25.09.2013 Views

Birds in southern Öresund in relation to the wind farm at ... - Vattenfall

Birds in southern Öresund in relation to the wind farm at ... - Vattenfall

Birds in southern Öresund in relation to the wind farm at ... - Vattenfall

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Birds</strong> <strong>in</strong> <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> <strong>Öresund</strong> <strong>in</strong> <strong>rel<strong>at</strong>ion</strong><br />

<strong>to</strong> <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> <strong>at</strong> Lillgrund<br />

F<strong>in</strong>al report of <strong>the</strong> moni<strong>to</strong>r<strong>in</strong>g program 2001-2011<br />

Leif Nilsson & Mart<strong>in</strong> Green<br />

Biologiska <strong>in</strong>stitutionen, Lunds Universitet<br />

Department of Biology, University of Lund, Lund, Sweden<br />

Lund 2011<br />

Commissioned by V<strong>at</strong>tenfall V<strong>in</strong>dkraft AB


D<strong>at</strong>a<br />

Title: <strong>Birds</strong> <strong>in</strong> <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> <strong>Öresund</strong> <strong>in</strong> <strong>rel<strong>at</strong>ion</strong> <strong>to</strong> <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d<strong>farm</strong> <strong>at</strong><br />

Lillgrund. F<strong>in</strong>al report of <strong>the</strong> moni<strong>to</strong>r<strong>in</strong>g program 2001-2011.<br />

.<br />

Authors: Leif Nilsson & Mart<strong>in</strong> Green<br />

Institut Biologiska Institutionen, Lunds Universitet<br />

Publisher Biologiska Institutionen, Lunds Universitet<br />

Published November 2011<br />

Download from http://www.v<strong>at</strong>tenfall.se/sv/lillgrund-v<strong>in</strong>dkraftpark.htm<br />

Number of pages 85 + Appendix 43<br />

2


Contents<br />

Summary 4<br />

Svensk sammanf<strong>at</strong>tn<strong>in</strong>g 6<br />

Introduction 13<br />

Study area 14<br />

Methods 16<br />

Survey methods 16<br />

Bo<strong>at</strong> surveys 16<br />

Aerial surveys 18<br />

Analysis of survey d<strong>at</strong>a 20<br />

Radar studies of bird migr<strong>at</strong>ion 22<br />

Results 25<br />

Stag<strong>in</strong>g and w<strong>in</strong>ter<strong>in</strong>g birds 25<br />

Cormorant Phalacrocorax carbo 29<br />

Long-tailed Duck Clangula hyemalis 35<br />

Common Eider Som<strong>at</strong>eria mollissima 41<br />

Red-breasted Merganser Mergus serra<strong>to</strong>r 48<br />

Herr<strong>in</strong>g Gull Larus argent<strong>at</strong>us 54<br />

Radar studies of bird migr<strong>at</strong>ion 60<br />

Spr<strong>in</strong>g- north-easterly directed migr<strong>at</strong>ion 60<br />

Spr<strong>in</strong>g- sou<strong>the</strong>rly directed migr<strong>at</strong>ion 67<br />

Autumn 70<br />

Discussion 76<br />

Stag<strong>in</strong>g and w<strong>in</strong>ter<strong>in</strong>g birds 76<br />

Migr<strong>at</strong><strong>in</strong>g birds 79<br />

Liter<strong>at</strong>ure 83<br />

Appendix<br />

3


Summary<br />

This report presents <strong>the</strong> results of <strong>the</strong> moni<strong>to</strong>r<strong>in</strong>g programme for Lillgrund offshore w<strong>in</strong>d<br />

<strong>farm</strong>. Base-l<strong>in</strong>e studies were undertaken dur<strong>in</strong>g 2001-2006 (Green & Nilsson 2006, see also<br />

Nilsson 2001 for background <strong>in</strong>form<strong>at</strong>ion). Accord<strong>in</strong>g <strong>to</strong> <strong>the</strong> orig<strong>in</strong>al plans <strong>the</strong> studies should<br />

be cont<strong>in</strong>ued for three seasons after <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> was set <strong>in</strong> oper<strong>at</strong>ion but due <strong>to</strong> problems<br />

with <strong>the</strong> d<strong>at</strong>a collection dur<strong>in</strong>g cold periods this was extended <strong>to</strong> four seasons, i.e. 2007/09-<br />

2010/11.<br />

Stag<strong>in</strong>g and w<strong>in</strong>ter<strong>in</strong>g birds <strong>in</strong> <strong>the</strong> area were surveyed both from bo<strong>at</strong> and from <strong>the</strong> air. Bo<strong>at</strong><br />

counts covered <strong>the</strong> area from <strong>the</strong> <strong>Öresund</strong> Bridge over Lillgrund <strong>to</strong> Bredgrund south of <strong>the</strong><br />

w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>. Aerial surveys covered a larger area from <strong>the</strong> bridge <strong>to</strong> <strong>the</strong> shallow areas south of<br />

<strong>the</strong> Falsterbo pen<strong>in</strong>sula. The aim of <strong>the</strong> aerial surveys was <strong>to</strong> cover a larger area than <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d<br />

<strong>farm</strong> and its neighbourhood, and <strong>the</strong> areas south of Falsterbo were <strong>in</strong>cluded as a reference<br />

area. In all 19 bo<strong>at</strong> counts were made dur<strong>in</strong>g 2001-2005, and 8 <strong>in</strong> 2007-2011, whereas five<br />

aerial surveys were undertaken <strong>in</strong> 2004 and 2006 and 15 <strong>in</strong> 2008-2011.<br />

The numbers of stag<strong>in</strong>g and w<strong>in</strong>ter<strong>in</strong>g w<strong>at</strong>erbirds showed a large vari<strong>at</strong>ion between seasons<br />

and years both dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> base-l<strong>in</strong>e studies and dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> surveys after <strong>the</strong> establishment of<br />

<strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>. This k<strong>in</strong>d of vari<strong>at</strong>ion is well-known from o<strong>the</strong>r surveys of seabirds <strong>in</strong> offshore<br />

w<strong>at</strong>ers. Three species of div<strong>in</strong>g ducks dom<strong>in</strong><strong>at</strong>ed <strong>the</strong> bird fauna of <strong>the</strong> wider Lillgrund area:<br />

<strong>the</strong> Eider Som<strong>at</strong>eria mollissima, <strong>the</strong> Red-breasted Merganser Mergus serra<strong>to</strong>r and <strong>to</strong> a<br />

smaller extent <strong>the</strong> Long-tailed Duck Clangula hyemalis. Two o<strong>the</strong>r species occurred <strong>in</strong> larger<br />

numbers <strong>in</strong> <strong>the</strong> same area: Herr<strong>in</strong>g Gull Larus argent<strong>at</strong>us and Cormorant Phalacrocorax<br />

carbo. O<strong>the</strong>r seabirds were only found <strong>in</strong> smaller numbers and <strong>the</strong> analysis was focused on<br />

<strong>the</strong> possible effects of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> on <strong>the</strong> five mentioned species.<br />

The popul<strong>at</strong>ion of Red-breasted Merganser <strong>in</strong> <strong>the</strong> area is <strong>the</strong> largest concentr<strong>at</strong>ion known<br />

from <strong>the</strong> country and <strong>the</strong> area is an <strong>in</strong>tern<strong>at</strong>ionally important w<strong>in</strong>ter<strong>in</strong>g area with a large<br />

proportion of <strong>the</strong> entire Baltic (and Northwest European) popul<strong>at</strong>ion. Eiders w<strong>in</strong>ter <strong>in</strong><br />

rel<strong>at</strong>ively large numbers <strong>in</strong> <strong>the</strong> <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> <strong>Öresund</strong> and around Falsterbo (reference area). The<br />

species also has a large colony on Saltholm and <strong>the</strong> area is also much used as s<strong>to</strong>pover area<br />

dur<strong>in</strong>g spr<strong>in</strong>g migr<strong>at</strong>ion. The third seaduck species, <strong>the</strong> Long-tailed Duck, occurs regularly <strong>in</strong><br />

much smaller numbers, <strong>the</strong> ma<strong>in</strong> w<strong>in</strong>ter<strong>in</strong>g area for this species is <strong>in</strong> <strong>the</strong> Baltic proper.<br />

The surveys did not show any larger changes <strong>in</strong> numbers of stag<strong>in</strong>g and w<strong>in</strong>ter<strong>in</strong>g w<strong>at</strong>er birds<br />

<strong>in</strong> <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> <strong>Öresund</strong> th<strong>at</strong> could be rel<strong>at</strong>ed <strong>to</strong> <strong>the</strong> establishment of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>. Locally,<br />

Long-tailed Ducks and Eiders were found <strong>to</strong> avoid <strong>the</strong> actual w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> area <strong>at</strong> least <strong>in</strong>itially.<br />

For Eiders <strong>the</strong>re were signs of habitu<strong>at</strong>ion, especially dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> last study season. Dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong><br />

first three years with <strong>the</strong> <strong>farm</strong> <strong>in</strong> oper<strong>at</strong>ion only s<strong>in</strong>gle birds or small groups were seen <strong>in</strong> <strong>the</strong><br />

w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> area, but dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> last surveys <strong>in</strong> 2011 larger flocks were recorded on <strong>the</strong> w<strong>at</strong>er<br />

with<strong>in</strong> <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>. The p<strong>at</strong>terns for Red-breasted Mergansers were less clear and numbers<br />

us<strong>in</strong>g <strong>the</strong> whole area were lower dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> post- compared <strong>to</strong> <strong>the</strong> pre-construction period.<br />

Cormorants and Herr<strong>in</strong>g Gulls were seem<strong>in</strong>gly not affected <strong>at</strong> all by <strong>the</strong> presence of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d<br />

<strong>farm</strong>. For Herr<strong>in</strong>g Gulls an avoidance of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> is implied by some of <strong>the</strong> results, but<br />

this is most likely not an effect of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> as such but <strong>in</strong>stead of <strong>the</strong> absence of fish<strong>in</strong>g<br />

vessels with<strong>in</strong> <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> <strong>in</strong> <strong>the</strong> post-construction period.<br />

The bird migr<strong>at</strong>ion over <strong>the</strong> area was studied with surveillance radar. The radars used <strong>in</strong> this<br />

study cover birds migr<strong>at</strong><strong>in</strong>g <strong>in</strong> flocks, but not birds migr<strong>at</strong><strong>in</strong>g s<strong>in</strong>gly. Fur<strong>the</strong>rmore, <strong>the</strong> larger<br />

4


<strong>the</strong> birds and/or <strong>the</strong> flocks, <strong>the</strong> better <strong>the</strong>y are covered by <strong>the</strong>se radars. This means th<strong>at</strong> <strong>the</strong><br />

migr<strong>at</strong>ion p<strong>at</strong>terns studied here ma<strong>in</strong>ly concern birds such as w<strong>at</strong>erbirds and pigeons. Dense<br />

passer<strong>in</strong>e migr<strong>at</strong>ion is also covered dur<strong>in</strong>g some days, but it is more uncerta<strong>in</strong> <strong>to</strong> wh<strong>at</strong> extent<br />

<strong>the</strong> passage of for example rap<strong>to</strong>rs over <strong>the</strong> area is covered. In all, radar d<strong>at</strong>a were analysed<br />

for five spr<strong>in</strong>g seasons (2001 and 2005 pre-, 2008, 2009 and 2010 post-construction) and<br />

three autumn seasons (2001 pre- and 2008 and 2009 post-construction). No larger changes <strong>in</strong><br />

<strong>the</strong> migr<strong>at</strong>ion p<strong>at</strong>terns were found, nei<strong>the</strong>r dur<strong>in</strong>g spr<strong>in</strong>g and autumn nor dur<strong>in</strong>g day and night,<br />

th<strong>at</strong> could be rel<strong>at</strong>ed <strong>to</strong> <strong>the</strong> construction of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> <strong>at</strong> Lillgrund. On <strong>the</strong> o<strong>the</strong>r hand <strong>the</strong><br />

fraction pass<strong>in</strong>g over Lillgrund s<strong>in</strong>ce <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> was established was only about 20 % of<br />

<strong>the</strong> proportion pass<strong>in</strong>g before <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> was built. We <strong>in</strong>terpret this as th<strong>at</strong> most birds<br />

avoid fly<strong>in</strong>g through <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> area. This avoidance reduces <strong>the</strong> risk for <strong>the</strong> birds <strong>to</strong> come<br />

<strong>in</strong><strong>to</strong> conflict with <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>. The collision risks are probably small, <strong>at</strong> least for <strong>the</strong> birds<br />

th<strong>at</strong> can be followed by surveillance radar. We estim<strong>at</strong>e th<strong>at</strong> somewhere <strong>in</strong> <strong>the</strong> order of<br />

between 100 and a few hundred <strong>in</strong>dividual birds may collide with (and get killed by) <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d<br />

<strong>farm</strong> <strong>at</strong> Lillgrund. This is about a tenth of <strong>the</strong> numbers probably collid<strong>in</strong>g with (and gett<strong>in</strong>g<br />

killed by) <strong>the</strong> nearby <strong>Öresund</strong> Bridge.<br />

5


Svensk sammanf<strong>at</strong>tn<strong>in</strong>g<br />

Södra <strong>Öresund</strong> är ett viktigt rastn<strong>in</strong>gs- och överv<strong>in</strong>tr<strong>in</strong>gsområde för ett betydande antal<br />

v<strong>at</strong>tenfåglar. Både Saltholm på den danska sidan och Falsterbo- Foteviken har utpek<strong>at</strong>s som<br />

speciella fågelskyddsområden enligt EUs fågeldirektiv. Även andra delar av södra <strong>Öresund</strong><br />

såsom Lommabukten och Lundåkrabukten är viktiga fågelområden med <strong>in</strong>tern<strong>at</strong>ionellt<br />

betydelsefulla koncentr<strong>at</strong>ioner av flera sjöfågelarter. Södra <strong>Öresund</strong> är också ett område där<br />

s<strong>to</strong>ra mängder med aktivt flyttande fåglar passerar både vår och höst (Alerstam 1978, 1990).<br />

Mot denna bakgrund var det n<strong>at</strong>urligt <strong>at</strong>t fåglar kom <strong>at</strong>t <strong>in</strong>ta en viktig del av<br />

miljökonsekvensstudierna när Lillgrunds v<strong>in</strong>dkraftpark (Fig.1) planerades Nilsson 2001). I<br />

samband med parkens projekter<strong>in</strong>g igångs<strong>at</strong>tes ett kontrollprogram för <strong>at</strong>t utvärdera ev.<br />

påverkan från v<strong>in</strong>dkraftparken på fågelfaunan i området. Kontrollprogrammet omf<strong>at</strong>tade både<br />

rastande/överv<strong>in</strong>trande och flyttande fåglar i området. När det gällde rastande och<br />

överv<strong>in</strong>trande fåglar avsåg programmet <strong>at</strong>t belysa om de olika fåglarnas utnyttjande av<br />

området, speciellt för födosök, skulle påverkas av v<strong>in</strong>dkraftparken. När det gällde flyttande<br />

fåglar studerades de övergripande mönstren, speciellt mot bakgrunden <strong>at</strong>t v<strong>in</strong>dkraftverk i<br />

flyttn<strong>in</strong>gsstråk skulle kunna medföra risker för ökad mortalitet och/eller fungera som barriärer<br />

för de flyttande fåglarna.<br />

Kontrollprogrammet omf<strong>at</strong>tade <strong>in</strong>venter<strong>in</strong>gar av det möjliga påverkansområdet, här def<strong>in</strong>ier<strong>at</strong><br />

som v<strong>at</strong>tnen mellan <strong>Öresund</strong>sbron och Skanör samt ett referensområde söder om Falsterbo<br />

både före och efter uppförandet av v<strong>in</strong>dkraftverken. I påverkansområdet genomfördes<br />

<strong>in</strong>venter<strong>in</strong>gar både med flyg och med båt (se me<strong>to</strong>der). Båt<strong>in</strong>venter<strong>in</strong>garna var begränsade till<br />

offshore-områdena, medan flygl<strong>in</strong>jerna sträckte sig från stranden och utåt. I våra analyser har<br />

vi emellertid koncentrer<strong>at</strong> oss på de arter som förekommer i offshore-områdena.<br />

Flyttn<strong>in</strong>gen genom området studerades med hjälp av övervakn<strong>in</strong>gsradar. Under<br />

basl<strong>in</strong>jeundersökn<strong>in</strong>garna genomfördes också visuella observ<strong>at</strong>ioner över flyttfågelsträcket i<br />

området från närbelägna observ<strong>at</strong>ionspunkter (Green & Nilsson 2006). Bakgrunds<strong>in</strong>form<strong>at</strong>ion<br />

över flyttfågelrörelserna i området återf<strong>in</strong>ns också i rapporter från undersökn<strong>in</strong>gar kr<strong>in</strong>g<br />

<strong>Öresund</strong>sbron, strax norr om v<strong>in</strong>dkraftparken (Nilsson et al. 2009, 2010).<br />

Basl<strong>in</strong>jestudierna (före uppförandet av v<strong>in</strong>dkraftparken) genomfördes under 2001-2006<br />

(rapporterade av Green & Nilsson 2006). Den andra fasen (efter uppförandet) påbörjades i<br />

december 2007 och var avsedd <strong>at</strong>t genomföras under tre år, men perioden utsträcktes<br />

ytterligare ett år då v<strong>in</strong>terförhållandena under 2009/10 medförde <strong>at</strong>t <strong>in</strong>venter<strong>in</strong>gsprogrammet<br />

detta år <strong>in</strong>te kunde genomföras fullt ut enligt planerna.<br />

Denna rapport ger en analys av undersökn<strong>in</strong>garna före och efter v<strong>in</strong>dkraftparkens uppförande.<br />

För en omf<strong>at</strong>tande dokument<strong>at</strong>ion av fågelförhållandena före parkens uppförande hänvisas till<br />

Green & Nilsson (2006), se också Nilsson (2001) samt Nilsson et al. (2009, 2010).<br />

Undersökn<strong>in</strong>gsområde<br />

Undersökn<strong>in</strong>gsområdets läge i södra <strong>Öresund</strong> framgår av Fig.1, medan en mer detaljerad bild<br />

över v<strong>in</strong>dkraftparken och dess närmaste omgivn<strong>in</strong>gar visas i Fig. 2. För en detaljerad<br />

<strong>in</strong>form<strong>at</strong>ion om undersökn<strong>in</strong>gsområdet hänvisas till Green & Nilsson (2006), medan tekniska<br />

d<strong>at</strong>a rörande v<strong>in</strong>dkraftparken återf<strong>in</strong>ns i boken V<strong>at</strong>tenfall V<strong>in</strong>dkraft (2009).<br />

6


Me<strong>to</strong>der<br />

Inventer<strong>in</strong>garna av rastande/överv<strong>in</strong>trande sjöfåglar genomfördes både med båt och med flyg.<br />

Båda me<strong>to</strong>derna har för och nackdelar. Båt<strong>in</strong>venter<strong>in</strong>gar är bättre på <strong>at</strong>t täcka <strong>in</strong> vissa m<strong>in</strong>dre<br />

arter, medan flyg<strong>in</strong>venter<strong>in</strong>garna ger möjlighet <strong>at</strong>t täcka <strong>in</strong> större områden på samma dag. De<br />

senare var också nödvändiga för <strong>at</strong>t under samma dag kunna täcka <strong>in</strong> både Lillgrundsområdet<br />

och referensområdet.<br />

Båt<strong>in</strong>venter<strong>in</strong>garna genomfördes som l<strong>in</strong>jetaxer<strong>in</strong>gar efter en standardiserad rutt (Fig. 3) med<br />

l<strong>in</strong>jer med 2 km mellanrum över Lillgrund och Bredgrund, med undantag för <strong>at</strong>t två l<strong>in</strong>jer<br />

hade en lucka på 4 km då djupförhållandena <strong>in</strong>te medgav passage. Normalt täckte två<br />

observ<strong>at</strong>örer var s<strong>in</strong> sida av båten och rapporterade observerade fåglar i olika zoner. Båtens<br />

position noterades löpande varje m<strong>in</strong>ut med GPS. Observ<strong>at</strong>ioner med lägesangivn<strong>in</strong>g lades <strong>in</strong><br />

i en d<strong>at</strong>abas. 19 båt<strong>in</strong>venter<strong>in</strong>gar genomfördes under basl<strong>in</strong>jestudierna, medan åtta<br />

<strong>in</strong>venter<strong>in</strong>gar genomfördes efter parkens uppförande. Det m<strong>in</strong>dre antalet båt<strong>in</strong>venter<strong>in</strong>gar<br />

under den senare perioden berodde huvudsakligen på isproblem under två v<strong>in</strong>trar.<br />

Flyg<strong>in</strong>venter<strong>in</strong>garna genomfördes med en tvåmo<strong>to</strong>rig Cessna 337 Skymaster (Fig. 4).<br />

Inventer<strong>in</strong>garna genomfördes som l<strong>in</strong>jetaxer<strong>in</strong>gar (Fig. 5) med två km mellanrum mellan<br />

l<strong>in</strong>jerna. Flyghöjden var ca 70 m och hastigheten 180 km/tim och två observ<strong>at</strong>örer<br />

registrerade fåglar på var s<strong>in</strong> sida av flygplanet i en zon ut till 200 m från flygl<strong>in</strong>jen. Flockar<br />

som observerades utanför 200 m-gränsen registrerades som tilläggs<strong>in</strong>form<strong>at</strong>ion. Sedan<br />

v<strong>in</strong>dkraftparken uppförts modifierades l<strong>in</strong>jerna så <strong>at</strong>t vi kunde flyga i de öppna ga<strong>to</strong>r som<br />

f<strong>in</strong>ns mellan v<strong>in</strong>dmöllorna. Totalt genomfördes sju <strong>in</strong>venter<strong>in</strong>gar före och 15 efter<br />

v<strong>in</strong>dkraftverkens uppförande.<br />

Om fåglarna undviker v<strong>in</strong>dkraftparken eller ej analyserades med hjälp av Jacobs selektivitets<br />

<strong>in</strong>dex D (härefter Jacobs <strong>in</strong>dex, Jacobs 1974). Detta <strong>in</strong>dex användes för <strong>at</strong>t analysera om de<br />

fem talrikaste arterna på båt- och flyg<strong>in</strong>venter<strong>in</strong>garna föredrog eller undvek området där<br />

v<strong>in</strong>dkraftparken står idag, både före byggn<strong>at</strong>ion och efter <strong>at</strong>t parken tagits i drift. Preferens<br />

eller undvikande av området utanför men <strong>in</strong>till parken, upp till 2 km avstånd från turb<strong>in</strong>erna,<br />

analyserades också (för geografisk avgränsn<strong>in</strong>g av de olika delområdena i analysen se Fig. 6).<br />

Jacobs <strong>in</strong>dex beskriver i vilken grad som fåglarna använder ett visst område i förhållande till<br />

områdets förväntade användande.<br />

För <strong>at</strong>t få en mera s<strong>to</strong>rskalig överblick av fågelflyttn<strong>in</strong>gen i området, och även för <strong>at</strong>t kunna<br />

studera n<strong>at</strong>tsträckets förlopp, utnyttjades d<strong>at</strong>a från två span<strong>in</strong>gsradaranläggn<strong>in</strong>gar.<br />

Anläggn<strong>in</strong>garna, som är belägna centralt i sydvästra Skåne ca 30 km från <strong>Öresund</strong>sbron, är<br />

avsedda <strong>at</strong>t bevaka sjö- och lufttrafik runt Skånes väst- och sydkust. De borde därmed ge en<br />

acceptabel täckn<strong>in</strong>g även av fågelrörelser i de flesta höjd<strong>in</strong>tervall (se vidare nedan). Radard<strong>at</strong>a<br />

lagrades digitalt för <strong>at</strong>t sedan föras över till VHS eller DVD i form av filmer. I dessa filmer<br />

framträder allt som återkastar radarns radiovågor såsom prickar, sk. radarekon, som rör sig<br />

över landskapet. I allmänhet f<strong>in</strong>ns en filterfunktion i systemet för <strong>at</strong>t plocka bort stillastående<br />

ekon. Alla föremål av metall (exempelvis flygplan och båtar), men även föremål som<br />

<strong>in</strong>nehåller v<strong>at</strong>ten (exempelvis levande varelser som fåglar) skapar radarekon, dvs. deras<br />

rörelser är möjliga <strong>at</strong>t följa med radartekniken. Baser<strong>at</strong> på den hastighet som ekona rör sig<br />

över landskapet kan fågelekon väljas ut och sedan kan m<strong>at</strong>erialet analyseras med avseende på<br />

antal fågelekon (dvs. flyttn<strong>in</strong>gs<strong>in</strong>tensitet), flygriktn<strong>in</strong>gar, flyghastigheter mm. Även enskilda<br />

flygbeteenden, exempelvis vid mötet av en v<strong>in</strong>dkraftpark är möjliga <strong>at</strong>t studera.<br />

7


Eftersom majoriteten av alla flyttfågelrörelser över området under våren har en östlig och på<br />

hösten en västlig riktn<strong>in</strong>gskomponent, räknades antalet fågelekon längs en 50 km lång<br />

transekt i nord-sydlig utsträckn<strong>in</strong>g. (Fig. 7). Transekten baserades på Rikets nät och tangerar<br />

Lillgrundsområdets östra sida, mitt i <strong>Öresund</strong> (1310 E, enligt Rikets nät). För <strong>at</strong>t få en mer<br />

detaljerad upplösn<strong>in</strong>g av flyttfågelrörelsernas geografiska fördeln<strong>in</strong>g delades sedan transekten<br />

i 10 km långa segment efter Rikets nät (A-E, Fig. 7). Som tillägg till detta användes även<br />

ytterligare en transekt tvärs över sundet (från väst till öst) för <strong>at</strong>t beskriva det nord-sydliga<br />

ejder- (och sjöorre) vårsträckets fördeln<strong>in</strong>g i sundet (6160 N, enligt Rikets nät (Fig. 7). Även<br />

denna transekt delades upp i tio km långa avsnitt för <strong>at</strong>t få en mer detaljerad upplösn<strong>in</strong>g av<br />

sträckets fördeln<strong>in</strong>g (1-4, Fig.7). Antalet passerande fågelekon (flockar) per segment och<br />

timme räknades sedan för <strong>at</strong>t få mått på sträck<strong>in</strong>tensiteten.<br />

Result<strong>at</strong><br />

Rastande och överv<strong>in</strong>trande fåglar<br />

I detta avsnitt analyserar vi de rastande och överv<strong>in</strong>trande sjöfåglarnas uppträdande i<br />

Lillgrund området före och efter v<strong>in</strong>dkraftparkens uppförande samt jämför med förhållandena<br />

i referensområdet söder om Falsterbo. Summan av samtliga <strong>in</strong>räknade v<strong>at</strong>tenfåglar per båt<br />

resp. flyg<strong>in</strong>venter<strong>in</strong>g framgår av tabeller i appendix (Tabell A1-A9). Totalt observerades 26<br />

olika arter vid båt<strong>in</strong>venter<strong>in</strong>garna, medan 35 arter registrerades vid flyg<strong>in</strong>venter<strong>in</strong>garna. De<br />

sistnämnda sträckte sig från land ut till öppet v<strong>at</strong>ten och kom därför <strong>at</strong>t också <strong>in</strong>nef<strong>at</strong>ta arter<br />

som endast f<strong>in</strong>ns i de strandnära områdena och som <strong>in</strong>te förekommer vid Lillgrund. Tillfälligt<br />

observerade fåglar under lokala rörelser eller flyttande är <strong>in</strong>te medräknade.<br />

Flertalet arter har endast setts i m<strong>in</strong>dre antal och ger <strong>in</strong>te underlag för analyser. I pr<strong>in</strong>cip har<br />

fem arter observer<strong>at</strong>s i tillräckligt s<strong>to</strong>rt antal för <strong>at</strong>t ge underlag för närmare analyser: alfågel,<br />

ejder, småskrake, s<strong>to</strong>rskarv samt gråtrut. För de fem huvudarterna redovisas diagram över<br />

medel, maximum och m<strong>in</strong>imiantal från <strong>in</strong>venter<strong>in</strong>garna, summakar<strong>to</strong>r för olika säsonger före<br />

och efter v<strong>in</strong>dkraftparkens uppförande (kar<strong>to</strong>r uppdelade på år f<strong>in</strong>ns i appendix), analys av<br />

preferens/undvikandeförhållanden med Jacobs <strong>in</strong>dex samt för de tre andfåglarna jämförelser<br />

mellan tä<strong>the</strong>ter i olika zoner runt v<strong>in</strong>dkraftparken före och efter dess uppförande. I samtliga<br />

fall är figurtexterna försedda med svensk och engelsk text. Fördeln<strong>in</strong>gen av de <strong>in</strong>räknade<br />

fåglarna av huvudarterna på Lillgrundområdet och referensområdet söder Falsterbo vid<br />

flyg<strong>in</strong>venter<strong>in</strong>garna framgår av Tabell 3, medan översiktliga Jacob’s <strong>in</strong>dex redovisas i Tabell<br />

4.<br />

S<strong>to</strong>rskarv (Fig. 8-13)<br />

Antalet <strong>in</strong>räknade s<strong>to</strong>rskarvar vid flyg och båt<strong>in</strong>venter<strong>in</strong>garna har vis<strong>at</strong> betydande vari<strong>at</strong>ioner.<br />

S<strong>to</strong>ra flockar av s<strong>to</strong>rskarv fiskar i södra <strong>Öresund</strong> och utnyttjar Pepparholm och Saltholm för<br />

<strong>at</strong>t vila. Endast vid något tillfälle har dessa s<strong>to</strong>ra flockar observer<strong>at</strong>s vid våra <strong>in</strong>venter<strong>in</strong>gar<br />

och de tycks <strong>in</strong>te utnyttja själva Lillgrundområdet. S<strong>to</strong>rskarvar har observer<strong>at</strong>s i<br />

v<strong>in</strong>dkraftparken, men antalet i detta område tycks vara något lägre än före kraftverkens<br />

uppförande. Trots detta f<strong>in</strong>ns <strong>in</strong>get som tyder på någon mer omf<strong>at</strong>tande påverkan på de<br />

s<strong>to</strong>rskarvar som nyttjar <strong>Öresund</strong>.<br />

8


Alfågel (Fig. 14-19)<br />

Alfågeln överv<strong>in</strong>trar i huvudsak i egentliga Östersjön och beståndet i södra <strong>Öresund</strong> är ganska<br />

r<strong>in</strong>ga även om arten är en regelbunden v<strong>in</strong>tergäst också här. Maximiantalet <strong>in</strong>räknade alfåglar<br />

mellan Falsterbohalvön och <strong>Öresund</strong>sbron har varit något hundr<strong>at</strong>al <strong>in</strong>divider, medan mer än<br />

1000 alfåglar regelbundet setts i farv<strong>at</strong>ten söder om Falsterbo. Före v<strong>in</strong>dkraftparkens<br />

uppförande sågs regelbundet m<strong>in</strong>dre grupper av alfåglar på Lillgrund, men efter parkens<br />

uppförande sågs få alfåglar i densamma och tä<strong>the</strong>ten på Lillgrund var lägre än före parkens<br />

uppförande. Trots det undvikande av v<strong>in</strong>dkraftparken som våra analyser antyder ska man<br />

komma ihåg <strong>at</strong>t detta har väldigt liten biologisk betydelse. Lillgrund är av mycket marg<strong>in</strong>ell<br />

betydelse för alfågeln i s<strong>to</strong>rt.<br />

Ejder (Fig. 20-26)<br />

Ejdern är regelbundet förekommande i området runt Falsterbohalvön och i södra <strong>Öresund</strong><br />

under v<strong>in</strong>terhalvåret och upp till 7000-8000 har regelbundet observer<strong>at</strong>s vid <strong>in</strong>venter<strong>in</strong>garna.<br />

Totalt beräknas det överv<strong>in</strong>trande beståndet i området till mellan 10 000 och 15 000 med<br />

merparten söder om Falsterbo även om större flockar också f<strong>in</strong>ns norr om Falsterbo. Under<br />

våren utnyttjas Lillgrund och Bredgrund och kr<strong>in</strong>gliggande v<strong>at</strong>ten i betydande utsträckn<strong>in</strong>g av<br />

ejdrar från den s<strong>to</strong>ra kolon<strong>in</strong> på Saltholm, där 4000-5000 ejdrar häckade 2000 (Desholm et al.<br />

2002). Södra <strong>Öresund</strong> är också en viktig rastlokal under vårflyttn<strong>in</strong>gen. Vid <strong>in</strong>venter<strong>in</strong>gar i<br />

maj fanns merparten av ejdrarna i det norra delområdet.<br />

Ejdrarna undvek tydligt <strong>at</strong>t vistas i v<strong>in</strong>dparken under de närmaste åren efter <strong>at</strong>t parken tagits i<br />

drift. Samtidigt ökade tä<strong>the</strong>ten i de <strong>in</strong>tilliggande delarna. En viss tillvänjn<strong>in</strong>g antyds av de<br />

sista <strong>in</strong>venter<strong>in</strong>garna 2011 då större flockar av ejder sågs <strong>in</strong>ne i själva parken.<br />

Småskrake (Fig. 27-33)<br />

Småskraken var den vanligaste arten vid de flesta <strong>in</strong>venter<strong>in</strong>gar i området norr om Falsterbo,<br />

dvs. runt Lillgrund, med undantag för vår- och tidiga höst<strong>in</strong>venter<strong>in</strong>garna när ejdern var den<br />

vanligaste arten. V<strong>in</strong>terbeståndet i det undersökta området har beräkn<strong>at</strong>s till ca 10 000-12 000<br />

<strong>in</strong>divider, vilket är den största koncentr<strong>at</strong>ionen av småskrake i svenska v<strong>at</strong>ten och i<br />

Östersjöområdet som helhet. Merparten av småskrakarna i det norra området observerades<br />

mellan Bredgrund och <strong>Öresund</strong>sbron.<br />

Färre småskrakar registrerades i hela undersökn<strong>in</strong>gsområdet efter parkens tillkomst jämfört<br />

med perioden före. Result<strong>at</strong>en från våra analyser ger dock <strong>in</strong>get enhetligt svar på om arten<br />

undviker v<strong>in</strong>dkraftparken eller <strong>in</strong>te. Få fåglar sågs dock <strong>in</strong>ne i parken under de första åren<br />

med denna i drift, medan antalen därefter varier<strong>at</strong> ordentligt mellan olika tillfällen. Sannolikt<br />

har sådana vari<strong>at</strong>ioner mer <strong>at</strong>t göra med vari<strong>at</strong>ioner i födans fördeln<strong>in</strong>g (småfisk) än med<br />

v<strong>in</strong>dkraftparken som sådan.<br />

Gråtrut (Fig. 34-39)<br />

Gråtruten var den dom<strong>in</strong>erande måsfågeln i undersökn<strong>in</strong>gsområdet både runt Lillgrund och<br />

Bredgrund samt söder om Falsterbo. Normalt var gråtrutarna spridda ensamma eller i små<br />

grupper och större koncentr<strong>at</strong>ioner sågs endast i anslutn<strong>in</strong>g till fiskebåtar, rastande på<br />

Måkläppen eller vid hamnarna.<br />

9


Någon påverkan på gråtrutarnas uppträdande i <strong>rel<strong>at</strong>ion</strong> till v<strong>in</strong>dkraftparkens uppförande har<br />

<strong>in</strong>te kunn<strong>at</strong> konst<strong>at</strong>eras. Större ansaml<strong>in</strong>gar är näst <strong>in</strong>till alltid knutna till aktiva fiskebåtar och<br />

eftersom sådant fiske ej förekommer i v<strong>in</strong>dkraftparken så förekommer heller <strong>in</strong>ga större<br />

ansaml<strong>in</strong>gar av gråtrutar i denna.<br />

Flyttande fåglar<br />

Radard<strong>at</strong>a från två vårar (2002 & 2005) före byggn<strong>at</strong>ion av v<strong>in</strong>dkraftparken kunde jämföras<br />

med d<strong>at</strong>a från tre vårar med parken i drift (2008-2010). För huvuddelen av<br />

flyttfågelrörelserna, dvs. de som passerar med grovt sett nordostliga riktn<strong>in</strong>gar (Fig. 40)<br />

noterades <strong>in</strong>ga s<strong>to</strong>rskaliga förändr<strong>in</strong>gar av det geografiska mönstret som kunde härledas till<br />

tillkomsten av v<strong>in</strong>dkraftparken. Andelen flockar som passerade över den centrala delen av<br />

södra <strong>Öresund</strong>, där Lillgrund ligger, m<strong>in</strong>skade förvisso med drygt 20 % men samtidigt fanns<br />

även andra förändr<strong>in</strong>gar i hur sträcket fördelade sig längs den nord-sydliga transekten (se Fig.<br />

7) på ett sätt som knappast kan ha med v<strong>in</strong>dkraftparken <strong>at</strong>t göra (Fig. 41). Mönstret var<br />

detsamma oavsett tid på dygnet (Fig. 42). Vissa skillnader fanns mellan olika tider av våren<br />

där sena flyttare (exempelvis prutgås) uppvisade en större m<strong>in</strong>skn<strong>in</strong>g av andelen passerande<br />

flockar över de centrala delarna av sundet (-36 %, Fig. 45) jämfört med tidiga flyttare<br />

(exempelvis ejder, Fig. 43, -15 %) och de som passerar mitt på våren (exempelvis vitk<strong>in</strong>dad<br />

gås, Fig. 44, - 23 %).<br />

Däremot m<strong>in</strong>skade andelen flockar som passerade själva Lillgrund, v<strong>in</strong>dkraftparken, kraftigt<br />

från åren före v<strong>in</strong>dparkens tillkomst (82 % m<strong>in</strong>skn<strong>in</strong>g, Fig. 46). M<strong>in</strong>skn<strong>in</strong>gen var lika kraftig<br />

på n<strong>at</strong>ten som på dagen (Fig. 47).<br />

För sjöfåglar som passerar <strong>Öresund</strong> med sydliga flygriktn<strong>in</strong>gar på våren, såsom många ejdrar<br />

och sjöorrar (Fig. 48) noterades redan <strong>in</strong>nan Lillgrundsparkens tillkomst <strong>at</strong>t en väldigt liten<br />

andel passerar så långt ut i sundet som vid Lillgrund (Fig. 49). Andelen flockar som passerade<br />

själva Lillgrund tenderade trots detta <strong>at</strong>t m<strong>in</strong>ska. Innan v<strong>in</strong>dkraftparken byggdes passerade 0-<br />

9 % av den <strong>to</strong>tala sträckvolymen med sydliga riktn<strong>in</strong>gar över Lillgrund, åren med parken i<br />

drift var motsvarande andelar 0-3 % (Fig. 50).<br />

Från hösten (Fig. 51) analyserades radard<strong>at</strong>a från en höst (2001) <strong>in</strong>nan v<strong>in</strong>dkraftparken<br />

byggdes och jämfördes med två höstar (2008 & 2009) med v<strong>in</strong>dkraftparken i drift. Här fanns<br />

<strong>in</strong>ga skillnader i hur s<strong>to</strong>r andel av det <strong>to</strong>tala fågelsträcket som passerade över centrala<br />

<strong>Öresund</strong>, med Lillgrund, mellan före och efter parken byggdes (Fig. 52). Mönstret var<br />

detsamma både dag och n<strong>at</strong>t (Fig. 53).<br />

Återigen var det dock så <strong>at</strong>t andelen flockar som passerade själva Lillgrund (v<strong>in</strong>dkraftparken)<br />

m<strong>in</strong>skade kraftigt (78 % m<strong>in</strong>skn<strong>in</strong>g, Fig. 54). M<strong>in</strong>skn<strong>in</strong>gen var lika s<strong>to</strong>r både dag och n<strong>at</strong>t<br />

(Fig. 55).<br />

Diskussion<br />

Rastande och överv<strong>in</strong>trande fåglar<br />

Inventer<strong>in</strong>garna i samband med kontrollprogrammet bekräftade södra <strong>Öresund</strong>s s<strong>to</strong>ra<br />

betydelse för de överv<strong>in</strong>trande och rastande sjöfåglarna med viktiga koncentr<strong>at</strong>ioner av<br />

speciellt småskrake och ejder i det undersökta området.<br />

10


Liksom vid andra <strong>in</strong>venter<strong>in</strong>gar av rastande och överv<strong>in</strong>trande sjöfåglar konst<strong>at</strong>erades en<br />

betydande vari<strong>at</strong>ion i antalet <strong>in</strong>divider mellan olika <strong>in</strong>venter<strong>in</strong>gstillfällen både för<br />

Lillgrundområdet och i referensområdet söder om Falsterbo, samt för både flyg och<br />

båt<strong>in</strong>venter<strong>in</strong>garna. Inventer<strong>in</strong>garna ger därför <strong>in</strong>te tillräckligt underlag för en formell<br />

st<strong>at</strong>istisk analys av skillnaderna i fåglarnas tä<strong>the</strong>t i olika delområden före och efter parkens<br />

uppförande. För <strong>at</strong>t sådana analyser skulle kunna genomföras hade ett betydligt större antal<br />

<strong>in</strong>venter<strong>in</strong>gar än vad som <strong>in</strong>gått i planerna för kontrollprogrammet krävts.<br />

För den vanligaste sjöfågeln, småskrake, noterades ett viss undvikande av v<strong>in</strong>dkraftparken<br />

särskilt under de första åren efter parkens uppförande. Totalt sett noterades dock <strong>in</strong>te någon<br />

större neg<strong>at</strong>iv påverkan på småskrakarnas utnyttjande av området. Ejdern visade också ett<br />

undvikande av själva v<strong>in</strong>dkraftparken, men här syns ett visst tillvänjande ha skett. Den tredje<br />

andarten i området, alfågel, visade en klar undvikandeeffekt, men alfågeln är sparsamt<br />

förekommande i området och dess reaktion på Lillgrundparken saknar betydelse för arten i<br />

området, som är perifert för arten.<br />

Sammanf<strong>at</strong>tn<strong>in</strong>gsvis kan man <strong>in</strong>te konst<strong>at</strong>era några större effekter på de rastande och<br />

överv<strong>in</strong>trande sjöfåglarnas utnyttjande av södra <strong>Öresund</strong> även om det <strong>in</strong>itialt fanns ett<br />

undvikande av själva v<strong>in</strong>dkraftparken av vissa arter. Även om de viktigaste andarterna till en<br />

del undvek själva v<strong>in</strong>dkraftparken eller förekom där i m<strong>in</strong>dre tä<strong>the</strong>ter så var det aktuella<br />

området så litet i <strong>rel<strong>at</strong>ion</strong> till den samlade arealen av lämpliga födosöksområden för aktuella<br />

arter.<br />

Även om det f<strong>in</strong>ns rel<strong>at</strong>ivt få andra result<strong>at</strong> från v<strong>in</strong>dkraftparker till havs som vi kan jämföra<br />

result<strong>at</strong>en från Lillgrund med så är antalet studier i ständigt ökande efterhand som fler<br />

anläggn<strong>in</strong>gar byggs i denna miljö. I Sverige har <strong>in</strong>ga liknande studier som de vid Lillgrund<br />

gjorts någon annanstans. De två små parkerna i Kalmarsund studerades exempelvis aldrig<br />

med ett före-efter upplägg och utgörs dessu<strong>to</strong>m av en annan typ av anläggn<strong>in</strong>gar (en enkel rad<br />

av kraftverk)(Pettersson 2005).<br />

S<strong>to</strong>rskaliga undersökn<strong>in</strong>gar har genomförts i Danmark (Dong Energy 2006, Petersen et al.<br />

2006, Petersen & Fox 2007 och ytterligare referenser i dessa rapporter) och generellt visar<br />

dessa på liknande result<strong>at</strong> som hittades vid Lillgrund. Nyare studier har också gjorts i<br />

Nordsjöområdet, med till s<strong>to</strong>r del andra arter <strong>in</strong>blandade (Percival 2010, Leopold et al. 2010).<br />

Generellt börjar en mer komplicerad bild framträda där det <strong>in</strong>te verkar som om havsbaserade<br />

v<strong>in</strong>dkraftparker har så entydigt neg<strong>at</strong>iva effekter på sjöfåglars utbredn<strong>in</strong>g som man kanske<br />

först trodde. Vissa arter, främst havslevande dykänder, lommar och havssulor uppvisar i regel<br />

någon form av undvikande under de <strong>in</strong>ledande åren efter det <strong>at</strong>t en v<strong>in</strong>dkraftpark har byggts.<br />

Undvikandet är dock sällan <strong>to</strong>talt och för vissa arter (främst havslevande änder) f<strong>in</strong>ns tecken<br />

på <strong>at</strong>t någon form av tillvänjn<strong>in</strong>g successivt sker.<br />

Flyttfåglar<br />

Det f<strong>in</strong>ns <strong>in</strong>ga tecken på någon s<strong>to</strong>rskalig påverkan av flyttfågelrörelserna i sundet som kan<br />

härledas till v<strong>in</strong>dkraftparken på Lillgrund. Den översiktliga analys som gjorts visar <strong>at</strong>t andelen<br />

flockar som väljer <strong>at</strong>t passera genom den 10 km sek<strong>to</strong>r där Lillgrund ligger har m<strong>in</strong>sk<strong>at</strong> med<br />

ca 20 % sedan v<strong>in</strong>dparken kom på pl<strong>at</strong>s. Den mest markanta förändr<strong>in</strong>gen i vårsträcket är<br />

annars <strong>at</strong>t en mycket högre andel av alla passerande flockar under perioden med<br />

v<strong>in</strong>dkraftparken i bruk passerade över norra delen av undersökn<strong>in</strong>gsområdet (Saltholm).<br />

11


Samtidigt med en ökad andel flockar som passer<strong>at</strong> i norr 2008-2010 så f<strong>in</strong>ns även en m<strong>in</strong>skad<br />

andel som passer<strong>at</strong> längst i söder, varför den troligaste förklar<strong>in</strong>gen till det funna mönstret<br />

kanske är eventuella skillnader i v<strong>in</strong>dförhållanden på väg till <strong>Öresund</strong>sområdet. Flyttande<br />

fåglar driver till viss del med v<strong>in</strong>den, ant<strong>in</strong>gen för <strong>at</strong>t det är gynnsamt för dem eller för <strong>at</strong>t de<br />

<strong>in</strong>te kan kompensera fullt ut. Detta leder till viss vari<strong>at</strong>ion i var exakt som en viss<br />

flyttn<strong>in</strong>gskorridor går under en given dag eller under en viss säsong. Små skillnader i<br />

v<strong>in</strong>dförhållanden kan därför ge upphov till skillnader av den typ som vi ser i det s<strong>to</strong>rskaliga<br />

mönstret mellan åren <strong>in</strong>nan v<strong>in</strong>dparken var byggd och åren efter.<br />

Ett otvetydigt result<strong>at</strong> är dock <strong>at</strong>t andelen flockar som passerar över själva Lillgrund har<br />

m<strong>in</strong>sk<strong>at</strong> kraftigt efter det <strong>at</strong>t v<strong>in</strong>dparken kom på pl<strong>at</strong>s. Blott ca en femtedel så s<strong>to</strong>r andel av<br />

alla flockar passerar över Lillgrund idag som <strong>in</strong>nan v<strong>in</strong>dparken fanns där. Vi <strong>to</strong>lkar detta som<br />

<strong>at</strong>t flyttande fåglar i s<strong>to</strong>r utsträckn<strong>in</strong>g undviker v<strong>in</strong>dkraftparken på Lillgrund, men <strong>at</strong>t<br />

undvikandet sker i Lillgrunds närområde, dvs. <strong>in</strong>om någon km från parken. Dessa result<strong>at</strong><br />

ligger helt i l<strong>in</strong>je med vad man hitt<strong>at</strong> på andra håll vid studier av flyttande (sjö)fåglar vid både<br />

små och s<strong>to</strong>ra v<strong>in</strong>dkraftparker (Pettersson 2005, Petersen et al. 2006, Krijgsveld et al. 2010).<br />

Result<strong>at</strong>en <strong>in</strong>nebär <strong>at</strong>t befarade kollisionsrisker för de fåglar som täcks av radaranalysen är<br />

rel<strong>at</strong>ivt små. Endast en liten andel av de <strong>to</strong>tala fågelrörelserna över <strong>Öresund</strong> passerar så nära<br />

Lillgrundsparken <strong>at</strong>t de löper risk för <strong>at</strong>t kollidera med kraftverken. Större delen av de flockar<br />

som flyger i anslutn<strong>in</strong>g till Lillgrund viker av och undviker <strong>at</strong>t komma i omedelbar kontakt<br />

med parken. Samtidigt bör det nämnas <strong>at</strong>t de radaranläggn<strong>in</strong>gar som använts vid dessa studier<br />

ej kan mäta flyghöjder. Detta <strong>in</strong>nebär <strong>at</strong>t vi i vårt m<strong>at</strong>erial <strong>in</strong>te kan särskilja mellan lågt<br />

flygande flockar, som potentiellt kan komma i kontakt med turb<strong>in</strong>erna, och de som flyger på<br />

högre höjd, en bra bit över v<strong>in</strong>dkraftparken utan någon som helst kollisionsrisk. Sannolikt<br />

utgör en s<strong>to</strong>r del av de flockar som noter<strong>at</strong>s passera igenom eller nära v<strong>in</strong>dkraftparken av<br />

sådana som färdas på betydligt högre höjd (upp till flera 1000 m höjd) och därmed är andelen<br />

fåglar som är utsätts för reell kollisionsrisk troligen betydligt lägre än vad vi kan visa här.<br />

Om vi använder oss av kollisionsfrekvenser som registrer<strong>at</strong>s vid eller beräkn<strong>at</strong>s från andra<br />

havsbaserade v<strong>in</strong>dkraftparker i Östersjöområdet bör det vara i s<strong>to</strong>rleksordn<strong>in</strong>gen 100- några<br />

100 fåglar som årligen kolliderar med och förolyckas vid Lillgrundsparken. Detta kan<br />

jämföras med <strong>at</strong>t det vid den närbelägna <strong>Öresund</strong>sbron sannolikt är ungefär tio gånger fler<br />

fåglar som kolliderar och förolyckas varje höst (Nilsson & Green 2002).<br />

12


Introduction<br />

Sou<strong>the</strong>rn <strong>Öresund</strong> is an important stag<strong>in</strong>g and w<strong>in</strong>ter<strong>in</strong>g area for a large number of w<strong>at</strong>erfowl<br />

species. Therefore Saltholm (on <strong>the</strong> Danish side) and Foteviken-Falsterbo (<strong>in</strong> Sweden) have<br />

been appo<strong>in</strong>ted as ”Special Bird Protection Areas” (SPA) under <strong>the</strong> bird’s directive of <strong>the</strong><br />

European Union (79/409/EEG). Both <strong>the</strong>se areas are also appo<strong>in</strong>ted as areas of <strong>in</strong>tern<strong>at</strong>ional<br />

importance under <strong>the</strong> Ramsar convention (www.ramsar.org). O<strong>the</strong>r parts of <strong>the</strong> <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong><br />

<strong>Öresund</strong>, e.g. Lommabukten and Lundåkrabukten are also important for different wetland<br />

species and show bird numbers higher than <strong>the</strong> criteria for <strong>in</strong>tern<strong>at</strong>ional importance.<br />

The <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> part of <strong>Öresund</strong> is also an area where large numbers of migr<strong>at</strong><strong>in</strong>g birds of<br />

different species are pass<strong>in</strong>g both dur<strong>in</strong>g spr<strong>in</strong>g and autumn. These parts probably hold <strong>the</strong><br />

largest concentr<strong>at</strong>ions of migrants <strong>in</strong> Scand<strong>in</strong>avia (Alerstam 1978, 1990) as this is where <strong>the</strong><br />

over-w<strong>at</strong>er passage over <strong>the</strong> Baltic between Scand<strong>in</strong>avia and <strong>the</strong> Danish islands (and <strong>in</strong> <strong>the</strong><br />

longer perspective <strong>the</strong> European cont<strong>in</strong>ent) is shortest. This means th<strong>at</strong> large numbers of<br />

migrants arrive <strong>to</strong> Scand<strong>in</strong>avia from sou<strong>the</strong>rly and southwesterly w<strong>in</strong>ter quarters here <strong>in</strong><br />

spr<strong>in</strong>g, and th<strong>at</strong> even higher numbers depart from Scand<strong>in</strong>avia over this area <strong>in</strong> autumn. The<br />

migra<strong>to</strong>ry bird movements over <strong>the</strong> area have been studied for many years <strong>at</strong> Falsterbo Bird<br />

Observa<strong>to</strong>ry (http://www.falsterbofagelst<strong>at</strong>ion.se/ ).<br />

Based on this background, avian studies formed an important part of <strong>the</strong> Environmental<br />

Impact Assessment when <strong>the</strong> Lillgrund W<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> was planned <strong>in</strong> <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> <strong>Öresund</strong> (Fig. 1).<br />

A desk<strong>to</strong>p study of <strong>the</strong> possible effects on <strong>the</strong> bird fauna of <strong>the</strong> planned w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> was<br />

published by Nilsson (2001). As a part of <strong>the</strong> conditions for <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> a moni<strong>to</strong>r<strong>in</strong>g<br />

program was established <strong>to</strong> study <strong>the</strong> possible impact of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> on <strong>the</strong> bird fauna.<br />

The moni<strong>to</strong>r<strong>in</strong>g program <strong>in</strong>cluded studies both on stag<strong>in</strong>g/w<strong>in</strong>ter<strong>in</strong>g birds <strong>in</strong> <strong>the</strong> area and <strong>the</strong><br />

bird migr<strong>at</strong>ion through <strong>the</strong> area. For stag<strong>in</strong>g/w<strong>in</strong>ter<strong>in</strong>g w<strong>at</strong>er birds <strong>the</strong> study aimed <strong>to</strong> establish<br />

whe<strong>the</strong>r <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> had any effects on <strong>the</strong>ir possibilities <strong>to</strong> utilize <strong>the</strong>ir feed<strong>in</strong>g areas. For<br />

actively migr<strong>at</strong><strong>in</strong>g birds <strong>the</strong> program aimed <strong>at</strong> look<strong>in</strong>g <strong>at</strong> if <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> affected <strong>the</strong><br />

migra<strong>to</strong>ry movements over <strong>the</strong> area, if <strong>the</strong>re was any avoidance behavior th<strong>at</strong> could lead <strong>to</strong><br />

<strong>in</strong>creased costs for <strong>the</strong> birds or if <strong>the</strong>re were any large risks for collisions with <strong>the</strong> turb<strong>in</strong>es.<br />

These questions were analyzed through studies performed before <strong>the</strong> construction and dur<strong>in</strong>g<br />

<strong>the</strong> first years of oper<strong>at</strong>ion of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>. Stag<strong>in</strong>g/w<strong>in</strong>ter<strong>in</strong>g birds were counted from both<br />

bo<strong>at</strong> and aircraft both <strong>in</strong> <strong>the</strong> possible impact area, here def<strong>in</strong>ed as <strong>the</strong> area between <strong>the</strong><br />

<strong>Öresund</strong> Bridge between Sweden and Denmark and <strong>the</strong> Falsterbo pen<strong>in</strong>sula and a reference<br />

area south of Falsterbo (aerial surveys only), where we did not expect any risks for effects.<br />

This l<strong>at</strong>ter part of <strong>the</strong> study was important <strong>to</strong> get background <strong>in</strong>form<strong>at</strong>ion on fluctu<strong>at</strong>ions <strong>in</strong><br />

numbers of stag<strong>in</strong>g/w<strong>in</strong>ter<strong>in</strong>g w<strong>at</strong>er birds <strong>in</strong> <strong>the</strong> area.<br />

Bird migr<strong>at</strong>ion over <strong>the</strong> area was studied us<strong>in</strong>g d<strong>at</strong>a from two surveillance radar st<strong>at</strong>ions.<br />

Dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> base-l<strong>in</strong>e studies visual observ<strong>at</strong>ions of bird migr<strong>at</strong>ion was conducted from a<br />

neighbor<strong>in</strong>g vantage po<strong>in</strong>t (Green & Nilsson 2006). Background <strong>in</strong>form<strong>at</strong>ion of <strong>the</strong> general<br />

bird migr<strong>at</strong>ion over <strong>the</strong> area was also obta<strong>in</strong>ed from studies <strong>in</strong> connection with <strong>the</strong> <strong>Öresund</strong><br />

Bridge, just north of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> area (Nilsson et al. 2009, 2010).<br />

The first phase of <strong>the</strong> moni<strong>to</strong>r<strong>in</strong>g program (before <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>) was<br />

undertaken dur<strong>in</strong>g 2001 – 2006 (Green & Nilsson 2006). There was no field work dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong><br />

construction period as it is clear th<strong>at</strong> this work would lead <strong>to</strong> large disturbances on <strong>the</strong> birds<br />

13


and th<strong>at</strong> <strong>the</strong>se most probably are temporary. The second phase started <strong>in</strong> December 2007 and<br />

was orig<strong>in</strong>ally planned for a period of three years, i.e. until 2010. Due <strong>to</strong> <strong>the</strong> unusually hard<br />

w<strong>in</strong>ter wea<strong>the</strong>r it was not possible <strong>to</strong> do all of <strong>the</strong> planned work <strong>in</strong> <strong>the</strong> w<strong>in</strong>ter 2009/2010 so<br />

<strong>the</strong> second phase of <strong>the</strong> study was extended <strong>to</strong> <strong>in</strong>clude also <strong>the</strong> 2010/11 w<strong>in</strong>ter and <strong>the</strong> spr<strong>in</strong>g<br />

<strong>in</strong> 2011.<br />

This report analyze <strong>the</strong> results of <strong>the</strong> moni<strong>to</strong>r<strong>in</strong>g program with <strong>the</strong> aim <strong>to</strong> establish whe<strong>the</strong>r<br />

<strong>the</strong> establishment of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> had any effects on <strong>the</strong> bird fauna <strong>in</strong> <strong>the</strong> area or not.<br />

Prelim<strong>in</strong>ary results from <strong>the</strong> second phase of <strong>the</strong> program have been published <strong>in</strong> reports of<br />

Nilsson & Green (2009, 2011). For a general background description of <strong>the</strong> stag<strong>in</strong>g/w<strong>in</strong>ter<strong>in</strong>g<br />

bird fauna of <strong>the</strong> area and <strong>the</strong> migr<strong>at</strong>ion through <strong>the</strong> area see <strong>the</strong> report from <strong>the</strong> first phase<br />

(Green & Nilsson 2006) and <strong>the</strong> first prelim<strong>in</strong>ary description (Nilsson 2001).<br />

Study area<br />

Fig. 1. The <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> part of <strong>Öresund</strong> show<strong>in</strong>g <strong>the</strong> important bird areas <strong>at</strong> Foteviken, Falsterbo<br />

pen<strong>in</strong>sula and Saltholm. W<strong>at</strong>er depths are shown with different grades of blue: 0-3m<br />

(darkest), 3-6 m, 6-10 m and 10-20 m (lightest). Deeper areas <strong>in</strong> <strong>the</strong> south are shown <strong>in</strong> white.<br />

Turb<strong>in</strong>es <strong>at</strong> Lillgrund are shown with black dots.<br />

Södra <strong>Öresund</strong> med Lillgrund och de viktiga fågelområdena vid Foteviken, Falsterbohalvön<br />

och Saltholm markerade. De olika djupnivåerna i södra <strong>Öresund</strong> visas med olika mörka blå<br />

nyanser: 0-3 m (mörkast), 3-6 m, 6-10 m samt 10-20 m (ljusast blått). Djupare områden<br />

saknar färg på kartan. V<strong>in</strong>dkraftverken vid Lillgrund visas med svarta punkter.<br />

14


Lillgrund is situ<strong>at</strong>ed <strong>in</strong> <strong>the</strong> <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> part of <strong>Öresund</strong>, about six km west of Klagshamn south<br />

of Malmö (Fig. 1). Most parts have a depth of four-five meter but some areas are as shallow<br />

as about two meter. Some parts of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> are on <strong>the</strong> shallowest areas, whereas o<strong>the</strong>r<br />

turb<strong>in</strong>es stand <strong>in</strong> somewh<strong>at</strong> deeper w<strong>at</strong>er. South of Lillgrund <strong>the</strong>re is ano<strong>the</strong>r shallow area,<br />

Bredgrund, also with w<strong>at</strong>er depths of about two-three m <strong>in</strong> parts. Large shallow areas are also<br />

found around <strong>the</strong> Falsterbo pen<strong>in</strong>sula and <strong>in</strong> <strong>the</strong> Foteviken area, <strong>the</strong>se areas form<strong>in</strong>g important<br />

feed<strong>in</strong>g areas for different w<strong>at</strong>er birds.<br />

The bot<strong>to</strong>m substr<strong>at</strong>e of <strong>the</strong> area as well as <strong>the</strong> submerged veget<strong>at</strong>ion and benthic fauna of <strong>the</strong><br />

area is well documented <strong>in</strong> studies made <strong>in</strong> connection with <strong>the</strong> establishment of <strong>the</strong> <strong>Öresund</strong><br />

Bridge north of Lillgrund. Lillgrund is situ<strong>at</strong>ed <strong>in</strong> wh<strong>at</strong> <strong>in</strong> th<strong>at</strong> case was called <strong>the</strong> “outer<br />

impact zone” and was <strong>the</strong>refore <strong>in</strong>cluded <strong>in</strong> <strong>the</strong> studies. Large areas of Zostera veget<strong>at</strong>ion was<br />

found <strong>in</strong> <strong>the</strong> area (Semac 1997), <strong>the</strong>se areas be<strong>in</strong>g important for many benthic organisms and<br />

thus important as feed<strong>in</strong>g areas for several w<strong>at</strong>er birds (Nilsson 1972). The benthic fauna<br />

showed high biomasses and <strong>the</strong> coverage by Blue Mussels (Mytilus edulis) was around 40%<br />

(Semac 1998, 1999). The area has apparently large capacities as feed<strong>in</strong>g areas for Eiders and<br />

o<strong>the</strong>r div<strong>in</strong>g ducks.<br />

Fig. 2. Detailed map of Lillgrund with <strong>the</strong> turb<strong>in</strong>es showed as black dots. Bredgrund <strong>to</strong> <strong>the</strong><br />

south is also shown. W<strong>at</strong>er depths are shown with different grades of blue: 0-3m (darkest), 3-<br />

6 m, 6-10 m and 10-20 m (lightest).<br />

Detaljkarta över Lillgrund med v<strong>in</strong>dkraftparken. Bredgrund i söder visas också. De olika<br />

djupnivåerna i södra <strong>Öresund</strong> visas med olika mörka blå nyanser: 0-3 m (mörkast), 3-6 m, 6-<br />

10 m samt 10-20 m (ljusast blått).<br />

15


The w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> <strong>at</strong> Lillgrund consists of 48 turb<strong>in</strong>es placed <strong>in</strong> eight rows of three <strong>to</strong> eight<br />

turb<strong>in</strong>es <strong>in</strong> <strong>the</strong> direction NE – SW, with 300 m between <strong>the</strong> turb<strong>in</strong>es <strong>in</strong> one direction and 400<br />

m <strong>in</strong> <strong>the</strong> o<strong>the</strong>r (Fig. 2). The w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> is situ<strong>at</strong>ed about 7 km from <strong>the</strong> Swedish coast (Fig.1).<br />

The <strong>to</strong>tal height of <strong>the</strong> turb<strong>in</strong>es is 115 m up <strong>to</strong> <strong>the</strong> <strong>to</strong>p of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>gs. The hub height is <strong>at</strong> 68.5<br />

m above sea level and <strong>the</strong> ro<strong>to</strong>r diameter is 93 m. For fur<strong>the</strong>r general <strong>in</strong>form<strong>at</strong>ion on <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d<br />

<strong>farm</strong> see V<strong>at</strong>tenfall V<strong>in</strong>dkraft (2009).<br />

Methods<br />

Survey methods<br />

Censuses of birds <strong>in</strong> offshore w<strong>at</strong>ers can be performed from different pl<strong>at</strong>forms, ei<strong>the</strong>r from<br />

bo<strong>at</strong>s or from airplanes. Both have advantages and disadvantages. In Danish studies <strong>in</strong><br />

<strong>rel<strong>at</strong>ion</strong> <strong>to</strong> offshore w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>s (Petersen et al. 2006) and also <strong>in</strong> o<strong>the</strong>r studies, aerial surveys<br />

have been used, but bo<strong>at</strong> counts have also been performed <strong>in</strong> some areas.<br />

In <strong>the</strong> orig<strong>in</strong>al plans for <strong>the</strong> moni<strong>to</strong>r<strong>in</strong>g program a comb<strong>in</strong><strong>at</strong>ion of local bo<strong>at</strong> counts and aerial<br />

surveys cover<strong>in</strong>g larger areas were envisioned. In practice <strong>the</strong> surveys <strong>in</strong> <strong>the</strong> first years had <strong>to</strong><br />

be made by bo<strong>at</strong> only as <strong>the</strong>re were no suitable airplanes available <strong>in</strong> <strong>the</strong> region (offshore low<br />

level fly<strong>in</strong>g must be done by tw<strong>in</strong>-eng<strong>in</strong>ed aircrafts for security reasons). However, we<br />

managed <strong>to</strong> make aerial surveys <strong>in</strong> 2006 (plus <strong>at</strong> two occasions <strong>in</strong> 2004 <strong>to</strong> develop methods)<br />

before <strong>the</strong> construction of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>. In this way we also managed <strong>to</strong> cover <strong>the</strong> reference<br />

area.<br />

Aerial surveys were cont<strong>in</strong>ued after <strong>the</strong> construction of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> but due <strong>to</strong> <strong>the</strong><br />

sometimes difficult fly<strong>in</strong>g conditions <strong>in</strong> w<strong>in</strong>ter it was not possible <strong>to</strong> fly <strong>in</strong> some periods. The<br />

surveys are especially sensitive <strong>to</strong> w<strong>in</strong>d and turbulence as <strong>the</strong>y implied fly<strong>in</strong>g <strong>in</strong> between <strong>the</strong><br />

turb<strong>in</strong>es. There were also problems with <strong>the</strong> bo<strong>at</strong> surveys <strong>in</strong> 2010 and 2011 due <strong>to</strong> <strong>the</strong> ice<br />

conditions <strong>in</strong> <strong>Öresund</strong>. In <strong>the</strong>se situ<strong>at</strong>ions it was however possible <strong>to</strong> fly.<br />

Accord<strong>in</strong>g <strong>to</strong> our experience both survey methods work well <strong>in</strong> <strong>the</strong> Lillgrund area but <strong>the</strong><br />

aerial surveys have <strong>the</strong> advantage th<strong>at</strong> <strong>the</strong>y cover a much larger area <strong>in</strong> shorter time. It is<br />

however important <strong>to</strong> use both methods as some species can be difficult <strong>to</strong> detect and count<br />

properly from an aircraft (Nilsson 1975) whereas it for o<strong>the</strong>r species is important th<strong>at</strong> large<br />

areas can be covered <strong>to</strong> avoid double-count<strong>in</strong>g.<br />

Bo<strong>at</strong> surveys<br />

The bo<strong>at</strong> surveys <strong>at</strong> Lillgrund have followed <strong>the</strong> standardized methods used <strong>in</strong> <strong>the</strong> ESASproject<br />

(European Seabird <strong>at</strong> Sea Team) documented by Komdeur et al. (1992). The method<br />

was orig<strong>in</strong>ally established for larger ships <strong>in</strong> offshore areas but we have made <strong>the</strong> surveys<br />

from a small bo<strong>at</strong> and adapted <strong>the</strong> method accord<strong>in</strong>gly.<br />

The bo<strong>at</strong> surveys were performed as l<strong>in</strong>e transects follow<strong>in</strong>g a standardized route (Fig. 3)<br />

from north of Lillgrund and over Lillgrund and Bredgrund with 2 km between <strong>the</strong> survey<br />

l<strong>in</strong>es except for Bredgrund where this was not possible due <strong>to</strong> <strong>the</strong> shallow w<strong>at</strong>er. The surveys<br />

were normally conducted by two observers, each cover<strong>in</strong>g one side of <strong>the</strong> bo<strong>at</strong>. Some counts<br />

16


had <strong>to</strong> be made with only one observer (cover<strong>in</strong>g just one side). The observ<strong>at</strong>ion height was<br />

about 3 m above <strong>the</strong> w<strong>at</strong>er surface.<br />

All birds seen were counted and <strong>the</strong> position of each observ<strong>at</strong>ion (bird or flock of birds) was<br />

estim<strong>at</strong>ed <strong>in</strong><strong>to</strong> five distance bands. The follow<strong>in</strong>g bands were used: A= 0-50 m, B = 50-100<br />

m, C= 100-200 M, D = 200-300 m and E >300 m. Observ<strong>at</strong>ions were registered on tape or<br />

digital recorder with time of observ<strong>at</strong>ion, species, number, behavior and estim<strong>at</strong>ed position.<br />

The position of <strong>the</strong> bo<strong>at</strong> was recorded with a GPS every m<strong>in</strong>ute, mean<strong>in</strong>g th<strong>at</strong> a position was<br />

recorded about every 170 m with <strong>the</strong> normal travell<strong>in</strong>g speed (10 km/h).<br />

Fig. 3. Map of <strong>the</strong> <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> part of <strong>Öresund</strong> with <strong>the</strong> bo<strong>at</strong> survey l<strong>in</strong>es shown <strong>in</strong> red. W<strong>at</strong>er<br />

depths are shown with different grades of blue: 0-3m (darkest), 3-6 m, 6-10 m and 10-20 m<br />

(lightest). The turb<strong>in</strong>es <strong>at</strong> Lillgrund are shown with black dots.<br />

Karta över södra <strong>Öresund</strong> med den standardiserade rutten för båt<strong>in</strong>venter<strong>in</strong>garna <strong>in</strong>ritad i<br />

rött. V<strong>in</strong>dkraftverken visas med svarta punkter. De olika blå nyanserna visar områden med<br />

olika djup med de fyra djup<strong>in</strong>tervallen 0-3 m (mörkast blått), 3-6 m, 6-10 m och 10-20 m och<br />

djupare (ljusast).<br />

Bird d<strong>at</strong>a were transcribed from tapes or d<strong>at</strong>a files after each survey and comb<strong>in</strong>ed with <strong>the</strong><br />

position d<strong>at</strong>a recorded and s<strong>to</strong>red <strong>in</strong> <strong>the</strong> GPS, hence giv<strong>in</strong>g all observ<strong>at</strong>ions a position. The<br />

observ<strong>at</strong>ions were <strong>the</strong>n s<strong>to</strong>red <strong>in</strong> a d<strong>at</strong>a-base.<br />

The number of bo<strong>at</strong> surveys undertaken <strong>in</strong> different months and years is found <strong>in</strong> Table 1. The<br />

low number of bo<strong>at</strong> surveys undertaken dur<strong>in</strong>g 2007 – 2011 was due <strong>to</strong> technical problems<br />

with <strong>the</strong> bo<strong>at</strong> and difficult ice conditions dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> w<strong>in</strong>ter periods.<br />

17


Table 1. Number of bo<strong>at</strong> surveys (Fig. 3) and aerial surveys (Fig. 5) undertaken <strong>in</strong> <strong>the</strong> study<br />

area dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> different months and years.<br />

Antal båt (Fig. 3)- och flyg<strong>in</strong>venter<strong>in</strong>gar (Fig. 5) <strong>in</strong>om undersökn<strong>in</strong>gsområdet under olika år.<br />

Sept Oct Nov Dec Jan Feb March April May<br />

BOAT<br />

2001/02 - - - 1 - 1 1 1 -<br />

2002/03 1 - 1 1 1 - 1 1 -<br />

2003/04 - - 1 - 1 1 1 1 -<br />

2004/05 - - - - - - 1 1 -<br />

2005/06 - - 1 1 - - - - -<br />

2007/08 - - - 1 - 1 - 1 -<br />

2008/09 1 - - - - - - - -<br />

2009/10 1 - - - - - - - -<br />

2010/11 - 1 - - - - - 1 1<br />

AERIAL<br />

2005/06 - - - - 1 1 1 1 1<br />

2007/08 - - - - - - 2 1 1<br />

2008/09 - - - 1 1 1 1 - 1<br />

2009/10 - - - - - - 1 1 -<br />

2010/11 - - - - 1 1 2 - 1<br />

Aerial surveys<br />

Fig. 4. A CESSNA 337 Skymaster was used for <strong>the</strong> aerial surveys.<br />

CESSNA 337 Skymaster användes för flyg<strong>in</strong>venter<strong>in</strong>garna.<br />

18


Fig. 5. Map of <strong>the</strong> <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> part of <strong>Öresund</strong> and w<strong>at</strong>ers south of Falsterbo with <strong>the</strong> aerial<br />

survey l<strong>in</strong>es. N = <strong>the</strong> possible impact area (North) and S = reference area (South). For depth<br />

<strong>in</strong>tervals see Fig.1<br />

Karta över södra <strong>Öresund</strong> och farv<strong>at</strong>tnen runt Falsterbo med de standardiserade flyg<strong>in</strong>venter<strong>in</strong>gsl<strong>in</strong>jerna<br />

markerade. Djupnivåer se Fig. 1. N = möjligt påverkansområde (norr), S=<br />

kontroll område (söder).<br />

The aerial surveys were undertaken from a CESSNA 337 Skymaster (Fig. 4), a high-w<strong>in</strong>ged<br />

tw<strong>in</strong>-eng<strong>in</strong>ed aircraft with good visibility for <strong>the</strong> observers. The same aircraft and survey<br />

methods have been used as a standard for moni<strong>to</strong>r<strong>in</strong>g of offshore seabirds (mostly sea ducks)<br />

<strong>in</strong> Sweden over a number of years.<br />

Dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> surveys two observers were always employed cover<strong>in</strong>g each side of <strong>the</strong> aircraft.<br />

The survey speed was about 180 km/h and we flew <strong>the</strong> surveys <strong>at</strong> an altitude of 50-70 m<br />

above sea level. Observ<strong>at</strong>ions were registered on tape or digital recorder and <strong>the</strong> position of<br />

<strong>the</strong> plane is cont<strong>in</strong>uously s<strong>to</strong>red by GPS. We used separ<strong>at</strong>e GPS equipments for navig<strong>at</strong>ion<br />

and registr<strong>at</strong>ion.<br />

The survey l<strong>in</strong>es were separ<strong>at</strong>ed by two km. The observers covered a sec<strong>to</strong>r of 200 m on each<br />

side of <strong>the</strong> aircraft. There is a “dead zone” just under <strong>the</strong> aircraft imply<strong>in</strong>g th<strong>at</strong> <strong>the</strong> sec<strong>to</strong>r<br />

covered is a <strong>to</strong>tal of 320 m. Observ<strong>at</strong>ions outside <strong>the</strong> survey belt were noted as “extra”<br />

observ<strong>at</strong>ions <strong>in</strong> <strong>the</strong> d<strong>at</strong>a base.<br />

After <strong>the</strong> construction of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> <strong>the</strong> survey l<strong>in</strong>es 3 and 4 were modified so th<strong>at</strong> <strong>the</strong>y<br />

passed from SE <strong>to</strong> NW through <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d-<strong>farm</strong> (see example <strong>in</strong> <strong>the</strong> species maps).<br />

19


The number of aerial surveys undertaken <strong>in</strong> different months and years are <strong>to</strong> be seen <strong>in</strong><br />

Table 1. Gaps <strong>in</strong> <strong>the</strong> coverage was due <strong>to</strong> difficult fly<strong>in</strong>g conditions, <strong>the</strong> aerial surveys also<br />

be<strong>in</strong>g dependent on <strong>the</strong> availability of suitable aircraft <strong>in</strong> <strong>the</strong> region.<br />

Analysis of survey d<strong>at</strong>a<br />

For <strong>the</strong> five most common species (Cormorant, Long-tailed Duck, Eider, Red-breasted<br />

Merganser and Herr<strong>in</strong>g Gull) comparisons of <strong>the</strong> utiliz<strong>at</strong>ion of <strong>the</strong> Lillgrund area before and<br />

after <strong>the</strong> construction of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> was analyzed us<strong>in</strong>g two methods: with Jacob’s <strong>in</strong>dex<br />

and by compar<strong>in</strong>g densities. For <strong>the</strong>se analyses we used three different zones: <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong><br />

area, a buffer zone of 2 km around <strong>the</strong> outer limits of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> and <strong>the</strong> outer area, i.e. <strong>the</strong><br />

nor<strong>the</strong>rn area <strong>in</strong> general exclud<strong>in</strong>g <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d<strong>farm</strong> and buffer zone. In <strong>the</strong> aerial surveys we<br />

considered l<strong>in</strong>es 1 – 9 <strong>to</strong> constitute <strong>the</strong> nor<strong>the</strong>rn area. In <strong>the</strong> density calcul<strong>at</strong>ions we restricted<br />

<strong>the</strong> analysis <strong>to</strong> <strong>the</strong> parts of <strong>the</strong> survey l<strong>in</strong>es th<strong>at</strong> covered w<strong>at</strong>er deeper than three meter (see<br />

Fig. 6). The same area divisions were used below <strong>in</strong> <strong>the</strong> calcul<strong>at</strong>ions of Jacob’s <strong>in</strong>dex. The<br />

<strong>to</strong>tal areas of <strong>the</strong> three different zones were: w<strong>in</strong>d<strong>farm</strong> area 5 km 2 , buffer zone 29 km 2 and for<br />

<strong>the</strong> outer area 224 km 2 , of which 20%, 15% and 15 % were actually covered by <strong>the</strong> aerial<br />

surveys.<br />

The Jacob’s <strong>in</strong>dices show <strong>the</strong> rel<strong>at</strong>ive use of <strong>the</strong> different zones <strong>in</strong> <strong>rel<strong>at</strong>ion</strong> <strong>to</strong> expected use.<br />

Densities are just a measure of <strong>the</strong> number of birds per area unit. Hence <strong>the</strong> two measures <strong>in</strong><br />

part describe different th<strong>in</strong>gs and results from <strong>the</strong> two may differ. Jacob’s <strong>in</strong>dices do not give<br />

any <strong>in</strong>form<strong>at</strong>ion <strong>at</strong> all about <strong>the</strong> absolute numbers or densities of birds us<strong>in</strong>g a specific zone,<br />

but <strong>in</strong>stead show <strong>the</strong> proportion of birds us<strong>in</strong>g <strong>the</strong> zone <strong>in</strong> <strong>rel<strong>at</strong>ion</strong> <strong>to</strong> a) <strong>the</strong> <strong>to</strong>tal number of<br />

birds us<strong>in</strong>g <strong>the</strong> whole study area (all zones) and b) <strong>the</strong> proportion of <strong>the</strong> zone out of <strong>the</strong><br />

whole study area. This means th<strong>at</strong> it may very well be so th<strong>at</strong> densities <strong>in</strong> a specific zone can<br />

<strong>in</strong>crease <strong>at</strong> <strong>the</strong> same time as <strong>the</strong> Jacob’s <strong>in</strong>dex for th<strong>at</strong> zone can decrease, s<strong>in</strong>ce <strong>the</strong> l<strong>at</strong>ter<br />

depends on <strong>the</strong> <strong>to</strong>tal number of birds registered <strong>in</strong> <strong>the</strong> whole study area.<br />

The density calcul<strong>at</strong>ions were based on <strong>the</strong> aerial surveys as <strong>the</strong> bo<strong>at</strong> surveys cover <strong>to</strong>o small<br />

parts of <strong>the</strong> areas outside <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> area and <strong>the</strong> buffer zone. The <strong>to</strong>tal area with<strong>in</strong> <strong>the</strong><br />

survey belt of <strong>the</strong> aerial surveys were 1.0 km 2 with<strong>in</strong> <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> area, 4.2 km 2 for <strong>the</strong><br />

buffer zone and 33.9 km 2 for <strong>the</strong> areas outside <strong>the</strong>se zones. The mean counts with<strong>in</strong> <strong>the</strong><br />

survey belts with<strong>in</strong> each zone were calcul<strong>at</strong>ed for each year and season separ<strong>at</strong>ely and <strong>the</strong><br />

densities were calcul<strong>at</strong>ed from <strong>the</strong>se means and <strong>the</strong> surveyed area with<strong>in</strong> each zone (see<br />

above). The means are found <strong>in</strong> Table A10 <strong>in</strong> <strong>the</strong> appendix.<br />

If birds avoid <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> area or not was analyzed by calcul<strong>at</strong><strong>in</strong>g Jacob’s selectivity <strong>in</strong>dex<br />

D (hereafter Jacob’s <strong>in</strong>dex, Jacobs 1974). This <strong>in</strong>dex was calcul<strong>at</strong>ed for <strong>the</strong> five most<br />

commonly recorded species dur<strong>in</strong>g bo<strong>at</strong> and air surveys, and was used for describ<strong>in</strong>g if <strong>the</strong><br />

birds avoided or were <strong>at</strong>tracted <strong>to</strong> <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> area. Indices were calcul<strong>at</strong>ed both for <strong>the</strong><br />

period before <strong>the</strong> construction of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> and for <strong>the</strong> period with <strong>the</strong> <strong>farm</strong> <strong>in</strong> oper<strong>at</strong>ion.<br />

Separ<strong>at</strong>e <strong>in</strong>dices were also calcul<strong>at</strong>ed for each survey year (centered around mid-w<strong>in</strong>ter) <strong>in</strong><br />

order <strong>to</strong> look <strong>at</strong> annual vari<strong>at</strong>ion <strong>in</strong> avoidance or preference. Avoidance or preference for <strong>the</strong><br />

area outside but close <strong>to</strong> <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>, up <strong>to</strong> 2 km away from <strong>the</strong> turb<strong>in</strong>es, was also analyzed<br />

(see Fig. 6 for delimit<strong>at</strong>ion of <strong>the</strong> areas used). The birds recorded <strong>in</strong> <strong>the</strong> rema<strong>in</strong><strong>in</strong>g parts of <strong>the</strong><br />

study area covered by bo<strong>at</strong> transects or <strong>the</strong> nor<strong>the</strong>rn part of <strong>the</strong> aerial survey area were used <strong>in</strong><br />

<strong>the</strong> calcul<strong>at</strong>ions of <strong>the</strong> <strong>to</strong>tal number of birds <strong>in</strong> <strong>the</strong> whole study area and for calcul<strong>at</strong><strong>in</strong>g<br />

proportions of birds us<strong>in</strong>g <strong>the</strong> areas closest <strong>to</strong> <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>, but no <strong>in</strong>dices were calcul<strong>at</strong>ed<br />

for <strong>the</strong>se parts.<br />

20


Fig. 6 . Map over <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> <strong>at</strong> Lillgrund, turb<strong>in</strong>es showed by black dots, <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong><br />

area (l<strong>in</strong>e connect<strong>in</strong>g black dots), as well as <strong>the</strong> area with<strong>in</strong> 2 km from <strong>the</strong> turb<strong>in</strong>es used <strong>in</strong> <strong>the</strong><br />

calcul<strong>at</strong>ions of Jacob’s <strong>in</strong>dex (see text).<br />

Detaljkarta over v<strong>in</strong>dkraftparken på Lillgrund samt omf<strong>at</strong>tn<strong>in</strong>gen på buffertzonen <strong>in</strong>om ett<br />

avstånd på 2 km från de yttersta kraftverken, vilka utnyttjas för beräkn<strong>in</strong>gar och analyser med<br />

Jacobs <strong>in</strong>dex (se närmare i texten!).<br />

The Jacob’s <strong>in</strong>dex describes <strong>to</strong> wh<strong>at</strong> extent <strong>the</strong> birds use a specific area <strong>in</strong> <strong>rel<strong>at</strong>ion</strong> <strong>to</strong> <strong>the</strong><br />

expected use of th<strong>at</strong> area. In <strong>the</strong> case with mar<strong>in</strong>e birds <strong>at</strong> sea <strong>the</strong> expected use is usually th<strong>at</strong><br />

<strong>the</strong> birds should distribute <strong>the</strong>mselves <strong>in</strong> <strong>rel<strong>at</strong>ion</strong> <strong>to</strong> size of <strong>the</strong> area. The larger area, <strong>the</strong> more<br />

birds <strong>in</strong> absolute numbers is expected <strong>to</strong> use <strong>the</strong> area. This is of course a simplific<strong>at</strong>ion of<br />

reality and many o<strong>the</strong>r fac<strong>to</strong>rs such as w<strong>at</strong>er depth, food availability are also decid<strong>in</strong>g how <strong>the</strong><br />

birds will be distributed. As a simple rule of thumb and as a reasonable start<strong>in</strong>g po<strong>in</strong>t for<br />

fur<strong>the</strong>r discussions, <strong>the</strong> Jacob’s <strong>in</strong>dex works perfectly well and hence has been used <strong>in</strong> several<br />

similar studies before (see for example Petersen et al. 2006, Petersen & Fox 2007).<br />

An <strong>in</strong>dex value (D) of +1 show th<strong>at</strong> all birds occur <strong>in</strong> <strong>the</strong> area of <strong>in</strong>terest and will be<br />

<strong>in</strong>terpreted as th<strong>at</strong> <strong>the</strong> birds prefer this area. An <strong>in</strong>dex value (D) of -1 show th<strong>at</strong> no birds occur<br />

<strong>in</strong> <strong>the</strong> area of <strong>in</strong>terest and will be <strong>in</strong>terpreted as th<strong>at</strong> <strong>the</strong> birds avoid <strong>the</strong> area. The<br />

<strong>in</strong>terpret<strong>at</strong>ion of neg<strong>at</strong>ive <strong>in</strong>dex values is th<strong>at</strong> <strong>the</strong>re is some sort of avoidance <strong>in</strong>volved. The<br />

lower (more neg<strong>at</strong>ive) <strong>the</strong> <strong>in</strong>dex, <strong>the</strong> stronger is <strong>the</strong> avoidance. Positive <strong>in</strong>dex values are<br />

<strong>in</strong>terpreted as some sort of preference. The higher (more positive) <strong>in</strong>dex <strong>the</strong> stronger is <strong>the</strong><br />

preference. Index values close <strong>to</strong> zero shows th<strong>at</strong> <strong>the</strong> area is used roughly as expected.<br />

The Jacob’s <strong>in</strong>dex is calcul<strong>at</strong>ed as follows:<br />

D = (r - p) / (r + p - 2rp)<br />

21


Where r = <strong>the</strong> proportion of birds with<strong>in</strong> <strong>the</strong> area of <strong>in</strong>terest <strong>in</strong> <strong>rel<strong>at</strong>ion</strong> <strong>to</strong> <strong>the</strong> <strong>to</strong>tal number of<br />

birds <strong>in</strong> <strong>the</strong> whole study area. P = <strong>the</strong> proportion of <strong>the</strong> area of <strong>in</strong>terest <strong>in</strong> <strong>rel<strong>at</strong>ion</strong> <strong>to</strong> <strong>the</strong> whole<br />

study area. In our calcul<strong>at</strong>ions of Jacob’s <strong>in</strong>dex we proportions of area for <strong>the</strong> bo<strong>at</strong> survey<br />

d<strong>at</strong>a. The bo<strong>at</strong> surveys were <strong>in</strong> reality very close <strong>to</strong> <strong>to</strong>tal surveys of <strong>the</strong> area, i.e. all or most of<br />

<strong>the</strong> birds present were actually seen. For <strong>the</strong> calcul<strong>at</strong>ions based on aerial survey d<strong>at</strong>a we used<br />

proportions of transect length with<strong>in</strong> respective area as <strong>the</strong>se surveys are done as sampl<strong>in</strong>gs.<br />

Even if <strong>the</strong> Jacob’s <strong>in</strong>dex gives an <strong>in</strong>dic<strong>at</strong>ion of if birds avoid or prefer certa<strong>in</strong> areas, <strong>the</strong><br />

results should be <strong>in</strong>terpreted with caution. The <strong>in</strong>dex only shows if <strong>the</strong> birds use an area <strong>in</strong><br />

<strong>rel<strong>at</strong>ion</strong> <strong>to</strong> <strong>the</strong> expected use. It says noth<strong>in</strong>g about <strong>the</strong> mechanisms beh<strong>in</strong>d why <strong>the</strong> birds<br />

distribute <strong>the</strong>mselves as <strong>the</strong>y do.<br />

Radar studies of bird migr<strong>at</strong>ion<br />

To get a large-scale overview of <strong>the</strong> bird migr<strong>at</strong>ion p<strong>at</strong>terns <strong>in</strong> <strong>the</strong> area, as well as for also<br />

be<strong>in</strong>g able <strong>to</strong> look <strong>at</strong> p<strong>at</strong>terns dur<strong>in</strong>g night time, we used d<strong>at</strong>a from two surveillance radar<br />

st<strong>at</strong>ions <strong>in</strong> south central Scania, situ<strong>at</strong>ed <strong>at</strong> about 30 km from Lillgrund. These radar st<strong>at</strong>ions<br />

are used for moni<strong>to</strong>r<strong>in</strong>g air- and ship traffic along <strong>the</strong> Scanian west and south coasts and<br />

should hence cover also bird migr<strong>at</strong>ion <strong>in</strong> an acceptable way <strong>in</strong> <strong>the</strong>se areas. Film from <strong>the</strong><br />

radars PPI was s<strong>to</strong>red on VHS or DVD:s. In <strong>the</strong>se films, anyth<strong>in</strong>g th<strong>at</strong> reflect <strong>the</strong> radio waves<br />

from <strong>the</strong> radar shows up as dist<strong>in</strong>ct dots, radar echoes, mov<strong>in</strong>g over <strong>the</strong> landscape. Usually,<br />

<strong>the</strong>re is an activ<strong>at</strong>ed function for remov<strong>in</strong>g st<strong>at</strong>ionary echoes. Objects conta<strong>in</strong><strong>in</strong>g metal, as<br />

ships or airplanes as well as anyth<strong>in</strong>g conta<strong>in</strong><strong>in</strong>g w<strong>at</strong>er, such as liv<strong>in</strong>g cre<strong>at</strong>ures results <strong>in</strong><br />

radar echoes and are hence possible <strong>to</strong> follow by <strong>the</strong> radar technique.<br />

Radar has been used successfully with bird migr<strong>at</strong>ion research dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> last 50 years (see<br />

Eastwood 1967 and Alerstam 1990 for details about <strong>the</strong> technique). As it foremost is <strong>the</strong> three<br />

above mentioned objects (airplanes, ships and birds) th<strong>at</strong> gives rise <strong>to</strong> radar echoes <strong>in</strong> <strong>the</strong><br />

Sound area a rout<strong>in</strong>e for separ<strong>at</strong><strong>in</strong>g <strong>the</strong> three is needed. This is rel<strong>at</strong>ively simple as <strong>the</strong> three<br />

types move with different typical speeds. Airplanes are fast and travel by 150-1000 km/h,<br />

ships are slow and moves with speeds up <strong>to</strong> 30 km/h and birds, f<strong>in</strong>ally, are <strong>in</strong>termedi<strong>at</strong>e.<br />

Typical ground speeds (<strong>the</strong> result<strong>in</strong>g flight speed over <strong>the</strong> ground, i.e. <strong>the</strong> birds own flight<br />

speed + <strong>the</strong> effect of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d) varies between 30 and 130 km/h.<br />

Based on <strong>the</strong> speed of <strong>the</strong> echoes travell<strong>in</strong>g over <strong>the</strong> area, bird echoes can be separ<strong>at</strong>ed where<br />

after <strong>the</strong> d<strong>at</strong>a set can be analyzed for migr<strong>at</strong>ion <strong>in</strong>tensity (number of bird echoes), flight<br />

directions etc. Also behavior as when birds are fac<strong>in</strong>g a w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> can be analyzed, although<br />

<strong>the</strong> surveillance radars used here do not permit any more detailed analysis of bird behavior<br />

close <strong>to</strong>, or with<strong>in</strong>, <strong>the</strong> Lillgrund w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>.<br />

S<strong>in</strong>ce <strong>the</strong> most of all bird movements over <strong>the</strong> Sound <strong>in</strong> spr<strong>in</strong>g are directed <strong>to</strong>wards between<br />

north and east, bird echoes were counted along 50 km long north-south oriented transect (Fig.<br />

7). The transect was based on <strong>the</strong> Swedish Grid (RT-90) and passes along <strong>the</strong> east side of <strong>the</strong><br />

Lillgrund area <strong>in</strong> <strong>the</strong> middle of <strong>the</strong> Sound (1310 E, accord<strong>in</strong>g <strong>the</strong> Swedish Grid). To get a<br />

more detailed resolution of <strong>the</strong> bird movements <strong>the</strong> transect was divided <strong>in</strong><strong>to</strong> 10 km long<br />

segments, also based on <strong>the</strong> Swedish Grid (A-E, Fig. 7). In addition <strong>to</strong> <strong>the</strong> north-south<br />

directed transect ano<strong>the</strong>r one, perpendicular <strong>to</strong> <strong>the</strong> first one go<strong>in</strong>g from west <strong>to</strong> east was used<br />

for describ<strong>in</strong>g <strong>the</strong> sou<strong>the</strong>rly oriented spr<strong>in</strong>g migr<strong>at</strong>ion of w<strong>at</strong>erfowl (ma<strong>in</strong>ly eiders and<br />

common scoters) <strong>in</strong> <strong>the</strong> Sound (6160 N, accord<strong>in</strong>g <strong>to</strong> <strong>the</strong> Swedish Grid (Fig. 7). Also this<br />

22


transect was divided <strong>in</strong><strong>to</strong> 10 km long segments <strong>in</strong> order <strong>to</strong> get a more detailed resolution of<br />

<strong>the</strong> geographical p<strong>at</strong>tern of bird migr<strong>at</strong>ion. (1-4, Fig. 7). The number of pass<strong>in</strong>g echoes<br />

(flocks) per segment and hour was counted as a measure of bird migr<strong>at</strong>ion <strong>in</strong>tensity.<br />

The same north-south directed transect <strong>in</strong> <strong>the</strong> middle of <strong>the</strong> Sound was used also for<br />

describ<strong>in</strong>g <strong>the</strong> p<strong>at</strong>terns of autumn migr<strong>at</strong>ion over <strong>the</strong> area (Fig. 7). This s<strong>in</strong>ce most of <strong>the</strong><br />

autumn migr<strong>at</strong>ion over <strong>the</strong> area follows directions <strong>to</strong>wards between south and west. The<br />

perpendicular transect used for analyz<strong>in</strong>g <strong>the</strong> spr<strong>in</strong>g migr<strong>at</strong>ion p<strong>at</strong>terns (see above) was not<br />

used <strong>in</strong> autumn. Radar d<strong>at</strong>a from one autumn season before <strong>the</strong> construction of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong><br />

(2001) was analyzed <strong>in</strong> comparison with two seasons with <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> <strong>in</strong> oper<strong>at</strong>ion (2008<br />

and 2009).<br />

In addition <strong>to</strong> analyz<strong>in</strong>g <strong>the</strong> number of bird echoes (flocks) pass<strong>in</strong>g each 10 km segment we<br />

also analyzed <strong>the</strong> number of echoes pass<strong>in</strong>g a 3x3 km large square cover<strong>in</strong>g <strong>the</strong> Lillgrund area<br />

<strong>in</strong>clud<strong>in</strong>g <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> (Fig. 7), <strong>in</strong> order <strong>to</strong> decide how large proportion of <strong>the</strong> overall<br />

migr<strong>at</strong>ion volume th<strong>at</strong> passed <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> area before and after <strong>the</strong> construction of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d<br />

<strong>farm</strong>.<br />

The used surveillance radar does not cover all migra<strong>to</strong>ry movements of birds. Small birds<br />

fly<strong>in</strong>g s<strong>in</strong>gly, such as night migr<strong>at</strong><strong>in</strong>g passer<strong>in</strong>es, do usually not give rise <strong>to</strong> any radar echoes<br />

simply because <strong>the</strong>y are <strong>to</strong>o small. Flocks of small birds do however show up as radar echoes.<br />

This means th<strong>at</strong> <strong>the</strong> bird movements th<strong>at</strong> are possible <strong>to</strong> follow with <strong>the</strong>se radars primarily are<br />

<strong>the</strong> ones of larger birds and those migr<strong>at</strong><strong>in</strong>g <strong>in</strong> flocks. In general, large birds migr<strong>at</strong><strong>in</strong>g <strong>in</strong><br />

flocks are <strong>the</strong> ones giv<strong>in</strong>g rise <strong>to</strong> <strong>the</strong> most obvious and easily recognizable echoes. This means<br />

migr<strong>at</strong><strong>in</strong>g w<strong>at</strong>er birds (ducks, geese, waders) and pigeon probably are over-represented <strong>in</strong> our<br />

d<strong>at</strong>a set. The radar do also not cover <strong>the</strong> very lowest altitudes (99<br />

2008 spr<strong>in</strong>g 20 Mar 29 May 23 539 98<br />

2009 spr<strong>in</strong>g 21 Mar 27 May 26 624 100<br />

2010 spr<strong>in</strong>g 28 Mar 5 Jun 20 467 97<br />

2001 autumn 20 Sep 19 Oct 11 240 91<br />

2008 autumn 11 Sep 6 Nov 13 288 92<br />

2009 autumn 8 Sep 30 Oct 17 408 100<br />

23


Periods dur<strong>in</strong>g which radar d<strong>at</strong>a was analysed <strong>to</strong>ge<strong>the</strong>r with d<strong>at</strong>a on number of days analysed<br />

and <strong>the</strong> <strong>to</strong>tal number of hours covered dur<strong>in</strong>g those days are shown <strong>in</strong> Table 2. Days were<br />

selected based on own field observ<strong>at</strong>ions of migra<strong>to</strong>ry movements over <strong>the</strong> Sound (spr<strong>in</strong>g<br />

2002, autumn 2001, see Green & Nilsson 2006), on recorded larger migra<strong>to</strong>ry movements of<br />

w<strong>at</strong>erfowl were selected (d<strong>at</strong>a on observed migra<strong>to</strong>ry movements were collected from <strong>the</strong><br />

web-based bird report<strong>in</strong>g system Svalan (spr<strong>in</strong>g 2005, 2008-2010, www.artportalen.se/birds)<br />

or on heavy migr<strong>at</strong>ion movements observed dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> standardized migr<strong>at</strong>ion counts made<br />

<strong>at</strong> Falsterbo Bird Observa<strong>to</strong>ry, south of Lillgrund (autumn 2001, 2008-2009, see<br />

http://www.falsterbofagelst<strong>at</strong>ion.se/).<br />

.<br />

1 2 3 4<br />

C<br />

Fig. 7. Map over <strong>the</strong> <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> Sound show<strong>in</strong>g <strong>the</strong> Lillgrund area (red square) and <strong>the</strong> transects<br />

used <strong>in</strong> <strong>the</strong> radar analysis (yellow l<strong>in</strong>es) as well as <strong>the</strong> different zones used for echo count<strong>in</strong>g<br />

along <strong>the</strong> transects (A-E, resp. 1-4). The background picture is from Google Earth.<br />

Karta över södra <strong>Öresund</strong>sområdet visande Lillgrundsområdet (röd kvadr<strong>at</strong>) och<br />

transekterna över vilka radaranalysen genomfördes (gula l<strong>in</strong>jer) samt zon<strong>in</strong>deln<strong>in</strong>g av dessa<br />

(A-E, resp. 1-4). Bakgrundsbild från Google Earth.<br />

24<br />

A<br />

B<br />

D<br />

E


Results<br />

Stag<strong>in</strong>g and w<strong>in</strong>ter<strong>in</strong>g birds<br />

In this chapter we analyze <strong>the</strong> occurrence and distribution of stag<strong>in</strong>g/w<strong>in</strong>ter<strong>in</strong>g w<strong>at</strong>er birds <strong>in</strong><br />

<strong>rel<strong>at</strong>ion</strong> <strong>to</strong> <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> <strong>at</strong> Lillgrund by compar<strong>in</strong>g <strong>the</strong> p<strong>at</strong>terns recorded before and after <strong>the</strong><br />

construction of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>. We base <strong>the</strong> comparisons both on <strong>the</strong> bo<strong>at</strong> and aerial surveys.<br />

The <strong>to</strong>tal numbers of birds of all species counted <strong>at</strong> <strong>the</strong> surveys are shown <strong>in</strong> Tables A1 and<br />

A2 <strong>in</strong> <strong>the</strong> appendix. Here we focus on <strong>the</strong> species occurr<strong>in</strong>g regularly <strong>at</strong> Lillgrund and which<br />

could possibly be affected by <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>. Five species, (Cormorant Phalacrocorax carbo,<br />

Long-tailed Duck Clangula hyemalis, Eider Som<strong>at</strong>eria mollissima, Red-breasted merganser<br />

Mergus serra<strong>to</strong>r and Herr<strong>in</strong>g Gull Larus argent<strong>at</strong>us) were found regularly <strong>in</strong> <strong>the</strong> Lillgrund<br />

area before <strong>the</strong> construction of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> and will hence be <strong>in</strong> focus for this analysis.<br />

Dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> bo<strong>at</strong> surveys, which only cover offshore areas (Fig. 3), a <strong>to</strong>tal of 26 species were<br />

recorded dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> surveys (Table A1-A3 <strong>in</strong> <strong>the</strong> appendix). Dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> aerial surveys <strong>the</strong><br />

transects go from <strong>the</strong> shore <strong>to</strong> <strong>the</strong> outer limit of <strong>the</strong> study area (Fig. 5) and <strong>the</strong>y will <strong>the</strong>refore<br />

cover a number of <strong>in</strong>shore w<strong>at</strong>er bird species th<strong>at</strong> never are found <strong>in</strong> <strong>the</strong> offshore areas (<strong>the</strong>se<br />

species will not be discussed any fur<strong>the</strong>r here). In all 35 species were seen dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> aerial<br />

surveys (Table A4 - A9 <strong>in</strong> <strong>the</strong> appendix).<br />

In addition <strong>to</strong> <strong>the</strong> offshore species occurr<strong>in</strong>g regularly <strong>at</strong> Lillgrund, two sea ducks were found<br />

<strong>in</strong> larger numbers <strong>in</strong> <strong>the</strong> reference area south of Falsterbo: Velvet Scoter Melanitta fusca and<br />

Common Scoter Melanitta nigra. These species were also found around Lillgrund <strong>in</strong> very<br />

small numbers but not on a regular basis.<br />

The Goldeneye Bucephala clangula is a div<strong>in</strong>g duck th<strong>at</strong> is normally found <strong>in</strong> shallow w<strong>at</strong>er<br />

close <strong>to</strong> <strong>the</strong> coast and it is a very common species <strong>in</strong> <strong>the</strong> Foteviken area east of Lillgrund. In<br />

cold ice w<strong>in</strong>ters larger flocks can sometimes occur far out <strong>in</strong> <strong>Öresund</strong> and it may be th<strong>at</strong><br />

Lillgrund could be <strong>in</strong>cluded <strong>in</strong> its offshore distribution <strong>in</strong> such situ<strong>at</strong>ion. We did not f<strong>in</strong>d any<br />

larger numbers <strong>at</strong> sea dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> pre-construction years, but dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> two hard, ice-w<strong>in</strong>ters<br />

<strong>in</strong> 2010 and 2011 we found some larger flocks on Bredgrund, south of Lillgrund but none <strong>in</strong><br />

<strong>the</strong> Lillgrund area itself. Lack<strong>in</strong>g a very hard w<strong>in</strong>ter before construction we cannot evalu<strong>at</strong>e<br />

whe<strong>the</strong>r <strong>the</strong> distribution of this species might be affected by <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> <strong>in</strong> cold w<strong>in</strong>ters.<br />

Ano<strong>the</strong>r div<strong>in</strong>g duck species which could not be studied <strong>in</strong> <strong>rel<strong>at</strong>ion</strong> <strong>to</strong> <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> is <strong>the</strong><br />

Tufted Duck Aythya fuligula. Large flocks roost over <strong>the</strong> day <strong>in</strong> <strong>the</strong> ponds <strong>at</strong> Klagshamn or <strong>in</strong><br />

<strong>the</strong> <strong>in</strong>ner part of Höllviken (Falsterbo Canal) from where <strong>the</strong>y make nocturnal feed<strong>in</strong>g flights<br />

out <strong>to</strong> offshore forag<strong>in</strong>g areas. From previous analyses of radar d<strong>at</strong>a we know th<strong>at</strong> <strong>the</strong><br />

forag<strong>in</strong>g areas are ma<strong>in</strong>ly situ<strong>at</strong>ed around <strong>the</strong> nor<strong>the</strong>rn tip of Falsterbo pen<strong>in</strong>sula and <strong>at</strong><br />

Bredgrund, but it cannot be excluded th<strong>at</strong> Lillgrund may be used <strong>in</strong> some occasions. So far we<br />

have not seen any movements <strong>to</strong>wards Lillgrund.<br />

For <strong>the</strong> ma<strong>in</strong> study species we analyze <strong>the</strong> distribution and numbers for each species<br />

separ<strong>at</strong>ely with <strong>the</strong> ma<strong>in</strong> emphasis <strong>to</strong> compare <strong>the</strong> situ<strong>at</strong>ion pre- and post-construction of <strong>the</strong><br />

w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> <strong>at</strong> Lillgrund. We show <strong>to</strong>tal numbers counted for each ma<strong>in</strong> species dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> bo<strong>at</strong><br />

surveys, Fig. 3) and for <strong>the</strong> aerial surveys, (Fig. 5). For <strong>the</strong> aerial surveys we separ<strong>at</strong>e<br />

between <strong>the</strong> Nor<strong>the</strong>rn area (<strong>in</strong>clud<strong>in</strong>g Lillgrund) and <strong>the</strong> Sou<strong>the</strong>rn area (reference area). For<br />

25


each species we also show summary maps of <strong>the</strong> distribution before and after <strong>the</strong><br />

establishment of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>, whereas maps for <strong>the</strong> different years separ<strong>at</strong>ely and divided<br />

upon season (<strong>the</strong> different w<strong>in</strong>ters, spr<strong>in</strong>gs and autumns) are shown <strong>in</strong> <strong>the</strong> appendix.<br />

As is shown <strong>in</strong> Table 3 different species occur <strong>in</strong> different proportions <strong>in</strong> <strong>the</strong> nor<strong>the</strong>rn and<br />

<strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> part of <strong>the</strong> aerial survey area. Thus <strong>the</strong> majority of <strong>the</strong> Red-breasted Mergansers<br />

were found <strong>in</strong> <strong>the</strong> Nor<strong>the</strong>rn area of <strong>the</strong> study area, whereas <strong>the</strong> Long-tailed Ducks were<br />

mostly found south of Falsterbo <strong>in</strong> <strong>the</strong> Sou<strong>the</strong>rn area with smaller numbers <strong>in</strong> <strong>the</strong> Nor<strong>the</strong>rn<br />

area. The proportion of Eiders seen <strong>in</strong> <strong>the</strong> two parts varied between spr<strong>in</strong>g and w<strong>in</strong>ter surveys.<br />

In w<strong>in</strong>ter most Eiders were seen <strong>in</strong> <strong>the</strong> Sou<strong>the</strong>rn area, whereas more Eiders were found <strong>in</strong> <strong>the</strong><br />

Nor<strong>the</strong>rn area dur<strong>in</strong>g spr<strong>in</strong>g surveys, rel<strong>at</strong>ed <strong>to</strong> <strong>the</strong> large breed<strong>in</strong>g colony on Saltholm and<br />

temporary stag<strong>in</strong>g flocks dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> migr<strong>at</strong>ion.<br />

Overall Jacob’s <strong>in</strong>dices for <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> area and <strong>the</strong> adjacent buffer zone (up <strong>to</strong> 2 km from<br />

<strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>) are shown <strong>in</strong> Table 4. In this table we show <strong>the</strong> <strong>in</strong>dices for <strong>the</strong> whole preconstruction<br />

period (2001-2005 for <strong>the</strong> bo<strong>at</strong> surveys, 2006 only for <strong>the</strong> aerial surveys) <strong>in</strong><br />

comparison with <strong>the</strong> <strong>in</strong>dices for <strong>the</strong> whole post-construction period (2007-2011 for <strong>the</strong> bo<strong>at</strong><br />

surveys, 2008-2011 for <strong>the</strong> aerial surveys). The <strong>in</strong>dices are commented upon <strong>in</strong> <strong>the</strong> species<br />

texts below for respective species. In <strong>the</strong> species accounts we also show figures of <strong>the</strong><br />

vari<strong>at</strong>ion of <strong>in</strong>dices between years (centered on midw<strong>in</strong>ter).<br />

26


Table.3 Percentage of <strong>the</strong> <strong>to</strong>tal number of counted <strong>in</strong>dividuals of <strong>the</strong> more important species seen <strong>in</strong> <strong>the</strong> nor<strong>the</strong>rn part of <strong>the</strong> area (Fig. 5) dur<strong>in</strong>g<br />

aerial surveys <strong>in</strong> January-May 2006 (pre-construction) and 2008-2011 (post-construction) based on <strong>the</strong> <strong>to</strong>tals for all surveys <strong>in</strong> <strong>the</strong> different years.<br />

Number of surveys is shown <strong>in</strong> brackets.<br />

Andel (%) av det <strong>to</strong>tala antalet <strong>in</strong>räknade <strong>in</strong>divider vid samtliga flyg<strong>in</strong>venter<strong>in</strong>gar i jan- maj 2006 (före byggn<strong>at</strong>ion) och 2008- 2011(med<br />

v<strong>in</strong>dkraftparken i drift) som räkn<strong>at</strong>s i det norra delområdet (områdes<strong>in</strong>deln<strong>in</strong>g se Fig. 5). Antalet <strong>in</strong>venter<strong>in</strong>gar anges <strong>in</strong>om parentes.<br />

2006 (5) 2008(4) 2009(5) 2010(2) 2011(4)<br />

% Total % Total % Total % Total % Total<br />

Cormorant Phalacrocorax carbo 94 934 36 416 70 521 98 157 93 120<br />

Long-tailed Duck Clangula hyemalis 9 1051 12 1021 29 509 13 513 22 1176<br />

Eider Som<strong>at</strong>eria mollissima 74 4894 52 6416 11 6037 56 3455 30 10956<br />

Red-breasted Merganser Mergus serra<strong>to</strong>r 72 984 78 1002 84 801 90 850 92 2348<br />

Herr<strong>in</strong>g Gull Larus argent<strong>at</strong>us 59 605 77 804 37 459 44 264 55 757


Table. 4. Overall Jacob’s <strong>in</strong>dices for <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> area and <strong>the</strong> adjacent buffer zone (up <strong>to</strong> 2<br />

km from <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>, exclud<strong>in</strong>g <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> area (see Fig. 7) for <strong>the</strong> five regularly<br />

occurr<strong>in</strong>g species for aerial and bo<strong>at</strong> surveys respectively. Neg<strong>at</strong>ive <strong>in</strong>dices <strong>in</strong>dic<strong>at</strong>e<br />

avoidance of <strong>the</strong> area <strong>in</strong> question, positive ones preference. Indices close <strong>to</strong> zero shows th<strong>at</strong><br />

<strong>the</strong> area is used roughly <strong>in</strong> proportion <strong>to</strong> <strong>the</strong> size of <strong>the</strong> area (see methods for more details<br />

about <strong>the</strong> Jacob’s <strong>in</strong>dex).<br />

Genomsnittliga Jacobs <strong>in</strong>dex (D) för själva Lillgrund och <strong>in</strong>tilliggande områden (en zon på 2<br />

km från de yttre turb<strong>in</strong>erna, se Fig. 7) för de fem talrikaste arterna baser<strong>at</strong> på flyg- och<br />

båt<strong>in</strong>venter<strong>in</strong>gar före och efter etabler<strong>in</strong>g av v<strong>in</strong>dkraftparken på Lillgrund. Neg<strong>at</strong>iva<br />

<strong>in</strong>dexvärden visar på undvikande av området i fråga. Positiva <strong>in</strong>dexvärden på preferens för<br />

området i fråga. Värden nära noll visar på <strong>at</strong>t området utnyttjas i proportion till hur s<strong>to</strong>rt det<br />

är (se me<strong>to</strong>der för mer detaljer om Jacobs <strong>in</strong>dex).<br />

Species Sub-area Aerial surveys Bo<strong>at</strong> surveys<br />

PrePostPrePostconstructionconstructionconstructionconstruction Cormorant W<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> - 0.49 -0.84 -0.79 -0.69<br />

2 km Buffer zone -0.52 0.82 - 0.71 0.14<br />

Long-tailed W<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> -0.23 -0.85 0.48 -0.14<br />

Duck 2 km Buffer zone 0.06 -0.41 0.78 0.77<br />

Eider W<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> 0.06 0.08 0.80 -0.09<br />

2 km Buffer zone 0.79 0.62 0.68 0.11<br />

Red-breasted W<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> -0.26 -0.42 0.41 -0.27<br />

Merganser 2 km Buffer zone 0.22 0.07 0.47 0.03<br />

Herr<strong>in</strong>g Gull W<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> -0.36 0.03 -0.11 -0.71<br />

2 km Buffer zone 0.06 -0.27 -0.20 0.46


Cormorant Phalacrocorax carbo<br />

As is apparent from Fig. 8, <strong>the</strong> number of Cormorants counted dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> aerial surveys<br />

varies markedly between different surveys. Large flocks fish <strong>in</strong> <strong>the</strong> <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> part of <strong>Öresund</strong>,<br />

us<strong>in</strong>g Pepparholm and Saltholm for roost<strong>in</strong>g, <strong>the</strong> <strong>to</strong>tal number of birds amount<strong>in</strong>g <strong>to</strong> several<br />

thousand <strong>at</strong> occasions (Bengtsson 1999, 2000). We have not seen <strong>the</strong>se large flocks <strong>at</strong> <strong>the</strong><br />

aerial surveys <strong>in</strong> <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> <strong>Öresund</strong> but large flocks have been seen (<strong>in</strong> a distance and outside<br />

survey l<strong>in</strong>es) dur<strong>in</strong>g earlier bo<strong>at</strong> counts (Green & Nilsson 2006, Nilsson & Green 2009).<br />

Before <strong>the</strong> construction of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> Cormorants <strong>in</strong> smaller groups were regularly found<br />

on Lillgrund. Cormorants were still observed <strong>the</strong>re <strong>in</strong> <strong>the</strong> post-construction period but<br />

numbers <strong>in</strong> <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> were smaller than before (Fig. 11).<br />

Densities of Cormorants <strong>in</strong> <strong>the</strong> three different zones around <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d<strong>farm</strong> are shown <strong>in</strong> Fig.<br />

12. Dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> three surveys pre-construction, <strong>the</strong> mean densities were very similar <strong>in</strong> all<br />

three zones, whereas Cormorants were hardly observed dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> aerial surveys postconstruction.<br />

Two values <strong>in</strong> Fig.12 devi<strong>at</strong>e markedly from <strong>the</strong> o<strong>the</strong>rs, both <strong>in</strong> <strong>the</strong> buffer zones,<br />

be<strong>in</strong>g rel<strong>at</strong>ed <strong>to</strong> observ<strong>at</strong>ions of flocks. In general density calcul<strong>at</strong>ions for <strong>the</strong> Cormorant are<br />

much dependent on <strong>the</strong> occurrence of larger flocks. The occurrence of fish shoals will lead <strong>to</strong><br />

large concentr<strong>at</strong>ions of Cormorants on some occasions ( see above) but this did not occur <strong>at</strong><br />

<strong>the</strong> aerial surveys. The number of birds counted dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> surveys <strong>in</strong> <strong>the</strong> different zones is<br />

seen <strong>in</strong> Table A10 <strong>in</strong> <strong>the</strong> appendix.<br />

Dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> surveys <strong>in</strong> 2006 (before) a mean <strong>to</strong>tal of three cormorants was found <strong>at</strong> <strong>the</strong> surveys<br />

with<strong>in</strong> <strong>the</strong> com<strong>in</strong>g w<strong>in</strong>d<strong>farm</strong> area, whereas <strong>the</strong> only Cormorants noted with<strong>in</strong> <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d<strong>farm</strong><br />

after establishment were found <strong>in</strong> 2009, when a <strong>to</strong>tal of four <strong>in</strong>dividuals were counted dur<strong>in</strong>g<br />

<strong>the</strong> four surveys undertaken th<strong>at</strong> w<strong>in</strong>ter. Mean <strong>to</strong>tals for <strong>the</strong> buffer zone varied between 0 and<br />

62, whereas <strong>the</strong> mean counts for <strong>the</strong> outer zone varied between 8 and 108 (Table A10). Too<br />

few observ<strong>at</strong>ions were obta<strong>in</strong>ed dur<strong>in</strong>g spr<strong>in</strong>g for a mean<strong>in</strong>gful calcul<strong>at</strong>ion of densities.<br />

29


800<br />

700<br />

600<br />

500<br />

400<br />

300<br />

200<br />

100<br />

0<br />

MIN<br />

MEAN<br />

MAX<br />

Phalacrocorax carbo<br />

BEFORE AFTER BEFORE AFTER<br />

SOUTH NORTH<br />

Fig. 8. Mean, Maximum and M<strong>in</strong>imum counts of Cormorant Phalacrocorax carbo dur<strong>in</strong>g<br />

aerial surveys <strong>in</strong> <strong>the</strong> nor<strong>the</strong>rn and <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> area (Fig. 5) pre- (7 counts) and post- (15 counts)<br />

construction of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> <strong>at</strong> Lillgrund.<br />

Medel, maximum och m<strong>in</strong>imum antal av s<strong>to</strong>rskarv Phalacrocorax carbo i det norra och södra<br />

området (Fig. 5) före (7 räkn<strong>in</strong>gar) och efter (15 räkn<strong>in</strong>gar) uppförandet av v<strong>in</strong>dkraftparken<br />

på Lillgrund.<br />

6000<br />

5000<br />

4000<br />

3000<br />

2000<br />

1000<br />

0<br />

Phalacrocorax carbo<br />

MIN<br />

MEAN<br />

MAX<br />

BEFORE AFTER<br />

Fig. 9. Mean, Maximum and M<strong>in</strong>imum counts of Cormorant Phalacrocorax carbo dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong><br />

bo<strong>at</strong> surveys Fig. 3) pre- (19 counts) and post- (8 counts) construction of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> <strong>at</strong><br />

Lillgrund.<br />

Medel, maximum och m<strong>in</strong>imum antal av s<strong>to</strong>rskarv Phalacrocorax carbo vid båt<strong>in</strong>venter<strong>in</strong>gar<br />

(Fig. 3) före (19) räkn<strong>in</strong>gar) och efter (8 räkn<strong>in</strong>gar) uppförandet av v<strong>in</strong>dkraftparken på<br />

Lillgrund.<br />

30


Fig. 10. Summary distribution maps for w<strong>in</strong>ter and spr<strong>in</strong>g for <strong>the</strong> Cormorant Phalacrocorax<br />

carbo from aerial surveys pre- (left) and post- (right) construction of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>. For<br />

annual maps see appendix.<br />

Sammanf<strong>at</strong>tande utbredn<strong>in</strong>gskar<strong>to</strong>r v<strong>in</strong>ter och vår för s<strong>to</strong>rskarv Phalacrocorax carbo från<br />

flyg<strong>in</strong>venter<strong>in</strong>gar före (vänster) och efter (höger) uppförandet av v<strong>in</strong>dkraftparken. För<br />

årsvissa kar<strong>to</strong>r se appendix<br />

31


Fig. 11. Summary distribution maps for <strong>the</strong> Cormorant Phalacrocorax carbo from bo<strong>at</strong><br />

surveys pre- (left) and post- (right) construction of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>. For annual maps see<br />

appendix.<br />

Sammanf<strong>at</strong>tande utbredn<strong>in</strong>gskar<strong>to</strong>r för s<strong>to</strong>rskarv Phalacrocorax carbo från båt<strong>in</strong>venter<strong>in</strong>gar<br />

före (vänster) och efter(höger) uppförandet av v<strong>in</strong>dkraftparken. För årsvisa kar<strong>to</strong>r se<br />

appendix.<br />

4<br />

3,5<br />

3<br />

2,5<br />

2<br />

1,5<br />

1<br />

0,5<br />

0<br />

Phalacrocorax carbo<br />

W<strong>in</strong>ter<br />

2006(3) 2008(1) 2009(4) 2010(1) 2011(3)<br />

32<br />

Outer<br />

Buffer<br />

W<strong>in</strong>d<strong>farm</strong><br />

Fig. 12. Mean densities (<strong>in</strong>dividuals / km 2 ) of Cormorants Phalacrocorax carbo based on<br />

aerial surveys dur<strong>in</strong>g w<strong>in</strong>ter <strong>in</strong> different zones around <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> <strong>at</strong> Lillgrund <strong>in</strong> different<br />

years. Number of surveys shown <strong>in</strong> brackets.<br />

Tä<strong>the</strong>t (<strong>in</strong>divider km 2 ) av s<strong>to</strong>rskarv Phalacrocorax carbo baserade på flyg<strong>in</strong>venter<strong>in</strong>gar under<br />

v<strong>in</strong>tern <strong>in</strong>om olika zoner runt Lillgrunds v<strong>in</strong>dkraftpark under olika år. Antalet <strong>in</strong>venter<strong>in</strong>gar<br />

anges <strong>in</strong>om parentes.


Overall Jacob’s <strong>in</strong>dex (D) for <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> area based on <strong>the</strong> aerial surveys was -0.49 for <strong>the</strong><br />

pre-construction period and -0.84 with <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> <strong>in</strong> oper<strong>at</strong>ion. Correspond<strong>in</strong>g <strong>in</strong>dices<br />

based on <strong>the</strong> bo<strong>at</strong> surveys were -0.79 for pre-construction period and -0.69 for <strong>the</strong> postconstruction<br />

period. Both aerial and bo<strong>at</strong> surveys show th<strong>at</strong> Lillgrund is not an area th<strong>at</strong> is<br />

important for Cormorants, <strong>at</strong> least dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> study years, irrespective of <strong>the</strong> presence of <strong>the</strong><br />

w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>. The neg<strong>at</strong>ive <strong>in</strong>dices <strong>in</strong>stead <strong>in</strong>dic<strong>at</strong>e th<strong>at</strong> Lillgrund is used less than would be<br />

expected from <strong>the</strong> size of <strong>the</strong> area.<br />

The <strong>in</strong>dices based on aerial surveys <strong>in</strong>dic<strong>at</strong>e a stronger avoidance with <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> <strong>in</strong><br />

oper<strong>at</strong>ion, an <strong>in</strong>dic<strong>at</strong>ion not shown by <strong>the</strong> bo<strong>at</strong> d<strong>at</strong>a. At <strong>the</strong> same time, both d<strong>at</strong>a sets <strong>in</strong>dic<strong>at</strong>e<br />

th<strong>at</strong> <strong>the</strong> area just outside of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> (<strong>the</strong> buffer zone, up <strong>to</strong> 2 km from <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>)<br />

was also used less than expected dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> pre-construction period but (D-values of -0.52<br />

and -0.71), while <strong>the</strong>se parts were used more than, or almost as, expected dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> postconstruction<br />

phase (D-values of 0.82 and 0.14). Fig. 12 shows <strong>the</strong> vari<strong>at</strong>ion <strong>in</strong> Jacob’s <strong>in</strong>dex<br />

for <strong>the</strong> different study years. In both cases we can see th<strong>at</strong> <strong>the</strong> <strong>in</strong>dices for <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> area<br />

<strong>in</strong> general are lower dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> post-construction period. This is somewh<strong>at</strong> surpris<strong>in</strong>g s<strong>in</strong>ce<br />

Cormorants, <strong>in</strong> small numbers though, often use <strong>the</strong> fundaments of <strong>the</strong> turb<strong>in</strong>es for roost<strong>in</strong>g<br />

(own observ<strong>at</strong>ions). Still, <strong>the</strong> distribution of Cormorants <strong>in</strong> <strong>Öresund</strong> is not <strong>in</strong> any major way<br />

connected <strong>to</strong> <strong>the</strong> more shallow areas such as Lillgrund, but <strong>in</strong>stead <strong>to</strong> <strong>the</strong> movements of <strong>the</strong><br />

Herr<strong>in</strong>g Clupea harengus shoals appear<strong>in</strong>g <strong>the</strong>re on a seasonal basis. Hence <strong>the</strong> biological<br />

significance of an analysis like this is not especially large for this species. Our conclusion is<br />

hence th<strong>at</strong> <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> <strong>at</strong> Lillgrund has not affected <strong>the</strong> Cormorants us<strong>in</strong>g <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> <strong>Öresund</strong><br />

and Lillgrund <strong>in</strong> any major way.<br />

33


Jacobs Index<br />

Jacobs Index<br />

1<br />

0,5<br />

0<br />

-0,5<br />

-1<br />

-1,5<br />

1<br />

0,5<br />

0<br />

-0,5<br />

-1<br />

2001-<br />

2002<br />

Aerial<br />

2006 2008 2009 2010 2011<br />

2002-<br />

2003<br />

2003-<br />

2004<br />

Bo<strong>at</strong><br />

2005a 2005b 2007-<br />

2008<br />

34<br />

2009-<br />

2010<br />

2010-<br />

2011<br />

Fig. 13. Vari<strong>at</strong>ion <strong>in</strong> Jacob’s <strong>in</strong>dex (see text for explan<strong>at</strong>ion) between years (centered around<br />

mid-w<strong>in</strong>ter for bo<strong>at</strong> d<strong>at</strong>a) for Cormorants Phalacrocorax carbo based on aerial (<strong>to</strong>p) and bo<strong>at</strong><br />

survey (bot<strong>to</strong>m) d<strong>at</strong>a. Indices from <strong>the</strong> pre-construction period are shown with open symbols<br />

and broken l<strong>in</strong>es, <strong>in</strong>dices from <strong>the</strong> post-construction period with filled symbols and full l<strong>in</strong>es.<br />

Red = <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> area, Blue = <strong>the</strong> buffer zone, up <strong>to</strong> 2 km from <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>. 2005a =<br />

w<strong>in</strong>ter-spr<strong>in</strong>g 2005, 2005b = autumn-w<strong>in</strong>ter 2005.<br />

Vari<strong>at</strong>ion i Jacobs <strong>in</strong>dex (se text för förklar<strong>in</strong>g) mellan år (centrerade runt midv<strong>in</strong>ter för<br />

<strong>in</strong>dex från båtd<strong>at</strong>a) för s<strong>to</strong>rskarv Phalacrocorax carbo vid flyg (överst) och båt<strong>in</strong>venter<strong>in</strong>gar<br />

(underst). Index från före v<strong>in</strong>dkraftparken byggdes visas med ofyllda symboler och streckade<br />

l<strong>in</strong>jer, <strong>in</strong>dex från perioden med parken i drift med fyllda symboler och heldragna l<strong>in</strong>jer. Röd<br />

= v<strong>in</strong>dkraftparken, blå = buffertzonen upp till 2 km från parken. 2005a = första halvåret<br />

2005, 2005b = andra halvåret.


Long-tailed Duck Clangula hyemalis<br />

.<br />

The Long-tailed Duck was regularly seen dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> surveys <strong>in</strong> <strong>the</strong> study area but <strong>the</strong> numbers<br />

counted were generally rel<strong>at</strong>ively low (Fig. 14 & 15). The majority of <strong>the</strong> Long-tailed Ducks<br />

were counted <strong>in</strong> <strong>the</strong> reference area south of Falsterbo, whereas only smaller numbers occurred<br />

<strong>in</strong> <strong>Öresund</strong>. In <strong>the</strong> <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> area more than 1000 <strong>in</strong>dividuals were sometimes counted <strong>in</strong> <strong>the</strong><br />

survey belt, whereas maximum counts from <strong>the</strong> nor<strong>the</strong>rn parts were around 100, up <strong>to</strong> 200<br />

and a little more be<strong>in</strong>g maximum counts from <strong>the</strong> bo<strong>at</strong> surveys.<br />

Long-tailed Ducks were regularly seen <strong>at</strong> Lillgrund before <strong>the</strong> construction of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>,<br />

larger numbers be<strong>in</strong>g seen <strong>at</strong> <strong>the</strong> bo<strong>at</strong> counts than dur<strong>in</strong>g aerial surveys (Fig. 16 & 17). In <strong>the</strong><br />

post-construction years only few Long-tailed Ducks were counted <strong>in</strong> <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> area and<br />

<strong>the</strong> density was much lower <strong>in</strong> both <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> area and <strong>in</strong> <strong>the</strong> 2 km buffer zone (Fig. 18).<br />

Numbers counted <strong>in</strong> <strong>the</strong> different zones (used for <strong>the</strong> density calcul<strong>at</strong>ions) was generally low.<br />

In <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d<strong>farm</strong> area a mean count of two <strong>in</strong>dividuals was obta<strong>in</strong>ed for <strong>the</strong> three surveys <strong>in</strong><br />

2006, whereas only one Long-tailed Duck was seen dur<strong>in</strong>g n<strong>in</strong>e censuses post-construction.<br />

Total number of Long-tailed Ducks counted with<strong>in</strong> <strong>the</strong> buffer zone varied between four and<br />

seven, whereas between 32 and 77 were counted <strong>at</strong> aerial surveys <strong>in</strong> <strong>the</strong> outer area. For fur<strong>the</strong>r<br />

details see Table A10 <strong>in</strong> <strong>the</strong> appendix. Spr<strong>in</strong>g numbers were <strong>to</strong>o low <strong>to</strong> calcul<strong>at</strong>ed densities<br />

for this species.<br />

The same p<strong>at</strong>tern emerges when we look <strong>at</strong> <strong>the</strong> Jacob’s <strong>in</strong>dices <strong>in</strong> Table 4. Dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> bo<strong>at</strong><br />

surveys a certa<strong>in</strong> amount of preference was recorded for <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> area dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> preconstruction<br />

period (D = 0.48), which changed <strong>to</strong> a weak avoidance for <strong>the</strong> post-construction<br />

years (D = -0.14). The direction of <strong>the</strong> change was similar based on d<strong>at</strong>a from <strong>the</strong> aerial<br />

surveys although Jacob’s <strong>in</strong>dex <strong>in</strong>dic<strong>at</strong>ed a weak avoidance already before <strong>the</strong> construction of<br />

<strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> (D = -0.23). Post construction a much stronger avoidance was <strong>in</strong>dic<strong>at</strong>ed (D =<br />

-0.85). Based on d<strong>at</strong>a from <strong>the</strong> buffer zone, up <strong>to</strong> 2 km from <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>, <strong>the</strong> two survey<br />

methods yielded different overall results. While <strong>the</strong> bo<strong>at</strong> surveys showed preference for <strong>the</strong>se<br />

parts both before after construction of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> (D = 0.78 and 0.77 respectively), <strong>the</strong><br />

aerial surveys showed th<strong>at</strong> <strong>the</strong> buffer zone was used as expected dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> pre-construction<br />

period but less than expected (avoided) with <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> <strong>in</strong> oper<strong>at</strong>ion (D = 0.06 and -0.41<br />

respectively).<br />

35


1200<br />

1000<br />

800<br />

600<br />

400<br />

200<br />

0<br />

Clangula hyemalis<br />

BEFORE AFTER BEFORE AFTER<br />

SOUTH NORTH<br />

36<br />

MIN<br />

MEAN<br />

MAX<br />

Fig. 14. Mean, Maximum and M<strong>in</strong>imum counts of Alfågel Clangula hyemalis dur<strong>in</strong>g aerial<br />

surveys <strong>in</strong> <strong>the</strong> nor<strong>the</strong>rn and <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> area (Fig. 5) pre- (7 counts) and post- (15 counts)<br />

construction of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> <strong>at</strong> Lillgrund.<br />

Medel, maximum och m<strong>in</strong>imum antal av alfågel Clangula hyemalis i det norra och södra<br />

området (Fig. 5) före (7 räkn<strong>in</strong>gar) och efter (15 räkn<strong>in</strong>gar) uppförandet av v<strong>in</strong>dkraftparken<br />

på Lillgrund.<br />

300<br />

250<br />

200<br />

150<br />

100<br />

50<br />

0<br />

Clangula hyemalis<br />

MIN<br />

MEAN<br />

MAX<br />

BEFORE AFTER<br />

Fig. 15. Mean, Maximum and M<strong>in</strong>imum counts of Long-tailed Duck Clangula hyemalis<br />

dur<strong>in</strong>g bo<strong>at</strong> surveys (Fig. 3) pre- (19 counts) and post- (8 counts) construction of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d<br />

<strong>farm</strong> <strong>at</strong> Lillgrund.<br />

Medel, maximum och m<strong>in</strong>imum antal av alfågel Clangula hyemalis vid båt<strong>in</strong>venter<strong>in</strong>gar i<br />

Lillgrund området (Fig. 3) före (19) räkn<strong>in</strong>gar) och efter (8 räkn<strong>in</strong>gar) uppförandet av<br />

v<strong>in</strong>dkraftparken på Lillgrund<br />

Look<strong>in</strong>g <strong>at</strong> <strong>the</strong> vari<strong>at</strong>ion <strong>in</strong> Jacob’s <strong>in</strong>dices between years we note th<strong>at</strong> this is large, especially<br />

for <strong>the</strong> post-construction period, irrespective of survey method (Fig. 19). The ma<strong>in</strong> reasons


eh<strong>in</strong>d <strong>the</strong> large vari<strong>at</strong>ion is th<strong>at</strong> few Long-tailed Ducks were encountered <strong>in</strong> <strong>the</strong> area <strong>in</strong> <strong>the</strong>se<br />

years (see above), mean<strong>in</strong>g th<strong>at</strong> a few occasional observ<strong>at</strong>ions will cre<strong>at</strong>e ra<strong>the</strong>r dram<strong>at</strong>ic<br />

changes <strong>in</strong> <strong>the</strong> <strong>in</strong>dices. Note also th<strong>at</strong> no Long-tailed Ducks <strong>at</strong> all were seen dur<strong>in</strong>g bo<strong>at</strong><br />

surveys <strong>in</strong> 2009-2010, mak<strong>in</strong>g it impossible <strong>to</strong> calcul<strong>at</strong>e a Jacob’s <strong>in</strong>dex for th<strong>at</strong> year. The<br />

p<strong>at</strong>tern th<strong>at</strong> emerges is <strong>at</strong> least th<strong>at</strong> <strong>the</strong>re was an <strong>in</strong>itial, and complete, avoidance <strong>in</strong> <strong>the</strong> first<br />

years of <strong>the</strong> oper<strong>at</strong>ional phase (2008-2009). L<strong>at</strong>er years show an ambiguous p<strong>at</strong>tern with<br />

expected use accord<strong>in</strong>g <strong>to</strong> <strong>the</strong> 2010 aerial surveys, complete avoidance dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> 2011 aerial<br />

surveys and preference dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> 2010-2011 bo<strong>at</strong> surveys. One possible <strong>in</strong>terpret<strong>at</strong>ion is th<strong>at</strong><br />

<strong>the</strong>re is some sort of habitu<strong>at</strong>ion <strong>in</strong>volved, where birds are more prone <strong>to</strong> use <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong><br />

area when <strong>the</strong> turb<strong>in</strong>es have been <strong>the</strong>re for a couple of years. The low overall numbers<br />

encountered <strong>in</strong> <strong>the</strong> post-construction years do however obscure any form of robust conclusion<br />

The <strong>in</strong>dices from <strong>the</strong> buffer zone are more straight-forward and <strong>the</strong>se parts seem <strong>to</strong> be used as<br />

expected (aerial survey d<strong>at</strong>a) or preferred (bo<strong>at</strong> survey d<strong>at</strong>a) <strong>in</strong> most years irrespective of <strong>the</strong><br />

presence of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>.<br />

We conclude th<strong>at</strong> <strong>the</strong>re was complete <strong>in</strong>itial avoidance of <strong>the</strong> actual w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>, but th<strong>at</strong> <strong>the</strong><br />

avoidance was of no biological significance as <strong>the</strong> area <strong>in</strong> question is of very low value for<br />

Long-tailed Ducks <strong>in</strong> <strong>Öresund</strong> and <strong>in</strong> general.<br />

37


Fig. 16. Summary distribution maps for <strong>the</strong> Long-tailed Duck Clangula hyemalis from aerial<br />

surveys pre- (left) and post- (right) construction of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> for <strong>the</strong> w<strong>in</strong>ter and spr<strong>in</strong>g<br />

seasons. For annual maps see appendix.<br />

Sammanf<strong>at</strong>tande utbredn<strong>in</strong>gskar<strong>to</strong>r v<strong>in</strong>ter och vår för alfågel Clangula hyemalis från<br />

flyg<strong>in</strong>venter<strong>in</strong>gar före (vänster) och efter(höger) uppförandet av v<strong>in</strong>dkraftparken. För årsvisa<br />

kar<strong>to</strong>r se appendix.<br />

38


Fig. 17. Summary distribution maps for <strong>the</strong> Long-tailed Duck Clangula hyemalis from bo<strong>at</strong><br />

surveys pre- (left) and post- (right) construction of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>. For annual maps see<br />

appendix.<br />

Sammanf<strong>at</strong>tande utbredn<strong>in</strong>gskar<strong>to</strong>r för Long-tailed Duck Clangula hyemalis från<br />

båt<strong>in</strong>venter<strong>in</strong>gar före (vänster) och efter (höger) uppförandet av v<strong>in</strong>dkraftparken. För årsvisa<br />

kar<strong>to</strong>r se appendix.<br />

2,5<br />

2<br />

1,5<br />

1<br />

0,5<br />

0<br />

<strong>Birds</strong>/km 2<br />

Clangula hyemalis<br />

W<strong>in</strong>ter<br />

2006(3) 2008(1) 2009(4) 2010(1) 2011(3)<br />

39<br />

Outer<br />

Buffer<br />

W<strong>in</strong>d<strong>farm</strong><br />

Fig. 18. Mean densities (<strong>in</strong>dividuals / km 2 ) of Long-tailed Duck Clangula hyemalis based on<br />

aerial surveys dur<strong>in</strong>g w<strong>in</strong>ter <strong>in</strong> different zones around <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> <strong>at</strong> Lillgrund <strong>in</strong> different<br />

years. Number of surveys shown <strong>in</strong> brackets.<br />

Tä<strong>the</strong>t (<strong>in</strong>divider km 2 ) av alfågel Clangula hyemalis baserade på flyg<strong>in</strong>venter<strong>in</strong>gar under<br />

v<strong>in</strong>tern <strong>in</strong>om olika zoner runt Lillgrunds v<strong>in</strong>dkraftpark under olika år. Antalet <strong>in</strong>venter<strong>in</strong>gar<br />

anges <strong>in</strong>om parentes.


Jacobs Index<br />

Jacobs Index<br />

0,5<br />

0<br />

-0,5<br />

-1<br />

1<br />

0,5<br />

0<br />

-0,5<br />

-1<br />

2001-<br />

2002<br />

Aerial<br />

2006 2008 2009 2010 2011<br />

2002-<br />

2003<br />

2003-<br />

2004<br />

Bo<strong>at</strong><br />

2005a 2005b 2007-<br />

2008<br />

40<br />

2009-<br />

2010<br />

2010-<br />

2011<br />

Fig. 19. Vari<strong>at</strong>ion <strong>in</strong> Jacob’s <strong>in</strong>dex (see text for explan<strong>at</strong>ion) between years (centered around<br />

mid-w<strong>in</strong>ter for bo<strong>at</strong> d<strong>at</strong>a) for Long-tailed Ducks Clangula hyemalis based on aerial (<strong>to</strong>p) and<br />

bo<strong>at</strong> survey (bot<strong>to</strong>m) d<strong>at</strong>a. Indices from <strong>the</strong> pre-construction period are shown with open<br />

symbols and broken l<strong>in</strong>es, <strong>in</strong>dices from <strong>the</strong> post-construction period with filled symbols and<br />

full l<strong>in</strong>es. Red = <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> area, Blue = <strong>the</strong> buffer zone, up <strong>to</strong> 2 km from <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>.<br />

2005a = w<strong>in</strong>ter-spr<strong>in</strong>g 2005, 2005b = autumn-w<strong>in</strong>ter 2005. Note th<strong>at</strong> no Long-tailed Ducks<br />

were seen <strong>at</strong> all dur<strong>in</strong>g bo<strong>at</strong> surveys <strong>in</strong> 2009-2010. Hence, no Jacob’s <strong>in</strong>dex can be calcul<strong>at</strong>ed<br />

for this year.<br />

Vari<strong>at</strong>ion i Jacobs <strong>in</strong>dex (se text för förklar<strong>in</strong>g) mellan år (centrerade runt midv<strong>in</strong>ter för<br />

<strong>in</strong>dex från båtd<strong>at</strong>a) för alfågel Clangula hyemalis vid flyg (överst) och båt<strong>in</strong>venter<strong>in</strong>gar<br />

(underst). Index från före v<strong>in</strong>dkraftparken byggdes visas med ofyllda symboler och streckade<br />

l<strong>in</strong>jer, <strong>in</strong>dex från perioden med parken i drift med fyllda symboler och heldragna l<strong>in</strong>jer. Röd<br />

= v<strong>in</strong>dkraftparken, blå = buffertzonen upp till 2 km från parken. 2005a = första halvåret<br />

2005, 2005b = andra halvåret. Notera <strong>at</strong>t <strong>in</strong>ga alfåglar alls sågs under båt<strong>in</strong>venter<strong>in</strong>g 2009-<br />

2010 varför <strong>in</strong>ga Jacobs <strong>in</strong>dex kan beräknas.


Common Eider Som<strong>at</strong>eria mollissima<br />

The aerial surveys and <strong>the</strong> bo<strong>at</strong> counts show marked vari<strong>at</strong>ions <strong>in</strong> <strong>the</strong> number of Eiders <strong>in</strong> <strong>the</strong><br />

area (Fig. 20 & 21). Maximum counts were between 7000 and 8000 both for <strong>the</strong> parts<br />

covered by <strong>the</strong> bo<strong>at</strong> counts and <strong>the</strong> <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> area covered by aerial surveys. Eiders are<br />

regularly w<strong>in</strong>ter<strong>in</strong>g <strong>in</strong> <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> <strong>Öresund</strong> with <strong>the</strong> largest concentr<strong>at</strong>ions <strong>in</strong> <strong>the</strong> w<strong>at</strong>ers south of<br />

Falsterbo, where estim<strong>at</strong>ed numbers regularly are between 10 000 and 15 000 <strong>in</strong>dividuals<br />

(Nilsson unpubl.). W<strong>in</strong>ter<strong>in</strong>g flocks are also found north of Falsterbo, but <strong>the</strong>re <strong>the</strong> numbers<br />

present are usually lower.<br />

In spr<strong>in</strong>g, dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> migr<strong>at</strong>ion period, <strong>the</strong> distribution of Eiders is markedly different from<br />

<strong>the</strong> w<strong>in</strong>ter distribution with large flocks both <strong>in</strong> <strong>the</strong> w<strong>at</strong>ers north of Falsterbo and <strong>in</strong> <strong>the</strong><br />

reference area south of Falsterbo (Fig. 22). Large flocks of migr<strong>at</strong><strong>in</strong>g Eiders are regularly<br />

found rest<strong>in</strong>g both <strong>in</strong> <strong>the</strong> <strong>Öresund</strong> proper and <strong>in</strong> <strong>the</strong> w<strong>at</strong>ers south of Falsterbo dur<strong>in</strong>g this time<br />

of <strong>the</strong> year. Moreover, <strong>the</strong> breed<strong>in</strong>g colony <strong>at</strong> Saltholm with between 4000 and 5000 pairs <strong>in</strong><br />

2000 (Desholm et al. 2002) is situ<strong>at</strong>ed a short distance <strong>to</strong> <strong>the</strong> north of Lillgrund and probably<br />

<strong>the</strong>se birds use <strong>the</strong> shallow areas also on <strong>the</strong> Swedish side of <strong>Öresund</strong> for forag<strong>in</strong>g. Regular<br />

movements of pairs and small groups of Eider between Saltholm and <strong>the</strong> w<strong>at</strong>ers around<br />

Bredgrund and Lillgrund were observed dur<strong>in</strong>g studies of <strong>in</strong> <strong>the</strong> area around <strong>the</strong> bridge<br />

(Nilsson et al. 2009, 2010).<br />

In May, three flights <strong>in</strong> 2006, 2008 and 2009 showed th<strong>at</strong> <strong>the</strong> majority of <strong>the</strong> Eiders were <strong>at</strong><br />

this time <strong>in</strong> <strong>the</strong> nor<strong>the</strong>rn area. In May most of <strong>the</strong> migr<strong>at</strong>ion has passed and <strong>the</strong> majority of <strong>the</strong><br />

Eiders counted were probably local birds, ma<strong>in</strong>ly from <strong>the</strong> Saltholm colony. The majority of<br />

those l<strong>at</strong>e Eiders were males, as <strong>the</strong> most of <strong>the</strong> females were <strong>in</strong>cub<strong>at</strong><strong>in</strong>g <strong>at</strong> this time.<br />

There were marked differences <strong>in</strong> <strong>the</strong> local distribution of <strong>the</strong> Eiders <strong>in</strong> <strong>the</strong> Lillgrund area<br />

when compar<strong>in</strong>g <strong>the</strong> pre- and post-construction years (Figs 22, 23, 24). The density of Eiders<br />

was markedly higher <strong>in</strong> <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> area before <strong>the</strong> construction of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> than<br />

anywhere else <strong>in</strong> <strong>the</strong> nor<strong>the</strong>rn study area, both <strong>in</strong> spr<strong>in</strong>g and <strong>in</strong> w<strong>in</strong>ter (Fig. 25). Postconstruction<br />

<strong>the</strong> densities <strong>in</strong> <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> area were much lower, while densities <strong>in</strong> <strong>the</strong> 2 km<br />

buffer zone <strong>in</strong>stead were higher than dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> pre-construction period. The maps (Fig. 21,<br />

22, 23) and <strong>the</strong> densities (Fig. 24) hence <strong>in</strong>dic<strong>at</strong>e a shift <strong>in</strong> <strong>the</strong> local distribution from <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d<br />

<strong>farm</strong> area <strong>to</strong> adjacent parts of Lillgrund and its surround<strong>in</strong>gs. Number of Eiders counted <strong>in</strong> <strong>the</strong><br />

aerial surveys showed much vari<strong>at</strong>ion between years <strong>in</strong> all zones (Table A10, appendix). In<br />

w<strong>in</strong>ter mean numbers varied between 1 and 22 Eiders with<strong>in</strong> <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d<strong>farm</strong> area. In spr<strong>in</strong>g<br />

high counts were obta<strong>in</strong>ed <strong>in</strong> 2006 (before) and 2011 (last year of study) with 296 and 280<br />

Eiders counted, respectively. In <strong>the</strong> buffer zone mean numbers counted <strong>in</strong> <strong>the</strong> survey l<strong>in</strong>es<br />

varied between 26 and 327 <strong>in</strong> w<strong>in</strong>ter and between 391 and 1118 <strong>in</strong> spr<strong>in</strong>g.<br />

41


8000<br />

7000<br />

6000<br />

5000<br />

4000<br />

3000<br />

2000<br />

1000<br />

0<br />

MIN<br />

MEAN<br />

MAX<br />

Som<strong>at</strong>eria mollissima<br />

BEFORE AFTER BEFORE AFTER<br />

SOUTH NORTH<br />

Fig. 20. Mean, Maximum and M<strong>in</strong>imum counts of Eider Som<strong>at</strong>eria mollissima dur<strong>in</strong>g aerial<br />

surveys <strong>in</strong> <strong>the</strong> nor<strong>the</strong>rn and <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> area (Fig. 5) pre- (7 counts) and post- (15 counts)<br />

construction of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> <strong>at</strong> Lillgrund.<br />

Medel, maximum och m<strong>in</strong>imi antal av ejder Som<strong>at</strong>eria mollissima i det norra och södra<br />

området (Fig. 5) före (7 räkn<strong>in</strong>gar) och efter (15 räkn<strong>in</strong>gar) uppförandet av v<strong>in</strong>dkraftparken<br />

på Lillgrund.<br />

9000<br />

8000<br />

7000<br />

6000<br />

5000<br />

4000<br />

3000<br />

2000<br />

1000<br />

0<br />

Som<strong>at</strong>eria mollissima<br />

MIN<br />

MEAN<br />

MAX<br />

BEFORE AFTER<br />

Fig. 21. Mean, Maximum and M<strong>in</strong>imum counts of Eider Som<strong>at</strong>eria mollissima dur<strong>in</strong>g bo<strong>at</strong><br />

surveys (Fig. 3) pre- (19 counts) and post- (8 counts) construction of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> <strong>at</strong><br />

Lillgrund.<br />

Medel, maximum och m<strong>in</strong>imi antal av ejder Som<strong>at</strong>eria mollissima vid båt<strong>in</strong>venter<strong>in</strong>gar i<br />

Lillgrund området (Fig. 3) före (19) räkn<strong>in</strong>gar) och efter (8 räkn<strong>in</strong>gar) uppförandet av<br />

v<strong>in</strong>dkraftparken på Lillgrund<br />

42


Fig. 22. Summary distribution maps for <strong>the</strong> Eider Som<strong>at</strong>eria mollissima from aerial surveys<br />

pre- (left) and post- (right) construction of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> for <strong>the</strong> w<strong>in</strong>ter and spr<strong>in</strong>g seasons.<br />

For annual maps see appendix.<br />

Sammanf<strong>at</strong>tande utbredn<strong>in</strong>gskar<strong>to</strong>r v<strong>in</strong>ter och vår för ejder Som<strong>at</strong>eria mollissima från<br />

flyg<strong>in</strong>venter<strong>in</strong>gar före (vänster) och efter (höger) uppförandet av v<strong>in</strong>dkraftparken. För<br />

årsvisa kar<strong>to</strong>r se appendix.<br />

43


Fig. 23. Details of Fig. 22 <strong>to</strong> show <strong>the</strong> distribution of Eiders Som<strong>at</strong>eria mollissia <strong>in</strong> <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d<br />

<strong>farm</strong> area and <strong>the</strong> close surround<strong>in</strong>gs from aerial surveys <strong>in</strong> w<strong>in</strong>ter and spr<strong>in</strong>g pre- (left) and<br />

post- (right) construction of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>.<br />

Detaljer från Fig. 22 för <strong>at</strong>t visa ejderns Som<strong>at</strong>eria mollissima utbredn<strong>in</strong>g i v<strong>in</strong>dkraftparken<br />

och dess närområde från flyg<strong>in</strong>venter<strong>in</strong>gar v<strong>in</strong>ter och vår före (vänster) och efter (höger)<br />

uppförandet av v<strong>in</strong>dkraftparken.<br />

44


Fig. 24. Summary distribution maps for <strong>the</strong> Eider Som<strong>at</strong>eria mollissima from bo<strong>at</strong> surveys<br />

pre- (left) and post- (right) construction of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>. For annual maps see appendix.<br />

Sammanf<strong>at</strong>tande utbredn<strong>in</strong>gskar<strong>to</strong>r för ejder Som<strong>at</strong>eria mollissima från båt<strong>in</strong>venter<strong>in</strong>gar före<br />

(vänster) och efter (höger) uppförandet av v<strong>in</strong>dkraftparken. För årsvisa kar<strong>to</strong>r se appendix.<br />

Overall Jacob’s <strong>in</strong>dices for <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> area and <strong>the</strong> 2 km buffer zone show somewh<strong>at</strong><br />

different results compared <strong>to</strong> <strong>the</strong> density analysis above (Table 3). The aerial survey d<strong>at</strong>a<br />

show more or less unchanged D-values from <strong>the</strong> pre- and post construction period <strong>in</strong> <strong>to</strong>tal<br />

(0.06 and 0.08 for <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> area, 0.79 and 0.69 for <strong>the</strong> buffer zone respectively)<br />

<strong>in</strong>dic<strong>at</strong><strong>in</strong>g th<strong>at</strong> irrespective of <strong>the</strong> presence of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>, <strong>the</strong> Eiders used <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong><br />

area as expected and preferred <strong>the</strong> buffer zone. The bo<strong>at</strong> survey d<strong>at</strong>a however <strong>in</strong>dic<strong>at</strong>ed a<br />

similar p<strong>at</strong>tern as <strong>the</strong> density analysis with preference for <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> area dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> preconstruction<br />

period chang<strong>in</strong>g <strong>to</strong> expected use with <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> <strong>in</strong> oper<strong>at</strong>ion (D = 0.80 pre,<br />

-0.09 post). The overall change was <strong>in</strong> <strong>the</strong> same direction for <strong>the</strong> buffer zone where preference<br />

changes <strong>to</strong> more or less expected use (D = 0.68 pre, 0.11 post).<br />

Explan<strong>at</strong>ions for <strong>the</strong>se unclear, and <strong>in</strong> <strong>rel<strong>at</strong>ion</strong> <strong>to</strong> <strong>the</strong> density analysis above conflict<strong>in</strong>g,<br />

results can be found <strong>in</strong> a more detailed look <strong>at</strong> Jacob’s <strong>in</strong>dices from <strong>the</strong> different years<br />

separ<strong>at</strong>ely (Fig. 26). Apparently <strong>the</strong>re was a clear avoidance of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> area dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong><br />

first years with <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> <strong>in</strong> oper<strong>at</strong>ion (low <strong>in</strong>dices 2007-2009) while <strong>the</strong> area was<br />

preferred (aerial survey d<strong>at</strong>a) or used as expected (bo<strong>at</strong> survey d<strong>at</strong>a) <strong>in</strong> 2011. This could be a<br />

sign of habitu<strong>at</strong>ion <strong>to</strong> <strong>the</strong> presence of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> although o<strong>the</strong>rs fac<strong>to</strong>rs, such as changes<br />

<strong>in</strong> food availability, can be <strong>in</strong>volved as well.<br />

Fur<strong>the</strong>r <strong>in</strong>dic<strong>at</strong>ions of habitu<strong>at</strong>ion of Eiders <strong>to</strong> <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> was th<strong>at</strong> dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> spr<strong>in</strong>g aerial<br />

survey <strong>in</strong> 2011 flocks of a few hundred Eiders were found <strong>in</strong> <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> but outside <strong>the</strong><br />

survey belt and hence not <strong>in</strong>cluded <strong>in</strong> any of <strong>the</strong> figures above. This was <strong>the</strong> first observ<strong>at</strong>ion<br />

of larger flocks <strong>in</strong>side <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> dur<strong>in</strong>g oper<strong>at</strong>ion.<br />

45


90<br />

80<br />

70<br />

60<br />

50<br />

40<br />

30<br />

20<br />

10<br />

0<br />

350<br />

300<br />

250<br />

200<br />

150<br />

100<br />

50<br />

0<br />

<strong>Birds</strong>/km 2<br />

Som<strong>at</strong>eria mollissima<br />

W<strong>in</strong>ter<br />

2006(3) 2008(1) 2009(4) 2010(1) 2011(3)<br />

<strong>Birds</strong>/km 2<br />

Som<strong>at</strong>eria mollissima<br />

Spr<strong>in</strong>g<br />

2006(2) 2008(2) 2009(0) 2010(1) 2011(1)<br />

46<br />

Outer<br />

Buffer<br />

W<strong>in</strong>d<strong>farm</strong><br />

Outer<br />

B uffer<br />

W<strong>in</strong>d<strong>farm</strong><br />

Fig. 25. Mean densities (<strong>in</strong>dividuals / km 2 ) of Eider Som<strong>at</strong>eria mollissima ur<strong>in</strong>g w<strong>in</strong>ter and<br />

spr<strong>in</strong>g <strong>in</strong> different zones around <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> <strong>at</strong> Lillgrund <strong>in</strong> different years. Number of<br />

surveys <strong>in</strong> brackets.<br />

Tä<strong>the</strong>t (<strong>in</strong>divider/km 2 ) av ejder Som<strong>at</strong>eria mollissima v<strong>in</strong>ter och vår <strong>in</strong>om olika zoner runt<br />

Lillgrunds v<strong>in</strong>dkraftpark under olika år. Antalet <strong>in</strong>venter<strong>in</strong>gar <strong>in</strong>om parentes.


Jacobs Index<br />

Jacobs Index<br />

1<br />

0,5<br />

0<br />

-0,5<br />

-1<br />

1<br />

0,5<br />

0<br />

-0,5<br />

-1<br />

2001-<br />

2002<br />

Aerial<br />

2006 2008 2009 2010 2011<br />

2002-<br />

2003<br />

2003-<br />

2004<br />

Bo<strong>at</strong><br />

2005a 2005b 2007-<br />

2008<br />

47<br />

2009-<br />

2010<br />

2010-<br />

2011<br />

Fig. 26. Vari<strong>at</strong>ion <strong>in</strong> Jacob’s <strong>in</strong>dex (see text for explan<strong>at</strong>ion) between years (centered around<br />

mid-w<strong>in</strong>ter for bo<strong>at</strong> d<strong>at</strong>a) for Eiders Som<strong>at</strong>eria mollissima based on aerial (<strong>to</strong>p) and bo<strong>at</strong><br />

survey (bot<strong>to</strong>m) d<strong>at</strong>a. Indices from <strong>the</strong> pre-construction period are shown with open symbols<br />

and broken l<strong>in</strong>es, <strong>in</strong>dices from <strong>the</strong> post-construction period with filled symbols and full l<strong>in</strong>es.<br />

Red = <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> area, Blue = <strong>the</strong> buffer zone, up <strong>to</strong> 2 km from <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>. 2005a =<br />

w<strong>in</strong>ter-spr<strong>in</strong>g 2005, 2005b = autumn-w<strong>in</strong>ter 2005.<br />

Vari<strong>at</strong>ion i Jacobs <strong>in</strong>dex (se text för förklar<strong>in</strong>g) mellan år (centrerade runt midv<strong>in</strong>ter för<br />

<strong>in</strong>dex från båtd<strong>at</strong>a) för ejder Som<strong>at</strong>eria mollissima vid flyg (överst) och båt<strong>in</strong>venter<strong>in</strong>gar<br />

(underst). Index från <strong>in</strong>nan v<strong>in</strong>dkraftparken byggdes visas med ofyllda symboler och<br />

streckade l<strong>in</strong>jer, <strong>in</strong>dex från perioden med parken i drift med fyllda symboler och heldragna<br />

l<strong>in</strong>jer. Röd = v<strong>in</strong>dkraftparken, blå = buffertzonen upp till 2 km från parken. 2005a = första<br />

halvåret 2005, 2005b = andra halvåret.


Red-breasted Merganser Mergus merganser<br />

The Red-breasted Merganser was <strong>the</strong> most numerous species dur<strong>in</strong>g most surveys <strong>in</strong> <strong>the</strong> study<br />

area north of Falsterbo, with <strong>the</strong> exception of some surveys <strong>in</strong> spr<strong>in</strong>g, when <strong>the</strong> Eider was<br />

more numerous. The majority of <strong>the</strong> Red-breasted Mergansers seen dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> aerial surveys<br />

were found <strong>in</strong> <strong>the</strong> areas north of Falsterbo (Table 3, Fig. 26). With<strong>in</strong> this area Mergansers<br />

were concentr<strong>at</strong>ed <strong>to</strong> <strong>the</strong> parts between Bredgrund and <strong>the</strong> <strong>Öresund</strong> Bridge, i.e. <strong>the</strong> five<br />

nor<strong>the</strong>rnmost aerial transects.<br />

The study area covered by <strong>the</strong> aerial surveys is <strong>the</strong> most important w<strong>in</strong>ter<strong>in</strong>g area <strong>in</strong> Sweden<br />

and <strong>the</strong> Baltic for <strong>the</strong> species. The <strong>to</strong>tal numbers occurr<strong>in</strong>g here has been estim<strong>at</strong>ed <strong>to</strong> be <strong>in</strong><br />

<strong>the</strong> order of 10-12 000 <strong>in</strong>dividuals which should be compared with th<strong>at</strong> <strong>the</strong> <strong>to</strong>tal Baltic<br />

w<strong>in</strong>ter<strong>in</strong>g popul<strong>at</strong>ion is estim<strong>at</strong>ed <strong>to</strong> consist of around 26 000 <strong>in</strong>dividuals and th<strong>at</strong> <strong>the</strong> entire<br />

northwest European w<strong>in</strong>ter<strong>in</strong>g popul<strong>at</strong>ion is estim<strong>at</strong>ed <strong>to</strong> 170 000 <strong>in</strong>dividuals (SOWBAS).<br />

This means th<strong>at</strong> 38-46 % of <strong>the</strong> <strong>to</strong>tal Baltic w<strong>in</strong>ter<strong>in</strong>g popul<strong>at</strong>ion use this area <strong>in</strong> w<strong>in</strong>ter (6-7<br />

% of <strong>the</strong> overall northwest European popul<strong>at</strong>ion). Hence, <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> <strong>Öresund</strong> is of large<br />

<strong>in</strong>tern<strong>at</strong>ional importance for <strong>the</strong> species.<br />

The majority of <strong>the</strong> Red-breasted Mergansers arrive <strong>in</strong> <strong>the</strong> area dur<strong>in</strong>g l<strong>at</strong>e autumn and leave<br />

rel<strong>at</strong>ively early <strong>in</strong> spr<strong>in</strong>g. At most surveys <strong>in</strong> early autumn and <strong>in</strong> April-May, only small<br />

numbers are found <strong>in</strong> <strong>the</strong> area.<br />

The distribution maps show fewer Red-breasted Mergansers with<strong>in</strong> <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> area with<br />

<strong>the</strong> <strong>farm</strong> <strong>in</strong> oper<strong>at</strong>ion than dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> pre-construction period, especially dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> first years<br />

after <strong>the</strong> construction of <strong>the</strong> <strong>farm</strong> (see maps <strong>in</strong> appendix).<br />

Calcul<strong>at</strong>ed densities decreased <strong>in</strong> all sub-areas from <strong>the</strong> pre- <strong>to</strong> <strong>the</strong> post construction period<br />

(Fig. 32). With <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> <strong>in</strong> oper<strong>at</strong>ion densities were ra<strong>the</strong>r similar <strong>in</strong> all sub-areas while<br />

densities were dist<strong>in</strong>ctly higher <strong>in</strong> <strong>the</strong> buffer zone and <strong>the</strong> parts of <strong>the</strong> nor<strong>the</strong>rn study area<br />

be<strong>in</strong>g far<strong>the</strong>st from <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> <strong>in</strong> <strong>the</strong> pre-construction years (Fig. 32). With<strong>in</strong> <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d<br />

<strong>farm</strong> area <strong>the</strong> density was only slightly lower <strong>in</strong> <strong>the</strong> post-construction period than before this.<br />

The mean number counted with<strong>in</strong> <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d<strong>farm</strong> area dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> three surveys <strong>in</strong> <strong>the</strong> w<strong>in</strong>ter<br />

2006 (preconstruction) was eleven as was also <strong>the</strong> case for <strong>the</strong> three surveys <strong>in</strong> 2011, with<br />

smaller numbers <strong>in</strong> <strong>the</strong> <strong>in</strong>terven<strong>in</strong>g years. Mean numbers counted with<strong>in</strong> <strong>the</strong> survey l<strong>in</strong>es <strong>in</strong><br />

<strong>the</strong> buffer zone varied between 31 and 171, whereas means for <strong>the</strong> outer reference area varied<br />

between 165 and 873. For annual means see Table A10 <strong>in</strong> <strong>the</strong> appendix. Numbers counted<br />

dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> spr<strong>in</strong>g surveys were <strong>to</strong>o low for <strong>the</strong> calcul<strong>at</strong>ion of densities.<br />

48


2500<br />

2000<br />

1500<br />

1000<br />

500<br />

0<br />

MIN<br />

MEAN<br />

MAX<br />

Mergus serra<strong>to</strong>r<br />

BEFORE AFTER BEFORE AFTER<br />

SOUTH NORTH<br />

Fig. 27. Mean, Maximum and M<strong>in</strong>imum counts of Red-breasted Merganser Mergus serra<strong>to</strong>r<br />

dur<strong>in</strong>g aerial surveys <strong>in</strong> <strong>the</strong> nor<strong>the</strong>rn and <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> area (Fig. 5) pre- (7 counts) and post- (15<br />

counts) construction of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> <strong>at</strong> Lillgrund.<br />

Medel, maximum och m<strong>in</strong>imum antal av småskrake Mergus serra<strong>to</strong>r i det norra och södra<br />

området (Fig. 5) före (7 räkn<strong>in</strong>gar) och efter (15 räkn<strong>in</strong>gar) uppförandet av v<strong>in</strong>dkraftparken<br />

på Lillgrund.<br />

3000<br />

2500<br />

2000<br />

1500<br />

1000<br />

500<br />

0<br />

Mergus serra<strong>to</strong>r<br />

MIN<br />

MEAN<br />

MAX<br />

BEFORE AFTER<br />

Fig. 28. Mean, Maximum and M<strong>in</strong>imum counts of Red-breasted merganser Mergus serra<strong>to</strong>r<br />

<strong>at</strong> bo<strong>at</strong> surveys (Fig. 3) pre- (19 counts) and post- (8 counts) construction of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> <strong>at</strong><br />

Lillgrund.<br />

Medel, maximum och m<strong>in</strong>imum antal av småskrake Mergus serra<strong>to</strong>r vid båt<strong>in</strong>venter<strong>in</strong>gar<br />

(Fig. 3) före (19) räkn<strong>in</strong>gar) och efter (8 räkn<strong>in</strong>gar) uppförandet av v<strong>in</strong>dkraftparken på<br />

Lillgrund<br />

49


Fig. 29. Summary distribution maps for w<strong>in</strong>ter and spr<strong>in</strong>g for <strong>the</strong> Red-breasted merganser<br />

Mergus serra<strong>to</strong>r from aerial surveys pre- (left) and post- (right) construction of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d<br />

<strong>farm</strong>. For annual maps see appendix.<br />

Sammanf<strong>at</strong>tande utbredn<strong>in</strong>gskar<strong>to</strong>r v<strong>in</strong>ter och vår för småskrake Mergus serra<strong>to</strong>r från<br />

flyg<strong>in</strong>venter<strong>in</strong>gar före (vänster) och efter (höger) uppförandet av v<strong>in</strong>dkraftparken. För<br />

årsvisa kar<strong>to</strong>r se appendix.<br />

50


Fig. 30. Details of Fig. 29 <strong>to</strong> show <strong>the</strong> distribution of Red-breasted Merganser Mergus<br />

serra<strong>to</strong>r <strong>in</strong> <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> area and <strong>the</strong> close surround<strong>in</strong>gs from aerial surveys <strong>in</strong> w<strong>in</strong>ter pre-<br />

(left) and post- (right) construction of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>.<br />

Detaljer från Fig. 29 för <strong>at</strong>t visa småskrakens Mergus serra<strong>to</strong>r utbredn<strong>in</strong>g i v<strong>in</strong>dkraftparken<br />

och dess närområde från flyg<strong>in</strong>venter<strong>in</strong>gar under v<strong>in</strong>tern före (vänster) och efter (höger)<br />

uppförandet av v<strong>in</strong>dkraftparken.<br />

Fig. 31. Summary distribution maps for <strong>the</strong> Red-breasted merganser Mergus serra<strong>to</strong>r from<br />

bo<strong>at</strong> surveys pre- (left) and post- (right) construction of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>. For annual maps see<br />

appendix.<br />

Sammanf<strong>at</strong>tande utbredn<strong>in</strong>gskar<strong>to</strong>r för småskrake Mergus serra<strong>to</strong>r från båt<strong>in</strong>venter<strong>in</strong>gar före<br />

(vänster) och efter (höger) uppförandet av v<strong>in</strong>dkraftparken. För årsvisa kar<strong>to</strong>r se appendix.<br />

51


45<br />

40<br />

35<br />

30<br />

25<br />

20<br />

15<br />

10<br />

5<br />

0<br />

<strong>Birds</strong>/km 2<br />

Mergus serra<strong>to</strong>r<br />

W<strong>in</strong>ter<br />

2006(3) 2008(1) 2009(4) 2010(1) 2011(3)<br />

52<br />

Outer<br />

Buffer<br />

W<strong>in</strong>d<strong>farm</strong><br />

Fig. 32. Densities (<strong>in</strong>dividuals / km 2 ) of Red-breasted Merganser Mergus serra<strong>to</strong>r based on<br />

aerial surveys dur<strong>in</strong>g w<strong>in</strong>ter <strong>in</strong> different zones around <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> <strong>at</strong> Lillgrund <strong>in</strong> different<br />

years. Number of surveys <strong>in</strong> brackets.<br />

Tä<strong>the</strong>t (<strong>in</strong>divider/km 2 ) av småskrake Mergus serra<strong>to</strong>r under v<strong>in</strong>tern <strong>in</strong>om olika zoner runt<br />

Lillgrunds v<strong>in</strong>dkraftpark under olika år baserade på flyg<strong>in</strong>venter<strong>in</strong>garna. Antalet<br />

<strong>in</strong>venter<strong>in</strong>gar <strong>in</strong>om parentes.<br />

Overall Jacob’s <strong>in</strong>dices showed qualit<strong>at</strong>ively a general decrease <strong>in</strong> preference for both <strong>the</strong><br />

w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> area and <strong>the</strong> buffer zone between pre- and post-construction periods (Table 4).<br />

D<strong>at</strong>a from <strong>the</strong> aerial surveys showed a weak avoidance already before <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> was<br />

constructed (D = -0.26) and a somewh<strong>at</strong> stronger avoidance with <strong>the</strong> <strong>farm</strong> <strong>in</strong> oper<strong>at</strong>ion (D =<br />

-0.42). Bo<strong>at</strong> survey d<strong>at</strong>a showed a change from preference (D = 0.41) <strong>to</strong> weak avoidance (D =<br />

-0.27). For <strong>the</strong> buffer zone <strong>the</strong> changes were <strong>in</strong> <strong>the</strong> same direction, from preference (D = 0.22<br />

and 0.47) <strong>to</strong> expected use (D = 0.07 and 0.03).<br />

A separ<strong>at</strong>ion of <strong>the</strong> <strong>in</strong>dices for different years gives a less clear picture as <strong>the</strong> two survey<br />

methods yield <strong>at</strong> least partly different results (Fig. 32). The bo<strong>at</strong> survey d<strong>at</strong>a clearly <strong>in</strong>dic<strong>at</strong>es<br />

change from preference for both <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> area and <strong>the</strong> buffer zone dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> preconstruction<br />

period <strong>to</strong>, ma<strong>in</strong>ly, avoidance for both parts with <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> <strong>in</strong> oper<strong>at</strong>ion. The<br />

aerial survey d<strong>at</strong>a show elements of <strong>the</strong> same s<strong>to</strong>ry for <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> area <strong>in</strong> some postconstruction<br />

years but not <strong>in</strong> all. Accord<strong>in</strong>g <strong>to</strong> this d<strong>at</strong>a set <strong>the</strong> buffer zone is used as expected<br />

or weakly preferred <strong>in</strong> most years. No direct <strong>in</strong>dic<strong>at</strong>ions of habitu<strong>at</strong>ion is given by <strong>the</strong> <strong>in</strong>dices,<br />

<strong>in</strong>stead vari<strong>at</strong>ion between years <strong>in</strong> <strong>the</strong> distribution of birds seem <strong>to</strong> be large.<br />

We conclude th<strong>at</strong> we can not see any major impact from <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> on <strong>the</strong> occurrence of<br />

Red-breasted Mergansers <strong>in</strong> <strong>the</strong> area. Instead of just avoid<strong>in</strong>g <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>, numbers have<br />

been lower <strong>in</strong> <strong>the</strong> whole study area <strong>in</strong> <strong>the</strong> post- compared <strong>to</strong> <strong>the</strong> pre-construction years. Such


large-scale changes <strong>in</strong> abundance are more likely <strong>to</strong> be governed by for example food<br />

availability than by a po<strong>in</strong>t source of disturbance, such as a w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>.<br />

Jacobs Index<br />

Jacobs Index<br />

1<br />

0,5<br />

0<br />

-0,5<br />

-1<br />

1<br />

0,5<br />

0<br />

-0,5<br />

-1<br />

2001-<br />

2002<br />

Aerial<br />

2006 2008 2009 2010 2011<br />

2002-<br />

2003<br />

2003-<br />

2004<br />

Bo<strong>at</strong><br />

2005a 2005b 2007-<br />

2008<br />

53<br />

2009-<br />

2010<br />

2010-<br />

2011<br />

Fig. 33. Vari<strong>at</strong>ion <strong>in</strong> Jacob’s <strong>in</strong>dex (see text for explan<strong>at</strong>ion) between years (centered around<br />

mid-w<strong>in</strong>ter for bo<strong>at</strong> d<strong>at</strong>a) for Red-breasted Merganser Mergus serra<strong>to</strong>r based on aerial (<strong>to</strong>p)<br />

and bo<strong>at</strong> survey (bot<strong>to</strong>m) d<strong>at</strong>a. Indices from <strong>the</strong> pre-construction period are shown with open<br />

symbols and broken l<strong>in</strong>es, <strong>in</strong>dices from <strong>the</strong> post-construction period with filled symbols and<br />

full l<strong>in</strong>es. Red = <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> area, Blue = <strong>the</strong> buffer zone, up <strong>to</strong> 2 km from <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>.<br />

2005a = w<strong>in</strong>ter-spr<strong>in</strong>g 2005, 2005b = autumn-w<strong>in</strong>ter 2005.<br />

Vari<strong>at</strong>ion i Jacobs <strong>in</strong>dex (se text för förklar<strong>in</strong>g) mellan år (centrerade runt midv<strong>in</strong>ter för<br />

<strong>in</strong>dex från båtd<strong>at</strong>a) för småskrake Mergus serra<strong>to</strong>r vid flyg (överst) och båt<strong>in</strong>venter<strong>in</strong>gar<br />

(underst). Index från före v<strong>in</strong>dkraftparken byggdes visas med ofyllda symboler och streckade<br />

l<strong>in</strong>jer, <strong>in</strong>dex från perioden med parken i drift med fyllda symboler och heldragna l<strong>in</strong>jer. Röd<br />

= v<strong>in</strong>dkraftparken, blå = buffertzonen upp till 2 km från parken. 2005a = första halvåret<br />

2005, 2005b = andra halvåret.


Herr<strong>in</strong>g Gull Larus argent<strong>at</strong>us<br />

The Herr<strong>in</strong>g Gull was <strong>the</strong> most numerous gull species <strong>in</strong> <strong>the</strong> <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> part of <strong>Öresund</strong> dur<strong>in</strong>g<br />

<strong>the</strong> w<strong>in</strong>ter season, o<strong>the</strong>r species were only found <strong>in</strong> smaller numbers. Normally, <strong>the</strong> Herr<strong>in</strong>g<br />

gulls appear <strong>in</strong> small groups and s<strong>in</strong>gly well spread over <strong>the</strong> entire study area. Sometimes<br />

larger concentr<strong>at</strong>ions occur, mostly <strong>in</strong> connection with fish<strong>in</strong>g bo<strong>at</strong>s. Larger flocks of Herr<strong>in</strong>g<br />

Gulls was also found <strong>at</strong> <strong>the</strong> roost<strong>in</strong>g site on Måkläppen south of Falsterbo <strong>at</strong> several aerial<br />

surveys. Maximum counts from <strong>the</strong> aerial surveys was about 500 <strong>in</strong> <strong>the</strong> nor<strong>the</strong>rn area, but<br />

close <strong>to</strong> 1300 were counted here dur<strong>in</strong>g one early bo<strong>at</strong> survey Fig. 34, 35).<br />

No clear p<strong>at</strong>tern <strong>in</strong> <strong>the</strong> distribution of <strong>the</strong> Herr<strong>in</strong>g Gulls rel<strong>at</strong>ed <strong>to</strong> <strong>the</strong> construction of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d<br />

<strong>farm</strong> was found <strong>in</strong> <strong>the</strong> aerial survey d<strong>at</strong>a (Fig. 36). The bo<strong>at</strong> survey d<strong>at</strong>a on <strong>the</strong> o<strong>the</strong>r hand<br />

clearly show a decreased use of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> area dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> oper<strong>at</strong>ional phase (Fig. 37).<br />

The densities of Herr<strong>in</strong>g Gulls <strong>in</strong> <strong>the</strong> three different zones <strong>at</strong> <strong>the</strong> Lillgrund w<strong>in</strong>d<strong>farm</strong> showed<br />

much vari<strong>at</strong>ion between years without any clear p<strong>at</strong>tern (Fig. 38). Some high densities found<br />

were rel<strong>at</strong>ed <strong>to</strong> fish<strong>in</strong>g activities <strong>in</strong> <strong>the</strong> area lead<strong>in</strong>g <strong>to</strong> a concentr<strong>at</strong>ion of gulls. Number of<br />

Herr<strong>in</strong>g Gulls actually counted <strong>at</strong> <strong>the</strong> aerial surveys varied between 0 and 3 for <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d<strong>farm</strong><br />

area, 2 and 35 for <strong>the</strong> buffer zone and 1 <strong>to</strong> 430 for <strong>the</strong> outer reference area.<br />

The overall Jacob’s <strong>in</strong>dices did not show any clear results connected <strong>to</strong> <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> for <strong>the</strong><br />

Herr<strong>in</strong>g Gull (Table 4). The aerial survey d<strong>at</strong>a showed a change from avoidance (D = -0.36)<br />

pre-construction <strong>to</strong> expected use (D = 0.03) for <strong>the</strong> oper<strong>at</strong>ional phase for <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> area.<br />

The bo<strong>at</strong> survey d<strong>at</strong>a showed a weak avoidance for <strong>the</strong> pre-construction period (D = -0.11)<br />

and a stronger avoidance with <strong>the</strong> <strong>farm</strong> <strong>in</strong> oper<strong>at</strong>ion (D = -0.71) for <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> area. The<br />

buffer zone was used accord<strong>in</strong>g <strong>to</strong> expect<strong>at</strong>ion or avoided dur<strong>in</strong>g pre-construction (D = 0.06<br />

and -0.20 based on aerial and bo<strong>at</strong> survey d<strong>at</strong>a respectively). With <strong>the</strong> <strong>farm</strong> <strong>in</strong> oper<strong>at</strong>ion this<br />

area was avoided (D = -0.27) accord<strong>in</strong>g <strong>to</strong> <strong>the</strong> aerial survey d<strong>at</strong>a, but preferred (D = 0.46)<br />

based on bo<strong>at</strong> survey d<strong>at</strong>a.<br />

A closer look <strong>at</strong> <strong>the</strong> Jacob’s <strong>in</strong>dices from separ<strong>at</strong>e year do not add much more <strong>to</strong> <strong>the</strong> s<strong>to</strong>ry,<br />

although <strong>the</strong> bo<strong>at</strong> survey d<strong>at</strong>a clearly <strong>in</strong>dic<strong>at</strong>e th<strong>at</strong> <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> area has been avoided after<br />

<strong>the</strong> <strong>farm</strong> came <strong>in</strong><strong>to</strong> oper<strong>at</strong>ion (Fig. 39). The ma<strong>in</strong> explan<strong>at</strong>ion for this is probably th<strong>at</strong> fish<strong>in</strong>g<br />

vessels no longer can use <strong>the</strong> area where <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> is <strong>to</strong>day.<br />

54


600<br />

500<br />

400<br />

300<br />

200<br />

100<br />

0<br />

MIN<br />

MEAN<br />

MAX<br />

Larus argent<strong>at</strong>us<br />

BEFORE AFTER BEFORE AFTER<br />

SOUTH NORTH<br />

Fig. 34. Mean, Maximum and M<strong>in</strong>imum counts of Herr<strong>in</strong>g Gull Larus argent<strong>at</strong>us dur<strong>in</strong>g<br />

aerial surveys <strong>in</strong> <strong>the</strong> nor<strong>the</strong>rn and <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> area (Fig. 5) pre- (7 counts) and post- (15 counts)<br />

construction of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> <strong>at</strong> Lillgrund.<br />

Medel, maximum och m<strong>in</strong>imum antal av gråtrut Larus argent<strong>at</strong>us i det norra och södra<br />

området (Fig. 5) före (7 räkn<strong>in</strong>gar) och efter (15 räkn<strong>in</strong>gar) uppförandet av v<strong>in</strong>dkraftparken<br />

på Lillgrund.<br />

1400<br />

1200<br />

1000<br />

800<br />

600<br />

400<br />

200<br />

0<br />

Larus argent<strong>at</strong>us<br />

MIN<br />

MEDEL<br />

MAX<br />

BEFORE AFTER<br />

Fig. 35. Mean, Maximum and M<strong>in</strong>imum counts of Herr<strong>in</strong>g Gull Larus argent<strong>at</strong>us dur<strong>in</strong>g bo<strong>at</strong><br />

surveys (Fig. 3) pre- (19 counts) and post- (8 counts) construction of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> <strong>at</strong><br />

Lillgrund.<br />

Medel, maximum och m<strong>in</strong>imum antal av gråtrut Larus argent<strong>at</strong>us vid båt<strong>in</strong>venter<strong>in</strong>gar (Fig.<br />

3) före (19) räkn<strong>in</strong>gar) och efter (8 räkn<strong>in</strong>gar) uppförandet av v<strong>in</strong>dkraftparken på Lillgrund<br />

.<br />

55


Fig. 36. Summary distribution maps for w<strong>in</strong>ter and spr<strong>in</strong>g for <strong>the</strong> Herr<strong>in</strong>g Gull Larus<br />

argent<strong>at</strong>us from aerial surveys pre- (left) and post- (right) construction of <strong>the</strong>. For annual<br />

maps see appendix.<br />

Sammanf<strong>at</strong>tande utbredn<strong>in</strong>gskar<strong>to</strong>r v<strong>in</strong>ter och vår för gråtrut Larus argent<strong>at</strong>us från<br />

flyg<strong>in</strong>venter<strong>in</strong>gar före (vänster) och efter (höger) uppförandet av v<strong>in</strong>dkraftparken. För<br />

årsvisa kar<strong>to</strong>r se appendix.<br />

56


Fig. 37. Summary distribution maps for <strong>the</strong> Herr<strong>in</strong>g Gull Larus argent<strong>at</strong>us from bo<strong>at</strong> surveys<br />

pre- (left) and post- (right) construction of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>. For annual maps see appendix.<br />

Sammanf<strong>at</strong>tande utbredn<strong>in</strong>gskar<strong>to</strong>r för gråtrut Larus argent<strong>at</strong>us från båt<strong>in</strong>venter<strong>in</strong>gar före<br />

(vänster) och efter(höger) uppförandet av v<strong>in</strong>dkraftparken. För årsvisa kar<strong>to</strong>r se appendix.<br />

57


14<br />

12<br />

10<br />

8<br />

6<br />

4<br />

2<br />

0<br />

9<br />

8<br />

7<br />

6<br />

5<br />

4<br />

3<br />

2<br />

1<br />

0<br />

Larus argent<strong>at</strong>us<br />

W<strong>in</strong>ter<br />

2006(3) 2008(1) 2009(4) 2010(1) 2011(3)<br />

Larus argent<strong>at</strong>us<br />

Spr<strong>in</strong>g<br />

2006(2) 2008(2) 2009(0) 2010(1) 2011(1)<br />

58<br />

Outer<br />

Buffer<br />

W<strong>in</strong>d<strong>farm</strong><br />

Outer<br />

B uffer<br />

W<strong>in</strong>d<strong>farm</strong><br />

Fig. 38. Mean densities (<strong>in</strong>dividuals / km 2 ) of Herr<strong>in</strong>g Gull Larus argent<strong>at</strong>us dur<strong>in</strong>g w<strong>in</strong>ter<br />

and spr<strong>in</strong>g based on aerial surveys <strong>in</strong> different zones around <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> <strong>at</strong> Lillgrund <strong>in</strong><br />

different years. Number of surveys <strong>in</strong> brackets.<br />

Tä<strong>the</strong>t (<strong>in</strong>divider/km 2 ) av gråtrut Larus argent<strong>at</strong>us v<strong>in</strong>ter och vår baserade på<br />

flyg<strong>in</strong>venter<strong>in</strong>gar <strong>in</strong>om olika zoner runt Lillgrunds v<strong>in</strong>dkraftpark under olika år. Antalet<br />

<strong>in</strong>venter<strong>in</strong>gar anges <strong>in</strong>om parentes.


Jacobs Index<br />

Jacobs Index<br />

1<br />

0,5<br />

0<br />

-0,5<br />

-1<br />

1<br />

0,5<br />

0<br />

-0,5<br />

-1<br />

2001-<br />

2002<br />

Aerial<br />

2006 2008 2009 2010 2011<br />

2002-<br />

2003<br />

2003-<br />

2004<br />

Bo<strong>at</strong><br />

2005a 2005b 2007-<br />

2008<br />

59<br />

2009-<br />

2010<br />

2010-<br />

2011<br />

Fig. 39. Vari<strong>at</strong>ion <strong>in</strong> Jacob’s <strong>in</strong>dex (see text for explan<strong>at</strong>ion) between years (centered around<br />

mid-w<strong>in</strong>ter for bo<strong>at</strong> d<strong>at</strong>a) for Herr<strong>in</strong>g Gull Larus argent<strong>at</strong>us based on aerial (<strong>to</strong>p) and bo<strong>at</strong><br />

survey (bot<strong>to</strong>m) d<strong>at</strong>a. Indices from <strong>the</strong> pre-construction period are shown with open symbols<br />

and broken l<strong>in</strong>es, <strong>in</strong>dices from <strong>the</strong> post-construction period with filled symbols and full l<strong>in</strong>es.<br />

Red = <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> area, Blue = <strong>the</strong> buffer zone, up <strong>to</strong> 2 km from <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>. 2005a =<br />

w<strong>in</strong>ter-spr<strong>in</strong>g 2005, 2005b = autumn-w<strong>in</strong>ter 2005.<br />

Vari<strong>at</strong>ion i Jacobs <strong>in</strong>dex (se text för förklar<strong>in</strong>g) mellan år (centrerade runt midv<strong>in</strong>ter för<br />

<strong>in</strong>dex från båtd<strong>at</strong>a) för gråtrut Larus argent<strong>at</strong>us vid flyg (överst) och båt<strong>in</strong>venter<strong>in</strong>gar<br />

(underst). Index från <strong>in</strong>nan v<strong>in</strong>dkraftparken byggdes visas med ofyllda symboler och<br />

streckade l<strong>in</strong>jer, <strong>in</strong>dex från perioden med parken i drift med fyllda symboler och heldragna<br />

l<strong>in</strong>jer. Röd = v<strong>in</strong>dkraftparken, blå = buffertzonen upp till 2 km från parken. 2005a = första<br />

halvåret 2005, 2005b = andra halvåret.


Radar studies of bird migr<strong>at</strong>ion<br />

Spr<strong>in</strong>g - north-easterly directed migr<strong>at</strong>ion<br />

General<br />

Most birds migr<strong>at</strong><strong>in</strong>g over <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> <strong>Öresund</strong> <strong>in</strong> spr<strong>in</strong>g approach from southwest and pass <strong>the</strong><br />

area <strong>in</strong> directions <strong>to</strong>wards nor<strong>the</strong>ast. (Fig. 40). Several million of migra<strong>to</strong>ry birds are pass<strong>in</strong>g<br />

each season and <strong>the</strong> movements <strong>in</strong>clude most groups of birds. <strong>Birds</strong> normally migr<strong>at</strong><strong>in</strong>g <strong>at</strong><br />

lower altitude through <strong>the</strong> area and hence risk<strong>in</strong>g <strong>to</strong> get <strong>in</strong><strong>to</strong> contact with <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong><br />

<strong>in</strong>clude Barnacle Geese, Brent Geese and o<strong>the</strong>r w<strong>at</strong>erfowl species. Most migra<strong>to</strong>ry<br />

movements of o<strong>the</strong>r species and groups probably pass <strong>at</strong> altitudes well above <strong>the</strong> turb<strong>in</strong>es <strong>in</strong><br />

most cases, but can of course also pass <strong>at</strong> lower altitudes, especially <strong>in</strong> head w<strong>in</strong>d conditions.<br />

The annual <strong>to</strong>tal number of radar echoes (flocks) registered pass<strong>in</strong>g <strong>the</strong> 50 km transect A-E<br />

dur<strong>in</strong>g analysed days <strong>in</strong> spr<strong>in</strong>g 2002, 2005, 2008, 2009 and 2010 varied between 9000 and<br />

18 000 (Table A11 <strong>in</strong> <strong>the</strong> appendix) probably correspond<strong>in</strong>g <strong>to</strong> <strong>in</strong> <strong>the</strong> order of between 0.5<br />

and 1 million <strong>in</strong>dividual birds if we assume an average flock size of 50 <strong>in</strong>dividuals per flock.<br />

Fig. 40. General migr<strong>at</strong>ion p<strong>at</strong>terns over <strong>the</strong> <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> <strong>Öresund</strong> <strong>in</strong> spr<strong>in</strong>g accord<strong>in</strong>g <strong>to</strong> radar<br />

d<strong>at</strong>a from 2002, 2005, 2008, 2009 and 2010 (yellow arrows show generalised migr<strong>at</strong>ion<br />

directions). Lillgrund with <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> is shown by <strong>the</strong> red square. The transect (A-E)<br />

along which radar echoes (bird flocks) were counted is also shown.<br />

Generellt flyttn<strong>in</strong>gsmönster hos majoriteten av alla fåglar över södra <strong>Öresund</strong> enligt<br />

radarstudier vårarna 2002, 2005, 2008, 2009 och 2010 (gula pilar anger generella<br />

flygriktn<strong>in</strong>gar). Lillgrund är marker<strong>at</strong> med en röd kvadr<strong>at</strong>. Transekten (A-E) som användes<br />

vid eko (fågelflock) räkn<strong>in</strong>g visas också.<br />

60<br />

A<br />

B<br />

C<br />

D<br />

E


Lillgrund and <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> are situ<strong>at</strong>ed <strong>in</strong> sec<strong>to</strong>r C, <strong>in</strong> <strong>the</strong> middle of <strong>the</strong> bird migr<strong>at</strong>ion<br />

corridor. Before <strong>the</strong> construction of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> a large proportion of <strong>the</strong> recorded bird<br />

migr<strong>at</strong>ion <strong>in</strong> spr<strong>in</strong>g was recorded pass<strong>in</strong>g this sec<strong>to</strong>r (23-26 % of <strong>the</strong> <strong>to</strong>tal migr<strong>at</strong>ion volume<br />

<strong>in</strong> spr<strong>in</strong>g 2002 and 2005 (Fig. 41). When <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> was <strong>in</strong> oper<strong>at</strong>ion this proportion<br />

decreased <strong>to</strong> between 18 and 20 % of <strong>the</strong> <strong>to</strong>tal migr<strong>at</strong>ion volume <strong>in</strong> 2008 -2010 (Fig. 41). This<br />

means th<strong>at</strong> on average 22 % less of <strong>the</strong> overall migr<strong>at</strong>ion volume passed <strong>the</strong> sec<strong>to</strong>r conta<strong>in</strong><strong>in</strong>g<br />

Lillgrund with <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> <strong>in</strong> oper<strong>at</strong>ion compared <strong>to</strong> <strong>the</strong> pre-construction period. There are<br />

differences between years, but <strong>the</strong> decrease seen <strong>in</strong> sec<strong>to</strong>r C do <strong>in</strong>dic<strong>at</strong>e th<strong>at</strong> a lower<br />

proportion of <strong>the</strong> overall migr<strong>at</strong>ion volume over <strong>the</strong> region was pass<strong>in</strong>g through C dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong><br />

post construction period. More dram<strong>at</strong>ic changes <strong>in</strong> <strong>the</strong> proportion of flocks pass<strong>in</strong>g were seen<br />

over <strong>the</strong> <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> (sec<strong>to</strong>r A) and nor<strong>the</strong>rn (sec<strong>to</strong>r E) parts of <strong>the</strong> transect <strong>at</strong> a much longer<br />

distance from <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>.<br />

% of all echoes (flocks)<br />

35<br />

30<br />

25<br />

20<br />

15<br />

10<br />

5<br />

0<br />

Lillgrund<br />

A B C<br />

Sec<strong>to</strong>r<br />

D E<br />

61<br />

2002<br />

2005<br />

2008<br />

2009<br />

2010<br />

Fig. 41. Distribution of bird echoes (bird flocks) with north-easterly flight directions recorded<br />

by radar over <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> <strong>Öresund</strong> dur<strong>in</strong>g spr<strong>in</strong>g 2002 and 2005 pre- (filled bars) and 2009,<br />

2009, 2010 post-construction (open bars) of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> <strong>at</strong> Lillgrund for <strong>the</strong> different 10 km<br />

sec<strong>to</strong>rs A-E (see Fig. 7 and 40)<br />

Fördeln<strong>in</strong>gen av fågelekon (flockar) med nordostliga flygriktn<strong>in</strong>gar registrerade med radar<br />

över södra <strong>Öresund</strong>sområdet under vårarna 2002 och 2005 (före etabler<strong>in</strong>g av<br />

v<strong>in</strong>dkraftparken på Lillgrund, grå staplar) samt 2008 och 2009 (efter <strong>at</strong>t parken tagits i drift,<br />

vita staplar), fördel<strong>at</strong> på 10 km-sek<strong>to</strong>rerna A-E (se Fig. 7 and 40).<br />

The p<strong>at</strong>tern was <strong>the</strong> same irrespective of time of <strong>the</strong> day. Day migr<strong>at</strong>ion (dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> light<br />

hours of <strong>the</strong> day) made up 56 % of all pass<strong>in</strong>g bird echoes (flocks) <strong>in</strong> <strong>to</strong>tal. Night migr<strong>at</strong>ion<br />

(dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> dark hours of <strong>the</strong> day) constituted 44 % of <strong>the</strong> overall migr<strong>at</strong>ion volume dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong><br />

analysed spr<strong>in</strong>g seasons. In both cases did <strong>the</strong> proportion pass<strong>in</strong>g sec<strong>to</strong>r C with <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong><br />

decrease from pre- <strong>to</strong> post construction years (Fig. 42). Just as for <strong>the</strong> whole d<strong>at</strong>a set <strong>the</strong><br />

differences were rel<strong>at</strong>ively small (-19 % dur<strong>in</strong>g day time and -22 % <strong>at</strong> night), but <strong>at</strong> <strong>the</strong> same<br />

time large enough <strong>to</strong> conclude th<strong>at</strong> a lower proportion of <strong>the</strong> overall migr<strong>at</strong>ion volume is<br />

pass<strong>in</strong>g sec<strong>to</strong>r C both <strong>at</strong> day and night post construction of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>.


% of all echoes (flocks)<br />

% of all echoes (flocks)<br />

40<br />

35<br />

30<br />

25<br />

20<br />

15<br />

10<br />

5<br />

0<br />

40<br />

35<br />

30<br />

25<br />

20<br />

15<br />

10<br />

5<br />

0<br />

Lillgrund<br />

A B C<br />

Sec<strong>to</strong>r<br />

D E<br />

Lillgrund<br />

A B C D E<br />

Sec<strong>to</strong>r<br />

62<br />

Day-time<br />

2002<br />

2005<br />

2008<br />

2009<br />

2010<br />

Night-time<br />

Fig. 42. Distribution of bird echoes (bird flocks) with north-easterly flight directions recorded<br />

by radar over <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> <strong>Öresund</strong> dur<strong>in</strong>g spr<strong>in</strong>g 2002 and 2005 pre- (filled bars) and 2009,<br />

2009, 2010 post-construction (open bars) of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> <strong>at</strong> Lillgrund for <strong>the</strong> different 10 km<br />

sec<strong>to</strong>rs A-E (see Fig. 7 and 40) for day (<strong>to</strong>p) and night (bot<strong>to</strong>m) migr<strong>at</strong>ion separ<strong>at</strong>ely.<br />

Fördeln<strong>in</strong>gen av fågelekon (flockar) med nordostliga flygriktn<strong>in</strong>gar registrerade med radar<br />

över södra <strong>Öresund</strong>sområdet under vårarna 2002 och 2005 (före etabler<strong>in</strong>g av<br />

v<strong>in</strong>dkraftparken på Lillgrund, grå staplar) samt 2008, 2009 och 2010 (efter <strong>at</strong>t parken tagits i<br />

drift, vita staplar), fördel<strong>at</strong> på 10 km-sek<strong>to</strong>rerna A-E (se Fig. 7 och 40) och för dagsträck<br />

(ovan) och n<strong>at</strong>tsträck (under) separ<strong>at</strong>.<br />

2002<br />

2005<br />

2008<br />

2009<br />

2010


The spr<strong>in</strong>g migr<strong>at</strong>ion season, and hence <strong>the</strong> spr<strong>in</strong>g radar d<strong>at</strong>a set, can be divided <strong>in</strong> three<br />

periods roughly cover<strong>in</strong>g different ma<strong>in</strong> groups of migrants. The early period (March-April<br />

10) is <strong>the</strong> peak migr<strong>at</strong>ion period of Eiders, Common Scoters and some o<strong>the</strong>r early migrants;<br />

<strong>the</strong> middle period (April 11-May 15) cover <strong>the</strong> migr<strong>at</strong>ion of Barnacle Geese, most ducks and<br />

o<strong>the</strong>r migrants; <strong>the</strong> l<strong>at</strong>e spr<strong>in</strong>g period (last half of May) is <strong>the</strong> ma<strong>in</strong> migr<strong>at</strong>ion period of Brent<br />

Gees and waders breed<strong>in</strong>g <strong>in</strong> arctic Russia. Analys<strong>in</strong>g <strong>the</strong>se three periods separ<strong>at</strong>ely yielded<br />

<strong>the</strong> same overall p<strong>at</strong>tern as described above. A lower proportion of <strong>the</strong> overall migr<strong>at</strong>ion<br />

volume passed over sec<strong>to</strong>r C with <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> <strong>in</strong> oper<strong>at</strong>ion compared <strong>to</strong> <strong>the</strong> preconstruction<br />

period (Fig. 43, 44, 45). The largest difference was found for <strong>the</strong> l<strong>at</strong>e spr<strong>in</strong>g<br />

period where <strong>the</strong> proportion pass<strong>in</strong>g over sec<strong>to</strong>r C was 36 % lower post- compared <strong>to</strong> preconstruction<br />

(Fig. 45). For <strong>the</strong> o<strong>the</strong>r periods <strong>the</strong> correspond<strong>in</strong>g decreases <strong>in</strong> <strong>the</strong> proportion of<br />

<strong>the</strong> overall migr<strong>at</strong>ion volume were 23 % (mid-spr<strong>in</strong>g) and 15 % (early spr<strong>in</strong>g) (Fig. 43, 44).<br />

% of all echoes (flocks)<br />

45<br />

40<br />

35<br />

30<br />

25<br />

20<br />

15<br />

10<br />

5<br />

0<br />

Lillgrund<br />

A B C<br />

Sec<strong>to</strong>r<br />

D E<br />

63<br />

Early migrants<br />

2002<br />

2005<br />

2008<br />

2009<br />

2010<br />

Fig. 43. Distribution of bird echoes (flocks) with north-easterly flight directions registered by<br />

radar over <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> <strong>Öresund</strong> <strong>in</strong> early spr<strong>in</strong>g (March-April 10) dur<strong>in</strong>g spr<strong>in</strong>g 2002 and 2005<br />

pre- (filled bars) and 2008, 2009 and 2010 post-construction (open bars) of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> <strong>at</strong><br />

Lillgrund for <strong>the</strong> different 10 km sec<strong>to</strong>rs (A-E, see Fig 7 & 40)<br />

Fördeln<strong>in</strong>gen av fågelekon (flockar) med nordostliga flygriktn<strong>in</strong>gar registrerade med radar<br />

över södra <strong>Öresund</strong>sområdet under den tidiga delen (mars-10 april) av vårarna 2002 och<br />

2005 (före etabler<strong>in</strong>g av v<strong>in</strong>dkraftparken på Lillgrund, grå staplar) samt 2008, 2009 och<br />

2010 (efter <strong>at</strong>t parken tagits i drift, vita staplar), fördel<strong>at</strong> på 10 km-sek<strong>to</strong>rerna A-E (se Fig. 7<br />

& 40)


% of all echoes (flocks)<br />

45<br />

40<br />

35<br />

30<br />

25<br />

20<br />

15<br />

10<br />

5<br />

0<br />

Lillgrund<br />

A B C<br />

Sec<strong>to</strong>r<br />

D E<br />

64<br />

Mid-spr<strong>in</strong>g migrants<br />

2002<br />

2005<br />

2008<br />

2009<br />

2010<br />

Fig. 44. Distribution of bird echoes (flocks) with north-easterly flight directions registered by<br />

radar over <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> <strong>Öresund</strong> <strong>in</strong> mid-spr<strong>in</strong>g (April 11-May 15) dur<strong>in</strong>g spr<strong>in</strong>g 2002 and 2005<br />

pre- (filled bars) and 2008, 2009 and 2010 post-construction (open bars) of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> <strong>at</strong><br />

Lillgrund for <strong>the</strong> different 10 km sec<strong>to</strong>rs (A-E, see Fig 7 & 40)<br />

Fördeln<strong>in</strong>gen av fågelekon (flockar) med nordostliga flygriktn<strong>in</strong>gar registrerade med radar<br />

över södra <strong>Öresund</strong>sområdet under den centrala delen (11 april-15 maj) av vårarna 2002<br />

och 2005 (före etabler<strong>in</strong>g av v<strong>in</strong>dkraftparken på Lillgrund, grå staplar) samt 2008, 2009 och<br />

2010 (efter <strong>at</strong>t parken tagits i drift, vita staplar), fördel<strong>at</strong> på 10 km-sek<strong>to</strong>rerna A-E (se Fig. 7<br />

& 40).


% of all echoes (flocks)<br />

45<br />

40<br />

35<br />

30<br />

25<br />

20<br />

15<br />

10<br />

5<br />

0<br />

A B C<br />

Sec<strong>to</strong>r<br />

D E<br />

65<br />

L<strong>at</strong>e spr<strong>in</strong>g migrants<br />

Fig. 45. Distribution of bird echoes (flocks) with north-easterly flight directions registered by<br />

radar over <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> <strong>Öresund</strong> <strong>in</strong> l<strong>at</strong>e spr<strong>in</strong>g (May 16-31) dur<strong>in</strong>g spr<strong>in</strong>g 2002 and 2005 pre-<br />

(filled bars) and 2008, 2009 and 2010 post-construction (open bars) of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> <strong>at</strong><br />

Lillgrund for <strong>the</strong> different 10 km sec<strong>to</strong>rs (A-E, see Fig 7 & 40)<br />

Fördeln<strong>in</strong>gen av fågelekon (flockar) med nordostliga flygriktn<strong>in</strong>gar registrerade med radar<br />

över södra <strong>Öresund</strong>sområdet under den senare delen (15-31 maj) av vårarna 2002 och 2005<br />

(före etabler<strong>in</strong>g av v<strong>in</strong>dkraftparken på Lillgrund, grå staplar) samt 2008, 2009 och 2010<br />

(efter <strong>at</strong>t parken tagits i drift, vita staplar), fördel<strong>at</strong> på 10 km-sek<strong>to</strong>rerna A-E (se Fig. 7 &<br />

40).<br />

Lillgrund<br />

Lillgrund<br />

The proportion of echoes (flocks) th<strong>at</strong> passed over Lillgrund, <strong>in</strong> this case def<strong>in</strong>ed as 3x3 km<br />

cover<strong>in</strong>g <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> area and its close surround<strong>in</strong>gs, with north-easterly flight directions<br />

was lower with <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> <strong>in</strong> oper<strong>at</strong>ion compared <strong>to</strong> <strong>the</strong> pre-construction period. Before<br />

<strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> was built between 12 and 14 % of <strong>the</strong> <strong>to</strong>tal migr<strong>at</strong>ion volume passed over<br />

Lillgrund, but post construction <strong>the</strong> proportion pass<strong>in</strong>g Lillgrund decreased <strong>to</strong> between 1 and<br />

3 % (Fig. 46). The decrease <strong>in</strong> <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> area was hence much more marked (on average<br />

-82 %) compared <strong>to</strong> <strong>the</strong> larger sec<strong>to</strong>r C (on average - 22 %).<br />

The p<strong>at</strong>tern was <strong>the</strong> same irrespective of time of <strong>the</strong> day. A lower proportion of <strong>the</strong> flocks<br />

passed Lillgrund both dur<strong>in</strong>g day time and <strong>at</strong> night with <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> <strong>in</strong> oper<strong>at</strong>ion (Fig. 47).<br />

The decrease was marg<strong>in</strong>ally larger dur<strong>in</strong>g night (- 83 %) than dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> day (- 80 %).<br />

2002<br />

2005<br />

2008<br />

2009<br />

2010


% of all echoes (flocks)<br />

20<br />

15<br />

10<br />

5<br />

0<br />

2002 2005 2008<br />

Year<br />

2009 2010<br />

Fig. 46. The proportion of all bird echoes (bird flocks) with north-easterly flight directions<br />

recorded by radar over <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> <strong>Öresund</strong> dur<strong>in</strong>g spr<strong>in</strong>g 2002 and 2005 pre- (filled bars) and<br />

2008, 2009, 2010 post-construction (open bars) pass<strong>in</strong>g Lillgrund, 3x3 km <strong>in</strong>clud<strong>in</strong>g <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d<br />

<strong>farm</strong> and its close surround<strong>in</strong>gs (see Fig. 7 and 40)<br />

Andelen fågelekon (flockar) med nordostliga flygriktn<strong>in</strong>gar registrerade med radar som<br />

passerade över själva Lillgrundsområdet under vårarna 2002 och 2005 (före etabler<strong>in</strong>g av<br />

v<strong>in</strong>dkraftparken på Lillgrund, grå staplar) samt 2008, 2009 och 2010 (efter <strong>at</strong>t parken tagits i<br />

drift, vit stapel), (se Fig. 7 och 40).<br />

66


% of all echoes (flocks)<br />

20<br />

15<br />

10<br />

5<br />

0<br />

2002 2005 2008<br />

Year<br />

2009 2010<br />

67<br />

Day-time<br />

Night-time<br />

Fig. 47. The proportion of all bird echoes (bird flocks) with north-easterly flight directions<br />

recorded by radar over <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> <strong>Öresund</strong> dur<strong>in</strong>g spr<strong>in</strong>g 2002 and 2005 pre- and 2008, 2009,<br />

2010 post-construction pass<strong>in</strong>g Lillgrund, 3x3 km <strong>in</strong>clud<strong>in</strong>g <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> and its close<br />

surround<strong>in</strong>gs (see Fig. 7 and 40) dur<strong>in</strong>g day time (open bars) and <strong>at</strong> night (filled bars)<br />

separ<strong>at</strong>ely.<br />

Andelen fågelekon (flockar) med nordostliga flygriktn<strong>in</strong>gar registrerade med radar som<br />

passerade över själva Lillgrundsområdet under vårarna 2002 och 2005 (före etabler<strong>in</strong>g av<br />

v<strong>in</strong>dkraftparken på Lillgrund) samt 2008, 2009 och 2010 (efter <strong>at</strong>t parken tagits i drift) på<br />

dagen (vita staplar) och n<strong>at</strong>ten (grå staplar, se Fig. 7 and 40).<br />

Spr<strong>in</strong>g- sou<strong>the</strong>rly directed migr<strong>at</strong>ion<br />

General<br />

In addition <strong>to</strong> <strong>the</strong> ma<strong>in</strong> migra<strong>to</strong>ry movements <strong>to</strong>wards nor<strong>the</strong>ast <strong>in</strong> spr<strong>in</strong>g <strong>the</strong>re is also a ra<strong>the</strong>r<br />

numerous passage of birds <strong>to</strong>wards south (Fig. 48). These movements are ma<strong>in</strong>ly made up of<br />

Eiders, w<strong>in</strong>ter<strong>in</strong>g <strong>in</strong> K<strong>at</strong>teg<strong>at</strong> and follow<strong>in</strong>g <strong>the</strong> Swedish west coast <strong>to</strong>wards south before<br />

enter<strong>in</strong>g <strong>the</strong> Baltic and <strong>the</strong>n turn<strong>in</strong>g east and nor<strong>the</strong>ast. O<strong>the</strong>r w<strong>at</strong>erfowl such as Common<br />

Scoters are also <strong>in</strong>cluded <strong>in</strong> this passage. Dur<strong>in</strong>g analysed days <strong>in</strong> spr<strong>in</strong>g 2002, 2005, 2008<br />

and 2009 annual <strong>to</strong>tals pass<strong>in</strong>g <strong>the</strong> transect 1-4 varied between 200 and 1800 bird echoes<br />

(flocks, Table A12 <strong>in</strong> appendix). Somewhere <strong>in</strong> <strong>the</strong> order of 100 000 birds probably pass with<br />

south oriented flight directions each spr<strong>in</strong>g, although Eider numbers have decreased quite<br />

heavily <strong>in</strong> l<strong>at</strong>er years. With same reason<strong>in</strong>g as above for <strong>the</strong> ma<strong>in</strong> migr<strong>at</strong>ion route <strong>to</strong>wards<br />

nor<strong>the</strong>ast this probably corresponds <strong>to</strong> between 10 000 and 90 000 <strong>in</strong>dividual birds, if average<br />

flock size was around 50 <strong>in</strong>dividuals.<br />

The proportion of flocks pass<strong>in</strong>g sec<strong>to</strong>r 2 with <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> area was low both pre- (0-9 % of<br />

<strong>the</strong> <strong>to</strong>tal migr<strong>at</strong>ion volume) and post (1-7 % of <strong>the</strong> <strong>to</strong>tal migr<strong>at</strong>ion volume) construction of <strong>the</strong><br />

w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>. There was just a marg<strong>in</strong>al difference between <strong>the</strong> periods <strong>in</strong> <strong>the</strong> proportion of all


flocks th<strong>at</strong> pass sec<strong>to</strong>r 2, on average 5 % pre- and 4 % post-construction. The majority of <strong>the</strong><br />

flocks pass over land or very close <strong>to</strong> <strong>the</strong> Swedish coast <strong>in</strong> sec<strong>to</strong>rs 3 and 4 (85-100 % of <strong>the</strong><br />

<strong>to</strong>tal migr<strong>at</strong>ion volume, Fig. 47). This means th<strong>at</strong> a very low proportion of <strong>the</strong> overall passage<br />

of Eiders and o<strong>the</strong>r w<strong>at</strong>erfowl with sou<strong>the</strong>rly flight directions <strong>in</strong> spr<strong>in</strong>g are com<strong>in</strong>g <strong>in</strong> contact<br />

with <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> area.<br />

1 2 3 4<br />

Fig. 48. General migr<strong>at</strong>ion p<strong>at</strong>terns over <strong>the</strong> <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> Sound <strong>in</strong> spr<strong>in</strong>g for <strong>the</strong> south directed<br />

migra<strong>to</strong>ry movements accord<strong>in</strong>g <strong>to</strong> radar d<strong>at</strong>a from 2002, 2005, 2008, 2009 and 2010 (yellow<br />

arrows show generalised migr<strong>at</strong>ion directions and <strong>the</strong> ma<strong>in</strong> migr<strong>at</strong>ion corridor). Lillgrund<br />

with <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> is shown by <strong>the</strong> red square. The transect along which radar echoes (bird<br />

flocks) were counted (1-4) is also shown.<br />

Generellt flyttn<strong>in</strong>gsmönster det sydriktade fågelsträcket över södra <strong>Öresund</strong> enligt<br />

radarstudier vårarna 2002, 2005, 2008, 2009 och 2010 (gula pilar anger generella<br />

flygriktn<strong>in</strong>gar). Lillgrund är marker<strong>at</strong> med en röd kvadr<strong>at</strong>.<br />

68


% of all echoes (flocks)<br />

70<br />

60<br />

50<br />

40<br />

30<br />

20<br />

10<br />

0<br />

1 2 3 4<br />

Sec<strong>to</strong>r<br />

69<br />

2002<br />

2005<br />

2008<br />

2009<br />

2010<br />

Fig. 49. Distribution of bird echoes (flocks) with sou<strong>the</strong>rly flight directions <strong>in</strong> spr<strong>in</strong>g along<br />

<strong>the</strong> transect 1-4 (see Fig 48). Pre-construction years are shown with filled bars (2002, 2005);<br />

post construction years are shown with open bars (2008, 2009, 2010).<br />

Fördeln<strong>in</strong>g av antal fågelekon (flockar) under det sydriktade vårsträcket genom <strong>Öresund</strong><br />

åren 2002 och 2005 (före etabler<strong>in</strong>gen av v<strong>in</strong>dkraftparken på Lillgrund, grå staplar) och<br />

2008, 2009, 2010 (efter <strong>at</strong>t parken tagits i drift, vita staplar) på zonerna 1-4 (se Fig. 48)<br />

Lillgrund<br />

Lillgrund<br />

The proportion of echoes (flocks) th<strong>at</strong> passed over Lillgrund, def<strong>in</strong>ed as 3x3 km cover<strong>in</strong>g <strong>the</strong><br />

w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> area and its close surround<strong>in</strong>gs, with sou<strong>the</strong>rly flight directions varied between 0<br />

and 9 % dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> pre-construction years, and between 0 and 3 % with <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> <strong>in</strong><br />

oper<strong>at</strong>ion (Fig. 50). The differences were hence large between years, but average proportions<br />

for <strong>the</strong> two periods, 5 % pre- and > 1 % post construction (a 87 % decrease) may <strong>in</strong>dic<strong>at</strong>e th<strong>at</strong><br />

<strong>the</strong>re was a similar p<strong>at</strong>tern as for <strong>the</strong> major migra<strong>to</strong>ry movements <strong>to</strong>wards north-east.


% of all echoes (flocks)<br />

20<br />

15<br />

10<br />

5<br />

0<br />

2002 2005 2008<br />

Year<br />

2009 2010<br />

Fig. 50. The proportion of bird echoes (flocks) pass<strong>in</strong>g Lillgrund, 3x3 km cover<strong>in</strong>g <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d<br />

<strong>farm</strong> area and its close surround<strong>in</strong>gs, with sou<strong>the</strong>rly flight directions <strong>in</strong> spr<strong>in</strong>g dur<strong>in</strong>g preconstruction<br />

(2002 and 2005, filled bars) and post construction (2008, 2009 and 2010, open<br />

bars).<br />

Andelen fågelekon (flockar) som passerade Lillgrund, 3x3 km <strong>in</strong>nehållande v<strong>in</strong>dkraftparken<br />

och dess närmaste omgivn<strong>in</strong>gar, under det sydriktade vårsträcket av sjöfåglar åren 2002 och<br />

2005 (före Lillgrundsparken byggdes, grå staplar) och 2008, 2009 och 2010 (efter <strong>at</strong>t parken<br />

tagits i bruk, vita staplar).<br />

Autumn<br />

General<br />

The autumn bird migr<strong>at</strong>ion over <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> <strong>Öresund</strong> passes along a ma<strong>in</strong> axis from Nor<strong>the</strong>ast<br />

<strong>to</strong>wards southwest (Fig. 51). All sorts of birds are <strong>in</strong>volved <strong>in</strong> <strong>the</strong> migra<strong>to</strong>ry movements <strong>in</strong><br />

autumn and it is harder <strong>to</strong> p<strong>in</strong>-po<strong>in</strong>t groups th<strong>at</strong> are more likely <strong>to</strong> travel <strong>at</strong> low altitude<br />

through <strong>the</strong> area, than it is <strong>in</strong> spr<strong>in</strong>g. Generally speak<strong>in</strong>g, low-altitude migr<strong>at</strong>ion is more<br />

prevalent <strong>in</strong> head w<strong>in</strong>d conditions. Depend<strong>in</strong>g on general wea<strong>the</strong>r conditions and especially<br />

w<strong>in</strong>d direction and strength, <strong>the</strong>re are marked differences between different days <strong>in</strong> where <strong>the</strong><br />

corridor passes dur<strong>in</strong>g th<strong>at</strong> specific day. A general concentr<strong>at</strong>ion effect <strong>to</strong> <strong>the</strong> Falsterbo<br />

pen<strong>in</strong>sula <strong>in</strong> <strong>the</strong> far southwest is usually apparent, as many land birds hesit<strong>at</strong>e <strong>to</strong> <strong>the</strong> passage<br />

of open w<strong>at</strong>er and tries <strong>to</strong> fly over land for as long as possible. The concentr<strong>at</strong>ion <strong>to</strong> Falsterbo<br />

is stronger <strong>in</strong> w<strong>in</strong>ds from <strong>the</strong> western sec<strong>to</strong>r and less pronounced <strong>in</strong> w<strong>in</strong>ds from north and<br />

east.<br />

The overall migr<strong>at</strong>ion volume <strong>in</strong> autumn is of course higher than <strong>in</strong> spr<strong>in</strong>g, as all <strong>the</strong> offspr<strong>in</strong>g<br />

of <strong>the</strong> breed<strong>in</strong>g season are migr<strong>at</strong><strong>in</strong>g <strong>at</strong> this time of <strong>the</strong> year <strong>in</strong> addition <strong>to</strong> all <strong>the</strong> adult birds.<br />

This means th<strong>at</strong> many millions of <strong>in</strong>dividual birds are pass<strong>in</strong>g over <strong>the</strong> <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> <strong>Öresund</strong> area<br />

<strong>in</strong> autumn. Annual <strong>to</strong>tals of registered radar echoes (bird flocks) dur<strong>in</strong>g analysed days <strong>in</strong><br />

autumn 2001, 2008 and 2009 varied between just under 9000 <strong>to</strong> 15 000 (Table A13 <strong>in</strong><br />

appendix). This probably corresponds <strong>to</strong> somewhere between 450 000 and 750 000 <strong>in</strong>dividual<br />

70


irds given <strong>the</strong> assumptions used above. S<strong>in</strong>ce <strong>the</strong> number of analysed days <strong>in</strong> autumn was<br />

lower than <strong>in</strong> spr<strong>in</strong>g, <strong>the</strong> overall migr<strong>at</strong>ion r<strong>at</strong>e (flocks pass<strong>in</strong>g per hour) was about twice as<br />

high <strong>in</strong> autumn compared <strong>to</strong> spr<strong>in</strong>g.<br />

Fig. 51. General migr<strong>at</strong>ion p<strong>at</strong>terns over <strong>the</strong> <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> <strong>Öresund</strong> <strong>in</strong> autumn accord<strong>in</strong>g <strong>to</strong> radar<br />

d<strong>at</strong>a from 2001, 2008 and 2009 (yellow arrows show generalised migr<strong>at</strong>ion directions).<br />

Lillgrund with <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> is shown by <strong>the</strong> red square. The transect along which radar<br />

echoes (bird flocks) were counted (A-E) is also shown.<br />

Generellt flyttn<strong>in</strong>gsmönster hos majoriteten av alla fåglar över södra <strong>Öresund</strong> enligt<br />

radarstudier höstarna 2001, 2008 och 2009 (gula pilar anger generella flygriktn<strong>in</strong>gar).<br />

Lillgrund är marker<strong>at</strong> med en röd kvadr<strong>at</strong>. Transekten som användes vid eko (fågelflock)<br />

räkn<strong>in</strong>g (A-E) visas också.<br />

The distribution of autumn migr<strong>at</strong>ion over <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> <strong>Öresund</strong> dur<strong>in</strong>g pre- (2001) and post-<br />

(2008, 2009) construction of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> <strong>at</strong> Lillgrund is shown <strong>in</strong> Fig. 52. As <strong>in</strong> spr<strong>in</strong>g<br />

<strong>the</strong>re is vari<strong>at</strong>ion between years but <strong>the</strong> concentr<strong>at</strong>ion <strong>to</strong> <strong>the</strong> <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> part of <strong>the</strong> transect<br />

(sec<strong>to</strong>rs D and E, <strong>in</strong> contact with <strong>the</strong> Falsterbo pen<strong>in</strong>sula) is obvious <strong>in</strong> all years. Sec<strong>to</strong>r C<br />

with Lillgrund and <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> area is passed by a ra<strong>the</strong>r modest proportion of <strong>the</strong> overall<br />

migr<strong>at</strong>ion volume <strong>in</strong> autumn (13-16 %). A small decrease <strong>in</strong> <strong>the</strong> proportion of pass<strong>in</strong>g flocks<br />

from pre- <strong>to</strong> post construction years (- 9 %) should be regarded as with<strong>in</strong> <strong>the</strong> normal vari<strong>at</strong>ion<br />

(Fig. 52).<br />

71<br />

A<br />

B<br />

C<br />

D<br />

E


% of all echoes (flocks)<br />

40<br />

35<br />

30<br />

25<br />

20<br />

15<br />

10<br />

5<br />

0<br />

Lillgrund<br />

A B C<br />

Sec<strong>to</strong>r<br />

D E<br />

72<br />

2001<br />

2008<br />

2010<br />

Fig. 52. Distribution of bird echoes (bird flocks) with south-westerly flight directions<br />

recorded by radar over <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> <strong>Öresund</strong> dur<strong>in</strong>g autumn 2001 pre- (filled bars) and 2008 and<br />

2009 post-construction (open bars) of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> <strong>at</strong> Lillgrund for <strong>the</strong> different 10 km<br />

sec<strong>to</strong>rs A-E (see Fig. 7 and 51)<br />

Fördeln<strong>in</strong>gen av fågelekon (flockar) med sydvästliga flygriktn<strong>in</strong>gar registrerade med radar<br />

över södra <strong>Öresund</strong>sområdet under hösten 2001 (före etabler<strong>in</strong>g av v<strong>in</strong>dkraftparken på<br />

Lillgrund, grå staplar) samt 2008 och 2009 (efter <strong>at</strong>t parken tagits i drift, vita staplar),<br />

fördel<strong>at</strong> på 10 km-sek<strong>to</strong>rerna A-E (se Fig. 7 and 51).<br />

A much higher proportion of <strong>the</strong> overall migr<strong>at</strong>ion volume <strong>in</strong> autumn passed dur<strong>in</strong>g day time<br />

(<strong>the</strong> light hours of <strong>the</strong> day, 76 %) compared <strong>to</strong> <strong>in</strong> spr<strong>in</strong>g (56 %, see above). Night migr<strong>at</strong>ion<br />

made up 24 % of <strong>the</strong> <strong>to</strong>tal migr<strong>at</strong>ion volume <strong>in</strong> autumn. A somewh<strong>at</strong> lower proportion of all<br />

flocks passed over sec<strong>to</strong>r C dur<strong>in</strong>g day-time with w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> <strong>in</strong> oper<strong>at</strong>ion compared <strong>to</strong> <strong>the</strong> preconstruction<br />

year 2001 (- 15 %). At night <strong>the</strong>re was almost no difference <strong>in</strong> <strong>the</strong> proportion of<br />

flocks pass<strong>in</strong>g sec<strong>to</strong>r C between <strong>the</strong> pre- and post construction years (- 2 % on average, Fig.<br />

53).


% of all echoes (flocks)<br />

% of all echoes (flocks)<br />

40<br />

35<br />

30<br />

25<br />

20<br />

15<br />

10<br />

5<br />

0<br />

40<br />

35<br />

30<br />

25<br />

20<br />

15<br />

10<br />

5<br />

0<br />

Lillgrund<br />

A B C<br />

Sec<strong>to</strong>r<br />

D E<br />

Lillgrund<br />

A B C<br />

Sec<strong>to</strong>r<br />

D E<br />

73<br />

Day-time<br />

2001<br />

2008<br />

2009<br />

Night-time<br />

2001<br />

2008<br />

2009<br />

Fig. 53. Distribution of bird echoes (flocks) with south-westerly flight directions <strong>in</strong> autumn<br />

2001 pre- (filled bars) and 2008, 2009 post- (open bars) construction of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> <strong>at</strong><br />

Lillgrund on along <strong>the</strong> transect A-E (se Fig. 7 and 51) for day (<strong>to</strong>p) and night (bot<strong>to</strong>m)<br />

migr<strong>at</strong>ion separ<strong>at</strong>ely.<br />

Fördeln<strong>in</strong>gen av fågelekon (flockar) med sydvästliga flygriktn<strong>in</strong>gar registrerade med radar<br />

över södra <strong>Öresund</strong>sområdet under höstarna 2001 (före etabler<strong>in</strong>g av v<strong>in</strong>dkraftparken på<br />

Lillgrund, grå staplar) och 2008, 2009 (efter <strong>at</strong>t parken tagits i drift, vita staplar), fördel<strong>at</strong> på<br />

10 km-sek<strong>to</strong>rerna A-E (se Fig. 7 och 51) och för dagsträck (ovan) och n<strong>at</strong>tsträck (under)<br />

separ<strong>at</strong>.


Lillgrund<br />

Despite <strong>the</strong> marg<strong>in</strong>al differences <strong>in</strong> large-scale distribution of <strong>the</strong> geographical p<strong>at</strong>tern of<br />

migr<strong>at</strong><strong>in</strong>g flocks between pre- and post-construction years showed above, <strong>the</strong>re were more<br />

marked differences for Lillgrund <strong>at</strong> <strong>the</strong> local scale. In 2001, pre-construction of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d<br />

<strong>farm</strong>, 11 % of <strong>the</strong> overall migr<strong>at</strong>ion volume passed <strong>the</strong> 3x3 km area cover<strong>in</strong>g <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong><br />

area <strong>to</strong> be and <strong>the</strong> very close surround<strong>in</strong>gs of this. In <strong>the</strong> two years with <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> <strong>in</strong><br />

oper<strong>at</strong>ion, 2008 and 2009, <strong>the</strong> correspond<strong>in</strong>g proportion was 2-3 % (Fig. 52). In o<strong>the</strong>r words<br />

<strong>the</strong> proportion of flocks pass<strong>in</strong>g through <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> area decreased with 78 %.<br />

% of all echoes (flocks)<br />

20<br />

15<br />

10<br />

5<br />

0<br />

År 2001 År 2008<br />

Year<br />

år 2009<br />

Fig. 54. The proportion of bird echoes (flocks) pass<strong>in</strong>g Lillgrund (3x3 km cover<strong>in</strong>g <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d<br />

<strong>farm</strong> area and its closest surround<strong>in</strong>gs) <strong>in</strong> autumn 2001 pre- (filled bar) and 2008, 2009 post-<br />

(open bars) construction of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> <strong>at</strong> Lillgrund (see Fig. 7 and 51).<br />

Andelen fågelekon (flockar) med sydvästliga flygriktn<strong>in</strong>gar registrerade med radar som<br />

passerade över själva Lillgrundsområdet under höstarna 2001 (före etabler<strong>in</strong>g av<br />

v<strong>in</strong>dkraftparken på Lillgrund, grå staplar) och 2008, 2009 (efter <strong>at</strong>t parken tagits i drift, vita<br />

staplar), (se Fig. 7 och 51).<br />

As <strong>in</strong> spr<strong>in</strong>g <strong>the</strong> decrease <strong>in</strong> <strong>the</strong> proportion of flocks pass<strong>in</strong>g Lillgrund <strong>in</strong> autumn was almost<br />

<strong>the</strong> same dur<strong>in</strong>g day and <strong>at</strong> night (Fig. 55).<br />

74


% av alla ekon (flockar)<br />

20<br />

15<br />

10<br />

5<br />

0<br />

2001 2008<br />

År<br />

2009<br />

75<br />

Day-time<br />

Night-time<br />

Fig. 55. The proportion of bird echoes (flocks) pass<strong>in</strong>g Lillgrund (3x3 km cover<strong>in</strong>g <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d<br />

<strong>farm</strong> area and its closest surround<strong>in</strong>gs) <strong>in</strong> autumn 2001 pre- (filled bar) and 2008, 2009 post-<br />

(open bars) construction of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> <strong>at</strong> Lillgrund dur<strong>in</strong>g day time (filled bars) and <strong>at</strong><br />

night (open bars).<br />

Andelen fågelekon (flockar) med sydvästliga flygriktn<strong>in</strong>gar registrerade med radar som<br />

passerade över själva Lillgrundsområdet under höstarna 2001 (före etabler<strong>in</strong>g av<br />

v<strong>in</strong>dkraftparken på Lillgrund) och 2008, 2009 (efter <strong>at</strong>t parken tagits i drift) på dagen (vita<br />

staplar) och n<strong>at</strong>ten (grå staplar).


Discussion<br />

Stag<strong>in</strong>g and w<strong>in</strong>ter<strong>in</strong>g birds<br />

As st<strong>at</strong>ed already <strong>in</strong> <strong>the</strong> <strong>in</strong>troduction, <strong>in</strong> earlier reports from <strong>the</strong> project (Green & Nilsson<br />

2006, Nilsson 2001) and <strong>in</strong> reports from <strong>the</strong> <strong>Öresund</strong> Bridge project (Nilsson 1996a, 1996b,<br />

1998), <strong>the</strong> <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> part of <strong>Öresund</strong> is an important area for a number of w<strong>at</strong>er bird species,<br />

several of <strong>the</strong>m occurr<strong>in</strong>g <strong>in</strong> <strong>in</strong>tern<strong>at</strong>ionally important numbers. Even if <strong>the</strong> w<strong>at</strong>er birds of<br />

<strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> <strong>Öresund</strong> had been studied for a long time, <strong>the</strong> offshore parts had only been surveyed<br />

on a few occasions <strong>in</strong> connection with studies of w<strong>in</strong>ter<strong>in</strong>g div<strong>in</strong>g ducks around <strong>the</strong> coasts of<br />

Scania (Nilsson 1972, unpubl.). Dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> base-l<strong>in</strong>e studies for <strong>the</strong> Lillgrund w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> it<br />

was established th<strong>at</strong> <strong>the</strong> areas around Lillgrund <strong>to</strong>ge<strong>the</strong>r with neighbor<strong>in</strong>g shallow areas <strong>at</strong><br />

Bredgrund was an important stag<strong>in</strong>g and w<strong>in</strong>ter<strong>in</strong>g area, especially for Red-breasted<br />

Mergansers but also for Eiders (Green & Nilsson 2006). Smaller numbers of w<strong>in</strong>ter<strong>in</strong>g Longtailed<br />

Ducks were also found <strong>in</strong> <strong>the</strong> area, whereas o<strong>the</strong>r species were only found <strong>in</strong> small<br />

numbers, note however <strong>the</strong> nocturnal feed<strong>in</strong>g flights for <strong>the</strong> Tufted Ducks <strong>to</strong> <strong>the</strong> Bredgrund<br />

area (and maybe also <strong>to</strong> Lillgrund) discussed above (see also Nilsson 1972).<br />

Among <strong>the</strong> w<strong>in</strong>ter<strong>in</strong>g w<strong>at</strong>erfowl species <strong>the</strong> large concentr<strong>at</strong>ion of Red-breasted Mergansers<br />

occurr<strong>in</strong>g <strong>in</strong> <strong>the</strong> area was not known before <strong>the</strong> base-l<strong>in</strong>e studies. This concentr<strong>at</strong>ion is<br />

actually <strong>the</strong> largest for <strong>the</strong> species <strong>in</strong> <strong>the</strong> entire Baltic (Dur<strong>in</strong>ck et al. 1994, SOWBAS<br />

unpubl.). The w<strong>in</strong>ter<strong>in</strong>g Red-breasted Mergansers, estim<strong>at</strong>ed <strong>to</strong> be up <strong>to</strong> 12 000 <strong>in</strong>dividuals,<br />

form an important part of <strong>the</strong> northwestern European popul<strong>at</strong>ion.<br />

For <strong>the</strong> o<strong>the</strong>r two sea ducks, <strong>the</strong> Eider and <strong>the</strong> Long-tailed Duck, <strong>the</strong> area is not of <strong>the</strong> same<br />

importance as a stag<strong>in</strong>g area and w<strong>in</strong>ter<strong>in</strong>g area as it is for <strong>the</strong> Red-breasted Merganser. The<br />

Long-tailed Duck has its ma<strong>in</strong> w<strong>in</strong>ter distribution <strong>in</strong> <strong>the</strong> Baltic and numbers around <strong>the</strong> coasts<br />

of Scania has decreased markedly dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> last few decades. The ma<strong>in</strong> concentr<strong>at</strong>ions occur<br />

<strong>in</strong> <strong>the</strong> central parts of <strong>the</strong> Baltic proper, <strong>the</strong> <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> parts of <strong>Öresund</strong> is just a marg<strong>in</strong>al<br />

w<strong>in</strong>ter<strong>in</strong>g area for <strong>the</strong> species. The Eider is a common w<strong>in</strong>ter<strong>in</strong>g bird <strong>in</strong> <strong>the</strong> area, ma<strong>in</strong>ly <strong>in</strong> <strong>the</strong><br />

reference parts south of Falsterbo but w<strong>in</strong>ter<strong>in</strong>g birds do also occurs <strong>in</strong> <strong>the</strong> Lillgrund area and<br />

all <strong>the</strong> way northwards along <strong>the</strong> <strong>Öresund</strong> and <strong>the</strong> Swedish west coast. The spr<strong>in</strong>g situ<strong>at</strong>ion is<br />

different as Lillgrund is close <strong>to</strong> <strong>the</strong> important breed<strong>in</strong>g colony on Saltholm with between<br />

4000 and 5000 breed<strong>in</strong>g pairs <strong>in</strong> 2000 (Desholm et al. 2002). The area is also used as a<br />

s<strong>to</strong>pover area dur<strong>in</strong>g spr<strong>in</strong>g migr<strong>at</strong>ion.<br />

Besides <strong>the</strong> three duck species mentioned above Herr<strong>in</strong>g Gulls were regular and fairly<br />

common <strong>in</strong> <strong>the</strong> <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> part of <strong>the</strong> <strong>Öresund</strong> dur<strong>in</strong>g our surveys. Moreover, <strong>the</strong> <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> part<br />

of <strong>the</strong> <strong>Öresund</strong> is also used by larger numbers of Cormorants dur<strong>in</strong>g w<strong>in</strong>ter (Bengtsson 1999,<br />

2000). Flocks of several thousand <strong>in</strong>dividuals have regularly been seen fish<strong>in</strong>g <strong>in</strong> <strong>Öresund</strong><br />

us<strong>in</strong>g Saltholm and Pepparholm for roost<strong>in</strong>g. O<strong>the</strong>r seabirds were only found <strong>in</strong> small<br />

numbers dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> base-l<strong>in</strong>e studies.<br />

In this report from <strong>the</strong> moni<strong>to</strong>r<strong>in</strong>g program we have focused on <strong>the</strong> five ma<strong>in</strong> species<br />

mentioned above, <strong>the</strong>se species be<strong>in</strong>g <strong>the</strong> only ones where it was likely <strong>to</strong> f<strong>in</strong>d any possible<br />

impact from <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>.<br />

The stag<strong>in</strong>g and w<strong>in</strong>ter<strong>in</strong>g w<strong>at</strong>er birds <strong>in</strong> <strong>the</strong> Lillgrund area were surveyed both from a bo<strong>at</strong><br />

and from <strong>the</strong> air. It was clear from <strong>the</strong> start of <strong>the</strong> program th<strong>at</strong> both methods should be used<br />

consider<strong>in</strong>g both <strong>the</strong> logistics of offshore surveys and differences <strong>in</strong> detectability of different<br />

76


species, some species be<strong>in</strong>g better covered from bo<strong>at</strong>, while aerial surveys makes it possible<br />

<strong>to</strong> cover larger areas with<strong>in</strong> short time (see Komdeur et al. 1992, Nilsson 1975). Moreover,<br />

aerial surveys were <strong>the</strong> only way <strong>to</strong> cover both <strong>the</strong> Lillgrund area and a reference area <strong>in</strong> one<br />

day<br />

Both dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> base-l<strong>in</strong>e studies and <strong>the</strong> post construction surveys a very marked vari<strong>at</strong>ion <strong>in</strong><br />

<strong>the</strong> number of stag<strong>in</strong>g and w<strong>in</strong>ter<strong>in</strong>g w<strong>at</strong>er birds were found both dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> bo<strong>at</strong> counts and<br />

aerial surveys. The same vari<strong>at</strong>ion was found dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> aerial surveys both for <strong>the</strong> Lillgrund<br />

area and for <strong>the</strong> reference area south of Falsterbo, apply<strong>in</strong>g <strong>to</strong> all species of <strong>in</strong>terest here. This<br />

k<strong>in</strong>d of vari<strong>at</strong>ion is typical for stag<strong>in</strong>g and w<strong>in</strong>ter<strong>in</strong>g w<strong>at</strong>er birds and especially for offshore<br />

sea ducks, which shows a very dynamic occurrence even if some areas hold regular<br />

concentr<strong>at</strong>ions (Nilsson 1972, 1975, 2008, <strong>in</strong> prep.).<br />

Due <strong>to</strong> <strong>the</strong> very marked vari<strong>at</strong>ion <strong>in</strong> <strong>the</strong> counts and <strong>the</strong> rel<strong>at</strong>ively low numbers of surveys it<br />

was not mean<strong>in</strong>gful <strong>to</strong> make any formal st<strong>at</strong>istical analysis of <strong>the</strong> pre- and post-construction<br />

situ<strong>at</strong>ion of <strong>the</strong> utiliz<strong>at</strong>ion for different zones around <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d<strong>farm</strong>. For this a much more<br />

<strong>in</strong>tensive study with a larger number of surveys would be necessary, but this was not possible<br />

with<strong>in</strong> <strong>the</strong> moni<strong>to</strong>r<strong>in</strong>g program. For practical reasons it would also have been difficult <strong>to</strong><br />

obta<strong>in</strong> enough surveys due <strong>to</strong> logistical problems, e.g. suitable aircrafts were only available<br />

for one full season before <strong>the</strong> establishment of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d<strong>farm</strong> and bo<strong>at</strong> surveys <strong>in</strong> <strong>the</strong> last two<br />

(most <strong>in</strong>terest<strong>in</strong>g) post-construction years could not be performed dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> important w<strong>in</strong>ter<br />

period due <strong>to</strong> <strong>the</strong> ice conditions.<br />

Before <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d<strong>farm</strong> was built small groups of Long-tailed Ducks were regular on Lillgrund.<br />

Dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> first post-construction year <strong>the</strong> Long-tailed Ducks clearly avoided <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong><br />

area but l<strong>at</strong>er years show a less clear p<strong>at</strong>tern. Some birds were seen with<strong>in</strong> <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong><br />

show<strong>in</strong>g th<strong>at</strong> avoidance is <strong>at</strong> least not 100 %. It may also be th<strong>at</strong> some sort of habitu<strong>at</strong>ion is<br />

<strong>in</strong>volved, but <strong>the</strong> low numbers encountered makes it hard <strong>to</strong> do any robust <strong>in</strong>terpret<strong>at</strong>ion of<br />

<strong>the</strong> results. It should also be remembered th<strong>at</strong> <strong>the</strong> Long-tailed Duck is a rel<strong>at</strong>ively sparse bird<br />

<strong>in</strong> <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> <strong>Öresund</strong>, this region be<strong>in</strong>g a marg<strong>in</strong>al w<strong>in</strong>ter area for <strong>the</strong> species.<br />

For <strong>the</strong> Eider, <strong>the</strong> Lillgrund area clearly had a large <strong>at</strong>traction, especially for feed<strong>in</strong>g birds <strong>in</strong><br />

spr<strong>in</strong>g, fly<strong>in</strong>g <strong>to</strong> <strong>the</strong> area from <strong>the</strong> colony on Saltholm a short distance <strong>to</strong> <strong>the</strong> north. This<br />

<strong>at</strong>traction <strong>to</strong> <strong>the</strong> Lillgrund area was still <strong>the</strong>re <strong>in</strong> <strong>the</strong> first post-construction years, but now <strong>the</strong><br />

Eiders were concentr<strong>at</strong>ed <strong>to</strong> <strong>the</strong> parts of Lillgrund just outside <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>, seem<strong>in</strong>gly<br />

avoid<strong>in</strong>g <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>. In <strong>the</strong> last survey year, some larger flocks were seen <strong>in</strong> <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong><br />

and this may be a sign of habitu<strong>at</strong>ion.<br />

Also for <strong>the</strong> third sea duck species found <strong>in</strong> <strong>the</strong> area, <strong>the</strong> Red-breasted Merganser, <strong>the</strong>re were<br />

some signs of <strong>in</strong>itial avoidance of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> area. Results are however less clear<br />

compared <strong>to</strong> <strong>the</strong> o<strong>the</strong>r two duck species and numbers us<strong>in</strong>g <strong>the</strong> whole <strong>Öresund</strong> area has been<br />

lower dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> post-construction years compared <strong>to</strong> before. Hence, <strong>the</strong> actual effect of <strong>the</strong><br />

w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> is hard <strong>to</strong> evalu<strong>at</strong>e and <strong>the</strong> found changes <strong>in</strong> abundance may very well be rel<strong>at</strong>ed <strong>to</strong><br />

o<strong>the</strong>r fac<strong>to</strong>rs.<br />

For <strong>the</strong> o<strong>the</strong>r two common species <strong>in</strong> <strong>the</strong> area we could not f<strong>in</strong>d any clear effects of <strong>the</strong><br />

establishment of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>. Cormorants could actually be <strong>at</strong>tracted <strong>to</strong> <strong>the</strong> fundaments and<br />

use <strong>the</strong>m as roost<strong>in</strong>g places, although this could not be shown by our analysis. When it comes<br />

<strong>to</strong> <strong>the</strong> Herr<strong>in</strong>g Gull fewer flocks were seen <strong>in</strong> <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d<strong>farm</strong> area post-construction but most of<br />

<strong>the</strong> concentr<strong>at</strong>ions seen <strong>in</strong> this species were rel<strong>at</strong>ed <strong>to</strong> fish<strong>in</strong>g vessels. Fish<strong>in</strong>g is allowed <strong>in</strong><br />

77


<strong>the</strong> w<strong>in</strong>d<strong>farm</strong> area but fish<strong>in</strong>g activity was low after <strong>the</strong> establishment of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d<strong>farm</strong> as it<br />

was before.<br />

Taken <strong>to</strong>ge<strong>the</strong>r our studies of stag<strong>in</strong>g and w<strong>in</strong>ter<strong>in</strong>g w<strong>at</strong>erbirds <strong>in</strong> <strong>the</strong> Lillgrund area do not<br />

show any larger changes <strong>in</strong> <strong>the</strong> distribution or <strong>the</strong>ir utiliz<strong>at</strong>ion of <strong>the</strong> area th<strong>at</strong> could be rel<strong>at</strong>ed<br />

<strong>to</strong> <strong>the</strong> construction of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d<strong>farm</strong>. Some local effects were found for <strong>the</strong> sea ducks which<br />

showed lower densities and some avoidance of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d<strong>farm</strong> area, but <strong>the</strong> <strong>to</strong>tal area affected<br />

is very small compared <strong>to</strong> <strong>the</strong> extent of <strong>the</strong> feed<strong>in</strong>g areas for <strong>the</strong>se species <strong>in</strong> <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong><br />

<strong>Öresund</strong>. Moreover, some signs of habitu<strong>at</strong>ion <strong>to</strong> <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> was seen <strong>at</strong> least for <strong>the</strong><br />

Eider, and maybe also for <strong>the</strong> two o<strong>the</strong>r species (Long-tailed Duck and Red-breasted<br />

Merganser). If this should be a general p<strong>at</strong>tern, it means th<strong>at</strong> local effects may arise <strong>in</strong> <strong>the</strong> first<br />

years after construction of a w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> but th<strong>at</strong> after some time <strong>the</strong> birds will start us<strong>in</strong>g <strong>the</strong><br />

area aga<strong>in</strong>.<br />

Even if <strong>the</strong>re are few o<strong>the</strong>r studies of <strong>the</strong> impact of offshore w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>s on mar<strong>in</strong>e birds (cf.<br />

reviews by Drewitt & Langs<strong>to</strong>n 2006, Fox et al. 2006) <strong>the</strong> number of such are <strong>in</strong>creas<strong>in</strong>g as<br />

more <strong>farm</strong> are constructed <strong>in</strong> this habit<strong>at</strong>.<br />

In Sweden, <strong>the</strong>re are two small offshore w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>s <strong>in</strong> <strong>the</strong> Kalmarsund region (Pettersson<br />

2005), but <strong>the</strong> studies here were concentr<strong>at</strong>ed <strong>to</strong> <strong>the</strong> effect of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>s on migr<strong>at</strong><strong>in</strong>g<br />

birds, especially <strong>the</strong> Eider and did not address stag<strong>in</strong>g and w<strong>in</strong>ter<strong>in</strong>g w<strong>at</strong>erbirds with pre- and<br />

post-construction studies.<br />

In Denmark, large scale impact assessment studies have been published for <strong>the</strong> two large<br />

offshore w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>s, Nysted and Horns Rev (Dong Energy 2006, Petersen et al. 2006,<br />

Petersen & Fox 2007 and fur<strong>the</strong>r references <strong>in</strong> <strong>the</strong>se reports) and also for <strong>the</strong> smaller <strong>farm</strong> <strong>at</strong><br />

Tunö Knob (Guillemette et al. 1997, 1999, Guillemette & Larsen 2002). In general <strong>the</strong> Danish<br />

studies showed avoidance of <strong>the</strong> offshore w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>s when compar<strong>in</strong>g pre - and postconstruction<br />

aerial surveys. However, <strong>the</strong> responses <strong>in</strong> <strong>the</strong> Danish w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>s as <strong>in</strong> <strong>the</strong> case of<br />

Lillgrund were ra<strong>the</strong>r species specific. The species occurr<strong>in</strong>g <strong>at</strong> <strong>the</strong> two larger Danish sites<br />

were also, <strong>at</strong> large, different from th<strong>at</strong> <strong>at</strong> Lillgrund.<br />

At both Lillgrund and Nysted, Long-tailed Ducks occur <strong>in</strong> smaller numbers, both sites be<strong>in</strong>g<br />

situ<strong>at</strong>ed <strong>at</strong> <strong>the</strong> marg<strong>in</strong> of w<strong>in</strong>ter distribution of <strong>the</strong> species. A clear avoidance behavior of<br />

Long-tailed Ducks was recorded <strong>at</strong> both sites. Numbers affected were however small <strong>in</strong> both<br />

cases and <strong>the</strong> effect is of no importance for <strong>the</strong> general distribution and abundance <strong>in</strong> <strong>the</strong> area.<br />

At Horns Rev, Common Scoters first seemed <strong>to</strong> avoid <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> but Petersen & Fox<br />

(2007) discussed <strong>the</strong> possibility of a habitu<strong>at</strong>ion effect. It was however not possible <strong>to</strong> rule out<br />

possible effects of <strong>the</strong> food situ<strong>at</strong>ion for <strong>the</strong> Scoters, mean<strong>in</strong>g th<strong>at</strong> also <strong>the</strong> <strong>in</strong>itial apparent<br />

avoidance may <strong>in</strong> fact have been caused by o<strong>the</strong>r fac<strong>to</strong>rs than <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> itself. Avoidance<br />

of Common Scoters and Eiders was also <strong>in</strong>dic<strong>at</strong>ed <strong>in</strong> <strong>the</strong> studies <strong>at</strong> Tunö Knob, but here an<br />

<strong>in</strong>crease <strong>in</strong> Eiders was noticed l<strong>at</strong>er dur<strong>in</strong>g post-construction, this <strong>in</strong>crease possibly be<strong>in</strong>g due<br />

<strong>to</strong> changes <strong>in</strong> <strong>the</strong> food resources (Guillemette et al. 1997, 1999).<br />

The seabird community <strong>in</strong> <strong>the</strong> North Sea area where Horns Rev is situ<strong>at</strong>ed is markedly<br />

different from <strong>the</strong> <strong>Öresund</strong> and also <strong>the</strong> Baltic proper. In <strong>the</strong> Horns Rev area divers was an<br />

important component, <strong>the</strong>se birds show<strong>in</strong>g a more or less <strong>to</strong>tal avoidance of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d<strong>farm</strong><br />

area. Avoidance behavior was also noted for Guillemots and Razorbills <strong>at</strong> Horns Rev<br />

(Petersen et al 2006). O<strong>the</strong>r recent studies <strong>in</strong> <strong>the</strong> North sea show a ra<strong>the</strong>r strong avoidance<br />

effect for Red-thro<strong>at</strong>ed Divers <strong>at</strong> a w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> <strong>at</strong> Kentish Fl<strong>at</strong>s, UK but results both from th<strong>at</strong><br />

78


area and from a Dutch <strong>farm</strong> show th<strong>at</strong> <strong>the</strong> avoidance is not 100 % (Percival 2010, Leopold et<br />

al. 2010). The l<strong>at</strong>ter study show possible avoidance for Common Scoters and Gannets, but no<br />

effects for gulls, terns and auks. Cormorants were on <strong>the</strong> o<strong>the</strong>r hand <strong>at</strong>tracted <strong>to</strong> <strong>the</strong> Dutch<br />

w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> (Leopold et al. 2010)<br />

In general it seems less clear, than <strong>in</strong>itial results showed, th<strong>at</strong> offshore w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>s have a<br />

neg<strong>at</strong>ive effect on <strong>the</strong> distribution of sea birds, although <strong>the</strong>re are marked differences <strong>in</strong> <strong>the</strong><br />

reactions of different species <strong>to</strong> <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>s. Some species show some sort of <strong>in</strong>itial<br />

avoidance <strong>in</strong> <strong>the</strong> first years after construction of a w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>, but p<strong>at</strong>terns <strong>in</strong> follow<strong>in</strong>g years<br />

are less clear. In some cases <strong>the</strong>re is an effect also outside <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d<strong>farm</strong> but generally <strong>the</strong> area<br />

affected seems <strong>to</strong> be quite small. Habitu<strong>at</strong>ion may be <strong>in</strong>volved for some species, but it is<br />

always more or less impossible <strong>to</strong> rule out th<strong>at</strong> <strong>the</strong> underly<strong>in</strong>g fac<strong>to</strong>r for found p<strong>at</strong>terns is<br />

<strong>in</strong>stead food availability.<br />

Seen <strong>in</strong> <strong>rel<strong>at</strong>ion</strong> <strong>to</strong> <strong>the</strong> <strong>to</strong>tal area of good feed<strong>in</strong>g grounds available for sea ducks <strong>in</strong> <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong><br />

<strong>Öresund</strong>, <strong>the</strong> (<strong>in</strong>itial) avoidance of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d<strong>farm</strong> area <strong>at</strong> Lillgrund is of little importance. The<br />

situ<strong>at</strong>ion could however be different if <strong>the</strong>re were many large w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>s cover<strong>in</strong>g most of<br />

<strong>the</strong> shallow offshore areas, which are preferred feed<strong>in</strong>g grounds for <strong>the</strong> sea ducks. In case of a<br />

large-scale exploit<strong>at</strong>ion of offshore shallow areas for w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>s it is urgent th<strong>at</strong> possible<br />

cumul<strong>at</strong>ive effects are taken <strong>in</strong><strong>to</strong> consider<strong>at</strong>ion.<br />

Migr<strong>at</strong><strong>in</strong>g <strong>Birds</strong><br />

Th<strong>at</strong> <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> <strong>Öresund</strong> is passed by large numbers of migr<strong>at</strong><strong>in</strong>g birds has been known for a<br />

long time (Rudebeck 1950, Alerstam 1972, Alerstam & Ulfstrand 1972, 1974, 1975, Zehnder<br />

et al. 2001, Kjellén 2010). At <strong>the</strong> south westernmost tip of <strong>the</strong> Falsterbo pen<strong>in</strong>sula between<br />

1.5 and 3 million low-altitude migr<strong>at</strong><strong>in</strong>g birds are counted dur<strong>in</strong>g standardised counts between<br />

August and November every year (Kjellén 2010). The <strong>to</strong>tal number of birds pass<strong>in</strong>g <strong>the</strong> area<br />

every autumn is probably <strong>in</strong> <strong>the</strong> order of 100 million <strong>in</strong>dividuals. Large numbers also pass<br />

dur<strong>in</strong>g spr<strong>in</strong>g but <strong>the</strong> number of detailed studies are much lower dur<strong>in</strong>g this time of <strong>the</strong> year<br />

(but see Alerstam et al. 1974, Green 1998, 2004).<br />

For <strong>the</strong> Lillgrund area (3x3 km <strong>in</strong>clud<strong>in</strong>g <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> area and its surrounds), we estim<strong>at</strong>ed,<br />

based on visual counts, radar and liter<strong>at</strong>ure d<strong>at</strong>a th<strong>at</strong> somewhere <strong>in</strong> <strong>the</strong> order of five million<br />

birds <strong>in</strong> autumn and 2 million birds <strong>in</strong> spr<strong>in</strong>g may pass every year (Green & Nilsson 2006).<br />

These <strong>to</strong>tal numbers refer <strong>to</strong> <strong>the</strong> <strong>to</strong>tal volume of pass<strong>in</strong>g birds and <strong>the</strong> majority of <strong>the</strong>se are<br />

probably migr<strong>at</strong><strong>in</strong>g <strong>at</strong> altitudes far above any w<strong>in</strong>d turb<strong>in</strong>es and do not run <strong>the</strong> risk of gett<strong>in</strong>g<br />

<strong>in</strong><strong>to</strong> contact with <strong>the</strong>se. The <strong>to</strong>tal volume of low altitude migr<strong>at</strong>ion is not known <strong>in</strong> detail but<br />

probably much lower than <strong>the</strong> figures above. Wh<strong>at</strong> we do know is th<strong>at</strong> <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> <strong>Öresund</strong> are<br />

passed by <strong>at</strong> least a few 100 000 geese and ducks <strong>at</strong> low altitude every spr<strong>in</strong>g. For <strong>the</strong>se birds<br />

<strong>the</strong> autumn migr<strong>at</strong>ion over <strong>Öresund</strong> is of much smaller magnitude. Of <strong>the</strong>se a low proportion<br />

(14 %) was pass<strong>in</strong>g <strong>the</strong> Lillgrund area dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> pre-construction period (Green & Nilsson<br />

2006).<br />

Our radar analysis here was focused on <strong>the</strong> general p<strong>at</strong>terns of migr<strong>at</strong>ion over <strong>the</strong> area and<br />

look<strong>in</strong>g <strong>in</strong> detail <strong>at</strong> if <strong>the</strong>re were any differences between <strong>the</strong> pre- and post-construction<br />

periods <strong>in</strong> this respect. The results do not show any large scale differences between <strong>the</strong> two<br />

periods th<strong>at</strong> can be rel<strong>at</strong>ed <strong>to</strong> <strong>the</strong> construction of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>. There were differences<br />

between <strong>the</strong> periods dur<strong>in</strong>g spr<strong>in</strong>g when it comes <strong>to</strong> how large proportions of <strong>the</strong> overall<br />

79


migr<strong>at</strong>ion volume th<strong>at</strong> passed over <strong>the</strong> nor<strong>the</strong>rn (more <strong>in</strong> <strong>the</strong> l<strong>at</strong>ter period) and <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> part<br />

(less <strong>in</strong> <strong>the</strong> l<strong>at</strong>ter period) of <strong>the</strong> 50 km long analysed transect, but with distances <strong>to</strong> <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d<br />

<strong>farm</strong> of more than 10 and 15 km respectively, it is hard <strong>to</strong> see th<strong>at</strong> <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> should have<br />

played any important role for <strong>the</strong>se changes. More likely, <strong>the</strong>se changes are governed by<br />

prevail<strong>in</strong>g wea<strong>the</strong>r and w<strong>in</strong>d dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> analysed migr<strong>at</strong>ion days. The flight p<strong>at</strong>hs of migr<strong>at</strong><strong>in</strong>g<br />

birds are <strong>to</strong> some extent decided by w<strong>in</strong>ds, through so called w<strong>in</strong>d drift (Alerstam 1990).<br />

With<strong>in</strong> <strong>the</strong> migr<strong>at</strong>ion corridor, <strong>the</strong> exact p<strong>at</strong>hs may vary between days and seasons due <strong>to</strong> th<strong>at</strong><br />

<strong>the</strong> birds are affected by drift. This may be because <strong>the</strong> birds use adaptive drift str<strong>at</strong>egies,<br />

tak<strong>in</strong>g advantage of <strong>the</strong> extra speed <strong>the</strong>y can get from <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d (without lett<strong>in</strong>g <strong>the</strong>mselves<br />

drift <strong>to</strong>o far away from <strong>the</strong> desired migr<strong>at</strong>ion p<strong>at</strong>h) or simply because <strong>the</strong>y lack <strong>the</strong> capacity <strong>to</strong><br />

compens<strong>at</strong>e fully for <strong>the</strong> drift effect of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d (Alerstam 1990). Small differences <strong>in</strong> w<strong>in</strong>d<br />

directions and speed can hence cre<strong>at</strong>e differences like <strong>the</strong> ones we see <strong>in</strong> our d<strong>at</strong>a set. In<br />

autumn we see vari<strong>at</strong>ion <strong>in</strong> <strong>the</strong> proportions pass<strong>in</strong>g different parts of <strong>Öresund</strong> between years<br />

but not between <strong>the</strong> pre- and post-construction periods as such.<br />

In contrast <strong>to</strong> <strong>the</strong> general picture given above, <strong>the</strong> proportion of <strong>the</strong> overall migr<strong>at</strong>ion volume<br />

th<strong>at</strong> passed Lillgrund decreased both <strong>in</strong> spr<strong>in</strong>g and <strong>in</strong> autumn, and <strong>the</strong> decrease was of similar<br />

magnitude <strong>in</strong> both seasons (70-80 % decrease). There was no difference between day and<br />

night migr<strong>at</strong>ion <strong>in</strong> this respect, <strong>the</strong> proportion pass<strong>in</strong>g Lillgrund decreased from pre-<strong>to</strong> postconstruction<br />

years irrespective of time of <strong>the</strong> day. Even though we do not have any d<strong>at</strong>a on<br />

flight altitudes of <strong>the</strong> pass<strong>in</strong>g flocks (not possible <strong>to</strong> record with <strong>the</strong> used radars), and hence<br />

cannot give an exact estim<strong>at</strong>e on <strong>the</strong> proportion of flocks avoid<strong>in</strong>g <strong>to</strong> fly <strong>in</strong><strong>to</strong> <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>.<br />

The only reasonable <strong>in</strong>terpret<strong>at</strong>ion of <strong>the</strong> results is th<strong>at</strong> a large majority of <strong>the</strong> recorded flocks<br />

approach<strong>in</strong>g <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> along flight p<strong>at</strong>hs th<strong>at</strong> would lead <strong>the</strong>m through <strong>the</strong> park actually<br />

avoid do<strong>in</strong>g this. The avoidance behaviour is most likely performed <strong>at</strong> rel<strong>at</strong>ively close<br />

distance <strong>to</strong> <strong>the</strong> <strong>farm</strong>, with<strong>in</strong> one or a few km, s<strong>in</strong>ce we do not f<strong>in</strong>d any large differences <strong>in</strong> <strong>the</strong><br />

large-scale p<strong>at</strong>terns (see above).<br />

These results are very much <strong>in</strong> l<strong>in</strong>e with f<strong>in</strong>d<strong>in</strong>gs from o<strong>the</strong>r offshore w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>s where<br />

primarily w<strong>at</strong>erfowl, but also o<strong>the</strong>r birds have been found <strong>to</strong> change flight directions before<br />

reach<strong>in</strong>g <strong>the</strong> resp. <strong>farm</strong>s and fly<strong>in</strong>g around ra<strong>the</strong>r than through <strong>the</strong>se. Here we have not made<br />

any detailed analysis of detailed flight p<strong>at</strong>hs as <strong>the</strong>re was not room for this with<strong>in</strong> <strong>the</strong><br />

moni<strong>to</strong>r<strong>in</strong>g programme. Do<strong>in</strong>g such analyses based on <strong>the</strong> collected d<strong>at</strong>a is of course possible,<br />

but will take a lot of time <strong>to</strong> perform.<br />

Th<strong>at</strong> migr<strong>at</strong><strong>in</strong>g w<strong>at</strong>erfowl and o<strong>the</strong>r birds <strong>to</strong> a large extent avoid fly<strong>in</strong>g <strong>in</strong><strong>to</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>s has<br />

been recorded both <strong>at</strong> small <strong>farm</strong>s (Pettersson 2005, 2011) and <strong>at</strong> larger ones, more similar <strong>to</strong><br />

<strong>the</strong> one <strong>at</strong> Lillgrund (Desholm & Kahlert 2005, Petersen et al. 2006, Krijgsveld et al. 2010).<br />

Detailed studies performed with both radar and visual observ<strong>at</strong>ions show th<strong>at</strong> migr<strong>at</strong><strong>in</strong>g<br />

w<strong>at</strong>erfowl (ma<strong>in</strong>ly Eiders) changed flight directions <strong>at</strong> distances between 1 and 2 km from<br />

two small w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>s <strong>in</strong> Kalmarsund dur<strong>in</strong>g daytime and <strong>at</strong> 0,5-1 km distance dur<strong>in</strong>g night<br />

(Pettersson 2005, 2011). The same behaviour was recorded dur<strong>in</strong>g nights with low visibility,<br />

although much fewer birds cont<strong>in</strong>ued <strong>the</strong>ir flight <strong>in</strong> such circumstances (Pettersson 2011). At<br />

this site only 3 % of all recorded flocks passed with<strong>in</strong> 500 m of <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>s (Pettersson<br />

2005).<br />

At <strong>the</strong> Danish <strong>farm</strong>s <strong>at</strong> Nysted (72 turb<strong>in</strong>es) and Horns rev (80 turb<strong>in</strong>es) 78 % and 71-86 % of<br />

all birds (mostly Eiders and o<strong>the</strong>r w<strong>at</strong>erfowl), approach<strong>in</strong>g <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>s avoided <strong>to</strong> fly <strong>in</strong><strong>to</strong><br />

<strong>the</strong>m (Petersen et al. 2006). The proportion of all flocks pass<strong>in</strong>g <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> area of Nysted<br />

decreased from 40 % pre-construction <strong>to</strong> 9 % post-construction, a reduction very similar <strong>to</strong><br />

one recorded <strong>at</strong> Lillgrund. Here, changes <strong>in</strong> flight directions were sometimes recorded <strong>at</strong> 5 km<br />

80


distance from <strong>the</strong> <strong>farm</strong>, although most changes occurred with<strong>in</strong> 1-2 km from <strong>the</strong> <strong>farm</strong>. The<br />

behaviour was <strong>the</strong> same dur<strong>in</strong>g night time with <strong>the</strong> only difference th<strong>at</strong> <strong>the</strong> deflections <strong>the</strong>n<br />

<strong>to</strong>ok place closer <strong>to</strong> <strong>the</strong> turb<strong>in</strong>es. <strong>Birds</strong> and flocks recorded <strong>to</strong> enter <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> ma<strong>in</strong>ly<br />

passed through <strong>the</strong> corridors cre<strong>at</strong>ed by <strong>the</strong> l<strong>in</strong>es of <strong>the</strong> turb<strong>in</strong>es, hence maximiz<strong>in</strong>g distance<br />

<strong>to</strong> <strong>the</strong>se (Desholm & Kahlert 2005, Petersen et al. 2006).<br />

Recent Dutch studies from a <strong>farm</strong> consist<strong>in</strong>g of 36 turb<strong>in</strong>es confirm <strong>the</strong> above mentioned<br />

results for sea ducks, divers, gannets and auks (Krijgsveld et al. 2010). For some o<strong>the</strong>r birds<br />

no such clear p<strong>at</strong>terns were recorded. No large-scale avoidance or deflection <strong>at</strong> all was for<br />

example recorded for skuas, gulls, terns and rap<strong>to</strong>rs although many bird groups showed<br />

hesit<strong>at</strong>ion before enter<strong>in</strong>g <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> (Krijgsveld et al. 2010).<br />

Taken <strong>to</strong>ge<strong>the</strong>r <strong>the</strong>se results show th<strong>at</strong> collision risks, <strong>at</strong> least for w<strong>at</strong>erfowl, are low. In our<br />

particular area only a small fraction of <strong>the</strong> overall migr<strong>at</strong>ion movements do actually pass so<br />

close <strong>to</strong> <strong>the</strong> turb<strong>in</strong>es so th<strong>at</strong> <strong>the</strong> birds run <strong>the</strong> risk of collision. This is however not <strong>the</strong> same as<br />

<strong>to</strong> say th<strong>at</strong> no collisions will occur. There will be, and have probably already been, collisions<br />

tak<strong>in</strong>g place <strong>at</strong> <strong>the</strong> Lillgrund <strong>farm</strong>. We cannot however see th<strong>at</strong> <strong>the</strong>se will be of any<br />

importance for any of <strong>the</strong> popul<strong>at</strong>ions be<strong>in</strong>g <strong>in</strong>volved.<br />

At <strong>the</strong> same time we must also admit th<strong>at</strong> <strong>the</strong> radars used <strong>in</strong> our study do not allow any more<br />

detailed description of how all birds behave around <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>. <strong>Birds</strong> not migr<strong>at</strong><strong>in</strong>g <strong>in</strong><br />

flocks and especially small birds cannot be tracked <strong>in</strong> any detailed way. Hence we do not<br />

know how <strong>the</strong>se groups behave when encounter<strong>in</strong>g <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>. Fur<strong>the</strong>rmore <strong>the</strong> used<br />

radars do not give any d<strong>at</strong>a on flight altitudes. This means th<strong>at</strong> we <strong>in</strong> our d<strong>at</strong>a can not<br />

discrim<strong>in</strong><strong>at</strong>e between flocks fly<strong>in</strong>g <strong>at</strong> low altitude and actually runn<strong>in</strong>g <strong>the</strong> risk of gett<strong>in</strong>g <strong>in</strong><strong>to</strong><br />

contact with <strong>the</strong> <strong>farm</strong> and those fly<strong>in</strong>g higher, well above any turb<strong>in</strong>es. This also means th<strong>at</strong><br />

<strong>the</strong>re is a high probability th<strong>at</strong> th<strong>at</strong> many of <strong>the</strong> flocks recorded pass<strong>in</strong>g <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> area<br />

actually did so <strong>at</strong> much higher altitude (up <strong>to</strong> several 1000 m). The proportion of all pass<strong>in</strong>g<br />

birds th<strong>at</strong> may be <strong>at</strong> risk for collision is <strong>the</strong>refore lower than shown here.<br />

Our studies <strong>at</strong> Lillgrund do not provide us with any d<strong>at</strong>a on collsion r<strong>at</strong>es <strong>at</strong> this w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong><br />

and gett<strong>in</strong>g d<strong>at</strong>a on such is hard for offshore areas as carcasses can not be retrieved as <strong>the</strong>y<br />

can on land. Instead one have <strong>to</strong> resort <strong>to</strong> o<strong>the</strong>r techniques for gett<strong>in</strong>g ideas about possible<br />

collision r<strong>at</strong>es. So far visual observ<strong>at</strong>ions, detailed radar and <strong>the</strong>rmal cameras (Pettersson<br />

2005, Petersen et al. 2006) have been used for this purpose. Collision r<strong>at</strong>es recorded or<br />

calcul<strong>at</strong>ed from areas similar <strong>to</strong> Lillgrund (<strong>the</strong> Baltic area, rel<strong>at</strong>ively large numbers of<br />

migr<strong>at</strong><strong>in</strong>g birds pass<strong>in</strong>g) are 1 w<strong>at</strong>erfowl bird (Eider) /turb<strong>in</strong>e and year <strong>in</strong> Kalmarsund<br />

(Pettersson 2005), 0,7 w<strong>at</strong>erfowl bird (Eider)/turb<strong>in</strong>e and year <strong>at</strong> Nysted (Petersen et al. 2006)<br />

and 0,5 passer<strong>in</strong>e/turb<strong>in</strong>e and year <strong>at</strong> Nysted (Petersen et al. 2006). Based on <strong>the</strong>se d<strong>at</strong>a it<br />

seems as if collisions <strong>at</strong> offshore w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>s <strong>in</strong> <strong>the</strong> Baltic area are very few and if we assume<br />

comparable passage r<strong>at</strong>es of birds <strong>at</strong>t Lillgrund as <strong>at</strong> Nysted, which seems reasonable, similar<br />

collision r<strong>at</strong>es could be expected <strong>at</strong> Lillgrund as well. If so we would expect th<strong>at</strong> <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d<br />

<strong>farm</strong> <strong>at</strong> Lillgrund would kill <strong>in</strong> <strong>the</strong> order of 100 or a few hundred <strong>in</strong>dividual birds annually.<br />

This can be compared <strong>to</strong> th<strong>at</strong> <strong>in</strong> <strong>the</strong> order of 1000-5000 birds are expected <strong>to</strong> collide with (and<br />

get killed by) <strong>the</strong> nearby <strong>Öresund</strong> Bridge every autumn (Nilsson & Green 2002). In none of<br />

<strong>the</strong>se cases we expect <strong>the</strong>se collision r<strong>at</strong>es <strong>to</strong> affect <strong>the</strong> popul<strong>at</strong>ions of <strong>the</strong> <strong>in</strong>volved bird<br />

species <strong>in</strong> any way.<br />

The extra flight distances th<strong>at</strong> are <strong>in</strong>curred by <strong>the</strong> de<strong>to</strong>urs around w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>s are small. This<br />

means th<strong>at</strong> <strong>the</strong> extra energy costs for avoid<strong>in</strong>g a w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> also are small. Calcul<strong>at</strong>ions based<br />

on <strong>the</strong> Nysted d<strong>at</strong>a set show th<strong>at</strong> <strong>the</strong> extra cost for <strong>the</strong> <strong>to</strong>tal migra<strong>to</strong>ry journey of an Eider<br />

81


(1400 km) will <strong>in</strong>crease with 0,5-0,7 % because of <strong>the</strong> de<strong>to</strong>ur around this <strong>farm</strong> (Petersen et al.<br />

2006, Masden et al. 2009). For species migr<strong>at</strong><strong>in</strong>g longer distances, as some of <strong>the</strong> geese<br />

pass<strong>in</strong>g Lillgrund, <strong>the</strong> <strong>in</strong>crease will be even lower. The extra flight distance and energy cost<br />

for pass<strong>in</strong>g a s<strong>in</strong>gle w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> is <strong>in</strong> o<strong>the</strong>r words <strong>in</strong>significant, but cumul<strong>at</strong>ive effects from<br />

several w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>s along a migra<strong>to</strong>ry journey will of course <strong>in</strong>crease <strong>the</strong> <strong>to</strong>tal cost and hence<br />

<strong>the</strong> risk of neg<strong>at</strong>ive effects <strong>in</strong> <strong>the</strong> long run (Masden et al. 2009). Still, <strong>the</strong> decreased collison<br />

risk th<strong>at</strong> <strong>the</strong> avoidance behaviour leads <strong>to</strong> are probably of overrid<strong>in</strong>g importance.<br />

82


Liter<strong>at</strong>ure<br />

Alerstam, T. 1972. Nocturnal bird migr<strong>at</strong>ion <strong>in</strong> Skåne, Sweden as recorded by radar <strong>in</strong><br />

autumn 1971. Ornis Scand. 3: 141-151.<br />

Alerstam, T. 1978. Analysis and <strong>the</strong>ory of visible bird migr<strong>at</strong>ion. Oikos 30: 273-349.<br />

Alerstam, T. 1990. Bird migr<strong>at</strong>ion. Cambridge University Press, Cambridge, UK.<br />

Alerstam, T. & Ulfstrand. S. 1972. Radar and field observ<strong>at</strong>ions of diurnal bird migr<strong>at</strong>ion <strong>in</strong><br />

south Sweden. Ornis Scand. 3: 99-139.<br />

Alerstam, T. & Ulfstrand. S. 1974. A radar study of <strong>the</strong> autumn migr<strong>at</strong>ion of Wood Pigeons<br />

Columba palumbus <strong>in</strong> <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> Scand<strong>in</strong>avia. Ibis 116: 522-542.<br />

Alerstam, T., Bauer, C-A. & Roos, G. 1974. Spr<strong>in</strong>g migr<strong>at</strong>ion of Eiders Som<strong>at</strong>eria mollissima<br />

<strong>in</strong> <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> Scand<strong>in</strong>avia. Ibis 116: 194-210.<br />

Alerstam, T. & Ulfstrand. S. 1975. Diurnal migr<strong>at</strong>ion of passer<strong>in</strong>e birds over south Sweden <strong>in</strong><br />

<strong>rel<strong>at</strong>ion</strong> <strong>to</strong> w<strong>in</strong>d direction and <strong>to</strong>pography. Ornis Scand. 6: 135-149.<br />

Bengtsson, K. 1999. Ökande antalk överv<strong>in</strong>trande mellanskarvar Phalacrocorax carbo<br />

s<strong>in</strong>ensis i <strong>Öresund</strong>. Ornis Svecica 9:23-34.<br />

Bengtsson, K. 2000. Ännu en skarvv<strong>in</strong>ter samt ovanligt mycket alkor i <strong>Öresund</strong>. Ornis<br />

Svecica 10:55-56.<br />

Desholm, M., Christensen, T.K., Scheiffart, G., Hario, M., Anderson, Å., Ens, B., Camphysen<br />

C.J., Nilsson, L., Waltho, C.M., Lorentsen, S.-H., Kuresoo, A., K<strong>at</strong>s, R.K.H., Fleet, D.M.<br />

& Fox, A.D. 2002: St<strong>at</strong>us of <strong>the</strong> Baltic/Wadden Sea popul<strong>at</strong>ion of <strong>the</strong> Common Eider<br />

Som<strong>at</strong>eria mollissima. Wildfowl 53: 167–203.<br />

Desholm, M. & J. Kahlert 2005. Avian collision risk <strong>at</strong> an offshore w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>. Biology<br />

Letters 1, 296-298.<br />

Dong Energy, V<strong>at</strong>tenfall, The Danish Energy Authority & The Danish Forest and N<strong>at</strong>ure<br />

Agency. 2006. Danish Offshore W<strong>in</strong>d – Key Environmental Issues.<br />

Drewitt, A. L. & R. H. W. Langs<strong>to</strong>n 2006. Assess<strong>in</strong>g <strong>the</strong> impacts of w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>s on birds.<br />

Ibis 148, 29-42.<br />

Dur<strong>in</strong>ck, J., Skov, H., Jensen, F. P. & Pihl, S. 1994. Important mar<strong>in</strong>e areas for w<strong>in</strong>ter<strong>in</strong>g<br />

birds <strong>in</strong> <strong>the</strong> Baltic Sea. – EU DG XI Research Contract no. 2242/90-09-01 Ornis Consult<br />

Report 1994, 110 sidor.<br />

Eastwood, E. 1967. Radar Ornithology. Methuen, London.<br />

Fox, A. D., M. Desholm, J. Kahlert, T. K. Christensen & I. K. Petersen 2006. Inform<strong>at</strong>ion<br />

needs <strong>to</strong> support environmental impact assessment of <strong>the</strong> effects of European mar<strong>in</strong>e<br />

offshore w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>s on birds. Ibis 148, 129-144.<br />

Green, M. 1998. Spr<strong>in</strong>g migr<strong>at</strong>ion of Barnacle Goose Branta leucopsis and Dark-bellied<br />

Brent Goose B. bernicla bernicla over Sweden. Ornis Svecica 8: 103-123.<br />

Green, M. 2004. Fly<strong>in</strong>g with <strong>the</strong> w<strong>in</strong>d – spr<strong>in</strong>g migr<strong>at</strong>ion of Arctic breed<strong>in</strong>g waders and geese<br />

over south Sweden. Ardea 92:145-160.<br />

Green, M. & Nilsson, L. 2006. Fågelförekomsten vid Lillgrund, Södra <strong>Öresund</strong> 2001-06.. En<br />

förstudie <strong>in</strong>för etabler<strong>in</strong>g av v<strong>in</strong>dkraft till havs. Rapport. Ekologiska Institutionen, Lunds<br />

Universitet, Lund.<br />

Guillemette, M., Larsen, J. K. & Clausager, I. 1997. Effekt av Tunø Knob v<strong>in</strong>dmøllepark på<br />

fuglelivet. Danmarks Miljøundersøgelser. Faglig rapport fra DMU nr. 209.<br />

Guillemette, M., Larsen, J. K. & Clausager, I. 1999.Assess<strong>in</strong>g <strong>the</strong> impact of <strong>the</strong> Tunø Knob<br />

w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> on sea ducks: <strong>the</strong> <strong>in</strong>fluence of food resources. Faglig rapport fra DMU nr. 263.<br />

Guillemette, M. & Larsen, J. K. 2002. Postdevelopment experiments <strong>to</strong> detect anthropogenic<br />

disturbances: The case of sea ducks and w<strong>in</strong>d parks. Ecological Applic<strong>at</strong>ions 12: 868-<br />

877.<br />

83


Jacobs, J. 1974. Quantit<strong>at</strong>ive measurements of food selection. Oecologia 14: 413-417.<br />

Kjellén, N. 2010. Sträckfågelräkn<strong>in</strong>gar vid Falsterbo hösten 2009. Pp 5-40 <strong>in</strong> SkOF 2010.<br />

Fåglar i Skåne 2009. Lund.<br />

Komdeur,J., Bertelsen, J. & Cracknell, G. 1992. Manual for Aeroplane and Ship Surveys of<br />

W<strong>at</strong>erfowl and Seabirds. IWRB Special Public<strong>at</strong>ion No. 19, Slimbridge, UK, 37 pp.<br />

Krijgsveld, K. L., R. C. Fijn, C. Heunks, P. W. van Horssen, J. de Fouw, M. Collier, M. J. M.,<br />

Poot, D. Beuker & S. Dirksen. 2010. Effect studies offshore w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong> Egmond aan<br />

Zee. Progress repöort on fluxes and behaviour of birds covr<strong>in</strong>g 2007 & 2008.<br />

Noordzeew<strong>in</strong>d report nr OWEZ_R_231_TI_20100810 Bureau Waardenburg report nr<br />

09-023.<br />

Leopold, M. F., Camphuysen, C.J., Verda<strong>at</strong>, H., Dijkman, E.M., Meesters, H.W.G., Aarts,<br />

G.M., Poot, M. & Fijn, R. 2010. Local <strong>Birds</strong> <strong>in</strong> and around <strong>the</strong> Offshore W<strong>in</strong>d Park<br />

Egmond aan Zee (OWEZ) (T_0 & T_1). Noordzeew<strong>in</strong>d report nr<br />

OWEZ_R_221_T1_20100329. IMARES Report C034/10.<br />

Masden, E. A., D. T. Hayden, A. D. Fox, R. W. Furness, R. Bullman & M. Desholm 2009.<br />

Barriers <strong>to</strong> movement: impacts of w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>s on migr<strong>at</strong><strong>in</strong>g birds. Journal of Mar<strong>in</strong>e<br />

Science 66, 746-753.<br />

Nilsson, L. 1972. Habit<strong>at</strong> Selection, Food Choice and Feed<strong>in</strong>g Habits of Div<strong>in</strong>g Ducks <strong>in</strong><br />

Coastal W<strong>at</strong>ers of South Sweden dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> Non-breed<strong>in</strong>g Season. Ornis Scand<strong>in</strong>avica<br />

3:55-78.<br />

Nilsson, L. 1975. Midw<strong>in</strong>ter distribution and numbers of Swedish An<strong>at</strong>idae. Ornis Scand.<br />

6:83-107.<br />

Nilsson, L. 1996a. Rest<strong>in</strong>g and w<strong>in</strong>ter<strong>in</strong>g w<strong>at</strong>erfowl along <strong>the</strong> Swedish coast of <strong>Öresund</strong> 1962<br />

– 1995. Report <strong>to</strong> <strong>Öresund</strong>skonsortiet, Ecological Institute, University of Lund.<br />

Nilsson, L. 1996b. Moni<strong>to</strong>r<strong>in</strong>g of rest<strong>in</strong>g and w<strong>in</strong>ter<strong>in</strong>g w<strong>at</strong>erfowl along <strong>the</strong> Swedish coast of<br />

<strong>the</strong> <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> <strong>Öresund</strong> July 1995 – June 1996 <strong>in</strong> <strong>rel<strong>at</strong>ion</strong> <strong>to</strong> <strong>the</strong> Fixed-L<strong>in</strong>k across<br />

<strong>Öresund</strong>. Report <strong>to</strong> <strong>Öresund</strong>skonsortiet. Ecological Institute, University of Lund.<br />

Nilsson, L. 1998. Moni<strong>to</strong>r<strong>in</strong>g of rest<strong>in</strong>g and w<strong>in</strong>ter<strong>in</strong>g w<strong>at</strong>erfowl along <strong>the</strong> Swedish coast of<br />

<strong>the</strong> <strong>sou<strong>the</strong>rn</strong> <strong>Öresund</strong> July 1996 – June 1997 <strong>in</strong> <strong>rel<strong>at</strong>ion</strong> <strong>to</strong> <strong>the</strong> Fixed-L<strong>in</strong>k across<br />

<strong>Öresund</strong>. Report <strong>to</strong> <strong>Öresund</strong>skonsortiet. Ecological Institute, University of Lund.<br />

Nilsson, L. 2001. Möjlig påverkan på fågelfaunan av en v<strong>in</strong>dkraftpark på Lillgrund, <strong>Öresund</strong>.<br />

Rapport, Ekologiska Institutionen, Lunds Universitet.<br />

Nilsson, L. 2008. Changes of numbers and distribution of w<strong>in</strong>ter<strong>in</strong>g w<strong>at</strong>erfowl <strong>in</strong> Sweden<br />

dur<strong>in</strong>g forty years, 1967 -2006. Ornis Svecica 18:135-226.<br />

Nilsson, L. & Green, M. 2002. Fågelkollisioner med <strong>Öresund</strong>sbron. Rapport från Ekologiska<br />

Institutionen, Lunds Universitet.<br />

Nilsson, L. & Green, M. 2009.Fågelförekomsten vid Lillgrund i <strong>rel<strong>at</strong>ion</strong> till v<strong>in</strong>dkraft.<br />

Årsrapport första året efter parkens etabler<strong>in</strong>g. Rapport från Ekologiska Institutionen,<br />

Lunds Universitet.<br />

Nilsson, L. & Green, M. 2011.Fågelförekomsten vid Lillgrund i <strong>rel<strong>at</strong>ion</strong> till v<strong>in</strong>dkraft.<br />

Årsrapport andra året efter parkens etabler<strong>in</strong>g. Rapport från Ekologiska Institutionen,<br />

Lunds Universitet.<br />

Nilsson, L., Henn<strong>in</strong>gsson, S., Strandberg, R. & Green, M. 2009. Bird migr<strong>at</strong>ion <strong>at</strong> <strong>Öresund</strong><br />

bridge. Report on field and radar studies 2008. Report from <strong>the</strong> Department of Animal<br />

Ecology, University of Lund<br />

Nilsson, L., Nilsson, J., Strandberg, R. & Olsson, C. 2010. Bird migr<strong>at</strong>ion <strong>at</strong> <strong>Öresund</strong> bridge.<br />

Report from <strong>the</strong> Department of Animal Ecology, University of Lund.<br />

Percival, S. M. 2010. Kentish Fl<strong>at</strong>s offshore w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>: Diver surveys 2009-1010. Ecology<br />

Consult<strong>in</strong>g, Durham, UK.<br />

84


Petersen, I. K. & Fox A. D. 2007. Changes <strong>in</strong> bird habit<strong>at</strong> utilis<strong>at</strong>ion around <strong>the</strong> Horns Rev 1<br />

offshore w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>, with particular emphasis on Common Scoter. Report commissioned<br />

by V<strong>at</strong>tenfall A/S. N<strong>at</strong>ional Environmental Research Institute, University of Aarhus,<br />

Denmark.<br />

Petersen, I. K., Chistensen, T. K, Kahlert, J., Desholm, M. & Fox A. D. 2006. F<strong>in</strong>al results of<br />

bird studies <strong>at</strong> <strong>the</strong> offshore w<strong>in</strong>d <strong>farm</strong>s <strong>at</strong> Nysted and Horns Rev, Denmark. Report<br />

commisioned by Dong Energy and V<strong>at</strong>tenfall A/S. N<strong>at</strong>ional Environmental Research<br />

Pettersson, J. 2005. Havsbaserade v<strong>in</strong>dkraftverks <strong>in</strong>verkan på fågellivet i södra Kalmarsund.<br />

En slutrapport baserad på studier 1999-2003. Rapport.<br />

Pettersson, J. 2011. Små- och sjöfåglars n<strong>at</strong>tflyttn<strong>in</strong>g vid Utgrundens havsbaserade<br />

V<strong>in</strong>dkraftverkspark- en studie med radar i Södra kalmarsund. Rapport 6413, V<strong>in</strong>dval,<br />

N<strong>at</strong>urvårdsverket.<br />

Rudebeck, G. 1950. Studies on bird migr<strong>at</strong>ion. Vår Fågelvärld, suppl. 1.<br />

Semac. JV 1997. The Authorities Control and Moni<strong>to</strong>r<strong>in</strong>g Programme for <strong>the</strong> Fixed L<strong>in</strong>k<br />

across <strong>Öresund</strong>. Benthic veget<strong>at</strong>ion. Zosetra mar<strong>in</strong>a, Ruppia spp., Lam<strong>in</strong>aria sacchar<strong>in</strong>a.<br />

St<strong>at</strong>us Report 1996. Rapport till <strong>Öresund</strong>skonsortiet.<br />

Semac JV 1998. Myndigheternas kontrol- og overvågn<strong>in</strong>gsprogram for<br />

<strong>Öresund</strong>sforb<strong>in</strong>delsens kyst-til-kyst anlaeg. Blåmusl<strong>in</strong>ger. Tillstandsrapport 1997.<br />

Rapport till <strong>Öresund</strong>skosortiet.<br />

Semac JV 1999. Myndigheternas kontrol- og overvågn<strong>in</strong>gsprogram for<br />

<strong>Öresund</strong>sforb<strong>in</strong>delsens kyst-til-kyst anlaeg. Blåmusl<strong>in</strong>ger. Tillstandsrapport 1998.<br />

Rapport till <strong>Öresund</strong>skosortiet.<br />

V<strong>at</strong>tenfall V<strong>in</strong>dkraft. 2009. Lillgrund. Ett svenskt pilotprojekt <strong>in</strong>om havsbaserad v<strong>in</strong>dkraft.<br />

Zehnder, S., Åkesson, S., Liechti, F. & Bruderer, B. Nocturnal bird migr<strong>at</strong>ion <strong>at</strong> falsterbo,<br />

South Sweden. J. Avian. Biol. 32: 239-248.<br />

85

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!