar för att en sådan
mötes/redovisningsrutin finns och är sammankallande till möten.
För att kunna fullgöra sina åtaganden på ett korrekt sätt ska
provningslaboratoriet ha tillgång till aktuella utgåvor av de SQCinstruktioner
som berör deras arbete.
19 (33)

ID-nummer / Utgåva Alternativt ID Status
1610211 / 2.0 Godkänt
Figur 3
ÃÃ
Nr 27
Nr 28
Nr 26
Nr 27
Nr 28
Nr 26
Söka
Söka
ÃÃÃÃ
likvärdig
Upprätta
likvärdig
Upprätta
Upprätta Upprätta ny
Intyg och
provnings-
Teknisk
provnings-
Teknisk
provningsprovnings-
Nr 5
Kontrakt
acceptans
Nr 5
Nr 6
procedur
Motivering
procedur
Nr 6
DoS
procedur
Motivering
procedur
Utvidgning
[Alt.3]
[Alt.3]
av befintlig
Upphandla
Upphandla
Granska
[Alt.3]
[Alt.3]
Slutlig provnings-
kvalificering
Granska
pr oce dur
Ackrediterat
Ackrediterat
Defekt
Defekt
och
och
Kontrollorgan
Hittad likvärdig
Kontrollorgan
Skadeanalys
Fastställd
Skadeanalys
provnings-
Rapport:
pr oje kt-
Prel. rapport:
procedur
Teknisk Motivering
beskrivning
Kvalific erings-
uta n behov a v nya
förutsättningar
Nr 24
Nr 25
testblock
Nr 7
Nr 1
Nr 2
Nr 3
Nr 4 (DoS)
Nr 7
(Kvalificeringskrav)
Nr 24
Nr 25
Nr 1
Nr 2
Nr 3
Nr 4 (D oS)
Nr 8
Nr 9
Nr 8
Nr 9
Nr 10
Nr 10
Inventera
Bestämma
Inventera
om
Rapport:
RAB4
om
Alternativa lösningar
Behov
Bereda
Välja
Bereda
och
och
Upprätta
Upprätta
Genomföra
Bestämma
det
Genomföra
preliminär
det
finns
Välja
Upprätta
Testbloc k
Upphandla
finns
Välja
Upprätta
RAB 11 SQC7
Välja
planera
handläggare
planera
objektobjekt-
Defekt-
Defektoch
preliminär
Upphandla
tidigare
kvalificeringsprovnings-
Upprätta
och
provnings-
tidigare
kvalificeringsprovnings-
Upprätta
RAB4 AL11
SQC
handläggare
kvalificeringen
kvalificeringen
beskrivningbeskrivning Skadeanalys
provnings-
SQC
kvalificering
alternativprocedur
Teknisk
Skadeanalys
metod
kvalificering
alternativprocedur
Teknisk
Nr 22
Kontrakt
Provnings-
Kombination
Nr 23
metod
och testblock
[Alt.2]
Motivering
Nr 22
Nr 23
Behov i
testblock
[Alt.2]
Motivering
av befintlig
[Alt.2]
Te stblock
[Alt.2]
kontrollgrupp
oc h ny
A eller B
OKG1 BKAB 5
Anskaffa
AL4 AL8 OKG6
OKG1
OKG1 OKG1 RAB1
kvalificering
Anskaffa
testblock
Prel. rapport:
Rapport:
OKG2 BKAB 6
OKG7
testblock
Uppdrags-
AL5 OKG3 BKAB2
SQC3 SQC3 SQC3 RAB8
Preliminär
Kontrollera
Kvalific erings-
D efekt- och
Nr 12
beskrivning
SQC3
Nr 12
Provnings-
Kontrollera
förutsättningar
Skadeanalys
Nr 13
SQC7
OKG5
Nr 11
Nr 13
pr oce dur
provnings-
Nr 11
provnings-
BKAB 1
Kontrakt
procedurprocedur
Upphandla
Skapa
Upphandla
Skapa
Informera
Ackrediterat
kontrakt
Informera
Nr 16
Ackrediterat
kontrakt
Nr 16
Laboratorier
med
Laboratorier Offert
med
AL
berörda
AL
berörda
Möte
Nr 14
(AL)
(Resurser)
Nr 14
Nr 15
(AL)
(Resurser)
Nr 15
Uppdatera
OKG7
Uppdatera
AL4
preliminär
SQC5
AL2 SQC8 AL8 OKG6
SQC5 RAB6
preliminär
AL5
Upprätta
provnings-
AL4 AL2 OKG3 BKAB2
Upprätta
provnings-
RAB5 SQC4
Slutlig
SQC5
Upprätta
Upprätta
Teknisk
procedur
AL5 AL3 OKG5
procedur
Provningsprocedur
RAB13
Teknisk
SQC4
BKAB1
provningsprovnings-
Motivering
SQC6
AL1
Motivering
Ny procedur
[Alt.1]
Rapport:
BKAB 3
kvalificering
[Alt.1]
Teknisk Motivering
[Alt.1]
[Alt.1]
(TM)
Preliminär
RAB1
Provnings- OKG7 RAB1
pr oc edur
RAB8
SQC7 RAB8
SQC6 SQC6
Ã
Nr
Acce pterad och fastställd Nr
Kvalificera d
pr ovnings-utrustning
provningsutrustning
INTYG
Kvalificera
Kvalificera
provningsprovningsutrustningutrustning Normalt ansvarar det upphandlade ackrediterade laboratoriet för att
aktiviteterna i K12-processen utförs på ett sätt och med en kvalitet som
specificerats i upphandlingsunderlaget.
Möte
K12A
K12A
Upprätta
Upprätta
provningsprovningsprocedurprocedur
[Alt.1]
[Alt.1]
ÃÃ
•
•
•
Preliminär
Provningsprocedur
Provningsproceduren upprättas av det anlitade ackrediterade laboratoriet
(AL). För att kunna börja upprätta en provningsprocedur måste tre
förutsättningar föreligga. Förväntade defekter skall vara identifierade, det
måste finnas ett övergripande koncept om hur provningen ska utföras som är
överenskommet med beställaren (TH). Därutöver måste uppgifter om
provningsområdets geometri, material och andra för provningen nödvändiga
komponentuppgifter finnas liksom MTO-uppgifter som kan påverka
provningsresultatet. Med detta utgångsmaterial konstruerar AL ett utkast till
en provningsprocedur. Det är viktigt att komma ihåg att en
provningsprocedur är en instruktion till provningspersonalen vid
genomförandet av provningen. Den ska därför utformas med hänsyn till
detta. Provningsproceduren ska således beskriva provningens olika moment
steg för steg på ett entydigt sätt. Ingående parametrar ska anges med tolerans
eller intervall
Uppgifterna i provningsproceduren ska verifieras. Detta görs i en teknisk
motivering (se Aktivitet 15). Det är viktigt att all verifiering av
provningsproceduren redovisas i den tekniska motiveringen och inte skrivs
in i själva proceduren. Under verifieringsarbetet kommer det sannolikt att
hända att vissa uppgifter i provningsproceduren måste ändras. Detta är en
naturlig och nödvändig del i det iterativa arbete som procedurframtagning
innebär.
Acc epte rad och
fa stställd pr ovningsprocedur
Personal
oc h/elle r
utrustning
Nr 17 & 29
Nr 17 & 29
Kvalificera d
provningsprocedur
Kvalificera
INTYG
Kvalificera
provningsprovningsprocedurprocedur RAB5 AL1 RAB 6
RAB13 BKAB3
Nr 18
Nr 18
Kvalifice rad
Personal
INTYG
Kvalificera
Kvalificera
Personal
Personal
RAB5 AL1
RAB13 BKAB3
RAB6
Nr 19
Nr 19
Återföra Återföra
kvalificeringskvalificeringserfarenhetererfarenheter
Möte
AL4 BKAB7 OKG6
AL5 AL8 BKAB2
BKAB 9 OKG3
BKAB 5 OKG5
BKAB 6 BKAB1
Nr 31
Nr 31
Nr 30
Nr 30
Prova
Återföra
Prova
Återföra
objekt
kvalificerings-
objekt
kvalificeringserfarenhetererfarenheter
Möte
AL4 BKAB9 AL8 OKG6
AL5 BKAB5 OKG3 BKAB2
BKAB6 OKG5
Provningsprotokoll och
Erfarenhetsra pport
BKAB7 BKAB 1
Nr 20
Nr 21
Nr 20
Rapport:
Nr 21
Lista över
förbättringar
Utvärdera
Utvärdera
Förbättra
förbättringsförbättrings- Förbättra
processen
förslag
processen
förslag
Bä ttre
kvalificeringsprocess
20 (33)

ID-nummer / Utgåva Alternativt ID Status
1610211 / 2.0 Godkänt
Möte
K12E
K12E
Upprätta
Upprätta
provningsprovningsprocedurprocedur
[Alt.2]
[Alt.2]
Preliminär
Provningsprocedur
•
•
Samma krav gäller som i Aktivitet 12A. I det här fallet finns det emellertid
en tidigare procedur som kan bilda en stomme i den nya proceduren. Arbetet
går därför ut på att identifiera vad som går att använda från den tidigare
proceduren och komplettera med nytt material efter behov.
21 (33)

ID-nummer / Utgåva Alternativt ID Status
1610211 / 2.0 Godkänt
Alt. 3
Preliminär
Provningsprocedur
Preliminär
Provningsprocedur
K12B
K12B
Upprätta
Upprätta
Teknisk
Teknisk
Motivering
Motivering
[Alt.1,
[Alt.1,
2
2
och
och
3]
3]
Rapport:
Teknisk Motivering
utan behov av nya
testblock
Behov
Testblock
Rapport:
Teknisk Motivering
(TM)
•
•
•
Teknisk Motivering (TM) är benämningen på information som redovisas för
att verifiera och motivera den tekniska lösning som valts för att utföra den
definierade provningsuppgiften. Här utgör själva provningsproceduren
givetvis en central del.
En god handledning i hur en TM kan struktureras och vad den bör innehålla
finns i ENIQ Recommended Practice 2: ”Recommended Contents for a
Technical Justification”. Denna finns som bilaga i PBM 2, både på svenska
och engelska.
TM ska innehålla uppgifter både om komponenten som ska provas och om
provningstekniken/proceduren. I det förra fallet kan det röra sig om
geometri, material, driftförhållanden, m.m., i det senare fallet om
provningstekniska detaljer, viktiga variabler, provningstoleranser, m.m. TM
kan bestå av många olika slags information, t.ex. referenser till och utdrag ur
den öppna litteraturen, härledning av fysikaliska fenomen, matematisk
modellering, resultat från experiment och utredningar och redovisningar från
försök utförda särskilt för den aktuella proceduren.
Av det som redovisats ovan, inser man att det krävs en rad
specialistkompetenser för att sammanställa en fullständig TM. Det krävs
därför ett samarbete mellan flera parter för att kunna lyckas. Det är naturligt
att AL får huvudansvaret för den provningstekniska delen, likväl som TH får
ta hand om de anläggningsspecifika uppgifterna. För vissa uppgifter, såsom
matematisk modellering får man räkna med att anlita utomstående
specialister. I de flesta fall får TH räkna med att ta det övergripande ansvaret
för hela motiveringen och se till att alla delar samverkar och bildar en enhet.
22 (33)

ID-nummer / Utgåva Alternativt ID Status
1610211 / 2.0 Godkänt
•
Syftet med TM i detta fall är att visa att den aktuella komponenten och de
aktuella provningsförhållandena är sådana att den kvalificerade
provningsproceduren kan användas utan förnyad praktisk demonstration.
Formella krav och granskningsförfarande är lika som för Aktivitet 15.
•
•
Samma krav gäller som för Aktivitet 12B. När TM sammanställs kan man
antingen ta in material från den tidigare TM eller ha hänvisningar till denna.
Vilket man gör bestäms i huvudsak av hur omfattande materialet är. En
viktig del i den nya TM blir då att jämföra och analysera skillnader mellan
de nya förhållandena och de gamla. Jämförelserna dokumenteras och där det
visar sig att underlag saknas eller är ofullständigt, tas nytt underlag fram på
samma sätt som för en helt ny TM, se Aktivitet 12B.
Rapport:
Teknisk Motivering
(TM)
K12C
K12C
Uppdatera
Uppdatera
provningsprovningsprocedurprocedur
Slutlig
Provningsprocedur
•
Som nämnts ovan är syftet med den Teknisk Motiveringen (TM) att verifiera
och motivera den tekniska lösning som valts för att utföra den definierade
provningsuppgiften. Här utgör själva provningsproceduren givetvis en
central del. Skulle den tekniska motiveringen resultera i att vald teknisk
lösning inte uppfyller målsättningen med provningen så ska
provningsproceduren uppdateras enligt gällande dokumenthanteringsregler.
23 (33)

ID-nummer / Utgåva Alternativt ID Status
1610211 / 2.0 Godkänt
K12G
K12G
Upprätta
Upprätta
ny
ny
provningsprovningsprocedurprocedur
[Alt. 3]
[Alt. 3] Slutlig provningsprocedur
[Alt. 3]
•
.
Enligt detta alternativ går en redan befintlig procedur att använda utan några
ändringar i sak. Av formella skäl måste dock oftast en ny procedur med egen
identitet (nytt procedurnummer) skrivas. Syftet med detta är att alla
referenser, hänvisningar, komponentbeteckningar, m.m. ska vara korrekta
med avseende på den aktuella provningen.
Behov
Testblock
Rapport:
Teknisk Motivering
utan behov av nya
testblock
K12F
K12F
Anskaffa
Anskaffa
testblock
testblock
Testblock
•
•
•
De uppgifter som ligger till grund för bestämning av behovet av testblock
och deras utformning kommer från arbetet med att verifiera
provningsproceduren. När de viktigaste delarna av TM är sammanställda kan
man oftast göra en preliminär bedömning av vilken typ och omfattning av
testblock som krävs. När TM är helt klar kan en fullständig analys göras.
Beroende på situation kan man behöva testblock som simulerar
komponentens geometri, materialkombinationer och andra
komponentspecifika egenskaper eller enkla testblock där endast enstaka
parametrar verifieras. Specifikation av defekter i testblocken grundar sig
också på uppgifter från TM. Det avser bl.a. typ, orientering,
storleksfördelning, antal och simuleringsteknik.
För procedurkvalificering används öppna testblock, d.v.s. sådana där alla
uppgifter om införda defekter är kända. Öppna testblock specificeras av
AL/TH både vad gäller utformning och defektparametrar. Underlag och
defektspecifikationer granskas av KO innan tillverkningen påbörjas.
24 (33)

ID-nummer / Utgåva Alternativt ID Status
1610211 / 2.0 Godkänt
För personalkvalificering och systemkvalificering används blinda testblock,
d.v.s. sådana där endast KO har uppgifter om införda defekter. Dessa
specificeras av AL/TH med avseende på utformning, medan KO tar fram
defektspecifikationer. Om både öppna och blinda testblock ingår i
kvalificeringen kan det vara en fördel att uppdra åt KO att göra
defektspecifikationerna även för de öppna blocken, då man på detta sätt
försäkrar sig om god kompatibilitet mellan procedur- och
personalkvalificeringarna.
För alla testblock ska ett facit fastställas innan de får användas för
kvalificering. Detta görs genom att utföra en s.k. fingerprint, vilket innebär
att testblocket undersöks med ofp-metoder så att man bl. a kan bestämma
alla defekters läge och utbredning, eventuella satellitdefekter som kan störa
utvärderingen vid kvalificering samt att defekterna ger ett relevant signalsvar
med aktuell ofp-teknik. På blinda testblock måste detta av förklarliga skäl
under sekretess. På såväl öppna som blinda block kan det utföras av någon
annan part som KO har accepterat. Det är emellertid oftast en fördel att
beställa denna uppgift av KO, då ansvaret då blir tydligt, att facit blir
korrekt. Uppdraget att utföra fingerprint av såväl öppna som blinda testblock
ska läggas på kvalificeringsorganet, som får avgöra om jobbet kan och bör
läggas ut eller ej. Då får kvalificeringsorganet det fulla ansvaret för resultatet
av fingerprinten oavsett vem som utför den.
Testblock anskaffas normalt av TH eller AL, men andra lösningar är
möjliga. Hur anskaffningen ska ske, ska framgå av projektbeskrivningen och
även vara reglerat i upphandlingen av AL.
Slutlig provningsprocedur
[Alt. 3]
Testblock
Slutlig
Provningsprocedur
[Alt. 1 och 2]
K12H
K12H
Granska
Granska
provningsprovningsprocedurprocedur
och
och
teknisk
teknisk
motivering
motivering
Accepterad och
fastställd provningsprocedur
•
•
•
•
•
25 (33)

ID-nummer / Utgåva Alternativt ID Status
1610211 / 2.0 Godkänt
Provningsproceduren är det styrande dokumentet för provningen som ska
utföras i anläggningen. Innan kvalificering påbörjas är det därför viktigt att
AL och TH övertygar sig om att den är ändamålsenlig, fullständig och inte
innehåller några tekniska felaktigheter. Det åligger särskilt AL att ha
försäkrat sig om att proceduren fungerar genom att genomföra tillräckliga
analyser och praktiska prov. Det åligger TH att försäkra sig om att den
provning proceduren beskriver är ändamålsenlig m.a.p. den förelagda
uppgiften i anläggningen och att omfattningen motsvarar det som beställts.
Det är lämpligt att AL har en instruktion för slutkontrollen av
provningsproceduren. Resultatet av kontrollen ska dokumenteras och ingå i
TM. När den interna granskningen är genomförd och godkänd av AL ska
detta bekräftas genom att proceduren fastställs enligt AL´s QA-system. TH
ska på lämpligt sätt dokumentera sin granskning av proceduren med
avseende på relevans för den avsedda uppgiften.
På motsvarande sätt ska TM granskas av AL med avseende på teknisk
kvalitet och fullständighet. Även denna granskning ska dokumenteras och
fastställas enligt AL´s QA-system. TH ska granska TM med avseende på
uppgifter som avser komponenter och andra förhållanden i anläggningen. TH
ska även granska TM med avseende på teknisk kvalitet och fullständighet.
Granskningen ska dokumenteras och fastställas enligt TH´s
granskningsrutiner.
26 (33)

ID-nummer / Utgåva Alternativt ID Status
1610211 / 2.0 Godkänt
Figur 4
ÃÃ
Nr 27
Nr 28
Nr 26
Nr 27
Nr 28
Nr 26
Söka
ÃÃÃÃ
likvärdig
Upprätta
likvärdig
Upprätta
Upprätta Upprätta ny
Intyg och
provnings-
Teknisk
provnings-
Teknisk
provningsprovnings-
Nr 5
Kontr akt
acce ptans
Nr 6
procedur
Motivering
Nr 5
Nr 6
DoS
procedur
Motivering
procedurprocedur
Utvidgning
[Alt.3]
[Alt.3]
av befintlig
Upphandla Upphandla
Granska
[Alt.3]
[Alt.3]
Slutlig provnings-
kvalificering
Granska
procedur
Ackrediterat
Ackrediterat
Defekt
Defekt
och
och
Kontrollorgan
Hittad likvärdig
Kontrollorgan
Skadeanalys
Fastställd
Skadeanalys
pr ovnings-
Rapport:
pr ojekt-
Prel. rapport:
pr oce dur
Teknisk Motivering
beskrivningKvalificerings-
utan behov av nya
förutsättningar
Nr 24
Nr 25
testblock
Nr 7
Nr 1
Nr 2
Nr 3
Nr 24
Nr 25
Nr 4 (DoS)
Nr 7
(Kvalificeringskrav)
Nr 1
Nr 2
Nr 3
Nr 4 (DoS)
Nr 8
Nr 9
Nr 8
Nr 9
Nr 10
Nr 10
Inventera
Bestämma
Inventera
om
Rapport:
RAB4
Behov
om
Alternativa lösningar
Bereda
Välja
Bereda och och
Upprätta Upprätta
Genomföra
Bestämma
det
Genomföra
preliminär
det
finns
Välja
Upprätta
Testblock
Upphandla
finns
Välja
Upprätta
RAB11 SQC7
Välja
planera
handläggare
planera
objektobjekt-
Defekt- Defekt- och
preliminär
Upphandla
tidigare
kvalificeringsprovnings-
Upprätta
och
provnings-
SQC
tidigare
kvalificeringsprovnings-
Upprätta
RAB4 AL11
handläggare
kvalificeringen
kvalificeringen
beskrivningbeskrivning
Skadeanalys
provnings-
SQC
kvalificering
alternativprocedur
Teknisk
Skadeanalys
Kontra kt
metod
kvalificering
alternativprocedur
Teknisk
Nr 22
Nr 22
Provnings-
Kombination
Nr 23
metod
och
och
testblock
[Alt.2]
Motivering
Be hov i
Nr 23
testblock
av befintlig [Alt.2]
Motivering
[Alt.2]
Testblock
[Alt.2]
kontr ollgrupp
och ny
A eller B
OKG1 BKAB 5
Anskaffa
AL4 AL8 OKG6
OKG1
OKG1 OKG1 RAB1
kvalificering
Anskaffa
testblock
Prel. rapport:
Rapport:
OKG2 BKAB 6
Preliminär
OKG7
testblock
Uppdrags-
AL5 OKG3 BKAB2
SQC3 SQC3 SQC3 RAB8
Kontrollera
Kvalificerings-
D efekt- och
Nr 12
beskrivning
SQC3
Nr 12
Provnings-
Kontrollera
förutsättningar
Skadeanalys
Nr 13
SQC7
OKG5
Nr 11
Nr 13
procedurprovnings-
Nr 11
provnings-
BKAB 1
Kontra kt
procedurprocedur Upphandla
Skapa
Upphandla
Skapa
Ackrediterat
kontrakt
Informera Informera
Nr 16
Ackrediterat
kontrakt
Nr 16
Laboratorier
med
Laboratorier O ffe rt
med
AL
berörda
AL
berörda
Möte
Nr 14
(AL)
(Resurser)
Nr 14
Nr 15
(AL)
(Resurser)
Nr 15
Uppdatera
OKG7
Uppdatera
AL4
preliminär
SQC5
AL2 SQC8 AL8 OKG6
SQC5 RAB6
preliminär
AL5
Upprätta
provnings-
AL4 AL2 OKG3 BKAB2
Upprätta
provnings-
RAB5 SQC4
Slutlig
SQC5
Upprätta
Upprätta
Teknisk
procedur
AL5 AL3 OKG5
procedur
Provningsprocedur
RAB13
Teknisk
SQC4
BKAB 1
provningsprovnings-
Motivering
SQC6
AL1
Motivering
Ny procedurprocedur
[Alt.1]
Rapport:
BKAB3
kvalificering
[Alt.1]
Teknisk Motivering
[Alt.1] [Alt.1]
(TM)
Preliminär
RAB1
Provnings- OKG7 RAB1
procedur
RAB8
SQC7 RAB8
SQC6 SQC6
Ã
Nr
Accepterad och fastställd Nr
Kvalificerad
provnings-utrustning
provningsutrustning
INTYG
Kvalificera Kvalificera
provningsprovningsutrustningutrustning SQC ansvarar för att aktiviteterna i processen K13 genomförs på ett sådant
sätt att myndighetens krav uppfylls.
•
•
Kvalificering av bär-och styr utrustning utförs normalt som ett ”Factory
Acceptance Test (FAT)”. Krav ställs på positioneringsnoggrannhet och
repeterbarhet hos utrustningen. Även utrustningens stabilitet och allmänna
lämplighet för uppgiften bedöms. FAT bevittnas och granskas av TH och vid
behov av kvalificeringsorganet. Hur detta skall ske avgörs från fall till fall i
samförstånd mellan TH och kvalificeringsorganet.
I de fall kvalificeringsorganet inte deltager i FAT ska fullständig
dokumentation tillställas kvalificeringsorganet från genomförd FAT, vilken
skall innehålla svar på de krav som kvalificeringsorganet har på
provningsutrustningen.
Accepterad och
fastställd provningsprocedur
Accepterad och
fastställd provningsutrustning
K13B
K13B
K13A
K13A
Kvalificera
Kvalificera
provningsprovningsutrustningutrustning
Kvalificera
Kvalificera
provningsprovningsprocedurprocedur
Kvalificerad
provningsutrustning
INTYG
Kvalificerad
provningsutrustning
INTYG
Kvalificerad
provningsprocedur
INTYG
ÃÃ
•
•
•
•
Det första steget i delprocessen ”kvalificera OFP-system” är ett startmöte,
där TH, AL och KO deltar. Här bekräftas tidigare givna förutsättningar och
mål för kvalificeringen och tidplaneläget stäms av. Vid detta möte gör
AL/TH en muntlig presentation av provningsprocedur och teknisk
motivering. KO gör en presentation över hur man avser bedriva
Acceptera d och
fastställd provningsprocedur
Personal
och/eller
utrustning
Nr 17 & 29
Nr 17 & 29
Kvalificerad
provningsprocedur
Kvalificera
IN TYG
Kvalificera
provningsprovningsprocedurprocedur
RAB 5 AL1 RAB6
RAB13 BKAB 3
Nr 18
Nr 18
Kva lificerad
Personal
INTYG
Kvalificera
Kvalificera
Personal
Personal
RAB5 AL1
RAB13 BKAB3
RAB6
Nr 19
Nr 19
Återföra
kvalificeringskvalificeringserfarenhetererfarenheter
Möte
AL4 BKAB 7 OKG6
AL5 AL8 BKAB2
BKAB9 OKG3
BKAB5 OKG5
BKAB6 BKAB 1
Nr 31
Nr 31
Nr 30
Nr 30
Prova
Återföra
Prova
Återföra
objekt
kvalificerings-
objekt
kvalificeringserfarenhetererfarenheter
Möte
AL4 BKAB9 AL8 OKG6
AL5 BKAB5 OKG3 BKAB2
BKAB6 OKG5
Provningsprotokoll och
Erfarenhetsrapport
BKAB7 BKAB 1
Nr 20
Nr 21
Nr 20
Rapport:
Nr 21
Lista över
förbättringar
Utvärdera
Utvärdera
förbättrings-
Förbättra Förbättra
förbättrings-
processen
förslag
processen
Bättre
kvalificeringsprocess
27 (33)

ID-nummer / Utgåva Alternativt ID Status
1610211 / 2.0 Godkänt
kvalificeringen i det aktuella fallet. Omfattning och inriktning för praktiska
demonstrationer bör också diskuteras. Provningsprocedur och TM bör ha
kommit KO tillhanda före startmötet.
Efter startmötet ska KO genomföra en preliminär granskning av det inkomna
underlaget. Syftet med denna granskning är att klarställa att det inkomna
underlaget är fullständigt och av sådan kvalitet att det kan förväntas utgöra
ett tillräckligt underlag för den planerade kvalificeringen.
Granskningsresultatet ska dokumenteras och delges AL/TH. Om
kompletteringar eller förbättringar av underlaget krävs ska parterna revidera
liggande tidplan med hänsyn till kompletteringarnas omfattning.
För att styra genomförandet av kvalificeringen ska KO upprätta en
kvalificeringsprocedur, vilken ska vara tillgänglig för de inblandade
parterna. All dokumentation rörande kvalificeringen samlas hos KO i en
kvalificeringsakt som är unik för varje uppdrag. Tillgängligheten av
uppgifter i kvalificeringsakten är begränsad på grund av att vissa uppgifter är
sekretessbelagda av KO eller p.g.a. kommersiella skäl.
KO:s granskning av provningsprocedurer och TM utförs enligt fastställda
instruktioner. Då praktiska demonstrationer förekommer genomförs de under
KO:s ledning enligt fastställda instruktioner. Resultatet av granskningar och
praktiska demonstrationer dokumenteras och delges TH/AL löpande.
Det är viktigt att löpande kontakter hålls mellan TH/AL och KO och att
TH/AL , utan dröjsmål, biträder KO med kompletterande information,
klarlägganden eller annat stöd som kan visa sig behövas för att genomföra
kvalificeringen.
Godkänd kvalificering dokumenteras med kvalificeringsintyg.
Vid underkänd kvalificering bör KO ta initiativet till ett möte med berörda
parter för genomgång av resultatet och fastläggande av orsak. Alla
underkännande och övriga avvikelser från uppsatta regler ska dokumenteras
i en avvikelserapport.
28 (33)

ID-nummer / Utgåva Alternativt ID Status
1610211 / 2.0 Godkänt
Accepterad och
fastställd personal
K13C
K13C
Kvalificera
Kvalificera
Personal
Personal
Kvalificerad
provningsprocedur
INTYG
Kvalificerad
Personal
INTYG
•
•
•
Personal som ska kvalificeras ska vara väl förberedd och tränad för sina
respektive arbetsuppgifter samt i förekommande fall vara certifierade.
Inför kvalificeringen ska den aktuella personalen rigga all utrustning och
göra nödvändiga funktionskontroller och kalibreringar. Tillfälle bör också
ges att provköra de moment som ska kvalificeras på öppna testblock.
KO ska upprätta ett kvalificeringsprogram för den aktuella kvalificeringen
och vid behov förbereda teoretiska kunskapsprov. Kvalificeringen
genomförs under ledning av KO enligt fastställda instruktioner. Eventuella
teoriprov genomförs först och ska vara godkända innan praktiska prov
genomförs. KO: s granskningskommentarer och ev. övriga synpunkter på
kvalificeringen ska dokumenteras skriftligt och utan dröjsmål tillställas
TH/AL.
Vid personalkvalifcering skall som ett sista delmoment ingå en utvärdering
av genomförd kvalificering för att ta tillvara deltagarnas synpunkter.
Intyg utfärdas för godkända kvalificeringar.
29 (33)

ID-nummer / Utgåva Alternativt ID Status
1610211 / 2.0 Godkänt
Figur 5
ÃÃ
Nr 27
Nr 28
Nr 26
Nr 27
Nr 28
Nr 26
Söka
Söka
ÃÃÃÃ
likvärdig
Upprätta
likvärdig
Upprätta
Upprätta ny
Intyg och
provnings-
Teknisk
provnings-
Teknisk
provnings-
Kontrakt
acceptans
Nr 5
Nr 5
Nr 6
procedur
Motivering
Nr 6
DoS
procedur
Motivering
procedur
Utvidgning
[Alt.3]
[Alt.3]
av befintlig
Upphandla
Upphandla
Granska
[Alt.3]
[Alt.3]
Slutlig provnings-
Granska
kvalificering
pr oce dur
Ackrediterat
Ackrediterat
Defekt och och
Hittad likvärdig
Kontrollorgan
Skadeanalys
Fastställd
Skadeanalys
provnings-
Ra pport:
projekt-
Prel. rapport:
procedur
Teknisk Motivering
beskrivningKvalificerings-
utan behov av nya
förutsättningar
Nr 24
Nr 25
testblock
Nr 7
Nr 1
Nr 2
Nr 3
Nr 24
Nr 25
Nr 4 (DoS)
Nr 7
(Kvalificeringskrav)
Nr 1
Nr 2
Nr 3
Nr 4 (DoS)
Nr 8
Nr 9
Nr 8
Nr 9
Nr 10
Nr 10
Inventera
Bestämma
Inventera
om
Rapport:
RAB 4
Behov
om
Alternativa lösningar
Bereda
Välja
Bereda
och
och
Upprätta
Upprätta
Genomföra
Bestämma
det
Genomföra
preliminär
det
finns
Välja
Upprätta
Te stblock
Upphandla
finns
Välja
Upprätta
RAB11 SQC7
Välja
planera
handläggare
planera
objektobjekt- Defekt-
Defektoch
preliminär
Upphandla
tidigare
kvalificeringsprovnings-
Upprätta
och
provnings-
SQC
tidigare
kvalificeringsprovnings-
Upprätta
RAB 4 AL11
handläggare
kvalificeringen
kvalificeringen
beskrivningbeskrivning Skadeanalys
provnings-
SQC
kvalificering
alternativprocedur
Teknisk
Skadeanalys
metod
kvalificering
alternativprocedur
Teknisk
Nr 22
Provnings-
Kontr akt
Kombination
metod
och
och
testblock
[Alt.2]
Motivering
Nr 22
Nr 23
Nr 23
Behov i
testblock
[Alt.2]
Motivering
av befintlig
[Alt.2]
Testblock
kontrollgrupp
och ny
A eller B
OKG1 BKAB 5
Anskaffa
AL4 AL8 OKG6
OKG1
OKG1 OKG1 RAB1
kvalificering
Anskaffa
testblock
Prel. rapport:
Rappor t:
OKG2 BKAB 6
Preliminär
OKG7
testblock
Uppdrags-
AL5 OKG3 BKAB2
SQC3 SQC3 SQC3 RAB8
Kontrollera
Kvalificerings-
Defe kt- och
Nr 12
beskrivning
SQC3
Nr 12
Provnings-
Kontrollera
förutsättningar
Skadeanalys
Nr 13
SQC7
OKG5
Nr 11
Nr 13
procedurprovnings-
Nr 11
provnings-
BKAB1
Kontrakt
procedurprocedur Upphandla
Skapa
Upphandla
Skapa
Informera
Ackrediterat
kontrakt
Informera
Nr 16
Ackrediterat
kontrakt
Nr 16
Laboratorier
med
Laboratorier Offert
med
AL
berörda berörda
AL
Möte
Nr 14
(AL)
(Resurser)
Nr 14
Nr 15
(AL)
(Resurser)
Nr 15
Uppdatera
OKG7
Uppdatera
AL4
preliminär
SQC5
AL2 SQC8 AL8 OKG6
preliminär
SQC5 RAB6
AL5
Upprätta
provnings-
AL4 AL2 OKG3 BKAB2
provnings-
RAB5 SQC4
Upprätta
Slutlig
SQC5
Upprätta
Upprätta
Teknisk
procedur
AL5 AL3 OKG5
Teknisk
procedur Provningsprocedur
RAB 13
SQC4
BKAB 1
provningsprovnings-
Motivering
SQC6
AL1
Motivering
Ny procedurprocedur
[Alt.1]
Rapport:
BKAB3
kvalificering
[Alt.1]
Teknisk Motivering
[Alt.1]
[Alt.1]
(TM)
Preliminär
RAB1
Provnings- OKG7 RAB1
procedur
RAB8
SQC7 RAB8
SQC6 SQC6
Ã
Nr
Accepterad och faststä lld Nr
Kvalificerad
pr ovnings-utrustning
provningsutrustning
INTYG
Kvalificera
provningsutrustning
Det är viktigt, om vi ska lyckas förbättra kvalificeringsarbetet, att
erfarenheter ständigt samlas in på ett enkelt och effektivt sätt. Samt att denna
information sammanställs på ett strukturerat sätt så att
förbättringspotentialerna blir synliga och lättbearbetade.
Kvalificerad
Personal
INTYG
K14A
K14A
Återföra Återföra
kvalificeringskvalificeringserfarenhetererfarenheter
Möte
ÃÃ
•
•
•
Att systematiskt ta till vara erfarenheter från kvalificeringsarbetet är ett
effektivt sätt att förbättra kvalificeringsprocessen. Varje kvalificering ger
nya värdefulla erfarenheter. Efter ett genomfört kvalificeringsprojekt bör
handläggaren (projektledaren) kalla till genomgång där resultat, vunna
erfarenheter, synpunkter från inblandade parter diskuteras och registreras.
Vid detta möte bör alla involverade parter, d.v.s. TH, AL och SQC,
medverka.
Handläggaren sammanställer och utvärderar framkomna synpunkter och
erfarenheter i en rapport, vilken distribueras till berörda. Rapporten bör
förutom erhållna synpunkter även ge förslag till eventuella åtgärder från
vunna erfarenheter från projektet. Detta kan i ett senare skede medföra
ändring och/eller inriktning i arbetssätt, instruktioner, organisation,
kompetensutveckling, dokumentation, mm. Berörda ansvarar var och en för
att omsätta vunna erfarenheter inom den egna organisationen.
Accepterad och
faststä lld pr ovningsprocedur
Personal
och/eller
utrustning
Nr 17 & 29
Nr 17 & 29
Kvalificerad
pr ovningspr ocedur
Kvalificera
INTYG
Kvalificera
provningsprovningsprocedurprocedur
RAB 5 AL1 RAB6
RAB13 BKAB3
Nr 18
Nr 18
Kvalificerad
Personal
INTYG
Kvalificera
Kvalificera
Personal
Personal
RAB5 AL1
RAB1 3 BKAB3
RAB6
Nr 19
Nr 19
Återföra Återföra
kvalificeringskvalificeringserfarenhetererfarenheter
Möte
Nr 20
Nr 21
Nr 20
Rapport:
Nr 21
Lista över
AL4 BKAB7 OKG6
förbättringar
AL5 AL8 BKAB2
Utvärdera
BKAB9 OKG3
Ut värdera
förbättrings-
Förbättra Förbättra
förbättrings-
BKAB5 OKG5
processen
förslagförslag processen
BKAB6 BKAB1
Nr 31
Nr 31
Nr 30
Nr 30
Prova
Återföra
Prova
Återföra
Bättre
objekt
kvalificerings-
kvalificeringsprocess
objekt
kvalificeringserfarenhetererfarenheter
Möte
AL4 BKAB9 AL8 OKG6
AL5 BKAB5 OKG3 BKAB2
BKAB6 OKG5
Provningspr otokoll och
Erfa renhetsrapport
BKAB7 BKAB1
30 (33)

ID-nummer / Utgåva Alternativt ID Status
1610211 / 2.0 Godkänt
Möte
K14B
K14B
Prova
Prova
objekt
objekt
Provningsprotokoll och
Erfarenhetsrapport
•
•
Efter godkänd kvalificering genomförs provningar i anläggningarna. Ofta är
det andra organisationsenheter som ansvarar för genomförandet av
provningen än de som genomförde kvalificeringen. Detta innebär att
kvalificeringshandläggaren inte direkt får ta del av gjorda erfarenheter vid
användandet av den kvalificerade provningssystemet under själva
provningen.
För att få en återkoppling av hur det kvalificerade provningssystemet
fungerade under provningen i station bör kvalificeringsprojekten ej avslutas
helt förrän en första provning genomförts i anläggningen. Därvid kan
erfarenheter från provningen återföras direkt till kvalificeringsverksamheten.
Ett sätt att övervaka provningsgenomförandet utan att vara närvarande i full
omfattning, är att ställa krav på AL att upprätta dagliga arbetsrapporter där
beskrivning om utfört arbete, uppkomna problem, särskilda händelser och
iakttagelser samt avvikelser redovisas. Dessa underlag bearbetas och
värderas för en eventuell ändring eller revidering i ett senare skede.
31 (33)

ID-nummer / Utgåva Alternativt ID Status
1610211 / 2.0 Godkänt
Provningsprotokoll och
Erfarenhetsrapport
K14C
K14C
Återföra
Återföra
kvalificeringskvalificeringserfarenhetererfarenheter
•
Det är viktigt att man får med sig erfarenheter från själva provningsgenomförandet
också.
Provningsprotokoll och
Erfarenhetsrapport
K14C
K14C
Återföra
Återföra
kvalificeringskvalificeringserfarenhetererfarenheter
Möte
Möte
När kvalificering och provning är genomförd i
anläggningen görs en sammanställning och
utvärdering av gjorda erfarenheter. Detta
sammanfattas i en rapport där även förslag till
förbättringar ska framgå. Rapporten distribueras
till samtliga berörda inom kvalificeringsprojektet.
Berörda ansvarar var och en för att omsätta vunna
erfarenheter inom den egna organisationen.
32 (33)

ID-nummer / Utgåva Alternativt ID Status
1610211 / 2.0 Godkänt
Rapport:
Lista över
förbättringar
K14E
K14E
Förbättra
Förbättra
processen
processen
Bättre
kvalificeringsprocess
•
•
För att kunna medverka till att förbättra processen måste vunna erfarenheter
kontinuerligt dokumenteras och spridas till de organisationer, avdelningar
och enheter som arbetar med kvalificeringsverksamheten.
Ett forum som SAM-gruppen har en viktig uppgift att följa upp, tillkännage
och sprida gjorda erfarenheter. SAM gruppen bör få tillgång till slutrapporter
från samtliga kraftföretags kvalificeringsprojekt och värdera dessa. SAMgruppen
bör också initiera utvärderingar av processerna för att mäta att
effekten av dem överensstämmer med uppsatta mål. Detta kan göras t.ex. i
formen av interna processrevisioner (audits).
Det åligger sedan medlemmarna i SAM-gruppen att genom olika aktiviteter
se till att gjorda erfarenheter blir kända och implementerade. Detta kan ske
både allmänt, t.ex. genom att hålla föredrag på konferenser och mera direkt,
genom att ställa krav på berörda aktörer inklusive de egna organisationerna.
33 (33)

Provnings-
Behov i
kontrollgrupp
A eller B
ID-nummer / Utgåva Alternativt ID Status
1610211 / 2.0 Godkänt
ÃÃÃÃ
K11B
K11B
Upprätta Standardavtal med
Upprätta Standardavtal med
SQC:
SQC:
”Hjälp
”Hjälp
och
och
stöd
stöd
med
med
förberedelser och planering”
förberedelser och planering”
K11A
K11A
Välja
Välja
handläggare
handläggare
Uppdragsbeskrivning
K11B
K11B
Kontrakt
Bereda
Bereda
och
och
planera
planera
kvalificeringen
kvalificeringen
Fastställd
projektbeskrivning
K11C
K11C
Upprätta
Upprätta
objektobjektbeskrivningbeskrivning
Prel. rapport:
Kvalificeringsförutsättningar
K11D
K11D
Kontrakt
Upphandla
Upphandla
Ackrediterat
Ackrediterat
Kontrollorgan
Kontrollorgan
K11F (DoS)
K11F (DoS)
Genomföra
Genomföra
Defekt-
Defektoch
och
Skadeanalys
Skadeanalys
Rapport:
Defekt- och
Skadeanalys
K11E
K11E
Granska
Granska
Defekt
Defekt
och
och
Skadeanalys
Skadeanalys
K11G
K11G
Bestämma
Bestämma
preliminär
preliminär
provningsprovningsmetodmetod
Intyg och
acceptans
DoS
Prel. rapport:
Kvalificeringsförutsättningar
(Kvalificeringskrav)
K11H
K11H
Inventera
Inventera
om
om
det
det
finns
finns
tidigare
tidigare
kvalificering
kvalificering
och
och
testblock
testblock
Rapport:
Alternativa
lösningar
K11I
K11I
Kontrakt
med AL
Upphandla
Upphandla
Ackrediterat
Ackrediterat
Laboratorie
Laboratorie
(AL)
(AL)
KVALIFICERINGSALTERNATIV
Alt. 1: Ny kvalificering
Alt. 2: Kombination av befintlig och
ny kvalificering
Alt. 3: Utvidgning av befintlig
kvalificering
K11J
K11J
K11K
K11K
Uppdragsbeskrivning
Upphandla
Upphandla
Kval.
Kval.
org.
org.
(KO)
(KO)
Kontrakt
med KO
Välja
Välja
kvalificeringskvalificeringsalternativalternativ
K11L
K11L
Informera
Informera
berörda
berörda
Möte
ÃÃ
K12E
K12E
Upprätta
Upprätta
provningsprovningsprocedurprocedur
[Alt.2]
[Alt.2]
K12A
K12A
Alt. 3
Upprätta
Upprätta
provningsprovningsprocedurprocedur
[Alt.1]
[Alt.1]
Preliminär
Provningsprocedur
Preliminär
Provningsprocedur
K12B
K12B
Upprätta
Upprätta
Teknisk
Teknisk
Motivering
Motivering
[Alt.1,
[Alt.1,
2
2
och
och
3]
3]
Rapport:
Teknisk Motivering
utan behov av nya
testblock
K12C
K12C
Uppdatera
Uppdatera
provningsprovningsprocedurprocedur
Rapport:
Teknisk Motivering
(TM)
K12G
K12G
Upprätta
Upprätta
ny
ny
provningsprovningsprocedurprocedur
[Alt.
[Alt.
3]
3]
Slutlig provningsprocedur
[Alt. 3]
K12F
K12F
Behov
Testblock
Anskaffa
Anskaffa
testblock
testblock
Testblock
Träningsprogram
Slutlig
Provningsprocedur
[Alt. 1 och 2]
K12H
K12H
Granska
Granska
provningsprovningsprocedurprocedur
och
och
teknisk
teknisk
motivering
motivering
K12D
K12D
Träna
Träna
OFP-personal
OFP-personal
Accepterad och
fastställd provningsutrustning
Accepterad och
fastställd provningsprocedur
Accepterad och
fastställd personal
Ã
K13A
K13A
Kvalificera
Kvalificera
provningsprovningsutrustningutrustning
K13B
K13B
Kvalificera
Kvalificera
provningsprovningsprocedurprocedur
K13C
K13C
Kvalificera
Kvalificera
Personal
Personal
Kvalificerad
provningsutrustning
INTYG
Kvalificerad
provningsprocedur
INTYG
Kvalificerad
Personal
INTYG
ÃÃ
K14A
K14A
Återföra
Återföra
kvalificeringskvalificeringserfarenhetererfarenheter
K14B
K14B
Prova
Prova
objekt
objekt
Möte
Provningsprotokoll och
Erfarenhetsrapport
K14C
K14C
Återföra
Återföra
kvalificeringskvalificeringserfarenhetererfarenheter
Möte
BILAGA 1
Process
Nr. Namn Datum Utgåva
à 2000-06-05 1
Upprättad
Av Granskad Godkänd
Roger Wallfors RAB Torbjörn Nilsson RAB Anders Richnau RAB
Dokumentägare
Firma Namn Telefon
à Anders Richnau 0340-66 70 00
Dokumentidentitet
Server Mapp\Filnamn Unik ID
K14D
K14D
Rapport:
Lista över
förbättringar
K14E
K14E
Utvärdera
Utvärdera
förbättringsförbättringsförslagförslag
Förbättra
Förbättra
processen
processen
Bättre
kvalificeringsprocess
1 (1)

PBM2 Appendix 2 1(6)
Förf Tel Utskr Dokumentnamn Sida
Jan-Åke Berglund 24 237 Jåb FÖRSLAG 1 (6)
Tagit del Granskad Godk Datum D Nr
1999-11-29 T-9911-083
Till Delges
BKAB: Tof, Ryd, Jic, Jåb
ÅF: Magnus Strand
FKA: Ulf Sandberg, Jan Bohlin, Alf Jonsson,
Jan Lindblad
OKG: Lars Johansson, Ulla Bergfors
VRAB: Torbjörn Nilsson, Håkan Fernström,
Anders Richnau
(13 st)
Ärende Arkiv nr
Återkommande Kontroll - Förslag till hantering av funna
defekter större/mindre än kvalificeringsdefekten.
Edition 4
1. Bakgrund
I SKI:s föreskrift SKIFS 1994:1 [Ref. 1] anges att återkommande kontroll av objekt i
kontrollgrupperna A och B skall ske med kvalificerade metoder. Vid kvalificeringen
fastställs provningsteknikens förmåga att detektera, karaktärisera och storleksbestämma
eventuella defekter. Vid provningar ute i anläggningarna har det visat sig uppstå
problem i de fall man erhåller signaler från defekter som ligger under detekteringsmålet,
och därmed ”utanför” den kvalificerade teknikens förmåga att detektera och storleksbestämma
en eventuell defekt.
Syftet med detta dokument är att försöka beskriva problemet och dess orsaker samt att
ge ett förslag till hantering av funna defekter större/mindre än kvalificeringsdefekten.
2. Teoretisk bakgrund
2.1 Kontrollgruppsindelning
Genom en indelning i kontrollgrupper enligt SKIFS 1994:1 [Ref. 1] skapas
anläggningsspecifika kontrollprogram som är optimerade ur säkerhetssynpunkt och som
tar hänsyn till anläggningsspecifika förhållanden. Utifrån skadeindex och
konsekvensindex kontrollgrupperas objekten enligt nedanstående matris (SKIFS 1994:1
bilaga 2):
Skadeindex Konsekvensindex
1 2 3
I A A B
II A B C
III B C C
Tabell 1 Kontrollgruppsindelning enligt SKIFS 1994:1 [Ref. 1]

PBM2 Appendix 2 2(6)
Barsebäck Kraft AB FÖRSLAG 2 (6)
TC - Jan-Åke Berglund 1999-11-29 T-9911-083
Edition 4
2.2 Skadetålighetsanalyser
I SKIFS 1994:1 bilaga 3 [Ref. 1] anges att kontrollintervall kan baseras på anordningarnas
skadetålighet och hur effektivt de kan kontrolleras. Därför kan enligt SKIFS 1994:1
[Ref. 1] intervallen mellan återkommande kontroller ”………sättas till den tid det tar
för en antagen defekt, med geometri som visats vara detekterbar vid kvalificering enligt
de riktlinjer som ges i bilaga 4, att växa till den största defektgeometri vid vilken
betryggande säkerhetsmarginaler fortfarande kan anses föreligga, enligt bilaga 1, då
möjliga skademekanismer beaktas.”
Därför har skadetålighetsanalyser blivit ett mycket vanligt sätt att fastställa lämpliga
kontrollintervall. Av analysskäl utgår man från en liten defekt (”startdefekt”) på kanske
1-2 mm och beräknar den tid det tar för denna att växa till en Acceptabel Defekt. Från
Acceptabel Defekt räknar man sedan baklänges längs tillväxtkurvan för att fastställa
max. tillåten Kvalificeringsdefekt med avseende på önskat Kontrollintervall t.ex. 10 år.
För att säkert kunna klara det Kontrollintervall man fastställt måste storleksbestämning
kunna ske för en defekt som inte är större än Kvalificeringsdefekt minus Tolerans.
Denna defekt (Detekteringsmål) måste alltså kunna hittas och blir det största
”kvalificeringsmål” som kan accepteras. Detta innebär indirekt också att man alltid
förutsätter en defekt strax under Detekteringsmålet i samtliga provningsobjekt!!
Resultatet från skadetålighetsanalyserna redovisas i tillväxtdiagram i princip enl.
Figur 1.
Defektdjup (mm)
> Tolerans
14
12
10
8
6
4
2
0
Acceptabel Defekt
Kvalificeringsdefekt
Detekteringsmål
Startdefekt
0 10000 20000 30000 40000 50000 60000 70000
Timmar
Kon tro llin tervall
Figur 1 Exempel på tillväxtdiagram skadetålighet för en
antagen defekt med tillhörande definitioner

PBM2 Appendix 2 3(6)
Barsebäck Kraft AB FÖRSLAG 3 (6)
TC - Jan-Åke Berglund 1999-11-29 T-9911-083
Edition 4
En viktig faktor vid genomförandet av skadetålighetsanalyser är vilka tillväxtdata man
skall ansätta. I SKIFS 1994:1 bilaga 1 tabell B1.1 [Ref. 1] anges värden som ger mycket
konservativa (korta) intervall. Detta leder också till små kvalificeringsdefekter om intervallen
skall bli någorlunda rimliga. Av detta skäl har kraftföretagen gemensamt tagit
fram alternativa tillväxtlagar, som redovisas i MD01 och MD02 [Ref. 2], [Ref. 3]. En
tredje referens är SKI PM 98:17 [Ref. 4], som är ett interimsutlåtande från SKI i väntan
på att nya tillväxtlagar skall accepteras för IGSCC.
En annan viktig faktor är de konstruktionsförutsättningar och belastningsunderlag som
ligger till grund för spänningsanalyserna som föregår en skadetålighetsanalys. Enligt
SKI [Ref. 5] kan intervallet mellan två på varandra följande provningar baseras på
enbart s.k. level A- och B-laster, såvida inte C- och D-lasterna blir begränsande.
2.3 Kvalificering / Återkommande kontroll
Enligt SKIFS 1994.1 Kap 3, §10 [Ref. 1] skall återkommande kontroll av provningsområden
i kontrollgrupperna A och B ”ske med provningssystem som kvalificerats för att
tillförlitligt detektera och karaktärisera samt noggrant storleksbestämma de skador som
kan uppträda i denna typ av anordning.”
Kontrollintervallet baseras på den tid det tar för en antagen defekt att växa från Kvalificeringsdefekt
till Acceptabel defekt (Figur 1). Storleksbestämningen av en eventuell
defekt är behäftad med en viss osäkerhet (Tolerans), i regel baserad på SQCs instruktion
Ref. 6.
Genom att ange ett Detekteringsmål som är mindre än eller lika med Kvalificeringsdefekten
minus Toleransen (Figur 1) fastställs de krav som ställs på provningstekniken
när det gäller att hitta (detektera) eventuella defekter.
När en defekt detekterats ställs krav på Karaktärisering (ytbrytande, innesluten, plan,
volymetrisk) och därefter Storleksbestämning med en viss Tolerans.
3. Problembeskrivning
Eftersom provningstekniken utvecklats och kvalificerats för att med en viss säkerhet
(konfidens) detektera defekter som är större än eller lika med Detekteringsmålet även i
ogynnsamma positioner (s.k. Worst Case Defects) kommer den med stor sannolikhet
även att ”plocka upp” för provningstekniken eventuellt gynnsamt placerade defekter
som är mindre (kanske mycket mindre) än Detekteringsmålet. Då det inte finns något
sätt att avgöra hur stor en defekt är utan att först storleksbestämma den, kommer en
storleksbestämning att utföras med given Tolerans enligt avsnitt 2.2 ovan. Eftersom
sedan kvalificeringen enbart är giltig ”över” en viss nivå, kommer den lilla och
gynnsamt placerade defekten att i provningsrapporten från AL anges till att vara lika
med Detekteringsmålet.
På detta sätt har en liten defekt som (förmodligen) inte innebär några säkerhetsmässiga
problem ”vuxit” till att bli en verklig defekt lika med Detekteringsmålet.

PBM2 Appendix 2 4(6)
Barsebäck Kraft AB FÖRSLAG 4 (6)
TC - Jan-Åke Berglund 1999-11-29 T-9911-083
Edition 4
I det läget finns det enbart två alternativ att välja på:
1. reparera/byt ut det skadade objektet
2. att genom beräkningar visa att provningsresultatet inte innebär några
säkerhetsmässiga problem
Om alternativ två väljs skall enligt nu gällande praxis beräkningarna baseras på en
defekt som är lika med Detekteringsmålet plus Tolerans, alla lastfall (Level A-D) och
tillväxtlagar enligt SKIFS 1994:1 bilaga 1 tabell B1.1 [Ref. 1].
Har man inte värderat inverkan av lastfallen Level C och D i skadetålighetsanalyserna
enligt avsnitt 2.2 ovan och att dessa sedan visar sig bli dimensionerande, kan detta i
kombination med SKIFS tillväxtlagar leda till att intervallet fram till nästa provning blir
mycket kort eller i värsta fall redan förbrukats. Detta leder då till att enbart alternativet
reparation/utbyte finns kvar.
På detta sätt har en liten och för provningstekniken gynnsamt placerad defekt som är
mindre än Detekteringsmålet vuxit till att i värsta fall vara lika med Acceptabel Defekt
eventuellt större utan att i sig innebära en säkerhetsrisk.
Defektdjup (mm)
> Tolerans
14
12
10
8
6
4
2
0
Acceptabel Defekt
Kvalificeringsdefekt = Startdefekt
Detekteringsmål
0 10000 20000 30000 40000 50000 60000 70000
Kontrollintervall
Tillväxtdata enligt SKIFS
Timmar
Tillväxtdata enligt M D01
Figur 2 Exempel på tillväxtdiagram skadetålighet för en verklig
defekt med tillhörande definitioner

PBM2 Appendix 2 5(6)
Barsebäck Kraft AB FÖRSLAG 5 (6)
TC - Jan-Åke Berglund 1999-11-29 T-9911-083
Edition 4
4. Förslag till lösning
Lösningen till de problem som beskrivits ovan finns att söka i följande punkter:
1. relevanta defektbeskrivningar, som fokuserar på möjliga defekter med dess
placering och orientering i djup, längs- och tvärled tillsammans med gränser
för tilt och skew,
2. kopplingen mellan skadetålighetsanalyser, provningsintervall och
provningsteknik (kvalificeringen)
3. entydiga tillväxtlagar, som kan användas både för provningsplanering med
avseende på antagna defekter och för analys av verkliga defekter
4. en tydlig kvalificeringsstrategi i avsikt att fokusera på de krav som ställs på
möjligheterna att detektera, karaktärisera och storleksbestämma en
eventuell defekt i relation till de marginaler som finns i
skadetålighetsanalyserna
5. ett krav på procedurerna att innehålla tydliga utvärderingskriterier för att
fastställa om en defekt ligger under Detekteringsmålet
Nedan ges en motivering till var och en av ovanstående punkter:
Punkt 1; Man måste från början tänka igenom vad som är relevanta defekter för
provningsobjektet. Därmed undviks också ”irrelevanta” defekttyper och
provningens/kvalificeringens mål kan göras tydligare.
Punkt 2; Det är viktigt att skadetålighetsanalyserna utförs baserat på godkända
konstruktionsförutsättningar och med avseende på alla relevanta lastfall (Level A-D)
och att en värdering alltid görs huruvida C- eller D-laster kan vara dimensionerande.
Det måste också ske en värdering av storleken på Kvalificeringsdefekten och Acceptabel
Defekt i relation till önskat provningsintervall (helst 10 år). Det är onödigt att ange
större krav än vad som krävs.
Punkt 3; Kraftföretagen, SKI och AK (SAQ) måste snarast komma fram till entydiga
tillväxtlagar som skall gälla både för provningsplanering med avseende på antagna
defekter och för analys av verkliga defekter.
Punkt 4; Det är viktigt att ha en koppling mellan skadetålighetsanalyserna och provningstekniken.
I flertalet fall innebär inneslutna defekter ett litet problem eftersom de
inte växer nämnvärt. Därför kan det vara viktigt att avgöra huruvida en defekt är
ytbrytande eller ej, eftersom en ytbrytande defekt kan vara utsatt för miljöbetingad
tillväxt (IGSCC). Karaktärisering av inneslutna defekter som volymetriska eller plana
kanske har en liten betydelse med avseende på skadetåligheten. Resultatet av
karaktäriseringen innebär därmed att olika krav ställs på storleksbestämning av
ytbrytande respektive inneslutna defekter, eftersom inneslutna defekter i regel får vara
större än ytbrytande.

PBM2 Appendix 2 6(6)
Barsebäck Kraft AB FÖRSLAG 6 (6)
TC - Jan-Åke Berglund 1999-11-29 T-9911-083
Edition 4
5. Referenser
Punkt 5; Utvärderingskriterierna i använda provningsprocedurer skall vara så utformade
att man kan avgöra huruvida en defekt ligger under Detekteringsmålet eller ej. Om en
defekt utvärderas till att ligga under Detekteringsmålet rapporteras den som just detta.
Detta innebär att man beräkningsmässigt har minst ett Kontrollintervall fram till nästa
provning.
Filosofi, förutsättningar och förslag till arbetsgång för att utforma
utvärderingskriterierna till att hantera defekter under Detekteringsmålet redovisas i ÅF
Utredningsrapport
ÅFK-P-155-REV2, daterad 1999-11-22 [Ref. 7].
Ref. 1 Statens kärnkraftinspektions författningssamling SKIFS 1994:1
Ref. 2 GEK 27/97 Spänningskorrosionstillväxt i BWR-miljö.
Materialdatahandbok 01 rev 2,1.
Ref. 3 GEK 87/95 Utmattningstillväxt i reaktormiljö,
materialdatahandbok etapp 2 (MD02)
Ref. 4 SKI PM 98:17 spänningskorrosionsspricktillväxthastigheter i BWR-miljö.
SKI ref. 5.62-980962 daterad 1998-07-03
Ref. 5 Underlag för bedömning av intervall mellan återkommande kontroll.
SKI ref. 5.62-970479 daterad 1997-03-26.
Ref. 6 Genomförande av procedurkvalificering.
SQC instruktion nr 023 utgåva g, daterad 1999-05-21.
Ref. 7 Utredningsrapport ÅFK-P-155-REV2, daterad 1999-11-22.

PBM2 Appendix 3 1(16)
Edition 4
Författare: Magnus Strand
Barsebäck Kraft AB
UTREDNINGSRAPPORT
ÅFK-P-155-rev 2
Internt godkänd: Kenny Sundqvist
Externt godkänd: Jan-Åke Berglund
Uppdragsmedverkande: P-H Svahn
Kenny Sundqvist
Conny Ericson
Björn Thoren
Ort: Göteborg
Datum: 99-11-24
ÅF-KONTROLL AB
J A Wettergrens gata 6, 421 30 Västra Frölunda
Organisationsnummer: 556033-5977, Säte i Stockholm
www.af.se

PBM2 Appendix 3 2(16)
Edition 4
Rapport nummer: ÅFK-P-155-rev 2 Sida 2 (16)
Uppdragsnummer: 530042
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SAMMANFATTNING ..................................................................................................3
1 BAKGRUND ........................................................................................................4
2 PROBLEMBESKRIVNING.................................................................................4
3 UPPGIFT...............................................................................................................4
4 ANALYS...............................................................................................................4
5 ARBETSGÅNG ....................................................................................................7
6 ARBETSMOMENT..............................................................................................8
7 TESTBLOCK......................................................................................................11
8 UTPROVNING/VERIFIERING.........................................................................13
9 KVALIFICERING ..............................................................................................14
10 HANDLÄGGNING ............................................................................................15
11 RAPPORTERING...............................................................................................15
12 SLUTLEDNINGAR OCH REKOMMENDATIONER .....................................16
13 REFERENSER....................................................................................................16
© ÅF-KONTROLL AB
1) Oftast är det efter genomförd utprovning/verifiering som teknikvalet för karaktäriseringen bestäms.

PBM2 Appendix 3 3(16)
Edition 4
Rapport nummer: ÅFK-P-155-rev 2 Sida 3 (16)
Uppdragsnummer: 530042
SAMMANFATTNING
Vid återkommande provningar har det visat sig kunna uppstå problem i de fall signaler
erhålls från defekter som ligger under detekteringsmålet och därmed ”utanför” den
kvalificerade teknikens förmåga att detektera och storleksbestämma en eventuell
defekt.
ÅF-Kontroll har tillfrågats om man kan ta fram ett förslag till…..hur man skall kunna
särskilja om en eventuell defekt är mindre än detekteringsmålet eller ej.
Vår bedömning är att det är svårt att hitta en generell lösning på problemet eftersom
man använder olika tekniker vid de skilda provningsuppgifter som skall lösas. Utifrån
den problembeskrivning som redovisats har det därför varit svårt att ta fram det
efterfrågade förslaget. Istället krävs en rad olika ändringar av synsätt och arbetsätt för
att kunna hantera frågan. Nedan redovisar ÅFK en sammanfattning av de förändringar
som anses kunna hjälpa till att lösa problemet:
• Ändringar i upphandling av kvalificeringsuppdrag
• Ändrad synsätt/arbetsgång för provningsteknik
• Ändrad utformning på testblock
• Ändrade rapporteringskriterier
• En information och förankring av rapporteringskriterierna mellan tillståndshavare,
ackrediterat kontrollorgan och ackrediterat provningslaboratorium.
• Problemet kan hanteras mellan tillståndshavare och provningslaboratorium,
kvalificeringsorganet SQC berörs inte.
Utifrån denna sammanfattning så redovisar rapporten till största delar den
handlingsgång som bör appliceras vid utveckling av själva provningstekniken.
© ÅF-KONTROLL AB
1) Oftast är det efter genomförd utprovning/verifiering som teknikvalet för karaktäriseringen bestäms.

PBM2 Appendix 3 4(16)
Edition 4
Rapport nummer: ÅFK-P-155-rev 2 Sida 4 (16)
Uppdragsnummer: 530042
1 BAKGRUND
Vid återkommande provningar ute i anläggningen har det visat sig kunna uppstå
problem i de fall man erhåller signaler från defekter som är mindre än detekteringsmålet
och därmed är ”utanför” den kvalificerade teknikens förmåga att detektera,
karaktärisera och storleksbestämma en eventuell defekt.
2 PROBLEMBESKRIVNING
Eftersom provningstekniken utvecklats och kvalificerats för att med en viss säkerhet
(konfidens) detektera defekter som är större än eller lika med Detekteringsmålet även i
ogynnsamma positioner (s.k Worst Case Defects) kommer med stor sannolikhet även
eventuellt gynnsamt placerade defekter som är mindre (kanske mycket mindre) än
Detekteringsmålet att detekteras. Då det inte finns något sätt att avgöra hur stor en
defekt är utan att först storleksbestämma den, kommer en storleksbestämning att
utföras med given Tolerans , se ref [1]. Eftersom kvalificeringen enbart är giltig
”över” en viss nivå, kommer den lilla och gynnsamt placerade defekten att i
provningsrapporten från AL anges till att vara lika med detekteringsmålet.
Tillståndshavarna har därför önskemål att kvalificerade procedurer ska kunna särskilja
om en rapporterbar defekt är mindre än detekteringsmålet eller ej.
3 UPPGIFT
ÅF Kontroll har av Tillståndshavarna genom BKAB fått i uppgift att utifrån redovisad
problembeskrivning definiera ett uppdrag med innehållet att ” ta fram ett förslag till
hur man skall kunna särskilja om en defekt är mindre än detekteringsmålet eller ej”.
Då problemet inte går att lösa generellt (se nedan) har vi i de följande avsnitten
beskrivit vår bedömning av hur ”problemet” kan hanteras.
4 ANALYS
Att hitta en generell provningstekniskt lösning på problemet är svårt, eftersom val av
provningsteknik styrs utifrån de skilda provningsuppgifter som skall lösas. I huvudsak
har det varit ultraljudprocedurer som hittills har genomgått kvalificering och därför har
problemställningen aktualiserats för dessa. Men problemet är naturligtvis samma även
för andra provningsmetoder.
För att komma bort från problemet så gäller det även att skapa en medvetenhet kring
problemet och dess konsekvenser.
© ÅF-KONTROLL AB
1) Oftast är det efter genomförd utprovning/verifiering som teknikvalet för karaktäriseringen bestäms.

PBM2 Appendix 3 5(16)
Edition 4
Rapport nummer: ÅFK-P-155-rev 2 Sida 5 (16)
Uppdragsnummer: 530042
Vår analys visar att vid en provning skall detta problem hanteras mellan
tillståndshavaren och provningslaboratoriet. Men för att undvika diskussioner under
provningen bör de rapporteringskriterier som finns i proceduren förankras hos
ackrediterat kontrollorgan.
Från provningslaboratoriernas sida gäller det att bättre kunna kartlägga den undre
prestandagränsen för sin provningsteknik för att säkerställa att inte för stora
marginaler används. Detta arbete förutsätter samtidigt att tillståndshavaren ger
provningslaboratorierna de för arbetet nödvändiga förutsättningarna, t ex genom
testblock och krav för den aktuella provningen.
Det handlar om att anpassa och skapa verktyg i kvalificeringsprocessen som gör att
man kan utarbeta provningsproceduren på ett sådant vis att det är möjligt att särskilja
om en detekterad defekt är mindre än detekteringsmålet eller ej. De arbetsmoment som
provningslaboratorierna kan arbeta med för att åstadkomma detta är i karaktäriseringsrespektive
höjdbestämningsarbetet. Det optimala är att i båda dessa arbetsmoment
kunna göra denna bedömning men ibland kan det t ex vara tillräckligt att karaktärisera
om indikationen är ytbrytande eller ej. I sådana fall får proceduren utarbetas med
avseende på detta.
Utifrån respektive arbetsmoment och teknik som valts för att användas för denna
bedömning så kommer mätvärdet alltid att vara kopplat mot en säkerhetsmarginal
mellan detekteringsmålet och den undre prestandagränsen.
Procedur
Tolerans
Procedur
Tolerans
Rapporterbar
Rapporterbar
Ej rapporterbar
Ej rapporterbar
Kvalificeringsdefekt/ex: 5 mm
Detekteringsmål/ex: 4 mm
Säkerhetsmarginal
Den undre prestandagränsen kan utgöras av teknikens begränsning eller en för
tekniken anpassad nivå utifrån den säkerhetsmarginal som provningslaboratoriet valt
att arbeta med. Säkerhetsmarginalen i det här fallet utgörs av skillnaden i defektdjup
mellan detekteringsmålet och den för provningen definierade undre prestandagränsen.
© ÅF-KONTROLL AB
1) Oftast är det efter genomförd utprovning/verifiering som teknikvalet för karaktäriseringen bestäms.
Undre prestandagräns/ex: 2 mm

PBM2 Appendix 3 6(16)
Edition 4
Rapport nummer: ÅFK-P-155-rev 2 Sida 6 (16)
Uppdragsnummer: 530042
Den undre prestandagränsen är i princip den gräns vid vilken inte ens en Best Case
Defect (BCD) kan detekteras med använd teknik.
Antag att förutsättningar ovan gäller och att procedurtoleransen för höjdbestämning är
± 1 mm utifrån detekteringsmålet.
Uppmäts då t.ex 3,2 mm vid höjdbestämningen läggs procedurtoleransen på mätvärdet
och defektdjupet blir 4,2 mm, defektdjupet hamnar därmed över detekteringsmålet och
ska rapporteras.
Uppmäts istället 2,5 mm vid höjdbestämningen läggs procedurtoleransen på mätvärdet
och defektdjupet blir 3,5 mm, defektdjupet hamnar därmed under detekteringsmålet
och ska icke rapporteras.
Detta innebär alltså att om uppmätt defektdjup plus procedurtolerans blir ≥
detekteringsmålet ska defekten rapporteras, om däremot uppmätt defektdjup plus
procedurtolerans blir < detekteringsmålet ska defekten inte rapporteras.
Detsamma gäller om ingen höjd kan uppmätas (d.v.s under prestandagränsen) då skall
defekten bedömas vara mindre än detekteringsmålet och heller inte rapporteras.
Detta innebär att resultaten från defekter som ligger gynnsamt placerade, s.k best case
defects (BCD) måste beaktas mer i kvalificeringsprocessen, så att teknik och
kvalificering inte bara anpassas mot s.k worst case defects (WCD). En koppling och
studie av teknikens undre prestandavärde gentemot resultaten från båda dessa
defektplaceringar skall alltid göras, för att bättre kunna utröna hur en eventuell
skillnad kan påverka en provningssituation.
Vår bedömning är att i några av de procedurer som har genomgått kvalificering hade
det säkert varit möjligt att skapa de verktyg, i form av definierade arbetsmoment, som
behövs om problemet hade beaktats vid utarbetande av proceduren.
© ÅF-KONTROLL AB
1) Oftast är det efter genomförd utprovning/verifiering som teknikvalet för karaktäriseringen bestäms.

PBM2 Appendix 3 7(16)
Edition 4
Rapport nummer: ÅFK-P-155-rev 2 Sida 7 (16)
Uppdragsnummer: 530042
5 ARBETSGÅNG
Nedan följer ett exempel på arbetsgång utifrån de olika arbetsmomenten detektering,
karaktärisering och höjdbestämning kopplat mot detekteringsmålet.
För karaktäriseringsarbetet finns det två vägar att gå beroende på provningsuppgift, det
är teknikverifieringen/utprovningen som får visa vilken väg som kan appliceras. I
provningsproceduren redovisas endast den väg som valts.
Ej relevant
Kan vara t.ex en
geometrisk indikation
Nej
5.5
5.2
© ÅF-KONTROLL AB
1) Oftast är det efter genomförd utprovning/verifiering som teknikvalet för karaktäriseringen bestäms.
5.1
Karaktärisering
Relevant
defekt
Ja
5.4
Ja Nej
Defekt större eller lika
med detekteringsmålet
inklusive angiven
tolerans
Detektering
1) Teknikval
Höjdbestämning
t.ex mätbar
diffraktionsignal
Karaktärisering
Defekt
≥Detekteringsmål
Ja
5.3
Defekt mindre än
detekteringsmålet ej
rapporterbar
5.6
Nej
Ej rapporterbar
indikation

PBM2 Appendix 3 8(16)
Edition 4
Rapport nummer: ÅFK-P-155-rev 2 Sida 8 (16)
Uppdragsnummer: 530042
6 ARBETSMOMENT
Nedan följer en beskrivning av de olika arbetsmomenten som redovisats i
arbetsgången under pkt 5 och som bör ligga till grund för utformningen av
tekniken i provningsproceduren.
1. Vid detekteringsarbetet genomförs avsökning av aktuellt provningsobjekt
och provningsdata bedöms alternativt insamlas. De indikationer som
överstiger den valda rapporteringsnivån/kriterierna utvärderas. För detta
arbetsmoment gäller det att anpassa känslighets- och rapporteringsnivå/
kriterierna mot detekteringsmålet så att inte för stora säkerhetsmarginaler
används.
Ej relevant
Kan vara t.ex en
geometrisk indikation
5.1
Detektering
2. Den här vägen beskriver den vanliga formen av karaktärisering.
Bedömning görs om de indikationer som rapporterats från detekteringen
ska karaktäriseras som invändigt ytbrytande, inneslutna plana, inneslutna
volymetriska eller ej relevanta (härrör från geometrin). Karaktäriseras
indikationerna som invändigt ytbrytande eller inneslutna plana defekter
blir de rapporterbara, karaktäriseras de däremot som icke relevanta (t.ex
inneslutna volymetriska eller geometriska) blir de ej rapporterbara.
För relevanta defekter är det svårt att säga något om defekten är större
respektive mindre än detekteringsmålet. Vid sådana förhållanden försöker
man istället att erhålla denna information i samband med
höjdbestämningen.
© ÅF-KONTROLL AB
1) Oftast är det efter genomförd utprovning/verifiering som teknikvalet för karaktäriseringen bestäms.
5.2
Karaktärisering
Relevant
defekt
5.3
Karaktärisering
Defekt
≥Detekteringsmål
Ja
Nej
Ej rapporterbar
indikation

PBM2 Appendix 3 9(16)
Edition 4
Rapport nummer: ÅFK-P-155-rev 2 Sida 9 (16)
Uppdragsnummer: 530042
3. Utöver den vanliga karaktäriseringen kan man i detta arbetsmoment även
göra den första bedömningen om defekten är ≥ detekteringsmålet.
Detta kan utföras genom att anpassa/utarbeta den teknik man använder sig
av vid karaktärisering efter genomförd kartläggning av den undre
prestandagränsen.
Erhålls vid karaktäriseringen inte de kriterier som krävs för att
indikationen ska bedömas som en defekt dvs ≥ detekteringsmålet, är
indikationen ej relevant d.v.s den blir inte rapporterbar.
Ett exempel på en karaktäriseringsteknik som används vid
ultraljudprovning är vågomvandlingteknik. Med hjälp av denna teknik
kan information om defekten är ≥ detekteringsmålet erhållas. Tekniken
bygger på att använda sig av de vågomvandlingssignaler som en vinklad
longitudinalvågsökare genererar. I vårt fall använder vi den så kallade
TLL-vågen (trans-long-long) som genereras i en gränsytan. Amplituden
på detta eko är beroende av reflektorns form, orientering och storlek.
Genom att anpassa sökarens känslighetsnivå gentemot de för provningen
valda detekteringsmålen kan ett verktyg erhållas som klarar av att göra
denna bedömning.
4. Oberoende av vilken väg som valts för karaktäriseringen ska de
indikationer som karaktäriserats som rapporterbara defekter höjdbestämmas.
Vid ultraljudprovning utnyttjas, i de flesta fall, den
diffraktionssignal som genereras från defektens topp.
5. Erhålls vid höjdbestämningen en mätbar diffraktionsignal som
tillsammans med procedurtoleransen ger en defekthöjd som är ≥
detekteringsmålet, ska uppmätt defekthöjd rapporteras och redovisas på
provningsprotokollet tillsammans med toleransen.
© ÅF-KONTROLL AB
1) Oftast är det efter genomförd utprovning/verifiering som teknikvalet för karaktäriseringen bestäms.
5.4
Höjdbestämning
t.ex mätbar
diffraktionsignal
5.5
Defekt större eller lika
med detekteringsmålet
inklusive angiven tolerans

PBM2 Appendix 3 10(16)
Edition 4
Rapport nummer: ÅFK-P-155-rev 2 Sida 10 (16)
Uppdragsnummer: 530042
Eftersom provningstekniken är kvalificerad har tekniken visat att den kan
höjdbestämma från en viss defekthöjd och uppåt. Detta innebär att man
har visat att mätbara signaler erhålls för defektstorlekar större eller lika
med detekteringsmålet.
6. Erhålls vid höjdbestämningen en mätbar diffraktionsignal som
tillsammans med procedurtoleransen ger en defekthöjd som är <
detekteringsmålet, ska uppmätt defekthöjd ej rapporteras.
Detsamma gäller om man vid höjdbestämningen inte erhåller någon
mätbar diffraktionsignal, då bedöms defekten vara < detekteringsmålet
och ska inte rapporteras. Vid ett sådant fall är principiellt defekten mindre
än teknikens prestandagräns.
© ÅF-KONTROLL AB
1) Oftast är det efter genomförd utprovning/verifiering som teknikvalet för karaktäriseringen bestäms.
5.6
Defekt mindre än
detekteringsmålet
ej rapporterbar

PBM2 Appendix 3 11(16)
Edition 4
Rapport nummer: ÅFK-P-155-rev 2 Sida 11 (16)
Uppdragsnummer: 530042
7 TESTBLOCK
För att denna arbetsgång och dessa arbetsmoment ska kunna utvecklas av provningslaboratorierna
när de utför sin utprovning/verifiering av provningstekniken, måste det
finnas en defektserie som har defektdjup som även ligger under gränsen för
detekteringsmålet.
Simulerade defekter har idag för stora toleranser för att användas vid en optimal
teknikutprovning/verifiering. Genom att istället använda sig av notchar som utgör en
bra simulering av BCD erhålls en reflektor som är mer exakt och som samtidigt är
lättare att både styra och kontrollera defektdjup på vid tillverkning.
Den kompletterande defektserien ska utföras med defekter placerade i gynnsamma
positioner, BCD, eftersom problemet blir störst vid indikationer/defekter placerade i
dessa positioner. Detta innebär att aktuell defektserie i många fall kan läggas in i plana
block, med de för provningen aktuella material och svetstyperna.
En koppling mellan den kompletterande defektserien (notchar) och mot BCD och
WCD för vald defektsimulering krävs alltid. Dessa kopplingar beskrivs närmare under
pkt 9. Därför ska det alltid finnas en defekt i de öppna testblocken som har ett
defektdjup motsvarande valt detekteringsmål och placerad som en BCD respektive
WCD.
Exempel på defektserie utifrån angivet detekteringsmål:
Tabell1: Defektserie
Defekthöjd
Detekteringsmål/mm
2 3 4 5 6
1.0 X X
1,5 X X
2,0 X X X
2,5 X X X
3,0 X X X X
3,5 X X X
4,0 X X X X
4,5 X X X
5,0 X X X
5,5 X X
6,0 X X
6,5 X
7,0 X
Tabellen ska tolkas på följande vis, är detekteringsmålet 3 mm krävs defekthöjder från
1,0 upp till 4,0 mm för att kunna skapa de verktyg/arbetsmoment som krävs för att
kunna särskilja om en defekt är mindre än detekteringsmålet eller ej. För inneslutna
© ÅF-KONTROLL AB
1) Oftast är det efter genomförd utprovning/verifiering som teknikvalet för karaktäriseringen bestäms.

PBM2 Appendix 3 12(16)
Edition 4
Rapport nummer: ÅFK-P-155-rev 2 Sida 12 (16)
Uppdragsnummer: 530042
defekter där notchar inte kan användas som simulering används istället den defektsimulering
som valts för kvalificeringen. Defektserien utgörs här av defekthöjder med
den variation som anses lämplig och även möjlig att simulera.
Det är oftast svårt att skapa sådana här generella lösningar, varför det naturliga i den
här processen är att provningslaboratoriet får avgöra defektfördelning utifrån aktuell
provningsuppgift och att tabell 1, kan fungera som vägledning.
© ÅF-KONTROLL AB
1) Oftast är det efter genomförd utprovning/verifiering som teknikvalet för karaktäriseringen bestäms.

PBM2 Appendix 3 13(16)
Edition 4
Rapport nummer: ÅFK-P-155-rev 2 Sida 13 (16)
Uppdragsnummer: 530042
8 UTPROVNING/VERIFIERING
Under utprovningen /verifieringen gäller det för provningslaboratorierna att utifrån
den arbetsgång/arbetsmoment som redovisats tidigare i dokumentet kartlägga den
undre prestandagränsen för tekniken och utveckla nödvändiga beslutsvägar i
proceduren.
• Anpassa känslighetsnivå vid detektering utifrån detekteringsmålet, inga onödigt
stora marginaler till rapporteringsnivån/beslutskriterier. I de fall stora skillnader
förekommer i känslighet beroende var på objektet man är eller var i provningsvolymen
man ska avsöka, kan en uppdelning vara lämplig.
• Bedöma i vilket arbetsmoment en särskiljning mot detekteringsmålet kan göras,
både vid karaktärisering och höjdbestämning, eller endast vid höjdbestämningen.
• Beroende på aktuellt detekteringsmål och önskad säkerhetsmarginal mellan
detekteringsmål och undre prestandagräns, kan den undre prestandagränsen
definieras med hjälp av defektserien genom:
- En kartläggning av teknikens undre prestandagräns, eller
- En anpassning av känslighetsnivå, beslutskriterier, erhållna signalmönster och
amplitudnivåer mot en förutbestämd prestandagräns.
Det optimala är att ha en så liten säkerhetsmarginal som möjligt mellan
detekteringsmål och undre prestandagränsen.
• Anpassa proceduren mot dessa arbetsmoment så att det tydligt framgår, att
uppfylls inte de kriterier som ligger till grund för karaktärisering respektive
höjdbestämning och rapportering så ska indikationen/defekten anses vara
< detekteringsmålet.
• Genom att sedan jämföra och koppla ihop resultatet från defektserien med aktuell
defektsimulering och en defekt i de öppna testblocken som motsvarar detekteringsmålet,
placerad som en BCD.
• Jämför sedan resultaten mellan en defekt motsvarande detekteringsmålet placerad
som en BCD och en som är placerad som en WCD för att få en uppfattning om
skillnaden.
© ÅF-KONTROLL AB
1) Oftast är det efter genomförd utprovning/verifiering som teknikvalet för karaktäriseringen bestäms.

PBM2 Appendix 3 14(16)
Edition 4
Rapport nummer: ÅFK-P-155-rev 2 Sida 14 (16)
Uppdragsnummer: 530042
9 KVALIFICERING
I kvalificeringsunderlaget eller i den Tekniska Motiveringen över vald provningsteknik
som redovisas till SQC innan kvalificering ska den för provningsuppgiften
valda detekteringsmålet och kvalificeringsdefekter redovisas. I övrigt behöver inget
ytterligare redovisas.
Några förändringar eller ytterligare kompletteringar behöver inte göras vid
genomförande av procedur- och personalkvalificering. Dessa aktiviteter följer de
sedan tidigare fastslagna rutinerna. Vid kvalificeringsarbetet ska arbetsmomenten
detektering, karaktärisering och höjdbestämning demonstreras och visa sig fungera på
defekter ≥ detekteringsmålet.
Någon förändring av kvalificeringsintygen behöver heller inte göras utifrån aktuellt
problem. Däremot föreligger ett generellt behov att det bättre framgår vad proceduren
är godkänd för, ex användningsområde och detekteringsmål.
Som analyserats tidigare så är detta en frågeställning som inte berör SQC, utan det är
en fråga mellan tillståndshavaren och provningslaboratoriet att klargöra teknikens
undre prestandagräns.
© ÅF-KONTROLL AB
1) Oftast är det efter genomförd utprovning/verifiering som teknikvalet för karaktäriseringen bestäms.

PBM2 Appendix 3 15(16)
Edition 4
Rapport nummer: ÅFK-P-155-rev 2 Sida 15 (16)
Uppdragsnummer: 530042
10 HANDLÄGGNING
Utifrån den redovisade problembeskrivning pkt 2, så utvecklas och kvalificeras
provningstekniken för detektering, karaktärisering och höjdbestämning av defekter
som är större eller lika med detekteringsmålet och som ligger placerade i de för
kvalificeringen mest ogynnsamma positionerna WCD. Detta innebär troligtvis att
defekter som är mindre än detekteringsmålet och som ligger gynnsamt placerade, best
case defects BCD kommer att detekteras.
Eftersom dessa defektstorlekar är mindre än detekteringsmålet och den provningsteknik
som används vid höjdbestämning har svårt att hitta/separera diffraktion-signaler
från hörnekot vid defektdjup < 2mm, borde problemet vara ganska begränsat om man
följer arbetsgången enligt pkt 5.
Genom att komplettera de öppna testblocken med en defektserie av notchar med
defekthöjder under valt detekteringsmål, kan en kartläggning av teknikens prestanda
och nödvändiga arbetsmoment göras. Dessa kopplas sedan ihop med defekter som
motsvarar detekteringsmålet och som ligger placerade som en BCD respektive WCD i
de öppna testblocken.
Genom att följa den arbetsgång som redovisas i detta dokument ges möjlighet att
anpassa procedurerna efter de olika arbetsmomenten och på det viset bygga in
nödvändiga filterfunktioner. Genom att erhålla detta filter i höjdbestämningsarbetet
eller om möjligt även i karaktäriseringsarbetet ges verktyg som kan avgöra om
defekten är mindre eller större än kvalificeringsdefekt.
Utifrån detta arbete kan tillståndshavaren sedan bedöma om teknikens undre
prestandagräns i förhållande till detekteringsmålet för BCD respektive WCD kan ställa
till problem i verkligheten eller accepteras, samt att proceduren utformats så att det
klart framgår att indikationer/ defekter som inte uppfyller ställda kriterier ska
bedömmas som

PBM2 Appendix 3 16(16)
Edition 4
Rapport nummer: ÅFK-P-155-rev 2 Sida 16 (16)
Uppdragsnummer: 530042
12 SLUTLEDNINGAR OCH REKOMMENDATIONER
Se till att redan vid upphandling av kvalificeringsuppdrag lyfta fram önskemålet/
kravet att teknikens undre prestandagräns ska kartläggas och att provningsproceduren
utformas så att den kan särskilja om en rapporterbar defekt är mindre än
detekteringsmålet eller ej.
Ta fram en defektserie med notchar som har defektdjup som ligger under gränsen för
detekteringsmålet för att ge provningslaboratorierna möjlighet att testa provningsteknikens
undre prestandagräns.
Koppla alltid ihop resultaten från detta arbetet med aktuell defektsimulering och
defekter motsvarande BCD respektive WCD.
Indikationer som vid karaktäriseringen och/ eller efter höjdbestämning med adderad
tolerans kan bedömas vara mindre än detekteringsmålet ska inte hanteras som
rapporterbara defekter på provningsprotokollet.
Aktuell problematik ska inte integreras i kvalificeringsprocessen utan beaktas och
hanteras av tillståndshavaren och provningslaboratoriet tillsammans i anslutning till
verifieringen/utprovningen.
Arbetet med utarbetande av procedur och även utprovningsarbetet kommer troligen att
öka något i omfattning vid ett arbetssätt enligt det beskrivna.
13 REFERENSER
[1] Återkommande Kontroll- Förslag till hantering av funna defekter
större/mindre än kvalificeringsdefekten, BKAB T-9906-001 rev 1,
daterad 1999-06-22.
© ÅF-KONTROLL AB
1) Oftast är det efter genomförd utprovning/verifiering som teknikvalet för karaktäriseringen bestäms.

PBM2 Appendix 4 1(38)
EUROPEAN COMMISSION
DG-JRC – Institute for Advanced Materials
Joint Research Centre
ENIQ RECOMMENDED
PRACTICE 2:
RECOMMENDED CONTENTS
FOR A
TECHNICAL JUSTIFICATION
Edition 4
ISSUE 1
July 1998 ENIQ Report nr. 4
Approved by the Steering Committee of ENIQ
Published by the
EUROPEAN COMMISSION
Directorate-General
Telecommunications, Information,
Industries and Innovation
L-2920 LUXEMBOURG
LEGAL NOTICE
Neither the European Commission nor any
person acting on behalf of the Commission
is responsible for the use which might be
made of the following information.
Catalogue number: CD-NA-18099-EN-C
©ECSC-EEC-EAEC, Brussels – Luxembourg,
1998
Printed in the Netherlands
(/ENIQ Report nr. 4 - ENIQ RECOMMENDED
PRACTICE 2 - svensk översättning/
/omslag/
INSTITUTET FÖR AVANCERAD
MATERIALTEKNIK)
EUROPAKOMMISSIONEN
DG JRC - Joint Research Centre
PETTEN-ANLÄGGNINGEN - NEDERLÄNDERNA
ENIQ-REKOMMENDERAD
PRAXIS 2:
REKOMMENDERAT
INNEHÅLL I EN TEKNISK
MOTIVERING
UTGÅVA 1
Juli 1998 ENIQ-rapport nr 4
EUR 18099 EN
Europeiska nätverket för kontrollkvalificering
Utfärdat av
EUROPAKOMMISSIONEN
Generaldirektoratet för
telekommunikation, information, industri
och innovation
L-2920 LUXEMBURG
ANSVARSBEGRÄNSNING
Varken Europakommissionen eller någon
person som verkar för denna ansvarar för
användning av följande information.
Katalognummer: CD-NA-E-18099-EN-C
©ECSC-EEC-EAEC, Bryssel - Luxemburg,
1998
Tryckt i Nederländerna

PBM2 Appendix 4 2(38)
CONTENTS
1. Introduction 2
2. Recommended contents for technical
justification 4
Appendix 1: Details of the content of the
sections of a technical justification 7
Appendix 2: List of relevant definitions 22
Appendix 3: Detrimental effects of material
structure for ultrasonic inspections 28
2. Recommended list of contents for a
technical justification
Important Note: Not all the sections listed
below may be necessary for any particular
technical justification. Depending on the
purpose of the technical justification and
requirements of the particular qualification,
some of the sections may be omitted or
truncated.
Edition 4
INNEHÅLL
1. Introduktion
2. Rekommenderad lista över innehållet i en
teknisk motivering
BILAGA 1 Detaljer om innehållet i de olika
kapitlena i en teknisk motivering
BILAGA 2 Definitioner
BILAGA 3 Materialstrukturens negativa
inverkan vid ultraljudsundersökningar
2. Rekommenderad lista över innehållet i en
teknisk motivering
OBS: Det är inte säkert att alla kapitel som
listas nedan är nödvändiga för varje specifik
teknisk motivering. Beroende på syftet med den
tekniska motiveringen och kraven på den
specifika kvalificeringen kan vissa kapitel
uteslutas eller förkortas.
Section Contents Kapitel Innehåll
Summary Purpose of the technical
justification (TJ) and
summarising statement
indicating how well the
inspection objectives as set
out in Section 2 are shown
by the technical justification
to be met. Any limitations
of the TJ should be
mentioned also.
1. Introduction
2. Summary of
relevant input
information
Relevant details of:
• Component
• Defects
• Inspection
method/technique
• Required inspection
performance.
Sammanfattning Syfte med den tekniska
motiveringen och en
sammanfattande
kommentar som visar hur
väl de kontrollsyften som
framgår i kapitel 2 framgår
av den tekniska motivering
som ska uppfyllas. Här bör
även nämnas eventuella
begränsningar av den
tekniska motiveringen.
1. Introduktion
2.
Sammanfattning
av relevanta
indata
Relevant information om:
• Komponent
• Defekter
• Kontrollmetod/-teknik
Erforderlig
kontrollprestanda

PBM2 Appendix 4 3(38)
3.Overview of
inspection
system
4.Analysis of the
influential
parameters
and review of
personnel
requirements
5.Physical
Reasoning
(Qualitative
Assessment)
6.Prediction by
modelling
7.Experimental
Evidence
Edition 4
Overview of the inspection
system (technique,
procedure, equipment and
personnel) to be used.
Analysis of the influential
parameters in order to
identify the essential
parameters related to the
input information,
inspection procedure and
equipment.
Review of personnel
requirements.
Qualitative arguments for
choice of
procedure/equipment
parameters in terms of the
components and the
defects to be detected and
sized (with reference to
essential parameters as
identified in Section 4).
Use of modelling to help
show that the required
inspection performance for
detection and/or sizing can
be achieved.
Includes the following:
results from round robin
exercises such as PISC or
other validations to give
support to the chosen
procedure, results from
experimental studies,
whether conducted on
representative or simplified
test specimens, results
from previous relevant
qualification exercises and
results from field
experience. This can cite
previous work or contain an
account of work carried out
specifically for the
component in question.
3. Översikt över
kontrollsystemet
4. Analys av
inverkande
parametrar och
granskning av
personalkraven
5. Fysiska
resonemang
(kvalitativ
bedömning)
6. Prediktion
genom
modellering
7. Experimentell
bevisning
Översikt över
kontrollsystemet (teknik,
process, utrustning och
personal) som ska
användas.
Analys av inverkande
parametrar i syfte att
identifiera de viktiga
variablerna som har att
göra med indata,
kontrollprocess och
utrustning.
Granskning av
personalkrav.
Kvalitativa argument för val
av process- och
utrustningsparametrar sett
till komponenter och de
defekter som ska
detekteras och kvantifieras
(med referens till viktiga
variabler som identifieras i
kapitel 4).
Användning av modellering
som hjälp för att visa att
erforderlig
kontrollprestanda för
detektering och/eller
kvantifiering kan uppnås.
Inkluderar följande:
Resultat från ”round robin”försök
som exempelvis
PISC eller annan validering
för att ge stöd åt den valda
processen, resultat från
experimentella studier,
utförda på representativa
eller förenklade testblock,
resultat från tidigare
relevanta
kvalificeringsförsök och
resultat från fälterfarenhet.
Detta kan citera tidigare
arbete eller innehålla
rapporter från arbete som
utförts specifikt för
komponenten i fråga.

PBM2 Appendix 4 4(38)
8.Parametric
Studies
9.Equipment
and data
analysis
considerations
10. Review of all
presented
evidence in
view of the
ISI objectives
to be met
Edition 4
Investigation of the
parameters identified in
Section 4, which have not
been covered in Sections 6
or7. This can cite previous
work or contain an account
of work carried out
specifically for the
component in question.
Evidence in support to the
selected inspection
equipment (hardware) by
reference to the analysis
done in Section 4.
Evidence in support to the
selected software for data
representation and
evaluation of the inspection
data. This should also
include a justification of the
evaluation/analysis scheme
used for data interpretation.
Summary of the preceding
sections to present the
performance in terms of
detection and size
measurement that the
inspection system can
attain taking into account
the identified essential
parameters.
Justification, by reference
to the relevant preceding
sections, of the personnel
training and qualification
arrangements proposed.
8. Parametriska
studier
9. Aspekter på
utrustning och
dataanalys
10. Granskning
av all presenterad
bevisning
mot bakgrund
av de återkommandeprovningssyften
som ska
uppfyllas
Undersökning av de
parametrar som identifieras
i kapitel 4 och som inte
täcks av kapitlena 6 eller 7.
Här kan tidigare arbete
citeras eller bifogas,
rapporter bifogas om arbete
som utförts specifikt för
komponenten i fråga.
Bevis som stöder den valda
kontrollutrustningen
(maskinvara) med referens
till den analys som
genomförts i kapitel 4.
Bevis som stöd för den
valda programvaran för
datarepresentation och
utvärdering av kontrolldata.
Detta ska även inkludera en
motivering av det
utvärderings- och
analysschema som
används för
datautvärdering.
Sammanfattning av de
tidigare kapitlena, i syfte att
presentera prestandan sett
till detektering och
storleksbestämning som
provningssystemet kan
åstadkomma, med hänsyn
tagen till identifierade
viktiga variabler.
Motivering, genom referens
till relevanta föregående
kapitel, med avseende på
föreslagen
personalutbildning och
kvalificering

PBM2 Appendix 4 5(38)
11. Input on test
pieces for
practical trials
12. Conclusions
and
Recommenda
tions
Edition 4
- Advice to the Qualification
Body/Utility , based upon
the preceding sections,
on the exact design
(geometry, material
structure, etc.) of the test
pieces to be used during
the open trials and the
defects to be inserted in
the open test pieces.
- Advice to the Qualification
Body/Utility, based on the
preceding sections, of the
defects, test pieces and
access conditions that are
desirable for blind trials, if
these are required.
- If early design of test
pieces is needed, the
input can be based on
physical reasoning which
is usually available at the
start of compiling the TJ.
11. Indata om
testblock för
praktiska
försök
12. Slutsatser
och rekommendationer
- Råd till kvalificeringsorganet/tillståndshavaren
, baserade på tidigare
kapitel, med avseende
på den exakta konstruktionen
(geometri,
materialstruktur etc.) av
de testblock som ska
användas vid öppna test
och de defekter som ska
introduceras i de öppna
testblocken.
- Råd till
kvalificeringsorganet/tillstå
ndshavaren, baserade på
tidigare kapitel, med
avseende på defekter,
testblock och
åtkomstvillkor som är
önskvärda för blindtest,
om sådana erfordras.
- Om tidig konstruktion av
testblock är nödvändig
kan indata baseras på
fysiska resonemang som
vanligen finns tillgängliga
då den tekniska
motivationen börjar
sammanställas.

PBM2 Appendix 4 6(38)
APPENDIX 1
Details of the content of the sections of a
technical justification
This appendix gives further details of the
possible contents of the various sections of a
technical justification (TJ), using the
recommended list of contents given in Section 2.
It should be emphasised that this Appendix is
intended primarily as a kind of check list of the
sorts of information that might be included in
each section of the TJ. It is not intended to be a
prescriptive list. The amount of information to
be included in any specific TJ will vary from case
to case, depending on such factors as the safety
consequences of the inspection, the role of the
TJ in the overall qualification process, the
amount of evidence available, the state of
knowledge about the component and so on. In
the Strategy Recommended Practice [2] more
information is provided on the important sections
to be included in the TJ as a function of its
purpose.
1. Introduction
This should contain the following information:
• Components covered by the technical
justification.
• The purpose and scope of the technical
justification.
• Description of the layout of the technical
justification.
2. Summary of relevant input information
It is essential, before commencing work on the
technical justification, that all relevant input
information as discussed below is available. This
is a requirement of the ENIQ European
Methodology [1].
This includes information on all aspects of the
components and defects that can influence the
outcome of the particular inspection method
used. Information about the required
performance levels for detection, size
measurement and false calls is also needed for
this. If the information is not available,
assumptions may need to be made to permit
progress.
Edition 4
BILAGA 1
Detaljer om innehållet i de olika kapitlena i en
teknisk motivering
Denna bilaga ger ytterligare information om
möjligt innehåll i de olika kapitlena i en teknisk
motivering, utgående från den rekommenderade
innehållsförteckning som framgår av kapitel 2.
Understrykas bör att denna bilaga i första hand
är avsedd som en checklista för den information
som kan ingå i varje kapitel av en teknisk
motivering. Den ska inte betraktas som
tvingande. Den mängd information som ska ingå
i varje specifik teknisk motivering kan variera
från fall till fall, beroende på sådana faktorer
som de säkerhetsmässiga konsekvenserna av
kontrollen, den tekniska motiveringens roll i den
överordnade kvalificeringsprocessen, tillgänglig
bevisning, kunskapsstatus för komponenten,
osv. I Rekommenderad Praxis med avseende
på strategi [2] ges ytterligare information om de
viktiga kapitel som ska ingå i den tekniska
motiveringen, som funktion av dess syfte.
1. Introduktion
Introduktionen ska innehålla följande
information:
• Komponenter som innefattas av den tekniska
motiveringen.
• Syfte och omfattning för teknisk motivering.
• Beskrivning av den tekniska motiveringens
layout.
2. Sammanfattning av relevanta indata
Det är av största vikt, innan arbetet med den
tekniska motiveringen inleds, att alla relevanta
indata som diskuteras nedan finns tillgängliga.
Detta är ett krav i ENIQs Europeiska Metodik
[1].
Detta inkluderar information om alla aspekter på
komponenter och defekter som kan påverka
resultatet vid kontroll med den metod som valts.
Information om erforderliga prestandanivåer för
detektering, storleksbestämning och
överrapportering behövs också i detta fall. Om
informationen inte finns tillgänglig kan det vara
nödvändigt att göra antaganden för att tillåta att
arbetet fortskrider.

PBM2 Appendix 4 7(38)
2.1 Components
The information, which may be needed
regarding the components, is listed below
although it is emphasised that all the items on
the list below may not be needed or may not be
available. In the latter case, the fact should be
acknowledged in the technical justification. The
required and available information used in the
technical justification about all components
should be included in each technical justification,
either directly or by reference.
• Component drawings showing details of the
geometry and all dimensions;
• Specifications for all the materials in the
component including parent materials, weld
materials and buttering materials;
• Welding and buttering procedures used to
fabricate the components;
• Details of any weld repairs carried out
through the history of the component;
• Details of any known mismatch between
components;
• Component surface finish including both
small scale roughness and longer scale
undulations;
• Details of weld caps and roots where relevant
to the inspection i.e. where caps may need to
be scanned or defects located near the root;
• Any access restrictions;
• Any time constraints for inspection set by
radiation levels or other environmental
factors.
2.2 Defects
For the defects, the following information may be
needed depending on the inspection method to
be used:
• Defect types which must be detected and
sized;
• Defect sizes to be detected;
• Defect positions in thickness and in plan. In
particular, the relationship of defect position
to features of welds such as roots, heat
affected zones, caps or surfaces;
• Defect orientation ranges in tilt and skew;
• Defect gape (for radiographic inspection);
• Any information such as a crack macrograph,
Edition 4
2.1 Komponenter
Den information som kan behövas med
avseende på komponenter listas nedan, även
om det bör understrykas att allt som ingår i listan
nedan kanske inte behövs eller inte finns
tillgängligt. I sistnämnda fall ska detta noteras i
den tekniska motiveringen. Erforderlig och
tillgänglig information som används i den
tekniska motiveringen om alla komponenter ska
ingå i varje teknisk motivering, antingen direkt
eller via referenser.
• Komponentritningar som visar
detaljinformation om geometri och alla mått,
• Specifikationer för allt material i
komponenten, inkluderande grundmaterial,
svetsmaterial och grundsvetsningsmaterial,
• Svetsnings- och grundsvetsningsprocesser
som används för att tillverka komponenterna,
• Detaljinformation om eventuella
svetsreparationer som genomförts under
komponentens historia,
• Detaljinformation om eventuella kända
bristande överensstämmelser mellan
komponenter,
• Komponentens ytfinhet, inkluderande såväl
småskalig ojämnhet som mer storskalig
vågighet,
• Detaljinformation om svetsrågar och
svetsrötter, där detta är relevant ur
provningssynpunkt, d v s i fall då
svetsrågarna kan behöva avsökas eller
defekter detekteras nära roten,
• Eventuella begränsningar i åtkomligheten,
• Eventuella tidsbegränsningar för kontroll som
beror på strålningsnivåer eller andra
miljöfaktorer.
2.2 Defekter
Med avseende på defekter kan följande
information behövas, beroende på vilken
kontrollmetod som ska användas:
• Defekttyper som måste detekteras och
storleksbestämmas,
• Defektstorlekar som ska detekteras,
• Defekternas position i tjocklek och i plan.
Framför allt relationen mellan defektens
position och svetsens egenskaper, som
svetsrot, värmepåverkade zoner, toppar eller
ytor,
• Defektens utbredning, sett till lutning i båda

PBM2 Appendix 4 8(38)
which is available for previous defects that
have occurred in this or similar plant.
2.3 ISI objectives – Inspection performance
Depending on the purpose of the inspection,
different parameters defining performance may
be of importance. The ones that are relevant to
the particular problem should be included in the
technical justification. The following list
indicates some of the parameters that may be
specified:
• Detection requirements
• False call rate
• Sizing accuracy in depth or length
• Detection of remaining ligaments and
measurement accuracy
• Acceptance and rejection criteria.
3. Overview of inspection system
Depending upon the specific purpose of the
technical justification this section will contain an
overview of the inspection procedure and/or the
inspection equipment, which will be used.
If appropriate and judged necessary by the
parties involved in the qualification the section
could also contain an overview of the personnel
requirements. Examples of important
characteristics of the inspection system for
different inspection methods are given below:
Ultrasonics
• Probe beam angles
• Probe types - shear or compression, single or
twin crystal, focused or unfocused, focal
distance etc.
• Probe frequencies
• Inspection volume
• Scanning and recording sensitivity
• Sizing method
• Type of inspection equipment for data
acquisition and data analysis.
Eddy Currents
• Coil type - bobbin, pancake etc.
• Coil orientation relative to the component
surface
• Frequencies
Edition 4
planen,
• Defektens bredd (för röntgenkontroll),
• Eventuell information, t ex makrosnitt, som
finns tillgänglig från tidigare defekter som har
uppstått i den aktuella anläggningen eller i
liknande anläggningar.
2.3 Återkommande provningsmål -
provningsprestanda
Beroende på syftet med kontrollen kan olika
parametrar som definierar prestandan vara av
betydelse. De som är relevanta för det specifika
problemet ska ingå i den tekniska motiveringen.
Följande lista visar några av de parametrar som
kan specificeras:
• Detekteringskrav
• Frekvens av överrapportering
• Noggrannhet vid storleksbestämning, i djup
eller längd
• Detektering av återstående ligament och
mätnoggrannhet
• Kriterier för acceptans och icke acceptans
3. Översikt över provningssystem
Beroendet på det specifika syftet med den
tekniska motiveringen innehåller detta kapitel en
översikt över provningsproceduren och/eller
provningsutrustningen som ska användas. Om
så är tillämpligt och bedöms som nödvändigt av
involverade parter i kvalificeringsarbetet kan
kapitlet också innehålla en översikt över
personalbehovet. För exempel på viktiga
karakteristiska data för provningssystemet för
olika kontrollmetoder, se nedan:
Ultraljudprovning
• Sökarvinklar
• Sökartyp - transversal- eller longitudinalvåg,
enkla eller dubbla kristaller, fokuserad eller ej
fokuserad sökare, fokuseringsdjup, etc.
• Sökarfrekvens
• Kontrollvolym
• Känslighet vid scanning och registrering
• Storleksbesämningsmetod
• Typ av kontrollutrustning för datainsamling
och dataanalys
Virvelströmsprovning
• poltyp - cylindrisk, flat etc.
• Spolorientering relativt komponentytan
• Frekvenser
• Volym som ska provas

PBM2 Appendix 4 9(38)
• Volume to be inspected
• Scanning and recording sensitivity
• Type of inspection equipment for data
acquisition and analysis.
Visual
• Inspection method - TV, remote optical, direct
visual etc.
• Lighting level
• Recording medium
• Resolution.
Before starting to write the technical justification
it is also necessary to have a description of the
NDT procedure that will be used. The ideal
case is of course that the full inspection
procedure is available. However, in practice that
may not always be possible and one could
imagine the situation that the inspection
procedure is developed together with the
technical justification. Nevertheless, it is clear
that without any information on the inspection
procedure it is difficult to write a technical
justification. Therefore general information,
without already having defined all the details, as
outlined in this Section should be available as a
minimum. What exactly has to be available is a
matter to be agreed upon between the
interested parties.
4. Analysis of influential parameters and
review of personnel requirements
4.1 Analysis of influential parameters
There are many parameters that can influence
the outcome of an inspection. An ENIQ
recommended practice on influential/essential
parameters is under preparation [3]. To aid
identification of influential parameters they have
been subdivided into three different groups (see
also Figure 2):
• The Input Group containing all the
parameters which define the inspection
situation. These include relevant details of the
component, defects and required inspection
performance as discussed in Section 2
above.
• The Procedure Group which contains all the
parameters of the procedure. Ideally, these
are chosen on the basis of the input
parameters to ensure that the inspection has
the required performance. However, previous
practice or the requirements of codes and
Edition 4
• Känslighet vid avsökning och registrering
• Typ av kontrollutrustning för datainsamling
och analys
Visuell kontroll
• Kontrollmetod - TV, optisk fjärrkontroll, direkt
visuell kontroll, etc.
• Belysningsnivå
• Registreringsmedium
• Upplösning
Innan arbetet med att skriva den tekniska
motiveringen inleds är det också nödvändigt att
ha en beskrivning av den ofp-process som ska
användas. Det ideala fallet är naturligtvis att den
fullständiga provningsprocedurenfinns tillgänglig.
I praktiken är detta emellertid inte alltid möjligt
och man kan föreställa sig situationen att
provningsproceduren utvecklas tillsammans
med den tekniska motiveringen. Icke desto
mindre framstår det som klart att utan någon
information om provningsproceduren är det svårt
att skriva en teknisk motivering. Därför ska minst
den generella information som beskrivs i detta
kapitel finnas tillgänglig, utan krav på att
definiera alla detaljer. Exakt vad som ska finnas
tillgängligt måste överenskommas mellan de
inblandade parterna.
4. Analys av inverkande parametrar och
granskning av personalkrav
4.1 Analys av inverkande parametrar
Det finns många parametrar som kan påverka
resultatet av en provning. En av ENIQ
Rekommenderad Praxis med avseende på
inverkande/viktiga variabler är under
framtagning [3]. Som hjälp vid identifieringen
av inverkande parametrar har dessa delats in i
tre grupper (se även figur 2):
• Indatagruppen, med alla de parametrar som
definierar provningssituationen. Här
definieras relevant detaljinformation om
komponenten, defekter och erforderlig
provningsprestanda så som diskuteras i
kapitel 2 ovan.
• Processgruppen, som innehåller samtliga
processparametrar. I idealfallet väljs dessa
utgående från indataparametrarna, i syfte att
garantera att kontrollen har erforderlig
prestanda. Emellertid kan även tidigare
Praxis eller krav i enlighet med koder och

PBM2 Appendix 4 10(38)
standards may also be the basis on which the
inspection parameters were chosen.
• The Equipment Group containing the
parameters of the equipment which is
designed to implement the procedure above.
All influential parameters of the 3 groups
discussed before, which do influence the
outcome of the inspection, will be considered as
essential parameters and are discussed further
in the TJ. The influential parameters, which do
not affect the inspection, are non-essential
parameters and are not to be considered. It is
expected that most of the influential parameters
will be non-essential.
The essential parameters are subdivided into 2
groups, depending upon the way they will be
treated during qualification (see Figure 3).
a) Essential parameters to be fixed within a
tolerance:
Many of the identified essential parameters
can sometimes vary within a tolerance
without affecting the outcome of the
inspection. However, if they vary beyond that
tolerance they will influence the outcome of
the inspection. The choice of the settings of
these parameters and, if applicable, the
appropriate tolerance will have to be fixed in
the inspection procedure. In the technical
justification it may have to be shown that the
inspection is not affected as long as the value
of these parameters remains within the
tolerance specified. These parameters are
called the “essential parameters to be fixed
within a tolerance”.
For this first category of essential parameters
it has to be ensured during qualification that
the selected settings of these parameters are
within the tolerance as specified within the
NDT procedure and technical justification or
the input information to be made available
prior to the start of the qualification.
b) Essential parameters covering a range:
The values of these essential parameters
have to be specified with a certain range and
during qualification it has to be demonstrated
that the ISI objectives can be met considering
the full range specified. This can be done by
either conducting the qualification at the
extreme boundaries of the range specified or
by considering the limit/worse cases within
Edition 4
standarder utnyttjas som underlag för val av
kontrollparametrar.
• Utrustningsgruppen, med parametrar om den
utrustning som har konstruerats för att
genomföra processen enligt ovan.
Samtliga inverkande parametrar i de tre
grupperna som diskuterats tidigare, vilka
påverkar resultatet av provningen, betraktas
som viktiga variabler och diskuteras ytterligare i
den tekniska motiveringen. De inverkande
parametrar som inte påverkar provningen är att
betrakta som icke viktiga variabler och beaktas
inte. Det förväntas att de flesta inverkande
parametrarna är icke essentiella.
De viktiga variablerna indelas i två grupper,
beroende på det sätt på vilket de ska behandlas
under kvalificeringen (se figur 3).
1) Viktiga variabler som måste fastställas inom
ett toleransområde:
Många av de identifierade viktiga variablerna
kan ibland variera inom ett visst
toleransområde, utan att detta påverkar
resultatet av provningen. Om de emellertid
varierar utanför detta toleransområde kommer
detta att påverka resultatet av provningen.
Valet av värden för dessa parametrar och, om
så är tillämpligt, motsvarande toleranser,
måste fixeras provningsprocedureni . I den
tekniska motiveringen kan det vara
nödvändigt att visa att provningen inte
påverkas så länge värdet för dessa
parametrar förblir inom specificerad tolerans.
Dessa parametrar kallas ” viktiga variabler
som ska fastställs inom ett toleransområde”.
För denna första kategori viktiga variabler
måste man under kvalificeringen garantera att
de valda inställningarna för parametrarna
ligger inom specificerad tolerans inom ofpprocessen
och den tekniska motiveringen,
eller att indata görs tillgängliga före start av
kvalificeringsprocessen.
b) Viktiga variabler som täcker ett intervall:
Värdena för dessa viktiga variabler måste
specificeras inom ett visst intervall och under
kvalificeringen måste det kunna påvisas att
ofp-målen kan uppfyllas inom hela det
specificerade intervallet. Detta kan
genomföras antingen genom att genomföra
kvalificeringen vid det specificerade
intervallets yttersta gränser eller genom att

PBM2 Appendix 4 11(38)
the specified range of that particular essential
parameter. The limit/worst cases used in this
context refer always to the specific inspection
situation and techniques considered. The
number of essential parameters falling into
this category will generally be small.
The detailed classification of the essential
parameters into these 2 categories will be
different for each specific inspection qualification
case. However, it is expected that most of the
essential parameters of the procedure and
certainly those of the equipment group will fall in
the category of essential parameters to be fixed
with a certain tolerance. On the other hand, it is
expected that most of the essential parameters,
for which the qualification has to be conducted
covering the whole range, will be input
parameters.
As mentioned in the Introduction of this
document, the technical justification can have a
number of purposes and the precise function of
the technical justification determines what must
be included in it. The technical justification will
generally contain a list of influential input,
procedure and equipment parameters for the
inspections of the components in question and
will describe whether to consider these
parameters as essential to be fixed within a
tolerance or essential within a certain range.
This involves demonstrating that the procedure
parameters are appropriate to the range of
values that input parameters can assume.
In summary, the analysis of the influential
parameters can be done in different phases:
• Identification of the influential parameters of
the 3 groups which have to be considered
for the review of the inspection procedure.
• Analysis of these influential parameters in
order to decide which of them have to be
considered further as essential ones.
• Define in which of the 2 categories the
essential parameters fall (tolerance or
range).
− Justify the value and acceptable range of
the essential parameters to be
considered within a range in order to be
able to meet the ISI objectives taking into
account the input information.
− Show that for the values and tolerances
selected for the essential parameters to
Edition 4
betrakta gränsfall/värsta fall inom det
specificerade intervallet för en viss viktig
variabel. Gränsfall/värsta fall som används i
detta sammanhang refererar alltid till den
specifika kontrollsituationen och de aktuella
metoderna. Antalet viktiga variabler som faller
inom denna kategori är vanligen litet.
Den detaljerade klassificeringen av de viktiga
variablerna i dessa två kategorier skiljer sig för
varje specifikt kontrollkvalificeringsfall. Emellertid
kan förväntas att de flesta viktiga variabler i
processen, och under alla omständigheter de
som ingår i utrustningsgruppen, faller inom
kategorin viktiga variabler som ska fastställas
inom ett toleransområde. Å andra sidan kan
förväntas att de flesta viktiga variablerna, för
vilka kvalificering måste genomföras som täcker
hela området, kommer att utgöras av
indataparametrar.
Så som nämnts i introduktionen till detta
dokument kan den tekniska motiveringen ha ett
antal olika syften och det är den tekniska
motiveringens exakta funktion som avgör vad
som måste ingå i den. Den tekniska
motiveringen innehåller vanligtvis en lista över
inverkande indata, processen och
utrustningsparametrar för kontroll av
komponenterna i fråga och beskriver om dessa
parametrar ska betecknas som viktiga variabler
att fixera inom ett toleransområde eller som
viktiga variabler inom ett visst område. Här ingår
att påvisa att processparametrarna lämpar sig
för det värdeområde som indataparametrarna
kan anta.
Sammanfattningsvis, kan analysen av de
inverkande parametrarna genomföras i olika
faser:
• Identifiering av de inverkande parametrarna
för de tre grupperna som måste beaktas för
granskning av provningsproceduren.
• Analys av dessa inverkande parametrar i
syfte att fastställa vilka av dessa som måste
betecknas som viktiga variabler.
• Definition av i vilka av de två kategorierna de
viktiga variablerna faller (tolerans eller
område).
Motivera värdet och acceptabelt område
för de viktiga variabler som ska beaktas
inom ett område, i syfte att uppfylla ISIsyftena
med hänsyn tagen till indata.
- Visa att provningsprestandan inte
påverkas för valda värden och toleranser

PBM2 Appendix 4 12(38)
be fixed within a tolerance the inspection
performance is not affected.
The identified essential parameters should either
be listed in the technical justification or
referenced in other relevant documents such as
the NDT procedure itself.
Where it is not planned to define a value for a
particular essential parameter in the technical
justification, this should generally be stated
together with the reason for this: e.g. no
information on the value of the parameter is
available or there is no way currently known to
predict the effect of varying the parameter.
Clearly, the essential parameters of the 3
identified groups must be specified as soon as
possible since these are the basis of the
evidence to be provided in the sections of the
technical justification discussed hereafter.
The details of the essential parameters of the
NDT procedure and equipment group may be
based on previous practice, on the requirements
of codes or standards or on an assessment of
the requirements following from the input
parameters. The function of the technical
justification will usually involve assessing the
proposed inspection system through the
identified essential parameters to determine
whether its performance matches the
requirements. This assessment may reveal
deficiencies, which then lead to a process of
iteration to produce a satisfactory inspection
system.
4.2 Review of personnel requirements
Personnel qualification is often done on the
basis of a basic qualification in line with a
national certification scheme to which may be
added any job-specific training and/or
qualification. Any features, which would be
desirable in such an arrangement suggested by
the information elsewhere in the technical
justification, should be included in this section.
Similarly, any special training needs should also
be highlighted.
Edition 4
för de viktiga variablerna som fixeras
inom ett toleransområde.
De identifierade viktiga variablerna ska antingen
redovisas i den tekniska motiveringen eller
refereras i andra relevanta dokument,
exempelvis i själva provningsproceduren.
I de fall det inte ingår i planeringen att definiera
ett värde för en viss viktig variabel i den tekniska
motiveringen ska detta generellt anges
tillsammans med det bakomliggande skälet: till
exempel ingen tillgänglig information om
parameterns värde eller för närvarande inget
känt sätt att förutsäga effekten av en variation av
parametern i fråga.
Det är uppenbart att de viktiga variablerna i de
tre identifierade grupperna måste specificeras
så snart som möjligt, eftersom detta ligger till
grund för den bevisning som måste ges i de
olika kapitlena av den tekniska motiveringen
som kommer att diskuteras senare.
Detaljinformationen om de viktiga variablerna i
provningsproceduren och utrustningsgruppen
kan baseras på tidigareerfarenhet, på kraven
enligt gällande föreskrifter och standarder eller
på en värdering av de krav som följer av indata.
Den tekniska motiveringens funktion innefattar
vanligen en värdering av det föreslagna
kontrollsystemet via de identifierade viktiga
variablerna, i syfte att fastställa om prestandan
motsvarar kraven. Denna bedömning kan
avslöja brister, som kan inleda en
iterationsprocess för att skapa ett
tillfredsställande provningssystem.
4.2 Granskning personalkrav
Personalkvalificeringen görs ofta utgående från
en grundläggande certifiering i enlighet med ett
nationellt certifieringsprogram, till vilket kan
läggas eventuell uppgiftsspecifik utbildning
och/eller kvalificering. Alla egenskaper som
skulle vara önskvärda i ett sådant arrangemang,
i enlighet med information på annan plats i den
tekniska motiveringen, ska innefattas i detta
kapitel. På motsvarande sätt gäller att eventuella
behov av specialutbildning ska framhållas.

PBM2 Appendix 4 13(38)
5. Physical reasoning (qualitative
assessment)
The information presented in this section should
justify the choice of inspection parameters in
qualitative terms. It should explain firstly, by
reference to the component and defect details,
why the particular inspection method was
chosen. In cases where ultrasonics is the
chosen method, this might, for example, include
the need to detect embedded defects or ones on
the far surface of a component and the need to
provide through-thickness size information.
Having explained the choice of the method of
inspection, the form in which the method is
implemented should be justified. Again, taking
ultrasonics as an example, the beam angles and
scanned areas should be explained in terms of
the defect positions and orientations. The probe
types and wave modes used can be justified, for
example, by the need to work through austenitic
structures, to detect near surface defects and so
on. The sizing method can be related to the
sizing accuracy required.
Although plausible explanations can be given for
the choice of inspection parameters in this
section, it should be remembered that the
evidence appears in the sections that follow.
For example, there are complex interactions
between beam angles, sensitivity settings and
defect morphology and the choices made can
only be justified properly using the quantitative
approach in the sections of the technical
justification which follow the physical reasoning
one.
What is included in the Physical Reasoning
Section will depend on the particular inspection
and the information available but the intent
should be to explain the inspection approach as
comprehensively as possible in terms of the
component and defect details and the required
performance.
The information in the Physical Reasoning
section of the technical justification is often
sufficient to begin the process of designing and
procuring test specimens for open and blind
trials. Since this is often a time-consuming
process, it is acceptable to submit the Physical
Reasoning part of the Technical Justification to
Edition 4
5. Kvalitativ bedömning
Informationen som ges i detta kapitel ska
motivera valet av provningsparametrar i
kvalitativa termer. För det första ska förklaras,
genom referens till komponent- och
defektinformationen, varför den specifika
kontrollmetoden valdes. I fall då ultraljudskontroll
är den valda metoden kan detta exempelvis
innefatta behov att detektera djupare defekter
eller defekter på komponentens motsatta sida,
liksom att generera tjockleksinformation.
Efter att ha förklarat valet av kontrollmetod ska
den form enligt vilken metoden implementeras
kunna motiveras. Återigen, med
ultraljudskontroll som exempel, ska sökarvinklar
och avsökningsområden motiveras mot
bakgrund av defekternas positioner och
orienteringar. Sökartyper och vågtyper kan
motiveras exempelvis genom behovet av att
tränga igenom austenitiska strukturer, att
detektera defekter omedelbart under ytan etc.
Storleksbestämningsmetoden kan relateras till
erforderlig noggrannhet vid storleksbestämning.
Även om plausibla förklaringar kan ges för valet
av provningsparametrar i detta kapitel bör man
minnas att bevisningen kommer i de kapitel som
följer senare. Exempelvis föreligger en komplex
interaktion mellan sökarvinklar,
känslighetsinställning och defektmorfologi, och
valen kan motiveras korrekt endast med det
kvantitativa angreppssättet i de kapitel av den
tekniska motiveringen som följer efter kapitelen
med den kvalitativa bedömningen.
Det som ingår i kapitlet kvalitativ bedömning
bygger på den aktuella provningen och på
tillgänglig information, men syftet ska vara att
förklara kontrollangreppssättet på ett så
omfattande sätt som möjligt, utgående från
komponent- och defektinformation, liksom
erforderlig prestanda.
Informationen i kapitlet kvalitativ bedömning i
den tekniska motiveringen är ofta tillräcklig för
att inleda processen att konstruera och ta fram
testblock för öppna test och blindtest. Eftersom
detta ofta är en tidskrävande process är det
acceptabelt att överlämna den tekniska
motiveringens del om kvalitativ bedömning till

PBM2 Appendix 4 14(38)
the Qualification Body early, before the whole
Technical Justification has been completed.
This way of working is indicated in Figure 1 by
the short-cut line going directly from the box of
physical reasoning to the box for design of test
piece trials.
6. Prediction by modelling
This section contains any results of modelling
calculations to justify the choice of inspection
parameters. This may include predicting defect
responses by taking into account defect
characteristics and position and orientation
effects. Modelling can also be used to predict
coverage and (for ultrasonics) beam paths in
components of complex geometry.
Models, which have been fully validated against
experiment, are preferred, and reference should
be made to the validation work, which supports
them. Care should be taken when using models
which have not been fully validated against
experiment: such models should only be used in
a supporting role, to support experimental
results, or should be explicitly validated for the
cases of interest as part of the technical
justification itself. Limitations of models used
should be clearly indicated. Care should also be
taken that all models are only used within the
parameter ranges for which they are valid.
For ultrasonic inspections modelling calculations
may be used for the following purposes:
• To show which are the most difficult defects
to detect from amongst those in the defect
specification. This can be done from
considerations of the angles of incidence and
access to the defects in the defect
specification for all the different probes used.
• To show that the most difficult defects still
generate responses above the recording level
with at least one of the probes used and to
demonstrate the margin of detection for the
probes which detect them. If it can be shown
that there is multiple detection even of the
worst case defects, it provides evidence that
the inspection procedure offers diversity,
leading to a high detection probability.
• To interpolate between cases covered by
experimental data (see Section 8), in order to
provide a fuller assurance of capability over
the ranges of variability of such essential
Edition 4
kvalificeringsorganet på ett tidigt stadium, innan
den fullständiga tekniska motiveringen är
färdigställd. Detta arbetssätt illustreras i figur 1 i
form av genvägen som går direkt från rutan med
kvalitativ bedömning till rutan för konstruktion av
testblock.
6. Förutsägelse genom modellering
Detta kapitel innehåller eventuella resultat av
modelleringsberäkningar, i syfte att motivera
valet av provningsparametrar. Här kan ingå
förutsägelse av defektresponser genom att ta
hänsyn till defektkarakteristik samt positionsoch
orienteringseffekter. Modellering kan också
användas för att förutsäga täckning och (för
ultraljud) ljudvägar i komponenter med komplex
geometri.
Modeller som är fullständigt validerade genom
experiment är att föredra, och referens ska
göras till det valideringsarbete som stödjer
modellerna. Det är viktigt att vara noggrann när
modeller används som inte är fullständigt
validerade på experimentell väg. Sådana
modeller ska endast användas som stöd, i syfte
att ge support till experimentella resultat.
Modellerna ska vara explicit validerade för fall
som utgör delar av själva den tekniska
motiveringen. Begränsningar av de modeller
som används ska indikeras tydligt. Det är viktig
att se till att modeller endast används inom de
parameterområden för vilka de är giltiga.
För ultraljudskontroller kan
modelleringsberäkningar användas för följande
syften:
• För att visa vilka som är de mest
svårdetekterade defekterna bland dem som
ingår i defektspecifikationen. Detta kan göras
genom att beakta infallsvinklar och
åtkomlighet till defekterna i
defektspecifikationen för alla de olika sökare
som används.
• För att visa att de mest svåråtkomliga
defekterna ändå genererar signalsvar utöver
den angivna registreringsnivån, med minst en
av de utvalda sökarna, och för att
demonstrera detekteringsmarginalen för de
sökare som detekterar defekterna. Om det
kan visas att flera sökare detekterar även
”worst case defekterna är detta bevis på att
provningsproceduren erbjuder en
diversifiering som leder till hög
detekteringssannolikhet.

PBM2 Appendix 4 15(38)
parameters as defect orientation, location and
size.
• To show that the above situation applies to all
the components covered by the technical
justification notwithstanding differences in
geometry and dimensions.
• To show that diffracted edge signals can be
observed at the chosen sensitivity levels,
thereby permitting defect size measurement
using methods that rely on the observation of
such signals.
• To evaluate the effect of the surface
conditions, such as presence of weld root and
weld crown, etc.
It should be noted for example that validated
models, which predict the ultrasonic response
from defects, are less widely available when
defects are embedded in inhomogeneous
anisotropic structures such as austenitic welds
or when beams must traverse such materials to
reach the defects. The demonstration of
performance for such cases may rest more on
test piece data than for materials where models
are available. Physical reasoning can still be
used to highlight the defects, which are likely to
be most difficult to detect for example because
they exhibit the maximum misorientation to the
beams used. However, because of beam
bending effects, the work discussed below in
Appendix 3 on the effects of metallurgical
structure must be completed before this can be
done.
7. Experimental evidence
This section of the technical justification should
contain results for relevant pieces of
experimental work, which support, for example,
the inspection procedure. The work might
include the following:
• Results from practical trials associated with
previous qualifications.
• Results from round robin trials such as the
Programme of Inspection of Steel
Components (PISC) and the Defect Detection
Trials (DDT).
• Results from experimental studies performed
in the laboratory, using either fully
representative or simplified test specimens.
Edition 4
• För att interpolera mellan fall som täcks av
experimentella data (se kapitel 8), i syfte att
ge en bättre säkerhet för förmågan över hela
variationsområdena för viktiga variabler som
defektorientering, –läge och storlek.
• För att visa att ovannämnda situation gäller
alla komponenter som täcks av den tekniska
motiveringen, utan hänseende till skillnader i
geometri och dimensioner.
• För att visa att diffrakterade kantsignaler kan
observeras vid de valda känslighetsnivåerna,
vilket tillåter mätning av defekternas storlek
med metoder som bygger på observation av
sådana signaler.
• För att utvärdera effekten av ytförhållanden,
som närvaro av svetsrot, svetsrågesvetsråge
etc.
Noteras bör exempelvis att validerade modeller,
som förutsäger signalsvar vid ultraljud från
defekter, inte är lika vanliga för defekter som
ligger inbäddade i inhomogena anisotropa
strukturer, som austenitiska svetsar, eller när
ljudet måste passera sådana material för att nå
defekten ifråga. Demonstration av prestanda för
sådana fall får baseras mera på testblocksdata
än vad gäller material där modeller finns
tillgängliga. kvalitativa bedömningar kan
fortfarande användas för att belysa de defekter
som kan förväntas bli de svåraste att detektera,
exempelvis därför att de uppvisar maximal
felriktning i förhållande till den använda
ljudriktningen. På grund av avböjningseffekter
på ultraljudet måste emellertid det arbete som
diskuteras nedan i bilaga 3, avseende inverkan
av materialets metallurgiska struktur, avslutas
först.
7. Experimentell bevisning
Detta kapitel av den tekniska motiveringen ska
innehålla resultaten för relevanta delar av det
experimentella arbetet, som till exempel stöder
provningsproceduren. Arbetet kan inkludera
följande:
• Resultat från praktiska demonstrationer i
samband med tidigare kvalificeringar.
• Resultat från ”round robin”-försök (RRT), som
det internationella Programme for Inspection
of Steel Components (PISC) och det
engelska Defect Detection Trials (DDT).
• Resultat från experimentella studier som
genomförts i laboratoriet, antingen med
fullständigt representativa eller med

PBM2 Appendix 4 16(38)
These studies may already exist or may be
conducted explicitly as part of the specific
qualification being considered. The work may
involve full-scale test pieces.
• Field experience results.
It is important that any results used from preexisting
studies, other qualification exercises or
previously conducted RRT’s to support for
example the inspection procedure are shown to
be relevant. This will involve citing the
component, defect and inspection details for the
experimental work to show they are sufficiently
similar to those in the present case. It is
possible that only part of an experimental study
is relevant, for example if just a few of the
probes used in an ultrasonic inspection
correspond to those used in the actual
procedure. The experimental work can then be
used to provide support for a part of the
procedure and the relevant results must be
separated from the experimental study.
If the details of the components, defects and
inspections for the experimental work in
question are similar but different to the ones for
the components which form the subject of the
technical justification, it may be possible to use
modelling or parametric studies to establish the
relevance of the results.
Experimental laboratory studies may also be
performed specifically for the qualification being
considered. Such studies are distinct from the
open or blind trials, since they are performed inhouse
by the authors of the technical
justification, in order to provide further evidence
for the technical justification. Open and blind
trials, on the other hand, are supervised by the
Qualification Body, using test blocks designed
by the Qualification Body, and are generally
conducted after completion of the technical
justification. Attention may need to be given to
the specific characteristics of the component
such as the material structure, the surface
conditions or access possibilities.
In case of ultrasonic inspections of austenitic
welds or cladded components the material
structure can sometimes play an important role.
Edition 4
förenklade testblock. Dessa studier kan redan
föreligga eller kan utföras explicit som en del
av den specifika kvalificeringen. Arbetet kan
involvera fullskaliga testblock.
• Resultat från fältförsök.
Det är viktigt att alla resultat som används från
tidigare studier, andra kvalificeringsarbeten eller
tidigare genomförda RRT, i syfte att stödja
exempelvis provningsproceduren, påvisas vara
relevanta. Detta innefattar redovisning av
komponent-, defekt- och provningsinformation
för det experimentella arbetet, i syfte att visa att
förhållandena är tillräckligt lika dem som
föreligger i det aktuella fallet. Det är möjligt att
endast en del av en experimentell studie är
relevant, exempelvis om bara ett fåtal av de
sökare som används vid en
ultraljudsundersökning motsvarar dem som
används i den faktiska proceduren. Det
experimentella arbetet kan i sådana fall utnyttjas
för att ge stöd för en del av proceduren och de
relevanta resultaten måste skiljas ut från den
experimentella studien.
Om informationen om komponenter, defekter
och provningar med avseende på det
experimentella arbetet i fråga är lsins emellan
lika, men skiljer sig från vad som gäller för
komponenterna som den tekniska motiveringen
ska gälla för, kan det vara möjligt att tillämpa
modellering eller parametriska studier för att
fastställa resultatens relevans.
Experimentella laboratoriestudier kan också
genomföras specifikt för den aktuella
kvalificeringen. Sådana studier skiljer sig från
öppna eller blinda praktiska demonstrationer,
därigenom att de genomförs, i syfte att ge
ytterligare bevis för den tekniska motiveringen, i
egen regi av författarna till den tekniska
motiveringen. Öppna och blinda praktiska
demonstrationer, å andra sidan, övervakas av
kvalificeringsorganet med hjälp av testblock som
konstrueras av kvalificeringsorganet och de
genomförs vanligen efter att den tekniska
motiveringen färdigställts. Här kan
uppmärksamhet behöva fästas vid
komponentens specifika egenskaper, som
materialstruktur, ytförhållanden och åtkomlighet
för provning.
När det gäller ultraljudprovning av austenitiska
svetsar eller påsvetsade komponenter kan
materialstrukturen i vissa fall spela en viktig roll.

PBM2 Appendix 4 17(38)
There may indeed be problems in compiling a
technical justification for the ultrasonic
inspections of austenitic materials that are not
present for ferritic materials. These stem from
the sometimes profound influence of the
metallurgical structure in determining inspection
performance. The structure, in turn, is
influenced by the precise way in which
components are fabricated. This means that
any evidence supporting inspection performance
arising from previous inspection of real or test
components may be very specific to the method
used to fabricate those components. This tends
to limit the amount of directly relevant evidence.
Care should be taken when citing experimental
results from austenitic structures to ensure that
the macrostructures used in the experiments are
relevant to the qualification being considered.
If no pre-existing information exists on the
influence of the material structure it may be
useful to do measurements on specifically
designed structure test pieces. For these new
experiments conducted specifically for the
qualification, it is desirable that the test
specimens are made using the same welding
procedures as used on the plant. This will
provide maximum assurance that the
macrostructures in the specimens replicate
those on the plant. In Appendix 3 more detailed
information can be found on the problems
austenitic structures may pose for ultrasonic
inspections.
The exact geometry of the weld root and weld
crown may also have a profound influence on
the inspection performance. In some cases the
presence of a weld crown will prevent scanning
over the weld itself. The presence of a weld root
may render difficult the interpretation for what
concerns the distinction between signals from
surface-breaking defects in the weld and the
weld root itself. Access from one side of the
weld may also affect considerably the inspection
performance.
Other particular parameters, which might be
investigated, include the following:
• Component surface roughness and
undulations
• Defect roughness
• Compressive stress on defects
• Comparison of responses from real and
artificial defects
Edition 4
Det kan bli problem i att sammanställa en
teknisk motivering för ultraljudprovningar av
austenitiska material, problem som inte
föreligger för ferritiska material. Detta beror på
den ibland djupgående inverkan av
materialstrukturen vid fastställande av
provningsprestanda. Strukturen påverkas i sin
tur av det specifika sätt på vilket komponenterna
tillverkas. Detta innebär att varje bevis som
används för stöd för provningsprestanda, som
bygger på tidigare kontroller av verkliga
komponenter eller testblock, kan variera med
det sätt på vilket komponenterna i fråga har
tillverkats. Detta tenderar att begränsa mängden
direkt relevanta bevis. Försiktighet bör tillämpas
vid citering av experimentella resultat från
austenitiska strukturer, för att garantera att de
makrostrukturer som används vid experimenten
är relevanta för kvalificeringen i fråga.
Om ingen tidigare information föreligger om
materialstrukturens inverkan kan det vara till
hjälp att utföra mätningar på specifikt
konstruerade strukturtestblock. För dessa nya
experiment som genomförs specifikt för
kvalificeringen är det önskvärt att testblocken
tillverkas med samma svetsprocesser som
används i anläggningen. Detta ger maximal
säkerhet för att makrostrukturerna i testblocken
återspeglar dem som förekommer i
anläggningen. I bilaga 3 ges mer detaljerad
information om de problem som austenitiska
strukturer kan ge upphov till vid
ultraljudprovning.
Svetsrotens och svetsrågens exakta geometri
kan också ha stor inverkan på
provningsprestandan. I vissa fall kan närvaron
av en svetsråge hindra avsökning över själva
svetsen. Närvaro av en svetsrot kan göra det
svårt att tolka skillnaden mellan signalerna från
ytbrytande svetsdefekter och själva svetsroten.
Åtkomlighet från endast ena sidan av svetsen
kan påverka provningsprestandan betydligt.
Bland övriga parametrar som kan undersökas
kan nämnas följande:
• Komponentens ytfinhet och vågighet
• Defekternas ytstruktur
• Tryckspänningar på defekter
• Jämförelse av signalsvar mellan riktiga och
artificiella defekter
• Tillstånd hos svetsrot och svetsråge

PBM2 Appendix 4 18(38)
• Weld root and cap condition
• Component mismatch
• Counterbore position and angle.
Note that the use of parametric studies, as
discussed in the following section, can also be
very useful to study these parameters.
8. Parametric studies
Parametric studies can be considered as a
special type of experimental evidence. It is
mentioned separately because of the relative
importance they may have. Their purpose is to
investigate the influence of a parameter using
preferably small and simple test pieces so that
the magnitude of any effects on the inspection
can be understood. Another consequence is
that open or blind practical trials do not have to
take specific account of the particular parameter
because the effects of it can be built into the
results. Parametric studies on defects produced
in test pieces by artificial methods can be
valuable in supporting the use of those methods
in the test pieces discussed below for open and
blind trials. Any information, which demonstrates
the relationship between the responses to the
NDT method in use from the artificial and real
defects, is particularly valuable for this purpose.
Particular parameters which might be
investigated in this way include the following:
component surface roughness and undulations,
defect roughness, compressive stress on
defects, comparison of responses from real and
artificial defects, weld root and cap condition,
component mismatch, counterbore position and
angle, etc.
For a number of parameters, work has already
been carried out and reported and, if it can be
shown to be relevant, can simply be cited in the
technical justification. The technical justification
should then include:
• A reference to the work,
• An explanation of why the work is relevant to
the present case,
• A description in the text of the technical
justification of what the reference shows
regarding the effects of the particular
parameter,
• The impact of the parametric study on the
Edition 4
• Kantförskjutningar
• ”Counterbores - längd och vinkel
Observera att användning av parametriska
studier, så som diskuteras i det följande kapitlet,
också kan vara till nytta för att studera dessa
parametrar.
8. Parametriska studier
Parametriska studier kan betraktas som en
speciell typ av experimentell bevisning.
Parametriska studier beskrivs separat på grund
av den relativa vikt de kan ha. Syftet är att
undersöka inverkan av en parameter, helst med
små och enkla testblock, så att storleken av
eventuella effekter på provningen förstås bättre.
En annan konsekvens är att öppna eller blinda
praktiska demonstrationer inte behöver ta
särskild hänsyn till den specifika parametern
därför att effekten av den kan byggas in i
resultaten. Parametriska studier på defekter som
tagits fram med hjälp av testblock med artificiella
metoder kan vara värdefulla för att stödja
användning av dessa metoder i testblock som
diskuteras nedan för öppna och blinda praktiska
demonstrationer. All information som påvisar
samband mellan signalsvaren för den OFPmetod
som används för artificiella och verkliga
defekter är av särskilt stort värde för detta syfte.
Särskilda parametrar som kan undersökas på
detta sätt är följande: komponentytors ytfinhet
och vågighet, defekters ytstruktur,
tryckspänningar på defekter, jämförelse av
signalsvar från verkliga och artificiella defekter,
tillstånd hos svetsrot och svetsråge,
kantförskjutningar, ”counterbores - längd och
vinkel.
För ett antal parametrar har arbete redan utförts
och rapporterats, och i relevanta fall kan denna
information helt enkelt citeras i den tekniska
motiveringen. Den tekniska motiveringen ska i
sådana fall innefatta:
• Referens till arbetet,
• Förklaring till varför detta arbete är relevant
för det aktuella fallet,
• En beskrivning i den tekniska motiveringen av
vad referensfallet visar med avseende på
effekter av den aktuella parametern,
• Inverkan av parameterstudien på de
teoretiska fallet för provningen,

PBM2 Appendix 4 19(38)
theoretical case for the inspection,
• The impact of the parametric study on test
pieces for practical trials.
For parameters, which have not been the
subject of relevant studies elsewhere, specific
parametric measurements may be carried out
and reported as part of the technical justification.
Examples of such measurements for austenitic
component structures have already been
described in Section 7 above. Similar material
can be included in the technical justification for
any other parameters, which are judged to
require investigation for each component. This
will include the following:
• Description of the parameter concerned,
• Details of test pieces to investigate the effect
of the parameter,
• Description of measurements made on the
blocks,
• Analysis and discussion of the results of the
measurements,
• The impact of the parametric study on the
theoretical case for the inspection,
• The impact of the results on test pieces for
practical trials.
9. Equipment and data analysis
considerations
9.1 Equipment
This section should contain the information,
which justifies the choices made for the
equipment. By reference to the essential
equipment parameters identified in Section 4 it
should be shown that the equipment is fit for
purpose and has the required capability. It
should also justify the range/tolerance over
which essential parameters can vary and the
equipment remains qualified. This is important
to allow for inevitable changes in some
parameters at different times and also to allow
for substitution of equipment in the event of
breakdown or updating.
9.2 Data analysis
This section should contain the information,
which justifies the choices made for the software
for representation and interpretation of the
acquired inspection data. Also the
evaluation/analysis scheme used for data
interpretation along what is written in the
Edition 4
• Inverkan av parameterstudien på testblocket
för praktiska demonstrationer.
För parametrar som inte har genomgått
relevanta studier på annat håll kan särskilda
parametermätningar utföras och rapporteras
som en del av den tekniska motiveringen.
Exempel på sådana mätningar för strukturer i
austenitiska komponent har redan beskrivits i
kapitel 7 ovan. Liknande underlag kan
inkluderas i den tekniska motiveringen för alla
andra parametrar som bedöms kräva
undersökning för varje komponent. Detta
inkluderar följande:
• Beskrivning av den aktuella parametern,
• Information om testblocken som ska
användas för att undersöka effekten av
parametern,
• Beskrivning av mätningar som utförts på
blocken,
• Analys och diskussion av mätresultaten,
• Inverkan av parameterstudien på det tänkta
provningsfallet,
• Inverkan av resultaten på testblocken för
praktiska demonstrationer.
9. Utrustning och dataanalys
9.1 Utrustning
Detta kapitel ska innehålla information som
motiverar de val som gjorts med avseende på
utrustning. Genom referens till de viktiga
utrustningsvariabler som identifieras i kapitel 4
ska påvisas att utrustningen är ändamålsenlig
och har erforderlig kapacitet. Vidare ska
motiveras området/toleransen inom vilken de
viktiga variablerna kan tillåtas variera och inom
vilken utrustningen kan betecknas som
kvalificerad. Detta är viktigt för att ge utrymme
för oundvikliga förändringar av vissa parametrar
vid olika tillfällen, liksom för utbyte av utrustning i
händelse av skador eller uppdatering.
9.2 Dataanalys
Detta kapitel ska innehålla information som
motiverar de val som gjorts med avseende på
programvaran för presentation och tolkning av
insamlade provningsdata. Vidare ska det
utvärderings- och analysschema som används
för utvärdering av insamlade data motiveras,

PBM2 Appendix 4 20(38)
inspection procedure should be justified for
detection and sizing.
The data analysis scheme used to judge
whether the indications found are due to defects
is an extremely important part of the inspection
procedure. In the inspection procedure all the
decision steps related to combination and
interpretation of the results of the different
techniques allowing one to arrive at the final
result should be written down in a clear, logical
and traceable manner. Only in these conditions
it is possible to qualify an inspection procedure.
Therefore the data analysis scheme should be
sufficiently detailed in the inspection procedure
and the most important decision steps should be
justified in the technical justification. Examples
of decision steps, which may need to be justified
in the technical justification, are:
• Criteria used to distinguish indications due to
the geometry of the component from those
due to real defects,
• Choice of sensitivity above which indications
have to be reported,
• Way the results of the different techniques
are combined in order to decide that an
indication is due to a defect or not,
• Criteria used to characterise defects, for
example to determine whether they are
surface-breaking,
• Criteria/methods used to arrive at the size of
the identified indications.
10. Review of all presented evidence in view
of the ISI objectives to be met
This section of the technical justification should
pull together all relevant information from the
preceding sections and make an overall
statement for the capability of the inspection
system. This should indicate the performance to
be expected, based on the evidence presented,
for the defects listed in the defect specification
as measured against the required performance
for detection, size measurement and false calls.
Furthermore, in this section a review should be
made of all the evidence given in the previous
sections in view of the essential parameters
Edition 4
tillsammans med vad som har skrivits i
provningsproceduren för detektering och
kvantifiering.
Det dataanalysschema som används för att
bedöma om de funna indikationerna beror på
defekter är en synnerligen viktig del av
provningsproceduren. I provningsproceduren
ska alla beslutssteg relaterade till kombination
och tolkning av resultaten från de olika metoder
som tillåter användaren att nå det slutliga
resultatet noteras på ett tydligt, logiskt och
spårbart sätt. Endast under sådana förhållanden
är det möjligt att kvalificera en kontrollprocess.
Därför måste dataanalysschemat vara tillräckligt
detaljerat i provningsproceduren och de
viktigaste beslutsstegen ska motiveras i den
tekniska motiveringen. Exempel på beslutsteg
som kan behöva motiveras i den tekniska
motiveringen är:
• Kriterier som används för att särskilja
geometriska indikationer från dem som beror
på verkliga defekter,
• Val av den känslighetsnivå över vilken
indikationer måste rapporteras,
• Sättet på vilket resultaten från de olika
metoderna kombineras i syfte att besluta
huruvida en indikation beror på en defekt eller
ej,
• Kriterier som används för att karaktärisera fel,
exempelvis för att fastställa om de är
ytbrytande,
• Kriterier/metoder som används för att
storleksbestämma de identifierade
indikationerna.
10. Granskning av alla presenterade bevis
mot bakgrund av de ISI-syften som ska
uppfyllas
Detta kapitel av den tekniska motiveringen ska
sammanställa all relevant information från de
tidigare kapitlena och göra ett övergripande
uttalande med avseende på provningssystemets
förmåga. Detta ska indikera den prestanda som
kan förväntas, baserat på presenterade bevis,
för de defekter som listas i defektspecifikationen,
jämfört med erforderlig prestanda för
detektering, storleksbestämning och
överrapportering.
Vidare ska detta kapitel innefatta en granskning
av alla bevis som ges i de tidigare kapitlena mot
bakgrund av identifierade viktiga variabler för
provningsproceduren och utrustningsgruppen

PBM2 Appendix 4 21(38)
identified for the inspection procedure and
equipment group and for the input group. Issues
that could be treated are:
• Extent to which the choice of all identified
essential parameters has been justified.
• Further actions required to obtain missing
information.
• Identification of the parameters which should
not be considered anymore as a result of the
presented evidence.
• Identification of any additional essential
parameters to be considered.
• Identification of those essential parameters,
which should be considered during the test
piece trials.
The statement should also indicate aspects of
the inspection where insufficient theoretical or
experimental evidence exists. This section
should also contain comments on the personnel
qualification requirements, which emerge from
the analysis of procedure capability in the
technical justification. If personnel requirements
are included these can be commented on
directly. If they are not, comments should be
made on the desirable features of any
requirements to be incorporated later.
11. Input on test pieces for practical trials
This section of the technical justification should
contain advice about the test pieces, which
should be used for practical trials in the light of
the evidence presented in earlier sections. If the
concept of limit/worst case conditions (related to
the specific inspection situation considered) is
used, the specific cases selected should be
described and justified in this section.
It might include the following depending on the
component and evidence available:
Open Trials
• Advice on the geometry and dimensions of
test pieces bearing in mind the need for the
practical trial results to be relevant to the
components included in the technical
justification.
• Advice on the defects that test pieces should
contain including type, position and
Edition 4
liksom för indatagruppen. Bland ämnen som kan
behandlas kan nämnas:
• Till vilken grad valet av identifierade viktiga
variabler har motiverats.
• Ytterligare erforderliga åtgärder för att samla
in saknad information.
• Identifiering av de parametrar som inte längre
ska betraktas, som resultat av presenterad
bevisning.
• Identifiering av eventuella tillkommande
viktiga variabler som bör beaktas.
• Identifiering av de viktiga variabler som ska
beaktas i samband med praktiska
demonstrationer på testblock.
Utlåtlandet ska också indikera sådana fall vid
provningen då det inte finns tillräcklig teoretisk
eller experimentell bevisning. kapitlet ska också
innehålla kommentarer med avseende på
personalkvalificeringskraven, vilka är ett resultat
av analysen i den tekniska motiveringen av
provningsprocedurens förmåga. Om
personalkrav ingår, kan dessa kommenteras
direkt. I annat fall ska kommentarer ges med
avseende på eventuella önskvärda egenskaper
för för sådana krav som kan komma att införas
senare.
11. Indata om testblock för praktiska
demonstrationer
Detta kapitel i den tekniska motiveringen ska
innehålla anvisningar om hur testblocken som
ska användas för de praktiska
demonstrationerna, mot bakgrund av de bevis
som presenterats i tidigare kapitel. Om principen
gränsfall/värsta fall (relaterat till den aktuella
specifika provningssituationen) tillämpas, ska de
tillämpade specifika fallen beskrivas och
motiveras här.
Kapitlet kan innehålla följande, beroende på
komponent och tillgängliga bevis:
Öppna testblock
• Anvisningar om testblockets geometri och
dimensioner, med beaktande av behovet av
att resultaten från de praktiska
demonstrationerna ska vara relevanta för de
komponenter som ingår i den tekniska
motiveringen.
• Anvisningar om de defekter som testblocken

PBM2 Appendix 4 22(38)
orientation. These could take into account
the defect specification and the defects
identified as most difficult to detect and size
as discussed in Section 6.
• Advice on the methods, which should be
used to incorporate defects in test pieces
should be made bearing in mind the
parametric studies discussed in Section 9.
• Where austenitic structures are concerned,
defect positioning should also take the effects
of metallurgical structure into account as
determined by the work discussed in
Appendix 3.
• Advice on the welding procedures to be used
for test pieces.
• Advice on whether test pieces representing
clad ferritic components need to be clad
themselves, bearing in mind the parametric
studies discussed in Section 8 above.
Blind Trials
Advice on the test pieces to be used for blind
trials might be included here based on the
information in the preceding sections of the
technical justification. The advice should be
aimed at ensuring that the test pieces represent
any situations of particular difficulty so far as
application of the procedure is concerned. This
might include, for example, problems of defect
detection or size measurement for the operators
in areas where signal to noise ratios are poor.
Another factor on which the technical
justification should comment is that of access or
environmental difficulties. It is important that
problems, which affect the real inspection, are
reproduced so far as is possible during the open
or blind trials. This section of the technical
justification should therefore highlight factors,
which should be borne in mind when open or
blind trials are carried out. These might
address, amongst others, the following:
• Time constraints arising from radiation,
temperature or noise levels
• The need to work in inaccessible or
Edition 4
bör innehålla, inkluderande typ, läge och
orientering. Anvisningarna ska ta hänsyn till
defektspecifikationen och de defekter som
identifierats som de svåraste att detektera
och storleksbestämma, så som diskuteras i
kapitel 6.
• Anvisningar om de metoder som ska
användas för att lägga in defekter i
testblocken, med hänsyn tagen till de
parametriska studier som diskuterats i kapitel
9.
• Där det är frågan om austenitiska strukturer
ska läget hos defekterna även ta hänsyn till
inverkan av den metallurgiska strukturen, i
enlighet med det arbete som diskuteras i
bilaga 3.
• Anvisningar om de svetsprocesser som ska
tillämpas för testblocken.
• Anvisningar om huruvida testblock som
representerar påsvetsade ferritiska
komponenter själva behöver vara
påsvetsade, mot bakgrund av de
parametriska studier som diskuteras i kapitel
8 ovan.
Blinda testblock
Anvisningar om de testblock som ska användas
för blinda praktiska demonstrationer kan
inkluderas här, baserat på information i de
föregående kapitlena av den tekniska
motiveringen. Anvisningarna ska inriktas på att
garantera att testblocken representerar
situationer som erbjuder särskilda svårigheter, i
den mån detta berör tillämpningen av
processen. Detta kan exempelvis inkludera
problem med detektering eller
storleksbestämning av defekter för operatörer i
områden där signal/brus-förhållandet är
ofördelaktigt.
En annan faktor som den tekniska motiveringen
bör kommentera är åtkomlighetsfrågor eller
miljömässiga svårigheter. Det är viktigt att de
problem som påverkar den faktiska provningen
reproduceras så långt detta är möjligt i öppna
eller blinda praktiska demonstrationer. Detta
kapitel i den tekniska motiveringen ska därför
belysa faktorer som ska beaktas i samband med
genomförande av öppna eller blinda praktiska
demonstrationer. Här kan bland annat följande
behandlas:
• Tidsbegränsningar som beror på strålnings-,
temperatur- eller bullernivåer.

PBM2 Appendix 4 23(38)
uncomfortable positions
• The requirements for illumination levels
• The need and feasibility of simulating
distracting influences such as temperature or
noise in the trials.
12. Conclusions and Recommendations
This section should list all major conclusions of
the technical justification. It should also list the
recommendations emerging from the technical
justification for issues such as test piece design,
personnel qualification requirements or
equipment design.
References
1. European Methodology for Qualification of
Non-Destructive Testing, ENIQ Report
No. 2, EUR EN 17299, published by the
European Commission, Brussels-
Luxembourg, 1997.
2. ENIQ Recommended Practice 3: Strategy
document for technical justification, Issue 1,
ENIQ Report 5, EUR 18100 EN, published
by the European Commission, Brussels-
Luxembourg, 1998.
3. ENIQ Recommended Practice 1:
Influential/essential parameters, ENIQ
Report 6, EUR 18101 EN, under
preparation.
4. A Review of the Information Required by
Technical Justifications and its Availability,
G. M. Worrall, P. J. Conroy, M. J. Whittle, P.
Roscoe, SKi Report 97:11, March 1997.
5. ENIQ glossary of terms, second issue, ENIQ
Report 7, EUR 18102 EN, under
preparation.
Edition 4
• Nödvändigheten av att arbeta i svåråtkomliga
eller obekväma ställningar.
• Belysningskrav.
• Behovet och genomförbarhet av att simulera
distraherande faktorer som temperatur eller
buller vid den praktiska demonstrationen.
12. Slutsatser och rekommendationer
Detta kapitel ska lista alla slutsatser av
betydelse i den tekniska motiveringen. Här ska
även listas de rekommendationer som följer av
den tekniska motiveringen för frågor som
konstruktion av testblock, krav på
personalkvalificering eller konstruktion av
provningsutrustning.
Referenser
1. European Methodology for Qualification of
Non-Destructive Testing, ENIQ Report No.
2, EUR EN 17299, publicerad av
Europakommissionen, Bryssel, Luxemburg,
1997.
2. ENIQ Recommended Practice 3: Strategy
document for technical justification, utgåva
1, ENIQ Report 5, EUR 18100 EN,
publicerad av Europakommissionen,
Bryssel, Luxemburg, 1998.
3. ENIQ Recommended Practice 1:
Influential/essential parameters, ENIQ
Report 6, EUR 18101 EN, under
utarbetande.
4. A Review of the Information Required by
Technical Justifications and its Availability,
G. M. Worrall, P. J. Conroy, M. J. Whittle,
P. Roscoe, Ski Report 97:11, mars 1997.
5. ENIQ glossary of terms, andra utgåvan,
ENIQ Report 7, EUR 18102 EN, under
utarbetande.
1 Ingångsparametrar
2 Processparametrar
3 Utrustningsparametrar
Figur 2: Förhållande mellan grupper av
inverkande/viktiga variabler
4 Inverkande parametrar
5 Viktiga variabler
6 Ej viktiga variabler (beaktas ej)
7 Viktiga variabler inom ett toleransområde (värdet
måste ligga fast inom ett toleransområde)
8 Viktiga variabler inom ett område (kvalificeringen
måste genomföras med avseende på hela området
Figur 3: Klassificering av viktiga variabler, utgående
från det sätt på vilket de behandlas i samband med
kvalificeringen

PBM2 Appendix 4 24(38)
Figure 2: Relationship between groups of
influential/essential parameters
Edition 4
Input Parameters
Procedure Parameters
Equipment Parameters
Figure 3:Classification of essential parameters
according to the way they are treated during
qualification
Essential parameters
Essential parameters within a
tolerance (value has to be fixed within
a tolerance)
Influential parameters
Figur 2: Förhållande mellan grupper av
inverkande/viktiga variabler
Figur 3: Klassificering av viktiga variabler,
utgående från det sätt på vilket de behandlas i
samband med kvalificeringen
Non-essential parameters
(not to be considered)
Essential parameters within a range
(qualification to be conducted
covering the whole range)

PBM2 Appendix 4 25(38)
APPENDIX 2
List of relevant definitions
(The attention of the reader is drawn to the fact
that the definitions given in this document have
been updated taking into account the latest
developments and therefore do not necessarily
correspond with the ones given in the second
issue of the European methodology)
- Blind trial
Practical assessment of an NDT procedure
and/or NDT personnel using a test piece
replicating the defective condition the NDT is
intended to detect, in which those applying
the NDT test procedure to the test piece have
no detailed knowledge of the defect
parameters the NDT is intended to determine.
It is part of a formal qualification exercise
supervised by the qualification body.
- Data Acquisition Software
Software which determines which signals in a
test are recorded and how.
- Data Analysis Software
Software, which analyses and plots the NDT
data recorded
- Defect
Macroscopic imperfection. Includes flaws as
well as other macroscopic imperfections such
as over-penetration in welds.
- Essential parameters
Those parameters among the influential
parameters, which do influence the outcome
of the inspection. The essential parameters
will be further subdivided into 2 groups,
depending upon the way they are treated
during qualification.
- Essential parameters, which can vary within
a tolerance without affecting the outcome
of the inspection. However, if they vary
beyond that tolerance they will influence
the outcome of the inspection. The choice
of the settings of these parameters and, if
applicable, the appropriate tolerance has
Edition 4
BILAGA 2
Definitioner
(Läsaren uppmärksammas på det faktum att
definitionerna i detta dokument har uppdaterats
med hänsyn tagen till den senaste utvecklingen
och därför inte med nödvändighet
överensstämmer med de definitioner som finns i
den andra utgåvan av den Europeiska
Metodiken.)
- Blind praktisk demonstration
Praktisk bedömning av en OFP-procedur
och/eller OFP-personal med hjälp av ett
testblock som motsvarar defektförhållandet
som provningen är avsedd att detektera, i
vilket de som tillämpar OFP-proceduren på
testblocket saknar detaljerad kunskap om de
defektparametrar som provningen ska
fastställa. Den blinda praktiska
demonstrationen utgör en del av den formella
kvalificeringsprocessen som övervakas av
kvalificeringsorganet.
- Programvara för datainsamling
Programvara som avgör vilka signaler från en
provning som ska registreras och hur det ska
registreras.
- Programvara för dataanalys
Programvara som analyserar och plottar
insamlade OFP-data.
- Defekt
Makroskopisk ofullständighet. Innefattar ytfel
och andra makroskopiska ofullständigheter
som exempelvis alltför stor inträngning vid
svetsar.
- Viktiga variabler (1)
De parametrar bland de inverkande
parametrarna som påverkar resultatet av
provningen. De viktiga variablerna indelas
ytterligare i två grupper, beroende på det sätt
på vilket de hanteras i samband med
kvalificeringen.
-Viktiga variabler som kan variera inom ett
toleransområde utan att påverka resultatet
av kontrollen. Om parametrarna emellertid
varierar utanför toleransområdets gränser
kommer det att påverka resultatet av
kontrollen. Valet av inställningar och, i
tillämpliga fall, toleransområdet, ska

PBM2 Appendix 4 26(38)
Edition 4
to be fixed in the inspection procedure and
justified in the technical justification. For
this category of essential parameters it
has to be ensured during qualification that
the selected settings of these parameters
are within the tolerance as specified within
the NDT procedure and/or technical
justification.
- Essential parameters, which have to be
considered with a certain range, and
during qualification it has to be
demonstrated that the ISI objectives can
be met, considering the full range
specified by either conducting the
qualification at the extreme boundaries of
the range specified or by considering the
limit/worse cases within the specified
range.
- Essential variables
The essential parameters of the NDT
equipment and procedure that are
determining the outcome of the test
significantly, as used in the spirit of the ASME
Section XI Appendix VIII (see also
influential/essential parameters used in the
spirit of ENIQ)
- Experimental evidence
Part of the technical justification. It includes
the following: results from round robin
exercises such as PISC or other validations
to give support to the chosen procedure,
results from experimental studies, whether
conducted on representative or simplified test
specimens, results from previous relevant
qualification exercises and results from field
experience. This can cite previous work or
contain an account of work carried out
specifically for the component in question.
- Experimental studies
Trials performed in-house by the authors of
the technical justification, in order to provide
evidence for the technical justification, using
representative or simplified test specimens.
- False call
The assessment of a non-defective area on a
test piece as defective during a blind trial.
fastställas i provningsproceduren och
motiveras i den tekniska motiveringen. För
denna kategori av viktiga variabler måste i
samband med kvalificeringen säkerställas
att de valda inställningarna för dessa
parametrar ligger inom det toleransområde
som specificeras inom ramen för
provningsproceduren och/eller den
tekniska motiveringen.
-Viktiga variabler som måste antas variera inom
ett visst område, vilket innebär att det under
kvalificeringen måste påvisas att målet med
den återkommande kontrollen kan uppfyllas
för varje parametervärde inom det aktuella
området, antingen genom att genomföra
kvalificeringen vid områdets yttersta gränser
eller genom att betrakta gränsfall/värsta fall
inom det specificerade området.
- Viktiga variabler (2)
De viktiga variabler för OFP-utrustningen och
-proceduren som är i hög grad avgör
provningsresultatet, så som begreppet
används i ASME Section XI, Appendix VIII (se
även inverkande parametrar/viktiga variabler,
så som detta begrepp används inom ENIQ).
- Experimentell bevisning
Del av den tekniska motiveringen.
Experimentella bevis inkluderar resultat från
”round robin”-försök som exempelvis PISC
eller andra valideringar som ger stöd för den
valda proceduren, resultat från experimentella
studier, oberoende av om dessa genomförts
på representativa eller förenklade testblock,
resultat från tidigare relevanta
kvalificeringsförsök samt dokumenterade
erfarenheter från verkliga provningar. Här kan
citeras tidigare arbete eller återges rapporter
från arbete som genomförts specifikt för
komponenten i fråga.
- Experimentella studier
Försök som genomförs av, eller på uppdrag
av, författarna till den tekniska motiveringen, i
syfte att ta fram bevisning för den tekniska
motiveringen med hjälp av representativa eller
förenklade testblock.
- Överrapportering
Att bedöma ett icke defekt område på ett
testblock som defekt i samband med en blind
praktisk demonstration.

PBM2 Appendix 4 27(38)
- Flaw
Macroscopic metallurgical imperfection
involving a discontinuity such as a crack, slag
inclusion, etc.
- Hardware
NDT equipment used to acquire the
inspection data, including the electronics for
data acquisition, the probes, the cables and
the scanner.
- Handbook of Evidence
A document produced by ENIQ as part of a
Recommended Practice and intended to
support the production of Technical
justifications. It contains a listing of all the
information available on a selected technical
topic such as round robin trials or modelling.
The detail of the work is not included. Rather,
there is sufficient information to allow the
relevance of the different entries to be
appreciated to determine whether it would be
valuable to seek out the original paper for use
in a technical justification.
- Influential parameters
Those parameters, relevant for the particular
inspection problem, which can potentially
influence the outcome of the inspection. To aid
identification of influential parameters they
have been subdivided into three different
groups:
- Those relating to the input information
(component, defects to be detected, etc.)
- Those relating to the inspection procedure
- Those relating to the equipment
- Input information
Information, which has to be made
available prior to the start of the process of
inspection qualification. This information
relates to details of the component to be
inspected, the defects to be detected and
sized and the inspection objectives to be
reached. This is in general information,
which has to be provided by the plant
operator.
- Inspection
Inspection is a process of verifying conformity
with a written requirement, which can be
carried out at a number of levels:
Edition 4
- Fel (defekt)
Makroskopisk metallurgisk ofullständighet
innehållande en diskontinuitet, exempelvis en
spricka, en slagginneslutning etc.
- Maskinvara
OFP-utrustning som används för att samla in
provningsdata. Maskinvaran inkluderar
elektronik för datainsamling, sökare, kablar
och scannern.
- Handbok med underlag för tekniska
motiveringar
Ett dokument framtaget av ENIQ, som en del
av en Rekommenderad Praxis och som är
avsett att ge stöd vid framtagningen av
tekniska motiveringar. Handboken innehåller
en lista över all tillgänglig information om ett
utvalt tekniskt ämne, som ”round robin”-försök
eller modellering. Ingen detaljinformation om
arbetet ingår. Istället finns tillräckligt med
information för att möjliggöra bedömning av
de olika punkternas relevans, i syfte att
fastställa om det skulle vara av värde att ta
fram det ursprungliga dokumentet för
användning i en teknisk motivering.
- Inverkande parametrar
De parametrar som är relevanta för ett givet
provningsproblem och som potentiellt kan
påverka resultatet. För att ge stöd vid
identifieringen av inverkande parametrar har
dessa delats in i tre olika grupper:
• De som relaterar till ingångsdata (komponent,
defekter som ska konstateras etc.).
• De som är relaterade till
provningsproceduren.
• De som är relaterade till utrustningen.
- Ingångsdata
Information som måste göras tillgänglig innan
kvalificeringsprocessen inleds. Denna
information är relaterad till detaljinformation
om komponenter som ska inspekteras, de
defekter som ska detekteras och
storleksbestämmas, samt vilka provningsmål
som ska uppnås. Detta är generellt sett
information som måste tillhandahållas av
anläggningsägaren.
- Kontroll/provning
Kontroll definieras här som processen att
verifiera konformitet med ett skriftligt krav,
vilken kan genomföras på ett antal nivåer:

PBM2 Appendix 4 28(38)
1) At the highest level, inspection can mean
formal third party Inspection to satisfy a
legal requirement for independent
endorsement.
2) At the intermediate level, inspection can
mean verifying by a variety of means that a
specification has been met e.g. with regard
to the overall size and shape of a
component.
3) The most specialised use of the word is
synonymous with NDT e.g. in-service
inspection of nuclear components.
Because the word “inspection” is in widespread
use throughout the world in each of the three
senses given above, no single meaning is
given here. The applicable meaning must be
deduced from the context.
- Inspection equipment
See NDT equipment
- Inspection method
See NDT method
- Inspection procedure
See NDT procedure
- Inspection qualification
See NDT qualification
- Inspection system
See NDT system
- Modelling
The use of mathematical models of NDT to
predict quantitatively the outcome of tests.
- NDT Equipment
The means by which NDT is implemented.
For example, in the case of ultrasonics and
eddy currents the NDT equipment consists
of cables, probes, pulser-receiver (only for
ultrasonics), data acquisition and data
processing tools and scanner.
- NDT method
The particular NDT principle adopted, for
example, ultrasonics, radiography, eddy
currents, etc.
- NDT Procedure
Edition 4
1) På den högsta nivån kan kontroll innebära
formell tredjepartskontroll för att uppfylla
juridiska krav på oberoende godkännande.
2) På mellannivå kan kontroll innebära
verifiering på ett antal olika sätt att en
specifikation har uppfyllts, t ex med avseende
på en komponents totala storlek och form.
3) I sin mest specialiserade form,används
ordet provning, som här är synonymt med
OFP, t ex återkommande provning av
nukleära komponenter.
Eftersom orden ”kontroll/provning” används i
en mängd olika sammanhang i var och en av
de tre betydelserna som beskrivits ovan anger
vi ingen exakt definition i detta avsnitt.
Tillämplig betydelse av ordet framgår av
sammanhanget i varje enskilt fall.
- Provningsutrustning
Se OFP-utrustning.
- Kontrollmetod
Se OFP-metod.
- Provningsprocedur
Se OFP-procedur.
- Provningskvalificering
Se OFP-kvalificering.
- Provningssystem
Se OFP-system.
- Modellering
Användning av matematiska modeller inom
OFP för att kvantitativt förutsäga resultaten av
provningar.
- OFP-utrustning
Den utrustning med vilken NDT utförs.
Exempelvis i fall av ultraljuds- och
virvelströmsprovning består OFP-utrustningen
av kablar, prober (virvelström), sökare
(ultraljud), datainsamlings- och
databehandlingsenheter.
- OFP-metod
Den speciella OFP-princip som tillämpas,
exempelvis ultraljud, radiografi,
virvelströmmar etc.
- OFP-procedur

PBM2 Appendix 4 29(38)
A definition of how NDT is implemented for a
specific test situation; a written description
specifying all essential NDT parameters and
setting out the precautions to be observed
when applying an NDT technique, following an
established standard, code or specification
- NDT Qualification
The systematic assessment, by all those
methods that are needed to provide reliable
confirmation, of an NDT system to ensure it is
capable of achieving the required
performance under real inspection conditions
- NDT System
All parts of the non-destructive test, including
equipment, NDT procedure and personnel
which can influence the outcome and quality of
the NDT.
- NDT Technique
The specific way in which the NDT method is
utilised. For ultrasonic testing this might mean
pulse echo, tandem, TOFD, focused probes
and so on, or the combination of these which
has been adopted.
- Non-essential parameters
Those parameters, among the influential
parameters, which do not influence the
outcome of the inspection, are nonessential
parameters. They should not be
considered during qualification.
- Open or Non-Blind Trial
A trial of an inspection in which those applying
the inspection to test pieces have specific
knowledge of the defects in the test pieces. It
is part of a formal qualification exercise
supervised by the qualification body.
- Parametric Studies
Laboratory studies to establish the separate
influence of the various essential parameters
such as defect characteristics, equipment
characteristics etc. which can affect the
outcome of a test.
- Round Robin Trial (RRT)
Involves NDT of test assemblies and test
pieces by different teams either at the same
location or several different ones.
Edition 4
En beskrivning av hur NDT implementeras för
en specifik provningssituation. En skriftlig
beskrivning som specificerar alla viktiga OFPparametrar
och som noggrant definierar hur
en OFP-metod ska tillämpas, i enlighet med
en etablerad standard, föreskrift eller
specfikation.
- OFP-kvalificering
Den systematiska bedömning av ett OFPsystem,
med hjälp av alla de metoder som
behövs, för att ge tillförlitlig bekräftelse att det
har förmågan att ge erforderlig prestanda
under faktiska provningsförhållanden.
- OFP-system
Alla delar som ingår vid oförstörande
provning, inkluderande utrustning,
provningsprocedur och personal som kan
påverka resultatet och kvaliteten hos en
provning.
- OFP-teknik
Det specifika sätt på vilket OFP-metoden
används. För ultraljudsprovning kan detta
innebära pulseko, tandem, TOFD, fokuserade
sökare osv, eller en vald kombination av
dessa.
- Non-essential parameters
Those parameters, among the influential
parameters, which do not influence the
outcome of the inspection, are nonessential
parameters. They should not be
considered during qualification.
- Öppen praktisk demonstration
Den del av en kvalificering där de som
genomför den praktiska demonstrationen
känner till förekomst, typ, läge och storlek hos
de defekter som finns i test blocken
- Parametriska studier
Laboratoriestudier i syfte att fastställa
inverkan av enskilda viktiga variabler, som
defektkarakteristik, utrustningskarakteristik
etc, vilka kan påverka resultatet av ett test.
- ”Round robin”-test (RRT)
Innebär att testblock provas av olika
provare/provningsteam, oberoende av
varandra, varefter resultaten bearbetas (oftast
statistiskt). Oftast tillhör provarna-

PBM2 Appendix 4 30(38)
- Software
See data acquisition and data analysis
software.
- Performance Demonstration
The process of qualification described in
ASME Section XI, Appendix VIII.
- Physical Reasoning
Part of the technical justification, containing a
compilation of the detailed reasons for
selection of a particular NDT approach
expressed in qualitative terms. If early design
of test pieces is needed, the input can be
based on physical reasoning which is usually
available at the start of compiling the
technical justification.
- Practical Assessment
The assessment of a non-destructive test by
applying it to test assemblies or test pieces
containing defects.
- Qualification Dossier
An assembly of all the information relevant to
the definition of the qualification. It includes
information on defects, components to be
inspected, the NDT procedure, technical
justification and NDT conditions. It also
includes the qualification procedure (see
below) and its final part contains the results of
the qualification.
- Qualification Procedure
An orderly sequence of rules, which describe
how a specific non-destructive test on a
specific component is to be qualified.
- Summary of Technical Evidence
A document summarising all the evidence
from the qualification on the capability of the
proposed inspection. The document
therefore contains, or gives references to,
both the technical justification and the results
of any open and blind trials.
Edition 4
/provningsteamen olika organisationer i flera
länder, men RRT kan även organiseras av en
enskild organisation.
- Programvara
Se datainsamlings- och
dataanalysprogramvara.
- ”Performance Demonstration”
Den kvalificeringsprocess som beskrivs i
ASME kapitel XI, bilaga VIII.
- Kvalitativ bedömning
En del av den tekniska motiveringen som
innehåller en sammanställning av de
detaljerade orsakerna till val av en speciell
OFP-metod, uttryckt i kvalitativa termer. Om
tidig konstruktion av testblock är nödvändig,
kan underlaget baseras på en kvalitativ
bedömning, vilken vanligen tas fram vid
inledningen av arbetet med den tekniska
motiveringen.
- Praktisk demonstration
Utvärdering av oförstörande provning genom
tillämpning på fullskaliga eller testblock som
innehåller defekter.
- Kvalificeringsakt
En sammanställning av all relevant
information som beskriver kvalificeringen.
Akten innehåller information om defekter,
komponenter som ska inspekteras, OFPproceduren,
teknisk motivering och
provningsförhållanden. Akten innehåller även
kvalificeringsproceduren (se nedan) och dess
sista del innehåller en utvärdering av
kvalificeringen.
- Kvalificeringsproceduren
En väl definierad sekvens av regler som
beskriver hur en specifik oförstörande
provning på en specifik komponent ska
kvalificeras.
- Sammanfattning av teknisk bevisning
Ett dokument som sammanfattar alla bevis
från kvalificeringen med avseende på
provningens prestanda. Dokumentet
innehåller därför, eller refererar till, såväl
teknisk motivering som resultaten från
eventuella öppna eller blinda praktiska
demonstrationer.

PBM2 Appendix 4 31(38)
- Technical Justification
A collection of all the necessary information
which provides evidence that the NDT system
can meet its stated objectives. The purpose of
the technical justification is:
1) To overcome the limitations of the limited
number of test pieces that can be used by
citing all the evidence which supports an
assessment of the capability of the NDT
system to perform to the required level
and hence provide a better defined
confidence in the inspection.
2) To complement and generalise any
practical trials results by demonstrating that,
if the practical trial results to be obtained for
the specific configuration of the test pieces
(specific defects, specific geometry, etc.)
meet the specified requirements, this
implies that they could equally have been
obtained for any other of the possible
configurations.
3) To provide a technical basis for designing
efficient test piece trials.
4) To provide a technical basis for the
selection of the essential parameters of
the NDT system and their valid range.
It might include physical reasoning,
mathematical modelling, results from RRT's,
field NDT results or experimental studies as
appropriate.
- Recommended Practices
Documents produced by ENIQ to support
individual countries in how to implement in
practice the European methodology for
qualification of NDT. A recommended practice
is the next level of document below the
methodology. Recommended practices are
applicable in general to any qualification.
This general scope means that valuable
advice can be given by ENIQ to promote a
uniform approach to qualification throughout
Europe but the detail of how qualification is to
be done is determined at the national level in
line with the regulatory and technical
requirements in that country. Organisations
will be free to make use at national level of
the existing recommended practices, as they
see fit.
- Validation
Literally, the process of confirming the truth.
Used also to describe the test qualifications
Edition 4
- Teknisk motivering
En sammanställning av all nödvändig
information som ger bevis för att OFPsystemet
uppfyller angivna syften. Syftet med
den tekniska motiveringen är:
1) Att övervinna de begränsningar som utgörs
av ett begränsat antal testblock, genom att
citera alla bevis som stöder bedömningen
av OFP-systemets förmåga att ge
erforderlig prestanda och därmed öka
förtroendet för provningen.
2) Att komplettera och generalisera alla
praktiska provningsresultat genom att visa
att om de praktiska provningsresultat som
uppnås på aktuella testblock (specifika
defekter, specifik geometri, etc.) uppfyller
de specificerade kraven, innebär detta att
motsvarande resultat kan uppnås vid alla
andra förhållanden som ingår i
kvalificeringen.
3) Att lägga en teknisk grund för framtagandet
av ändamålsenliga praktiska
demonstrationer.
4) Att lägga en teknisk grund för val av viktiga
variabler för OFP-systemet och
giltighetsområden för dessa parametrar.
Här kan även ingå kvalitativ bedömning,
matematisk modellering, resultat från ”roundrobin”-försök,
resultat från genomförda
provningar eller experimentella studier i
tillämpliga fall.
- Rekommenderad Praxis
Dokument som produceras av ENIQ för att ge
stöd för enskilda länder i implementering av
den Europeiska Metodiken för kvalificering av
OFP. En Rekommenderad Praxis är nästa
dokumentnivå, under metodiken. En
Rekommenderad Praxis är generellt tillämplig
på varje kvalificering. Denna generella
omfattning innebär att värdefulla anvisningar
kan ges av ENIQ för att stödja en likformig
metod för kvalificering i Europa, medan
detaljerna om hur kvalificeringen ska utföras
fastställs på nationell nivå i enlighet med
gällande föreskrifter och tekniska krav i det
enskilda landet. Organisationer har full frihet
att tillämpa befintlig Rekommenderad Praxis
på nationell nivå, i den mån detta är lämpligt.
- Validering
Bokstavligt talat processen att bekräfta
sanningen. Används även för att beskriva

PBM2 Appendix 4 32(38)
carried out for Sizewell B in the UK.
- Worst case
Defined as those cases of defects, component
geometry, etc. which are likely to present the
greatest challenges for detection and/or
accurate sizing within the framework of the
specific situation considered for inspection
qualification, as defined in the input
information, and considering also the specific
inspection system used.
Edition 4
provningskvalificeringarna som utfördes för
Sizewell B i Storbritannien.
- Värsta fallet
Definierat som den kombination av defekter,
komponentgeometrier etc. som sannolikt
kommer att utgöra den största svårigheten vid
detektering och/eller noggrann
storleksbestämning inom ramen för den
aktuella provningskvalificering, så som den
definieras i indata och med hänsyn tagen
även till det specifika provningssystem som
används.

PBM2 Appendix 4 33(38)
APPENDIX 3
Detrimental effects of material structure for
ultrasonic inspections
As mentioned before in section 2, austenitic
structures (which includes cladding) can bend
ultrasonic beams so that they follow paths
through the material which are not obvious.
Defect responses can therefore be wrongly
positioned and the angle of incidence will differ
from the expected one. There can also be a
number of other adverse effects:
• Beams may be bent so violently that they
miss defects completely or generate strong
responses from the surface of the component
in a totally unexpected way.
• Beams may split.
• There may be a large acoustic discontinuity
between the weld and adjacent parent
material. This can generate responses,
which can obscure defect signals from the
same area or be mistaken for them. Such
effects can create problems even for defects
in heat affected zones approached through
parent material.
Edition 4
BILAGA 3
Materialstrukturens negativa inverkan vid
ultraljudsundersökningar
Som nämnts tidigare i kapitel 2 kan austenitiska
strukturer (inklusive påsvetsgods) böja av
ultraljudsstrålar så att de följer oväntade vägar
genom materialet. Signalsvar från defekter kan
därför bli felaktigt positionerade och ge
infallsvinklar som avviker från de förväntade. Det
kan även uppstå ett antal andra negativa
effekter.
• Strålar kan böjas av så kraftigt att de
fullständigt missar defekterna, eller ger
upphov till kraftig respons från ytor i
komponenten på ett fullständigt oväntat sätt.
• Strålar kan delas.
• Det kan bli kraftig akustisk diskontinuitet
mellan svetsen och intilliggande material.
Detta kan ge upphov till signalsvar som kan
dölja defektsignaler från samma område, eller
förväxlas med defektsignaler. Sådana
effekter kan ge upphov till problem även för
defekter i värmepåverkade zoner som provas
från grundmaterialsidan.
At present, the effects discussed above can only För närvarande kan de effekter som diskuteras
be investigated when the metallurgical structure ovan endast undersökas när svetsens
of the weld is known or can reasonably be metallurgiska struktur är känd eller kan
estimated. Whenever beams which traverse uppskattas med god säkerhet. Så snart strålar
austenitic materials must be used or it is som passerar austenitiska material måste
necessary to detect defects near austenitic weld användas eller när det är nödvändigt att
fusion faces, it may be helpful to make structure detektera defekter nära austenitiska svetsars
trial welds using the same materials and welding smältgräns kan det vara till hjälp att göra
procedure as those used originally when the provsvetsar i strukturen med samma material
plant was fabricated. The purpose of these och svetsprocesser som tillämpades
structure trial welds is to determine and to ursprungligen när anläggningen byggdes. Syftet
investigate the influence of the metallurgical med dessa svetsförsök är att fastställa och
structure. They do not contain intentional undersöka inverkan av den metallurgiska
defects and are in principle distinct from any test strukturen. Strukturen ska inte innehålla
pieces used for experimental studies (see avsiktliga defekter och skiljer sig i princip från de

PBM2 Appendix 4 34(38)
Section 7 of the TJ) and from the open and blind
trial test pieces (see section 11 of the TJ).
However, if the test pieces used for laboratory
trials or open trials allow also to obtain the
required information on the material structure
then it may not be necessary to fabricate
structure trial welds. The present section of the
technical justification should describe the
structure trial welds and the results obtained
from them as described below.
Austenitic Welds
The materials used and the fabrication
procedure should have been provided as part of
the information discussed in Section 2 of the TJ.
Any structure trial weld should generally be
made of the same thickness and geometry as
the actual one in order to investigate the
influence of structure. In addition, where welds
are made positionally and there are grounds for
believing that the structure may vary from place
to place around the circumference of a weld, a
full simulation may be necessary. Where welds
exhibit the same structure throughout their
volume, a smaller weld may be satisfactory, but
the arguments which support the constant
structure should be included in this section of
the technical justification. A structure trial weld
may therefore be desirable for each component
where there are differences in geometry,
dimensions or fabrication procedure. Indeed,
the results from such trial welds may provide the
information needed to determine whether all
components could be covered by the same test
pieces for the later test piece trials.
Once any structure trial welds are available they
should be sectioned, polished and etched to
reveal the grain structure of the weld in a plane
containing the perpendiculars to the weld
Edition 4
testblock som används vid experimentella
studier (se kapitel 7 i den tekniska motiveringen)
och från testblock som används vid öppna och
blinda praktiska demonstrationer (se kapitel 11 i
den tekniska motiveringen). Emellertid, om de
testblock som används för laboratorieförsök eller
öppna praktiska demonstrationer är utformade
så att de tillåter insamlandet av erforderlig
information om materialstrukturen, är det inte
nödvändigt att utföra särskilda provsvetsar. Det
aktuella kapitlet i den tekniska motiveringen ska
beskriva dessa provsvetsar och resultaten från
dessa på det sätt som beskrivs nedan.
Austenitiska svetsar
Det material som används och den
tillverkningsprocess som tillämpas ska ingå som
en del av den information som beskrivs i kapitel
2 av den tekniska motiveringen. Varje provsvets
ska generellt sett utföras med samma tjocklek
och geometri som den ursprungliga svetsen, för
att kunna undersöka strukturens inverkan.
Dessutom, vid lägessvetsning där det finns
anledning att anta att strukturen kan variera runt
svetsens omkrets, kan en fullständig simulering
vara nödvändig. Där svetsen uppvisar samma
struktur genom hela volymen kan en mindre
svets vara tillfredsställande, men de argument
som ger stöd för en likformig struktur ska ingå i
detta kapitel av den tekniska motiveringen. Ett
strukturprov kan därför vara önskvärt för varje
komponent där det föreligger skillnader i
geometri, dimensioner eller
tillverkningsprocesser. Faktum är att resultaten
från sådana provsvetsar kan ge den erforderliga
informationen för att fastställa om alla
komponenter skulle kunna täckas med samma
testblock för efterföljande försök på testblock.
Så snart det finns provsvetsar tillgängliga ska
dessa kapas, poleras och etsas för att visa
svetsens kornstruktur i ett plan vinkelrätt mot
svetsriktning och svetsyta. Där svetsstrukturen

PBM2 Appendix 4 35(38)
direction and weld surface. Where weld
structure is anticipated to change throughout the
weld, a number of sections may need to be
taken to determine the extent of the variation.
In cases where structure trial welds have been
made, the technical justification will generally
include some or all of the following information,
directly or by reference:
• Description of the structure trial welds and the
method used to make them.
• Description of the points where sections were
taken and the reasoning for the choice.
• Macrographs of the etched sections.
• Predictions from ray-tracing models which
predict the effects of the measured
macrostructure on ultrasonic beams.
• A discussion of the results and an analysis of
the effects of the structure. This should
indicate whether any grouping of components
needs to be changed because some welds
have markedly different structures and will
need to be simulated by different test pieces
in the open and blind trials.
• A discussion of the results indicating whether
they support the case that the proposed
inspection will be able to cover the required
volume. This discussion should also highlight
any significant changes in beam angle and
hence in angles of incidence.
• An identification of the most difficult
inspection situation from two standpoints:
− the defects for which the beam
misorientation is greatest taking all the
specified beams together,
− where the metallurgical structure varies in
the weld (for example in a site weld where
different welding positions were used), that
structure which presents most problems
for the inspection because of beam
bending or forking.
Edition 4
kan förväntas vara föränderlig längs svetsfogen
kan ett antal snitt behöva tas för att fastställa
variationens storlek.
I fall där provsvetsar har utförts ska den tekniska
motiveringen normalt innefatta följande
information, helt eller delvis, direkt eller genom
referens:
• Beskrivning av provsvetsarna och den metod
som valts för att utföra dem.
• Uppgift om de lägen där kapsnitt har gjorts
samt skälen för dessa val.
• Makrografier av de etsade snitten.
• Förutsägelser från ljudvägsmodeller som
förutsäger effekten av den uppmätta
makrostrukturen på ultraljudsstrålar.
• En diskussion av resultaten och en analys av
strukturens effekter. Detta ska indikera om
någon gruppering av komponenter behöver
förändras därför att några svetsar har en
tydligt annorlunda struktur och som behöver
simuleras med hjälp av olika testblock i såväl
öppna som blinda praktiska demonstrationer.
• En diskussion om resultaten som visar om de
ger stöd för antagandet att den föreslagna
provningsmetoden täcker hela volymen.
Denna diskussion ska även belysa varje
betydande förändring av ljudvinkel och
därmed infallsvinklar.
• Identifiering av den svåraste
provningssituationen, från två
utgångspunkter:
- de defekter för vilka ljudavböjningen blir
störst, sett till alla specificerade ljudstrålar
samtidigt,
- där den metallurgiska strukturen varierar i
svetsen (exempelvis i en montagesvets där
olika svetslägen har använts), den struktur
som ger upphov till de största problemen
vid provning därför att ljudet kan böjas av
eller delas.

PBM2 Appendix 4 36(38)
• Comments on the impact of the work on
structure test pieces for the test pieces
containing defects for experimental studies,
open trials and blind trials to ensure that they
take account of the most difficult inspection
situations.
If the actual inspection situation requires the
detection of defects near fusion faces in
austenitic welds, it may be necessary to show
that noise generated at the weld fusion face will
not pose a problem. This can only be done
experimentally. Measurements of the noise
generated at the interface using the different
specified probes should be made. If the defects
are approached through parent material,
modelling can be used to predict the response
from the defects and the signal to noise ratio can
then be calculated. Details should be included
in the technical justification. If the defects are in
the weld material, no models are available and
demonstration that adequate signal to noise
ratios are possible must come from laboratory
measurements or the open trials, which should
be designed partly with this in mind.
Where weld repairs are known to have taken
place, these will have to be treated on a case by
case basis. In many cases, the method of repair
will not be known and it will be difficult to carry
out any meaningful qualification if the materials
are austenitic ones. If the weld repair details are
known and the materials are ferritic ones, a
qualification of the specific repair weld as
discussed in this document for all other
components should be carried out.
Clad Components
Where clad components are involved, it may be
necessary to fabricate parametric studies test
Edition 4
• Kommentarer med avseende på inverkan av
strukturtestblocken på de testblock som
innehåller defekter för experimentella studier,
öppna och blinda praktiska demonstrationer, i
syfte att garantera att de tar hänsyn till de
svåraste provningssituationerna.
Om den faktiska provningssituationen kräver
detektering av defekter nära smältgränsen i
austenitiska svetsfogar kan det vara nödvändigt
att visa att det brus som genereras vid svetsens
smältgräns inte kommer att medföra problem.
Detta kan endast göras experimentellt. Mätning
av det brus som genereras vid gränssnittet med
hjälp av olika specificerade sökare ska utföras.
Om detektering sker genom grundmaterial kan
modellering användas för att förutsäga
signalsvaret från defekten och signal/brusförhållandet
kan då beräknas.
Detaljinformationen ska ingå i den tekniska
motiveringen. Om defekten ligger i
svetsmaterial, finns inga modeller att tillgå och
påvisande av ett tillräckligt signal/brusförhållande
måste ske genom
laboratoriemätningar eller vid de öppna
praktiska demonstrationerna, vilka då måste
konstrueras delvis med detta i åtanke.
I de fall där det är känt att svetsreparationer har
genomförts måste detta hanteras från fall till fall.
I många fall kan reparationsmetoden vara okänd
och det är då svårt att genomföra någon
meningsfull kvalificering om materialen är
austenitiska. Om information om
svetsreparationen är känd och materialen är
ferritiska bör en kvalificering av den specifika
reparationssvetsen genomföras, så som
diskuteras i detta dokument för alla andra
komponenter.
Påsvetsade komponenter
I fall då påsvetsade komponenter är involverade
kan det vara nödvändigt att ta fram testblock för

PBM2 Appendix 4 37(38)
blocks using the different cladding types and
deposition procedures. These should be used
to make measurements of attenuation and
scatter to determine the influence of the cladding
on detection of defects within the underlying
material or at the far surface. The technical
justification then includes some or all of the
following:
• Details of the clad blocks and how they were
fabricated,
• A description of the measurements made on
the blocks,
• The evidence that the effects of cladding on
the inspection of ferritic components can be
allowed for using parametric studies, thereby
allowing open trials test pieces to be unclad.
Edition 4
parametriska studier med de olika typerna av
påsvetsmaterial och svetsprocesser. Dessa ska
användas för att göra mätningar av dämpning
och ljudspridning som kan ligga till grund för en
bedömning av påsvetsmaterialets inverkan på
detektering av defekter i det underliggande
materialet eller vid motstående yta. Den tekniska
motiveringen ska i sådant fall innehålla följande
delar, helt eller delvis:
• Information om de påsvetsade testblocken
och hur de är tillverkade
• En beskrivning av de mätningar som gjorts på
blocken.
• Bevis för att påverkan av påsvetsningen vid
provning av ferritiska komponenter är
acceptabla för användning av parametriska
studier, så att testblock för öppna praktiska
demonstrationer kan utföras utan
påsvetsgods
The same blocks could also be used to Samma block skulle även kunna användas för
investigate the detection and sizing of defects in att undersöka detektering och
or immediately under the clad using either storleksbestämning av defekter i eller
ultrasonics or eddy currents. This would be omedelbart under påsvetsen, med hjälp av
done by arranging for suitable defects to be ultraljud eller virvelströmmar. Detta skulle kunna
included either before or during cladding. göras genom att föra in lämpliga defekter
However the results obtained from the defects in antingen före eller under påsvetsningen.
these blocks should be considered as part of the Emellertid bör resultaten från defekter i dessa
experimental evidence supporting the procedure block betraktas som en del av den
(Section 7 of the TJ).
experimentella bevisningen som stöder
proceduren (kapitel 7 i den tekniska
motiveringen).

PBM2 Appendix 4 38(38)
EUROPEAN COMMISSION
EUR 18099 EN 30 pages
Editor: P. Lemaitre
Luxembourg: Office for Official Publications of
the European Communities
1998 – 30 pag. – 21.0 x 29.7 cm
Physical sciences
EN
Catalogue number: CD-NA-18099-EN-C
ABSTRACT
Edition 4
EUROPAKOMMISSIONEN
EUR 18099 EN 30 sidor
Redaktör: P. Lemaitre
Luxemburg: Kontoret för de europeiska
gemenskapernas officiella publikationer
1998 - 30 sidor - 21,0 x 29,7 cm
Fysiska vetenskaper
EN
Katalognummer: CD-NA-18099-EN-C
SAMMANFATTNING
The first issue of ENIQ recommended practice
Den första utgåvan av ENIQ-Rekommenderad
2, defining a list of recommended contents for
Praxis 2, vilken definierar en lista över
writing technical justifications, has been
rekommenderat innehåll vid sammanställning av
produced by the ENIQ Task Group 2.3 on
tekniska motiveringar, har tagits fram av ENIQ
Technical Justification and was approved by the
Task Group 2.3 avseende tekniska motiveringar
Steering Committee of ENIQ for publication on
och har godkänts av ENIQs styrkommitté för
22/7/1998.
publicering den 22 juli 1998.
It should assist those producing technical
justifications to identify the material that might be
Dokumentet är avsett att utgöra stöd vid
included. It should also assist in producing
framtagning av tekniska motiveringar, för att
technical justifications in a uniform format
identifiera material som kan ingå i en sådan
throughout Europe.
motivering. Dokumentet ska även vara till hjälp
för framtagning av tekniska motiveringar i ett
likformigt format inom Europa.

PBM2 Appendix 5 1(38)
EUROPEAN COMMISSION
DG-JRC – Institute for Advanced Materials
Joint Research Centre
ENIQ RECOMMENDED
PRACTICE 3:
STRATEGY DOCUMENT FOR
TECHNICAL JUSTIFICATION
Edition 4
ISSUE 1
July 1998 ENIQ Report nr. 5
Approved by the Steering Committee of ENIQ
Directorate-General
Joint Research Centre
Published by the
EUROPEAN COMMISSION
Directorate-General
Telecommunications, Information,
Industries and Innovation
L-2920 LUXEMBOURG
LEGAL NOTICE
/ENIQ Report nr. 5 - ENIQ RECOMMENDED
PRACTICE 3 - svensk översättning/
/omslag/
INSTITUTET FÖR AVANCERAD MATERIALTEKNIK
EUROPAKOMMISSIONEN
DG JRC - Joint Research Centre
PETTEN-ANLÄGGNINGEN - NEDERLÄNDERNA
ENIQ-REKOMMENDERAD
PRAXIS 3:
STRATEGIDOKUMENT FÖR
TEKNISK MOTIVERING
UTGÅVA 1
Juli 1998 ENIQ-rapport nr 5
EUR 18100 EN
Europeiska nätverket för kontrollkvalificering
/försättsblad/
EUROPAKOMMISSIONEN
DG JRC - Institutet för Avancerad Materialteknik
Joint Research Centre
ENIQ-REKOMMENDERAD PRAXIS 3:
STRATEGIDOKUMENT FÖR TEKNISK
MOTIVERING
UTGÅVA 1
Juli 1998
ENIQ-rapport nr 5
EUR 18100 EN
Godkänd av ENIQs styrkommitté
Directorate-General
Joint Research Centre
Utfärdat av
EUROPAKOMMISSIONEN
Generaldirektoratet för
telekommunikation, information, industri
och innovation
L-2920 LUXEMBURG
ANSVARSBEGRÄNSNING

PBM2 Appendix 5 2(38)
Neither the European Commission nor any
person acting on behalf of the Commission is
responsible for the use which might be made of
the following information.
Catalogue number: CD-NA-18100-EN-C
©ECSC-EEC-EAEC, Brussels-Luxembourg, 1998
CONTENTS
Contents
1. Introduction
Edition 4
Printed in the Netherlands
2. Role and definition of the technical
justification
2.1 Role of the technical justification in overall
qualification process
2.2 Definition of technical justification
3. Different purposes of the technical
justification
4. Recommendations for the contents of
different types of technical justification
4.1 General scheme for contents of technical
justification
4.2 Contents of the technical justification as a
function of the specific application
5. Level of the technical justification
6. Balance between technical justification and
test piece trials
7. References
Appendix: Illustrative example: the ENIQ pilot
study
1. Introduction
The European methodology document [1] is
intended to provide a general framework for
development of qualifications for the inspection
of specific components to ensure they are
developed in a coherent and consistent way
throughout Europe while still allowing
qualification to be tailored in detail to meet
different national requirements.
Varken Europakommissionen eller någon
person som verkar för denna ansvarar för
användning av följande information.
Katalognummer: CD-NA-18100-EN-C
©ECSC-EEC-EAEC, Bryssel - Luxemburg, 1998
INNEHÅLL
1. Introduktion
Tryckt i Nederländerna
2. Definition av och roll för tekniska
motiveringar
2.1 Den tekniska motiveringens roll i den
övergripande kvalificeringsprocessen
2.2 Definition av teknisk motivering
3. Olika syften med den tekniska motiveringen
4. Rekommendationer med avseende på
innehållet i olika typer av tekniska
motiveringar
4.1 Generellt schema för innehållet i en teknisk
motivering
4.2 Innehållet i den tekniska motiveringen som
funktion av den specifika tillämpningen
5. Nivån för en teknisk motivering
6. Balans mellan den tekniska motiveringen
och försök på testblock
7. Referenser
BILAGA: Illustrerande exempel: ENIQ pilotstudie
1. Introduktion
Det Europeiska Metodikdokumentet [1] är
avsett att utgöra en ram för utveckling av
kvalificeringar för kontroll av specifika
komponenter i syfte att garantera att dessa
utvecklas på ett likformigt och konsekvent sätt i
Europa, utan att hindra att kvalificeringen
anpassas på detaljnivå för att uppfylla olika
nationella krav.

PBM2 Appendix 5 3(38)
In the European methodology document one will
not find a detailed description of how the
inspection of a specific component should be
qualified. A recommended practice is a
document produced by ENIQ to support the
production of detailed qualification procedures
by individual countries. A recommended
practice is the next level of document below the
methodology. A recommended practice is
applicable in general to any qualification. This
general scope means that valuable advice can
be given by ENIQ to promote a uniform
approach to qualification throughout Europe but
the detail of how qualification is to be done is
determined at the national level in line with the
regulatory and technical requirements in that
country. Organisations will be free to make use
at national level of the existing recommended
practices, as they see fit.
This recommended practice should assist those
involved in inspection qualification how to use
the concept of technical justification (TJ). The
main objectives of this recommended practice
are:
• to explain the different purposes of technical
justifications,
• to indicate how the specific purpose or
application of the technical justification may
affect its contents,
• to give guidance on the relative weight given
to test piece trials and technical justification
taking into account a number of factors such
as level, available evidence, specific
application etc.
In this recommended practice one will not find
detailed information on the contents of a
technical justification. This information can be
found in a companion recommended practice,
containing guidelines for the contents of
technical justification [2]. This last
recommended practice allows identifying the
material, which might be included in a technical
justification.
This recommended practice is relevant to any
non-destructive testing method. Because the
area in which qualification has been applied
most frequently until now is ultrasonics, where
examples are given for purposes of clarification,
these are drawn from ultrasonic applications.
Edition 4
I det Europeiska Metodikdokumentet finns ingen
detaljerad beskrivning av hur kontrollen av en
specifik komponent bör kvalificeras. En
Rekommenderad Praxis är ett dokument
framtaget av ENIQ i syfte att stödja
framtagningen av detaljerade
kvalificeringsprocesser i enskilda länder. En
Rekommenderad Praxis är nästa dokumentnivå,
under metodiken. En Rekommenderad Praxis är
generellt tillämplig på varje kvalificering. Denna
generella omfattning innebär att ENIQ kan ge
värdefulla anvisningar för att stödja ett likformigt
angreppssätt på kvalificeringsfrågor i hela
Europa, även om detaljerna om hur
kvalificeringen ska utföras fastställs på nationell
nivå i enlighet med respektive lands föreskrifter
och tekniska krav. Organisationer är fria att
tillämpa befintlig Rekommenderad Praxis på
nationell nivå i den utsträckning de anser det
vara lämpligt.
Denna Rekommenderade Praxis ska vara till
hjälp för dem som arbetar med
kontrollkvalificering, med avseende på
användning av begreppet teknisk motivering.
Huvudsyftena med denna Rekommenderade
Praxis är:
• Att förklara de olika syftena med tekniska
motiveringar,
• Att visa hur det specifika syftet eller den
specifika tillämpningen med en teknisk
motivering kan påverka dess innehåll,
• Att ge riktlinjer om den relativa vikt som ges
praktiska demonstrationer och tekniska
motiveringar, med hänsyn tagen till ett antal
faktorer, som nivå, tillgänglig bevisning,
specifik tillämpning etc.
I denna Rekommenderade Praxis finns ingen
detaljerad information om innehållet i en teknisk
motivering. Denna information finns i en
tillhörande Rekommenderad Praxis med riktlinjer
för innehållet i en teknisk motivering [2]. Denna
sistnämnda Rekommenderade Praxis gör det
möjligt att identifiera det material som kan ingå i
en teknisk motivering.
Denna Rekommenderade Praxis är relevant för
varje oförstörande provningsmetod. Eftersom
området där kvalificering har tillämpats hittills
oftast är ultraljud, ges exempel från detta
område i förklarande syfte.

PBM2 Appendix 5 4(38)
It is emphasised that the general principles
given in this recommended practice can also be
used for qualification of manufacturing
inspections or of inspections performed in the
non-nuclear field, although it was developed
specifically for in-service inspection of nuclear
power plant components.
The first issue of ENIQ Recommended Practice
3 has been produced by the ENIQ Task Group
2.3 on Technical Justification and was approved
by the Steering Committee of ENIQ for
publication on 22/7/1998. Finally, this is a living
document and, if necessary, a second issue will
be published in the future taking into account the
experience gained from using this
recommended practice.
2. Role and definition of the technical
justification
2.1 Role of technical justification in the overall
qualification process
The second issue of the ENIQ European
Methodology Document [2] describes inspection
qualification as the sum of the following items:
a. practical assessment (blind or non-blind),
conducted on simplified or representative test
pieces resembling the component to be
inspected;
b. technical justification, which involves
assembling all evidence on the effectiveness
of the test, including previous experience of
its application, experimental studies,
mathematical modelling, physical reasoning
(qualitative assessment) and so on.
The aim is that the practical assessment and
technical justification should together provide
convincing evidence that the proposed
inspection will achieve the desired performance
targets, in terms of defect detection and sizing
capability.
Technical justification (TJ) helps to make a
convincing case by adding in evidence from
other sources. The TJ also adds value because
it includes analysis based on an understanding
of the underlying physics of the inspection, for
Edition 4
Understrykas bör att de generella principer som
ges i denna Rekommenderade Praxis också kan
tillämpas på kvalificering av
tillverkningskontroller eller kontroller som
genomförs i det icke nukleära området, även om
principerna har utvecklats specifikt för
återkommande kontroll av komponenter i
kärnkraftverk.
Denna första utgåva av ENIQs
Rekommenderade Praxis 3 har tagits fram av
ENIQ Task Group 2.3 för tekniska motiveringar
och har godkänts av ENIQs styrkommitté för
publicering den 22 juli 1998. Detta är ett levande
dokument och vid behov kommer en andra
utgåva att publiceras i framtiden, med hänsyn
tagen till den erfarenhet som vunnits från
användningen av denna Rekommenderade
Praxis.
2. Definition av och roll för tekniska
motiveringar
2.1 Den tekniska motiveringens roll i den
övergripande kvalificeringsprocessen
Den andra utgåvan av ENIQs Europeiska
Metodikdokument [2] beskriver
kontrollkvalificering som summan av följande
komponenter:
a. En praktisk bedömning (blind eller icke blind),
genomförd på förenklade eller representativa
testblocktestblock som liknar de komponenter
som ska kontrolleras.
b. Teknisk motivering, vilket innebär en
sammanställning av alla bevis med avseende
på effektiviteten hos en provning,
inkluderande tidigare erfarenhet av dess
tillämpning, experimentella studier,
matematisk modellering, kvalitativ bedömning
och så vidare.
Syftet är att den praktiska bedömningen och den
tekniska motiveringen tillsammans ska ge
övertygande bevis om att en föreslagen
provning kommer att uppnå önskade
prestandamål sett till detektering och och
storleksbestämning av defekter.
Den tekniska motiveringen bidrar till att göra ett
påstående övertygande genom att ta in
bevisning från andra källor. Den tekniska
motiveringen ger dessutom mervärde därför att
den inkluderar en analys baserad på förståelse

PBM2 Appendix 5 5(38)
example through physical reasoning (qualitative
assessment), mathematical modelling or
experimental parametric studies. The TJ can
also provide valuable data which can be used to
ensure that any test pieces to be used in trials
are well-designed, focusing on those defects or
configurations which present the greatest
inspection challenges, taking into account the
identified essential parameters related to the
input information.
TJ forms a key part of the ENIQ approach to
qualification. This is because ENIQ argues that
it is normally not possible or practicable to
construct a convincing argument for inspection
capability using results from test piece trials
alone. For example, if 95% probability of
detection of a particular defect type were
required, with 95% confidence, this would
require the manufacture of test specimens
containing 59 examples of this defect type, and
the detection of all 59 in the test piece trial. This
process would have to be repeated for each
defect type of concern. The combined use of
technical justification and test piece trials, which
are complementary, allows a convincing case for
inspection qualification to be presented.
In Figure 1 a general scheme is shown of how
the technical justification could be used in the
whole of the qualification process. Furthermore,
the responsibilities of the different parties,
involved in inspection qualification, are given in
agreement with the second issue of the
European methodology.
2.2 Definition of technical justification
A useful definition of a Technical Justification is
given in the second issue of the ENIQ European
methodology document [1], including a summary
of the purpose of the TJ. This definition is
reproduced below, in italics, with some
explanatory text added.
A collection of all the information that provides
evidence about the reliability of an NDT
technique as applied to a specific component.
Edition 4
för den underliggande fysiken i
provningsmetoden, exempelvis genom kvalitativ
bedömning, matematisk modellering eller
experimentella parameterstudier. Den tekniska
motiveringen kan också ge värdefulla data som
kan användas för att garantera att de
testblocktestblock som används vid försöken är
väl konstruerade och fokuserade på de defekter
eller konfigurationer som utgör den största
svårigheten för den aktuella provningen, med
hänsyn tagen till de identifierade viktiga
parametrar som är relaterade till ingångsdata.
Den tekniska motiveringen utgör en nyckeldel i
ENIQs arbetssätt med avseende på
kvalificering. Det är därför som ENIQ
argumenterar att det normalt inte är möjligt eller
genomförbart att ta fram ett övertygande
argument för provningsförmåga endast
utgående från försök på testblock. Om vi tar som
exempel att en detekteringssannolikhet på 95 %
skulle erfordras för en viss feltyp skulle detta
värde på 95 % konfidens kräva tillverkning av
testblock innehållande 59 exempel på denna typ
av defekt samt detektering av samtliga 59
defekter i försök på testblocken. Denna process
skulle behöva upprepas för varje aktuell
defekttyp. Kombinerad användning av teknisk
motivering och försök på testblock, vilket är en
kompletterande verksamhet, gör det möjligt att
få en övertygande bevisning för
kontrollkvalificeringen.
Figur 1a är ett generellt schema som visar hur
den tekniska motiveringen skulle kunna
användas inom ramen för
kvalificeringsprocessen. Dessutom definieras
ansvaret för de olika parterna som är
engagerade i kontrollkvalificeringen, i enlighet
med den andra utgåvan av den Europeiska
Metodiken.
2.2 Definition av teknisk motivering
I den andra utgåvan av ENIQs Europeiska
Metodikdokument [1] ges en användbar
definition av begreppet teknisk motivering,
innefattande en sammanfattning av syftet med
tekniska motiveringar. Definitionen återges
nedan, kursivt, med en del förklarande text
tillagd.
En sammanställning av all nödvändig
information som ger bevis för tillförlitligheten hos
en OFP-teknik, tillämpad på en specifik

PBM2 Appendix 5 6(38)
The purpose of the technical justification is:
The first phrase of this definition will be replaced
by the following in order to make it clearer:
"A collection of all the necessary information
which provides evidence that the NDT system
can meet its stated objectives."
(1) to overcome the limitations of the limited
number of test pieces that can be used by
citing all the evidence which supports an
assessment of the capability of the NDT
system to perform to the required level and
hence provide a better defined confidence
in the inspection.
By "NDT system" here is meant all those
elements (procedure, equipment, software
and personnel) which can influence the
outcome and quality of the inspection.
(2) to complement and to generalise any
practical trials results by demonstrating that
the results obtained on the specific defects
in the test pieces would equally well have
been obtained for any other of the possible
defects.
A TJ performs an important role in
interpolating between the limited data,
which can be generated by open or blind
trials alone, because of the limited number
of defects, which can practicably be
included in test specimens. It was agreed
to generalise this second purpose of the TJ
by changing it as follows:
To complement and generalise any practical
trials results by demonstrating that, if the
practical trial results to be obtained for the
specific configuration of the test pieces
(specific defects, specific geometry, etc.)
meet the specified requirements, this
implies that they could equally have been
obtained for any other of the possible
configurations.
(3) to provide a technical basis for designing
efficient test piece trials.
Since test piece trials are inevitably
performed on only a limited number of
defects, it is important that these defects are
Edition 4
komponent. Syftet med en teknisk motivering är:
Den första frasen i denna definition kommer att
ersättas med följande, i syfte att göra det hela
tydligare: ”En samling av all nödvändig
information som ger bevis för att OFP-systemet
uppfyller uppsatta mål.”
(1) Att övervinna de begränsningar som utgörs
av ett begränsat antal testblock genom att
citera alla bevis som stöder bedömningen
av OFP-systemets förmåga att ge
erforderlig prestanda och därmed öka
förtroendet för provningen.
Med ”OFP-system” avses här alla de
element (process, utrustning, programvara
och personal) som påverkar kontrollens
resultat och kvalitet.
(2) Att komplettera och generalisera alla
praktiska provningsresultat genom att visa
att om de praktiska provningsresultat som
uppnåtts med avseende på specifika
defekter ipå aktuella testblock likaväl skulle
ha uppnåtts på samma sätt för varje annan
av de möjliga defekterna.
En teknisk motivering spelar en viktig roll för
interpolering inom den begränsade
datamängd, som kan genereras med
enbart öppna eller blinda testblock, på
grund av det begränsade antalet defekter
som i praktiken kan läggas in i dessa.En
överenskommelse har nåtts om att
generalisera detta andra syfte med den
tekniska motiveringen, genom att ändra den
på följande sätt:
Att komplettera och generalisera alla
praktiska provningsresultat genom att visa
att, om de praktiska provningsresultat som
ska uppnås på aktuella testblock (specifika
defekter, specifik geometri etc.) uppfyller
specificerade kraven, innebär detta att
motsvarande resultat kan uppnås vid alla
andra förhållanden som ingår i
kvalificeringen.
(3) att lägga en teknisk grund för konstruktion
av effektiva praktiska demonstrationer på
testblock.
Eftersom praktiska demonstrationer av
naturliga skäl endast kan genomföras på ett
begränsat antal defekter är det viktigt att

PBM2 Appendix 5 7(38)
selected so that the test piece trials provide
the greatest possible added value to the
qualification. The TJ can provide evidence
which helps the Qualification Body/Utility to
design the test pieces, for example by
identifying those “worst case” situations
(defects, component geometry, etc.) which
are likely to present the greatest challenges
for detection and/or accurate sizing. The
“worst case” used in this document relates
to the specific situation considered and
inspection procedure used.
If the concept of limit/worst cases is used
then the choice of the exact cases selected
should be justified. It is emphasised that for
practical or other reasons the decision may
be taken to consider other than worst case
situations for the design of the test pieces.
(4) to provide a technical basis for the selection
of the essential parameters of the NDT
system and their valid range.
There are many parameters, which can
influence the outcome of an inspection.
Some relate to the input information
(component, defects to be detected, etc),
some to the inspection procedure (probe
frequency, recording level, etc) and some to
the equipment (digitisation rate, horizontal
linearity, etc). All influential parameters of
these 3 groups, which do influence the
outcome of the inspection, will be
considered as essential parameters. The
influential parameters, which do not affect
the inspection, are non-essential
parameters and are not to be considered.
Note that most of the influential parameters
will be non-essential. The essential
parameters will be further subdivided into 2
groups, depending upon the way they will
be treated during qualification.
Many of the identified essential parameters
can sometimes vary within a tolerance
without affecting the outcome of the
inspection. However, if they vary beyond
that tolerance they will influence the
outcome of the inspection. The choice of
the settings of these parameters and, if
applicable, the appropriate tolerance will
Edition 4
dessa defekter väljs så att de praktiska
demonstrationerna ger största möjliga
mervärde åt kvalificeringen. Den tekniska
motiveringen kan erbjuda bevis som hjälper
kvalificeringsorganet/kraftbolaget att
konstruera testblocken, exempelvis genom
att identifiera de ”värsta fallet”-situationer
(sett till defekter, komponentgeometri etc.)
som sannolikt kommer att innebära de
största svårigheterna vid detektering
och/eller storleksbestämning. Begreppet
”värsta fallet” som används i detta dokument
relaterar till den specifika situation som
avses och den provningsmetod som
används.
Om konceptet gränsfall/värsta fallet
används ska valet av exakta fall motiveras.
Understrykas bör att av praktiska skäl eller
andra skäl kan beslutet fattas att beakta
andra situationer än värsta fallet vid
konstruktionen av testblocken.
(4) att lägga en teknisk grund för val av viktiga
variabler för OFP-systemet och giltigt
värdeområde.
Det finns många parametrar som kan
påverka resultatet av en kontroll. Några av
dessa relaterar till indata (komponent,
defekter som ska detekteras etc.), några
relaterar till kontrollprocessen
(sökarfrekvens, registreringsnivå etc.) och
några till utrustning (digitaliseringshastighet,
horisontell linjäritet etc.). Alla inverkande
variabler i dessa tre grupper, vilka påverkar
resultatet av kontrollen, betraktas som
viktiga variabler. De inverkande variabler
som inte påverkar kontrollen betraktas som
icke viktiga variabler och beaktas inte.
Observera att de flesta inverkande variabler
är att betrakta som icke viktiga. De viktiga
variablerna indelas i sin tur i två grupper,
beroende på det sätt på vilket de hanteras i
samband med kvalificeringen.
Många av de identifierade viktiga
variablerna kan ibland variera inom ett visst
toleransområde utan att detta påverkar
resultatet av kontrollen. Emellertid, om de
varierar utöver det givna toleransområdet
kommer de att påverka resultatet av
kontrollen. Valet av värde för dessa
variabler och, i tillämpliga fall, tillämpliga

PBM2 Appendix 5 8(38)
have to be fixed in the inspection procedure
and/or technical justification. This first
category of essential parameters is called
the “essential parameters to be considered
within a tolerance”.
The second category of essential
parameters are those which really do
influence the performance of the inspection
as they vary within a certain range. It
should be demonstrated that the inspection
will have adequate capability for the full
ranges of values over which this second
category of essential parameters can vary.
The number of essential parameters
belonging to this second category will in
general be small.
The definition of technical justification concludes
by saying that “It might include physical
reasoning, mathematical modelling, results from
RRTs [Round Robin Trials], field NDT results or
laboratory studies as appropriate.”
It was agreed to use “experimental studies”
instead of “laboratory studies”.
Edition 4
toleranser måste fixeras inom
provningsproceduren och/eller den tekniska
motiveringen. Denna första kategori av
viktiga variabler kallas ”viktiga variabler att
beaktas inom ett toleransområde”.
Den andra kategorin viktiga variabler är de
som faktiskt påverkar provningens
prestanda när de varierar inom ett givet
område. Här ska påvisas att provningen har
adekvat kapacitet för hela värdeområdet
inom vilket denna andra kategori av viktiga
variabler kan variera. Antalet viktiga
variabler som hör till denna andra kategori
är vanligen litet.
Definitionen av den tekniska motiveringen
avslutas med följande uttalande: ”Den kan
innefatta kvalitativ bedömning, matematisk
modellering, resultat från RRT [Round
Robin Trials], fältresultat från OFP eller
laboratoriestudier i tillämpliga fall.”
Överenskommelse har nåtts om att tillämpa
begreppet ”experimentella studier” i stället för
”laboratoriestudier”.

PBM2 Appendix 5 9(38)
Legend :
Part of the Technical J u s tific a tio n
responsibilities
U tility*: can be contracted out to
e.g. vendor
fdjfkldsjflkdsfdsfdfjdsf
Figure 1: General concept of technical justification in the framework of the whole qualification
approach, including all the elements of the European methodology (detail of implementation
will vary from country to country)
Figur 1: Generellt koncept för teknisk motivering inom ramen för hela kvalificeringsarbetet,
inkluderande alla de delar som ingår i den Europeiska Metodiken (detaljer om
implementeringen varierar från land till land).
Edition 4
U tility provides
Q ualification objectives + ISI objectives
+ input info (components and defects)
W hat is assessed by what part of the TJ?
and how and how is the TJ assessed?
Q ualification Body perform s
A ssessm ent of NDT procedure
U tility*/vendor perform s
Review of influential/essential
param eters and personnel requirem ents
Physical reasoning
U tility*/vendor provides
supporting evidence
Q ualification Body perform s
A ssessm ent of prelim inaryTJ
NO
U tility*/vendor produces
Final TJ dossier
Q ualification Body perform s
Final assessm ent of TJ
NO
U tility defines
Q u a lific atio n le ve l
Q ualification Body produces
Qualification Procedure
Recommendation
Requirem ent for
generalisation
Is the sum of T J + P T sufficient to fulfil
the req uirem ents of the q ualificatio n
YES
Feed-back
Feed-back
Overall evaluation : Is there enough evidence
that the NDT system can m eet its stated
objectives
YES
Q ualification Body perform s
A ssem bling of qualification dossier
U tility*/vendor perform s
In-service inspection
U tility*/vendor develops and provides
NDT system (procedure + equipment + personnel)
+ Existing works and documents for TJ
What is assessed by what practical
tria l (P T ), and how ?
Q ualification Body/U tility produces
D efinitio n of practica l tria ls (m od a lities, test
blocks, acceptance criteria ,… )
Q ualification Body perform s
Evaluation of expected conclusions of
PT, in term s of giving evidence on “NDT
re liab ility”
Q ualification Body/U tility organises
Vendor performs
P ractica l tria ls
Q ualification Body organises
Vendor performs
Personnel qualification (if needed)
Feed-back

PBM2 Appendix 5 10(38)
Edition 4
1
Kraftbolaget tillhandahåller
Kvalificeringssyften + strategi för återkommande
kontroll + indata (komponenter och defekter)
2
Återkoppling
3
Kraftbolag*/provningsföretag utvecklar och
tillhandahåller
OFP-system (procedur + utrustning + personal) +
befintliga arbeten och dokument för teknisk
motivering
4
Kraftbolaget definierar
Kvalificeringsnivå
5
Kvalificeringsorganet tar fram
kvalificeringsprocedur
6
Vad utvärderas av vilken del av den tekniska
motiveringen och hur värderas den tekniska
motiveringen?
7
Vad utvärderas av vilken praktisk demonstration
(PD), och hur?
8
Kvalificeringsorganet genomför
Bedömning av OFP-proceduren
9
Återkoppling
10
Kraftbolaget*/provningsföretagetprovningsföretaget
genomför
Granskning av inverkande/viktiga variabler och
personalkrav
kvalitativ bedömning
11
Rekommendation
12
Kvalificeringsorganet/Kraftbolaget tar farm
Definition av praktiska demonstrationer (metoder,
testblock, acceptanskriterier)
13
Kraftbolaget*/provningsföretagetprovningsföretaget
tillhandahåller
Stödjande bevisning
14
Krav för generalisering
15
Kvalificeringsorganet genomför
Utvärdering av förväntade slutsatser från PD, med
avseende på bevis avseende ”OFP-tillförlitlighet”
16
Kvalificeringsorganet genomför

PBM2 Appendix 5 11(38)
Edition 4
Utvärdering av preliminär teknisk motivering
17
Är summan av teknisk motivering och PD tillräcklig
för att uppfylla kraven på kvalificering?
18
NEJ
19
JA
20
Kraftbolaget*/provningsföretagetprovningsföretaget
tar fram
Slutlig akt med teknisk motivering
21
Kvalificeringsorganet/Kraftbolaget
organiserarprovningsföretagetprovningsföretaget
genomför
Praktiska demonstrationer
22
Kvalificeringsorganet genomför
Slutlig utvärdering av teknisk motivering
23
NEJ
24
Övergripande utvärdering: Finns det tillräckligt
bevisning för att OFP-systemet uppfyller angivna
syften
25
JA
26
Kvalificeringsorganet organiserar,
provningsföretagetprovningsföretaget genomför
Personalkvalificering (vid behov)
27
Teckenförklaring:
Del av den tekniska motiveringen
ansvar
Kraftbolaget*: kan kontrakteras till exempelvis
provningsföretag
28
Kvalificeringsorganet genomför
Sammanställning av kvalificeringsakten
29
Kraftbolaget*/provningsföretagetprovningsföretaget
genomför
Återkommande kontroll i anläggningen
30
Återkoppling
Figur 1: Generellt koncept för teknisk motivering inom
ramen för hela kvalificeringsarbetet, inkluderande alla
de delar som ingår i den Europeiska Metodiken
(detaljer om implementeringen varierar från land till
land).

PBM2 Appendix 5 12(38)
3. Different purposes of the technical
justification
Technical justifications (TJs) have many
applications in providing evidence and
demonstrating through logical argument that an
inspection will achieve the required performance
criteria. Each different category of application
will require a TJ of a different type or style,
containing different sorts of evidence. The aim
of this section of the strategy document is to
provide examples of these different types of TJ,
according to their intended application. Advice
on the types of evidence most relevant to each
type of TJ is given in the next section.
Three of the most common applications of TJs
are as follows:
1. To justify the use of inspection procedures
This is the most common type of TJ, and
typically presents evidence from physical
reasoning (qualitative assessment), computer
modelling, experimental studies and other
sources to support the procedure’s ability to fulfil
the objectives of the inspection.
2. To justify the use of test pieces and defect
populations
This type of TJ aims to demonstrate that the test
pieces intended to be used in the qualification
process by the qualification body, and the types
of defects they contain, are realistic simulations
of the actual plant that is to be inspected. This
type of TJ will be used when an agreement is
reached between utility/vendor and qualification
body early in the qualification process to rely
mainly on open and blind trials to qualify the
inspection. For reasons of cost or ease of
manufacture, the qualification body may propose
to use test pieces of simplified geometry or to
use simplified defect implantation techniques.
The TJ’s main purpose then lies in justifying the
extrapolation of the results obtained on these
test pieces to the actual geometries and defect
types of the plant to be inspected thereby relying
on the essential parameters identified for the
inspection areas and defects to be detected and
sized. Another possibility is that the qualification
body may propose for example for a particular
application and inspection system to concentrate
on “worst case” situations for the design of the
Edition 4
3. Olika syften med den tekniska
motiveringen
Tekniska motiveringar har många tillämpningar i
att tillhandahålla bevis och att, genom logisk
argumentering, visa att en kontroll uppnår
erforderliga funktionskriterier. Varje specifik
tillämpningskategori kräver en teknisk motivering
av en specifik typ eller stil, innehållandeolika
typer av bevis. Syftet med detta kapitelkapitel i
strategidokumentet är att ge exempel på dessa
olika typer av tekniska motiveringar, i enlighet
med åsyftad tillämpning. Anvisningar om typen
av bevis som är mest relevant för varje typ av
teknisk motivering framgår av nästa kapitel.
Tre av de vanligaste tillämpningarna av tekniska
motiveringar är följande:
1. Motivera användning av provningsprocedurer
Detta är den vanligaste typen av teknisk
motivering och presenterar typiskt bevis från
kvalitativ bedömning, datormodellering,
experimentella studier och andra källor som har
till syfte att stödja procedurens förmåga att
uppfylla provningssyftena.
2. Att motivera användning av testblock och
defektpopulationer
Denna typ av teknisk motivering syftar till att visa
att de testblock som är avsedda att användas i
kvalificeringsprocessen av kvalificeringsorganet
och de typer av defekter de innehåller utgör
realistiska simuleringar av den faktiska
anläggning som ska kontrolleras. Denna typ av
teknisk motivering ska användas när
överenskommelse har nåtts mellan
kraftbolaget/provningsföretaget och
kvalificeringsorganet på ett tidigt stadium i
kvalificeringsprocessen om att i huvudsak förlita
sig på öppna och blinda praktiska
demonstrationer för att kvalificera provningen.
Av kostnadsskäl eller tillverkningsmässiga skäl
kan kvalificeringsorganet föreslå användning av
testblock med förenklad geometri eller
förenklade metoder för införande av defekter.
Den tekniska motiveringens huvudsyfte ligger då
i att motivera den extrapolering av resultat från
dessa testblock med avseende på de faktiska
geometrierna och defekttyperna i den
anläggning som ska kontrolleras, genom att
förlita sig på de viktiga variabler som identifierats

PBM2 Appendix 5 13(38)
test pieces. For example, the worst case
defects are those defects (from those specified
in the input information) which present the
greatest challenge for detection and/or sizing. In
this case, the TJ would concentrate on
demonstrating that the intended “worst case”
defects to be introduced into the test pieces
really are “worst case” defects. As already
mentioned before, the decision may be taken to
consider other than worst case situations for the
design of the test pieces because of practical or
other reasons.
3. To justify the use of inspection equipment
This type of TJ presents evidence from design
processes, functional testing and commissioning
trials in order to demonstrate that the inspection
equipment, including manipulators, data
acquisition systems and data processing
systems (including software), is capable of
fulfilling the requirements specified in the
inspection procedure.
Additional types of TJ arise in cases where it is
desired to extend an existing qualification to a
new situation. If the new situation is not too
different from the old, it will usually be possible
to carry out this extension through TJ alone, or
with only minimal new test piece trials.
Examples include TJs for the following
applications:
To extend qualification from one component
geometry to another
An inspection system may have previously been
qualified on a particular component geometry,
perhaps including open and/or blind trials. It may
now be desired to extend the qualification of the
inspection system to another similar component
geometry.
To extend qualification to a new material
structure
In a similar way, an inspection system may
previously have been qualified for a particular
Edition 4
för provningsområdena och de defekter som ska
konstateras och kvantifieras. En annan möjlighet
är att kvalificeringsorganet exempelvis kan
föreslå, för t ex en given tillämpning och ett givet
provningssystem, en koncentration på ”värsta
fallet”-situationer för konstruktion av testblocken.
Till exempel, värsta fallet-defekter är de defekter
(bland dem som specificerats i indata) som
innebär de största svårigheterna för detektering
och/eller storleksbestämning. I detta fall skulle
den tekniska motiveringen koncentrera sig på att
demonstrera att avsedd ”värsta fallet”-defekt
som ska införas i testblocket faktiskt utgör
”värsta fallet”-defekter. Som tidigare nämnts kan
beslut fattas om att beakta andra situationer än
värsta fallet vid konstruktion av testblocken, av
praktiska skäl eller andra skäl.
3. Motivera användning av provningsutrustning
Denna typ av teknisk motivering framlägger
bevis från konstruktionsprocesser,
funktionsprovning och driftsättningsförsök, i syfte
att demonstrerar att provningsutrustningen,
inkluderande manipulatorer,
datainsamlingssystem och
databehandlingssystem (inklusive programvara)
har förmågan att uppfylla de krav som
specificeras i provningsproceduren.
Ytterligare typer av tekniska motiveringar blir
aktuella i fall där det är önskvärt att utvidga en
existerande kvalificering till en ny situation. Om
den nya situationen inte skiljer sig alltför mycket
från den gamla är det vanligen möjligt att
genomföra denna utvidgning enbart med hjälp
av en teknisk motivering, eller med ett minimalt
behov av nya försök på testblock. Som exempel
kan nämnas tekniska motiveringar för följande
tillämpningar:
För att utvidga kvalificeringen från en
komponentgeometri till en annan
Ett provningssystem kan ha kvalificerats tidigare
med avseende på en viss komponentgeometri,
kanske inkluderande öppna och/eller blinda
praktiska demonstrationer. Det kan nu vara
önskvärt att utvidga denna kvalificering av
provningssystemet till en annan liknande
komponent geometri.
För att utvidga kvalificeringen till en ny
materialstruktur
På samma sätt gäller att ett provningssystem
tidigare kan ha kvalificerats för en viss

PBM2 Appendix 5 14(38)
material structure, and it may be desired to
extend it to a component of identical geometry
but where the material structure will be different,
for example if welding is carried out in a different
position. This will apply particularly to the
ultrasonic inspection of austenitic welds or
cladding.
To cover upgrades in equipment or software
without the need to repeat practical trials
This is likely to be a situation that arises
frequently in practice, as equipment becomes
obsolete or software is upgraded to a new
version.
To cover upgrades or changes to inspection
procedures
Inspection procedures may be upgraded or
changed, for example if ultrasonic probes are
replaced by probes of a different type.
To cope with changes in defect description
For example a new defect type may have
occurred for which a previously qualified
inspection may not be qualified.
It is worth noting that TJs may sometimes be
written from the outset to cover a group of
components, for example components of similar
geometry and dimensions. Such a TJ may
enable a single set of test pieces to be used to
qualify a range of component geometries. This
is a similar situation to the first in the list above,
the difference being that here it is decided from
the outset to group the different component
geometries requiring qualification in order to
reduce the number of test piece trials and
Technical Justifications required.
Many technical justifications will combine
elements of several of the types discussed
above.
Edition 4
materialstruktur och det kan vara önskvärt att
utvidga den till en komponent med identisk
geometri men med en annan materialstruktur,
exempelvis på grund av att svetsningen utförts i
ett annat läge. Detta gäller framför allt vid
ultraljudskontroll av austenitiska svetsar eller
påsvetsgods.
För att täcka uppgraderingar av utrustning eller
programvara utan behov av att upprepa
praktiska demonstrationer
Detta är en situation som sannolikt ofta uppstår i
praktiken, efterhand som utrustning föråldras
eller programvara uppgraderas till nya versioner.
För att täcka uppgraderingar eller förändringar i
provningsprocedurer
Provningsprocedurer kan uppgraderas eller
förändras, exempelvis om ultraljudsökare ersätts
med sökare av en annan typ.
För att hantera förändringar i
defektbeskrivningen
Exempelvis kan en ny typ av defekt ha blivit
aktuell, för vilken en tidigare kvalificerad kontroll
inte är kvalificerad.
Det är värt att notera att tekniska motiveringar
ibland redan från början skrivs för att täcka en
grupp komponenter, exempelvis komponenter
med liknande geometri och dimensioner.
Sådana tekniska motiveringar kan tillåta att en
enda uppsättning testblock används för att
kvalificera en serie komponentgeometrier. Detta
är en situation som liknar den första i listan
ovan, med den skillnaden att man här har
beslutat redan från början att gruppera de olika
komponentgeometrierna som kräver
kvalificering, i syfte att minska antalet
erforderliga praktiska demonstrationer på
testblock och antalet erforderliga tekniska
motiveringar.
Många tekniska motiveringar utgör
kombinationer av element från de olika typer
som diskuteras ovan.

PBM2 Appendix 5 15(38)
4. Recommendations for the contents of
different types of technical justification
4.1 General scheme for contents of technical
justification
In the companion document on the
recommended contents of a technical
justification [2] a general description is given of
the different sections the technical justification
may contain and this independent of any specific
application. In Figure 2 the general scheme,
taken from the contents recommended practice,
is represented.
The precise content of the technical justification
must be determined on a case by case basis
depending on the particular application of the
technical justification and the component and
inspection involved together with the level of
detail required. In general not all sections
mentioned in Figure 2 will be present in the
technical justification.
The technical justification can be composed of
the following sections (see also Figure 2):
a. Information required to be available prior to
start writing the technical justification:
- all necessary input information concerning
component to be inspected, defects to be
detected, the inspection method that will be
used and the inspection objectives to be met
(section 2 of the TJ)
- inspection system comprising inspection
procedure and inspection equipment that will
be used (section 3 of the TJ, see figure 1)
b. Analysis of the influential parameters and
review of personnel requirements (section 4
of the TJ)
c. Physical reasoning (section 5 of the TJ)
d. Supporting evidence:
- prediction of theoretical modelling (section 6
Edition 4
4. Rekommendationer med avseende på
innehållet i olika typer av tekniska
motiveringar
4.1 Generellt schema för innehållet i en teknisk
motivering
I det tillhörande dokumentet om rekommenderat
innehåll i en teknisk motivering [2] ges en
generell beskrivning av de olika kapitelerna som
den tekniska motiveringen kan innehålla,
oberoende av specifika tillämpningar. I figur 2
visas detta generella schema, vilket har hämtats
från Rekommenderad Praxis för innehållet i
tekniska motiveringar [2].
Det exakta innehållet i den tekniska
motiveringen måste beslutas från fall till fall
beroende på den specifika tillämpningen av den
tekniska motiveringen och de ingående
komponenterna och kontrollerna, tillsammans
med den erforderliga detaljeringsgraden.
Generellt gäller att inte alla de kapiteler som
nämns i figur 2 kommer att ingå i den tekniska
motiveringen.
Den tekniska motiveringen kan bestå av följande
kapiteler (se även figur 2):
a. Information som måste finnas tillgänglig före
inledningen av arbetet med den tekniska
motiveringen:
- all nödvändig information med avseende på
den komponent som ska kontrolleras, de
defekter som ska detekteras, den
kontrollmetod som ska användas och de
provningskrav som ska uppfyllas (kapitel 2 i
den tekniska motiveringen).
- provningssystemet, inkluderande
provningsproceduren och den
provningsutrustning som ska användas
(kapitel 3 i den tekniska motiveringen, se figur
1)
b. Analys av de inverkande parametrarna och
granskning av personalkraven (kapitel 4 i den
tekniska motiveringen)
c. Kvalitativ bedömning (kapitel 5 i den tekniska
motiveringen)
d. Stödjande bevis:
- Förutsägelse av teoretisk modellering (kapitel

PBM2 Appendix 5 16(38)
of the TJ)
evidence including results from experimental
studies on full-scale or simplified test
specimens, results from previous
qualifications, results from round-robin trials,
and field experience (section 7 of the TJ)
- Parametric studies (section 8 of the TJ)
- equipment and data analysis considerations
(section 9 of the TJ)
e. Review of all presented evidence in view of
the ISI objectives to be met (section 10 of
the TJ)
f. Input on test pieces for practical trials (see
section 11 of the TJ).
The evidence cited in the TJ may be either preexisting
evidence or new evidence. Pre-existing
evidence comes from the published literature,
internal reports of earlier studies or other similar
sources. New evidence is generated specifically
for the case being considered, by carrying out
new experimental studies, runs of theoretical
modelling codes, etc. New evidence is usually
needed when the pre-existing evidence is
inadequate or not sufficiently relevant.
Fuller information on the various sections of a
TJ, and the material they contain, are given in
the companion TJ contents recommended
practice [2].
4.2 Contents of the technical justification as a
function of the specific application
The purpose of this section is to discuss the
contents depending upon the use to which the
technical justification is put, as was discussed in
section 3.
It is assumed that all TJs are likely to contain the
following sections:
Overview of the required input information:
For any specific application it is very important
that all input information concerning the
Edition 4
6 i den tekniska motiveringen).
- Bevis, inkluderande resultat från
experimentella studier på fullskaliga eller
förenklade testblock, resultat från tidigare
kvalificeringar, resultat från ”round robin”försök
samt fälterfarenhet (kapitel 7 i den
tekniska motiveringen).
- Parameterstudier (kapitel 8 i den tekniska
motiveringen).
- Resonemang kring utrustning och dataanalys
(kapitel 9 i den tekniska motiveringen).
e. Granskning av all presenterad bevisning mot
bakgrund av de kontroll-syften som ska
uppfyllas (kapitel 10 i den tekniska
motiveringen)
f. Indata om testblock för praktiska
demonstrationer (se kapitel 11 i den tekniska
motiveringen).
De bevis som citeras i den tekniska
motiveringen kan antingen utgöras av tidigare
befintliga bevis eller nya bevis. Tidigare
befintliga bevis kommer från publicerad litteratur,
interna rapporter från tidigare studier eller andra
liknande källor. Nya bevis genereras specifikt för
det aktuella fallet, genom att genomföra nya
experimentella studier, teoretiska
modelleringsprogram etc. Ny bevisning är
vanligen nödvändig när tidigare befintliga bevis
är inadekvata eller inte tillräckligt relevanta.
Mer detaljerad information om de olika
kapitelerna i en teknisk motivering och det
material de innehåller ges i tillhörande
Rekommenderade Praxis för innehållet i
tekniska motiveringar [2].
4.2 Innehållet i den tekniska motiveringen som
funktion av den specifika tillämpningen
Syftet med denna kapitel är att diskutera
innehållet beroende på den användning som
den tekniska motiveringen är avsedd för, så som
diskuterats i kapitel 3.
Härvid antas att alla tekniska motiveringar torde
komma att innehålla följande kapiteler:
Översikt över erforderliga indata:
För varje specifik tillämpning är det mycket
viktigt att alla indata med avseende på den

PBM2 Appendix 5 17(38)
component(s) to be inspected, the defects to be
detected and the inspection system that will be
used, is made available prior to start writing the
technical justification. If not all required
information is available and there the need to
progress with the technical justification then
assumptions need to be made, which will have
to be verified later.
Overview of the inspection system to be used.
Analysis of the influential parameters (see also
reference [4])
The analysis of the influential parameters in
order to identify the essential parameters is a
very useful exercise in order to ensure that all
important parameters have been considered.
The essential parameters should be analysed
further by considering 2 categories, those to be
fixed within a tolerance and those to be
considered within a range.
Physical reasoning (qualitative assessment)
The chapter on physical reasoning is also an
important section. It contains a qualitative
assessment and justification of the main
inspection parameters selected.
What is included in the Physical Reasoning
Section will depend on the particular inspection
and the information available but the intent
should be to explain the inspection approach as
comprehensively as possible in terms of the
component and defect details and the required
performance.
The information in the Physical Reasoning
section of the Technical Justification is often
sufficient to begin the process of designing and
procuring test specimens for open and blind
trials. Since this is often a time-consuming
process, it is acceptable to submit the Physical
Reasoning part of the Technical Justification to
the Qualification Body early, before the whole
Technical Justification has been completed.
Review of all presented evidence in view of the
ISI objectives to be met
The section should contain a summary of all
presented evidence in view of the ISI objectives
Edition 4
komponent eller de komponenter som ska
kontrolleras, de defekter som ska konstateras
och det provningssystem som ska användas,
finns tillgängliga innan arbetet med att skriva
den tekniska motiveringen inleds. Om inte all
erforderlig information finns tillgänglig och det
blir nödvändigt att göra antaganden för att kunna
fortsätta med den tekniska motiveringen, måste
dessa antaganden verifieras på ett senare
stadium.
Översikt över det provningssystem som ska
användas
Analys av inverkande parametrar (se även
referens [4])
Analysen av de inverkande parametrarna i syfte
att identifiera viktiga variabler är en mycket
användbar metod för att garantera att alla viktiga
parametrar har beaktats. De viktiga variablerna
ska analyseras ytterligare genom att man
beaktar två kategorier, de som fixeras inom ett
toleransområde och de som måste beaktas
inom hela toleransområdet.
Kvalitativ bedömning
Kapitlet om kvalitativ bedömning är också
mycket viktigt. Här finns en bedömning och en
motivering för de huvudsakliga
kontrollparametrar som valts. Vad som ingår i
kapitelen om kvalitativ bedömning beror på den
specifika provningen och den information som
finns tillgänglig, men syftet ska vara att förklara
arbetssättet på ett så fullständigt sätt som
möjligt sett till information om komponenter och
defekter, liksom erforderlig prestanda.
Informationen i kapitelen kvalitativ bedömning i
den tekniska motiveringen är ofta tillräcklig för
att kunna inleda arbetet med att konstruera och
anskaffa testblock för öppna och blinda
praktiska demonstrationer. Eftersom detta ofta
är en tidsödande process är det acceptabelt att
överlämna kapitelkapitlet kvalitativ bedömning i
den tekniska motiveringen till
kvalificeringsorganet på ett tidigt stadium, innan
hela den tekniska motiveringen är färdig.
Granskning av alla presenterade bevis mot
bakgrund av de mål som ska uppfyllas
I kapiteldetta kapitel ska finnas en
sammanfattning av alla presenterade bevis mot

PBM2 Appendix 5 18(38)
to be met. It is an important section, which
should be present in all technical justifications.
If this evidence shows that it is not possible to
meet all the ISI objectives then this should be
mentioned clearly in this section. Possible
consequences in terms of additional work
required or review of the ISI objectives should
also be discussed.
Input on test piece trials, if they are required
In the case where test piece trials are required it
is self-evident that this chapter is extremely
important in order to guarantee that the test
piece trials are complementary to the technical
justification and vice-versa. The need for blind
trials for personnel qualification is an issue,
which in many practical cases will be a result of
an agreement between the utility and the
regulatory body. If this is the case then this
should be taken into account when writing the
technical justification.
In Section 3, the different types of TJ were
outlined: e.g. to justify a procedure, to justify
equipment, to extend an existing qualification to
new component geometries, etc. In Section 4.1
the four different types of evidence (other than
physical reasoning) which might be included in a
TJ were briefly described: experimental
evidence, theoretical modelling, parametric
studies and equipment/data analysis
considerations. It is therefore natural to ask:
what types of evidence are likely to be needed in
each of the different types of TJ?
In Table 1, we give guidance on this issue. It is
emphasised that the table is for guidance only,
and inevitably involves considerable
simplification. Each specific case will be
different and the precise content of the TJ still
needs to be decided on a case-by-case basis,
depending on such factors as the extent of
available evidence and the desired level of the
TJ (see also sections 5 and 6).
Some examples of important issues on which
evidence may be provided are given below:
Evidence on how the material structure in case
of ultrasonic inspections of austenitic welds or
Edition 4
bakgrund av de mål som ska uppfyllas. Detta är
ett viktigt kapitelkapitel som måste finnas med i
alla tekniska motiveringar. Om dessa bevis visar
att det inte är möjligt att uppfylla alla mål måste
detta förklaras i denna kapitel. Möjliga
konsekvenser sett till erforderligt ytterligare
arbete eller granskning av målen ska också
diskuteras.
Indata om praktiska demonstrationer, om
sådana krävs
I de fall då praktiska demonstrationer på
testblock krävs är det självklart att denna kapitel
är extremt viktig för att garantera att dessa
motsvarar den tekniska motiveringen och vice
versa. Behovet av blinda praktiska
demonstrationer för personalkvalificering är en
fråga som i praktiken ofta är resultatet av en
överenskommelse mellan kraftbolaget och
tillsynsmyndigheten (kvalificeringsorganet). Om
så är fallet ska detta förhållande beaktas vid
sammanställningen av den tekniska
motiveringen.
I kapitelkapitel 3 redovisades översiktligt de olika
typerna av tekniska motiveringar, t ex att
motivera processen, motivera utrustningen, att
utvidga en befintlig kvalificering till en ny
komponentgeometri etc. I kapitel 4.1 beskrevs
översiktligt de fyra olika typerna av bevis (utöver
kvalitativ bedömning) som kan ingå i en teknisk
motivering: experimentella bevis, teoretisk
modellering, parameterstudier och aspekter på
utrustning/dataanalys. Det är därför naturligt att
fråga sig vilka typer av bevis som sannolikt
kommer att behövas i var och en av de olika
typerna av tekniska motiveringar?
I tabell 1 ger vi vägledning i denna fråga: Här
ska understrykas att tabellen endast är avsedd
som vägledning och självfallet är kraftigt
förenklad. Varje specifikt fall skiljer sig från varje
annat, och det exakta innehållet i den tekniska
motiveringen måste beslutas från fall till fall,
beroende på sådana faktorer som omfattningen
av tillgängliga bevis och önskad nivå på den
tekniska motiveringen (se även kapitelerna 5
och 6).
Några exempel på viktiga frågor där bevisning
kan tas fram ges nedan:
Bevis på hur materialstrukturen kan påverka
provningsprestandan vid ultraljudskontroll av

PBM2 Appendix 5 19(38)
cladding may affect the inspection performance,
- Evidence on how the surface conditions or
geometry (e.g. weld root or weld crown
conditions) may affect the inspection
performance.
- Evidence related to the amplitudes of defect
responses or on sizing accuracy,
- Evidence related to the data analysis scheme
used.
- Etc.
Table 1: Guidance on types of evidence to be
included for different types of technical
justification
Type of TJ Theo-retical
modelling
Justify inspection
procedure
Justify use of test
pieces and defect
populations
Justify inspection
equipment (5)
Extend
qualification to
different geometry
Extend
qualification to
different material
structure
Qualify upgraded
equipment or
software
Qualify upgraded
procedure
Qualify for
changed defect
descriptions
Edition 4
Experimental
evi-dence
(1)
Parametric
studies
(1)
Equipment
and data
analysis
austenitiska svetsar eller påsvetsgods.
- Bevis på hur ytförhållanden eller geometrier (t
ex svetsrot eller svetsråge) kan påverka
provningsprestandan.
- Bevis relaterade till amplituden hos signalsvar
eller noggrannhet vid storleksbestämning.
- Bevis relaterade till det dataanalysschema
som tillämpas.
- Etc.
Tabell 1: Vägledning om de olika typer av bevis
som ska ingå i de olika typerna av tekniska
motiveringar
Typ av teknisk
motivering
VL (2) VL L L (3) Motivera
provningsprocedur
L (4) VL L U Motivera
användning av
testblock och
defektpopulationer
U U L VL Motivera
provningsutrustning
(5)
VL VL L U Vidga
kvalificeringen till
nya geometrier
L VL L U Utöka
kvalificeringen till
andramaterialstruk
turer
U U U VL Kvalificera
uppgraderad
utrustning eller
programvara
VL L U L Kvalificera
uppgraderad
procedur
VL (2) L VL U Kvalificera för
förändrade
defektbeskrivningar
Teoretisk
modellering
Experime
ntella
bevis (1)
Parame
terstudier
(1)
VL (2) VL L L (3)
L (4) VL L U
U U L VL
VL VL L U
L VL L U
U U U VL
VL L U L
VL (2) L VL U
Utrustning
s- och
dataanalys

PBM2 Appendix 5 20(38)
Key to Table 1:
VL TJ is very likely to contain evidence of this
type.
L TJ is likely to contain evidence of this type
(depending on the specific case).
U TJ is unlikely to contain evidence of this
type.
(1) For ultrasonic inspections of austenitic
welds or cladding, any evidence provided
under these headings is likely to include
evidence relating to the material structure.
(2) For ultrasonic inspection of welds or
cladding, this may be reduced to L since
modelling is less well developed for such
materials.
(3) Increase to VL if particularly demanding
requirements are placed on the equipment
or software, and this is not covered in a
separate TJ.
(4) May increase to VL for justification of worst
case defects.
(5) In some countries it is foreseen that for
particular situations only qualification of the
equipment is required. For these particular
cases the technical justifications will mainly
focus on the equipment related issues.
Note that for the most common qualification
exercises a technical justification for the NDT
procedure, the NDT equipment and the test
pieces and defects are required. This will in
general be given in one single document. The
other types of technical justifications are
presently less common forms of applications
but therefore not less useful as the weight of the
technical justification can become very important
as is explained in section 6. With the increasing
number of qualifications done these types of
technical justifications will become more
important in the future. In cases where the TJ
combines elements of several of the types listed
below, the evidence it contains will
correspondingly combine the types contained in
the appropriate rows of the table.
Note that in some countries it is foreseen that for
particular situations only qualification of the
equipment is required. For these particular
cases the technical justifications will mainly
focus on the equipment related issues.
Edition 4
Teckenförklaring till tabell 1:
VL Den tekniska motiveringen innehåller med
stor sannolikhet bevisning av denna typ.
L Den tekniska motiveringen innehåller
sannolikt bevisning av denna typ (beroende
på det specifika fallet).
U Den tekniska motiveringen innehåller
troligen inte bevisning av denna typ.
(1) För ultraljudprovning av austenitiska svetsar
eller påsvetsgodsär det sannolikt att
eventuella bevis som ges under dessa
rubriker innehåller bevis relaterade till
materialstrukturen.
(2) För ultraljudprovning av svetsar eller
påsvetsgods kan detta reduceras till L
eftersom modelleringen inte är lika väl
utvecklad för sådana material.
(3) Utökning till VL om särskilt hårda krav ställs
på utrustning eller programvara och detta
inte täcks i en separat teknisk motivering.
(4) Kan ökas till VL för motivering av värsta
fallet-defekter.
(5) I vissa länder krävs endast kvalificering av
utrustningen för vissa situationer. För dessa
specifika fall fokuseras de tekniska
motiveringarna främst på
utrustningsrelaterade frågor.
Observera att för de vanligaste tekniska
kvalificeringarna krävs en teknisk motivering för
OFP-proceduren, OFP-utrustningen, testblocken
och defekterna. Denna innehålls normalt i ett
och samma dokument. De övriga typerna av
tekniska motiveringar är för närvarande mindre
vanliga men därför inte mindre användbara
eftersom vikten av den tekniska motiveringen
kan vara mycket betydelsefull, så som förklaras i
kapitelkapitel 6. Med det allt större antalet
kvalificeringar som görs blir dessa typer av
tekniska motiveringar allt viktigare i framtiden. I
fall där den tekniska motiveringen kombinerar
element från olika typer bland dem som listas
nedan kommer bevisningen som den innehåller
på motsvarande sätt att kombinera de typer som
ingår i motsvarande tabellrader.
Observera att man i vissa länder förutser att för
vissa situationer endast utrustningskvalificering
krävs. För dessa specifika fall kommer den
tekniska motiveringen i huvudsak att fokuseras
på utrustningsrelaterade frågor.

PBM2 Appendix 5 21(38)
Edition 4
/1/
Dokument:
INGÅNGSDATA
Komponentdata
ISI-syften/provningsprestanda
Kontrollmetod
Defekter
/2/
Dokument: PROVNINGSPROCEDUR
/3/
Teknisk motivering
/4/
Kapitel 1
Introduktion
/5/
Kapitel 2
Sammanfattning av relevanta ingångsdata
/6/
Kapitel 4
Analys av inverkande parametrar och
granskning av krav på personal
- Ingångsdata
- Procedurparametrar
- Utrustningsparametrar
Krav på personal
/7/
Kapitel 3
Översikt över provningssystemet
/8/
Kapitel 5
Kvalitativ bedömning
/9/
Kapitel 6
Bedömning genom modellering
/10/
Kapitel 7
Experimentell bevisning
- Resultat från andra kvalificeringar
- Resultat från RRT (t ex PISC)
- Experimentella studier
- Fälterfarenhet
/11/
Kapitel 8
Parameterstudier

PBM2 Appendix 5 22(38)
Edition 4
/12/
Kapitel 9
Aspekter på utrustning och utvärdering av data
/13/
Kapitel 10
Granskning av allt framtaget underlag mot
bakgrund av de ofp-krav som ska uppfyllas
/14/
Tänkbar genväg
(se Bilaga 1, kapitel 5)
/15/
Kapitel 11
Ingångsdata om testblock för praktiska
demonstrationer
/16/
Kapitel 12
Slutsatser och rekommendationer
/17/
Genväg
Återkoppling
/18/
Praktiska demonstrationer på testblock
/19/
Återkoppling
/20/

PBM2 Appendix 5 DOCUMENT:
PBM2 Appendix 5
23(38)
Figure 2: General scheme of the contents for technical justification as recommended by ENIQ
Figur 2: Översiktligt schema över innehållet i en teknisk motivering, enligt ENIQs rekommendation.
Edition 4
TECHNICAL JUSTIFICATION
Section 1
INTRODUCTION
PREDICTION BY
MODELLING
INPUT INFORMATION
i Component data i Inspection method
i ISI objectives / i Defects
Inspection performance
Section 2
Section 4
ANALYSIS OF INFLUENTIAL
PARAMETERS AND REVIEW
OF PERSONNEL REQUIREMENTS
i Input parameters
i Procedure parameters
i Equipment parameters
Section 5
EXPERIMENTAL EVIDENCE
i Results from other qualifications
i Results from RRT’s (e.g. PISC)
i Experimental studies
i Field experience
Personnel
requirements
PHYSICAL REASONING
(qualitative assessment)
REVIEW OF ALL PRESENTED
EVIDENCE IN VIEW OF
ISI-OBJECTIVES TO BE MET
INPUT ON TEST PIECES
FOR PRACTICAL TRIALS
TEST PIECE TRIALS
DOCUMENT :
INSPECTION PROCEDURE
Section 6 Section 7
Section 8
Section 9
Possible shortcut
(see appendix 1 section 5)
Shortcut
Feedback
SUMMARY OF
RELEVANT INPUT
INFORMATION
Section 10
Section 11
Section 3
PARAMETRIC
STUDIES
OVERVIEW OF
INSPECTION
SYSTEM
Section 12
CONCLUSIONS AND
RECOMMENDATIONS
EQUIPMENT AND
DATA ANALYSIS
CONSIDERATIONS
Feedback
23(38)

PBM2 Appendix 5 24(38)
5. Level of a technical justification
The ENIQ European Methodology Document [1]
recognises that the level of an inspection
qualification can vary from case to case,
depending on such factors as the safety
relevance of the component and the structural
significance of the defects. The level required is
a matter to be agreed upon between the
different parties involved.
Similar remarks apply to the technical
justification, since this is a key part of the
qualification process. It is not possible to specify
in advance a detailed list of all issues, which
must be covered in all TJs. Rather the issues
covered will vary from case to case, depending
on factors such as:
a. The safety relevance of the component and
the structural significance of the defects
It will generally be desirable to generate the
TJs of the highest level in cases where the
component and the inspection have the
greatest safety relevance. TJs of lower
level will generally be adequate in cases
where the consequences of an inspection
are purely economic or are of minor safety
significance.
b. The difficulty or novelty of the inspection
A typical inspection will normally involve
many aspects which are completely routine
and straightforward, and perhaps just a few
aspects which are novel or present a
particular challenge. For example, a
proposed ultrasonic inspection of a ferritic
butt weld may involve standard equipment
and many standard defect types, but may
present a particular challenge for certain
defects because of access restrictions. In
such circumstances it is perfectly
acceptable for the TJ to concentrate on the
novel or difficult aspects of the inspection,
with little or no discussion of the routine
aspects. Indeed, such selectivity is to be
encouraged, so that both the authors of the
TJ and the assessor in the qualification
body can focus their attention on the most
important aspects of the inspection.
Edition 4
5. Nivån för en teknisk motivering
ENIQs Europeiska Metodikdokument [1] anger
att nivån på en provningskvalificering kan
variera från fall till fall, beroende på sådana
faktorer som komponentens säkerhetsmässiga
betydelse och den strukturmässiga inverkan av
defekten. Erforderlig nivå är en sak som måste
överenskommas mellan de berörda parterna.
Detsamma gäller för den tekniska motiveringen
eftersom denna är en nyckelkomponent i
kvalificeringsprocessen. Det är inte möjligt att i
förväg specificera en detaljerad lista över alla
frågor som måste täckas i alla tekniska
motiveringar. Istället varierar de ingående
frågorna från fall till fall, beroende på faktorer
som:
a. Säkerhetsbetydelsenhos komponenten och
den strukturmässiga inverkan av defekterna
Generellt är det önskvärt att ta fram tekniska
motiveringar på den högsta nivån i fall där
komponenten och kontrollen har den högsta
säkerhetsmässiga relevansen. Tekniska
motiveringar på lägre nivå är generellt sett
adekvata i fall där konsekvenserna av en
provning är rent ekonomiska eller av lägre
säkerhetsmässig betydelse.
b. Svårighetsgraden eller nyhetsgraden för en
kontroll
En typisk kontroll involverar normalt många
aspekter som är fullständigt rutinmässiga
och enkla, och kanske bara ett fåtal
aspekter som är nya eller som medför en
specifik svårighet. Exempelvis kan en
föreslagen ultraljudsundersökning av en
ferritisk stumsvets involvera
standardutrustning och många
standardiserade defekttyper, men kan ge
upphov till en specifik svårighet då det gäller
vissa defekter på grund av
åtkomstsvårigheter. I sådana fall är det
fullständigt acceptabelt att den tekniska
motiveringen koncentrerar sig på de nya
eller de svåra aspekterna i kontrollen, med
liten eller ingen diskussion av
rutinaspekterna. Faktum är att sådan
selektivitet bör uppmuntras, så att såväl
författarna till den tekniska motiveringen
som granskarna vid kvalificeringsorganet

PBM2 Appendix 5 25(38)
c. The extent of available evidence
In some cases, there may be little or no
relevant evidence available about some
aspect of an inspection, so that a convincing
case about this aspect cannot be made in
the TJ. In such cases, the limited available
evidence (if any) should still be cited in the
TJ, but the limitations of the evidence
should be clearly acknowledged. A failure
to provide convincing evidence in the TJ
about all aspects of an inspection should
not lead to abandonment of the TJ or the
overall qualification process. Rather the TJ
should still be submitted to the qualification
body, who can then decide on the
appropriate course of action. They may
specify additional open or blind trials to
address the deficient aspects of the TJ. In
some cases they may decide that no special
action is needed to address the deficient
aspects, because in their judgement these
aspects are not sufficiently important to the
overall case of justifying inspection
capability. In such cases a qualification
certificate would still be issued by the
qualification body, possibly with some
caveats recognising the limitations of the
TJ. Although issuing qualification
certificates with such caveats is clearly
undesirable, it will still normally be
preferable if the only other practicable
course of action is to abandon the
qualification altogether. It will generally be
better to qualify an inspection in most but
not all of its aspects than not to qualify it at
all.
d. The extent of available data about the
actual condition of the plant
In some cases, plant data needed for the TJ
may not be available. An example is the
macrostructure of an austenitic weld, which
has a significant effect on ultrasound
propagation and is therefore an important
input into the TJ of an ultrasonic inspection
Edition 4
kan fokusera uppmärksamheten på de
viktigaste aspekterna av kontrollen.
c. Omfattning av tillgänglig bevisning
I vissa fall finns liten eller ingen relevant
bevisning tillgänglig om några av
aspekterna på en kontroll, så att ingen
övertygande redovisning om denna aspekt
kan göras i den tekniska motiveringen. I
sådana fall måste den begränsade
tillgängliga bevisningen (om någon
bevisning över huvud taget föreligger)
nämnas i den tekniska motiveringen, men
bevisens begränsade värde klart indikeras.
Om ingen övertygande bevisning kan ges i
den tekniska motiveringen med avseende
på alla aspekter i en kontroll ska detta inte
innebära att den tekniska motiveringen
behöver överges, och inte heller den
övergripande kvalificeringsprocessen. I
stället bör den tekniska motiveringen
överlämnas till kvalificeringsorganet, som
sedan kan besluta om lämpliga åtgärder. De
kan specificera utökning av öppna och/eller
blinda praktiska demonstrationer för att
täcka de bristande aspekterna på den
tekniska motiveringen. I vissa fall kan
kvalificeringsorganet besluta att ingen
särskild åtgärd är nödvändig för att hantera
de redovisade bristerna, eftersom dessa
aspekter enligt deras bedömning inte är
tillräckligt viktiga för den övergripande
motiveringen av provningssystemets
förmåga. I sådana fall skulle ett
kvalificeringscertifikat ändå kunna utfärdas
av kvalificeringsorganet, eventuellt med
vissa förbehåll som tar hänsyn till den
tekniska motiveringens begränsningar. Även
om det uppenbarligen är mindre lämpligt att
utfärda kvalificeringscertifikat med sådana
förbehåll skulle det fortfarande vara att
föredra att göra så om det enda alternativet
är att överge kvalificeringen helt och hållet.
Generellt sett är det bättre att kvalificera en
provning, utan att kunna täcka alla dessa
aspekter, än att inte kvalificera den alls.
d. Omfattningen av tillgängliga data kring
anläggningens faktiska tillstånd
I vissa fall saknas anläggningsdata som
behövs för den tekniska motiveringen. Som
exempel kan nämnas makrostrukturen i en
austenitisk svets som har en betydande
inverkan på ultraljudets propagering och
därför är viktiga indata till den tekniska

PBM2 Appendix 5 26(38)
of such a weld. If the weld is old and the
welding procedure is no longer available, it
may not be possible to determine the weld
macrostructure with any certainty. Other
examples of data, which may be significant
but not available, include the weld root
profile and the magnitude of any
compressive stresses on the defects.
In such cases assumptions will have to be
made in the TJ about the likely weld
macrostructure etc. If possible evidence
should be cited to demonstrate robustness
of the TJ to uncertainties in such
parameters, i.e. a sensitivity analysis should
be included. However, it must be
recognised that a TJ for which data on
some aspect of the plant (such as weld
macrostructure) is unknown is likely to be
less rigorous than one where full information
is available. This difficulty is not peculiar to
TJs: it will also be a problem when
attempting to qualify using open or blind
trials.
Summarising, the essential requirement in all
cases is that the TJ gives a sufficient level of
detail to be acceptable to the qualification body.
It is important that the TJ focuses on those
issues of most concern for the particular
inspection being considered, without being
padded out with extensive analysis of minor
issues of little consequence. Such analysis of
minor issues merely leads to an excessively
long TJ without adding to its technical value. A
considerable element of judgement will generally
be involved in identifying the most significant
issues to be addressed. It is therefore important
that both the organisation preparing the TJ and
the qualification body, can call upon NDT
experts able to make such judgement.
Edition 4
motiveringen för ultraljudskontroll av en
sådan svets. Om svetsen är gammal och
det inte finns någon information kvar om
svetsproceduren skulle det inte vara möjligt
att fastställa svetsens makrostruktur med
någon säkerhet. Andra exempel på data
som kan vara viktiga men som inte är
tillgängliga är svetsrotens profil och
storleken hos eventuella tryckspänningar
som verkar på defekterna.
I sådana fall måste vissa antaganden göras
i den tekniska motiveringen med avseende
på svetsens sannolika makrostruktur etc.
Om möjligt ska bevis citeras som visar på
den tekniska motiveringens robusthet med
avseende på osäkerhet i sådana
parametrar, d v s en känslighetsanalys bör
ingå. Emellertid bör även noteras att en
teknisk motivering för vilken data om vissa
aspekter av anläggningen (som exempelvis
makrostrukturer hos svetsar) saknas, torde
komma att vara mindre rigorös än en
motivering där den fullständiga
informationen finns tillgänglig. Denna
svårighet är inte specifik för tekniska
motiveringar: Den utgör även ett problem
vid öppna eller blinda praktiska
demonstrationer.
Sammanfattningsvis är de väsentliga kraven i
samtliga fall, att den tekniska motiveringen har
tillräcklig detaljeringsgrad för att kunna
accepteras av kvalificeringsorganet. Det är
viktigt att den tekniska motiveringen fokuserar
på de frågor som är av störst betydelse för den
aktuella provningen, utan att gå in i detalj på
analys av mindre frågor som har liten betydelse.
Sådan analys av mindre betydande frågor kan
medföra extremt omfattande tekniska
motiveringar utan att tillföra tekniskt mervärde.
Ett viktigt element i bedömningen ingår generellt
i att identifiera de viktigaste frågorna som ska
behandlas. Det är därför viktigt att såväl den
organisation som tar fram den tekniska
motiveringen och kvalificeringsorganet har
tillgång till nödvändig kompetens för denna
bedömning.

PBM2 Appendix 5 27(38)
6. Balance between technical justification
and test piece trials
One of the important roles of the technical
justification is to reduce as much as possible the
number of test piece trials. The test pieces are
indeed a significant factor determining the cost
of qualification.
An overview of factors, which may affect the
balance between technical justification and test
piece trials, is given in this section.
1) Safety relevance of the component
If the safety relevance of the component and the
structural significance of the defects is very high
then technical justification will have to be very
strong in order to be able to avoid/minimise test
piece trials.
If, however, the safety relevance is not very high
or if economical aspects are predominant then
the weight of technical justification could
increase significantly. In that case, if test piece
trials are required, it is also recommended to
consider the use of simplified test pieces.
Note that the safety relevance of the component
will also determine the qualification level
required
2) Extent of available evidence
If the extent of available evidence is limited then
it is clear that the importance of test piece trials
will increase. As already mentioned in section 5
the lack of available evidence should not prevent
one from writing a technical justification. Indeed
the sections on the review of the influential
parameters and the input on the test pieces to
be selected and the defects to be introduced in
the qualification test pieces continue to remain
important for the proper conduct of the open
and/or blind test piece trials. If, on the other
hand, a lot of evidence is available then the
relative weight of test piece trials can decrease.
It is important that the relevance of the available
evidence is always carefully checked as the
circumstances in which the evidence was gained
Edition 4
6. Balans mellan den tekniska motiveringen
och praktiska demonstrationer
En av de viktiga rollerna för den tekniska
motiveringen är att i största möjliga grad minska
behovet av praktiska demonstrationer.
Testblocken är en viktig faktor som har stor
påverkan på kostnaden för kvalificeringen.
En översikt över faktorer som kan påverka
balansen mellan den tekniska motiveringen och
praktiska demonstrationer ges i detta kapitel.
1) Komponentens säkerhetsmässiga
betydelse
Om komponentens säkerhetsmässiga betydelse
och den strukturmekaniska betydelsen hos
defekten är mycket stor behöver den tekniska
motiveringen vara mycket stark för att kunna
undvika/minimera omfattningen av praktiska
demonstrationer.
Om komponentens säkerhetsmässiga betydelse
istället inte är särskilt hög eller om de
ekonomiska aspekterna är avgörande i
sammanhanget kan den tekniska motiveringens
betydelse öka kraftigt. I detta fall, om praktiska
demonstrationer krävs, rekommenderas också
beaktande av möjligheten att använda
förenklade testblock.
Observera att den säkerhetsmässiga betydelsen
för komponenten också är avgörande för den
kvalificeringsnivå som är erforderlig.
2) Omfattning av tillgänglig bevisning
Om omfattningen av den tillgängliga bevisningen
är begränsad framstår det som klart att
betydelsen hos de praktiska demonstrationerna
ökar. Så som tidigare nämnts i kapitel 5 ska
bristen på tillgänglig bevisning inte utgöra ett
hinder för att skriva en teknisk motivering.
Faktum är att de kapitel om granskning av de
inverkande parametrarna och ingångsdata om
testblocken som ska väljas och de defekter som
ska läggas in i testblocken fortfarande är viktig
för korrekt genomförande av öppna och/eller
blinda praktiska demonstrationer. Om, å andra
sidan, en stor mängd bevisning finns tillgänglig,
kan den relativa betydelsen hos praktiska
demonstrationer minska. Det är viktigt att
relevansen av den tillgängliga bevisningen alltid

PBM2 Appendix 5 28(38)
may not be exactly the same under which the
actual qualification is performed. In that respect
the concept of influential/essential parameters, if
correctly applied, might be useful in order to
define the relevance of the evidence used.
3) Component related issues
• ultrasonics
The specific characteristics of the component
may pose problems for compiling a technical
justification. In the case of ultrasonics there
may be problems due to the material
structure or the surface conditions such as
the exact characteristics of the weld root or
weld crown.
The exact geometry of the weld root and weld
crown may have a profound influence on the
inspection performance. In some cases the
presence of a weld crown will prevent
scanning over the weld itself. The presence
of a weld root may render difficult the
interpretation in order to distinguish between
signals from to surface-breaking weld defects
and the weld root itself.
For the ultrasonics inspection of austenitic
welds there may be problems in compiling a
technical justification that are not present for
ferritic materials. These stem from the
profound influence of the metallurgical
structure in determining inspection
performance. The structure, in turn, is
influenced by the precise way in which
components are fabricated. This means that
any evidence supporting inspection
performance arising from previous inspection
of real or test components may be very
specific to the method used to fabricate those
components; it depends on the type of
evidence. This tends to limit the amount of
directly relevant evidence. However, sufficient
is now understood about the role of structure
that it is often possible to translate results
from components made in a similar but not
identical way to the actual case. This
translation is an important function of the TJ.
Another problem with the production of
evidence in support of the selected inspection
Edition 4
kontrolleras noggrant, eftersom de
omständigheter under vilka bevisningen
samlades in kanske inte är exakt desamma som
då den faktiska kvalificeringen genomfördes. I
detta hänseende kan konceptet med
inverkande/viktiga variabler, om de tillämpas
korrekt, vara till nytta i syfte att definiera
relevansen i den bevisning som används.
3) Komponentrelaterade frågor
• Ultraljud
De specifika egenskaperna hos komponenten
kan utgöra problem då det gäller att
sammanställa en teknisk motivering. I fallet
ultraljud kan problemen bero på
materialstruktur eller ytstruktur, som t ex det
exakta utseendet hos svetsroten eller
svetsrågen.
Den exakta geometrin hos svetsroten och
svetsrågen kan ha en betydande inverkan på
provningsresultatet. I några fall kan närvaron
av en svetsråge hindra avsökningen över
själva svetsen. Närvaron av en svetsrot kan
försvåra tolkningen som är nödvändig för att
skilja mellan signaler från ytbrytande
svetsdefekter och från själva svetsroten.
För ultraljudsundersökningar av austenitiska
svetsar kan problem uppstå med avseende
på att sammanställa en teknisk motivering,
problem som inte föreligger för ferritiska
material. Detta beror på den kraftiga inverkan
av materialstrukturen vid fastställande av
provningsprestanda. Strukturen påverkas i sin
tur av det sätt på vilket komponenterna
tillverkats. Detta innebär att eventuella bevis
som stödjer provningsprestanda som härrör
från tidigare provningar av verkliga
komponenter eller testblock kan vara mycket
specifik för det sättet på vilket dessa
komponenter tillverkats - det beror på typen
av bevis. Detta tenderar att begränsa
mängden direkt relevanta bevis. Idag finns
emellertid tillräcklig kunskap om strukturens
roll för att det ofta ska vara möjligt att omsätta
resultat från komponenter, tillverkade på
liknande men ej identiskt sätt, till det aktuella
fallet. Denna tolkning är en viktig funktion i
den tekniska motiveringen.
Ett annat problem med framtagning av bevis
som stöd för den valda provningsproceduren

PBM2 Appendix 5 29(38)
procedure and equipment for austenitic
materials is that theoretical models, which
predict the response of defects embedded in
anisotropic materials, are not yet available.
This means that, unlike the situation for
ferritic welds, we cannot predict the response
of defects in austenitic welds though it is
possible to use models developed for ferritic
materials to predict the response of defects in
isotropic parent material made from austenitic
steel. Another type of model, which is useful
for austenitic welds, is that which predicts the
path of ultrasonic beams through the weld
and its interfaces with adjacent materials.
Such models are unnecessary for isotropic
materials but can be invaluable for
inhomogeneous anisotropic ones by
predicting effects such as beam splitting or
bending which can leave parts of the weld
uninspected. Models of this kind can,
however, only be applied when the detailed
structure is known. This may not be possible
for many welds in the plant, which were made
some time ago and where details of the
welding procedure are not available.
The difficulties discussed above mean that
the presented evidence for austenitic welds is
never likely to be as comprehensive or
compelling as one for ferritic welds. In the
latter case it may sometimes be possible to
make such a strong case with the evidence
presented that very few, if any, practical trials
are needed to qualify the procedure. This
situation is not likely to arise for austenitics
unless new evidence is generated for the
specific case of interest, e.g. through new
experimental studies, and included in the
technical justification. The reliance on
practical trials will be greater and there is also
the great need to justify the relevance of the
test specimens used in terms of the real weld
structure. The TJ therefore plays a vital role
but a different one in some aspects to that
which it plays for ferritic materials.
• Eddy current inspection
Under preparation, will be inserted in the
second issue.
Edition 4
och utrustningen för austenitiska material är
att vi ännu saknar teoretiska modeller som
förutsäger signalsvaret från defekter som
ligger i anisotropiskt material. Detta innebär
att vi, till skillnad från situationen vid ferritiska
svetsar, inte kan förutsäga signalsvaret från
defekter i austenitiska svetsar, även om det
är möjligt att använda modeller utvecklade för
ferritiska material för att förutsäga
signalsvaret från defekter i isotropiskt
grundmaterial av austenitiskt stål. En annan
typ av modell som är användbar för
austenitiska svetsar är den som förutsäger
strålbanan för ultraljudsstrålar genom svetsen
och dess gränssnitt mot intilliggande material.
Sådana modeller är onödiga för isotropiska
material men kan vara av mycket stort värde
för inhomogena anisotropiska material genom
att den tillåter förutsägelse av effekter som
stråldelning eller strålavböjning, vilket kan
innebära att vissa delar av svetsen lämnas
oprovade. Modeller av detta slag kan
emellertid endast tillämpas när den exakta
strukturen är känd. Detta är kanske inte
möjligt för alla svetsar i en anläggning som
tillverkats för många år sedan och där ingen
information om själva svetsproceduren längre
finns tillgänglig.
De svårigheter som diskuterats ovan innebär
att den presenterade bevisningen för
austenitiska svetsar troligen aldrig kommer att
bli lika omfattande eller övertygande som för
ferritiska svetsar. I det senare fallet kan det
ibland vara möjligt att lägga fram så stark
bevisning att det krävs ytterst få, om ens
några, praktiska försök för att kvalificera
proceduren. Denna situation torde inte uppstå
för austenitiska svetsar, såvida inte nya bevis
kan tas fram för det aktuella fallet, t ex genom
nya experimentella studier som kan
inkluderas i den tekniska motiveringen.
Beroendet av praktiska demonstrationer blir
större och det finns också stort behov att
motivera relevansen för de aktuella
testblocken i förhållande till den verkliga
svetsstrukturen. Den tekniska motiveringen
spelar därför en viktig roll, men en roll som till
vissa delar skiljer sig från rollen den spelar
med för ferritiska material.
• Virvelströmskontroll
Under utarbetande, kommer att införas i
nästa utgåva.

PBM2 Appendix 5 30(38)
4) Specific purpose of the technical justification
The specific purpose will affect the weight of the
technical justification. This is illustrated in Table
2 where the likely weight of the TJ is given in the
overall qualification process, in relation to the
weight given to any open or blind trials. It is
emphasised that the table is for guidance only,
and inevitably involves considerable
simplification. Each specific case will be
different and its weight in the overall
qualification, still needs to be decided on a caseby-case
basis, depending on such factors as the
extent of available evidence and the desired
level of the TJ as discussed in this section.
Table 2: Relative weight of the technical
justification with respect to that test piece trials
Edition 4
Type of TJ Overall weight of
technical
justification
Justify inspection procedure Varies (1)
Justify use of test pieces and
defect populations
Small (2)
Justify inspection equipment Varies
Extend qualification to different Large (3)
geometry
Extend qualification to different Varies
material structure
Qualify upgraded equipment or Large (3)
software
Qualify upgraded procedure Large (3)
Qualify for changed defect
Large (3)
descriptions
Key to Table 2:
(1) The overall weight of the TJ will vary from
case to case. For ultrasonic inspection, it is
likely to be greatest for ferritic components
and welds, but less for austenitic welds and
cladding.
4) Specifika syften med den tekniska
motiveringen
Det specifika syftet påverkar vikten av den
tekniska motiveringen. Detta illustreras i tabell 2
där den sannolika vikten av den tekniska
motiveringen ges i den övergripande
kvalificeringsprocessen, i relation till den vikt
som ges eventuella öppna eller blinda praktiska
demonstrationer. Här ska understrykas att
tabellen endast är avsedd som vägledning och
att den med nödvändighet är starkt förenklad.
Varje specifikt fall skiljer sig från varje annat och
dess betydelse i den övergripande
kvalificeringen måste beslutas från fall till fall,
beroende på sådana faktorer som omfattningen
av tillgänglig bevisning och önskad nivå hos den
tekniska motiveringen, så som diskuteras i detta
kapitel.
Tabell 2: Relativ vikt hos den tekniska
motiveringen i jämförelse med praktiska
demonstrationer på testblock
Typ av teknisk motivering Total vikt hos
den tekniska
motiveringen
Motivera provningsprocedur Varierar (1)
Motivera användning av testblock
och defektpopulationer
Liten (2)
Motivera provningsutrustning Varierar
Utvidga kvalificeringen till nya
geometrier
Utvidga kvalificeringen till nya
materialstrukturer
Kvalificera uppgraderad
utrustning eller programvara
Stor (3)
Varierar
Stor (3)
Kvalificera uppgraderad procedur Stor (3)
Kvalificera för förändrade
defektbeskrivningar
Teckenförklaring till tabell 2:
Stor (3)
(1) Den totala vikten hos den tekniska
motiveringen varierar från fall till fall. För
ultraljudsundersökningar är den sannolikt
störst för ferritiska komponenter och
svetsar, men mindre för austenitiska svetsar
och påsvetsgods.

PBM2 Appendix 5 31(38)
(2) Because this type of TJ is intended only as a
back up document to open and blind trials.
(3) The TJ is being used here to extend a
previously existing qualification. In many
such cases, the TJ will be sufficient alone,
without any need for open or blind trials.
In general, in cases where a completely new
qualification is conducted in order to justify an
inspection procedure or an inspection equipment
the relative weight of technical justification will
be variable depending upon a number of factors
as discussed in this document. In the cases
where a change is made to an already existing
qualification in order to extend the qualification
to a different geometry or material or to upgrade
an already qualified equipment and procedure
then the overall weight of the technical
justification is expected to be larger.
5) Defect situation
The exact defect situation considered, specific,
postulated or not specified, could in some
countries also have an influence on the balance
between the technical justification and test piece
trials depending on, among other things,
requirements agreed upon at national level.
7. References
1. European Methodology for Qualification of
Non-Destructive Testing, ENIQ Report
No. 2, EUR EN 17299, published by the
European Commission, Brussels-
Luxembourg, 1997.
2. ENIQ Recommended Practice 2:
Recommended contents for a technical
justification, Issue 1, ENIQ report 4, EUR
18099 EN, published by the European
Commission, Brussels-Luxembourg, 1998.
3. Technical Justification: Pre-Trials, ENIQ
Pilot Study document ENIQ.PILOT96(9),
draft version of 15.7.97.
Edition 4
(2) Eftersom denna typ av teknisk motivering
endast är avsedd som stöddokument för
öppna och blinda praktiska
demonstrationer.
(3) Den tekniska motiveringen används här för
att utöka befintliga kvalificeringar. I många
sådana fall är den tekniska motiveringen
tillräcklig i sig, utan behov av öppna eller
blinda praktiska demonstrationer.
Generellt gäller att i fall där helt nya
kvalificeringar genomförs i syfte att motivera en
provningsprocedur eller provningsutrustning,
varierar den relativa vikten hos den tekniska
motiveringen beroende på ett antal faktorer, så
som diskuteras i detta dokument. I fall där en
förändring införs med avseende på redan
existerande kvalificeringar i syfte att utvidga
kvalificeringen till en annan geometri eller ett
annat material, eller för att uppgradera en redan
kvalificerad utrustning eller procedur kan det
förväntas att den totala vikten av den tekniska
motiveringen blir större.
5) Defektsituation
Den exakta defektsituationen som beaktas,
specifik, postulerad eller ej specificerad, kan i
vissa länder också ha inverkan på balansen
mellan den tekniska motiveringen och praktiska
demonstrationer på testblock, beroende på,
bland annat, de krav som överenskommits på
nationell nivå.
7. Referenser
1. European Methodology for Qualification of
Non-Destructive Testing, ENIQ Report No.
2, EUR EN 17299, publicerad av
Europakommissionen, Bryssel, Luxemburg,
1997.
2. ENIQ Recommended Practice 2:
Recommended contents for a technical
justification, Issue 1, ENIQ report 4, EUR
18099 EN, publicerad av
Europakommissionen, Bryssel, Luxemburg,
1998.
3. Technical Justification: Pre-Trials, ENIQ
Pilot Study document ENIQ.PILOT96(9),
utkast från den femte 15 juli 1997.

PBM2 Appendix 5 32(38)
4. ENIQ Recommended Practice 1:
Influential/essential parameters, ENIQ
Report 6, EUR 18101 EN, under
preparation.
5. ENIQ glossary of terms, second issue,
ENIQ Report 7, EUR 18102 EN, under
preparatio
Edition 4
APPENDIX
Illustrative example: the ENIQ pilot study
In the framework of the activities of the
European Network of Inspection Qualification
(ENIQ) a pilot study was carried out in
accordance with the principles set out in the
European methodology document. This pilot
study aimed to explore the way in which detailed
procedures for qualification of inspection are
developed from these principles by applying
them to a specific case. In doing this, the
intention was also to provide evidence that
qualification carried out in this way is satisfactory
in terms of providing confidence that the
inspection is capable of meeting the
requirements imposed on it by an overall
structural integrity safety case. This allowed at
the same time to test the feasibility of the
European methodology.
The example chosen for the ENIQ pilot study
was the qualification of an inspection of
austenitic pipe to pipe and pipe to elbow welds.
The defects considered were fatigue cracks and
intergranular stress corrosion cracks. All
aspects of the inspection were qualified. The
procedure and equipment qualification involved
open trials on test pieces containing defects
while that of the personnel was done through
blind trials. In addition to practical trials,
qualification involved also the production of a
technical justification as required by the
methodology document. More information on
the ENIQ pilot study can be found in references i
and ii.
The technical justification, which was written for
the ENIQ pilot study, is composed of 3 main
parts besides the input information:
• detailed analysis of the influential/essential
parameters
4. ENIQ Recommended Practice 1:
Influential/essential parameters, ENIQ
Report 6, EUR 18101 EN, under
utarbetande.
5. ENIQ glossary of terms, andra utgåvan, ENIQ
Report 7, EUR 18102 EN, under
utarbetande.
BILAGA
Beskrivande exempel: ENIQs pilotstudie
Inom ramen för verksamheten inom European
Network of Inspection Qualification (ENIQ) har
en pilotstudie genomförts i enlighet med de
principer som framgår av det Europeiska
Metodikdokumentet. Denna pilotstudie syftade
till att undersöka det sätt på vilket detaljerade
procedurer för provningskvalificering utvecklas
från dessa principer, genom att tillämpa dem på
ett specifikt fall. Under detta arbete har syftet
även varit att ge bevis på att kvalificering som
utförs på detta sätt är tillfredsställande när det
gäller att skapa förtroende för att kontrollen har
förmågan att uppfylla alla krav som ställs på
den,i strukturmekaniskt säkerhetshänseende.
Detta tillät samtidigt ett test av den Europeiska
Metodikens genomförbarhet.
Det exempel som valdes för ENIQs pilotstudie
var kvalificeringen av en kontroll av austenitiska
rör mot rör- och rör mot böj-svetsar. De
beaktade defekterna var utmattningssprickor
och interkristallin spänningskorrosion (IGSCC).
Samtliga aspekter på kontrollen kvalificerades.
Procedur- och utrustningskvalificeringen
innefattade öppna praktiska demonstrationer på
testblock med defekter, medan
personalkvalificeringen genomfördes med hjälp
av blinda praktiska demonstrationer. Förutom de
praktiska demonstrationerna innehöll
kvalificeringen också framtagning av en teknisk
motivering, så som krävs av
Metodikdokumentet. Mer information om ENIQpilotstudien
finns i referenserna i och ii.
Den tekniska motiveringen som skrevs för
ENIQs pilotstudie består av tre huvuddelar
förutom ingångsdata:
• Detaljerad analys av inverkande/viktiga
variabler

PBM2 Appendix 5 33(38)
• Evidence in support to the proposed
inspection procedure
• Conclusions on test pieces to be used for
the practical trials.
A lot of effort was devoted to the chapter on the
influential/essential parameters. This was due
to the fact that at the level of ENIQ no general
approach towards this issue existed when
starting to write the technical justification. In fact
the approach now adopted by ENIQ and
explained in more detail in references iii and iv
was developed during the many ENIQ meetings
devoted to this issue.
The analysis of the relevant influential
parameters showed that most of the equipment
and procedure parameters could be classified as
fixed ones whereas most of the parameters of
the input group were classified as essential.
Furthermore, it was very difficult to define in a
correct way a validity range for a number of
essential parameters such as the weld root
conditions or the structure of the materials to be
inspected. These are issues where further work
is clearly required.
It is also important to mention that attention was
drawn to the fact that the measurement method
used for each of the different equipment
parameters should be specified in order to allow
easy comparison.
The evidence, which was given in support to the
proposed inspection procedure/equipment, was
composed of the following:
• physical reasoning
• results of the PISC III Action 4 on wrought-towrought
stainless steel welds
• measurements done on relevant reference
test pieces in order to justify the choice of the
most important procedure parameters.
Lack of resources did not allow using ray trace
modelling in order to verify that beam skewing
due to the weld structure does not cause
ultrasonic beams in the weld to be diverted away
from certain regions. This means that such
regions would not be inspected. This requires,
as input, the columnar structure of the weld and
this will be measured for the reference and
qualification specimens. It is believed that in this
case ray trace modelling results would have
been very useful in support to the inspection
Edition 4
• Bevisning som stöder den föreslagna
provningsproceduren
• Slutsatser med avseende på testblock som
skulle användas i de praktiska
demonstrationerna.
Stor möda lades ner på kapitelen om
inverkande/viktiga variabler. Detta berodde på
det faktum att det på ENIQ-nivå inte förelåg
något vedertagetarbetssätt när den tekniska
motiveringen började skrivas. Faktum är att det
arbetssätt som nu har antagits av ENIQ och som
förklaras i närmare detalj i referenserna iii och vi
utvecklades under de många ENIQ-möten som
behandlade denna fråga.
Analysen av de relevanta inverkande
parametrarna visade att större delen av
utrustningen och processparametrarna kunde
klassificeras som fasta, medan de flesta av
parametrarna i ingångsdatagruppen
klassificerades som viktiga variabler. Vidare var
det mycket svårt att på ett korrekt sätt definiera
giltighetsområdet för ett antal viktiga variabler,
så som svetsrotsförhållandet eller strukturen hos
det material som skulle kontrolleras. Dessa är
frågor där ytterligare arbete utan tvekan krävs.
Det är också viktigt att nämna att
uppmärksamhet fästes vid faktum att
mätmetoden som används för var och en av de
olika utrustningsparametrarna ska specificeras
för att tillåta enkel jämförelse.
De bevis som gavs till stöd för den föreslagna
provningsproceduren och -utrustningen bestod
av följande:
• Kvalitativ bedömning,
• Resultat från PISC III Action 4 svetsar i
smidda rostfria stål,
• Mätningar på relevanta referenstestblock i
syfte att motivera valet av de viktigaste
procedurparametrarna.
Resursbrist gjorde det omöjligt att använda
strålspårningsmodellering i syfte att verifiera att
strålens skevning på grund av svetsstrukturen
inte orsakar att ultraljudsstrålar i svetsen inte når
vissa områden. Detta innebär att sådana
områden inte skulle bli provade. Detta kräver,
som indata, svetsens dendritstruktur, vilken
mäts för referens- och kvalificeringstestblock.
Man tror att strålspårningsmodeller i detta fall
skulle ha varit till stor hjälp som stöd för
provningsproceduren. Observera emellertid att

PBM2 Appendix 5 34(38)
procedure. Note, however, that the detection
performance achieved during the open and blind
trials showed that none of the introduced defects
was missed.
The section dealing with physical reasoning
gives a lot of useful general information on why
the selected inspection method and ultrasonic
probes were the most appropriate ones.
The section on the results of PISC Action 4 on
wrought-to-wrought stainless steel welds
supported also the choice of a number of
inspection parameters. Furthermore the results
achieved within this Action 4 gave confidence
that it is possible to obtain good inspection
results in this type of materials. The problem
with using results from round robin trials is that
one needs to show that the RRT test pieces are
relevant in terms of material and component
characteristics and this especially for austenitic
components. The same applies for the
inspection techniques tested during the RRT.
That is why the results from PISC III Action 4
were an excellent basis to verify that the
proposed inspection techniques were indeed
promising. However these results on their own
are not sufficient to show that it is possible to
meet the ISI objectives with the proposed
inspection system.
The laboratory trials on reference test pieces
which were similar to those that were to be used
during qualification proved to be very useful and
allowed to obtain the most concrete information
on the capabilities of the inspection system
used. In case of the inspection of austenitic
welds, one of the he lessons learned from the
ENIQ pilot study is that laboratory trials on
reference test pieces are very useful and allow
to obtain hard evidence, which can be used
immediately on the capability of the inspection
system proposed in order to meet the ISI
objectives.
The technical justification, which was produced
for this inspection, had to be complemented with
test piece trials. In fact the test piece trials were
an essential factor in order to judge upon the
capability of the inspection system to meet the
stated ISI objectives.
Edition 4
detekteringsförmågan som uppnås i samband
med öppna och blinda praktiska
demonstrationer, visade att samtliga inlagda
defekter hittades.
Kapitlen som behandlar de kvalitativa
bedömningarna ger en mängd användbar
generell information om varför den valda
provningsmetoden och ultraljudsökarna var de
lämpligaste.
Avsnittet om resultaten från PISC Action 4 om
svetsar i smidda rostfria stål stödjer också valet
av ett antal provningsparametrar. Vidare gav
resultaten från Action 4 förtroende för att det är
möjligt att nå goda provningsresultat i denna typ
av material. Problemet med användning av
resultat från ”round-robin”-test är att man måste
visa att dessa RRT-testblock är relevanta sett till
material- och komponentegenskaper, framför allt
då det gäller austenitiska komponenter.
Detsamma gäller för de provningstekniker som
provats ut under RRT. Det är därför resultaten
från PISC III Action 4 utgjorde ett utmärkt
underlag för att verifiera att de föreslagna
provningsteknikerna faktiskt var lovande.
Emellertid är resultaten i sig själva inte
tillräckliga för att visa att det är möjligt att
uppfylla alla ofp-krav med det föreslagna
provningssystemet.
Laboratorieförsöken på referenstestblock som
liknade dem som skulle användas under
kvalificering visade sig vara mycket användbara
och gjorde det möjligt att erhålla den mest
konkreta informationen om förmågan hos det
tilltänkta provningssystemet. När det gäller
provning av austenitiska svetsar är en av de
läxor som lärdes av ENIQ-pilotstudien att
laboratorieförsök på referenstestblock är mycket
användbara och gör det möjligt att få
användbara bevis som omedelbart kan
användas för att visa på förmågan för ett
föreslaget provningssystem att uppfylla ofpkraven.
Den tekniska motiveringen som togs fram för
denna provning måste kompletteras med
praktiska demonstrationer på testblock. Faktum
är att de praktiska demonstrationerna var en
avgörande faktor i syfte att bedöma
provningssystemets förmåga att uppfylla
angivna ofp-krav.

PBM2 Appendix 5 35(38)
Because of logistical reasons the manufacturing
of the test pieces had to be started before the
technical justification was finished. The test
pieces manufactured covered most of the cases,
which were later on recommended in the
technical justification although there was room
for some improvement especially with respect to
the number of limit defect cases present in the
test pieces. This shows that it is indeed
extremely important to define as correctly as
possible and as early as possible the exact
needs for what concerns the test pieces.
Table 1: Overview of technical justification
produced for the ENIQ pilot study
Edition 4
Av logistiska skäl måste tillverkningen av
testblocken inledas innan den tekniska
motiveringen var avslutad. De testblock som
tillverkades täckte de flesta av de fall som
senare rekommenderades i den tekniska
motiveringen, även om det fanns utrymme för
viss förbättring, framför allt med avseende på
antalet gränsdefektfall i testblocken. Detta visar
att det faktiskt är extremt viktigt att så noggrant
som möjligt och så tidigt som möjligt definiera de
exakta behoven med avseende på testblocken.
Tabell 1: Översikt över den tekniska motivering
som togs fram för ENIQ-pilotstudien
Issue Comments Punkt Kommentarer
Purpose of this
technical
justification
Justify NDT procedure
Justify NDT equipment
Justify qualification test pieces and
defects introduced
Syfte med den
tekniska
motiveringen
Motivera OFP-process
Motivera OFP-utrustning
Motivera kvalificeringstestblock och
inlagda defekter
Summary Yes Sammanfattning Ja
1. Introduction Yes 1. Introduktion Ja
2. Input
Referring to specific document on this 2. Ingångsdata Refererande till specifika dokument i
information issue
frågan
3. Inspection Referring to specific document on NDT 3. provnings- Refererande till specifika dokument om
system equipment /procedure
system OFP-utrustningen och -proceduren
4. Analysis of Extensive review of influential
4. Analys av Omfattande granskning av inverkande
the influential parameters in order to identify essential inverkande parametrar i syfte att identifiera viktiga
parameters parameters of the input, procedure and parametrar variabler för ingångsdata, procedur-
and personnel equipment groups
och
och utrustningsgrupper
requirements
personalkrav
5. Physical Mainly qualitative assessment in order 5. Kvalitativ I huvudsak kvalitativ bedömning i syfte
Reasoning
(Qualitative
Assessment)
to justify choice made
bedömning att motivera gjorda val
6. Prediction by • Use of ray tracing was
6. Förutsägelse Användning av strålspårning
modelling recommended; lack of resources did genom rekommenderades, men brist på
not allow to complete this
modellering resurser gjorde det omöjligt att slutföra
• During open and blind test piece
I samband med öppna och praktiska
trials all defects were detected
demonstrationer detekterades samtliga
showing that influence of
defekter, vilket visade att inverkan av
macrostructure was not as important
makrostrukturen inte var lika
as originally thought
betydande som man ursprungligen
trodde
7. Experimental • Use of PISC III Action 4 RRT 7.Experimentella Användning av PISC III Action 4 RRT-
evidence results in order to justify in general bevis
resultat i syfte att i generella termer
terms the choice of procedure
motivera valet av procedurparametrar
parameters
Specifikt framtagna laboratorieförsök
• Specifically designed laboratory
visade sig mycket användbara för
trials proved to be very useful in
motivering av valet av procedur- och
justifying the choice of procedure
utrustningsparametrar

PBM2 Appendix 5 36(38)
8. Parametric
Studies
9. Equipment
and data
analysis
considerations
10. Review of all
presented
evidence in
view of the ISI
objectives to
be met
11. Input on test
pieces for
practical trials
12. Conclusions
and
Recommenda
tions
Edition 4
and equipment parameters
• Same base material and welding
procedures were used for
qualification test pieces as for ISI
simulation test pieces
Reference was made in general terms
to PISC II parametric studies on
influence of equipment parameters
• Influential parameters of the
equipment were considered under
Section 4
• Justification of data analysis was
done only partly due to lack of time; a
lot of attention was devoted to this
issue during the open trials
This was done and it was shown that
test piece trials were required in order
to complement the technical
justification
Mainly identification of limit cases for
defect to be considered during open
and blind trials
Summary of conclusions as given in
sections 10 and 11
8. Parameterstudier
9. Utrustningsochdataanalysfrågor
10. Granskning
av all
presenterad
bevisning
mot bakgrund
av de ofpkrav
som
skulle
uppfyllas
11. Ingångsdata
om testblock
för praktiska
demonstratio
ner
12. Slutsatser
och rekommendationer
Likadant grundmaterial och samma
svetsprocedurer användes för
testblock för kvalificering och för ofpsimulering
Referens i generella termer till PISC IIparameterstudier
om inverkan av
utrustningsparametrar
Inverkande parametrar hos
utrustningen beaktades i kapitel 4
Motivering av dataanalysen gjordes
endast partiellt på grund av tidsbrist.
Stor uppmärksamhet fästes vid denna
fråga i samband med den öppna
praktiska demonstrationen
Detta gjordes och visade att praktiska
demonstrationer krävdes i syfte att
komplettera den tekniska motiveringen
I huvudsak identifiering av gränsfall för
defekt som skulle beaktas under
öppna och blinda praktiska
demonstrationer
Sammanfattning av slutsatser från
kapitlena 10 och 11

PBM2 Appendix 5 37(38)
References to the Appendix
i. Description of the input data for the ENIQ
pilot study, draft final report of 29 November
1996, ENIQ pilot study document
ENIQ.PILOT(96)3.
ii. Qualification procedure for the ENIQ pilot
study, draft final report of 29 November
1996, ENIQ pilot study document
ENIQ.PILOT(96)7.
iii. Technical Justification: Pre-Trials, ENIQ
Pilot Study document ENIQ.PILOT96(9),
draft version of 15 July 1997.
i. ENIQ Recommended Practice 1:
Influential/essential parameters, ENIQ
Report 6, EUR 18101 EN, under
preparation.
EUROPEAN COMMISSION
EUR 18100 EN 25 pages
Editor: P. Lemaitre
Luxembourg: Office for Official Publications of
the European Communities
1998 – 25 pag. – 21.0 x 29.7 cm
Physical sciences
EN
Catalogue number: CD-NA-18100-EN-C
ABSTRACT
The first issue of ENIQ Recommended Practice
2 has been produced by the ENIQ Task Group
2.3 on Technical Justification and was approved
by the Steering Committee of ENIQ for
publication on 22/7/1998. The purpose of this
recommended practice is to describe a strategy
how to use and implement the concept of
technical justification, which is an important
element of the ENIQ European methodology for
qualification of NDT. The main objectives are:
- to explain the different purposes of technical
justifications,
- to indicate how the specific purpose or
application of the technical justification may
affect its contents,
- to give guidance on the relative weight which
Edition 4
Referenser till bilagan
i. Beskrivning av ingångsdata för ENIQpilotstudien,
utkast till slutrapport den 29
november 1996, ENIQ pilot study
document ENIQ.PILOT(96)3.
ii. Kvalificeringsproceduren för ENIQpilotstudien,
utkast till slutrapport den 29
november 1996, ENIQ pilot study
document ENIQ.PILOT(96)7.
iii. Technical Justification: Pre-Trials, ENIQ
Pilot Study document ENIQ.PILOT96(9),
utkast den 15 juli 1997.
iv. ENIQ Recommended Practice 1:
Influential/essential parameters, ENIQ
Report 6, EUR 18101 EN, under
utarbetande.
EUROPAKOMMISSIONEN
EUR 18100 EN 25 sidor
Redaktör: P. Lemaitre
Luxemburg: Kontoret för de europeiska
gemenskapernas officiella publikationer
1998 - 25 sidor - 21,0 x 29,7 cm
Fysiska vetenskaper
EN
Katalognummer: CD-NA-18100-EN-C
SAMMANFATTNING
Denna första utgåva av ENIQ-rekommenderad
Praxis 2 har tagits fram av ENIQ Task Group 2.3
on Technical Justification, och har godkänts av
ENIQs styrkommitté för publicering den 22 juli
1998. Syftet med denna Rekommenderade
Praxis är att beskriva en strategi för användning
och implementering av konceptet teknisk
motivering, vilket är ett viktigt element i ENIQs
Europeiska Metodologi för kvalificering av OFP.
Huvudsyftena är:
- att förklara de olika syftena med tekniska
motiveringar,
- att visa hur dessa specifika syften eller
tillämpningar av den tekniska motiveringen
kan påverka dess innehåll,
- att ge riktlinjer med avseende på den relativa

PBM2 Appendix 5 38(38)
has to be given to test piece trials and
technical justification taking into account a
number of factors such as level, available
evidence, specific application etc.
Edition 4
vikt som måste ges praktiska demonstrationer
respektive tekniska motiveringar, med hänsyn
tagen till ett antal faktorer, som nivå,
tillgänglig bevisning, specifika tillämpningar
etc.

PBM2 Appendix 6 1(4)
Our ref Date Your ref
TC - Jan-Åke Berglund 2000-12-21
Copy: Ringhals: Anders Richnau, Forsmark: Jan Lindblad, OKG: Lars Johansson, DNV Nuclear AB: Carl-Johan Börjesson, SQC AB: Tommy Zetterwall
______________________________________________________________________________________________
Barsebäck Kraft AB
Postal address Telephone Telefax
P O Box 524 +4646724000 +4646775793
S-246 25 LÖDDEKÖPINGE
SWEDEN
VAT:no: SE556094519701 postgiro: 799800-8 bankgiro: 403-4393
Edition 4
Uniform reporting requirements from In Service Inspections.
For the purpose of a uniform standard when reporting from In Service
Inspections performed on the Swedish utilities at Barsebäck, Forsmark,
Oskarshamn and Ringhals, the following reporting format has been developed
in collaboration between representatives for the utilities, the third party
inspection body (DNV Nuclear Technology AB) and the Swedish
Qualification Centre for NDT (SQC AB):
Generic requirements
In general the Inspection Reports shall include a clear Summary and a
statement regarding the inspection results, together with a summary of all
reportable indications or defects together with their sizes (and applicable tolerances)
if these have been measured and found reportable according to the procedures
used.
Reporting requirements for the defect height of embedded defects
Generally the fracture mechanic analyses valid for embedded defect are based
on an elliptical defect shape as in Figure 1, whereas the analyses for surface
breaking defects are based on half elliptical defects. However implanted
defects in the test pieces are in the shape of rectangles or half-circles/halfellipses.
Defect Length
Figure 1
Defect Height

PBM2 Appendix 6 2(4)
TC - Jan-Åke Berglund 2000-12-21
Edition 4
2 (4)
Defect height is reported as the maximum defect height between defect
extremities (example Figure 2), which is a conservative approach and also the
input data for necessary fracture mechanics analyses.
Defect Length
Figure 2
Defect Extremities
= Defect Height
Reporting requirements for indications outside of the qualification scope
Any reportable indication found that is not included in the scope of the
qualification has to be reported.
All reporting of these indications has to be reported on a Non Conformity
Report, (NCR). I.e. a separate inspection report without accreditation stamp.
This NCR has to be handed over to the utility promptly for further action:
1. If the NCR is issued due to technical limitations from the qualified
procedure, the NCR and a Technical Justification has to be handed
over by the utility to SQC AB for review and assessment.
2. If the NCR is issued because of limitations in the inspection volume
from the qualified procedure, the NCR and a report has to be handed
over by the utility to the third party inspection body (DNV Nuclear
Technology AB) for review and assessment.
3. If the NCR is issued due to unexpected indications detected outside
the qualified inspection volume, the NCR is reviewed in a utility
expert team where the accredited laboratory is present when
reporting and interpreting the inspection results. The evaluation
criteria in these cases are based on a case by case situation. Based on
the results from the expert review team the utility decides how to
proceed.
The Accredited Laboratory is responsible to initiate the above mentioned NCR

PBM2 Appendix 6 3(4)
TC - Jan-Åke Berglund 2000-12-21
Edition 4
Reporting criteria for defects below the detection target:
3 (4)
Unless other requirements are given by the utilities, the following reporting
criteria are valid when reporting defect sizes.
If one or more of the defect parameter, length or height is/are smaller than the
detection target, the accredited laboratory reports this/these value(-s) as
below the detection target. This statement must however be very clear and not
contain any reporting of size(-s).
If one or more of the defect parameter, length or height is/are greater than the
detection target the measured value(-s) is/are to be reported (together with
appropriate tolerances).
Example based on detection target 15x90 (height x length) with the sizing
tolerances height +4,7mm and length +20mm:
Height Length Defect reported…..
90 with sized values for both defect height and length (together with
appropriate tolerances +4,7mm and +20mm).
>15

PBM2 Appendix 6 4(4)
TC - Jan-Åke Berglund 2000-12-21
Edition 4
We trust this information to make reporting clearer to all parties, but if you
have any questions or need for clarifications, please don’t hesitate to ask for
more information.
Yours Faithfully
Barsebäck Kraft AB
Engineering Dept.
Mechanical Integrity
Ulf Odén
Jan-Åke Berglund
4 (4)

PBM2 Appendix 7 1(11)
Edition 4
APPENDIX 7 DEFINITIONS
Term Definition PAKT Reference
Acceptable Defect The largest defect geometry for which adequate
safety margins for continued operation still are present,
according to applicable codes and standards
and considering all relevant degradation mechanisms.
Accreditation A formal recognition that an inspection or certifying
body is found competent to perform certain specified
evaluation and/or tests/inspections. In Sweden
the Swedish Board for Technical Accreditation
(SWEDAC ) performs accreditation’s.
Note: Foreign accreditation’s shall be performed by
a national accreditation body with whom SWEDAC
has a multilateral agreement.
Accredited certifying
body
Accredited Inspection
Agency (AK)
Accredited Inspection
Body (AK)
Accredited Laboratory
(AL)
Organisation which, through accreditation in accordance
with the regulations of the Swedish Board for
Technical Accreditation and the regulations for
accredited certifying bodies, is deemed competent to
issue certificates for personnel covering the joining
of structural components in or for nuclear installations,
or is deemed competent to certify production
in accordance with the standards of structural components
for nuclear installations. [Ref. SKIFS
1994:1]
Organisation which, via accreditation for the whole
of Category 1 (Denotes the scope of the accreditation.
Category 1 has the most stringent requirements)
in accordance with the regulations concerning
accredited inspection-agencies in third-party
position, issued by Swedish Board for Technical
Accreditation (SWEDAC), has been declared competent
to carry out independent technical inspection
of mechanical components in or related to nuclear
installations and also competent to assess manufacturers.
Organisation, which via accreditation, in accordance
with the regulations concerning accredited laboratories,
issued by the Swedish Board for Technical
Accreditation (SWEDAC), has been declared competent
to carry out inspection of mechanical components
in or related to nuclear installations.
PBM2
KBM
ABM,
KBM
KBM,
TBM,
PBM2
KBM,
TBM,
PBM2
SKIFS
2000:2
SKIFS
2000:2
SKIFS
2000:2

PBM2 Appendix 7 2(11)
Edition 4
Term Definition PAKT Reference
Accredited laboratory
according to AFS
Laboratory in a third party position that has obtained
accreditation for applicable service according
to the Swedish law (SFS 1992:1119) regarding
technical inspection (Ref. AFS 1999:6)
Note: Foreign accreditation’s shall be performed by
a national accreditation body with whom the Swedish
accreditation body (SWEDAC) has a multilateral
agreement.
Active Component A component which must move mechanically to
achieve the desired safety function. [ANSI/ANS
51.1 - 1983, ANSI/ANS 52.1 - 1983]
Bodies Accredited certifying body or inspection body in a
third party position. (Ref. AFS 1999:6)
Certificate of Compliance
A certificate issued by the Accredited Inspection
Agency, to certify that a product or service (e.g. a
back fit or inspection) fulfils the requirements of
SKIFS 2000:2.
Characterisation Analysis of NDT data to determine if a defect shall
be regarded as surface breaking, embedded planar
or embedded volumetric.
Defect- and Structural
Integrity Analysis
The Analysis of the structural integrity of a component
and determination of which defects that can
occur in it. The Analysis consists of two parts:
- A structural integrity Analysis, which includes
critical and acceptable defect size, also the
growth rate for defects under the prevailing operational
and environmental conditions. The
Analysis shall be performed for the range of defect
orientations according to accepted codes
and Analysis models.
- A defect description as described below
KBM
TBM ANSI/A
NS 51.1-
ANSI/A
NS 52.1-
1983
KBM
KBM
PBM2
PBM2

PBM2 Appendix 7 3(11)
Edition 4
Term Definition PAKT Reference
Defect Description An description of the defect types that may occur in
the component(s) that the inspection qualification
shall be valid for. The defect description includes all
defects that reasonably could exist in the component,
even those that will not be included in the
inspection (e.g. certain manufacturing defects).
Those defects that are to be included in the inspection
and thus in the qualification, shall be identified
These shall be described in detail with regard to
orientation and other characteristics, such as type
(crack like / volumetric), morphology (smooth /
rough crack surface), tilt, skew, etc. The defect description
is then the basis for the defect specification,
which describes the defects in the test blocks
for the practical demonstrations.
Defect Specification A specification for the manufacture of test pieces
which exactly describes the types, sizes, number
and location of defects in a test piece intended for
practical demonstration. Defect specifications for
open test blocks are the responsibility of the licensee,
usually in collaboration with the inspection
vendor (accredited laboratory).
Design Criteria For the sub-area mechanical integrity the design
criteria are defined as the design basis and includes
events, loads, load overpressurisation protection
criteria and the evaluation thereof.
Note: See also the definition of design specification
Design review Review that the manufacturing documents fulfil
specified requirements. It is performed by an accredited
body or in special cases as In-house review.
Design Specification A document containing all necessary information
for making a design. The design specification consists
of a general description and design conditions
for sub-areas. Instances of sub-areas are: function,
capacity, mechanical integrity, reactor safety,
maintenance and environment.
Sub-areas to be regarded are those needed for a total
function.
Detection To correctly determine the existence of a defect and
its location through Analysis of the NDT data according
to the criteria within the NDT procedure.
PBM2
PBM2
KBM,
TBM
KBM
KBM, TBM
PBM2

PBM2 Appendix 7 4(11)
Edition 4
Term Definition PAKT Reference
Detection Target In the defect population for which an inspection is
being qualified, the detection target is the smallest
defect the inspection system must be able to detect
and when included in the qualification, also be able
to characterise and size. The detection target is defined
by the licensee (TH)/accredited laboratory
(AL) and may be based on several different criteria,
e.g. the detection ability of the inspection system,
achievable sizing tolerances or future needs to inspect
other components (expanded qualification).The
detection target should primarily be based
on the structural integrity Analysis and should be
chosen to be equal to or smaller than the qualification
defect. The aim should be to choose the detection
target as the qualification defect size minus the
sizing tolerance for the inspection at hand.
Discrimination Analysis of NDT data in accordance with criteria in
the NDT procedure that results in the correct identification
of signals occurring from defects and those
signals that may occur from other sources such as
material structure, electrical signals, geometrical
variations etc.
Dissimilar metal welds A joint between different types of material, e.g.
carbon steel and austenitic stainless steel or carbon
steel and nickel base alloy.
Essential variables
(NDT qualification)
The properties of the entire inspection system,
which may vary or be varied and must be controlled
or kept constant to ensure an expected response.
Evaluate A comparison between obtained results and established
requirements.
In-house (1:st party)
Inspection
Inspection carried out as part of one’s own activities
(including that carried out by outside parties) under
one’s own responsibility. [SKIFS 1996:1, AFS
1994:39]
Note: The organisation must have the necessary
technical resources and staff with the necessary
training, practice, experience and technical knowledge
for the task in question.
In-line Instruments Instruments directly applied in the process system,
for instance rotameters, flow switches, thermo wells
etc
In-service inspection Inspection that is repeated at regular intervals during
the operational lifetime of a component.
PBM2
PBM2
KBM
PBM2
KBM,
TBM,
PBM2
KBM
KBM
KBM, TBM

PBM2 Appendix 7 5(11)
Edition 4
Term Definition PAKT Reference
Indication A signal or areas of signals or other responses that
indicate a possible defect and that shall be evaluated
in accordance with criteria in the NDT procedure.
Inspection Inspection is a process of verifying conformity with
a written requirement, which can be carried out at a
number of levels:
a) At the highest level, inspectioncan mean a formal
third party inspection to satisfy a legal requirement
for independent endorsement.
b) At the intermediate level, inspection can mean
verifying by a variety of means that a specification
has been met e.g. with regard to the overall
size and shape of a component.
c) The most specialised use of the word is synonymous
with NDT e.g. in-service inspection of
nuclear components
Because the word ”inspection” is in widespread use
throughout the world in each of the three senses
given above, no single meaning is given here. The
applicable meaning must be deduced from the context.
Inspection after installation
Inspection in order to establish if the installed
equipment complies with the specified requirements.
Inspection documents A common term for documents that control the
manufacturing inspections, installation inspections
and ISIs and the inspections in the plant. The documents
can include programmes, procedures, in-
structions, drawings etc.
Inspection group Grouping of the entities to be inspected, based on an
evaluation of the consequences of a damage and the
probability for the occurrence of such a damage.
Inspection Interval The period of time between two consecutive ISIs.
According to the definition of Qualification Defect,
the inspection interval may not be longer than the
time it takes for a defect to grow from qualification
defect size to acceptable defect size.
Note however, that if there is no reason to expect
defects to be present (the normal case), or if no defects
are detected in an ISI, the following inspection
interval may be calculated as the time of defect
growth from defect target size to acceptable defect
size.
PBM2
KBM, TBM SKIFS
2000:2
KBM SKIFS
2000:2
KBM,
TBM,
PBM1
KBM
PBM2

PBM2 Appendix 7 6(11)
Edition 4
Term Definition PAKT Reference
Inspection System An inspection system comprises all the support
equipment, recording and evaluation equipment,
procedures with associated instructions and inspectors
who carry out the tasks which are required in
order to perform and evaluate an inspection.
Inspection – of manufacturing
and repair
Inspection, mainly visual, regarding dimensions,
workmanship tolerances etc.
Internal Parts Components within the pressure retaining structure
which are not pressure-retaining, i e pump shafts,
pump impellers, bearings, bushings, etc.
Internals in Reactor
Pressure Vessel
Components and structures inside the reactor pressure
vessel .
Note: The interface between reactor pressure vessel
and internals, see definition of reactor pressure vessel.
Licensee (TH) Organisation which has been authorised to carry on
nuclear activities, e.g. operate nuclear power plants,
in accordance with § 5 of the Swedish Nuclear Activities
Act (lagen om kärnteknisk verksamhet).
Load-bearing parts A common term for frame work, hangers, supports,
guides, lugs, snubbers, lifting lugs, brackets, piperestraints,
and other anchoring elements, bolts and
nuts.
Mandatory inspection Inspection that is prescribed by the authority and is
specified in a regulation e g SKIFS, AFS, STAFS.
Mechanical equipment Collective term for equipment or parts thereof assigned
to retain internal or external pressure or mechanical
load or to hold, move or guide components
in an intended way. [Ref SKIFS 1994:1]
Note: Mechanical equipment or part thereof is in
this context pressure- and load bearing structure
such as pipe system, pressure vessel including the
supports and snubbers, restraints and the internals in
pressure retaining components.
Millstock Materials, e.g plate, bars, beams, seamless pipes,
rough forgings and castings, that are used in the
Non conformance /
Deviation
manufacture of products or components
PBM2
KBM
KBM, TBM
KBM, TBM
KBM,
TBM,
PBM2
KBM, TBM
KBM
KBM, TBM SKIFS
2000:2
KBM, TBM SKIFS
2000:2
Not fulfilling specified requirements. PBM2 /
KBM, TBM
Object Category A group of pressure-retaining components which
are treated in a similar way, for instance with respect
to inspection. Which of the six present object
categories a device belongs to, depends on such
factors as pressure, temperature, content etc. for the
device in question. [AFS 1994:39]
KBM, TBM

PBM2 Appendix 7 7(11)
Edition 4
Term Definition PAKT Reference
Off-line Instrument An instrument connected to a process system
through a line of nominal size less than DN 20 (The
instrument is not a “pressure vessel“ and requirements
according to classification of functions are
applicable).
Open Tank A liquid storage vessel in which the pressure above
the liquid surface cannot exceed atmospheric pressure
by more than 3 kPa (0,03 bar) or fall below by
more than 0,65 kPa (0,0065 bar). (AFS 1994:39)
Other Inspection or
Testing
Inspection or testing required by the purchaser or
inspection or testing which is normally carried out
at the manufacturer’s shop as standard for the device
in question (not required by authority).
Passive Components A component which is not an “active component“
[ANSI/ANS 51.1 - 1983, ANSI/ANS 52.1 - 1983]
Pipe restraints Equipment incl. anchoring made to control pipe
movements by a postulated pipe rupture.
Pipeline An assembly consisting of pipe, fittings and ancillaries.
The boundary between a pressure vessel and
a pipeline is considered to be the weld joint against
the vessel nozzle, where the weld is considered to
be part of the pipeline. In a flanged connection the
boundary is between the flanges
KBM
KBM, TBM
KBM
TBM
KBM, TBM
KBM, TBM

PBM2 Appendix 7 8(11)
Practical
Assessment/Trials
Edition 4
Term Definition PAKT Reference
Pressure-Retaining
Components
Pressure-retaining
Parts
The assessment of an inspection system by applying
it to test pieces containing defects. It should demonstrate
the ability to detect, localise, characterise and
size defects. The trials can relate to one or more of
the above items. Practical assessments can be carried
out as blind trials or open trials.
Blind Trial
A trial in which an inspection system is applied to a
test piece and those applying it have no specific and
detailed knowledge of the numbers, sizes, orientations
and positions of any defects which the test
piece may contain. Blind trials are normally used
for the qualification of personnel.
Open Trial
A trial of an inspection system in which those applying
the inspection to test pieces have specific
knowledge of the defects in the test pieces. Open
trials are normally used for the qualification of
equipment and procedures.
A common term for pressure vessels, vacuum vessels,
heat exchangers, open tanks, pipelines, pumps
and valves for liquids or gases etc.
Pressure-retaining parts refer to parts subjected to
internal or external overpressure and with tightness
requirements. These also include parts for fastening
the above, as well as components which support,
carry or guide pressure-retaining parts when joined
by welding.
Pressure-retaining parts refer to, e g.:
Pressure vessels, shell, heads, nozzles, tube plates,
pipes, tubes, pipe fittings, couplings, valve housings,
valve bonnets, valve closing devices (globe),
valve bellows, pump housings, pump housing covers,
compressor housings, LP / HP turbine housings,
turbine condensers, bolts and nuts for joining pressure-retaining
parts. Also welds on pressure retaining
parts are considered pressure retaining.
Parts not referred to as pressure-retaining:
Shafts, stems, liners, spray nozzles, bearings, bushings,
springs, wear protection plate, seals, glands,
stuffing boxes, gaskets or valve seats, ceramic materials
and special alloys for electrical penetrations,
pneumatic or hydraulic actuators.
PBM2
KBM, TBM
KBM, TBM

PBM2 Appendix 7 9(11)
Edition 4
Term Definition PAKT Reference
Pressure Vessel Vessel (other than open tank) in which the prevailing
pressure is higher or potentially higher than
atmospheric pressure. (AFS 1999:6)
Procedure The predetermined steps which are to be followed at
the process of testing, machining or joining that
shall be documented with specification of all the
necessary parameters and precautions to be taken
into account.
Purpose The chosen solution and acceptance criteria to fulfil
a prescribed safety case. This includes codes and
standards, technical solutions, inspection methods
and techniques, etc.
Qualification Investigation and demonstration verifying that, for
instance, a person or a procedure for testing, machining
or joining, has the ability to manage his
specified tasks.
Qualification Body
(KO)
Qualification certificate
(NDT systems)
The organisation which invigilates and reviews
inspection qualification activities in accordance
with the qualification rules laid down. The qualification
body in Sweden is the SQC Swedish NDT
Qualification Centre.
The qualification body shall be approved by the
Swedish Nuclear Inspectorate (SKI).
A Certificate of an approved inspection qualification.
Qualification Defect The acceptable defect, from which the defect
growth, calculated to take place under the prevailing
operational conditions over the inspection interval,
is subtracted.
Reactor pressure vessel The reactor pressure vessel is the pressure vessel
encasing the radioactive fuel. Parts welded to the
pressure vessel including the actual welds also belongs
to the reactor vessel. The interface between
the reactor vessel and connecting pipe line is the
weld that joins the reactor pressure vessel with the
connecting pipe line. Safe ends belongs to the reactor
vessel. As a consequence of the definition also
welds joining the inside of the reactor pressure vessel
belongs to the reactor pressure vessel e.g. welds
for the core shroud support structure, penetrations
for the control rods, lugs etc. [SKI report 94:27]
Repair Measure which is taken to re-establish the properties
with respect to the specified requirements.
KBM, TBM
KBM,
TBM,
PBM2
PBM2
KBM,
TBM,
PBM2
KBM,
PBM2
PBM2
PBM2
SKIFS
2000:2
SKIFS
2000:2
KBM, TBM SKI
rapp.
94:27
KBM, TBM

PBM2 Appendix 7 10(11)
Edition 4
Term Definition PAKT Reference
Review Survey and assessment of documents, e.g. drawings,
calculations, certificates.
Scope The extent or volume of a task. For inspection: The
portion of a component to be inspected.
Series Production Series production refers to line production of mechanical
equipment of the same type during a certain
period according to Swedish or foreign standard
and according to common documents for design and
manufacturing, with equal production methods and
equal quality control documents.
Components of quality class 1 are normally not
series produced.
Sizing To establish the size of a defect in a plane parallel to
the component surface (length) and/or in a plane
perpendicular to the component surface (depth).
Special bolts and nuts In this context, the term ‘special’ refers to bolts and
nuts manufactured in relatively small quantities for
a specific application.
Standard bolts and nuts In this context the term "standard" refers to bolts
and nuts which are mass produced, inspected and
marked in accordance with a Swedish or foreign
standard.
Supervision Sufficient follow-up in order to certify the compliance
with the regulations.
Supervised in-house
inspection
In-house inspection randomly supervised and evaluated
by an accredited inspection body. [SKIFS
1996.1]
Surveillance By physical presence ensure that an activity has
been correctly performed.
System A common term for pipelines and components
whose combined function comprises or is a part of a
process system.
KBM,
TBM,
PBM2
SKIFS
2000:2
KBM, TBM SKIFS
2000:2
PBM2
KBM, TBM
KBM, TBM
KBM
KBM
KBM
KBM, TBM

PBM2 Appendix 7 11(11)
Edition 4
Term Definition PAKT Reference
Technical Justification
(TJ)
The Reactor Coolant
Pressure Boundary -
RCPB
A collection of all the necessary information which
provides evidence that the inspection system can
meet its stated objectives. The purpose of a TJ can
be:
1) To overcome the limitations of a limited number
of test pieces that can be used by citing all the evidence
which supports an assessment of the capability
of the inspection system to perform to the required
level and hence provide a better defined confidence
in the inspection.
2) To complement and generalise any practical trials
by demonstrating that, if the practical trial results to
be obtained for the specific configuration of the test
pieces (specific defects, specific geometry, etc.)
meet the specified requirements, this implies that
they could equally have been obtained for any other
of the possible configurations.
3) To provide a technical basis for designing efficient
test piece trials.
4) To provide a technical basis for the selection of
the essential parameters of the inspection system
and their valid range.
The TJ may include physical reasoning,
mathematical modelling, results from RRT’s,
(e.g. the British Defect Detection Trials (DDT),
PISC, ENIQ Pilot Study) , field inspection results
or experimental studies as appropriate .
The TJ does not have to apply to a complete inspection
system as indicated above, but may as well be
applied to any part of it, where adequate technical
data is available.
Reactor pressure vessels and equipment pressurised
by the reactor up to:
- External isolation valve on piping penetrating the
containment wall.
- The safety valves and the blow-down valves of the
reactor.
- The second of two, during operation, normally
closed valves, in a pipe which does not penetrate the
containment wall
Vacuum Vessel Vessel (other than open tank) in which the prevailing
pressure is lower or potentially lower than atmospheric
pressure. (AFS 1999:6)
KBM,
PBM2
ENIQ
Report
12 –
Glossary
KBM, TBM ANSI/A
NS 52.1-
1983
KBM,
TBM, PBM
Visual Inspection Inspection by visual observation KBM, TBM