The Fifth International Symposium on Traditional Polyphony ...

The Fifth International Symposium on Traditional Polyphony ... The Fifth International Symposium on Traditional Polyphony ...

06.05.2013 Views

186 Jana partlasi mizezis gamo. upirvelesad, `erTi-sam-naxevartoniani kilo~ TavisTavad aris Zalian uCve– ulo fenomeni, romelic ufro detalurad unda iqnes aRwerili; da meore, dRes setus sim– RerebSi diatonuri kilos siWarbis miuxedavad, Tanamedrove setus gundebis Sesrulebas Tan sdevs intonirebis gansakuTrebuli elferi, rac Zalze rTuli asaxsnelia zepiri analizisas. sinamdvileSi, setus uZvelesi wyobis diatonizacia ar aris mimdinare aTwleulis ten– dencia, es procesi daiwyo bevrad adre. safuZvels moklebuli ar iqneba Tu vityviT, rom setus simRerebi uZveles periodSi ar gamoirCeodnen stiluri homogenurobiT, ufro metic, simultanurad arsebobda bgeraTrigis gansxvavebuli tipebi; isini urTierTzegavlenas ax– dendnen erTmaneTze da qmnidnen Sereul da gardamaval struqturebs. Cems adreul kvle– vebSi (Pärtlas, 2004) me wamovayene hipoTeza setus tradiciuli momRerlebis musikaluri az– rovnebis `bi-lingvurobaze~. es ukanaskneli niSnavs ori ZiriTadi kilos tipis Tanaarse– bobas (savaraudod, aqvT sxvadasxva istoriuli da eTnikuri warmomavloba). orive maTgani SeiZleba mivakuTvnoT erTsa da imave wyobas. marTlac, setus sasimRero tradiciaSi Cve– ulebrivia erTi da igive wyobis tipis simReris gansxvavebuli bgeraTrigiT Sesruleba. mu– sikaluri magaliTebi (mag. 1, 2) gviCvenebs erTi da igive wyobis or variants, maTgan pirvels gaaCnia erTi-sam-naxevartoniani kilo (Es-Fis-G-Ais-H) da meores ki _ diatonuri kilo (E-Fis- G-A-H-C). ufro zustad, setus mravalxmian simRerebSi bgeraTrigis or tipze meti SeiZleba Segv– xvdes. SesaZlebelia oTxi kilos naxvac: 1. `erTi-sam-naxevar-toniani kilo~ (D-Es-Fis-G-Ais- H); 2. anhemitonur-diatonuri kilo (E-G-A-H-C); 3. diatonuri kilo (D-E-Fis-G-A-H-C), romelic ufro gviani warmoSobisaa da 4. anhemitonuri kilo (E-G-A-H), romelic sxvebTan SedarebiT ufro iSviaTad Cndeba. am moxsenebidan gamomdinare, racionaluri iqneba `erTi-sam-naxevar– toniani kilos~ dapirispireba yvela sxva struqturis mqone kilosTan. amasTan, am ukanask– nelis ganxilva musikaluri azrovnebis diatonurobasTan mimarTebiT. rogorc zemoT aRvniSne, ZiriTadi wyobis tipebi qmnian Sereul da gardamaval struq– turebs, rac arTulebs setus simRerebis smeniT transkrifcias. setus simRerebis musika– lur transkrifciaSi gvxvdeba didi raodenobiT SemTxveviTobani mikroalteraciuli niSne– bis CaTvliT. sxvadasxva mecnieris mier gaSifruli erTi da imave simReris Canaweri SeiZle– ba mniSvnelovnad gansxvavdebodes erTmaneTisgan. zogierTi mkvlevari amtkicebs, rom setus simRerebis bgeraTrigi, Tavis uZveles winaparTan SedarebiT, arastandartulobiT gamoirCe– va (Sarv, 1980: 136). Cemi azriT, setus simRerebis musikaluri azrovnebis arqauli xasiaTi vlindeba uCveulod farTo bgeraTrigis saSualebiT, magram maTi simaRlis varireba umTav– resad meTodur xasiaTs atarebs da dakavSirebulia diatonuri bgeraTrigis da `erTi-samnaxevartoniani kilos~ urTierTzegavlenasTan. mravalarxiani Canaweris zepir analizze dayrdnobiT gamovlinda am urTierTzegavlenis ori ZiriTadi saxeoba (Pärtlas, 2004), romelic naCvenebia sqemaze (cxr. 1). pirvel SemTxvevaSi, `erTi-sam-naxevartoniani kilo~ (3-1-3-1, gaSifruli, rogorc E-G-As-H-C) gadaiqceva igive anhe– mitonur-diatonur kilod (3-2-2-1). rogorc vxedavT, am or kilos Soris gansxvaveba mxolod bgeraTrigis erT bgeraSia (As/A), meore SemTxvevaSi ki `erTi-sam-naxevartoniani kilo~ (ro– melic amjerad gaSifrulia, rogorc D-Es-Fis-G-Ais-H) warmoadgens bgeraTrigs, romelic faqtobrivad emTxveva harmoniul minors (sqemaze _ sol minori). aseT cvlilebas SeiZleba

cvlilebis kvaldakval: setus simRerebis wyoba (samxreT-aRmosavleT estoneTi) 187 mivaRwioT bgeraTrigis maRali notebis dadablebiT Ais/A da H/B. winamdebare moxsenebaSi vecdebi warmovaCino `erTi-sam-naxevartoniani kilos~ diato– nizaciis procesi akustikuri analizis saSualebiT (cxr. 1 a). gansakuTrebul yuradRebas mivaqcev ,,erTi-sam-naxevartoniani kilos~ mTavar triqords 1-3 (sqemaSi igi Cawerilia Semdeg– nairad Fis-G-Ais an G-As-H). es triqordi warmoadgens `erTi-sam-naxevartoniani kilos~ mini– malur erTeuls, rac niSnavs, rom bgeraTrigis es sami bgera Cem mier gaanalizebul yvela CanawerSi JRers. Sesabamisad, am triqordTan dakavSirebuli es aRmoCena yvelaze myari Taviseburebaa. oTxi erTnairi wyobis Sesruleba SeirCa imis saanalizod, Tu rogor gadaiqceva `erTisam-naxevartoniani kilo~ anhemitonur-diatonur bgeraTrigad. wyobis tipi ufro xSirad ganixileba Sromis simRerasTan Grinding Stone (wisqvilis qva), Tumca aseve SeiZleba gamoviye– noT TxrobiT simRerebSic. Cems mier gaanalizebuli yvelaze Zveli Canaweri miekuTvneba 1959 wels (mag. 3; audiomag. 1). es simRera Seasrula setus epikuri simRerebis cnobilma Sems– rulebelma ana vabarnam (Anne Vabarna, 1877-1964) da misma qaliSvilma odem (Od´e), romelic mReris maRal xmas _ Killõ-s. mis mravalxmian monakveTebSi `erTi-sam-naxevratoniani kilo~ naTlad Cans. Cveulebriv, setus gundebSi momReralTa tradiciuli raodenoba 5-7 Semsru– lebelia, es Sesruleba akustikuri analizisTvis metad mosaxerxebelia, radgan ori mom– Rerlis SemTxvevaSi SeiZleba mihyve calkeul xmas. Cveulebriv, mTavari dabali xma _ Torrõ sruldeba heterofoniulad, gundis mier da mono an stereoCanawerSi SeuZlebeli xdeba individualuri melodiuri xazis gamoyofa. ane vabarnas Sesruleba Sevadare mravalarxiani teqnikiT gakeTebul sam Canawers. erTerTi maTgani aris soflebis mikitamasa (Mikitamäe) da varskas (Värska) momReralTa mier 1996 wels studiaSi Cawerili simRera (6-arxiani Canaweri). danarCeni ori simRera (orive aris ong>Theong> Grinding Stone) Sesrulda sofel varskaSi gundebis Leiko da Kuldatsäuk-is mier 2006 wels, Cawerilia cifrulad (9-arxiani Canaweri). monacemebi, romelic sam mravalarxian Canawers exeba, gakeTebulia 2009 wels Cemi xelmZRvanelobiT student aare Tulis mier (Tool, 2009). man gaaanaliza sami melostrofi TiToeuli simReridan, rac mTlianobaSi iZleva wyobis 72 variants. 1996 da 2006 wlebSi Cawerili variantebi msgavsia, Tumca gansxvavdebian moculo– biT ane vabarnas variantisgan (mag. 4; audio mag. 2). mravalarxian CanawerebSi tonis simaRle izomeboda programa PRAAT-is meSveobiT, ra– Ta gvenaxa saSualo simaRle yovel moniSnul adgilze. programas SeuZlia gvaCvenos naxe– vartonuri Sedegebi centraluri C-s zemoT A notze (440 herci). roca Canaweri mravalarxiani ar aris (aseTia ong>Theong> Grinding Stone-is ane vabarnaseuli Sesruleba) gazomvis procedura ufro kompleqsur xasiaTs atarebs. am simReraSi tonTa sabaziso sixSire gavzome speqtris da naxevartonuri simaRlis mixedviT (mTavar C-s zemoT mdebare A bgerasTan kavSirSi) da isini daviTvale Excel-is programis meSveobiT. imisaTvis rom damedgina tonis saSualo simaRle, yoveli mervedi noti izomeboda or adgilas (pirobiTad), meoTxedi toni oTx adgilas. ane vabarnas simReraSi eqvsi melostrofi gavaanalize. audiomagaliTebis mosmenisas (audiomag. 1, 2), ana vabarnas duetis da Tanamedrove setus gundebis wyoba mniSvnelovnad gansxvavdeba erTmaneTisgan. Leiko-s mier Sesrulebuli simRera (audiomag. 2) JRers TiTqmis diatonurad. ane vabarnas duetis wyoba JRers metad uCveulod da Tu vinme Seecdeba mis transkrifcias, savaraudod unda gamoiyenos ,,erTi-sami

cvlilebis kvaldakval: setus simRerebis wyoba<br />

(samxreT-aRmosavleT est<strong>on</strong>eTi)<br />

187<br />

mivaRwioT bgeraTrigis maRali notebis dadablebiT Ais/A da H/B.<br />

winamdebare moxsenebaSi vecdebi warmovaCino `erTi-sam-naxevart<strong>on</strong>iani kilos~ diato–<br />

nizaciis procesi akustikuri analizis saSualebiT (cxr. 1 a). gansakuTrebul yuradRebas<br />

mivaqcev ,,erTi-sam-naxevart<strong>on</strong>iani kilos~ mTavar triqords 1-3 (sqemaSi igi Cawerilia Semdeg–<br />

nairad Fis-G-Ais an G-As-H). es triqordi warmoadgens `erTi-sam-naxevart<strong>on</strong>iani kilos~ mini–<br />

malur erTeuls, rac niSnavs, rom bgeraTrigis es sami bgera Cem mier gaanalizebul yvela<br />

CanawerSi JRers. Sesabamisad, am triqordTan dakavSirebuli es aRmoCena yvelaze myari<br />

Taviseburebaa.<br />

oTxi erTnairi wyobis Sesruleba SeirCa imis saanalizod, Tu rogor gadaiqceva `erTisam-naxevart<strong>on</strong>iani<br />

kilo~ anhemit<strong>on</strong>ur-diat<strong>on</strong>ur bgeraTrigad. wyobis tipi ufro xSirad<br />

ganixileba Sromis simRerasTan Grinding St<strong>on</strong>e (wisqvilis qva), Tumca aseve SeiZleba gamoviye–<br />

noT TxrobiT simRerebSic. Cems mier gaanalizebuli yvelaze Zveli Canaweri miekuTvneba 1959<br />

wels (mag. 3; audiomag. 1). es simRera Seasrula setus epikuri simRerebis cnobilma Sems–<br />

rulebelma ana vabarnam (Anne Vabarna, 1877-1964) da misma qaliSvilma odem (Od´e), romelic<br />

mReris maRal xmas _ Killõ-s. mis mravalxmian m<strong>on</strong>akveTebSi `erTi-sam-naxevrat<strong>on</strong>iani kilo~<br />

naTlad Cans. Cveulebriv, setus gundebSi momReralTa tradiciuli raodenoba 5-7 Semsru–<br />

lebelia, es Sesruleba akustikuri analizisTvis metad mosaxerxebelia, radgan ori mom–<br />

Rerlis SemTxvevaSi SeiZleba mihyve calkeul xmas. Cveulebriv, mTavari dabali xma _ Torrõ<br />

sruldeba heterof<strong>on</strong>iulad, gundis mier da m<strong>on</strong>o an stereoCanawerSi SeuZlebeli xdeba<br />

individualuri melodiuri xazis gamoyofa.<br />

ane vabarnas Sesruleba Sevadare mravalarxiani teqnikiT gakeTebul sam Canawers. erTerTi<br />

maTgani aris soflebis mikitamasa (Mikitamäe) da varskas (Värska) momReralTa mier 1996<br />

wels studiaSi Cawerili simRera (6-arxiani Canaweri). danarCeni ori simRera (orive aris<br />

<str<strong>on</strong>g>The</str<strong>on</strong>g> Grinding St<strong>on</strong>e) Sesrulda sofel varskaSi gundebis Leiko da Kuldatsäuk-is mier 2006 wels,<br />

Cawerilia cifrulad (9-arxiani Canaweri). m<strong>on</strong>acemebi, romelic sam mravalarxian Canawers<br />

exeba, gakeTebulia 2009 wels Cemi xelmZRvanelobiT student aare Tulis mier (Tool, 2009).<br />

man gaaanaliza sami melostrofi TiToeuli simReridan, rac mTlianobaSi iZleva wyobis 72<br />

variants. 1996 da 2006 wlebSi Cawerili variantebi msgavsia, Tumca gansxvavdebian moculo–<br />

biT ane vabarnas variantisgan (mag. 4; audio mag. 2).<br />

mravalarxian CanawerebSi t<strong>on</strong>is simaRle izomeboda programa PRAAT-is meSveobiT, ra–<br />

Ta gvenaxa saSualo simaRle yovel m<strong>on</strong>iSnul adgilze. programas SeuZlia gvaCvenos naxe–<br />

vart<strong>on</strong>uri Sedegebi centraluri C-s zemoT A notze (440 herci). roca Canaweri mravalarxiani<br />

ar aris (aseTia <str<strong>on</strong>g>The</str<strong>on</strong>g> Grinding St<strong>on</strong>e-is ane vabarnaseuli Sesruleba) gazomvis procedura ufro<br />

kompleqsur xasiaTs atarebs. am simReraSi t<strong>on</strong>Ta sabaziso sixSire gavzome speqtris da<br />

naxevart<strong>on</strong>uri simaRlis mixedviT (mTavar C-s zemoT mdebare A bgerasTan kavSirSi) da isini<br />

daviTvale Excel-is programis meSveobiT. imisaTvis rom damedgina t<strong>on</strong>is saSualo simaRle,<br />

yoveli mervedi noti izomeboda or adgilas (pirobiTad), meoTxedi t<strong>on</strong>i oTx adgilas. ane<br />

vabarnas simReraSi eqvsi melostrofi gavaanalize.<br />

audiomagaliTebis mosmenisas (audiomag. 1, 2), ana vabarnas duetis da Tanamedrove<br />

setus gundebis wyoba mniSvnelovnad gansxvavdeba erTmaneTisgan. Leiko-s mier Sesrulebuli<br />

simRera (audiomag. 2) JRers TiTqmis diat<strong>on</strong>urad. ane vabarnas duetis wyoba JRers metad<br />

uCveulod da Tu vinme Seecdeba mis transkrifcias, savaraudod unda gamoiyenos ,,erTi-sami

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!