Severs skada – paradigmskifte gällande diagnostik och behandling?

Metod och resultat delarbete III
Syftet med delarbete III var att analysera vilket inlägg, hälkil eller hälkopp,
som gav mest smärtlindring hos ungdomar med hälsmärta, Severs skada
(bilaga 5) 13 .
Fyrtiofyra ungdomar med typiska hälsmärtor randomiserades till två
olika behandlingsgrupper. Ungdomarna följdes under totalt 26 veckor.
Efter en två veckor lång basal bedömningsperiod utan behandling (B1)
randomiserades de antingen att få hälkopp (n=20) eller hälkil (n=24) att
använda i fyra veckor i sina sportskor (vecka 3-6). Därefter följde en två
veckor lång basperiod utan behandling (B2), varefter de fick använda den
andra typen av inlägget under fyra veckor (vecka 9-12) i en cross-over design.
Slutligen fick de efter en tredje basperiod (B3) utan behandling, fritt
välja det inlägg de tyckte var bäst eller välja att vara utan inlägg. Denna
tredje, valfria behandlingsperiod var 12 veckor lång (figur 4). Efter ett år
fick deltagarna svara på frågor om grad av smärtlindring under studiens
26 veckor, typ av inlägg de använt och smärtlindringsgrad under året. Tre
pojkar svarade inte (n=41).
Figur 4: Design av jämförande studie mellan hälkopp och hälkil, delarbete III.
En ordinal mixad regression, där den initiala smärtan modellerades med
tid och behandling som förklarande variabler, utfördes. Effekten av varje
förklarande variabel var en oddskvot (OR), som representerade den multiplicerade
effekten av förändring i varje variabel. Självrapporterad smärta
(Borgs CR-10, 0-10) kategoriserades till fem nivåer (0-2, 3-4, 5-6, 7-8
och 9-10) och smärtnivån vid varje mättillfälle modellerades genom att
använda initial smärta och behandling som fixed effekt, antal dagar sedan
baslinje 1-3 som en fixed och random effekt och patient som en random
intercept. Låga oddskvoter tranformerades till mindre smärta och höga
oddskvoter till mer smärta.
23