27.03.2013 Views

Fern Bacon Basic Middle Tsev Kawm NtawvTshaj Kev Kawm Tau ...

Fern Bacon Basic Middle Tsev Kawm NtawvTshaj Kev Kawm Tau ...

Fern Bacon Basic Middle Tsev Kawm NtawvTshaj Kev Kawm Tau ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Fern</strong> <strong>Bacon</strong> <strong>Basic</strong> <strong>Middle</strong><br />

<strong>Tsev</strong> <strong>Kawm</strong> <strong>NtawvTshaj</strong> <strong>Kev</strong> <strong>Kawm</strong> <strong>Tau</strong><br />

Rau Xyoo 2004-2005<br />

Luam Tawm Rau Xyoo 2005-2006<br />

Cim lub hauv paus pib thiab lub caij nyoog ntawm cov tseem ntsiab lus:<br />

Cov tseem ntsiab lus ua muaj nrog daim ntawv (School Accountability Report Card (SARC)) muaj lawv raws li lub tuam<br />

txhab (State Board of Education) cov cai tswjfwv, ua muaj nyob tshwm rau ntawm California Department of Education<br />

Web site (daim fais duab) rau ntawm http://www.cde.ca.gov/ta/ac/sa/definitions05.asp<br />

Cov tseem ntsiab lus nyob rau daim ntawv tshaj no yog muab tshawb tawm los ntawm tsev kawm ntawv xyoo 2004-05<br />

lossis los ntawm ob xyoo uantej (2002-03 thiab 2003-04). Tshwm rau los ntawm lub caij nyoog tau teem tsheg, rau cov<br />

tub ntxhais tau kawm ntawv tiav, kawm ntawv poob, thiab xov xwm puag xyoo, cov tseem ntsiab lus yog muab tshawb<br />

tawm los ntawm xyoo 2003-04. Cov kablus ua nyob rau ntawm ib kab yog hais txog lub xyoo kawm ntawv ua muaj ntawd.<br />

Yog tsis muaj xyoo tawm rau ntawm kab ntawd, cov tseem ntsiab lus yog tawm los ntawm thawj xyoo uas muaj cov tseem<br />

ntsiab lus.<br />

<strong>Kev</strong> paub ntsiv txog xwm txheej ua muaj feem rau SARC muaj nyob rau CDE daim fais duab (Web site) ntawm<br />

http://www.cde.ca.gov/ta/ac/sa/, koom nrog ib phau ntawv qhia txog kev npaj rau (SARC Preparation Guide) ntawm<br />

http://www.cde.ca.gov/ta/ac/sa/guide.asp thiab cov lus uas nug heev tshaj nyob rau ntawm<br />

http://www.cde.ca.gov/ta/ac/sa/questions.asp.<br />

I. Txheej Txheem Ntxiv<br />

Xwm Txheej Ntawm Cov uas Tiv <strong>Tau</strong>j<br />

Xwm txheej cov tiv tau rau tsev kawm ntawv thiab koog tsev kawm ntawv<br />

<strong>Tsev</strong> <strong>Kawm</strong> Ntawv Xov Xwm Koog <strong>Tsev</strong> Xov Xwm<br />

<strong>Tsev</strong> <strong>Kawm</strong><br />

Ntawv Lub Npe<br />

<strong>Fern</strong> <strong>Bacon</strong> <strong>Basic</strong> <strong>Middle</strong><br />

Koog <strong>Tsev</strong> Lub<br />

Npe<br />

Sacramento City Unified<br />

Thawj Xibfwb Jeff Bartley/David Sachs<br />

Thawj Tswj<br />

Dejnum<br />

M. Magdalena Carrillo Mejia, PhD<br />

<strong>Kev</strong> 4140 Cuny Avenue <strong>Kev</strong> 5735 47 th Avenue<br />

Nroog, Xeev,<br />

Leb Zip Code<br />

Sacramento, CA 95823-191<br />

Nroog, Xeev,<br />

Leb ZipCode<br />

Sacramento, CA 95824<br />

Xoovtooj 916-433-5000 Xoovtooj 916-643-7400<br />

Fax Najnpawb 916-433-5166 Fax Najnpawb 916-643-9474<br />

Fais Duab www.scusd.edu/ourschools/index.htm Fais Duab www.scusd.edu<br />

CDS Nqe 34-67439-6059307 SARC Tiv <strong>Tau</strong>j Joanne Corby<br />

Qhia Txog <strong>Tsev</strong> <strong>Kawm</strong> Ntawv thiab Kablus Homphiaj<br />

Xwm txheej txog lub tsev kawm ntawv, nws kev pabcuam, thiab nws li kev npaj (goals).<br />

Yuav kom tau kev paj tshab rau kev xav paub txawj ntse (intellectual curiosity), <strong>Kev</strong> kawm txuj vam meej (academic<br />

success), thiab kev yeeb yam kev xav sab nrauv nrog rau txoj kev xav kom zoo (physical and emotional well-being),<br />

peb lub tsev kawm ntawv koom siab muaj kev pab txog ntawm kev sib saib taus, kev muaj laj lim tswv yim, kev xav ua<br />

zoo, thiab lub tsev kawm tsis txhawj xeeb rau cov tub ntxhais kawm ntawv kom tsuas muaj rau siab thiab los mus ua<br />

tau ib tug tib neeg pej xeem zoo.<br />

<strong>Fern</strong> <strong>Bacon</strong> <strong>Basic</strong> txais tau kev pab nyiaj txhiag los ntawm: (NCLB) uas yos los mus pab cov tub ntxhais kawm nyob<br />

rau qib qis ntawm cov tsev kawm ntawv raug txhim kho; nrog rau (Bilingual/EIA) uas yog los pab cov tub ntxhais kawm<br />

hais lus txawv teb chaws kom kawm tau mus tau rau lawv lub hom phiaj (SIP thiab daim ntawv (Title I)).<br />

<strong>Fern</strong> <strong>Bacon</strong> <strong>Basic</strong> <strong>Middle</strong> School npaj hom kev qhia rau tagnrho cov hom qhia tseem. Tub ntxhais xeem tau seem<br />

“poob tsis paub txaus” tau txais ib hoob ob teev los kawm Aaskiv. Tam sim no, peb muab ib hoob hu uas “leb ntxoov”<br />

(Math shadow class (double-block/ ib hoob ob teev)) rau cov tub kawm ntawv uas xeem tau lej poob qis txhaj qhov tsim<br />

nyog paub.


<strong>Fern</strong> <strong>Bacon</strong> cov tub ntxhais yuav tau txais ntaub ntawv tshiab txog lej (Math), Aaskiv zajlus (Literature), thiab kev<br />

nyeem ntawv (Reading textbooks). Hom ntaub ntawv thiab phau ntawv qhia txog tswvyim txhua yam tshiab(Science<br />

materials textbooks) twb yuav tau lawm. Txhua tus tub ntxhais kawm ntawv nyias yeej muaj nyias ib phau ntawv txog<br />

txhua yam kev kawm. Tas nrho cov ntawv qub lawm nyob rau peb lub tsev rau ntawv tau raug tshem tawm lawm vim<br />

peb twb tau yuav dua ntawv nyeem tshiab coj los rau hauv rau cov tub ntxhais kawm ntawv tau nyeem. Txoj kev kawm<br />

ntawv nyeem ntawv kom ceem los peb yeej yuav los nrog kev kawm lej kom tau taub tib sis los mus rau peb cov tub<br />

ntxhais kawm thiab peb twb yuav ib co ntaub ntawv kev kawm (ELD Materials) uas yog kev kawm nyob rau qib qis rau<br />

cov tub ntxhais kawm ntawv tsis tau paub lus zoo tau kawm. Lub tsev kawm <strong>Fern</strong> <strong>Bacon</strong> yuav tau txais ib hom ntaub<br />

ntawv qhia keeb kwm tshiab (Social Science curriculum) uas tau txais pom zoo yuav los ntawm lub xeev thiab<br />

ceebtsam (2005).<br />

Peb lub tsev kawm muaj kev kawm tswv yim qhib tuav cai nrog cov tub ntxhais kawm txog ntawv tus yeeb yam ntawm<br />

lawv tus kheej, cov niam txiv (parents), thiab cov xib fwb (teachers) uas cov niam txiv yuav tswm tau pab li hnees<br />

nkaum teev tauj ib xyoos los mus pab pub rau lub tsev kawm ntawv. Muaj ntau yam kev uas peb lub tsev kawm no tau<br />

muaj los mus rau cov niam txiv tuaj koomtes rau cov tub ntxhais kawm. Cov niam txiv txoj kev koom tes nyob rau hauv<br />

peb daim ntawv (Title I thiab ELAC) koos haum yuav yog qhov tswj xeeb heev hais txog kev pab rau cov tub ntxhais<br />

kawm ntawv kom paub thiab tau taub. Tag nrho cov tub kawm ntawv yuav tau txais kev kawm txog kev kawm sib tham<br />

zoo thiab txoj kev coj zoo nyob rau ntawd thawj lwm tiam ntawd txoj kev kawm nyob rau lub tsev kawm no. Yeej txais<br />

tos niamtxiv rau txhua lub caij nyoog rau tom <strong>Fern</strong> <strong>Bacon</strong> no.<br />

Peb cov nyiaj tshwm los ntawm pawg (Title I budget) tso tau rau cov xibfwb muaj kev xyaum thiab mus koom tau rau<br />

cov rooj txhawb. <strong>Fern</strong> <strong>Bacon</strong> kuj txais ib tub xib fwb txawj qhia rau cov xyaum lus Aaskiv (ELL) los txhawb cov xibfwb<br />

qhia ntawv ELD thiab tswj kom muaj raws li txoj kev cai los ntawm ELL. Peb tau cob qhia cov xib fwb ua-thawj coj, paub<br />

raws li ntawd cov (Instructional Support Facilitators) nyob rau hom qhia lej thiab Aaskiv. Peb lub zem muag rau xyoo<br />

xya (2006-07) yog los mus muab cov kev kawm txuj lwm yam ua kom loj thiaj dav yam li lub kev kawm voj voog<br />

‘elective wheel.’ Tsis tag li xwb, peb yuav kom muaj ntxiv (GATE/Honors courses) uas yog kev kawm qib siab rau cov<br />

tub kawm ntawv keej thiab tshaj lij heev nyob rau qib yim (8th grade) rau Aaskiv (Language Arts), keeb kwm (History),<br />

thiab tswvyim txhua yam tshiab (Science), nrog ntxiv rau (AVID) uas yog ib lub menyuam koos haum siv los mus pab<br />

qhia cov tub ntxhais kawm ntawv kom zoo tshaj. Peb muaj kev pab qhiav ntawv ntxiv thaum tsev kawm ntawv lawb<br />

lawm rau leb thiab Aaskiv, thiabmuaj kev pab ua ntawv (Homework Club) thiab kev koom tes nrog cov chaw kawm txuj<br />

nyob rau ib ncig.<br />

Vajhuam rau Niam Txiv Koom Tes<br />

Xwm txheej txog cov tus ua niam txiv yuav tsum tiv tauj los rau koom tes pabcuam rau tsev kawm ntawv thiab qhia txog<br />

txhua txoj kev npaj los rau niam txiv koom tes rau ntawm tsev kawm ntawv.<br />

Tus Tiv <strong>Tau</strong>j Npe<br />

Jeff Bartley, Co-Principal<br />

David Sachs, Co-Principal<br />

Tus Tiv <strong>Tau</strong>j Xovtooj<br />

433-5000<br />

Niamtxiv koom tes muaj ceem heev rau peb pawg Parents “SSC and ELAC Committees”. <strong>Fern</strong> <strong>Bacon</strong> npaj caij tshwm<br />

tawm kev kawm los ntawm tswvyim txhua yam “Science Fair” rau txhua lub Tsib hli uas niamtxiv thiab tub ntxhais koom<br />

tes. Peb muaj ib pawg “PTSA”rau siab khiav haujlwm heev, uas ntsib ib zaug rau txhua lub hli.<br />

II. Xwm Txheej Txog Cov Haiv Neeg<br />

Cov Tub Ntxhais Muaj Npe, Raws li Qib<br />

Cov tseem ntsiab lus tshwm tawm qhia txog cov tub ntxhais kawm ntawv nyob rau raws li qib ua tshaj tawm los ntawm<br />

California <strong>Basic</strong> Educational Data System (CBEDS).<br />

Qib Muaj Npe <strong>Kawm</strong> Qib Muaj Npe <strong>Kawm</strong><br />

Kindergarten (Qib Me) Qib 9<br />

Qib 1 Qib 10<br />

Qib 2 Qib 11<br />

Qib 3 Qib 12<br />

Qib 4 Qib Siab Uas Zoo Ntxiv 0<br />

Qib 5<br />

Qib 6 202<br />

Qib 7 455<br />

Qib 8 333<br />

Qib Me Zoo Uas Zoo Ntxiv Tagnrho Muaj Npe <strong>Kawm</strong> 990


Tub Ntxhais Muaj Npe <strong>Kawm</strong> Ntawv – Racial and Ethnic Subgroups<br />

Cov tseem ntsiab lus tshaj tawm qhia txog tus najnpawb thiab feem pua ntawm cov tub ntxhais uas muaj nyob rau ntawm<br />

pawg ua qhia txog haiv tibneeg ua tau tshaj tawm rau los ntawm CBEDS.<br />

Pawg Haiv Tibneeg<br />

Tub<br />

Ntxhais<br />

Najnpawb<br />

Tub<br />

Ntxhais<br />

Feem Pua<br />

African-American (Neeg Dub) 175 17.7<br />

American Indian or Alaska Native<br />

(Khab Asmeslikas)<br />

8 0.8<br />

Asian (Esxias) 276 27.9<br />

Filipino (Neeg Filipis) 6 0.6<br />

Pawg Haiv Tibneeg<br />

Hispanic or Latino<br />

(Mev)<br />

Pacific Islander (Neeg<br />

Nyob ntug dej hiavtxwv)<br />

White (Not Hispanic)<br />

(Dawb Tsis yog Mev)<br />

Teb Ntau lossis tsis<br />

muaj teb<br />

Tub<br />

Ntxhais<br />

Najnpawb<br />

Tub<br />

Ntxhais<br />

Feem Pua<br />

410 41.4<br />

7 0.7<br />

102 10.3<br />

6 0.6<br />

III. <strong>Kev</strong> Nyab Xeeb Rau <strong>Tsev</strong> <strong>Kawm</strong> Ntawv thiab <strong>Kev</strong> Kab Ntsab Rau <strong>Kawm</strong> Ntawv<br />

<strong>Kev</strong> Nyab Xeeb Npaj Rau <strong>Tsev</strong> <strong>Kawm</strong> Ntawv<br />

Xov xwm txog tsev kawm ntawv lub tswvyim tamsis no ntawm daim kev npaj nyab xeeb.<br />

Hnub Tim uas Xyuas Tas<br />

Ib hli, 2006<br />

Hnub Tim uas Tham Nrog Cov<br />

Los/ Ua tau Ntsiv<br />

Ua Dejnum<br />

Ob hli, 2003<br />

Lub tsev kawm ntawv tau muaj haum-xeeb raws txhua hauv kev tswj raws li tsab ntawv npaj kev nyab-xeeb<br />

“Comprehensive Safe School Pan” uas tswj feem los ntawm kev kawm ntawv tsab cai “Ed. Code” thiab kev cai lijchoj.<br />

<strong>Tsev</strong> kawm ntawv daim npaj kev nyab-xeeb muaj koom nrog cov nram no:<br />

Soj-ntsuam cov kev phem ua tsis raws cai “crime” tshwm muaj rau ntawm cov tsev kawm ntawv thiab rau thaum muaj<br />

caij ua yeeb yam nrog tsev kawm ntawv.<br />

Taw tau tswvyim uas tsimnyog thiab kev pabcuam uas yuav txhawb tau lossis tswj tau kev haum-xeeb thiab kom haum<br />

tsev kawm ntawv cov kab kev “procedures” ua raws kevcai lijchoj kom muaj feem nrog tsev kawm ntawv cov kev nyab<br />

xeeb, uas muaj nrog cov kev tshwm nram no:<br />

Kab kev tshaj qhia txog kev tsim menyuam “Child abuse”<br />

Kab kev qhia coj yog muaj kev puas ntsoog, kev taw lawv ua thiab yog muaj yam ua tshwmsim tamsiv “emergency”<br />

Npaj kiav thaum muaj hluav taw kub “Fire drills”<br />

Kab kev npaj rau yog muaj av qeng<br />

Muaj neeg phem tuaj “kaw tsev kawm ntawv” “lock down”<br />

Dej Nyab, npaj kev kiav tawv ntawm qhov chaw<br />

Niamtxiv/ tub ntxhais sib nrhiav yog thaum muaj kev puas ntsoog<br />

Ntaub ntawv taw txog kev rau txim, rho tawm lossis tswvyim qhia kev rho tawm<br />

Kab kev qhia xibfwb txog tub ntxhais ua rwj ua tsiv<br />

Ntaub ntawv taw txog kev xaiv ntxub thiab hem<br />

<strong>Tsev</strong> kawm ntawv tsab cai txog kev hnav tsoos<br />

Kab kev qhia taw kev nkag kev tawm ntawm tub ntxhais, niamtxiv, thiab cov ua haujlwm mus los ntawm tsev kawm<br />

ntawv<br />

Hwjxwm tsev kawm ntawv rau kev kawm thiab ua haujlwm<br />

Tswj cai thiab kab kev taw qhia txog tsev kawm ntawv tswj tub ntxhais yamntxhwv<br />

Kab kev tshaj qhia txog kev hem ntxub tsis raws cai “hate crime”<br />

<strong>Tsev</strong> <strong>Kawm</strong> Ntawv <strong>Kev</strong> Pabcuam thiab <strong>Kev</strong> Coj-ua Hwjxwm Kom Zoo Rau Tub Ntxhais <strong>Kawm</strong><br />

Ntawv<br />

Xov Xwm txog tsev kawm ntawv kev pabcuam los txhawb thiab tswj kom muaj kev haumxeeb, uas muaj nrog cov tswvyim<br />

tswj tus yamntxwv.<br />

<strong>Fern</strong> <strong>Bacon</strong> muaj pov pob “basketball”, ncaws pob “soccer”, thiab pawg sib tw khiav “track teams”. Tub ntxhais koom<br />

tes rau pawg xyaum coj-ua thiab kev txhawb kawm los ntawm “Leadership, AVID, MESA thiab Student Council”. <strong>Fern</strong><br />

<strong>Bacon</strong> muaj ob tug (2) soj xyuas cov chav “hall monitors”, ib tug (1) txuas lus nrog cov pejxeem, ob tug (2) txuas<br />

tswvyim rau niamtxiv, ib tug (1) tham xam, ib tug (1) ceevxwm txhawb tsev kawm ntawv “School Resource Officer”.<br />

Tshwm pom kev ua laib tsis raws cai “Gang Awareness.”


Rau Txim thiab Rho Tawm<br />

Cov tseem ntsiab lus uas tshaj tawm qhia txog cov najnpawb uas raug txim thiab raug rho tawm (i.e., tagnrho tus<br />

najnpawb uas tshwm los ntawm kev covnyom uas tau muab rau txim thiab rho tawm). Tus leb feem pua ntawm qhov tau<br />

raug txim thiab raug rho tawm yog tshwm thaum muab tus najnpawb ntawm tagnrho cov teebmeem pas rau ntawm<br />

tagnrho cov tub ntxhais muaj npe kawm ntawv ua tshaj tawm los ntawm CBEDS rau xyoo ntawd.<br />

<strong>Tsev</strong><br />

<strong>Kawm</strong><br />

Ntawv<br />

2003 2004 2005<br />

Koog <strong>Tsev</strong><br />

<strong>Kawm</strong><br />

Ntawv<br />

Koog <strong>Tsev</strong><br />

<strong>Kawm</strong><br />

Ntawv<br />

Koog<br />

Najnpawb Rau Txim 616 9981 343 9457 173 9687<br />

Feem Pua Rau Txim* 60% 19% 35% 18% 17% 20%<br />

Najnpawb Rho Tawm 0 16 0 5 0 9<br />

Feem Pua Rau Txim * 0% 0.03% 0% 0.01% 0% 0.02%<br />

Rau Txim (Najnpawb Tub<br />

Ntxhais)<br />

Rau Txim (Feem Pua Tub<br />

Ntxhais*)<br />

263 5602 175 5323 103 5443<br />

26% 11% 18% 10% 10% 18%<br />

Feem pua* = Tus feem pua ntawm cov raug rau txim thiab rho tawm yog tus najnpawb tagnrho ntawm cov teebmeem tshwmsim muab faib npaug los nrog tagnrho cov tub<br />

ntxhais muaj npe kawm ntawv rau xyoo ntawd.<br />

Feem pua ntawm koog tsev kawm ntawv* = Faib npaug cov tsev kawm ntawv zoo ib yam los nrog tagnrho cov muaj npe kawm ntawv.<br />

IV. <strong>Tsev</strong> <strong>Kawm</strong> Ntawv Tej Chaw<br />

<strong>Tsev</strong> <strong>Kawm</strong> Ntawv Tej Chaw Haumxeeb – Txheej Txheem<br />

Xov xwm txog kev nyab xeeb, haus huv, thiab qhov tsimnyog ntawm tsev kawm ntawv tej chaw, qhia txog qhov huv thiab<br />

zoo ntawm txhua thaj chaw hauv tsev kawm ntawv, cov vaj-tsev hoob qhia ntawv, thiab cov hoob dej. Xov xwm ntxiv txog<br />

txhua yam ntawm tsev kawm ntawv tej chaw muaj rau niam txiv paub ntsis yog mus nrog tus thawj xibfwb tham.<br />

Txheem (General)<br />

Ceebtsam sib zog los tswj kom txhua lub tsev kawm ntawv huv, nyab xeeb, thiab ua haujlwm zoo. Los txhawb<br />

lub zog no, ceebtsam siv ib daim kab teej los soj-tsuam cov tsev kawm ntawv uas tshwm tawm los ntawm lub<br />

xeev chav saib xyuas txua vaj tsev kawm ntawv “State of California Office of Public School Construction”. Cov<br />

kab tawm ntawm daim ntawv soj-ntsum no muaj nyob rau ntawm lub tsev kawm ntawv chav hoobkas thiab<br />

ceebtsam chav saib kho tsev kawm ntawv “ Facilities/Maintenance and Operations office”.<br />

Nram no yog cov ntsiab qhia txog lub tsev kawm ntawv tej chaw thiab txhua yam uas tau tsim los muaj txhawb kom tub<br />

ntxhais tuaj rau lub thaj chaw kom huv, nyab xeeb, thiab muaj kev siv thiab kawm tau ntawv.<br />

Hnub Nyoog Ntawm Lub <strong>Tsev</strong> <strong>Kawm</strong> Ntawv<br />

Lub tseem tsev kawm ntawv txua thaum xyoo 1960. Lub tsev kawm ntawv no muaj 40 hoob tseem qhia ntawv uas muaj<br />

nrog ib hoob loj siv tau yam “multipurpose room”, ib chav tuav ntawv “a library”, thiab ib chav rau ua hoobkas<br />

“administrative building”. Lub tsev kawm ntawv muaj 6 lub hoob tsev txawb.<br />

Tu thiab Kho<br />

Ceebtsam cov tu tsev kawm ntawv tswj kho cov chaw kom zoo thiab siv tau ua haujlwm tiav raws sijhawm. Muaj ib daim<br />

ntawv ua taw chaw kho “repair order” los tswj kom kho muaj raws caij sai li sai tau thiab kho yam uas tshwm phem heev<br />

uantej.<br />

<strong>Kev</strong> Tu thiab Teem Caij<br />

Ceebtsam pawg tswj khoog tsev kawm ntawv tau pom zoo txais ib cov qauv los tu txhua lub tsev kawm ntawv. Ib phab<br />

lus xaus ntawm cov qauv no muaj nyob ntawm tsev kawm ntawv lub hoobkas, lossis ntawm ceebtsam chav saib xyuas tu<br />

tsev. Tus thawj xibfwb ua haujlwm ncaj nraim nrog cov tu tsev npaj caij nyoog los tu tsev kom lub tsev kawm ntawv huv<br />

thiab nyab xeeb.


Nyiaj Npaj rau <strong>Kev</strong> Tu<br />

Ceebtsam koom tes nrog hom kev pabcuam ntawm lub xeev hu uas “State School Deferred Maintenance Program”, uas<br />

siv lub xeev cov nyiaj piv ib-duas- rau-ib duas, los pab ceebtsam them kho tej hom uas puas loj lossis los hloov cov chav<br />

tsev kawm ntawv uas tsis zoo lawm. Xws li, qhov hloov no yog li cov pua vuag tsev , hloov ciav dej kom tws zoo, kho es<br />

txias thiab sov, hloov cov xaim fais fab, kos xim sab hauv lossis sab nrauv, thiab hloov cov uas pua thaug. Rau thaum<br />

tsev kawm ntawv xyoo 2005-06, ceebtsam tau npaj 3 laab (million) rau cov uas yuav npaj kho no “deferred maintenance<br />

program”.<br />

<strong>Kev</strong> Npaj Tu (yog muaj)<br />

Ceebtsam pawg tswj koog tsev kawm ntawv tau pom zoo txais ib daim kev npaj kho tsev kawm ntawv rau ntawm 5-xyoo<br />

“5-year plan”. Daim npaj kho tsev kawm ntawv no nyob muaj rau tom ceebtsam lub hoobkas.<br />

Kho Hloov <strong>Tsev</strong> Tshiab (yog muaj)<br />

Rau thaum xyoo 2004 thiab 2005 kho tsev tshiab thiab hloov khoom dua tshiab muaj raws li qhov hais no: rau chav sad<br />

hauv, sab nrauv, kho ciav dej kom ntws zoo, HVAC, cov pua vuag tsev thiab lwm yam uas yuav tsum hloov dua tshiab.<br />

Txuas <strong>Tsev</strong> <strong>Kawm</strong> Ntawv Tshiab (yog muaj)<br />

N/A<br />

<strong>Tsev</strong> <strong>Kawm</strong> Ntawv Tej Chaw – <strong>Kev</strong> Tshwm Tawm los Ntawm <strong>Kev</strong> Ntsuam Xyuas thiab Kuaj<br />

Cov xwm txheej tshaj tawm qhia txog seb txoj kev kho puas zoo raws li cov kev teem los ntawm Interim Evaluation<br />

Instrument, nrog hnub tim uas kuaj lub tsev kawm ntawv, daim Interim Evaluation Instrument hnub tim kho tas, thiab hnub<br />

tim uas kho dua los yog npaj tau dua. Muaj xwm txheej ntxiv txog lub tsev kawm ntawv tej chaw yog nug tus thawj xibfwb.<br />

Tej Chaw Kho <strong>Tau</strong> Zoo Tsis Zoo Txaus thiab Kab <strong>Kev</strong> Tuav<br />

PhabTeej Siv Soj Ntsuas Thaj Chaw<br />

(Interim Evaluation Instrument Part) Muaj<br />

Tsis Muaj Ntsiv lossis Npaj <strong>Tau</strong><br />

(Remedial Actions Taken or<br />

Planned)<br />

Roj Pa Txeej (Gas Leaks)<br />

X<br />

Fais Tshuab Rau Thaj Chaw (Mechanical<br />

Systems)<br />

Qhov Rai/Qhov Rooj/Qhov Rooj Laj Kab (sab<br />

hauv thiab sab nraub)<br />

Sab Hauv (Phab ntsa, daim puas taug, thiab daim<br />

vov)<br />

Khoom Phem Heev (sab hauv thiab sab nrauv)<br />

Ntaj <strong>Tsev</strong> Puas (Structural Damage)<br />

Npaj <strong>Kev</strong> Nyab Xeeb Thaum Hluav Taws Kub<br />

Xaim Faisfab (sab hauv thiab sab nrauv)<br />

Kab/Ntsaum Xwv Qe<br />

Tus Ciav Dej Haus (sab hauv thiab sab nrauv)<br />

Rooj Chav Dej<br />

Kav Dej Tawm Rooj (Sewer)<br />

Chaw ua si/Thaj Chaw Ntawm <strong>Tsev</strong> <strong>Kawm</strong> Ntawv<br />

Lwm Yam<br />

X<br />

X<br />

X<br />

X<br />

X<br />

X<br />

X<br />

X<br />

X<br />

X<br />

X<br />

X<br />

X


V. Lub Tseem Ntsiab Hais Txog <strong>Kev</strong> <strong>Kawm</strong> Ntawv<br />

Daim Xeem Qauv Qhia Ntawv thiab Tshaj Tawm “Standardized Testing and Reporting (STAR)”<br />

Kaslifaunias daim qauv qhia kev xeem ntawv “California Standardized Testing and Reporting (STAR)”, tub ntxhais qib 2<br />

mus txog 11 muaj xeem txhua xyoo txog cov kev tau kawm. Tamsis no, daim kev xeem STAR muaj koom nrog xeev<br />

Kalisfaunias daim qauv xeem “California Standards Tests (CST)” thiab daim ntawv xeem ua yuav muab cov qhabnia piv<br />

nrog rau lwm tus li “norm-referenced test (NRT)”. Daim ntawv CST xeem Aaskiv thiab leb nyob qib 2 mus txog 11,<br />

keebkwm txog hom kawm tswvyim tshiab “science” qib 5, 9, 10, thiab 11, thiab keebkwm txog lub neej yav tas los qib 8,<br />

10, thiab 11. Ua ntej xyoo 2005, daim ntawv NRT xeem nyeem ntawv/ Aaskiv thiab leb qib 2 mus txog 11, sau tsiaj ntawv<br />

qib 2 mus txog 8, thiab hom kawm tswvyim tshiab “science” rau qib 9 mus txog 11. Pib rau xyoo 2005, daim NRT xeem<br />

nyeem ntawv/ Aaskiv, sau tsiaj ntawv, thiab leb nyob qib 3 must txog 7 xwb, thiab tsis xeem hom kawm tswvyim tshiab<br />

“science” ntawm txhua qib lawm.<br />

Kaslifaunias Daim Qauv Xeem Ntawv “California Standards Tests (CST)”<br />

Daim ntawv xeem hu uas “California Standards Tests (CST)” qhia tshwm tau seb cov tub ntxhais kawm tau zoo npaus li<br />

cas thaum muab piv rau lub xeev cov qauv kawm ntawv. Tub ntxhais cov qhabnia muab tshaj tawm ua tej theem kawm<br />

tau “performance level”. Tsib theem kawm tau uas teem yog Paub-tshaj (kawm tau tshaj lub xeev cov qauv) “Advanced<br />

(exceeds state standards), Paub-Txaus (kawm tau lub xeev cov qauv) “Proficient (meets state standards)”, (tab tom kawm<br />

yuav tau lub xeev qauv kawm) “<strong>Basic</strong> (approaching state standards)”, (kawm poob qab lub xeev qauv kawm) “Below<br />

<strong>Basic</strong> (below state standards)”, thiab (<strong>Kawm</strong> poob qab lawm ntau ntawm lub xeev cov qauv kawm) “Far Below <strong>Basic</strong><br />

(well below state standards)”. Tub ntxhais xeem tau teem Paub-txaus lossis Paub-Tshaj “Proficient or Advanced” kawm<br />

tau lub xeev cov qauv kawm rau ntawm hom kev qhia. Tub ntxhais uas puas hlwb ua rau xeem tsis tau daim ntawv xeem<br />

CST yuav tau txais kev xeem ntawm lwm daim kev xeem hu uas “California Alternate Performance Assessment (CAPA)”.<br />

Ntsiab xov xwm txog daim CST thiab CAPA cov qhabnia xeem tawm rau txhua qib thiab cov theem kawm tau muaj nyob<br />

rau ntawm Xeev Kalisfaunias Tuam Txhab Saib Xyuas <strong>Kawm</strong> Ntawv daim fais duab rau ntawm “California Department of<br />

Education Web site” rau ntawm http://star.cde.ca.gov lossis mus nug tus thawj xibfwb ntawm lub tsev kawm ntawv. Cim:<br />

Los tivtaiv tub ntxhais (protect student privacy), cov qhabnia tsis pub tshwm rau lwm tus pom yog thaum cov tub ntxhais<br />

muaj 10 leej lossis tshaj dua.<br />

CST – Txhua Tus Tub Ntxhais<br />

Tseem ntsiab lus uas tshaj tawm yog tus leb feem pua ntawm cov tub ntxhais uas kawm tau theem Paub-txau lossis<br />

Paub-tshaj “Proficient or Advanced level (kawm tau lossis tshaj lub xeev tus qauv kawm)”.<br />

Subject<br />

<strong>Tsev</strong> <strong>Kawm</strong> Ntawv Koog Xeev<br />

(Hom Qhia) 2003 2004 2005 2003 2004 2005 2003 2004 2005<br />

English-Language Art<br />

Aaskiv<br />

Mathematics<br />

(Leb)<br />

Science<br />

(Xeeb Txawm)<br />

History-Social Science<br />

(KeebKwm)<br />

14 19 28 30 31 36 35 36 40<br />

21 19 24 32 31 35 35 34 38<br />

24 17 18 27 25 27<br />

15 13 14 21 22 26 28 29 32<br />

CST – Pawg Hom Lus thiab Haiv Tibneeg<br />

Tseem ntsiab lus tshaj tawm yog tus leb ntawm cov tub ntxhais kawm tau theem Paub-txau lossis Paub-tshaj “Proficient<br />

or Advanced” (kawm tau lossis tshaj lub xeev tus qauv kawm) rau cov caij xeem uantej tshaj.<br />

Subject<br />

( Hom Qhia)<br />

African-<br />

American<br />

(Dub)<br />

American<br />

Indian or<br />

Alaska<br />

Native<br />

(Khab Asmelikas)<br />

Asian<br />

(Esxias)<br />

Filipino<br />

(Filipis)<br />

Hispanic<br />

or Latino<br />

(Mev)<br />

Pacific<br />

Islander<br />

(Neeg Nyob<br />

ntug dej<br />

hiav-txwv)<br />

White<br />

(not<br />

Hispanic)<br />

(Dawb<br />

Tsis Yog<br />

Mev)<br />

English-Language Arts<br />

Aaskiv<br />

17 * 29 * 29 * 31<br />

Mathematics (Leb)<br />

Science<br />

(Xeeb Txawm)<br />

11 * 32 * 23 * 20<br />

History-Social Science<br />

(Keebkwm)<br />

7 * 20 * 9 * 17


CST – Lwm Hom Pawg Haiv Tibneeg “Subgroup”<br />

Tseem ntsiab lus tshaj tawm yog tus leb feem pua ntawm cov tub ntxhais kawm tau theem Paub-txau lossis Paub-tshaj<br />

“Proficient or Advanced” (kawm tau lossis tshaj lub xeev tus qauv kawm) rau cov caij xeem uantej tshaj.<br />

Subject<br />

(Hom Qhia)<br />

Male<br />

(Txiv Neej)<br />

Female<br />

(Pojniam)<br />

English<br />

Learners<br />

(<strong>Kawm</strong><br />

Aaskiv)<br />

Economically<br />

Disadvantaged<br />

(Ua Neej Poob<br />

Qab)<br />

Students With<br />

Disabilities<br />

(Tub Ntxhais<br />

puas tes, taw,<br />

hlwb)<br />

Migrant<br />

Education<br />

(Cuabyig<br />

ua teb ua<br />

zog)<br />

English-Language Arts<br />

(Aaskiv)<br />

24 32 18 27 9 33<br />

Mathematics (leb)<br />

Science (Xeeb Txawm)<br />

26 21 18 24 7 30<br />

History-Social Science<br />

(Keebkwm)<br />

15 13 6 15 0 *<br />

Daim Xeem uas Piv Nrog Lwm Tus “Norm-Referenced Test (NRT)”<br />

Cov qhabnia nyeem ntawv thiab leb los ntawm daim ntawv xeem California Achievement Test, Sixth Edition (CAT/6),<br />

daim ntawv xeem ua muab piv nrog rau lwm tus “norm-referenced test (NRT)” tau txais muab los siv ntawm pawg tswj<br />

tsev kawm ntawv “State Board of Education”, yog muab tshaj tawm ua tus leb feem pua txog cov tub ntxhais ua xeem tau<br />

ncav lossis tshaj theem 50 feem pua (lub tebchaws qhov nstsuas sibnpaug) “50th percentile (the national average)”. <strong>Tsev</strong><br />

kawm ntawv cov qhabnia yuav muab piv nrog rau koog tsev kawm ntawv thiab lub xeev li qhabnia. Pib rau xyoo 2005,<br />

daim NRT xeem txog nyeem ntawv/ Aaskiv, sau tsiaj ntawv, thiab leb nyob rau qib 3 thiab 7 xwb thiab tsis xeem hom<br />

kawm tswvyim tshiab (science) rau txhua qib. Ntsiab xov xwm txog txhua qib muaj nyob rau ntawm Xeev Kalisfaunias<br />

Tuam Txhab Saib Xyuas <strong>Kawm</strong> Ntawv daim fais duab rau ntawm “California Department of Education Web site” rau<br />

ntawm http://star.cde.ca.gov lossis mus nug tus thawj xibfwb ntawm lub tsev kawm ntawv. Cim: Los tivtaiv tub ntxhais<br />

(protect student privacy), cov qhabnia tsis pub tshwm rau lwm tus pom yog thaum cov tub ntxhais muaj 10 leej lossis tshaj<br />

dua.<br />

NRT – Txhua Tus Tub Ntxhais<br />

Tseem ntsiab lus tshaj tawm yog tus leb feem pua ntawm cov tub ntxhais uas xeem tau lossis tshaj ntawm 50 feem pua.<br />

Subject<br />

<strong>Tsev</strong> <strong>Kawm</strong> Ntawv Koog Xeev<br />

(Hom Qhia) 2003 2004 2005 2003 2004 2005 2003 2004 2005<br />

Reading<br />

(Nyeem Ntawv)<br />

27 28 38 37 38 37 43 43 41<br />

Mathematics (Leb) 40 40 46 47 49 52 50 51 52<br />

NRT – Pawg Hom Lus thiab Haiv Tibneeg<br />

Tseem ntsiab lus tshaj tawm yog tus leb feem pua ntawm cov tub ntxhais uas xeem tau lossis tshaj ntawm 50 feem pua<br />

rau cov caij xeem uantej tshaj.<br />

Subject<br />

(Hom Qhia)<br />

Reading<br />

(Nyeem Ntawv)<br />

Mathematics<br />

(Leb)<br />

African-<br />

American<br />

(Neeg Dub)<br />

American<br />

Indian or<br />

Alaska<br />

Native<br />

(Khab Asmeliskas)<br />

Asian<br />

(Esxias)<br />

Filipino<br />

(Filipis)<br />

Hispanic<br />

or Latino<br />

(Mev)<br />

Pacific<br />

Islander<br />

(Neeg Nyob<br />

ntug dej<br />

hiav-txwv)<br />

White<br />

(not<br />

Hispanic)<br />

(Dawb<br />

Tsis Yog<br />

Mev<br />

30 * 41 * 38 * 47<br />

22 * 55 * 49 * 49


NRT – Other Subgroups<br />

Tseem ntsiab lus tshaj tawm yog tus leb feem pua ntawm cov tub ntxhais uas xeem tau lossis tshaj ntawm 50 feem pua<br />

rau cov caij xeem uantej tshaj.<br />

Subject<br />

(Hom Qhia)<br />

Reading<br />

(Nyeem Ntawv)<br />

Mathematics<br />

(Leb)<br />

Male<br />

(Txivneej)<br />

Female<br />

(Pojniam)<br />

English<br />

Learners<br />

(<strong>Kawm</strong><br />

Aaskiv)<br />

Economically<br />

Disadvantaged<br />

(Ua Neej Poob<br />

Qab)<br />

Students With<br />

Disabilities<br />

Tub Ntxhais Pua<br />

Tes, Taw, Hlwb<br />

Migrant<br />

Education<br />

(Cuabyig ua<br />

teb ua zog)<br />

33 43 28 37 5 40<br />

48 43 40 44 8 53<br />

Kalisfaunias <strong>Kev</strong> Xeem Dag Zog “California Physical Fitness Test”<br />

Tseem ntsiab lus tshaj yog tus leb feem pua ntawm cov tub ntxhais uas ncav tau tus qauv xeem dag zog (xeem tau<br />

theem muaj zog haum ntawm rau hom qauv ) “(scoring in the healthy fitness zone on all six fitness standards)” rau los<br />

ntawm lub caij xeem uantej tshaj. Daim Kalifaunias <strong>Kev</strong> Xeem Dag Zog “California Physical Fitness Test” muab xeem rau<br />

cov tub ntxhais nyob qib 5, 7, thiab 9 xwb. Ntsiab xov xwm txog California Physical Fitness Test muaj nyob rau ntawm<br />

Xeev Kalisfaunias Tuam Txhab Saib Xyuas <strong>Kawm</strong> Ntawv daim fais duab rau ntawm “California Department of Education<br />

Web site” rau ntawm http://star.cde.ca.gov lossis mus nug tus thawj xibfwb ntawm lub tsev kawm ntawv. Cim: Los tivtaiv<br />

tub ntxhais (protect student privacy), cov qhabnia tsis pub tshwm rau lwm tus pom yog thaum cov tub ntxhais muaj 10 leej<br />

lossis tshaj dua.<br />

<strong>Tsev</strong> <strong>Kawm</strong> Ntawv Koog Xeev<br />

Qib<br />

Tagnrho Pojniam Txivneej Tagnrho Pojniam Txivneej Tagnrho Pojniam Txivneej<br />

5 25.4 28.4 22.4 24.5 26.7 22.3<br />

7 19.8 15.5 24.9 25.3 26.7 23.9 28.8 30.9 26.8<br />

9 20.8 21.7 19.9 26.7 25.8 27.5<br />

Daim Ntsuas <strong>Kev</strong> <strong>Kawm</strong> Ntawv “Academic Performance Index”<br />

Daim Ntsuas <strong>Kev</strong> <strong>Kawm</strong> Ntawv “Academic Performance Index (API)” yog ntsuas cov qhabnia pib theem 200 mus txog<br />

1000 uas txhua xyoo ntsuas kev kawm tau zuj zus ntawm txhua tus tub ntxhais kawm ntawv rau hauv lub xeev<br />

Kalifausnias. Rau ntu tamsis no xwb, lub xeev teem theem 800 ua yog tus API qhabnia kom txhua lub tsev kawm ntawv<br />

yuav tsum ncav kom tau.<br />

Homphiaj <strong>Kawm</strong>: Txhua xyoo lub homphiaj kawm tau rau txhua lub tsev kawm ntawv yuav tsum yog 5 feem pua ntawm<br />

lub tsev kawm ntawv tus qhabnia thiab 800. Lub homphiaj kawm tau rau lub tsev kawm ntawv ua tus qhabnia twb yog 800<br />

yog kom yuav tsum tuav tus qhabnia 800 thiab nrov saud. Tus qhabnia kawm tau yog tus najnpawb API nce tshaj ntawm<br />

tus qhabnia qub thiab cov xyoo kawm. Lub tsev kawm ntawv twg ncav tau lawv tus qhabnia homphiaj yuav tau txhais<br />

khoom plig (awards).<br />

Lwm Pawg APIs thiab Homphiaj: Koom ntxiv nrog tus qhabnia API thoob lub tsev kawm ntawv, tsev kawm ntawv tau<br />

muaj API qhabnia rau lwm pawg rau hauv lub tsev kawm ntawv thiab (i.e., hom lus/haiv tibneeg thiab cov tsev neeg pluag<br />

thiab txomnyeem). Homphiaj kawm, yuav tsum sib npaug nrog 80 feem pua ntawm lub tsev kawm ntawv lub homphiaj<br />

kawm, uas muab teem ib yam rau txhua cov lwm pawg thiab. Txhua lwm pawg yuav tsum ncav tau lub homphiaj rau lub<br />

tsev kawm ntawv thiaj li yuav tau txais kev pom thiab khoom plig.<br />

Feem Pua Xeem: Yuav tau txais kev pom thiab koom plig, tsev kawm ntawv me thiab nrab yuav tsum xeem 95 feem pua<br />

ntawm lawv cov tub ntxhais nyob qib 2 mus txog 8, thiab tsev kawm ntawv loj yuav tsum xeem qhov tshawg 90 feem pua<br />

ntawm lawv cov tub ntxhais qib 9 mus txog 11 rau daim ntawv xeem STAR.<br />

Cov Theem Nyob Hauv Lub Xeev: <strong>Tsev</strong> kawm ntawv muaj ib tus qhabnia (API Base) uas muab dho rau kaum theem<br />

(deciles) pib theem 1 (qis tshaj) mus txog 10 (siab tshaj), raws li lub hom tsev kawm ntawv “me, nrab, thiab loj”<br />

(elementary, middle, or high school).<br />

<strong>Tsev</strong> <strong>Kawm</strong> Ntawv Theem Zoo Ib Yam: Muab tsev kawm ntawv qhov theem piv nrog rau 100 lwm lub tsev kawm ntawv<br />

ua zoo ib yam. Txhua 100 lub tsev kawm ntawv muab teem raws li cov qhabnia API pib 1 (qis tshaj) mus txog 10 (siab<br />

tshaj) los tshwm qhia tau seb lub tsev kawm ntawv yuav piv tau nrho lwm lub li cas.<br />

API lub homphiaj teem yuav muaj hloov raws li cov cai tshiab ua yuav tshwm tuaj. Ntsiab lus xov xwm txog API thiab txoj<br />

cai Public Schools Accountability Act (PSAA) muaj tshwm ntxiv rau CDE Web site daim fais daub ntawm<br />

http://www.cde.ca.gov/ta/ac/ap/ lossis mus nug tus thawj xibfwb.


API – Thoob <strong>Tsev</strong> <strong>Kawm</strong> Ntawv<br />

Tseem ntsiab lus ua tshaj tawm yog API Base (qhabnia pib) thiab Growth (qhabnia kawm tau tshaj ntxiv), lub homphiaj<br />

kawm tau growth, thoob xeev thiab tsev kawm ntawv ua zoo ib yam cov theem xeem tau, thiab feem pua tus tub ntxhais<br />

ua tau xeem.<br />

API Base Data<br />

API Growth Data<br />

(Tseem Ntsiab Pib)<br />

(Tseem Ntsiab <strong>Kawm</strong> <strong>Tau</strong>)<br />

Thaum Thaum Thaum<br />

2002 2003 2004<br />

2002<br />

txog<br />

2003<br />

txog<br />

2004<br />

txog<br />

2003 2004 2005<br />

Feem Pua uas Xeem 99 99 100 Feem Pua ua Xeem 99 100 99<br />

API Base (Qhabnia<br />

Pib)<br />

580 606 639<br />

API Qhabnia <strong>Kawm</strong><br />

<strong>Tau</strong><br />

612 636 665<br />

Homphiaj <strong>Kawm</strong> <strong>Tau</strong> 11 10 8 Qhov <strong>Kawm</strong> <strong>Tau</strong> Ntsiv 32 30 26<br />

Theem Thoob Xeev 3 3 3<br />

Theem <strong>Tsev</strong> <strong>Kawm</strong><br />

Ntawv Zoo Ib Yam<br />

2 1 8<br />

API – Pawg Hom Lus thiab Haiv Neeg “Racial and Ethnic Subgroups”<br />

Tseem ntsiab lus tshaj tawm yog “API Base” (qhabnia pib) thiab “Growth” (qhabnia kawm tau) thiab lub homphiaj kawm<br />

tau.<br />

API Base Data<br />

API Growth Data<br />

(Tseem Ntsiab Pib)<br />

(Tseem Ntsiab <strong>Kawm</strong> <strong>Tau</strong>)<br />

Thaum Thaum Thaum<br />

2002 2003 2004<br />

2002<br />

txog<br />

2003<br />

txog<br />

2004<br />

txog<br />

2003 2004 2005<br />

African-American (Neeg Dub) African-American (Neeg Dub)<br />

API Base Score<br />

(Qhabnhia Pib)<br />

530 537 569<br />

API Growth Score<br />

(Qhabnhia <strong>Kawm</strong> <strong>Tau</strong>)<br />

544 565 584<br />

Growth Target<br />

(Hom Phiaj <strong>Kawm</strong>)<br />

9 8 6<br />

Actual Growth<br />

(Qhov <strong>Kawm</strong> <strong>Tau</strong>)<br />

14 28 15<br />

American Indian or Alaska Native (Khab Asmeliskas) American Indian or Alaska Native (Khab Asmeliskas)<br />

API Base Score<br />

API Growth Score<br />

(Qhabnhia Pib)<br />

(Qhabnhia <strong>Kawm</strong> <strong>Tau</strong>)<br />

Growth Target<br />

Actual Growth<br />

(Hom Phiaj <strong>Kawm</strong>)<br />

(Qhov <strong>Kawm</strong> <strong>Tau</strong>)<br />

Asian (Esxias) Asian (Esxias)<br />

API Base Score<br />

(Qhabnhia Pib)<br />

620 668 677<br />

API Growth Score<br />

(Qhabnhia <strong>Kawm</strong> <strong>Tau</strong>)<br />

670 674 712<br />

Growth Target<br />

(Hom Phiaj <strong>Kawm</strong>)<br />

9 8 6<br />

Actual Growth<br />

(Qhov <strong>Kawm</strong> <strong>Tau</strong>)<br />

50 6 35<br />

Filipino (Filipis) Filipino (Filipis)<br />

API Base Score<br />

API Growth Score<br />

(Qhabnhia Pib)<br />

(Qhabnhia <strong>Kawm</strong> <strong>Tau</strong>)<br />

Growth Target Actual Growth<br />

Hispanic or Latino (Mev) Hispanic or Latino (Mev)<br />

API Base Score<br />

(Qhabnhia Pib)<br />

570 597 622<br />

API Growth Score<br />

(Qhabnhia <strong>Kawm</strong> <strong>Tau</strong>)<br />

603 619 656<br />

Growth Target<br />

(Hom Phiaj <strong>Kawm</strong>)<br />

9 8 6<br />

Actual Growth<br />

(Qhov <strong>Kawm</strong> <strong>Tau</strong>)<br />

33 22 34<br />

Pacific Islander (Neeg Nyob ntug dej hiav-txwv) Pacific Islander (Neeg Nyob ntug dej hiav-txwv)<br />

API Base Score<br />

API Growth Score<br />

(Qhabnhia Pib)<br />

(Qhabnhia <strong>Kawm</strong> <strong>Tau</strong>)<br />

Growth Target<br />

Actual Growth<br />

(Hom Phiaj <strong>Kawm</strong>)<br />

(Qhov <strong>Kawm</strong> <strong>Tau</strong>)<br />

White (Not Hispanic) White (Not Hispanic)<br />

API Base Score<br />

API Growth Score<br />

(Qhabnhia Pib)<br />

(Qhabnhia <strong>Kawm</strong> <strong>Tau</strong>)


Growth Target<br />

(Hom Phiaj <strong>Kawm</strong>)<br />

Actual Growth<br />

(Qhov <strong>Kawm</strong> <strong>Tau</strong>)<br />

API – Pawg Tibneeg Ua Neej Poob Qab thiab Txomnyeem<br />

Tseem ntsiab lus tshaj tawm yog “API Base” (qhabnia pib) thiab “Growth” (qhabnia kawm tau) thiab lub homphiaj kawm<br />

tau.<br />

API Base Score<br />

(Qhabnhia Pib)<br />

Growth Target<br />

(Hom Phiaj <strong>Kawm</strong>)<br />

API Base Data<br />

(Tseem Ntsiab Pib)<br />

2002 2003 2004<br />

575 613 636<br />

9 8 6<br />

API Growth Data<br />

(Tseem Ntsiab <strong>Kawm</strong> <strong>Tau</strong>)<br />

From From From<br />

2002 2003 2004<br />

to 2003 to 2004 to 2005<br />

API Growth Score<br />

(Qhabnhia <strong>Kawm</strong> <strong>Tau</strong>)<br />

618 632 658<br />

Actual Growth<br />

(Qhov <strong>Kawm</strong> <strong>Tau</strong>)<br />

43 19 22<br />

Xeev <strong>Kev</strong> Om Txhawb thiab <strong>Kev</strong> Pabcuam “State Award and Intervention Programs”<br />

Lub xeev kev pabcuam thiab kev pom txhawb muaj tshwm nyob rau lub xeev Kalifausnias Tshab Cai <strong>Kawm</strong> Ntawv<br />

“California Education Code”, cov kev pabcuam tsis muaj nyiaj txhawb rau lub caij tshaj tawm ntawm daim ntawv no.<br />

Yog li ntawd, yuav tsis muaj xwm txheej txog cov kev pabcuam no rau daim ntawv tshaj tawm no.<br />

<strong>Kawm</strong> <strong>Tau</strong> Raws Xyoo “Adequate Yearly Progress (AYP)”<br />

Tseem fwv tshab cai Tsis Pub Ib Tug Menyuam Poob Qab “No Child Left Behind Act (NCLB)” tswj kom txhua lub tsev<br />

kawm ntawv thiab koog tsev kawm ntawv ncav kom tau cov kev teem rau qhov <strong>Kawm</strong> <strong>Tau</strong> Raws “Adequate Yearly<br />

Progress (AYP)”. Yuav kom haum tshab cai NCLB, Kalisfausnias txais siv cov AYP ntsiab lus pom zoo los ntawm tuam<br />

txhab saib xyuas kev kawm ntawv “U.S. Department of Education in June 2003. Yuav kom ncav tau AYP, tsev kawm<br />

ntawv thiab koog tsev kawm ntawv yuav tsum ncav kom tau lossis uas tau tshaj cov ntsiab teev rau nram no:<br />

• Feem muaj 1: Muaj feem koom raws li lub xeev cov qauv xeem<br />

• Feem muaj 2: Muaj feem kawm tau lub xeev cov qauv xeem<br />

• Feem muaj 3: <strong>Kawm</strong> ncav tau tus qhabnia API ua teem tseg<br />

• Feem muaj 4: Muaj feem kawm ntawv tiav (rau cov tsev kawm ntawv loj)<br />

Feem muaj 1 thiab 2 tuav nrog rau ntawm lub tsev kawm ntawv, koog tsev kawm ntawv, thiab txhua lwm pawg xyuas.<br />

Feem muaj 3 thiab 4 tuav nrog rau ntawm lub tsev kawm ntawv thiab koog tsev kawm ntawv, yuav yog muaj lwm txoj kev<br />

cawm seej "safe harbor" los siv. Tseem ntsiab lus tshaj tawm ntsiv txog AYP muaj nrhiav tau rau ntawm “CDE Web site”<br />

daim fais duab ntawm http://www.cde.ca.gov/ta/ac/ay/ lossis mus nug tus thawj xibfwb ntawm lub tsev kawm ntawv.<br />

AYP Txhua Cov <strong>Kev</strong> Teem – Thoob <strong>Tsev</strong> <strong>Kawm</strong> Ntawv<br />

Tseem ntsiab lus tshaj tawm qhia txog seb cov ntsiab lus teem los ntawm tus AYP puas ncav tau los ntawm txhua tus tub<br />

ntxhais hauv lub tsev kawm ntawv lossis koog tsev kawm ntawv, lossis muaj kev zam tau “tsis phiv cai” (safe harbor) ho<br />

ncav tau, lossis muaj kev pom zoo ntawm daim ntawv ua tauj mus txiav kev tsis haum ntawm lub tsev kawm ntawv lossis<br />

koogtsev kawm ntawv tus AYP.<br />

<strong>Tsev</strong> <strong>Kawm</strong> Ntawv Koog<br />

Thoob <strong>Tsev</strong> <strong>Kawm</strong> Ntawv<br />

2003 2004 2005 2003 2004 2005<br />

Txhua Tus Tub Ntxhais Tsis Tsis Tsis<br />

Feem Pua Koom Rau thiab Cov Theem <strong>Kawm</strong> <strong>Tau</strong>- Toob <strong>Tsev</strong> <strong>Kawm</strong> Ntawv thiab Pawg Haiv<br />

Neeg<br />

“AYP Participation Rates and Proficiency Levels – Schoolwide and Subgroups”<br />

Tseem ntsiab lus tshaj tawm qhia seb AYP cov feem muaj rau ntawm ob hom, tus feem pua koom xeem thiab tus feem<br />

pua xeem tau lossis tshaj los ntawm lub tsev kawm ntawv lossis koog tsev kawm ntawv. Cim: "N/A" txhais tau tias cov<br />

pawg tub ntxhais tsis muaj feem coob.<br />

<strong>Tsev</strong> <strong>Kawm</strong> Ntawv Koog<br />

Pawg<br />

2003 2004 2005 2003 2004 2005<br />

Txhua Tus Tub Ntxhais Muaj Muaj Muaj Muaj Muaj Muaj<br />

African American (Haiv Neeg Dub) Tsis Tsis Tsis Muaj Muaj Muaj<br />

Tsis<br />

muaj<br />

Tsis<br />

muaj<br />

muaj


American Indian or Alaska Native (Khab Asmeliskas) N/A N/A N/A Muaj Muaj Muaj<br />

Asian (Esxias) Muaj Muaj Muaj Muaj Muaj Muaj<br />

Filipino (Filipis) N/A N/A N/A Muaj Muaj Muaj<br />

Hispanic or Latino (Haiv Neeg Mev) Tsis Tsis Muaj Muaj Muaj Muaj<br />

Pacific Islander(Neeg Nyob ntug dej hiav-txwv) N/A N/A N/A Muaj Muaj Muaj<br />

White (not Hispanic) (Dawb Tsis yog Mev) N/A N/A N/A Muaj Muaj Muaj<br />

Socioeconomically Disadvantaged (Txomnyeem Ua<br />

Neej Poob Qab)<br />

Muaj Muaj Tsis Muaj Muaj Muaj<br />

English Learners (Cov <strong>Kawm</strong> Lus Aaskiv) Muaj Muaj Muaj Muaj Muaj Muaj<br />

Students with Disabilities (Puas Tes, Taw, Hlwb) Tsis Tsis Muaj Tsis Tsis Muaj<br />

Tseem Fwv <strong>Kev</strong> Pabcuam “Federal Intervention Program”<br />

<strong>Tsev</strong> kawm ntawv thiab koog tsev kawm ntawv uas tau txais nyiaj txiag txhawb pab los ntawm tseem fwv Title I nyiaj txiag<br />

poob rau txhim kho pab kev kawm “Program Improvement (PI)” yog lawv kawm tsis txawj zuj zus raws qhov tuav thawm<br />

xyoo “Adequate Yearly Progress (AYP)” rau puv ob xyoo sib lawv. Thaum poob rau txhim kho pab kev kawm “PI”, tsev<br />

kawm ntawv thiab koog tsev kawm ntawv yuav tau nce kev pabcuam ib theem zuj zus mus rau txhua xyoo uas lawv<br />

kawm tsis txawj AYP. Xov xwm txheej txog PI, muaj nrog lub npe ntawm txhua lub tsev kawm ntawv uas yog PI, muaj<br />

nyob rau ntawm CDE phab fais duab (Web site) ntawm http://www.cde.ca.gov/ta/ac/ay/ lossis hu mus rau lub tuam txhab<br />

koog tsev kawm ntawv lossis tus thawj xibfwb.<br />

<strong>Tsev</strong> <strong>Kawm</strong> Ntawv Koog<br />

Thawj Xyoo Txhim Kho <strong>Kev</strong> <strong>Kawm</strong> Ntawv 2003-2004<br />

Xyoo Nyob Rau Txhim Kho <strong>Kev</strong> <strong>Kawm</strong> Ntawv (theem txhim<br />

kho)<br />

Xyoo Tawm Rau Txhim Kho <strong>Kev</strong> <strong>Kawm</strong> Ntawv<br />

3<br />

Cov <strong>Tsev</strong> <strong>Kawm</strong> Ntawv Nyob Rau Txhim Kho <strong>Kev</strong> <strong>Kawm</strong> --- 25<br />

Feem Pua <strong>Tsev</strong> <strong>Kawm</strong> Ntawv Nyob Rau Txhim Kho <strong>Kev</strong><br />

<strong>Kawm</strong><br />

--- 30.1<br />

VI. <strong>Tsev</strong> <strong>Kawm</strong> Ntawv Qib Siab “Secondary Schools”<br />

Kalisfaunias <strong>Kev</strong> Xeem Tawm “California High School Exit Examination (CAHSEE)”<br />

Pib rau cov kawm ntawv xyoo 2006, tub ntxhais kawm ntawv rau hauv xeev Kalifaunias cov tsev kawm ntawv dawb yuav<br />

tsum xeem kom dhau daim ntawv Xee “California High School Exit Examination (CAHSEE)” thiaj li yuav txais tau daim<br />

npav kawm tiav. Daim Ntawv Tshaj Tawm <strong>Kev</strong> <strong>Kawm</strong> “School Accountability Report Card” rau xyoo ntawd yuav tshaj qhia<br />

cov feem pua ntawm cov tub ntxhais uas kawm ntawv tiav qib 12, cov uas xeem tau tawm ntawm daim CAHSEE.<br />

Cov tseem ntsiab lus no yuav tsis txwv kom tshaj tawm uantej xyoo 2006,vim lawv yuav tshaj tawm rau txhua tus tub<br />

ntxhais uas yuav kawm ntawv tiav. Thaum lub sijhawm ntawd, cov tseem ntsiab lus uas khaws tau yuav tsum muab faib<br />

raws li pawg kawm, cov kawm Aaskiv “English Learners”, cov niam txiv txomnyeem “socioeconomically disadvantaged<br />

status”, fais pojniam/txivneej “gender”, thiab haiv tibneeg “ethnic group”.<br />

Cov <strong>Kawm</strong> Ntawv Poob thiab <strong>Kawm</strong> Ntawv Tiav “Dropout Rate and Graduation Rate”<br />

Tseem ntsiab lus tshaj tawm txog kev pabcuam kom tub ntxhais kawm ntawv tsis poob rau thawm peb xyoo pib cov kawm<br />

qib 9 mus txog 12, tus najnpawb uas kawm ntawv poob, thiab feem pua ntawm ib-xyoo uas tshaj tawm rau CBEDS. Tus<br />

qauv uas siv los laij tus najnpawb feem pua rau ntawm ib xyoo yog (qib 9 mus txog 12 kawm ntawv poob faib rau qib 9<br />

mus txog 12 muaj npe kawm ntawv) muab npaug rau 100. Tus feem pua najnpawb kawm ntawv tiav, muaj koom nrog ib<br />

lub ntsib ntawm xeev Kalifaunias ib qhov feem muaj rau ntawm Adequate Yearly Progress ua tau tswj los ntawm tseem<br />

fwv tshab cai No Child Left Behind (NCLB) Act, yog muab laij los ntawm tus najnpawb ntawm cov tub ntxhais kawm ntawv<br />

tiav faib nrog rau tus najnpawb ntawm tagnrho cov najnpawb kawm ntawv poob qib 9 mus txog 12, rau txhua xyoo, muab<br />

ntxiv rau tus najnpawb ntawm cov kawm ntawv tiav.<br />

<strong>Tsev</strong> <strong>Kawm</strong> Ntawv Koog Xeev<br />

2002 2003 2004 2002 2003 2004 2002 2003 2004<br />

Muaj Npe <strong>Kawm</strong><br />

13,823 13,926 14,253 1,772,417 1,830,903 1,876,927<br />

Ntawv (9-12)<br />

Najnpawb <strong>Kawm</strong><br />

Ntawv Poob<br />

562 459 217 47,871 58,189 61,253


Feem Pua <strong>Kawm</strong><br />

Ntawv Poob (1-year)<br />

Feem Pua <strong>Kawm</strong><br />

Ntawv Tiav<br />

VII. Hom Hoob<br />

4.1 3.3 1.5 2.7 3.2 3.3<br />

74.5 76.1 78.4 87.0 86.7 85.3<br />

Cov Hoob Loj Sib Luag thiab Faib Kom Sib Npaug<br />

“Average Class Size and Class Size Distribution”<br />

Tseem ntsiab lus tshaj tawm qhia txog kev tso tub ntxhais rau cov hoob kom sib npaug thiab cov hoob uas faib raws li cov<br />

pawg (i.e., tus najnpawb ntawm cov tub ntxhais), raws qib, uas tshaj tawm los ntawm CBEDS.<br />

Grade<br />

Qib<br />

K<br />

1<br />

2<br />

3<br />

4<br />

5<br />

6<br />

K-3<br />

3-4<br />

4-8<br />

Lwm<br />

yam<br />

2003 2004 2005<br />

Faib<br />

Sib<br />

Npaug<br />

Cov Hoob<br />

1-20 21-32 33+<br />

Faib<br />

Sib<br />

Npaug<br />

Cov Hoob<br />

1-20 21-32 33+<br />

Faib<br />

Sib<br />

Npaug<br />

Cov Hoob<br />

1-20 21-32 33+<br />

Tso Qhia Sib Npaug thiab Faib Qhia<br />

“Average Teaching Load and Teaching Load Distribution”<br />

Tseem ntsiab lus tshaj tawm qhia txog kev tso tub ntxhais rau cov hoob kom sib npaug thiab cov hoob ua faib raws li cov<br />

pawg (i.e., tus najnpawb ntawm cov tub ntxhais), raws qib, ua tshaj tawm los ntawm CBEDS.<br />

2003 2004 2005<br />

Faib Cov Hoob Cov Hoob Cov Hoob<br />

Hom Qhia Sib<br />

Npaug 1-22<br />

Faib<br />

Faib<br />

23-<br />

32<br />

33+<br />

Sib<br />

Npaug<br />

1-22 23-32 33+<br />

Sib<br />

Npaug<br />

1-22 23-32 33+<br />

English (Aaskiv) 26.2 12 38 11 25.6 18 31 9 25.5 23 39 9<br />

Mathematics(leb) 29.3 2 20 9 27.4 6 19 7 27.2 8 19 6<br />

Science<br />

(Xeeb Txawm)<br />

Social Science<br />

(Keebkwm)<br />

27.0 9 18 7 26.3 8 23 2 27.0 9 14 10<br />

29.0 4 19 5 27.0 9 18 7 29.6 5 8 13<br />

Koom Nrog Tso Hoob Kom Tsawg “Class Size Reduction Participation”<br />

Tseem ntsiab lus tshaj tawm yog qhov feem pua ntawm cov tub ntxhais nyob txhua qib uas koom nrog qhov kev tso hoob<br />

kom tsawg.<br />

Grade<br />

(Qib)<br />

Feem Pua Ntawm Tub Ntxhais uas<br />

Koom<br />

2003 2004 2005<br />

K 100% 100% 100%<br />

1 100% 100% 100%<br />

2 100% 100% 100%<br />

3 100% 100% 100%


VIII. Xov Xwm Txog Xibfwb thiab Cov Ua Dejnum<br />

Tseem Hoob Qhia Ntawm Cov Xibfwb Muaj Feem Raws Li NCLB Txoj Cai<br />

Rau ib lub tsev kawm ntawv, cov tseem ntsiab lus tshaj tawm yog qhov feem pua los ntawm lub tsev kawm ntawv cov<br />

hoob tseem “core class” qhia los ntawm cov xibfwb muaj feem raws li No Child Left Behind (NCLB) txoj cai. Hauv ib koog<br />

tsev kawm ntawv, cov tseem ntsiab lus tshaj tawm yog qhov feem pua los ntawm tagnrho cov hoob ua tseem qhia los<br />

ntawm cov xibfwb thoob koog tsev kawm ntawv uas muaj feem raws li NCLB txojcai, nyob rau tej chaw txomnyeem hauv<br />

koog tsev kawm ntawv, thiab tej chaw tsis txomnyeem hauv koog tsev kawm ntawv. Xov xwm txog kev muaj feem rau cov<br />

xibfwb tswj los ntawm tsab cai NCLB muaj nyob rau CDE phab Web site ntawm http://www.cde.ca.gov/nclb/sr/tq/.<br />

Feem Pua Ntawm Cov Hoob<br />

Nyob Rau Cov Hoob Tseem<br />

Qhia Los Ntawm Cov Xibfwb Muaj Feem<br />

Raws NCLB<br />

Lub <strong>Tsev</strong> <strong>Kawm</strong> Ntawv No 12.9<br />

Txhua lub <strong>Tsev</strong> <strong>Kawm</strong> Ntawv Nyob<br />

48.5<br />

Hauv ib Koog<br />

<strong>Tsev</strong> <strong>Kawm</strong> Ntawv Txomnyeem<br />

44.8<br />

Nyob Hauv ib Koog<br />

<strong>Tsev</strong> <strong>Kawm</strong> Ntawv Tsis-Tomnyeem<br />

43.1<br />

Nyob Hauv ib Koog<br />

Npav Qhia Ntawv ua Xibfwb<br />

Tseem ntsiab lus tshaj tawm yog tus najnpawb ntawm cov xibfwb (ua dejnum puv hnub thiab tsis puv hnub) uas tau tshaj<br />

tawm los ntawm CBEDS. Txhua tus xibfwb uas muaj suav ua "1." Yog ib tug xibfwb ua dejnum ntawm ob lub tsev kawm<br />

ntawv, nws tsua yog muaj suav ua ib ntawm ib lub tsev kawm ntawv xwb. Tseem ntsiab lus los ntawm cov xibfw uas<br />

muaj npav qhia ntawv thiab tau qhia tshaj tawm ntawm nws daim npav los muaj tshwm qhia paub los ntawm LEA.<br />

2003 2004 2005<br />

Tagnrho cov xibfwb<br />

47 47 51<br />

Xibfwb muaj npav qhia ntawv<br />

Xibfwb qhia tawm ntawm daim npav<br />

(muaj npav qhia ntawv tiamsis qhia tawm ntawm qhov tso cai)<br />

Xibfwb tseem npaj daim npav qhia ntawv<br />

(koog tsev thiab university koom dejnum nrog )<br />

Cov Xyaum Qhia Ntawv “Pre-Internship”<br />

Xibfwb Muaj Ntawv Tso Caij “Teachers with Emergency Permits”<br />

(tsis muaj feem txais tau daim npav qhia lossis ua dejnum ua ntej tiamsis ncav tau cov<br />

feem muaj)<br />

Xibfwb Muaj Nrog Daim Ntawv Zam “Teachers with Waivers”<br />

(tsis muaj daim npav qhia ntawv thiab tsis muaj feem txais tau daim pawsmij qhia raws<br />

caij)<br />

46 45 50<br />

0 3 3<br />

0 1 1<br />

1 0 0<br />

0 1 0<br />

0 0 0<br />

Xibfwb ua Dejnum xyeej tawm “Teacher Misassignments”<br />

Tseem ntsiab lus tshaj tawm yog cov xibfwb muaj npav qhia ntawv thiab hom uas tau tso cai qhia, koom nrog cov dejnum<br />

uas yog qhia cov uas kawm Aaskiv (English learners), rau uas cov ua dejnum tsis muaj cai tso los qhia raws lawv daim<br />

npav, lossis qhov dejnum ntawm tus xibfwb qhia ntawv uas nws tsis muaj cai los tuav. Tagnrho cov xibfwb qhia txawv<br />

muaj npav “Total Teacher Misassignments” nrog tus najnpawb ntawm Cov xibfwb qhia tsawv npav ua tau los qhia cov<br />

kawm Aaskiv “Misassignments of Teachers of English Learners”. Rau tsev kawm ntawv xyoo 2005-06, cov tseem ntsiab<br />

lus muaj rau tshaj tawm.<br />

2004 2005 2006<br />

Misassignments of Teachers of English Learners<br />

9 5 0<br />

(Cov xibfwb ua dejnum xyeej tawm los qhia cov tub ntxhais kawm Aaskiv)<br />

Total Teacher Misassignments<br />

9 5 0<br />

(Tagnrho cov xibfwb tau raug xyeej tawm)<br />

NA=Not Available


Xibfwb Qib <strong>Kawm</strong> Ntawv Tiav “Teacher Education Level”<br />

Tseem ntsiab lus tshaj qhia txog cov qib kawm ntawm cov xibfwb, ua tshaj tawm los ntawm CBEDS.<br />

School District<br />

Doctorate (Siab Tshaj) 2.0 0.4<br />

Master’s Degree ntxiv 30 teev kawm txuj lossis tshaj<br />

ntawd (semester hours)<br />

11.8 8.4<br />

Master’s Degree 9.8 7.7<br />

Bachelor’s Degree ntxiv 30 teev kawm txuj lossis tshaj<br />

41.2 58.1<br />

ntawd (semester hours)<br />

Bachelor’s Degree 25.5 18.9<br />

Less than Bachelor’s Degree (Qis dua) 9.8 6.6<br />

Dejnum Tsis Muaj Xibfwb Ua “Vacant Teacher Positions”<br />

Tseem ntsiab lus tshaj tawm yog cov chaw dejnum ua tsis muaj tus xibfwb muaj npav qhia thaum tsev kawm ntawv qhib,<br />

yog qhov dejnum qhib ib nram xyoo xwb, tus dejnum ntawd tsis muaj ib tug xibfwb muaj npav pib qhia thaum tsev kawm<br />

ntawv qhib mus puv xyoo. Rau xyoo kawm ntawv 2005-06, cov tseem ntsiab lus uantej muaj tshaj tawm.<br />

2004 2005 2006<br />

Dejnum Tsis Muaj Xibfwb Ua 1 0 0<br />

NA=tsis muaj<br />

Soj Ntsuam Xibfwb <strong>Kev</strong> Qhia Ntawv<br />

Xwm txheej txog kab kev thiab muaj feem los soj ntsuam xibfwb qhia ntawv.<br />

Soj ntsuam xibfwb kev qhia ntawv rau cov ua dejnum thiab tsis ntev yuav muaj soj ntsuas txhua xyoo. Xibfwb qhia ntawv<br />

yuav raug soj ntsuam ib xyoo kem ib xyoo. Xibfwb ua dejnum puv caum xyoo rov saud rau hauv koog tsev kawm ntawv<br />

yuav raug soj ntsuam ib zaug kom puv tsib xyoo raws tsab cai AB 954.<br />

Rau Hom <strong>Kev</strong> Qhia uas Soj Ntuam Siv Cov Kab Nram No.<br />

Hom <strong>Kev</strong> Qhia “Performance Area”<br />

Nqus koom thiab txhawb txhua tus tub ntxhais kom kawm<br />

ntawv tau thiab siv ntau yam kab kev los qhia txhua tus<br />

uas muaj kev kawm txawv.<br />

Tshwm thiab tswj chaw kawm ntawv kom ruaj rau tub<br />

ntxhais kawm ntawv uas npaj thiab txhim kab kev rau los<br />

tswj thiab txhawb tub ntxhais kev kawm thiab yamntxwv.<br />

<strong>Tau</strong> taub thiab muaj quas hom faim qhia uas siv koog<br />

tsev kawm ntawv cov taub ntawv thiab khoom pabcuam<br />

ua muab phim tus qauv qhia kom txhua tus tub ntxhais<br />

tau txais hom kev.<br />

Npaj kev qhia thiab tshwm kev kawm rau txhua tus tub<br />

ntxhais uas muaj ntaub ntawv thiab kab kev qhia faib<br />

kom haum tub ntxhais kev kawm.<br />

Soj ntsuas thiab xeem tub ntxhais kev kawm thiab txhwm<br />

qhia rau tub ntxhais, niamtxiv tsev neeg thiab cov ua<br />

dejnum rau tus tub ntxhais.<br />

Tshaj Qauv Qhia <strong>Tau</strong><br />

Muaj Nrog Qauv Qhia <strong>Tau</strong><br />

Npaj Nrog Qauv Qhia <strong>Tau</strong><br />

Tsis Ncav Qauv Qhia <strong>Tau</strong>


Koom tes rau txoj kev qhia thiab kawm uas txhawb pab<br />

nqa tsev kawm ntawv tshaj qhov ua yeem tau, tuaj koom<br />

rau cov rooj sablaj, tuaj saib tsev kawm ntawv teejtug,<br />

thiab pab tswj tub ntxhais yamntxwv tawm hauv hoob<br />

qhia.<br />

Lwm Xibfwb<br />

Xov xwm txog cov lwm xibfwb muaj feem thiab txhua kev covnyom los ntawm qhov kev no rau txoj kev qhia hauv ib lub<br />

tsev kawm ntawv.<br />

Koog tsev kawm ntawv “Sacramento City Unified School District” muaj kev npaj los nrhiav thiab yuav cov muaj feem<br />

tshaj los ua tus lwm xibfwb dejnum. Rau lub sijhawm no, koog tsev kawm ntawv muaj faim ib phab lwm fibwb uas muaj<br />

feem raws theem tseg los ntawm pawg saib tsev kawm ntawv thiab tus thawj saib koog tsev kawm ntawv “Board of<br />

Education and the Superintendent”.<br />

Tham Xam thiab Lwm cov Txhawb Dejnum<br />

Tseem ntsiab lus tshaj tawm yog cov dejnum puv sijhawm (FTE). Ib lub puv sijhawm FTE txhais tau tias muaj ib tug<br />

tibneeg ua haujlwm puv 100 feem pua puv sijhawm (i.e., full time). Ob tug tibneeg ua haujlwm uas ib leeg tau ua 50 feem<br />

pua ntawm ib txoj dejnum puv sijhawm muaj sib npaug li ib txoj dejnum puv sijhawm FTE.<br />

Tuav Npe FTE<br />

Counselor (Tham Xam) 2.0<br />

Xibfwb Saib Fais (technology)/ Ntawv Qiv<br />

1.0<br />

(Librarian)<br />

Psychologist (Kws Saib Hlwb/Siab Xav)<br />

Social Worker (Ua Dejnum Pab Cuabyig)<br />

Nurse (Kws Pab Maum)<br />

Speech/Language/Hearing Specialist<br />

(Txhawb Qhia Hais/ Hnov Lus)<br />

Resource Specialist (non-teaching)<br />

(Txhawb Dejnum (tsis qhia ntawv)<br />

Lwm Yam<br />

Tham Xam Taw <strong>Kev</strong> <strong>Kawm</strong><br />

Tseem ntsiab lus tshaj tawm yog cov dejnum puv sijhawm (FTE). Ib lub puv sijhawm FTE txhais tau tias muaj ib tug<br />

tibneeg ua haujlwm puv 100 feem pua puv sijhawm (i.e., full time). Ob tug tibneeg ua haujlwm uas ib leeg tau ua 50 femm<br />

pua ntawm ib txoj dejnum puv sijhawm muaj sib npaug li ib txog dejnum uas puv sijhawm FTE. Cov feem tub ntxhais faib<br />

rau ib tug tham xam txhais tau raws kev kawm muaj npe los ntawm CBEDS muab faib sibnpaug rau txhua tus tham xam<br />

taw kev kawm ua dejnum puv sijhawm.<br />

Najnpawb Ntawm Cov Tham Feem Pua Tub Ntxhais Faib Rau<br />

Xam Taw Dejnum (FTE)<br />

Cov Tham Xam<br />

2.0 495.0<br />

IX. Kab <strong>Kev</strong> Qhia Ntawv<br />

Kab <strong>Kev</strong> Qhia Ntawv thiab Coj-ua<br />

Xov Xwm txog kab kev nta tsev kev qhia ntawv pabcuam thiab yam dejnum tes taw ntawm cov ua thawj pawg.<br />

Sacramento, lub nroog thawj hauv xeev Kalifaunias, muaj tagnrho pejxeem tau li 407,000 thiab 30% feem pua ntawm<br />

cov pejxeem yog muaj hnub nyug 20 xyoo rov hauv raws li tshawb Census 2000. SCUSD muaj 52,000 tub ntxhais cuv<br />

npe kawm ntawv txhua xyoo rau ntawm 80 lub tsev kawm ntawv. Tshaj ib nrab ntawm nroog Sacramento cov pejxeem<br />

yog cov tib neeg muaj tawv dub, nrog 16% African American, 17% Asian, 2% native American, thiab 22% Latino.<br />

Sacramento yog thib tsib pejxeem yog tuaj lwm tebchaws tuaj nyob rau tebchaw U.S. no (20% yog yug lwm techaw<br />

tuaj); yog li ntawm thiaj tsimnyog tias muaj tshaj 40 haiv lus uas tshwm rau Sacramento cov tsev kawm ntawv. Cov xya<br />

hom lus uas hais heev tshaj nyob rau tom tsev los ntawm SCUSD cov tub ntxhais yog lus English, Spanish, Hmong,<br />

Cantonese, Mien, Vietnamese, and Russian. Plaub caug feem pua ntawm cov tub ntxhais nyob rau hauv Sacramento<br />

cov tsev kawm ntawv tsis hais lus Aaskiv tom tsev tuaj. Yog li, txuas lus ntawm tsev kawm ntawv yog ib qhov<br />

teebmeem.<br />

Muaj cuabyig coob uas muaj tub ntxhais kawm ntawv rau SCUSD cov tsev kawm ntawv yog tib neeg


txomnyeem thiab tau nyiaj tsawg. Caum Tsib feem pua ntawm cov cuabyig muaj menyuam 18 xyoo rov hauv ua neej<br />

poob qab ntawm qhov teem ua pluag. Txaw li qhov teem nrab nyiaj txiag ntawm ib lub cuabyig yog $37,049 rau xyoo<br />

1999, muaj ib feem peb ntawm cov cuabyig ua haujlwm tau nyiaj tsawg txhaj $30,000. (Source: Census 2000) Ntawm<br />

cov cuabyig ua muaj menyuam 18 rov hauv, 26% feem pua muaj ib leeg leej niam yog tswvcuab xwb. Tshaj lawm 60%<br />

feem pua ntawm SCUSD cov tub ntxhais kawm ntawv tau txais noj su dawb.<br />

Peb lub tswvyim npaj yog: “tshwm tau rau txhua tus menyuam ua tuav npe” “Success for every student<br />

by name” yog ib txoj kev peb taug rau peb koog tsev kawm ntawv. Qhov nta txoj kev npaj nyob rau ntawm koog tsev<br />

yim thawj txojcai ua tshwm los ntawm pawg saib koog tsev kawm ntawv Board of Education and Superintendent. Txoj<br />

kev npaj muaj ib txoj kev pom deb “vision”, lub homphiaj tswvyim tuav dejnum “mission” thiab muaj tseem tswvyim<br />

txhawb dejnum kom tshwm tawm los ntawm pawg saib “cabinet” thiab cov ua dejnum. Yuav tsum kom muaj dejnum<br />

tshwm li tau teem kom zoo zuj zus raws li qhov tau teem tseg. Yuav tshaj tawm raws caijnyoog los ntawm tus thawj<br />

tswj koog tsev kawm ntawv (Superintendent) thiab nws pawg saib xyuas dejnum (Cabinet) kom pawg saib tsev kawm<br />

ntawv (Board) thiab cov tswj (stakeholders) thiaj li paub txog kev tshwm cov homphiaj no.<br />

Rau txhua qhov peb tau ua, peb yuav txhawb In all we do, we will promote…<br />

1. Tub ntxhais-koom txiav txim<br />

2. “Mutual success” tswvyim koom txhawb nqa<br />

3. “Voice” “suab rau cov koom tes for our partners<br />

4. Thawj tswj koog tsev kawm ntawv ua tus thawj saib xyuas Superintendent as chief executive<br />

5. qhib tswvyim thiab soj ntsuas Open-mind and evidence-based discourse<br />

6. ncaj nces thiab qauv tseeb rau cov saib ua dejnumFairness and clear standards for contracted services<br />

7. Personal integrity with responsibility to the collective<br />

Thawj Yim Txojcai<br />

1. Thawj Txojcai: Sibtxig Siblaug, Ncajncees, txhais tau, thiab tshwm tau rau txhua tus menyuam ua tuav npe.<br />

Peb yuav muaj kom txhua tus tub-ntxhais kawm ntawv-tuav npe tau txais kev kawm sib npaug raws txojcai thiab<br />

kom txhua tus tub-ntxhais kawm ntwawv tau txais kev qhia zoo li zoo tau tsis hais tus menyuam lub neej, los yog<br />

pab-pawg twg, los yog lub tsev kawm ntawv nws mus kawm rau.<br />

2. Thawj Txojcai: Tub-Ntxhais <strong>Kawm</strong> Ntawv Koomtes, thiab muaj “Suab”“voice”. Peb yuav txhawb kev koomtes<br />

kawm ntawv thiab qhia ntawv rau cov menyuam kawm ntawv kom muaj lub caij kawm tau zoo thiab muaj cuab kav<br />

coj phab kev kawm thiab txiavtxim siab yog mus rau qhov zoo rau lawv tus kheej yav tom ntej.<br />

3. Thawj Txojcai: Kab <strong>Kev</strong> Dhos rau tus Qauv Qhia thiab <strong>Kawm</strong> Ntawv. Peb yuav tswj kom muaj kev sib dhos rau<br />

cov kab kev ua muaj feem ua yog cov hoob “qhia tseem” ntawm kev qhia thiab kawm ntawv, hais yog: Cov qauv<br />

(yam tub-ntxhais kawm ntawv yuav tsum paub thiab ua tau); hom ntawv qhia (yam peb qhia); hom tswvyim qhia<br />

ntawv (lub tswvyim qhia ntawv li cas); kev xeem ( hom peb ntsuas kev kawm li cas); thiab ntaub ntawv siv qhia<br />

ntawv (tej twjsiv/kev pabcuam ua txhawb kev qhia thiab kawm ntawv).<br />

4. Thawj Txojcai: Hwjxwm tsev kawm ntawv rau kev kawm thiab ua dejnum. Peb yuav tswj thiab saib kom muaj<br />

kev hwjxwm, sib raug zoo thiab coj zoo rau txhua lub tsev kawm ntawv thiab tuam txhab.<br />

5. Thawj Txojcai: Tso peev rau peb cov sawv cev dejnum. Peb yuav tshwm tawm thiab tuav txhua tus sawv cev<br />

ua dejnum zoo, thiab peb yuav txhawb sawvdaws ua ib pawg kom ua tau cov xibfwb muaj feem thiab keej, ua cov<br />

thawj coj muaj peevxwm; thiab kom txhua tus sawv cev muaj siab ua dejnum peb thiaj taw tau ua ib pawg uas yuav<br />

vammeej thiaj xam tau.<br />

6. Thawj Txojcai: <strong>Kev</strong> koom ntawm niamtxiv/lub cuabyig. Peb yuav zoo siab txais tos niamtxiv thiab lub cuabyig<br />

los koom ua ib tug khub txhawb kev kawm ntawv rau lawv cov menyuam, thiab yuav saib lawv tawm suab “voice”<br />

kom tsim nyog thiab koom nrog txhua txoj kev txiav txim ua yuav muaj feem tshwm rau lawv cov menyuam thiab<br />

lawv lub tsev kawm ntawv.<br />

7. Thawj Txojcai: Muaj kev sibraug zoo nrog cov koom tes ua khub. Peb yuav tsim txua kev sib raug zoo nrog<br />

koom-haum sawv cev rau cov ua dejnum, koomhaum sawv cev ntawm cov pejxeem, tuam txhab ntawm tseemfwv,<br />

lag luam thiab tsev qhia ntawv, thiab cov pejxeem nyob lub nroog Sacramento kom muaj siab koom tes thiab taw<br />

tswvyim rau peb koog tsev kawm ntawv, thiab tuav peb lub dejnum los kom tshwm muaj kev ncaj ncees sib npaug<br />

kom muaj vajhuam rau txhua tus tub-ntxhais kawm ntawv.<br />

8. Thawj Txojcai: Tes Haujlwm uas-mob siab, los txhab txhawb zog thiab txheem kom ruaj. Peb yuav tswj kom<br />

kev siv tej faib cuab yeej toom txeem (tibneeg, nyiaj txiag, tuam txhab, fais tshuab (people, budget, facilities,<br />

technology, etc.) muaj raws li lub homphiaj tau teem tseg rau peb lub tuam txhab tsev kawm ntawv, thiab txhawb<br />

peb cov sawv cev ua dejnum, niamtxiv/lub cuabyig, thiab cov koom ua khub los sau uake koomtes txhawb txoj kev<br />

vammeej rau cov koog tsev kawm ntawv ntawm cov tub-ntxhais kawm ntawv.


Koog tsev kawm ntawv siv cov ntawv rov-soj-ntsuam xeem los ntawm (Open Court, Saxon Math, High<br />

Point, Prentice Hall, Holt, Pebble Creek, Language! and Reach) los soj ntsuam kev kawm ntsiv kom tsimnyog ntawm<br />

cov tub ntxhais kom kawm tau lawv cov qauv. Tus quav kawm txhawb “academic conference model”, nrog rau xyuas<br />

kev txhawb tseem xov xwm txog cov tseem ntsiab lus, xav rau tub ntxhais txoj kev xam, kev muaj noj haus thiab tus<br />

yam ntxwv los txiav kev qhia.<br />

Txhua zaus, cov thawj xibfwb saib xyuas tub ntxhais cov tseem ntsiab los ntawm cov ntawv xeem<br />

(A.L.S. Benchmark assessments, California Standards Test, CELT, CAHSEE) uas siv yam fais teej hu ua “Data<br />

Director” los txhawb fawb, muaj quas thiab soj ntsuas tub ntxhais kev kawm ntawv, thiab siv cov tseem ntsiab lus no los<br />

npaj kev pabcuam nrog cov ua dejnum thiab cov pejxeem.<br />

<strong>Kev</strong> Qhia Ntawv Hauv <strong>Tsev</strong> <strong>Kawm</strong> Ntawv:<br />

<strong>Kev</strong> qhia ntawv hauv tsev kawm ntawv yuav npaj, ua-tau, thiab soj hom kev qhia haum txhua tus tub ntxhais thiab kev<br />

pabcuam txhawb txhua lub tsev kawm ntawv kom ncav tau koog tsev kawm ntawv lub homphiaj teem tseg “Annual<br />

Yearly Progress (AYP) targets”. Txoj kev qhia yuav txuas lus thiab tshaj tawm hom kev qhia “yog dabtsi, yog li cas,<br />

thiab thaum twg” / “what, how, and when” ntawm koog tsev kawm ntawv txoj kev qhia thiab kev txiav txim siab los xaiv.<br />

<strong>Kev</strong> qhia pabcuam yuav taw thiab ua dua kab kev tswvyim los txhawb kom txhua tus menyuam kawm ntawv tau zoo ib<br />

yam thiab txhawb nqa kev vajhuam rau cov tub ntxhais kawm ntawv nyob rau high school. Soj xyuas kev qhia ntawv,<br />

txhawb los ntawm cov qauv qhia yuav taw kev rau txhua tus tub ntxhais kom txais tau cov kev kawm tseem. Muaj kev<br />

txhawb cov tub ntxhais ua xav tau tshwj xeeb: GATE (kawm ntawv keej heev), At-risk (muaj ), English Learners (kawm<br />

Aaskiv), students with disabilities (tub ntxhais tes, taw, hlwb tsis zoo), after school programs (qhia ntawv tav su, thiab<br />

tutoring (pab qhia ntxiv).<br />

<strong>Kev</strong> Coj-ua Ntawm <strong>Tsev</strong> <strong>Kawm</strong> Ntawv:<br />

Cov coj-ua ntawm tsev kawm ntawv yuav npaj tswvyim thiab kev pom rau koog tsev kawm ntawv lub homphiaj thiab<br />

txuas lus txog tub ntxhais kev kawm uas yuav zoo thiab pab tau lawv raws li cov qauv ua tau teem tseg. Yuav muaj ib<br />

txoj kev txiav covnyom npaj rau tub ntxhais ua xeem tau cov qib “<strong>Basic</strong>, Below <strong>Basic</strong> and Far below <strong>Basic</strong>” rau xeev<br />

Kalifaunias Daim Ntawv Xeem Qauv <strong>Kawm</strong> “California Standards Test” rau Aaskiv “English Language Arts” thiab leb<br />

“Mathematics”. Cov coj-ua yuav nrog cov ua dejnum uake los tsom xam, soj ntsuas, thiab siv cov tseem ntsiab lus los<br />

txhawb kev qhia.<br />

<strong>Kev</strong> soj thiab ntsuas kev qhia ntawv yuav muaj saib txhua hoob qhia ntawv, txhawb cov xibfwb kev qhia, thiab cev lus<br />

txhawb kev qhia.<br />

Pawg tswj tsev kawm ntawv yuav tsom xam lwm hom kev qhia txog tub ntxhais lwm kev yamntxwv ua yuav txiav kev<br />

kawm; i.e., tseem ntsiab lus txog muaj npe tuaj kawm ntawv (attendance data), feem pua ua raug rau tsim (suspension<br />

rates), kev daws tawm ntawm pawg sablaj txog tub ntxhais kawm ntawv (outcomes of Student Study Team meetings),<br />

thiab tus najnpawb ntawm cov tub ntxhais muab faj mus uas menyuam puas tes, taw, hlwb (Special Education<br />

referrals). <strong>Tsev</strong> kawm ntawv daim ntawv npaj thawm xyoo (The School Site Plan) yuav siv ua teej los tshwm kev pab.<br />

<strong>Kev</strong> Txhim Kho Qhia cov Ua Dejnum “Professional Development”<br />

Xov xwm txog kev pabcuam txhim kho tsev kawm ntawv cov xibfwb thiab lwm cov tibneeg ua dejnum.<br />

<strong>Kev</strong> txhim kho cov ua dejnum yog ib phab tseem ceeb los txhawb tub ntxhais kev kawm ntawv. Koog tsev kawm ntawv<br />

lub tswvyim npaj “District Strategic Plan” tau taw kev paub txog kev npaj hom txhim kho txhawb thiab pabcuam cov<br />

xibfwb txoj kev qhia ntawv kom zoo thiab vajhuam. Ntxiv rau qhov 18 teev tau teem tseg los kawm ua txhim kho “18hours<br />

of professional development”, cov ua dejnum hauv koog tsev kawm ntawv muaj sijhawm los nrhiav kev txhim kho<br />

vajhuam puv txhua xyoo; i.e. thaum lawb ntawv lawm “after school”, lub caij ntuj quav “during summer vacation”, thiab<br />

rau tej hnub “Saturdays”. Daim kev pom deb tshwm tau cov kev xav txais tau los ntawm txhua tus tub ntxhais thiab<br />

kom muaj ntsuas nrog cov qauv qhia ntawv. Cov kev soj ntsuas yog: (coj-ua “Instructional Leadership”, tswvyim qhia<br />

ntawv “Instructional Practices”, ntaub ntawv xeem “Assessment”, txhim kho kev qhia ntawv “Curriculum Development”,<br />

thiab tau taub txoj kev kawm “Understanding the Learning Process”. Txhim kho kev qhia cov ua dejnum yog tshwmsim<br />

los ntawm cov thaw saib xyuas ntaub ntawv qhia “Administrators of Curriculum”, txhim kho kev qhia “Professional<br />

Development Support” muaj raws cov xibfwb qhia ntawv ntawd txhua lub tsev kawm ntawv.<br />

Qhov Zoo thiab Tshwm Tshiab Ntawm Cov Ntaub Ntawv Siv thiab Qhia<br />

“Quality and Currency of Textbooks and Instructional Materials”<br />

Xov xwm txog kev qhia raug cov qauv (qib me mus txog qib 12 “kindergarten through grade 12”) thiab lub xeev-npaj tau<br />

(qib me thiab qib 1 mus txog qib 8 “kindergarten and grades 1 through 8”) lossis cov ua tsev kawm ntawv tau pom zoo<br />

xaiv (qib 9 mus txog 12) ntaub ntawv thiab lwm yam ua siv los qhia ntawv rau cov tsev kawm ntawv uas sib raug cov


qauv kab kev ua tau pom zoo los ntawm pawg siab tsev kawm ntawv “State Board of Education” rau hom qhia uas tseem<br />

“core curriculum” xwm li nyeem/ Aaskiv, leb, faim kawm txog tswvyim tshiab (science), thiab keebkwm (history-social<br />

science). Rau qib me thiab qib 1 mus txog qib 8, cov xov xwm muaj qhia txog lwm hom ntaub ntawv siv los txhawb kev<br />

qhia ua pom zoo xaiv los the pawg tswj tsev kawm ntawv. Cov xov xwm muaj qhia txog kev siv rau cov ntaub ntawv uas<br />

tsis pom zoo xaiv.<br />

Quality and Currency of<br />

Hom Ntsiab Tseem <strong>Kev</strong> <strong>Kawm</strong><br />

Textbooks and Instructional Materials<br />

• Nyeem Ntawv/ Aaskiv “Reading/Language<br />

Arts”<br />

• Leb “Mathematics”<br />

• Science “Xeeb Txawm”<br />

• History-Social Science “Keebkwm”<br />

Hom Ntawv Qhia<br />

Ntaub ntawv kawm thiab qhia muaj saib thiab xyaum xiv thoob<br />

koog tsev kawm ntawv. Txoj kev pom zoo xaiv los the pawg tswj<br />

koog tsev kawm ntawv “Board of Education” yuav tsum sib raug<br />

rau cov ntaub ntawv pom zoo los ntawm lub xeev State, California<br />

School Board. Ntaub ntawv yuav mauj saib raws li lawv qhov<br />

sibraug rau xeev Kaulifaunias tus qauv xeev teem tsheg, thiab,<br />

California Frameworks, and appropriateness for Sacramento City<br />

Unified School District tub ntxhais kawm tawv.<br />

Qib me (K-6)<br />

Qib(s) Ntaub Ntawv Pom Zoo Xaiv Ntawm Koog <strong>Tsev</strong><br />

Reading/Language Arts “Nyeem<br />

Ntawv/Aaskiv”<br />

K-6 Open Court Reading<br />

English Language Development<br />

“Qhia Cov Xyaum Aaskiv”<br />

K-3 Moving Into English<br />

English Language Development<br />

“Qhia Cov Xyau Aaskiv”<br />

4-6 High Point<br />

Mathematics “Leb” K-6 Saxon Mathematics<br />

Science “Xeeb Txawm” K-6 Open Court Connection Cards; Inquiry Journal<br />

History/Social Science<br />

“Keebkwm/ Txawm Haum Xeeb”<br />

K-3 Open Court Connection Cards; Inquiry Journal<br />

History/Social Science<br />

“Keebkwm/ Txawm Haum Xeeb”<br />

4 Harcourt Social Studies – California History<br />

History/Social Science<br />

“Keebkwm/ Txawm Haum Xeeb”<br />

5 Harcourt Social Studies – U.S. History<br />

History/Social Science<br />

“Keebkwm/ Txawm Haum Xeeb”<br />

6 Harcourt Social Studies – Ancient Civilizations<br />

<strong>Tsev</strong> <strong>Kawm</strong> Ntawv Nrab Qib (7 th -8 th )<br />

Hom Ntawv Qhia Qib(s) Ntaub Ntawv Pom Zoo Xaiv Ntawm Koog <strong>Tsev</strong><br />

Reading Development<br />

“Qhia Cov Xyaum Aaskiv”<br />

7-8 REACH!; LANGUAGE!; High Point<br />

Language Arts “Aaskiv” 7-8 Holt Literature and Language Arts<br />

English Language Development<br />

“Qhia Cov Xyaum Aaskiv”<br />

7-8 High Point<br />

Mathematics “Leb” 7-8 Prentice Hall Pre-Algebra, Algebra, Geometry<br />

Science “Xeeb Txawm” 7<br />

Prentice Hall Science Explorer: Focus on Life<br />

Science<br />

Science “Xeeb Txawm” 8<br />

Prentice Hall Science Explorer: Focus on Physical<br />

Science<br />

History “Keebkwm” 7 Houghton Mifflin Across the Centuries<br />

History “Keebkwm” 8 HRW Call to Freedom<br />

History “Keebkwm” GATE HRW A More Perfect Union<br />

Cov nram no yog ntaub ntawv pom zoo xaiv los ntawm pawg tswj tsev kawm ntawv “Board of Education”<br />

rau cov hoob tseem hauv cov tsev kawm ntawv “High School Core Textbooks” rau xyoo 2005-2006<br />

.<br />

HOOB QHIA NTAUB NTAWV POM ZOO XAIV RAU COV HOOB RAU XYOO 2004-05


“Aaskiv” English 9<br />

“Aaskiv” English 10<br />

“Aaskiv” English 11<br />

“Aaskiv” English 12<br />

English 11 AP<br />

“Aaskiv 11 Siv <strong>Tau</strong><br />

Rau<strong>Tsev</strong> Qhia Txuj”<br />

English 12 AP<br />

“Aaskiv 12 Siv <strong>Tau</strong> Rau<br />

<strong>Tsev</strong> Qhia Txuj”<br />

English Language<br />

Development—Beginning<br />

“Qhia Cov Xyaum Aaskiv-<br />

Qib Pib”<br />

Holt Literature and Language, Course 3<br />

(HRW) c. 2003<br />

Holt Literature and Language, Course 4<br />

(HRW) c. 2003<br />

Holt Literature and Language, Course 5<br />

(HRW) c. 2003<br />

Holt Literature and Language, Course 6<br />

(HRW) c. 2003<br />

Xaiv ntaub ntawv qhia nram no los tau:<br />

Reading Rhetorically: A Reader for Writers (Addison Wesley Longman)<br />

c. 2002<br />

Crafting Expository Argument: Practical Approaches to the Writing Process for Students<br />

& Teachers, Third Edition<br />

(Telemachos Publishing) c. 2000<br />

Rhetoric for a Multicultural America<br />

(Allyn and <strong>Bacon</strong>) c. 2000<br />

Connections: Reading and Writing in Cultural Contexts, Third Edition<br />

(Mayfield) c. 2001<br />

Discovering Arguments: An Introduction to Critical Thinking and Writing with Readings<br />

(Prentice Hall) c. 2002<br />

Writing Arguments: A Rhetoric with Readings, Fifth Edition (Allyn and <strong>Bacon</strong>) c. 2001<br />

Purpose and Process: A Reader for Writers (Prentice Hall) c. 2001<br />

Patterns of Reflections: A Reader, Fourth Edition (Allyn and <strong>Bacon</strong>) c. 2001<br />

Fieldworking Reading and Writing Research (Bedford/St. Martin’s) c. 2002<br />

A World of Ideas: Essential Readings for College Writers, Sixth Edition<br />

(Bedford/St. Martin’s) c. 2002<br />

Rereading America: Cultural Contexts for Critical Thinking and Writing<br />

(Bedford/St. Martin’s) c. 2001<br />

Essays from Contemporary Culture, Fourth Edition (Harcourt) c. 2001<br />

Writing Choices: Shaping Contexts for Critical Readers (Allyn and <strong>Bacon</strong>)<br />

c. 2001<br />

Xaiv ntaub ntawv qhia nram no los tau:<br />

Perrine’s Literature: Structure, Sound and Sense, Seventh edition (HRW)<br />

Literature: An Introduction to Fiction, Poetry, and Drama, Seventh edition<br />

(Addison Wesley) c. 1999<br />

The Informed Argument, Brief edition (Harcourt Brace) c. 1999<br />

Literature for Composition, Fifth or Eighth edition (Addison Wesley) c. 2000<br />

Reading and Writing: The Human Experience (Bedford St. Martin’s Press) c. 1998<br />

The Rinehart Reader (Harcourt Brace) c. 1999<br />

The Riverside Anthology of Literature, 3 rd edition (Houghton Mifflin) c. 1997<br />

The Norton Introduction to Literature, Seventh edition (W.W. North and Company) c.<br />

1998<br />

Visions, Levels <strong>Basic</strong> and A<br />

Student workbooks, Levels <strong>Basic</strong> and A


English Language<br />

Development-Intermediate<br />

“Qhia Cov Xyaum Aaskiv-<br />

Qib Nrab”<br />

Reading Development<br />

“Qhia Cov Xyaum Nyeem<br />

Ntawv”<br />

“Hom leb” Algebra 1<br />

“Hom leb nyuaj zog”<br />

Advanced Algebra<br />

“Hom leb” Geometry<br />

“Hom leb nyuaj zog”<br />

Advanced Geometry<br />

“Hom leb” Algebra 2<br />

“Hom leb” Pre Calculus<br />

“Hom leb nyuaj zog”<br />

Advanced Pre Calculus<br />

“Hom leb” Calculus<br />

Geography<br />

“Lej tebchaw”<br />

Geography SDAIE<br />

“Lej Tebchaw rau cov<br />

<strong>Kawm</strong> Aaskiv”<br />

World History<br />

“Keebkwm toob ntiajteb”<br />

World History AP<br />

“Keebkwm toob ntiajteb siv<br />

tau rau tsev qhia txuj)”<br />

U.S. History<br />

“Keebkwm txog tebchaw<br />

Asmeliskas”<br />

U.S. History AP<br />

“Keebkwm txog tebchaw<br />

Asmeliskas uas siv tau rau<br />

tsev qhia txuj”<br />

U.S. Government<br />

“Tebchaw Asmeliskas kev<br />

ua nom ua tswv”<br />

Visions, Levels B and C<br />

Student workbooks, Levels B and C<br />

REACH!<br />

Student Workbooks<br />

lossis<br />

LANGUAGE!<br />

Algebra<br />

(Prentice Hall) c. 2001<br />

Algebra and Trigonometry, Structure and Method, Book 2 (McDougal Littell) c. 2000<br />

or<br />

Algebra 2 (McDougal Littell) c. 2001<br />

Geometry<br />

(McDougal Littell) c. 2004<br />

Geometry: A Guide Inquiry<br />

(Morton Publishing Company) c. 1998<br />

or<br />

Geometry (HRW) c. 2001<br />

Algebra 2 (California Edition)<br />

Pearson Prentice Hall, c. 2004<br />

PreCalculus with Unit Circle Trigonometry<br />

(Brooks/Cole) c. 1998<br />

Algebra and Trigonometry with Analytic Geometry, 9 th Edition<br />

(Brooks and Cole)<br />

Calculus, 6 th Edition<br />

(Houghton Mifflin) c. 1998<br />

lossis<br />

Calculus, Concepts and Contexts<br />

(Prentice Hall) c. 1998<br />

lossis<br />

Calculus<br />

(Addison Wesley) c. 1995<br />

World Geography<br />

(McDougal Littell) c. 2003<br />

World Cultures and Geography<br />

(McDougal Littell) c. 2003<br />

(for English Learners who are at the Intermediate and Early Advanced Levels of English<br />

Proficiency)<br />

lossis<br />

World Geography and Cultures<br />

(Globe Fearon) c. 2002<br />

(for English Learners who are at the Beginning through Early Intermediate Levels of<br />

English Proficiency)<br />

Modern World History<br />

(McDougal Littell) c. 1999<br />

World Civilizations, The Global Experience, 3 rd Edition<br />

Longman, c. 2003<br />

America: Pathways to the Present<br />

(Prentice Hall) c. 2002<br />

The American Journey: A History of the United States<br />

(Prentice Hall) c. 2001<br />

Prentice Hall Magruder’s American Government<br />

(Pearson Prentice Hall), c. 2005


U.S. Government AP<br />

“Tebchaw Asmeliskas kev<br />

ua nom ua tswv uas siv tau<br />

rau tsev qhia txuj”<br />

Modern Economics<br />

“<strong>Kev</strong> ua lag ua luam”<br />

Psychology AP<br />

“Txog hlwb xav siv tau rau<br />

tsev qhia txuj”<br />

Physical Science<br />

“Xeeb Txawm txog khoom”<br />

Biology/<br />

Biophysical Science<br />

“Xeeb Txawm txog Yam<br />

muaj sia”<br />

Molecular Biology<br />

“Xeeb Txawm txog tee sia<br />

me tshaj plaws”<br />

Biology AP<br />

“Xeeb txawm txog yam<br />

muaj sia uas siv tau rau<br />

tsev qhia txuj”<br />

Chemistry<br />

“Xeeb txawm txog tov<br />

tshuaj”<br />

Chemistry AP “Xeeb<br />

txawm txog tov tshuaj uas<br />

siv tau rau tsev qhia txuj”<br />

Physics<br />

“Zog duab nrog”<br />

Physic AP “Zog duab nrog<br />

siv tau rau tsev qhia txuj”<br />

Human Anatomy and<br />

Physiology “Tibneeg lub<br />

cev”<br />

“Lus Mev” Spanish 1<br />

“Lus Mev” Spanish 2<br />

“Lus Mev” Spanish 3<br />

American Government, 9 th Edition<br />

Houghton Mifflin, c. 2004<br />

Economics in Our Times<br />

(West Pub.) c. 1996<br />

lossis<br />

Economics Principles and Practices<br />

(Glencoe) c. 1995<br />

Psychology: 7 th edition (Worth Publishers)<br />

Study Guide: Psychology<br />

Holt Earth Science<br />

(Holt, Rinehart and Winston), c. 2006<br />

Biology: The Dynamics of Life<br />

(Glencoe) c. 2005<br />

lossis<br />

Modern Biology (HRW) c. 2002<br />

lossis<br />

Biology (Prentice Hall) c. 2004<br />

BSCS Biology: A Molecular Approach<br />

(Glencoe) c. 2001<br />

Biology, 4 th Edition<br />

(by Campbell, Neil)<br />

Benjamin/Cummings Publishing c.1996<br />

lossis<br />

Biology, 3 rd Edition<br />

(by Raven, Peter)<br />

William C. Brown Publishers, c. 1995<br />

Chemistry, Matters and Change<br />

(Glencoe/McGraw-Hill), c. 2005<br />

(reading level appropriate for grades 9 & 10)<br />

or<br />

Holt Modern Chemistry<br />

(Holt, Rinehart and Winston) c. 2006<br />

(reading level appropriate for grades 11 & 12)<br />

Chemistry, 3 rd Edition<br />

(by Steven S. Zumdahl)<br />

D.C. Heath, c. 1993<br />

Conceptual Physics, 9 th Edition<br />

(Addison Wesley), c. 2002<br />

(reading level appropriate for grades 9 & 10)<br />

lossis<br />

Physics: Principles and Problems<br />

Glencoe/McGraw-Hill, c. 2005<br />

(reading level appropriate for grades 11 & 12)<br />

Contemporary College Physics, 2 nd edition (Addison Wesley) c. 1993<br />

Hole’s Essentials of Human Anatomy and Physiology, 8 th Edition<br />

McGraw-Hill, c. 2003<br />

(McDougal Littell) c. 2004<br />

(McDougal Littell) c. 2004<br />

(McDougal Littell) c. 2004<br />

En Español, Levels 1<br />

En Español, Levels 2<br />

En Español, Levels 3


“Lus Mev” Spanish AP<br />

“Lus Fabkis” French 1<br />

“Lus Fabkis” French 2<br />

“Lus Fabkis” French 3<br />

“Lus Fabkis” French AP<br />

“Tsim Txua Yeeb Yam ”<br />

Art P<br />

“Yas Suab” Music Courses:<br />

Band P, Choir P, Orchestra<br />

P<br />

Special Education<br />

(Special Day Class)<br />

(Qhia rau cov tes, taw,<br />

hlwb tsis zoo)<br />

o English<br />

o Algebra<br />

o Geometry<br />

o Geography<br />

o World History<br />

o U.S. History<br />

o U.S. Govt.<br />

o Economics<br />

o Physical Science<br />

o Biology<br />

Abriendo Paso (Prentice Hall) c. 2001<br />

Abriendo Paso Gramatica (Heinle & Heinle) c. 2000<br />

Album (D C Heath) c. 1993<br />

Repaso (National Textbook Co.) c. 1997<br />

Discovering French, Levels 1<br />

(McDougal Littell) c. 2001<br />

Discovering French, Levels 2<br />

(McDougal Littell) c. 2001<br />

Discovering French, Levels 3<br />

(McDougal Littell) c. 2001<br />

Discovering French, Rouge Level 3 (McDougal Littell) c. 2001<br />

La Grammaire a L’oeuvre (McGraw-Hill) 4 th edition<br />

The Visual Experience<br />

(Davis Publications, Inc.) c. 1995-2000<br />

Alfred Publishing 2001<br />

Kjos Music Company c. 1996<br />

Glencoe c. 1999<br />

American Guidance Service (AGS) Publishing<br />

o Hom leb “<strong>Basic</strong> English”<br />

o Hom leb “Algebra”<br />

o Hom leb “Geometry”<br />

o Liaj teb chaws thoob qab ntuj “World Geography”<br />

o Hom keeb kwm qab ntuj “World History”<br />

o Keeb kwm Techaw Asmelikas “United States History”<br />

o Keeb kwm tseem fwv “United States Government”<br />

o Lag Luam Tebchaw “Economics”<br />

o Tswvyim tshiab txog Av ntiajteb “Earth Science”<br />

o Tswvyim tshiab txog tsiaj muaj siav “Biology”<br />

Muaj Ntawv Seem Txaus Qhia<br />

“Availability of Sufficient Textbooks and Instructional Materials”<br />

Xov xwm txog kev qhia raug cov qauv (qib me mus txog qib 12 “kindergarten through grade 12”) thiab lub xeev-npaj tau<br />

(qib me thiab qib 1 mus txog qib 8 “kindergarten and grades 1 through 8”) lossis cov ua tsev kawm ntawv tau pom zoo<br />

xaiv (qib 9 mus txog 12) ntaub ntawv thiab lwm yam ua siv los qhia ntawv rau cov tsev kawm ntawv uas sib raug cov<br />

qauv kab kev ua tau pom zoo los ntawm pawg siab tsev kawm ntawv “State Board of Education” rau hom qhia uas tseem<br />

“core curriculum” xwm li nyeem/ Aaskiv, leb, faim kawm txog tswvyim tshiab (science), thiab keebkwm (history-social<br />

science, lwm haiv lus, thiab kawm txog noj haus huv (qib me mus txog qib 12; thiab khoom siv rau hauv cov hoob qhia<br />

tswvyim tshiab (science laboratory) qib 9 mus txog 12, ua kom tsimnyog. Rau qib me thiab qib 1 mus txog qib 8, cov xov<br />

xwm muaj qhia txog lwm hom ntaub ntawv siv los txhawb kev qhia ua pom zoo xaiv los the pawg tswj tsev kawm ntawv.


Tseem Hoob Qhia<br />

“Core Currriculum Areas”<br />

• Reading/Language Arts “Nyeem<br />

Ntawv/ Aaskiv”<br />

• Mathematics “leb”<br />

• Science “tswvyim tshiab”<br />

• History-Social Science<br />

“keebkwm”<br />

• Foreign Language “lwm haiv lus”<br />

• Health “cev noj haus”<br />

• Science Laboratory Equipment<br />

(grades 9-12) “Teej siv rau<br />

cov hoob xeeb txawm”<br />

Muaj Phau Ntawv thiab Ntaub Ntawv Seem<br />

“Availability of Textbooks and Instructional Materials”<br />

Thaum tub ntxhais cuv npe kawm ntawv, peb yuav npaj thaum ntawv ua<br />

phim nrog cov qauv qhia kom muaj. Yog ntaub ntawv tsis txhij, tsev<br />

kawm ntawv ma yuav kom txhij kom txaus rau txhua tus tub ntxhais.<br />

Ntaub ntawv uas phim cov qauv qhia thiab pom zoo xaiv los ntawm<br />

pawg tswj tsev kawm ntawv “State Board of Education” muaj faib txhua<br />

tus tub ntxhais kawm ntawv qib me thiab qib ib mus txog yim. Ntaub<br />

ntawv uas phim cov qauv qhia thiab pom zoo xaiv los ntawm lub xeev<br />

pawg tswj tsev kawm ntawv “State Board of Education” muaj faib txhua<br />

tus tub ntxhais kawm ntawv “SCUSD Board of Education” muaj faib<br />

txhua tus tub ntxhais kawm ntawv qib cuaj mus txog caum-ob. Cov<br />

ntaub ntawv no muaj lawv nrog cov qauv teem tseg (framework) uas<br />

pom zoo xaiv los ntawm lub xeev pawg saib tub ntxhais kawm ntawv,<br />

rau cov hoob qhia tseem uas yog nyeem ntawv/ Aaskiv<br />

“reading/language arts”, leb “mathematics”, tswvyim tshiab “science”,<br />

thiab keebkwm “history-social science”; lwm haiv lus “foreign language”<br />

thiab “kev noj haus” health; thiab khoom nyob rau hauv cov hoob qhia<br />

tswvyim tshiab “science laboratory equipment” rau qib cuaj mus txog<br />

caum-ob kom tsimnyog.<br />

Cov Sijhawm Teem Rau Qhia Ntawv “Instructional Minutes”<br />

Tseem ntsiab lus tshaj tawm piv cov feeb teem rau qhia ntawv ntawm ib lub tsev kawm ntawv rau lub xeev qhov kev muaj<br />

feem teem feeb kom qhia rau txhua.<br />

Qib<br />

Feeb Teem Rau Qhia Ntawv<br />

<strong>Tsev</strong> <strong>Kawm</strong> Ntawv Teem Lub Xeev Teem<br />

K 36,000 36,000<br />

1 50,400 50,400<br />

2 50,400 50,400<br />

3 50,400 50,400<br />

4 54,000 54,000<br />

5 54,000 54,000<br />

6 54,000 54,000<br />

7 58,164 54,000<br />

8 58,164 54,000<br />

9 64,812 64,800<br />

10 64,812 64,800<br />

11 64,812 64,800<br />

12 64,812 64,800<br />

Hnub Teem Rau Qhia Ntawv<br />

Tseem ntsiab lus tshaj tawm piv cov hnub teem rau qhia ntawv ntawm ib lub tsev kawm ntawv rau lub xeev qhov kev<br />

muaj feem teem cov hnub kom qhia rau txhua qib.<br />

Qib<br />

Teem Hnub Qhia Ntawv Tsawg Kawg yog 180 Hnub<br />

<strong>Tsev</strong> <strong>Kawm</strong> Ntawv Teem Lub Xeev Teem<br />

9 180 hnub 180 hnub<br />

10 180 hnub 180 hnub<br />

11 180 hnub 180 hnub<br />

12 180 hnub 180 hnub<br />

Qhia Ntawv Ib Nrab Hnub Rau Ntawm Ib Xyoo “Minimum Days in School Year”<br />

Xov xwm qhia txog cov hnub uas yog ib nrab hnub rau xyoo kawm ntawv tshiab uas tub ntxhais kawm ntawv ib nrab hnub<br />

xwb thiab qhia vim hom teem kawm ib nrab hnub xwb .<br />

2005-2006 Xyoo <strong>Kawm</strong> Ntawv


Txhua lub tsev kawm ntawv me nyob hauv koog tsev kawm ntawv teem caum-plaub hnub (14) kawm ntawv ib nrab<br />

hnub rau xyoo kawm ntawv. Caum-ib (11) ntawm cov hnub kawm luv teem rau sablaj thiab txuas tswvyim nrog niamtxiv<br />

thiab peb (3) hnub teem yog los rau cov xibfwb soj ntsuas kev kawm ntawv thiab teev ntaub ntawv.<br />

<strong>Tsev</strong> kawm ntawv theem nrab, rau (6) muaj rau hnub kawm luv teem tseg. Cov hnub teem yog los rau cov xibfwb soj<br />

ntsuas kev kawm ntawv thiab teev ntaub ntawv. Lub homphiaj ntawm (2) ntxiv yog los npaj kev txhim kho los rau tus<br />

thawj xibfwb xaib kom tsimnyog lub tsev kawm ntawv kev ntshaw pabcuam.<br />

<strong>Tsev</strong> kawm ntawv siab (High schools) nyob rau hauv koog tsev kawm ntawv daim teev sijhawm caum-ob (12) hnub<br />

kawm luv. Yim (8) hnub luv yog teem tseg los rau xeem rau hom qhia kawg (final) thiab plaub hnub kawg yog los rau<br />

cov xibfwb soj ntsuas kev kawm ntawv thiab teev ntaub ntawv.<br />

X. Npaj Rau <strong>Kev</strong> <strong>Kawm</strong> Ntawv Siab (Secondary Schools)<br />

<strong>Kawm</strong> Ntawv Rau Cov Hoob Siab thiab Cov Hoob Txais Rau <strong>Tsev</strong> <strong>Kawm</strong> Ntawv Siab Thoob<br />

Tebchaw “Advanced Placement and International Baccalaureate Courses”<br />

Tseem ntsiab lus tshaj tawm txog cov hoob uas yog qhia ntawv siab “Advanced Placement (AP)” thiab cov hoob txais rau<br />

tsev kawm ntawv siab thoob techaw “International Baccalaureate (IB)” ua muaj qhia txog, thiab cov tub ntxhais uas muaj<br />

npe kawm. Cov tseem ntsiab lus uas qhia txog yeeb yam thiab ya-suab muaj cov hoob “AP Art” thiab “AP Music”, thiab<br />

cov tseem ntsiab lus rau keebkwm muaj hoob “IB Humanities”.<br />

Hom <strong>Kev</strong> Qhia<br />

Fine and Performing Arts (yeebyam)<br />

Computer Science (Fais Tsuab)<br />

English (Aaskiv)<br />

Foreign Language (Haiv Lus)<br />

Mathematics (leb)<br />

Science (TswvyimTshiab)<br />

Social Science (Txawm Haum Xeeb)<br />

Cov Hom Qhia Cov Hoob Qhia Muaj Npe <strong>Kawm</strong><br />

Tub Ntxhais <strong>Kawm</strong> Cov Hoob Muaj Feem Rau <strong>Tsev</strong> <strong>Kawm</strong> Ntawv Siab (College)<br />

“Student Enrollment in Courses Required for University of California (UC) and/or California<br />

State University (CSU) Admission”<br />

Tseem ntsiab lus tshaj qhia txog tus najnpawb thiab feem pua ntawm cov tub ntxhais ua kawm cov hoob muaj feem rau<br />

cov tsev kawm ntawv siab University of California (UC) thiab/lossis California State University (CSU) kev kawm. Tus<br />

feem pua ntawm cov tub ntxhais muaj npe kawm tshwm los ntawm muaj tagnrho cov tub nxthais muaj npe kawm rau cov<br />

hoob muaj feem rau UC thiab/lossis CSU los faib rau cov tub ntxhais ua muaj npe kawm ntawv tagnrho. Cim: Txhua tus<br />

tub ntxhais muaj npe kawm ntawv rau ib hoob muab suab uas ib leej rau ntawm ib hom qhia. Yog li ntawm tau muab tub<br />

ntxhais suav ua ob npaug, cov tub ntxhais muaj npe kawm rau txhua hoob yuav thiab cov muaj npe kawm cov hoob muaj<br />

feem rau cov tsev kawm ntawv siab “UC and/or CSU” kev nkag tau , tshaj tus najnpawb ntawm cov uas muaj npe tiag.<br />

Najnpawb Ntawm Cov Tub<br />

Ntxhais Muaj Npe <strong>Kawm</strong> Rau<br />

Txhua Hom Qhia<br />

Najnpawb Ntawm Cov Tub Ntxhais<br />

Muaj Npe <strong>Kawm</strong> Hom Qhia Uas Muaj<br />

Feem Rau UC lossis/ CSU <strong>Kev</strong> Nkag<br />

Feem Pua Ntawm Cov Tub Ntxhais<br />

Muaj Npe <strong>Kawm</strong> Rau Hom Qhia Uas<br />

Muaj Feem Rau UC lossis/ CSU <strong>Kev</strong><br />

Nkag<br />

Cov <strong>Kawm</strong> Ntawv Tiav Uas <strong>Kawm</strong> Tag Hom Qhia Muaj Feem Rau <strong>Tsev</strong> <strong>Kawm</strong> Ntawv Siab<br />

“Graduates Who Have Completed All Requirements for University of California (UC) and/or<br />

California State University (CSU) Admission”<br />

Tseem ntsiab lus tshaj tawm yog tus najnpawb thiab feem pua ntawm cov tub ntxhais kawm ntawv tiav ua tau kawm tag<br />

txhua hom qhia uas muaj feem rau cov tsev kawm ntawv siab “University of California (UC)” thiab/ lossis “California State<br />

University (CSU)” kev nkag kawm. Tus feem pua ntawm cov tub ntxhais kawm ntawv tiav tshwm tawm los ntawm muab<br />

tagnrho cov kawm ntawv tiav uas muaj feem rau cov tsev kawm ntawv siab “UC thiab/lossis CSU” faib npaug rau cov uas<br />

kawm ntawv tiav tagnrho.


Najnpawb Txog Cov Uas<br />

<strong>Kawm</strong> Ntawv Tiav<br />

Najnpawb Txog Cov Uas <strong>Kawm</strong> Ntawv<br />

Tiav. Cov ua hais tuas cov ua tsis mloog<br />

lus Rmuaj feem rau UC lossis CSU <strong>Kev</strong><br />

Nkag <strong>Kawm</strong><br />

Feem Pua Txog Cov Uas <strong>Kawm</strong> Ntawv<br />

Tiav. Cov Uas <strong>Kawm</strong> Hom Qhia Muaj<br />

Feem Rau Kolej UC lossis CSU <strong>Kev</strong><br />

Nkag <strong>Kawm</strong><br />

<strong>Kev</strong> Xeem Rau <strong>Tsev</strong> <strong>Kawm</strong> Ntawv Siab (College) “SAT Reasoning Test”<br />

Tseem ntsiab lus tshaj yog tus najnjpawb npau ntawm kev xeem hais lus thiab leb rau tub ntxhais kawm qib 12 nyob<br />

ntawm lub tsev kawm ntawv, koog tsev kawm ntawv, thiab lub xeev los ntawm cov ua txaus siab yees xeem daim ntawv<br />

“SAT Reasoning Test” rau kev nkag kolej. Tseem ntsiab lus tshaj tawm yog cov qib 12 tagnrho cov ua muaj npe kawm<br />

ntawv thiab cov qib 12 tagnrho ua muaj npe xeem daim ntawv. Tub ntxhais xeem daim ntawv ntau txhaj ib zaug los tau,<br />

tiamsis daim xeem ua qab tshaj yuav muab xa thiaj yog daim uas yuav muab tshaj tawm thaum kawm ntawv tiav. Daim<br />

ntawv xeem yuav muaj los tsis yuav muaj muab rau tub ntxhais ntawm tej lub tsev kawm ntawv. Ntsiab xov xwm txog cov<br />

qhabnias ntawm daim SAT muaj tshwm rau ntawm CDE Web site ntawm http://www.cde.ca.gov/ds/sp/ai/. Cim: Los tiv<br />

thaiv tub ntxhais npe, cov qhabnia yuav tsis tshwm yog cov tub ntxhais xeem yog 10 leej los tshawg tshaj.<br />

<strong>Tsev</strong> <strong>Kawm</strong> Ntawv Koog Xeev<br />

2003 2004 2005 2003 2004 2005 2003 2004 2005<br />

Grade 12 Enrollment<br />

2627 2603 2825 385,356 395,194 409,576<br />

(cov muaj npe kawm qib 12)<br />

Percentage of Grade 12<br />

Enrollment Taking Test<br />

(feem pua ntawm cov qib 12<br />

uas xeem ntawv)<br />

Average Verbal Score<br />

(khabnias nrub nrab ntawm<br />

kev xeem hais lus)<br />

Average Math Score<br />

(khabnias nrub nrab ntawm<br />

kev xeem leb)<br />

Hoob Pabcuam Xeem Ntawv Nkag Kolej<br />

“College Admission Test Preparation Course Program”<br />

Xov xwm txog tsev kawm ntawv pabcuam qhia kev xeem ntawv nkag kolej.<br />

Hoob Pabcuam Qhia Haujlwm<br />

“Workforce Preparation Programs”<br />

Xov xwm txog tsev kawm ntawv cov hoob pabcuam qhia haujlwm.<br />

33.7 29.8 28.2 36.7 35.3 35.9<br />

469 473 467 494 496 499<br />

503 500 492 518 519 521<br />

Hom Hoob Pabcuam Qhia Fais Tshuab<br />

“Career Technical Education (CTE) Programs”<br />

Tseem ntsiab lus tshaj tawm yog cov muaj npe kawm cov hoob pabcuam qhia fais thiab cov uas kawm tiav lawm los<br />

ntawm “Report of Career-Technical Education Enrollment” thiab “Program Completion for School Year 2003-2004 (CDE<br />

101 E-1)”. Tseem ntsiab lus muab tshaj tawm txog theem koog tsev kawm ntawv.<br />

CTE Participants<br />

Cov tuaj koomtes<br />

Total Course<br />

Enrollment<br />

(tagnrho cov<br />

hoob kawm)<br />

Number of<br />

Concentrators<br />

(cov koom)<br />

Grade 9-12 CTE Students<br />

Tub Ntxhais nyob qib 9-12<br />

Number of<br />

Completers<br />

(cov kawm<br />

tiav)<br />

Completion<br />

Rate (feem<br />

pua kawm<br />

tiav)<br />

Grade 12 CTE Students<br />

Tub Ntxhais nyob qib 12<br />

Number<br />

Number<br />

Earning Graduation<br />

of<br />

Diploma Rate (feem<br />

Completers<br />

(txais daim pua kawm<br />

(cov kawm<br />

ntawv kawm ntawv tiav)<br />

tiav)<br />

tiav)<br />

4392 1584 1414 89% 624 570 91%


IX. Nyiaj txiag Npaj thiab Siv Thawm Xyoo<br />

“Fiscal and Expenditure Data”<br />

Xibfwb thiab thawj xibfwb Cov Nyiaj Hli (Xyoo <strong>Kawm</strong> Ntawv 2003-2004)<br />

“Teacher and Administrative Salaries (Fiscal Year 2003-04)”<br />

Tseem ntsiab lus tshaj tawm yog koog tsev kawm ntawv cov nyiaj hli teem tseg rau cov xibfwb, thawj xibfwb, thiab thawj<br />

saib koog tsev dejnum, piv rau tagnrho lub xeev cov nyiaj hli rua cov tsev kawm ntawv ua zoo ib yam, thiab loj ib yam,<br />

txais tau los ntawm kev kawm ntawv tshab cai Education Code Section 41409. Tseem ntsiab lus tshaj cov xibfwb thiab<br />

thawj xibfwb cov nyiaj hli tawm uas feem pua ntawm koog tsev cov nyiaj npaj thawm xyoo. Ntsiab xov xwm txog nyiaj hli<br />

muaj tshwm rau CDE daim Web site ntawm http://www.cde.ca.gov/ds/fd/cs/ thiab<br />

http://www.cde.ca.gov/ta/ac/sa/salaries0304.asp. Cim: Koog tsev kawm ntawv rau lub nroog “County offices of education”<br />

tsis tswv kom tshaj tawm lawv cov nyiaj hli thiab kev siv npaj thawm xyoo. Lub Xeev Saib Nyiaj Txiag Rau <strong>Kev</strong> <strong>Kawm</strong><br />

Ntawv “CDE's School Fiscal Services Division” tsis laij lub xeev cov nyiaj hli thiab nyiaj siv rau lub roog tsev kawm<br />

“county offices of education”.<br />

Category (pawg)<br />

Beginning Teacher Salary “Xib Fwb Nyiaj Hli Qhov<br />

Pib”<br />

Mid-Range Teacher Salary “Xib Fwb Nyiaj Hli Qhov<br />

Nruab Nrab)<br />

Highest Teacher Salary “Xib Fwb Nyiaj Hli Qhov<br />

Siab Kawg”<br />

Average Principal Salary (Elementary) “Thawj Xib<br />

Fwb Nyiaj Hli Qhov Pib (Qib Qis)”<br />

Average Principal Salary (<strong>Middle</strong>) “Thawj Xib Fwb<br />

Nyiaj Hli (Qib Nrab)”<br />

Average Principal Salary (High) “Thawj Xib Fwb<br />

Nyiaj Hli (Qib Siab)”<br />

Superintendent Salary “Thawj Tswj Koog <strong>Tsev</strong><br />

<strong>Kawm</strong> Ntawv Nyiaj Hli”<br />

Percent of Budget for Teacher Salaries “Feem Pua<br />

Ntawm Cov Nyiaj Siv ua Nyiaj Hli rau Xibfwb”<br />

Percent of Budget for Administrative Salaries<br />

“Feem Pua Ntawm Cov Nyiaj Siv ua Nyiaj Hli rau<br />

cov Thawj Num”<br />

District Amount (koog tsev<br />

kawm ntawv cov nyiaj hli)<br />

State AverageFor Districts<br />

In Same Category (lub xeev<br />

cov nyiaj hli/ rau cov pawg<br />

zoo ib yam)<br />

$35,782 $37,061<br />

$47,026 $58,294<br />

$76,036 $72,876<br />

$93,335 $94,471<br />

$95,368 $98,940<br />

$109,873 $107,418<br />

$230,000 $179,061<br />

36.7 41.4<br />

4.9 5.1<br />

Koog <strong>Tsev</strong> <strong>Kawm</strong> Ntawv Nyiaj Uas Npaj Siv<br />

“District Expenditures (Fiscal Year 2003-2004)”<br />

Tseem ntsiab lus tshaj tawm yog tagnrho cov nyiaj uas tau siv hauv lub koog tsev kawm ntawv thiab cov nyiaj dulas uas<br />

tau siv rau ib tug tub ntxhais kawm ntawv nyob hauv lub koog tsev kawm ntawv piv rau lub xeev cov koog tsev kawm<br />

ntawv los sib npaug thiab rau cov koog tsev kawm ntawv uas zoo ib yam thiab loj ib yam. Ntsiab xov xwm txog kev siv<br />

nyiaj txiag muaj nyob rau CDE daim Web site ntawm http://www.cde.ca.gov/ds/fd/ec/. Cim: Koog tsev kawm ntawv rau lub<br />

nroog “County offices of education” tsis tswv kom tshaj tawm lawv cov nyiaj hli thiab kev siv npaj thawm. Lub Xeev Saib<br />

Nyiaj Txiag Rau <strong>Kev</strong> <strong>Kawm</strong> Ntawv “CDE's School Fiscal Services Division” tsis laij lub xeev cov nyiaj hli thiab nyiaj siv rau<br />

lub roog tsev kawm “county offices of education”.<br />

District<br />

“Koog <strong>Tsev</strong> <strong>Kawm</strong> Ntawv”<br />

Total Dollars Expended<br />

“Cov Nyiaj Siv Tagnrho”<br />

District<br />

“Koog <strong>Tsev</strong> <strong>Kawm</strong> Ntawv”<br />

Dollars Expended<br />

Per Student (ADA) “Nyiaj<br />

siv rau ib tug menyuam”<br />

State AverageFor Districts<br />

In Same Category “lub xeev<br />

cov nyiaj hli/ rau cov pawg<br />

zoo ib yam”<br />

Dollars Expended<br />

Per Student (ADA) “Nyiaj<br />

siv rau ib tug menyuam”<br />

State Average<br />

All Districts<br />

“Tagnrho Koog <strong>Tsev</strong><br />

<strong>Kawm</strong> Ntawv Nyob hauv<br />

lub xeev”<br />

Dollars Expended<br />

Per Student (ADA) “Nyiaj<br />

siv rau ib tug menyuam”<br />

$363,673,810 $7,548 $6,987 $6,919


Hom <strong>Kev</strong> Pabcuam Uas Siv Nyiaj Txiag Txhawb<br />

“Types of Services Funded”<br />

Xov xwm txog cov kev pabcuam thiab lwm hom kev txhawb nqa muaj tshwmsim los ntawm cov tsev kawm ntawv uas siv<br />

nyiaj txiag los ntawm hom nyiaj pawg “categorical funds” lossis lwm yam.<br />

Hom <strong>Kev</strong> Pabcuam Txhawb Ntxiv “Supplemental Services”<br />

Txhua lub tsev kawm ntawv nyob hauv ceebtsam tau txais cov pawg-nyiaj “categorical funding” los npaj kev kawm<br />

txhawb ntxiv kom cov tub ntxhais thiaj li kawm paub ncav tau nws qib kawm uas yog paub txaus thiab tshaj saud<br />

“proficiency and above”, kawm tau qib seem uas kawm los ntawm cov qauv thiab kawm ntawv tiav tsev kawm ntawv<br />

siab “high school.”<br />

<strong>Kev</strong> pabcuam muaj thoob ceebtsam yog:<br />

Koom nrog tso hoob kom tsawg “Class Size Reduction”<br />

Qhia ntawv ntxiv “Tutoring”<br />

Ntaub ntawv thaib phau ntawv npaj qhia ntxiv rau Leb, nyeem ntawv/ Aaskiv thiab rau cov kawm Aaskiv<br />

Tuav sijhawm ntev Hnub/ Xyoo/ Caij ntuj sov “Extended Day/Year/ Summer school”<br />

Hom kev pab ua txhawb ntxiv “Enrichment programs”<br />

Muaj fais-tshuab rau siv “Access to technology”<br />

Hom kev kawm “AVID/MESA Programs”<br />

<strong>Kev</strong> kawm rau niamtxiv/ cuabyig hmo “Parent Education/Family Nights”<br />

Pabcuam kev noj haus “Social Services (Healthy Start)”<br />

Tub ntxhais/ cuabyig kev txhais lus “Student/Family Primary Language Support”<br />

Txhais txuas lus rau <strong>Tsev</strong> nyob- <strong>Tsev</strong> kawm ntawv<br />

Tham xam (kev kawm thiab ua haujlwm) “Counseling (academic and career)”<br />

<strong>Kev</strong> kawm rau cov muaj thiab txawj ntse “Gifted and Talented Education (GATE)”<br />

<strong>Kev</strong> kawm tshwj xeeb rau cov puas hlwb, tes & taw “Special Education”<br />

Tham xam rau qib 10th<br />

Txhim kho xyaum rau cov kws ua haujlwm “Professional Development”<br />

Txhawb cov kws ua haujlwm, xwm li tus pab kws mob “nurse”, cov pab xibfwb qhia ntawv “T.A”, cov tawm tswvyim rau<br />

niamtxiv “parent advisors”, thiab cov tham xam “counselors”<br />

<strong>Kev</strong> pabcuam txhawb kev qhia ntawv ntxiv “Supplemental Education Services”<br />

Xaiv tsev kawm ntawv “School Choice”<br />

Thov nrog koj tus menyuam tus thawj xibfwb tham txog kev txais tau txhua hom kev pabcuam uas muaj nyob ntawm koj<br />

tus menyuam lub tsev kawm ntawv.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!