The Fifth International Symposium on Traditional Polyphony ...
The Fifth International Symposium on Traditional Polyphony ... The Fifth International Symposium on Traditional Polyphony ...
188 Jana partlasi naxevartoniani kilo~. akustikuri gazomvis Sedegebma daadastura es mosazreba. saSualo intervali monaTesave bgeraTrigebs Soris oTxive Sesrulebisas ganxilulia sqemaze (cxr. 2). cxrilis sul zeda rigSi gamowerilia `erTi-sam-naxevartoniani kilos~ `idealuri~ intervali da bgeraTrigis bgerebis tradiciuli saxelebi (notebis saxelebi or variantad aris mocemuli). meore rigSi ixilavT analogiur informacias anhemitonurdiatonur bgeraTrigTan dakavSirebiT. momdevno rigebSi naCvenebia oTxive simReris Sesa– bamisi saSualo intervalis analizi. unda aRiniSnos, rom ane vabarnas simReraSi monaTesave bgeraTrigis intervalebi ar war– moadgens zustad erTi da sami naxevartonisgan Semdgar kilos. yvelaze dabali `gadide– buli sekunda~ an `minoruli tercia~ (Es-Fis an E-G) axlos dgas maJorul terciasTan (3.7 naxevartoni) da orive naxevartoni (Fis-G da Ais-H) aris 30 centiT Semcirebuli Tanabrad temperirebul naxevartonTan SedarebiT. mTavari triqordi Fis-G-Ais (an G-As-H), romelic ana– lizis ZiriTadi obieqtia, Sedgeba Semcirebuli naxevartonisagan (0.7) da sami gadidebuli naxevartonuri intervalisagan (3.2). saSualo intervali sxva Sesrulebisas bevrad gansxvavdeba idealuri erTi-sam-naxe– vartoniani struqturisagan da bgeraTrigi, romelsac asrulebs Kuldatsäuk-is gundi (ix. cxri– lis qveda rigi) axlos dgas anhemitonur-diatonur bgeraTrigTan (E)-G-A-H-C (noti E gamoto– vebulia cxrilSi radgan ar gvxvdeba simReris Sesrulebisas sagundo xmebSi). mravalarxian CanawerebSi bgeraTrigis yvelaze dabali intervali (E-G) moZraobs sam da samnaxevar tonebs Soris, rac amtkicebs mosazrebas imis Sesaxeb, rom es intervali aris ufro farTo, vidre sami naxevartoni. umaRlesi intervali Zalian Semcirebulia – daaxloebiT meoTxedi tonia. es nawilobriv aixsneba killõ-s SecdomiT – momRerali romelic asrulebs umaRles xmas se– tus simRerebSi. dRes sakmaod rTulia kargi killõ-s momRerlis povna. mTavari triqordi (mag. 6-Si, xazgasmulia muqi SriftiT) gansakuTrebiT sainteresoa. ro– gorc xedavT, proporcia or intervals Soris SesamCnevad icvleba. simReraSi, romelic Sesrulda 1996 wels, triqordis udablesi intervali ufro gafarTovda (igi aris zustad naxevartonsa da mTel tons Soris _ 1.5); sapirispirod, umaRlesi intervali, ufro Semcirda da gauTanabrda Tanabrad temperirebul samnaxevar tonian intervals – 2.8 naxevartoni. 10 wlis Semdeg (mag. 2006 wels) es tendencia ufro mkveTri gaxda: 1.6 da 2.4 naxevartonebi Leiko-s SesrulebiT da 1.8 da 2.2 naxevartoni Kuldatsäuk-is SesrulebiT. Leiko-sa da Kuldatsäuk-is gundebis wyobas Soris gansxvaveba (Canaweri erTsa da imave wels aris gakeTebuli), SeiZleba aixsnas im faqtiT, rom Kuldatsäuk-is gundSi ufro axalgazrda momRerlebma moiyares Tavi. bgeraTrigis mTavar triqordSi cvlilebis procesi grafikulad aris naCvenebi (diagr. 1) diagramis qveS SeiZleba aseve dainaxoT TiToeuli gundis momReralTa dabadebis saSualo asaki. rogorc xedavT, triqordis dabali intervali maRldeba 0.7-dan 1.8 naxevartonamde; maRali intervali ki mcirdeba 3.2-dan 2.2 naxevartonamde. or intervals Soris gansxvaveba Rrmavdeba. axalgazrda gundis (Kuldatsäuk-is) SesrulebaSi triqordis orive intervali uax– lovdeba mTel tons (1.8 da 2.2 naxevartoni), magram maT Soris gansxvaveba sul 40 centia, rac imas adasturebs, rom dResdReobiT Zveli musikaluri azrovneba sul mTlianad ar gamqrala. setus zogierTi Tanamedrove Semsrulebeli darwmunebulia, rom Zveli gundebisgan gansxvavebulad mRerian, Tumca amasTan verafers gaawyob.
cvlilebis kvaldakval: setus simRerebis wyoba (samxreT-aRmosavleT estoneTi) 189 uZvelesi wyobis diatonizacia da adgilobrivi musikaluri stilis TviTmyofadobis dakargva kulturis globalizaciis saerTo procesis nawilia. Cven mxolod imiT SegviZlia vinugeSoT Tavi, rom uZvelesi musikaluri kulturis kvali jer kidev SenarCunebulia Ta– namedrove musikalur praqtikaSi. SeniSvnebi 1 es saintereso fenomeni daxasiaTebulia Cem mier wina simpoziumze warmodgenil moxsenebaSi (Pärtlas, 2004) Targmna nana SariqaZem
- Page 137 and 138: kavkasiel xalxTa mravalxmianoba da
- Page 139 and 140: kavkasiel xalxTa mravalxmianoba da
- Page 141 and 142: kavkasiel xalxTa mravalxmianoba da
- Page 143 and 144: 143 NATALIA ZUMBADZE, KETEVAN MATIA
- Page 145 and 146: Caucasian Peoples’ Polyphony and
- Page 147 and 148: Caucasian Peoples’ Polyphony and
- Page 149 and 150: Caucasian Peoples’ Polyphony and
- Page 151 and 152: Caucasian Peoples’ Polyphony and
- Page 153 and 154: natalia zumbaZe, qeTevan maTiaSvili
- Page 155 and 156: 155 maia gelaSvili (saqarTvelo) pan
- Page 157 and 158: pankisis xeobis qistebis tradiciuli
- Page 159 and 160: ON THE STUDY OF THE TRADITIONAL MUS
- Page 161 and 162: On the Study of the Traditional Mus
- Page 163 and 164: 163 maka xarZiani (saqarTvelo) samx
- Page 165 and 166: samxmiani simRerebis gaerTxmianebis
- Page 167 and 168: samxmiani simRerebis gaerTxmianebis
- Page 169 and 170: On the Change of Three-Part Songs i
- Page 171 and 172: On the Change of Three-Part Songs i
- Page 173 and 174: 173 manana SilakaZe (saqarTvelo) qa
- Page 175 and 176: qarTuli da adiReuri instrumentuli m
- Page 177 and 178: 177 MANANA SHILAKADZE (GEORGIA) GEO
- Page 179 and 180: Georgian and Adyghe Music in the Co
- Page 181 and 182: manana SilakaZe. danarTi Manana Shi
- Page 183: Ktradiciuli polifoniis regionuli st
- Page 186 and 187: 186 Jana partlasi mizezis gamo. upi
- Page 190 and 191: 190 ŽANNA PÄRTLAS (ESTONIA) RETRA
- Page 192 and 193: 192 Žanna Pärtlas melodic lines c
- Page 194 and 195: 194 Jana partlasi. danarTi Žanna P
- Page 196 and 197: 196 damwyebi xma qarTul mravalxmian
- Page 198 and 199: 198 Tamaz gabisonia g) mxolod simRe
- Page 200 and 201: 200 Tamaz gabisonia sovs, damwyebis
- Page 202 and 203: 202 Tamaz Gabisonia of these songs
- Page 204 and 205: 204 Tamaz Gabisonia mazhogh). So do
- Page 206 and 207: 206 Tamaz gabisonia. danarTi Tamaz
- Page 208 and 209: 208 Tamaz gabisonia. danarTi Tamaz
- Page 210 and 211: 210 Tamaz gabisonia. danarTi Tamaz
- Page 212 and 213: 212 gerald florian mesneri mosaxldn
- Page 214 and 215: 214 gerald florian mesneri lebi da
- Page 216 and 217: 216 GERALD FLORIAN MESSNER (AUSTRAL
- Page 218 and 219: 218 Gerald Florian Messner gives us
- Page 220 and 221: 220 Gerald Florian Messner Audio Ex
- Page 222 and 223: 222 daviT SuRliaSvili rac Seexeba a
- Page 224 and 225: 224 daviT SuRliaSvili tradicia, rom
- Page 226 and 227: 226 daviT SuRliaSvili damowmebuli l
- Page 228 and 229: 228 Davit Shughliashvili characteri
- Page 230 and 231: 230 Davit Shughliashvili the bell),
- Page 232 and 233: 232 daviT SuRliaSvili. danarTi Davi
- Page 234 and 235: 234 daviT SuRliaSvili. danarTi Davi
- Page 236 and 237: 236 elena iovanoviCi (serbeTi) hibr
188<br />
Jana partlasi<br />
naxevart<strong>on</strong>iani kilo~. akustikuri gazomvis Sedegebma daadastura es mosazreba.<br />
saSualo intervali m<strong>on</strong>aTesave bgeraTrigebs Soris oTxive Sesrulebisas ganxilulia<br />
sqemaze (cxr. 2). cxrilis sul zeda rigSi gamowerilia `erTi-sam-naxevart<strong>on</strong>iani kilos~<br />
`idealuri~ intervali da bgeraTrigis bgerebis tradiciuli saxelebi (notebis saxelebi<br />
or variantad aris mocemuli). meore rigSi ixilavT analogiur informacias anhemit<strong>on</strong>urdiat<strong>on</strong>ur<br />
bgeraTrigTan dakavSirebiT. momdevno rigebSi naCvenebia oTxive simReris Sesa–<br />
bamisi saSualo intervalis analizi.<br />
unda aRiniSnos, rom ane vabarnas simReraSi m<strong>on</strong>aTesave bgeraTrigis intervalebi ar war–<br />
moadgens zustad erTi da sami naxevart<strong>on</strong>isgan Semdgar kilos. yvelaze dabali `gadide–<br />
buli sekunda~ an `minoruli tercia~ (Es-Fis an E-G) axlos dgas maJorul terciasTan (3.7<br />
naxevart<strong>on</strong>i) da orive naxevart<strong>on</strong>i (Fis-G da Ais-H) aris 30 centiT Semcirebuli Tanabrad<br />
temperirebul naxevart<strong>on</strong>Tan SedarebiT. mTavari triqordi Fis-G-Ais (an G-As-H), romelic ana–<br />
lizis ZiriTadi obieqtia, Sedgeba Semcirebuli naxevart<strong>on</strong>isagan (0.7) da sami gadidebuli<br />
naxevart<strong>on</strong>uri intervalisagan (3.2).<br />
saSualo intervali sxva Sesrulebisas bevrad gansxvavdeba idealuri erTi-sam-naxe–<br />
vart<strong>on</strong>iani struqturisagan da bgeraTrigi, romelsac asrulebs Kuldatsäuk-is gundi (ix. cxri–<br />
lis qveda rigi) axlos dgas anhemit<strong>on</strong>ur-diat<strong>on</strong>ur bgeraTrigTan (E)-G-A-H-C (noti E gamoto–<br />
vebulia cxrilSi radgan ar gvxvdeba simReris Sesrulebisas sagundo xmebSi). mravalarxian<br />
CanawerebSi bgeraTrigis yvelaze dabali intervali (E-G) moZraobs sam da samnaxevar t<strong>on</strong>ebs<br />
Soris, rac amtkicebs mosazrebas imis Sesaxeb, rom es intervali aris ufro farTo, vidre<br />
sami naxevart<strong>on</strong>i. umaRlesi intervali Zalian Semcirebulia – daaxloebiT meoTxedi t<strong>on</strong>ia.<br />
es nawilobriv aixsneba killõ-s SecdomiT – momRerali romelic asrulebs umaRles xmas se–<br />
tus simRerebSi. dRes sakmaod rTulia kargi killõ-s momRerlis povna.<br />
mTavari triqordi (mag. 6-Si, xazgasmulia muqi SriftiT) gansakuTrebiT sainteresoa. ro–<br />
gorc xedavT, proporcia or intervals Soris SesamCnevad icvleba. simReraSi, romelic<br />
Sesrulda 1996 wels, triqordis udablesi intervali ufro gafarTovda (igi aris zustad<br />
naxevart<strong>on</strong>sa da mTel t<strong>on</strong>s Soris _ 1.5); sapirispirod, umaRlesi intervali, ufro Semcirda<br />
da gauTanabrda Tanabrad temperirebul samnaxevar t<strong>on</strong>ian intervals – 2.8 naxevart<strong>on</strong>i. 10<br />
wlis Semdeg (mag. 2006 wels) es tendencia ufro mkveTri gaxda: 1.6 da 2.4 naxevart<strong>on</strong>ebi<br />
Leiko-s SesrulebiT da 1.8 da 2.2 naxevart<strong>on</strong>i Kuldatsäuk-is SesrulebiT. Leiko-sa da Kuldatsäuk-is<br />
gundebis wyobas Soris gansxvaveba (Canaweri erTsa da imave wels aris gakeTebuli), SeiZleba<br />
aixsnas im faqtiT, rom Kuldatsäuk-is gundSi ufro axalgazrda momRerlebma moiyares Tavi.<br />
bgeraTrigis mTavar triqordSi cvlilebis procesi grafikulad aris naCvenebi (diagr.<br />
1) diagramis qveS SeiZleba aseve dainaxoT TiToeuli gundis momReralTa dabadebis saSualo<br />
asaki. rogorc xedavT, triqordis dabali intervali maRldeba 0.7-dan 1.8 naxevart<strong>on</strong>amde;<br />
maRali intervali ki mcirdeba 3.2-dan 2.2 naxevart<strong>on</strong>amde. or intervals Soris gansxvaveba<br />
Rrmavdeba. axalgazrda gundis (Kuldatsäuk-is) SesrulebaSi triqordis orive intervali uax–<br />
lovdeba mTel t<strong>on</strong>s (1.8 da 2.2 naxevart<strong>on</strong>i), magram maT Soris gansxvaveba sul 40 centia,<br />
rac imas adasturebs, rom dResdReobiT Zveli musikaluri azrovneba sul mTlianad ar<br />
gamqrala.<br />
setus zogierTi Tanamedrove Semsrulebeli darwmunebulia, rom Zveli gundebisgan<br />
gansxvavebulad mRerian, Tumca amasTan verafers gaawyob.