ein unmoralisches Angebot? - Ã bo Akademi

om pakten. Elgcrantz dör på ett grymt sätt och lämnar endast ett manuskript på sitt bord,manuskriptet för den föreliggande romanen. Det sista kapitlet i boken är dock skrivet på såsätt, att man kan fråga sig om det verkligen hänt så eller om Hélène skrivit hela kapitlet ochdärmed bestämt över Elgcrantz’ öde.Det tvetydiga slutet av denna roman påminner om Lenaus Faust-dikt, även om med helt olikaförtecken och förutsättningar. Både räddning och fördömelse är möjliga, och slutligen kanläsaren själv tänka sig ett passande slut. I denna berättelse spelar religionen absolut ingen roll,i ingen av kapitlen talas det om religion eller kristlig moral. De regler, mot vilka Elgcrantzstöter, är rent samhälleliga och personliga. Om en ”fördömelse”, alltså om en verklighelvetesfärd kan det följaktligen inte talas om, ty ingentig skedde mot Gud. Den moral somElgcrantz bryter har att göra med hans sociala beteende: han gör saker, som ”man inte gör”.Häggs Faust-gestalt är en normal människa med normala mänskliga laster, han är varkenbättre eller sämre än andra människor i vår moderna tid. Hans beteende återspeglar varjemänniskas liv. Hans liv är inget synnerligen ”varnande” eller ”ont” exempel.Den finska litterära Faust-traditionen är tämligen ny. Utöver de folkliga, muntligaberättelserna kunde jag inte hitta några gamla (dvs. äldre än 15 år) Faust-berättelser av finsktursprung – det verkar som om ett slags Faust-tradition håller på att uppstå i Finland först nu.Det finns fortfarande inte många Faust-verk i Finland, men de som finns visar på enfullkomligt ny tendens i hela traditionen. Den kristna tron spelar en underordnad roll, ochfrågan efter räddning eller fördömelse av en Faust-gestalt har olika utgångspunkter, inteendast religiösa. Exempelvis Matti Wuoris fackbok med titeln Faustin uni (Fausts dröm,1995) behandlar det faustiska i var och en av oss ur ett ekologiskt och människorättsligtperspektiv. Och Dr. Faust IT-maassa, eli eFaust (Dr. Faust i IT-landet, eller eFaust), ett litetskådespel, som ursprungligen skrevs för en informatiker-julfest av Arto Wikla (2000). I dettastycke säljer Faust sitt eget själ och sin son till ”Firman”, som äger nästan hela sällskapet.Hela stycket är kritik mot den hårda kampen i IT-branchen, egentligen mot hela samhälletsom behandlar människor som varor.Utöver dessa verk, som svävar mellan att vara ”skönlitteratur”, ”facklitteratur” och ”kritiskasamhällskommentarer” finns det också två mycket intressanta romaner, båda skrivna under1990-talet. Dessa representerar två fullkomligt olika lösningar för en Faust i våra dagar ochberikar också den långa, huvudsakligen tyska Faust-traditionen.318