13.09.2013 Views

Opera on the Move in the Nordic Countries during the Long 19th ...

Opera on the Move in the Nordic Countries during the Long 19th ...

Opera on the Move in the Nordic Countries during the Long 19th ...

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

The Björl<strong>in</strong>g ‘<str<strong>on</strong>g>Opera</str<strong>on</strong>g>’<br />

Mr Björl<strong>in</strong>g displays an uncomm<strong>on</strong>ly euph<strong>on</strong>ious tenor voice, tasteful<br />

and without any of <strong>the</strong> normal tenor mannerisms. 17<br />

The Swedish composer Willhelm Stenhammar (1871-1927), am<strong>on</strong>g o<strong>the</strong>rs,<br />

noticed David Björl<strong>in</strong>gs tasteful s<strong>in</strong>g<strong>in</strong>g style as dist<strong>in</strong>ctive am<strong>on</strong>g Swedish<br />

tenors. After <strong>on</strong>e c<strong>on</strong>cert with The Orchestral Associati<strong>on</strong> of Go<strong>the</strong>nburg<br />

(Göteborgs Orkesterfören<strong>in</strong>g) <strong>on</strong> 25 March 1912 Stenhammar wrote <strong>the</strong><br />

follow<strong>in</strong>g review:<br />

[...] Mr Björl<strong>in</strong>g possesses a remarkably fresh and beautiful, high tenor<br />

voice of str<strong>on</strong>g <strong>Nordic</strong> t<strong>on</strong>al colour, which he treats with <strong>the</strong> most engag<strong>in</strong>g<br />

naturalness, free from all artificiality and without <strong>the</strong> least bit of<br />

<strong>the</strong> sentimental boredom that unfortunately too often is held by Swedish<br />

tenors. Especially <strong>in</strong> <strong>the</strong> Rigoletto aria, he dist<strong>in</strong>guished himself with an<br />

Italian-sound<strong>in</strong>g lustre and brio. Undoubtedly this dem<strong>on</strong>strates great<br />

talents, and I would recommend our opera management to take advantage<br />

of <strong>the</strong>m and to support <strong>the</strong>ir fur<strong>the</strong>r development. 18<br />

Italian opera was c<strong>on</strong>sidered passé at <strong>the</strong> Royal Swedish <str<strong>on</strong>g>Opera</str<strong>on</strong>g>. Str<strong>on</strong>g<br />

forces sought <strong>the</strong> Wagnerian ideal, and David Björl<strong>in</strong>g’s ideals may have<br />

been c<strong>on</strong>sidered out of date (Rundberg 1952, pp. 220, 222f). There was no<br />

promis<strong>in</strong>g debut, and <strong>in</strong>stead of pursu<strong>in</strong>g an opera career he set out to teach<br />

his children. He set <strong>the</strong> bar high: David Björl<strong>in</strong>g would form his own opera<br />

company.<br />

Vocal pedagogy – historical background<br />

A key source of <strong>in</strong>formati<strong>on</strong> <strong>on</strong> <strong>the</strong> orig<strong>in</strong>s of David Björl<strong>in</strong>g’s pedagogical<br />

positi<strong>on</strong> is <strong>the</strong> historical background of vocal pedagogy. In order to understand<br />

what he was fac<strong>in</strong>g, what <strong>in</strong>fluenced him and what he practiced it<br />

is necessary to def<strong>in</strong>e how <strong>the</strong> field was c<strong>on</strong>structed. Liljas (2007) gives<br />

17 “Hr Björl<strong>in</strong>g visade prof på en ovanligt välkl<strong>in</strong>gande tenorstämma, smakfullt behandlad<br />

utan några som hälst ‘tenorfas<strong>on</strong>er’.” Sign. J.B-ett: Recensi<strong>on</strong> av “La Bohème” på Nya<br />

teatern i Göteborg i Göteborgs handels- och sjöfartstidn<strong>in</strong>g 22/10 1912.<br />

18 […]“Herr Björl<strong>in</strong>g besitter en ovanligt frisk och vacker, hög tenorstämma av utpräglat<br />

nordisk klangfärg, som han behandlar med den mest sympativäckande naturlighet, fri<br />

från all förk<strong>on</strong>stl<strong>in</strong>g och utan m<strong>in</strong>sta anstrykn<strong>in</strong>g av den sentimentala tråkighet, som<br />

tyvärr alltför ofta plägar vidlåda svenska tenorer. Särskilt föredraget i Rigoletto-arian<br />

utmärkte sig för en rent italiensk verkande glans och brio. Utan tvivel föreligger här<br />

stora möjligheter, som våra operamyndigheter gjorde klokt i att söka taga vara på och<br />

hjälpa till vidare utveckl<strong>in</strong>g.” Wilhelm Stenhammar, Göteborg den 25 mars 1912. Jussi<br />

Björl<strong>in</strong>g museum Archive. Cf.Liljas 2007, pp. 221-222, footnote 85.<br />

27

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!