27.09.2013 Views

SVAR DIREKT - Kriminalvården

SVAR DIREKT - Kriminalvården

SVAR DIREKT - Kriminalvården

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>SVAR</strong><br />

<strong>DIREKT</strong><br />

om SVEn SK KRIm I n A l V å RD<br />

2012


Produktion<br />

Anfang Reklambyrå<br />

Tryck<br />

<strong>Kriminalvården</strong>, Huvudkontoret<br />

Informationsenheten<br />

601 80 Norrköping<br />

Tel: 077-22 80 800<br />

www.kriminalvarden.se<br />

Tryckt exemplar kan beställas från<br />

<strong>Kriminalvården</strong>s förlag<br />

Beställningsnummer: 5 000<br />

Finns även tillgänglig för nerladdning från<br />

www.kriminalvarden.se/sv/Publikationer/<br />

2


Innehåll<br />

Vårt uppdrag .................................................................................................4<br />

Påföljder ..........................................................................................................5<br />

Verkställighetsplanering ............................................................................7<br />

Häkte/Häktning............................................................................................8<br />

Transporttjänsten ..................................................................................... 10<br />

Frivård ............................................................................................................11<br />

Kontraktsvård ............................................................................................ 13<br />

Samhällstjänst ............................................................................................ 13<br />

Fängelse/Anstalt ....................................................................................... 14<br />

Intensivövervakning (IÖV) ........................................................................... 16<br />

Särskilda utslussningsåtgärder ............................................................17<br />

Rymningar/Avvikelser ............................................................................. 18<br />

Kontroll/Säkerhet ..................................................................................... 19<br />

Säkerhetsenheter ....................................................................................... 19<br />

Narkotikamissbruk ................................................................................... 20<br />

Intagnas sysselsättning.......................................................................... 22<br />

Behandlingsprogram ................................................................................. 22<br />

Arbete ........................................................................................................ 23<br />

Studier ....................................................................................................... 23<br />

Annan strukturerad verksamhet ................................................................ 24<br />

Personal ....................................................................................................... 25<br />

Kostnader .................................................................................................... 25<br />

<strong>Kriminalvården</strong>s organisation .............................................................. 26<br />

3


Vårt uppdrag<br />

Ur <strong>Kriminalvården</strong>s instruktion (2007:1172):<br />

”<strong>Kriminalvården</strong> ansvarar för att:<br />

• verkställa utdömda påföljder<br />

• bedriva häktesverksamhet<br />

• utföra personutredningar i brottmål<br />

<strong>Kriminalvården</strong> ska verka för att:<br />

• påföljder verkställs på ett säkert, humant och effektivt sätt<br />

• lagföring kan ske på ett effektivt sätt<br />

• återfall i brott förebyggs<br />

<strong>Kriminalvården</strong> ska särskilt vidta åtgärder som syftar till att<br />

brottslighet under verkställigheten förhindras, frigivningen<br />

förbereds, narkotikamissbruket bekämpas och innehållet i<br />

verkställigheten anpassas efter varje individs behov.”<br />

4


Påföljder<br />

Vilka påföljder finns i Sverige?<br />

De påföljder som domstolen kan döma är böter, fängelse, villkorlig<br />

dom, skyddstillsyn, och överlämnande till särskild vård. Villkorlig<br />

dom kan kombineras med föreskrift om samhällstjänst och skyddstillsyn<br />

kan kombineras med flera olika föreskrifter.<br />

Vilka påföljder verkställs av <strong>Kriminalvården</strong>?<br />

<strong>Kriminalvården</strong> verkställer fängelsestraff, villkorlig dom med<br />

sam hälls tjänst, skyddstillsyn, skyddstillsyn med föreskrift om<br />

samhälls tjänst, skyddstillsyn med föreskrift om särskild behandlingsplan<br />

– kontraktsvård och skyddstillsyn förenat med fängelse.<br />

Fängelse<br />

Ett tidsbegränsat fängelsestraff kan vara från två veckor upp till tio<br />

år. Vid upprepade återfall och gemensamt straff för flera brott kan<br />

strafftiden bli upp till 18 år.<br />

Den som döms till livstids fängelse kan bli villkorligt frigiven<br />

först efter att Örebro tingsrätt omvandlat livstidsstraffet till ett<br />

tidsbestämt straff. Klienten kan ansöka om tidsbestämning tidigast<br />

efter att ha avtjänat tio år av sitt fängelsestraff.<br />

Intensivövervakning<br />

Intensivövervakning med elektronisk kontroll (fotboja) är ett alternativt<br />

sätt att avtjäna fängelsestraff. Den dömde bär en elektronisk<br />

sändare runt fotleden dygnet runt och får bara lämna bostaden för<br />

att gå till sin sysselsättning. Den som döms till fängelse i högst sex<br />

månader kan ansöka om intensivövervakning.<br />

5


Villkorlig dom<br />

Domen används främst när en person begår brott av engångskaraktär.<br />

Domen innebär en prövotid på två år, under vilken den dömde ska<br />

vara skötsam. Påföljden kan förenas med samhällstjänst och böter.<br />

Om den dömde missköter sig kan domen omvandlas till en annan<br />

påföljd.<br />

Skyddstillsyn<br />

Skyddstillsyn är en frivårdspåföljd. Skyddstillsyn innebär en prövotid<br />

på tre år, där den dömde ställs under övervakning första året.<br />

Påföljden kan förenas med fängelse upp till tre månader, samhällstjänst,<br />

böter och föreskrift. Vid misskötsamhet kan prövotiden och<br />

övervakningstiden förlängas.<br />

Samhällstjänst<br />

Skyddstillsyn eller villkorlig dom kan kompletteras med en föreskrift<br />

om att utföra samhällsnyttigt och oavlönat arbete i en ideell förening<br />

eller organisation. Samhällstjänst kan pågå mellan 40 och 240 timmar.<br />

Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan – kontraktsvård<br />

Kontraktsvård är ett alternativ till fängelse i upp till cirka två år. En<br />

förutsättning för domen är att missbruk (eller något annat som kan<br />

kräva behandling) väsentligt bidragit till brottsligheten. Vården sker<br />

som institutionsvård eller i form av öppen vård.<br />

när kan man bli frigiven?<br />

Villkorlig frigivning sker efter att två tredjedelar av strafftiden har<br />

avtjänats. Villkorlig frigivning kan däremot inte komma ifråga förrän<br />

minst en månad har avtjänats. Villkorlig frigivning kommer inte<br />

ifråga då skyddstillsyn förenats med fängelsestraff.<br />

6


Vad gäller för unga brottslingar?<br />

Åldern då man blir straffmyndig i Sverige är 15 år, vilket innebär<br />

att personer under 15 år inte kan dömas till påföljd. Personer under<br />

18 år döms endast i undantagsfall till fängelse. De blir i regel<br />

om händer tagna enligt lagen om vård av unga. Personer under<br />

21 år får inte dömas till livstids fängelse.<br />

Verkställighetsplanering<br />

Varje klient inom <strong>Kriminalvården</strong> ska ha en individuell plan för<br />

verkställigheten. Syftet med planen är att fylla verkställigheten<br />

med ett innehåll som kan minska risken för återfall i brott.<br />

Vad innehåller verkställighetsplanen?<br />

En verkställighetsplan består av två delar, utredning och plan. I utredningen<br />

beskrivs klientens bakgrund och nuvarande situation. Därefter<br />

görs en risk- och behovsbedömning och med utgångspunkt från den<br />

görs en plan för fängelsetiden.<br />

7


Häkte/Häktning<br />

<strong>Kriminalvården</strong> ansvarar för landets 31 häkten. Den 1 oktober<br />

2011 fanns drygt 1 800 personer i häkte.<br />

Vad är skillnaden mellan gripen, anhållen och häktad?<br />

Gripen är ett snabbt beslut som fattas av en enskild polis. Beslutet<br />

gäller fram tills att polisen tar kontakt med åklagare, vilket måste ske<br />

inom några timmar, alternativt tills att polisen själv beslutar att frige<br />

den misstänkte.<br />

Anhållen är ett beslut som fattas av åklagare och gäller maximalt<br />

i fyra dygn.<br />

Häktad är ett beslut av domstolen. Beslutet omprövas var fjortonde<br />

dag och kan inte överstiga den möjliga längden på påföljden, det vill<br />

säga fängelsestraffet.<br />

när får en person häktas?<br />

Häktning beslutas av domstolen efter framställning av åklagare.<br />

Personen ska vara på sannolika skäl eller skäligen misstänkt för brott,<br />

som enligt lag kan ge fängelse i minst ett år. Dessutom måste minst<br />

en av följande tre förutsättningar uppfyllas: risk för avvikelse, risk för<br />

försvårande av utredning och/eller risk för fortsatt brottslighet.<br />

Häktning får ske oberoende av brottets art om den misstänkte<br />

är okänd och vägrar uppge namn och adress eller saknar hemvist<br />

i landet. Alternativ till häktning är övervakning, reseförbud och<br />

anmälningsskyldighet.<br />

Det finns inget i lagen som begränsar häktningstidens längd. Om<br />

åtal inte väcks inom 14 dagar ska ny häktningsförhandling hållas.<br />

8


Gäller samma regler för unga?<br />

En person som fyllt 15 år och misstänks för brottslighet kan häktas.<br />

För ungdomar mellan 15 och 18 år ska synnerliga skäl föreligga.<br />

Alternativet är placering vid särskilda ungdomshem.<br />

Sitter enbart häktade på häkten?<br />

Personer som omhändertagits med stöd av till exempel socialtjänstlagen,<br />

lagen om vård av ungdom (LVU), lagen om vård av missbrukare<br />

(LVM) eller förvarstagna enligt utlänningslagen kan placeras i häkte.<br />

Vad innebär häktning med restriktioner?<br />

Det innebär att domstolen bedömt att det finns risk för att den häktade<br />

undanröjer bevis eller försvårar utredningen. Restriktionerna kan bestå<br />

av någon eller flera av följande inskränkningar:<br />

• den häktade får inte ta emot besök,<br />

• den häktade får inte umgås med andra häktade,<br />

• den häktades post granskas av åklagare,<br />

• den häktade får inte se på tv eller lyssna på radio.<br />

En häktad utan restriktioner kan vistas med andra intagna under viss<br />

del av dagen.<br />

9


Transporttjänsten<br />

Vad är transporttjänstens uppgift?<br />

Inom <strong>Kriminalvården</strong> finns ett stort behov av säkra och effektiva<br />

transporter av klienter. Dessa planeras och utförs av transporttjänsten.<br />

<strong>Kriminalvården</strong>s transporttjänst utför in- och utrikestransporter,<br />

men inte bara inom <strong>Kriminalvården</strong>s verksamhet, utan även för<br />

exempelvis polis- och sociala myndigheter. Transporttjänsten ansvarar<br />

för <strong>Kriminalvården</strong>s utrikestransporter och den del av inrikestransporterna<br />

som innebär förflyttning mellan anstalter och häkten. Ansvaret<br />

för övriga transporter, till exempel inställelse till domstol eller sjukhus -<br />

besök, ingår i anstalternas och häktenas ordinarie verksamhet.<br />

Hur många transporter utförs varje år?<br />

Under 2011 utförde <strong>Kriminalvården</strong>s transporttjänst knappt 41 000<br />

persontransporter inrikes. Drygt 4 500 personer transporterades<br />

utomlands.<br />

10


Frivård<br />

Vilka är frivårdens uppgifter?<br />

Frivården övervakar klienter som dömts till skyddstillsyn, samhällstjänst,<br />

kontraktsvård, är villkorligt frigivna samt de klienter som<br />

har fotboja istället för fängelsestraff. Frivården genomför också<br />

personutredningar inför huvudförhandlingar i brottmål på uppdrag<br />

av domstol. <strong>Kriminalvården</strong> har 34 frivårdskontor. Under 2011<br />

avtjänade i genom snitt cirka 14 000 personer en frivårdspåföljd.<br />

Vad är en personutredning?<br />

Domstolen begär en personutredning för att kunna välja lämplig<br />

påföljd om en person blir dömd för det brott han eller hon är misstänkt<br />

för. Vid en personutredning utreder frivården den åtalade<br />

personens sociala situation, risken för återfall i brott och om en<br />

frivårdspåföljd är lämplig vid en fällande dom. Frivården bedömer<br />

om klienten skulle klara av att utföra samhällstjänst och om förutsättningar<br />

finns för kontraktsvård.<br />

Hur arbetar frivården på häkte?<br />

Frivården ansvarar för att samordna klientens verkställighet och det<br />

arbetet påbörjas redan på häktet. Frivården genomför även personutredningar<br />

på häktade klienter.<br />

Hur arbetar frivården på anstalt?<br />

I Sverige blir fängelsedömda villkorligt frigivna efter två tredjedelar<br />

av strafftiden. Under frigivningstiden ska klienten stå under övervakning.<br />

Frivården ansvarar för att samordna klientens verkställighetsplanering<br />

och tillsammans med klienten och kontaktmannen på<br />

anstalten planera för klientens utslussning från anstalten.<br />

11


Finns det olika former av skyddstillsyn?<br />

Förutom enbart skyddstillsyn kan domstolen döma till skyddstillsyn<br />

kombinerad med föreskrift om kontraktsvård eller samhällstjänst.<br />

En skyddstillsyn kan även kombineras med föreskrifter om vård och<br />

behandling.<br />

Vilka döms till skyddstillsyn?<br />

Under 2011 dömdes skyddstillsyn ut till cirka 7 700 klienter. De<br />

vanli gaste brotten i grunddomen är narkotikabrott/smuggling, misshandel<br />

samt rattfylleri. Av de som dömdes till skyddstillsyn under<br />

2011 avtjänade den största delen, 4 400 personer, enbart skyddstillsyn,<br />

1 250 personer skyddstillsyn med kontraktsvård, cirka 1 500 personer<br />

skyddstillsyn med samhällstjänst och knappt 300 personer skyddstillsyn<br />

med fängelse.<br />

lekmannaövervakare<br />

Ungefär 50 procent av de klienter som har skyddstillsyn har en<br />

lek manna övervakare. Lekmannaövervakaren är ett komplement till<br />

hand läggaren på frivården som alltid har det yttersta ansvaret.<br />

Om en lek mannaövervakare inte är utsedd får handläggaren även<br />

rollen som övervakare, så kallad tjänstemannaövervakare.<br />

Vad är en lekmannaövervakare?<br />

En lekmannaövervakare en privatperson som på sin fritid åtar sig att<br />

stödja, vägleda och uppmuntra klienten så att han eller hon inte återfaller<br />

i brott eller missbruk. Inga särskilda förkunskaper krävs, men<br />

ett intresse för människor och samhällsfrågor är viktigt.<br />

12


KoNTRAKTSVåRD<br />

Vad innebär kontraktsvård?<br />

Kontraktsvård är det som i lagen heter skyddstillsyn med föreskrift<br />

om särskild behandlingsplan. Kontraktsvård kan bli aktuellt om<br />

missbruk/beroende eller något annat som kräver behandling väsentligt<br />

bidragit till brottsligheten. Istället för att dömas till fängelse kan den<br />

personen få behandling för sina problem. Kontraktsvård kan motsvara<br />

upp till två års fängelse. Om klienten avbryter behandlingen, eller på<br />

annat sätt missköter sig, omvandlas domen till fängelse. Under 2011<br />

påbörjade 1 250 personer kontraktsvård.<br />

SAmHällSTjäNST<br />

Vad är samhällstjänst?<br />

Samhällstjänst är en föreskrift som kan fastställas av domstolen i samband<br />

med dom till skyddstillsyn eller villkorlig dom. Samhällstjänst<br />

kan vara ett alternativ för den som annars skulle ha dömts till ett<br />

kortare fängelsestraff på upp till ett år. Det alternativa fängelsestraffet<br />

anges alltid i domen och allvarlig misskötsamhet kan leda till att<br />

domen omvandlas till fängelse.<br />

Hur lång är strafftiden?<br />

Mellan 40 och 240 arbetstimmar.<br />

Vilka är arbetsuppgifterna?<br />

Arbetet utförs i första hand hos ideella föreningar eller andra organisationer<br />

som inte drivs i vinstsyfte. I undantagsfall utförs samhällstjänst<br />

i offentlig verksamhet respektive i för samhällstjänsten särskilt<br />

organiserade arbetslag.<br />

13


Vilka döms till samhällstjänst?<br />

Under 2011 dömdes skyddstillsyn med samhällstjänst (grunddom<br />

samt följddom) ut till cirka 1 500 klienter. De vanligaste brotten i<br />

grunddomen var våldsbrott, rattfylleri (även grovt rattfylleri) samt<br />

narkotikabrott/smuggling.<br />

Villkorlig dom med samhällstjänst dömdes 2011 ut till drygt<br />

4 700 klienter. De vanligaste brotten var våldsbrott samt rattfylleri<br />

(även grovt rattfylleri).<br />

Fängelse/Anstalt<br />

Vad är anstalternas uppgift?<br />

Verksamheten i anstalt ska utformas så att den främjar den intagnes<br />

anpassning i samhället och motverkar skadliga följder av frihetsberövandet.<br />

Anstaltsvistelsen ska redan från början inriktas på att vara en<br />

förberedelse för frigivningen. <strong>Kriminalvården</strong> har 52 anstalter runt om<br />

i Sverige. Den 1 oktober 2011 var cirka 5 000 personer intagna i anstalt.<br />

Hur många livstidsdömda finns det?<br />

I december 2011 verkställde 160 personer ett livstidsstraff i fängelse,<br />

varav sex kvinnor. Den äldsta livstidsdömde var 83 år och den yngsta<br />

24 år. Alla avtjänade straff för mord (inklusive medhjälp, försök,<br />

anstiftan).<br />

Vilka döms till fängelse?<br />

Under 2011 togs drygt 9 000 personer in i fängelse (nyintagna). De<br />

vanligaste huvudbrotten var narkotikabrott/smuggling, våldsbrott och<br />

tillgreppsbrott.<br />

14


Hur ser åldersfördelningen mellan de intagna ut?<br />

Åldern på de intagna är 15 år och uppåt. Den största gruppen,<br />

22 procent, är mellan 35 och 44 år.<br />

Hur många är under 21 år?<br />

Den 1 oktober 2011 var 189 personer mellan 15 och 20 år<br />

inskrivna i anstalt. Få personer under 18 år döms till fängelse.<br />

De kan istället dömas till sluten ungdomsvård, som verkställs<br />

av Statens Institutionsstyrelse.<br />

Hur många är utländska medborgare?<br />

Den 1 oktober 2011 var 28 procent av alla intagna i anstalt<br />

utländska medborgare. Övriga var svenska medborgare. Det finns<br />

ingen statistik på hur många som är invandrare eller har utländsk<br />

bakgrund.<br />

Hur många av de intagna är kvinnor?<br />

Den 1 oktober 2011 fanns 303 kvinnor intagna i anstalt, vilket<br />

var ungefär 6 procent av det totala antalet intagna.<br />

Vad innebär kontaktmannaskap?<br />

Kontaktmannaskap innebär att en kriminalvårdare får ansvar för<br />

några klienter. I arbetet ingår bland annat att i samarbete med<br />

den intagne planera permissioner, besök och andra aktiviteter<br />

under verkställigheten. Det dokumenteras i verkställighetsplanen.<br />

15


INTeNSIVÖVeRVAKNINg (IÖV)<br />

Vad innebär intensivövervakning?<br />

Intensivövervakning innebär att en person som dömts till högst sex<br />

månaders fängelse kan avtjäna sitt straff i hemmet utrustad med<br />

elektronisk fotboja. Den dömde måste själv ansöka om att få avtjäna<br />

straffet på detta sätt.<br />

Någon form av sysselsättning är en förutsättning för att få intensivövervakning.<br />

Den kan bestå av arbete, utbildning eller behandling<br />

och den dömde har då rätt att lämna hemmet enligt ett schema som är<br />

överenskommet med frivården.<br />

Under den tid som den dömde fullgör straffet gäller drogfrihet.<br />

Frivården har rätt att när som helst göra hembesök för att kontrollera<br />

detta med hjälp av utandningsprov och/eller urinprov.<br />

Misskötsamhet leder normalt till att resterande del av straffet får<br />

avtjänas i fängelse.<br />

Hur många klienter har fotboja?<br />

År 2011 påbörjade drygt 2 300 klienter intensivövervakning. 232 av<br />

dessa avbröt intensivövervakningen och avtjänade istället straffet i<br />

fängelse.<br />

Förutom som alternativ till fängelse kan fotboja användas vid<br />

utslussning från vistelse i anstalt (halvvägshus och utökad frigång)<br />

och vid övervakning på anstalt med lägsta säkerhetsklass.<br />

16


Särskilda utslussningsåtgärder<br />

Syftet med särskilda utslussningsåtgärder är att minska risken<br />

för en intagen att återfalla i brott och att underlätta återanpassningen<br />

i samhället. Det finns fyra särskilda utslussningsåtgärder:<br />

Frigång innebär att en intagen vistas utanför anstalten under dagtid<br />

och utför arbete, deltar i utbildning eller i särskilt ordnad verksamhet.<br />

Vårdvistelse innebär att en intagen vistas i ett familjehem eller ett hvbhem<br />

(hem för vård och boende) och deltar i behandlingsverksamhet.<br />

Halvvägshus innebär att en intagen vistas, under eget ansvar, i en<br />

miljö som är mer öppen än den i en anstalt med lägsta säkerhetsklass.<br />

Samtidigt får den intagne ta del av det stöd och den hjälp som<br />

Kriminal vården och andra myndigheter kan erbjuda. Det finns tre<br />

halvvägs hus i Sverige. Ett (i Malmö) bedrivs av <strong>Kriminalvården</strong> och<br />

övriga två (i Stockholm och Göteborg) bedrivs i privat regi.<br />

Utökad frigång innebär att en intagen under kontrollerade former<br />

(bland annat genom intensivövervakning med fotboja) avtjänar<br />

straffet i bostaden. Den intagne ska utföra arbete, delta i utbildning,<br />

få behandling eller delta i särskilt ordnad verksamhet.<br />

17


Rymningar/Avvikelser<br />

Hur många klienter rymmer från svenska anstalter?<br />

Under 2011 rymde ingen från anstalter med högre säkerhetsklasser,<br />

medan 24 avvek från anstalter med lägsta säkerhetsklass. Tidigare<br />

år har siffrorna varit högre men sedan ett antal år tillbaka har de<br />

sjunkit stadigt.<br />

Från svenska häkten är det ovanligt med rymningar, under senare<br />

år inga alls.<br />

18


Kontroll/säkerhet<br />

<strong>Kriminalvården</strong>s anstalter är säkerhetsklassificerade från 1 till 3,<br />

där 1 är den högsta säkerhetsklassen och 3 är den lägsta.<br />

Det övergripande syftet med tydliga säkerhetsnivåer är att ha rätt<br />

intagen på rätt plats. Klassificeringen hör ihop med riskbedömningar<br />

som <strong>Kriminalvården</strong> gör för alla intagna.<br />

Anstalterna i klass 1 utrustas för att klara de mest riskfyllda<br />

intagna, medan andra intagna inte ska behöva sitta säkrare än vad<br />

som är nödvändigt. Det som avgör vilken klassning ett fängelse har<br />

är bland annat:<br />

• förmågan att motstå rymningar,<br />

• förmågan att motstå fritagningsförsök,<br />

• förmågan att hantera svårhanterligt klientel.<br />

SäKeRHeTSeNHeTeR<br />

Säkerhetsenheter finns på Kumla, Hall och Saltvik. Där placeras<br />

intagna med särskilt hög risk för fortsatt brottslig verksamhet eller<br />

rymning och som under verkställigheten kräver särskilda arrangemang<br />

gällande säkerhet och omhändertagande. Vissa intagna placeras där<br />

direkt efter dom därför att de har långa fängelsestraff för mycket<br />

kvalificerad, ofta också organiserad, kriminalitet.<br />

Den fysiska säkerheten på enheterna är den högsta någonsin i<br />

svensk kriminalvård. Samtidigt är friheten inne på avdelningarna<br />

relativt stor och de intagna kan vara föremål för omfattande insatser<br />

gällande sysselsättning och behandlingsprogram. Personalen som<br />

arbetar på säkerhetsenheterna har särskild utbildning.<br />

Den grundläggande principen är att kontroll- och säkerhetsinsatser<br />

inte ska vara mer ingripande än nödvändigt.<br />

19


narkotikamissbruk<br />

Hur stor andel av de intagna är dömda<br />

för narkotikabrott?<br />

32 procent av intagna i fängelse den 1 oktober 2011 hade narkotikabrott/varusmuggling<br />

som huvudbrott.<br />

Hur många av de intagna är narkotikamissbrukare?<br />

<strong>Kriminalvården</strong> har Sveriges största behandlingsinrättning för<br />

narkotika missbrukare. 9 000–10 000 klienter (totalt i häkte, anstalt<br />

och frivård) har narkotikaproblem i olika utsträckning.<br />

Vad görs för att hindra missbruk på anstalterna?<br />

<strong>Kriminalvården</strong> har nollvision för alkohol och narkotika i våra miljöer.<br />

För att hindra missbruk inne på anstalt gör vi kontroller i form av visitationer<br />

vid besök, i intagnas bostadsrum och i anstalternas gemensamma<br />

utrymmen. <strong>Kriminalvården</strong> gör också drogkontroller genom exempelvis<br />

urinprov.<br />

Använder <strong>Kriminalvården</strong> narkotikahundar?<br />

Ja, det finns 21 narkotikahundar i <strong>Kriminalvården</strong>.<br />

Hur söker man upp missbrukare?<br />

På alla häkten finns uppsökare som tar kontakt med missbrukare och<br />

motiverar till behandling.<br />

20


Finns det möjlighet att få behandling utanför<br />

<strong>Kriminalvården</strong>?<br />

Det finns möjlighet att avtjäna en del av fängelsestraffet i missbruksvård<br />

i form av vårdvistelse och det finns också möjlighet för domstolen<br />

att istället för fängelsestraff döma till kontraktsvård, som är<br />

skyddstillsyn med föreskrift om behandling.<br />

Finns det särskilda platser för missbrukare?<br />

Ja, den 1 januari 2012 fanns 964 platser på behandlingsanstalter<br />

och särskilda behandlingsavdelningar. Det finns olika behandlingsprogram<br />

som riktar sig till klienter med missbruksproblem. 18 platser<br />

är reserverade för personer med läkemedelsassisterad behandling.<br />

21


Intagnas sysselsättning<br />

Tiden i anstalt ska användas för att minska riskerna för återfall<br />

i brott. genom olika insatser ska möjligheten öka för klienten<br />

att leva ett liv utan brottslighet efter fängelsetiden. Klientens<br />

sysselsättning syftar till att motverka återfall i ny kriminalitet.<br />

Sysselsättningen kan bestå av behandling, studier, arbete eller<br />

annan strukturerad verksamhet.<br />

Har alla intagna samma sysselsättning?<br />

I klientens verkställighetsplan framgår vilka behov klienten har.<br />

Sysselsättning finns inom behandling, studier och arbete samt annan<br />

strukturerad verksamhet.<br />

I häkte kan viss sysselsättning erbjudas.<br />

Får intagna lön för sitt arbete?<br />

Ersättningen är 11 kronor per timme för alla typer av sysselsättning.<br />

BeHANDlINgSPRogRAm<br />

många brott begås som en följd av beroende eller<br />

bristande insikter. Vad gör <strong>Kriminalvården</strong> för att<br />

motverka detta?<br />

<strong>Kriminalvården</strong> satsar stora resurser på att bryta kriminella beteenden<br />

och att öka kunskap och insikter hos intagna. Förutom traditionella<br />

metoder, som till exempel utbildning och social rehabilitering, använder<br />

<strong>Kriminalvården</strong> 13 ackrediterade behandlingsprogram. Under<br />

2011 fullföljde knappt 5 800 klienter något program på anstalt och<br />

knappt 3 700 inom frivården.<br />

22


Vad är syftet med programmen?<br />

Utgångspunkten är klientens brott eller missbruk. Syftet är att minska<br />

risken för återfall genom att ge klienten nya kunskaper, färdigheter<br />

och insikter.<br />

ARBeTe<br />

Vad innebär arbete?<br />

Målsättningen med arbete i <strong>Kriminalvården</strong> är att ge intagna en<br />

meningsfull sysselsättning under tiden i anstalt. Syftet är också att<br />

ge de intagna en möjlighet att utveckla kunskaper och färdigheter<br />

som kan öka deras förutsättningar att återanpassas till samhället efter<br />

avtjänat straff.<br />

Arbete inom <strong>Kriminalvården</strong> omfattar trä- och mekaniska industrier,<br />

jordbruks- och skogsarbete, service- och tjänstearbete samt<br />

hantverksarbete. Tillverkningen bedrivs på marknadsmässiga grunder.<br />

En del av tillverkningen består av egna produkter som säljs via grossister<br />

och återförsäljare. Dessa produkter marknadsförs under namnet<br />

KrimProd.<br />

STUDIeR<br />

Har klienter möjlighet att studera i fängelset?<br />

<strong>Kriminalvården</strong> erbjuder såväl teoretisk som praktisk utbildning.<br />

Klientutbildningen omfattar vuxenutbildning på grundläggande<br />

och gymnasial nivå, svenska för invandrare (sfi) och yrkesinriktad<br />

utbildning samt studier på högskolenivå. Klienter i anstalt och häkte<br />

har också möjlighet till studie- och yrkesvägledning. Utbildningen är<br />

individualiserad och det finns stöd för läs- och skrivsvårigheter och<br />

koncentrationssvårigheter. Under 2011 utfärdades 2 045 betyg fördelat<br />

på drygt 1 200 intagna.<br />

23


Vad innebär yrkesinriktad utbildning?<br />

<strong>Kriminalvården</strong> har ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen som<br />

upphandlar arbetsmarknadsutbildning med olika inriktning till anstalterna.<br />

Det finns även yrkesinriktad utbildning i <strong>Kriminalvården</strong>s regi,<br />

vanligen kortare utbildningar såsom truck förarutbildning.<br />

Finns det fler utbildningsmöjligheter?<br />

På många orter är studieförbunden till stor hjälp för att få till stånd<br />

studier och meningsfull fritidsverksamhet, främst genom kulturprogram<br />

och studiecirklar. Musikprogram, föreläsningar samt kurser i<br />

skapande verksamhet och om natur och miljö är exempel på sådana<br />

insatser.<br />

ANNAN STRUKTUReRAD VeRKSAmHeT<br />

Vad är ”annan strukturerad verksamhet”?<br />

Social färdighetsträning är ett exempel på en strukturerad verksamhet<br />

som innebär att den intagne får praktisk träning i vardagliga sysslor.<br />

Det handlar till exempel om att lära sig städa, tvätta och laga mat,<br />

men också om att kunna planera sin privata ekonomi.<br />

Andra exempel är yoga-, keramik- och kulturaktiviteter, som<br />

erbjuds på många anstalter.<br />

24


Personal<br />

Hur många arbetar i <strong>Kriminalvården</strong>?<br />

<strong>Kriminalvården</strong> har drygt 9 000 anställda.<br />

Finns det olika yrkeskategorier?<br />

Inom <strong>Kriminalvården</strong> arbetar många olika yrkesgrupper, bland<br />

annat kriminalvårdare, frivårdsinspektörer, transportförare, lärare,<br />

psykologer, programledare, produktionsledare, sjukvårdspersonal,<br />

fastighets- och förrådspersonal, kökspersonal, städare, handläggare,<br />

jurister, assistenter, olika kategorier av chefer och experter.<br />

<strong>Kriminalvården</strong> anlitar även läkare, tandläkare, bibliotekarier<br />

och andra kompetensgrupper genom upphandlade tjänster.<br />

Den största gruppen anställda är kriminalvårdare.<br />

Kostnader<br />

Vad kostar kriminalvården varje år?<br />

År 2011 kostade <strong>Kriminalvården</strong> drygt 7,6 miljarder kronor.<br />

Kostnaden för att ha en person i häkte var 2011 i genomsnitt<br />

3 000 kronor per klient och dygn.<br />

Kostnaden för en person i anstalt varierar, eftersom anstalter<br />

har olika slutenhet och personaltäthet. I en anstalt av normal eller<br />

högre säkerhetsklass kostade en intagen i genomsnitt 2 831 kronor<br />

per klient och dygn. Kostnaden i en anstalt av lägre säkerhetsklass<br />

var i genomsnitt 1 918 kronor per klient och dygn.<br />

Kriminalvård i frihet är jämförelse betydligt mindre kostsamt.<br />

En klient i frivården kostade i genomsnitt 203 kronor per klient<br />

och dygn under 2011.<br />

25


<strong>Kriminalvården</strong>s organisation<br />

Generaldirektör: nils Öberg<br />

myndighetens organisation<br />

Inom <strong>Kriminalvården</strong> finns en verksledning, ett huvudkontor och<br />

sex regioner. Inom regionerna finns lokala verksamhetsområden, som<br />

består av ett eller flera verksamhetsställen. Inom <strong>Kriminalvården</strong> finns<br />

också en transporttjänst och vissa myndighetsgemensamma funktioner.<br />

(Källa: Arbetsordningen KVAF (Ao) 2011:3)<br />

26


The organisation of the Swedish<br />

Prison and Probation Service<br />

director General: nils Öberg<br />

The organisation of the authority<br />

The Prison and Probation Service is organised into management, a<br />

head office and six regions. Each region has its own area of activity,<br />

consisting of one or more locations. The Prison and Probation Service<br />

also has a transport service and certain common functions with other<br />

authorities. (Source: The administrative regulations KVAF (Ao) 2011:3)<br />

27


Costs<br />

what does the Prison and Probation Service cost<br />

each year?<br />

In 2011, the Prison and Probation Service cost approximately<br />

SEK 7.6 billion.<br />

In 2011, the average cost of having a person on remand was<br />

SEK 3,000 per client per day.<br />

The cost of a person in prison varies, because the prisons have<br />

different distributions of inmates and personnel. The average cost<br />

in a normal or high-security prison is SEK 2,831 per client per day.<br />

The average cost in a low-security prison is SEK 1,918 per client<br />

per day.<br />

In comparison, non-custodial criminal care is considerably<br />

cheaper. The average cost for non-custodial clients was SEK 203<br />

per client per day in 2011.<br />

26


Personnel<br />

how many people work for the Prison and<br />

Probation Service?<br />

The Prison and Probation Service has about 9,000 employees.<br />

Are there many different categories of work?<br />

Many different groups work within the Prison and Probation Service,<br />

including prison officers, probation inspectors, transport drivers,<br />

teachers, psychologists, programme leaders, production leaders, health<br />

care personnel, property and warehouse personnel, catering staff,<br />

cleaners, case officers, lawyers, assistants and various categories of<br />

managers and experts.<br />

The Prison and Probation Service also employs doctors, dentists and<br />

other competence groups through outsourced services.<br />

The largest group of employees are the prison officers.<br />

25


what does vocational training involve?<br />

The Prison and Probation Service works closely with the Swedish<br />

Public Employment Service to offer inmates various forms of training<br />

for the labour market. The Prison and Probation Service also offers<br />

its own vocational training, usually in the form of shorter training<br />

programmes in skills such as fork lift truck driving.<br />

Are there other opportunities for education?<br />

Many locations have a study association that can help set up studies<br />

and meaningful leisure activities, primarily through cultural programmes<br />

and study circles. Such activities include music programmes,<br />

lectures and courses in creative activities and about nature and the<br />

environment.<br />

OTHER STRUCTURED ACTIVITIES<br />

what are “other structured activities”?<br />

Training in social skills is an example of a structured activity in<br />

which inmates can receive practical training in day-to-day tasks. This<br />

includes learning to clean, wash clothes and make food, for example,<br />

but also being able to plan one’s private economy.<br />

Other examples are yoga, pottery and cultural activities, which are<br />

offered in many prisons.<br />

24


what is the purpose of the programmes?<br />

The starting point is the client’s offence or abuse. The purpose is to<br />

reduce the risk of recurrence by giving the client new knowledge,<br />

skills and understanding.<br />

WORK<br />

what does the work involve?<br />

The objective of work in the Prison and Probation Service is to give<br />

inmates meaningful employment during their time in prison. The<br />

purpose is also to give the inmates an opportunity to develop knowledge<br />

and skills that can increase their ability to readapt to society<br />

after serving their sentence.<br />

Work within the Prison and Probation Service includes the timber<br />

and mechanical industries, agriculture and forestry and service work,<br />

as well as crafts. Manufacturing is on a market basis. Part of the manufacturing<br />

consists of our own products that are sold via whole salers and<br />

retailers. These products are marketed under the KrimProd brand.<br />

STUDIES<br />

do clients have the opportunity to study in prison?<br />

The Prison and Probation Service offers both theoretical education<br />

and practical training. Education and training for clients consists of<br />

adult education at basic and upper secondary level, Swedish for immigrants<br />

and vocational training, as well as studies at university college<br />

level. Clients in prison and on remand can also be offered study and<br />

vocational guidance. Education and training is on an individual basis<br />

and support can be given for reading and writing difficulties and<br />

concentration problems. During 2011, a total of approximately 1,200<br />

inmates received 2,045 certificates.<br />

23


employment for inmates<br />

Time spent in prison shall be used to reduce the risk of<br />

re offending. Various measures shall be taken to increase<br />

the probability of clients’ living a life without offending after<br />

their sentence has been completed. Employment for the<br />

clients is aimed at counteracting a relapse into further crime.<br />

Employment measures may consist of treatment, study,<br />

work or other structured activities.<br />

do all inmates have the same employment?<br />

The plan for the execution of each client’s sentence indicates the<br />

client’s needs. There is employment in the form of treatment, study<br />

and work, as well as other structured activities.<br />

Certain employment measures can also be offered during remand.<br />

Are inmates paid for their work?<br />

SEK 11 per hour is paid for all types of employment.<br />

TREATMENT PROGRAMMES<br />

Many offences are committed as a result of dependent<br />

or defective understanding. what is the Prison and<br />

Probation Service doing to counteract this?<br />

The Prison and Probation Service uses a great deal of its resources<br />

in breaking criminal behaviour and increasing the knowledge and<br />

understanding of inmates. In addition to traditional methods, such<br />

as education and social rehabilitation, the Prison and Probation<br />

Service also uses 13 accredited treatment programmes. During 2011,<br />

approximately 5,800 clients in prison and 3,700 clients on probation<br />

completed such a programme.<br />

22


Is it possible to receive treatment outside the<br />

Prison and Probation Service?<br />

It is possible to serve part of a prison sentence in a treatment institution<br />

and it is also possible for the court to impose contract treatment –<br />

probation with a treatment plan – instead of a prison sentence.<br />

Are there special places for abusers?<br />

Yes, on 1 January 2012 there were 964 places in treatment institutions<br />

or special treatment departments. There are various programmes<br />

of treatment aimed at clients with an abuse problem. 18 places are<br />

reserved for persons receiving medicine-assisted treatment.<br />

21


drug abuse<br />

how large a percentage of inmates are serving<br />

sentences for narcotics-related offences?<br />

32 per cent of those serving prison sentences on 1 October 2011 had<br />

drug-related offences or smuggling as their main offence.<br />

how many of the inmates are drug abusers?<br />

The Swedish Prison and Probation Service has Sweden’s largest<br />

treatment apparatus for drug abusers. 9,000 to 10,000 clients (total on<br />

remand, in prison and in non-custodial care) have a drug problem to a<br />

greater or lesser extent.<br />

what is done to prevent abuse in prison?<br />

The Prison and Probation Service has a vision of zero alcohol and<br />

drugs in its institutions. To prevent abuse in our prisons, we carry out<br />

checks in the form of searches of the inmates’ rooms and in association<br />

areas. The Prison and Probation Service also carries out drug<br />

checks, in the form of urine tests for example.<br />

does the Prison and Probation Service use sniffer dogs?<br />

Yes, the Prison and Probation Service has 21 sniffer dogs.<br />

how are abusers identified?<br />

There are specialists at all remand institutions who identify abusers<br />

and motivate them to undergo treatment.<br />

20


Control/ Security<br />

The Prison and Probation Service’s prisons have a security<br />

classification from 1 to 3, 1 being the highest security and<br />

3 the lowest.<br />

The primary purpose of the clear security levels is to have the right<br />

inmate in the right place. The classification is in line with the risk<br />

assessment made by the Prison and Probation Service for all inmates.<br />

Class 1 prisons are equipped to handle the highest-risk inmates,<br />

while other inmates should not need to have higher security than is<br />

necessary. The classification of each inmate is decided by:<br />

• need to resist escape<br />

• need to resist attempts to set the prisoner free<br />

• need to handle difficult clients.<br />

SECURE UNITS<br />

There are secure units at Kumla, Hall and Saltvik. These house<br />

inmates who have a particularly high risk of continued criminal<br />

activity or escape and who require special arrangements for security<br />

and handling during the execution of their sentence. Certain inmates<br />

are placed in these units immediately after sentence if they have long<br />

sentences for particular crimes, often organised crime.<br />

The physical security in these units is the highest ever seen in the<br />

Swedish prison service. At the same time, freedom within the units is<br />

relatively high and inmates can take part in extensive employment and<br />

treatment programmes. The personnel who work in the secure units<br />

have special training.<br />

The fundamental principle is that control and security activities<br />

should not be more intrusive than necessary.<br />

19


escapes/Absconding<br />

how many clients escape from Swedish prisons?<br />

In 2011, there were no escapes from the higher security prisons, while<br />

24 persons absconded from low security institutions. The figures used<br />

to be higher, but have been steadily reduced in recent years.<br />

It is unusual for persons on remand in Sweden to abscond – none at<br />

all in recent years.<br />

18


Specific release measures<br />

The purpose of specific release measures is to reduce the<br />

risk of an inmate reoffending and to facilitate rehabilitation into<br />

society. There are four kinds of specific release measures:<br />

Permission parole means that an inmate is permitted to be outside<br />

the prison during the daytime to perform work, receive education or<br />

training or take part in specially organised activities.<br />

Residential care means that an inmate stays in a family home or<br />

residential care home and takes part in treatment.<br />

Halfway house means that an inmate stays, under his or her<br />

own responsibility, in an environment that is more open than a<br />

low-security prison. The inmate also receives support and assistance<br />

that can be offered by the Prison and Probation Service and other<br />

authorities. There are three halfway houses in Sweden. One of them<br />

(in Malmö) is run by the Prison and Probation Service and the other<br />

two (in Stockholm and Göteborg) are privately run.<br />

Extended parole means that the inmate serves the remainder of the<br />

sentence at home under controlled conditions (including intensive<br />

supervision with electronic tagging). The inmate shall perform<br />

work, receive education or training, receive treatment or take part<br />

in specially organised activities.<br />

17


INTENSIVE SUPERVISION<br />

what does intensive supervision involve?<br />

Intensive supervision means that a person who has been sentenced to<br />

up to six months’ imprisonment may serve the sentence at home, fitted<br />

with an electronic tag. The convicted person him or herself must<br />

apply to serve the sentence in this way.<br />

It is a condition of intensive supervision that there is some form of<br />

employment. This may consist of work, education or treatment and<br />

the convicted person is entitled to leave home for this in accordance<br />

with a schedule agreed with the probation service.<br />

The person must remain drug-free during the period of the<br />

sentence. The probation service is entitled to visit the person’s home<br />

at any time to check this with the aid of a breath and/or urine test.<br />

A breach of the conditions normally means that the remainder of<br />

the sentence must be served in prison.<br />

how many clients are tagged?<br />

Approximately 2,300 clients commenced intensive supervision in<br />

2011. 232 of these had intensive supervision discontinued and served<br />

the remainder of their sentence in prison.<br />

As well as being an alternative to imprisonment, electronic tagging<br />

can be used on release from prison (halfway house and extended<br />

parole) and for monitoring low-security prisons.<br />

16


what is the age distribution of prison inmates?<br />

Prison inmates are aged from 15 years upwards. The largest age<br />

group, at 22 per cent, is 35 to 44 year-olds.<br />

how many are aged under 21?<br />

On 1 October 2011, 189 persons aged between 15 and 20 were<br />

serving prison sentences. Few persons aged under 18 receive<br />

prison sentences. They can instead be sentenced to compulsory<br />

care under the National Board of Institutional Care.<br />

how many are foreign citizens?<br />

On 1 October 2011, 28 per cent of all those serving prison sentences<br />

were foreign citizens. The remainder were Swedish citizens.<br />

There are no statistics showing how many are immigrants or have<br />

a foreign background.<br />

how many of the inmates are women?<br />

On 1 October 2011, 303 women were serving prison sentences,<br />

approximately 6 per cent of the total number of inmates.<br />

what do contact personnel do?<br />

Officers of the prison service are responsible for several clients<br />

as contact personnel. This involves working with inmates on<br />

planned leave, visits and other activities during execution of the<br />

sentence. This is documented in the plan for the execution of the<br />

sentence.<br />

15


who is sentenced to community service?<br />

In 2011, approximately 1,500 clients received a basic and supplementary<br />

sentence comprising probation with community service. The commonest<br />

underlying criminal offences were assault, drink-driving (including<br />

serious drink-driving) and narcotics offences and smuggling.<br />

Approximately 4,700 clients received conditional sentences<br />

combined with community service. The commonest criminal offences<br />

were assault and drink-driving (including serious drink-driving).<br />

Imprisonment/Institutions<br />

what is the task of the custodial institutions?<br />

The work of the prisons shall be designed to promote the inmate’s<br />

rehabilitation in society and counteract damaging consequences of<br />

liberty. The prison term shall aim from the beginning to be a preparation<br />

for release. The Prison and Probation Service has 52 prisons in<br />

Sweden. On 1 October 2011, about 5,000 persons were serving prison<br />

sentences.<br />

how many are sentenced to life imprisonment?<br />

In December 2011, 160 persons were serving life sentences, six of<br />

them women. The oldest life prisoner was aged 83 and the youngest<br />

24. All of them were serving sentences for murder (including accomplices,<br />

attempted murder and instigation).<br />

who is sentenced to prison?<br />

Approximately 9,000 persons commenced prison sentences during the<br />

course of 2011. The commonest offences were narcotics offences and<br />

smuggling, assault and theft.<br />

14


CONTRACT TREATMENT<br />

what does contract treatment involve?<br />

Contract treatment is referred to in legislation as probation with a<br />

specific plan of treatment. Contract treatment may be relevant where<br />

abuse/dependency or other circumstances requiring treatment have<br />

contributed significantly to the criminal offence. Instead of receiving<br />

a custodial sentence, the person can receive treatment for his or her<br />

problem. Contract treatment may correspond to up to two years’<br />

imprisonment. If the client discontinues treatment or otherwise<br />

misbehaves, the sentence can be commuted to imprisonment. In 2011,<br />

1,250 persons commenced contract treatment.<br />

COMMUNITY SERVICE<br />

what is community service?<br />

Community service is an arrangement that may be determined by<br />

the court in connection with probation or a conditional sentence.<br />

Community service may be an alternative for those who would otherwise<br />

have been sentenced to shorter prison terms of up to one year.<br />

The alternative prison term is always stated in the sentence and serious<br />

breach of the conditions can lead to the sentence being commuted to<br />

imprisonment.<br />

how long is the period of community service?<br />

Between 40 and 240 working hours.<br />

what kind of work is involved?<br />

The work is primarily carried out for charitable institutions or other<br />

non-profit making organisations. Exceptionally, community service<br />

may be in public sector activities or in work teams organised by the<br />

social services.<br />

13


under supervision during the conditional release period. The<br />

probation service is responsible for coordinating the planning of the<br />

execution of the client’s sentence and plans the release together with<br />

the client and the contact person at the institution.<br />

Are there different forms of probation?<br />

In addition to probation alone, the court can impose probation<br />

combined with contract treatment or community service. Probation<br />

can also be combined with schemes for care and treatment.<br />

who is sentenced to probation?<br />

During 2011, approximately 7,700 clients were sentenced to probation.<br />

The most common offences are narcotics crimes or smuggling,<br />

mistreatment and drink-driving. Of those sentenced to probation in<br />

2011, the greater part, 4,400 persons, served probation alone, while<br />

1,250 had probation combined with contract treatment, about 1,500<br />

had probation combined with community service and about 300 had<br />

probation combined with imprisonment.<br />

Lay probation officers<br />

Approximately 50 per cent of those on probation have lay probation<br />

officers. The lay probation officer complements the work of the officers<br />

of the probation service, who always have ultimate responsibility.<br />

If no layman is appointed, the officer of the probation service also<br />

assumes the role of supervising probation officer.<br />

what is a lay probation officer?<br />

A lay probation officer is a private individual who devotes part of his<br />

or her spare time to supporting, guiding and encouraging the client so<br />

as to help prevent a recurrence of the offence or abuse. No specialist<br />

knowledge is required, but an interest in people and social issues is<br />

important.<br />

12


non-custodial care<br />

what is the task of non-custodial care?<br />

Non-custodial care covers clients who have been sentenced to probation,<br />

community service or contract treatment or who have been<br />

conditionally released or have been tagged as an alternative to a custodial<br />

sentence. The probation service also performs initial personal<br />

investigations of suspects before court proceedings on behalf of the<br />

court. The probation service has 34 offices. During 2011, an average<br />

of approximately 14,000 persons were subject to non-custodial care.<br />

what is a personal investigation?<br />

The court performs a personal investigation so as to be able to impose<br />

an appropriate sanction if a person is convicted of the offence he or<br />

she is suspected of. In a personal investigation, the probation service<br />

investigates the person’s social situation, the risk of repeat offences and<br />

whether a non-custodial sentence is appropriate in the event of a conviction.<br />

The probation service considers whether the person is capable<br />

of performing community service and whether the circumstances<br />

warrant contract treatment.<br />

what does the probation service<br />

do in remand institutions?<br />

The probation service is responsible for coordinating the execution<br />

of the client’s sentence and this work is begun as early as the remand<br />

stage. The probation service also performs personal investigations of<br />

remand clients.<br />

what does the probation service<br />

do in custodial institutions?<br />

In Sweden, those serving custodial sentences are given conditional<br />

release after serving two thirds of their sentence. The client remains<br />

11


Transport service<br />

what is the task of the transport service?<br />

There is a considerable need for the secure and effective transportation<br />

of clients in the Prison and Probation Service. This is planned and<br />

performed by the transport service.<br />

The Prison and Probation Service’s transport service performs<br />

transport assignments both within Sweden and abroad, not just for<br />

the Prison and Probation Service, but also for the police and social<br />

services, for example. The transport service is responsible for the<br />

Prison and Probation Service’s transport requirements abroad and for<br />

transport within Sweden between custodial and remand institutions.<br />

Responsibility for other forms of transport, such as to the courts or<br />

for hospital visits, is part of the normal activity of the custodial and<br />

remand institutions.<br />

how many transports are performed each year?<br />

In 2011, the Prison and Probation Service’s transport service<br />

performed approximately 41,000 individual transfers within Sweden.<br />

Foreign transports amounted to approximately 4,500 persons.<br />

10


do the same rules apply to young people?<br />

A person aged 15 or over and who is suspected of an offence can be<br />

remanded. For young persons aged between 15 and 18 there shall be<br />

exceptional circumstances. Alternatively, the suspect can be placed in<br />

a young person’s institution.<br />

Are only remand prisoners placed on remand?<br />

Persons who are being handled subject to legislation on social services,<br />

care of young persons or care of substance abusers and asylum seekers<br />

awaiting deportation can also be placed on remand.<br />

what does remand with restrictions involve?<br />

This means that the court has decided that there is a risk of the<br />

remanded person removing evidence or impeding the investigation.<br />

Restrictions may include one or more of the following:<br />

• the person on remand may not receive visitors<br />

• the person on remand may not associate with other persons on<br />

remand<br />

• the person on remand’s post is inspected by the prosecutor<br />

• the person on remand may not watch TV or listen to the radio.<br />

A person on remand without restrictions may spend time with other<br />

inmates at certain times of the day.<br />

9


emand<br />

The Prison and Probation Service is responsible for the<br />

country’s 31 remand institutions. On 1 October 2011,<br />

approximately 1,800 persons were remanded in custody.<br />

what is the difference between apprehension,<br />

arrest and remand?<br />

Apprehension is an immediate decision taken by an individual police<br />

officer. A person is apprehended until the police make contact with<br />

the public prosecutor, which must occur within nine hours, or until<br />

the police themselves decide to release the suspect.<br />

Arrest is decided on by the prosecutor and lasts for a maximum of<br />

four days.<br />

Remand is decided on by the court. The remand order must be<br />

reconsidered every fourteen days and cannot exceed the possible<br />

length of the sanction, i.e. the prison sentence.<br />

when can a person be remanded?<br />

Remand is decided on by the court at the request of the prosecutor.<br />

There must be grounds to suspect that the person concerned is guilty<br />

of an offence that could lead to at least one year’s imprisonment.<br />

Also, at least one of the following three conditions must be fulfilled:<br />

risk of absconding, risk of an investigation being impeded and/or risk<br />

of continued criminal activity.<br />

A remand order will be given regardless of the nature of the offence<br />

if the suspect is unknown and refuses to provide a name and address<br />

or is not a resident of Sweden. Alternatives to remand are supervision,<br />

a travel ban and a reporting order.<br />

There is no legislation limiting time on remand. If charges are not<br />

brought within two weeks, a new remand hearing shall be held.<br />

8


when can an offender be released?<br />

Conditional release occurs after two thirds of the sentence has been<br />

served. Conditional release cannot however occur until at least one<br />

month of the sentence has been served. Conditional release is not<br />

considered when a custodial sentence is combined with probation.<br />

who is not liable to be sentenced?<br />

The age of criminal responsibility in Sweden is 15. This means that<br />

persons under 15 cannot be sentenced to sanctions. Persons aged<br />

under 18 only receive custodial sentences in exceptional circumstances.<br />

They are normally handled in accordance with legislation<br />

regarding care for young persons. Persons aged under 21 cannot be<br />

sentenced to life imprisonment.<br />

Planning the execution<br />

of sentence<br />

Every client of the Prison and Probation Service shall have an<br />

individual plan for the execution of the sentence. The purpose<br />

of this plan is to structure the sentence in such a way as to<br />

minimise the risk of repeat offences.<br />

what does the plan contain?<br />

The plan for the execution of sentence consists of two parts – and<br />

investigation and the plan itself. The investigation covers the client’s<br />

background and present situation. A risk and needs assessment is then<br />

made, on the basis of which the plan for the sentence period is then<br />

devised.<br />

7


to the ankle and may only leave his or her place of residence to go to<br />

work. Persons sentenced to a maximum of six months can apply for<br />

intensive supervision.<br />

Conditional sentence<br />

This sentence is applied mainly when a person has committed a<br />

crime of a one-off nature. This sentence involves a trial period of two<br />

years during which the convicted person shall be conscientious. This<br />

sanction may be combined with community service and a fine. If<br />

the convicted person fails to behave as expected, the sentence can be<br />

commuted into a different sanction.<br />

Probation<br />

Probation is a non-custodial sentence. Probation lasts three years with<br />

supervision during the first year. This sanction may be combined with<br />

imprisonment for up to three months, community service, a fine or<br />

other specific scheme. Misbehaviour can lead to the period of probation<br />

and supervision being extended.<br />

Community service<br />

Probation or a conditional sentence can be combined with an order to<br />

perform community service and unpaid work in a charitable association<br />

or organisation. The period of community service may be from<br />

40 to 240 hours.<br />

Probation with specific treatment plan – contract treatment<br />

Contract treatment is an alternative to imprisonment for up to<br />

approximately two years. It is a condition of this sentence that<br />

substance abuse (or other circumstances that may require treatment)<br />

contributed significantly to the criminal offence. Treatment is given<br />

in an institution or an open clinic.<br />

6


Sanctions<br />

what sanctions exist in Sweden?<br />

The sanctions that can be imposed by the courts are fine,<br />

imprison ment, conditional sentence, probation and committal<br />

for special care. A conditional sentence can be combined with a<br />

community service scheme and probation can be combined with<br />

several different schemes.<br />

what sanctions are implemented by the Prison<br />

and Probation Service?<br />

The Prison and Probation Service implements prison, conditional<br />

sentence with community service, probation, probation with<br />

community service and probation with specific treatment plan –<br />

contract treatment and probation associated with imprisonment.<br />

Prison<br />

A custodial sentence may last from two weeks to ten years. In the<br />

case of repeat offences and combined sentence for several offences,<br />

the sentence may be up to 18 years.<br />

A prisoner serving a life sentence cannot be released until<br />

the sentence has been commuted to a specific period by Örebro<br />

District Court. The client may apply for a change to a specific<br />

length of sentence after having served at least ten yeras of his or<br />

her sentence.<br />

Intensive supervision<br />

Intensive supervision with electronic monitoring (tagging) is an<br />

alternative way of serving a prison sentence. The convicted person<br />

is monitored 24 hours a day with the aid of a transmitter attached<br />

5


our task<br />

From the instructions to the Swedish Prison and Probation<br />

Service (2007:1172):<br />

”The Swedish Prison and Probation Service is responsible for:<br />

• implementing imposed sanctions<br />

• operating custodial activities<br />

• performing personal investigations in criminal cases<br />

The Swedish Prison and Probation Service shall work to:<br />

• implement sanctions in a secure, humane and<br />

effective manner<br />

• facilitate the effective implementation of the law<br />

• prevent the recurrence of criminal offences<br />

The Swedish Prison and Probation Service shall take specific action<br />

to ensure that crime is prevented during the execution of sentence,<br />

release is improved, drug abuse is combated and the structure of<br />

the execution of sentence is adapted to the needs of the individual.”<br />

4


Contents<br />

Our task ..........................................................................................................4<br />

Sanctions........................................................................................................5<br />

Planning the execution of sentence .....................................................7<br />

Remand ..........................................................................................................8<br />

Transport service ..................................................................................... 10<br />

Non-custodial care ...................................................................................11<br />

Contract treatment .................................................................................... 13<br />

Community service .................................................................................... 13<br />

Imprisonment/Institutions ..................................................................... 14<br />

Intensive supervision ................................................................................. 16<br />

Specific release measures ....................................................................17<br />

Escapes/Absconding ............................................................................. 18<br />

Control/ Security ...................................................................................... 19<br />

Secure units ............................................................................................... 19<br />

Drug abuse ................................................................................................. 20<br />

Employment for inmates ....................................................................... 22<br />

Treatment programme ............................................................................... 22<br />

Work .......................................................................................................... 23<br />

Studies ....................................................................................................... 23<br />

Other structured activities.......................................................................... 24<br />

Personnel .................................................................................................... 25<br />

Costs ............................................................................................................. 26<br />

The organisation of the Swedish Prison and Probation Service.. 27<br />

3


Production<br />

Anfang Reklambyrå<br />

Printing<br />

Swedish Prison and Probation Service<br />

Head Office Information Unit<br />

601 80 Norrköping<br />

Tel: 077-22 80 800<br />

www.kriminalvarden.se<br />

Printed copies may be ordered from the<br />

Swedish Prison and Probation Service<br />

Order number: 5,000<br />

Also available for download from<br />

www.kriminalvarden.se/sv/Publikationer/<br />

2


BASIC<br />

FACTS<br />

The SwedISh PrISon A n d<br />

ProBATIon ServICe 2012

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!